Kulturutskottets betänkande
2004/05:KRU2

Makt att bestämma - rätt till välfärd

Sammanfattning
Kulturutskottet  tillstyrker  regeringens  förslag i
proposition 2004/05:2 avseende dels nya övergripande
mål  och huvudområden för samordning och redovisning
av den nationella ungdomspolitiken, dels ändringar i
skollagen (1985:1100).
De  två   nya   övergripande  mål  som  ska  ersätta
nuvarande mål för den nationella ungdomspolitiken är

ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,
ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Analys, samordning  och redovisning för att uppnå de
övergripande  målen  ska   ske   inom  följande  fem
huvudområden:

1. lärande och personlig utveckling

2. hälsa och utsatthet
3. inflytande och representation
4. egen försörjning
5. kultur och fritid.

I  propositionen anges också att regeringen  årligen
ska  prioritera en eller flera frågor där behovet av
insatser  är  särskilt  viktiga  för  att  förbättra
ungdomars   levnadsvillkor.   Dessa   prioriteringar
kommer  normalt  att aviseras i budgetpropositionen.
Den   nu   lagda   propositionen    innehåller    de
prioriteringar  som  regeringen föreslår skall gälla
för  kommande  år. Därutöver  redovisas  regeringens
ambitioner avseende utvecklingen av ungdomspolitik i
kommunerna    samt     i     det     internationella
ungdomspolitiska    arbetet.    Vidare    innehåller
propositionen  regeringens  bedömningar i frågor  om
kunskapsinhämtning om ungdomars  levnadsvillkor samt
om ungdomsforskning.

Skollagen  ändras på så sätt att  det  införs  ett
uttryckligt   kommunalt   ansvar   att   hålla   sig
informerad om hur  icke  skolpliktiga  ungdomar  som
inte   fyllt  20  år  är  sysselsatta.  Skyldigheten
omfattar  inte  de  ungdomar  som genomför eller har
fullföljt    utbildning    på    nationella    eller
specialutformade     program     i    gymnasieskola,
gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.
Lagändringen  föreslås träda i kraft  den  1  juli
2005.

Det  mest  framträdande   i   propositionen  är  att
ungdomspolitiska insatser tydligt  ska  integreras i
verksamheten   hos   alla   politikområden  som   är
relevanta  för ungdomars levnadsvillkor  och  därmed
utgå från befintliga  mål inom dessa. Den nationella
ungdomspolitiken  ska också  verka  för  att  minska
skillnaderna i levnadsvillkoren  inom ungdomsgruppen
och   på  så  sätt  tydligare  belysa  och   hantera
levnadsvillkoren   för  de  ungdomar  som  av  olika
anledningar har svårare  än  andra  att  få  verklig
tillgång till välfärd och makt. Slutligen innehåller
propositionen   också  en  redovisning  av  hur  den
nationella    ungdomspolitiken     och     ungdomars
levnadsvillkor har utvecklats sedan 2000.

I   betänkandet   finns  67  reservationer  och  4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande
1 och 2004/05:Kr4 yrkandena 2 och 6.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (c)

Den framtida ungdomspolitiken

2. Övergripande mål och huvudområden för
ungdomspolitiken

Riksdagen godkänner  vad regeringen föreslår om
övergripande mål och huvudområden  för samordning
och     redovisning     av     den     nationella
ungdomspolitiken.   Därmed   bifaller   riksdagen
proposition   2004/05:2   punkt   2   och  avslår
motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 1, 2003/04:Kr361
yrkande  11,  2004/05:Kr1  yrkande 1, 2004/05:Kr2
yrkandena 3 och 4, 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och
6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (c)

3. Övergripande frågor

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande
21 och 2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3, 4 och 25.
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)

Uppföljning, analys och kunskapsinhämtning

4. Levnadsvillkoren för ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 6.
Reservation 9 (fp)

Ungdomspolitik i kommunerna

5. Högre prioritering av ungdomars kultur

Riksdagen  avslår motion 2003/04:Kr284  yrkande
2.
Reservation 10 (c)

Ungdomsstyrelsens bidragsgivning

6. Generationsövergripande verksamheter

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr284
yrkande 5, 2003/04:Kr288 yrkande 3, 2003/04:Kr329
yrkande 6, 2003/04:Kr361  yrkande  1, 2004/05:Kr3
yrkande   24,   2004/05:Kr297   yrkande   3   och
2004/05:Kr358 yrkande 4.
Reservation 11 (m, kd, c)

7. Statsbidrag till politiska
ungdomsförbund

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr314
yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Kr351  yrkandena 1
och 2.
Reservation 12 (fp)

8. Översyn av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragssystem för ung
kultur

Riksdagen  avslår motion 2003/04:Kr284  yrkande
4.
Reservation 13 (c)

9. Stöd till ungdomsorganisationers
reguljära internationella verksamhet

Riksdagen avslår  motion  2003/04:Kr361 yrkande
3.
Reservation 14 (kd)

Övergripande strategi för det internationella
samarbetet

10. Internationellt samarbete

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr232
yrkande 2 och 2003/04:
Kr361 yrkande 2.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp, kd)

Insatser för att ge fler ungdomar möjlighet
till en bra utbildning

11. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte
att stärka skolor i segregerade områden

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.
Reservation 17 (m)

12. Friskolor och segregation

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 6.
Reservation 18 (m, fp)

13. Elevinflytande i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande
7 och 2004/05:Kr3 yrkande 18.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (kd, c)

Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan

14. Individuella program på
gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande
5 och 2004/05:Kr2 yrkande 5.
Reservation 21 (m, fp, c)

15. Kärnämnen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.
Reservation 22 (fp, kd, c)

16. Särskilt stöd av specialpedagoger

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 13.
Reservation 23 (fp, c)

17. Nationella prov och betyg

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 14.
Reservation 24 (m, fp, kd)

18. Tvåårigt gymnasieprogram

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 16.
Reservation 25 (fp)

19. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 15.
Reservation 26 (m, fp)

20. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 4.
Reservation 27 (m, fp, kd, c)

21. Flexibel skolgång

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 17.
Reservation 28 (m, fp, kd, c)

Kommunalt ansvar

22. Kommunernas ansvar för ungdomar som
inte fyllt 20 år

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100).  Därmed bifaller
riksdagen  proposition  2004/05:2  punkt   1  och
avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 2.
Reservation 29 (m, fp, kd, c)

Insatser för att förenkla ungdomars inträde på
arbetsmarknaden

23. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.
Reservation 30 (m)

24. Arbetsförmedlingarna

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr2 yrkandena
10 och 11.
Reservation 31 (fp)

25. Ungdomars etablering på
arbetsmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande
8, 2004/05:Kr3 yrkande  7 och 2004/05:Kr4 yrkande
5.
Reservation 32 (fp)
Reservation 33 (kd)
Reservation 34 (c)

26. Instegsjobb

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 9.
Reservation 35 (fp, c)

27. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk
bakgrund

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.
Reservation 36 (kd)

28. Entreprenörskap och företagande

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 12.
Reservation 37 (m, fp, kd, c)

Insatser för bostadsförsörjning för ungdomar

29. Uthyrning av del i stadigvarande
bostad

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande
10 och 2004/05:Kr2 yrkande 18.
Reservation 38 (m)
Reservation 39 (fp, c)

30. Bostäder för unga

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr1 yrkande
9, 2004/05:Kr2 yrkande 19 och 2004/05:Kr3 yrkande
19.
Reservation 40 (m)
Reservation 41 (fp)
Reservation 42 (kd)

31. Förenklade regelverk kring byggande

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.
Reservation 43 (fp, c)

Insatser för hälsa och trygghet för alla
ungdomar

32. Psykisk ohälsa

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 8.
Reservation 44 (kd)

33. Nationell narkotikahandlingsplan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.
Reservation 45 (fp, kd)

34. Skolans ansvar för att förebygga
alkohol- och drogmissbruk

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr361
yrkande 4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.
Reservation 46 (kd, c)

35. Olovlig försäljning av folköl

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.
Reservation 47 (fp, kd)

36. Nya vägar bort från kriminalitet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 28.
Reservation 48 (m, fp)

37. Tydliga gränser och normer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 26.
Reservation 49 (m, fp, kd)

38. Snabb handläggning av ärenden där unga
är inblandade

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr2  yrkandena
25 och 27.
Reservation 50 (fp)

39. Stödcentrum för unga brottsoffer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 3.
Reservation 51 (m)

Insatser för att öka ungdomars inflytande och
delaktighet i samhället

40. Ungdomars delaktighet i demokratiska
processer

Riksdagen  avslår  motion 2003/04:Kr361 yrkande
9.

41. Vikten av ungdomars politiska
engagemang

Riksdagen avslår motion  2003/04:Kr232  yrkande
3.
Reservation 52 (m)

42. Speciella inflytandeformer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 7.
Reservation 53 (fp)

43. Kommunalt självstyre

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr4 yrkande 7.
Reservation 54 (c)

Ungdomars inflytande över ungdomspolitiken

44. Nationell ledningsgrupp för
ungdomsfrågor

Riksdagen  avslår  motion 2003/04:Kr284 yrkande
6.
Reservation 55 (c)

Ett växande internationellt engagemang

45. Forum för levande och aktiv dialog om
global utveckling

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.
Reservation 56 (m)

Insatser för kultur och fritid för alla
ungdomar

46. Förebyggande verksamheter i syfte att
minska risken för ungdomar att hamna i
kriminalitet, missbruk och socialt
utanförskap

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr1  yrkandena
12 och 13, båda i denna del.
Reservation 57 (m)

47. Stöd till drogfria ungdomslokaler

Riksdagen    avslår    motionerna   2004/05:Kr1
yrkandena  12  och  13, båda  i  denna  del  samt
2004/05:Kr285.
Reservation 58 (m)

48. Användning av fritids- och skollokaler
på kvällar

Riksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Kr361
yrkande 12 och 2004/05:
Kr3 yrkande 23.
Reservation 59 (kd)

49. Ideellt engagemang

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 22.
Reservation 60 (kd)

50. Rätt kompetens på personer som arbetar
med ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.
Reservation 61 (kd)

Övriga motionsyrkanden

51. Idrott

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr2  yrkandena
23 och 24.

52. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.
Reservation 62 (kd, c)

53. Ungdomsmottagningar och
abortförebyggande arbete

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr3 yrkandena
14-16.
Reservation 63 (kd)

54. Rösträttsålder

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 20.
Reservation 64 (kd)

55. Rasistiska och nazistiska
organisationer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.
Reservation 65 (kd)

56. Övervikt bland ungdomar

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 9.
Reservation 66 (kd, c)

57. Kulturella aktiviteter i skolan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr2 yrkande 22.

58. Ungdomars delaktighet i
kulturverksamhet

Riksdagen avslår motion  2003/04:Kr284  yrkande
3.
Reservation 67 (c)

59. Hiphopkulturen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr238.

Stockholm den 16 november 2004
På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats
Följande  ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp),  Annika  Nilsson  (s),  Lars Wegendal
(s),  Kent  Olsson  (m),  Eva  Arvidsson (s),  Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd),  Peter Pedersen
(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn
(s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson  i  Hisings
Backa  (s),  Rossana Dinamarca (v), Inger Nordlander
(s) och Hans Backman (fp).


2004/05

KrU2

Ungdomspolitiska frågor


Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlar kulturutskottet
dels proposition  2004/05:2 Makt att bestämma - rätt
till välfärd,
dels de motioner som väckts med anledning av ärendet
och under allmänna motionstiden 2003 och 2004 enligt
förteckning i bilaga 1.
Utfrågning
Företrädare  för  Ungdomsstyrelsen,  Landsrådet  för
Sveriges Ungdoms-organisationer  (LSU) och Fryshuset
har  inför  kulturutskottet  redovisat  sin  syn  på
förslagen i propositionen.
Inkomna skrivelser
Ett antal skrivelser med anledning  av propositionen
har  inkommit  och anmälts i kulturutskottet,  bl.a.
från Svenska Kommunförbundet och Landstingförbundet.

Yttranden från andra utskott
Kulturutskottet    har   berett   justitieutskottet,
socialutskottet,              utbildnings-utskottet,
arbetsmarknadsutskottet     och     bostadsutskottet
tillfälle  att  yttra  sig över propositionen  jämte
motionerna  2004/05:Kr1  (m)   yrk.   1-10,   12-13,
2004/05:Kr2  (fp),  yrk. 1-28, 2004/05:Kr3 (kd) yrk.
1-27 och 2004/05:Kr4 (c) yrk. 1-7.
Yttranden  har  avgivits   av   utbildningsutskottet
(2004/05:UbU1y)         och         bostadsutskottet
(2004/05:BoU2y).

Yttrandena bifogas betänkandet som bilagorna 3 och
4.
Kulturutskottets överväganden
Avslag på propositionen


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  avstyrker  två motioner  med
förslag om att propositionen ska avslås.
Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (c).

Motionerna

I  två  motioner  föreslås att riksdagen  ska  avslå
propositionen.

I  motion  Kr2  (fp)  framhåller   motionärerna  att
Socialdemokraternas resultat av ungdomspolitiken  de
senaste    10    åren    är    under   all   kritik.
Ungdomsstyrelsens senaste uppföljning  av regeringen
ungdomspolitik visar att regeringen misslyckats  med
merparten  av  delmålen för ungdomspolitiken. Den nu
lagda propositionen  för  de kommande åren är enligt
motionärerna mycket mager på  konkreta  åtgärder för
att  förbättra ungdomars situation. De begär  därför
att propositionen ska avslås (yrkande 1).

I motionen  presenteras  ett  brett åtgärdsbatteri
för   att   förbättra   ungdomars   förutsättningar.
Motionärerna vill att alla ungdomar ska få lika goda
möjligheter i livet oavsett bakgrund  och  att  alla
ungdomar  ska  ges  makt  att själva bestämma hur de
vill leva sina liv.

Motionärerna  bakom  motion  Kr4   (c)   anför   att
propositionen    kännetecknas   av   ett   utpräglat
uppifrånperspektiv,  där  statliga  myndigheter  och
ytterst  regeringen förbehåller sig rätten att lägga
livet till  rätta  för  ungdomar.  Propositionen  är
enligt    motionärerna   alltför   allmänt   hållen,
övergripande  och intetsägande, något som öppnar för
ytterligare byråkratisering.  Den  bör därför enligt
deras mening avslås (yrkande 2).

I samma motion, yrkande 6, anser motionärerna  att
propositionen bör avvisas i de delar som medför ökat
ansvar   för   kommunerna   och  ökad  reglering  av
kommunernas verksamhet.

Kulturutskottets ställningstagande

Den   nationella   ungdomspolitiken   omfattar   ett
sektorsövergripande   politikområde.   Insatser  för
ungdomar görs av många olika aktörer inom  ett stort
antal    samhällssektorer.   I   den   nu   aktuella
propositionen  lägger regeringen på två punkter fram
förslag   dels   om   nya   övergripande   mål   och
huvudområden för samordning  och  redovisning av den
nationella ungdomspolitiken (avsnitt  6.1),  dels om
vissa  ändringar  i  skollagen  för  att  förtydliga
kommunernas ansvar för att hålla sig informerade  om
hur  ungdomar  som  inte  fyllt 20 år är sysselsatta
(avsnitt   12.2.5).   Utöver   dessa   förslag   tar
propositionen upp ett brett spektrum  av områden som
berör      ungdomar,     bl.a.     ungdomsforskning,
ungdomspolitik   i   kommunerna,   Ungdomsstyrelsens
verksamhet, internationella frågor.  Dessutom  anges
de prioriteringar som regeringen anser ska gälla för
kommande  år  för  att  förbättra ungdomars tillgång
till makt och välfärd.

Kulturutskottet  ser  med  tillfredsställelse  att
regeringen tar ett samlat  grepp på ungdomspolitiken
samt lyfter fram och belyser  frågor  som är av stor
vikt   för   ungdomar.  Genom  propositionen   höjer
regeringen ambitionsnivån  och  presenterar  en  rad
kvalitetsförbättrande  åtgärder. Värdet av dessa har
bekräftats av Ungdomsstyrelsen  och  Landsrådet  för
Sveriges  Ungdomsorganisationer (LSU), som i samband
med  uppvaktningar   i  kulturutskottet  ställt  sig
positiva till propositionen.
Mot bakgrund av det anförda finner kulturutskottet
att det inte finns skäl  att avslå propositionen och
avstyrker motionerna Kr2 (fp)  yrkande 1 och Kr4 (c)
yrkandena 2 och 6.
Kulturutskottet tar senare i betänkandet ställning
till   de   två  förslag  till  riksdagsbeslut   som
propositionen innehåller.

Den nationella ungdomspolitikens
målgrupp (prop. avsnitt 5)


Den nationella ungdomspolitikens målgrupp (5.2)

Propositionen

Regeringen gör  den  bedömningen  att den nationella
ungdomspolitikens målgrupp bör vara  ungdomar mellan
13 och 25 år.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  delar  regeringens  bedömning   och
konstaterar   att  den  undre  gränsen  stämmer  väl
överens  med  ungdomars   egna  upplevelser  av  när
ungdomstiden  börjar. Den övre  åldersgränsen  borde
som  regeringen  anför  innebära  att  åldersgruppen
täcker flertalet av de sammanhang där det kan finnas
behov  av  specifika  ungdomsinriktade insatser från
samhällets sida.


Den framtida ungdomspolitiken (prop.
avsnitt 6)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   om   nya   övergripande   mål   och
huvudområden    för   ungdomspolitiken    och
avstyrker motioner som tar upp dessa frågor.
Vidare       avstyrker        kulturutskottet
motionsförslag om övergripande frågor.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),
6 (c), 7 (fp) och 8 (kd).

Två övergripande mål och en sektorsövergripande
målstruktur (6.1)


Propositionen

Regeringen  förslår  att  nuvarande   mål   för  den
nationella ungdomspolitiken ersätts med följande två
övergripande mål:

   ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,
   ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Som underlag för prövningen av i vilken utsträckning
de  övergripande  målen uppnås bör enligt regeringen
analyser, samordning  och  redovisning  inriktas  på
följande fem huvudområden:

   lärande och personlig utveckling,
   hälsa och utsatthet,
   inflytande och representation,
   egen försörjning och
   kultur och fritid.

Regeringen gör vidare följande bedömning:

   Ungdomspolitikens   mål  bör  genomsyra  samtliga
berörda    politikområden.     Den     nationella
ungdomspolitiken bör utformas på ett sådant  sätt
att  åtgärder  vidtas  i syfte att förbättra alla
ungdomars  verkliga  tillgång  till  välfärd  och
makt.
   Uppföljning  och  samordning  av  den  nationella
ungdomspolitiken  bör   ske  i  en  struktur  som
innefattar   övergripande   mål,    grundläggande
perspektiv  och  huvudområden för samordning  och
redovisning.
   Såväl   ungdomspolitik    som   övrig   offentlig
verksamhet  för  ungdomar  bör  präglas  av  fyra
grundläggande   perspektiv:   resursperspektivet,
rättighetsperspektivet,
självständighetsperspektivet                  och
mångfaldsperspektivet.
   Den nationella ungdomspolitiken bör dels generera
och   förmedla   sådan   kunskap   om   ungdomars
livssituation    som    inte    kommer   fram   i
sektorsspecifika  uppföljningar,  dels   samordna
insatserna  mellan berörda politikområden så  att
verksamheter  i  dessa  bidrar till att målen för
den    nationella    ungdomspolitiken     uppnås.
Utgångspunkten    för    uppföljningen   av   den
nationella   ungdomspolitiken    bör   vara   den
ordinarie   resultatstrukturen   i   staten.   De
politikområden  som bidrar till genomförandet  av
den nationella ungdomspolitiken  bör  förses  med
indikatorer  som mäter politikområdets utveckling
ur ett ungdomsperspektiv.

Regeringen avser  att  årligen  prioritera  en eller
flera  frågor som kräver särskild uppmärksamhet  när
det  gäller   åtgärder,   uppföljning   och  analys.
Prioriteringarna    bör   normalt   redovisas   till
riksdagen i samband med budgetpropositionen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna  Kr1 (m) yrkande 1 och
Kr232 (m) yrkande 1 anser att en  bra ungdomspolitik
bör handla om att röja hinder som är unika för unga.
Enligt motionärernas utgångspunkt bör  man  dock  så
långt  det  är möjligt undvika att dela in politiken
utifrån olika gruppers intressen.

De övergripande  mål  som  motionärerna bakom motion
Kr2 (fp) yrkande 3 vill sätta upp är

   alla  ungdomar  ska garanteras  lika  möjligheter
från start i livet,
   alla ungdomar ska  ges förutsättningar att själva
välja sin framtid.

De   huvudområden   som   ungdomspolitiken    enligt
motionärerna   bör   fokusera   på   är  de  viktiga
vardagsfrågorna   som   berör  det  stora  flertalet
ungdomar. Huvudområdena är

1. arbete,
2.
3. utbildning,
4.
5. bostäder,
6.
7. brottsbekämpning och trygghet samt
8.
9. fritid och kultur.
10.
I samma motion yrkande 4  anser  motionärerna att de
delmål  för  ungdomspolitiken som finns  i  dag  bör
finnas kvar.

Vidare anför  motionärerna  att den segregation av
kulturella  mönster,  som  skilda   ekonomiska   och
sociala  förutsättningar kan skapa, bör brytas genom
ett  offentligt   stöd   till  ungdomars  kulturella
aktiviteter  och  fritidssysselsättningar   (yrkande
21).

Motionärerna  bakom  motion  Kr3  (kd)  föreslår att
riksdagen avslår regeringens förslag till nationella
mål för ungdomspolitiken (yrkande 5) och  begär  att
regeringen  återkommer till riksdagen med förslag på
nya  mål.  De  nya  målen  bör  enligt  motionärerna
utformas med utgångspunkt  i sex riktlinjer, närmare
bestämt:   stödjande  insatser,   helhetssyn,   goda
uppväxtvillkor,    etablering    i   vuxensamhället,
främjande  av  ansvarstagande  och  ökad   samverkan
(yrkande 6).

I samma motion yrkande 2 anför motionärerna att de
vill  se  ett  bredare perspektiv på ungdomsfrågorna
där ungdomarna ses som självständiga individer i ett
socialt sammanhang.
Motionärerna framhåller  vidare  att  den statliga
ungdomspolitiken    måste    medverka    till    att
grundvärderingar   som  demokrati,  solidaritet  och
människovärde överförs  till  kommande  generationer
samtidigt som den medger att ungdomar själva  formar
sin framtid (yrkande 3).

Motionärerna  bakom motion Kr361 (kd) anser att  det
bör  vara riksdagen  och  inte  regeringen  som  ska
besluta  om  delmålen  på politikområdet. Önskemålet
grundas på att riksdagen bättre ska kunna bedöma den
politiska inriktningen på  ungdomspolitiken (yrkande
11).

Dessutom   understryks   i   motionen    familjens
betydelse,   betydelsen   av  trygga  uppväxtmiljöer
(yrkande  25) samt behovet av  immateriell  välfärd,
innefattande  bl.a.  råd  och stöd från vuxenvärlden
(yrkande 1).
I motionen påpekas också  att  den ideella sektorn
är     av     helt     avgörande    betydelse    för
ungdomsverksamheten. Det  är enligt motionärerna via
föreningar som samhället har  en möjlighet att nå ut
till ungdomar. Motionärerna efterlyser en helhetssyn
på  de  ideella insatsernas betydelse  för  ungdomar
(yrkande 4).

I  motion   Kr4   (c)  framhåller  motionärerna  att
eftersom  ungdomar är  olika  och  förutsättningarna
skiftar i olika  delar  av  landet  bör  makten över
ungdomspolitiken   ligga   så   nära   den  enskilda
individen som möjligt (yrkande 1).

I  samma  motion yrkande 3 anser motionärerna  att
delmålen för ungdomspolitiken bör vara kvar eftersom
de  kan  fylla  en  funktion.  De  bör  dock  enligt
motionärerna    diskuteras    och   fastställas   av
ungdomarna och kommunen på lokal nivå.

Kulturutskottets ställningstagande

Den nuvarande ungdomspolitiken  har spelat en viktig
roll  för  att  uppmärksamma  och  belysa  ungdomars
levnadsförhållanden. Som även regeringen konstaterar
har  dock  de nuvarande tre övergripande  målen  för
ungdomspolitiken  varit svåra både att särskilja och
att  omsätta  i  konkreta   delmål.  Kulturutskottet
välkomnar därför att regeringen  lägger fram förslag
till nya övergripande mål.

Kulturutskottet tillstyrker att  de  av  riksdagen
1999   fastställda   övergripande   målen   för  den
nationella   ungdomspolitiken   ersätts   av   de  i
propositionen  föreslagna  två  övergripande  målen,
nämligen
   ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och
   ungdomar ska ha verklig tillgång till makt.

Dessa  två  övergripande  mål bör således ligga till
grund för styrningen av åtgärder  och  uppföljningen
av ungdomars levnadsvillkor.

Regeringen    har    vidare   föreslagit   att   fem
huvudområden ska inrättas för analys, samordning och
redovisning  av  de  övergripande   målen.   De  fem
huvudområdena är

- lärande och personlig utveckling,
-
- hälsa och utsatthet,
-
- inflytande och representation,
-
- egen försörjning samt
-
- kultur och fritid.
-
I propositionen anger regeringen att vid valet av de
fem   huvudområdena   har  hänsyn  tagits  till  vad
ungdomar generellt själva  anser  är viktiga områden
för   deras   levnadsvillkor.  Kulturutskottet   ser
positivt  på  att   regeringen  vid  bestämmande  av
huvudområden  utgått  från   ungdomars   egna   val.
Kulturutskottet  tillstyrker  även  här  regeringens
förslag.

Kulturutskottet     delar    vidare    regeringens
uppfattning att faktorer  som  inte  kan  mätas inte
heller bör formuleras som mål. Inte desto mindre kan
sådana faktorer vara viktiga utgångspunkter  för hur
offentliga       verksamheter      utformas      och
avstämningspunkter  när  verksamheterna  ska  följas
upp.  I  likhet  med  regeringen kan kulturutskottet
urskilja fyra perspektiv  som,  trots att de inte på
något enkelt sätt kan formuleras  i mätbara mål, bör
utgöra  viktiga  utgångspunkter för utformningen  av
all  offentlig  verksamhet  för  ungdomar,  nämligen
resursperspektivet,          rättighetsperspektivet,
självständighetsperspektivet                    samt
mångfaldsperspektivet.
Som  regeringen  anför  i  propositionen  bör  den
nationella   ungdomspolitiken   dels   generera  och
förmedla  sådan  kunskap  om ungdomars livssituation
som   inte   kommer   fram  genom   sektorsspecifika
uppföljningar,  dels  samordna   insatserna   mellan
berörda politikområden.
Kulturutskottet    tillstyrker   således   de   av
regeringen   föreslagna   övergripande   målen   och
huvudområden  för   ungdomspolitiken   (punkt   2  i
propositionen)      och     avstyrker     motionerna
2003/04:Kr232  (m)  yrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd)
yrkande 11, Kr1 (m) yrkande  1, Kr2 (fp) yrkandena 3
och 4, Kr3 (kd) yrkandena 2, 5  och  6  samt Kr4 (c)
yrkandena 1 och 3.

I   övriga   här   behandlade   motionsyrkanden   om
övergripande  frågor  framhålls  familjens betydelse
och betydelsen av trygga uppväxtmiljöer,  behovet av
immateriell  välfärd,  vikten  av  att  den  ideella
sektorn  och den statliga ungdomspolitiken medverkar
till att grundvärderingar som demokrati, solidaritet
och    människovärde    överförs    till    kommande
generationer  samt  vikten  av  offentligt stöd till
ungdomars      kulturella      aktiviteter       och
fritidssysselsättningar.   Enligt   kulturutskottets
mening är dessa påpekanden väl förenliga med vad som
läggs   fram   i   propositionen   under   de  olika
huvudområdena.

Med hänsyn härtill anser kulturutskottet att något
uttalande  från  riksdagens sida inte är nödvändigt.
Motionerna Kr2 (fp)  yrkande  21, Kr3 (kd) yrkandena
1, 3, 4 och 25 avstyrks därmed.

Uppföljning, analys och
kunskapsinhämtning (prop. avsnitt 7)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 9 (fp).

Uppföljning och analys av mål, huvudområden och
åtgärder (7.1)


Propositionen

Regeringen  gör  bedömningen  att  uppföljningen  av
ungdomars   levnadsvillkor   främst   bör  ske  inom
respektive       politikområde.       För      varje
politikområdesmål   av   betydelse   för   ungdomars
verkliga  tillgång  till  välfärd  och makt bör  det
finnas en eller flera mätbara indikatorer  som följs
upp regelbundet.

En   bred  analys  av  utvecklingen  av  ungdomars
levnadsvillkor   inom   hela   eller  delar  av  ett
huvudområde bör vidare genomföras regelbundet.
Redovisningen av de åtgärder som staten vidtar för
att uppnå målen bör förbättras.

Motionen

Motionärerna  bakom motion Kr2 (fp)  framhåller  att
det råder stora  skillnader  i  förutsättningar  för
ungdomar  på  grund av etnisk bakgrund, kön, sexuell
läggning och handikapp. Enligt motionärerna måste en
förändring ske (yrkande 6).

Kulturutskottets ställningstagande

Statskontoret  har   gjort   bedömningen   att   det
nuvarande  systemet för uppföljning av delmålen inte
på  ett  tillfredsställande   sätt   kunnat   ge  en
helhetsbild  av ungdomars situation och att det  har
varit  svårt  att  identifiera  vilka  åtgärder  som
målstyrningssystemet givit upphov till.

Med   instämmande    i    denna    bedömning   ser
kulturutskottet positivt på regeringens  förslag  om
ändrade  rutiner  vad  gäller  uppföljning  av  mål,
huvudområden  och åtgärder. Om uppföljningen kopplas
till respektive  politikområde  får  man  en  bättre
helhetsbild  av  ungdomspolitiken. En sådan koppling
gör dessutom uppföljningen enklare och mer effektiv.
För  att göra uppföljningar  möjliga  är  det  som
regeringen  anför nödvändigt att mätbara indikatorer
kopplas till  målen.  Det  blir  därför  viktigt att
hitta indikatorer som särskilt fångar upp  och berör
ungdomar.  Dessa bör enligt kulturutskottets  mening
vara tydliga  och  lätt avläsbara samt redovisas som
tidsserier för att ge  en  bild av utvecklingen över
tiden.
Som anförs i motion Kr2 (fp)  och  i propositionen
kan  levnadsvillkoren  för  ungdomar skilja  sig  åt
beroende   på   kön,   etnicitet,  kulturell   eller
socioekonomisk bakgrund,  ålder, bostadsort, sexuell
läggning     och     eventuella     funktionshinder.
Kulturutskottet  anser  i likhet med regeringen  att
uppföljningssystemet  bör   syfta  till  att  belysa
skillnader     i    utvecklingen    av     ungdomars
levnadsvillkor med  utgångspunkt  i sådana faktorer.
Härigenom  skapas  ett bra underlag för  att  bedöma
vilka åtgärder som behöver  sättas in för att stötta
de olika grupperna.
Med hänsyn till det anförda  anser kulturutskottet
att  något uttalande från riksdagens  sida  inte  är
nödvändigt.  Motion  Kr2  (fp)  yrkande  6  avstyrks
därmed.

Regelbundna attityd- och värderingsstudier
(7.2)

Propositionen

Regeringen  gör bedömningen att det regelbundet  bör
tas fram information  om  hur  ungdomar upplever sin
tillgång till välfärd och makt. Även förändringar av
ungdomars  uppfattning  av  vad  som  utgör  viktiga
aspekter  av välfärd och makt bör enligt  regeringen
belysas.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet har samma uppfattning som regeringen
och anser att  den  angivna  informationen är viktig
och kan bli ett värdefullt kunskapsunderlag  för den
nationella ungdomspolitiken.


Förbättrad ungdomsstatistik (7.3)


Propositionen

Regeringen   gör  bedömningen  att  behovet  av  och
möjligheterna till att skapa en samlad statistik för
bättre uppföljningar och internationella jämförelser
av utvecklingen  av ungdomars levnadsvillkor bör ses
över.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning och vill
framhålla   vikten  av   att   statistikinhämtningen
utvecklas   ytterligare,    bl.a.    genom    bättre
samordning.


Utvärdering av den nationella ungdomspolitiken
(7.4)


Propositionen

Regeringen gör bedömningen att sambandet mellan mål,
insatser    och    utfall    inom   den   nationella
ungdomspolitiken  bör  utvärderas   regelbundet  och
redovisas till riksdagen.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  delar  regeringens  bedömning   och
anser   att  vart  fjärde  år  kan  vara  ett  lagom
intervall.  Kulturutskottet  vill  också understryka
att  analysen  och  redovisningen av den  nationella
ungdomspolitiken  bör   utformas   med  hänsyn  till
ungdomars  synpunkter  på  vad  som  utgör   viktiga
frågeställningar.


Ungdomsforskning (prop. avsnitt 8)


Kunskapsutbyte mellan ungdomsforskare och
praktiker (8.2)

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att kunskapsutbyte mellan
ungdomsforskare    och   praktiker   bör   ske   mer
kontinuerligt. Behovet  av och förutsättningarna för
att  utveckla ett sådant kunskapsutbyte  bör  vidare
analyseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  delar regeringens bedömning och ser
positivt på ett kunskapsutbyte av angivet slag.


En referensgrupp med ungdomsforskare (8.3)


Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att en referensgrupp som
består  av ungdomsforskare från  olika  områden  och
discipliner  bör knytas till Ungdomsstyrelsen. Dessa
forskare bör enligt  regeringen  bidra med kunskaper
när  det  gäller myndighetens arbete  med  fördjupad
analys     av     utvecklingen      av     ungdomars
levnadsförhållanden.   Referensgruppen   bör   också
fungera  som  bas  för  ett   nationellt  nätverk  i
kontakter  med ungdomsforskningsnätverk  från  andra
länder.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet välkomnar att en referensgrupp knyts
till Ungdomsstyrelsen  och  ser det som ett steg mot
en mer kunskapsbaserad ungdomspolitik.


Ungdomspolitik i kommunerna (prop.
avsnitt 9)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 10 (c).

Sektorsövergripande ungdomspolitik i kommunerna
(9.1)


Propositionen

Regeringen  gör  bedömningen  att kommunernas arbete
med    en    sektorsövergripande,    kunskapsbaserad
ungdomspolitik med hög grad av ungdomsmedverkan  bör
utvecklas ytterligare.

Motionen

I motion 2003/04:Kr284 (c) föreslås Ungdomsstyrelsen
få   i  uppdrag  att  påverka  kommunerna  till  att
utarbeta  konkreta  planer för högre prioritering av
ungdomars kultur (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet ser positivt på regeringens ambition
att bidra till att utveckla  kommunernas  arbete med
ungdomspolitiken ytterligare.

Ungdomsstyrelsen   har   tidigare  haft  särskilda
arvsfondspengar   för  att  stödja   ungas   kultur.
Regeringen har nyligen  avsatt 20 miljoner kronor ur
Allmänna   arvsfonden  för  en   ny   satsning   för
utveckling av  barn-  och ungdomskultur. Regeringens
ambition  är  att  under  en   treårsperiod  avsätta
sammanlagt   60   miljoner  kronor  för   ändamålet.
Beloppet ska i sin  helhet administreras av Allmänna
arvsfonden.
Med hänsyn till regeringens  avsikter att utveckla
kommunernas arbete med ungdomspolitiken  ytterligare
och  ta  i anspråk Allmänna arvsfondens pengar  till
barn-   och   ungdomskultur   får   motionen   anses
tillgodosedd.   Kulturutskottet   avstyrker   därmed
motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.

Kommunerna och det ungdomspolitiska samarbetet
inom Europeiska unionen


Propositionen

Regeringen  gör bedömningen att informationen om  de
gemensamma ungdomspolitiska  mål  som EU beslutat om
bör  utvecklas.  Målens inverkan på ungdomspolitiken
på kommunal nivå bör analyseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning.


Ungdomsstyrelsens verksamhet (prop.
avsnitt 10)


Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att Ungdomsstyrelsen bör
verka    för    att   målen   för   den   nationella
ungdomspolitiken     uppfylls.     Ungdomsstyrelsens
huvuduppgifter bör därmed vara att

   ansvara för att det finns sektorsövergripande och
aktuell  kunskap  om  utvecklingen för  ungdomars
levnadsvillkor lokalt och nationellt,
   öka nationella aktörers förutsättningar att bidra
till  att  den nationella  ungdomspolitikens  mål
uppnås,
   öka kommunernas  förutsättningar  att utveckla en
kunskapsbaserad   sektorsövergripande    kommunal
ungdomspolitik  med hög grad av ungdomsinflytande
samt att
   stärka ungdomars  interkulturella förståelse samt
delaktighet och deltagande i samhället.

Kulturutskottets ställningstagande

Genom   regeringens  bedömningar   i   propositionen
förstärks  Ungdomsstyrelsens  roll.  Kulturutskottet
ställer   sig   bakom  denna  förstärkning  och   de
huvuduppgifter  som   regeringen   presenterar   för
Ungdomsstyrelsen.


Ungdomsstyrelsens bidragsgivning


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  avstyrker  motionsförslag om
bidragsgivning  till  generationsövergripande
verksamhet, politiska ungdomsförbund m.m.
Jämför reservationerna  11  (m,  kd,  c),  12
(fp),13 (c) och 14 (kd).

Motionerna

Generationsövergripande verksamhet

Enligt   motionärerna   bakom  motionerna  Kr3  (kd)
yrkande   24,   2003/04:Kr329    (kd)   yrkande   6,
2003/04:Kr361 (kd) yrkande 1, Kr358  (kd) yrkande 4,
2003/04:Kr284  (c) yrkande 5, Kr297 (mp)  yrkande  3
och 2003/04:Kr288  (mp)  yrkande 3, bör formerna för
ekonomiskt    stöd    till   generationsövergripande
ungdomsverksamhet  ses över  och  omarbetas  så  att
denna  verksamhet inte  diskrimineras.  Stödsystemet
bör enligt  motionärerna  inte  förhindra verksamhet
med blandade åldrar.


Politiska ungdomsförbund


I motionerna 2003/04:Kr314 (fp) yrkande  1 och Kr351
(fp)  yrkande 1 anser motionärerna att reglerna  för
statsbidrag  till  de politiska ungdomsförbunden ska
ändras. Enligt yrkande  2  i  samma motioner bör ett
nytt bidragssystem införas som baseras på partiernas
mandat i riksdagen jämte ett grundbidrag.


Övrigt


I motion 2003/04:Kr284 (c) påpekar  motionärerna att
de två största bidragsgivarna till ung  kultur i dag
är   Ungdomsstyrelsen   och   Allmänna   arvsfonden.
Åtskilliga miljoner delas enligt motionärerna  varje
år ut till olika ungdomsprojekt. Men ungdomarna  får
inte  själva  vara  med och bestämma över projektens
innehåll. Ungdomarnas  egna  önskemål  och idéer tas
inte  till vara. Enligt motionärerna bör  regeringen
få i uppdrag att göra en översyn av Ungdomsstyrelsen
och Allmänna arvsfonden vad gäller bidragssystem för
ung kultur (yrkande 4).

