Arkivfrågor

<div class="sidhuvud_publikation">Kulturutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:KRU9</div><h1>Arkivfrågor</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2004/05:124 Arkivfrågor med
följdmotioner samt motioner från allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att inrätta ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom arkivområdet och välkomnar att uppdraget ska
inriktas på arkivpedagogik.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Dessa förslag rör vitt
skilda frågor på arkivområdet såsom
samverkan mellan de statliga arkiven och Svenska kyrkans arkiv respektive
handikapporganisationerna,
ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas verksamhet,

ökad nationell samordning av ABM-arbetet,
översyn av principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv,

åtgärder för att främja uppbyggnaden av idrottsarkiv,
ett samiskt centralarkiv i Jokkmokk,
Riksarkivets ansvar för nationella och andra språkliga minoriteter,
utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet,
kompetensförsörjningen vid arkivmyndigheterna,
lokaliseringen av ett migreringsprojekt vid Statens ljud- och bildarkiv
och
resursförstärkning på arkivområdet.

Med hänvisning till att regeringen nyligen gett Riksarkivet i uppdrag
att redovisa de åtgärder som är nödvändiga för att man på lång sikt ska
kunna bevara digitala handlingar avstyrker utskottet motionsförslag om
en långsiktig plan för att bevara digitalt material.
Motionsförslag om SVAR:s (Svensk arkivinformation) uppgifter och
finansiering avstyrks med hänvisning till att tillfälliga över- och underskott
kan uppkomma över åren i en avgiftsfinansierad verksamhet och att det
ankommer på Riksarkivet att kontinuerligt följa verksamheten vid SVAR.
Vidare avstyrks ett motionsförslag som syftar till att Riksarkivet
inte ska få lägga ut kyrkoböcker på Internet och därmed konkurrera med
ett privat företag. Utskottet påminner om att de statliga arkivens
uppgift är att tillgängliggöra och tillhandahålla material ur sina
samlingar.
Slutligen avstyrks motionsförslag som syftar till att regeringen ska
låta utreda förutsättningarna för att Sverige ska tillträda Unescokonventionen
för skydd av det immateriella kulturarvet. Utskottet hänvisar till att
ett sådant arbete redan pågår.
I betänkandet finns 13 reservationer.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Begäran om arkivproposition
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr362 yrkande 4.

2.      Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta ett tidsbegränsat
nationellt uppdrag inom arkivområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:124.

3.      Svenska kyrkans arkiv
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 1, 2004/05:Kr9 yrkande
3 och 2004/05:Kr10 yrkande 2.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

4.      Handikappades tillgång till arkiven
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 2, 2004/05:Kr9 yrkande
5 och 2004/05:Kr10 yrkande 4.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

5.      Ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas
verksamhet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr285.

6.      ABM-samverkan
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr369 yrkande 1, 2003/04:Kr387
yrkande 1 och 2004/05:Kr8 yrkande 5.
Reservation 3 (kd)

7.      Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital
information
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr309, 2002/03:Kr353, 2004/05:Kr7
yrkande 3, 2004/05:Kr8 yrkande 3, 2004/05:Kr9 yrkande 1 och 2004/05:Kr327.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

8.      Bevarande av e-post
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 9 och 2003/04:Kr327
yrkande 12.

9.      Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr9 yrkande 6.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

10.     Idrottsarkiv
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr284, 2002/03:Kr327, 2004/05:Kr8
yrkande 2 och 2004/05:Kr365 yrkande 16.
Reservation 6 (fp, kd)

11.     De nationella minoritetsspråken och arkiven
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr308, 2004/05:Kr9 yrkande 4 och
2004/05:Kr10 yrkande 3.
Reservation 7 (fp, c)

12.     SVAR:s uppgifter och finansiering
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr348, 2002/03:Kr349, 2002/03:Kr351,
2002/03:Kr369 yrkande 7, 2003/04:Kr369 och 2004/05:Kr328.

13.     Konkurrensfråga
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr7 yrkande 4.
Reservation 8 (m, fp)

14.     Utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr352.

15.     Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 7, 2004/05:Kr8 yrkande
1 och 2004/05:Kr9 yrkande 2.
Reservation 9 (fp, kd)

16.     Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr340 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Kr362 yrkande 3.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)

17.     Lokalisering av migreringsprojekt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr220, 2004/05:Kr235, 2004/05:Kr253
och 2004/05:Kr313.
Reservation 11 (c)

18.     Förslag om resursförstärkning av arkivområdet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr8 yrkande 4 och 2004/05:Kr10
yrkandena 1, 5 och 6.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)

Stockholm den 26 april 2005
På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Lennart Kollmats (fp),
Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius
(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Göran Persson i
Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),
Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander (s), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 2004/05:124 Arkivfrågor,
dels motioner väckta med anledning av propositionen samt motioner väckta
under allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Begäran om arkivproposition
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande med krav på att regeringen snarast
ska lägga fram en arkivproposition.

Motionen
I motion Kr362 (kd) erinrar motionärerna om att Arkivutredningen
överlämnade sina förslag till regeringen 2002. Betänkandet har därefter
remissbehandlats. Motionärerna bakom motionen föreslår att regeringen
snarast ska presentera en proposition i frågan (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Motionen väcktes under allmänna motionstiden 2004. En proposition om
arkivfrågor föreligger nu och är föremål för utskottets ställningstagande
i detta betänkande. Motionsyrkandet är således tillgodosett. Därmed bör
riksdagen avslå motion Kr362 (kd) yrkande 4.
Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett nytt tidsbegränsat
nationellt uppdrag ska inrättas inom det arkivpedagogiska området.


Propositionen
I propositionen framhålls att arkiven utgör en viktig källa till kunskap
och information om vårt samhälle och dess utveckling. Genom att allmänna
handlingar finns i offentliga arkiv och omfattas av handlingsoffentlighet
skapas möjligheter till insyn i förvaltningen. Arkivmaterialet används
av forskare, myndigheter och institutioner likaväl som av en bred
allmänhet.
Mot bakgrund av den stora betydelse som arkiven har från såväl demokrati-
som forsknings- och kulturarvssynpunkt är det enligt regeringens bedömning
viktigt att arkivmyndigheterna fortsätter arbetet för att öka intresset
för och tillgängligheten till arkivmaterialet. Det är betydelsefullt
att arkivmyndigheterna definierar vilka skilda behov och förväntningar
som olika grupper av brukare har på arkiven. En aktiv kommunikation med
brukarna kan öka kunskapen om olika målgruppers önskemål och krav och
därmed göra det lättare att bedöma vilka olika åtgärder som erfordras.

För att motverka att grupper i samhället ställs utanför på grund av att
de t.ex. saknar tillräcklig teknikkunskap bör arkivmyndigheterna genom
bl.a. pedagogiska insatser utveckla lättillgängliga sökmedel m.m. Vidare
bör arkivmyndigheterna i ökad omfattning samarbeta med landets övriga
kulturarvsinstitutioner för att finna en gemensam strategi för
tillgängliggörande av digital information. Digitalisering bör enligt regeringens
uppfattning kombineras med förtecknings- och vårdinsatser samt med ett
ökat samarbete vad gäller registreringsprinciper och standardisering
inom kulturarvssektorn.
Regeringen understryker betydelsen av arkivpedagogiska insatser som ett
medel för att nå en bredare och yngre publik. Det arkivpedagogiska
arbetet syftar bl.a. till att lära barn och ungdomar att efterforska och
sammanställa information och därmed till att själva bygga upp kunskap
och ett källkritiskt förhållningssätt. Det arkivpedagogiska arbetet bör
även riktas mot olika grupper i samhället, t.ex. människor med annan
kulturell bakgrund än den svenska, personer med funktionshinder och
teknikovana.
Regeringen anser att det arkivpedagogiska arbetet inom arkivområdet bör
stärkas. Detta gäller hela arkivsektorn. Det finns i dag både statliga
och icke-statliga arkiv som har utarbetat metoder för arkivpedagogiskt
arbete. Som ett led i denna process föreslår regeringen att ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas på arkivområdet med inriktning
mot arkivpedagogik fr.o.m. 2006. Genom ett nationellt uppdrag kan det
arkivpedagogiska arbetet stärkas och utvecklas. Kunskap och erfarenheter
från uppdraget ska spridas runtom i landet och bidra till att inspirera
olika arkivinstitutioner till insatser på området. Regeringen avser att
i budgetpropositionen för 2006 återkomma till riksdagen med förslag att
1 miljon kronor anvisas för uppdraget. Mot bakgrund av att regeringen
i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) förordat att nationella
uppdrag ges till icke-statliga institutioner och verksamheter avser
regeringen att för perioden 2006-2008 ge detta uppdrag till ett enskilt
arkiv. Regeringen avser att återkomma när det gäller mottagare av
uppdraget.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen vill utskottet understryka vikten av att våra
arkiv är tillgängliga inte minst av demokratiska skäl - men även för
att underlätta medborgarnas och forskarnas möjligheter att komma i
kontakt med och känna samhörighet med kulturarvet. Denna inställning har
uttryckts i de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen. Jämlikhetsmålet
syftar till att alla ska kunna bli delaktiga i kulturlivet och i
kulturupplevelser, medan kulturarvsmålet syftar till att kulturarvet ska
bevaras och brukas. Det förslag som regeringen nu lagt fram om ett
tidsbegränsat nationellt uppdrag på arkivområdet ligger således väl i
linje med de kulturpolitiska målen och kompletterar raden av nationella
uppdrag som inrättats inom kulturområdet i övrigt. Med hänsyn till att
arkiven inte är lätt tillgängliga för alla och att vissa grupper därför
kan känna sig utestängda från dem välkomnar utskottet förslaget att det
nya nationella uppdraget kommer att inriktas på arkivpedagogik. Det är
utskottets förhoppning att den institution som regeringen väljer ut för
det nationella uppdraget ska kunna bidra till hela arkivväsendet med
sitt kunnande och sina idéer och därmed fullfölja grundtanken bakom
tillkomsten av de nationella uppdragen.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag.
Ökad tillgänglighet genom samverkan
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet anser i likhet med regeringen att arkivinstitutionerna bör
samverka sinsemellan och med andra kulturinstitutioner, folkbildningen
och skolan.

Propositionen
Regeringen anser att det är viktigt med samverkan inom arkivsektorn.
Statliga, kommunala och enskilda arkivinstitutioner bör samverka för
att på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser och ta vara på kunskap
och erfarenheter i strävan efter ökad tillgänglighet. Av samma skäl är
det viktigt att arkivinstitutionerna samverkar med andra kulturinstitutioner,
folkbildningen och skolan. Genom samverkan i den lokala och regionala
miljön i form av t.ex. nätverk eller centrumbildningar kan olika
verksamheter utveckla gemensamma projekt. I det sammanhanget ska också
landsarkivens roll som regional kulturinstitution och samverkanspart
för olika regionala och lokala aktörer lyftas fram.
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Svenska kyrkans arkiv
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om samverkan mellan de statliga arkiven och Svenska
kyrkans arkiv avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till att parterna
redan samverkar.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Efter det att relationen mellan Svenska kyrkan och staten ändrades och
Svenska kyrkan från att ha varit en statskyrka fick en ny associationsform
som registrerat trossamfund gäller olika regelsystem för de handlingar
som förvaras hos Svenska kyrkan.
Offentligrättslig handlingsoffentlighet gäller handlingar som avser
områden där kyrkan utför viktiga samhällsuppgifter, nämligen verksamhet
som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och
användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt
lagen (1988:950) om kulturminnen, dvs. den kyrkoantikvariska ersättningen.
Handlingsoffentligheten regleras i sekretesslagen (1980:100) och i
lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (10 §).
Svenska kyrkans handlingar i övrigt omfattas av en inomkyrkligt reglerad
handlingsoffentlighet enligt lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (11 §).

