Kulturutskottets betänkande
2004/05:KRU7
Museer och utställningar
Sammanfattning
Kulturutskottet behandlar i betänkandet drygt 70 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2003 och 2004 med förslag som rör museer och
museernas verksamhet. Utskottet avstyrker samtliga dessa förslag.
I de avstyrkta motionerna återfinns förslag som avser de statliga
museernas struktur, vården av samlingarna inklusive vården av den svenska
fotoskatten, fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet,
museipedagogik, de regionala museernas ekonomiska situation, krav på
att Etnografiska museet ska återlämna en totempåle till en indianstam
i Kanada samt förbättrade möjligheter för museer ute i landet att kunna
visa fornfynd och andra föremål med anknytning till det egna närområdet.
Andra frågor som tas upp i motionerna berör Naturhistoriska riksmuseet,
olika försvarsmuseifrågor samt frågor med anknytning till maritima
museer. Krav framförs också på att ett nytt Nobelcenter ska uppföras
och att staten ska satsa på kvinnomuseer, matkultur och stiftelsen
Måltidsmuseum i Grythyttan, Dag Hammarskjölds Backåkra, liksom på Julita
gård, Skogsmuseet i Lycksele, Norrköpings konstmuseum, Rundradiomuseet
i Motala, Synskadades museum, IT-ceum i Linköping, Historiska museet i
Lund, ett nytt världsarvsmuseum vid Höga kusten, Ekomuseet Bergslagen,
dokumentation av etnisk musik samt Fotbollsmuseet i Degerfors.
Flera motioner handlar om Forum för levande historia och dess verksamhet.
I en motion föreslås att myndigheten ska omvandlas till en stiftelse
medan övriga främst innebär krav på olika typer av kampanjer för att
sprida information om romer, rasism, antisemitism, nazism, kommunism,
islamofobi och folkmord.
I betänkandet finns 15 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Museisektorns struktur
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 3 och 2004/05:Kr233
yrkande 4.
Reservation 1 (m)
2. Plan för vård av museernas samlingar
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande 18.
Reservation 2 (m, fp, kd)
3. Fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr389 yrkande 3.
4. Visning av kulturskatter nära fyndplatsen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 12 och 2004/05:Kr316.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
5. Lån av museiföremål
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr265 och 2003/04:Kr295.
Reservation 4 (fp)
6. Återlämning av haislaindianernas totempåle
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr281.
7. Regionala museers ekonomiska situation
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr279 yrkande 2, 2003/04:Kr326
yrkande 11 och 2004/05:Kr369 yrkandena 3 och 10.
Reservation 5 (c)
8. Museipedagogik
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr390 yrkande 9.
9. Vården av den svenska fotoskatten
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 31.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
10. Nationell mötesplats för foto
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr339 och 2004/05:Kr376.
Reservation 7 (fp)
11. Naturhistoriska riksmuseet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr303 yrkandena 1-3, 2003/04:Kr387
yrkande 12 och 2004/05:Kr362 yrkande 15.
Reservation 8 (kd)
12. Försvarsmuseifrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr259, 2003/04:Kr374, 2004/05:Kr203,
2004/05:Kr266 och 2004/05:Kr312.
13. Maritima museer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr261, 2003/04:Kr387 yrkande 13
och 2004/05:Kr258.
14. Nobelcenter
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr334.
15. Kvinnomuseer
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr387 yrkande 14.
Reservation 9 (kd)
16. Matkultur - Grythyttan
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr364, 2003/04:Kr373 och 2004/05:Kr368
yrkande 38.
Reservation 10 (fp)
17. Backåkra
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr253 yrkande 3 och 2004/05:T335
yrkande 6.
18. Dokumentation av etnisk musik
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr224.
Reservation 11 (c)
19. Statligt stöd till vissa museer
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr216, 2003/04:Kr246, 2003/04:Kr258,
2003/04:Kr260, 2003/04:Kr351, 2003/04:Kr352, 2003/04:Kr372, 2003/04:Ub384
yrkande 2, 2004/05:Kr226, 2004/05:Kr250, 2004/05:Kr259, 2004/05:Kr271,
2004/05:Kr319, 2004/05:Kr331 yrkande 2 och 2004/05:Kr383.
20. Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande 40.
Reservation 12 (fp)
21. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande 4, 2004/05:Kr227,
2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1, 2004/05:Kr273
yrkandena 1-4, 2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1
och 2, 2004/05:Kr336 och 2004/05:Ub480 yrkande 9.
Reservation 13 (m)
Reservation 14 (kd)
Reservation 15 (v)
Stockholm den 22 mars 2005
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),
Lars Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Gunilla
Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Matilda Ernkrans (s), Cecilia
Wikström (fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla
Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander
(s), Siv Holma (v), Lars-Ivar Ericson (c), Henrik Westman (m) och Johan
Andersson (s).
Utskottets överväganden
Museisektorns struktur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att museisektorn bör få en tydligare
struktur med bl.a. samordnade myndighetsfunktioner och en ny typ av
ansvarsmuseer.
Jämför reservation 1 (m).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i två likalydande förslag i kommittémotionerna
2003/04:Kr209 yrkande 3 och Kr233 yrkande 4 att den statliga museisektorn
bör få en tydligare struktur. Myndighetsfunktioner kan samordnas,
samtidigt som man låter den utåtriktade verksamheten präglas av
decentralisering och fördelat ansvar. Behovet av stödfunktioner, som
administration
och lönehantering men också magasinering och konservering, kan lösas
genom upphandling. Gemensamma magasin skulle kunna erbjuda rationella
förvaringsmöjligheter för känsliga föremål.
Motionärerna anser vidare att begreppet nationella uppdrag behöver
utvecklas på museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med
en ordning där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade
nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finansieringen regleras
i ett flerårigt avtal. Stor flexibilitet måste finnas när detta system
utvecklas, det kan gälla ansvar för allt från samordningen av en hel
museisektor till att vårda och visa ett enskilt föremål av stort nationellt
värde. En liknande metod bör kunna användas när det gäller det regionala
och lokala ansvaret.
Det är, framhåller motionärerna, också viktigt att museerna inte ges
nya uppgifter och nytt ansvar utan att statsmakten samtidigt tillförsäkrar
dem extra medel för att täcka en tillkommande utgift. Så t.ex. har man
på landets statliga museer lagt nya krav på ökat brand- och inbrottsskydd
utan att dessa fått extra medel för att klara av denna viktiga uppgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsförslag av samma
innebörd och då genomgående avstyrkt förslagen genom att hänvisa till
de olika översyner som regeringen under årens lopp har tagit initiativ
till inom museisektorn1Förslag av detta slag har utskottet senast
behandlat i motionsbetänkandena 2002/03: KrU3 och 2001/02:KrU14 samt i
budgetbetänkandet 2001/02:KrU1.. Översynerna har bl.a. resulterat i att
de centrala museernas struktur förändrats, inte minst genom tillkomsten
av myndigheten Statens museer för världskultur med en gemensam central
administration för Världskulturmuseet, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet
och Östasiatiska museet. Även Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och
Marinmuseum i Karlskrona har förts samman under en gemensam ledning i
Statens maritima museer. På motsvarande sätt bildar i organisatoriskt
hänseende Armémuseum och Flygvapenmuseum en museigrupp, liksom
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet samt Statens historiska
museum och Kungl. Myntkabinettet var sin grupp. Organisationer av det
slaget underlättar möjligheterna till samordning inom respektive museigrupp.
Utskottet har tidigare inte heller haft något att erinra mot det
uttalande som gjordes i budgetpropositionen för 2002 där regeringen
framhöll att några ytterligare strukturella omvandlingar inte borde ske
inom museiområdet.
Tilläggas kan i detta sammanhang att Kulturrådet i sitt regleringsbrev
för 2005 har fått i uppdrag att i samråd med de sex ansvarsmuseerna2Statens
historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Moderna museet
och Nordiska museet. utvärdera den nuvarande ansvarsmuseirollen. Utifrån
resultatet av denna översyn ska Kulturrådet komma med förslag på hur
ansvarsmuseirollen kan utvecklas. En gemensam redovisning ska lämnas av
Statens kulturråd till regeringen senast den 1 november 2005.
Mot bakgrund av det utvecklingsarbete som pågår inom detta område finns
det enligt utskottets mening inte anledning att begära att regeringen
ska lägga fram förslag till ytterligare strukturella omvandlingar på
museiområdet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 3 och Kr233 (m) yrkande 4.
Plan för vård av museernas samlingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att regeringen ska åläggas att utarbeta en plan
för hur staten i framtiden ska stödja museernas vård av samlingar och
avstyrker därför ett motionsförslag av denna innebörd.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd).
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i sin partimotion Kr368 att regeringen
ska lägga fram förslag till en plan för hur staten ska stödja museernas
vård av samlingar i framtiden. Dessutom måste säkerheten på museerna
kunna garanteras. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
ett förslag till sådan plan (yrkande 18).
Utskottets ställningstagande
Även denna fråga har utskottet tidigare behandlat, senast i betänkande
2002/03:KrU3. Utskottet avstyrkte då motionärernas förslag.
Såsom också framgår av budgetpropositionen för 2005 pågår inom museisektorn
ett kontinuerligt arbete med att säkerställa att byggnader och samlingar
bevaras. Statens maritima museer bedriver ett omfattande arbete för att
komma till rätta med de svavelsyreangrepp som drabbat regalskeppet Vasa.
Stiftelsen Nordiska museet har flyttat över 40 000 föremål från omoderna
magasin i huvudbyggnaden till en säkrare depå i Tumba. En lösning på
problemen med ett säkert förvar för Naturhistoriska riksmuseets botaniska
samlingar har tagits fram. Stiftelsen Skansen har under året inriktat
sig på att bevara bl.a. sina kulturhistoriska byggnader. Under ett antal
år har regeringen satsat betydande resurser på verksamheten inom Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna, en stiftelse som arbetar med vård och konservering
i samarbete med de nationella kulturarvsinstitutionerna. Inom ramen för
verksamheten Kulturarvs-IT bedriver man även digitalisering. Även de
mindre museerna satsar i varierande grad på att förbättra sina magasin.
Så t.ex. har Stiftelsen Strindbergsmuseet fått en anslagshöjning för
att på ett säkrare sätt kunna magasinera museets föremål.
Riksantikvarieämbetet ska som en av sina uppgifter vidareutveckla
metoderna för vården av det materiella kulturarvet med särskild inriktning
på en långsiktigt hållbar utveckling. I sitt regleringsbrev för 2005
har regeringen begärt att Riksantikvarieämbetet ska redovisa vad som
gjorts på detta område och vilka resultat som uppnåtts.
Regeringen har också gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att göra en
översyn av den vård och konservering av inventarier och föremål som
förekommer inom kultursektorn. Resultatet ska redovisas i en rapport
som också ska innehålla en kartläggning av vilka resurser som i dag
finns i form av lokaler och kompetens och vilka behov som föreligger.
Redovisningen ska lämnas till regeringen i anslutning till årsredovisningen
för 2005.
Tillsammans med de centrala museerna har Kulturrådet för några år sedan
utarbetat en strategi för att förbättra museernas säkerhet och brandskydd.
I det arbetet har Kulturrådet en samordnande uppgift men ska också ge
råd och stöd åt museerna i deras arbete med att förbättra
säkerheten.
Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att kräva att regeringen
utarbetar en plan för hur staten ska stödja vården av museernas samlingar
i framtiden. Utskottet avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande
18.
Fri entré och andra statliga satsningar för ökad tillgänglighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att riksdagen ska uttala att
likvärdiga villkor ska gälla för museerna i hela landet när staten satsar
på åtgärder som ökar tillgängligheten till museer.
Motionen
I motion 2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) föreslås att riksdagen
ska uttala sig för att likvärdiga villkor ska gälla för museiverksamhet
(yrkande 3). I Västsverige finns få museer med staten som huvudman. Det
innebär att man där inte får del av de statliga museernas fria entré.
Om man gör en satsning för att öka tillgängligheten till museer är det
viktigt att statliga, regionala och kommunala museer ges samma
förutsättningar, anser motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har i samband med behandlingen av budgetpropositionen för
2005 biträtt regeringens förslag att införa fri entré vid ytterligare
16 centrala museer. När utskottet i det sammanhanget beredde förslaget
prövades också alternativa lösningar som förts fram av oppositionspartierna,
däribland ett förslag om att den fria entrén skulle begränsas till
barn och ungdomar men att satsningen å andra sidan då också skulle
omfatta de regionala museerna. Utskottet ansåg emellertid att det var
angeläget att alla oavsett ålder fick del av satsningen på de aktuella
museerna och avvisade därför dessa förslag. Att som motionärerna tycks
mena låta en statlig satsning på ett begränsat antal centrala museer
omfatta samtliga statliga, regionala och kommunala museer skulle leda
till väsentligt ökade utgifter för reformen.
Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr389 (s) yrkande 3.
Visning av kulturskatter nära fyndplatsen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner med krav på att fornfynd i större utsträckning
än för närvarande ska kunna visas nära den plats de påträffats. Även
förslag om en besvärsordning för lån av museiföremål avstyrks av utskottet.
Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd, c) och 4 (fp).
Motionerna
Centerpartiet vill att fornfynd ska kunna visas nära fyndplatsen. För
att säkerställa detta föreslås i kommittémotion 2003/04:Kr326 att
riksdagen ska gör ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 12).
När fornfynd av stort värde hittas placeras de i Stockholm, ofta på
Historiska museet, skriver motionärerna. Enligt lag kan fornfynd dock
överlåtas eller lånas ut till ett museum som åtar sig att vårda fornfyndet
på ett tillfredsställande sätt. Ett skäl för Historiska museet att
avstyrka en ansökan om att få "låna" ett fornfynd kan exempelvis vara
att fyndet har nationellt intresse och bör var tillgängligt för forskare
eller att föremålstypen från regionen saknas i de nationella samlingarna.
Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet hör ihop med föremål från
samma fyndplats som redan finns på Historiska museet och att samtliga
fynd från en fyndplats bör hållas ihop. Centerpartiet anser emellertid
att det inte är tillräckligt att konstatera att föremålen kan lånas ut.
De ska också kunna visas i närheten av fyndplatsen.
Birgitta Carlsson (c) föreslår i motion Kr316 att man ska låta mer av
gamla antika föremål finnas kvar ute i landet på våra läns-, stads- och
hembygdsmuseer. Ambitionen borde vara att föremålen ska behållas där de
har sitt ursprung. I stället för att förvara dem i stora centrala förråd
där de sällan eller aldrig kommer under allmänhetens ögon borde museer
ute i landet erbjudas att få tillbaka de föremål som kommer från den
egna regionen.
Linnéa Darell (fp) föreslår i motion 2003/04:Kr265 att man ska införa
en ny beslutsordning för disposition av det nationella kulturarvet. Det
har nämligen visat sig att när ett museum ute i landet har fått avslag
på en begäran om att få låna föremål från något centralt museum kan
inte detta beslut överklagas. Med en sådan beslutsordning löper man
risk att få onödiga motsättningar mellan centrala och regionala intressen.
Man bör därför införa en instans, fristående från parterna, som kan
göra en lämplighets- och intresseavvägning. Motionären föreslår mot
denna bakgrund att en översyn ska göras av beslutsordningen i dessa
frågor.
I motion 2003/04:Kr295 framför Sonia Karlsson (s) och Anna Ludvigsson
(s) ett snarlikt förslag. De anser att det är starkt önskvärt att få
fram en beslutsordning som innebär att en fristående instans kan bedöma
parternas intressen från lämplighetssynpunkt. Ansvaret för denna uppgift
vill motionärerna lägga på Riksantikvarieämbetet som i andra frågor har
en liknande övergripande beslutsfunktion.
Utskottets ställningstagande
Fornfynd ska med vissa undantag tillfalla staten. Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) kan emellertid överlåta statens rätt till ett fornfynd på ett
museum som åtar sig att vårda det i framtiden på ett tillfredsställande
sätt. Statens historiska museer ska förvalta och vårda de fornfynd som
RAÄ tillför myndigheten.
RAÄ:s praxis på området innebär följande. Om det från lokalt eller
regionalt håll inte har framförts några önskemål om att fyndet ska
placeras på ett museum nära fyndplatsen, överlämnas det till Historiska
museet. Vill ett regionalt museum eller något av stadsmuseerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö ta hand om fyndet ska museet ansöka om detta hos
RAÄ. Ansökan remitteras till Historiska museet som tillstyrker eller
avstyrker den. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan
kan exempelvis vara att fyndet har nationellt intresse och bör vara
tillgängligt för forskare eller att föremålstypen från regionen saknas
i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan vara att det nya fyndet
hör ihop med föremål från samma fyndplats som redan finns på Historiska
museet och att samtliga fynd från en fyndplats bör hållas ihop. För att
en ansökan ska tillstyrkas krävs att säkerheten på museet är betryggande.
