Kulturutskottets betänkande
2004/05:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid (prop. 2004/05:1)


Sammanfattning

Utskottet   tillstyrker    samtliga    förslag   som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen  för 2005
på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund  och
fritid.  Dessutom  föreslår  utskottet att riksdagen
ska   göra  ett  tillkännagivande   om   pris-   och
löneomräkningen   av   statsbudgetens   anslag  inom
kultursektorn.

Mål- och resultatstyrning (avsnitt 2.1)

Inledningsvis  tar  utskottet  upp vissa frågor  med
anknytning     till     regeringens     mål-     och
resultatstyrning. Utskottet understryker  vikten  av
att  målen  görs mätbara och att man till dem knyter
olika  typer  av   resultatindikatorer  som  belyser
utvecklingen  under en  längre  tidsperiod.  Det  är
också        angeläget        att        regeringens
politikområdesindelade  redovisning  bättre anpassas
till   statsbudgetens   indelning  i  utgiftsområden
eftersom  det  är utgiftsområdena  som  ligger  till
grund för riksdagens  budgetbehandling. En tydligare
koppling   bör  också  finnas   mellan   regeringens
resultatuppföljning  och  regeringens  förslag  till
medelstilldelningen.

Tillkännagivande om pris- och löneomräkningen
(avsnitt 2.2)

Utskottet   föreslår  att  riksdagen  ska  göra  ett
tillkännagivande  om  pris-  och  löneomräkningen av
anslagen  på  utgiftsområdet. Riksdagen  ska  därvid
begära  att  regeringen   dels   lämnar   en  tydlig
redovisning  i  budgetpropositionen av gjorda  pris-
och  löneomräkningar   på   utgiftsområde  17,  dels
utvärderar  effekterna av det  nuvarande  pris-  och
löneomräkningssystemet     för     anslagen     inom
kultursektorn,  dels  förbättrar  följsamheten i den
metod som används för att fastställa  myndigheternas
lokalkompensation.

Scenkonstinstitutionernas pensionsproblem
(avsnitt 2.3)

Utskottet  redovisar  i  betänkandet vilka  åtgärder
regeringen vidtagit för att  komma  till  rätta  med
pensionsproblemen  vid  de statsunderstödda teater-,
dans- och musikinstitutionerna. Med de lösningar som
regeringen  aviserat den 28  oktober  2004  har  som
utskottet ser  det  regeringen  kommit  fram till en
långsiktigt   hållbar   lösning   som   ger  berörda
institutioner  möjlighet att ta ett eget ansvar  för
pensionskostnadernas fortsatta utveckling.

Budgetförslaget för 2005 (avsnitt 3)

Riksdagen  har tidigare  på  förslag  av  regeringen
fastställt ramen  för  utgiftsområde  17  till 8 957
miljoner kronor för 2005. Jämfört med innevarande år
är  det en höjning med närmare 300 miljoner  kronor,
varav  92  miljoner kronor förklaras av att anslagen
på  utgiftsområdet   har  inflationsanpassats  genom
olika pris- och löneomräkningar  medan  närmare  200
miljoner  kronor  har sin grund i förslag till olika
reformer.
Bland    regeringens    större    satsningar    på
kulturpolitikens  område  finns  förslag  om att vid
årsskiftet  låta  ytterligare  16 museer införa  fri
entré,  att   ge  särskild  kompensation   till   63
institutioner  på  teater-,  dans- och musikområdena
för   att   lindra   övergången   till    ett   nytt
pensionssystem  samt  att  i enlighet med riksdagens
tidigare  beslut  göra  en  ny årlig  uppräkning  av
stödet till underhåll av kyrkliga kulturminnen.
Dessa  förslag liksom regeringens  övriga  förslag
till medelsanvisning  på  utgiftsområde  17 för 2005
tillstyrks  av  utskottets  socialdemokratiska   och
vänsterpartistiska majoritet.
I  och  med  att  de  fyra  borgerliga  partiernas
budgetalternativ har fallit redan i första steget av
budgetprocessen  har  dessa  partiers företrädare  i
utskottet avstått från att ta  ställning  när frågan
om   anslagsfördelningen   inom  utgiftsområdet   nu
behandlats    i   budgetprocessens    andra    steg.
Utskottsmajoritetens  bedömning  av  regeringens och
oppositionspartiernas   budgetförslag  redovisas   i
avsnitt 3 i betänkandet.  Moderata  samlingspartiet,
Folkpartiet   liberalerna,   Kristdemokraterna   och
Centerpartiet, som alltså avstått från att föra fram
sina  budgetalternativ till omröstning,  har  i  var
sitt särskilt  yttrande  redovisat vilken politik de
skulle ha fört på utgiftsområdet  om  deras  förslag
fått    riksdagens   stöd   i   första   steget   av
budgetprocessen.

Finansieringen av SR, SVT och UR (avsnitt 4.1)

Utskottet    behandlar    också   frågor   som   rör
finansieringen  av de tre public  service-företagens
verksamhet och tillstyrker  i  det  sammanhanget att
TV-avgiften nästa år höjs med 48 kronor  till  1 920
kronor per år.

Vidare  tillstyrker  utskottet  att Sveriges Radio
AB,    Sveriges    Television   AB   samt   Sveriges
Utbildningsradio AB  för  2005  tilldelas sammanlagt
6 021,2   miljoner   kronor   från  rundradiokontot.
Utskottet   ansluter  sig  också  till   regeringens
förslag att Sveriges  Television  AB  samt  Sveriges
Utbildningsradio   AB  för  nästa  år  dessutom  ska
tilldelas sammanlagt  591,8 miljoner kronor från det
s.k.   distributionskontot    för   att   finansiera
merkostnaderna för distribution med såväl analog som
digital sändningsteknik. Utskottet  har  inte  något
att  erinra  mot  att  tillståndsperioden för de tre
public service-företagens analoga sändningstillstånd
förlängs med ett år till utgången av 2006.

Stödet till idrotten (avsnitt 4.2)

Statens stöd till idrotten utgörs av medel från dels
statsbudgeten, dels AB Svenska  Spels överskott. Med
det av utskottet tillstyrkta budgetförslaget  kommer
idrottsstödet  över statsbudgeten nästa år att uppgå
till 448,2 miljoner  kronor.  Utskottet föreslår att
riksdagen därutöver ska godkänna  att  regeringen på
AB  Svenska Spels bolagsstämma 2005 verkar  för  att
stämman beslutar om stöd till idrotten i form av ett
bidrag  på  360  miljoner kronor, varav 300 miljoner
kronor    avser    en    särskild     satsning    på
idrottsrörelsens  barn-  och ungdomsverksamhet,  det
s.k.  Handslaget  mellan  staten,   kommunerna   och
idrottsrörelsen.

Bemyndiganden (avsnitt 5)

Genom  budgetpropositionen inhämtar regeringen vissa
bemyndiganden    för    några    av    anslagen   på
utgiftsområdet. De går alla ut på att regeringen ska
ges  rätt  att  nästa år fatta långsiktigt  bindande
ekonomiska   beslut    som    kommer   att   belasta
statsbudgeten även efter 2005. Utskottet tillstyrker
att regeringen ges de begärda bemyndigandena.

Författningsändringar m.m. (avsnitt 6)

Utskottet  tillstyrker  en av regeringen  föreslagen
ändring  i sekretesslagen  (1980:100).  Lagändringen
innebär att  handlingar  som  rör  Nordiska  museets
prövning   av   ansökningar  om  utförsel  av  äldre
kulturföremål  i  fortsättningen   ska  omfattas  av
offentlighetsprincipen.
Utskottet  tillstyrker  också  ett  förslag   till
ändring  i  bibliotekslagen  (1996:1596).  Ändringen
innebär  att  bibliotek och bibliotekshuvudmän  inom
det allmänna biblioteksväsendet  ska  samverka.  Den
innebär  dessutom  att  kommuner  och landsting blir
skyldiga       att       anta       planer       för
biblioteksverksamheterna.
Slutligen  föreslår  utskottet  i detta sammanhang
att  riksdagen godkänner att riktlinjerna  för  stöd
till produktion och utgivning av fonogram ändras och
att det  i  fortsättningen ska ankomma på regeringen
att   besluta   om   dessa   riktlinjer.   Utskottet
förutsätter   dock    att   riksdagen   återkommande
informeras om de ändringar som vidtagits.

Motionsförslag med anknytning till
statsbudgeten (avsnitt 7)

Utskottet  tar i betänkandet  också  upp  ett  drygt
fyrtiotal  motionsyrkanden   med   anknytning   till
statsbudgeten  utan  att  ha  effekt  på  nästa  års
medelstilldelning.  Samtliga  dessa  motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.
I  betänkandet  finns  22  reservationer   och  14
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Riksdagen  har  den  24 november 2004 på förslag  av
finansutskottet   (bet.   2004/05:FiU1)   fastställt
regeringens förslag  att  ramen för utgiftsområde 17
ska vara 8 956 525 000 kronor.

Övergripande frågor

1. Mål- och resultatstyrning på
utgiftsområde 17

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr368  yrkande
1.
Reservation 1 (fp)

2. Pris- och löneomräkning

Riksdagen  ger  som  sin mening regeringen till
känna   vad  utskottet  anfört   om   en   tydlig
redovisning i budgetpropositionen av gjorda pris-
och löneomräkningar  på  utgiftsområde  17, om en
utvärdering av effekterna av det nuvarande  pris-
och   löneomräkningssystemet  för  anslagen  inom
kultursektorn  och om förbättrad följsamhet i den
metod som används för att fastställa myndigheters
lokalkompensation    samt    avslår    motionerna
2004/05:Kr311,   2004/05:Kr357   yrkande   3  och
2004/05:Kr361 yrkande 1.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Pensionsvillkor vid teater-, dans- och
musikinstitutioner

Riksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr233
yrkande  23,  2004/05:Kr239 yrkandena 8  och  12,
2004/05:Kr290    yrkande    13,    2004/05:Kr302,
2004/05:Kr309   yrkandena   1-5,   2004/05:Kr341,
2004/05:Kr361  yrkande   2   samt   2004/05:Kr368
yrkande 10.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

Budgetförslag

4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde
17

Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2005  anslag
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och  fritid  enligt  specifikation  i  bilaga  4.
Därmed bifaller riksdagen  proposition  2004/05:1
Utgiftsområde  17 punkterna 5 och 17 samt  avslår
de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Radio- och TV-frågor

5. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen  (1989:41)  om  TV-avgift. Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1
utgiftsområde  17  punkt  2 och avslår motionerna
2004/05:Kr349 yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande
1.
Reservation 4 (m, fp)

Programföretagens och Granskningsnämndens
finansiering från rundradiokontot

6. Medelsberäkning för 2005 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs
av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 10.

7. Medelstilldelning för 2005 från
rundradiokontot till statsbud-getens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden för
radio och TV

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 11.

Distributionskonto för finansiering av ökade
kostnader för TV-distribution

8. Överföring av medel till
distributionskontot från rundradio-kontot
och överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges Television
AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen  godkänner  regeringens   förslag  om
överföring av medel till distributionskontot från
rundradiokontot  och  förslag  om  överföring  av
medel  från  distributionskontot  till   Sveriges
Television  AB och Sveriges Utbildningsradio  AB.
Därmed bifaller  riksdagen  proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 13.

9. Bemyndigande för regeringen att besluta
om lån i Riksgälds-kontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för
finansiering av kostnader för TV-
distribution

Riksdagen bemyndigar regeringen  att  för  2005
besluta  om lån i Riksgäldskontoret för att täcka
underskott  på  distributionskontot  för finansi-
ering av kostnader för TV-distribution intill ett
belopp  av 1 285 000 000 kronor. Därmed  bifaller
riksdagen  proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 12.

Övriga förslag rörande radio och TV

10. Förlängning av tillståndsperioden

Riksdagen  godkänner  regeringens  förslag  att
tillståndsperioden   för   de  nuvarande  analoga
sändningstillstånden för Sveriges  Television AB,
Sveriges  Radio  AB och Sveriges Utbildningsradio
AB förlängs med ett  år  till  utgången  av 2006.
Därmed  bifaller  riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 14.

11. Ändrad eller avskaffad TV-avgift

Riksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Kr208,
2003/04:K444   yrkande   3,   2004/05:Kr339   och
2004/05:Kr390.
Reservation 5 (m)

Idrottsstöd

12. Svenska Spels stöd till idrotten

Riksdagen  godkänner  att  regeringen   på   AB
Svenska  Spels  bolagsstämma 2005 dels verkar för
att  bolagsstämman  beslutar  om  ett  stöd  till
idrotten  i  form  av  ett  bidrag  på 60 000 000
kronor,  dels verkar för att stämman beslutar  om
ett bidrag  på  300 000 000  kronor  att fördelas
till  idrotten enligt de närmare anvisningar  för
bidraget   som   kan   komma   att   beslutas  av
regeringen, dels verkar för att stämman  beslutar
om  ett  bidrag  som  motsvarar  1/26 av bolagets
överskott för 2004 från Nya Penninglotten  avsett
för  konst,  teater  och andra kulturella ändamål
att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de
närmare anvisningar som  beslutas  av regeringen.
Därmed  bifaller riksdagen proposition  2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 15.

Bemyndiganden

13. Bemyndigande för regeringen att besluta
om bidrag inom Svenska institutets område

Riksdagen  bemyndigar regeringen att under 2005
för   ramanslaget   28:2   Bidrag   till   allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag inom
Svenska institutets område som inklusive tidigare
gjorda   åtaganden   medför   utgifter  på  högst
1 500 000 kronor under 2006-2008. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1  utgiftsområde 17
punkt 4.

14. Bemyndigande för regeringen att
beställa talböcker, punkt-skriftsböcker och
informationsmaterial

Riksdagen bemyndigar regeringen  att under 2005
för     ramanslaget     28:11     Talboks-    och
punktskriftsbiblioteket    beställa    talböcker,
punktskriftsböcker  och informationsmaterial  som
inklusive   tidigare  gjorda   åtaganden   medför
utgifter på högst  4 000 000  kronor  under 2006.
Därmed  bifaller  riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 7.