Ungdomsstyrelsen  bör  enligt motion 2003/04:Kr361
(kd)    stödja   ungdomsorganisationers    reguljära
internationella  verksamhet,  dvs. deras möjligheter
till    globalt    arbete    genom    kontakt    med
systerorganisationer i andra länder och  arbete inom
sina internationaler (yrkande 3).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet      har      tidigare     behandlat
motionsyrkanden        rörande       stöd       till
generationsövergripande   verksamheter,   senast   i
betänkande 2002/03:KrU5. Kulturutskottet uttalade då
bl.a.  följande. När riksdagen hösten 2001 beslöt om
de nya bidragsreglerna  för  ungdomsorganisationerna
behandlades också motionsyrkanden om regler som mera
generellt       skulle      göra      stöd      till
generationsövergripande      verksamhet      möjlig.
Kulturutskottet  fann  dock  att  ett  sådant system
bl.a.     skulle     innebära     många    praktiska
avgränsningsproblem och även kräva  ett ökat anslag.
Någon   lösning   på  dessa  problem  fanns   enligt
kulturutskottet inte  i  de  då aktuella motionerna.
Kulturutskottet uttalade vidare  att  det är viktigt
att  ungdomarna  själva  har  ett  ansvar  för  sina
organisationers  verksamhet  och  att  de  inte blir
vuxenstyrda. Det skulle enligt kulturutskottet  vara
ungdomarnas  egna  intressen  och  behov  som skulle
styra verksamheten. Ungdomarna skulle inte  erbjudas
verksamhet som har valts för dem av vuxna. I samband
med  beslutet  om  de  nya  bidragsreglerna  påminde
kulturutskottet       också      om      att      de
generationsövergripande   organisationer  som  genom
dispens fått bidrag tidigare  även  fortsättningsvis
avsågs kunna söka dispens.

Kulturutskottet är inte av någon annan uppfattning
nu och avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr284 (c)
yrkande    5,   2003/04:Kr288   (mp)   yrkande    3,
2003/04:Kr329  (kd)  yrkande  6,  2003/04:Kr361 (kd)
yrkande 1, Kr3 (kd) yrkande 24, Kr297 (mp) yrkande 3
samt Kr358 (kd) yrkande 4.

När det gäller motionsyrkandena rörande  statsbidrag
till  politiska  ungdomsförbud  vill kulturutskottet
erinra om att även frågan härom tidigare  behandlats
av   kulturutskottet   (bet.  2002/03:KrU5).  I  det
ärendet  yttrade  sig  konstitutionsutskottet.  Båda
utskotten ansåg då att en  ordning  där storleken på
bidraget skulle göras beroende av ett  partis  antal
riksdagsmandat  skulle innebära att huvudtankarna  i
gällande  system  frångicks.  Det  var  enligt  båda
utskotten  omfattningen   av   organisationens  egen
verksamhet  som  skulle  avgöra  bidragets  storlek.
Kulturutskottet uttalade vidare att  det  i motionen
föreslagna systemet också skulle strida mot  andan i
målen  för ungdomspolitiken som innebär betoning  av
ungdomars   självständighet   och   möjlighet   till
inflytande    och    delaktighet.   Motionsyrkandena
avstyrktes  och  riksdagen   godkände   betänkandet.
Kulturutskottet står bakom dessa tankegångar  även i
dag  och  avstyrker  därför motionerna 2003/04:Kr314
(fp) yrkandena 1 och 2  samt  Kr351 (fp) yrkandena 1
och 2.

Beträffande motionsyrkandet rörande  en  översyn  av
Ungdomsstyrelsens     och    Allmänna    arvsfondens
bidragssystem  för  ung kultur  har  kulturutskottet
inhämtat   att   Ungdomsstyrelsen    tidigare   haft
arvsfondspengar  som  gått  till  kulturprojekt  för
ungdomar.  Enligt  Ungdomsstyrelsen  har  ungdomarna
själva stått för projekten och därmed  bestämt  över
innehållet.   I   den  nu  pågående  satsningen  för
utveckling av barn- och ungdomskultur med medel från
Allmänna arvsfonden  anför  arvsfonden  att  ett  av
kraven  för att erhålla medel från arvsfonden är att
ungdomar  är  delaktiga  och  anser att projektet är
angeläget och därför bör genomföras.  Med  beaktande
härav anser kulturutskottet att en översyn av det av
motionärerna   angivna  skälet  inte  är  motiverad.
Kulturutskottet      avstyrker     därför     motion
2003/04:Kr284 (c) yrkande 4.

Vad   gäller   motionsyrkandet    om    att   stödja
ungdomsorganisationers   reguljära   internationella
verksamhet   bör   erinras  om  att  kulturutskottet
behandlade liknande motionsyrkanden våren 2003 (bet.
2002/03:KrU5).   Kulturutskottet    angav   då   att
kulturutskottet  inte  ansåg  att det fanns  utrymme
inom      det      ordinarie      bidraget      till
ungdomsorganisationerna  för  att  avsätta särskilda
medel  för  ungdomsorganisationernas  samarbete  med
systerorganisationer   i   andra  länder.  Riksdagen
godkände betänkandet. Kulturutskottet  är  av  samma
uppfattning i dag och avstyrker motion 2003/04:Kr361
(kd) yrkande 3.


Internationellt samarbete (prop.
avsnitt 11)


Övergripande strategi för det internationella
samarbetet (11.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och  avstyrker i detta sammanhang  behandlade
motionsförslag.
Jämför reservationerna 15(m) och 16 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen  gör  bedömningen att det internationella
ungdomspolitiska  samarbetet   bör   utgå  från  den
nationella   ungdomspolitikens   mål   och  synsätt.
Samordning     och     samverkan     mellan    olika
internationella  organisationer  bör främjas  liksom
utbyte av erfarenheter och kunskapsutveckling.

Sverige bör enligt regeringen även  i fortsättningen
verka för att

1. ungdomspolitikens  sektorsövergripande   karaktär
tydliggörs i det internationella arbetet,
2.
3. ungdomar  tas  till  vara  som  en  resurs  i det
internationella samarbetet,
4.
5. ungdomars  eget  internationella samarbete stärks
och att
6.
7. särskild  prioritet   ges  åt  ungdomar  som  har
begränsade    möjligheter    att    skaffa    sig
internationell erfarenhet.
8.
Motionerna

Motionärerna bakom  motion  2003/04:Kr232  (m) anser
att  politiska  ungdoms-  och  kulturfrågor i första
hand är nationella och inte bör  hanteras av EU. Det
är endast när ungdomsprogrammen syftar  till att öka
rörligheten och underlätta för ungdomar att studera,
bo  och  arbeta  i  ett  annat  EU-land  som  enligt
motionärerna   frågorna  bör  behandlas  på  EU-nivå
(yrkande 2).

I motion 2003/04:Kr361  (kd) framhåller motionärerna
att   ungdomar   är   en   viktig   resurs   i   det
internationella  utvecklingsarbetet  och  att  deras
roll bör stärkas i det arbetet (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet anser  i  likhet  med regeringen och
motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande
2   att   ungdomar  är  en  viktig  resurs   i   det
internationella  utvecklingssamarbetet och att deras
roll bör stärkas.  Något  uttalande  från riksdagens
sida    härom    är   inte   påkallat.   Genom   det
internationella  samarbetet   utbyter   den  svenska
regeringen erfarenheter och goda exempel  med  andra
länder.  Detta  ger  ett  bredare  perspektiv och en
bättre  helhetssyn  i det ungdomspolitiska  arbetet,
vilket  bidrar till mer  välgrundade  beslut  i  den
nationella  ungdomspolitiken. Den begränsning av det
internationella  samarbetet  som  förordas  i motion
2003/04:Kr232 (m) yrkande 2 kan kulturutskottet inte
ställa  sig  bakom.  Med  hänsyn  till  det  anförda
avstyrker  kulturutskottet  motionerna 2003/04:Kr232
(m) yrkande 2 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 2.


Ungdomspolitiskt handlingsprogram
(prop. avsnitt 12)


Insatser för att ge fler ungdomar möjlighet
till en bra utbildning (12.2)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservationerna 17 (m) och 18 (m, fp).

Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att
stärka skolor i segregerade områden (12.2.1)


Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att strategiska insatser
bör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i
de skolor i segregerade områden som har störst behov
av utvecklingsresurser och i  skolor  där behovet av
motsvarande strategiska insatser är särskilt stort.

Regeringen     har     givit    Myndigheten    för
skolutveckling i uppdrag att  under de närmaste åren
arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation
i segregerade områden. Myndigheten  har  angivit att
man främst avser att arbeta med utvecklingsdialoger,
nätverksskapande  och andra former för spridande  av
kunskap.  Utöver  detta   redovisar   regeringen   i
budgetpropositionen  för 2005 sin avsikt att avsätta
särskilda medel, sammanlagt 225 miljoner kronor, för
detta ändamål under 2006  och  2007.  Medlen  ska  i
första  hand  användas  till strategiska insatser på
skol- och kommunnivå. Myndigheten för skolutveckling
kommer att få regeringens  uppdrag  att  ta  fram en
plan   för   hur   strategiska  överenskommelser  om
användning  av  pengarna   ska   kunna  träffas  med
kommuner och andra aktörer.

Motionen

I motion Kr1 (m) framhåller motionärerna  att det är
orimligt att tilldela Myndigheten för skolutveckling
225  miljoner kronor utan att närmare precisera  vad
medlen ska användas till (yrkande 4).

I  samma   motion  understryker  motionärerna  den
betydelse som  friskolorna har haft för utvecklingen
av nya pedagogiker inom hela skolvärlden och för att
bryta upp segregation (yrkande 6).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet,  som  yttrat  sig  i  detta
ärende      (2004/05:UbU1y),     föreslår     att
Kulturutskottet  avstyrker motion Kr1 (m) yrkande
4 och anför följande.
Utbildningsutskottet     välkomnar    regeringens
förslag  om  att stärka utbildningsvillkoren  för
skolor  i  vissa  segregerade  områden.  I  detta
arbete är det  viktigt  att  ha en väl genomtänkt
strategi  för  att  sådana  insatser  skall  vara
verkningsfulla  och  också att  ekonomiska  medel
finns för sådana strategiska  insatser  på  skol-
och kommunnivå.
Utbildningsutskottet delar uppfattningen att de
medel  som  regeringen avser att föreslå för 2006
och 2007 bör  administreras  av  Myndigheten  för
skolutveckling  som  genom sitt generella uppdrag
att  arbeta  för  en  förbättrad   förskole-  och
skolsituation  i  segregerade  områden   är   den
myndighet som är bäst lämpad för detta. Genom det
uppdrag  till myndigheten att ta fram en plan för
strategiska   överenskommelser   som   regeringen
aviserat  kommer  det att bli tydligt hur  medlen
kommer att användas.  Utskottet  utgår  från  att
satsningarna kommer att utvärderas.

Kulturutskottets ställningstagande

I   många   kommuner   finns  boendeområden  som  är
ekonomiskt svaga och präglade av social eller etnisk
segregation. En sådan miljö kan medföra en ökad risk
för att barn och ungdomar  hamnar  i  ett långvarigt
utanförskap  i  samhället.  Skolan, såväl  kommunala
skolor som friskolor, fyller  i  detta sammanhang en
viktig funktion och är en viktig mötesplats  för att
dessa   barn  och  ungdomar  ska  utvecklas  i  rätt
riktning.  Kulturutskottet  ser  därför i likhet med
utbildningsutskottet       positivt      på      att
utbildningsvillkoren  stärks   för  skolor  i  vissa
segregerade områden.

Kulturutskottet delar vidare utbildningsutskottets
uppfattning    att    den   plan   för   strategiska
överenskommelser  som  ska   tas   fram  kommer  att
tydliggöra hur Myndigheten för skolutveckling kommer
att använda medlen.
Mot    bakgrund    av    det   anförda   avstyrker
kulturutskottet motion Kr1 (m)  yrkandena  4 rörande
strategiska  utvecklingsinsatser i syfte att  stärka
skolor i segregerade  områden  och yrkande 6 i samma
motion rörande friskolor och segregation.

Stärkt elevinflytande i skolan (12.2.2)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd, c).

Propositionen

Regeringen   gör  den  bedömningen   att   elevernas
möjligheter till  inflytande  i skolan bör utvecklas
och   förbättras.   Följande  åtgärder   är   enligt
regeringen angelägna  i  syfte  att stärka elevernas
inflytande i skolan.

   Rektorns ansvar för att främja  och  utveckla ett
aktivt elevinflytande bör förtydligas.
   Rektor   bör   ansvara   för   att  eleverna  får
information  om  rätten  till inflytande  och  om
huvuddragen   i   de   bestämmelser    som   styr
utbildningen.
   Statens  skolverk  bör  få i uppdrag att se  över
kursplanerna för de samhällsorienterande ämnena i
grundskolan så att kunskaper  om  och  ett aktivt
arbete  med  lokal  demokrati  både på skol-  och
kommunnivå lyfts fram.
   Myndigheten för skolutveckling bör  få  i uppdrag
att   genomföra   insatser  för  att  stödja  och
inspirera arbetet med att öka både det vardagliga
och det formaliserade  inflytandet för elever och
föräldrar i skolorna.
   I varje skola bör det finnas  en organisation för
arbetet  med inflytandefrågorna,  där  exempelvis
ett eller flera inflytanderåd kan ingå.
   Elevers rätt  till extra undervisning på grund av
uppdrag att företräda andra elever bör stärkas.
   Möjligheten att  tillsätta  lokala styrelser, som
funnits   i  en  försöksverksamhet,   bör   göras
permanent.

Regeringen avser  att  återkomma  med  förslag  till
riksdagen  om  hur  arbetet  med  elevinflytande bör
organiseras.

Motionerna

Motionärerna   bakom   motion  Kr1  (m)  anser   att
elevinflytandet i första  hand  ska  vara direkt och
personligt,  men  i  sammanhang  där så är  påkallat
också vara en del av en större elevdemokrati. Elever
ska   delta   i  utformningen  av  den  individuella
kunskapsplanen  samt  i största möjliga mån få välja
skola,  lärare  och  kurser   tillsammans  med  sina
föräldrar (yrkande 7).

Motionärerna  bakom  motion Kr3 (kd)  anser  att  en
lagstadgad miniminivå för elevinflytande bör införas
både  vad  gäller  omfattning  och  på  vilket  sätt
inflytande utövas. Vidare  måste enligt motionärerna
skolledare,  lärare  och  övrig   personal   mer  än
hittills   ge  eleverna  möjlighet  att  utöva  sina
rättigheter    och    öva    sig    i   demokratiskt
beslutsfattande.  Motionärerna anser att  regeringen
bör återkomma med konkreta  förslag snarast (yrkande
18).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandena och anför följande.
Utbildningsutskottet   har   vid    ett   flertal
tillfällen  uttalat  sig  till  fördel  för  ökat
elevinflytande  i  skolan.  Utskottet  har senast
behandlat    dessa    frågor    i    betänkandena
2003/04:UbU12  (s.  34-36) och 2003/04:UbU13  (s.
32). De förslag till  åtgärder som presenteras av
regeringen i den nu aktuella propositionen kommer
enligt utskottet att ge  möjlighet  att  utveckla
och  förbättra  elevernas möjligheter att påverka
sin skolsituation  och  delta  i den demokratiska
processen  i skolan. Utskottet konstaterar  också
att regeringen  avser  att  återkomma med förslag
till riksdagen om hur arbetet  med elevinflytande
bör organiseras.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  anser  att  elevers  engagemang   i
skolan  bör  uppmuntras på olika sätt. Det är enligt
kulturutskottet    också   viktigt   att   ungdomar,
allteftersom de blir  äldre,  får  ökade möjligheter
att  påverka skolan också som en förberedelse  inför
vuxenlivet.   Kulturutskottet   välkomnar  därför  i
likhet med utbildningsutskottet regeringens  förslag
till åtgärder för att stärka elevernas inflytande  i
skolan.  I likhet med utbildningsutskottet avstyrker
kulturutskottet motionerna Kr1 (m) yrkande 7 och Kr3
(kd) yrkande 18.


Stärkt skydd mot kränkningar av elever i skolan
(12.2.3)


Propositionen

Regeringen  gör  bedömningen  att skyddet för elever
mot  kränkande  behandling  bör stärkas.  Regeringen
avser att återkomma till riksdagen  med förslag till
lagstiftning om förbud mot diskriminering  och annan
kränkande behandling inom skolväsendet.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet välkomnar regeringens bedömning.


Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan
(12.2.4)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservationerna 21 (m, fp, c), 22 (fp,
kd, c), 23 (fp, c), 24 (m, fp,  kd), 25 (fp),
26 (m, fp), 27 (m, fp, kd, c) och  28 (m, fp,
kd, c).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att åtgärder  bör  vidtas
som    leder    till   kvalitetsförbättringar   inom
gymnasieskolan, bl.a.  genom att stärka individuella
program och genom en förstärkt lärlingsutbildning.

Ett  centralt  mål  för  regeringen  är  att  höja
utbildningens  kvalitet och skapa  likvärdighet  för
elever med individuella  program  så  att  fler  kan
slutföra  en gymnasieutbildning. Regeringen hänvisar
till gymnasiepropositionen  (prop.  2003/04:140) där
man   gjorde   bedömningen   att   utbildningen   på
individuella  program  bör  bedrivas  på  heltid.  I
budgetpropositionen för 2005 aviserar regeringen att
kommunerna    inom    ramen    för   det   generella
statsbidraget  kommer  att  tillföras  450  miljoner
kronor årligen från den 1 juli  2006  för att stärka
de individuella programmen.
En lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra
en   viktig  alternativ  utbildningsväg.  Regeringen
meddelar  att  Skolverket  har  fått  i  uppdrag att
närmare utreda förslag till utformning och reglering
av en sådan gymnasial utbildning.

Motionerna

I  två  motioner  ifrågasätts regeringens föreslagna
satsning   på   de  individuella   programmen   inom
gymnasieskolan.

Motionärerna bakom  motion Kr1 (m) anser att fokus
i  stället  ska  riktas  på   att   konfrontera  den
allvarliga frågan om kunskapsbristerna i grundskolan
(yrkande 5).
I   motion   Kr2   (fp)  anser  motionärerna   att
satsningarna i stället  ska göras på grundskolan för
att tidigt fånga upp elever  i  behov  av extra stöd
och hjälp (yrkande 5).

I  samma motion framhåller motionärerna att  det  är
grundskolans  ansvar att se till att alla elever når
målen i de viktiga  kärnämnena svenska, engelska och
matematik (yrkande 17).

Vidare framförs i samma motion yrkande 13 att elever
med inlärningssvårigheter  och annan problematik bör
få  extra  stöd  tidigt  i  grundskolan  och  då  av
utbildade speciallärare.

Motionärerna anser vidare att  nationella  prov  och
betyg   bör  ges  tidigare  för  att  stödbehov  ska
uppmärksammas vid ett tidigt stadium (yrkande 14).

I motion  Kr2  (fp)  anser motionärerna att tvååriga
gymnasieprogram som leder  till  en  yrkesexamen ska
återinföras (yrkande 16).

De   fristående   skolornas   villkor   bör   enligt
motionärerna   i  samma  motion  förbättras  och  en
nationell skolpeng  införas.  Genom  skolpengen ökar
enligt  motionärerna  likvärdigheten  mellan   olika
kommuner (yrkande 15).

Motionärerna   bakom   motion   Kr4  (c)  anser  att
uppläggningen  av  lärlingsutbildningen  måste  vara
flexibel och anpassas  efter  rådande  förhållanden.
Kraven måste vidare enligt motionärerna  utformas så
att  många  lärlingsplatser  kan skapas i småföretag
(yrkande 4).

I motion Kr3 (kd) framhåller motionärerna att skolan
måste vara flexibel och ha en  insikt  om  att varje
elev   är   unik   och   har   specifika  behov  och
förutsättningar. Dagens skolpolitik  bör  ändras och
utformas så att större hänsyn tas till elever som är
praktiskt och yrkesorienterat lagda (yrkande 17).

Kulturutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet  understryker  i  sitt yttrande
(bilaga 2) betydelsen av att elever som inte uppnått
behörighet  att  komma  in  på ett nationellt  eller
specialutformat  program ges möjligheten  att  följa
individuella program  på  gymnasieskolan.  Förslaget
att  införa studier inom det individuella programmet
på heltid och därmed få en mer strukturerad skolgång
är enligt  utbildningsutskottet  också  ett steg mot
att  underlätta  för  elever  att  övergå  till  ett
nationellt      och     specialutformat     program.
Kulturutskottet  har   ingen  annan  uppfattning  än
utbildningsutskottet   och    delar   därmed   också
regeringens bedömning om vikten  av  att  stärka  de
individuella  programmen. Motionerna Kr1 (m) yrkande
5 och Kr2 (fp) yrkande 5 avstyrks därmed.

Att en elev skulle stanna kvar i grundskolan för att
uppnå    Godkänt    i     kärnämnena    är    enligt
utbildningsutskottet  ingen   lämplig  ordning  utan
eleven bör i stället ges möjlighet  att  komplettera
sina   kunskaper   inom  ramen  för  gymnasieskolan.
Kulturutskottet     delar      utbildningsutskottets
uppfattning  och avstyrker därmed  motion  Kr2  (fp)
yrkande 17.

Som  anförs  i  utbildningsutskottets  yttrande  har
frågan om särskilt  stöd  till  elever behandlats av
Skollagskommittén i betänkandet Skollag för kvalitet
och  likvärdighet  (SOU  2002:121).   Kommittén  har
föreslagit att elevers rätt till särskilt  stöd  ska
stärkas.  Kommitténs  förslag  bereds för närvarande
inom   Regeringskansliet.   Kulturutskottet    delar
utbildningsutskottets  uppfattning att den fortsatta
beredningen  av  kommitténs  förslag  bör  avvaktas.
Utbildningsutskottet anför vidare att när det gäller
frågan om lärare med  specialpedagogik  har  antalet
examinerade  specialpedagoger ökat och kan förväntas
öka     ytterligare.     Dessutom     får     enligt
utbildningsutskottet  alla blivande lärare sedan den
nya  lärarutbildningen infördes  vissa  kunskaper  i
specialpedagogik.

Mot  denna  bakgrund  avstyrker kulturutskottet, i
likhet  med utbildningsutskottet,  motion  Kr2  (fp)
yrkande 13.

Utbildningsutskottet  uttalar  i  sitt  yttrande att
utbildningsutskottet inte anser att nationella  prov
och  tidiga betyg är nödvändiga. Anledningen härtill
är enligt  utbildningsutskottet  att  läraren enligt
grundskoleförordningen  fortlöpande  ska   informera
eleven   och   elevens   vårdnadshavare  om  elevens
skolgång och minst en gång  varje termin tillsammans
med dessa ha utvecklingssamtal. Elever med stödbehov
kan  enligt  utbildningsutskottets  uppfattning  vid
sådana   samtal    på    ett    tillräckligt    sätt
uppmärksammas.  På  begäran  av  vårdnadshavaren ska
läraren dessutom som ett komplement  lämna skriftlig
information om elevens skolgång. Mot denna  bakgrund
avstyrker     kulturutskottet     i    likhet    med
utbildningsutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 14.

Motionsyrkandet  om  att  återinföra  ett   tvåårigt
gymnasieprogram  som  leder till en yrkesexamen  bör
enligt        utbildningsutskottet        avstyrkas.
Utbildningsutskottet      anser     att     samtliga
gymnasieprogram  även  i  fortsättningen   ska  vara
treåriga  och  att  samtliga elever i gymnasieskolan
ska  ha  en minsta gemensam  kunskapsbas  för  såväl
studie-    som    yrkesförberedande    utbildningar.
Kulturutskottet  är  inte  av  någon annan åsikt och
avstyrker motion Kr2 (fp) yrkande 16.

Beträffande  motionsyrkandet  om en  förbättring  av
friskolornas villkor och en nationell  skolpeng  har
utbildningsutskottet  anfört  att  man  bör  avvakta
Regeringskansliets  beredning  av Skollagskommitténs
förslag  om  att,  så  långt  möjligt,  skapa  samma
bestämmelser  för  offentligt  finansierade   skolor
oavsett  om  huvudmannen  är kommunal, statlig eller
enskild.  Kulturutskottet delar  denna  uppfattning.
Kulturutskottet  delar  vidare utbildningsutskottets
uppfattning  att  en  nationell  skolpeng  inte  bör
införas,  eftersom en sådan  skolpeng  inte  ger  de
grundläggande förutsättningarna för att kraven på en
likvärdig skola  av hög kvalitet för alla elever ska
kunna  tillgodoses.  Med  hänsyn  till  det  anförda
avstyrks motion Kr2 (fp) yrkande 15.

Kulturutskottet     välkomnar     i    likhet    med
utbildningsutskottet  regeringens bedömning  att  en
lärlingsutbildning      borde      införas      inom
gymnasieskolan. Statens skolverk  har fått i uppdrag
att  närmare  utreda  förslag  till  utformning  och
reglering   av   en   sådan   gymnasial  utbildning.
Kulturutskottet  anser inte att  ställningstagandena
till   utredningens    förslag    bör    föregripas.
Kulturutskottet  avstyrker  därför  motion  Kr4  (c)
yrkande 4.

Vad  gäller skolans möjligheter att erbjuda eleverna
en flexibel skolgång har utbildningsutskottet anfört
att det  i undervisningen, enligt läroplanen för det
obligatoriska  skolväsendet (Lpo 94), ska tas hänsyn
till  elevernas  olika  förutsättningar  och  behov.
Skolan har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för
de elever som av olika  anledningar  har svårigheter
att nå målen för utbildningen och undervisningen kan
därför  aldrig  utformas lika för alla.  Med  hänsyn
till  det  anförda   avstyrker  utbildningsutskottet
motion  Kr3  (kd) yrkande  17.  Kulturutskottet  gör
samma bedömning.


Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om
hur ungdomar som inte fyllt 20 år är
sysselsatta (12.2.5)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet    tillstyrker    regeringens
förslag  om  kommunernas  ansvar för ungdomar
som  inte fyllt 20 år och tillstyrker  därmed
införande  av  en  ny  paragraf  i skollagen.
Kulturutskottet    avstyrker   de   i   detta
sammanhang behandlade motionsförslagen.
Jämför reservation 29 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen föreslår att hemkommunen genom en ändring
i skollagen (1985:1100)  ska  åläggas  en uttrycklig
skyldighet  att fortlöpande hålla sig informerad  om
hur  de  ungdomar   i  kommunen  som  fullgjort  sin
skolplikt men som inte  fyllt  20 år är sysselsatta.
Syftet  är att kommunen ska erbjuda  dessa  ungdomar
lämpliga   individuella   åtgärder  för  att  minska
riskerna   att   de  hamnar  utanför   studie-   och
arbetslivet.  Skyldigheten   ska   inte  omfatta  de
ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning
på  nationella  eller  specialutformade   program  i
gymnasieskola,  gymnasiesärskola  eller  motsvarande
utbildning.   Inom   varje  kommun  bör  det  enligt
regeringen finnas beredskap  att  erbjuda vägledning
och  stöd  för  de  ungdomar som inte på  egen  hand
lyckas  ta  sig från grundskola  till  gymnasieskola
eller som avbryter  sina gymnasiestudier. Regeringen
påpekar att den föreslagna bestämmelsen inte innebär
något utökat ansvar för  kommunerna  utan  utgör ett
förtydligande   av   vad   det  befintliga  ansvaret
innebär. Regeringen avser att följa utvecklingen för
att  se  om  villkoren  för  målgruppen  förbättras.
Regeringen  avser  vidare  att  vid   behov  närmare
analysera     effekterna     av     en     förändrad
ansvarsfördelning  mellan staten och kommunerna  och
återkomma med förslag om förstärkta åtgärder.

Regeringen föreslår  också  att  regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer,  får meddela
föreskrifter  om  den  behandling av personuppgifter
som  är  nödvändig  för  att   kommunen   ska  kunna
genomföra sina skyldigheter att hålla sig informerad
om  icke  skolpliktiga  ungdomar. Sammantaget  berör
förslaget  omkring  430 000   personer.   Regeringen
betonar  att  det av integritetsskäl är viktigt  att
säkerställa   att   endast   nödvändig   information
behandlas. Syftet  med  förslaget  är  inte  att öka
kontrollen   av   enskilda   individer,   utan   att
säkerställa   att   berörda   erbjuds   individuella
åtgärder.
Förslagen  innebär  införande av en ny paragraf  i
skollagen, 1 kap. 18 §.

Motionen

Motionärerna  bakom  motion   Kr2   (fp)  anser  att
regeringens  förslag  att  inrätta ett register  med
personuppgifter för att hålla  sig informerad om hur
ungdomar  som  inte  fyllt 20 år är  sysselsatta  är
alltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället
enligt motionärerna koncentrera  sina  resurser till
att söka upp ungdomar som är på väg att  hamna snett
och  se  till att det finns fungerande åtgärder  för
att få dessa i arbete eller utbildning (yrkande 2).

Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet
tillstyrker  regeringens  förslag om en ändring i
skollagen samt avstyrker motionsyrkandet.
Utbildningsutskottet      delar       regeringens
uppfattning   att   det   är   önskvärt  med  ett
förtydligande  avseende  kommunernas  ansvar  för
ungdomar  som  inte fyllt 20  år.  Skollagen  bör
därför ändras så  att  den  föreskriver att varje
kommun  fortlöpande  håller  sig   informerad  om
ungdomars   sysselsättning  i  syfte  att   kunna
erbjuda lämpliga  individuella  åtgärder  för det
fall  att  ungdomar  inte  går  eller  har gått i
gymnasieskolan eller motsvarande.
Utbildningsutskottet  anser att det är  viktigt
att   vara   restriktiv   med   upprättande    av
personregister.  Innehållet i och användningen av
sådana register måste av integritetsskäl vara väl
avvägda.  Register   kan  dock  behövas  för  att
underlätta  för  kommunen   att   fullgöra   sitt
uppdrag.   Utskottet   understryker  att  det  är
synnerligen angeläget att  säkerställa att endast
nödvändig information behandlas i det nu aktuella
registret, inte minst för att  registret rör unga
människor.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet      delar     utbildningsutskottets
ställningstaganden    och     tillstyrker     därmed
regeringens förslag om ändring i skollagen (punkt  1
i   propositionen).   Svenska   Kommunförbundet  och
Landstingsförbundet har inkommit  med  en  skrivelse
till kulturutskottet om kommunernas ansvar att hålla
sig informerad om hur ungdomar som inte fyllt  20 år
är    sysselsatta.    Med   anledning   härav   vill
kulturutskottet  i likhet  med  utbildningsutskottet
understryka  vikten   av  att  vara  restriktiv  med
upprättande  av  personregister.  Innehållet  i  och
användningen   av   sådana    register    måste   av
integritetsskäl  vara  väl  avvägda. Kulturutskottet
delar  också  utbildningsutskottets   bedömning  att
register kan behövas för att underlätta för kommunen
att fullgöra sitt uppdrag. Kulturutskottet avstyrker
motion Kr2 (fp) yrkande 2.

Insatser för att förenkla ungdomars inträde
på arbetsmarknaden (12.3)

Insatser inom arbetsmarknadspolitiken (12.3.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservationerna 30 (m) och 31 (fp).

Propositionen

Regeringens bedömning är att  det behövs ytterligare
kvalitetsförbättringar    inom    insatserna     för
arbetslösa  ungdomar.  Åtgärder  som  förstärker  de
arbetsmarknadspolitiska insatserna gentemot ungdomar
bör  därför  vidtas.  Enligt  regeringens  mening är
följande åtgärder angelägna:

- en individuell handlingsplan bör upprättas med den
arbetssökande snarast möjligt, dock senast  inom 14
dagar från det att den arbetssökande anmäler sig på
arbetsförmedlingen,
-
-     det     kommunala     ungdomsprogrammet    och
ungdomsgarantin        bör       inledas        med
jobbsökaraktiviteter,
-
- den individuella handlingsplanen  bör  följas  upp
regelbundet,
-
-  aktiviteterna  bör  inriktas på individens aktiva
sökande av arbete,
-
-   arbetsförmedlingen   bör    garantera   samtliga
arbetslösa  ungdomar jobbsökaraktiviteter  inom  90
dagar,
-
-  de  kommunala   ungdomsprogrammen   bör  ges  ett
tydligare utbildningsinnehåll och ska leda till ett
intyg,
-
-  aktiviteterna  i  det kommunala ungdomsprogrammet
och  ungdomsgarantin bör  ligga  i  linje  med  den
individuella      handlingsplanen      och      öka
sökaktiviteten,
-
-  kombinationen  mellan  praktik och utbildning bör
utvecklas,
-
- anställningsstöd bör under  2005  möjliggöras  för
ungdomar  mellan  20  och  25  år från sex månaders
inskrivningstid,
-
-     det     kommunala    ungdomsprogrammet     och
ungdomsgarantin    bör    utvärderas,   och   denna
utvärdering bör ligga till  grund för förbättringar
av  de arbetsmarknadspolitiska  insatserna  riktade
till ungdomar,
-
-   Arbetsmarknadsstyrelsen    bör   kartlägga   och
analysera långtidsinskrivna ungdomars  deltagande i
aktivitetsgarantin.
-
I  budgetpropositionen  för 2005, utgiftsområde  13,
redovisar     regeringen     behovet      av      de
arbetsmarknadspolitiska  åtgärderna  samt  behandlar
finansieringen av dessa åtgärder.

Motionerna

I    motion   Kr1   (m)   anser   motionärerna   att
arbetsmarknadspolitiska    åtgärder   riktade   till
ungdomar  har betydande undanträngningseffekter  och
att åtgärderna  inte i någon större utsträckning kan
påvisas öka sysselsättningen bland ungdomar (yrkande
8).

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) anser att det bör
inrättas speciella  enheter  på arbetsförmedlingarna
som bara arbetar för ungdomar (yrkande 10).

I  samma  motion yrkande 11 föreslår  motionärerna
att arbetsförmedlingarna  ska  ha rätt att dra in a-
kasseersättningen för dem som inte  följer  kraven i
sin individuella handlingsplan, t.ex. att inte  söka
ett visst antal arbeten per månad.

Kulturutskottets ställningstagande

Det  finns  olika  former av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som är riktade  till  ungdomar,  bl.a.  det
kommunala      ungdomsprogrammet      (KUP)      och
ungdomsgarantin  (UG).  Inom  såväl KUP som UG finns
det möjlighet att delta i utbildning  eller  praktik
hos  offentlig arbetsgivare. För att förhindra  s.k.
inlåsning måste arbetslösa ungdomar som deltar i KUP
och  UG   aktivt   söka   arbete  eller  utbildning.
Kulturutskottet  välkomnar regeringens  strävan  att
höja   kvaliteten   i   de   arbetsmarknadspolitiska
ungdomsåtgärderna.       Det       ankommer       på
arbetsmarknadsutskottet   att    i    samband    med
behandlingen  av  regeringens  budgetförslag närmare
pröva  dessa frågor. Kulturutskottet  finner  därför
inte anledning  att i detta sammanhang gå in på dem.
Kulturutskottet kan dock mot bakgrund av det anförda
avstyrka motion Kr1 (m) yrkande 8.

Beträffande   motionsyrkandet    rörande   speciella
ungdomsenheter    på    arbetsförmedlingarna    vill
kulturutskottet  understryka   betydelsen   av   att
kontakten     mellan     den    arbetssökande    och
arbetsförmedlingen  fungerar  bra.  Ungdomar  kan  i
vissa fall ha behov av  en  mer individualiserad och
nära kontakt med arbetsförmedlaren  än  vad en äldre
person  har. Kulturutskottet vill därför betona  att
det är viktigt  att  det  är  personer  med särskilt
intresse  för och kunskap om ungdomar som  i  första
hand avdelas  att arbeta med denna grupp arbetslösa.
Detta  har  också  uppmärksammats  av  regeringen  i
budgetpropositionen   för  2005,  utgiftsområde  13.
Regeringen    anger   i   budgetpropositionen    att
arbetsförmedlingen  vid  behov  ska erbjuda ungdomar
handledning   av   handläggare   med  kunskaper   om
ungdomars  särskilda behov eller jobbsökaraktivitet.
Med   hänsyn   till    det    anförda   anser   inte
kulturutskottet att det är påkallat med någon åtgärd
från  riksdagens  sida. Motion Kr2  (fp)  yrkade  10
avstyrks därför.

I    samma    motion    föreslås     också     att
arbetsförmedlingarna   ska   få   rätt  att  dra  in
ersättningen från a-kassan för dem  som  inte följer
kraven    i    den   individuella   handlingsplanen.
Kulturutskottet      vill     upplysa     om     att
arbetsförmedlingen  gör  en  anmälan  om  ifrågasatt
ersättningsrätt, sedan  är  det  a-kassan som fattar
beslut om ersättning ska utgå. Kulturutskottet  vill
vidare  erinra att om den arbetslöse inte följer den
individuella handlingsplanen såtillvida att han inte
är aktivt  arbetssökande  kan  ersättningen  från a-
kassan  dras  in.  Kulturutskottet  anser  inte  att
motionsyrkandet  påkallar  någon  riksdagens åtgärd.
Motion Kr2 (fp) yrkande 11 avstyrks.

Nationell koordinator för snabbare etablering
på arbetsmarknaden (12.3.2)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade       motionsförslagen        samt
motionsförslag  om  arbetslöshet för ungdomar
med utländsk bakgrund.
Jämför reservationerna  32  (fp), 33 (kd), 34
(c), 35 (fp, c) och 36 (kd).

Propositionen

Det  är av stor vikt att ungdomars  arbetsdeltagande
ökar  för   att   bl.a.   möta  kommande  års  stora
pensionsavgångar.

Inom flera branscher, t.ex.  byggbranschen,  finns
introduktionsavtal som innebär att arbetstagaren får
utbildning och praktiska kunskaper på arbetsplatsen.
Flera branscher har också utvecklat traineeprogram.
En  särskild  koordinator  bör  enligt regeringens
bedömning     tillsättas     för    att    undersöka
förutsättningarna   samt   utarbeta    metoder   för
arbetsmarknadens parter att sluta avtal  som gör det
möjligt  för ungdomar att snabbare etablera  sig  på
arbetsmarknaden.

Motionerna

I motion Kr2  (fp)  anser  motionärerna att kommunen
ska  ordna praktikgaranti för  de  ungdomar  som  är
sysslolösa  och  saknar arbetslivserfarenhet. Enligt
motionärerna bör det  vara  ett  krav  att ett antal
praktikplatser  ska ingå vid kommunala upphandlingar
(yrkande 8).

I  samma motion yrkande  9  anser  motionärerna  att
instegsjobb  ska inrättas för ungdomar som har svårt
att få in en fot på arbetsmarknaden. Att inrätta ett
instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare och
innebära  en  mindre   bindning   än   en  ordinarie
anställning.  Den lägre kostnaden uppnås  genom  att
arbetsgivaravgiften    halveras   och   den   mindre
bindningen uppnås genom  att arbetsrätten under hela
det  år  instegsjobbet  pågår   motsvarar   den  vid
provanställning.