Med tanke på att kulturarvet speglar en bygds historia och bidrar till
att ge invånare en hemhörighet och en identitet har utskottet förståelse
för de önskemål som framförs i motionerna 2003/04:Kr326 (c) och Kr316
(c) om att fynden ska placeras i närheten av den plats där de grävts
fram. Av avgörande betydelse är då att kraven på säkerhet kan tillgodoses.
På de regionala museernas begäran placeras hos dem för närvarande mellan
70 och 80 % av de fynd som grävs fram. Övriga fynd tas om hand av Statens
historiska museum som är arkeologiskt ansvarsmuseum. RAÄ:s beslut i
dessa frågor kan överklagas hos regeringen enligt 2 kap. 24 § lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. För dessa fall finns alltså redan en
besvärsordning.
Eftersom fornfynd i betydande utsträckning finns placerade runtom i
landet, och då regeringen kan ompröva RAÄ:s beslut anser utskottet att
det inte finns anledning för riksdagen att ta något initiativ i denna
fråga.
Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr326 (c) yrkande 12 och
Kr316 (c).
Statens historiska museum kan dessutom under en tidsbegränsad period
låna ut eller på lång sikt deponera föremål i andra museer. Detta är en
linje som har slagits fast av regeringen. I de centrala museernas
regleringsbrev anges sedan flera år att respektive museums samlingar ska
göras tillgängliga i hela landet, t.ex. genom presentationer på Internet,
vandringsutställningar, depositioner och utlån. Av de centrala museernas
årsredovisningar framgår att denna uppgift tas på stort allvar. Den
tidigare kulturministern Marita Ulvskog har som svar på en skriftlig
fråga av Kent Olsson (m) i februari 2004 framhållit vikten av att de
centrala museernas generösa grundhållning i dessa frågor vidareutvecklas.
Kulturutskottet delar Marita Ulvskogs uppfattning och anser liksom
tidigare att de centrala museerna bör ha en generös inställning till att
låna ut museiföremål när så är möjligt och säkerheten för föremålen kan
garanteras.
Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr265 (fp) och 2003/04:Kr295
(s).
Återlämning av haislaindianernas totempåle
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att regeringen ska presentera
ett förslag till lösning på hur haislaindianerna ska återfå sin totempåle
från Etnografiska museet. Enligt utskottets mening är frågan redan på
väg att lösas.
Motionen
Gustav Fridolin och Yvonne Ruwaida (mp) föreslår i motion Kr281 att
regeringen presenterar ett förslag till lösning på hur haislaindianernas
totempåle snarast ska kunna återlämnas. Av motionen framgår att totempålen
har funnits i Sverige på Etnografiska museet sedan 1929. Att få tillbaka
den är viktigt för haislaindianerna. Regeringen beslöt redan 1994 att
totempålen fick återföras, men detta beslut har inte förverkligats.
Haislaindianerna har under det gångna decenniet hunnit med att ta fram
ritningar till ett kulturhus där totempålen ska inta en central plats
samt även utsett platsen för kulturhuset. Finansieringsfrågan är
fortfarande olöst både vad gäller byggnaden och hemtransporten av totempålen.
Utskottets ställningstagande
Folkens museum - etnografiska har tidigare begärt att få återlämna en
åtta meter hög totempåle till haislaindianerna i Kanada vilken en svensk
konsul verksam i landet donerade till museet på 1920-talet. I februari
1994 ställde sig regeringen positiv till denna framställning och beslutade
att totempålen fick överlämnas som en gåva. Eftersom det var osäkert om
pålen skulle få en lämplig placering och om mottagarna kunde sörja för
att den bevarades bestämde regeringen samtidigt att pålen skulle återlämnas
först när garantier om detta förelåg.
År 2000 sköt regeringen till 150 000 kr för att två repliker av totempålen
skulle kunna göras av totempålehuggare från Haisla. Den ena repliken
förvaras i ett magasin på Etnografiska museet och är avsedd att placeras
utanför museientrén. Den andra är placerad på totempålens ursprungliga
plats i British Columbia i Kanada.
En viktig anledning till att totempålen ännu efter elva år inte har
återlämnats har enligt Etnografiska museets ledning varit svårigheten
att finna en lösning på de villkor som regeringen angett för gåvan.
Haislaindianerna är en liten stam med begränsade ekonomiska resurser.
Deras möjligheter att tillgodose regeringens bevarandekrav har därigenom
varit en hämsko.
Efter flera års kontakter med företrädare för haislaindianerna har
emellertid Etnografiska museet kommit fram till en lösning som tillgodoser
såväl den svenska regeringens krav på att totempålen efter överlämnandet
kommer att kunna bevaras som haislaindianernas syn på hur transporten
ska ordnas och hur den replik som haislaindianerna har överlämnat till
museet ska sättas upp. Vad som i princip återstår att lösa är finansieringen
av kostnaderna för transport m.m. Dessa kostnader beräknas till omkring
0,5 miljoner kronor.
Susanne Eberstein (s) har i en skriftlig fråga till utbildnings- och
kulturminister Leif Pagrotsky den 20 januari 2005 tagit upp frågan om
totempålen. I sin fråga erinrar hon om att Etnografiska museet nu har
fått sådana försäkringar att totempålen bedömts kunna återlämnas. Ännu
har emellertid detta inte kunnat genomföras då återförandet kostar pengar
som inte ryms inom Etnografiska museets årliga anslag. Hon undrade därför
vad ministern avsåg att göra för att totempålen skulle kunna återlämnas
i enlighet med regeringsbeslutet 1994.
I sitt svar delade statsrådet Pagrotsky Susanne Ebersteins uppfattning
att totempålen kommer att kunna spela en viktig roll för att stärka
haislaindianernas kulturella identitet. Han ansåg också att det var
viktigt och självklart att den skulle återföras till Haisla.
Statsrådet framhöll vidare att Statens museer för världskultur, tidigare
Folkens museum - etnografiska, har ansvaret för att beslutet om
återlämnande verkställs samt att Utbildnings- och Kulturdepartementet har
en löpande dialog med denna myndighet om hur regeringsbeslutet ska
fullföljas.
Enligt utskottets mening har återlämnandet av haislaindianernas totempåle
dragit ut på tiden på ett olyckligt sätt. Det är därför angeläget att
frågan skyndsamt får en lösning, i synnerhet som man nu är överens om
de praktiska detaljerna kring själva återlämnandet och i princip endast
har kvar att lösa hur transporter m.m. ska finansieras. Av statsrådet
Pagrotskys svar på den skriftliga frågan framgår att Utbildnings- och
Kulturdepartementet har en löpande dialog med Statens museer för
världskultur om hur det tidigare regeringsbeslutet ska fullföljas. Utskottet
förutsätter att detta snabbt ger resultat och anser därför att det inte
är påkallat med något initiativ från riksdagen i denna fråga.
Utskottet avstyrker därför motion Kr281 (mp).
Regionala museers ekonomiska situation
Utskottets förslag i korthet
Kulturrådet har nyligen kartlagt de regionala museernas ekonomiska
situation och det finns därför inte någon anledning att nu utreda
länsmuseernas ekonomi. En motion med ett sådant krav avstyrks av utskottet.
Utskottet avstyrker också motionsförslag med krav på ett väsentligt
ökat statsbidrag till de museer i Västsverige som omfattas av en mer
genomgripande omstrukturering.
Jämför reservation 5 (c).
Motionerna
Centerpartiet föreslår i sin kommittémotion 2003/04:Kr326 att man ska
utreda länsmuseernas ekonomiska situation (yrkande 11). En viktig del
av den regionala kulturen är länsmuseerna. På flera håll i landet har
länsmuseerna ekonomiska bekymmer. Det finns, anser motionärerna, därför
anledning att utreda länsmuseernas ekonomiska situation och deras villkor
i förhållande till de nationella museerna. Detta bör ges regeringen
till känna.
Anita Brodén m.fl. (fp) har två likalydande förslag i motionerna
2003/04:Kr279 yrkande 2 och Kr369 yrkande 3 som innebär att riksdagen ska
uttala sig för en höjning av statsbidragen för omstrukturering av
museiverksamheten i Västsverige. Där pågår ett unikt omstruktureringsarbete
av de befintliga länsmuseerna och andra museer i regionen. Genom att
skapa en gemensam förvaltning för museerna kommer det västsvenska
kulturarvet att bli mycket starkare och än mer utåtriktat. Omstruktureringen
behöver få ett ökat statligt stöd med en väsentlig höjning av statsbidragen.
Detta bör ges regeringen till känna.
I den senare motionen - Kr369 (fp) yrkande 10 - föreslås dessutom att
omstruktureringsprocessen bör följas av forskare för att resultaten ska
kunna spridas i nationen men också vara inspiration för internationella
kulturaktörer. Medel för detta bör finansieras av staten. Detta bör ges
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Kulturrådet har på eget initiativ gjort en översyn av de regionala
museernas kostnader. Av undersökningen, som ännu inte finns redovisad,
kan man bl.a. utläsa hur kostnaderna för respektive museum fördelar sig
på olika ändamål. Enligt Kulturrådet visar undersökningen också att de
regionala museerna med få undantag har en god ekonomi och kan bedriva
sin verksamhet utan underskott.
Centerpartiets krav på en sådan utredning är således redan tillgodosett.
Kulturrådet ska också följa vilka effekter omstruktureringen av
museiverksamheten i Västsverige ger. De institutionsbidrag som lämnas till
de berörda museerna har enligt uppgift en nivå som är i paritet med
eller högre än vad andra regionala museer får. Av motionen framgår inte
varför dessa museer skulle vara i behov av ett väsentligt högre statsbidrag.
Utskottet ser därför ingen anledning att förorda en sådan ökning. Det
får också förutsättas att erfarenheterna av omstruktureringen kommer
att dokumenteras inte bara av Kulturrådet utan också av de berörda
institutionerna själva och att denna information kan användas för andra
liknande insatser utan att riksdagen fattar beslut om ett särskilt
forskningsprojekt.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr279 (fp) yrkande
2, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 11 och Kr369 (fp) yrkandena 3 och 10.
Museipedagogik
Utskottets förslag i korthet
Med tanke på att riksdagen redan godkänt en av regeringen föreslagen
satsning på museipedagogik ser utskottet ingen anledning att biträda
ett motionsförslag med krav på en sådan satsning.
Motionen
Kristdemokraterna begär i kommittémotion 2003/04:Kr390 att regeringen
ska lägga fram en åtgärdsplan för en konst- och museipedagogisk satsning
(yrkande 9). En förutsättning för att samtidskonst ska kunna visas,
förstås och diskuteras är enligt motionärerna att utställningsarrangörer
har tillgång till konstpedagoger. Vid Riksutställningar har man förklarat
sig beredd att ta ansvar för utbildningar inom sina specialområden,
under förutsättning att man får ekonomisk kompensation. Motionärerna
erinrar också om att Kulturrådet har föreslagit att Moderna museet ska
få spela en mer aktiv roll. Sammantaget finns enligt deras mening
tillräckligt med underlag för att regeringen inom kort ska kunna återkomma
till riksdagen med en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.
Utskottets ställningstagande
Det pedagogiska arbetet inom museiområdet har länge varit en prioriterad
fråga. Under 2001-2003 genomförde regeringen med stöd av riksdagen en
särskild satsning på museipedagogik på såväl regionala som statliga
museer. Enligt en preliminär utvärdering av Statens kulturråd har
satsningen fallit väl ut. Regeringen har därför i budgetpropositionen för
2005 föreslagit att den museipedagogiska satsningen för de regionala
museerna ska permanentas med en årlig ram på 15 miljoner kronor. För
2005 har riksdagen anvisat halva detta belopp, eller 7,5 miljoner kronor,
avsett som stöd under andra hälften av året.
Motionärerna förde fram sitt förslag under allmänna motionstiden 2003.
Med den därefter beslutade satsningen har deras önskemål i allt väsentligt
blivit tillgodosedda.
Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 9.
Vården av den svenska fotoskatten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avvisar ett motionsförslag om ett nationellt Foto-Sesam med
hänvisning till den satsning som gjorts på Kulturarvs-IT, vilken innebär
att främst museer får hjälp med att digitalisera sina dokument- och
fotosamlingar.
Även motioner om en nationell mötesplats för att utveckla fotografin
avstyrks av utskottet.
Jämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7 (fp).
Motionerna
Centerpartiet framhåller i kommittémotion 2003/04:Kr326 att det behövs
en kraftfull satsning på att bevara och göra den fotografiska bilden
tillgänglig, både vad gäller stillbildsfotografi och film. Erfarenheterna
av Sesamprojektet är enligt motionärerna mycket goda. De anser att det
är dags att följa upp detta med ett nytt liknande projekt inom fotoområdet.
En satsning på bevarande, vård och förmedling av den fotografiska bilden
ska inte bara omfatta stillbildsfotografi utan även film. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam
bör utformas. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 31), anser
motionärerna.
Torkild Strandberg m.fl. (fp) framhåller i två likalydande förslag i
motionerna 2003/04:Kr339 och Kr376 att Sverige behöver en nationell
mötesplats för att utveckla fotografin för framtiden och för att ta ett
samlat ansvar för bevarandet av den svenska fotoskatten. Motionärerna
vill att riksdagen gör ett uttalande med denna innebörd.
Nordiska museet är ansvarsmuseum för svensk kulturhistorisk fotografi.
Moderna museet har inte längre någon avdelning för samtida konstfotografi.
Länsmuseerna har det regionala ansvaret för den kulturhistoriska
fotografin. Alla har stora samlingar och alla saknar personella och
ekonomiska resurser för att tillfredsställande kunna utföra sina uppdrag,
påpekar motionärerna. De föreslår att riksdagen ska ge detta till känna
för regeringen.
Utskottets ställningstagande
De senaste årens satsningar på Kulturarvs-IT kan delvis ses som ett
alternativ till det Foto-Sesam som föreslås i motion 2003/04:Kr326.
Kulturarvs-IT är ett nationellt digitaliseringsprojekt som Riksantikvarieämbetet
och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna driver tillsammans med landets
museer. Projektet påbörjades 1999 som en försöksverksamhet för att öka
tillgängligheten till kulturarvet samtidigt som personer med svåra
arbetshandikapp kunde erbjudas arbete. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
bedriver verksamhet i Kiruna, Grängesberg samt i Ulriksfors i Strömsunds
kommun. På regional nivå medverkar dessutom 26 museer i Kulturarvs-IT.
Verksamhetens syfte är dubbelt. Dels ska kulturarvet göras tillgängligt,
dels ska meningsfullt arbete erbjudas åt personer med mycket omfattande
arbetshandikapp.
Arbetsförmedlingen förfogar över platserna vid Kulturarvs-IT och anvisar
lämpliga arbetstagare. Riksantikvarieämbetet finansierar med ett anslag
på 9,3 miljoner kronor kostnaderna för lönerna till arbetsledarna vid
museerna och Stiftelsen Föremålsvård.
På regional nivå är grovt räknat 200 personer med arbetshandikapp
engagerade i projektet. Till detta kommer ca 45 personer på de tre orter
där Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna bedriver verksamhet. Därtill kommer
ett antal arbetsledare på varje arbetsplats.
Enligt uppgift till utskottet föreligger en osäkerhet för verksamheten
för kommande år. Utskottet är medvetet om den ekonomiska situationen
för Stiftelsen Föremålsvård och förutsätter att regeringen finner en
långsiktigt hållbar lösning för verksamheten.
Det arbete som hittills utförts inom ramen för Kulturarvs-IT har främst
rört digitalisering av fotografier, kartor och andra dokument. Uppdragsgivare
har varit centrala och regionala institutioner inom musei- och
arkivsektorerna, vilka genom satsningen fått arbete utfört som tidigare inte
alltid har kunnat ges tillräcklig prioritet. Den tidigare försöksverksamheten
permanentades 2003.
Av intresse i detta sammanhang är också att riksdagen för några år sedan
beslöt att inrätta en filmvårdscentral i Grängesberg för s.k. icke-fiktiv
film. Filmvårdscentralen ska ta hand om, bevara och tillgängliggöra
film och videoband.
Som framgått har alltså särskilda insatser gjorts för att bistå främst
olika museer i deras arbete med att bevara gamla foton och rörliga bilder.