15. Bemyndigande för regeringen att
beställa konstverk

Riksdagen bemyndigar  regeringen att under 2005
för ramanslaget 28:15 Konstnärlig  gestaltning av
den  gemensamma  miljön  beställa  konstverk  som
inklusive   tidigare   gjorda  åtaganden   medför
utgifter   på   högst  7 000 000   kronor   under
2006-2008. Därmed  bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 utgiftsområde  17  punkt  8  och avslår
motion 2004/05:
Kr368 yrkande 26.
Reservation 6 (fp)

16. Bemyndigande för regeringen att besluta
om bidrag till kul-turmiljövård

Riksdagen bemyndigar regeringen att under  2005
för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård
besluta  om  bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför  utgifter  på  högst 100 000 000
kronor under 2006-2008. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 9.

17. Bemyndigande för regeringen att besluta
om stöd till funk-tionshindrade vid
folkhögskolor

Riksdagen bemyndigar regeringen  att under 2005
i fråga om det obetecknade anslaget  25:2  Bidrag
till  vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
besluta    om    stöd    för    studerande    med
funktionshinder   vid  folkhögskolor  som  medför
utgifter på högst 11 500 000  kronor 2006. Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 16.

Författningsförslag m.m.

18. Ändring i sekretesslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  sekretesslagen  (1980:100)   med  den
ändringen  att  i  första stycket i bilagan orden
"allmänna  handlingar"   skall   bytas   ut   mot
"handlingar".  Därmed  bifaller  riksdagen delvis
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 1.

19. Ändring i bibliotekslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring  i  bibliotekslagen  (1996:1596).  Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1
utgiftsområde  17 punkt 3 och  avslår  motionerna
2004/05:Kr233   yrkande   9   och   2004/05:Kr368
yrkandena 15 och 16.
Reservation 7 (m, fp, c)

20. Kompletteringar av bibliotekslagen

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr248 yrkandena
2 och 3.

21. Utvärdering av bibliotekslagen

Riksdagen avslår  motion  2004/05:Kr362 yrkande
7.
Reservation 8 (kd)

22. Riktlinjer för fonogram

Riksdagen  godkänner  regeringens  förslag  att
riktlinjerna   för  stöd  till   produktion   och
utgivning  av  fonogram  ändras  och  att  det  i
fortsättningen skall  ankomma  på  regeringen att
besluta    om   riktlinjerna.   Därmed   bifaller
riksdagen proposition  2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt  6  och  avslår  motionerna   2004/05:Kr361
yrkande 9 och 2004/05:Kr368 yrkande 41.
Reservation 9 (fp, kd)

MOTIONSYRKANDEN MED BUDGETEFFEKT 2006 ELLER
SENARE

Folkbildning

23. Folkbildningens framtida resursbehov

Riksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Kr211,
2004/05:Kr252 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:Kr287
yrkande 3.
Reservation 10 (c)

Allmän kulturverksamhet

24. Bevarande av Kulturnät Sverige

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr256.
Reservation 11 (m)

25. Finansiering av sydsamiskt
kulturcentrum i Östersund

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr218.

26. Finansiering av ett thailändskt kultur-
och utvecklingscentrum i Ragunda kommun

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr242.

27. Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr274  yrkande
3.

28. Ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås

Riksdagen  avslår motionerna 2004/05:Kr208  och
2004/05:Kr348.

29. Ett nationellt uppdrag till Säters
film- och biografmuseum

Riksdagen avslår  motionerna  2004/05:Kr237 och
2004/05:Kr337.

30. Finansiering av Malmö Opera och
Musikteater

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr202  yrkande
1.

31. Ägarskifte för kulturinstitutioner i
Malmö

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr202 yrkande
2.

Teater, dans och musik

32. Statens framtida bidrag till
Göteborgsoperan

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr346.

33. Den framtida resurstilldelningen till
länsmusiken i Kalmar län

Riksdagen avslår motionerna  2004/05:Kr278  och
2004/05:N238 yrkande 4.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

34. Proposition om ett handlingsprogram för
svenska språket

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr210.
Reservation 12 (m)

Bild och form samt konsthantverk

35. Vikten av form och design

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr233 yrkande
19 och 2004/05:Kr254 yrkande 1.
Reservation 13 (m)

36. Två regionala mötesplatser för form och
design i västra Sverige

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr206.

37. Mötesplatser för form och design

Riksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr233
yrkande 20 och 2004/05:
Kr254 yrkande 4
Reservation 14 (m)

Arkivfrågor

38. Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet

Riksdagen avslår motionerna  2004/05:Kr303  och
2004/05:Kr362 yrkande 6.
Reservation 15 (kd, c)

39. Finansiering av utgivningen av Ordbok
över Sveriges dialekter

Riksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Kr242 och
2004/05:Kr307.
Reservation 16 (c)

Museer och utställningar

40. Stöd till Museum Anna Nordlander och
Children''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''s museum

Riksdagen avslår motionerna  2004/05:Kr216  och
2004/05:Kr222.

41. Stöd till Nordiska Akvarellmuseet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr244.
Reservation 17 (m, fp)

42. Upphovsrättsliga konsekvenser vid
visning av museiföremål på Internet

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr354 yrkande
8.
Reservation 18 (c)

Film

43. Frågan om ett nytt filmavtal

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr233  yrkande
17.

44. Parlamentarisk referensgrupp inför
kommande filmavtal

Riksdagen  avslår  motion 2004/05:Kr361 yrkande
15.
Reservation 19 (kd)

45. Regionala resurscentrum för film och
video

Riksdagen avslår motion  2004/05:Kr361  yrkande
14.
Reservation 20 (kd)

Trossamfund

46. Stödet till sjukhuskyrkan

Riksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Kr230,
2004/05:Kr231 och 2004/05: Kr232.
Reservation 21 (kd, c)

Ungdomsorganisationer

47. Stöd till förebyggande insatser mot
alkohol och narkotika

Riksdagen avslår motion  2004/05:So602  yrkande
5.

Allmänna samlingslokaler

48. Handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler

Riksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr238
yrkande 1 och 2004/05:
Kr263.
Reservation 22 (kd)

Friluftsorganisationer samt
kvinnoorganisationer

49. Ökat statligt stöd till
kvinnoorganisationer

Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr291.

50. Ökat stöd till friluftsfrämjande
organisationer

Riksdagen  avslår  motionerna 2004/05:Kr338  och
2004/05:Kr355 yrkande 15.

Stockholm den 25 november 2004

På kulturutskottets vägnar


Lennart Kollmats


Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Lennart
Kollmats  (fp)*, Annika Nilsson (s),  Lars  Wegendal
(s), Kent Olsson  (m)*,  Eva  Arvidsson  (s),  Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd)*, Peter Pedersen
(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth
(m)*,  Matilda Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp)*,
Birgitta  Sellén  (c)*,  Göran  Persson i Simrishamn
(s), Anna Lindgren (m)*, Gunilla  Carlsson i Hisings
Backa (s) och Rossana Dinamarca (v).


*Ledamoten har avstått från att ta  ställning  under
punkt 4.
2004/05

KrU1
Utskottets överväganden



1 Inledning


1.1 Behandlade ärenden


Kulturutskottet  behandlar i betänkandet regeringens
samtliga förslag i  budgetpropositionen  för 2005 på
utgiftsområde  17  Kultur,  medier, trossamfund  och
fritid samt motioner från allmänna motionstiden 2003
och 2004 med anknytning till dessa frågor.

1.2 Inhämtande av information


Under   ärendets  beredning  har   på   begäran   av
kulturutskottet          statssekreteraren         i
Kulturdepartementet Gunilla  Thorgren  informerat om
förslagen i budgetpropositionen på utgiftsområde 17.

Företrädare  för Nordiska museet, Tekniska  museet
och Livrustkammaren  har  uppvaktat  utskottet om de
tre museernas lokalkostnader.
Företrädare  för  Teaterförbundet  har   uppvaktat
utskottet    och    informerat   om   sin   syn   på
pensionsfrågorna    vid    scenkonstinstitutionerna,
anslagen till de fria grupperna och Teateralliansen.
Vidare har till utskottet överlämnats en namnlista
med 2 819 namn till stöd  för  att  bevara Kulturnät
Sverige.
Slutligen  har  utskottet  tagit  emot  ett  antal
skrivelser  med  anledning  av  budgetpropositionen,
vilka har anmälts i utskottet.

1.3 Uppföljning och utvärdering


I anslutning till behandlingen av  detta  ärende har
på      kulturutskottets      begäran     riksdagens
utredningstjänst  (RUT) i två promemorior  klargjort
vilka  principer  som  styr  regeringens  pris-  och
löneomräkning    av    myndigheters     och    vissa
institutioners  lokalkostnader.  RUT  har också  med
Nordiska museet, Tekniska museet och Livrustkammaren
som tre konkreta exempel belyst hur dessa  principer
fungerar rent praktiskt.


1.4 Betänkandets disposition


Betänkandet är indelat i sju huvudavsnitt. I avsnitt
2 behandlar utskottet vissa övergripande frågor. Det
gäller   hur   mål-   och   resultatstyrningen  inom
utgiftsområde  17  bör  vara  utformad,   pris-  och
löneomräkningen   av   utgiftsområdets   anslag  med
särskild  tonvikt  på  lokalkostnaderna  samt  vissa
pensionsfrågor främst avseende scenkonstnärerna  vid
institutionsteatrarna.

I  avsnitt  3  behandlas regeringens budgetförslag
för 2005 inom utgiftsområde 17 och de motionsförslag
som  står mot detta.  Utskottet  gör  där  först  en
samlad  bedömning av de olika budgetalternativen och
tar därefter  upp  förslagen  på anslagsnivå i samma
ordning     som     de     finns    redovisade     i
budgetpropositionen.
I   avsnitt  4  behandlar  utskottet   regeringens
förslag    till   medelsanvisning   vid   sidan   av
statsbudgeten  till dels Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, dels
idrotten samt de  motionsförslag  som  tar upp dessa
frågor.
I  avsnitt  5  behandlas  vissa bemyndiganden  som
regeringen vill inhämta.
I avsnitt 6 tar utskottet upp  de  övriga  förslag
som regeringen för fram i budgetpropositionen  under
utgiftsområde 17. Bland annat gäller det förslag  om
ändringar i sekretesslagen och bibliotekslagen.

I  avsnitt 7 slutligen behandlar utskottet ett antal
motioner väckta under allmänna motionstiden 2003 och
2004   som   tar  upp  frågor  med  anknytning  till
statsbudgeten  dock  utan att de har någon omedelbar
budgeteffekt.


2 Övergripande frågor


2.1 Mål- och resultatstyrning på utgiftsområde
17


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkande om krav på
förändrade mål för kulturpolitiken.
I detta sammanhang redovisar  också utskottet
sin  syn  på  hur mål- och resultatstyrningen
inom utgiftsområde 17 bör utformas.
Jämför reservation 1 (fp).

Propositionen

I kapitel 11 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten
i budgetpropositionens  volym 1 redovisar regeringen
sin  syn  på  hur mål- och resultatredovisning  till
riksdagen  kan  förändras.   Inledningsvis   sägs  i
kapitlet att syftet med den ekonomiska styrningen  i
staten  är att tillgodose statsmakternas krav på och
behov av beslutsunderlag med god kvalitet som bidrar
till   god    kontroll    av    statens    finanser,
resursfördelning   enligt  politiska  prioriteringar
samt   hög   effektivitet    och   produktivitet   i
resursanvändningen. Förutsättningar  ska åstadkommas
för  att ta fram ett fullödigt beslutsunderlag,  som
ytterst   kan   ligga   till  grund  för  riksdagens
ställningstagande.

Regeringen   lämnar   en   beskrivning    av   hur
regeringens  resultatredovisning till riksdagen  kan
utvecklas   för    att   tillgodose   de   krav   på
beslutsunderlag  som   riksdagens   utskott  ställt.
Regeringen  sammanfattar dessa krav i  tre  punkter,
nämligen
·  målen bör formuleras på ett sådant sätt att de är
möjliga att följa upp,
·
·    resultatredovisningen    bör    ge    riksdagen
förutsättningar  att bedöma måluppfyllelsen,  bl.a.
med hjälp av resultatindikatorer och nyckeltal samt
·
måluppfyllelsen  bör  kopplas  till  förslagen  om
anslag för kommande  år,  vilket  kräver att motiven
för regeringens förslag framgår tydligare.
Därutöver nämns att några utskott tagit  upp  frågan
om   politikområden   som   inte  följer  riksdagens
indelning av statsbudgeten i utgiftsområden.
Dessa  krav  kan,  enligt regeringen,  tillgodoses
genom   att   uppställda  mål   görs   tydliga   och
uppföljningsbara,     att     olika     typer     av
resultatindikatorer   anges   för   att   bedöma  om
verksamheten  utvecklas  i  rätt  riktning  och  att
redovisade  förslag  till  anslag  tydligare kopplas
till    de    resultat    som    kommer    fram    i
uppföljningsarbetet.  En påtaglig förändring jämfört
med årets budgetproposition  är att regeringen avser
att  redovisa  totala  intäkter  och  kostnader  per
politikområde. Detta avser att ge  en  bättre  grund
för  riksdagen  att  bedöma  resursåtgången inom ett
politikområde  än  vad  som  är  fallet   då  endast
anslagsförbrukning  redovisas. Resultatredovisningen
i   budgetpropositionen   bör   enligt   regeringens
bedömning dock främst avse att ge riksdagen underlag
för att ta ställning till regeringens budgetförslag.
En  mer   fördjupad  analys  av  mål,  resultat  och
förbrukade   resurser   inom   utvalda  områden  med
möjligheter   till   jämförelser  över   tiden   bör
redovisas   för  riksdagen   i   resultatskrivelser.
Redovisningarna    i    propositionerna   respektive
skrivelserna  ska  inte överlappa  utan  komplettera
varandra.
När  det  gäller  frågan   om  att  indelningen  i
utgiftsområden inte överensstämmer med indelningen i
politikområden skriver regeringen att de problem som
uppkommer av den anledningen kan  mildras  genom att
regeringen för respektive myndighet redovisar  såväl
finansiering   som  bidrag  till  måluppfyllelse  på
politikområdesnivå.  Därmed tydliggörs länken mellan
anslagsstrukturen     och     verksamhetsstrukturen.
Redovisningen    av    resultaten     avses     även
fortsättningsvis    följa   en   verksamhetsstruktur
(politik- och verksamhetsområden)  medan  riksdagens
ställningstagande   och   beslut   följer  nuvarande
anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag).