Enligt arkivlagen ska de statliga arkivmyndigheterna sköta tillsynen
över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina
skyldigheter då det gäller handlingar som förvaras med stöd av lagen
(1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan
eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Riksarkivets
instruktion (1995:679) anger att Riksarkivet är arkivmyndighet för
Svenska kyrkan i detta avseende.
Här kan även nämnas att folkbokföringsreformen innebar att den svenska
folkbokföringen från den 1 juli 1991 fördes över från Svenska kyrkan
till en civil myndighet, nämligen Skatteverket. Äldre folkbokföringsmaterial
från åren 1895 till 1991 flyttas efterhand över från pastorsämbetena
till landsarkiven.
Motionerna
I tre motioner behandlas frågor om samverkan mellan de statliga arkiven
och Svenska kyrkans arkiv.
Moderaterna framhåller i motion Kr7 att de kyrkliga arkiven är av
nationellt intresse även efter det att kyrkan skilts från staten. Den
nationella arkivpolitiken bör därför även avse kyrkliga arkiv. Partiet
föreslår att Riksarkivets och landsarkivens uppdrag att göra arkivmaterial
tillgängligt också ska innefatta ett samarbete med de kyrkliga arkiven
(yrkande 1).
Folkpartiet nämner i sin motion Kr9 att de kyrkliga arkiven successivt
förs över till landsarkiven men att det kan dröja många år innan det
arbetet är slutfört. Partiet föreslår att de statliga arkiven ska
etablera ett samarbete med de kyrkliga arkiven (yrkande 3).
Även Centern föreslår i sin motion Kr10 att samarbetet mellan de statliga
arkiven och Svenska kyrkan ska stärkas (yrkande 2).
Motionärerna bakom samtliga tre motioner framhåller att den kompetens
som prästerna och personalen på pastorsexpeditionerna har då det gäller
arkivfrågor bör tas till vara.
Utskottets ställningstagande
Som redovisats i det föregående har de statliga arkiven enligt lag viss
samverkan med Svenska kyrkan även efter relationsförändringen mellan
kyrkan och staten. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att de
statliga arkiven samverkar med alla typer av kommunala och enskilda
arkivinstitutioner, kulturinstitutioner etc., däribland även med Svenska
kyrkan. Det arkivmaterial som förvaras i Svenska kyrkans arkiv är och
kommer även framgent att vara av stort intresse för forskarna. Något
initiativ från riksdagens sida i fråga om de kyrkliga arkiven är enligt
utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna
Kr7 (m) yrkande 1, Kr9 (fp) yrkande 3 och Kr10 (c) yrkande 2.
Handikappades tillgång till arkiven
Utskottets förslag i korthet
Tre motionsyrkanden med begäran om handikappades tillgång till arkiven
avstyrks.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för
handikappolitiken.1Prop. 1999/2000:79, yttr. 1999/2000:KrU4y, bet.
1999/2000:SoU14,
rskr. 1999/2000:240. En av grundprinciperna för handikappolitiken är
att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer.
Myndigheternas skyldigheter på det handikappolitiska området har reglerats
i förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för
genomförandet av handikappolitiken. Förordningen, som började gälla den
1 september 2001, föreskriver att de statliga myndigheterna ska utforma
och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen
och särskilt verka för att deras lokaler liksom deras verksamhet och
information är tillgänglig. För att genomföra detta ska myndigheterna
inventera vilka hinder som skapar otillgänglighet och upprätta
handlingsplaner för att komma till rätta med dessa problem.
Regeringen avser att i en skrivelse till riksdagen i januari 2006
redogöra för hur arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken framskrider. Regeringen har därför gett Kulturrådet
och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att inom sina respektive områden
genomföra omvärldsanalyser i syfte att belysa de processer inom
kultursektorn som påverkar möjligheterna att uppnå de handikappolitiska
målen.
Bland de kulturpolitiska målen syftar det s.k. jämlikhetsmålet till att
alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet.
Motionerna
I tre motioner behandlas frågor som rör handikappades tillgång till
arkiv.
I motion Kr7 föreslår Moderaterna att Riksarkivet ska få i uppdrag att
tillsammans med handikapporganisationerna kartlägga hur landets arkiv
kan bli mer tillgängliga för funktionshindrade (yrkande 2).
Folkpartiet föreslår i motion Kr9 att Riksarkivet och landsarkiven ska
inleda ett samarbete med handikapporganisationerna för att ge
funktionshindrade bättre möjlighet att ta del av arkivens material (yrkande
5).
Även Centerpartiet föreslår i motion Kr10 ett närmare samarbete mellan
arkiv och handikapporganisationer för att utröna hur personer med
funktionshinder ska bli mer delaktiga av den information som finns i
arkiven (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill nu liksom vid flera tidigare tillfällen understryka vikten
av att funktionshindrade är delaktiga i kulturen. Detta synsätt gäller
givetvis även arkivområdet. I propositionen framhåller regeringen
betydelsen av att arkiven når ut till nya grupper och att tillgängligheten
till arkivmaterialet ökar. Regeringen menar att ett aktivt utbyte av
information med brukarna kan öka kunskapen om olika målgruppers önskemål
och krav och därmed göra det lättare att bedöma vilka åtgärder som
erfordras. Det kan handla om att handikappanpassa institutionerna, att
utforma användarvänliga söksystem etc. (prop. s. 7). Utskottet instämmer
i regeringens bedömning och konstaterar att den inte står i strid med
motionärernas syn på samverkan mellan de statliga arkiven och
handikapporganisationerna.
Här bör även nämnas att Riksarkivets skyldigheter på det handikappolitiska
området klart framgår av förordningen (2001:526) om de statliga
myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheterna
ska, när det finns anledning till det, samråda med Handikappombudsmannen
om hur insatserna ska utformas. Det kan tilläggas att det givetvis står
arkivmyndigheterna fritt att även inleda samarbete med handikapporganisationerna
om ett sådant behov skulle finnas.
Den skrivelse om genomförandet av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i
början av 2006 torde kunna visa vad som uppnåtts inom kulturområdet i
stort och därmed även inom arkivområdet.
Enligt utskottets uppfattning är det inte befogat med ett särskilt
uttalande från riksdagens sida om handikappades tillgång till arkiven.
Motionerna Kr7 (m) yrkande 2, Kr9 (fp) yrkande 5 och Kr10 (c) yrkande
4 avstyrks därför.
Ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas
verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Ett förslag om ökad delaktighet för medborgarna i kulturarvsinstitutionernas
verksamhet avstyrks med hänvisning till de åtgärder som de statliga
arkiven och Riksantikvarieämbetet vidtagit.

Bakgrund
Samarbetsrådet för Riksarkivet och landsarkiven, tidigare benämnt
Produktrådet, tillkom på initiativ av riksarkivarien 1996 och fick i
uppgift att vara ett forum för diskussion om mikrofilmnings-, skannings-
och registreringsarbeten inom arkivområdet. Målet för rådet är att hjälpa
arkivmyndigheterna att tillgodose forskningens krav på teknikval och
tillgång till arkivmaterial. Medlemmarna i rådet representerar breda
intressen inom arkiv, bibliotek, forskning och forskningsadministration.
I rådet finns representanter för bl.a. universiteten, Kungl. Biblioteket,
Sveriges hembygdsförbund, Svensk biblioteksförening, Sveriges
släktforskarförbund och Historielärarnas förening. Uppgifterna för rådet har
successivt vidgats till att gälla prioriteringar inom hela det digitala
fältet. Rådet ska även fungera som ett stöd för arkivmyndigheterna i
deras utåtriktade arbete och komma med synpunkter på den verksamhet som
riktar sig till arkivens många användare.
Motionen
Förslaget i motion 2002/03:Kr285 (s) syftar till att medborgarna ska
bli mer delaktiga i kulturarvsinstitutionernas verksamhet och att
samverkan mellan brukarna och kulturarvsinstitutionerna ska utvecklas. I
motionen nämns att Riksarkivet genom det s.k. Produktrådet visat att
nya former för samverkan mycket väl är förenliga med institutionernas
professionella krav. Arbetet med att finna, pröva och successivt utveckla
nya former för medborgarnas delaktighet och samverkan bör drivas på och
förstärkas, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående understrukit vikten av att våra arkiv är
tillgängliga för medborgarna av demokratiska skäl och för att underlätta
kontakten med kulturarvet.
Utskottet konstaterar att åtgärder för att vidga medborgarnas delaktighet
har vidtagits inom kulturarvsområdet. I motionen nämns Produktrådet,
numera benämnt Samarbetsrådet för Riksarkivet och landsarkiven, som
exempel på hur arbetet kan bedrivas för att göra medborgarna delaktiga
i kulturarvsinstitutionernas verksamhet. Ett annat exempel inom
kulturarvsområdet på strävan efter demokratisk förankring är Agenda kulturarv,
ett omfattande samverkansprojekt som pågick under drygt två års tid
och avslutades i maj 2004. I projektet deltog landets länsmuseer och
länsstyrelser samt Riksantikvarieämbetet. Syftet med projektet var att
i bred samverkan med omgivande samhälle förnya kulturmiljövårdens arbete,
inriktning, demokratiska förankring och därmed slagkraft.
Det anförda visar att de statliga arkiven och Riksantikvarieämbetet på
bred front arbetar med att göra medborgarna delaktiga i sin verksamhet.
Utskottet anser inte att det är motiverat att föreslå att riksdagen
ska göra något uttalande med anledning av motion 2002/03:Kr285 (s).
Motionen avstyrks.
ABM-samverkan
Utskottets förslag i korthet
Motionsyrkanden om en ny ABM-utredning och om ökad nationell samordning
av ABM-arbetet avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a. till det
samarbete som redan sker på central, regional och lokal nivå.
Jämför reservation 3 (kd).
Bakgrund
På förslag av kulturutskottet gjorde riksdagen våren 2001 ett
tillkännagivande om utökad samverkan mellan de statligt stödda arkiv-,
biblioteks- och museiinstitutionerna, ABM.2Bet. 2000/01:KrU5 s. 31, rskr.
2000/01:176.
På uppdrag av regeringen utarbetade Kungl. biblioteket, Riksarkivet,
Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet en lägesrapport som överlämnades
till regeringen våren 2002. I rapporten föreslogs uppbyggnad av ett
nationellt ramverk med gällande riktlinjer, rekommendationer och standarder
inom ABM-området samt nationella planer för digitalisering, insamling
och långsiktigt bevarande av digitalt material. Vidare föreslogs en
successiv uppbyggnad av en samordnande ABM-funktion med vissa specifika
uppgifter. Slutligen framfördes förslag om en handlingsinriktad utredning
som tar fasta på det fortsatta arbetets ambitionsnivå, finansiering och
organisation.
Kulturrådet, Kungl. Biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och
Nationalmuseum har därefter på eget initiativ påbörjat ett samarbete
genom att inrätta ett ABM-centrum vid Kungl. Biblioteket. Centrumet,
som finansieras av de medverkande myndigheterna, ska fungera som ett
gemensamt kansli för koordinering av samarbetet mellan arkiv, bibliotek
och museer med särskilt fokus på digitaliseringsarbete.
Propositionen
Regeringen bedömer att samverkan mellan statliga och icke-statliga arkiv,
men också mellan arkiv, bibliotek, museer (ABM) och andra myndigheter
och organisationer är av stor betydelse i arbetet för att öka intresset
för och tillgängligheten till arkivmaterialet.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 1 och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande
1 föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om en ny
ABM-utredning. Motionärerna erinrar om den tidigare ABM-utredningen som i
deras tycke fick alltför små befogenheter och möjligheter att komma med
konkreta förslag. Utifrån det underlag som nu finns bör en ny utredning
få mandat att lägga fram konkreta förslag på ett utvecklat ABM-samarbete.