Till detta kommer museernas eget ansvar. De ska inom ramen för tilldelade
medel göra sådana prioriteringar att vården och bevarandet av de egna
samlingarna kan upprätthållas.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 31.
Som också framhålls i några motioner finns mycket omfattande fotografiska
samlingar i våra museer, inte minst på Nordiska museet samt Stockholms
stadsmuseum och Jämtlands läns museum. Det är angeläget att dessa
fotoskatter tas till vara. Nordiska museet är nationellt ansvarsmuseum
för svensk kulturhistoria och har som mål inom det fotografiska området
att utveckla, samordna och stödja den kulturhistoriska bilden inom
museivärlden.
Något initiativ i fråga om en nationell mötesplats för foto är enligt
utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna
2003/04:Kr339 (fp) och Kr376 (fp).
Naturhistoriska riksmuseet
Utskottets förslag i korthet
En lösning på Naturhistoriska museets problem med magasineringen av de
botaniska samlingarna har tagits fram och utskottet anser därför att
det inte finns anledning att biträda ett motionsförslag med krav på en
sådan åtgärd.
Utskottet avstyrker också motionsförslag om Naturhistoriska riksmuseets
departementstillhörighet samt krav på långsiktigt tryggad finansiering
av Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp. I det senare fallet har
särskilda medel tillskjutits i budgetpropositionen för 2005.
Jämför reservation 8 (kd).
Motionerna
I fem motionsförslag tas olika sidor av Naturhistoriska riksmuseets
verksamhet upp.
Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem
Kristdemokraterna kräver i två likalydande förslag i kommittémotionerna
2003/04:Kr387 yrkande 12 och Kr362 yrkande 15 att regeringen ska återkomma
med ett konkret förslag på en lösning av Naturhistoriska riksmuseets
magasinsproblem.
Naturhistoriska riksmuseets samlingar omfattar i dag cirka nio miljoner
djur, växter och mineral. Motionärerna framhåller att de vid flera
tillfällen har tagit upp frågan om situationen på Naturhistoriska museet.
Stora delar av museets samlingar är förvarade i ett så dåligt klimat
och under så dåliga förhållanden i övrigt att deras fortsatta existens
är äventyrad. Nya magasin måste till både för samlingarnas säkerhet och
för att öka tillgängligheten för forskare. Statens fastighetsverk har
föreslagit ett bergrum i anslutning till museet, vilket på ett mycket
bra sätt skulle lösa problemen. År 2001 krävde kulturutskottet för första
gången att regeringen skulle återkomma med ett förslag till lösning som
byggde på de förslag som fanns. Detta krav har därefter upprepats flera
gånger, men kulturministern har fortfarande inte presenterat någon
långsiktig lösning. I stället har museet tvingats till andra tillfälliga
lösningar genom en ut- och ombyggnad av det s.k. Botanhuset. Det kommer
att lösa de mest akuta problemen men inte museets behov för framtiden.
Regeringen bör därför nu återkomma med ett konkret förslag till långsiktig
lösning för Naturhistoriska riksmuseet, anser motionärerna.
Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet
Åsa Domeij och Leif Björnlod (mp) föreslår i motion 2003/04:Kr303 att
riksdagen ska påtala för regeringen att det för Naturhistoriska riksmuseets
räkning finns behov av att bygga upp ett strukturerat departementssamarbete
mellan Kultur-, Miljö- och Utbildningsdepartementen (yrkande 1). Medan
andra svenska museer mer självklart ägnar sig åt kulturområdet spänner
Naturhistoriska riksmuseet med sin omfattande naturvetenskapliga forskning
över flera politikområden. Under Miljödepartementets ledning bedrivs
mycket av den forskning och verksamhet som även Naturhistoriska riksmuseet
ägnar sig åt. Kommer inget sådant samarbete till stånd bör ansvaret för
Naturhistoriska riksmuseet i stället föras över till Miljödepartementet
(yrkande 2).
Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp
I samma motion föreslås också att riksdagen ska göra ett tillkännagivande
om behovet av en långsiktig finansiering av Naturhistoriska riksmuseets
miljögiftsgrupp (yrkande 3). Gruppen bedriver miljögiftsforskning på
uppdrag av Naturvårdsverket. Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank
var den första i sitt slag i världen och är världsledande. Museet saknar
emellertid laboratorielokaler med stabilt klimat, vilket krävs för
avancerade miljögiftsanalyser. Från hälsosynpunkt är det inte heller
acceptabelt att handha miljögiftsmaterial när det saknas t.ex. tillräcklig
ventilation.
Utskottets ställningstagande
Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem har återkommande behandlats
av utskottet, och utskottet har också för två år sedan på plats studerat
problemen. Utskottet har sett det som angeläget att de akuta problemen
med museets arbetsmiljö och med samlingarnas vård, säkerhet och
tillgänglighet får en lösning.
Långt framskridna planer på att rusta upp och bygga ut Botanhuset
föreligger nu. Den lösning som diskuteras är dels en mindre utbyggnad i
vilken de botaniska samlingarna ska förvaras, dels en renovering av
själva byggnaden för att få fram ändamålsenliga arbetslokaler. Byggnaden
ligger i nationalstadsparken, och ärendet prövas för närvarande av
Stockholms stadsbyggnadskontor.
Utskottet noterar med stor tillfredsställelse att det segdragna problemet
med förvaringen av de botaniska samlingarna i och med detta tycks stå
inför sin lösning. De båda kristdemokratiska motionerna bör därför avslås
av riksdagen.
Förslaget om Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet är
inte en fråga för riksdagen. Enligt regeringsformen (RF 7:1) är det
regeringen som ensam fördelar ärendena mellan departementen. I sammanhanget
kan dock noteras att motionärernas förslag åtminstone delvis har
tillgodosetts genom att Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet
vid ingången av detta år slagits ihop till ett departement.
Kravet på en långsiktig finansiering av Naturhistoriska riksmuseets
miljögiftsgrupp har enligt utskottets mening fått en lösning genom att
Naturhistoriska riksmuseet i budgetpropositionen för 2005 tillförts
ytterligare 5 miljoner kronor fr.o.m. 2005 för sin miljögiftsforskning
och sitt miljöövervakningsprojekt. Enligt museets ledning tillgodoser
medelstillskottet de långsiktiga behov som Naturhistoriska riksmuseets
miljögiftsgrupp har. Förslaget i motion 2003/04:Kr303 är som en följd
av detta tillgodosett och bör inte föranleda någon åtgärd.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr303 (mp)
yrkandena 1-3, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 12 samt Kr362 (kd) yrkande 15.
Försvarsmuseifrågor
Utskottets förslag i korthet
Lokalproblemen för Flygvapenmuseum i Linköping samt omhändertagandet av
den bärgade DC-3:an har av regeringen tagits upp i budgetpropositionen
för 2005. Även frågan om vården av militärhistoriska anläggningar och
föremål är på väg att lösas.
Utskottet avstyrker därför motionsförslag där dessa frågor tas upp.
Likaså avstyrker utskottet ett förslag om att inrätta ett militärhistoriskt
museum i Kristianstad.
Motionerna
I fem motioner finns förslag om Flygvapenmuseum i Linköping, hur den
nedskjutna DC-3:an ska tas om hand, hur gamla anläggningar och föremål
inom försvaret ska vårdas samt om ett nytt försvarshistoriskt
museum.
Flygvapenmuseum i Linköping och den nedskjutna DC-3:an
Linnéa Darell (fp) begär i motion 2003/04:Kr259 att man ska finna en
framtida permanent lösning för Flygvapenmuseum i Linköping. Flygvapenmuseum
är unikt. Det är landets enda statliga flygmuseum. Den mest efterfrågade
föremålskategorin vid Flygvapenmuseum är flygplan och helikoptrar. De
kräver stort utrymme oavsett om de visas i en utställning eller om de
förvaras i magasin. I magasin finns flera unika flygplan som väntar på
att visas upp för allmänheten.
Det är, anser motionären, viktigt att Flygvapenmuseum i Linköping får
en framtida permanent lösning och att staten tar sin del av ansvaret
för att åstadkomma detta.
Berndt Sköldestig m.fl. (s) framför i motion 2003/04:Kr374 ett snarlikt
förslag. Den nuvarande utställningshallen är överbelastad. Därför är
ett 15-tal plan placerade utomhus och ett stort antal inhysta i lokaler
på Malmens flygplats. En utbyggnad är alldeles nödvändig, inte bara för
att skydda planen utan också för att kunna visa dem på ett pedagogiskt
och bra sätt.
Christer Skoog (s) föreslår i motion Kr312 att den DC-3:a som 1952 sköts
ned öster om Gotska Sandön ska placeras i ett museum, förslagsvis i
Flygvapenmuseum i Linköping. Regeringen bör ta initiativ till ett sådant
projekt. Motionären anser att förslaget bör kombineras med det pågående
arbetet med att finna en långsiktig lösning för museets lokalförsörjning.
Vård av militärhistoriska anläggningar och föremål
Anna Lindgren (m) föreslår i motion Kr266 att riksdagen genom ett
tillkännagivande ska begära tydliga politiska direktiv för att långsiktigt
klara förvaring, visning och vård av föremål och anläggningar inom
försvaret. Det innebär bl.a. att man i kommande försvarsbeslut bör ge
hög prioritet åt bevarandeaspekten och vinnlägga sig om att inte sälja
eller förstöra överskottsmateriel innan de museala kraven blivit
tillgodosedda. Man bör också i en långsiktig plan lägga fast vad som ska
bevaras musealt. Vidare bör man utreda hur stora resurser som kan behövas
för dokumentation samt för framtida förvaring, vård och underhåll och
hur kostnaderna för detta ska kunna överföras från försvarsanslaget
till museibudgeten. Slutligen bör man enligt motionären förverkliga
planerna på att ställa ut den nedskjutna DC-3:an vid Flygvapenmuseum i
Linköping.
Militärhistoriskt museum i Kristianstad
Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i motion Kr203 att ett militärhistoriskt
museum ska lokaliseras till Kristianstad. Museet skulle kunna fokusera
mera på folkets historia och visa det civila livet i en av Sveriges
bäst bevarade befästningsstäder samtidigt som vi får en redovisning av
den krigshistoria som inte berör enbart Skåne utan hela Sverige. Därför
bör det vara av riksintresse att ett militärhistoriskt museum lokaliseras
till Kristianstad.
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen för 2005 framgår att regeringen anser att det är
viktigt att bevara det militära flygplan av modell DC-3 som sköts ned
1952 och som bärgades i mars 2004. Enligt regeringen är planet en
betydelsefull del av vårt kulturhistoriska arv och ett tidsdokument för
det kalla kriget och efterkrigstidens Sverige.
Av samma budgetproposition framgår också att Statens försvarshistoriska
museer (SFHM) har tagit fram en plan för utbyggnaden av Flygvapenmuseum
i Linköping som långsiktigt löser museets lokalförsörjning.
Regeringen har i december 2004 beviljat SFHM 1 miljon kronor i engångsbidrag
för dokumentation, seminarier och utredningsinsatser i samband med
bevarandet av DC-3:an. I detta regeringsbeslut föreskrivs dessutom att
DC-3:an ska förvaras av Försvarsmakten till dess att en permanent
placering kan ordnas, dock längst t.o.m. utgången av 2007. För konserveringen
av planet ska SFHM ansvara.
SFHM gör i sitt budgetunderlag för 2006-2008 bedömningen att den angivna
tidsgränsen innebär att den planerade museibyggnaden måste stå
inflyttningsklar senast vid halvårsskiftet 2007.
Av redovisningen framgår att de problem som lyfts fram i motionerna
2003/04:Kr259 (fp), 2003/04:Kr374 (s) och Kr312 (s) är på väg att lösas.
Motionärernas önskemål är alltså i allt väsentligt tillgodosedda, och
förslagen bör därför inte ge anledning till någon ytterligare åtgärd.
Vad
beträffar förslaget om vård av militärhistoriska anläggningar och föremål
vill utskottet framhålla följande. SFHM och Statens maritima museer har
haft i uppdrag att överväga frågor av det slag som motionären tar upp.
I september 2004 presenterade de båda myndigheterna sina förslag i en
gemensam rapport kallad Försvarsväsendets bevarandefrågor.
Regeringen har därefter återkommit till frågan och begärt att SFHM och
Statens maritima museer gemensamt med Försvarsmakten och Fortifikationsverket
ska redovisa konkreta förslag till hur valda delar av det svenska
försvarets kulturarv ska bevaras. De fyra myndigheterna ska kostnads- och
konsekvensberäkna olika alternativa lösningar och även föreslå lämplig
finansiering. En gemensam redovisning ska lämnas till regeringen senast
den 1 oktober 2005.
Förslagen i motion Kr266 (m) är alltså redan åtgärdade, och motionärens
krav får enligt utskottets mening anses vara tillgodosedda.
I motion Kr203 (c) föreslås att ett militärhistoriskt museum ska
lokaliseras till Kristianstad. Utskottet biträder inte detta förslag.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de i detta sammanhang behandlade
motionerna 2003/04:Kr259 (fp), 2003/04:Kr374 (s), Kr203 (c), Kr266 (m)
och Kr312 (s).
Maritima museer
Utskottets förslag i korthet
Frågan om sätet för Statens maritima museer samt svavelutfällningarna
på regalskeppet Vasa tas upp i två motioner som avstyrks av utskottet.
Den första avstyrks därför att ledningen för Statens maritima museer
redan har sitt säte i Karlskrona, och den andra på grund av att Vasamuseet
redan fått ett betydande resurstillskott för att komma till rätta med
angreppen på Vasas skrov. Utskottet avstyrker också ett motionsförslag
om ett nytt varvsmuseum.
Motionerna
I tre motioner finns förslag som berör Statens maritima museer.
Statens maritima museers säte
Kerstin Andersson m.fl. (s) föreslår i motion Kr258 att ledningen för
Statens maritima museer ska lokaliseras till Karlskrona där Marinmuseum
är beläget.
Riksdagen har tidigare uttalat att museiledningen bör lokaliseras till
Karlskrona, påpekar motionärerna. Med hänsyn till stadens centrala roll
ser de det som en naturlig organisationsförändring. Men trots att det
har gått ett antal år sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande om
en omlokalisering har fortfarande ingenting hänt. Motionärerna finner
det uppseendeväckande. Riksdagen bör därför återigen ge regeringen till
känna att ledningen för Statens maritima museer ska lokaliseras till
Karlskrona.
Regalskeppet Vasa
Kristdemokraterna begär i motion 2003/04:Kr387 att regeringen ska
återkomma med information om situationen för regalskeppet Vasa (yrkande
13). Förslaget är väckt mot bakgrund av att man konstaterat att skrovet
är angripet av svavelsyra I motionen konstateras att Statens maritima
museer har gjort upp en åtgärdsplan samt en finansieringsplan som
sträcker sig fram till 2008. Hittills har det saknats ekonomiska resurser
till detta projekt som är avgörande för skeppets framtid. Av motionen
framgår vidare att regeringen har gått Statens maritima museer till
mötes och beviljat ett anslag på 4,1 miljoner kronor för 2004. Motionärerna
förväntar sig att regeringen fullföljer den åtgärds- och finansieringsplan
som finns och fortsätter satsningen på Vasamuseet de kommande åren.
Ett nytt varvshistoriskt museum
Rolf Olsson (v) föreslår i motion 2003/04:Kr261 att regeringen ska låta
utreda förutsättningarna för ett statligt stöd till ett nytt varvshistoriskt
museum. Varv har funnits på många orter i Sverige, och ett varvshistoriskt
museum är därför en fråga av nationellt intresse, anser motionären. Ska
ett sådant museum kunna etableras är det helt nödvändigt att det sker
i ett mycket nära samarbete mellan stat, regioner och kommuner. Det
torde krävas inte minst när det gäller finansiering och för att samordna
olika delar. Var ett framtida varvsmuseum ska förläggas måste diskuteras
i ett större sammanhang, påpekar motionären som dock anser att det torde
vara svårt att bortse från Göteborg som ett mycket tungt alternativ i
det sammanhanget.
Utskottets ställningstagande
Frågan om Statens maritima museers säte har återkommande behandlats av
utskottet. Våren 1998 förordade kulturutskottet att myndigheten Statens
sjöhistoriska museer (SSHM) skulle ha sitt säte i Karlskrona. I
budgetpropositionen för 2000 angav emellertid regeringen att förutsättningarna
för en lokalisering till Karlskrona därefter ändrats. Kulturutskottet
kunde i motsats till regeringen dock inte se att förutsättningarna
ändrats utan vidhöll sin tidigare uppfattning och föreslog att riksdagen
skulle göra ett tillkännagivande i frågan. Riksdagen beslutade också i
enlighet med utskottets förslag.