Motionen

Folkpartiet  liberalerna  föreslår  i  motion   Kr368   att  de
nuvarande  kulturpolitiska  målen görs tydligare och
att de kompletteras med uttryckliga, mätbara mål för
de enskilda kulturpolitiska insatserna  (yrkande 1).
Det  är  enligt motionen viktigt att kulturpolitiken
struktureras av tydliga mål. De nuvarande nationella
målen har enligt partiet snarare karaktären av medel
än mål för kulturpolitiken.

Kulturutskottets tidigare uttalanden

Kulturutskottet  har  vid flera tillfällen pekat på problem och
brister  i  den  resultatredovisning   som   ges   i
budgetpropositionerna.

Hösten     1999     framhöll     utskottet     att
resultatredovisningarna    i   budgetpropositionerna
också borde kunna utgöra en  av utgångspunkterna för
arbetet   inom   utskottet   med   uppföljning   och
utvärdering   (bet.   1999/2000:KrU1   s.    21-22).
Utskottet     önskade    att    resultatbedömningar,
prioriteringar  och  medelsbehov  skulle sättas i än
tydligare    relation   till   uppsatta   mål    och
bidragssyften.     Utskottet     konstaterade    att
kulturområdet ingick i en kategori  områden  där det
krävs   möda   och   uppfinningsrikedom,  både  inom
institutioner, myndigheter  och departement, när det
gäller   att   utveckla  metoder  för   att   spegla
utvecklingen inom  olika områden och för att få fram
material  som  kan  utgöra  grund  för  bedömningar,
uppföljning och utvärdering.
Hösten  2000  kommenterade   utskottet   den   nya
indelningen   av   budgeten   i  politikområden  och
regeringens  förslag  till  mål  för   dessa   (bet.
2000/01:KrU12   s.   19-20).   Utskottet  skrev  att
indelningen av budgeten i politikområden  om möjligt
borde  anpassas  till  den  av  riksdagen  beslutade
utgiftsområdesindelningen   av   budgeten,  eftersom
denna      enligt      riksdagsordningen      följer
utskottsindelningen     i    riksdagen.    Utskottet
underströk att mål måste  utformas och få ett sådant
innehåll   att   de  är  uppföljningsbara.   Alltför
övergripande och allmänt  hållna  mål  är  inte till
någon    större    nytta    i    uppföljnings-   och
utvärderingssammanhang, särskilt inte  för  en sådan
verksamhet  som den inom kulturområdet som till  sin
karaktär i många  stycken  redan  kan  vara svår att
uttrycka  i mätbara termer. Utskottet framhöll  ändå
att allmänna och övergripande mål för större områden
dock har sitt  värde  som uttryck för riksdagens och
regeringens  vilja när det  gäller  inriktningen  av
t.ex. kulturpolitiken och som bas för utarbetande av
mål inom delområden. De kan också bidra till att den
önskade   inriktningen    av   kulturpolitiken   får
genomslagskraft även inom andra samhällssektorer och
utanför det statliga ansvarsområdet.
Hösten  2002  framförde utskottet  i  samband  med
behandlingen  av skrivelse  2001/02:176  Kultur  och
delaktighet    att     resultatredovisningarna     i
budgetpropositionerna  i  möjligaste mån borde gälla
utvecklingen    under    en    treårsperiod    (bet.
2002/03:KrU1  s.  37-43). Utskottet  upprepade  även
krav och synpunkter  från  tidigare  år  vad  gäller
målformuleringar och resultatredovisning.
Hösten 2003 återkom utskottet återigen till frågan
om  målformuleringar  (bet.  2003/04:KrU1 s. 20-22).
Utskottet  skrev  där  att  det vore  värdefullt  om
regeringen  anger  mot  vilka övergripande  mål  och
verksamhetsmål    som    resultatbedömningarna     i
budgetpropositionen   görs.   I  anslutning  härtill
skulle regeringen även tydligare  än  vad som sker i
dag   kunna   koppla   resultatbedömningarna    till
förslagen om anslagstilldelning.

Utskottets ställningstagande

Utskottets    ställningstagande    från    tidigare    år   kan
sammanfattningsvis sägas gälla dels målformuleringar
i  sig,  dels  mätmetoder  för  resultaten, dels den
bristande  överensstämmelsen  mellan  indelningen  i
politikområden   respektive   utgiftsområden    samt
slutligen  kopplingen  mellan  resultatredovisningen
och förslagen om anslagstilldelning.

Utskottet  anser att arbetet med  målformuleringar
bör inriktas på  att målen blir mätbara på ett eller
annat sätt. Som ovan  redovisats  är  det utskottets
uppfattning att övergripande mål för större  områden
har   sitt  värde  genom  att  de  ger  uttryck  för
riksdagens  och  regeringens  vilja  med  den  förda
politiken.   På  en  lägre  nivå  måste  dock  dessa
övergripande  mål  konkretiseras  i  delmål  som  är
mätbara. Det är  då viktigt att kopplingen mellan de
lägre  delmålen  och   de  övergripande  målen  görs
tydliga. Utskottets uppfattning är att ett effektivt
hushållande  med  statliga   medel  förutsätter  att
resultaten av de satsningar som  görs kan följas upp
och utvärderas. De utgifter som inte  fullt  ut  kan
följas   upp   årligen   i  budgetpropositionen  med
resultatindikatorer   eller    andra   metoder   bör
regelbundet  utvärderas  i  resultatskrivelser   där
möjligheten  till  en  mer djuplodande analys finns.
Utskottet välkomnar att regeringen nu deklarerar att
den    avser   att   arbeta   med    att    utveckla
målformuleringar   så   att   de  blir  tydliga  och
uppföljningsbara.
Utskottet är vidare av den uppfattningen  att  det
är   angeläget  att  resultatindikatorer  utvecklas.
Resultatindikatorerna bör ha en tydlig koppling till
målformuleringarna  och bör redovisas över en period
på åtminstone tre år.  För  de anslag där resultaten
svårligen låter sig kvantifieras  är det viktigt att
utarbeta andra former av relevanta  mätmetoder. Även
regeringen  gör  bedömningen  att  utvecklingen   av
resultatindikatorer  bör  ta  fart. Utskottet saknar
dock en diskussion om hur uppföljningen  bör gå till
när målen snarare handlar om kvalitet än kvantitet.
När    det    gäller    överensstämmelsen   mellan
indelningen     i     utgiftsområden      respektive
politikområden  är  det  utskottets mening att  full
överensstämmelse bör eftersträvas.  Utskottet  anser
dock  att  den kompromiss som regeringen presenterar
där    såväl   finansiering    som    bidrag    till
måluppfyllelse  på politikområdesnivå för respektive
myndighet redovisas  är  värd att prövas. Syftet med
denna   nya   redovisning  är  att   länken   mellan
anslagsstrukturen   och   verksamhetsstrukturen  ska
tydliggöras.
Regeringen  redovisar  sin  avsikt  att  tydligare
koppla  förslagen  till anslagstilldelning  till  de
resultat som kommer  fram i uppföljningsarbetet. Det
är enligt utskottets mening glädjande att regeringen
uppmärksammat den tidigare  bristande kopplingen och
nu avser att rätta till detta.
Utskottet anser i likhet med  tidigare  uttalanden
(senast bet. 2003/04:KrU1) att det är angeläget  att
1996  års  nationella  kulturpolitiska mål får gälla
under en längre tid. Som  utskottet redogör för ovan
så  anser  utskottet  att  det   är   angeläget  med
uppföljningsbara delmål inom kulturpolitiken. Vidare
framgår av budgetpropositionen att regeringen  är av
samma  uppfattning. Utskottet anser därför att något
särskilt  uttalande  i  denna fråga inte är påkallat
och avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande 1.

2.2 Pris- och löneomräkning


Utskottets förslag i korthet:

Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande i vilket man begär
-  dels att gjorda pris- och  löneomräkningar
på utgiftsområde 17 redovisas på ett tydligt
sätt i budgetpropositionen,
- dels  att  regeringen utvärderar effekterna
av     det     nuvarande      pris-      och
löneomräkningssystemet   för  anslagen  inom
kultursektorn,
-  dels  att regeringen i samband  med  denna
översyn  också   ser  över  den  nu  använda
metoden för nivåanpassning av myndigheternas
hyreskompensation  i  syfte att uppnå bättre
följsamhet.
De  i detta sammanhang behandlade  motionerna
avstyrks.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

För att säkerställa att anslagen på statsbudgeten inte urholkas
av inflation  och  löneökningar  görs  varje  år  en
teknisk  pris-  och löneomräkning av ett stort antal
anslag på statsbudgeten.  Av  de 54 anslag som finns
på utgiftsområde 17 Kultur, medier,  trossamfund och
fritid är det drygt 2/3 som återkommande  räknas  om
på detta sätt.

När  anslagen  inom  politikområdet  Kulturpolitik
räknas  om  använder  sig  regeringen  av  någon  av
följande tre metoder.

-   Förvaltningsanslagsomräkning:   Vid  omräkningen
anpassas anslaget till hur löner, lokalkostnader och
övriga förvaltningskostnader har utvecklats  var för
sig.    För   lönekostnadsdelen   görs   också   ett
produktivitetsavdrag  motsvarande den genomsnittliga
produktivitetsutvecklingen     i     den     privata
tjänstesektorn  under  de  senaste  tio  åren. Denna
omräkningsmetod  tillämpas  på  myndigheter samt  på
vissa institutioner inom kulturområdet  som  Operan,
Dramaten,  Riksteatern,  Svenska  Rikskonserter  och
Dansens   Hus.   Dessa   institutioner  ska,  liksom
statliga  myndigheter, lämna  årsredovisningar  till
regeringen.   De  omfattas  även  av  den  mål-  och
resultatdialog  som  regeringen  för med myndighets-
och institutionschefer inom kulturområdet.

- Löneindex: Metoden används för omräkning  av vissa
bidrag, däribland bidrag till regionala samt  lokala
teater-,   dans-   och   musikinstitutioner.   Någon
prisomräkning av lokalkostnaderna görs inte på dessa
anslag.  Huvudansvaret  för  de regionala och lokala
kulturinstitutionerna  vilar  på  huvudmännen,  dvs.
landsting och kommuner.

-  Bidragsomräkning:  Metoden  tillämpas   på  vissa
bidrag,    t.ex.   litteraturstödet,   och   innebär
vanligtvis att  någon  pris-  och löneomräkning inte
görs.

Statsbidraget till de fria grupperna  ingår i anslag
28:7   Bidrag   till   vissa   teater-,   dans-  och
musikändamål,  av vilket endast en mindre del  pris-
och löneomräknas.  Omräkningen  gäller  dock inte de
fria gruppernas bidrag.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion Kr311 att pris- och
löneomräkningen  ska utformas på ett mer rättvisande
sätt än i dag för  att  anslagen  inom kultursektorn
inte ska urholkas. Regeringen bör låta  utreda denna
fråga, anser motionärerna som är kritiska  till  att
vissa  anslag  inte  automatiskt får någon pris- och
löneomräkning,   såsom  anslagen   till   den   fria
scenkonsten, Teateralliansen och amatörkulturen.

Motionärerna  är   också   kritiska  till  att  de
kulturinstitutioner som får sina  anslag  pris-  och
löneomräknade  får  vidkännas  ett  avdrag  som  ska
kompenseras   med   ökad   produktivitet.   När   en
institution  inte  längre mäktar med detta måste den
skära  ned verksamhetsvolymen.  Än  värre  blir  det
alltså för  dem  som över huvud taget inte får någon
ersättning  för  konjunkturbundna  kostnadsökningar,
påpekar motionärerna.
Kristdemokraterna   kräver   i  motion  Kr361  att
anslagen till de fria grupperna  och Teateralliansen
ska pris- och löneomräknas (yrkande 1). Motionärerna
är kritiska till att vissa anslag inom kultursektorn
inte  omfattas  av  någon  pris-  och löneuppräkning
trots  att större delen av dem går till  löner.  Det
gäller t.ex.  anslaget  till  de  fria grupperna och
till  Teateralliansen. Det finns all  anledning  att
kritisera  regeringen för dess sätt att handskas med
denna  fråga,   framhåller  motionärerna  som  också
påpekar att problemet har varit väl känt sedan länge
och är i stort behov av att åtgärdas.
Behovet av en pris-  och löneomräkning av anslaget
till   de   fria   grupperna   tas   också   upp   i
fyrpartimotionen Kr357 (kd, m, fp,  c). Motionärerna
anser  att det borde vara en självklarhet  att  även
detta anslag ska omfattas av pris- och löneomräkning
(yrkande 3).

Utskottet

Tydlig redovisning av pris- och löneomräkningar

Utskottet  vill  inledningsvis  ta upp frågan om det
sätt på vilket regeringen redovisar gjorda pris- och
löneomräkningar av olika anslag.