Motionärerna bakom motion Kr4 (c) framhåller att man
på    arbetsmarknadspolitikens   område   i   större
utsträckning   bör   satsa   på   lokala  lösningar.
Motionärerna    understryker    vikten    av     att
arbetsförmedlingarna  har  resurser  för  att på ett
lokalt  plan  erbjuda  stöd till exempelvis trainee-
eller praktikplatser (yrkande 5).

I motion Kr3 (kd) framhålls  att  arbetsrätten måste
bli mer flexibel för att underlätta för ungdomar att
få in en fot på arbetsmarknaden. För  ungdomar krävs
enligt  motionärerna  några  riktade satsningar  som
stärker  ungdomars  ställning  på   arbetsmarknaden.
Motionärerna pekar på att Sverige bör  satsa  på  en
modern  form  av lärlingsutbildning på gymnasiet och
inrätta  en yrkeshögskola.  Vidare  bör  en  översyn
göras av arbetsrätten  så  att  ungdomars inträde på
arbetsmarknaden  underlättas. Slutligen  bör  rätten
att  undanta två personer  från  turordningsreglerna
vid uppsägning finnas kvar (yrkande 7).

I samma  motion  yrkande  26  anför motionärerna att
undersökningar  visar  att  ungdomar   med  utländsk
bakgrund  har högre arbetslöshet än andra  ungdomar.
Även  de som  är  födda  i  Sverige  eller  som  har
invandrat  till Sverige före sju års ålder har högre
arbetslöshet.  Detta  är  enligt motionärerna mycket
oroväckande och tyder på stora  brister  i systemet.
Motionärerna  anser att regeringen bör tillsätta  en
utredning  som  ser   över   orsakerna   till  denna
utveckling  och  som föreslår lämpliga åtgärder  för
att komma till rätta med problemen.

Kulturutskottets ställningstagande

Koordinatorn  ska enligt  propositionen  tillsammans
med arbetsmarknadens  parter kartlägga och analysera
nuvarande   metoder   för   snabbare    inträde   på
arbetsmarknaden   samt   se  över  möjligheten   att
utveckla  nya  metoder.  Regeringen  poängterar  att
metoderna   bör   vara   fördelaktiga    för   såväl
arbetsgivare som arbetstagare. Kulturutskottet anser
att tillsättandet av en koordinator är en åtgärd som
är värd att pröva och ser positivt på att regeringen
med    olika    medel    försöker    öka   ungdomars
arbetsdeltagande, särskilt med tanke på kommande års
stora pensionsavgångar. Anledning saknas att nu göra
något  närmare  uttalande  om koordinatorns  val  av
metoder för att underlätta ungdomars  etablering  på
arbetsmarknaden.  Kulturutskottet  avstyrker  därmed
motionerna  Kr2  (fp) yrkande 8, Kr3 (kd) yrkande  7
och Kr4 (c) yrkande  5  rörande ungdomars etablering
på arbetsmarknaden samt motion  Kr2  (fp)  yrkande 9
rörande instegsjobb.

Beträffande motionsyrkandet rörande arbetslöshet för
ungdomar  med  utländsk bakgrund har kulturutskottet
inhämtat att Integrationsverket  har  i  uppdrag  av
regeringen att lämna en årlig rapport om tillståndet
och utvecklingen inom olika samhällssektorer när det
gäller   situationen   för   invånare  med  utländsk
bakgrund. I det sammanhanget har  Integrationsverket
lämnat rapporten Integration 2002,  där  ett avsnitt
rör  ungdomar på arbetsmarknaden. I rapporten  anges
bl.a.  följande.  En  del  av  förklaringen till att
ungdomar med utländsk bakgrund har större problem på
arbetsmarknaden  ligger  i  att deras  föräldrar  är
arbetslösa   eller   har   jobb  långt   under   sin
kvalifikationsnivå.  Det  finns  risk  för  att  det
uppstått onda cirklar där föräldrarnas  arbetslöshet
bidrar till att deras barn uppnår svaga skolresultat
och   får   svårigheter   på   arbetsmarknaden.   De
skillnader  som  framkommer  mellan ungdomar med och
utan   utländsk   bakgrund   kvarstår    trots   att
jämförelserna     tar    hänsyn    till    ungdomars
utbildningsnivå, deras skolbetyg i svenska och deras
föräldrars  ställning  på  arbetsmarknaden.  Det  är
därför sannolikt  att ungdomar med utländsk bakgrund
-  även de som är födda  i  Sverige  -  utsätts  för
diskriminering   på  arbetsmarknaden.  I  rapportens
sammanfattning anges  också  vilka  insatser som bör
göras för att motverka diskriminering.

Med  hänsyn  till det uppdrag som Integrationsverket
har och till den  relativt nyligen lämnade rapporten
finner kulturutskottet  inte att någon utredning som
motionärerna efterlyser är påkallad. Kulturutskottet
avstyrker därmed motion Kr3 (kd) yrkande 26.


Arbetsrätt (12.3.3)


Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att  det  finns behov av
ökade  kunskaper  om  arbetsrättsliga  frågor  bland
ungdomar  och  att  skolans  roll i sammanhanget  är
viktig.

Arbetsrättslagstiftningen bör  enligt  regeringens
bedömning förändras i syfte att dels underlätta  för
dem med tidsbegränsade anställningar att få ett fast
och   tryggt  arbete,  dels  stärka  föräldraledigas
ställning på arbetsmarknaden.

Kulturutskottets ställningstagande

Som anges  i  propositionen är ungdomar ofta sårbara
på arbetsmarknaden.  Att  från  skola eller högskola
komma ut på arbetsmarknaden innebär  för  ungdomarna
att de ställs inför en helt ny situation där de ofta
saknar  kunskap  om  vilka  rättigheter  de har  som
arbetstagare  och  vilka  skyldigheter arbetsgivarna
har. Dessutom är ungdomar sällan  fackligt anslutna.
Mot  denna  bakgrund  välkomnar kulturutskottet  att
regeringen har givit Statens  skolverk i uppdrag att
i   kursplaneöversynen   för   gymnasieskolan   även
överväga hur kunskaper i arbetsrättsliga  frågor kan
ges ökad betydelse. Kulturutskottet ser positivt  på
att  regeringen  även  har  för  avsikt  att föreslå
ändringar  i  arbetsrättslagstiftningen på sätt  som
angivits ovan.


Insatser för ökat entreprenörskap och
företagande bland ungdomar (12.3.4)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 37 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Skolan  och föreningslivet  har  enligt  regeringens
bedömning en viktig roll när det gäller att utveckla
ett  företagsamt   förhållningssätt   hos  ungdomar.
Regeringen  avser  därför  att  stödja insatser  som
stärker  ungdomars  företagsamhet  och   som  skapar
förutsättningar  och  möjligheter  för fler ungdomar
att  förverkliga  sina  idéer  som  företagare   och
innovatörer.

I   detta   sammanhang  avser  regeringen  att  göra
följande:

   satsa      på     ett      utökat      nationellt
entreprenörskapsprogram,
   införa ett tydligare entreprenörskapsperspektiv i
gymnasieskolans programmål,
   fortsätta att  stödja  organisationer som främjar
ungdomars entreprenörskap och stimulera samverkan
mellan skolan och dessa organisationer samt
   arbeta  för  att  underlätta  rörligheten  mellan
anställning och eget företagande.

Motionen

Motionärerna bakom motion  Kr2  (fp)  framhåller att
arbetet med entreprenörskap i skolan är ett sätt att
tidigt  väcka  intresset  för  att  bli  företagare.
Motionärerna    anser    att    undervisningen    om
entreprenörskap  måste bli bättre och mer omfattande
(yrkande 12).

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandet och anför följande.
Utbildningsutskottet  delar  regeringens uppfattning att det är
viktigt   att   det   läggs   större   vikt   vid
entreprenörskap         i         gymnasieskolan.
Utbildningsutskottet     menar     vidare     att
organisationer   som  verkar  i  skolan  och  som
främjar ungdomars  entreprenörskap är ett viktigt
komplement till skolans  undervisning och noterar
att regeringen även i fortsättningen  kommer  att
stödja sådana organisationer.

Kulturutskottets ställningstagande

Det  är,  som framhålls i propositionen, viktigt att
fler   unga  människor   ser   entreprenörskap   och
företagande  i  olika  former  som  ett  realistiskt
alternativ  till anställning för att realisera  sina
idéer  och  försörja   sig.  Kulturutskottet  stöder
därför,    i    likhet   med   utbildningsutskottet,
regeringens planerade  satsningar i detta hänseende.
Kulturutskottet anser att motion Kr2 (fp) yrkande 12
är   tillgodosedd   genom   regeringens    aviserade
insatser. Motionen avstyrks därför.


Insatser för bostadsförsörjning för
ungdomar (12.4)


En nationell bostadssamordnare utses (12.4.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade       motionsförslagen        samt
motionsförslag  om  uthyrning av del i bostad
m.m.
Jämför reservationerna 38 (m), 39 (fp, c), 40
(m), 41 (fp), 42 (kd) och 43 (fp, c).

Propositionen

Regeringen   gör  bedömningen   att   en   nationell
ungdomsbostadssamordnare  bör  utses med uppgift att
under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag
på  konkreta  åtgärder  som  underlättar   ungdomars
tillträde till bostadsmarknaden.

Samordnaren bör enligt regeringen ha till  uppgift
att kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett
eget boende. Hinder kan enligt regeringen uppstå vad
avser  utbudet  av  lämpliga  bostäder, regler kring
rätten att teckna hyreskontrakt,  tillgänglighet med
mera.  Samordnaren  bör enligt regeringen  överlägga
med  aktörerna  på  bostads-,   bygg-,  finans-  och
kreditmarknaderna  liksom  med  kommunerna.   Vidare
ingår  i  samordnarens  uppgift  att  kartlägga  och
sprida  kunskap  om framgångsrika initiativ, privata
såväl som kommunala.

Motionerna

Motionärerna bakom  motion Kr1 (m) anser inte att en
bostadssamordnare skall  tillsättas. I stället begär
motionärerna att regeringen  återkommer  med förslag
om åtgärder för att stimulera sparande och ägande på
bostadsmarknaden (yrkande 9).

I  samma  motion  yrkande 10 samt i motion Kr2  (fp)
yrkande 18 begär motionärerna att riksdagen beslutar
att  införa en skattereduktion  för  inkomster  från
uthyrning  av  del  i stadigvarande bostad. En sådan
skattelättnad skulle  enligt motionärerna underlätta
för ungdomar och studenter att få tag på bostäder.

I motion Kr2 (fp) yrkande 19 framhåller motionärerna
att det är mycket mer effektivt  att  öka  ungdomars
betalningsförmåga  för  att  förbättra möjligheterna
att  få  en  bostad  än  att  ge  subventioner  till
byggherrarna.

För  att öka det totala byggandet vill  motionärerna
vidare  att  regelverket kring byggandet av bostäder
ska förenklas  och  att flexibiliteten vid byggandet
av nya bostäder ökar (yrkande 20).

I motion Kr3 (kd) radas  upp  ett antal åtgärder som
enligt motionärerna bör införas  för  att underlätta
för ungdomar att få någonstans att bo.  Bland  annat
anger motionärerna att goda erfarenheter av och  nya
idéer  kring  billiga  och  bra  ungdomsbostäder bör
aktivt  spridas,  att byggmomsen bör  halveras,  att
fastighetsskatten bör  avskaffas,  att  åtgärder för
bättre  konkurrens  i  byggsektorn  bör vidtas,  att
planprocessen  bör förenklas, att självförvaltningen
bör öka samt att  skattebefrielse  bör  införas  för
inkomster   från  uthyrning  av  en  del  av  bostad
(yrkande 19).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet har i sitt yttrande bl.a. angett
följande.
Bostadsutskottet     delar     uppfattningen    i
propositionen att åtgärder måste  vidtas  för att
underlätta  för  ungdomar  att få en egen bostad.
Inte minst i våra tillväxtregioner är situationen
sådan   att  det  erfordras  särskilda   insatser
riktade mot  ungdomar.  Samtidigt  kan  utskottet
konstatera att det inte är regeringens avsikt att
lösa  alla  de frågor som rör ungdomar genom  den
ungdomspolitiska  proposition  som nu lagts fram.
Propositionen  är  snarare  ett  uttryck  för  de
ambitioner som regeringen har på en  rad  områden
när det gäller att vidta åtgärder som riktar  sig
mot ungdomar. Det är också mot den bakgrunden som
riksdagen inte nu föreläggs några förslag när det
gäller bostadsförsörjningen för ungdomar. Även om
det finns anledning att vidta åtgärder som direkt
avser     denna    grupp    måste    naturligtvis
utgångspunkten    vara    att    den    generella
bostadspolitiken  skall svara såväl mot ungdomars
som mot övriga gruppers  behov. En avgörande roll
i dessa strävanden spelar tillgången på bostäder.
Vad  som erfordras är alltså  i  första  hand  en
bostadspolitik  som  ger  förutsättningar för ny-
och   ombyggnad   av   bostäder   i   tillräcklig
omfattning.  Som  redovisas  i propositionen  har
också  en  rad  åtgärder vidtagits  för  att  öka
bostadsbyggandet   i   landet.   Det  gäller  det
tillfälliga investeringsbidraget för nybyggnad av
hyresbostäder på orter med bostadsbrist  samt den
särskilda investeringsstimulansen för att  främja
byggande  av  vissa  mindre bostäder. Även stödet
till byggande av studentbostäder  har  här spelat
en betydande roll.
Utan  att  föregå den kommande behandlingen  av
förslag  i budgetpropositionen  och  motioner  om
bostadspolitiska       insatser       och      om
bostadspolitikens utformning kan bostadsutskottet
inte  finna  att  de  av  regeringen nu aviserade
insatserna   skulle   stå  i  något   som   helst
motsatsförhållande  till   de  målsättningar  som
vägleder  bostadspolitiken.  Det  finns  mot  den
bakgrunden inte anledning att,  som  motionärerna
föreslår,   avvisa  de  av  regeringen  aviserade
insatserna. På  en  punkt,  tillsättandet  av  en
ungdomsbostadssamordnare,     kommer     dessutom
bostadsutskottet och riksdagen att redan senare i
höst  ta  ställning  till  ett  sådant förslag  i
budgetpropositionen. Inte heller  när  det gäller
förslagen     om    bostadspolitikens    allmänna
utformning är bostadsutskottet  berett att ställa
sig bakom förslagen i motionerna.  De förslag som
där  förs  fram  är  utan  undantag  förslag  som
bostadsutskottet  och  riksdagen  tidigare  tagit
ställning till, och som då avvisats.
Mot  den  ovan i korthet redovisade  bakgrunden
bör  enligt bostadsutskottets  mening  motionerna
Kr1 (m)  yrkande  9, Kr2 (fp) yrkande 20 samt Kr3
(kd) yrkande 19 liksom  de  motivledes redovisade
förslagen i motion Kr4 (c) avvisas  av riksdagen.
Motionerna avstyrks sålunda.

Kulturutskottets ställningstagande

När     det    gäller    motionsyrkandena    rörande
skattereduktion   för   inkomster   till   följd  av
uthyrning av del i stadigvarande bostad kan  erinras
om   att   skatteutskottet  behandlat  och  avstyrkt
liknande   motionsyrkanden    våren    2004    (bet.
2003/04:SkU20).  Skatteutskottet  uttalade bl.a. att
enligt    skatteutskottets    mening    skulle    en
skattebefrielse  för  uthyrning  av  del  av  bostad
medföra   gränsdragnings-  och  kontrollproblem  och
dessutom     innebära      ett      inkomstbortfall.
Skatteutskottet  var därför inte berett  att  ställa
sig   bakom  sådana  förslag.   Riksdagen   godkände
betänkandet.  Kulturutskottet  avstyrker  med  samma
motivering  motionerna  Kr1  (m)  yrkande 10 och Kr2
(fp) yrkande 18.

Som   anges  i  bostadsutskottets  yttrande   kommer
bostadsutskottet senare i höst att ta ställning till
frågan       om       tillsättande       av       en
ungdomsbostadssamordnare.  Kulturutskottet vill inte
föregripa den behandlingen men  vill  i  likhet  med
bostadsutskottet  framhålla  att  regeringens avsikt
att tillsätta en bostadssamordnare  och  dess övriga
aviserade  bostadspolitiska  insatser  inte  står  i
något   som   helst   motsatsförhållande   till   de
målsättningar som vägleder bostadspolitiken.

Med  hänvisning härtill och till bostadsutskottets
yttrande  avstyrker  kulturutskottet  motionerna Kr1
(m)  yrkande  9,  Kr2 (fp) yrkande 19 och  Kr3  (kd)
yrkande 19 rörande  bostäder för unga samt avstyrker
motion  Kr2  (fp)  yrkande   20  rörande  förenklade
regelverk kring byggande.

Pilotprojekt för bra och billiga bostäder
(12.4.2)


Propositionen

Regeringen    gör    bedömningen    att    Boverkets
Byggkostnadsforum  inom  ramen  för  sitt  nuvarande
uppdrag  när  det gäller bidrag till pilotprojekt  i
högre grad bör beakta behovet av att få fram bra och
billiga bostäder  som  är  avsedda för och anpassade
till de behov och krav som ungdomar har.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  ser  positivt   på   att  Boverkets
Byggkostnadsforum dels i sin bidragsgivning  i högre
utsträckning har att beakta projekt som syftar  till
att  få  fram  bra  och billiga bostäder avsedda för
unga personer och som  är anpassade till deras behov
och krav, dels i sitt arbete  i övrigt uppmärksammar
denna målgrupp.

Förutsättningar för unga hushåll för att
förvärva eller hyra en egen bostad (12.4.3)

Propositionen

Regeringen  gör bedömningen att  särskilda  åtgärder
bör vidtas för  att  underlätta  ungdomars tillträde
till  bostadsmarknaden.  Som  ett  första  steg  bör
ungdomars förutsättningar att förvärva eller hyra en
egen bostad ses över.

Kulturutskottets ställningstagande

I vissa storstadsområden behövs ofta  ett  betydande
sparkapital  för att kunna få fram den kontantinsats
som behövs vid  köp  av  en  bostad,  även en mindre
sådan. En konsekvens av detta är som också  anges  i
propositionen  att  många  ungdomar  utestängs  från
andra  upplåtelseformer  än  hyresrätt. Det är också
svårt   för   många   ungdomar   att   erhålla   ett
hyreskontrakt, särskilt när det uppställs villkor om
fast anställning, en minsta årsinkomst och liknande.
Kulturutskottet  ser därför positivt på den  översyn
som regeringen aviserar.


Insatser för hälsa och trygghet för alla
ungdomar (12.5)


Insatser för förbättrad psykisk hälsa (12.5.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar  regeringens  bedömning
och  avstyrker  i  detta sammanhang behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 44 (kd).

Propositionen

I arbetet med att förbättra ungdomars levnadsvillkor
bör enligt regeringens bedömning insatser som skapar
bättre förutsättningar  för  god  psykisk  hälsa och
välbefinnande  hos  ungdomar  prioriteras.  I  detta
sammanhang avser regeringen att:

-  låta  analysera  ungdomars  livssituation utifrån
stress  och  dess  konsekvenser  för  den  psykiska
hälsan,
-
- initiera en översyn av möjligheterna att skapa ett
enhetligt  nationellt  system  för  att  följa  upp
ungdomars hälsa över tid, samt att
-
-  verka för att behovet av fortsatta satsningar  på
barn  och  ungdomar med psykisk ohälsa lyfts fram i
den överenskommelse  om  insatser  för personer med
psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder  som
regeringen avser att teckna med Landstingsförbundet
och  Svenska  Kommunförbundet,  inom  ramen för den
nationella    handlingsplanen    för   hälso-   och
sjukvården 2005-2007.
-
Motionen

I  motion Kr3 (kd) påpekas att psykisk  ohälsa  ofta
har  sin  orsak  i  otrygghet.  Därför  måste enligt
motionärerna den ungdomspolitiska inriktningen  vara
att  skapa  trygga  miljöer  för  barn och ungdomar.
Dessutom  är  det  viktigt  enligt motionärerna  att
förmågan att se när ett barn  eller  en ung människa
far  illa  utvecklas.  Vidare  framhålls i  motionen
vikten  av  vuxenkontakter  i  och  utanför   skolan
(yrkande 8).

Kulturutskottets ställningstagande

Som   konstateras  i  propositionen  mår  de  flesta
ungdomar  i  Sverige  bra och ser med tillförsikt på
livet.  Även  i  internationella   jämförelser   har
svenska  ungdomar  en  god fysisk och psykisk hälsa.
Andelen  ungdomar  som  upplever   olika  former  av
psykisk ohälsa eller psykosomatiska  besvär har dock
ökat.

Kulturutskottet  konstaterar att en god  hälsa  är
helt   grundläggande   för    välfärd.   Därför   är
utvecklingen   mot  en  ökad  psykisk   ohälsa   ett
allvarligt    hinder    för    ungdomars    välfärd.
Kulturutskottet      ser     därför     med     stor
tillfredsställelse   att    regeringen   lyft   fram
ungdomars psykiska hälsa som ett prioriterat område.
I  likhet  med  motionärerna vill  kulturutskottet
understryka vikten  av att det skapas trygga miljöer
såväl i hemmet som i  skolan  och  på fritiden. Även
vuxenkontakter  är viktiga och bör som  motionärerna
påpekar eftersträvas  i och utanför skolan. Inom ett
antal politikområden har  åtgärder vidtagits för att
förbättra både den fysiska och psykiska ohälsan samt
för att minska ungdomars utsatthet.  Kulturutskottet
vill  särskilt  erinra om att riksdagen  2002  antog
regeringens proposition  Mål  för  folkhälsan (prop.
2002/03:35) i vilken ett av elva målområden  handlar
om  att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Vidare
har regeringen  nyligen avsatt 10 miljoner kronor ur
Allmänna arvsfonden  till  stöd  för föreningslivets
arbete med att motverka och förebygga psykisk ohälsa
samt utveckla metoder för att bearbeta  problem  när
de  redan  uppstått.  Enligt  regeringen  bör  denna
satsning  inriktas  på  projekt  i  vilka engagerade
vuxna tillsammans med ungdomar utvecklar metoder för
att  bearbeta  och  motverka  problem när  de  redan
uppstått.  Stöd  bör  också  utgå till  projekt  som
utvecklar  samverkan mellan olika  sociala  aktörer,
offentliga samhälsorgan och ideella organisationer.
Med   hänvisning   till   det   anförda   och   då
motionärernas  hemställan  ligger  väl  i  linje med
regeringens  arbete  på området avstyrks motion  Kr3
(kd) yrkande 8.

Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och
narkotika (12.5.2)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet delar  regeringens  bedömning
och  avstyrker  i  detta sammanhang behandlat
motionsförslag samt motionsförslag om skolans
ansvar    att    förebygga    alkohol-    och
drogmissbruk   liksom    motionsförslag    om
indraget tillstånd vid olovlig försäljning av
folköl.
Jämför  reservationerna  45 (fp, kd), 46 (kd,
c) och 47 (fp, kd).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att  det  bör  utarbetas
såväl   en   ny   nationell  handlingsplan  för  att
förebygga  alkoholskador   som   en   ny   nationell
narkotikahandlingsplan.

Motionerna

Motionärerna    bakom   motion   Kr3   (kd)   stöder
regeringens    förslag     till     ny     nationell
narkotikahandlingsplan.  Motionärerna  påpekar  dock
att   det   är   av   yttersta  vikt  att  en  sådan
handlingsplan  tar särskild  hänsyn  till  ungdomars
situation.  Dessutom   måste   enligt   motionärerna
handlingsplanen   bygga   på  ett  samarbete  mellan
ideella organisationer, föräldragrupper,  skolor och
andra  lokala  aktörer som når ut till ungdomar  som
har  eller  som  riskerar   att   drabbas   av   ett
narkotikaberoende.  Motionärerna  påpekar vidare att
frågan  inte  kan  lösas  enbart  på nationell  nivå
(yrkande 12).

Enligt motionärerna bakom motion 2003/04:Kr361  (kd)
bör Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en
aktion  mot  droger, bl.a. genom att låta före detta
missbrukare och  föräldrar till missbrukare föreläsa
på skolor (yrkande 4).

När det gäller alkoholen  understryker  motionärerna
bakom  motion  Kr3 (kd) att skolans ANT-undervisning
är viktig för att  visa  ungdomar  vad  en för tidig
alkoholdebut kan få för effekter (yrkande 10).

I  samma  motion  yrkande 11 anser motionärerna  att
butiker som säljer  folköl  till  minderåriga ska få
sitt tillstånd indraget.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet föreslår att Kulturutskottet
avstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 10.
Utbildningsutskottet anser att skolan kan och bör
spela en stor roll i det preventiva  arbetet  mot
användning  av  alkohol, tobak och narkotika. Det
är därför betydelsefullt att unga lyfts fram i de
nationella planerna mot alkohol och narkotika och
att myndigheterna  samverkar på detta område. Det
samarbete  mellan  myndigheter   som   pågår   är
värdefullt  bl.a.  för  att  ungdomar  skall inse
konsekvenserna av en tidig alkoholdebut. Ansvaret
för undervisningens konkreta innehåll ligger dock
hos den enskilda skolan.

Kulturutskottets ställningstagande

Som anförs i motion Kr3 (kd) är det viktigt  att  de
nya   handlingsplanerna  tar  särskild  hänsyn  till
ungdomars  situation.  I propositionen anförs att en
mängd    viktiga   insatser   som    rör    ungdomar
identifierats  under genomförandet av de nu gällande
handlingsplanerna.   Insatserna   har   bl.a.  gällt
utveckling  av verksamheter för att tidigt  upptäcka
och stödja utsatta  ungdomar  och  för att förbättra
vården  av  unga missbrukare. Det har  också  gjorts
insatser   för    att    stärka    information   och
opinionsbildning riktad till ungdomar  samt  för att
begränsa  tillgången  till  och marknadsföringen  av
alkoholdrycker. Vidare har det  tagits initiativ för
att stärka alkoholforskningen i syfte  att  upptäcka
vilka  dryckesmönster  ungdomar  uppvisar och stärka
det  förebyggande arbetet i skolan.  Kulturutskottet
förutsätter  att  dessa  viktiga insatser kommer att
uppmärksammas   även   vid  arbetet   med   de   nya
handlingsplanerna.

Regeringen anger vidare  att några av de viktigast
inslagen i skolans preventiva  arbete  är  att  dels
stärka  samarbetet mellan skolan och föräldrarna och
mellan  skolan   och  fritidsverksamheten,  motverka
skolk   samt   utveckla   elevhälsans   arbete   med
hälsosamtal, dels  främja  att  skolan har en tydlig
policy i frågor som rör alkohol och narkotika.
Kulturutskottet  som  instämmer  i  de  sistnämnda
bedömningarna avstyrker med hänsyn till  det anförda
motion Kr3 (kd) yrkande 12.

Som  utbildningsutskottet  anför  spelar  skolan  en
viktig   roll   i   det   preventiva   arbetet   mot
användningen  av alkohol, tobak och narkotika och är
kanske  den  viktigaste  arenan  för  att  förebygga
alkohol-     och     drogmissbruk.      Men      som
utbildningsutskottet  också  påpekar ligger ansvaret
för  undervisningens  konkreta  innehåll   hos   den
enskilda  skolan.  Att  som  föreslås i motion Kr361
(kd)  yrkande  4  att  ge  ett  särkilt  uppdrag  åt
Ungdomsstyrelsen att organisera en aktion mot droger
är enligt kulturutskottet inte motiverat.

Mot    bakgrund    av    det   anförda   avstyrker
kulturutskottet motionerna Kr3  (kd)  yrkande 10 och
2003/04:Kr361 (kd) yrkande 4.

Beträffande  motionsyrkandet  om  att  butiker   som
säljer folköl till minderåriga bör få sitt tillstånd
indraget noterar kulturutskottet att det redan i dag
finns  möjlighet  att förbjuda försäljning av folköl
när alkohollagens regler  inte efterlevs. Vidare kan
noteras  att  det  i  stället  för   tillståndsplikt
föreligger  anmälningsplikt  för  den  som  bedriver
detaljhandel med eller servering av folköl. På grund
härav  och  med  hänvisning till att socialutskottet
tidigare  avstyrkt  liknande  motionsyrkanden  (bet.
2001/02:SoU6)   och  riksdagen  godkänt  betänkandet
avstyrker kulturutskottet  motion  Kr3  (kd) yrkande
11.


Unga lagöverträdare och brottsoffer (12.5.3)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och avstyrker motionsförslag  om  stödcentrum
för  unga brottsoffer, snabb handläggning  av
ärenden där unga är inblandade m.m.
Jämför reservationerna 48 (m, fp), 49 (m, fp,
kd), 50 (fp) och 51 (m).

Propositionen

Regeringen  gör bedömningen att påföljdssystemet för
unga lagöverträdare bör utvecklas så att det får ett
pedagogiskt och  tydligt  innehåll.  Det bör utifrån
den unga personens behov skapas goda förutsättningar
för  ett  återförande till ett socialt välfungerande
liv. Stödet  till  barn  och  unga som på olika sätt
drabbas av brott bör också förbättras.

Motionerna

Unga  personer  som  blir utsatta  för  brott  måste
enligt motionärerna bakom  motion  Kr1 (m) bli tagna
på   allvar  och  få  den  hjälp  de  behöver.   Den
verksamhet  med stödcentrum för unga brottsoffer som
bl.a. bedrivs  i  Stockholm är bra och angelägen och
bör uppmuntras på andra håll i landet (yrkande 3).

I  motion  Kr2  (fp)  framhålls   vikten  av  snabba
åtgärder    från    samhällets    sida    för   unga
lagöverträdare  (yrkande  25).  För  att snabba  upp
processen  föreslår motionärerna att det  t.ex.  bör
inrättas speciella ungdomsrotlar vid åklagarväsendet
samt ungdomsdomstolar  med korta väntetider (yrkande
27).

I  samma  motion yrkande 26  påpekas  att  samhället
också måste  visa tydliga gränser och normer för vad
som     är     tillåtet     för     att     motverka
ungdomsbrottslighet.

Vidare anförs i  motionen  att  det måste skapas nya
vägar bort från kriminalitet för  unga  personer där
brottslighet är eller är på väg att bli en  livsstil
(yrkande 28).

Kulturutskottets ställningstagande

I  motion  Kr2  (fp) anges att det måste skapas  nya
vägar bort från kriminalitet för unga personer.

Som  anges  i propositionen  begår  alltför  många
ungdomar  brott.   För   att  motverka  detta  måste
orsakerna till brott bekämpas.  Orsakerna  kan  vara
flera  och  spänna  över  många  områden; orättvisa,
utanförskap,   diskriminering,   rasism,   fördomar,
stereotypa  könsroller  och  inte  minst  ekonomiska
klyftor. För att komma tillrätta med orsakerna måste
ett  omfattande  målinriktat arbete ske  på  framför
allt lokal nivå. Det  är  där  man har möjlighet att
tidigt se problem och snabbt sätta  in  förebyggande
åtgärder. Även skolan har här ett viktigt ansvar.
Justitieutskottet har i ett betänkande  våren 2004
uttalat  följande.  För  att  kunna hindra att  unga
utvecklar en kriminell livsstil krävs en helhetssyn.
Det  är  inte  tillräckligt  att  fokusera   på   de
brottsliga  gärningarna  som  sådana. Hela den unges
situation  måste  beaktas, vilket  kräver  samarbete
mellan  olika  aktörer  i  samhället.  Ett  särskilt
ansvar  vilar  på   socialtjänsten   som   har   det
övergripande  samhälleliga  ansvaret  för  de  ungas
sociala  situation  och  som därmed, så långt det är
möjligt, också ansvarar för vården av unga som begår
brott    (bet.    2003/04:JuU19).    Kulturutskottet
instämmer i dessa uttalanden.
Kulturutskottet kan  också  erinra  att  det  inom
Regeringskansliet  pågår  ett arbete med att ta fram
förslag på olika åtgärder som  syftar till att bl.a.
förebygga   att  barn  och  ungdomar   dras   in   i
kriminalitet.
Med hänsyn till vad kulturutskottet anfört i linje
med motionärernas  önskemål  och  till  det pågående
arbetet      i      Regeringskansliet      avstyrker
kulturutskottet motion Kr2 (fp) yrkande 28.

Ett annat sätt att motverka ungdomsbrottslighet  och
som  också  lyfts  fram  i ett motionsyrkande är att
samhället visar tydliga gränser  och  normer för vad
som är tillåtet. Grundläggande värden måste  tydligt
markeras  och  straffrättsliga regler upprätthållas.
Med hänsyn härtill  och  till  det  pågående arbetet
inom  Regeringskansliet  anser  kulturutskottet  att
något  uttalande  från  riksdagens  sida   inte   är
nödvändigt.  Motion  Kr2  (fp)  yrkande  26 avstyrks
därför.

Justitieutskottet   har   tidigare  i  år  behandlat
motionsyrkanden  som  berör  behovet   av  en  snabb
handläggning  av  ärenden  där  unga  är inblandade.
Justitieutskottet uttalade att utskottet  i  princip
inte var av en annan uppfattning än motionärerna och
att  en  hörnsten i den nuvarande lagstiftningen  är
just att processen  skall ske snabbt. Vidare påminde
justitieutskottet om  att  regeringen  nyligen  lagt
fram ett förslag som just syftar till att åstadkomma
ett  snabbare brottmålsförfarande. Justitieutskottet
avstyrkte  yrkandena  vilka  nära  överensstämde med
yrkandena  25  och  27  i  Kr2  (fp)  och  riksdagen
godkände  betänkandet.  Kulturutskottet  är inte  av
någon annan uppfattning och avstyrker yrkandena.

När  det  gäller motionsyrkandet om stödcentrum  för
unga  brottsoffer   kan  kulturutskottet  nämna  att
justitieutskottet      har      prövat      liknande
motionsyrkanden tidigare.  Justitieutskottet  har då
anfört  bl.a.  följande.  Liknande  verksamheter med
stödcentrum för unga brottsoffer som bedrivs bl.a. i
Stockholm har startats eller planeras  i flera andra
städer, bl.a. i Malmö, Göteborg, Uppsala, Eskilstuna
och   Örnsköldsvik.   Regeringen   har   också  gett
Socialstyrelsen    i   uppdrag   att   bedriva   ett
utvecklingsarbete till  stöd  för  socialtjänsten  i
dess  arbete  med  brottsoffer. I det arbetet kommer
man   bl.a.   att   uppmärksamma    och    utvärdera
Stödcentrums  verksamhet.  Socialstyrelsens  uppdrag
ska   redovisas   i   samband  med  Socialstyrelsens
årsredovisning för 2004. Justitietutskottet har även
anfört att utskottet ser  mycket positivt på den typ
av  verksamhet som bedrivs för  unga  brottsoffer  i
bl.a.  Stockholm  och  att  det är angeläget att det
runt om i Sverige finns en genomtänkt  form  av stöd
till    brottsoffer,    såväl    unga   som   vuxna.
Justitieutskottet har avstyrkt motionsyrkandena  med
hänvisning   till   att  några  vidare  åtgärder  av
riksdagen  med anledning  av  yrkandena  inte  varit
påkallade. Riksdagen har godkänt betänkandet.

Kulturutskottet   är   av  samma  uppfattning  och
avstyrker motion Kr1 (m) yrkande 3.


Insatser för att öka ungdomars inflytande
och delaktighet i samhället (12.6)


Ungdomar i beslutande organ (12.6.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservationerna 52 (m), 53 (fp) och 54
(c).

Propositionen

Regeringen  gör  följande   bedömning.   Behovet  av
insatser    för    att    åstadkomma    en   bredare
ålderssammansättning  i  kommunala beslutsorgan  bör
ses  över  i samverkan med Svenska  Kommunförbundet.
Kanaler    bör     skapas    för    kunskaps-    och
erfarenhetsutbyte  mellan   unga  förtroendevalda  i
politiken.   Ålderssammansättningen    i    statliga
myndighetsstyrelser  och kommittéer bör breddas  och
formerna  för rekrytering  av  och  stöd  till  unga
ledamöter utvecklas.

Tidigare åtgärder

Regeringen     föreslog     i     den     ekonomiska
vårpropositionen för 2004 en höjning med 25 miljoner
kronor  av  partistödet  enligt lagen (1972:625)  om
statligt  stöd till politiska  partier.  Regeringens
avsikt med  den  ökade medelstilldelningen var bland
annat  att  tillgodose  partiernas  möjligheter  att
stödja skolningen  av  nya  förtroendevalda  inom de
politiska ungdomsförbunden.

Motionerna

Motionärerna  bakom  motion 2003/04:Kr361 (kd) anser
att det behövs åtgärder  för  att  främja  ungdomars
delaktighet  i  demokratiska  processer. Alltför  få
ungdomar    har   enligt   motionärerna    kommunala
förtroendeuppdrag,   poster   i  myndighetsstyrelser
eller i statliga kommittéer (yrkande 9).

I motion 2003/04:Kr232 (m) understryker motionärerna
vikten av att unga engagerar sig  i  samhället och i
politiken. Motionärerna oroar sig över att ungdomars
samhällsengagemang har svalnat och påpekar att stora
utmaningar väntar de politiska partierna, liksom det
ideella föreningslivet, skolan och medierna (yrkande
3).

Enligt  motionärerna  bakom  motion Kr4 (c)  är  den
bästa  åtgärden för att motverka  ungas  flykt  från
politiken   att   återställa   kommunalt  självstyre
(yrkande 7).

För  att ge ungdomar verklig möjlighet  att  påverka
bör  enligt   motionärerna  bakom  motion  Kr2  (fp)
befintliga strukturer förändras så att fler ungdomar
ska  kunna  inkluderas   i  beslutsfattandet.  Detta
gäller både den offentliga  och  den ideella sektorn
samt  de  politiska  partierna. Att skapa  speciella
inflytandeformer för ungdomar  som är äldre än 18 år
kan enligt motionärerna få effekten  att  ungdomar i
stället  stängs  ute  från verkliga möjligheter  att
påverka (yrkande 7).

Kulturutskottets ställningstagande

Av  regeringens  skrivelse   Demokratipolitik  (skr.
2003/04:110) framgår att det politiska deltagandet i
s.k.   icke-traditionella  former   för   inflytande
fortsätter   att   stiga  i  alla  grupper.  Däremot
fortsätter   det   politiska    deltagandet   i   de
traditionella formerna att sjunka hos befolkningen i
stort. Särskilt oroväckande är enligt skrivelsen att
de ungas engagemang sjunker.