I budgetpropositionen för 2001 anmälde regeringen att den hade för avsikt
att vidta åtgärder så att den organisationsförändring inom Statens
sjöhistoriska museer som riksdagen föreslagit kommer att genomföras.
I budgetpropositionen för 2002 föreslog regeringen på tilläggsbudget
att Statens sjöhistoriska museer skulle tillföras 1,5 miljoner kronor
för att täcka vissa engångskostnader med anledning av ledningens
lokalisering till Karlskrona. Av propositionen framgick också att denna
organisationsförändring skulle genomföras senast den 1 oktober 2001.
Som svar på en skriftlig fråga från Jeppe Johnsson (m) uppgav dåvarande
kulturministern Marita Ulvskog den 10 februari 2004 följande i denna
fråga.
Jeppe Johnsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för
att uppfylla riksdagens beslut om en omlokalisering av ledningen för
Statens sjöhistoriska museer till Karlskrona.
Regeringen har vidtagit åtgärder så att den organisationsförändring
inom Statens sjöhistoriska museer, numera Statens maritima museer, som
riksdagen föreslagit har genomförts. Frågan har behandlats utförligt i
budgetpropositionerna för 2000, 2001 och 2002. I den senare kan man
bland annat läsa att myndigheten på tilläggsbudget för 2001 tilldelades
1,5 miljoner kronor engångsvis för att täcka kostnader för flytt av
ledning och kansli till Karlskrona. Två av myndighetens tre museer ligger
dock i Stockholm. Det innebär att myndighetschefen tillbringar tid på
båda orterna.
Riksdagens beslut är således tillgodosett, och utskottet förutsätter
att dess tillämpning också innebär att myndighetens ledning i praktiken
har sitt säte i Karlskrona. Eftersom två av museerna finns i Stockholm
måste myndighetschefen tillbringa tid på båda orterna. Någon särskild
åtgärd med anledning av motion Kr258 (s) är inte påkallad.
Vad beträffar Kristdemokraternas förslag till åtgärder för att komma
till rätta med svavelutfällningarna på regalskeppet Vasa vill utskottet
erinra om att Statens maritima museer genom förslag i budgetpropositionen
för 2005 tillförts 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2005 "för att möjliggöra
ett fortsatt bevarandearbete av regalskeppet Vasa".
Av propositionen framgår också att arbetet med att bevara skeppet Vasa
fortskrider. Under 2004 har bl.a. en ny klimatanläggning installerats
i museibyggnaden. Samtidigt fortsätter konserveringsarbetet och
förberedelserna för att ge skeppet en ny vagga. Vidare pågår en omfattande
forskning kring utfällningarna i skrovet. Regeringen har under en
tvåårsperiod betalat ut ca 9 miljoner kronor till projektet.
Enligt utskottets mening bör forskargruppens utlåtanden styra de fortsatta
insatserna för att komma till rätta med utfällningarna. Något initiativ
från riksdagens sida i denna fråga är inte påkallat.
I motion 2003/04:Kr261 (v) föreslås att regeringen ska låta utreda
förutsättningarna för ett statligt stöd till ett nytt varvshistoriskt
museum. Utskottet biträder inte detta förslag.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr261 (v),
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 13 och Kr258 (s).
Nobelcenter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett förslag om att uppföra ett Nobelcenter i Västra
Klara-området eftersom Nobelstiftelsen med Kulturdepartementet diskuterar
en helt annan lösning för sina lokalbehov.
Motionen
Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (m) föreslår i motion Kr334 att
ett Nobelcenter ska uppföras i Stockholm. Staten bör enligt motionärerna
ta initiativ till en internationell mötesplats - ett Nobelcenter - som
kan finansieras av olika intressenter. Västra Klara-området är en av de
få platser i Stockholm som utrymmesmässigt och kommunikationsmässigt
skulle kunna möta de högt ställda kraven på en sådan anläggning. Beslut
är också taget om etablering i samma område av en kombinerad kongress-
och hotellanläggning. Lämplig mark för ett Nobelcenter finns i direkt
anslutning till kongressanläggningen genom överdäckning av intilliggande
trafikkarusell. Kombinationen blir enligt motionärerna en megaattraktion
med sjöläge i anslutning till Stockholms stadshus, Rosenbad, Riksdagshuset
och Gamla stan.
Att omgående utlysa en prestigeladdad internationell arkitekttävling
skapar internationell massmedial uppmärksamhet på Stockholm och Sverige.
Motionärerna räknar med att centret ska få status som en av de stora
arkitektoniska sevärdheterna i Europa och världen. Målet bör vara att
inviga ett Nobelcenter i Stockholm på Alfred Nobels 175-årsdag i oktober
2008.
Utskottets ställningstagande
Den särskilde utredaren, förre statsrådet Bengt Göransson, redovisade
i september 1997 ett förslag till lokalisering och finansiering av ett
Nobelcenter i Stockholm (SOU 1997:117). Av de alternativ som övervägdes
förordade Bengt Göransson en nybyggnad vid f.d. Järnvägsparken vid
Tegelbacken mitt emot Sheraton hotell. Han hade också övervägt en nybyggnad
i samband med en spåröverbyggnad vid Centralen men alltså inte stannat
för den lösningen.
Utredningsmannens förslag fördes inte vidare av regeringen. I
budgetpropositionen för 2003 föreslog regeringen att 10 miljoner kronor skulle
anvisas till ett Nobelmuseum. Som en följd av detta är Nobelmuseet tills
vidare inrymt i Börshuset i Gamla stan. Nobelstiftelsen har för egen
del tidigare önskat ta i anspråk tomten bakom Nationalmuseum. Detta
alternativ är dock inte längre aktuellt. Nobelstiftelsen ser detta område
som ett framtida expansionsutrymme för Nationalmuseum.
Hösten 2004 tog emellertid Nobelstiftelsen upp en diskussion med
Kulturdepartementet för att komma fram till en permanent lösning. Det
alternativ som diskuteras motsvarar inte motionärernas förslag.
Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte anledning
för riksdagen att lyfta fram den lösning som motionärerna förordar.
Utskottet avstyrker därför motion Kr334 (m).
Kvinnomuseer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om de särskilda kvinnomuseerna
och hur de kan bidra till att belysa genusperspektivet eftersom ett
utredningsbetänkande som berör dessa frågor för närvarande bereds i
Regeringskansliet.
Jämför reservation 9 (kd).
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2003/04:Kr387 att regeringen
ska uppmärksammas på de särskilda kvinnomuseerna och hur dessa kan bidra
till att belysa genusperspektivet (yrkande 14). Bakgrunden till förslaget
är att man ansett att kontakterna mellan museerna och forskarsamhället
behöver stärkas och att regeringen därför tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att ta fram förslag till hur genusperspektivet kan få större
genomslag i museernas verksamhet.
Utskottets ställningstagande
I juni 2001 tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp med uppgift
att ta fram förslag till hur genusperspektivet ska kunna ges ett större
genomslag i museernas verksamhet. Arbetsgruppen Genus på museer lämnade
sin slutrapport i januari 2004 (Ds 2003:61). I den har arbetsgruppen
föreslagit att man ska satsa på vidareutbildning för museiverksamma, på
museiforskning med genusperspektiv samt på att gestalta genus i
utställningar och pedagogisk verksamhet. Arbetsgruppen har också föreslagit
att man ska inrätta ett intellektuellt forum för museerna där en dialog
kring genus och museiverksamhet kan föras.
Arbetsgruppens förslag ligger i linje med motionärernas förslag. Utskottet
är inte berett att föregripa regeringens beredning av arbetsgruppens
betänkande och avstyrker därför motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande
14.
Matkultur - Grythyttan
Utskottets förslag i korthet
Mat- och måltidskultur samt förslag om att göra Måltidens hus i Grythyttan
till ett nationellt centrum och att pröva förutsättningarna för ett
statligt engagemang i Måltidsmuseum i Grythyttan tas upp i några motioner
som avstyrks av utskottet.
Jämför reservation 10 (fp).
Motionerna
Marianne Carlström (s) och Christina Nenes (s) anser i motion 2003/04:Kr364
att mat- och måltidskulturen är en viktig del av vår kulturpolitik och
därför måste ha en given plats i kulturpolitiken. Måltiden ingår i alla
människors liv, den utgör en faktor som påverkar livskvaliteten och den
är något som vi verkligen kan relatera till. Motionärerna vill att
riksdagen ska göra ett tillkännagivande av denna innebörd.
Folkpartiet föreslår i sin partimotion Kr368 en utredning om att göra
Måltidens hus i Grythyttan till ett nationellt centrum för måltiden med
både bakåtblickande och framåtblickande verksamhet (yrkande 38). Måltiden
har utvecklats från att vara en nödvändighet för överlevnad till att
ibland vara en helhetsupplevelse där alla sinnen finns med: syn, hörsel,
smak, lukt och känsel. Det behövs en motvikt till snabbmatskulturen.
En sådan har byggts upp i Grythyttan genom den högskoleutbildning för
restaurangnäringen som utvecklats vid Örebro universitet. Måltidens hus
har etablerats i Grythyttan, vilket har blivit av stor betydelse för
tillväxten i Hällefors kommun.
Lennart Axelsson m.fl. (s, mp, c, fp, kd, m) föreslår i motion 2003/04:Kr373
ett tillkännagivande om behovet av att pröva förutsättningarna för ett
statligt engagemang för ett måltidsmuseum i Grythyttan. Av motionen
framgår att stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan bildades i december
2002 genom Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Hotell- och
Restaurangfacket (HRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Måltidsakademien
och Hällefors kommun. Museet har tre huvudmål: det första är att utveckla
en identitet kring det nationella måltidsbegreppet; det andra är att
låta omvärlden fokusera på Sverige som en unik arena för måltidsupplevelse;
det tredje är att vara ett öppet och generöst forum för världens alla
måltidskulturer. Huvudman för projektet är stiftelsen Måltidsmuseum i
Grythyttan som erhållit stöd bl.a. från Stiftelsen Framtidens kultur
och Länsstyrelsen i Örebro län. Enligt motionärerna är museiverksamheten
av så stort nationellt intresse att det är angeläget att regeringen
prövar förutsättningarna för ett statligt engagemang för Måltidsmuseum
i Grythyttan.
Utskottets ställningstagande
Mat och matlagning har fått en mer framträdande plats i vår kultur. Det
stora utbudet av kokböcker och tv:s matlagningsprogram vittnar om detta.
Förutom att det svenska köket med traditionella inhemska råvaror har
fått ett ökat intresse har svenskarna under de senaste decennierna sökt
sig allt längre ut i världen och i takt med ett ökat resande har intresset
för nya, exotiska maträtter vuxit. Sedan länge finns i landet också
restauranger med kök som återspeglar mathållningen i olika delar av
världen.
Med den nya matkulturen har också snabbmaten och färdigfabrikaten kommit.
Skräpmat och dålig mathållning har bidragit till att vi svenskar blir
alltmer överviktiga.
Liksom motionärerna anser utskottet att måltiden är en viktig del av
vår vardag och vår kultur. Den påverkar vår livskvalitet och är grunden
för mycket av vårt sociala umgänge. Även om utskottet anser att
matkulturens betydelse vuxit starkt är utskottet dock inte berett att gå så
långt som att förorda att matkultur ska ingå som en beståndsdel i en
statligt styrd kulturpolitik.
Utskottet har tidigare behandlat förslag om ett statligt engagemang för
måltidsmuseet i Grythyttan. Utskottet har bl.a. ansett att ansvaret för
hur investeringar och drift av ett nytt museum kan finansieras har legat
på initiativtagarna. I den nu aktuella motionen - 2003/04:Kr373 (s, mp,
c, fp, kd, m) - redovisas inga nya motiv som får utskottet att ompröva
sin tidigare uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr364 (s),
2003/04:Kr373 (s, mp, c, fp, kd, m) samt Kr368 (fp) yrkande 38.
Backåkra
Utskottets förslag i korthet
Förslag om att staten ska ta ett ansvar för Dag Hammarskjölds Backåkra
avvisas av utskottet eftersom STF redan fått ett statligt bidrag för
detta ändamål.
Motionerna
Johan Linander (c) och Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i de båda likalydande
motionerna 2003/04:Kr253 yrkande 3 och T335 yrkande 6 att staten ska ta
ett större ansvar för drift och underhåll av Dag Hammarskjölds Backåkra
i södra Skåne som Svenska Turistföreningen genom testamente har fått ta
emot. Eftersom STF har ekonomiska problem riskerar Backåkra att förfalla,
påpekar motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Svenska Turistföreningen uppbär inga statsbidrag för sin verksamhet.
Inför 100-årsjubileet av Dag Hammarskjölds födelse har emellertid STF
hösten 2004 beviljats ett bidrag på 1 miljon kronor av regeringen (UD)
avsett för upprustning av Backåkra. Motionärernas önskemål är således
redan tillgodosett.
Utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Kr253 (c) yrkande 3 och T335 (c)
yrkande 6.
Dokumentation av etnisk musik
Utskottets förslag i korthet
Statens musiksamlingar har i sitt budgetunderlag föreslagit regeringen
att Svenskt visarkiv ska få ett resurstillskott för att kunna samla in
och arkivera nya etniska musikformer i Sverige. Ett motionsförslag med
ett sådant krav avstyrks därför av utskottet.
Jämför reservation 11 (c).
Motionen
Lars-Ivar Ericson (c) föreslår i motion Kr224 att man ska börja arkivera
sång och musik som skapats av nya svenskar. Motionären erinrar om att
vi lever i ett mångkulturellt Sverige och att våra nya svenskars kultur
berikar det svenska samhället. Ett exempel på detta är nya svenskars
sånger och musik. Därför är det enligt hans mening viktigt att se över
vilka instanser som ska svara för att denna sång- och musikproduktion
blir bevarad till kommande generationer genom arkivering. Riksdagen bör
göra ett tillkännagivande av denna innebörd, anser motionären.
Utskottets ställningstagande
Liksom motionären anser utskottet att det svenska samhället har berikats
av de nya svenskarnas kultur. Inte minst gäller det deras sång och musik.
Många gånger finns denna sång och musik bevarad, antingen i form av
kommersiellt utgivna fonogram eller som radio- och tv-program som
arkiveras av Statens arkiv för ljud och bild.
En annan form av dokumentation har Musikmuseet svarat för. Detta museum
började 1989 dokumentera olika invandrargruppers musik. Bland annat
kopierade man ett stort antal band från radions invandrarspråksredaktioner
och samlade in andra inspelningar. Projektet blev upptakten till
programserien Mix Musikcafé som startade 1991. Denna programserie, som
också sändes i radio, var under de kommande tio åren basen för
dokumentationen av invandrargruppers etniska musik. Demoband och andra
inspelningar som sändes in av grupper som ville medverka i Mix Musikcafé
arkiverades tillsammans med de inspelningar som gjordes av själva
framträdandena. I brist på fortsatt ekonomiskt stöd fick programserien
läggas ned 2001.
Svenskt visarkiv ingår liksom Musikmuseet i myndigheten Statens
musiksamlingar. Ansvaret för insamling och arkivering av folkmusik inom
myndigheten ligger numera på Visarkivet. I sitt budgetunderlag för 2006
har Statens musiksamlingar begärt medel för att åter kunna samla in och
arkivera nya etniska musikformer i Sverige.
Något initiativ i denna fråga från riksdagens sida är mot denna bakgrund
inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motion Kr224 (c).
Statligt stöd till vissa museer
Utskottets förslag i korthet
I ett antal motioner krävs att tio utpekade museer ska ges en annan, ur
bidragssynpunkt mer gynnad ställning som regionalt museum, nationellt
ansvarsmuseum, riksmuseum eller bli tilldelat ett nationellt uppdrag
eller att staten ska ta på sig ett större ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Utskottet avstyrker dessa förslag med hänvisning till sitt
tidigare uttalande att inga fler centrala museer eller andra typer av
statligt finansierade museer bör inrättas. De museer det är frågan om
är:
- Julita gård,
- Skogsmuseet i Lycksele,
- Norrköpings konstmuseum,
- Sveriges rundradiomuseum i Motala,
- Synskadades museum,
- IT-ceum i Linköping,
- Historiska museet i Lund,
- Världsarvsmuseum vid Höga kusten,
- Ekomuseum Bergslagen,
- Fotbollsmuseet i Degerfors.
Motionerna
I sammanlagt 15 motionsyrkanden föreslås att vissa utpekade museer
antingen direkt eller indirekt ska ges ett ökat statligt stöd.