Sedan    ett    antal   år   tillbaka   anges    i
budgetpropositionen     hur    stora    pris-    och
löneomräkningar som gjorts. Det framgår av särskilda
tabeller  i  vilka  man för  respektive  anslag  kan
utläsa   med   vilket  samlat   belopp   pris-   och
löneomräkningen    har   påverkat   den   föreslagna
anslagsnivån, liksom hur stort nettobelopp som förts
till  eller från anslaget  genom  direkta  politiska
beslut.  Det  senare  är inte minst viktigt eftersom
läsaren  därigenom  snabbt  får  en  bild  av  vilka
politiska prioriteringar  som  bär  upp  regeringens
budgetalternativ   på   mer   detaljerad   nivå.  Av
betydelse  är  emellertid också att kommentarerna  i
anslutning till  dessa  uppgifter är tydliga, och så
är oftast också fallet när  det  gäller de politiska
prioriteringarna.
Däremot kan man av budgetpropositionen inte direkt
utläsa  hur  pris-  och  löneomräkningen  är  gjord,
vilket   enligt  utskottets  mening   framstår   som
önskvärt mot  bakgrund  av  de  diskussioner som har
förevarit  i denna fråga under senare  år.  Särskilt
påtagligt blir  behovet  av en sådan redovisning när
pris- och löneomräkningen  är negativ, som fallet är
i årets budgetproposition för  fem  av  anslagen  på
utgiftsområde  17[1].  Inte  i  något  av dessa fall
kommenteras denna omständighet. För ett  av anslagen
- Statens ljud- och bildarkivs förvaltningsanslag  -
leder  pris-  och  löneomräkningen till att anslaget
för 2005 minskas med motsvarande 2,7 %.
En  ledstjärna  för   budgetarbetet   bör   enligt
utskottets  mening  vara  tydlighet. Budgetförslaget
bör vara lätt att förstå, och  i  de  fall uppgifter
framstår som anmärkningsvärda bör de kommenteras och
förklaras.  Utskottet  ser  det  som  önskvärt   att
regeringen   på   utgiftsområde   17  utformar  sitt
budgetförslag i enlighet med dessa principer.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Pris- och löneomräkning av de fria gruppernas anslag

Som   ett   led   i  utskottens  uppföljnings-   och
utvärderingsarbete  har kulturutskottet med hjälp av
riksdagens utredningstjänst  (RUT)  under det gångna
året börjat undersöka hur principerna  för pris- och
löneomräkningen  av  anslagen inom utgiftsområde  17
fungerar  i  praktiken.   Som  också  Vänsterpartiet
framhåller i sin motion har  utskottet så sent som i
våras behandlat frågor av detta slag[2]. RUT hade då
förberedande  undersökt  om  det   var  möjligt  att
jämföra  gjorda  pris- och löneomräkningar  med  den
faktiska lönekostnadsutvecklingen  för  teater-  och
dansinstitutioner  samt  fria  teatergrupper.  Något
entydigt  resultat  kunde  dock  inte utläsas ur det
framtagna  materialet bl.a. eftersom  statistiken  i
vissa delar  inte  var  helt  jämförbar.  Materialet
tydde   dock   enligt   RUT   på   att   pris-   och
löneomräkningarna  har  varit  mindre än de faktiska
lönekostnadsökningarna.

Mot  denna  bakgrund  ansåg  utskottet   att   det
behövdes  en  grundlig  genomgång  och  analys innan
några   närmare  slutsatser  kunde  dras.  Utskottet
uttalade  också  att  det  därför avsåg att fördjupa
sina kunskaper i frågan.
RUT har därefter fått i uppdrag  att fullfölja sin
studie genom att i några fallstudier undersöka vilka
konsekvenser pris- och löneomräkningen  har  för ett
antal  enskilda  teatrar bland institutionsteatrarna
och de fria grupperna  inom teater- och dansområdet.
Resultatet av denna undersökning  kommer  att delges
utskottet under loppet av 2005.
Vad  beträffar  de  fria  grupperna vill utskottet
också erinra om att riksdagen  våren 2004 gjorde ett
tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:
202)  och då gav regeringen i uppdrag  att  se  över
relationen mellan verksamhets- och projektbidrag för
de  fria   grupperna   i  syfte  att  åstadkomma  en
långsiktigt hållbar utveckling.  I dagsläget tvingas
nämligen  ofta de fria grupperna att  genomföra  sin
ordinarie   verksamhet    som    projekt,   eftersom
verksamhetsbidragen är otillräckliga.
Av budgetpropositionen framgår att  regeringen har
för avsikt att göra en sådan översyn av stödformerna
för de fria grupperna. Enligt regeringens  mening är
det  också  viktigt  att Kulturrådet fortsätter  att
följa  upp  hur  kommuner,  landsting  och  regioner
medverkar  till att  förbättra  de  fria  gruppernas
villkor.
Till   detta    kommer   frågan   om   pris-   och
löneomräkningen av  bidragen till de fria grupperna.
Liksom motionärerna anser  utskottet  att  det är en
viktig   fråga.   Som   framgått   av  den  tidigare
redovisningen görs ingen pris- och löneomräkning  av
dessa  bidrag.  Det  finns  enligt utskottets mening
anledning att utvärdera effekterna av detta. Det bör
göras i ett större sammanhang  som omfattar anslagen
inom hela kultursektorn. Utskottet  föreslår således
att  regeringen  ska  ges  i  uppdrag att  utvärdera
effekterna    av    det    nuvarande    pris-    och
löneomräkningssystemet   och  dess  tillämpning   på
anslagen   inom  politikområde   28   Kulturpolitik.
Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen och
redovisa resultatet av denna utvärdering.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
De i motionerna  framförda  förslagen är i och med
det   i  huvudsak  tillgodosedda  och   bör   enligt
utskottets  mening  inte föranleda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Med   hänvisning   härtill   avstyrker   utskottet
motionerna Kr311 (v), Kr361 (kd) yrkande 1 och Kr357
(kd, m, fp, c) yrkande 3.

Omräkningen av anslagens lokalkostnadsdel

Som   utskottet   nyss   berört    är    pris-   och
löneomräkningen  negativ  för  fem  av  anslagen  på
utgiftsområde  17.  Enligt  vad  utskottet  inhämtat
beror  detta  framför  allt  på  två omständigheter.
Delvis  har  det samband med att kompensationen  för
löneökningar  har   minskats   i   förhållande  till
tidigare  beräkningar.  Denna  fråga har  regeringen
anmält  i 2004 års vårproposition[3].  Delvis  beror
det på fallande  marknadshyror,  vilket  medfört att
kompensationen för lokalkostnaderna blir negativ för
vissa   myndigheter   som   kommer   att   få   sina
hyreskontrakt omförhandlade inför 2005.

Det senare förhållandet har utskottet också blivit
uppmärksammat   på   när  företrädare  för  Nordiska
museet, Tekniska museet  och  Livrustkammaren den 14
oktober 2004 uppvaktade utskottet  för att informera
om  att  de  tre museerna nästa år väntas  få  ökade
hyreskostnader  samtidigt som prisomräkningen sänker
den  kompensation   de   får   för  att  möta  dessa
kostnader.
För att få en klarare bild av  vilka principer som
styr  prisomräkningen  av  myndigheters   och  vissa
institutioners  kompensation för lokalkostnader  har
utskottet även i  detta fall tagit hjälp av RUT, som
redovisat  resultatet  av  sin  undersökning  i  två
promemorior  som  överlämnats  till  utskottet[4]. I
sammandrag och starkt förenklat visar de följande.
Kompensationen   för  lokalkostnader  grundas   på
beräkningar  som  Statskontoret  svarar  för.  Dessa
beräkningar  återspeglar   inte   nödvändigtvis  hur
lokalkostnaderna för en enskild myndighet utvecklas,
utan är i stället avsedda att fånga upp förändringar
i den allmänna hyresnivån för likvärdiga  lokaler  i
områden som motsvarar myndighetens läge. Det innebär
att  en myndighet mycket väl kan ha oförändrad hyra,
men  trots   det   få  ökad  kompensation  för  sina
hyreskostnader.
För   myndigheter   med    fleråriga    hyresavtal
fastställs  kompensationen  vanligtvis  enligt   två
metoder.    Under    löpande   avtalsperiod   räknas
kompensationen i regel  upp  enligt  en schablon som
varje   år  motsvarar  70 %  av  konsumentprisindex.
Skulle konsumentpriserna ett år öka med 1,5 % kommer
alltså  även  myndigheternas  hyreskompensation  att
öka, men endast med 1,05 %.
De  år  hyresavtalen   ska   förhandlas   om   gör
Statskontoret  en  fördjupad  beräkning  av  hur den
allmänna   hyresnivån   för   likvärdiga  lokaler  i
regionen   faktiskt   har  utvecklats   under   hela
avtalsperioden.   Detta   ger    ingångsvärdet   för
ersättningen under efterföljande avtalsperiod.
Under    senare    år   har   marknadshyrorna    i
Stockholmsområdet fallit. Samtidigt har den allmänna
prisnivån fortsatt att  stiga.  Trots en sänkning av
den   allmänna  hyresnivån  har  myndigheter   under
löpande    avtalsperiod    erhållit    en   stigande
hyreskompensation.  När avtalsperioden är  slut  och
Statskontoret gör sin  fördjupade  beräkning  av hur
hyreskostnaderna      utvecklats      under     hela
avtalsperioden bli avvikelsen därför desto större.
Dessa  avstämningar  är ett tämligen nytt  inslag.
Fram  till  2003 gjordes inga  nivåanpassningar  när
hyresavtalen   förhandlades  om.  Enligt  utskottets
mening    framstår     det     som    rimligt    att
hyreskompensationen    i    någon    form     följer
hyreskostnadernas  utveckling så länge marknadshyror
används som jämförelsenorm. Det är också rimligt att
en  årligen  återkommande   nivåanpassning  görs  av
kompensationen.
Det  nuvarande systemet är utformat  enligt  dessa
principer.  Likväl  ger  det  inte  önskat resultat.
Särskilt påtagligt blir detta i tider  med  fallande
hyresnivåer,  då de båda använda omräkningsmetoderna
ger      rakt      motsatt       resultat.       Vid
omförhandlingstillfällena   anpassas  kompensationen
till  de  fallande hyresnivåerna,  under  mellanåren
till  de  stigande   prisnivåerna.  Myndigheter  och
berörda institutioner  bör kunna ställa rimliga krav
på en långsiktig och förutsägbar finansiering även i
detta  avseende.  De  tvära   kast  som  följer  med
nuvarande lösning motverkar detta syfte.
Enligt  utskottets  mening bör  omräkningsmetodens
följsamhet  förbättras  både   i   förhållande  till
myndigheternas    och   institutionernas    faktiska
lokalkostnader   och    i   förhållande   till   hur
marknadshyrorna utvecklats. Ett sätt att uppnå detta
kan vara att använda sig  av någon form av omräkning
under  mellanåren  som tar hänsyn  till  dessa  båda
komponenter.  Även  andra  lösningar  är  emellertid
möjliga.   Regeringen   bereder    för    närvarande
Ändamålsfastighetskommitténs     betänkande     (SOU
2004:28)  och  en  modifierad metod kan också behöva
anpassas till de förslag  som  kommer  fram  i detta
sammanhang.  Det  bör  ankomma  på regeringen att  i
samband   med  den  av  utskottet  nyss   föreslagna
utvärderingen  närmare  överväga  hur följsamheten i
systemet  med  prisomräkning  av lokalkostnader  ska
kunna förbättras.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

2.3 Pensionsvillkor vid teater-, dans- och
musikinstitutioner


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  redovisar  de åtgärder  regeringen
vidtagit  för  att  komma   till   rätta  med
pensionsproblemen   vid  de  statsunderstödda
teater-, dans- och musikinstitutionerna  samt
avstyrker  ett  antal  motioner  som  tar upp
motsvarande    frågor   inklusive   de   fria
gruppernas pensioner.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Propositionen

I budgetpropositionen  -  utg.omr.  17,  s.  25,  26  och  68 -
redovisar  regeringen  vilka  åtgärder som vidtagits
för  att  komma  till  rätta  med  de   problem  som
uppkommit vid de statligt stödda teater-,  dans- och
musikinstitutionerna   med   anledning  av  dels  de
pensionspremiehöjningar   som  dessa   institutioner
blivit aviserade, dels några  nya pensionsregler som
tillkommit  i  samband  med  omläggningen   av   det
allmänna pensionssystemet och senare.

Åtgärderna som regeringen vidtagit i samarbete med
arbetsmarknadens  parter  innebär  att sammanlagt 40
miljoner  kronor  tillförs  sektorn 2005  för  olika
pensionslösningar, varav 20 miljoner kronor avser en
engångsvis insats.
Flertalet  anställda  inom  teater-,   dans-   och
musikområdet  har  en  lägre  pensionsålder  än  den
gängse.  En kompletterande ålderspension är ett sätt
att skapa  tryggare pensionsförhållanden på området.
Av de medel  som  fr.o.m.  2005  tillförs sektorn är
enligt  regeringen  15 miljoner kronor  avsedda  att
göra det möjligt att  införa  en  sådan  ordning  på
teater-, dans- och musikområdet. En förutsättning är
dock   att   parterna   reglerar   detta  genom  ett
kollektivavtal.
Den  kompletterande  ålderspensionen   bör  enligt
regeringen   kombineras  med  åtgärder  som  främjar
fortsatt yrkesverksamhet  för yrkesgrupper med tidig
pensionsålder  som sångare och  dansare.  Regeringen
avser   därför   att    i    fortsatt   dialog   med
arbetsmarknadens parter göra en  översyn av den s.k.
PISA-förordningen[5]. I översynen  ingår  bl.a.  att
pröva  frågan  om karriärväxling i samband med tidig
pensionsavgång och  att utarbeta förslag som innebär
att karriärväxlingen leder till nytt förvärvsarbete.
Regeringens    översyn     av    scenkonstnärernas
pensionsvillkor   har   även  kommit   att   omfatta
premiekostnaderna  för  nuvarande  pensionsåtaganden
vid   de   statligt   stödda  teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna. Som  ett led i det arbetet har
Statens  pensionsverk  (SPV)  fått   i  uppdrag  att
beräkna   vilka   kostnadsökningar   införandet   av
försäkringstekniska premier fick under  2001, vilket
var  första året med detta nya premiesystem.  Enligt
SPV var  de  faktiska  kostnaderna 5 miljoner kronor
högre än de preliminärt  fastställda  avgifterna för
2001.   Av   de   medel   som  enligt  förslagen   i
budgetpropositionen  tillförs   sektorn   för  olika
pensionslösningar  fr.o.m.  2005,  avser  5 miljoner
kronor  kompensation  för dessa kostnader. Av  samma
skäl tillförs sektorn 20  miljoner kronor engångsvis
som retroaktiv kompensation för 2001-2004.

Motionerna

Kostnaderna  för  teater-,  dans-   och   musikinstitutionernas
pensionsåtaganden        samt        kulturskaparnas
pensionsvillkor tas upp i flera motioner.