Som    framhålls    i   propositionen   och    som
kulturutskottet  vill  understryka  måste  ungdomars
representation  i  partiväsendet  och  i  beslutande
församlingar både lokalt och centralt förbättras. De
politiska partierna måste ta ett ansvar för att utse
och behålla unga medlemmar,  både  kvinnor  och män,
till  politiska förtroendeposter inom styrelser  och
nämnder,   liksom   till   folkvalda   församlingar.
Partierna  har  enligt  kulturutskottets uppfattning
ett ansvar att aktivt utveckla sina arbetsmetoder så
att de lockar till sig även  unga  medborgare.  Även
skolan har här ett viktigt ansvar.
Behovet   av  åtgärder  från  samhällets  sida  är
angeläget och kulturutskottet välkomnar de initiativ
som presenteras i propositionen. Kulturutskottet ser
också   positivt   på   de   extra   medel   som   i
vårpropositionen   tillfördes  partistödet  och  som
bl.a. ska stödja skolningen  av  nya förtroendevalda
inom de politiska ungdomsförbunden.
Motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande  9  om ungdomars
delaktighet  i  demokratiska  processer  och  motion
2003/04:Kr232  (m)  yrkande 3 om vikten av ungdomars
politiska engagemang  väcktes båda hösten 2003. Båda
dessa motionsyrkanden ligger  i  linje  med  vad som
föreslås  i  propositionen  och  som kulturutskottet
stöder.  Något  uttalande  från riksdagens  sida  är
därför inte nödvändigt och kulturutskottet avstyrker
motionerna.

Beträffande     motionsyrkandet     om     speciella
inflytandeformer  vill kulturutskottet erinra om vad
som  sägs i propositionen  rörande  inflytandeforum.
Regeringen   anför   följande.   Sedan   den   förra
ungdomspolitiska     propositionen    har    antalet
inflytandeforum  för  ungdomar,   såsom  ungdomsråd,
ungdomsfullmäktige och ungdomsparlament  på kommunal
nivå  ökat,  vilket  regeringen  ser  positivt   på.
Inflytandeforum  utgör  enligt  regeringen en viktig
arena för delaktighet för de ungdomar  som ännu inte
uppnått rösträttsåldern och har blivit en  vanligare
plattform för ungdomars politiska deltagande. De kan
emellertid  inte  vara  ett  alternativ  till, eller
kompensera   för,   ungdomars   tillträde  till  och
delaktighet i de formella beslutsrummen.

Kulturutskottet delar motionärernas ståndpunkt att
det   är   viktigt  att  förekomsten  av   speciella
inflytandeformer   inte  bidrar  till  att  ungdomar
stängs ute från verkliga  möjligheter  att  påverka.
Ståndpunkten ligger också i linje med vad som  anges
i  propositionen. Med hänsyn härtill avstyrks motion
Kr2 (fp) yrkande 7.

Med  hänsyn  till  vad  kulturutskottet  anfört ovan
avstyrks  även  motion  Kr4  (c)  yrkande  7 rörande
kommunalt självstyre.


Generationsanalyser (12.6.2)


Propositionen

Politiska  reformer  kan  påverka  fördelningen   av
kostnader     mellan    generationer    och    olika
generationers  betalningsförmåga.   Omläggningen  av
pensionssystemet  är  ett  sådant exempel.  I  flera
länder     finns     kapacitet     att     analysera
generationsproblematik,   bland   annat  genom  s.k.
generationsanalyser. I en generationsanalys beskrivs
hur  varje  generation,  via  skatter och  avgifter,
bidrar till den gemensamma sektorn samt hur stor del
av  de  gemensamma resurserna som  varje  generation
över livet  tar  del av. I Sverige saknas sådana mer
omfattande analyser.  Ett  skäl är att genomförandet
av generationsanalyser är resurskrävande.

Regeringen gör bedömningen  att  kapacitet för att
löpande  kunna  genomföra  generationsanalyser   bör
byggas upp.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet   ställer   sig   bakom  regeringens
bedömning.


Metodutveckling för ungdomsperspektiv i beslut
(12.6.3)


Propositionen

Det finns ett behov av ökad kunskap  om hur ungdomar
påverkas  av  offentliga  beslut  och  om hur  deras
synpunkter  kan tas till vara. Konkreta verktyg  bör
tas fram som  kan  användas som stöd vid bedömningar
av huruvida ett beslut  kommer  att  ha  inverkan på
ungdomars livssituation.

Regeringen   gör  bedömningen  att  insatser   bör
initieras i syfte  att  utveckla  och sprida metoder
för   att   införliva   ett   ungdomsperspektiv    i
beredningen av ärenden inom statsförvaltningen.

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet  anser  i  likhet med regeringen att
det är viktigt att ett ungdomsperspektiv  införlivas
i beredningen av ärenden inom statsförvaltningen och
ser  därför  positivt  på  regeringens  förslag  att
arbeta fram metoder som främjar en sådan utveckling.


Ungdomars inflytande över ungdomspolitiken
(12.6.4)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 55 (c).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att regelbundna forum för
dialog med ungdomar  och  ungdomsorganisationer  bör
anordnas.  Dessa  forum  bör enligt regeringen kunna
fungera  som  rådgivande  organ  till  regeringen  i
frågor   av   särskild   betydelse   för   ungdomars
levnadsvillkor     och     för    den     nationella
ungdomspolitiken.

Motionen

I  motion 2003/04:Kr284 (c) hemställer  motionärerna
att  en  nationell  ledningsgrupp  för ungdomsfrågor
inrättas  under  ungdomsministerns ledning  (yrkande
6).

Kulturutskottets ställningstagande

Motionärernas förslag  om  att  inrätta en nationell
ledningsgrupp  för ungdomsfrågor överensstämmer  med
vad Ungdomsstyrelsen ansett. Regeringen har i den nu
aktuella  propositionen   angett   att   den   delar
Ungdomsstyrelsens   bedömning   att   en   bestående
nationell   ledningsgrupp   skulle   kunna  innebära
fördelar   i   samordningsarbetet  men  ansett   att
fördelarna  inte   är  tillräckligt  stora  för  att
motivera de kostnader  och  den  arbetsbörda  som en
sådan grupp skulle innebära.

Kulturutskottet  delar  regeringens  bedömning och
anser  att  det  i  stället bör anordnas regelbundna
forum     för     dialog    med     ungdomar     och
ungdomsorganisationer.  Med  hänsyn härtill avstyrks
motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 6.

Ett växande internationellt engagemang (12.6.5)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och  avstyrker i detta  sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 56 (m).

Propositionen

Möjligheterna   för  ungdomar  att  engagera  sig  i
internationellt  samarbete  bör  enligt  regeringens
bedömning  förbättras.   Ett   ökat   antal  svenska
ungdomar bör därmed beredas möjlighet att  arbeta  i
internationella organisationer.

Ungdomar  är  engagerade  i  och  vill påverka den
globala  utvecklingen. Det finns enligt  regeringens
bedömning  behov  av ett forum där ungdomars åsikter
och engagemang kan  tas  till vara. Regeringen avser
att skapa ett forum för en  levande och aktiv dialog
om  global  utveckling  där ungdomar  och  ungdomars
idéer och prioriteringar  har  en  självklar  plats.
Forumet   för  dialog  om  global  utveckling  avses
finansieras   inom   ramen   för   utgiftsområde   7
internationellt bistånd.

Motionen

I  motion  Kr1  (m)  anser motionärerna att det inte
behövs  något nytt forum.  Det  finns  redan  i  dag
enligt   motionärerna    många    mötesplatser   och
organisationer   som   bidrar  till  internationellt
utbyte och/eller hjälpverksamhet,  och  dessa  bör i
stället stödjas (yrkande 2).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet delar regeringens bedömning att  det
bör skapas ett forum för en levande och aktiv dialog
om  global  utveckling,  där  ungdomars  åsikter och
idéer  kan  föras  fram.  Kulturutskottet  avstyrker
därmed motion Kr1 (m) yrkande 2.


Insatser för kultur och fritid för alla
ungdomar (12.7)


Förebyggande verksamheter i syfte att minska
risken för ungdomar att hamna i kriminalitet,
missbruk eller socialt utanförskap (12.7.1)

Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade motionsförslagen.
Jämför reservation 57 (m).

Propositionen

Enligt regeringens bedömning  behövs  det  särskilda
stöd  och  förebyggande  insatser  för ungdomar  som
riskerar  att  hamna i kriminalitet, missbruk  eller
socialt utanförskap.

Regeringen avser därför att

   möjliggöra       en        förstärkning       och
kvalitetsutveckling    av    kommunernas    öppna
fritidsverksamhet  i  särskilt  utsatta  områden,
samt att
   bidra     till    att    utveckla    dokumenterat
framgångsrika verksamheter som bedrivs av ideella
aktörer.

Regeringen avser  att  ge Ungdomsstyrelsen möjlighet
att tillsammans med kommuner och myndigheter erbjuda
de berörda kommunerna stöd till utvecklingsarbete av
och kunskap om väl fungerande  metoder.  Inom  ramen
för insatserna bör enligt regeringen stöd kunna  ges
till  samordnad kompetensutveckling för personer som
arbetar  med  ungdomar  i riskmiljöer på lokal nivå.
För att kommunernas egen erfarenhet och kompetens på
området skall tas till vara  bör  enligt  regeringen
insatserna genomföras i nära samverkan med  kommuner
och Svenska Kommunförbundet.

Det   finns  enligt  regeringen  ett  stort  antal
framgångsrika  projekt  på  nationell och lokal nivå
som genomförs av ideella organisationer för ungdomar
i  riskmiljöer. Dessa har enligt  regeringen  kunnat
bedriva  en  bra  verksamhet  med goda effekter. Det
finns  enligt  regeringen behov av  att  ytterligare
stödja dokumenterat  framgångsrika  verksamheter som
bedrivs av ideella aktörer.
Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift
att  under 2006 och 2007 genomföra riktade  insatser
för sammanlagt 110 miljoner kronor till förebyggande
verksamhet för ungdomar i riskmiljöer.

Motionen

Beträffande  de  110  miljoner kronor som regeringen
har för avsikt att anslå  till Ungdomsstyrelsen 2006
och 2007 anför motionärerna bakom motion Kr1 (m) att
regeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en
detaljerad  redovisning  av problembilden,  vad  som
måste göras och av vem. Först därefter är det enligt
motionärerna aktuellt att diskutera insatser och vad
dessa kommer att kosta (yrkande 12 i denna del).

I  samma  motion  uttalar motionärerna  också  sin
tveksamhet  till  att det  är  Ungdomsstyrelsen  som
skall       hantera      de      nya       pengarna.
Frivilligorganisationer,  såsom Fryshuset, har visat
väldigt goda resultat. Risken är enligt motionärerna
att  kommunerna  känner  sig  tvungna  att  uppfinna
hjulet på nytt (yrkande 13 i denna del).

Kulturutskottets ställningstagande

Kulturutskottet   anser  att  den  information   som
presenteras  i  propositionen  rörande  förebyggande
verksamheter är tillräcklig  och  dessutom  anges  i
propositionen  att  regeringens  avsikt  är  att den
kompetens   och  erfarenhet  som  finns  beträffande
arbetet med ungdomar  i  riskmiljöer  ska  tas  till
vara.  Med hänsyn härtill delar inte kulturutskottet
motionärernas   uppfattning   att   regeringen   bör
återkomma  till  riksdagen  med  en  mer  detaljerad
redovisning  av  problembilden, vad som måste  göras
och av vem.

Med  anledning  av  vad  som  i  övrigt  anförs  i
motionen    vill    kulturutskottet     nämna    att
Ungdomsstyrelsen  tidigare  har arbetat med  unga  i
riskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt som pågick
1997-2001.  I  samverkansprojektet  arbetade  femton
kommuner för att  genom  samverkan mellan kommun och
föreningsliv förbättra situationen  för  ungdomar  i
riskmiljöer. Ungdomsstyrelsen samordnade projektet.
Med    hänsyn    till    det   anförda   avstyrker
kulturutskottet motion Kr1 (m)  yrkandena 12 och 13,
båda i denna del.

Stöd till drogfria ungdomslokaler (12.7.2)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar regeringens  bedömning
och   avstyrker   de   i   detta   sammanhang
behandlade       motionsförslagen        samt
motionsförslag  om användning av fritids- och
skollokaler på kvällar m.m.
Jämför reservationerna 58 (m), 59 (kd) och 60
(kd).

Propositionen

Regeringen gör bedömningen  att det bör inrättas ett
särskilt   stöd   för   utvecklingen   av   drogfria
ungdomslokaler.  Stödet  bör   enligt  regeringen  i
första hand ges till lokaler där  ungdomar själva är
aktiva  i  utformningen  av verksamheten,  främst  i
socialt utsatta områden.

Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppgift
att under 2006 och 2007 genomföra  riktade  insatser
för  sammanlagt  15  miljoner  kronor  för stöd till
utvecklingen av dessa ungdomslokaler.

Motionerna

Liksom beträffande de förebyggande insatserna  anser
motionärerna  bakom  motion  Kr1  (m) att regeringen
även i denna fråga bör återkomma till  riksdagen med
en detaljerad redovisning av problembilden,  vad som
måste göras och av vem. Först därefter är det enligt
motionärerna  aktuellt  att  diskutera  insatser för
drogfria  ungdomslokaler  och  vad dessa kommer  att
kosta (yrkande 12 i denna del).

Likaså uttalar motionärerna också  i  denna  fråga
sin tveksamhet till att det är Ungdomsstyrelsen  som
skall       hantera       de      nya      pengarna.
Frivilligorganisationer, såsom  Fryshuset, har visat
väldigt goda resultat (yrkande 13 i denna del).

Motionärerna  bakom motion Kr3 (kd)  anför  att  det
offentliga bör  ge  stöd till möteslokaler för unga,
men  betonar  samtidigt   vikten   av   det  ideella
engagemanget.  Att fritidsgårdar tar hjälp  av  både
elever och föräldrar  för att få verksamheten att gå
runt är enligt motionärerna  fullt rimligt och kan i
sig ge positiva spin off-effekter  i  form  av  ökat
föräldraengagemang och ökat samarbete elever emellan
(yrkande 22).

I   samma   motion   yrkande   23   samt   i  motion
2003/04:Kr361  (kd)  yrkande 12 påpekar motionärerna
att skollokaler ofta är  en outnyttjad resurs. Under
kvällar     och     helger    står    fritidsgårdar,
föreningslivets  lokaler   och   merparten  av  alla
lektionssalar  stängda  trots  att de  skulle  kunna
utnyttjas  som  replokaler  för musik  eller  teater
eller som målar- och skrivarstugor.

I motion Kr285 (s) framhåller  motionären att det är
viktigt   att   det  skapas  ett  antal   nationella
utvecklingscentrum   och  att  Rinkeby  Folkets  Hus
skulle  kunna  bli  ett sådant  centrum.  Motionären
anför vidare att de medel  som  anvisats  till barns
och ungdomars träffpunkter bör kunna användas på ett
friare sätt.

Kulturutskottets ställningstagande

Tillgången  till  lokaler för öppna verksamheter  är
som regeringen påpekar av central vikt för att skapa
en  infrastruktur  för   ungdomars   deltagande  och
skapande  på  lokal nivå. Kulturutskottet  välkomnar
därför regeringens  bedömning  att  det  behövs  ett
särskilt   stöd   för   utvecklingen   av   drogfria
ungdomslokaler.  Kulturutskottet  anser inte att  de
aviserade  medlen  ska användas på ett  friare  sätt
såsom anförs i motion  Kr285  (s),  varför  motionen
avstyrks.

I avsnittet 12.7.1 har kulturutskottet i fråga  om
stöd  till  förebyggande  verksamheter  uttalat  att
kulturutskottet inte delar motionärernas uppfattning
i motion Kr1 (m) att regeringen bör återkomma med en
mer detaljerad redovisning av problembilden, vad som
måste  göras  och  av  vem. Uttalandet har giltighet
även i fråga om stöd till  drogfria  ungdomslokaler.
Kulturutskottet   anser  att  den  information   som
presenteras i propositionen  är tillräcklig och vill
upprepa  att Ungdomsstyrelsen tidigare  har  arbetat
med unga i riskzon, bl.a. genom ett samarbetsprojekt
som pågick 1997-2001.
Med   hänsyn    till    det    anförda   avstyrker
kulturutskottet motion Kr1 (m) yrkandena  12 och 13,
båda i denna del.

När  det gäller motionerna Kr3 (kd) yrkande  23  och
2003/04:Kr361  (kd)  yrkande 12 om möjligheterna att
använda  bl.a.  fritidslokaler  och  skollokaler  på
kvällarna och motion  Kr3  (kd) yrkande 22 om vikten
av  det ideella engagemanget  delar  kulturutskottet
motionärernas  uppfattning;  det  ideella arbetet är
viktigt  och kan som motionärerna påpekar  få  flera
positiva effekter, bl.a. ökat föräldraengagemang och
mer förståelse  för  varandra  elever  emellan.  Det
skulle också vara värdefullt om tomma fritidslokaler
och  skollokaler  utnyttjades  kvällstid.  I  vilken
utsträckning   detta  kan  ske  är  emellertid,  som
motionärerna  påpekar,  en  fråga  för  de  enskilda
skolorna och kommunerna. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker kulturutskottet motionerna.


En utvecklad ungdomsledarroll (12.7.3)


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet  delar  regeringens bedömning
och  avstyrker  i detta sammanhang  behandlat
motionsförslag.
Jämför reservation 61 (kd).

Propositionen

Utbildningssystemets   möjligheter   att   möta  det
framtida    kompetensbehovet    när    det    gäller
fritidsledare    och    andra   ungdomsledare   inom
fritidsområdet  bör  enligt   regeringens  bedömning
analyseras  i  samverkan med de olika  aktörerna  på
området.

Motionen

I motion Kr3 (kd)  framhålls  vikten  av  att det är
personer med rätt kompetens som arbetar med ungdomar
(yrkande 21).

Kulturutskottets ställningstagande

Fritidsledare och andra ungdomsledare spelar  enligt
kulturutskottets uppfattning en viktig roll eftersom
de verkar i olika ungdomsmiljöer bl.a. i skolan,  på
fritidsgårdar och i föreningslivet. Som motionärerna
framhåller  är  det viktigt att alla som arbetar med
ungdomar har rätt kompetens för sin viktiga uppgift.
Kulturutskottet välkomnar  därför regeringens avsikt
att låta analysera hur utbildningssystemet  kan möta
det  framtida kompetensbehovet av fritidsledare  och
andra former av ungdomsledare inom fritidsområdet.

Med    hänsyn    till    det   anförda   avstyrker
kulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 21.

Övriga motioner


Kulturutskottets förslag i korthet

Kulturutskottet    avstyrker    ett     antal
fristående motioner om bl.a. idrott, sex- och
samlevnadsfrågor samt rösträttsålder.
Jämför  reservationerna  62 (kd, c), 63 (kd),
64 (kd), 65 (kd), 66
(kd, c) och 67 (c).

Idrott

Motionen

Motionärerna bakom motion  Kr2  (fp) påpekar att det
inom  allför många idrottsföreningar  finns  tydliga
inslag   av   en  elitisering  av  barnverksamheten.
Elitsatsningar inom idrotten ska enligt motionärerna
motverkas (yrkande 23).

I samma motion  yrkande  24  lyfts  fram  att lika
förutsättningar för tjejer och killas ska gälla inom
idrotten, bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och
utbildning.

Kulturutskottets ställningstagande

Beträffande   motionsyrkandet   om   elitisering  av
barnverksamhet     vill    kulturutskottet    liksom
motionärerna nämna att  frågan  berörs  i  idrottens
idéprogram   "Idrotten   vill"  med  riktlinjer  för
idrotten. I programmet sägs  bl.a.  att i barnidrott
upp till 12 år leker man och låter barnen  lära  sig
olika  idrotter  och  att tävling ska vara en del av
leken  och  alltid ske på  barnens  villkor.  Vidare
anges att de  principer  om  lekfullhet och allsidig
träning som gäller inom barnidrott  också  ska gälla
under de första åren inom ungdomsidrotten.

Riksidrottsförbundet har nyligen, i oktober  2004,
presenterat  en  studie  "Den  goda  barnidrotten  -
föräldrar  om  barns  idrott" gjord av Staffan Karp.
Studien bygger på 36 intervjuer  med  föräldrar till
barn  i  åldern 10-12 år inom två idrottsföreningar,
en  fotbollsförening  och  en  badmintonförening.  I
studien  har  föräldrarna fått ta ställning till ett
antal påståenden  om  hur  barnidrott  ska bedrivas,
hämtade från Idrotten vill. Det visade sig i studien
att föräldrarna är tämligen överens med riktlinjerna
i  Idrotten  vill  och  önskar en lekfull barnidrott
utan alltför seriösa tävlingsinslag.  De  var  också
nöjda    med    föreningarnas   sätt   att   bedriva
verksamheten, även  om  dessa inte helt lyckats leva
upp  till  de  ställda målen.  Särskilt  gällde  det
alltför tidiga krav på prestation och resultat.
Som framgår av  studien  lyckades idrottsklubbarna
inte  med  att  fullt  ut  leva upp  till  Idrottens
idéprogram,  även  om  de var på  rätt  väg.  Enligt
kulturutskottets mening  finns det all anledning att
trycka  på  i  dessa frågor och  arbeta  för  mindre
elitisering i barn- och tidiga ungdomsidrotten.
Med detta ställningstagande  från  kulturutskottet
får  motion  Kr2 (fp) yrkande 23 anses tillgodosedd.
Den  påkallar  därför   inte  någon  vidare  åtgärd.
Motionen avstyrks.

När   det   gäller  motionsyrkandet   rörande   lika
förutsättningar   för   tjejer   och   killar,   har
kulturutskottet  senast  i våras prövat ett liknande
motionsyrkande         (yttr.        2003/04:KrU2y).
Kulturutskottet  underströk   då   vikten   av   att
jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet,
och  kulturutskottet förutsatte att ansträngningarna
med   att    öka    jämställdheten    intensifieras.
Kulturutskottet   hade   vidare   inhämtat  att   en
reviderad jämställdhetsplan för idrotten  kommer att
behandlas   på   RF-stämman   2005.  Kulturutskottet
avstyrkte motionsyrkandet. Kulturutskottet gör samma
bedömning  och  avstyrker  därmed  motion  Kr2  (fp)
yrkande 24.


Sex- och samlevnadsfrågor


Motionen

I motion Kr3 (kd) anför motionärerna  vikten  av att
skolan    tar    sitt    ansvar    för    sex-   och
samlevnadsundervisningen.   I   detta  arbete  måste
skolan enligt motionärerna ta vara  på den kompetens
på området som finns på ungdomsmottagningarna.  Sex-
och      samlevnadsundervisningen     bör     enligt
motionärerna,   inte   minst   med   tanke   på  att
tonåringars  verklighetsbild i hög grad hämtas  från
pornografi  och  sexspalter,  bli  mer  inriktad  på
relationer  och  hur  man  vårdar  och  hanterar  en
relation och  vad  det  innebär att vara tillsammans
med någon (yrkande 13).

I samma motion yrkande  14  anser motionärerna att
det   i   varje   kommun   ska   finnas   minst   en
ungdomsmottagning  och  att det i kommunallagen  ska
skrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun
att erbjuda ungdomsmottagning i någon form.
Personalen  på  ungdomsmottagningar   bör   enligt
motionärerna  bakom  samma motion yrkande 15 utgöras
av fler män. Motionärerna påpekar att
96  %  av  personalen  och  92  %  av  besökarna  på
ungdomsmottagningar är kvinnor. Att killar i princip
inte har någon av samma  kön att prata med är enligt
motionärerna oacceptabelt. Pojkar har samma behov av
att få samtala och ställa frågor som flickor.
Motionärerna bakom samma  motion  yrkande 16 anför
att samhället har ett ansvar för att  se till att så
få  kvinnor  som  möjligt  tvingas  genomgå   abort.
Motionärerna anser att Folkhälsoinstitutet bör ges i
uppdrag  att  leda  arbetet  för  att minska antalet
tonårsaborter  med  stöd  av  den handlingsplan  för
prevention av oönskade graviditeter  som myndigheten
tagit  fram.  God  rådgivning  och subvention  eller
gratis   preventivmedel   lyfts   också    fram   av
motionärerna  som  viktiga  faktorer  för att minska
antalet oönskade graviditeter.

Kulturutskottets ställningstagande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande över motion
Kr3 (kd) yrkande 13 om skolans ansvar för  sex-  och
samlevnadsundervisningen  anfört  att skolan, enligt
läroplaner  och  kursplaner,  ska bedriva  sex-  och
samlevnadsundervisning,   men   att   det   konkreta
innehållet  i  undervisningen är en  fråga  för  den
enskilda   skolan.   Kulturutskottet   delar   denna
uppfattning    och    avstyrker,    i   likhet   med
utbildningsutskottet, motionen.

Beträffande         motionsyrkandena         rörande
ungdomsmottagningarna  har  kulturutskottet inhämtat
att    frågor   rörande   ungdomsmottagningar    för
närvarande bereds inom Regeringskansliet. Med hänsyn
härtill  avstyrker  kulturutskottet  motion Kr3 (kd)
yrkandena 14 och 15.

När det gäller motionärernas synpunkter  rörande det
abortförebyggande    arbetet   har   socialutskottet
tidigare   behandlat   liknande    yrkanden    (bet.
2002/03:SoU7).  Socialutskottet  angav i betänkandet
att ett förslag till handlingsplan för att förebygga
oönskade       graviditeter       bereddes      inom
Regeringskansliet. Motionsyrkandena  avstyrktes  och
riksdagen   godkände  betänkandet.  Det  ankommer  i
första hand på  socialutskottet att bereda frågor av
detta slag. För egen del finner kulturutskottet inte
anledning att ompröva det tidigare riksdagsbeslutet.
Kulturutskottet avstyrker  därför  motion  Kr3  (kd)
yrkande 16.


Rösträttsålder


Motionen

Motionärerna   bakom   motion  Kr3  (kd)  anser  att
rösträtten ska gälla från  och med det år man fyller
18  år  i stället för som i dag  från  den  dag  man
fyller 18 år (yrkande 20).

Kulturutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet  har  under  våren  behandlat
liknande   motionsyrkanden   som   avstyrkts   (bet.
2003/04:Kr19).    Betänkandet    har   godkänts   av
riksdagen.    Kulturutskottet   gör   inget    annat
ställningstagande,   motion   Kr3  (kd)  yrkande  20
avstyrks således.


Rasistiska och nazistiska organisationer


Motionen

Motionärerna  bakom  motion  Kr3  (kd)   anser   att
deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella
organisationer bör förbjudas (yrkande 27).

Kulturutskottets ställningstagande

Ett    liknande    motionsyrkande   behandlades   av
justitieutskottet våren  2003  (bet. 2002/03:JuU10).
Av betänkandet framgår att en statlig utredning sett
över frågan om straffansvar för  aktivt deltagande i
en  sammanslutning  som  har  brottslighet  som  ett
väsentligt  inslag  i  sin  verksamhet.  Utredningen
lämnade   2000   ett   betänkande   (SOU   2000:88).
Utredningens majoritet kom fram till  att  det fanns
flera   skäl  till  att  inte  kriminalisera  aktivt
deltagande  i  en  sådan sammanslutning. Anledningen
härtill  var  bl.a.  risken   för   en   otillbörlig
inskränkning    av   möjligheterna   till   politisk
opinionsbildning  och  svårigheter att precisera det
straffbara  området.  Justitieutskottet   ansåg  att
dessa  skäl  fortfarande  var  bärande och avstyrkte
motionsyrkandet. Riksdagen godkände betänkandet.

Kulturutskottet är inte av någon  annan  åsikt och
avstyrker motion Kr3 (kd) yrkande 27.

Övervikt bland ungdomar


Motionen

I   motion  Kr3  (kd)  framhåller  motionärerna  att
övervikt  bland barn och unga är ett växande problem
som måste tas på största allvar (yrkande 9).

Kulturutskottets ställningstagande

Andelen överviktiga  och  fysiskt  inaktiva barn och
ungdomar  har  ökat markant de senaste  decennierna.
Som motionärerna  anför  krävs en rad olika åtgärder
inom  ett  flertal  politikområden   för  att  komma
tillrätta med problemen.

Skolan  har  här  en  viktig  uppgift  att   under
skoldagen   ge  utrymme  för  fysisk  aktivitet  och
erbjuda bra skolmåltider,  men  också  att ge elever
goda kunskaper om relationen mellan hälsa,  mat  och
fysisk   aktivitet.   Regeringen  har  inrättat  ett
Nationellt centrum för  främjande av fysik aktivitet
hos   barn   och  ungdom  vid  Örebro   universitet.
Centrumets främsta  uppgift  är  att stödja skolor i
deras  arbete  med  att stimulera till  ökad  fysisk
aktivitet och till andra hälsofrämjade åtgärder.
Även idrotten fyller  här  en  självklar funktion.
Ett  utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen  och
skolan  är  ett  viktigt  område  som  lyfts  fram i
regeringens   "Handslag"   med   svensk  idrott  för
Sveriges barn och ungdomar. Denna  satsning  innebär
att  idrottsrörelsen  under  mandatperioden tillförs
sammanlagt en miljard kronor från  överskottet  i AB
Svenska  Spel.  Pengarna  används för att stödja och
uppmuntra idrottsföreningar  och  förbund  att öppna
dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna,  satsa
mer  på  flickors  idrottande,  delta  i  kampen mot
droger och intensifiera samarbetet med skolorna.
Också  friluftslivet  bör  nämnas  i sammanhanget.
Friluftsliv  är  en  av  de vanligaste formerna  för
fysisk  aktivitet  och  har en  stor  betydelse  för
folkhälsan samt bidrar till  livskvalitet  för många
människor.  Problemet med bristande fysisk aktivitet
och dåliga kostvanor  är oftast relaterade till s.k.
livsstilsfaktorer.  Vanor  och  livsstil  grundläggs
ofta tidigt i en människas  liv.  I  detta skede har
friluftslivet,  och därmed friluftsorganisationerna,
en viktig roll att  spela för att lägga grunden till
en sund livsstil hos  de barn och ungdomar som är på
väg att bli nästa generation vuxna.
Här kan också nämnas  att  regeringen gett Statens
folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket i uppdrag att
ta fram ett underlag till en handlingsplan  för goda
matvanor    och    ökad   fysisk   aktivitet   bland
befolkningen.  Uppdraget   skall  redovisas  den  30
december 2004.
Med hänsyn till det arbete  på bred front som sker
för att motverka övervikt bland  ungdomar  avstyrker
kulturutskottet motion Kr3 (kd) yrkande 9.

Kulturella aktiviteter i skolan


Motionen

Motionärerna  bakom  motion  Kr2  (fp)  påpekar  att
elever  bör få uppleva kulturella aktiviteter och få
utöva   aktivt    kulturskapande    genom   estetisk
verksamhet  inom  skolans  ram.  Även  kultur-   och
musikskolornas   betydelse  lyfts  fram  i  motionen
(yrkande 22).

Kulturutskottets ställningstagande

I  propositionen  anges  att  regeringen  avser  att
stödja arbetet med  kultur  och  estetik  i  skolan.
Vidare anförs att skolbiblioteken har en viktig roll
i  att stimulera skolors arbete med språkutveckling,
läsning  och  litteratur.  Regeringen  anser  att en
ökning av resurserna till personal i skolbiblioteken
skulle  betyda mycket för att stimulera till läsning
och att det  är  möjligt för kommunerna att utnyttja
statens stöd till  personalförstärkning  i skola och
fritidshem  för  detta ändamål. Kulturutskottet  har
inget att erinra mot dessa uttalanden och vill också
ställa sig bakom vad  motionärerna anfört om kultur-
och musikskolornas betydelse.  Dessa  har  en viktig
uppgift  att  fylla  både  med avseende på den breda
verksamheten och när det gäller att stimulera och ta
till vara talanger. Eftersom  motionsyrkandet ligger
i   linje   med   regeringens  och  kulturutskottets
bedömning är något  initiativ  från  riksdagens sida
inte påkallat. Kulturutskottet avstyrker  motion Kr2
(fp) yrkande 22.


Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet


Motionen

I  motion  2003/04:Kr284 (c) anser motionärerna  att
Kulturrådet   ska   få   i   uppdrag  att  stimulera
kulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet i
kulturverksamhet vidgas (yrkande 3).

Kulturutskottets bedömning

De offentliga kulturinstitutionerna  har redan i dag
ett ansvar för att främja ungdomars möjligheter  att
utveckla sina kulturella uttryck.

Regeringen  har  nyligen avsatt 20 miljoner kronor
ur  Allmänna  arvsfonden   till   en   satsning  för
utveckling  av  barn- och ungdomskultur. Regeringens
ambition är att sammanlagt  60  miljoner  kronor ska
avsättas för ändamålet. Medlen bör enligt regeringen
fördelas till projekt där ideella organisationer med
verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar ges
möjligeter   att   utveckla   barns   och  ungdomars
kulturengagemang  och eget skapande. Det  kan  göras
antingen    av   organisationerna    själva    eller
tillsammans med  olika  kulturinstitutioner - lokala
och centrala.
Regeringen har även tillsatt  en  aktionsgrupp för
barnkultur  med  uppdrag att ta initiativ  till  ett
modellsamarbete med ett antal kommuner som etablerat
föredömliga former  för  arbetet med barn och kultur
(dir. 2004:117). Gruppen ska  ge förslag på framtida
insatser för att stärka barnkulturens  ställning och
göra  en  kartläggning  av  barnkulturen  i Sverige.
Aktionsgruppen  ska  redovisa  sitt  uppdrag  i   en
slutrapport i april 2006.
Med  hänsyn  till  det arbete som sålunda sker för
att  öka  ungdomars delaktighet  i  kulturverksamhet
avstyrks motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 3.

Hiphopkulturen


Motionen

Motionärerna  bakom  motion  2003/04:Kr238 (s) anser
att regeringen bör ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att
utvärdera  vilka  konsekvenser  hiphopkulturen   och
därmed  graffitin  haft i Sverige som ett alternativ
till kriminella och destruktiva livsstilar.

Kulturutskottets ställningstagande

Det   är   självfallet  att   fritidsintressen   som
förhindrar kriminella  och destruktiva livsstilar är
förtjänta     av     samhällets     stöd.     Enligt
kulturutskottets mening  saknas  dock  anledning att
initiera en utvärdering av det slag som motionärerna
förordar.  Kulturutskottet  avstyrker därmed  motion
2003/04:Kr238 (s).



Reservationer



Kulturutskottets  förslag  till  riksdagsbeslut  och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i kulturutskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.


1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår   proposition   2004/05:2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 1 samt
bifaller delvis motion 2004/05:Kr4  yrkandena  2 och
6.

Ställningstagande

Vi  anser  att  resultatet av ungdomspolitiken efter
tio år med Socialdemokraterna vid regeringsmakten är
under all kritik.  Ungdomar  har  i  mycket hög grad
drabbats av de försämringar av ekonomi  och  välfärd
som  skett under 90-talet. Den senaste uppföljningen
av regeringens  ungdomspolitik  som Ungdomsstyrelsen
gjort visar att regeringen misslyckats med merparten
av  delmålen  för ungdomspolitiken.  Regeringens  nu
lagda  proposition   för   ungdomspolitik  under  de
kommande åren är enligt vår uppfattning mycket mager
på  konkreta  åtgärder för att  förbättra  ungdomars
situation.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen
bör avslå proposition  2004/05:2  och bifalla motion
Kr2  (fp) yrkande 1 samt bifalla delvis  motion  Kr4
(c) yrkandena 2 och 6.

2. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  proposition   2004/05:2.   Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2004/05:Kr4 yrkandena  2
och  6  samt  bifaller  delvis   motion  2004/05:Kr2
yrkande 1.

Ställningstagande

Jag   anser   att   den  nu  aktuella  propositionen
kännetecknas  av  ett utpräglat  uppifrånperspektiv,
där  statliga  myndigheter  och  ytterst  regeringen
förbehåller sig  rätten  att  lägga livet till rätta
för ungdomar, på samma sätt som  man ser inom en rad
andra   politikområden.  Propositionen   är   vidare
alltför    allmänt    hållen,    övergripande    och
intetsägande,   något  som  öppnar  för  ytterligare
byråkratisering.

Med  hänsyn  till   det   anförda  anser  jag  att
riksdagen  bör  avslå  proposition   2004/05:2   och
bifalla  motion  Kr4  (c)  yrkandena  2  och  6 samt
bifalla delvis motion Kr2 (fp) yrkande 1.

3. Övergripande mål och huvudområden för
ungdomspolitiken (punkt 2)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och  Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition  2004/05:2  punkt  2 om
övergripande     mål     och     huvudområden    för
ungdomspolitiken.    Därmed    bifaller    riksdagen
motionerna 2003/04:Kr232 yrkande  1  och 2004/05:Kr1
yrkande   1  samt  avslår  motionerna  2003/04:Kr361
yrkande  11,   2004/05:Kr2   yrkandena   3   och  4,
2004/05:Kr3  yrkandena  2,  5 och 6 samt 2004/05:Kr4
(c) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att en bra ungdomspolitik  handlar  om  att
röja  hinder som är unika för unga. Vår utgångspunkt
är dock att så långt det är möjligt undvika att dela
in  politiken   utifrån  olika  gruppers  intressen.
Ungdomar  är först  och  främst  människor  och  den
politik som  behövs  för  att  ge  unga människor en
trygg uppväxt, god utbildning, stimulerande  fritid,
möjlighet  till  ett  riktigt  jobb  och  bra bostad
gynnar  naturligtvis alla "grupper" i samhället.  Vi
är  samtidigt   medvetna   om  att  unga  människors
verklighet ändå skiljer sig  från  de flesta vuxnas,
bl.a.  därför  att unga ofta har ont om  pengar  och
därmed inte har  tillgång  till  samma  fritids- och
kulturutbud som vuxna.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen
bör bifalla motionerna 2003/04:Kr232 (m)  yrkande  1
och  Kr1  (m)  yrkande  1  samt  avslår  regeringens
förslag   i   proposition   2004/05:2   punkt  2  om
övergripande     mål     och     huvudområden    för
ungdomspolitiken  liksom  motionerna   2003/04:Kr361
(kd)  yrkande  11, Kr2 (fp) yrkandena 3 och  4,  Kr3
(kd) yrkandena 2,  5  och 6 samt Kr4 (c) yrkandena 1
och 3.

4. Övergripande mål och huvudområden för
ungdomspolitiken (punkt 2)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  proposition  2004/05:2 punkt 2 om
övergripande     mål     och    huvudområden     för
ungdomspolitiken. Därmed bifaller  riksdagen  motion
2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna
2003/04:Kr232  yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande  11,
2004/05:Kr1 yrkande  1,  2004/05:Kr3  yrkandena 2, 5
och 6 samt 2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

De  övergripande mål som vi vill sätta upp  för  den
nationella ungdomspolitiken är

   alla  ungdomar  ska  garanteras  lika möjligheter
från start i livet,
   alla ungdomar ska ges förutsättningar  att själva
välja sin framtid.

De  huvudområden  som  ungdomspolitiken  enligt  vår
uppfattning   bör   fokusera   på   är   de  viktiga
vardagsfrågorna   som   berör  det  stora  flertalet
ungdomar. Ungdomspolitiken ska inte vara till för en
liten engagerad elit. De  huvudområden  som  vi vill
koncentrera oss på är också de som under tio år  med
den   socialdemokratiska   regeringen   blivit  mest
eftersatta. Våra huvudområden är:

   arbete,
   utbildning,
   bostäder,
   brottsbekämpning och trygghet samt
   fritid och kultur.