Julita gård
Fredrik Olovsson (s) och Michael Hagberg (s) föreslår i motion 2003/04:Kr372
att Nordiska museet ska ges möjlighet att låta Julita gård bygga upp en
tidigare planerad agrarhistorisk utställning avsedd att belysa Sveriges
odlingshistoria under 6 000 år. Motionärerna ser det som angeläget att
museet får denna möjlighet för att framstå som ett mer komplett
lantbruksmuseum med kraft att föra viktig kunskap om vår historia vidare
samt för att kunna bidra till en positiv utveckling i regionen. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.
Skogsmuseet i Lycksele
I fyra motioner föreslås att Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele ska
omvandlas till ett nationellt ansvarsmuseum. Stiftelsen bildades 1983
med Lycksele kommun och Västerbottens läns landsting som huvudmän.
Likalydande förslag av denna innebörd framförs av Yvonne Ångström (fp)
i de båda motionerna 2003/04:Kr216 och Kr226.
Även Ingegerd Saarinen (mp) föreslår i de likalydande motionerna
2003/04:Kr260 och Kr250 att Skogsmuseet i Lycksele ska bli ett nationellt
ansvarsmuseum.
Norrköpings konstmuseum
Louise Malmström (s) och Billy Gustafsson (s) föreslår i motion
2003/04:Kr246 att riksdagen ska uttala sig för att Norrköpings konstmuseum
bör få ställning som regionalt museum. Motionärerna framhåller att
Norrköpings konstmuseum kvalitetsmässigt ligger i klass med andra
renommerade konstmuseer i Sverige som exempelvis de i Göteborg och Malmö.
Till skillnad från dessa båda museer får Norrköpings konstmuseum dock
inget statligt stöd. Det statliga museistöd som utdelas till regionen
förfogar Länsmuseet i Linköping över, och det kommer därför inte
Norrköpings konstmuseum till del.
I motion Kr383 begär Louise Malmström (s) dessutom att en översyn ska
göras av vilka museer som ska betraktas som regionala och hur deras
verksamhet därefter med jämna mellanrum ska följas upp. Är listan över
statsbidragsberättigade museer alltför statisk år efter år läggs en
hämsko över de svenska museernas utveckling, anser motionären. Drivkraften
att utvecklas och pröva något nytt finns inte om man vet att man ändå
kommer att vara berättigad till bidrag, och för dem som vill starta nya
museer eller utveckla lokala sådana är det i princip omöjligt att slå
sig in på listan och få del av statsbidragen.
Radiohistoria
Sonia Karlsson (s) föreslår i motionerna 2003/04:Kr258 och Kr319 att
man i ägardirektiven för Teracom AB ska skriva in vikten av att bolaget
vårdar och värnar rundradions historia genom Sveriges rundradiomuseum
i Motala. Av motionen framgår att Rundradiostationen i Bondebacka i
Motala var vår första rikssändare och på sin tid en av de kraftigaste
i Europa. År 1977 öppnades ett rundradiomuseum i den ursprungliga
sändarstationsbyggnaden. Museet ägs sedan 1992 av det helstatliga bolaget
Teracom AB. Museet upprustades 1997 och fick vid återinvigningen namnet
Sveriges rundradiomuseum. Motala kommun och Teracom AB har de senaste
åren delat på kostnaderna för museiverksamheten, men Teracom AB har
därefter meddelat att bolaget inte har möjlighet att vara med och
finansiera den fortsatta verksamheten vid Rundradiomuseet.
Motionären anser att Sveriges rundradiomuseum är en nationell angelägenhet.
Motala kommun är beredd att till viss del stödja verksamheten vid museet,
men staten har det övergripande ansvaret för att Rundradiomuseet och
rundradions historia på bästa sätt vårdas och värnas för kommande
generationer.
Synskadades museum
Kaj Nordquist (s) föreslår i motion Kr259 att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om framtiden för Synskadades museum. Synskadades
Riksförbund (SRF) har för sin del konstaterat att man inte har pengar att
fortsätta driften av museet. Förbundet har därför beslutat att lägga
ned museet och avveckla verksamheten från den 1 juli 2005 om inte
ekonomiskt stöd kan erhållas tidigare. Följden blir att det enda museum
som finns med specialinriktning på funktionshinder upphör och att man
också förlorar en resurs som kan ge andra museer stöd i arbetet med att
göra museer tillgängliga för funktionshindrade.
IT-ceum i Linköping
Yvonne Andersson och Sven Brus (kd) vill i motion Kr271 att datamuseet
IT-ceum i Linköping ska ses som en del av det svenska kulturella arv
som bör bevaras.
Bakgrunden till förslaget är att Linköpings universitet i samarbete med
ett privat företag driver ett projekt med avsikt att skapa ett svenskt
datamuseum i Linköping. Projektet finansieras med medel från Westman-Wernerska
stiftelsen och har även stötts av Saab. Det har dock på grund av sin
svaga ekonomi inte möjlighet att expandera i den utsträckning som det
borde. Det är därför synnerligen viktigt att museet ses som en del av
bevarandet av vårt svenska kulturella arv, anser motionärerna.
Kulturdepartementets ansvar för museer
I motion 2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) föreslås att
Kulturdepartementet ska göra en översyn av vilka museer, oavsett huvudman,
som Kulturdepartementet bör ta ett ansvar för (yrkande 2). Motionärerna
anser att Kulturdepartementet bör ha ett övergripande engagemang även
för kulturverksamhet som finansieras av annan huvudman. Detta engagemang
kan sedan manifestera sig på olika sätt, skriver motionärerna. Det kan
ha formen av ekonomiskt stöd, hjälp att hitta samverkanslösningar eller
att överföra ansvaret för verksamheten på Kulturdepartementet.
Motionärerna tar som utgångspunkt för sitt resonemang Historiska museet
i Lund. Det är, anser de, på lång sikt orimligt att lägga allt ansvar
för ett museum av detta slag på ett enskilt universitet. Historiska
museet i Lund har för södra Sverige ungefär samma typ av uppgifter, som
Statens historiska museum i Stockholm har för Sverige. Om museet i
fortsättningen ska kunna leva upp till sitt uppdrag, måste därför ansvaret
för verksamheten vidgas utanför universitetet.
Världsarv - Höga kusten
Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd) föreslår i motion 2003/04:Kr351 att
Länsstyrelsen i Västernorrlands län i samarbete med de statliga verken,
ska få i uppdrag att konkretisera idéerna kring ett världsarvsmuseum
vid Höga kusten med ett nationellt uppdrag att redovisa de delar av
Sveriges geologiska utveckling som är kopplade till landhöjning. I
motionen erinras om att Höga kusten har blivit inskriven på Unescos
världsarvslista som ett område med världsunik landhöjningsgeologi. Många
olika parter har på initiativ av länsstyrelsen i Västernorrland tillsammans
påbörjat arbetet med att förbättra besöksanläggningar och information
i och kring världsarvet. I dessa diskussioner har frågan väckts om att
ett världsarvsmuseum för Höga kusten även skulle kunna ha ett nationellt
uppdrag att redovisa de delar av Sveriges geologiska utveckling som är
kopplade till landhöjning. Detta ingår ej i något befintligt museum i
landet.
Ekomuseum Bergslagen
Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (s) föreslår i motion
2003/04:Kr352 att Ekomuseum Bergslagen ska ges en långsiktig statlig
finansiering som grund. Ekomuseum har skapat sig en stark ställning i
svensk kultur- och museivärld, men behöver en tryggare finansiering för
att kunna utvecklas på ett för Bergslagen gynnsamt sätt.
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen har alltsedan 1986 varit verksam i södra
Dalarna och Västmanland. Ekomuseum Bergslagen började som ett nyskapande
museiexperiment, men har utvecklat en stark samarbetsorganisation mellan
sju kommuner och två län: Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg,
Fagersta och Norberg i Västmanlands län samt Smedjebacken och Ludvika
i Dalarnas län.
Ekomuseum är ingen byggnad med samlingar av föremål utan består av 49
autentiska besöksmål av stort industrihistoriskt och kulturhistoriskt
intresse fördelade i de sju kommunerna. Miljöerna uppvisar olika teman
såsom hyttor, smedjor, gruvor och bostäder av skilda slag, vilka synliggör
Bergslagens unika historia. Detta pärlband av historiska originalmiljöer
binder samman nutidens människor i hela regionen.
Ekonomin baseras dels på stiftarnas årliga fasta bidrag, dels på bidrag
från de båda länsmuseerna som årligen skjuter till 116 000 kronor vardera.
För en bredare verksamhet och särskilda projekt söks medel ur statliga
fonder och från EU.
Fotbollsmuseum
Peter Pedersen (v) föreslår i motion Kr331 att Fotbollsmuseet i Degerfors
ska ges möjlighet att utvecklas till ett riksmuseum för fotboll i Sverige
(yrkande 2). Museet, som till att börja med främst speglade Degerfors
IF:s historia, tillkom i början av 1990-talet. Det har flyttat till nya
lokaler och där utvecklats till ett "Fotbollens Hus", bl.a. till följd
av den bildade Fotbollsakademin. Utställningarna har nu breddats och
omfattar även allsvenskans historia, svensk landslagsfotboll, VM-fotbollens
historia, samt dam- och flickfotbollens utveckling. I motionen föreslås
att riksdagen ska göra ett tillkännagivande av denna innebörd.
Utskottets ställningstagande
I de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang föreslås att
tio utpekade museer ska ges en annan, ur bidragssynpunkt mer gynnad
ställning som regionalt museum, nationellt ansvarsmuseum, riksmuseum
eller bli tilldelat ett nationellt uppdrag eller att staten ska ta på
sig ett större ekonomiskt ansvar för verksamheten. Bland förslagen finns
flera goda exempel på hur kulturen sprids över landet och engagerar de
lokala intressena.
Förslag av detta slag har utskottet vid tidigare tillfällen regelmässigt
avvisat genom att hänvisa till ett principuttalande som kulturutskottet
gjorde 19873Betänkande 1986/87:KrU21 s. 7-9.. På förslag av utskottet
avslog riksdagen då ett antal motioner med argumentet att man "för
närvarande" inte borde inrätta fler centrala museer eller andra typer av
statligt finansierade museer. Utskottet har tidigare också slagit fast
att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar
och drift kan finansieras. Oavsett hur välmotiverad en stödinsats än
kan te sig är det inte självklart att ett statligt engagemang alltid är
den bästa lösningen. Det är inte heller rimligt att räkna med att staten
generellt ska gå in som finansiär bara för att andra alternativ saknas.
Med varje nytt bidragsberättigat museum följer krav på ökade statsbidrag
som måste finansieras antingen med ökade anslag eller genom att andra
bidragsberättigade museer får sina bidrag beskurna i motsvarande mån.
Prioriteringar av detta slag måste göras insatta i ett större sammanhang
och grundas på ett fullgott beslutsunderlag som belyser vilka ekonomiska
konsekvenser varje sådant åtagande ger upphov till.
När det gäller de nu aktuella motionerna ser utskottet ingen anledning
att frångå sin tidigare principiella uppfattning. De bör avslås av
riksdagen.
I anslutning till några av dessa motioner vill utskottet även framhålla
följande.
I motion 2003/04:Kr372 (s) föreslås att Nordiska museet ska ges möjlighet
att låta Julita gård bygga upp en agrarhistorisk utställning avsedd att
belysa Sveriges odlingshistoria under 6 000 år. Julita gård är en del
av Nordiska museet, och det är i första hand upp till museet att inom
sina givna ekonomiska ramar avgöra hur tilldelade medel ska fördelas
mellan de olika enheterna.
I motion 2003/04:Kr246 (s) föreslås att Norrköpings konstmuseum bör få
ställning som regionalt museum. Museet får i dag inget statligt stöd
eftersom Länsmuseet i Linköping förfogar över det statliga museistöd
som utdelas till regionen. Utskottet vill därför erinra om att regionala
museer som får statsbidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag
till regional kulturverksamhet har möjlighet att låta en del av bidraget
gå till ett annat regionalt eller lokalt museum som kan komplettera det
statligt stödda museets verksamhet inom något område.
I motionerna 2003/04:Kr258 (s) och Kr319 (s) föreslås att man i
ägardirektiven för Teracom AB ska skriva in vikten av att bolaget vårdar
och värnar rundradions historia genom Sveriges rundradiomuseum i Motala.
Teracom AB är ett statligt helägt aktiebolag som enligt sin bolagsordning
ska bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program. Bolaget
svarar bl.a. för utbyggnaden av det digitala marksända tv-nätet. De
omfattande investeringar som bolaget gjorde i detta nät mot slutet av
1990-talet, liksom stora underskott i ett dotterbolag, medförde att
Teracom AB hamnade i ekonomisk kris. År 2001 begärde bolaget ett
kapitaltillskott av ägaren staten. Vid en extra bolagsstämma i november
samma år fick styrelsen i uppdrag att omstrukturera verksamheten och
koncentrera sig på sina kärnuppgifter så att bolaget på ett kostnadseffektivt
sätt kunde bedriva utsändning av radio och tv över ett rikstäckande
marknät.
Utskottet har mot denna bakgrund förståelse för att Teracom AB i princip
frånsagt sig det ekonomiska ansvaret för Rundradiomuseum i Motala. Värt
att notera är också att bolaget fortfarande äger museibyggnaden och på
det sättet indirekt stöder verksamheten vid museet. Teracom AB tar
således inte ut någon egentlig hyra men debiterar kommunen ett
schablonberäknat belopp som inkluderar kostnader för el, värme och vatten och
avlopp. Avgiften är så beräknad att den enligt uppgift från bolaget
inrymmer en inte obetydlig subvention.
I motion Kr259 (s) föreslås att ekonomiskt stöd ska utgå till Synskadades
museum. Om inget stöd kan uppbringas till mitten av sommaren kommer
museet att läggas ned. Man förlorar då en resurs som kan ge andra museer
stöd i arbetet med att göra dem tillgängliga för funktionshindrade.
Utskottet ser detta stöd som viktigt men utgår från att även Synskadades
Riksförbund (SRF) besitter denna kompetens.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr216 (fp),
2003/04:Kr246 (s), 2003/04:Kr258 (s), 2003/04:Kr260 (mp), 2003/04:Kr351
(c, fp, kd), 2003/04:Kr352 (s), 2003/04:Kr372 (s), 2003/04:Ub384 (fp)
yrkande 2, Kr226 (fp), Kr250 (mp), Kr259 (s), Kr271 (kd), Kr319 (s),
Kr331 (v) yrkande 2 och Kr383 (s).
Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ombilda Forum för levande
historia från myndighet till stiftelse, bl.a. med hänvisning till att
stiftelseformen ger en mer begränsad insyn i verksamheten.
Jämför reservation 12 (fp).
Motionen
Folkpartiet föreslår i partimotion Kr368 att Forum för levande historia
ska omvandlas till en stiftelse i vilken även andra än svenska staten
är huvudmän (yrkande 40). Enligt Folkpartiet är det av flera skäl
olyckligt att det är en statlig myndighet som sköter information och
opinionsbildning kring dessa frågor och särskilt kring dokumentation och
kunskapsöverföring som rör Förintelsen. I motionen föreslås att riksdagen
ska göra ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.
Utskottets ställningstagande
Organisationsformen för Forum för levande historia prövades inför
bildandet av myndigheten. Den kommitté som hade till uppgift att utreda
etablerandet diskuterade frågan i sitt slutbetänkande4Forum för levande
historia (SOU 2001:5), s. 147-153.. För myndighetsformen talade generellt
möjligheten till öppenhet och insyn, ansåg kommittén. I betänkandet
hänvisades också till riksdagens beslut med anledning av propositionen
Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst5Proposition 1997/98:136,
betänkande 1997/98:KU31, riksdagsskrivelse 1997/98:294.. I det sammanhanget
hade som en allmän rekommendation uttalats att anslagsberoende statlig
verksamhet, som inte är utsatt för konkurrens, i huvudsak bör bedrivas
i myndighetsform. Mot denna bakgrund blev myndighetsformen den
organisationsform som kommittén kom att förorda.
Utskottet ser för egen del ingen anledning att ompröva denna organisationsform.
Bland de alternativ som kommittén prövade fanns visserligen inte
stiftelseformen, men mot ett sådant val talar inte minst den mer begränsade
insyn som är förknippad med denna organisationsform.
Utskottet avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande 40.
Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om forskningsinsatser och olika typer
av informationskampanjer mot intolerans, folkmord och andra typer av
illdåd mot folkgrupper. Många av de frågor som har tagits upp i motionerna
har redan beaktats av Forum för levande historia och är därför i betydande
utsträckning redan tillgodosedda.