I motion Kr8 påminner Kristdemokraterna om att partiet länge har arbetat
för ett stärkt samarbete mellan ABM-institutionerna, som har ett särskilt
ansvar för att värna kulturarvet. Motionsyrkandet syftar till ökad
nationell samordning av ABM-arbetet (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Informationsteknologin har gett ABM-institutionerna goda förutsättningar
att göra samlingarna tillgängliga. I likhet med regeringen bedömer
utskottet att det är angeläget att ABM-institutionerna fortsätter att
samverka på lokal, regional och nationell nivå. Utskottet kan konstatera
att ett ABM-samarbete har vuxit fram på alla dessa nivåer. På central
nivå finns - som nämnts i det föregående - ABM-centrumet. På regional
nivå kan nämnas ABM Västra Götaland, ABM Skåneprojektet och ABM Resurs
i Västernorrland. På lokal nivå kan nämnas projektet Sundsvallminnen
som drivs av Sundsvalls kommun.
Utskottet finner att ett samarbete mellan ABM-institutionerna - bl.a.
på det informationsteknologiska området - är av mycket stort värde. Det
kommer med stor sannolikhet att utvecklas ytterligare och byggas ut i
olika avseenden. Som visats i det föregående har de stora kulturinstitutionerna
tagit ett lovvärt nationellt initiativ på ABM-området. För närvarande
görs insatser för att fler statliga museer och arkiv ska medverka i
ABM-centrums arbete.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är påkallat
att riksdagen gör uttalanden om en ny ABM-utredning eller om ökad
nationell samordning av ABM-arbetet.
Motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 1, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 1
och Kr8 (kd) yrkande 5 avstyrks.
Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om en nationell strategi och en långsiktig plan för att
bevara digitalt material avstyrks av utskottet. Likaledes avstyrks
motionsförslag om att inrätta en forsknings- och utvecklingsenhet för
digitalt bevarande i Boden och ett förslag om att bevara digitalt
material i Boden. Utskottet hänvisar till de insatser som redan påbörjats
för att bevara digitalt material och till det uppdrag som regeringen
nyligen gett Riksarkivet om att redovisa de åtgärder som är nödvändiga
för att på lång sikt bevara digitala handlingar.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Riksarkivet startade 2003 ett forsknings- och utvecklingsprojekt för
långsiktigt digitalt bevarande (LDB-projektet). Av Riksarkivets
årsredovisning för 2004 framgår följande om projektet (s. 38).
Det treåriga projektets syfte är att finna former för så långt möjligt
automatiserade, effektiva och säkra former för digitala leveranser till
arkivmyndigheterna liksom för fortsatt förvaring och presentation där
på lång sikt. Samarbetet omfattar i första hand Bodens kommun och Luleå
tekniska universitet, vilka båda tillsammans med länsstyrelsen bidrar
till finansieringen, samt kommun- och landstingsförbunden. Kontakt
upprätthålls även med Mittuniversitetet, som engagerat sig i likartade
frågor. Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsverket) fungerar som
pilotprojekt för en större leverans 2005.
Den aktuella planeringen går ut på att under 2005 påbörja uppbyggnaden
vid Luleå tekniska universitet av ett kompetenscentrum i dessa frågor,
som under 2006 avses ersätta projektet. Målet är att - med Riksarkivets
medverkan i någon form - skapa en kreativ miljö för att utveckla det
digitala långtidsbevarandet och på sikt skapa finansiering genom
efterfrågan från myndigheter och företag på tjänster och kompetenstillförsel
inom området.
Vidare kan nämnas att Riksarkivet har fått regeringens uppdrag att
redovisa de åtgärder som är nödvändiga för att på lång sikt säkra tillgången
till allmänna handlingar i digital form. Redovisningen ska fokusera på
vad som krävs för att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar,
skyddet för allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen
och förvaltningen samt forskningens behov.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör Riksarkivet och landsarkiven fortsätta
sitt aktiva arbete inom digitaliseringsområdet såväl nationellt som
internationellt. Arkivmyndigheterna bör på olika sätt delta i och
samarbeta med bl.a. andra arkiv- och arkivbildande myndigheter när det
gäller frågor om långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital
information (s. 9).
Regeringen anser att Riksarkivets forsknings- och utvecklingsprojekt i
Boden har stor betydelse för arkivmyndigheternas fortsatta arbete inom
området. Enligt regeringens uppfattning medför dock den snabba tekniska
utvecklingen att det sannolikt kommer att finnas behov av fortsatta och
mer långsiktiga utvecklingsinsatser när projektet är avslutat. Regeringen
anser att sådana insatser i första hand bör ske i samarbete mellan
arkivmyndigheterna, IT-forskningen och näringslivet. Därmed markeras att
den digitala arkivbildningen bör ses i ett bredare samhällsperspektiv
(s. 10-11).
Regeringens IT-politiska strategigrupp kommer också att belysa
förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande av det digitala kulturarvet
(s. 11).
Motionerna
Moderaterna menar i motion Kr7 att det finns en risk att vi kommer att
förlora stora delar av det digitala kulturarvet. Riksarkivet bör därför
få i uppdrag att utarbeta och genomföra en nationell strategi och en
långsiktig digitaliseringsplan för att bevara det digitala materialet
(yrkande 3).
Ett likartat förslag framförs av Folkpartiet i motion Kr9. Partiet anser
att det är hög tid att utveckla system och rutiner för att bygga upp en
heltäckande arkivstrategi som är anpassad till den digitala miljön.
Partiet föreslår därför att regeringen ska presentera en handlingsplan
för långsiktigt bevarande av digital information (yrkande 1).
Kristdemokraterna begär i sin motion Kr8 att regeringen tillsammans med
Riksarkivet och Kungl. biblioteket ska ta fram en nationell strategi
och en långsiktig digitaliseringsplan för att bevara digitalt material
(yrkande 3).
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr353 (s) föreslår att regeringen ska
få i uppdrag att ta fram en konkret och långsiktig handlingsplan för
att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv i digital form.
Motion 2002/03:Kr309 (s) väcktes hösten 2002. Förslaget i motionen syftar
till att en särskild forsknings- och utvecklingsenhet för att utveckla
metoder och rutiner för digital arkivbildning ska inrättas i Boden och
vara knuten till Riksarkivet.
Motionären bakom motion Kr327 (s) anför att en digital utvecklingsenhet
för långsiktigt digitalt bevarande (LDB) inrättats i Boden med EU-stöd.
I motionen föreslås att digitalt material som uppstår i framtiden ska
bevaras i Boden, där det från ekonomiska och säkerhetsmässiga utgångspunkter
finns ett stort antal lämpliga lokaler för ändamålet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att frågan om långsiktigt digitalt bevarande är
komplex. De problem som svenska arkivmyndigheter har finns även i andra
länder som en följd av digitaliseringen. En rad insatser för långsiktigt
digitalt bevarande har påbörjats, initierade av regeringen och av
Riksarkivet. Några av dem har redovisats i det föregående, t.ex. det
uppdrag som regeringen gett till Riksarkivet och som syftar till att
säkra tillgången till digitala handlingar.
Med hänvisning till dessa insatser anser utskottet att det inte är
motiverat att tillstyrka motionsförlagen om en nationell strategi för
långsiktigt bevarande av digital information. Utskottet är inte heller
berett att tillstyrka motionsförlag som syftar till att det digitala
materialet i framtiden ska lagras i Boden. Det ankommer i första hand
på Riksarkivet att avgöra var och hur sådant material bäst ska lagras
i framtiden.
Som redovisats i det föregående pågår ett s.k. LDB-projekt i Boden.
Riksarkivet anger i sin senaste omvärldsanalys (mars 2005) att man i
samband med att projektet avslutas avser att etablera ett kompetenscentrum
för LDB. Centrumet ska vara knutet till Luleå tekniska universitet och
vara öppet för olika former av intressenter. Förslaget i motion
2002/03:Kr309 (s) om att en särskild forsknings- och utvecklingsenhet, knuten
till Riksarkivet, ska inrättas i Boden synes därmed vara tillgodosett.

Motionerna 2002/03:Kr309 (s), 2002/03:Kr353 (s), Kr7 (m) yrkande 3, Kr8
(kd) yrkande 3, Kr9 (fp) yrkande 1 och Kr327 (s) avstyrks.
Bevarande av e-post
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att e-post ska bevaras med
hänvisning bl.a. till att det finns ett regelverk för att bevara e-post
som är allmänna handlingar.

Bakgrund
För e-post som inkommer som allmän handling till statlig eller kommunal
myndighet gäller reglerna om allmänna handlingar. I enlighet med
arkivförordningen (1991:446) får Riksarkivet meddela föreskrifter om
gallring (12 §). Enligt uppgift från Riksarkivet är det vanligt att
statliga myndigheter tar ut inkommen post på papper som sparas. Mycket
e-post gallras sannolikt med stöd av Riksarkivets föreskrift om gallring
av handlingar av ringa betydelse. Det är också vanligt att e-post noteras
i en logg, ett fullständigt register över all ut- och ingående e-post.

För annan e-post som inte är allmänna handlingar finns inte några
generella regler.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr372 (fp) hävdas att den allt snabbare datoriseringen
kan utgöra ett hot genom att skriftlig information försvinner. Den hamnar
i datorer via e-post och raderas sedan. Därmed uppstår ett tomrum i
kulturarvet. Motionärerna föreslår att ett handlingsprogram ska tas
fram för att minimera dessa risker (yrkande 9). Samma förslag finns i
motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 12.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det finns ett regelverk för hanteringen av
den e-post som är allmän handling. Som redovisats ovan finns det däremot
inte några bestämmelser som gäller för annan e-post.
Från utskottets utgångspunkt är det naturligt att utgå från att
arkivinstitutionerna är beredda att ta hand om digital skriftväxling av
privat karaktär som av olika anledningar kan vara av intresse för
eftervärlden på samma sätt som man hittills har tagit hand om motsvarande
dokument i pappersform. Förutsättningarna för att ta hand om och bevara
digitalt material torde emellertid variera mellan olika typer av arkiv,
oavsett om de är offentliga eller enskilda. Den statliga arkivpolitiken
syftar till samverkan och samordning mellan arkiven, något som borde
bidra till att metoder utvecklas för att samla in och bevara bl.a. e-brev
som inte är allmänna handlingar.
Motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 9 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande
12 avstyrks.
Samverkan mellan statliga och kommunala arkiv
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet anser i likhet med regeringen att samsyn och enhetlighet inom
arkivverksamheten främjas genom samverkan mellan statliga och kommunala
arkiv.

Propositionen
Genom samverkan och samordning mellan statliga och kommunala arkiv
främjas enligt regeringens bedömning samsyn och enhetlighet inom
arkivverksamheten samtidigt som arkivmaterialet blir mer tillgängligt. Detta
gäller inte minst frågor som rör digitalt material. Samrådsgruppen för
kommunala arkivfrågor är ett lämpligt forum för en sådan samverkan (s.
11).
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Enskilda arkiv
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet anser i likhet med regeringen att de enskilda arkiven är en
del av kulturarvet och att det inte bör införas någon särskild bestämmelse
om enskilda arkiv i arkivlagen.

Propositionen
Enskilt arkivmaterial har många gånger ett stort kulturhistoriskt värde
och bidrar till att ge information om samhället och dess utveckling.
Materialet har stor betydelse för bl.a. forskningen, exempelvis historisk,
samhällsvetenskaplig, ekonomihistorisk, lokalhistorisk och industrihistorisk
forskning. Enskilt arkivmaterial är av stor betydelse för många olika
grupper av människor och det är därför angeläget att tillgängligheten
till de enskilda arkiven ökar (s. 12).
De enskilda arkiven är en viktig del av det nationella kulturarvet. Mot
bakgrund av att arkivlagen primärt riktar sig till de arkivbildande
myndigheterna inom den offentliga förvaltningen och i första hand
reglerar handhavandet av de allmänna handlingar som förvaras hos myndigheterna,
bedömer dock regeringen att det inte bör föras in en bestämmelse om
enskilda arkiv i arkivlagen, som Arkivutredningen föreslagit.
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att principerna för fördelning
av statsbidrag till enskilda arkiv ska ses över.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Riksarkivet disponerar två anslag som kan användas för stöd till enskilda
arkiv. Dessa medel fördelas av Riksarkivets nämnd för enskilda
arkiv.
Under anslaget Bidrag till regional arkivverksamhet har 5,9 miljoner
kronor anvisats för regionala arkivinstitutioner. Dessa medel fördelas
i enlighet med förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Enligt regleringsbrevet ska Riksarkivet fördela
stödenheterna lika mellan de stödberättigade arkivinstitutionerna.
Under ramanslaget Riksarkivet och landsarkiven får Riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv använda 10,3 miljoner kronor för bidrag till enskilda
arkiv enligt förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet
och landsarkiven. Av bidraget är 5,7 miljoner kronor avsedda för
verksamheten vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
På Riksarkivets hemsida redovisas de olika bidragstyperna som nämnden
fördelar:
Bidraget till regionala arkiv syftar till att främja regional arkivverksamhet
och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken.
Regeringen anger vilka arkivinstitutioner som är berättigade till stödet
samt hur stort stödet ska vara.
Bidraget till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) syftar till
att stödja institutionen och dess verksamhet. Regeringen anger hur stort
detta stöd ska vara.
Bidraget till regionala näringslivsarkiv syftar till att bevara
företagsarkiv i samverkan med näringslivet och andra enskilda
arkivinstitutioner.
Stödet utgår i form av ett årligt driftsbidrag till regionala
näringslivsarkiv. Från och med den 1 januari 2006 kommer huvudprincipen vid
bidragsgivningen att ändras så att det årliga driftsbidragets storlek
till näringslivsarkiven blir lika för alla de institutioner som lever
upp till kriterierna. De generella bidragskriterier som Riksarkivet
fastställt för näringslivsarkiven går bl.a. ut på att arkivet ska vara
regionalt (minst ett län som upptagningsområde). Vidare ska det av
stadgarna framgå att organisationen är till för bl.a. näringslivsarkiv.
I arkivstyrelsen ska det finnas minst en representant från näringslivet.