Moderata samlingspartiet anser i motion  Kr233 att
det  belopp  som satts av i budgetpropositionen  för
scenkonstnärernas  pensioner  inte  är  en permanent
lösning.    Motionärerna    vill   därför   återigen
understryka att pensionsfrågorna  för kulturskaparna
måste lösas (yrkande 23).
I motion Kr239 (m) återkommer partiet  till  samma
ämne   och  föreslår  där  att  riksdagen  ska  göra
uttalanden om dels konstnärerna och pensionssystemet
(yrkande   8),   dels  pensioner  för  kulturskapare
(yrkande  12).  Motionärerna   erinrar   om  att  de
samhällsägda  scenkonstinstitutionerna har  drabbats
av kraftigt höjda  pensionspremier  på  70  miljoner
kronor   per  år  som  institutionerna  inte  kunnat
påverka än mindre förutse. I budgeten anvisas nu en,
enligt  motionärernas   mening,   närmast  symbolisk
kompensation på fem miljoner kronor  per år, förutom
ett    engångsbelopp    på   20   miljoner   kronor.
Pensionsfrågorna     bidrar     till     de     höga
kostnadsökningarna för sceninstitutionerna och måste
snarast lösas. Här har regeringen  ett  stort ansvar
slår motionärerna fast.
Samma  motionärer  ställer sig dock positiva  till
att regeringen har öronmärkt  15 miljoner kronor för
att   scenkonstnärerna  ska  få  en   kompletterande
tjänstepension  som  motsvarar  vad  som  gäller för
andra anställda. Beloppet täcker visserligen  endast
halva kostnaden för att få bort denna orättvisa  men
motionärerna  ser  det  som ett viktigt steg framåt.
Detsamma gäller regeringens  löfte  att  äntligen ta
tag  i  och lösa de särskilda pensionsproblemen  för
dansare och sångare.
Folkpartiet  liberalerna  begär i motion Kr368 att
regeringen  ska återkomma med  en  tydlig  ekonomisk
redovisning av  hur  pensionsåtagandena har påverkat
institutionsteatrarna (yrkande 10). Motionärerna ser
förslaget i propositionen om en extra tilldelning på
5 miljoner kronor per  år  och  20  miljoner  kronor
retroaktivt som klart otillräckligt och föreslår för
egen del i sitt budgetalternativ att ytterligare  10
miljoner   kronor  per  år  ska  anvisas  för  detta
ändamål.
I motion Kr302  föreslår Runar Patriksson (fp) att
staten     ska    kompensera     scenkonsten     vid
kulturinstitutionerna  inom  teater,  musik och dans
för     de     ökade     pensionskostnaderna     och
socialavgifterna  vid  svenska  artisters  resor och
frilansarbete. Motionären är bl.a. kritisk till  att
staten  tar ut högre pensionspremier redan från 2004
utan att erbjuda någon kompensation.
Kristdemokraterna  ser  i  motion  Kr361  de höjda
pensionspremierna   som   kanske   det   mest  akuta
problemet för teater-, dans- och musikinstitutioner.
Denna  ofinansierade kostnadsökning var omöjlig  att
förutse  för  institutionerna  och  kan komma att få
dramatiska konsekvenser. Motionärerna  förväntar sig
att  regeringen  finner  en lösning som innebär  att
verksamheten vid institutionerna  inte  blir lidande
(yrkande 2).
I  motion  Kr341 pekar också Sven Brus och  Yvonne
Andersson   (båda    kd)    på    de   ofinansierade
kostnadsökningar  som  institutionerna  drabbats  av
till följd av höjda pensionspremier.  Om  inte denna
fråga får en lösning hotas många kulturarbetare  med
uppsägning.   Motionärerna   ser  det  som  särskilt
angeläget att lösa pensionsförhållandena för dansare
och sångare som av fysiska och konstnärliga skäl har
en lägre pensionsålder än övriga arbetstagare.
Vänsterpartiet begär i motion Kr309 att regeringen
i särskild ordning ska utreda  och  redovisa hur man
långsiktigt ska lösa:
-      frågan      om     scenkonstsinstitutionernas
premiepensionsavgifter (yrkande 1),
-  frågan  om  finansiering  av  den  kompletterande
tjänstepensionen   (KÅPAN)  för  de  anställda  vid
scenkonstens institutioner (yrkande 2),
- problemet med sångarnas  och  dansarnas  pensioner
(yrkande 3),
- frågan om finansieringen av pensioner för den fria
scenkonstens anställda (yrkande 4).

Motionärerna  kräver  slutligen också att regeringen
noggrant     ska     följa     utvecklingen      vid
scenkonstinstitutionerna  för  att  vid  behov kunna
ingripa med akuta åtgärder (yrkande 5).

Av   motionen  framgår  att  Vänsterpartiet  hyser
mycket   stor    förståelse   för   det   krav   som
Teaterförbundet och  Svensk  Scenkonst  ställt efter
det  att  budgetpropositionen  lagts  fram. De  båda
organisationerna krävde då att regeringen under 2005
skulle frysa höjningen av premiepensionsavgiften  på
den    nivå    som   institutionerna   föreslås   få
kompensation för  i  budgetpropositionen.  De krävde
också att hotet om retroaktiva inbetalningar  skulle
undanröjas.
Den    fria    scenkonstens   pensioner   tas   av
Vänsterpartiet också  upp i motion Kr290 yrkande 13.
Motionärerna framhåller  där att det är av stor vikt
att  den fria scenkonsten inte  glöms  bort  när  nu
teater-,  dans-  och musikinstitutionernas pensioner
ses  över.  Regeringen   måste  ta  ansvar  för  att
pensionsproblemen   löses   även    för   den   fria
scenkonsten, anser motionärerna.
Centerpartiet   framhåller   i  sin  budgetmotion,
Kr389, att de fria grupperna ofta  har  en besvärlig
ekonomisk situation. Partiet föreslår därför att den
fria  scenkonstens  anslag  ska höjas med totalt  25
miljoner  kronor, varav 10 miljoner  kronor  ska  gå
till dansares och sångares pensionsavgångar.

Regeringsbeslutet den 28 oktober 2004

I Regeringskansliet  har även efter det att budgetpropositionen
presenterades arbetet  fortsatt  för  att  finna  en
lösning     på     problemet     med     de    ökade
pensionskostnaderna   för  landets  statligt  stödda
teater-,  dans-  och  musikinstitutioner.   Det  har
resulterat  i  att  regeringen  vid sitt sammanträde
torsdagen den 28 oktober 2004 fattat  beslut  om att
de  pensionspremienivåer  som  gäller under 2004 för
vissa    statsunderstödda   teater-,    dans-    och
musikinstitutioner   ska   gälla   även   för  2005.
Regeringen beslutade i december 2003 att tillfälligt
stoppa   en   tilltänkt   höjning  för  2004  av  de
preliminärt fastställda pensionsavgifterna för dessa
institutioner. Det nya beslutet innebär att även den
preliminära avgiften för 2005  kommer att ligga kvar
på oförändrad nivå under hela det  året. Av beslutet
framgår att regeringen avser att återkomma  med  ett
nytt  förslag  om hur skillnaden mellan slutliga och
preliminära  avgifter   för   2004   och   2005  ska
finansieras.

I  ett  pressmeddelande  från Kulturdepartementet
samma dag ges följande bakgrund till beslutet.
Regeringen vidtar nu, i samråd  med  Miljöpartiet
och Vänsterpartiet, ytterligare åtgärder  för att
lösa  problemen  med ökade pensionskostnader  för
landets  statligt  stödda   teater-,   dans-  och
musikinstitutioner.
Utöver de medel som redan tillförts sektorn för
olika       pensionslösningar      i      höstens
budgetproposition  räknar  regeringen  nu med att
kunna tillföra ytterligare särskilda medel  under
våren   2005   för   att   täcka   merparten   av
scenkonstens  ökade  pensionspremiekostnader. Ett
förslag  om  detta  kommer   att  presenteras  av
regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den
kommande vårpropositionen.
I avvaktan på vårpropositionens  förslag kommer
pensionspremierna  att tillfälligt låsas  på  den
nuvarande   nivån   för    teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna.
Regeringen    kommer    också    att    inbjuda
arbetsmarknadens     parter     till    fortsatta
överläggningar  i  den särskilda arbetsgrupp  som
tillsattes i början  av 2004 om pensionsfrågorna.
En översyn kommer bl.a.  att  göras  av  den s.k.
PISA-förordningen  som reglerar pensionsvillkoren
för personalen vid scenkonstens  institutioner. I
översynen  skall bl.a. ingå att pröva  frågan  om
karriärväxling     i     samband     med    tidig
pensionsavgång.
- Med de förstärkningar som nu aviseras  räknar
regeringen     med     att     övergången    till
försäkringstekniska     pensionspremier,      som
påbörjades  2001, är slutligt reglerad och att de
berörda institutionerna  därefter själva ska bära
premiekostnaderna   för   sin   personal,   säger
kulturminister Pär Nuder.
-  Därmed  skapas också bättre  förutsättningar
för teater-, dans-  och  musikinstitutionerna att
fullfölja sitt kulturpolitiska uppdrag.

Utskottet

På  senare  år  har olika pensionsfrågor  kommit  att  bli  ett
alltmer påtagligt problem för de 63 statsunderstödda
institutionerna  på  teater-, dans- och musikområdet
som omfattas av den s.k. PISA-förordningen.

Två frågor har dominerat, nämligen kostnaderna för
de pensionspremier som de 63 institutionerna betalar
till Statens pensionsverk  (SPV) samt arbetstagarnas
pensionsvillkor.

De statsunderstödda scenkonstinstitutionernas
pensionspremier

På  det  statliga  området  infördes   1998   en  ny
försäkringsmodell         för         myndigheternas
avtalsförsäkringar. Genom den fick myndigheterna det
fulla    kostnadsansvaret    för   förändringar    i
anställningsvillkoren. En grundläggande  princip var
att finansieringen av avtalsförsäkringarna  så långt
möjligt  skulle  ske  på samma villkor som på övriga
arbetsmarknaden.

År 2001 infördes en motsvarande försäkringslösning
för  de  63  scenkonstinstitutionerna   inom   PISA-
området.  Tidigare  hade dessa institutioner betalat
låga  schabloniserade   pensionspremier,  men  genom
omläggningen anpassades premierna  till  de faktiska
kostnaderna. Avsikten var att övergången skulle vara
kostnadsneutral.     För     ändamålet    tillfördes
institutionerna därför närmare  100  miljoner kronor
för fördelning via Kulturrådet.
Vid  införandet  beslutades  också  med   stöd  av
arbetsgivarorganisationen   Teatrarnas   riksförbund
(nuvarande  Svensk  Scenkonst) att premiekostnaderna
skulle   fördelas   solidariskt    mellan   samtliga
institutioner på området. Tagna var  för  sig  finns
det   skillnader   mellan   de  63  institutionernas
premienivåer, men för gruppen  som helhet har alltså
en enhetlig avgift fastställts. Samtidigt beslutades
att  nivån  på  de preliminärt beräknade  avgifterna
skulle låsas under treårsperioden 2001-2003.
I december 2003  aviserade SPV att premienivån för
2004  skulle  höjas  från   9,59   till  13,99 %  av
lönesumman.  För  de 63 institutionerna  sammantagna
motsvarade  det  en årlig  kostnadsökning  på  60-70
miljoner kronor. För  att  skapa  rådrum att hantera
den uppkomna situationen beslutade regeringen den 18
december 2003 att de 63 institutionernas  premienivå
skulle vara oförändrat 9,59 % under 2004.
Frysningen   avsåg   den  preliminärt  fastställda
premienivån för 2004. Det  innebär  att  höjningen i
stället  skulle komma att slå igenom med fördröjning
när avgiften slutligt skulle regleras i maj 2005, då
ett  engångsbelopp   motsvarande  skillnaden  mellan
slutligt     fastställda    pensionsavgifter     och
preliminärt inbetalade  belopp  skulle  betalas  in,
dvs. i princip 60-70 miljoner kronor.
Eftersom frysningen endast avsåg 2004 års avgifter
skulle de 63 scenkonstinstitutionerna, om inga andra
åtgärder  vidtogs,  nästa  år  därutöver  komma  att
påföras  en  i  princip  lika  stor  höjning  av  de
preliminära    avgifterna   för   2005.   De   ökade
premiekostnaderna skulle således detta år uppgå till
uppskattningsvis 120-140 miljoner kronor.
I årets budgetproposition  har  regeringen satt av
40  miljoner  kronor för olika pensionslösningar  på
scenkonstens område under 2005. Härav är 25 miljoner
kronor kompensation  för  en  slutreglering  som SPV
gjort  av  ingångsvärdet för 2001 års premier då  de
faktiska   kostnaderna   översteg   de   preliminärt
beräknade avgifterna  med  5 miljoner kronor. Därför
föreslås  i  propositionen att  institutionerna  ska
tillföras dels  ett lika stort årligt belopp fr.o.m.
2005, dels en engångsvis  retroaktiv kompensation på
20  miljoner  kronor för fyraårsperioden  2001-2004.
Eftersom  premienivån   varit  låst  under  perioden
2001-2003 betraktas därmed  hela  treårsperioden som
slutreglerad.
Regeringen  har  dessutom  den  28  oktober   2004
beslutat    att   frysa   de   63   institutionernas
preliminära   pensionsavgifter    under    2005   på
oförändrad   nivå.   I   beslutet   sägs  också  att
regeringen  avser  att återkomma med besked  om  hur
skillnaden mellan slutlig  och preliminär premie för
såväl 2004 som 2005 ska finansieras.  Ett  förslag i
frågan  kommer,  enligt vad t.f. kulturminister  Pär
Nuder meddelade vid en presskonferens samma dag, att
redovisas    på   tilläggsbudget    i    2005    års
vårproposition.  Statsrådet  Nuder  uppgav samtidigt
att    regeringen    har    för    avsikt    att   i
budgetpropositionen för 2006 lägga förslag som höjer
anslagsnivån  för  de  63  institutionerna  med  ett
belopp       motsvarande       ca       90 %      av
premiekostnadshöjningen.    Med    dessa    åtgärder
betraktar         regeringen        frågan        om
scenkonstinstitutionernas pensionspremier som löst.
Utskottet  noterar   med  stor  tillfredsställelse
regeringens beslut i denna  fråga.  Det  innebär att
regeringen   i   samråd   med   Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet   har   kommit  fram  till  en,  enligt
utskottets mening, långsiktigt  hållbar  lösning som
ger de berörda institutionerna möjlighet att  ta ett
eget   ansvar   för   pensionskostnaders   fortsatta
utveckling.
Förutsättningarna  för  detta underlättas dessutom
av  att  uppbörden av myndigheters  pensionsavgifter
kommer att läggas om. För de 63 institutionerna sker
det  2006.  Då  frångår  man  nuvarande  system  med
preliminära  och  slutliga  avgifter eftersom det på
annat  håll  visat  sig  kunna skapa  osäkerhet  hos
myndigheter  om  de  faktiska   pensionskostnadernas
omfattning. Dessutom har det kunnat  leda till stora
justeringsbelopp  vid  avstämningen av premierna.  I
stället inför man en definitiv  uppbörd  grundad  på
månatliga   rapporter   till   SPV   om   respektive
institutions    anställningsuppgifter.    Avgifterna
kommer  då att baseras på ett aktuellt underlag  och
någon avstämning  mellan  preliminära  och  slutliga
avgifter behövs i det läget inte.