Jämför reservationerna 13 (m), 14 (kd) och 15 (v).
Motionerna
I flera motioner krävs att man ska satsa på forskning och olika typer
av kampanjer för att sprida information om bl.a. romer, rasism,
antisemitism, nazism, kommunism, islamofobi och folkmord; frågor som nära
knyter an till Forum för levande historias verksamhet.
Torsten Lindström m.fl. (kd) begär i motion Kr273 att staten ska göra
nya insatser för att nazismens offer ska hedras och Förintelsen aldrig
glömmas eller upprepas (yrkande 1). En bok har getts ut, forskning har
understötts och en särskild myndighet, Forum för levande historia, har
inrättats. Nu finns emellertid farhågor för att det svenska engagemanget
håller på att mattas av. Det är illavarslande i synnerhet i en tid då
nynazistiska krafter då och då sticker fram. I de svenska kommunalvalen
2002 hade extrema grupper vissa framgångar.
I samma motion krävs också en upplysningskampanj om och mot kommunism
som motionärerna ser som en annan ideologi som skördat många offer
(yrkande 2).
Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism är enligt motionärerna
inslaget av antisemitism. Under det gångna året har rapporter om en
tilltagande antisemitism i världen och i all synnerhet västra Europa
kommit. Motionärerna begär därför också en upplysningskampanj om och
mot antisemitism (yrkande 3).
I motionen avkrävs regeringen slutligen också en redogörelse för vilka
åtgärder den vidtagit för att motverka antisemitism, nazism och kommunism
och vilket resultat detta givit (yrkande 4).
Birgitta Ohlsson (fp) vill i motion Kr268 att man ska uppmärksamma och
aktivt agera mot antisemitism i Sverige (yrkande 1). Upplysning är A
och O och därför krävs att lärarkåren, polisen, rättsväsendet, journalister
och andra viktiga yrkesgrupper i större utsträckning ges möjlighet till
utbildning, kunskap och resurser att uppmärksamma frågan.
Snarlika krav framförs av Erik Ullenhag (fp) som i motion Kr261 vill
att regeringen bekämpar antisemitismen (yrkande 1) och islamofobin
(yrkande 2) samt genomför en större utbildningssatsning mot antisemitism
och islamofobi (yrkande 4) riktad till strategiska grupper såsom lärare,
personal inom rättsväsendet, journalister och opinionsbildare.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion Ub480 att man i skolundervisningen
genomför en kampanj om kommunismens brott mot mänskligheten (yrkande 9).
I motionen erinras om att kunskapen om nazisternas brott under andra
världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som
genomfördes för några år sedan. Betydligt färre ungdomar känner enligt
motionärerna till de brott mot mänskligheten som genomförts av kommunistiska
regimer över världen. Forum för levande historia bör få i uppdrag att
genomföra en liknande kampanj om kommunismens illdåd.
Erling Bager och Karin Pilsäter (fp) föreslår i motion U316 att Sverige
ska verka för ett centrum för forskning om assyrierna/syrianerna/kaldéernas
öde och framför allt om seyfo, folkmordet, samt att det inbegrips i
Forum för levande historia (yrkande 4). I motionen begärs att den svenska
riksdagen agerar för att tillräckligt med material grävs fram och stängda
arkiv öppnas i Turkiet och Tyskland för att skapa klarhet i vad som
hände under första världskriget. Sverige bör erkänna folkmordet på
assyrierna/syrianerna/kaldéerna under första världskriget i Turkiet.
Sten Tolgfors (m) vill med sitt förslag i motion Kr227 stödja forskning
och information om folkmord, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.
En sådan satsning skulle enligt motionären främja och utveckla
diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter. Den skulle också bidra
till att många invandrare skulle känna sig bättre hemma i Sverige.
Motionären föreslår att regeringen ska utforma denna satsning.
Elina Linna m.fl. (v) föreslår i motion Kr284 att regeringen ska få i
uppdrag att överväga vilken myndighet som kan ges ett samlat ansvar för
information om romernas historia, språk och kultur samt hur en sådan
satsning ska finansieras (yrkande 1). Regeringen ska också återkomma
med förslag till stöd för romernas språk (yrkande 2). Motionärerna begär
dessutom att Sverige ska lyfta fram den romska frågan inom såväl Nordiska
rådet som EU (yrkande 3).
Gunnar Andrén och Anna Grönlund Krantz (fp) vill i motion Kr325 att
Kirunasvenskarna och deras öde i Sovjetunionen klarläggs genom historisk
forskning (yrkande 1). Särskilt angeläget är det att få klarlagt vad
som hände de Kirunasvenskar som under dessa år, förgäves, sökte stöd
hos Sveriges ambassad i Moskva (yrkande 2).
Joe Frans (s) föreslår i motion Kr336 en undersökning som klargör i
vilken utsträckning Sverige bedrivit slavhandel över Atlanten. Resultatet
av undersökningen ska användas för att förbättra våra skolböcker och
undervisningen på området. Enligt motionen gick kung Gustav III i slutet
av 1700-talet in för att organisera svensk slavhandel i Västindien.
Utskottets ställningstagande
De frågor som motionärerna tar upp är ständigt aktuella. Den 27 januari
2005 antog Europaparlamentet en resolution om Förintelsen, antisemitism
och rasism.6Europaparlamentets resolution om minnet av Förintelsen,
antisemitism och rasism, antagen den 27 januari 2005, P6_TA-PROV (2005)0018.
Det skedde på dagen 60 år efter befrielsen av Nazi-Tysklands dödsläger
Auschwitz-Birkenau, där uppemot 1,5 miljoner judar, romer, polacker,
ryssar och fångar av olika nationaliteter, liksom homosexuella, mördades.
I resolutionen slås fast att Europa inte får glömma bort sin historia.
De koncentrations- och förintelseläger som byggdes av nazisterna hör
till de skamligaste och smärtsammaste inslagen i vår kontinents historia.
De brott som begicks i Auschwitz måste leva kvar i minnet hos kommande
generationer som en varning om denna typ av folkmord som bottnar i
människoförakt, hat, antisemitism, rasism och totalitarism. Medlemsstaterna
uppmanas att fördöma intolerans, rashat och rasistiskt våld samt samordna
insatserna för att bekämpa antisemitism och övergrepp på minoritetsgrupper
som romer. Kampen mot antisemitism och rasism bör också förstärkas genom
att särskilt ungdomar görs medvetna om Förintelsen och de lärdomar som
kan dras av den.
Forum för levande historia har tillkommit i detta syfte. Myndigheten
inrättades som ett kunskapscentrum med det övergripande målet att stärka
människors vilja att aktivt verka för allas lika värde. Verksamheten
utgår från Förintelsen och ska mana till diskussion och reflektion över
frågor om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Men myndigheten
ska också behandla andra brott mot mänskligheten ur såväl ett historiskt
som ett samtida perspektiv. Forum för levande historia är inte någon
forskningsinstitution, däremot arbetar man med att sprida kunskap om
historisk forskning på olika sätt.
Ett drygt 15-tal motionsyrkanden lyfter fram frågor med anknytning till
den verksamhet som Forum för levande historia bedriver.
I några motioner krävs upplysningskampanjer om nazismens och kommunismens
brott. Det görs i bl.a. motionerna Kr273 (kd) och Ub480 (kd). Andra
motionärer vill att informationen om antisemitism och islamofobi utökas.
Sådana förslag framförs i motionerna Kr261 (fp), Kr268 (fp) och Kr273
(kd). Särskilda utbildningskampanjer bör också genomföras. Enligt en
motion - Ub480 (kd) - bör man i skolundervisningen genomföra en kampanj
om kommunismens brott mot mänskligheten. Särskilda utbildningsinsatser
bör också riktas till strategiska grupper såsom lärare, personal inom
rättsväsendet, journalister och opinionsbildare. Förslag av detta slag
finns i motionerna Kr261 (fp) och Kr268 (fp). En motionär - Kr227 (m)
- vill stödja forskning och information om folkmord, etnisk rensning
och brott mot mänskligheten. I motion U316 (fp) begärs att klarhet ska
skapas om förföljelsen under första världskriget av kristna grupper som
assyrier, syrianer och kaldéer. Romernas historia, språk och kultur tas
upp i motion Kr284 (v). I motion Kr325 (fp) lyfts Kirunasvenskarnas
öden fram. En motionär - Kr336 (s) - vill få klarlagt i vilken utsträckning
Sverige tidigare medverkat i handeln med slavar.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner framhålla följande.
Utgångspunkten för Forum för levande historia är nazisternas förintelse
av ca 6 miljoner europeiska judar. Enligt vad utskottet inhämtat vill
myndigheten med sitt arbete stimulera en bredare diskussion om våra
värderingar om demokratins roll.
I det syftet informerar myndigheten om folkmord, etnisk rensning och
brott mot mänskligheten. Man ordnar även seminarier i dessa frågor och
har i denna form behandlat bl.a. terrorn under sovjetregimen, förföljelsen
av romer förr och nu, folkmordet i Rwanda och förföljelserna i Sudan,
folkmordet på armenier och andra kristna grupper samt hur man analytiskt,
moraliskt och vetenskapligt kan jämföra olika typer av folkmord.
Under 2004 och 2005 kommer romerna och deras situation att vara ett
prioriterat verksamhetsområde. Bland annat kommer Forum för levande
historia att ta fram en antologi och en serietidning på svenska och
romani. Tidigare i år anordnade myndigheten en konferens i Malmö
tillsammans med romska organisationer, Diskrimineringsombudsmannen (DO)
och andra aktörer. Man överväger också att tillsammans med DO göra en
gemensam enkätundersökning om romer.
Till detta kommer att romerna med språket romani chib räknas som en av
landets fem nationella minoriteter. Som sådan omfattas romerna av det
särskilda stöd på 7 miljoner kronor per år som tillkom 2002 i syfte att
främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
Frågan om Turkiets folkmord på armenier och andra kristna grupper som
assyrier, syrianer och kaldéer har som nämnts tidigare tagits upp i
Forum för levande historias seminarieverksamhet. Under 2005 kommer
myndigheten dessutom att uppmärksamma 90-årsminnet av folkmordet 1915 på
bl.a. armenier, assyrier, syrianer och kaldéer.
I sin verksamhetsplan för 2005 har Forum för levande historia särskilt
inriktat sig på frågor som rör intolerans, antisemitism och islamofobi.
Myndigheten presenterade i oktober 2004 en rapport - Intoleransrapporten
- som grundade sig på enkätsvar från 10 600 högstadie- och gymnasieelever.
På grundval av denna kartläggning håller man nu på att ta fram ett
fördjupat studiematerial om antisemitism och islamofobi riktat till
lärare. Rapporten ska sammanfattas på flera språk och kommer att
presenteras på internationella konferenser och på seminarier runt om i
landet. I de egna lokalerna kommer myndigheten under sommaren och hösten
2005 att ordna en interaktiv utställning grundad på Intoleransrapporten.
Forum för levande historia arbetar även på annat sätt gentemot skolorna.
För lärare och andra berörda yrkeskategorier arrangeras seminarier om
islamofobi och antisemitism samt hur man kan arbeta med Förintelsen och
andra folkmord. Hos myndigheten kan man beställa särskilt skolmaterial
och få tips. Dit kan också elever och lärare komma för att se utställningar,
ta del av myndighetens bibliotek och även söka efter fakta på datorer.
Förra året ordnade myndigheten också en manifestation tio år efter
folkmordet i Rwanda med lärarseminarier och debatter.
Även om Forum för levande historia inte själv bedriver någon historieforskning
arbetar myndigheten i nära kontakt med olika forskningsprojekt. Det
gäller bl.a. Vetenskapsrådets program om Sveriges förhållande till
nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Det är ett större projekt som
kommer att dras i gång under 2005 och som särskilt ska belysa vilket
ansvar Sverige hade för Förintelsen.
Forum för levande historia kan i enstaka fall också tänka sig ta initiativ
till olika forskningsprojekt. Ett sådant projekt är Kirunasvenskarna,
och skulle ett sådant projekt komma till stånd är man från myndighetens
sida intresserad av att informera och sprida kunskap om de forskningsresultat
som då kommer fram.
Vad slutligen gäller frågan om Sveriges tidigare delaktighet i slavhandeln
är detta ett ämne som enligt Forum för levande historia faller utanför
myndighetens sakområde. Ämnet som sådant är enligt utskottets mening av
intresse att få belyst, och utskottet utgår från att det kan komma att
tas upp som ett forskningsprojekt vid någon av landets historiska
institutioner utan något särskilt initiativ från riksdagen.
Som denna genomgång visat har Forum för levande historia ett vidsträckt
ansvarsområde, och många av de frågor som tagits upp i motionerna har
redan beaktats av myndigheten. Motionärernas förslag är i och med detta
i betydande utsträckning tillgodosedda och bör därför inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Även de motionsyrkanden som inte kan
anses vara tillgodosedda i detta sammanhang bör enligt utskottets mening
avslås av riksdagen.
Utskottet avstyrker således motionerna Kr227 (m), Kr261 (fp) yrkandena
1, 2 och 4, Kr268 (fp) yrkande 1, Kr273 (kd) yrkandena 1-4, Kr284 (v)
yrkandena 1-3, Kr325 (fp) yrkandena 1 och 2, Kr336 (s), U316 (fp) yrkande
4 och Ub480 (kd) yrkande 9.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Museisektorns struktur, punkt 1 (m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om museisektorns struktur. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 3 och 2004/05:Kr233 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att den statliga museisektorn bör få en tydligare struktur.
Myndighetsfunktioner kan samordnas, samtidigt som man låter den utåtriktade
verksamheten präglas av decentralisering och fördelat ansvar. Behovet
av stödfunktioner, som administration och lönehantering men också
magasinering och konservering, kan lösas genom upphandling. Gemensamma
magasin skulle kunna erbjuda rationella förvaringsmöjligheter för
känsliga föremål.
Vi anser också att begreppet nationella uppdrag behöver utvecklas på
museiområdet. De nuvarande ansvarsmuseerna bör ersättas med en ordning
där olika museer, oberoende av huvudman, tilldelas väldefinierade
nationella ansvarsuppdrag och där den statliga finansieringen regleras i
fleråriga avtal. Stor flexibilitet måste finnas när detta system utvecklas,
det kan gälla ansvar för allt från samordningen av en hel museisektor
till att vårda och visa ett enskilt föremål av stort nationellt värde.
En liknande metod bör kunna användas när det gäller det regionala och
lokala ansvaret.
Det är enligt vår mening också viktigt att museerna inte ges nya uppgifter
och nytt ansvar utan att statsmakten samtidigt tillförsäkrar dem extra
medel för att täcka de tillkommande utgifterna. Så t.ex. har man på
landets statliga museer lagt nya krav på ökat brand- och inbrottsskydd
utan att dessa fått extra medel för att klara av denna viktiga uppgift.
Museerna har stor betydelse för forskningen och bör därför ges goda
förutsättningar att kunna bedriva forskning av hög klass.
Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad vi här har sagt om museisektorns struktur. Det innebär
att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 3 och
Kr233 (m) yrkande 4.
2. Plan för vård av museernas samlingar, punkt 2 (m, fp, kd)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om plan för vård av museernas samlingar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 18.
Ställningstagande
Sverige har länge brustit i vården av det kulturarv som i form av kunskap,
idéer, föremål och miljöer speglar äldre tiders livs- och samhällsformer.
Det finns enligt vår mening ett stort behov av kompetent personal för
att inventera, vårda och göra samlingarna på museer tillgängliga.
Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram en plan för hur
staten ska stödja museerna i deras arbete med att vårda samlingarna i
framtiden. Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr368 (fp) yrkande 18.
3. Visning av kulturskatter nära fyndplatsen, punkt 4 (m, fp, kd,
c)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m), Lars-Ivar Ericson (c)
och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om visning av kulturskatter nära fyndplatsen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 12 och bifaller
delvis motion 2004/05:Kr316.
Ställningstagande
När fornfynd av stort värde hittas placeras de i Stockholm, ofta på
Historiska museet. Enligt lag kan fornfynd dock överlåtas eller lånas
ut till ett museum som åtar sig att vårda fornfyndet på ett tillfredsställande
sätt. Ett skäl för Historiska museet att avstyrka en ansökan om att få
"låna" ett fornfynd kan exempelvis vara att fyndet har nationellt
intresse och bör vara tillgängligt för forskare eller att föremålstypen
från regionen saknas i de nationella samlingarna. Ett annat skäl kan
vara att det nya fyndet hör ihop med föremål från samma fyndplats som
redan finns på Historiska museet och att samtliga fynd från en fyndplats
bör hållas ihop. Vi anser emellertid att det inte är tillräckligt att
konstatera att föremålen kan lånas ut. De ska också kunna visas i
närheten av fyndplatsen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det
innebär att riksdagen bör bifalla motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 12.