Bidraget till vissa institutioner och organisationer syftar till att
stödja enskilda arkivinstitutioner och institutioner eller föreningar
med anknytning till arkivverksamhet. Stödet utgår i form av ett årligt
driftsbidrag. Institutioner och organisationer som erhåller driftsbidrag
ska till nämnden årligen lämna årsbokslut med revisionsberättelse.
Slutligen fördelar Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bidrag för
projekt av utvecklingskaraktär, t.ex. för utveckling av nya tekniker,
samarbete mellan olika lokala arkiv- och kulturinstitutioner och för
att tillgängliggöra arkiv för nya grupper av användare. Bidrag kan även
beviljas för andra ändamål, såsom projekt som syftar till att bredda de
enskilda arkivens verksamhet på områden som inte andra arkivinstitutioner
bevakar.
Motionen
Folkpartiet framhåller i sin motion Kr9 att de enskilda arkiven utgör
en viktig del av kulturarvet men att de har endast mycket blygsamma
statliga bidrag. Av de 10,3 miljoner kronor som anvisas på statsbudgeten
för enskilda arkiv går nästan 5,7 miljoner kronor till Arbetarrörelsens
arkiv. Resterande 4,6 miljoner kronor ska fördelas på övriga enskilda
arkiv. Mot denna bakgrund föreslår Folkpartiet att principerna för
fördelningen av statsbidragen ska ses över (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
En utförlig redovisning av bidragsformerna för enskilda arkiv har lämnats
ovan. De ekonomiska resurser som anvisats för ändamålet uppgår till
sammanlagt närmare 16 miljoner kronor och fördelas av Nämnden för
enskilda arkiv inom Riksarkivet.
All statlig verksamhet bör med vissa intervall ses över för att man ska
se om syftet med bidragsgivningen har uppnåtts och är ändamålsenligt.
Det får förutsättas att regeringen rutinmässigt följer upp resultatet
av bidragsgivningen till enskilda arkiv och bedömer om det svarar mot
uppsatta mål. I uppföljningsarbetet är det naturligt att regeringen
även bedömer om principerna för bidragsfördelningen är rimliga eller
bör ändras.
Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen att göra
ett tillkännagivande med anledning av motionsförslaget. Motion Kr9 (fp)
yrkande 6 avstyrks.
Idrottsarkiv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om åtgärder för att främja
idrottsföreningars arkiv. Utskottet hänvisar bl.a. till att mycket gjorts i
samarbete mellan Riksarkivet och idrottsrörelsen. Utskottet är med
hänvisning till idrottens självständiga ställning inte berett att förorda
särskilda ekonomiska eller andra stimulanser till idrotten, inte heller
en lagreglering för att idrottsrörelsen ska ta hand om sitt eget
arkivmaterial.
Jämför reservation 6 (fp, kd).
Bakgrund
Följande uppgifter har inhämtats från Riksarkivet.
Den bristfälliga arkiveringen hos framför allt lokala idrottsföreningar
uppmärksammades redan på 1960-talet. Riksarkivet och Riksidrottsförbundet
(RF) inledde då ett samarbete om idrottsrörelsens arkivfrågor som bl.a.
ledde till att ett centralarkiv och en arkivfunktion inrättades i
Idrottens hus i slutet på 1970-talet. Samarbetet resulterade i en
arkivhandbok för idrottsföreningar och distrikt som spreds inom idrottsrörelsen
och som ute i landet användes i utbildningar, ofta i samverkan med
folkrörelsearkiven. En ny version av handboken framställdes 1999 av en
idrottshistorisk projektgrupp som tillsatts av RF. Handledningen finns
tillgänglig på RF:s hemsida. Sedan 1992 sköter Riksarkivet genom en
halvtidstjänst RF:s arkivfunktion som bl.a. ger viss service åt de lokala
idrottsföreningarna.
Vidare kan nämnas att ett betydande idrottshistoriskt arkivmaterial
från RF, Sveriges olympiska kommitté, Stockholms olympiska spel 1912
och de flesta specialförbunden finns i Riksarkivet. Dessutom har
folkrörelsearkiven i flera decennier systematiskt inventerat och tagit
hand om föreningsarkiv, däribland idrottsföreningars arkiv, inom sina
distrikt.
Lokala idrottsföreningars stadgar, inträdesansökningar m.m. som finns
i RF:s arkiv från 1930-talet till 1950-talet har digitaliserats av
Riksarkivet och kommer att bli tillgängliga digitalt. Ett stort antal
idrottshistoriska sällskap har under senare år bildats i landet. Dessa
sällskap, som numera har en riksorganisation, gör också insatser för
att bevara lokala idrottsarkiv.
Enligt Riksarkivet har RF:s arkivfunktion i samverkan med bl.a.
folkrörelsearkiven gett stöd i arkivfrågor till distriktsförbund och lokala
idrottsföreningar, vilket har fungerat bra.
Motionerna
I fyra motioner behandlas frågor som rör främst idrottsrörelsens arkiv.

Kristdemokraterna framhåller i motion Kr8 att många enskilda arkiv
förstörs på grund av okunnighet om materialets betydelse. Många
idrottsföreningar har t.ex. arkiv av kulturhistoriskt värde som riskerar att
förstöras eftersom de ansvariga inte förstår värdet i samlingarna.
Riksarkivet bör därför få i uppdrag att informera föreningar, folkrörelser,
organisationer och enskilda om arkivens betydelse och om möjligheterna
att bevara arkivmaterial för eftervärlden (yrkande 2).
I motion Kr365 (fp) sägs bl.a. att idrottens historia i högsta grad är
värd att bevara. RF, specialförbunden och distriktsorganisationerna bör
uppmana klubbarna att se till att handlingar inte förkommer. Idrottsrörelsen
måste även uppmärksammas på att det som arkiverades på diskett för fem
år sedan kanske inte längre är tillgängligt genom att tekniken snabbt
blir omodern och förändras radikalt (yrkande 16).
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr284 (s) hävdar att det finns stora
problem i samband med idrottsföreningars arkiv. Många föreningar lämnar
i dag inte regelbundet in material i någon större omfattning till något
arkiv. Detta innebär enligt motionärerna att ett kulturarv håller på
att gå förlorat för eftervärlden. På sikt bör en lag stiftas som tvingar
alla idrottsföreningar och idrottsklubbar att lämna sina arkivalier
till ett regionalt förenings- eller idrottsarkiv med utbildad arkivarie.
Som en mer akut lösning på problemet med utarmning av det idrottshistoriska
materialet föreslår motionärerna att något slags stimulanser ska införas
till de föreningar som tar ansvar för sina föreningshandlingar.
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr327 (s) anser - med hänvisning till
de ökade ekonomiska satsningarna på idrotten - att idrottsföreningarna
ska bli skyldiga att upprätta en handlingsplan för hur kulturhistoriskt
material från klubbarna/föreningarna ska arkiveras, innan kommun- eller
statsbidrag utgår till föreningen.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de idrottshistoriska
arkivalierna kan bevaras för framtida forskning. Intresset för
idrottsforskning har ökat under senare år. Det kan handla om idrotten som
folkrörelse, idrotten utifrån medicinska utgångspunkter, barns idrottande
osv.
Av redovisningen i det föregående framgår att Riksarkivet tillsammans
med idrottsrörelsen gjort betydande insatser på arkivområdet för att
bevara det idrottshistoriska arvet. Samtidigt återstår emellertid mycket
att göra.
Det befintliga regelverket medger att Riksarkivet och landsarkiven ger
råd åt enskilda arkiv. Enligt utskottets uppfattning är det därför inte
nödvändigt att - som föreslås i motion Kr8 (kd) - regeringen ska ge
Riksarkivet ett särskilt uppdrag på folkrörelse-, förenings- och
idrottsområdet.
Vidare vill utskottet påminna om idrottens självständiga ställning och
att regeringens möjligheter att styra bidragsgivningen till idrotten är
begränsade. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att förorda
särskilda ekonomiska eller andra stimulanser till idrotten eller
lagreglering för att idrottsrörelsen ska ta hand om sitt eget arkivmaterial.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr284
(s), 2002/03:Kr327 (s), Kr8 (kd) yrkande 2 och Kr365 (fp) yrkande
16.
De nationella minoritetsspråken och arkiven
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det är angeläget att dokument på de nationella
minoritetsspråken bevaras. Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att
ett samiskt centralarkiv ska inrättas i Jokkmokk. Utskottet avstyrker
också motionsförslag om att Riksarkivets uppdrag om nationella minoriteter
ska vidgas till att omfatta alla språkliga minoriteter i landet.
Jämför reservation 7 (fp, c).
Bakgrund
När det gäller samiska arkivalier kan följande nämnas.
Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå - en enhet inom
Språk- och folkminnesinstitutet - finns en samisk arkivarietjänst, som
finansieras av Sametinget. Arkivariens uppgift är att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och publicera språkligt material om bl.a.
dialekter, ortnamn och folkminnen.
Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk har ett arkiv med samiskt
dokumentationsmaterial som har anknytning till fjällregionen. Arkivet ger
service åt besökare. Material ur museets bild-, klipp-, ljud- och
filmarkiv efterfrågas ofta av besökare.
Samiska arkivalier finns även inom många andra institutioner, exempelvis
en rad museer i landet.
Propositionen
Regeringen anser (prop. s. 14) att de nationella minoriteternas språk
och kultur bör värnas som en del av vårt gemensamma kulturarv. Regeringen
anser också att det är viktigt för det internationella samarbetet att
de nationella minoriteterna har en stark ställning. Mot denna bakgrund
avser regeringen att ge Riksarkivet i uppdrag att utveckla samarbetet
med andra institutioner och organisationer om frågor som rör dokument
på de nationella minoritetsspråken. Uppdraget ska genomföras i samverkan
med bl.a. berörda myndigheter och institutioner samt representanter för
de nationella minoriteterna.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr308 (s) föreslår att ett samiskt
centralarkiv ska inrättas i Jokkmokk med Ájttes arkiv som en naturlig
utgångspunkt. Enligt motionärerna är dokument om samernas historia
spridda på många olika håll. Den stora geografiska spridningen av materialet
gör det också svårt för samerna att studera sin egen historia. Därför
borde det finnas ett centralt samiskt arkiv. Det skulle kunna bidra
till att stärka den samiska kulturen.
I motion Kr9 har Folkpartiet uppmärksammat att Riksarkivet ska få i
uppdrag att utveckla samarbetet med andra institutioner och organisationer
om dokument på de nationella minoritetsspråken. Motionärerna anser att
uppdraget är angeläget men vill att det vidgas till att omfatta även
andra språk i Sverige än de nationella minoritetsspråken. Denna uppfattning
bör ges regeringen till känna (yrkande 4).
Ett liknande förslag framförs av Centerpartiet i motion Kr10, som anser
att uppdraget bör avse alla minoriteter i Sverige (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att säkra
att dokument på de nationella minoritetsspråken bevaras. Hanteringen av
de nationella minoriteternas arkivalier är ytterst en fråga om jämlikhet
och demokratiska rättigheter.
Med anledning av förslaget i motion 2002/03:Kr308 (s) att inrätta ett
samiskt centralarkiv i Jokkmokk konstaterar utskottet att arkivmaterial
som rör de samiska språken liksom de övriga minoritetsspråken finns
inom flera olika offentliga och enskilda arkiv liksom inom andra
institutioner. Utskottet anser inte att det är självklart att allt samiskt
material ska samlas på ett ställe. Däremot bör man eftersträva att i så
stor utsträckning som möjligt göra samiskt arkivmaterial liksom arkivalier
på de övriga nationella minoritetsspråken tillgängliga genom att de
blir digitalt registrerade och därmed lättare åtkomliga. En förutsättning
för att nå ett sådant mål är bl.a. att de olika institutionerna utvecklar
samarbetsformer när det gäller dokument på de nationella minoritetsspråken.
Det uppdrag som regeringen avser att ge Riksarkivet har som nämnts i
det föregående detta syfte. Utskottet hänvisar också i detta sammanhang
till det pågående ABM-samarbetet.
Enligt utskottets uppfattning är det inte motiverat att - som föreslås
i motionerna Kr9 (fp) och Kr10 (c) - vidga Riksarkivets uppdrag till
att även omfatta arkivfrågor som gäller andra språkliga minoriteter i
Sverige. Det betyder inte att dessa grupper riskerar att glömmas bort.
Riksarkivet har nämligen bl.a. till uppgift att främja kulturell
mångfald. I årsredovisningen för 2004 uppger myndigheten att byrån för
enskilda arkiv sedan flera år bedriver uppsökande verksamhet gentemot
invandrare och deras organisationer. Som ett resultat av detta har flera
intressanta och för kulturarvets mångfald betydelsefulla arkiv förvärvats.
Vidare har Riksarkivet noterat ett ökat deltagande från dessa grupper
i den utbildningsverksamhet som bedrivs.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr308
(s), Kr9 (fp) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkande 3.
Det statliga arkivväsendet - arkivmyndigheternas organisation och
verksamhet
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet anser i likhet med regeringen att den nuvarande organisationen
av Riksarkivet och landsarkiven ska bibehållas.