Kulturarbetarnas pensionsvillkor

Reformeringen  av det allmänna pensionssystemet  har
medfört  att  ålderspensionen   numera   grundas  på
livsinkomsten,  och  inte  längre  på  de  15  bästa
inkomståren. Nyordningen missgynnar arbetstagare som
har   ett   relativt   kort   arbetsliv  med  ojämna
inkomster.   Det   gäller  bl.a.  dansare   vid   de
statsunderstödda      teater-,       dans-       och
musikinstitutionerna  med  avgångsrätt  vid  41  års
ålder samt korister och sångsolister med avgångsrätt
vid 52 års ålder.

Väljer  en  dansare eller sångare att gå i pension
vid dessa åldrar  får de enligt PISA-förordningen en
pension  motsvarande  65-70 %  av  lönen  fram  till
ordinarie  ålderspension.  Pensionen  samordnas inte
med  andra  inkomster,  vilket innebär att  den  som
övergår   i  annan  anställning   vid   den   tidiga
pensionsåldern  kan  uppbära  både  pension och lön.
Lönen   berättigar   då  dessutom  till  ytterligare
pensionspoäng   vilket   förbättrar   den   allmänna
pensionen.
Till   bilden   hör  att  en  arbetstagare   sedan
september 2001 har  rätt  att  arbeta  till  67  års
ålder.  Denna  rätt  är  ovillkorlig  och kan enligt
lagen  (1982:80)  om anställningsskydd inte  avtalas
bort   genom   kollektivavtal.    Den   konstnärliga
personalens tidigare skyldighet att  på  anmaning av
arbetsgivaren  sluta  sin anställning vid de  tidiga
pensionsåldrarna  gäller   därför  inte  längre.  En
enskild dansare eller sångare  avgör  själv  om  han
eller hon vill fortsätta att arbeta fram till 67 års
ålder.
För  kulturarbetare  med  tidig pensionsavgång har
övergången  till  ett  nytt  allmänt  pensionssystem
inneburit   att  pensionen  efter   65   års   ålder
försämrats. Osäkerheten  om  den  framtida pensionen
har lett till att dansare och sångare fortsätter sin
anställning i stället för att gå i  pension  vid  de
åldrar  som  tidigare  varit vanliga. Konsekvenserna
vid t.ex. Operan är att  unga dansare inte får någon
anställning.
Ytterligare  en  faktor  av   betydelse   i  detta
sammanhang    är   frågan   om   en   kompletterande
ålderspension  -  Kåpa  -  för  kulturarbetarna  vid
scenkonstinstitutionerna.
Arbetstagarorganisationerna   har   krävt   att   de
anställda   vid   dessa  institutioner  ska  ges  en
kompletterande tjänstepension  som  är likvärdig med
den som gäller för statsanställda.
Av     det    resurstillskott    som    i    årets
budgetproposition tillförs scenkonstens område är 15
miljoner kronor  avsedda  att  ge  möjlighet till en
sådan lösning. Det ankommer emellertid  på  parterna
att sluta kollektivavtal i frågan.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen  har
för avsikt att kombinera denna satsning med åtgärder
som    främjar    fortsatt    yrkesverksamhet    för
yrkesgrupper  med tidig pensionsålder, såsom sångare
och dansare. Regeringen  kommer därför att fortsätta
diskussionen med arbetsmarknadens parter och göra en
översyn av PISA-förordningen.  I  översynen  ska man
bl.a.  undersöka  möjligheterna  till karriärväxling
vid tidig pensionsavgång och försöka finna lösningar
som innebär att karriärväxlingen leder till ett nytt
förvärvsarbete.
Utskottet  ställer  sig positivt även  till  detta
initiativ eftersom det  kan  lösa  problemet med den
dåliga personalrörligheten bland dansare och sångare
vid  de  statsunderstödda  scenkonstinstitutionerna.
Det föreslagna resurstillskottet  ser  utskottet som
ett första viktigt steg för att komma till rätta med
detta     problem.    Resurstillskottet    motsvarar
emellertid endast ungefär halva det belopp som krävs
för  att  berörda   arbetstagare   ska   erhålla  en
kompletterande   ålderspension  likvärdig  den   som
gäller  för  statligt   anställda.  Utskottet  utgår
emellertid ifrån att regeringen  vid  sin  fortsatta
översyn  av  PISA-förordningen  beaktar  även  denna
fråga i syfte att finna en snar lösning.

Fria gruppers pensionsförhållanden

De fria teater-, dans- och musikgrupperna svarar för
en  betydande  del  av  utbudet  av teater, dans och
musik. Vänsterpartiet tar i två motioner  upp frågan
om  finansieringen  av  de fria gruppernas pensioner
och kräver att regeringen  tar  sitt  ansvar för att
pensionsproblemen    löses   även   för   den   fria
scenkonsten.

Frågan  om  de  fria  gruppernas   pensioner  har
nyligen  tagits  upp  i en interpellationsdebatt.
Som svar på en fråga av  Gunilla  Tjernberg  (kd)
framhöll  utbildnings-  och  kulturminister  Leif
Pagrotsky (s) den 15 november 2004 följande:
Vad  gäller  de  fria grupperna delar jag Gunilla
Tjernbergs uppfattning  att de såväl konstnärligt
som  kulturpolitiskt  är  en   värdefull  del  av
svenskt   kulturliv.   Mot  den  bakgrunden   har
regeringen  medvetet arbetat  för  att  förbättra
teater- och dansgruppernas  situation,  genom att
kraftigt förstärka de statliga stöden på området.
I  höstens budgetproposition har regeringen  även
aviserat  att  stödformerna för de fria grupperna
ska ses över, i  syfte att förbättra utformningen
av stöden. För de fria teater- och dansgruppernas
pensioner gäller dock  andra  förutsättningar  än
för    personalen    vid   de   statligt   stödda
institutionerna. Ett avtal  har  träffats  mellan
Teaterförbundet     och     Svensk     Scenkonst,
Teatercentrum och Danscentrum, som innebär att en
grupp  frilansande konstnärer numera omfattas  av
kompletterande  avtalspensioner  av annat slag än
den så kallade PISA-förordningen och det statliga
pensionsavtalet   PA03.  Enligt  uppgifter   från
Statens    kulturråd    tillämpar     de     fria
teatergrupperna  i  mycket  stor utsträckning det
nya   kollektivavtalet.  Regeringen   har   också
understrukit  vikten  av  att Statens kulturråd i
dialog   med   de   fria   grupperna   analyserar
möjligheterna till förbättringar  av  villkor som
avtalsenliga löner, pensionsåtaganden med mera.
I  en  efterföljande  replik  påpekade statsrådet
Pagrotsky vidare:
Diskussionen nu har handlat om  svårigheterna för
grupperna  att  betala de pengar som  de  behöver
komma    ut    med    för    att    klara    sina
pensionsåtaganden. Om det  skulle  jag egentligen
bara vilja säga två saker. Det ena är att de fria
grupperna får ju pengar i klump som de själva har
f              har  de  pengar  som  de  får, som de
disponerar,              fördubblats. Jag tycker att  det är beklagligt om
dessa pengar har spenderats på  ett  sätt som gör
att  grupperna  inte  har  råd  att  fullgöra  de
skyldigheter de har enligt de avtal de själva har
valt  att  skriva  på  med  sina  motparter,   de
fackliga organisationerna, på det här området. En
fördubbling  av  pengarna borde räcka för att man
som arbetsgivare ska  göra  rätt  för sig när man
betalar löner och uppfyller andra villkor.

Liksom  motionärerna  ser  även  utskottet  det  som
viktigt att också de fria gruppernas pensionsproblem
får  en  lösning. Utskottet vill i detta  sammanhang
erinra om  att  riksdagen  så  sent  som i våras gav
regeringen   till   känna   att   relationen  mellan
verksamhets-   och  projektbidragen  för   de   fria
grupperna skulle  ses  över[6]  I  det  sammanhanget
uttalade  riksdagen  också  att  det behövs en  snar
lösning  på frågan om hur pensionerna  för  de  fria
grupperna ska säkerställas. Enligt utskottets mening
är det därför inte påkallat att riksdagen nu på nytt
gör ett uttalande i denna fråga.

I efterföljande  avsnitt  om  medelsanvisningen  för
2005   tar  utskottet  ställning  till  regeringens,
Folkpartiet  liberalernas och Centerpartiets förslag
om att nästa år  avdela  ytterligare  resurser  till
scenkonstinstitutionernas  och  de  fria  gruppernas
pensionskostnader.

Övriga   motionsyrkanden  som  behandlas  i  detta
sammanhang är enligt utskottets mening tillgodosedda
med de uttalanden som utskottet har gjort.
Utskottet  avstyrker  därför  motionerna Kr233 (m)
yrkande 23, Kr239 (m) yrkandena 8  och 12, Kr290 (v)
yrkande  13,  Kr302  (fp), Kr309 (v) yrkandena  1-5,
Kr341 (kd), Kr361 (kd)  yrkande  2  och  Kr368  (fp)
yrkande 10.


**FOOTNOTES**
[1]:ntz m.fl. (kd)
10, 12, 13, 15 och 16
Kr361
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
4 och 13
Kr362
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
1, 5, 9-12 och 14
Kr363
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
8
Kr364
Lennart Kollmats m.fl. (fp)
5
Kr368
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
5-9, 11, 13, 14, 17, 19-25, 30, 32, 33,
35, 37, 39 och 42

[2]:
Kr369
Anita Brodén m.fl. (fp)
5 och 7
Kr389
Birgitta Sellén m.fl. (c)


[3]:
Ub275
Sofia Larsen m.fl. (c)
10
N407
Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
8
N409
Martin Andreasson m.fl. (fp)
7

Elanders Gotab, Stockholm  2004


För följan
[4]:de  anslag  är  pris-  och  löneomräkningen negativ  i
regeringens budgetförslag för 2005  på  utgiftsområde  17,
nämligen  26:1  Statens  ljud-  och bildarkiv, 28:7 Bidrag
till vissa teater-, dans- och
[5]:   musikändamål,   28:14   Statens   konstråd,   28:19
Konstnärsnämnden och 28:29 Centrala museer: Stiftelser.
Betänkande   2003/04:KrU6  om  övergripande   frågor   på
kulturområdet, s. 37-40.
Proposition 2003/04:100 - 2004 års ekonomiska
[6]:vårproposition,   avsnitt   6.2.1.   De  takbegränsade
utgifternas förändrin
3 Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att  riksdagen godkänner
regeringens förslag till fördelning av anslag
inom utgiftsområde 17 Kultur,  medier,  tros-
samfund   och  fritid  liksom  förslaget  att
avveckla  det   nationella   uppdraget   inom
området formgivning och design.
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför de särskilda yttrandena 3 (m), 4 (fp),
5 (kd) och 6 (c).

3.1 Utskottets samlade bedömning av
budgetalternativen


I  utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund  och
fritid  ingår sammanlagt sju politikområden av vilka
tre också finns uppförda på andra utgiftsområden.

De  tre  politikområden  som  odelat  ligger  inom
utgiftsområdet  är politikområdena 28 Kulturpolitik,
29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik.
De  fyra politikområden  som  spänner  över  flera
utgiftsområden       är      politikområdena      25
Utbildningspolitik, där  kulturutskottet  svarar för
bl.a.  folkbildningen,  liksom  26 Forskningspolitik
med  anslaget  för Statens ljud- och  bildarkiv,  27
Mediepolitik med  bl.a.  anslaget  till Biografbyrån
samt   2   Finansiella   system   och  tillsyn   med
Lotteriinspektionens anslag.
Regeringens förslag till medelsanvisning  för hela
utgiftsområdet  uppgår till 8 956,5 miljoner kronor.
Nivån  motsvarar  den   ram  som  riksdagen  den  24
november fastställt för utgiftsområdet  och fördelar
sig på politikområden och grupper av anslag  på  det
sätt   som   framgår  av  efterföljande  tabell.  Av
tabellen    framgår    också    vilka    alternativa
prioriteringar som förordas av oppositionspartierna.
Den för 2005  fastställda  utgiftsramen är närmare
300 miljoner kronor högre än motsvarande ramnivå som
riksdagen för ett år sedan lade  fast för budgetåret
2004. Av uppräkningen förklaras 92  miljoner  kronor
av  pris- och löneomräkningar av olika anslag, medan
närmare  200 miljoner kronor har sin grund i förslag
om mer direkta  anslagstillskott.  Bland regeringens
större  satsningar  på kulturpolitikens  område  kan
nämnas   förslag   om  att   vid   årsskiftet   låta
ytterligare 16 museer  införa  fri  entré,  att   ge
särskild   kompensation  till  63  institutioner  på
teater-, dans-  och  musikområdena  för  att  lindra
övergången  till ett nytt pensionssystem samt att  i
enlighet med  riksdagens  tidigare beslut göra en ny
årlig  uppräkning  av  stödet   till   underhåll  av
kyrkliga kulturminnen.
I  tabellen  redovisas  förslagen  avrundade  till
miljoner   kronor   i  den  ordning  politikområdena
behandlas i budgetpropositionen  på  utgiftsområdet.
Regeringens  förslag  redovisas  i absoluta  värden.
Oppositionspartiernas förslag återges som avvikelser
i  förhållande  till  regeringens  förslag.  En  mer
detaljerad   sammanställning   av  regeringens   och
oppositionspartiernas förslag återfinns i bilaga 3.