Motion Kr316 (c) blir därigenom i huvudsak tillgodosedd.
4. Lån av museiföremål, punkt 5 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om lån av museiföremål. Därmed bifaller riksdagen
motion 2003/04:Kr265 och bifaller delvis motion 2003/04:Kr295.
Ställningstagande
När museer ute i landet vill låna föremål från de centrala museerna har
det visat sig att eventuella avslag på sådana förfrågningar inte kan
överklagas till högre instans på samma sätt som gäller vid s.k.
fyndfördelning av fornfynd. Om exempelvis ett länsmuseum önskar behålla ett
påträffat fornfynd men fått avslag på en sådan framställning kan nämligen
Riksantikvarieämbetets beslut omprövas av regeringen. En liknande
besvärsordning bör finnas även när de regionala museerna vill låna föremål
från något centralt museum.
Den nuvarande beslutsordningen riskerar nämligen att leda till onödiga
motsättningar mellan centrala och regionala intressen. Enligt vår mening
är det därför mycket önskvärt att finna en beslutsordning som innebär
att en från parterna fristående instans svarar för lämplighets- och
intresseavvägningen.
Vi anser således att en översyn bör göras av beslutsordningen i frågor
som rör dispositionen av det nationella kulturarvet för att finna nya
och mer ändamålsenliga former. Vad vi här har framhållit bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen
bör bifalla motion 2003/04:Kr265 (fp). Motion 2003/04:Kr295 (s) blir
därigenom delvis tillgodosedd.
5. Regionala museers ekonomiska situation, punkt 7 (c)
av Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om regionala museers ekonomiska situation. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 11 och avslår motionerna
2003/04:Kr279 yrkande 2 och 2004/05:Kr369 yrkandena 3 och 10.
Ställningstagande
Som anges i motion 2003/04:Kr326 (c) har några länsmuseer en bekymmersam
ekonomisk situation. Kulturrådet har nyligen kartlagt deras ekonomi.
Enligt min mening bör denna studie kompletteras med en mer brett upplagd
undersökning i vilken länsmuseernas ekonomi och villkor ställs i relation
till de nationella museernas förhållanden.
Jag föreslår därför att riksdagen som sin mening ska ge regeringen till
känna vad jag här har sagt om behovet av en mer brett upplagd undersökning
av länsmuseernas ekonomi. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion
2003/04:Kr326 (c) yrkande 11 samt avslå motionerna 2003/04:Kr279 (fp)
yrkande 2 och Kr369 (fp) yrkandena 3 och 10.
6. Vården av den svenska fotoskatten, punkt 9 (m, fp, kd, c)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m), Lars-Ivar Ericson (c)
och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vården av den svenska fotoskatten. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 31.
Ställningstagande
Enligt vår mening behövs det en kraftfull satsning för att bevara och
göra den fotografiska bilden tillgänglig, både vad gäller stillbildsfotografi
och film. Erfarenheterna från det tidsbegränsade Sesamprojektet för att
registrera och vårda museers och arkivs samlingar är mycket goda. Mot
denna bakgrund bör regeringen lägga fram ett förslag för riksdagen om
utformning, organisation och finansiering av ett särskilt, nationellt
Foto-Sesam. Riksdagen bör som sin mening ge till känna för regeringen
vad vi här har framhållit. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion
2003/04:Kr326 (c) yrkande 31.
7. Nationell mötesplats för foto, punkt 10 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om nationell mötesplats för foto. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Kr339 och 2004/05:Kr376.
Ställningstagande
Foto har en ojämförlig genomslagskraft. Den fotografiska bilden påverkar
hela vår kultur och förändrar ständigt vår världsbild. Att analysera,
utveckla och bevara detta kräver ett nationellt ansvarstagande.
Flera förebilder för hur detta kan organiseras finns, t.ex. Nederlands
Foto-Instituut i Rotterdam, La Maison de la Photographie i Paris och
Finlands Fotografiska Museum i Helsingfors. Sverige behöver en nationell
mötesplats för att utveckla fotografin för framtiden och för att ta ett
samlat ansvar för bevarandet av den svenska fotoskatten.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, vilket
innebär att riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr339 (fp) och
Kr376 (fp).
8. Naturhistoriska riksmuseet, punkt 11 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Naturhistoriska riksmuseet. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Kr387 yrkande 12 och 2004/05:Kr362 yrkande
15 och avslår motion 2003/04:Kr303 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Naturhistoriska riksmuseets samlingar förvaras under så bristfälliga
förhållanden att deras fortsatta existens är hotad. Nya magasin måste
till både för samlingarnas säkerhet och för att forskare ska kunna få
tillgång till dem på ett smidigare sätt. Riksdagen har på förslag av
kulturutskottet vid upprepade tillfällen stött på regeringen i denna
fråga utan att den fått en lösning. Ett förslag till om- och utbyggnad
av det s.k. Botanhuset har tagits fram men har ännu inte kommit till
stånd. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen och
redovisa vilka åtgärder den avser att vidta för att Naturhistoriska
riksmuseets magasinsproblem ska lösas.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 12
och Kr362 (kd) yrkande 15 samt med avslag på motion 2003/04:Kr303 (mp)
yrkandena 1-3 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har
framhållit.
9. Kvinnomuseer, punkt 15 (kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kvinnomuseer. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr387 yrkande 14.
Ställningstagande
Museerna redovisade för några år sedan hur kvinnofrågorna behandlas i
utställningsverksamheten. Rapporterna visar att det finns behov av
ytterligare utvecklingsarbete inom området. Kontakterna mellan museerna
och forskarsamhället behöver stärkas. Regeringen har låtit en arbetsgrupp
utreda hur genusfrågorna hanteras av museerna, och arbetsgruppens förslag
bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag anser att regeringen i
detta arbete bör uppmärksamma de särskilda kvinnomuseerna och hur de
kan bidra till att belysa genusperspektivet. Jag vill i detta sammanhang
särskilt lyfta fram Museum Anna Nordlander i Skellefteå som innehar
stor kunskap på detta område.
Jag föreslår således att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad jag här har framhållit om att ta till vara den kompetens som
de särskilda kvinnomuseerna har i genusfrågan. Det innebär att riksdagen
bör bifalla motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 14.
10. Matkultur - Grythyttan, punkt 16 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om matkultur - Grythyttan. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 38, bifaller delvis motion
2003/04:Kr373 och avslår motion 2003/04:Kr364.
Ställningstagande
Måltiden har utvecklats från att vara en nödvändighet för överlevnad
till att ibland vara en helhetsupplevelse där alla sinnen finns med:
syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Enligt vår mening behövs det en
motvikt till snabbmatskulturen. En sådan har byggts upp i Grythyttan
genom den högskoleutbildning för restaurangnäringen som utvecklats vid
Örebro universitet. Det har medfört att Måltidens hus i Grythyttan har
etablerats, vilket har blivit av stor betydelse för Hällefors kommun i
tillväxthänseende.
Måltidens hus har alla förutsättningar att kunna utvecklas vidare genom
att vara ett måltidscentrum för forskning och utveckling, men också för
att spegla måltidens historia genom tiderna. Vi anser att regeringen
bör pröva förutsättningarna för att göra Måltidens hus i Grythyttan
till ett nationellt centrum för måltiden med både bakåt- och framåtblickande
verksamheter.
Vad vi här har föreslagit om Måltidens hus bör riksdagen som sin mening
ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla
motion Kr368 (fp) yrkande 38. I och med det blir också motion 2003/04:Kr373
(s, mp, c, v, fp, kd, m) i huvudsak tillgodosedd.
11. Dokumentation av etnisk musik, punkt 18 (c)
av Lars-Ivar Ericson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om dokumentation av etnisk musik. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr224.
Ställningstagande
Vi lever i ett mångkulturellt Sverige och våra nya svenskars kultur
berikar det svenska samhället. Ett exempel på detta är nya svenskars
sånger och musik.
Sång och musik från nya svenskar blir en viktig del av vårt kulturarv
och bör bevaras i de svenska arkiven. Musikmuseet har tidigare dokumenterat
och arkiverat etnisk musik, men denna verksamhet tvingades upphöra i
brist på pengar.
Därför är det viktigt att se över vilka instanser som ska svara för att
denna sång- och musikproduktion blir bevarad till kommande generationer
genom arkivering. Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan
för hur en sådan satsning ska läggas upp.
Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
jag här har framhållit om en handlingsplan för arkivering av etnisk
musik. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr224 (c).
12. Omvandla Forum för levande historia till en stiftelse, punkt 20
(fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att omvandla Forum för levande historia till
en stiftelse. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr368 yrkande 40.
Ställningstagande
Forum för levande historia fyller en viktig funktion i den svenska
samhällsdebatten. Vi i Folkpartiet stödde därför tillkomsten av denna
viktiga myndighet och hade i samband med bildandet egentligen endast en
invändning, nämligen valet av just myndighetsformen.
Det är av flera skäl olyckligt att det är en statlig myndighet som sköter
information och opinionsbildning kring dessa frågor och särskilt kring
dokumentation och kunskapsöverföring som rör Förintelsen. Vi anser att
det vore lämpligt om verksamheten i stället bedrevs i form av en stiftelse,
där även andra än svenska staten är huvudmän. Enligt vår mening bör
därför regeringen låta utreda de praktiska detaljerna kring en sådan
ombildning av Forum för levande historia.
Vi föreslår således att riksdagen som sin mening ska ge regeringen till
känna vad vi här har förordat om att ombilda Forum för levande historia
till en stiftelse. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr368
(fp) yrkande 40.
13. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21
(m)
av Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Henrik Westman
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika
folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr227 och
2004/05:Kr273 yrkandena 1-4 och avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande
4, 2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1,
2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr336
och 2004/05:Ub480 yrkande 9.
Ställningstagande
Det är angeläget att Sverige stöder forskning och information om folkmord,
etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Moderata samlingspartiet
har länge drivit dessa frågor. Riksdagen biföll visserligen inte vårt
budgetförslag för 2005, men i det hade vi till Forum för levande historia
satt av 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för en upplysningskampanj
om nazismens, kommunismens och fascismens brott mot mänskligheten.
Forskning om de mekanismer som ligger bakom dessa brott kan främja
diskussionen om demokrati och mänskliga rättigheter. Den kunskap som
forskningen ger kan också bidra till att många invandrare lättare skulle
känna sig hemma i Sverige.
Oavsett vilken organisationsform som väljs för att stödja forskning och
information bör det uppdrag som ska utföras vara brett formulerat och
inbegripa, förutom Förintelsen, även andra brott mot mänskligheten,
såsom folkmord.
Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot
människor vars blod inte passade i de ariska och rasbiologiska illärorna
gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig
framför allt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den
europeiska kontinenten och i världen.
Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under
kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner
människor offrats.
En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska
förtrycket är att informationen om det senare fortfarande inte spritts i
samma grad. Därför är det viktigt att informera om och klart ta avstånd
från kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang. En kampanj
motsvarande den om och mot nazism bör ske också om och mot kommunism.
Ett
gemensamt drag mellan nazism och kommunism är inslaget av antisemitism.
Under det gångna året har rapporterna om en tilltagande antisemitism
i världen och i all synnerhet västra Europa kommit. För att komma till
rätta med detta behövs därför en opinionsbildning och kampanj emot
antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att
upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna
avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i den moderna
debatten.
Regeringen bör få i uppdrag att finna lämpliga former för att stödja
forskning och information om folkmord, etnisk rensning och brott mot
mänskligheten samt att i brett upplagda kampanjer informera om nazism,
kommunism och antisemitism samt att återkomma till riksdagen med en
redogörelse för dessa insatser och utfallet av dem.
Vad vi här har föreslagit om forskning om folkmord och kampanjer mot
nazism, kommunism och antisemitism bör riksdagen som sin mening ge till
känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna
Kr227 (m) Kr273 (kd).
14. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21
(kd)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika
folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr273 yrkandena
1-4 och 2004/05:Ub480 yrkande 9 och avslår motionerna 2004/05:U316
yrkande 4, 2004/05:Kr227, 2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268
yrkande 1, 2004/05:Kr284 yrkandena 1-3, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och
2 samt 2004/05:Kr336.
Ställningstagande
Såsom Kristdemokraterna framhåller i kommittémotionen Ub480 yrkande 9
är det viktigt att historieämnet får tillräcklig tid och plats i
undervisningen så att alla barn och ungdomar når de uppställda kunskapsmålen.
Eftersom det är väl känt att det finns brister i de historiska kunskaperna
är det motiverat att som ett komplement till den ordinarie undervisningen
genomföra kunskapskampanjer för att förbättra elevernas kunskaper i
1900-talets historia. Kunskapen om nazisternas brott under andra
världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som
genomfördes för några år sedan.
Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot
människor vars blod inte passade i de ariska och rasbiologiska illärorna
gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig
framför allt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den
europeiska kontinenten och i världen.
Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under
kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner
människor offrats. Betydligt färre ungdomar känner till de brott mot
mänskligheten som genomförts av kommunistiska regimer över världen.
En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska
förtrycket är måhända att informationen om det senare fortfarande inte
spritts i samma grad. Därför är det viktigt att informera om och klart
ta avstånd från kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang.
En kampanj motsvarande den om nazismen bör genomföras också om kommunismen.
Forum för levande historia bör få i uppdrag att genomföra en sådan
kampanj.
Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism är inslaget av antisemitism.
Under det gångna året har rapporterna om en tilltagande antisemitism
i världen och i all synnerhet västra Europa kommit. För att komma till
rätta med detta behövs därför en opinionsbildning och kampanj emot
antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att
upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna
avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i den moderna
debatten.
Vad vi här har föreslagit om forskning om folkmord och kampanjer mot
nazism, kommunism och antisemitism bör riksdagen som sin mening ge till
känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna
Kr273 (kd) och Ub480 (kd) yrkande 9.
15. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21
(v)
av Rossana Dinamarca (v) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om information och forskning om illdåd mot olika
folkgrupper. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr284 yrkandena
1-3 och avslår motionerna 2004/05:U316 yrkande 4, 2004/05:Kr227,
2004/05:Kr261 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Kr268 yrkande 1, 2004/05:Kr273
yrkandena 1-4, 2004/05:Kr325 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Kr336 och
2004/05:Ub480 yrkande 9.
Ställningstagande
Att romer diskrimineras i dagens Sverige är uppenbart för de flesta. I
Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) uppgifter ingår att motverka denna
diskriminering. Dessutom finns Forum för levande historia som har till
uppgift att informera om bl.a. romernas historia, språk och kultur.
Dock finns ingen instans som har ett övergripande ansvar för att
information når ut till socialtjänstens anställda, vård- och omsorgspersonal,
chefer av alla de slag, polis och kriminalvård liksom till lärare och
lärarhögskolor.
Regeringen bör återkomma med förslag till var ett sådant ansvar ska
läggas och hur det ska organiseras och finansieras.
Romerna, som är ett resande folk, har inte haft något skriftspråk. När
man nu ska försöka skapa ett sådant stöter det på problem eftersom romani
chib i praktiken är många olika språk. Det finns i dag inga ordböcker
på romani chib i Sverige, men inom Myndigheten för skolutveckling pågår
ett arbete med att ta fram en datorbaserad romsk ordbok Detta är ett
omfattande arbete som knappast ryms inom Myndigheten för skolutvecklings
uppdrag eller dess ekonomiska ramar.
För sverigefinnar finns Sverigefinska språknämnden, och samerna har ett
språkråd som sorterar under Sametinget. Ett motsvarande språkvårdande
organ saknas för romerna.
Regeringen bör återkomma med förslag till hur man på nationell nivå ska
stödja romernas ansträngningar att vidmakthålla sitt språk och utveckla
ett fungerande skriftspråk.
I Europa blir romernas situation alltmer besvärlig. Arbetslösheten bland
romer är i genomsnitt mellan 70 % och 90 %. Utbildningsnivån är låg,
majoriteten av de romska barnen placeras rutinmässigt i särskola eller
specialklasser och får sällan någon utbildning utöver grundskolan.
Bostadssituationen för många romer i Öst- och Centraleuropa är akut. I
många bostadsområden förekommer det kampanjer för att förhindra romsk
bosättning.