Propositionen
Regeringen anser att den nuvarande organisationen av Riksarkivet och
landsarkiven ska bibehållas. Vidare anser regeringen att det inte ska
inrättas några nya landsarkiv. Riksarkivet bör tillsammans med landsarkiven
fortsätta sitt inre organisatoriska utvecklingsarbete, inklusive Svensk
arkivinformations (SVAR:s) verksamhet (s. 16).
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
SVAR:s uppgifter och finansiering
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om SVAR:s uppgifter och finansiering avstyrks med hänvisning
till att tillfälliga över- och underskott kan uppkomma över åren i en
avgiftsfinansierad verksamhet och att det ankommer på Riksarkivet att
kontinuerligt följa verksamheten vid SVAR och årligen samråda med
Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser
att ta ut.

Bakgrund
Svensk arkivinformation, SVAR, är en delvis avgiftsfinansierad enhet
inom Riksarkivet, som bl.a. har till uppgift att tillgängliggöra
arkivmaterial för forskning och undervisning. Detta sker genom mikrofilmning,
skanning, dataregistrering och distribution på olika medier. SVAR
distribuerar även Riksarkivets och landsarkivens böcker och publikationer.

SVAR riktar sig framför allt till allmänheten, i första hand släktforskarna.
Verksamheten finns i dag på fyra orter, nämligen Junsele, Näsåker,
Sollefteå och Ramsele och bygger till viss del på arbetsmarknadsprojekt.
Vid de olika arbetsplatserna sysselsätts för närvarande 79 personer,
varav 48 personer är anställda med lönebidrag.
SVAR mikrofilmar och digitaliserar efterfrågat material på beställning
och mot ersättning. Det görs också för att öka tillgången för forskningsbruk.
SVAR arbetar med att vidareutveckla webbportalen Digitala forskarsalen
med attraktiv och avgiftsbelagd information. SVAR:s uppdragsverksamhet
innebär att institutioner, myndigheter och företag får hjälp med att
överföra originalhandlingar till moderna medier.
Riksarkivet uppger i sin årsredovisning för 2004 att det är en entydig
tendens att mikrofilmning ersätts av digitalisering. Om arkivalier ska
göras tillgängliga med hjälp av ny teknik är de statliga arkiven beroende
av externa resurser i en eller annan form, exempelvis genom avgiftsbeläggning
eller i form av arbetsmarknadsstöd, såsom är fallet för SVAR (s.
30).
Vidare bör nämnas att arkivmyndigheternas behandling av folkbokföringsuppgifter
har undersökts av en statlig utredning. Den har i betänkandet
Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU 2004:106) bl.a. föreslagit
att arkivmyndigheterna ska få ta ut avgift för att lämna ut
folkbokföringsuppgifter på medium för automatiserad behandling.
Motionerna
Flera motioner rör SVAR:s uppgifter och finansiering.
I motion 2002/03:Kr351 (s) föreslås att en kraftig satsning ska göras
så att SVAR genom digitalisering kan tillgängliggöra äldre arkivmaterial
i stor skala och ge allmänheten tillgång till materialet via Internet.

Motion 2002/03:Kr348 (s) synes syfta till att Riksarkivets byrå SVAR i
Ramsele ska ges förutsättningar att rädda arkivhandlingar som är omistliga
för det nationella kulturarvet genom att använda digital teknik.
I motion 2002/03:Kr349 (s) föreslås att SVAR ska få ställning som en
nationell resurs inom Arkivverket med uppdrag att tillgängliggöra
arkivinformation med modern teknik. Yrkandet syftar även till att SVAR
ska få ett statligt fast anslag som inte är knutet till
lönebidragsanställningar.

Av två motioner, nämligen 2003/04:Kr369 (s) och 328 (s), framgår att
SVAR står inför stora förändringar de närmaste åren. Verksamheten ska
utvecklas från produktion och distribution av mikrokort/mikrofilm till
skanning och distribution av digitala bilder över Internet. SVAR har
mycket stora möjligheter att erbjuda nya arbetstillfällen inom den nya
tekniken under förutsättning att ekonomiska möjligheter erbjuds. Enligt
båda motionerna har SVAR ekonomiska svårigheter. Det är angeläget att
det tas ett helhetsgrepp om SVAR:s verksamhet så att en positiv och
stabil utveckling kan komma till stånd.
Även motionärerna bakom motion 2002/03:Kr369 (kd) tar upp frågan om
SVAR:s ekonomiska situation. Enligt motionärerna har SVAR tidigare fått
ekonomisk ersättning för kostnaden för forskarsalen. Denna ersättning
har nu upphört. Eftersom arkiven ska vara tillgängliga för allmänheten
har SVAR inte möjlighet att ta betalt av forskarna för att de utnyttjar
forskarsalen. Detta har medfört en besvärlig ekonomisk situation för
SVAR. Regeringen bör därför tillsammans med Riksarkivet ta ansvar för
att problemet löses (yrkande 7).

Utskottets ställningstagande
Som nämnts i det föregående är SVAR till stor del avgiftsfinansierat.
Denna del av verksamheten bygger på intäkter från försäljning och
uthyrning av mikrokort samt från abonnemang på databaser. Därutöver
erhåller SVAR vissa medel från Riksarkivets ramanslag dels för den service
som SVAR tillhandahåller genom sin forskarsal, dels för att täcka
lönekostnader för anställda med lönebidrag.
Den avgiftsbelagda delen av SVAR:s verksamhet särredovisas fr.o.m. 2005,
vilket innebär en tydlig avgränsning i förhållande till Riksarkivets
övriga ekonomi. Verksamheten har gått med förlust under några år. För
2005 beräknas det ackumulerade underskottet uppgå till -4,7 miljoner
kronor enligt vad som anges i regleringsbrevet för Riksarkivet. Utskottet
konstaterar att tillfälliga över- och underskott kan uppkomma under
åren. Kravet på full kostnadstäckning för den avgiftsbelagda verksamheten
bör ses i ett längre tidsperspektiv. Utskottet noterar att Riksarkivet
i budgetunderlaget för 2006 räknar med att det ackumulerade underskottet
kommer att öka ytterligare för åren 2007 och 2008 men att det därefter
kommer att kunna reduceras genom en kombination av ökade intäkter och
sänkta kostnader.
Det ankommer på Riksarkivet att kontinuerligt följa verksamheten vid
SVAR och att årligen samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter
som myndigheten tar ut eller avser att ta ut.3Avgiftsförordningen
1992:191 7 §. Riksarkivet ska också återkommande redovisa till regeringen
hur verksamheten utvecklas ekonomiskt.
I sammanhanget kan nämnas att regeringen för närvarande bereder förslagen
i betänkandet Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna (SOU
2004:106). Genomförs dessa kan de komma att påverka SVAR:s framtida
intäktsmöjligheter.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att det inte är motiverat
att riksdagen gör något uttalande om SVARS:s uppgifter och finansiering.
Motionerna 2002/03:Kr348 (s), 2002/03:Kr349 (s), 2002/03:Kr351 (s),
2002/03:Kr369 (kd) yrkande 7, 2003/04:Kr369 (s) och Kr328 (s) avstyrks.

Konkurrensfråga
Utskottets förslag i korthet
Ett motionsförslag som syftar till att Riksarkivet inte ska få lägga ut
kyrkoböcker på Internet och därmed konkurrera med ett privat företag
avstyrks. Utskottet påminner om att de statliga arkivens uppgift är att
tillgängliggöra och tillhandahålla material ur sina samlingar.
Jämför reservation 8 (m, fp).
Bakgrund
I Riksarkivets enhet Mediakonverteringscentrum, MKC, i Fränsta digitaliseras
folkbokföringsmaterial i original från 1895 till 1991.
SVAR i Ramsele digitaliserar i huvudsak material från mikrofilm, däribland
kyrkoböcker. Folkbokföringsmaterial som är äldre än 100 år får SVAR,
enligt beslut från Riksarkivet, lägga ut publikt i den s.k. Digitala
forskarsalen, där det blir tillgängligt för särskilda abonnenter mot
betalning.4SOU 2004:106 s. 57.
Ett privat företag, Genline AB, har som affärsidé att erbjuda släktforskning
via Internet. Genline har ett bildarkiv med bilder av kyrkoboksidor som
mikrofilmats och därefter skannats. Mikrofilmerna är nytillverkade filmer
kopierade från Riksarkivets arkivexemplar. När Genlines bildarkiv om
några år är fullt utbyggt med kyrkoböcker från samtliga församlingar i
Sveriges 24 län kommer det att innehålla mer än 34 miljoner sidor. Det
är originalsidorna ur kyrkoböckerna som fotograferats, indexerats för
släktforskning och digitaliserats för Internetanvändning.5Uppgifterna
har hämtats från Genline AB:s hemsida. Materialet sträcker sig fram
till 1860.
Enligt uppgift från SVAR förekommer viss överlappning av den digitalisering
som görs av Genline och SVAR.
Även andra intressenter, såsom några mindre företag och föreningar,
digitaliserar och saluför släktforskningsmaterial ur de statliga arkiven.