Tabell. Förslag till fördelning av utgifter på
utgiftsområde 17 kultur, medier, trossamfund och fritid
för 2005.
Miljoner kronor



I  första  steget  av  budgetprocessen   har  alltså
riksdagen   på   förslag  av  finansutskottet  (bet.
2004/05:FiU1) beslutat  att  ramen för utgiftsområde
17 ska vara 8 956,5 miljoner kronor  för  2005.  Det
innebär   att   kulturutskottet   i   sin  fortsatta
beredning av anslagsfördelningen inom utgiftsområdet
är förhindrat att föreslår lösningar som  medför att
anslagen  summerar  sig  till  högre  belopp.  Inget
hindrar    emellertid    att    utskottets   förslag
understiger denna nivå.

Förslag   till   alternativa   anslagsnivåer   har
framförts  av Moderata samlingspartiet,  Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Av
förslagen är  det bara det moderata alternativet som
utan jämkningar kan tas upp till fortsatt beredning.
Moderata      samlingspartiets      budgetalternativ
understiger  ramnivån  med  1 310  miljoner  kronor,
bl.a. beroende  på  att  partiet  vill omfördela 900
miljoner kronor till ett annat utgiftsområde. Övriga
partiers  förslag överskrider den fastställda  ramen
med mellan 7 och 100 miljoner kronor.
Redan av  denna  anledning  bortfaller Folkpartiet
liberalernas, Kristdemokraternas  och Centerpartiets
budgetalternativ som de finns redovisade  i motioner
väckta  under  allmänna motionstiden. Utskottet  har
emellertid även  vid  en  mer detaljerad prövning av
dessa  förslag  funnit  att de  bärs  upp  av  olika
lösningar som utskottet inte  kan  ställa sig bakom.
Detsamma gäller Moderata samlingspartiets förslag på
anslagsnivå.
Mot    dessa   förslag   står   regeringens    och
samarbetspartiernas  förslag till anslagsfördelning,
vilket enligt utskottets  mening  framstår  som  väl
avvägt.
I    det    följande    går    utskottet    igenom
budgetförslagen   på  utgiftsområde  17  och  prövar
anslag  för  anslag  de  alternativa  lösningar  som
regeringen och respektive oppositionsparti förordar.
Liksom  den  tidigare  återgivna   tabellen   följer
genomgången  samma  ordning  som  den  som används i
budgetpropositionen vid redovisningen av anslagen.
Genomgången utmynnar i att utskottet i avsnitt 3.3
redovisar  sitt  samlade ställningstagande  till  de
förslagspunkter i  propositionen  och  de yrkanden i
motionerna  som har direkt inverkan på statsbudgeten
för 2005 på utgiftsområde 17.

Övriga   motionsförslag   som   berör   frågor   med
anknytning  till  statsbudgeten  men  som  väntas få
budgeteffekt   först  2006  eller  senare  behandlar
utskottet längre fram i betänkandet i avsnitt 7.

3.2 Utskottets genomgång av förslagen på
anslagsnivå

3.2.1 Politikområde 28 Kulturpolitik

Statens kulturråd (28:1)

Statens     kulturråd      ska      som      central
förvaltningsmyndighet   inom   kulturområdet   följa
utvecklingen  och  ge  ett  samlat  underlag för den
statliga  kulturpolitiken samt bistå regeringen  med
genomförandet  av  denna.  I den uppgiften ligger en
skyldighet   att   verka  för  samordning   av   och
effektivitet i de statliga åtgärderna.

Propositionen

Mot bakgrund av att det  i dag finns ett stort utbud av aktörer
som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster för
allmänheten gör regeringen bedömningen att Kulturnät
Sverige, vars drift Statens  kulturråd ansvarar för,
bör upphöra den 31 december 2004.

Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa 46,14
miljoner  kronor  under ramanslaget  för  budgetåret
2005.

Motionerna

Moderata samlingspartiet  förelår  i  motion Kr349 att anslaget
minskas  med 5 miljoner kronor (yrkande  1).  Enligt
motionen kan  en  minskning  av kulturbyråkratin och
Kulturrådets   dominans   skapa   möjligheter    för
förnyelse av kulturen.

Folkpartiet  liberalerna  föreslår  i motion Kr368
att  anslaget  minskas  med  5,65  miljoner   kronor
(yrkande 42). Minskningen av anslaget består av dels
en generell besparing på 6 miljoner kronor, dels  en
besparing  på  2  miljoner  kronor till följd av att
motionärerna  vill  behålla  Kulturnät  Sverige  men
finansiera det på annat sätt än  med  statliga medel
(yrkande 6) samt dels en ökning av anslaget med 2,35
miljoner kronor. Den sistnämnda förändringen  är  en
följd  av  att partiet motsätter sig att Kulturrådet
för närvarande  får  använda  en  del  av  medlen på
anslagen  28:6,  28:7  och  28:9 till administration
(yrkande 7).
Kristdemokraterna  föreslår  i  motion  Kr363  att
anslaget minskas med
1 miljon kronor (yrkande 8).
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget
ökas med 120,5 miljoner  kronor.  Av dessa medel ska
120  miljoner  användas  till  en satsning  på  unga
människors  kultur  och  0,5  miljoner   kronor   på
Kulturnät   Sverige  som  enligt  partiet  inte  bör
upphöra.

Utskottet

Utskottet gör  samma  bedömning  som  tidigare  år  vad  gäller
omfattningen   av  Kulturrådets  uppdrag  (senast  i
betänkandet 2003/04:KrU1)  och  motsätter  sig  de i
motionerna  föreslagna  neddragningarna på anslaget.
Under anslagen 28:6, 28:7  och  28:9 kan Kulturrådet
använda delar av de anslagna medlen  till  kostnader
som    har    samband    med   administrationen   av
bidragsgivningen och utvärderingen av den. Utskottet
ser  för  närvarande  inte  någon  anledning  att  i
enlighet  med Folkpartiets förslag  omfördela  dessa
medel till  detta  anslag.  Slutligen  gör utskottet
samma bedömning som regeringen vad gäller  Kulturnät
Sverige.  Det  har  enligt  utskottets  mening varit
motiverat  att  staten  tagit  ett fullt finansiellt
ansvar  för  en  Internetportal inom  kulturområdet.
Motivet för att staten  även i fortsättningen ska ta
det fulla ansvaret har dock försvagats i och med det
ökande  utbudet  av  sådana   tjänster   med   andra
finansiärer.


Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete
(28:2)


Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en
rad  skilda ändamål på kulturområdet. Medel beräknas
bl.a.  för  bidrag  till länskonstnärer, bidrag till
organisationer med mångkulturell  inriktning, bidrag
för  att  främja  funktionshindrades  deltagande   i
kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters
språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel
för   kulturinsatser   i  arbetslivet,  bidrag  till
länsbildningsförbund   m.fl.    för    kultur-   och
föreläsningsverksamhet,  bidrag till samisk  kultur,
bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala
amatörorganisationer,     centrumbildningar      och
lokalhållande  organisationer  för kulturverksamhet.
Dessutom  beräknas  medel  till  Statens  kulturråds
disposition    för    tillfälliga    insatser     av
utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt
är kulturpolitiskt angelägna.

Propositionen

Regeringen  föreslår  en  ökning  av  anslaget  med 44 miljoner
kronor.  För  olika pensionslösningar för personalen
vid   de  statligt   stödda   teater-,   dans-   och
musikinstitutionerna  tillförs  anslaget 40 miljoner
kronor   varav  5  miljoner  kronor  är   en   årlig
kompensation   för   höjda   försäkringspremier,  20
miljoner kronor avsedda för engångsvisa åtgärder och
15  miljoner  kronor för att göra  det  möjligt  att
införa en kompletterande  ålderspension  för dem med
en lägre pensionsålder än den gängse.

Därutöver  föreslår regeringen en satsning  med  1
miljon  kronor  vardera  till  Tornedalsteatern  och
Baltic Sea  Festival  2005  med  utgångspunkten  att
festivalen   ska   bli   en   årlig   plattform  för
kulturutbyte   mellan   länderna   runt   Östersjön.
Dessutom föreslår regeringen att anslaget tillförs 1
miljon   kronor   ytterligare   till  mångkulturella
organisationer  samt  1  miljon  kronor   för  vissa
inledande insatser inför Mångkulturåret 2006.
Regeringen   föreslår  att  riksdagen  ska  anvisa
197,99  miljoner   kronor   under   ramanslaget  för
budgetåret 2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion  Kr368  att  anslaget
ökas  med  33  miljoner  kronor  utöver  regeringens
förslag (yrkande 42). Partiet anser att de  statligt
finansierade institutionsteatrarna inte kompenserats
för    ökade    pensionskostnader    i   tillräcklig
omfattning. Av den anledningen ökas anslaget  med 10
miljoner kronor för att täcka pensionskostnader  för
2005  och  ytterligare  20 miljoner som kompensation
för kostnader under åren  2001-2004. Anslagsökningen
består   därutöver   av   3  miljoner   kronor   för
förberedelser  inför  Mångkulturåret  2006  (yrkande
33).    Partiet    anser    att    invandrare    och
minoritetsgrupper behöver få  ett  större  utrymme i
svenskt  kulturliv  och  ges  ett ökat stöd för  att
värna  sina  språkliga  och  kulturella  identiteter
(yrkande 32). I samma motion föreslår  partiet  även
att  den  av  regeringen  föreslagna  satsningen  på
Baltic  sea  festival  2005  bör  vara  ettårig  och
därefter utvärderas (yrkande 37). Slutligen föreslås
i  motionen  som  en ny insats att 4 miljoner kronor
avsätts för arbetet  med  en nationell bevarandeplan
för kulturföremål och arkivalier  på mindre institu-
tioner   och  i  privata  samlingar  (yrkande   22).
Ansvaret för  detta bör enligt motionen delas mellan
Kungliga  biblioteket,   Riksantikvarieämbetet   och
Statens kulturråd.

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion  Kr363  att
anslaget minskas med
1  miljon  kronor (yrkande 8). I förslaget ryms dels
ökade      resurser       till       amatörkulturens
centralorganisationer  om 1 miljon kronor,  dels  en
minskning av medel till regeringens disposition om 2
miljoner kronor. I motion Kr358 föreslår partiet att
Amatörkulturens samrådsgrupp  -Ax  och dess medlems-
organisationer ska få ökat stöd med  1 miljon kronor
(yrkande 10).
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget
minskas  med  43  miljoner  kronor i jämförelse  med
regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har i ett tidigare avsnitt  i  betänkandet  redogjort
för  det  sätt  på  vilket regeringen avser att lösa
pensionsfrågorna vid  de  statligt  stödda  teater-,
dans-  och  musikinstitutionerna.  Lösningen innebär
att  de  i  sammanhanget väckta motionsyrkandena  är
tillgodosedda.    Det    gäller   även   Folkpartiet
liberalernas   här   behandlade   förslag   om   ett
resurstillskott för att täcka pensionskostnaderna.

Vad  gäller  Baltic Sea  Festival  vill  utskottet
påpeka att ställningstagandet nu gäller anslaget för
budgetåret 2005.  Frågan  om  eventuella  medel  för
senare  år  kommer utskottet att ta ställning till i
samband med beredningen  av  budgetpropositionen för
respektive år. Utskottet är inte  heller  berett att
förorda  en omprioritering inom utgiftsområdet  till
förmån för en satsning på en nationell bevarandeplan
för kulturföremål och arkivalier.
I  likhet   med   utskottets  ställningstagande  i
betänkande 2003/04:KrU1  anser  utskottet att det är
viktigt  att  vissa  medel  finns  till  regeringens
disposition   att   använda  för  t.ex.  oförutsedda
medelsbehov som inte  kan tillgodoses på annat sätt.
Utskottet  kan  därmed inte  ställa  sig  bakom  den
begränsning  av dessa  medel  som  Kristdemokraterna
föreslår och därmed  inte heller en ökad satsning på
amatörkulturens centralorganisationer.

Nationella uppdrag (28:3)


Nationella  uppdrag  ges  till  institutioner  eller
verksamheter som står  för  utveckling och förnyelse
inom en konstriktning eller verksamhetsform.  Syftet
är  att  ta  till  vara kunnande och idéer från hela
landet  för  att  bidra   till   en  utveckling  och
förnyelse  inom olika delar av kulturområdet.  Under
anslaget   beräknas    medel    för   tidsbegränsade
(treåriga) nationella uppdrag inom  de  nio områdena
barn-  och  ungdomsteater,  regional filmverksamhet,
ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet,
formgivning  och  design,  barnkulturforskning  samt
samtida dans. Riksdagen beslutar  om  ämnesområdena,
medan  regeringen utser innehavarna. Innehavarna  av
uppdragen   disponerar   årligen  vardera  1  miljon
kronor.

nuvarande Innehavare av de NIO ämnesområdena för nationella
uppdrag

---------------------------------------------------------
Ämnesområde          Innehavare                 Treårs-
(beslutas av         (utses av regeringen)      period
riksdagen)
---------------------------------------------------------
Barn- och            Dalateatern                2003-2005
ungdomsteater
---------------------------------------------------------
Regional             Film i Värmland            2003-2005
filmverksamhet
---------------------------------------------------------
Ungdomskultur        Drömmarnas Hus i Malmö     2003-2005
---------------------------------------------------------
Musik                Erik Ericsons Kammarkör    2003-2005
---------------------------------------------------------
Samtidskonst         Baltic Art Center, Visby   2003-2005
---------------------------------------------------------
Museiverksamhet      Jämtlands läns museum      2003-2005
---------------------------------------------------------
Formgivning och      Föreningen Svensk Form
2002-2004*
design
---------------------------------------------------------
Barnkulturforskning  Slöjdcirkus                2004-2006
---------------------------------------------------------
Samtida dans         Dansnät Sverige            2003-2005
---------------------------------------------------------
*Föreningen Svensk Form har haft uppdraget även under
perioden 1999-2001.

Propositionen

Regeringen   föreslår  att  det  tidsbegränsade
nationella  uppdraget   inom   området
formgivning  och design upphör den  31
december 2004  (punkt  5).  Regeringen
bedömer  att Svensk Form har fullgjort
sitt uppdrag  under perioden 1999 till
2004.   De   tillfälliga   medel   som
föreningen  disponerat   under   detta
anslag  bör enligt regeringens förslag
tillföras  anslag  28:31  Bidrag  till
vissa  museer  och  där  användas  för
föreningens   uppdrag   att   vara  en
mötesplats för form och design.