Vänsterpartiet efterlyser ett starkare samarbete mellan de olika länderna
i syfte att komma till rätta med den orättfärdiga behandlingen av romer.
Denna diskriminering är en skam för våra demokratier. Sverige bör lyfta
fram den romska frågan inom såväl Nordiska rådet som EU, rikta uppmärksamhet
på den diskriminering och de förföljelser som pågår och söka gemensamma
vägar för att komma till rätta med detta.
Vad vi här har framhållit om ett samlat ansvar för informationen om
romernas historia, språk och kultur, om behovet av stöd för romernas
språk samt om att den romska frågan bör lyftas upp inom såväl Nordiska
rådet som EU bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr284 (v) yrkandena 1-3.
Särskilda yttranden
1. Naturhistoriska riksmuseet, punkt 11 (c)
Lars-Ivar Ericson (c) anför:
Jag vill påminna om att Centerpartiet i sitt budgetalternativ för 2005
hade avdelat en miljon kronor för att snabbt få ordning på Naturhistoriska
riksmuseets magasinsproblem. Tyvärr avslog riksdagen detta förslag.
2. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (kd)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
Skogen och skogsbruket har under hela vår svenska historia varit basen
för överlevnad, utveckling och tillväxt. Runt om i landet finns flera
lokala och regionala skogsmuseer och samlingar som stöds av entusiaster
och intressenter i området. Skogsmuseet i Lycksele intar i det sammanhanget
en särställning och har goda förutsättningar att bli ett nationellt
ansvarsmuseum på det skogliga området. Skogens historia skulle behöva
bevaras i ett mer heltäckande skogshistoriskt museum. Det har länder
som Finland, Norge och Danmark insett, vilket lett till att man där
skapat välbesökta nationella skogsmuseer av mycket hög kvalitet. Det är
min förhoppning att denna insikt också skall växa i Sverige.
3. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (c)
Lars-Ivar Ericson (c) anför:
År 2000 fördes Höga kusten upp på Unescos världsarvslista på grund av
områdets världsunika landhöjning, den mest omfattande i världen sedan
istiden. Jag har avstått från att yrka bifall på motion 2003/04:Kr351
(c, fp, kd) som tar upp frågan om ett Världsarvsmuseum vid Höga kusten
men vill ända säga följande.
På initiativ av länsstyrelsen i Västernorrland har flera institutioner
gemensamt börjat förbättra besöksanläggningar och information i anslutning
till världsarvet. Det är bl.a. SGU, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,
Naturhistoriska riksmuseet, Landstinget i Västernorrland och Kramfors
och Örnsköldsviks kommuner som medverkat i detta arbete. En besöksplats
finns numera på Skulebergets topp där landhöjningen är som störst. I
den mystiska Skuleskogen har stigar rustats upp liksom på de stora
klapperstensfälten i området.
Planer finns på ett nytt världsarvsmuseum för Höga kusten och Länsstyrelsen
håller för närvarande på med en arkitekttävling om detta museum. I
diskussionerna mellan olika statliga verk och länet har frågan väckts om
detta museum även skulle kunna ha ett nationellt uppdrag att redovisa
de delar av Sveriges geologiska utveckling som är kopplade till
landhöjningen. Det ingår inte i uppdraget för något befintligt museum i
landet. Det finns i dag inget nationellt geologiskt museum. Höga kusten
blev världsarv på grund av sin världsunika landhöjningsgeologi. Höga
kusten är därför en bra plats för att skapa ett nationellt geologiskt
museum.
4. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (v)
Rossana Dinamarca (v) och Siv Holma (v) anför:
Vi anser att det är viktigt att befintliga centrala museer utvecklas,
men också att nya centrala museer och nya samlingsområden tillåts växa
fram. Kulturutskottet har sedan lång tid tillbaka ansett att vi "för
närvarande" inte bör inrätta fler centrala museer eller andra typer av
statligt finansierade museer. Utskottet har tidigare också slagit fast
att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar
och drift kan finansieras utan statlig medverkan. Med hänvisning till
detta, numera snart 20 år gamla, principuttalande har utskottet
regelmässigt avstyrkt även välmotiverade motionsförslag om statligt stöd
till olika typer av museer.
Enligt vår mening måste det finnas en gräns för hur länge man kan åberopa
ett principuttalande av detta slag. En sådan princip konserverar den
befintliga museistrukturen eftersom den gynnar redan befintliga museer
och traditionella samlingsområden, medan nya samlingsområden av nationellt
intresse konsekvent missgynnas. Den lägger en hämsko över de svenska
museernas utveckling och förtar deras drivkraft att utvecklas och pröva
på något nytt.
En sådan konserverande funktion, som alltid gynnar det befintliga och
traditionella, är till gagn varken för utvecklingen inom museiverksamheten
eller för en kunskapstörstande allmänhet.
Vi vill erinra om att vi tidigare i en reservation krävt att regeringen
ska låta en utredning analysera vilka konsekvenser detta principuttalande
fört med sig.
5. Statligt stöd till vissa museer, punkt 19 (v)
Siv Holma (v) anför:
Jag har avstått från att yrka bifall till Peter Pedersens förslag i
motion Kr331 (v) om Fotbollsmuseet i Degerfors men vill ändå framhålla
följande.
I Degerfors finns sedan början av 1990-talet ett fotbollsmuseum, som
inledningsvis främst speglade Degerfors IF:s historia. Sedermera har
museet flyttat till nya lokaler i anslutning till den klassiska
fotbollsarenan Stora Valla. Där har det utvecklats till ett "Fotbollens
Hus", bl.a. till följd av den Fotbollsakademi som bildats. Utställningarna
har också breddats och omfattar även allsvenskans historia, svensk
landslagsfotboll, VM-fotbollens historia samt dam- och flickfotbollens
utveckling.
Det är enligt min mening viktigt att detta museum kan utvecklas till
ett riksmuseum för fotboll i Sverige.
6. Information och forskning om illdåd mot olika folkgrupper, punkt 21
(fp)
Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:
Vi har avstått från att reservera oss till förmån för motionerna 261
(fp) om antisemitism och islamofobi, Kr268 (fp) om kamp mot antisemitism
samt Kr325 (fp) om Kirunasvenskarnas okända öde men vill med anledning
av dessa motioner framhålla följande.
Antisemitism och islamofobi
Antisemitismen är en av de äldsta plågor vår värld skådat. Genom åren
har fördomar, vanföreställningar och hat gentemot judar ändrat karaktär
och uttryckssätt. Nu sköljer en ny våg av antisemitism över världen.
Den legitimeras, hämtar inspiration från och har som sitt centrala tema
hatet mot staten Israel. Naturligtvis bör staten Israel kunna kritiseras
som vilken annan nation som helst, men det är viktigt att denna kritik
aldrig får sammanblandas med antisemitiska schabloner. Här har den
svenska regeringen ett oerhört stort ansvar att aldrig själv falla i
denna fälla, men också att våga uppmärksamma övertramp av andra nationer
på denna front.
Islamofobin, dvs. fördomar och hat gentemot muslimer, är ett nyare
fenomen. Den tar sig uttryck i allmänna fördomar om islam och muslimer,
där bilden av den skäggige, fundamentalistiske terroristen projiceras
på alla muslimer oavsett vilka de är. Den växer också inom invandrarfientliga
grupper.
Inom utbildningsväsendet måste lärarkåren ha kunskap och mod att våga
diskutera frågor som rör till exempel hat, rasism och extremism. Upplysning
är A och O. En större utbildningssatsning bör genomföras, där strategiska
grupper såsom lärare, personal inom rättsväsendet, journalister och
opinionsbildare får tillfälle att fördjupa sig i hur antisemitism och
islamofobi ska kunna motverkas.
Kirunasvenskarna
Under 1920- och 1930-talen reste ett betydande antal svenskar till
dåvarande Sovjetunionen, både från Stockholm och från andra orter i södra
Sverige men framför allt från Norrbotten. De har därför ofta kommit att
benämnas Kirunasvenskarna.
De reste i huvudsak av ideologiska skäl. Sovjetunionen framställdes i
de kretsar där arbetskraft värvades till Sovjetunionen som ett socialistiskt
lyckorike där socialismen skulle byggas och kommunismen förverkligas.
Praktiskt taget alla de som reste var övertygade svenska kommunister.
De fick ideologiskt stöd av dåtidens svenska kommunister.
Verkligheten de mötte blev svart. Många kom att möta döden i Sovjetunionen,
ytterst få kom någonsin åter till Sverige. De flesta mötte döden genom
sjukdomar och dåliga levnadsförhållanden, andra genom skenrättegångar
och exekutioner.
Den tidigare journalisten på Dagens Nyheter Kaa Eneberg har i boken
Tvingade till tystnad tagit upp Kirunasvenskarnas öden. Hon har med
stöd av NKVD:s arkiv funnit att 33 svenskar avrättats i 1930-talets
Sovjetunionen anklagade för att vara "sovjetfiender" medan minst 45
fortfarande är "bara försvunna".
Enligt vår mening är det angeläget att det arbete som Kaa Eneberg inlett
kan kompletteras med professionella forskningsinsatser och att UD öppnar
sina arkiv för dessa forskare så att det klarläggs vad som hände de
Kirunasvenskar som på 1930-talet sökte hjälp på Sveriges ambassad i
Moskva. Vi noterar att Forum för levande historia har förklarat sig
beredd att informera och sprida kunskap om de forskningsresultat som då
kommer fram.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om museipolitiken.
2003/04:Kr216 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt
skogsmuseum med lokalisering till Lycksele.
2003/04:Kr246 av Louise Malmström och Billy Gustafsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Norrköpings konstmuseum till ett regionalt
museum.
2003/04:Kr253 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Backåkras framtid.
2003/04:Kr258 av Sonia Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i ägardirektiven för Teracom AB skriva in vikten av att
vårda och värna rundradions historia för kommande generationer.
2003/04:Kr259 av Linnéa Darell (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att Flygvapenmuseum i Linköping får en framtida
permanent lösning.
2003/04:Kr260 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utredning för att klargöra möjligheten att göra
Stiftelsen Skogsmuseet i Lyckelse till ett nationellt ansvarsmuseum.
2003/04:Kr261 av Rolf Olsson (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av statligt stöd till inrättande av ett varvsmuseum.
2003/04:Kr265 av Linnéa Darell (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en ny beslutsordning rörande disposition av det
nationella kulturarvet.
2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjning av statsbidragen för omstrukturering av
museiverksamheten i Västsverige.
2003/04:Kr295 av Sonia Karlsson och Anne Ludvigsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Riksantikvarieämbetet på en övergripande nivå får avgöra
frågor rörande disposition av det nationella kulturarvet.
2003/04:Kr303 av Åsa Domeij och Leif Björnlod (båda mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets behov av att bygga upp
ett strukturerat departementssamarbete mellan Kultur-, Miljö- och
Utbildningsdepartementen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att överväga en långsiktig finansiering av
Naturhistoriska riksmuseets miljögiftsgrupp.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om en utredning om länsmuseernas ekonomiska situation.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att säkerställa att fornfynd skall kunna visas
nära fyndplatsen.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om hur ett nationellt Foto-Sesam bör utformas.
2003/04:Kr339 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ansvarstagande för den svenska fotoskatten.
2003/04:Kr351 av Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Länsstyrelsen i Västernorrland, i samarbete med de statliga
verken, får i uppdrag att konkretisera idéerna kring ett världsarvsmuseum.
2003/04:Kr352 av Per Erik Granström och Sven-Erik Österberg (båda
s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Ekomuseum Bergslagen.
2003/04:Kr364 av Marianne Carlström och Christina Nenes (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om matkulturens plats i kulturpolitiken.
2003/04:Kr372 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Julita gård - Sveriges lantbruksmuseum.
2003/04:Kr373 av Lennart Axelsson m.fl. (s, mp, c, v, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att pröva förutsättningarna för ett statligt
engagemang för ett måltidsmuseum i Grythyttan.
2003/04:Kr374 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnad av Flygvapenmuseum.
2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett konkret
förslag på en lösning av Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem.
13. Riksdagen begär att regeringen återkommer med information om
situationen för regalskeppet Vasa.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kvinnomuseer.
2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om likvärdiga villkor när det gäller museiverksamheten.
2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning.
2003/04:Ub384 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Kulturdepartementet skall göra en översyn över
vilka museer, oavsett huvudman, som Kulturdepartementet borde ta ett
ansvar för.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:U316 av Erling Bager och Karin Pilsäter (båda fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige bör verka för ett centrum för forskning
om assyrierna/syrianerna/kaldéernas öde och framför allt om seyfo,
folkmordet, samt att det inbegrips i Forum för levande historia.
2004/05:Kr203 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett militärhistoriskt museum lokaliseras till Kristianstad.
2004/05:Kr224 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en process att arkivera sång och musik skapad av nya
svenskar snarast bör initieras.
2004/05:Kr226 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett nationellt
skogsmuseum med lokalisering till Lycksele.
2004/05:Kr227 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning och information kring folkmord, etnisk rensning och
brott mot mänskligheten.
2004/05:Kr233 av Kent Olsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om museipolitiken.
2004/05:Kr250 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utredning för att klargöra möjligheten att göra
Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele till ett nationellt ansvarsmuseum.
2004/05:Kr258 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lokalisering av ledningen för Statens maritima museer till
Karlskrona.
2004/05:Kr259 av Kaj Nordquist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtiden för Synskadades museum.
2004/05:Kr261 av Erik Ullenhag (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kamp mot antisemitism.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kamp mot islamofobi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att genomföra en större utbildningssatsning mot
antisemitism och islamofobi.
2004/05:Kr266 av Anna Lindgren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliga politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring,
visning och vård av föremål och anläggningar inom försvaret.
2004/05:Kr268 av Birgitta Ohlsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppmärksamma och aktivt agera mot antisemitism i
Sverige.
2004/05:Kr271 av Yvonne Andersson och Sven Brus (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppmärksamma IT-ceum som en del av bevarandet av det
svenska kulturella arvet.
2004/05:Kr273 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fortsatt information om och mot nazism.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse
för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism.
2004/05:Kr281 av Gustav Fridolin och Yvonne Ruwaida (båda mp):
Riksdagen begär att regeringen utreder hur haislaindianernas totempåle
skall kunna återlämnas snarast.
2004/05:Kr284 av Elina Linna m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett samlat ansvar för information om romernas historia,
språk och kultur.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av stöd för romernas språk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige bör lyfta den romska frågan inom såväl
Nordiska rådet som EU.
2004/05:Kr312 av Christer Skoog (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett museum för den bärgade DC 3:an.
2004/05:Kr316 av Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta mer av gamla och antika föremål finnas kvar ute i
landet på våra läns-, stads- och hembygdsmuseer.
2004/05:Kr319 av Sonia Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i ägardirektiven för Teracom AB skriva in att genom
Sveriges rundradiomuseum vårda och värna rundradions historia för kommande
generationer.
2004/05:Kr325 av Gunnar Andrén och Anna Grönlund Krantz (båda fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om "Kirunasvenskarna" och deras öde i Sovjetunionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av granskning av vad som hände på Sveriges
ambassad i Moskva i samband med att svenskarna och deras anhöriga sökte
hjälp under slutet av 1930-talet.
2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i samarbete med berörda parter ge förutsättningar
för att tillskapa ett riksmuseum för fotboll i Degerfors.
2004/05:Kr334 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Stockholm och Sverige behöver ett Nobelcenter.
2004/05:Kr336 av Joe Frans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en undersökning av i vilken utsträckning Sverige bedrev eller
deltog i slavhandeln över Atlanten och att man på grundval av resultatet
av en sådan undersökning ser till att våra skolböcker, och undervisningen,
på området förbättras.
2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett konkret
förslag till en lösning av Naturhistoriska riksmuseets magasinsproblem.
2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
18. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en
plan för hur staten kan stödja att museernas samlingar kan vårdas i
framtiden.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om att göra Måltidens hus i Grythyttan
till ett nationellt centrum.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om omvandling av myndigheten Levande
historia till en stiftelse.
2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjning av statsbidragen för omstrukturering av
museiverksamheten i Västsverige.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att omstruktureringsprocessen bör följas av forskare
för att resultaten skall kunna spridas i nationen men också vara
inspiration för internationella kulturaktörer.
2004/05:Kr376 av Torkild Strandberg och Ulf Nilsson (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ansvarstagande för den svenska fotoskatten.
2004/05:Kr383 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över vilka museer som skall betraktas som regionala
och hur resurserna till dem fördelas.
2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en kampanj liknande Om detta må ni berätta om
kommunismens brott mot mänskligheten.
2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Backåkras framtid.