På en fråga från Lena Adelsohn Liljeroth (m) om statliga myndigheter
som konkurrerar ut privata företag hösten 2004 svarade statsrådet Marita
Ulvskog bl.a. följande.
I Riksarkivets och landsarkivens uppdrag ingår som viktiga delar att
bevara de arkivhandlingar som förvaras hos dem och att öka tillgängligheten
till handlingarna för bland andra forskare och allmänhet. För att
fullfölja detta uppdrag är det viktigt och riktigt att arkivmyndigheterna
använder de möjligheter som modern teknik medger. Det gäller inte minst
för att göra materialet lätt tillgängligt och därigenom minska slitaget
på originalhandlingarna.
Det är ännu inte klarlagt om arkivmyndigheterna kommer att lägga ut
folkbokföringsuppgifterna på Internet. För närvarande arbetar en särskild
utredare med att närmare se över de rättsliga förutsättningarna för
skanning av folkbokföringsuppgifter i förhållande till personuppgiftslagen.
Därefter är det i första hand en fråga för arkivmyndigheterna att inom
ramen för tillgängliga resurser och sitt uppdrag avgöra om materialet
ska göras tillgängligt på Internet.
Den av statsrådet Ulvskog åberopade utredningen har sedermera slutfört
sitt arbete och i betänkandet Folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheter
(SOU 2004:106) redovisat sina förslag. Syftet med utredningens lagförslag
är att på ett för både forskning och integritet acceptabelt sätt reglera
hur de yngre folkbokföringsuppgifterna ska vara tillgängliga efter
teknikskiftet från mikrofilm till masskanning.
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) uppger att Riksarkivet planerar att
lägga ut kyrkoböcker på Internet, något som redan görs av ett privat
företag som säljer uppgifter från kyrkomaterialet till släktforskare.
Enligt motionärerna bör Riksarkivet ägna sig åt att bevara vårt kulturarv.
Statliga myndigheter bör emellertid inte konkurrera med privat verksamhet
(yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
En av Riksarkivets och landsarkivens grundläggande uppgifter är att
tillgängliggöra och tillhandahålla det material som förvaras i arkiven,
ett arbete som bör göras på ett effektivt och rationellt sätt. Den
digitala tekniken är ett viktigt hjälpmedel i detta hänseende. Enligt
utskottets mening är det positivt att inte bara arkivmyndigheterna utan
även andra intressenter tillgodoser forskarnas behov av arkivinformation.
Detta innebär emellertid inte att arkivmyndigheternas uppdrag att
tillgängliggöra och tillhandahålla arkivinformation bör ändras eller
inskränkas. Motion Kr7 (m) yrkande 4 bör därmed avslås av riksdagen.
Utökning av Riksarkivets tillsynsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att Riksarkivet ska utöva tillsyn över bl.a. kommunernas
arkivverksamhet avstyrks. Inom ramen för Samrådsgruppen för kommunala
arkivfrågor har de statliga arkivmyndigheterna, Svenska Kommunförbundet
och Landstingsförbundet möjlighet att fördjupa sitt samarbete i olika
policyfrågor.

Bakgrund
Beträffande bestämmelserna för kommunala arkiv kan följande nämnas.
Av bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) framgår att kommunstyrelsen
och landstingsstyrelsen är arkivmyndigheter, om inte kommunfullmäktige
eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse
till arkivmyndighet (8 §). Kommunerna och landstingen styr själva sin
arkivverksamhet.
Enligt arkivförordningens 21 § ska Riksarkivet följa arkivutvecklingen
i kommunerna. Vidare ska Riksarkivet enligt sin instruktion (SFS 1995:679)
ge kommunerna allmänna råd i arkivfrågor (3 §).
Ett av verksamhetsmålen för Riksarkivet är att verka för ökad enhetlighet
och samordning mellan den statliga och den kommunala arkivhanteringen.

Ett samarbete mellan Riksarkivet, Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet pågår inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Enligt
arbetsordningen för samrådsgruppen ska gruppen främja samverkan mellan
stat, kommuner och landsting inom arkivområdet, till gagn för utveckling
av de kommunala arkivfrågorna. Tonvikten ska ligga på de frågor som är
av gemensamt intresse för den offentliga sektorn. Till gruppens uppgifter
hör att utarbeta förslag till allmänna råd i kommunala arkivfrågor.
Beträffande arkiven vid universitet och högskolor kan följande nämnas.

Enligt sin instruktion (1995:679) har Riksarkivet det högsta överinseendet
över det offentliga arkivväsendet i landet, vilket betyder att Riksarkivet
ingriper på alla områden i de centrala statliga myndigheternas arkivvård
och verkar genom landsarkiven även på det lokala och regionala planet.
I instruktionen nämns särskilt att Riksarkivet är arkivmyndighet för
universitet och högskolor. Uppgiften som arkivmyndighet för de myndigheter
som lyder under Försvarsdepartementet fullgörs inom Riksarkivet av
Krigsarkivet.
Motionen
I motion 2002/03:Kr352 (s) föreslås att Riksarkivet ska bli nationell
tillsynsmyndighet över de kommunala och akademiska arkiven för att stärka
och stödja det regionala och lokala arkivansvaret. Riksarkivet har en
lång erfarenhet av god arkivvård och stor kompetens som skulle vara av
stor nytta för de övriga offentliga arkiven.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning finns det stor sakkunskap inom den kommunala
arkivverksamheten. Varje kommun och landsting bör även i fortsättningen
ansvara för sin egen arkivvård. Inom ramen för Samrådsgruppen för
kommunala arkivfrågor har de statliga arkivmyndigheterna, Kommunförbundet
och Landstingsförbundet möjlighet att fördjupa sitt samarbete i olika
policyfrågor. Riksarkivet har i samråd med dessa förbund utfärdat
allmänna råd för olika typer av kommunala förvaltningar och verksamheter.
Utskottet kan inte se att det finns anledning att ändra gällande
bestämmelser beträffande de kommunala arkiven.
Vidare konstaterar utskottet att Riksarkivet har överinseende över
universitetens och högskolornas arkiv. Motionen är således tillgodosedd
i det avseendet.
Motion 2002/03:Kr352 (s) avstyrks därmed.
Avgifter för tillhandahållande och tillsyn
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet har inte något att erinra mot att principerna för avgiftsbeläggning
förenklas.

Propositionen
Regeringen avser att ge Riksarkivet i uppdrag att i samråd med
Ekonomistyrningsverket analysera och lämna förslag om avgiftsbeläggning av
tjänster och artiklar, dvs. varor som Riksarkivet och landsarkiven
tillhandahåller. Avsikten är inte att införa nya avgifter utan att
tydliggöra och förenkla principerna för avgiftsbeläggningen, därmed också
för tillämpningen av avgiftsbestämmelserna (s. 18).
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Avgifter vid leveranser av arkivmaterial
Utskottets bedömning i korthet
Utskottet har inte något att erinra mot att Riksarkivet bemyndigas att
fastställa avgifter för bevarande, vård och tillhandahållande av
arkivhandlingar som levereras till de statliga arkivmyndigheterna.

Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör Riksarkivet bemyndigas att fastställa
avgifter för framtida bevarande, vård och tillhandahållande av
arkivhandlingar som levereras till Riksarkivet och landsarkiven (s. 19).
Utskottets bedömning
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning.
Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om kompetensförsörjning vid
arkivmyndigheterna med hänvisning bl.a. till den kunskapsstrategi som
Riksarkivet har utarbetat och nu bör fullfölja.
Jämför reservation 9 (fp, kd).
Bakgrund
Enligt regleringsbrevet ska Riksarkivet verka för en långsiktig och god
personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.
Riksarkivet och landsarkiven har satt upp särskilda mål för
kompetensförsörjningen.
Myndigheten har slagit fast att IT-kompetensen i organisationen bör
höjas för såväl breddanvändning som normering, tillsyn, bevarande och
digitalisering i tillgänglighetssyfte. En effektiv förvaltningsverksamhet
förutsätter relevant kunskap då det gäller IT-baserade arbetsverktyg,
skanning i forskarservicen, kvalitetsfrågor i registreringsarbete m.m.
Det är angeläget att utveckla dessa typer av generella kompetenser för
hela personalen.6Uppgifterna har hämtats från Riksarkivets årsredovisning
för 2004 s. 58.
Riksarkivet har utarbetat en kunskapsstrategi för perioden 2005-2008.
I strategidokumentet som överlämnades till regeringen i slutet av 2003
framhålls bl.a. att myndigheten har behov av personal med vetenskaplig
erfarenhet. Vidare sägs att ytterligare rekrytering på IT-området måste
ske redan på kort sikt för att möta de krav som den generella IT-utvecklingen
och särskilt nya leverans- och bevarandetekniker ställer. Fortbildningsbehoven
för arkivariepersonalen inbegriper särskilt IT-området med tonvikt på
tillsynen men också andra teknikorienterade uppgifter, arkivpedagogisk
verksamhet och beståndskunskap.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr8 att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om vikten av att Riksarkivet och landsarkiven har en
välutbildad och kompetent personal. Även större myndigheter och kommuner
bör ha högskoleutbildade arkivarier (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr372 (fp) framhåller att den nya
tekniken gör att invånare som är intresserade av arkivmaterial, som t.
ex. gäller släktforskning, på ett helt nytt sätt själva kan arbeta med
materialet. Mot den bakgrunden bör regeringen se över personalsammansättningen,
vad gäller både antal och kompetens, inom de statliga myndigheter som
ansvarar för olika arkiv (yrkande 7).
Folkpartiet pekar i sin motion Kr9 på att arkivalier på mindre institutioner
ofta blir utsatta för slitage till följd av resursbrist och dålig kunskap
om hur arkivalierna bör behandlas. Regeringen bör därför utarbeta en
nationell plan för att bevara arkivalier och för utbildning i hur man
ska hantera och tillhandahålla sådana arkivalier (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det självfallet angeläget att
arkivmyndigheterna kan upprätthålla en hög och adekvat kompetens hos personalen.
De genomgripande förändringarna på teknikområdet utgör en stor utmaning
för arkiven och för hela statsförvaltningen. Ett första steg för att nå
fram till en ändamålsenlig kompetensförsörjning är att identifiera de
behov som finns och som inte är tillgodosedda. Som nämnts ovan har
Riksarkivet redovisat sin kunskapsstrategi för regeringen. Det ankommer
på myndigheten att söka fullfölja strategin och kontinuerligt anpassa
den till nya behov som kan uppstå.
Här bör nämnas att arkivmyndigheterna bl.a. ägnar sig åt informations-
och utbildningsinsatser och konferensverksamhet för att höja kvaliteten
på arkivhanteringen hos de arkivbildande myndigheterna. För att höja
kvaliteten på arkivvården ger de ut handböcker och broschyrer. Även
enskilda arkivbildare får information och rådgivning genom särskilt
organiserade utbildnings- och informationsinsatser.
Det anförda visar att betydande insatser görs både internt inom
arkivmyndigheterna och externt gentemot andra arkivbildare för att upprätthålla
kompetensen. Något tillkännagivande från riksdagen med anledning av
motionsyrkandena är inte påkallat.
Motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 7, 2004/05:Kr8 (kd) yrkande 1 och
2004/05:Kr9 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.
Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag som främst syftar till att regeringen ska låta utreda
förutsättningarna för att Sverige ska tillträda Unescokonventionen för
skydd av det immateriella kulturarvet avstyrks med hänvisning till att
ett sådant arbete redan pågår.
Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Unescos 32:a generalkonferens antog hösten 2003 en konvention för skydd
av det immateriella kulturarvet. För att konventionen ska börja gälla
krävs att 30 av Unescos medlemsstater undertecknar den. Hittills har
fem länder gjort det. I en nyligen publicerad skrift från Unescorådet
sägs bl.a. att det av konventionstexten framgår att det immateriella
kulturarvet ska ha överförts mellan generationer. Företeelser som är
unika för respektive stat ska prioriteras. I första hand ska kulturarv
som är hotade säkerställas.7Unescos konvention om skydd för det
immateriella kulturarvet, Unescorådets skriftserie 1 2005.
I samma skrift från Unescorådet sägs att de folkliga kulturarven sång,
musik, dans och berättande har en svag, nästan obefintlig infrastruktur.
Infrastrukturen behövs för dokumentation, forskning och tillgängliggörande.