Vi  anser  vidare  att delmålen för ungdomspolitiken
bör finnas kvar.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen
bör bifalla motion Kr2  (fp)  yrkandena 3 och 4 samt
avslå  regeringens  förslag i proposition  2004/05:2
punkt 2 om övergripande  mål  och  huvudområden  för
ungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)
yrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd) yrkande 11, Kr1 (m)
yrkande 1, Kr3 (kd) yrkandena  2,  5  och 6 samt Kr4
(c) yrkandena 1 och 3.

5. Övergripande mål och huvudområden för
ungdomspolitiken (punkt 2)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår  proposition  2004/05:2  punkt 2 om
övergripande     mål     och     huvudområden    för
ungdomspolitiken.    Därmed    bifaller    riksdagen
motionerna 2003/04:Kr361 yrkande  11 och 2004/05:Kr3
yrkandena   2,   5  och  6  samt  avslår  motionerna
2003/04:Kr232  yrkande  1,  2004/05:Kr1  yrkande  1,
2004/05:Kr2  yrkandena  3  och  4  samt  2004/05:Kr4
yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Jag  anser  att   riksdagen  bör  avslå  regeringens
förslag till nationella mål för ungdomspolitiken och
jag begär att regeringen  återkommer  till riksdagen
med förslag på nya mål. De nya målen bör  enligt min
mening  utformas  med utgångspunkt i sex riktlinjer,
närmare  bestämt:  stödjande  insatser,  helhetssyn,
goda uppväxtvillkor,  etablering  i  vuxensamhället,
främja ansvarstagande och ökad samverkan.

Den kristdemokratiska ungdomspolitiken  bygger  på
en   bredare   helhetssyn   än  Socialdemokraternas.
Socialdemokraternas   politik   fokuserar    alltför
ensidigt  på  ungdomars  självständighet, deras rätt
till   inflytande   och  deras   rätt   till   makt.
Kristdemokraterna vill se ett  bredare perspektiv på
ungdomsfrågorna där ungdomarna ses som självständiga
individer i ett socialt sammanhang. Ungdomsåren är i
hög  grad  den tid då individens  identitet  formas.
Identiteten  utvecklas  i  samspel med föräldrar och
familj,  andra  små naturliga  gemenskaper  och  det
omgivande samhället.
Jag anser vidare  att  det  bör vara riksdagen och
inte  regeringen  som  ska besluta  om  delmålen  på
politikområdet. Bakgrunden  härtill är att riksdagen
bättre  ska kunna bedöma den politiska  inriktningen
på ungdomspolitiken.
Med  hänsyn   till   det  anförda  anser  jag  att
riksdagen bör bifalla motionerna  Kr3 (kd) yrkandena
2,  5 och 6 och 2003/04:Kr361 (kd) yrkande  11  samt
avslå  regeringens  förslag  i proposition 2004/05:2
punkt  2  om övergripande mål och  huvudområden  för
ungdomspolitiken liksom motionerna 2003/04:Kr232 (m)
yrkande 1,  Kr1  (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena 3
och 4 samt Kr4 (c) yrkandena 1 och 3.

6. Övergripande mål och huvudområden för
ungdomspolitiken (punkt 2)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  proposition  2004/05:2 punkt 2 om
övergripande     mål     och    huvudområden     för
ungdomspolitiken. Därmed bifaller  riksdagen  motion
2004/05:Kr4 yrkandena 1 och 3 samt avslår motionerna
2003/04:Kr232  yrkande 1, 2003/04:Kr361 yrkande  11,
2004/05:Kr1 yrkande 1, 2004/05:Kr2 yrkandena 3 och 4
samt 2004/05:Kr3 yrkandena 2, 5 och 6.

Ställningstagande

Propositionen fullföljer  enligt  min uppfattning en
olycklig tradition genom att reglera  hur kommunerna
ska arbeta med ungdomsfrågor. Huvudorsaken  till den
kommunala   demokratins   brister   är   enligt  min
uppfattning  summan  av  statliga  regleringar   och
uppdrag   som   resulterar   i  byråkratisering  och
kommunala handlingsplaner som  inte  svarar  mot  de
behov och den verklighet som finns lokalt. Politiken
blir  svårbegriplig t.o.m. för de mest insatta och i
långt högre  grad  för  ungdomar.  En  bättre  lokal
ungdomspolitik   och   en  demokratisk  process  där
ungdomar  kan  vara delaktiga  och  göra  sig  hörda
motverkas direkt  av den typ av statlig styrning som
kännetecknar regeringens  politik. Eftersom ungdomar
är olika och förutsättningarna skiftar i olika delar
av  landet  bör makten över ungdomspolitiken  enligt
min mening ligga  så nära den enskilda individen som
möjligt. Det är ett  synsätt  som  ser  ungdomar som
individer - inte som en problemtyngd grupp - och som
syftar till att riva hinder och ge dem makt.

Jag anser vidare att delmålen för ungdomspolitiken
bör vara kvar eftersom de fyller en funktion. De bör
dock enligt min mening diskuteras och fastställas av
ungdomarna och kommunen på lokal nivå.
Med   hänsyn   till  det  anförda  anser  jag  att
riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkandena 1 och
3  samt  avslå  regeringens  förslag  i  proposition
2004/05:2   punkt  2   om   övergripande   mål   och
huvudområden för ungdomspolitiken, liksom motionerna
2003/04:Kr232  (m)  yrkande  1,  2003/04:Kr361  (kd)
yrkande 11, Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkandena  3
och 4 samt Kr3 (kd) yrkandena 2, 5 och 6.

7. Övergripande frågor (punkt 3)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservationen  om
övergripande frågor. Därmed bifaller riksdagen
motionerna    2004/05:Kr2   yrkande   21   och
2004/05:Kr3  yrkande   4  samt  avslår  motion
2004/05:Kr3 yrkandena 1, 3 och 25.

Ställningstagande

Vi vill anföra att ungdomar  liksom  alla  människor
har  behov  av  kulturell stimulans och meningsfulla
sysselsättningar   även   under   sin  fritid.  Till
skillnad från de flesta vuxna har ungdomar ofta inte
de  ekonomiska  eller sociala resurserna  att  kunna
tillfredsställa  dessa  behov  av  egen  kraft.  Den
segregation  av  kulturella   mönster   som   skilda
ekonomiska och sociala förutsättningar kan skapa bör
enligt  vår  uppfattning brytas genom ett offentligt
stöd  till  ungdomars   kulturella  aktiviteter  och
fritidssysselsättningar.   Genom   ungdomarna  läggs
grunden för framtidens nya kulturmönster.  För många
ungdomar   är   kultur   intimt  förknippad  med  en
livsstil. Kultur blir därför  en del av identiteten.
Vi vill understryka vikten av att  stödja  ungdomars
egen kultur.

Ett annat viktigt område är enligt vår uppfattning
den ideella sektorn. För ungdomsverksamheten  är den
ideella   sektorn   av   helt  avgörande  betydelse,
eftersom det är via föreningar  som samhället har en
möjlighet  att  nå  ut  till  ungdomar.  Regeringens
politik är fokuserad på en statlig  eller möjligtvis
kommunal nivå. Vi anser att regeringsbeslut  som ska
genomfaras  av  statliga  myndigheter  riskerar  att
aldrig  nå  ut  till  en  vidare krets ungdomar. Via
föreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet
för politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt
vår uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.
Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (fp) yrkande 21
och Kr3 (kd) yrkande 4 samt  avslå  motion  Kr3 (kd)
yrkandena 1, 3 och 25.

8. Övergripande frågor (punkt 3)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen  om  övergripande
frågor. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3
yrkandena  1,  3,  4  och   25  samt  avslår  motion
2004/05:Kr2 yrkande 21.

Ställningstagande

För att vi ska utvecklas som  människor  med respekt
för  oss  själva  och  andra  behöver  vi  en minsta
gemensam  nämnare  för handlandet människor emellan.
Den  statliga  ungdomspolitiken  måste,  anser  jag,
samtidigt som den  medger att ungdomar själva formar
sin framtid, medverka  till att grundvärderingar som
demokrati,  solidaritet och  människovärde  överförs
till kommande generationer.

Vidare  anser   jag   att   vi  måste  understryka
familjens   betydelse  och  betydelsen   av   trygga
uppväxtmiljöer. Unga behöver också vuxna att samtala
med för att få  stöd och råd, och det är viktigt att
dessa relationer är trygga.
Ett annat viktigt område är enligt min uppfattning
den ideella sektorn.  För ungdomsverksamheten är den
ideella   sektorn  av  helt   avgörande   betydelse,
eftersom det  är via föreningar som samhället har en
möjlighet  att  nå  ut  till  ungdomar.  Regeringens
politik är fokuserad  på en statlig eller möjligtvis
kommunal nivå. Jag anser att regeringsbeslut som ska
genomföras  av  statliga  myndigheter  riskerar  att
aldrig nå ut till  en  vidare  krets  ungdomar.  Via
föreningslivet och folkrörelserna finns en möjlighet
för politiken att nå ut till fler. Det behövs enligt
min uppfattning en ökad tillit till folkrörelserna.
Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen  bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkandena  1,
3, 4 och 25 och avslå motion Kr2 (fp) yrkande 21.

9. Levnadsvillkoren för ungdomar (punkt 4)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservationen om levnadsvillkoren
för  ungdomar.   Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2004/05:Kr2 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att ge ungdomar friheten
att  leva  det liv som  de  önskar  och  att  staten
hjälper till  att  skapa  förutsättningarna  härför.
Särskilt  bör  enligt  vår uppfattning uppmärksammas
att   det   i   dag   råder   stora   skillnader   i
förutsättningar beroende på etnisk  bakgrund.  Detta
måste förändras. Det gäller även skillnader som kön,
sexuell läggning och funktionshinder.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 6.

10. Högre prioritering av ungdomars kultur
(punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om högre prioritering
av  ungdomars  kultur.   Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2003/04:Kr284 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag  anser  att  det  är  viktigt  att  stödet  till
ungdomars olika kulturprojekt  utformas på ungdomars
egna villkor. Ungdomars egna initiativ  till  kultur
och fritidsverksamhet kräver ofta ganska låga belopp
för  att komma i gång, men de har inte tid att vänta
ett år  på  att  få dem. Norrköping är en kommun där
man arbetat framgångsrikt  med  kultur för unga. Där
har  kommunen  insett  att  det är viktigt  att  när
ungdomar    vill    genomföra    någon    form    av
kulturaktiviteter  ska  kommunen vara  flexibel  och
obyråkratisk. Det är initiativen  från  de  unga som
räknas  och  prioriteras. Att satsa på ungdomskultur
och ett rikt kulturutbud för unga ger samtidigt goda
förutsättningar för ett bra kulturliv för vuxna. Via
barn och ungdomar  kan  vi  också få en breddning av
deltagandet    i    det   offentligt    finansierade
kulturlivet.

Jag anser att Ungdomsstyrelsen,  i  samarbete  med
kommunerna,  bör få regeringens uppdrag att utarbeta
konkreta planer  i  vilka  en  högre  prioritet  ges
ungdomars kultur.
Med  hänvisning  till  det  anförda  bör riksdagen
bifalla motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 2.

11. Generationsövergripande verksamheter
(punkt 6)

av Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg  (kd), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén  (c)  och
Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som     anförs     i    reservationen     om
generationsövergripande     verksamheter.     Därmed
bifaller riksdagen motionerna  2003/04:Kr284 yrkande
5, 2003/04:Kr329 yrkande 6, 2003/04:Kr361 yrkande 1,
2004/05:Kr3 yrkande 24 och 2004/05:Kr358  yrkande  4
samt  avslår  motionerna 2003/04:Kr288 yrkande 3 och
2004/05:
Kr297 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt  att  det i samhället finns möjlighet
för människor att mötas  över  generationsgränserna.
Formen       för      ekonomiskt      stöd      till
generationsövergripande ungdomsverksamhet bör därför
enligt  vår  uppfattning   omarbetas  så  att  denna
verksamhet  inte diskrimineras  i  förhållande  till
övrig statligt stödd ungdomsverksamhet. Stödsystemet
till ungdomsverksamhet  bör  således  inte förhindra
verksamhet  som  utövas  av  barn,  unga  och  vuxna
tillsammans.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att
riksdagen  bör bifalla motionerna 2003/04:Kr284  (c)
yrkande 5, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 6, 2003/04:
Kr361 (kd) yrkande  1, Kr3 (kd) yrkande 24 och Kr358
(kd) yrkande 4 samt avslå  motionerna  2003/04:Kr288
(mp) yrkande 3 och Kr297 (mp) yrkande 3.

12. Statsbidrag till politiska ungdomsförbund
(punkt 7)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservationen  om statsbidrag till
politiska ungdomsförbund. Därmed bifaller  riksdagen
motionerna  2003/04:Kr314  yrkandena  1  och  2 samt
2004/05:Kr351 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt  vår  mening  behövs  det  ändrade regler för
statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden.  Ett
nytt  bidragssystem  bör införas med ett grundbidrag
samt ett rörligt bidrag  som  baseras  på partiernas
antal   mandat   i   riksdagen.   Ett   sådant  nytt
bidragssystem behövs för att underlätta flexibilitet
och frihet i verksamheten samt för att motverka fusk
med  medlemssiffror  för  att  tillskansa sig  högre
bidrag.

Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motionerna  2003/04:Kr314 (fp)
yrkandena 1 och 2 samt Kr351 (kd) yrkandena 1 och 2.

13. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragssystem för ung kultur
(punkt 8)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i  reservationen  om  översyn  av
Ungdomsstyrelsen    och     Allmänna     arvsfondens
bidragssystem   för   ung  kultur.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:
Kr284 yrkande 4.

Ställningstagande

De två stora bidragsgivarna till ung kultur är i dag
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden. Åtskilliga
miljoner   delas   varje   år    ut    till    olika
ungdomsprojekt.   Jag  anser  att  verksamheter  som
riktas  till  ungdomar   ska  i  mycket  högre  grad
förvaltas  och  utformas  av  de  berörda.  Om  inte
ungdomarna är med är risken  stor  att det endast är
en  viss  typ  av  kultur och idrott som  premieras.
Pengar  ska  fördelas   till   ungdomskulturer   och
fritidsverksamheter  på ett sätt som tar hänsyn till
att ungdomar inte är en  homogen  massa. Det innebär
att politiker och tjänstemän måste  vara beredda att
tänka i nya banor och inte säga nej till förslag som
kanske utmanar traditionella former.  Regeringen bör
få    i    uppdrag    att   göra   en   översyn   av
Ungdomsstyrelsens    och    Allmänna     arvsfondens
bidragsgivning vad gäller ung kultur.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att
riksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr284   (c)
yrkande 4.

14. Stöd till ungdomsorganisationers reguljära
internationella verksamhet (punkt 9)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen   om   stöd  till
ungdomsorganisationers   reguljära   internationella
verksamhet.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2003/04:Kr361 yrkande 3.

Ställningstagande

I  takt  med  att  världen globaliseras  ökar  också
behoven  av  direkta kontakter  mellan  människor  i
olika länder.  Behovet  för det civila samhället att
kunna  bevaka  och  påverka   det   som   händer   i
internationella forum, som får alltmer att säga till
om,  ökar.  Det är därför min uppfattning att staten
genom       Ungdomsstyrelsen        bör       stödja
ungdomsorganisationernas  reguljära  internationella
verksamhet,  dvs. deras möjligheter att  ha  kontakt
med sina systerorganisationer  i  andra  länder  och
bedriva    arbete    inom    sina   internationaler.
Finansieringen för att träffas och utbyta tankar och
idéer med systerorganisationer  får  i dag till stor
del bekostas av organisationerna själva, i synnerhet
om kontakterna inkluderar länder utanför EU.

Med  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att
riksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr361  (kd)
yrkande 3.

15. Internationellt samarbete (punkt 10)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservationen  om  internationellt
samarbete.    Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2003/04:Kr232   yrkande    2   och   avslår   motion
2003/04:Kr361 yrkande 2.

Ställningstagande

Alltfler  ungdomar  tar chansen  att  studera  eller
arbeta  utomlands.  Det   är  oerhört  positivt  och
betyder   mycket   för  ökad  tolerans   för   andra
människors tankar och  levnadsvillkor  och flödet av
nya   idéer.  Vår  inställning  är  emellertid   att
politiska ungdoms- och kulturfrågor i första hand är
nationella  och  inte  bör  hanteras  av  EU. Det är
endast  när  ungdomsprogrammen  syftar till att  öka
rörligheten och underlätta för ungdomar att studera,
bo och arbeta i ett annat EU-land  som  frågorna bör
behandlas på EU-nivå.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att
riksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr232   (m)
yrkande  2  samt  avslå  motion  2003/04:Kr361  (kd)
yrkande 2.

16. Internationellt samarbete (punkt 10)

av  Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservationen om  internationellt
samarbete.    Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2003/04:Kr361   yrkande    2   och   avslår   motion
2003/04:Kr232 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill lyfta fram att ungdomar  är en viktig resurs
i det internationella utvecklingsarbetet. Deras roll
bör  stärkas  i  det arbetet. Den största  delen  av
befolkningen i tredje  världen  består  av  barn och
ungdomar.  Svenska  ungdomar  kan medverka till  att
tillgodose   också  den  unga  befolkningens   behov
samtidigt  som   de  själva  har  mycket  att  lära.
Perspektiven  blir  annorlunda  och  behoven  tolkas
troligen inte heller  på  samma  sätt som när enbart
äldre     personer     planerar    och    analyserar
biståndsinsatser.  Det  finns   dessutom  ett  klart
mervärde  i  om  man  kan  öka  kunskaperna  om  och
förståelsen  för  internationellt solidaritetsarbete
hos morgondagens beslutsfattare.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr361  (kd)
yrkande   2  samt  avslå  motion  2003/04:Kr232  (m)
yrkande 2.

17. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att
stärka skolor i segregerade områden
(punkt 11)

av Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  anförs  i  reservationen  om  strategiska
utvecklingsinsatser  i  syfte  att  stärka  skolor i
segregerade   områden.   Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2004/05:Kr1 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är en brist och att det är orimligt
att inte närmare kunna precisera  hur de angivna 225
miljoner kronorna, vilka ska fördelas av Myndigheten
för skolutveckling, är avsedda att användas.

Med  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 4.

18. Friskolor och segregation (punkt 12)

av Lennart Kollmats (fp), Kent  Olsson  (m), Lena
Adelsohn  Liljeroth  (m),  Anna Lindgren (m)  och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i  reservationen  om  friskolor  och
segregation.   Därmed   bifaller   riksdagen  motion
2004/05:Kr1 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi  vill  understryka den betydelse som  friskolorna
har haft för  utvecklingen  av  nya pedagogiker inom
hela    skolvärlden   och   för   att   bryta    upp
segregationen.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 6.

19. Elevinflytande i skolan (punkt 13)

av  Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om  elevinflytande  i
skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1
yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Kr3 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi  anser att det är en rättighet för varje elev att
i takt  med  stigande  ålder vara delaktig i det som
berör henne eller honom  själv. Eleven ska i största
möjliga  mån  få  välja  skola,  lärare  och  kurser
tillsammans  med  sina  föräldrar.  Att  eleven  får
reella  möjligheter till inflytande  över  det  egna
lärandet,  genom att tillsammans med läraren planera
undervisningens   uppläggning,  är  därför  av  stor
betydelse. Elevinflytandet  ska  i  första hand vara
direkt och personligt, men i sammanhang  där  så  är
påkallat också vara del av en större elevdemokrati.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen  bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 7  och
avslå motion Kr3 (kd) yrkande 18.

20. Elevinflytande i skolan (punkt 13)

av Gunilla  Tjernberg  (kd)  och  Birgitta Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservationen  om elevinflytande i
skolan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3
yrkande 18 och avslår motion 2004/05:Kr1 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att det är en rättighet för  varje elev att
i takt med stigande ålder vara delaktig  i  det  som
berör  henne  eller honom själv. Vi är positiva till
de förslag för  ökat  elevinflytande  som regeringen
presenterar  i  propositionen. Det bör dock  påpekas
att regeringen på  detta  område  liksom många andra
inte kommer med några konkreta förslag. Vi menar att
en  lagstadgad  miniminivå  av  elevinflytande   bör
införas.  Elevernas formella inflytande gäller också
skolan   som    organisation   där   elevråden   och
elevskyddsombuden  spelar en mycket viktig roll. Att
möjliggöra inflytande  och  ansvar  för  eleverna är
enligt vår uppfattning det bästa sättet att utveckla
deras  känsla  för  demokratiska  beslutsformer  och
skapa  förmåga  till  ansvarstagande för  gemensamma
samhällsangelägenheter.   Eleven   ska   enligt  vår
uppfattning i största möjliga mån få välja skola och
kurser tillsammans med sina föräldrar. Att  eleverna
ges reella möjligheter till inflytande över det egna
lärandet  genom  att tillsammans med läraren planera
undervisningens  uppläggning   är   därför  av  stor
betydelse.  Dessutom  ska  elevernas  potential  som
resurs  när det gäller att förbättra kvaliteten  via
uppföljning och utvärdering tas till vara.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 18 och
avslå motion Kr1 (m) yrkande 7.

21. Individuella program på gymnasieskolan
(punkt 14)

av  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Birgitta Sellén (c), Anna
Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen  om  individuella
program på gymnasieskolan. Därmed bifaller riksdagen
motionerna  2004/05:Kr1  yrkande  5  och 2004/05:Kr2
yrkande 5.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  är fel att 450 miljoner  kronor
satsas   på   de   individuella    programmen   inom
gymnasieskolan.  Satsningar bör i stället  göras  på
grundskolan  för  att   där  fånga  upp  elever  med
kunskapsbrister och behov av extra stöd och hjälp.

Med  hänvisning  till det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla  motionerna  Kr1 (m) yrkande 5
och Kr2 (fp) yrkande 5.

22. Kärnämnen (punkt 15)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),
Birgitta Sellén (c) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservationen om kärnämnen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande 17.

Ställningstagande

Det  är enligt vår uppfattning  angeläget  att  alla
elever  som går ut grundskolan har fått med sig goda
kunskaper  för  att klara fortsatta studier. Men det
allra viktigaste  är  att alla fått baskunskaperna -
att  skriva,  läsa  och räkna  -  och  når  målen  i
kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 17.

23. Särskilt stöd av specialpedagoger
(punkt 16)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om  särskilt  stöd av
specialpedagoger.  Därmed  bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr2 yrkande 13.

Ställningstagande

Elever   med   inlärningssvårigheter    och    annan
problematik bör enligt vår uppfattning få extra stöd
tidigt  i grundskolan. Dessutom bör utbildningen  av
speciallärare återupptas.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 13.

24. Nationella prov och betyg (punkt 17)

av   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservationen  om nationella prov
och   betyg.   Därmed   bifaller  riksdagen   motion
2004/05:Kr2 yrkande 14.

Ställningstagande

Vi  anser  att nationella prov  och  betyg  bör  ges
tidigare för  att  stödbehov ska uppmärksammas innan
problemen vuxit sig alltför stora.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 14.

25. Tvåårigt gymnasieprogram (punkt 18)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i  reservationen  om   tvåårigt
gymnasieprogram. Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2004/05:Kr2 yrkande 16.

Ställningstagande

Enbart  hälften  av eleverna på de yrkesförberedande
programmen klarar  de  uppsatta målen, vilket enligt
vår  uppfattning är helt  oacceptabelt.  Folkpartiet
vill återinföra  de tvååriga yrkeslinjerna i stället
för att satsa på en  utbyggnad  av  de  individuella
programmen som är ett misslyckat projekt.  Att satsa
på   yrkesexamen  och  riktiga  lärlingsutbildningar
skapar  enligt  vår uppfattning goda förutsättningar
för en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen
från  gymnasiet  eftersom   det   blir   en  kortare
utbildning   som   kan   attrahera   skoltrötta  och
praktiskt intresserade ungdomar. Alla  vill  inte  -
och bör inte - bli akademiker.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 16.

26. Nationell skolpeng (punkt 19)

av  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena
Adelsohn Liljeroth  (m),  Anna  Lindgren  (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  anförs  i  reservationen   om   nationell
skolpeng.    Därmed    bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr2 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att de fristående  skolornas  villkor måste
förbättras   och  att  en  nationell  skolpeng   bör
införas.  Genom   en   skolpeng   ökar   enligt  vår
uppfattning likvärdigheten mellan olika kommuner.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 15.

27. Lärlingsutbildning (punkt 20)

av  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som     anförs    i     reservationen     om
lärlingsutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr4 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att uppläggningen  av  lärlingsutbildningen
måste  vara  flexibel  och  anpassas  efter  rådande
förhållanden.  Kraven måste utformas  så  att  många
lärlingsplatser  kan  skapas  i  småföretag. Vi vill
särskilt understryka vikten av att  en  stor  del av
utbildningen förläggs ute på arbetsplatser och  inte
sker inom skolans väggar.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 4.

28. Flexibel skolgång (punkt 21)

av   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om flexibel skolgång.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande
17.

Ställningstagande

Den   svenska  skolan   tar   inte   i   tillräcklig
utsträckning  hänsyn  till varje enskild elevs behov
och intressen. Bristen  på flexibilitet och arbetsro
är  två av orsakerna till  att  andelen  elever  som
lämnar  grundskolan  utan  behörighet till gymnasiet
ökat  för varje år den senaste  tioårsperioden.  Det
behövs  en  insikt  om  att  varje  elev är unik med
specifika behov och förutsättningar. Tar inte skolan
hänsyn till detta utan i stället stöper  alla elever
i  samma form i en felriktad strävan efter  rättvisa
och  jämlikhet  slås  elever  ut  och  otrygghet och
sociala  problem  kommer  ofrånkomligen att  uppstå.
Skolpolitiken bör utformas  så att större hänsyn tas
till elever som är mer praktiska och yrkesorienterat
lagda.   För   dessa   elever   har   den    alltmer
teoretiserade skolan blivit en belastning och tyvärr
tvingas många att hoppa av utbildningen eller  lämna
skolan med underkända betyg.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 17.

29. Kommunernas ansvar för ungdomar som inte
fyllt 20 år (punkt 22)

av   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson  (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår  proposition  2004/05:2  punkt 1 om
regeringens  förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).  Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr2 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen   vill   inrätta  ett  register  för  att
kontrollera vad alla  ungdomar som är 16-19 år gamla
är sysselsatta med. Ett  sådant  register ser vi som
alltför  integritetskränkande. Kommunen  bör  enligt
vår uppfattning  i stället koncentrera sina resurser
på att söka upp ungdomar  som  är  på  väg att hamna
snett och se till att det finns fungerande  åtgärder
för att få dessa i arbete eller utbildning.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 2 samt
avslå  proposition  2004/05:2 punkt 1 om regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

30. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (punkt 23)

av Kent Olsson, Lena  Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som    anförs     i     reservationen     om
arbetsmarknadspolitiska  åtgärder.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 8.

Ställningstagande

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 2,6 gånger så hög
som  för  samtliga  ålderskategorier  och därmed  är
ungdomsarbetslösheten  i  Sverige också högre  än  i
flertalet (gamla) EU-länder. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder   riktade  till  ungdomar   har   betydande
undanträngningseffekter  och kan inte i någon större
utsträckning  påvisas  öka  sysselsättningen   bland
ungdomar. Detta visar också ett flertal studier från
Institutet för arbetsmarknadspolitiska värderingar.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 8.

31. Arbetsförmedlingarna (punkt 24)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som     anförs     i    reservationen     om
arbetsförmedlingarna.  Därmed   bifaller   riksdagen
motion 2004/05:Kr2 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Vi  anser att de individuella handlingsplanerna  som
arbetsförmedlingen  tar fram ska ställa tydliga krav
på den arbetssökande. Det kan t.ex. vara krav på att
söka ett visst antal  jobb per månad. Följs inte den
individuella           handlingsplanen           ska
arbetslöshetsersättningen  enligt  vår  mening kunna
dras  in.  Vi  anser  vidare  att  det  bör inrättas
speciella enheter på arbetsförmedlingarna  som  bara
arbetar med ungdomar.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen  bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena  10
och 11.

32. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden
(punkt 25)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i  reservationen  om  ungdomars
etablering  på  arbetsmarknaden.   Därmed   bifaller
riksdagen  motion  2004/05:Kr2 yrkande 8 samt avslår
motionerna 2004/05:
Kr3 yrkande 7 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi  anser  att kommunen  ska  åläggas  att  ta  fram
praktikplatser för de ungdomar som är sysslolösa och
saknar  arbetslivserfarenhet.  Det  bör  enligt  vår
uppfattning    vara   ett   krav   att   ett   antal
praktikplatser ska ingå vid kommunala upphandlingar.
Att få en praktikplats och gå vid sidan om någon som
arbetar är enligt  vår  uppfattning ett bra sätt för
ungdomar att lära sig ett  yrke  på  och dessutom få
arbetslivserfarenhet.

Med  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 8 samt
avslå  motionerna Kr3 (kd) yrkande  7  och  Kr4  (c)
yrkande 5.

33. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden
(punkt 25)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  anförs  i  reservationen   om   ungdomars
etablering   på   arbetsmarknaden.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr3  yrkande  7 samt avslår
motionerna 2004/05:
Kr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr4 yrkande 5.

Ställningstagande

All tillgänglig statistik visar att det är svårt att
komma  in  på den svenska arbetsmarknaden.  Ungdomar
stängs ofta  ute. För att göra det lättare att få in
en   fot  på  arbetsmarknaden   måste   enligt   min
uppfattning arbetsrätten bli mer flexibel.

För  ungdomar  krävs  några riktade satsningar som
stärker  deras  ställning  på  arbetsmarknaden.  Jag
anser att Sverige bör satsa  på  en  modern  form av
lärlingsutbildning   på  gymnasiet  och  inrätta  en
yrkeshögskola. Vidare  bör enligt min uppfattning en
översyn  göras  av  arbetsrätten  så  att  ungdomars
inträde  på arbetsmarknaden  underlättas.  Slutligen
bör   rätten   att   undanta   två   personer   från
turordningsreglerna vid uppsägning finnas kvar.
Med hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 7 samt
avslå  motionerna  Kr2  (fp)  yrkande  8 och Kr4 (c)
yrkande 5.

34. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden
(punkt 25)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i   reservationen   om  ungdomars
etablering   på   arbetsmarknaden.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr4  yrkande  5 samt avslår
motionerna 2004/05:
Kr2 yrkande 8 och 2004/05:Kr3 yrkande 7.

Ställningstagande

Jag  anser att arbetsmarknaden i större utsträckning
ska ha  ett  individperspektiv och att man ska satsa
på lokala lösningar.  På  det  lokala planet har man
kännedom om vilka behov som finns  hos arbetsgivarna
och kan på det sättet stötta ungdomar  med matchning
och  de  kan få hjälp med praktikplatser som  passar
deras intressen  och  utbildning.  I  dag har tyvärr
även välutbildade ungdomar svårt att få arbete efter
studierna.  Därför  är  det  enligt  min uppfattning
oerhört   viktigt   att   arbetsförmedlingarna   har
resurser  för att på ett lokalt  plan  erbjuda  stöd
till exempelvis trainee- och praktikplatser.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 5  samt
avslå  motionerna  Kr2  (fp)  yrkande 8 och Kr3 (kd)
yrkande 7.

35. Instegsjobb (punkt 26)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen  om  instegsjobb.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande
9.

Ställningstagande

Vi anser att det ska  inrättas  instegsjobb för unga
som har svårt att få ett första arbete.  Att inrätta
ett instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare
och  innebära  en  mindre  bindning  än en ordinarie
anställning.  Den lägre kostnaden uppnås  genom  att
arbetsgivaravgiften  halveras. Den mindre bindningen
uppnås  genom att arbetsrätten  under  hela  det  år
instegsjobbet     pågår     motsvarar     den    vid
provanställning.  Vi  beräknar  att  omkring 25  000
ungdomar skulle kunna få instegsjobb.

Med  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 9.

36. Arbetslöshet för ungdomar med utländsk
bakgrund (punkt 27)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservationen om arbetslöshet för
ungdomar  med  utländsk  bakgrund.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 26.

Ställningstagande

Undersökningar  från  Integrationsverket  visar  att
ungdomar   med   utländsk    bakgrund    har   högre
arbetslöshet än andra ungdomar. Även de som är födda
i Sverige eller som har invandrat till Sverige  före
sju  års  ålder  har  högre arbetslöshet. Skillnaden
består även om betyg, utbildning  och språkkunskaper
räknas med i jämförelsen med andra  ungdomar.  Detta
är  mycket oroväckande och tyder på stora brister  i
systemet.  Jag anser att regeringen bör tillsätta en
utredning  som   ser   över   orsakerna  till  denna
utveckling och föreslår lämpliga  åtgärder  för  att
komma till rätta med problemen.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 26.

37. Entreprenörskap och företagande (punkt 28)

av  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Birgitta Sellén  (c),  Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i  reservationen  om  entreprenörskap
och  företagande.  Därmed bifaller riksdagen  motion
2004/05:Kr2 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att  entreprenörskap  i  skolan är
ett  sätt  att  tidigt  väcka intresset för att  bli
företagare.  I  Sverige  startas   i  internationell
jämförelse    alldeles    för    få   nya   företag.
Erfarenheterna  från dem som har en  utbildning  där
kunskaper  om  entreprenörskap   ingår   är   mycket
positiva.   Sannolikheten  att  eleverna  som  under
gymnasietiden   ingått  i  utbildningsprojektet  Ung
företagsamhet" själva blir företagare är fyra gånger
större än för genomsnittet.  Cirka  20  %  av  dessa
elever   är   själva   företagare   tio   år   efter
utbildningen,  och  i snitt har de sex anställda per
företag.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 12.

38. Uthyrning av del i stadigvarande bostad
(punkt 29)

av Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om uthyrning av del i
stadigvarande   bostad.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2004/05:Kr1  yrkande  10  och  avslår  motion
2004/05:Kr2 yrkande 18.

Ställningstagande

För  många ungdomar och studerande är det både svårt
och kostsamt  att  skaffa  sig  en  egen  bostad.  I
frånvaro  av  förslag  från regeringens sida vill vi
passa på att framföra ett  förslag som tillämpats på
annat håll för att underlätta  ungdomars  inträde på
bostadsmarknaden.    På    flera    tillväxt-    och
utbildningsorter   skulle  bostäder  kunna  frigöras
genom enklare och mer generösa skatteregler. I Norge
kan en privatperson  hyra  ut  mindre än 50 % av sin
bostad   utan   att   behöva   betala   skatt    för
hyresinkomsten.  Systemet  underlättar  för ungdomar
och studerande att få tag på bostäder. Vi  anser att
riksdagen bör besluta att införa skattereduktion för
inkomster   till   följd   av  uthyrning  av  del  i
stadigvarande bostad.

Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion  Kr1 (m) yrkande 10 och
avslå motion Kr2 (fp) yrkande 18.

39. Uthyrning av del i stadigvarande bostad
(punkt 29)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om uthyrning av del i
stadigvarande  bostad.   Därmed  bifaller  riksdagen
motion  2004/05:Kr2 yrkande  18  och  avslår  motion
2004/05:Kr1 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett sätt  att  snabbt lösa den akuta bostadskrisen i
många storstäder  och  på  många  studieorter som vi
vill  lyfta  fram  är  att  införa skattefrihet  för
uthyrning av del i stadigvarande bostad. För den som
väntar  på  en  lägenhet  eller  vill   hålla   nere
bostadskostnaderna  kan  detta  vara ett alternativ.
Förslaget  skulle  också direkt kunna  ge  tak  över
huvudet för många ungdomar.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 18 och
avslå motion Kr1 (m) yrkande 10.

40. Bostäder för unga (punkt 30)

av Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande
9 samt avslår motionerna 2004/05:Kr2 yrkande 19  och
2004/05:Kr3 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi   delar   helhjärtat  regeringens  bedömning  att
åtgärder behövs  för att underlätta för ungdomar att
äga sin bostad. Vi  anser  därför  att riksdagen bör
begära  att  regeringen  återkommer med  förslag  om
åtgärder för att stimulera  sparande  och  ägande på
bostadsmarknaden.  Detta  måste  enligt  vår  mening
kunna  ske  utan  att  en bostadspolitisk samordnare
tillsätts.

Med  hänvisning  till det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla  motion Kr1 (m) yrkande 9 samt
avslå motionerna Kr2 (fp)  yrkande  19  och Kr3 (kd)
yrkande 19.

41. Bostäder för unga (punkt 30)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkande
19 samt avslår motionerna  2004/05:Kr1 yrkande 9 och
2004/05:Kr3 yrkande 19.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att  man  ska  tillsätta en
bostadssamordnare  med  uppgift att ge uppmärksamhet
åt pilotprojekt. Detta förslag tror vi inte på något
sätt ändrar de grundläggande  problem  som  finns på
den svenska bostadsmarknaden.

Ungdomars  betalningsförmåga  måste öka. I stället
för subventioner till byggherrarna är det mycket mer
effektivt   att   öka  ungdomars  betalningsförmåga.
Viktigast för de unga  som  inte  studerar är att få
ett  arbete. Vi vill höja fribeloppet  för  den  som
extraknäcker  vid  sidan  av  studierna, och vi vill
även höja studiemedlen och då särskilt för studenter
med barn, som har en särskilt tuff ekonomi.
Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion  Kr2  (fp)  yrkande  19
samt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr3 (kd)
yrkande 19.

42. Bostäder för unga (punkt 30)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om bostäder för unga.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande
19 samt avslår motionerna  2004/05:Kr1 yrkande 9 och
2004/05:Kr2 yrkande 19.

Ställningstagande

Jag anser att en rad åtgärder  bör  vidtas  för  att
underlätta  för  ungdomar  att få någonstans att bo.
Bland annat anser jag att goda  erfarenheter  av och
nya  idéer  kring  billiga  och  bra ungdomsbostäder
aktivt bör spridas, att byggmomsen bör halveras, att
fastighetsskatten  bör avskaffas, att  åtgärder  för
bättre  konkurrens i  byggsektorn  bör  vidtas,  att
planprocessen  bör förenklas, att självförvaltningen
bör öka samt att  skattebefrielse  bör  införas  för
inkomster från uthyrning av del av bostad.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen  bör  bifalla  motion Kr3 (kd) yrkande  19
samt avslå motionerna Kr1 (m) yrkande 9 och Kr2 (fp)
yrkande 19.

43. Förenklade regelverk kring byggande
(punkt 31)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i   reservationen  om  förenklade
regelverk kring byggande.  Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr2 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att flera åtgärder  måste  vidtas  för  att
förbättra     bostadssituationen    för    ungdomar.
Flexibiliteten  vid  byggandet av nya bostäder måste
enligt vår uppfattning  öka.  Det måste vara möjligt
att driva igenom kreativa lösningar. Vi anser vidare
att man bör förenkla regelverken  kring  byggande av
bostäder. I dag är regelverken krångliga,  och vissa
krav  är  orimligt  högt ställda, vilket leder  till
högre    kostnader   som   i    slutändan    drabbar
hyresgästerna.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 20.

44. Psykisk ohälsa (punkt 32)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen  om  psykisk  ohälsa.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:
Kr3 yrkande 8.

Ställningstagande

Det     psykiska    välbefinnandet    är    viktigt.
Kristdemokraterna   har  alltid  hävdat  och  hävdar
fortfarande   att  trygga   familjer   är   en   bra
förutsättning   för    trygga    och   självständiga
individer. Utformar vi en familjepolitik  som sätter
barnens  behov  och  trygghet  i främsta rummet  där
föräldrarna får mer tid att förmedla  normer  och ge
omsorg till sina barn får vi tryggare barn, och  det
leder  i  längden till bättre psykisk hälsa. Psykisk
ohälsa har  ofta sin orsak i otrygghet. Det kan vara
otrygghet i hemmet,  otrygghet i skolan, otrygghet i
umgängeskretsen eller  ofta  en  blandning  av dessa
fenomen.  Därför  måste  inriktningen vara att skapa
trygga miljöer för barn och  ungdomar  och  utveckla
förmågan  att  se när ett barn eller en ung människa
far illa.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 8.

45. Nationell narkotikahandlingsplan (punkt 33)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg  (kd)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen  om  en  nationell
narkotikahandlingsplan.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2004/05:Kr3 yrkande 12.

Ställningstagande

De  senaste  15  åren  har  narkotikamissbruket ökat
kraftigt  bland  ungdomar.  Detta   är   enligt  vår
uppfattning  alarmerande,  och narkotikan är  kanske
det   största  och  allvarligaste   problemet   inom
ungdomskulturen.   Vi   stöder  arbetet  med  en  ny
nationell  narkotikahandlingsplan.   Vi   vill  dock
framhålla  att det är av yttersta vikt att en  sådan
handlingsplan  tar  särskild hänsyn till situationen
bland ungdomar. Dessutom  vill  vi  understryka  att
handlingsplanen  måste  bygga  på  ett samarbete med
ideella organisationer, föräldragrupper,  skolor och
andra  lokala  aktörer som når ut till ungdomar  som
har   eller   riskerar    att    drabbas    av   ett
narkotikaberoende.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 12.

46. Skolans ansvar för att förebygga alkohol-
och drogmissbruk (punkt 34)

av  Gunilla  Tjernberg  (kd)  och Birgitta Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om skolans ansvar för
att  förebygga  alkohol-  och  drogmissbruk.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2003/04:Kr361 yrkande
4 och 2004/05:Kr3 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att Ungdomsstyrelsen  bör ges i uppdrag att
organisera  en aktion mot droger,  bl.a.  genom  att
låta f.d. missbrukare och föräldrar till missbrukare
föreläsa på skolor.  Vi  vill  också understryka att
skolornas ANT-undervisning är viktig  för  att  visa
ungdomar  vad  en  tidig  alkoholdebut  kan  få  för
effekter.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen bör bifalla motionerna 2003/04:Kr361  (kd)
yrkande 4 och Kr3 (kd) yrkande 10.

47. Olovlig försäljning av folköl (punkt 35)

av  Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd)
och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i   reservationen  om   olovlig
försäljning  av  folköl. Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2004/05:Kr3 yrkande 11.

Ställningstagande

En mängd undersökningar visar att det är mycket lätt
för  minderåriga  att   köpa   ut   folköl  eftersom
kontrollen   är   bristfällig,  vilket  aldrig   kan
accepteras.   Butiker   som   säljer   folköl   till
minderåriga  ska  enligt  vår  uppfattning  få  sitt
tillstånd indraget.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 11.

48. Nya vägar bort från kriminalitet (punkt 36)

av  Lennart  Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena
Adelsohn Liljeroth  (m),  Anna  Lindgren  (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 36 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen  om  nya  vägar  bort
från  kriminalitet. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr2 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi anser  att  det  måste skapas nya vägar bort från
kriminalitet för unga  personer  där brottslighet är
eller är på väg att bli en livsstil.

Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 28.

49. Tydliga gränser och normer (punkt 37)

av  Lennart  Kollmats  (fp),   Kent  Olsson  (m),
Gunilla  Tjernberg (kd), Lena Adelsohn  Liljeroth
(m), Anna Lindgren (m) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 37 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen om tydliga gränser
och  normer.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr2 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi  vill  framhålla att samhället måste visa tydliga
gränser och  normer  för vad som är tillåtet för att
motverka ungdomsbrottslighet.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 26.

50. Snabb handläggning av ärenden där unga är
inblandade (punkt 38)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 38 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om snabb handläggning
av ärenden där unga är inblandade.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr2 yrkandena 25 och 27.

Ställningstagande

För att förändra unga brottslingars beteende  är det
enligt  vår  uppfattning  nödvändigt  att  samhället
reagerar  snabbt.  Det  vi  i dag ser i stället  för
snabba reaktioner, tydliga gränser  och  möjligheter
att  ta  sig  ur  kriminalitet  är  ofta  långsamma,
valhänt  skötta  och  inkonsekventa åtgärder för  de
unga som fastnat i kriminalitet.  Det  är enligt vår
uppfattning svårt att tänka sig ett större  svek mot
dessa   ungdomar   än  denna  samhälleliga  flathet.
Förändringar som kan  snabba  upp processerna för en
ung person som hamnat i kriminalitet  ger enligt vår
uppfattning en möjlighet att bryta ett mönster medan
chanserna   att  lyckas  fortfarande  är  betydande.
Exempel på förändringar som vi vill se är inrättande
av speciella  ungdomsrotlar vid åklagarväsendet samt
ungdomsdomstolar    med    korta   väntetider.   Med
myndigheter som är speciellt  inriktade  på ungdomar
kan   kvaliteten   på   arbetet   med   att  bekämpa
ungdomsbrottsligheten stärkas.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser vi  att
riksdagen  bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkandena  25
och 27.

51. Stödcentrum för unga brottsoffer (punkt 39)

av Kent Olsson,  Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen om stödcentrum för
unga brottsoffer. Därmed  bifaller  riksdagen motion
2004/05:Kr1 yrkande 3.

Ställningstagande

Unga  personer  som  blir  utsatta  för brott  måste
enligt  vår uppfattning bli tagna på allvar  och  få
hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, med såväl
att bearbeta det som hänt som att orka medverka i en
polisutredning  och  rättegång.  Den  verksamhet med
stödcentrum för unga brottsoffer som bl.a. bedrivs i
Stockholm   framstår  som  bra  och  angelägen.   En
utveckling av  liknande  verksamhet  på andra håll i
landet bör enligt vår uppfattning uppmuntras.

Med  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 3.

52. Vikten av ungdomars politiska engagemang
(punkt 41)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i   reservationen   om  vikten  av
ungdomars  politiska  engagemang.  Därmed   bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr232 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi  tror  att  det offentliga samhället ofta upplevs
som komplicerat. Mängder av regler, förordningar och
bestämmelser ligger  i  vägen  för  att  förverkliga
projekt  eller  verksamheter.  Det  är  enligt   vår
uppfattning   en  förklaring  till  att  många  unga
tröttnar  på politiken.  På  flera  håll  görs  dock
obyråkratiska  försök  att  lotsa ungdomar genom den
kommunala snårskogen. Ungdomsakuten  i  Jönköping är
ett  exempel.  Dagens  ungdomar vill precis  som  de
flesta vuxna ha direkt makt  över  sina liv. De vill
ha  rätt och möjlighet att välja och  styra  själva.
För  att   uppnå   detta  måste  den  representativa
politikens makt minska  till förmån för människornas
makt  över sina egna liv.  Vi  tror  inte  att  unga
människors    bristande   engagemang   i   politiska
ungdomsförbund  beror  på  att  dessa  haft för lite
pengar att marknadsföra sin verksamhet med,  snarare
att  samhällsintresset tar sig andra vägar. Även  om
vi anser att det är önskvärt att fler unga engagerar
sig politiskt  ska unga i politiken inte primärt ses
som representanter för andra unga, utan för de idéer
och ideal de bär på.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen   bör  bifalla  motion  2003/04:Kr232  (m)
yrkande 3.

53. Speciella inflytandeformer (punkt 42)

av Lennart Kollmats och Hans Backman (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i  reservationen  om  speciella
inflytandeformer. Därmed  bifaller  riksdagen motion
2004/05:Kr2 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi  menar att ökad frihet också medför  ett  ansvar.
Ska  ungdomar   kunna   skaffa   sig   ett  verkligt
inflytande  så  krävs  det  att  man själv tar  sitt
ansvar  och är beredd att engagera  sig.  Att  skapa
speciella inflytandeformer för ungdomar som är äldre
än 18 år  kan enligt vår uppfattning få effekten att
ungdomar  i   stället   stängs   ute  från  verkliga
möjligheter  att  påverka.  För att ge  ungdomar  en
möjlighet att påverka är det  viktigaste  målet  att
förändra  befintliga strukturer så att fler ungdomar
inkluderas i beslutsfattandet. Detta gäller både den
offentliga och den ideella sektorn samt de politiska
partierna.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr2 (fp) yrkande 7.

54. Kommunalt självstyre (punkt 43)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 43
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i  reservationen  om  kommunalt
självstyre.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr4 yrkande 7.

Ställningstagande

Demokrati   måste   enligt  min   uppfattning   växa
underifrån. Politiska partier har starka drivkrafter
och i allmänhet höga  ambitioner  när det gäller att
öka   andelen  ungdomar  bland  de  förtroendevalda.
Dessvärre  motverkar  bristen  på  överskådlighet  i
framför  allt den kommunala politiken både ungas och
gamlas intresse  och  förmåga  att  förstå och känna
engagemang. En huvudorsak till den lokala politikens
komplexitet   är   enligt   min   uppfattning    den
byråkratisering    som   drivs   fram   av   statlig
klåfingrighet.  Varje   kommunalt   handlingsprogram
eller strategi som påbjuds från den nationella nivån
minskar   frihetsgraden   och  därmed  glädjen   och
engagemanget   i   den  kommunala   politiken.   Ett
återställt  kommunalt   självstyre  -  som  gör  att
förtroendeuppdrag faktiskt  motsvaras  av  makt  och
påverkansmöjligheter - är enligt min mening den bäst
medicinen mot ungas flykt från politiken.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr4 (c) yrkande 7.

55. Nationell ledningsgrupp för ungdomsfrågor
(punkt 44)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i   reservationen   om  nationell
ledningsgrupp  för  ungdomsfrågor.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag  anser  att  det  är oerhört viktigt  att  säkra
kunskapen  om  ungas  välfärd   och  levnadsvillkor.
Därför  bör  enligt  min  uppfattning  en  nationell
ledningsgrupp  för  ungdomsfrågor   inrättas   under
ungdomsministerns ledning.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen  bör  bifalla  motion  2003/04:Kr284   (c)
yrkande 6.

56. Forum för levande och aktiv dialog om
global utveckling (punkt 45)

av  Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 45 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om  forum för levande
och  aktiv  dialog  om  global  utveckling.   Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr1 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi ser positivt på möjligheten för fler ungdomar att
engagera  sig  i  internationellt  samarbete. Men vi
anser  inte  att  det  behövs något nytt  forum  för
dialog om global utveckling.  Vi anser att det redan
i  dag finns många mötesplatser  och  organisationer
som  bidrar  till  internationellt  utbyte och/eller
hjälpverksamhet; Amnesty, Individuell Människohjälp,
Röda Korset, Rädda Barnen och kyrkorna är bara några
exempel. Vi anser att dessa bör stödjas i stället.

Med  hänvisning  till  det  anförda anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr1 (m) yrkande 2.

57. Förebyggande verksamheter i syfte att
minska risken för ungdomar att hamna i
kriminalitet, missbruk och socialt
utanförskap (punkt 46)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 46 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen  om  förebyggande
verksamheter i syfta  att minska risken för ungdomar
att  hamna  i  kriminalitet,  missbruk  och  socialt
utanförskap.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr1 yrkandena 12 och 13, båda i denna del.

Ställningstagande

De  satsningar  som regeringen tidigare gjort, t.ex.
storstadssatsningen, har enligt vår uppfattning inte
gett önskat resultat.  Vi  anser  att risken är stor
att regeringens aviserade medeltillskott  försvinner
i kortsiktiga projekt, som i många fall blir  direkt
kontraproduktiva  därför  att  det  inte finns någon
uppföljning, analys eller fortsättning.  Vi  ställer
oss  därför  tveksamma  till  förslaget att tillföra
Ungdomsstyrelsen 110 miljoner kronor  för  2006  och
2007.  Vi  anser  inte  att  det  i propositionen är
tydligt  hur  dessa  medel ska användas.  Regeringen
skriver att den ska återkomma  till Ungdomsstyrelsen
med uppgifter om hur dessa medel  ska  användas  för
bl.a. ungdomar i riskzonen. Vår uppfattning är klar:
Regeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en
detaljerad  redovisning  av  problembilden,  vad som
måste göras och av vem. Först då är det aktuellt att
diskutera insatsen och erforderligt resurstillskott.
Kanske  behövs  en  betydligt  större  satsning.  Vi
ifrågasätter  också  om det är just Ungdomsstyrelsen
som       ska       hantera       resurstillskottet.
Frivilligorganisationerna har enligt vår uppfattning
visat  betydligt  bättre  resultat  -  Fryshuset   i
Stockholm  är  ett  gott  bevis på detta. Risken är,
enligt  vår  uppfattning,  stor   att  kommunerna  i
stället  känner sig tvungna att uppfinna  hjulet  på
nytt.

Med hänvisning  till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen  bör  bifalla  motion Kr1 (m) yrkandena 12
och 13, båda i denna del.

58. Stöd till drogfria ungdomslokaler
(punkt 47)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 47 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen om stöd till drogfria
ungdomslokaler.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion
2004/05:Kr1 yrkandena  12  och 13, båda i denna del,
samt avslår motion 2004/05:Kr285.

Ställningstagande

I likhet med vad vi angett om  förebyggande insatser
i syfte att minska risken för ungdomar  att  hamna i
kriminalitet,  missbruk  eller  socialt  utanförskap
anser vi att regeringen även när de gäller stöd till
drogfria ungdomslokaler bör återkomma till riksdagen
med en detaljerad redovisning av problembilden,  vad
som  måste  göras  och av vem. Först därefter är det
enligt  vår  uppfattning   aktuellt   att  diskutera
insatserna för drogfria ungdomslokaler och vad dessa
kommer att kosta. Vi ifrågasätter också  om  det  är
Ungdomsstyrelsen som ska hantera de nya medlen.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser  vi att
riksdagen  bör  bifalla motion Kr1 (m) yrkandena  12
och 13, båda i denna  del,  samt  avslå motion Kr285
(s).

59. Användning av fritids- och skollokaler på
kvällar (punkt 48)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 48 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservationen  om  användning  av
fritids- och skollokaler på kvällar. Därmed bifaller
riksdagen  motionerna  2003/04:Kr361  yrkande 12 och
2004/05:Kr3 yrkande 23.

Ställningstagande

Jag   anser   att  skollokaler,  fritidsgårdar   och
föreningslivets   lokaler  bör  utnyttjas  i  mycket
större omfattning än  vad  som  görs  i  dag.  Dessa
lokaler  skulle  kunna  vara utmärkta replokaler för
musik och teater. De skulle  också kunna fungera som
målarlokaler  och  skrivarstugor.   Med   stöd  från
skolledning  och  kommun skulle ungas initiativkraft
kunna förvandla skolorna  till platser som sjuder av
liv under både kvällar och helger.

Med  hänvisning  till det anförda  anser  jag  att
riksdagen bör bifalla  motionerna 2003/04:Kr361 (kd)
yrkande 12 och Kr3 (kd) yrkande 23.

60. Ideellt engagemang (punkt 49)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 49 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   anförs   i   reservationen   om  ideellt
engagemang.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr3 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag  anser  att  det  är  viktigt  att samhället ger
ekonomiskt stöd till föreningslivet.  Samtidigt vill
jag  betona vikten av det ideella engagemanget.  Att
fritidsgårdar tar hjälp av både elever och föräldrar
för att  få verksamheten att gå runt anser jag fullt
rimligt och  jag  kan  dessutom  se  att  det kan ge
positiva   spin   off-effekter   i   form  av  ökat,
föräldraengagemang   och   ökat   samarbete   elever
emellan.

Med  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 22.

61. Rätt kompetens på personer som arbetar med
ungdomar (punkt 50)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 50 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs i reservationen om rätt kompetens på
personer som  arbetar  med ungdomar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande 21.

Ställningstagande

Det har konstaterats att  de  vuxna  som  arbetar på
fritidsgårdar och liknande verksamheter ofta  har en
låg  utbildningsnivå.  Jag  anser  att  även om inte
utbildningsnivån  är  den  enda  faktorn  som  avgör
lämpligheten hos en fritidsledare är det viktigt att
det  är personer med rätt kompetens som arbetar  med
ungdomar.

Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 21.

62. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 52)

av  Gunilla  Tjernberg  (kd) och Birgitta  Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 52 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs   i   reservationen   om  sex-  och
samlevnadsundervisning.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2004/05:Kr3 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi   tycker   att  det  är  viktigt  att  sex-   och
samlevnadsfrågorna  lyfts fram i skolundervisningen.
Antalet könssjukdomar ökar för närvarande i Sverige.
Undersökningar  visar   att   ungdomar   är  alltmer
oförsiktiga    vad    gäller    att    skydda   sig.
Barnombudsmannen   visar   också   att  tonårspojkar
framför  allt  får  sin  "sexualundervisning"  genom
pornografiskt material, medan  tonårstjejer  får sin
genom  sexspalter  i  tidningar  riktade  till  just
tonårstjejer. Detta visar enligt vår uppfattning  på
behovet  av  sexualundervisning  och  vikten  av att
skolan  tar sitt ansvar för att möta detta behov.  I
detta arbete  måste skolan enligt vår uppfattning ta
vara  på  den kompetens  på  området  som  finns  på
ungdomsmottagningarna.   Vi   anser   att  sex-  och
samlevnadsundervisningen   bör   inriktas   mer   på
relationer  och  hur  man  vårdar  och  hanterar  en
relation  och  vad  det innebär att vara tillsammans
med någon.

Med  hänvisning till  det  anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 13.

63. Ungdomsmottagningar och abortförebyggande
arbete (punkt 53)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  förslaget  till riksdagsbeslut under
punkt 53 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     som     anförs     i    reservationen     om
ungdomsmottagningar  och  abortförebyggande  arbete.
Därmed   bifaller   riksdagen   motion   2004/05:Kr3
yrkandena 14-16.

Ställningstagande

Jag anser att det i varje kommun bör finnas minst en
ungdomsmottagning  och  att det i kommunallagen  ska
skrivas in att det är obligatoriskt för varje kommun
att erbjuda ungdomsmottagning i någon form. Jag vill
också  lyfta  fram att det  är  mycket  oroande  med
könsfördelningen  på ungdomsmottagningarna, dels vad
gäller personalen,  dels  vad  gäller  besökarna. 96
procent av personalen och 92 procent av besökarna är
kvinnor.  Att  killar  i  princip inte har någon  av
samma  kön  att  prata  med  är   oacceptabelt.   Om
personalen  utgjordes av fler män, kanske också fler
pojkar skulle uppsöka verksamheten.

Jag vill också  lyfta  fram  att samhället har ett
ansvar för att se till att så få kvinnor som möjligt
tvingas  genomgå  en abort. Folkhälsoinstitutet  bör
enligt  min  uppfattning  ges  i  uppdrag  att  leda
arbetet för att  minska  antalet  tonårsaborter  med
stöd av den handlingsplan för prevention av oönskade
graviditeter som myndigheten tagit fram.
Med  hänvisning  till  det  anförda  anser jag att
riksdagen  bör  bifalla  motion  Kr3  (kd) yrkandena
14-16.

64. Rösträttsålder (punkt 54)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att förslaget till riksdagsbeslut  under
punkt 54 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservationen  om rösträttsålder.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Kr3 yrkande
20.

Ställningstagande

Rösträtten  gäller från den dag man  fyller  18  år.
Eftersom mandatperioderna  är  på  fyra  år  kan det
innebära  att en person får rösta första gången  när
hon ska fylla  22  år. Det är enligt min uppfattning
en lång väntan för att få utnyttja sin rösträtt. Det
är också enligt min  mening  märkligt  att t.ex. två
personer som gått i samma klass hela livet  inte får
rösta  samma  år  därför att den ena råkar fylla  år
under  första halvan  av  september  och  den  andra
fyller år under den andra halvan. Av denna anledning
anser jag  att  rösträtten  ska gälla fr.o.m. det år
man fyller 18 år.

Med  hänvisning  till det anförda  anser  jag  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 20.

65. Rasistiska och nazistiska organisationer
(punkt 55)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget  till  riksdagsbeslut  under
punkt 55 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen om rasistiska och
nazistiska organisationer. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr3 yrkande 27.

Ställningstagande

I   dag   opererar   rasistiska    och    nazistiska
extremorganisationer  på  många  skolor och försöker
värva   medlemmar  och  sympatisörer.   En   av   de
viktigaste  förebyggande  insatserna  är  enligt min
mening   att   förmedla   kunskap   om   hur   dessa
organisationer  fungerar och arbetar. Skolan har  en
nyckelroll i arbetet  mot  främlingsfientlighet  och
rasism  bland  unga.  Jag  anser  att  de rasistiska
yttringarna och andra grova organiserade  brott  som
drabbat   samhället  under  senare  år  också  måste
bemötas med  en  effektiv lagstiftning. Därför anser
jag att det är angeläget  att  förbjuda deltagande i
och    stöd    till    rasistiska   och   kriminella
organisationer.  Det är en  av  åtgärderna  för  att
komma till rätta med  den  grova  kriminaliteten och
för att bevara ett fritt demokratiskt samhälle.

Med  hänvisning  till  det anförda anser  jag  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 27.

66. Övervikt bland ungdomar (punkt 56)

av  Gunilla Tjernberg (kd)  och  Birgitta  Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  förslaget  till  riksdagsbeslut under
punkt 56 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservationen om  övervikt  bland
ungdomar.   Därmed    bifaller    riksdagen   motion
2004/05:Kr3 yrkande 9.

Ställningstagande

Övervikt  bland  barn  och ungdomar är  ett  växande
problem som vi anser  måste  tas  på största allvar.
Det krävs ett batteri av åtgärder inom  ett  flertal
politikområden   för   att   komma  till  rätta  med
problemen. Det behövs en hälso- och sjukvård som kan
förebygga  ohälsa och effektivt  bota  sjukdom.  Det
krävs en skola  och  skolhälsovård som uppmärksammar
och  tar  tag  i  barns  ohälsosamma   motions-  och
kostvanor.  Det  är  nödvändigt  med en korrekt  och
saklig  hälsoinformation  som  når alla  medborgare.
Vidare behöver livsmedelspolitiken  förändras så att
produktion   av   nyttiga   och   billiga  livsmedel
underlättas.

Idrottsrörelsen har vidare enligt  vår uppfattning
en  avgörande roll att spela för barn och  ungdomars
fysiska  hälsa.  Genom ökat idrottande uppnås bättre
kondition och bättre  fysisk  hälsa. Även skolan har
ett  mycket  viktigt  ansvar både  för  att  erbjuda
fysiska aktiviteter och  för  att väcka intresse för
idrott och kondition samt att sporra  till aktivitet
på    fritiden.    Att    knyta   till   sig   olika
idrottsföreningar i skolans verksamhet är enligt vår
uppfattning en viktig uppgift i sammanhanget.
Om inte insatser görs mot  övervikt  och  fetma nu
riskerar  detta  enligt  vår uppfattning att bli  en
tickande bomb med bl.a. en  kraftig ökning av hjärt-
kärlsjukdomar inom några år.
Med  hänvisning  till  det anförda  anser  vi  att
riksdagen bör bifalla motion Kr3 (kd) yrkande 9.

67. Ungdomars delaktighet i kulturverksamhet
(punkt 58)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att förslaget till  riksdagsbeslut  under
punkt 58 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som   anförs   i   reservationen  om  ungdomars
delaktighet  i  kulturverksamhet.   Därmed  bifaller
riksdagen motion 2003/04:Kr284 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag  anser  att  Kulturrådet  bör  få i uppdrag  att
stimulera     kulturinstitutionerna    att     vidga
möjligheterna för  ungdomar  att  både ta del av och
delta i verksamheten.

Riksdagen  bör  bifalla  motion 2003/04:Kr284  (c)
yrkande 3.

Särskilda yttranden


Kulturutskottets beredning av  ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I  rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i kulturutskottets  förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

Kent  Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth  och  Anna
Lindgren (alla m) anför:

Regeringens   proposition   innehåller  få  konkreta
förslag.   Snarare   anser   vi  att   propositionen
innehåller  en lägesbeskrivning  över  bostadsbrist,
arbetslöshet, misslyckanden i skolan, ökande psykisk
ohälsa  framför   allt  bland  flickor,  risker  för
missbruk, sköra familjeband, lågt företagande o.s.v.
Ansvaret   ligger   enligt    vår   uppfattning   på
Socialdemokraterna  och  dess  förda  politik.  Inom
område  efter  område  påpekas  i propositionen  att
"arbete pågår och åtgärder förbereds",  men hur, vad
och när är inte lika klart.


2. Generationsövergripande verksamheter (punkt
6)

Peter  Pedersen  och  Rossana Dinamarca (båda  v)
anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motioner om
statsbidrag till generationsövergripande  verksamhet
då det inte framgår av motionerna hur omfattande ett
sådant bidrag är avsett att bli och vilka ekonomiska
konsekvenser  införandet  av det skulle få. Vi  vill
dock påminna om att vi tidigare  reserverat oss till
förmån för ett antal motioner med  samma  syfte.  Vi
begärde  då  en  undersökning av hur bidragsreglerna
skulle  kunna  göras   om   för   att   möten   över
generationsgränserna  inom  kulturverksamhet  skulle
kunna främjas.


3. Idrott (punkt 51)

Lennart  Kollmats  och  Hans  Backman  (båda  fp)
anför:

Vi   vill   peka   på  att  det  inom  allför  många
idrottsföreningar  finns   tydliga   inslag   av  en
elitisering    av    barnverksamheten.   Trots   att
Riksidrottsförbundet är  tydligt  i sitt budskap och
menar att barnidrott ska vara roligt  och  ingenting
annat så än verkligheten likväl ibland en annan.

Vi  vill  också påpeka vikten av att det ges  lika
förutsättningar  för  flickor och pojkar i idrotten,
bl.a.   vad   gäller   träningstider,   bidrag   och
utbildning.

4. Rösträttsålder (punkt 54)

Peter  Pedersen och Rossana  Dinamarca  (båda  v)
anför:
Det finns  många  undersökningar  som pekar på att
ungdomar är mycket politiskt intresserade men att de
upplever ett utanförskap. Vi anser att införandet av
den    fyraåriga   mandatperioden   motiverar    att
rösträttsåldern  sänks,  eftersom  det lett till att
ungdomar som fyller 18 år efter valdagen  får  vänta
fyra år innan de får rösta i riksdagsval. Enligt vår
mening   riskerar   detta  att  förstärka  ungdomars
upplevelser av utanförskap.  Det  är  därför viktigt
att vallagen ändras så att de som fyller 18 år under
år då allmänna val hålls blir röstberättigade.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd

1. Riksdagen antar regeringens förslag  till  lag om
ändring i skollagen (1985:1100).

2.  Riksdagen  godkänner vad regeringen föreslår  om
övergripande mål  och  huvudområden för samordning
och redovisning av den nationella ungdomspolitiken
(avsnitt 6.1).


Följdmotioner


2004/05:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om inriktningen av
ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om forum för dialog
om global utveckling.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om unga brottsoffer.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  brist   på
precisering   av  medel   till   Myndigheten   för
skolutveckling.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om förstärkning av
resurserna till IV-programmet.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om friskolornas roll
för  att  förnya   pedagogiken   och   bryta   upp
segregationen.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elevdemokrati.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i    motionen     anförs     om
arbetsmarknadspolitiken.

9.  Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med
förslag om åtgärder för att stimulera sparande och
ägande på bostadsmarknaden.

10. Riksdagen  beslutar  att  införa skattereduktion
för  inkomster till följd av uthyrning  av  del  i
stadigvarande bostad i enlighet med vad som anförs
i motionen.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om de  extra  medlen
2006 och 2007 till Ungdomsstyrelsen.

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
frivilligorganisationernas arbete.

2004/05:Kr2 av Axel Darvik m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att inrätta ett
register över vad ungdomar i åldern  16-19  år  är
sysselsatta med.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vilka övergripande
mål  och  huvudområden  som  skall gälla  för  den
nationella ungdomspolitiken.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att delmålen för
ungdomspolitiken bör finnas kvar.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att satsningar bör
göras på grundskolan,  för  att  tidigt  fånga upp
elever i behov av extra stöd och hjälp, i  stället
för att bygga ut det individuella programmet.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skillnaderna i
förutsättningar  för ungdomar på grund  av  etnisk
bakgrund,  kön,  sexuell  läggning  och  handikapp
särskilt bör beaktas.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  speciella
inflytandeformer för ungdomar över 18 år.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en
praktikgaranti    för    ungdomar    som    saknar
sysselsättning.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta
instegsjobb  för ungdomar som har svårt att få  in
en fot på arbetsmarknaden.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta
speciella enheter på arbetsförmedlingarna som bara
jobbar för ungdomar.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
arbetsförmedlingarna  skall  ha rätt att dra in a-
kassan  för  dem  som  inte följer  kraven  i  sin
individuella handlingsplan.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre
undervisning om entreprenörskap i skolan.

13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  ge  svaga
elever  mer  kvalificerad   hjälp   av   utbildade
speciallärare.

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att ge betyg och
nationella  prov  tidigare  för  att  uppmärksamma
stödbehov vid ett tidigt stadium.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra
villkoren  för  fristående  skolor och  införa  en
nationell  skolpeng  för ökad likvärdighet  mellan
kommuner.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att återinföra
tvååriga  gymnasieprogram  som   leder   till   en
yrkesexamen.

17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  grundskolan
skall  ha ansvaret för att elever når målen  i  de
viktiga basämnena svenska, engelska och matematik.

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  göra  det
möjligt  att  hyra  ut  en  del   av   sin  bostad
skattefritt.

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att öka ungdomars
betalningsförmåga  för att förbättra möjligheterna
till att få en bostad.

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att förenkla
regelverket och öka flexibiliteten vid byggande av
nya  bostäder  för  att på så sätt öka det  totala
byggandet.

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
stödja ungdomars egen kultur.

22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att ungdomar måste
ges  möjligheter  att  få tillgång till kultur och
den  viktiga  roll  som  skolan   spelar  för  att
förmedla kultur.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att för tidiga
elitsatsningar inom idrotten skall motverkas.

24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ge lika
förutsättningar  för  tjejer och killar i idrotten
bl.a.   vad  gäller  träningstider,   bidrag   och
utbildning.

25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten  av  snabba
åtgärder för unga lagöverträdare.

26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  samhället
måste visa tydliga  gränser och normer för vad som
är   tillåtet   som   ett   sätt    att   motverka
ungdomsbrottslighet.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta
speciella  ungdomsdomstolar och ungdomsrotlar  vid
åklagarväsendet.

28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  det  måste
skapas bättre vägar  bort  från  kriminalitet  för
unga  personer där brottslighet är eller är på väg
att bli en livsstil.

2004/05:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  immateriell
välfärd.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att se ungdomar
som  självständiga   individer   i   ett   socialt
sammanhang.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om värdegrundens
betydelse i ungdomspolitiken.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  den  ideella
sektorns betydelse för ungdomspolitiken.

5.  Riksdagen  avslår   regeringens   förslag   till
nationella mål för ungdomspolitiken.

6.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till
riksdagen   med  nya  mål   för   den   nationella
ungdomspolitiken   utifrån   de   riktlinjer   som
presenteras i motionen.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om ungdomar  och
arbete.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ungdomars psykiska
hälsa.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  arbete  mot
övervikt bland ungdomar.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ANT-undervisningen
i skolan.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om indragna tillstånd
för de butiker som säljer folköl till minderåriga.

12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  en   ny
handlingsplan mot narkotika.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  sex-  och
samlevnadsundervisningen.

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att göra det
obligatoriskt   för   varje   kommun  att  erbjuda
ungdomsmottagning i någon form.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om behovet av manlig
personal på ungdomsmottagningarna.

16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tonårsaborter.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en flexibel skola
som kan möta varje elevs behov och intressen.

18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elevinflytande.

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om bostäder för unga.

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rösträttsålder.

21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om utbildningsnivå
och kompetens bland fritidsledare.

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  det  ideella
engagemanget på fritidsgårdar och ungdomskaféer.

23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   att   öka
möjligheterna  att  använda  skolornas lokaler för
olika former av ungdomsaktiviteter.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om generationsklyftor
och     bidrag     till    generationsövergripande
verksamhet.

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   trygga
uppväxtmiljöer och familjens betydelse.

26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  arbetslösheten
bland unga med invandrarbakgrund.

27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om rasistiska och
nazistiska organisationer.

2004/05:Kr4 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
ungdomspolitiken skall bygga på synen att ungdomar
är individer och att makten  över ungdomspolitiken
bör  ligga  så  nära  den enskilda  individen  som
möjligt.

2. Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att delmål i
ungdomspolitiken  skall diskuteras och fastställas
av ungdomar och politiska företrädare i kommunen.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  många
lärlingsplatser skall skapas i småföretag.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
arbetsförmedlingen har  resurser  att erbjuda stöd
till trainee- och praktikplatser.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  avvisa
propositionen i de delar som  medför  ökat  ansvar
och ökad reglering av kommunernas verksamhet.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om ett  återställt
kommunalt självstyre  som  den  bästa åtgärden för
att motverka ungas flykt från politiken.


Motioner från allmänna
motionstiderna 2003 och 2004


2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för
ungdomspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om ungdomsfrågorna
och EU.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ungdomars
politiska engagemang.

2003/04:Kr238 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att ge Ungdomsstyrelsen i
uppdrag  att  utvärdera  vilka   konsekvenser   hip-
hopkulturen,  och  därmed  graffitin, haft i Sverige
som ett alternativ till kriminella  och  destruktiva
livsstilar.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att
Ungdomsstyrelsen,  i samarbete med kommunerna, bör
få  regeringens  uppdrag   att  utarbeta  konkreta
planer för en högre prioritet av ungdomars kultur.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
Kulturrådet  bör  få  i  uppdrag   att   stimulera
kulturinstitutionerna så att ungdomars delaktighet
i kulturverksamhet vidgas.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör   få  i  uppdrag  att  göra  en   översyn   av
Ungdomsstyrelsen   och   Allmänna  arvsfonden  vad
gäller bidragssystem för ung kultur.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
Ungdomsstyrelsens bidragssystem  bör  ses  över så
att det gäller all ungdomsverksamhet.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en
nationell  ledningsgrupp  för  ungdomsfrågor   bör
inrättas under ungdomsministerns ledning.

2003/04:Kr288 av Ulf Holm och Leif Björnlod (mp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  formen  för
ekonomiskt   stöd   till   ungdomsverksamhet   med
blandade  åldrar   bör   omarbetas   så   att  den
verksamheten inte diskrimineras.

2003/04:Kr314 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av
förändrade   bidragsregler   till   de   politiska
ungdomsförbunden.

2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  nytt bidragssystem för de politiska
ungdomsförbunden,  baserat  på partiernas mandat i
riksdagen samt ett grundbidrag.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av
regelverket  för  ekonomiskt  stöd  till barn- och
ungdomsverksamhet.

2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  ekonomiskt
stöd    skall    ges    även   till   ungdomar   i
generationsövergripande verksamhet.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att ungdomar är en
viktig     resurs     i     det    internationella
utvecklingssamarbetet  och  att   deras  roll  bör
stärkas i det arbetet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  satsning på
ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om Ungdomsstyrelsens
roll i arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   ungdomars
delaktighet i demokratiska processer.

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  riksdagen,
inte  regeringen,  skall  besluta  om  delmål  för
ungdomspolitiken.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om mötesplatser.

2004/05:Kr285 av Joe Frans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs om möjligheten för en friare
användning av de medel som avsatts för utveckling av
barn och ungdomars  träffpunkter samt att se över på
vilket  sätt ett nationellt  utvecklingscentrum  kan
etableras i Rinkeby.

2004/05:Kr297 av Ulf Holm m.fl. (mp):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att formen för
ekonomiskt   stöd   till   ungdomsverksamhet   med
blandade   åldrar  bör  omarbetas   så   att   den
verksamheten inte diskrimineras.

2004/05:Kr351 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
förändrade   bidragsregler   till   de   politiska
ungdomsförbunden.

2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  nytt bidragssystem för de politiska
ungdomsförbunden,  baserat  på partiernas mandat i
riksdagen samt ett grundbidrag.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av
regelverket  för ekonomiskt stöd till generations-
övergripande verksamhet.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)


Härigenom   föreskrivs    att    det   i   skollagen
(1985:1100)1 skall införas en ny paragraf, 1 kap. 18
§, samt närmast före 1 kap. 18 § en ny rubrik av
följande lydelse.

----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
1 kap.
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
Information om icke
skolpliktiga
ungdomar
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
18 §
----------------------------------------------------
En hemkommun skall
löpande
hålla  sig informerad om
hur   de   ungdomar    i
kommunen som full-
gjort  sin skolplikt men
som inte
fyllt     20    år    är
sysselsatta, i syfte att
kunna    erbjuda     dem
lämpliga indi-
viduella åtgärder.
Kommunens   skyldighet
enligt   första  stycket
omfattar inte de
ungdomar  som   genomför
eller    har   fullföljt
utbildning på nationella
eller   specialutformade
program i gymnasieskola,
gymnasiesärskola   eller
motsvarande utbildning.
Regeringen, eller  den
myndighet som regeringen
bestämmer, får
meddela  föreskrifter om
den be-
handling              av
personuppgifter som
är   nödvändig  för  att
kommunen
skall   kunna  genomföra
sin  skyl-dighet  enligt
första stycket.
----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

Bilaga 3

Utbildningsutskottets yttrande 2004/05:UbU1y



Makt att bestämma - rätt till
välfärd




Till kulturutskottet



Kulturutskottet har den 28 september  2004  beslutat
att bereda utbildningsut-skottet tillfälle att  avge
yttrande över proposition 2004/05:2 Makt att bestäm-
ma  -  rätt  till  välfärd  jämte följdmotioner i de
delar      som      berör     utbildningsut-skottets
beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna
2004/05:Kr1 (m), 2004/05:Kr2  (fp), 2004/05:Kr3 (kd)
och 2004/05:Kr4 (c). Utbildningsutskot-tet avgränsar
yttrandet  till  att  avse dels regeringens  förslag
till  ändring  i skol-lagen  och  yrkanden  som  rör
förslaget, dels  motionsyrkanden  avseende insat-ser
för   att  stärka  skolor  i  segregerade   områden,
elevinflytande,       individuella       programmet,
lärlingsutbildning,                ANT-undervisning,
entreprenörskap,   fristå-ende   skolor,   nationell
skolpeng och sex- och samlevnadsundervisning  i sko-
lan.