Motionerna
I motion Kr362 framhåller Kristdemokraterna att Unescokonventionen kan
utgöra startskottet för en uppgradering av det immateriella kulturarvet.
Motionärerna föreslår att regeringen ska ge Kulturrådet i uppdrag att
utreda vad som krävs för att Sverige ska ratificera konventionen (yrkande
3).
Motionärerna bakom motion Kr340 (c) föreslår att regeringen skyndsamt
ska utreda förutsättningarna för att Sverige ska ratificera Unescokonventionen.
Ratificeringen bör kunna ske före utgången av 2004 (yrkande 1). Vidare
föreslås att en sådan utredning också ska redovisa åtgärder för att
utveckla en infrastruktur för traditionsbaserade kulturarv i form av
musik, dans, sång och berättande. Motionärerna föreslår också att
utredningen ska belysa de behov som finns för att Sverige ska kunna leva
upp till en framtida konvention om kulturell mångfald (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Frågan om Sverige ska tillträda Unescokonventionen för skydd av det
immateriella kulturarvet bereds inom Utbildnings- och kulturdepartementet.
Departementet har tillsammans med Kulturrådet, Riksarkivet och
Riksantikvarieämbetet börjat inventera Sveriges immateriella kulturarv för
att bilda sig en uppfattning om vilka nationella åtaganden som krävs
för att Sverige ska kunna tillträda konventionen. Det får förutsättas
att det påbörjade utredningsarbetet även inrymmer frågor av
infrastrukturkaraktär, som nämns i motion Kr340 (c). Utskottet har uppfattat
att begreppet avser vilka uppgifter och vilket ansvar som inom detta
område kan läggas på olika typer av institutioner, bl.a. inom arkiv-
och museisektorn, då det gäller det materiella kulturarvet.
Beträffande förslaget om en framtida Unescokonvention om kulturell
mångfald som tas upp i samma motion, Kr340 (c), kan följande nämnas.
Unescos generalsekreterare fick 2003 i uppdrag att utarbeta förslag
till en sådan konvention. Sverige har varit pådrivande för att den ska
komma till stånd. Inom Utbildnings- och kulturdepartementet pågår ett
arbete i detta avseende.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr362 (kd) yrkande 3 och Kr340
(c) yrkandena 1 och 2.
Lokalisering av migreringsprojekt
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om att lokalisera Statens ljud- och bildarkivs
migreringsprojekt till Norrland och Småland avstyrks av utskottet.
Jämför reservation 11 (c).
Bakgrund
I betänkandet Bevara ljud och bild för eftervärlden (SOU 2004:53)
behandlas bl.a. frågor om förutsättningarna för det långsiktiga bevarandet
av Statens ljud- och bildarkivs (SLBA) analoga samlingar och vad som
krävs för att föra över materialet till digitala medier, s.k. migrering.

I SLBA:s samlingar finns ca 4,5 miljoner timmar analogt material (uppgiften
är från maj 2004). Materialet består av ca 3 miljoner timmar ljudupptagningar
och ca 1,5 miljoner timmar upptagningar av rörliga bilder. I båda fallen
lagras materialet i olika format och system. Hittills har 25 000 timmar
migrerats till digitala format genom ett projekt som pågått under tio
år och sammanlagt krävt ca 17,5 manår. Enligt kommittén är det viktigt
att påbörja migrering snarast, eftersom materialet försämras snabbt.
Kommittén föreslår därför att ett migreringsprojekt ska startas för att
under en tioårsperiod migrera det insamlade materialet. Arbetet ska
enligt förslaget bedrivas under SLBA:s huvudmannaskap.
SLBA-kommitténs förslag och remissorganens synpunkter på förslagen
behandlas i regeringens forskningsproposition.8Prop. 2004/05:80 Forskning
för ett bättre liv s. 108. Regeringen föreslår att SLBA ska ges bättre
förutsättningar i syfte att bl.a. säkra samlingarna. För att bl.a. möta
den tekniska utvecklingen föreslår regeringen att SLBA ska tillföras 5
miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen en tillfällig resursförstärkning
om 10 miljoner kronor för vart och ett av åren 2006 och 2007 för att
migrera material från public service-företagen.
Lokaliseringsutredningen har tidigare i år lämnat förslag till regeringen
som rör migreringsprojektet. I rapporten Omlokalisering av statlig
verksamhet föreslår utredaren att - under förutsättning att regeringen
fattar beslut i enlighet med SLBA-utredningens förslag - migreringsprojektet
ska lokaliseras till Östersund. På sikt bör regeringen även ompröva den
nuvarande lokaliseringen av myndigheten med Östersund som förstahandsval.
Regeringen har - efter remissbehandling - nyligen presenterat sina
planer på omlokalisering av statlig verksamhet. Frågan om migreringsprojektet
har inte aktualiserats i det sammanhanget.
Motionerna
I fyra motioner lämnas förslag till lokalisering av det migreringsprojekt
som föreslagits av en statlig kommitté, den s.k. SLBA-utredningen.
I motionerna Kr220 (kd), Kr235 (fp) och Kr253 (c, m) föreslås att
migreringsprojketet ska lokaliseras till Norrlands inland. I motion Kr253
(c, m) nämns Sollefteå kommun som en lämplig plats för denna verksamhet.
Motionärerna bakom motion Kr313 (s) föreslår att projektet ska lokaliseras
till Västervik och Hultsfred i norra Kalmar län.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen kommer före sommaruppehållet att ta ställning till de förslag
som regeringen lagt fram i forskningspropositionen och som bl.a. avser
en förstärkning av SLBA:s resurser för att möta den tekniska utvecklingen
och för att migrera material från public service-företagen. Några förslag
beträffande lokaliseringen av migreringsprojektet finns inte i propositionen.
Propositionen bereds inom riksdagen av utbildningsutskottet.
Kulturutskottet anser inte att det är motiverat att riksdagen gör ett
tillkännagivande om lokaliseringen av SLBA:s migreringsprojekt. Motionerna
Kr220 (kd), Kr235 (fp), Kr253 (c, m) och Kr313 (s) avstyrks därmed.
Förslag om resursförstärkning av arkivområdet
Utskottets förslag i korthet
Motionsförslag om resursökningar till arkivområdet avstyrks av utskottet
med hänvisning till att dessa frågor får prövas av regeringen i kommande
budgetarbete.
Jämför reservationerna 12 (kd) och 13 (c).
Motionerna
I fyra motionsyrkanden framförs förslag om resursförstärkning inom
arkivområdet.
Kristdemokraterna påpekar i motion Kr8 att många av de regionala arkiven
har stora ekonomiska problem. Arbetet med att samla in och säkerställa
information och att göra den tillgänglig kräver större resurser än de
har till sitt förfogande. Partiet föreslår därför att riksdagen ska
tillkännage för regeringen att de regionala arkiven behöver en permanent
förstärkning (yrkande 4).
Centerpartiet ser allvarligt på hot om minskade anslag till filmarkivet
i Grängesberg. I motion Kr10 föreslår partiet därför att arkivet ska få
ökade anslag för t.ex. teknisk apparatur (yrkande 5). Likaledes bör
medel anvisas så att t.ex. Riksarkivet i Fränsta ska kunna behålla
beståndet av äldre teknisk apparatur (yrkande 6). I samma motion föreslås
också att regeringen ska vidta åtgärder för att stärka arkivområdet när
det gäller arbetstillfällen. Det är - menar partiet - viktigt att behålla
uppdragen hos dem som har kompetens på små orter där arkiv nu försvinner
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör inte göra något uttalande med anledning av Kristdemokraternas
och Centerpartiets förslag om resursförstärkningar till arkivsektorn.
Det ankommer på regeringen att i anslutning till budgetarbetet för 2006
väga olika angelägna behov mot varandra och därefter lämna förslag till
riksdagen.
Motionerna Kr8 (kd) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och 6 bör
avslås av riksdagen.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1.      Svenska kyrkans arkiv, punkt 3 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om svenska kyrkans arkiv. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 1, 2004/05:Kr9 yrkande 3 och 2004/05:Kr10
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill understryka att Svenska kyrkans arkiv är av nationellt intresse
även efter det att kyrkan skildes från staten. Vi menar att det är
angeläget att den nationella arkivpolitiken omfattar de kyrkliga arkiven.
Folkbokföringsmaterialet förs successivt över till landsarkiven, en
procedur som kommer att pågå under förhållandevis lång tid. Mot den
bakgrunden är det viktigt att de statliga arkiven etablerar ett samarbete
med Svenska kyrkan och att den kompetens som finns hos präster och
pastorsexpeditioner tas till vara. Vi föreslår därför att samarbetet
mellan Svenska kyrkan och de statliga arkiven ska stärkas.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna Kr7 (m) yrkande 1, Kr9 (fp) yrkande 3 och Kr10 (c) yrkande 2.

2.      Handikappades tillgång till arkiven, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om handikappades tillgång till arkiven. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr7 yrkande 2, 2004/05:Kr9 yrkande
5 och 2004/05:Kr10 yrkande 4.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motionerna Kr7 (m), Kr9 (fp) och Kr10 (c)
anser vi att det är angeläget att personer med funktionshinder blir mer
delaktiga av den information som finns i arkiven än vad som nu är fallet.
Vi menar därför att Riksarkivet och landsarkiven ska få i uppdrag att
tillsammans med handikapporganisationerna kartlägga hur tillgängligheten
för funktionshindrade till landets arkiv kan förbättras.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna Kr7 (m) yrkande 2, Kr9 (fp) yrkande 5 och Kr10 (c) yrkande 4.

3.      ABM-samverkan, punkt 6 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ABM-samverkan. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr8 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:Kr369 yrkande 1 och
2003/04:Kr387 yrkande 1.
Ställningstagande
På initiativ av Kristdemokraterna kom en första utredning till stånd om
samarbete mellan arkiv, museer och bibliotek, dvs. de s.k. ABM-institutionerna.
Partiet har under några år föreslagit att en ny ABM-utredning ska
tillsättas, eftersom dessa institutioner har ett särskilt ansvar för att
värna kulturarvet. I enlighet med vad som framförs i motion Kr8 (kd)
vill jag nu särskilt framhålla betydelsen av att samarbetet mellan
ABM-institutionerna förstärks. Därför behöver nu en nationell samordning
komma till stånd för att vidareutveckla samarbetet mellan institutionerna.

Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla
motion Kr8 (kd) yrkande 5 och avslå motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande
1 och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 1.

4.      Långsiktigt bevarande och tillhandahållande av digital information,
punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om långsiktigt bevarande och tillhandahållande
av digital information. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr7
yrkande 3, 2004/05:Kr8 yrkande 3 och 2004/05:Kr9 yrkande 1, bifaller
delvis motion 2002/03:Kr353 och avslår motionerna 2002/03:Kr309 och
2004/05:Kr327.
Ställningstagande
Övergången till den digitala tekniken utgör en mycket stor utmaning på
kulturarvsområdet. Det papperslösa samhället har medfört att en helt ny
typ av material ska bevaras för framtiden. Det finns en risk att Sverige
kommer att förlora stora delar av detta digitala kulturarv. Därför är
det nu hög tid att utveckla system och rutiner för en arkivstrategi som
är anpassad till den digitala miljön. Vi anser därför att regeringen
tillsammans med framför allt Riksarkivet bör utarbeta en nationell
strategi och en långsiktig handlingsplan för att bevara digitalt material.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna Kr7 (m) yrkande 3, Kr8 (kd) yrkande 3, Kr9 (fp) yrkande 1.
Förslaget i motion 2002/03:Kr353 (s) tillgodoses i och med detta och
denna motion bör därför delvis bifallas. Motionerna 2002/03:Kr309 (s)
och Kr327 (s) bör däremot avslås av riksdagen.

5.      Principerna för fördelning av statsbidrag till enskilda arkiv, punkt
9 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om principerna för fördelning av statsbidrag
till enskilda arkiv. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr9 yrkande
6.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr9 (fp) utgör de enskilda arkiven en viktig del
av kulturarvet. De får emellertid endast mycket blygsamma statliga bidrag.
Av de 10,3 miljoner kronor som anvisas i statsbudgeten för Riksarkivets
ramanslag och som fördelas av Nämnden för enskilda arkiv går nästan 5,
7 miljoner kronor till Arbetarrörelsens arkiv. Resterande 4,6 miljoner
kronor fördelas på övriga enskilda arkiv. Mot denna bakgrund anser vi
att principerna för fördelningen av statsbidragen ska ses över.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion
Kr9 (fp) yrkande 6.