1. Kommunalt ansvar att hålla sig informerad om
hur ungdomar som inte fyllt 20 år är
sysselsatta


Propositionen

Regeringen  föreslår  att skollagen skall ändras  så
att  hemkommunen  genom  en   ändring   i  skollagen
(1985:1100)  åläggs  en  uttrycklig  skyldighet  att
fortlöpan-de hålla sig informerad om hur de ungdomar
i kommunen som fullgjort sin skolplikt  men som inte
fyllt  20 år är sysselsatta. Syftet är att  kommunen
skall erbjuda  dessa  ungdomar lämpliga individuella
åtgärder  för  att minska  riskerna  att  de  hamnar
utanför studie-  och arbetslivet. Skyldigheten skall
inte  omfatta de ungdomar  som  genomför  eller  har
fullföljt    utbildning    på    nationella    eller
specialutformade     program     i    gymnasieskola,
gymnasiesärskola eller motsva-rande utbildning. Inom
varje kommun bör det enligt regeringen finnas bered-
skap att erbjuda vägledning och stöd för de ungdomar
som inte på egen hand lyckas ta sig  från grundskola
till  gymnasieskola  eller  som avbryter  sina  gym-
nasiestudier. Regeringen påpekar  att den föreslagna
bestämmelsen inte inne-bär något utökat  ansvar  för
kommunerna  utan  utgör ett förtydligande av vad det
befintliga ansvaret  innebär.  Regeringen  avser att
följa  utvecklingen  för  att  se  om  villkoren för
målgruppen förbättras. Regeringen avser  vidare  att
vid   behov   närmare  analysera  effekterna  av  en
förändrad  ansvarsfördelning   mellan   staten   och
kommunerna  och  återkomma med förslag om förstärkta
åtgärder.

Regeringen föreslår  också  att  regeringen, eller
den myndighet som reger-ingen bestämmer, får meddela
föreskrifter  om  den behandling av personupp-gifter
som  är  nödvändig  för  att  kommunen  skall  kunna
genomföra   sina   skyl-digheter   att   hålla   sig
informerad om icke skolpliktiga  ungdomar. Sammanta-
get   berör  förslaget  omkring  430 000   personer.
Regeringen  betonar  att  det  av integritetsskäl är
viktigt   att   säkerställa  att  endast   nödvändig
information be-handlas. Syftet med förslaget är inte
att öka kontrollen  av  enskilda individer, utan att
säkerställa   att   berörda   erbjuds   individuella
åtgärder.
Förslagen innebär införande av  en  ny  paragraf i
skollagen, 1 kap. 18 §.

Motioner

Centerpartiet avvisar i motion 2004/05:Kr4 yrkande 6
regeringens   förslag   eftersom   det   innebär  en
förstärkning av kommunernas uppföljningsuppdrag  med
ett  utökat ansvar och ökad reglering av kommunernas
verksamhet.    Folk-partiet    invänder   i   motion
2004/05:Kr2  yrkande 2 att det register  som  kommu-
nerna  enligt  regeringens  förslag  bör  införa  är
integritetskränkande.   Kommu-nerna  bör  i  stället
enligt Folkpartiet koncentrera  sina  resurser  till
att  söka upp ungdomar som är på väg att hamna snett
och se  till  att  det finns fungerande åtgärder för
att få dessa i arbete eller utbildning.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
tillstyrker  regeringens  förslag  om en  ändring  i
skollagen samt avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet delar regeringens uppfattning
att  det är önskvärt med ett förtydligande  avseende
kommunernas  ansvar  för  ungdomar som inte fyllt 20
år.  Skollagen  bör  därför  ändras   så   att   den
föreskriver  att varje kommun fortlöpande håller sig
informerad om  ungdomars  sysselsättning i syfte att
kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder för det
fall  att  ungdomar  inte  går   eller  har  gått  i
gymnasieskolan eller motsvarande.
Utbildningsutskottet anser att det  är viktigt att
vara  restriktiv med upp-rättande av personregister.
Innehållet  i  och  användningen  av sådana register
måste  av integritetsskäl vara väl avvägt.  Register
kan dock behövas för att underlätta för kommunen att
fullgöra  sitt  uppdrag.  Utskottet understyrker att
det  är synnerligen angeläget  att  säkerställa  att
endast  nödvändig  information  behandlas  i  det nu
aktuella registret; inte minst för att registret rör
unga män-niskor.

2. Kvalitetsförbättringar inom gymnasieskolan


Propositionen

Regeringen  gör  bedömningen att åtgärder bör vidtas
som   leder   till   kvalitets-förbättringar    inom
gymnasieskolan,   bland   annat   genom  att  stärka
individuella   program   och   genom   en  förstärkt
lärlingsutbildning.

Ett  centralt  mål  för  regeringen  är  att  höja
utbildningens kvalitet och likvär-dighet för  elever
med individuella program så att fler kan slutföra en
gymna-sieutbildning.    Regeringen   hänvisar   till
gymnasiepropositionen (prop.  2003/04:140)  där  man
gjorde  bedömningen att utbildningen på individuella
program    bör     bedrivas     på     heltid.     I
budgetpropositionen  för  2005  aviserar re-geringen
att   kommunerna   inom  ramen  för  det   generella
statsbidraget  kommer  att  tillföras  450  miljoner
kronor årligen från  den  1 juli 2006 för att stärka
de individuella programmen.
En lärlingsutbildning kan enligt regeringen utgöra
en  viktig  alternativ  ut-bildningsväg.  Regeringen
meddelar att Skolverket har  fått i uppdrag att när-
mare utreda förslag till utformning och reglering av
en sådan gymnasial ut-bildning.

Motioner

Moderaterna  och  Folkpartiet menar  att  stöd  till
elever framför allt skall sättas in i grundskolan. I
motion 2004/05:Kr1  yrkande 5 framhåller Moderaterna
att  det  är nödvändigt  att  lösa  de  problem  som
uppstår i utbildningsväsendet  långt  innan eleverna
når  gymnasiet.  De resursförstärkningar  regeringen
aviserat för det individuella  programmet  visar att
regeringen inte konfronterar den allvar-liga  frågan
om   kunskapsbristerna  i  grundskolan.  Folkpartiet
menar  i motion 2004/05:Kr2 yrkande 5 att satsningar
bör göras  på  grundskolan  för att tidigt fånga upp
elever i behov av extra stöd och hjälp i stället för
att bygga ut det individuella  programmet. I yrkande
17 framhåller Folkpartiet att det  är ange-läget att
alla  elever  som går ut grundskolan har  fått  goda
kunskaper   för   att   klara   fortsatta   studier.
Grundskolan skall ha  ansvaret  för  att  elever når
målen  i  basämnena svenska, engelska och matematik.
Elever   med    inlärningssvårig-heter   och   annan
problematik bör få  extra  stöd  tidigt, och det bör
satsas betyd-ligt mer på utbildade  speciallärare så
att dessa elever kan få kvalificerad  hjälp (yrkande
13).  Folkpartiet  menar  vidare  i yrkande  14  att
nationella prov och betyg bör ges tidigare  för  att
uppmärksamma   stödbehov   på  ett  tidigt  stadium.
Slutligen förespråkar Folkpartiet  i  yrkande 16 att
de   tvååriga  yrkeslinjerna  skall  återinföras   i
stället  för att en satsning görs på de individuella
program-men.  Att  satsa  på yrkesexamen och riktiga
lärlingsutbildningar skapar goda förutsättningar för
en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen.

Kristdemokraterna  menar  i   motion   2004/05:Kr3
yrkande   17   att   skolan   inte   i   tillräcklig
utsträckning  tar  hänsyn  till varje enskild  elevs
behov och intres-sen. Bristen  på  flexibilitet  och
arbetsro är två av orsakerna till att andelen elever
som   lämnar   grundskolan   utan   behörighet  till
gymnasiet    ökat   för   varje   år   den   senaste
tioårsperioden.     I     yrkande     7     föreslår
Kristdemokraterna  att  det  bör  inrättas en modern
form av lärlingsutbildning och en yrkeshögskola.  På
så  sätt  skulle  de  yrkesförberedande  programmens
status  höjas  och  fler  elever  skulle förmodligen
fullfölja gymnasiet.
Centerpartiet anser i motion 2004/05:Kr4 yrkande 4
att det är viktigt att öppna fler vägar fram till en
godkänd gymnasieutbildning. Lärlingsut-bildningen är
en form där det praktiska lärandet  kommer  till sin
rätt.  Upplägg-ningen av lärlingsutbildningen  måste
vara   flexibel    och    anpassas   efter   rådande
förhållanden.  Lärlingsutbildningen   måste   enligt
Centerpartiet  utformas så att många lärlingsplaster
kan skapas i småföretag.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet    har    nyligen   behandlat
regeringens  proposition  2003/04:140   Kunskap  och
kvalitet  - elva steg för utveckling av gymnasiesko-
lan som bland  annat behandlar förslag om att elever
på individuella pro-grammet skall erhålla utbildning
på heltid och införandet av en lärlingsutbild-ning.
I betänkandet  Utveckling  av gymnasieskolan (bet.
2003/04:UbU13     s.     55     f.)     understryker
utbildningsutskottet  den betydelse möjligheten  att
följa indivi-duella program  har för elever som inte
uppnått behörighet att komma in  på  ett  nationellt
eller  specialutformat  program. Att en elev  skulle
stanna kvar i grundskolan  för  att  uppnå Godkänt i
kärnämnena är enligt utskottet ingen lämplig ordning
utan   eleven  bör  i  stället  ges  möjlighet   att
komplettera    sina   kunskaper   inom   ramen   för
gymnasieskolan.  Utbildningsutskottet  anförde också
att  förslaget  att  införa  studier  på heltid  och
därmed   en   mer   strukturerad  skolgång  på   det
individuella  programmet   är   ett   steg  mot  att
underlätta för elever att övergå till ett nationellt
eller  specialutformat  program.  Utskottet   menade
också    att   samtliga   gymnasieprogram   även   i
fortsättningen  skall vara treåriga och att samtliga
elever i gymnasieskolan skall ha en minsta gemen-sam
kunskapsbas för såväl  studie- som yrkesförberedande
utbildningar. Ut-skottet har ingen annan uppfattning
nu  men  vill  framhålla  grundskolans   själv-klara
betydelse  för  elevernas  möjlighet  att  fullfölja
gymnasieskolan.   Ett   om-fattande  kvalitetsarbete
pågår inom grundskolan, något  som också till en del
redovisas   i  propositionen.  Vad  gäller   skolans
möjligheter  att   erbjuda   eleverna   en  flexibel
skolgång     föreskriver    läroplanen    för    det
obligatoriska   skolväsendet  (Lpo  94)  att  det  i
undervisningen skall tas hänsyn till elevernas olika
förut-sättningar  och  behov  och  pekar  på att det
finns  olika  vägar att nå målen för undervisningen.
Skolan har enligt  Lpo 94 ett särskilt ansvar för de
elever som av olika  anledningar har svårigheter att
nå målen för utbildningen  och  under-visningen  kan
aldrig utformas lika för alla.
I   betänkandet   välkomnade  utbildningsutskottet
regeringens  bedömning   att  en  lärlingsutbildning
borde införas inom gymnasieskolan och att Skolverket
skulle ges i uppdrag att närmare  utreda  och  lämna
förslag  till  utformning  och reglering av en sådan
(s. 62). Utskottet har ingen  annan  uppfattning nu.
Ut-skottet behandlade i det sammanhanget  också  ett
yrkande  om  yrkeshögskola  och framförde då att det
var  olämpligt att använda termen  högskola  om  ut-
bildning   som   inte  är  avsedd  att  omfattas  av
högskolelagen. Utskottet  har  inte heller här någon
annan uppfattning nu.
Enligt grundskoleförordningen  (7  kap. 2 §) skall
läraren  fortlöpande in-formera eleven  och  elevens
vårdnadshavare om elevens skolgång och minst en gång
varje  termin  skall  läraren,  eleven  och  elevens
vårdnadshavare     samtala     om     hur    elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling  bäst  kan
stödjas    (utvecklingssamtal).    På   begäran   av
vårdnadshavare  skall  läraren  som  ett  komplement
lämna  skriftlig  information  om elevens  skolgång.
Elever   med   stödbehov   kan   enligt   utskottets
uppfattning  vid sådana samtal på ett  tillräck-ligt
sätt uppmärksammas.  Nationella  prov  och  tidigare
betyg är därför inte nödvändiga.
I  4  kap.  1  §  andra stycket skollagen regleras
elevers rätt till särskilt  stöd.  Närmare regler om
särskilda    stödinsatser    finns    i    5    kap.
grundskoleförordning-en.   Utskottet  har  behandlat
frågor  om  särskilt  stöd  i  betänkandet  Allmänna
skolfrågor  (bet.  2003/04:UbU12  s.   18   f.)  och
hänvisade  då  till  att  frågan  om sådant stöd har
behandlats   av   Skollagskommittén   i  betänkandet
Skollag   för   kvalitet   och   likvärdighet   (SOU
2002:121).  Kommittén  har  föreslagit  att ele-vers
rätt  till  särskilt  stöd  skall stärkas. Förslagen
innebär   också  enhetliga  och  tydligare   regler.
Utskottet  menar  också  nu  att  Regeringskansliets
beredning av  kommitténs  förslag  bör  avvaktas.  I
betänkandet   Lärarutbildning   och   lärare   (bet.
2003/04:UbU7 s. 18 f.) behandlar utskottet frågan om
lärare  med  kun-skap  i specialpedagogik. Utskottet
konstaterar att, förutom  att  alla  blivande lärare
sedan den nya lärarutbildningen infördes  får  vissa
kunskaper    i    special-pedagogik,   har   antalet
examinerade   specialpedagoger    ökat    och    kan
ytterligare förväntas öka.

3. Strategiska utvecklingsinsatser i syfte att
stärka skolor i segregerade områden


Propositionen

Regeringen  gör bedömningen att strategiska insatser
bör genomföras för att stärka utbildningsvillkoren i
de skolor i segregerade områden som har störst behov
av utvecklingsresurser  och  i skolor där behovet av
motsvarande strate-giska insatser är särskilt stort.
Regeringen har givit Myndigheten för skolut-veckling
i uppdrag att under de närmaste  åren  arbeta för en
förbättrad    försko-le-    och   skolsituation    i
segregerade områden. Myndigheten har angivit att man
främst  avser  att  arbeta  med utvecklingsdialoger,
nätverksskapande och andra former  för  spridande av
kunskap. Utöver detta redovisar regeringen i budget-
propositionen   för  2005  sin  avsikt  att  avsätta
särskilda medel för  detta  ändamål  under  2006 och
2007.  Medlen  skall  i  första  hand  användas till
strategiska   insatser   på  skol-  och  kommunnivå.
Myndigheten  för  skolutveckling   kommer   att   få
regeringens  uppdrag  att  ta  fram  en plan för hur
strategiska   överens-kommelser  om  användning   av
pengarna skall  kunna träffas med kommuner och andra
aktörer.

Motion

Moderaterna anser i motion 2004/05:Kr1 yrkande 4 att
det  är orimligt att  närma  sig  riksdagen  med  en
begäran  på  225  miljoner  kronor  - som regeringen
aviserar  i  budgetpropositionen  - utan  att  kunna
precisera vad dessa medel skall användas till.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet välkomnar regeringens förslag
om  att  stärka utbild-ningsvillkoren för  skolor  i
vissa segregerade  områden.  I  detta  arbete är det
viktigt  att ha en väl genomtänkt strategi  för  att
sådana insatser  skall vara verkningsfulla och också
att ekonomiska medel  finns  för  sådana strategiska
insatser på skol- och kommunnivå.
Utbildningsutskottet  delar uppfattningen  att  de
medel som regeringen av-ser att föreslå för 2006 och
2007   bör   administreras   av    Myndigheten   för
skolutveckling som genom sitt generella  uppdrag att
arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation
i segregerade områden är den myndighet som  är  bäst
lämpad för detta. Genom det uppdrag till myndigheten
att ta fram en plan för strategiska överenskommelser
som  regeringen aviserat, kommer det att bli tydligt
hur medlen kommer att användas. Utskottet utgår från
att satsningarna kommer att utvärderas.

4. Stärkt elevinflytande i skolan


Propositionen

Regeringen  bedömer  att  elevernas möjligheter till
inflytande  i skolan bör utvecklas  och  förbättras.
Ansvaret för  att  främja  och  utveckla inflytandet
över   det   egna   lärandet   bör   förtydligas   i
läroplanerna.  Personal  och  rektor  måste   enligt
regeringen stå för kontinuiteten och det är lämpligt
att  ansvaret  för att uppmuntra och stärka eleverna
läggs på rektor.  Vidare  anser  regeringen  att det
behövs    förändringar   i   kursplanerna   för   de
samhällsorienterande  ämnena  i  grundskolan i syfte
att  ytterligare  stärka  skolans  demokratiuppdrag.
Demo-kratiundervisning bör omfatta kunskap  såväl om
hur  systemen för demokrati fungerar som om hur  man
som elev  eller  medborgare  aktivt  kan  medverka i
praktiken. Regeringen avser därför att ge Skolverket
i   uppdrag   att   se  över  kursplanerna  i  detta
hänseende.   Vidare   avser    regeringen   att   ge
Myndigheten   för  skolutveckling  i   uppdrag   att
förstärka insatserna med att stödja utveck-lingen av
arbetet  för att  eleverna  skall  bli  delaktiga  i
skolans   processer    och    medvetna    om   vilka
förutsättningar  och  kunskaper  som  krävs för  att
kunna  delta  på  ett  aktivt sätt. Vid varje  skola
måste  finnas  en  organisation   för  att  utveckla
informationen  samt  för delaktighet  och  påverkan.
Frågan  hur  elever-nas   inflytande  närmare  skall
regleras är föremål för ytterligare  beredning  inom
Regeringskansliet.

Regeringen  bedömer  också  att  elevers rätt till
extra undervisning på grund av uppdrag att företräda
andra elever bör stärkas. Slutligen  menar  man  att
möjligheten   att  tillsätta  lokala  styrelser  som
funnits i en försöksverksamhet bör göras permanent.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2004/05:Kr1 yrkande 7 att
elevinflytandet  i första hand skall vara direkt och
personligt, men i  sammanhang  där  så  är  påkallat
också  vara  del  av en större elevdemokrati. Eleven
skall  delta  i ut-formningen  av  den  individuella
kunskapsplanen  samt  i största möjliga mån få välja
skola,  lärare  och  kurser   tillsammans  med  sina
föräldrar.    Kristdemokra-terna   är    i    motion
2004/05:Kr3 yrkande  18 positiva till de förslag för
ökat elevinflytande som  regeringen  presenterar men
efterlyser konkreta förslag. Kristdemokraterna menar
att en lagstadgad miniminivå för elevinflytande  bör
införas  både  vad  gäller  omfattning och på vilket
sätt  inflytande  utövas.  Skol-ledare,  lärare  och
övrig  personal  måste också mer  än  hitintills  ge
eleverna möjlighet att utöva sina rättigheter.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Utbildningsutskottet    har    vid   ett   flertal
tillfällen   uttalat  sig  till  fördel   för   ökat
elevinflytande   i   skolan.  Utskottet  har  senast
behandlat dessa frågor  i betänkandena 2003/04:UbU12
(s. 34-36) och 2003/04:UbU13  (s.  32).  De  förslag
till åtgärder som presenteras av regeringen i den nu
aktuella proposi-tionen kommer enligt utskottet  att
ge  möjlighet  att  utveckla och förbättra elevernas
möjligheter att påverka  sin skolsituation och delta
i den demokra-tiska processen  i  skolan.  Utskottet
konstaterar också att regeringen avser att återkomma
med  förslag  till  riksdagen  om  hur  arbetet  med
elevinflytande bör organiseras.

5. Insater för entreprenörskap och företagande
bland ungdomar


Propositionen

Regeringen  anser  att  entreprenörskap inte bara är
viktigt för egenföretagare  utan  också en drivkraft
för varje samhällsmedborgare i arbetet,  i organisa-
tionslivet    och    på    fritiden.    Skolan   och
föreningslivet  spelar enligt regeringens  bedömning
en  viktig roll när  det  gäller  att  utveckla  ett
företagsamt   förhåll-ningssätt  hos  ungdomar,  och
regeringen avser  därför  att  satsa  på  ett utökat
nationellt  entreprenörskapsprogram  och införa  ett
tydligare       entreprenörskaps-perspektiv        i
gymnasieskolans  programmål.  Regeringen  framhåller
också   betydelsen  av  organisationer  som  främjar
ungdomars  entreprenörskap,  såsom Ung Företagsamhet
och  Snilleblixtarna.  Organisationer   som  främjar
ungdom-ars      entreprenörskap     kommer     också
fortsättningsvis   att  stödjas  av  regeringen  och
samverkan  mellan skolan  och  dessa  organisationer
kommer att stimule-ras.

Motion

Folkpartiet  menar  i  motion 2004/05:Kr2 yrkande 12
att entreprenörskap i skolan  är ett sätt att tidigt
väcka   intresset   för   att  bli  företagare   och
framhåller att erfarenheterna  från  dem  som har en
utbildning  där kunskaper om entrepre-nörskap  ingår
är positiva, bl.a. från utbildningsprojekt som drivs
av Ung Företagsamhet.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
viktigt    att    det    läggs   större   vikt   vid
entreprenörskap  i gymnasieskolan.  Utskottet  menar
vidare att organi-sationer  som  verkar i skolan och
som främjar ungdomars entreprenörskap är ett viktigt
komplement till skolans undervisning och noterar att
regeringen även i fortsättningen kommer  att  stödja
sådana organisationer.

6. Insatser mot ungdomars bruk av alkohol och
narkotika


Propositionen

Regeringen meddelar att man avser att utarbeta en ny
nationell    handlingsplan    för    att   förebygga
alkoholskador      och      en      ny     nationell
narkotikahandlingsplan. Skolan är enligt  regeringen
den viktigaste arenan för att förebygga alkohol- och
drogmissbruk   och   andra   riskbeteenden  och  den
alkohol- och narkotikafö-rebyggande  verksamheten  i
skolan  måste sättas in i ett brett skolutvecklings-
perspektiv     för     att     vara    framgångsrik.
Folkhälsoinstitutet     och     Myndigheten      för
skolutveckling har tillsammans med Alkoholkommittén,
Mobilisering     mot     narkotika    och    Svenska
Kommunförbundet utarbetat  en  plan för insatser som
stärker   en   hälsofrämjande   skolutveckling   och
förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk.  Att
stärka  samarbetet mellan skolan och föräldrarna och
mellan  skolan   och  fritidsverksamheten,  motverka
skolk, utveckla elevhälsans  arbete  med hälsosamtal
och främja att skolan har en tydlig policy  i frågor
som  rör  alkohol  och  narkotika  är  några  av  de
viktigaste  inslagen  i  skolans preven-tiva arbete.
Regeringen meddelar också  att  ett  förslag  om att
förstärka   inslag  om  prevention  och  missbruk  i
grundutbildningen  av  lärare  är  under beredning i
Regeringskansliet.

Motion

Kristdemokraterna menar i motion 2004/05:Kr3 yrkande
10 att ett av de vik-tigaste alkoholpolitiska  målen
måste  vara  att  skjuta upp alkoholdebuten. Skolans
ANT-undervisning har  en  viktig  uppgift  att  visa
ungdomar  vad  en  för tidig alkoholdebut kan få för
effekter.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet anser att skolan  kan och bör
spela  en  stor  roll  i det preventiva arbetet  mot
användning av alkohol, tobak  och  narkotika. Det är
därför  betydelsefullt  att  unga lyfts  fram  i  de
nationella planerna mot alkohol  och  narkotika  och
att  myndigheterna  samverkar  på  detta område. Det
samar-bete   mellan   myndigheter   som   pågår   är
värdefullt   bl.a.   för  att  ungdomar  skall  inse
konsekvenserna  av en tidig  alkoholdebut.  Ansvaret
för undervisningens  konkreta  innehåll  ligger dock
hos den enskilda skolan.

7. Övriga yrkanden


Motionerna

Folkpartiet  anser  i motion 2004/05:Kr2 yrkande  15
att villkoren för friskolor  bör  förbättras och att
en nationell skolpeng bör införas. Kristdemokraterna
framhåller i motion 2004/05:Kr3 yrkande  13 att sex-
och  samlevnadsunder-visning behövs i skolorna  inte
minst  med tanke på att tonåringars verklighets-bild
i hög grad  hämtas  från  pornografi och sexspalter.
Skolan  måste  ta sitt ansvar  för  att  möta  detta
behov.

Utbildningsutskottets bedömning

Utbildningsutskottet  föreslår  att  Kulturutskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Förändrade  regler  i  skollagen  (1985:1100)  för
fristående skolor antogs av riksdagen  i  mars  2002
(prop.    2001/02:35,   bet.   2001/02:UbU7,   rskr.
2001/02:184).   Därefter   har   riksdagen  vid  två
tillfällen  (bet.  2002/03:UbU15  och  2003/04:UbU4)
behandlat   motionsyrkanden   avseende    fristående
skolor. I det senaste betänkandet, Fristående skolor
(bet.  2003/04:UbU4),  förslog  utskottet avslag  på
samtliga motionsyrkanden bl.a. med  hänvisning  till
förslag  som lagts fram av Skollagskommittén och som
bereds inom  Regeringskansli-et. Riksdagen beslutade
i enlighet med  utskottets  förslag. Utskottet anser
även  nu  att  det  pågående  beredningsarbetet  bör
avvaktas. Skollagskommittén framhåller  att  man med
sina förslag strävar efter att skapa ett skolväsende
som omfattar offentligt finansierade skolor och  där
samma  bestämmelser så långt möjligt skall gälla för
skolorna oavsett om huvudmannen är kommunal, statlig
eller enskild.
Utbildningsutskottet    har    vid   ett   flertal
tillfällen   behandlat   frågan  om  infö-rande   av
nationell skolpeng. I betänkandet Valfrihet i skolan
(bet.  2003/04:UbU6  s.  12-15)  föreslår  utskottet
avslag på ett antal sådana mo-tionsyrkanden eftersom
en  nationell  skolpeng inte  ger  de  grundläggande
förutsättningarna  för  att  kraven  på en likvärdig
skola  av hög kvalitet för alla elever  skall  kunna
tillgodoses.  Utskottet  har ingen annan uppfattning
nu.
När     det     slutligen    gäller    frågan     om
sexualundervisning   har   även   sådana   yr-kanden
behandlats  under  föregående  riksmöte;  vad gäller
grundskolan i be-tänkandet Grundskolans läroplan och
ämnen  (bet. 2003/04:UbU11 s. 19 f.) och vad  gäller
gymnasieskolan    i    betänkandet   Utveckling   av
gymnasieskolan (bet. 2003/04:UbU13  s. 71). Att sex-
och  samlevnadsundervisning skall fin-nas  i  skolan
framgår  av  läroplaner och kursplaner. Det konkreta
innehållet i undervisningen  i sex- och samlevnad är
dock en fråga för den enskilda sko-lan.



Stockholm den 26 oktober 2004

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter  har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson  (fp), Inger Lundberg (s),
Sten  Tolgfors  (m),  Agneta  Lundberg   (s),  Inger
Davidson  (kd),  Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta
Pålsson (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen (c),
Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael Damberg
(s), Mikaela Valtersson  (mp), Christer Adelsbo (s),
Axel Darvik (fp) och Lennart Gustavsson (v).



Avvikande meningar



1. Kommunalt ansvar att hålla  sig informerad om hur
ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta

av Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m), Sofia Larsen (c)
och Tobi-as Billström (m).

Propositionens  förslag  bör avvisas i de delar  som
medför  ökat  ansvar  för  och   ökad  reglering  av
kommunernas verksamhet. Ett sådant förslag är det om
ett    förstärkt    kommunalt   uppföljningsuppdrag.
Centerpartiet anser att  kommuner-na  redan tar sitt
ansvar  för  dessa  ungdomar och är inte berett  att
stödja reger-ingens förslag att berörda myndigheter,
såsom skola, arbetsförmedling och socialtjänst skall
vara skyldiga att göra  en sammanställning som sedan
skall följas upp av en statlig  myndighet. Skollagen
skall reglera skolan och inget annat.

2. Register över ungdomar 16-19 år gamla

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m), Margareta Pålsson (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Regeringen   vill  inrätta  ett  register  för   att
kontrollera vad  alla ungdomar som är 16-19 år gamla
sysslar med. Ett sådant register ser Folkpartiet som
alltför integritetskränkande. Kommunen bör i stället
koncentrera sina resurser  på  att söka upp ungdomar
som är på väg att hamna snett och  se  till  att det
finns  fungerande åtgärder för att få dessa i arbete
eller utbildning.

3.  Förstärkning av resurserna till det individuella
programmet

av  Sten   Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Tobias
Billström (m).

Det är nödvändigt  att lösa de problem som uppstår i
utbildningsväsendet   långt   innan   eleverna   når
gymnasiet.  De förstärkningar av resurserna till det
indivi-duella  programmet om 450 miljoner kronor som
regeringen  aviserat   har   där-för   karaktär   av
respirativa  insatser. Det är tydligt att regeringen
valt att inte  konfrontera  den allvarliga frågan om
kunskapsbrist   i   grundskolan   utan   i   stället
bibehåller modeller som inte visat sig ge resultat.

4.  Införande av tvååriga gymnasieprogram

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Enbart  hälften  av eleverna på de yrkesförberedande
programmen klarar  de uppsatta målen, vilket är helt
oacceptabelt. Folkpartiet  vill  återinföra  de två-
åriga  yrkeslinjerna  i stället för att satsa på  en
utbyggnad av de individuella  programmen  som är ett
misslyckat  projekt.  Att  satsa på yrkesexamen  och
riktiga     lärlingsutbildningar     skapar     goda
förutsättningar för en gedigen yrkes-utbildning samt
minskar avhoppen från gymnasiet eftersom det blir en
kortare utbildning  som kan attrahera skoltrötta och
praktiskt intresserade  ungdomar.  Alla  vill inte -
och bör inte - bli akademiker.

5.  Resurssatsningar i grundskolan

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m),  Margareta Pålsson (m),
Sofia Lar-sen (c), Tobias Billström (m) och  Axel
Darvik (fp).

I  regeringens proposition finns många fagra ord men
på listan  över  konkreta  åtgärder  är  det  mycket
magert. En av de större satsningarna som föreslås är
på det individuella programmet. Detta program var då
det infördes avsett för ett ytterst fåtal elever som
inte når upp till grundskolans mål och som på gymna-
siet  behöver  få  lite extra stöd. Det individuella
programmet är nu det  näst största programmet och av
dem som börjar där slutar  endast  17,4  %  med  ett
fullständigt  gymnasiebetyg. Att sätta in stödet för
svaga elever på  gymnasiet  är feltänkt från början.
Stöd  skall  sättas in tidigt på  grundskolan  innan
pro-blemen  blir   för   stora.   Det   individuella
programmet skall på sikt avskaffas.

6.  Flexibel skola

av  Sten Tolgfors (m), Inger Davidson (kd),  Margareta  Pålsson
(m) och Tobias Billström (m).

Den  svenska   skolan   tar   inte   i   tillräcklig
utsträckning  hänsyn till varje enskild elevs  behov
och    intressen.    Skolan    brister    också    i
värdegrundsarbetet    vilket    skapar   en   otrygg
arbetsmiljö utan arbetsro. Bristen  på  flexibilitet
och  arbetsro  är två av orsakerna till att  andelen
elever som lämnar  grundskolan utan behö-righet till
gymnasiet   ökat   för   varje    år   den   senaste
tioårsperioden. Flexibilitet och arbetsro  krävs för
att skolan skall kunna förmedla kunskap och  erbjuda
eleverna  trygghet och arbetsro. Dessutom behövs  en
insikt om att varje elev är unik med specifika behov
och förutsättningar.  Tar  inte  skolan  hänsyn till
detta utan i stället stöper alla elever i samma form
i en felriktad strävan efter rättvisa och  jämlikhet
slås  elever  ut  och  otrygghet och sociala problem
kom-mer ofrånkomligen att  uppstå. Skolpolitiken bör
utformas så att större hänsyn tas till elever som är
mer praktiska och yrkesorienterat  lagda.  För dessa
elever  har den alltmer teoretiserade skolan  blivit
en belastning  och tyvärr tvingas många att hoppa av
utbildningen  eller   lämna  skolan  med  underkända
betyg.

7.  Införande av lärlingsutbildning

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel Darvik (fp).

Sverige   bör   satsa   på   en   modern   form   av
lärlingsutbildning  på  gymnasiet  samt  inrätta  en
yrkeshögskola.    På    så    sätt     skulle     de
yrkesförberedande  programmens  status  höjas rejält
och   fler   elever   skulle  förmodligen  fullfölja
gymnasiet.

8.  Lärlingsutbildning och småföretag

av Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger Davidson (kd),
Margareta  Pålsson (m), Sofia Larsen (c),  Tobias
Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Vi anser att uppläggningen  av  lärlingsutbildningen
måste  vara  flexibel  och  anpassas  efter  rådande
förhållanden.  Kraven måste utformas  så  att  många
lärlingsplatser  kan  skapas  i  småföretag. Vi vill
särskilt understryka vikten av att  en  stor  del av
utbildningen förläggs ute på en arbetsplats och inte
sker inom skolans väggar.

9.  Stöd till elever i grundskolan

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Det   är  angeläget  att  alla  elever  som  går  ut
grundskolan har tillgodosetts med goda kunskaper för
att  klara   fortsatta   studier.   Men   det  allra
viktigaste  är  att alla fått baskunskaperna  -  att
skriva, läsa och räkna - och når målen i kärn-ämnena
svenska,  engelska   och   matematik.   Elever   med
inlärningssvårigheter  och  annan problematik bör få
extra  stöd  tidigt i grundskolan.  Det  bör  satsas
betydligt mer  på speciallärare. Det är av stor vikt
att  det finns en  bra  arbets-miljö,  tidigare  och
bättre  utvärdering  samt hårda krav på hög kvalitet
på ut-bildningen. Betyg  och  nationella prov behövs
tidigare  för  att  uppmärksamma stödbehov  vid  ett
tidigt stadium.

10.   Strategiska utvecklingsinsatser  i  syfte  att
stärka skolor i segregerade områden

av  Sten   Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Tobias
Billström (m).

Myndigheten för skolutveckling, som varit samordnare
av tidigare motsva-rande projekt, har angett att man
främst avser att  arbeta  med  "utvecklingsdialoger,
nätverksskapande och andra former  för  spridande av
kunskap". Moderaterna anser att det är orimligt  att
närma  sig  riksdagen med en begäran på 225 miljoner
kronor utan att  kunna  precisera  vad  dessa  medel
skall användas till.

11.  Stärkt elevinflytande i skolan

av  Sten  Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och   Tobias
Billström (m).

Eleven   skall   delta   i   utformningen   av   den
individuella kunskapsplanen och faktiskt se till att
målen  nås.  Eleven  skall  i största möjliga mån få
välja skola, lärare och kurser  tillsammans med sina
föräldrar. Elevernas potential som  resurs  när  det
gäller  att förbättra kvaliteten via uppföljning och
utvärdering  skall  tas  till  vara. Elevinflytandet
skall i första hand vara direkt och person-ligt, men
i sammanhang där så är påkallat också vara del av en
större elevdemokrati.

12.  Stärkt elevinflytande i skolan

av Inger Davidson (kd).

Det är en rättighet för varje elev  att  i  takt med
stigande  ålder vara delaktig i det som berör  henne
eller  honom   själv.   Att   eleverna   ges  reella
möjligheter  till inflytande över det egna  lärandet
genom   att   tillsammans    med   läraren   planera
undervisningens  uppläggning  är   därför   av  stor
betydelse.  Kristdemokraterna  är  positiva till  de
förslag  för  ökat  elevinflytande  som   regeringen
presenterar  i  propositionen.  Det bör dock påpekas
att  regeringen på detta område liksom  många  andra
inte kommer  med  några  konkreta förslag. Jag menar
att en lag-stadgad miniminivå  av elevinflytande bör
införas. Elevernas formella infly-tande gäller också
skolan   som   organisation   där   elevråden    och
elevskyddsom-buden spelar en mycket viktig roll. Att
möjliggöra inflytande och ansvar för eleverna är det
bästa   sättet   att   utveckla   deras  känsla  för
demokratiska besluts-former och skapa  förmåga  till
ansvarstagande     för     gemensamma    samhällsan-
gelägenheter.

13.   Insatser   för   ökat   entreprenörskap    och
företagande bland ungdomar

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger Davidson  (kd),
Margareta  Pålsson  (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).

Entreprenörskap i skolan  är  ett  sätt  att  tidigt
väcka  intresset  för att bli företa-gare. I Sverige
startas i internationell  jämförelse alldeles för få
nya företag. Erfarenheterna  från  dem  som  har  en
utbildning  där  kunskaper om entrepre-nörskap ingår
är mycket positiva.  Sannolikheten  att eleverna som
under  gym-nasietiden  ingått i utbildningsprojektet
"Ung företagsamhet" själva  blir före-tagare är fyra
gånger större än för genomsnittet.  Cirka  20  %  av
dessa  elever  är  själva  företagare  tio  år efter
utbildningen  och  i snitt har de sex anställda  per
företag.

14.   Insatser mot ungdomars  bruk  av  alkohol  och
narkotika

av Inger Davidson (kd).

Att skjuta  upp  alkoholdebuten måste vara ett av de
viktigaste    alkoholpolitiska     målen.     Senare
alkoholdebut  innebär  mindre risk för alkoholskador
och alko-holism. Skolans  ANT-undervisning  är också
viktig  för  att  visa  ungdomar  vad  en  för tidig
alkoholdebut kan få för effekter.

15.  Nationell skolpeng och fristående skolor

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

De  fristående  skolornas villkor bör förbättras och
en  nationell skolpeng  infö-ras.  Genom  skolpengen
ökar likvärdigheten mellan olika kommuner.

16.  Sex- och samlevnadsundervisning

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna   menar  att  sexualundervisningen
behövs  på skolorna med  tanke  på  att  tonåringars
verklighetsbild  i  hög  grad hämtas från pornografi
och   sexspalter.   Enligt  en   undersökning   från
Barnombudsmannen får  tonårspojkar  framför allt sin
"sexualundervisning"  genom  pornografiskt  material
medan  tonårstjejer  får  sin  genom   sexspalter  i
tidningar.



Bilaga 4

Bostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU2y



Ungdomspolitiska frågor

______________________________________________________________

Till kulturutskottet

Kulturutskottet  har  berett  bl.a. bostadsutskottet
tillfälle  att yttra sig över proposition  2004/05:2
Makt att bestämma - rätt till välfärd jämte följdmo-
tioner   i   de    delar    som   berör   utskottets
beredningsområde. Bostadsutskottet behandlar mot den
bakgrunden   i   sitt  yttrande  propositionen   och
motioner-
na  i  de  delar  de  avser   bostadsfrågor   i  vid
bemärkelse.     Det     innebär    att    utskottets
ställningstagande   främst    avser   propositionens
avsnitt 12.4 Bo-stadsförsörjning  för  ungdomar  och
förslagen i motionerna 2004/05:Kr1 (m)

yrkande   9,   2004/05:Kr2   (fp)  yrkande  20  samt
2004/05:Kr3 (kd) yrkande 19,

liksom de motivledes redovisade  förslagen  i motion
2004/05:Kr4 (c).

Sammanfattning

Utskottet  understryker  i  yttrandet vikten av  att
åtgärder riktade mot ungdo-mar  eller  andra grupper
på  bostadsmarknaden  inte  står  i  strid  med   de
allmänna  bostadspolitiska strävanden som bör prägla
en långsiktigt  hållbar  politik.  Samtidigt uttalar
utskottet att de av regeringen aviserade  insatserna
inte står i något som helst motsatsförhållande  till
de   målsättningar  som  vägleder  bostadspolitiken.
Enligt  utskottet  finns det mot den bakgrunden inte
anledning att, som motionärerna  föreslår, avvisa de
av regeringen avisera-
de insatserna. Inte heller när det  gäller förslagen
om   bostadspolitikens   allmänna   utformning    är
utskottet  berett  att  ställa sig bakom förslagen i
mo-tionerna. De förslag som  där  förs  fram är utan
undantag förslag som bostadsutskottet och  riksdagen
tidigare tagit ställning till, och som då avvisats.

Till  yttrandet  har  fogats fyra avvikande meningar
(m), (fp), (kd) och (c).



Utskottets överväganden

Propositionen

Inledning

I  den  ungdomspolitiska  propositionen  förelägger  regeringen
riksdagen två förslag. Det  gäller  dels ett förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),  dels  ett förslag om övergripande  mål
och huvudområden för  samordning  och redovisning av
den   nationella  ungdomspolitiken  (proposi-tionens
avsnitt 6.1).

Förslaget till ändring i skollagen innebär att det
införs  ett  uttryckligt  kommunalt ansvar att hålla
sig informerad om hur icke skolpliktiga ungdomar som
inte  fyllt  20  år  är  sysselsatta.   Skyldigheten
omfattar  dock  inte  ungdomar i vissa utbildningar.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Förslaget beträffande  ungdomspolitiken  innebär i
korthet   att   de   övergri-pande   målen  för  den
nationella ungdomspolitiken skall vara att:

-  ungdomar  skall ha verklig tillgång till  välfärd
och

- ungdomar skall ha verklig tillgång till makt.

Analys, samordning  och redovisning för att uppnå de
övergripande målen skall  enligt  förslaget ske inom
följande fem huvudområden:

1. lärande och personlig utveckling,

2. hälsa och utsatthet,

3. inflytande och representation,

4. egen försörjning och

5. kultur och fritid.

Samtidigt  uttalas  bl.a. att ungdomspolitikens  mål
bör genomsyra samtliga berörda politikområden.

Utan att något formellt  förslag  läggs  fram  anger
regeringen  i  propositio-nen  också  de  frågor som
prioriteras  av  regeringen  i arbetet att förbättra
ungdomars levnadsvillkor. Ett av dessa områden avser
insatser för bostads-försörjning för ungdomar. I ett
särskilt  avsnitt (12.4) i propositionen  redo-visar
regeringen  sina bedömningar när det gäller insatser
för bostadsförsörj-ning för ungdomar.

Bostadsförsörjning för ungdomar

Regeringen redovisar  inledningsvis  de  insatser  som hittills
gjorts  för att öka nyproduktionen av bostäder - det
tillfälliga  investeringsbidraget  för nybygg-nad av
hyresbostäder  på  orter med bostadsbrist  samt  den
särskilda investe-ringsstimulansen  för  att  främja
byggande av vissa mindre bostäder. Antalet

lägenheter som byggs har också successivt ökat under
de senaste åren. En-
ligt  regeringen fortsätter dock insatserna för  att
öka  nyproduktionen  att  vara  ett  av  regeringens
prioriterade mål för att råda bot på bostadsbristen.

När  det  råder  brist på bostäder drabbas framför
allt ungdomar som vill  flytta  från  föräldrahemmet
eller från tillfälligt andrahandsboende. I syfte att
uppmärksamma  och  kartlägga  ungdomars bostadsbehov
avser   regeringen   att  tillsätta   en   nationell
bostadssamordnare. Samordnaren  kommer  att  få till
uppgift att
-          kartlägga  hinder för ungdomar att skaffa
sig ett eget boende,
-
-          överlägga  med   aktörerna  på  bostads-,
bygg-,  finans-  och kreditmarknaderna  liksom  med
kommunerna,
-
-          kartlägga    och    sprida   kunskap   om
framgångsrika   initiativ  för  att   ge   ungdomar
bostäder,
-
-          se över behovet av nationell övergripande
information om lediga  bostäder  som  ungdomar  kan
efterfråga samt
-
-          se över vilka insatser som behövs för att
stimulera   omflyttning   och   därmed   få   igång
flyttkedjor.
-
Målgruppen   för   samordnarens   arbete  är  enligt
regeringen    i    första    hand   unga   personer.
Bostadssamordnaren   skall   samverka    med   bl.a.
ungdomars  egna organisationer och nätverk,  Svenska
Kommunförbundet,        kommunerna,       Bo-verkets
Byggkostnadsforum,       Ungdomsstyrelsen        och
Byggsamordnaren samt med Statens bostadskreditnämnd.

Enligt  regeringen  bör bostadssamordnaren bedriva
sin verksamhet under en  treårsperiod  fr.o.m.  2005
och till en årlig kostnad av 1,5 miljoner kro-
nor.   I   budgetpropositionen   för   2005   lägger
regeringen   också   fram   ett  förslag  med  denna
innebörd.
Enligt regeringen kan Boverkets  Byggkostnadsforum
i  sin  verksamhet fylla en mera direkt  funktion  i
regeringens   strävanden  att  förbättra  ungdo-mars
situation på bostadsmarknaden. Byggkostnadsforum bör
därför inom ramen för sitt nuvarande uppdrag när det
gäller bidrag till pilotprojekt i
högre  grad beakta  behovet  att  få  fram  bra  och
billiga  bostäder  som är av-sedda för och anpassade
till de behov och krav som ungdomar har.

Inriktningen är att verka för att långsiktigt få ned
boendekostnaderna i  de bostäder som byggs, utan att
kravet   på  tillgänglighet   åsidosätts.   Särskilt
betonas vikten  av  att  beakta  erfarenheterna från
tidigare verksamhet och pilotprojekt.

Samtidigt som insatser måste till  för  att få ett
ökat  antal  hyresrätter  är  det  enligt regeringen
angeläget  att  även  yngre  hushåll kan  efterfråga
bostä-
der  bland  övriga  upplåtelseformer.   Bristen   på
hyreslägenheter  medför att alternativet att köpa en
bostad ibland kan vara det enda som är tillgängligt
på marknaden. Även i andra fall kan det vara ett bra
alternativ att bo i en
ägd  bostad. För många  unga  hushåll  som  inte  är
etablerade  på  bostadsmark-naden är det i dag svårt
att förvärva en egen  bostad  främst  därför  att de
inte   har   det  sparkapital  som  fordras  för  en
kontantinsats.  Detta utestänger många ungdomar från
andra  upplåtelseformer   än  hyresrätt.  Regeringen
anser det därför angeläget  att,  som ett komplement
till de ansträngningar som redan görs  för  att  öka
bostadsbyggandet,  vidta åtgärder för att underlätta
ungdo-mars   tillträde    till    denna    del    av
bostadsmarknaden.  I  ett första steg bör en översyn
göras av möjligheterna  att  i  vissa  fall förvärva
eller  hyra  en  egen  bostad,  t.ex.  genom direkta
statliga lån, bidrag eller statliga kreditgarantier.
Även   andra  insatser,  som  utbildningspaket   för
bostadsköpare  eller försäk-ringslösningar anpassade
till ungdomars situation,  bör  studeras. Regeringen
uttalar  även  att  den  har  för  avsikt  att  låta
undersöka förutsättningarna för
att  inrätta  någon form av hyresgaranti  som  skall
kunna uppväga att villko-
ren för att få  ett hyreskontrakt inte uppfylls. Det
gäller i de fall det ställs
krav på fast anställning, en minsta årsinkomst eller
liknande. Uppdraget
skall    utföras    inom     ramen    för    Statens
bostadskreditnämnds verksamhet och rapporteras under
våren  2005. Regeringen aviserar  dessutom  att  den
åter-kommer  till frågan om ungdomars tillträde till
bostadsmarknaden i budget-propositionen för 2006.
Sammanfattningsvis    gör    sålunda    regeringen
bedömningen att
   en  nationell  bostadssamordnare  bör  utses  med
uppgift att under en treårsperiod arbeta  för att
ta  fram  förslag  på  konkreta  åtgärder för att
underlätta      ungdomars      tillträde     till
bostadsmarknaden,
   Boverkets Byggkostnadsforum inom  ramen  för sitt
nuvarande  uppdrag  när  det  gäller  bidrag till
pilotprojekt i högre grad bör beakta behovet
att  få  fram  bra  och  billiga bostäder som  är
avsedda för och anpassade
till de behov och krav som unga har och
   särskilda åtgärder för att  underlätta  ungdomars
tillträde till bostadsmark-naden bör vidtas.  Som
ett första steg bör ungdomars förutsättningar att
förvärva eller hyra en egen bostad ses över.

Motionerna

Enligt motion Kr1 (m) yrkande 9 bör riksdagen begära
att  regeringen  åter-kommer med förslag om åtgärder
för   att   stimulera   sparande   och   ägande   på
bostadsmarknaden - detta utan att en bostadspolitisk
samordnare tillsätts.  Med  dagens bostadspolitik är
det  inte  möjligt  att  på  kort  sikt  bygga  bort
bostadsbristen. Det är enligt  motionen  därför bara
att beklaga att reger-
ingen  inte  tar  tillfället  i akt att ge riksdagen
konkreta  förslag att ta ställning  till.  Samtidigt
uttalar  motionärerna   att   de  ger  idén  om  att
underlätta  för  ungdomar att äga  sin  bostad  sitt
helhjärtade stöd.  I  avsaknad  av  konkreta förslag
från regeringen bör en skattelättnad införas för den
som hyr ut en
del av sin stadigvarande bostad.

   De  grundläggande  problemen  på bostadsmarknaden
löses   enligt   motion   Kr2   (fp)  varken   av
subventioner,     prisregleringar    eller     en
bostadssamordna-
re. Vad som erfordras är enligt motionens yrkande
20 i stället en förenk-
ling av regelverket  och  ökad  flexibilitet  vid
byggande   för   att  därigenom  öka  det  totala
byggandet.   Vid   en    sådan    omläggning   av
bostadspolitiken bör
- regelverket för byggande av bostäder förenklas,
   skatten på byggande och boende sänkas,
   konkurrensen på byggmarknaden stärkas,
   skattefrihet  för  uthyrning  av  del  av  bostad
införas,
   omvandling från lokaler till bostäder underlättas
och
   staten driva en offensiv markpolitik.

Det  är  enligt motion Kr3 (kd) yrkande 19 angeläget
att skapa  enklare  bo-städer  som  en brygga mellan
föräldrahemmet och ett eget boende. Bostads-bristen,
som  är  som  störst  i  storstadsområden   och   på
högskoleorter,  måste  byggas bort genom en kraftigt
ökad nyproduktion. Endast på detta sätt kan unga ges
tillträde    till   bostadsmarknaden.    Ett    ökat
bostadsbyggande bör en-
ligt motionen därför stimuleras genom

   halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,
   åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,
   förenklad planprocess,
   införande   av    nytt   investeringsbidrag   för
studentbostäder samt
   skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.

Utan något formellt yrkande uttalas i motion Kr4 (c)
att bostadspolitiken
inte håller måttet och att de bostadspolitiska målen
inte uppnås. Lösningen
på dessa problem ligger  inte  i  att ständigt komma
med   nya   statliga   inve-steringsbidrag.   Enligt
motionen måste politiken  i stället reformeras genom
att

   regelverket förenklas,
   skatterna sänks på både byggande och boende,
   ett investeringsstöd för  studentbostäder  införs
samt
   hyressättningssystemet reformeras.

Dessutom  uttalas  att det behövs en bostadsminister
med helhetsansvar i
stället  för  den bostadssamordnare  som  regeringen
förordar.

Utskottets ställningstagande

Bostadsförsörjning för ungdomar

Bostadsutskottet  delar den uppfattning som kommer till uttryck
i proposi-tionen - att åtgärder måste vidtas för att
underlätta för ungdomar  att få en egen bostad. Inte
minst i våra tillväxtregioner  är  situationen sådan
att  det  erfordras särskilda insatser  riktade  mot
ungdomar. Samtidigt kan utskottet konstatera att det
inte är regeringens  avsikt  att lösa alla de frågor
som   rör   ungdomar   genom   den  ungdomspolitiska
proposition  som  nu  lagts fram. Pro-positionen  är
snarare ett uttryck för de ambitioner som regeringen
har på
en rad områden när det gäller att vidta åtgärder som
riktar sig mot ungdo-
mar. Det är också mot den  bakgrunden  som riksdagen
inte nu föreläggs
några  förslag  när  det gäller bostadsförsörjningen
för ungdomar. Även om
det finns anledning att  vidta  åtgärder  som direkt
avser  denna grupp måste naturligtvis utgångspunkten
vara att den generella bostadspolitiken skall
svara såväl  mot  ungdomars  som mot övriga gruppers
behov. En avgörande

roll  i  dessa  strävanden  spelar   tillgången   på
bostäder.  Vad som erfordras är alltså i första hand
en bostadspolitik  som  ger  förutsättningar för ny-
och ombyggnad av bostäder i tillräcklig  omfattning.
Som  redovisas  i  propositionen  har  också en  rad
åtgärder  vidtagits  för att öka bostadsbyggandet  i
landet.      Det     gäller     det      tillfälliga
investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostä-
der på orter med  bostadsbrist  samt  den  särskilda
investeringsstimulansen  för att främja byggande  av
vissa mindre bostäder. Även  stödet till byggande av
studentbostäder har här spelat en betydande roll.

Regeringen    uttalar    i    propositionen    att
ungdomspolitiken inte i första hand  skall  vara ett
eget  politikområde  utan att ungdomspolitikens  mål
skall  ge-nomsyra  alla   politikområden.  Utskottet
delar denna uppfattning. För att de ungdomspolitiska
målen skall få ett verkligt genomslag fordras att de
beak-
tas inte bara när ungdomsfrågor  i  snäv  bemärkelse
diskuteras utan att det
tas  hänsyn  till  dem  i  alla  de  sammanhang  där
ungdomar och ungdomars förutsättningar påverkas. Med
denna  utgångspunkt  bör  sålunda  de  för ung-domar
specifika  kraven på och förutsättningarna  för  ett
eget boende  i  första  hand komma till uttryck i de
allmänna bostadspolitiska  insatserna.  Det  hindrar
dock  inte  att  det  från tid till annan kan finnas
behov av insatser som
riktar  sig direkt till  ungdomar.  Ett  exempel  på
detta är  de insatser som under senare år gjorts för
att  öka  tillgången   på  bostäder  för  studenter.
Samtidigt
är det viktigt att på detta  sätt  riktade  åtgärder
inte  står i strid med de all-männa bostadspolitiska
strävanden  som  bör  prägla  en långsiktigt hållbar
politik.
Utan  att  föregå  den  kommande  behandlingen  av
förslag  i  budgetproposi-tionen   och  motioner  om
bostadspolitiska  insatser  och om bostadspolitikens
utformning  kan  utskottet  inte  finna  att  de  av
regeringen  nu aviserade insat-serna  skulle  stå  i
något   som   helst   motsatsförhållande   till   de
målsättningar
som vägleder bostadspolitiken.  Det  finns  mot  den
bakgrunden   inte  anled-ningatt,  som  motionärerna
föreslår,  avvisa   de   av   regeringen   aviserade
insatserna.   På   en  punkt,  tillsättandet  av  en
ungdomsbostadssamordnare,  kommer dessutom utskottet
och riksdagen att redan senare i höst ta ställ-
ning till ett sådant förslag  i budgetpropositionen.
Inte   heller   när   det   gäller   förslagen    om
bostadspolitikens  allmänna  utformning är utskottet
berett att ställa sig bakom förslagen  i motionerna.
De förslag som där förs fram är
utan  undantag  förslag  som  bostadsutskottet   och
riksdagen tidigare tagit ställ-ning till, och som då
avvisats.

Mot  den  ovan  i  korthet redovisade bakgrunden bör
enligt utskottets me-ning motionerna 2004/05:Kr1 (m)
yrkande  9,  2004/05:Kr2   (fp)   yrkande   20  samt
2004/05:Kr3  (kd)  yrkande  19  liksom de motivledes
redovisade  försla-gen  i  motion  2004/05:Kr4   (c)
avvisas av riksdagen. Motionerna avstyrks sålunda.



Stockholm den 21 oktober 2004



På bostadsutskottets vägnar



Ragnwi Marcelind



Följande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Ragnwi
Marcelind (kd), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s),
Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m),  Nina  Lundström
(fp), Siw Wittgren-Ahl  (s),  Maria Öberg (s), Peter
Danielsson
(m), Mariam Osman Sherifay (s),  Lars Tysklind (fp),
Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Ewa Thalén
Finné   (m),  Sten  Lundström  (v),  Helena   Hillar
Rosenqvist  (mp),  Leif  Jakobsson  (s)  och Mariann
Ytterberg (s).

Avvikande meningar

1. Bostadsförsörjning för ungdomar (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Peter Danielsson (m) och Ewa
Thalén Finné (m) anför:

För många ungdomar och studerande är det både  svårt
och kostsamt att
skaffa sig en egen bostad. I tillväxtområden och  på
utbildningsorter  kan  det  rentav  vara näst intill
omöjligt. Det skulle dock inte behöva  vara  så. Med
bättre  näringslivspolitik  och  högre tillväxt hade
fler ungdomar haft en bätt-
re ställning på arbetsmarknaden, och  därmed  mindre
problem  att få teckna hyreskontrakt eller att kunna
köpa en bostadsrätt. Samtidigt har naturligt-
vis  den  socialdemokratiska   bostadspolitiken   en
avgörande  del  i den upp-komna situationen. Det går
helt enkelt inte att med dagens politik på kort
sikt bygga bort bostadsbristen.

Trots att behovet av bostäder är akut för unga och
studerande finns det
i  regeringens  ungdomspolitiska   proposition  inte
några som helst konkreta åtgärder för  att  avhjälpa
ungas  problem  på  bostadsmarknaden.  Det är natur-
ligtvis  inte tillräckligt att, som regeringen  gör,
redovisa allmänt  hållna  bedömningar som att det på
bygg- och bostadsområdet behövs  ännu  en samordnare
och  att  Boverkets  Byggkostnadsforum  bör   beakta
behovet av
bra och billiga bostäder för unga samt att särskilda
åtgärder för att under-
lätta ungdomars tillträde till bostadsmarknaden  bör
vidtas.  Vi  kan mot den bakgrunden bara beklaga att
regeringen inte  tar  tillfället i akt och ger riks-
dagen konkreta förslag att ta ställning till.
Även om vi ställer oss kritiska till mycket av vad
regeringen  skriver  i propositionen  i  nämnda  del
måste vi icke desto mindre  ge vårt helhjärtade stöd
till idén om att underlätta för ungdomar att äga sin
bostad. Vi anser därför att riksdagen bör begära att
regeringen återkommer med förslag  om  åtgärder  för
att     stimulera    sparande    och    ägande    på
bostadsmarknaden.  Detta  måste  enligt  vår  mening
kunna  ske  utan  att  en bostadspolitisk samordnare
tillsätts.
I frånvaron av förslag  från regeringens sida vill
vi dessutom föra fram
ett förslag för att underlätta  ungdomars inträde på
bostadsmarknaden. På
flera tillväxt- och utbildningsorter skulle bostäder
kunna  frigöras  genom  enklare  och   mer  generösa
skatteregler. Vi anser mot den bakgrunden att en del
i stadigvarande bostad, efter norskt mönster,  skall
kunna hyras ut med skattelättnad för uthyraren.  Det
är  enligt  vår  mening det absolut snabbaste sättet
att enkelt och billigt få fram bostäder på tillväxt-
och universitetsorter.
Vad vi nu med anslutning  till  förslagen i motion
2004/05:Kr1 (m) yrkan-
de 9 anfört om bostadsförsörjningen för ungdomar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Bostadsförsörjning för ungdomar (fp)

Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:

När  bostadsbristen  nu kopplar ett  allt  hårdare
grepp om Sverige - sex av
tio bor i dag i en kommun  med bostadsbrist - är det
de unga som drabbas värst. Undersökningar från bl.a.
Hyresgästföreningen visar att särskilt ung-domar har
fått  det  allt svårare att finna  en  egen  bostad.
Ungdomarnas svårigheter på bostadsmarknaden har inte
bara  sin  grund   i   bristen   på  bostäder,  till
svårigheterna   har  också  bidragit  den   kraftiga
ökningen  av  ungdoms-arbetslösheten.  Dessutom  har
studenternas  ekonomiska   standard  försämrats  med
drygt 40 % de senaste 15 åren.  Sammantaget  innebär
detta att de ung-
as  möjligheter att få en egen bostad drastiskt  har
försämrats de senaste åren.
   De  åtgärder som regeringen hittills har vidtagit
för att komma till rätta
med bostadsbristen  har  visat  sig inte ha någon
som helst effekt på byggan-
det. Vi ser det som ytterligare ett  bevis på att
subventioner eller andra
ingrepp inte löser några problem. Inte  heller de
åtgärder   som   regeringen  nu  aviserar  skapar
förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Det
gäller så-
väl tillsättandet av en bostadssamordnare som att
uppmärksamhet ges  åt  pilotprojekt. Vi liberaler
vill i stället lägga om bostadspolitiken och sär-
skilt  då  i de delar som  den  riktar  sig  till
ungdomar. Sammanfattningsvis vill
vi vidta följande åtgärder.
   Ett ökat bostadsbyggande måste ställas i fokus.
   Flyttkedjor  måste skapas, eftersom de är viktiga
för  att  frigöra   småbilliga   bostäder  i  det
befintliga beståndet.
   Det ekonomiska stödet till studerande måste öka.
   Bullernormerna  måste ses över för  att  fortsatt
byggande av små bostäder skall bli möjligt .
   Även unga bör ges  möjlighet  att äga sin bostad,
varför statens roll i detta avseende bör utredas.
   Förenkling   av   regelverket:   Dagens   alltför
krångliga byggregler m.m.
leder  till  högre  kostnader  i  byggandet   och
boendet.
   Införande   av   ägarlägenheter:  Det  måste  bli
tillåtet att också äga sin lägenhet.
   Sänkta   skatter   på    byggande   och   boende:
Bostadskostnaderna  måste  sänkas   genom   sänkt
fastighetsskatt och sänkta skatter på arbete.
   Ökad konkurrens på byggmarknaden: Konkurrensen på
byggmarknaden  måste  stärkas  genom krafttag mot
karteller och prissamarbete.
   Skattefri    uthyrning    av   del   av   bostad:
Skattefrihet vid uthyrning  skulle  kunna  ge tak
över huvudet för många ungdomar.
   Ökad  flexibilitet  i  användningen av byggnader:
Genom att göra det lättare  att  omvandla lokaler
till bostäder kan tillgången på bostäder öka.
   En offensiv statlig markpolitik: Genom  att bl.a.
upplåta statlig mark till studentbostäder går det
att  på  15  veckor  bygga  färdiga lägenheter  i
moduler.

Vad vi nu i korthet anfört om inriktningen  av en ny
bygg- och bostadspo-
litik  för  att  förbättra bostadsförsörjningen  för
ungdomar bör riksdagen  med  anslutning  till motion
2004/05:Kr2  (fp) yrkande 20 som sin mening  ge  re-
geringen till känna.

3. Bostadsförsörjning för ungdomar (kd)

Ragnwi Marcelind (kd) anför:

Under senare år  har  bostadsbristen  ökat i framför
allt våra tillväxtområden. Det är en utveckling  som
särskilt drabbar ungdomar. Enligt en undersök-
ning  som  genomförts  av Hyresgästernas Riksförbund
bor nästan var femte person mellan 20 och 27 år kvar
hos sina föräldrar. Det  är  en  högre andel jämfört
med   tidigare   undersökningar.   För   att    inte
situationen skall förvär-
ras  ytterligare  utan i stället förbättras måste en
rad åtgärder vidtas.

Det  är  mot den bakgrunden  angeläget  att  skapa
enklare bostäder som en brygga mellan föräldrahemmet
och ett mera stabilt eget boende. Nyproduk-tionen av
bostäder   måste    öka    kraftigt,    särskilt   i
storstadsområden  och  på  högskoleorter.  Även   om
nytillskottet mest består av dyrare hyresbostäder
och bostadsrätter, så bidrar naturligtvis även dessa
bostäder    till    att    öka    rör-ligheten    på
bostadsmarknaden.  För  varje  ny  bostad bildas det
flyttkedjor
som i många fall leder till att också  ungdomar  kan
få  en  bostad. Samtidigt finns det ett behov av nya
bostäder som i första hand är avsedda för ung-domar.
Det är därför  viktigt att de goda erfarenheterna av
och   de  nya  idéerna   kring   billiga   och   bra
ungdomsbostäder som redan nu finns tas till vara ge-
nom att  de  sprids  till dem som verkar i bygg- och
bostadssektorn.
Även om regeringen nu  aviserar  några bra förslag
när   det   gäller   ungas  boende  -  en  nationell
bostadssamordnare och  statliga  lånegarantier  - är
detta inte tillräckligt.

För  att öka byggandet måste en rad åtgärder vidtas.
Det gäller bl.a.

1. halverad byggmoms och slopad fastighetsskatt,
2.
3. åtgärder för bättre konkurrens i byggsektorn,
4.
5. förenklad planprocess,
6.
7. införande    av   nytt   investeringsbidrag   för
studentbostäder samt
8.
9. skattefrihet för uthyrning av del av egen bostad.
10.
Genom dessa åtgärder  kan byggkostnaderna och därmed
också  boendekost-naderna   sänkas.  En  ytterligare
möjlighet att få ned boendekostnaderna  är  att  öka
självförvaltningen. Om ungdomar själva har möjlighet
att delta i sköt-
sel och underhåll kan hyrorna hållas lägre.

Bostadssituationen   för   studenter   är   särskilt
bekymmersam     på    många    uni-versitets-    och
högskoleorter. Situationen  kräver  att  både staten
och   kommu-nerna  tar  sitt  ansvar  för  att  lösa
problemen.  Vi  kristdemokrater  har  därför  i vårt
budgetalternativ  för  2005 föreslagit att det skall
införas ett nytt inve-steringsbidrag  på 30 miljoner
kronor per år för byggande av studentbostäder.

Vad  jag  nu  anfört  om  åtgärder för att förbättra
bostadsförsörjningen för ungdomar  bör riksdagen med
anslutning till motion 2004/05:Kr3 (kd)  yr-kande 19
som sin mening ge regeringen till känna.

4. Bostadsförsörjning för ungdomar (c)

Rigmor Stenmark (c) anför:

Tak  över  huvudet, mat för dagen och ett arbete  är
grundläggande  behov  hos  oss alla. I dag råder det
brist på bostäder. Inte minst  för ungdomar är detta
ett  problem  som måste lösas. Den  främsta  orsaken
till detta är att den för-
da   bostadspolitiken    inte    svarar    mot    de
bostadspolitiska   målen   "att   alla   skall   ges
förutsättningar   att  leva  i  goda  bostäder  till
rimliga kostnader i en stimu-lerande och trygg miljö
inom långsiktigt hållbara ramar".

Lösningen  på dagens  problem  är  dock  inte  som
regeringen  tycks   tro,  att  ständigt  införa  nya
statliga investeringsbidrag.  I  stället  måste hela
bostads-politiken reformeras. Utgångspunkten för den
omläggning   av   bostadspoliti-ken   som   jag  och
Centerpartiet förordar är att åtgärderna skall  leda
till ett
ökat bostadsbyggande. För att åstadkomma detta måste
-          regelverket för byggande förenklas,
-
-          skatterna  sänkas  på  både  byggande och
boende samt
-
-          hyressättningssystemet reformeras.
-
Ett   förenklat  regelverk  tillsammans  med  sänkta
skatter  på  byggande  och  boende leder till sänkta
byggkostnader och lägre boendekostnader, vilket i
sin   tur   ger   förutsättningar   för   ett   ökat
bostadsbyggande. I detta samman-
hang     spelar     också    en    reformering    av
hyressättningssystemet en avgörande roll. Det är väl
känt  att  dagens  system  bidrar  till  en  minskad
rörlighet och
ett ökat andrahandsboende liksom till förekomsten av
svarthandel med bo-städer.

Även om det finns  principiella  invändningar  mot
olika     former     av     inve-steringsstöd     är
bostadssituationen  för  många studenter i dag sådan
att ett
stöd trots detta bör införas  för  denna  grupp. Det
bör utformas som ett stat-
ligt    bidrag    som    är   direkt   riktat   till
studentbostäder. Stödet bör vara perma-
nent så länge dagens bostadssituation består.
Regeringens  ställningstagande   innebär   att  en
nationell bostadssamordna
re  skall  tillsättas  för att under en treårsperiod
arbeta  med frågor om ungdomars  bostadsförsörjning.
Enligt min  och  Centerpartiets  mening  måste dessa
frågor hanteras på ett tydligare och mera  påtagligt
sätt.   Vad   som   erfordras   är   i   stället  en
bostadsminister med ett helhetsansvar för  frågor om
byggande  och  boende.  Inte  minst de senaste årens
utveckling  visar  på  följderna av  ett  delat  och
oklart ansvar för den så viktiga bostadspolitiken.
Vad jag nu med anledning av motion 2004/05:Kr4 (c)
anfört om åtgär-
der  för  att  förbättra  bostadsförsörjningen   för
ungdomar  bör  riksdagen  tillkännage för regeringen
som sin mening.
Bilaga 5

EU-frågor, Meddelande från kommissionen till rådet
m.m.


Propositionen

Europeiska kommissionen antog  den  21 november 2001
sin  vitbok  "Nya insatser för Europas  ungdom"  med
förslag om ett utökat samarbete på ungdomsområdet.

Som en del i  uppföljningen av vitboken, beslutade
ungdomsministrarna vid rådsmötet den 30 maj 2002 att
anta ett nytt ramverk  för det fördjupade europeiska
samarbetet på ungdomsområdet.  Inom  ramen för detta
arbete,  och i enlighet med subsidiaritetsprincipen,
skall den  öppna  samordningsmetoden  användas  inom
fyra    prioriterade    områden:    inflytande   och
delaktighet,  information,  volontärverksamhet   och
bättre kunskap om unga.
Ungdomsministrarna  har  vid  rådsmötet den 24- 25
november 2003 enats om gemensamma  mål  för  två  av
områdena,  nämligen  inflytande och delaktighet samt
information. Ungdomars  inflytande och delaktighet i
samhällslivet   utgör   själva   kärnan   i   svensk
ungdomspolitik.   Beträffande    information    till
ungdomar avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen  i
uppdrag   att   undersöka   ungdomars  egen  syn  på
befintlig  information  som  berör   EU   samt   att
kartlägga     behovet     av     särskilt     riktad
ungdomsinformation i Sverige.
Ungdomsministrarna  skall  också  enligt ramverket
från  maj  2002  verka  för  att ungdomsperspektivet
beaktas   på   vissa  områden  som  särskilt   berör
ungdomar, nämligen  utbildning,  livslångt  lärande,
rörlighet,  arbetsmarknad  och  social  integration,
rasism       och      främlingsfientlighet      samt
självständighetsfrågor.  Tidsplanen för detta arbete
följer  processerna  inom  berörda   politikområden.
Regeringen     lägger     stor    vikt    vid    det
sektorsövergripande samarbetet  och  anser  i  detta
sammanhang  att  det  även  är  viktigt  att  stödja
kommissionen  i  strävandena att anamma ett liknande
arbetssätt.   Regeringen    vill   särskilt   betona
betydelsen  av att kommissionen  fortsätter  arbetet
med självständighetsfrågorna.
Kommissionen  presenterade  ett förslag till nästa
generations   ungdomsprogram   i  juli   2004,   som
förväntas träda i kraft den 1 januari 2007.

Rådet kommer att påbörja förhandlingar  om förslaget
under hösten 2004.

Nationella konsultationer och utvärderingar  visar
att det nuvarande programmet "Ungdom" i hög grad har
lyckats  nå  de uppsatta målen och prioriteringarna.
Till dessa hör  bland  annat  att många ungdomar har
fått internationella erfarenheter  som de troligtvis
inte  hade  fått  annars,  att  erfarenheterna  fått
betydelse för den personliga utvecklingen  samt  att
språkkunskaperna   bland   deltagarna  ökat,  liksom
förståelsen   för   Europas   kulturella   mångfald.
Effekterna kan avläsas tydligast  hos  ungdomar  som
annars     har     begränsade    möjligheter    till
internationella erfarenheter.  Regeringen  avser att
verka   för  att  de  svagheter  som  har  upptäckts
åtgärdas.    Programmet    skall   i   ännu   större
utsträckning kunna nå ungdomar, lokala samhällen och
organisationer.    Användarnas    och    framförallt
ungdomarnas behov skall  tas till vara och förvaltas
bättre i framtiden.
Vidare  betonar  regeringen  vikten  av  ett  nära
samband   mellan   det   framtida   programmet   och
prioriteringarna  för  det  övriga   samarbetet   på
ungdomsområdet.  Kunskapen  om det icke-formella och
det informella lärandet bör förbättras  i  syfte att
höja   statusen  på  dessa.  Regeringen  vill  också
framhålla  betydelsen av att det framtida programmet
utformas  så   användarvänligt   som   möjligt   för
ungdomar.  Det gäller såväl programmets innehåll och
utformning som information om det. Regeringen kommer
att aktivt sträva  efter  att  gruppen  ungdomar med
färre    möjligheter    prioriteras    i   det   nya
ungdomsprogrammet. Regeringen kommer också att verka
för      att      det      nya     ungdomsprogrammet
jämställdhetsintegreras och utgår ifrån flickors och
pojkars olika behov, situation och livsvillkor.
Med   anledning  av  utvidgningen   av   EU   vill
regeringen    understryka   vikten   av   ett   ökat
informationsutbyte  och  nätverksbyggande med de nya
medlemsstaterna, men även  med  de nya gränsstaterna
till EU.

Meddelande från Kommissionen till Rådet


Meddelandet redovisar uppföljning  av  vitboken "Nya
insatser för Europas ungdom"; åtgärder som vidtagits
inom   ramen   för  det  europeiska  samarbetet   på
ungdomsrådet.

I  meddelandet   redogörs   för   det   europeiska
samarbetet   på   ungdomsområdet  där  kommissionens
vitboken,  Nya  insatser  för  Europas  ungdom,  och
ramarna som upprättades  med utgångspunkt i vitboken
och som beslutades vid rådsmötet  i  maj  2002 utgör
basen.

Nedan redovisas delar ur meddelandet.

Kommissionen  påpekar att ramarna består  av  två
delar som kompletterar varandra:
a) Tillämpning av den öppna samordningsmetoden på
de tematiska prioriteringar  som är specifika för
ungdomsområdet.       De      fyra      tematiska
prioriteringarna   är:   1)    delaktighet,    2)
information,  3)  volontärtjänst för ungdomar och
4) bättre kunskaper om ungdomars situation.
Rådet antog de gemensamma  målen  för delaktighet
och   för   information   till  ungdomar  i   sin
resolution   i   november  2003.   Förslagen   om
gemensamma mål för  volontärtjänst och för bättre
kunskaper  om  ungdomars   situation   antogs  av
kommissionen  i april 2004. De torde bli  föremål
för rådsresolution i november 2004.
Medlemsstaternas  arbete  med  att förverkliga de
gemensamma    målen   är   avgörande   för    hur
framgångsrik den  öppna  samordningsmetoden blir.
Varje medlemsstat bör utifrån  situationen  i det
egna landet utforma en handlingsplan i syfte  att
uppnå de mål man har kommit överens om.
b) Ökat hänsynstagande till ungdomsfrågor i övrig
politik.   De   politikområden  och  program  som
behöver  ges  en förstärkt  ungdomsdimension  är:
utbildning  och   livslångt  lärande,  rörlighet,
sysselsättning och social integration samt kampen
mot rasism och främlingsfientlighet.
De olika politikområden som i vitboken angavs som
prioriterade    har    alla    ägnats    särskild
uppmärksamhet så att ungdomsfrågorna beaktas inom
dessa politikområden.
Genom de initiativ som tagits  är  det nu möjligt
att  skapa  förbindelser  som kan underlätta  det
nödvändiga   samspelet  mellan   olika   metoder,
handlingsplaner och program.
Resultaten  är   uppmuntrande,   men   de  första
erfarenheterna visar på följande:
Om man ska kunna påverka ungdomar krävs en bättre
inblick  i  deras  situation  i förhållande  till
dessa politikområden. Därför är  det  viktigt att
skaffa sig bättre kunskaper om ungdomsområdet.
Det  är  nödvändigt att mobilisera alla ansvariga
(politiker  och  ungdomsorganisationer)  på  alla
nivåer   (lokalt,   regionalt,   nationellt   och
europeisk)  om  verklig  effektivitet  ska  kunna
uppnås.
Slutsatser
Kommissionen   uppmanar   rådet   att  notera  de
resultat  som uppnåtts vid genomförandet  av  det
europeiska samarbetet på ungdomsområdet.
Alla  åtaganden  som  följer  av  kommissionens
vitbok har  fullgjorts. Det har skapats enhetliga
ramar       för       samarbetet.       Ungdomar,
ungdomsorganisationer,   offentliga  myndigheter,
ministrar och EU-institutioner  har  engagerats i
stor utsträckning.
EU  står  dock  redan  inför  nya  utmaningar  på
ungdomsområdet.   Man   måste   undvika  att   en
avmattning skapas i kölvattnet på den dynamik som
vitboken  gav  upphov  till.  När  väl   det  nya
fördraget   om  konstitutionen  har  ratificerats
krävs  det nya  åtgärder,  eftersom  samhället  i
allmänhet  och  ungdomar  i synnerhet genomgår en
snabb utveckling.
Kommissionen    anser    därför    att     rådets
uppmärksamhet bör fästas på följande aspekter:
En  diskussion  behövs  om  de  prioriteringar  i
ramarna   för   det   europeiska   samarbetet  på
ungdomsområdet  som bör styra de ungdomspolitiska
insatserna under kommande år (en utveckling av de
nuvarande   prioriteringarna    såväl   som   nya
prioriteringar).
Balansen   mellan   flexibilitet   i  den   öppna
samordningsmetoden på ungomsområdet bör ses över.
Den   öppna  samordningsmetoden  bör  leda   till
effektiva insatser i medlemsstaterna, bland annat
för att ungdomarnas stöd och engagemang för denna
process    ska    förbli    garanterad   även   i
fortsättningen.
Samrådet  med  ungdomar  bör  vara  kontinuerligt,
strukturerat och effektivt såväl  på  nationell  som
europeisk nivå.
Kommissionen kommer att överlämna dessa slutsatser
till  Europaparlamentet,  Europeiska  ekonomiska och
sociala kommittén och Regionkommittén.