6.      Idrottsarkiv, punkt 10 (fp, kd)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om idrottsarkiv. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Kr8 yrkande 2 och 2004/05:Kr365 yrkande 16 och avslår
motionerna 2002/03:Kr284 och 2002/03:Kr327.
Ställningstagande
Jag kan konstatera att en rad enskilda arkiv förstörs på grund av
okunnighet. Exempelvis har många idrottsföreningar arkiv av kulturhistoriskt
värde som riskerar att förstöras eftersom de ansvariga inte förstår
värdet av samlingarna. Jag anser att idrottens historia i högsta grad
är värd att bevara. Riksidrottsförbundet, specialförbunden och
distriktsorganisationerna bör enligt min mening uppmana klubbarna att se
till att handlingar inte förkommer. Vidare bör Riksarkivet få i uppdrag
att informera föreningar, folkrörelser, organisationer och enskilda om
arkivens betydelse och om möjligheterna att bevara arkivmaterial för
eftervärlden.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla
motionerna Kr8 (kd) yrkande 2 och Kr365 (fp) yrkande 16 samt avslå
motionerna 2002/03:Kr284 (s) och 2002/03:Kr327 (s).

7.      De nationella minoritetsspråken och arkiven, punkt 11 (fp, c)
av Lennart Kollmats (fp), Hans Backman (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om de nationella minoritetsspråken och arkiven.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr9 yrkande 4 och
2004/05:Kr10 yrkande 3 och avslår motion 2002/03:Kr308.
Ställningstagande
Regeringsuppdraget till Riksarkivet att utveckla arbetsformerna för
samarbete med andra institutioner och organisationer om frågor som rör
dokument på de nationella minoritetsspråken är ytterst angeläget.
Emellertid anser vi att uppdraget ska vidgas så att det innefattar alla
språkliga minoriteter som finns i vårt land.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna Kr9 (fp) yrkande 4 och Kr10 (c) yrkande 3 samt avslå motion
2002/03:Kr308 (s).

8.      Konkurrensfråga, punkt 13 (m, fp)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om konkurrensfråga. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr7 yrkande 4.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr7 (m) planerar Riksarkivet att lägga ut kyrkoböcker
på Internet, något som redan görs av ett privat företag som säljer
uppgifter från kyrkomaterialet till släktforskare. Enligt vår uppfattning
bör Riksarkivet ägna sig åt att bevara vårt kulturarv, ett oerhört
viktigt uppdrag. Statliga myndigheter bör emellertid inte konkurrera med
privat verksamhet.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion
Kr7 (m) yrkande 4.

9.      Kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna, punkt 15 (fp, kd)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kompetensförsörjning vid arkivmyndigheterna.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 7, 2004/05:Kr8
yrkande 1 och 2004/05:Kr9 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill understryka vikten av att Riksarkivet och landsarkiven har en
välutbildad och kompetent personal. Även större myndigheter och kommuner
bör ha välutbildade arkivarier. Vidare anser vi att regeringen bör se
över personalsammansättningen inom de statliga myndigheter som ansvarar
för olika arkiv både då det gäller antalet anställda och deras kompetens.

Då det gäller mindre institutioner vill vi peka på risken att arkivalier
slits på grund av bristande kunskaper om hur de bör behandlas. Regeringen
bör därför utarbeta en nationell plan för utbildning i hantering av
arkivalier.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla
motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 7, Kr8 (kd) yrkande 1 och Kr9 (fp)
yrkande 2.

10.     Unescokonventionen för skydd av det immateriella kulturarvet, punkt
16 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m), Hans Backman (fp) och
Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Unescokonventionen för skydd av det immateriella
kulturarvet. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr340 yrkandena
1 och 2 samt bifaller delvis motion 2004/05:Kr362 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att det immateriella kulturarvet har stor betydelse och därför
bör få en framskjuten plats i det kulturpolitiska samtalet. I likhet
med vad som anförs i motion Kr362 (kd) menar vi att Unescokonventionen
för skydd av det immateriella kulturarvet kan utgöra startskottet för
en uppgradering av denna svårgripbara del av vårt kulturarv. Vi delar
uppfattningen hos motionärerna bakom motionerna Kr340 (c) och Kr362 (c)
att regeringen skyndsamt ska låta utreda förutsättningarna för att
Sverige ska kunna tillträda konventionen. Vidare anser vi att en sådan
utredning också ska innehålla en redovisning av de åtgärder som krävs
för att utveckla en infrastruktur för traditionsbaserade kulturarv i
form av musik, dans, sång och berättande.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion
Kr340 (c) yrkandena 1 och 2 samt delvis bifalla motion Kr362 (kd) yrkande
3.

11.     Lokalisering av migreringsprojekt, punkt 17 (c)
av Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lokalisering av migrationsprojekt. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr253 och avslår motionerna 2004/05:Kr220,
2004/05:Kr235 och 2004/05:Kr313.
Ställningstagande
Det migreringsprojekt som föreslogs i betänkandet Bevara ljud och bild
för eftervärlden (SOU 2004:53) innebär att de analoga samlingarna vid
Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) förs över (migreras) till digitalt
medium. Regeringen har nu i forskningspropositionen lämnat ett förslag
som har betydligt mindre omfattning än det som fanns i den s.k.
SLBA-utredningen. Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Kr253 (c,
m) att projektet ska lokaliseras till Västernorrlands län. Ett lämpligt
ställe för verksamheten är Sollefteå kommun.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla
motion 2004/05:Kr253 (c, m) och avslå motionerna Kr220 (kd), Kr235 (fp)
och Kr313 (s).

12.     Förslag om resursförstärkning av arkivområdet, punkt 18 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förslag om resursförstärkning av arkivområdet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr8 yrkande 4 och avslår motion
2004/05:Kr10 yrkandena 1, 5 och 6.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr8 (kd) har många av de regionala arkiven stora
ekonomiska problem. Arbetet med att samla in och säkerställa information
och att göra den tillgänglig kräver betydligt större resurser än de har
till sitt förfogande. Trots att besöken vid de regionala arkiven ökar
och att de blivit en allt viktigare resurs för både privat och offentlig
sektor har det statliga anslaget under flera år varit oförändrat. Det
är visserligen välkommet att ett treårigt nationellt uppdrag nu ska
inrättas på arkivområdet, vilket innebär att en miljon kronor kommer
att anvisas under tre år till ett av arkiven. Det är emellertid inte
tillräckligt. Därutöver krävs att regeringen i kommande budgetproposition
lämnar förslag till en permanent ökning av anslaget till regional
arkivverksamhet.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla
motion Kr8 (kd) yrkande 4 och avslå motion Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och
6.

13.     Förslag om resursförstärkning av arkivområdet, punkt 18 (c)
av Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förslag om resursförstärkning av arkivområdet.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr10 yrkandena 1, 5 och 6
samt avslår motion 2004/05:Kr8 yrkande 4.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr10 (c) anser jag att arkivområdet
i framtiden borde kunna generera nya arbetstillfällen. Det är då viktigt
att arkiv på små orter inte läggs ned utan att de kan fortleva och
upprätthålla sin kompetens. Sverige besitter mycket kompetens inom
arkivområdet. Regeringen bör därför se till att arkivområdet stärks
framöver när det gäller arbetsillfällen. Även filmarkivet i Grängesberg
bör få en resursförstärkning för att bl.a. kunna införskaffa teknisk
apparatur. Likaledes bör medel anvisas så att t.ex. Riksarkivet i Fränsta
ska kunna behålla beståndet av äldre teknisk apparatur.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla
motion Kr10 (c) yrkandena 1, 5 och 6 och avslå motion Kr8 (kd) yrkande
4.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:124 Arkivfrågor:
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
att inrätta ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom arkivområdet
(avsnitt 4).
Följdmotioner
2004/05:Kr7 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samarbete med de kyrkliga arkiven.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillgängligheten för funktionshindrade till landets
arkiv.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nationell strategi och en långsiktig digitaliseringsplan
för bevarande av digitalt material.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att statliga myndigheter inte skall konkurrera med
privat verksamhet.
2004/05:Kr8 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av välutbildade arkivarier.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Riksarkivet bör få i uppdrag att utöka sitt arbete
med att informera och utbilda folkrörelser och organisationer om arkivens
betydelse.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nationell strategi och en långsiktig digitaliseringsplan
för bevarande av digitalt material.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de regionala folkrörelsearkiven.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ökad nationell samordning av ABM-samarbetet.
2004/05:Kr9 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en handlingsplan för långsiktigt bevarande av digital
information.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nationell plan för bevarande av arkivalier och för
utbildning i hantering och tillhandahållande av sådana arkivalier.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samarbete med de kyrkliga arkiven.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vidga Riksarkivets uppdrag till att omfatta även
andra språkliga minoriteters arkiv än de nationella minoriteternas.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett närmare samarbete med handikapporganisationerna
för att öka tillgängligheten till arkiven.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet att göra en översyn av principerna för fördelning
av statliga bidrag till enskilda arkiv.
2004/05:Kr10 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stärka framtiden för arkivområdet när det gäller
arbetstillfällen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att samarbetet mellan Svenska kyrkan och övrig
arkivverksamhet bör stärkas.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skrivningen om arkivering av minoritetsspråk bör
vidgas så att den innefattar alla minoriteter.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett närmre samarbete med handikapporganisationerna
med tanke på tillgängligheten till arkiven.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade anslag till filmarkivet i Grängesberg.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att resurser bör ges för behållandet av viss äldre
teknisk apparatur.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Kr284 av Ola Rask och Cinnika Beiming (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att säkra idrottens historiska arv.

2002/03:Kr285 av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om medborgarna och det gemensamma kulturarvet.
2002/03:Kr308 av Kristina Zakrisson och Ann-Kristine Johansson (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättande av ett samiskt centralarkiv i Jokkmokk.
2002/03:Kr309 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en enhet för forskning och utveckling knuten till
Riksarkivet.
2002/03:Kr327 av Jarl Lander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om föreningars skyldighet att upprätta en handlingsplan för hur
material skall arkiveras.
2002/03:Kr348 av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt
(båda s):
Riksdagen beslutar att det nationella uppdraget att vårda det nationella
skrivna kulturarvet tilldelas Riksarkivets byrå SVAR i Västernorrlands
län.
2002/03:Kr349 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om SVAR i Ramsele.
2002/03:Kr351 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om digitalisering av SVAR:s arkivmaterial.
2002/03:Kr352 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om regelverk och organisation för landets offentliga arkiv.
2002/03:Kr353 av Ann-Kristine Johansson och Kristina Zakrisson (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs i fråga om en långsiktig handlingsplan för bevarande och
tillgängliggörande i digital form av vårt kulturarv.
2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ny ABM-utredning.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om verksamheten vid SVAR.
2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av personalsammansättningen, både till
antal och kompetens, inom de statliga myndigheter som ansvarar för olika
arkiv.
9.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändringsprogram för hur arkiven skall bli fullständiga då post går via e-post
och information datoriseras.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

12.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändringsprogram för hur arkiv skall bli fullständiga då post går via e-post
och information datoriseras.
2003/04:Kr369 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om SVAR - Riksarkivet.
2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ny ABM-utredning.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Kr220 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att produktionen av digitaliserat ljud och bild förläggs till
Norrlands inland.
2004/05:Kr235 av Yvonne Ångström och Hans Backman (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förläggning av produktion av digitaliserat ljud och bild samt
arkivering av produkterna i Norrlands inland.
2004/05:Kr253 av Birgitta Sellén och Bertil Kjellberg (c, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att placera produktionen av digitaliserat ljud och bild till
Västernorrlands län.
2004/05:Kr313 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om etablering av migreringsverksamhet i Västervik och Hultsfred.

2004/05:Kr327 av Lennart Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bevarande av digitalt material.
2004/05:Kr328 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om SVAR - Riksarkivet.
2004/05:Kr340 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ratificering av Unescos konvention till skydd för det
immateriella kulturarvet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att främja traditionsbaserade kulturarv i form av
sång, musik och dans.
2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Unescos konvention till skydd för det immateriella
kulturarvet.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Arkivutredningen.
2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att vårda det idrottshistoriska arvet.</pre><pre></pre>