Regeringen  föreslår  att 8 miljoner
kronor  ska  anslås  under ramanslaget
för   de   8   kvarvarande  nationella
uppdragen för 2005.

Motionen

Kristdemokraterna   avvisar   i   motion  Kr361
regeringens förslag att det nationella
uppdraget inom området formgivning och
design   ska   upphöra  (yrkande  13).
Förslaget innebär  en  ökning av detta
anslag   med   1  miljon  kronor   och
samtidigt en motsvarande  minskning av
anslaget 28:31.

Utskottet

Utskottet  gör samma bedömning  som  regeringen
att  det  är  rimligt  att  tydliggöra
föreningen   Svensk  Forms  ekonomiska
förutsättningar    genom   att   samla
bidragen till föreningen  på  ett  och
samma  anslag.  Designåret 2005 kommer
att öka förväntningarna på föreningens
uppdrag som mötesplats  för  form  och
design.   Utskottet  kan  därför  inte
ställa sig bakom motionsförslaget.


Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (28:4)


En   försöksverksamhet    med   ändrad
regional ansvarsfördelning genomförs i
Skåne  län  under  tiden  den  1  juli
1997-den   31   december   2006.   Det
regionala självstyrelseorganet i Skåne
län  har  fr.o.m. den 1 juli 1998 från
Statens      kulturråd       övertagit
befogenheten     att     besluta    om
fördelningen   av   statsbidrag   till
regional kulturverksamhet.  Regeringen
beslutar  om  vilka institutioner  som
ska vara bidragsberättigade.

Regeringen   har   i   propositionen
2004/05:8  Förlängd  försöksverksamhet
med ändrad regional  ansvarsfördelning
i Skåne län och Västra  Götalands  län
föreslagit  att  försöksverksamhet ska
förlängas t.o.m. utgången av 2010.

Propositionen

Regeringen föreslår att den överföring av medel
från   anslagen   28:6   Bidrag   till
regional     musikverksamhet      samt
regionala  och  lokala  teater-, dans-
och   musikinstitutioner   och   28:30
Bidrag   till  regionala  museer   som
genomfördes   fr.o.m.  2004  fullföljs
2005 genom att  ytterligare 0,1 miljon
kronor förs över till anslag 28:4.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen
ska  anvisa  148,37  miljoner   kronor
under  det  obetecknade  anslaget  för
budgetåret 2005.

Utskottet

Utskottet har  inget att erinra mot regeringens
förslag  till  medelsanvisning   under
anslaget.


Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska Rikskonserter
och Dansens Hus (28:5)


Från   anslaget   beräknas  medel  för
bidrag  till fem riksinstitutioner  på
teater-,   dans-   och   musikområdet,
nämligen  till de två nationalscenerna
Operan   och    Dramaten   samt   till
Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Dansens Hus.

Propositionen

Under       anslaget       redovisas        att
publiktillströmningen  till Operan har
varit god under 2003. Beläggningen vid
föreställningar på Operans  stora scen
har minskat för opera från 80  %  2002
till 73 % 2003 men har ökat för balett
från 78 % 2002 till 83 % 2003.

Dramatens publiktillströmning minskade
under   2003.   Totalt   spelades  924
föreställningar på teaterns sex scener
för 247 498 besökare. Den  genomsnitt-
liga     beläggningen     vid    årets
föreställningar var 80 %. Ungefär 22 %
av  publiken var besökare från  övriga
delar av landet.

Riksteatern    redovisar  en  fortsatt
positiv  utveckling  både  beträffande
teaterproduktion   och  publiksiffror.
Publiksiffrorna för  Stockholms kommun
har  sjunkit, men en betydande  ökning
har skett för Stockholms län i övrigt.

Svenska  Rikskonserter  fortsätter att
arbeta för bredd och mångfald  i  sitt
utbud.   Den   svenska   publiken  har
minskat från 176 437 för 2002 till 110
337  för  2003. Minskningen  förklaras
delvis    av    den     publikdragande
körsatsning   som   ägde   rum   2002.
Publiken i utlandet ökade från  29 706
för 2002 till 58 790 för 2003.

Dansens  Hus  lämnar  ytterligare  ett
innehållsmässigt rikt år bakom sig med
ökat    antal    föreställningar   och
fortsatt   höga   publiksiffror.   Den
genomsnittliga beläggningen på Dansens
Hus stora scen motsvarade  91  % under
2003 mot
77 % för 2002.

Regeringen   föreslår  att  det  under
anslaget för 2005  ska  anvisas  861,7
miljoner kronor.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet  föreslår  i   motion
Kr349  att anslaget ska minskas med 20
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens förslag. Minskningen avser
stödet  till Rikskonserter. I motionen
föreslås  att  åtta miljoner kronor av
beloppet i stället  ska  fördelas till
länsmusikorganisationen  och   således
anvisas  under  anslaget  28:6  Bidrag
till   regional  musikverksamhet  samt
regionala  och  lokala  teater-, dans-
och musikinstitutioner (yrkande 1).

I motion Kr368 föreslår  Folkpartiet
liberalerna  en minskning av  anslaget
med 3 miljoner  kronor  i  förhållande
till  regeringens  förslag.  Förslaget
innebär      att     bidraget     till
Rikskonserter  minskas med 10 miljoner
kronor,  medan Operans  och  Dramatens
anslag  ökas  med  3  miljoner  kronor
vardera.  Vidare  räknas anslaget till
Dansens Hus upp med  1  miljon  kronor
(yrkande 42).
Som   skäl   för   förslaget   anger
Folkpartiet   att   både   Operan  och
Dramaten  har  otillräckliga resurser.
Det konstnärliga utvecklingsarbetet på
teaterns, dansens  och  operans område
vilar    i   stor   utsträckning    på
nationalscenerna.  Det  är viktigt att
de   har   reella   möjligheter    att
genomföra gästspel och turnéer både  i
Sverige  och  i  andra  länder. Då det
gäller Dansens Hus anför  motionärerna
att   verksamheten  där  har  tillfört
danskonsten  i  Sverige  mycket. Redan
från början har Dansens Hus  medverkat
i  flera projekt för att utveckla  och
sprida  dansen  som konstart i Sverige
(yrkande 8).
I  motion  N409  (fp)   understryker
motionärerna      att      Folkpartiet
liberalerna      slår      vakt     om
nationalscenerna  Operan och  Dramaten
(yrkande 7).

Utskottet

Vid  flera  tillfällen   under  senare  år  har
utskottet    tagit   ställning    till
motionsförslag om neddragningar av det
statliga bidraget  till  Rikskonserter
(senast i bet. 2003/04:KrU1 s. 30 f.).

Liksom   tidigare   anser  utskottet
alltjämt     att    förslagen     till
anslagsminskningar    skulle   medföra
stora  förändringar  av Rikskonserters
uppdrag, vilket skulle vara olyckligt.
Som   redovisats   i  ett   tidigare
avsnitt   i   detta   betänkande   har
regeringen aviserat sin  avsikt  att i
2005  års  vårproposition  föreslå  en
förstärkning   av  bidragen  till  ett
antal          scenkonstinstitutioner,
däribland Operan och Dramaten. Således
torde dessa institutioner  få täckning
för     merparten    av    de    ökade
pensionskostnader  som  faller  på  de
båda      institutionerna.      Enligt
utskottets uppfattning torde de därmed
komma att få goda förutsättningar  att
fullfölja sina uppdrag.
Då  det  gäller Folkpartiets förslag
om ökningar  av  bidragen  till Operan
och  Dramaten hänvisar utskottet  till
det  statsfinansiella  läget  och  kan
således inte förorda någon ytterligare
uppräkning av anslaget som Folkpartiet
föreslagit.

Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (28:6)


Under   anslaget   anvisas  medel  för
statsbidrag  till  länsmusikverksamhet
samt  regionala  och  lokala  teater-,
dans- och musikinstitutioner.

Propositionen

Enligt regeringen har Cirkus  Cirkör i Botkyrka
varit  banbrytande  för  att  etablera
nycirkusen i Sverige. Verksamheten  är
att  betrakta  som en institution inom
sitt område, med  en  stark  lokal och
regional förankring. Regeringen  anser
att   verksamhetsstödet   till  Cirkus
Cirkör  i fortsättningen bör  beräknas
under detta  anslag, varför 2 miljoner
kronor bör överföras  från anslag 28:7
Bidrag till vissa teater-,  dans-  och
musikändamål.    Regeringen   föreslår
vidare  att  ytterligare   2  miljoner
kronor ska beräknas för Cirkus Cirkörs
verksamhet. Sammantaget innebär  detta
att   det  inom  anslaget  kommer  att
finnas  utrymme  för  ett  bidrag till
Cirkus  Cirkör  på  minst  4  miljoner
kronor.     Regeringen    erinrar    i
sammanhanget     om    den    allmänna
förutsättning som  gäller för statliga
bidrag till regional  kulturverksamhet
och som innebär att statsbidraget till
Cirkus Cirkör är förenat  med  villkor
på  ekonomisk  motprestation från  ett
landsting, en kommun eller någon annan
huvudman.   Det   är    -   framhåller
regeringen  -  en uppgift för  Statens
kulturråd att ta  upp diskussioner med
berörda  landsting  och   kommuner  om
detta.

Vidare  föreslår regeringen  att  92
000 kronor  ska  föras över från detta
anslag      till      anslag      28:4
Försöksverksamhet med ändrad  regional
fördelning av kulturpolitiska medel.
Sammantaget    innebär   regeringens
förslag  att det under  anslaget  28:6
Bidrag till  regional  musikverksamhet
samt  regionala  och  lokala  teater-,
dans-   och   musikinstitutioner   ska
anvisas 742,2 miljoner kronor.

Motionerna

I flera motionsyrkanden  föreslås  en ökning av
anslaget utöver regeringens förslag.

I   motion   Kr349  föreslår  Moderata
samlingspartiet  att anslaget ska ökas
med 28 miljoner kronor  i  förhållande
till   regeringens   förslag.   Enligt
motionärerna har det under det senaste
året   blivit  alltmer  uppenbart  att
såväl Göteborgsoperan  som Malmöoperan
inte  klarar sig ekonomiskt.  Särskilt
akut har  situationen  varit  för  den
sistnämnda  scenen.  Det är väsentligt
att   de   båda   scenerna  får   goda
ekonomiska förutsättningar  redan  nu.
Stödet till Göteborgsoperan bör därför
ökas  med  12  miljoner  kronor, medan
stödet till Malmöoperan bör ökas med 8
miljoner  kronor.  Vidare  bör  stödet
till länsmusikorganisationen  ökas med
8 miljoner kronor (yrkande 1).

I  motion  Kr233 utvecklar Moderaterna
skälen     bakom     de     föreslagna
satsningarna.   Bland   annat  erinrar
motionärerna           om          att
länsmusikinstitutionerna            är
organiserade  på  olika  sätt  i olika
delar av landet. Förutsättningarna har
varit   mycket   skiftande  vid  deras
tillkomst    och    medelsfördelningen
haltar. Camerata Roman i Kalmar län är
exempel på en kammarorkester, som just
drabbats  av  den  här  konstruktionen
(yrkande 13).

Folkpartiet liberalerna motsätter  sig
att  anslaget  delvis  används för att
finansiera Kulturrådets administration
av  anslaget.  Anslaget  28:1  Statens
kulturråd  tillförs därför  medel  för
kostnader  som   är   förknippade  med
administration av detta anslag. Därmed
åstadkommer  Folkpartiet   ett  vidgat
utrymme för bidragsgivning under detta
anslag.  Dessutom  föreslår partiet  i
motion Kr368 att anslaget ska ökas med
30 miljoner kronor i  förhållande till
regeringens förslag. Av  ökningen  som
syftar  till  att stärka den regionala
kulturverksamheten   ska   5  miljoner
kronor  avsättas  för Göteborgsoperan.
Resterande medel ska  fördelas  mellan
länsmusikinstitutionerna     och    de
regionala teatrarna (yrkandena  5  och
42).

Även  förslaget i en enskild motion,
Kr369 (fp),  syftar  till att bidraget
till Göteborgsoperan ska  höjas. Något
belopp  anges  dock  inte  i  motionen
(yrkande 5).

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion
Kr363  en  satsning  på  den regionala
teatern,  dansen  och  musiken  med  5
miljoner   kronor  utöver  regeringens
förslag (yrkande  8).  Av motion Kr361
(kd)  framgår att ökningen  är  avsedd
för bl.a.  Göteborgsoperan,  som sedan
invigningen  1994 uppnått mycket  goda
resultat  och nått  ut  till  en  bred
publik.  Vidare   föreslås   att  även
Dalhalla ska få ett ökat statligt stöd
inom  ramen för den regionala teater-,
musik-  och dansverksamheten. Dalhalla
är enligt  motionärerna  av nationellt
intresse och motsvarar mycket  väl  de
krav    som    kan   ställas   på   en
musikteaterinstitution (yrkande 4).

I motion Kr389 föreslår  Centerpartiet
att anslaget ska ökas med  28 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.  Av
motionen   framgår   att  ökningen  är
avsedd  att  förbättra  länsteatrarnas
möjligheter att göra produktioner  som
är  anpassade  för  mindre spelplatser
och  för  att  de ska kunna  genomföra
turnéer    runt    om     i     länen.
Anslagshöjningen  innebär att bidragen
till  samtliga länsteatrar  kan  höjas
med 1 miljon kronor.

Utskottet

Utskottet anser att det är av största betydelse
att de  statligt  stödda regionala och
lokala     teater-,     dans-      och
musikinstitutionerna       har      en
finansiering  som  möjliggör ett  rikt
utbud av produktioner  och  att de når
en stor publik. Ansvaret härför  delas
av beslutsfattare på central, regional
och   lokal  nivå.  Utskottet  vill  i
sammanhanget  erinra  om att riksdagen
tidigare beslutat om nivåhöjningar  av
detta  anslag  för åren 2002 och 2003.
Som redovisats i  ett tidigare avsnitt
i  detta  betänkande   har  regeringen
aviserat  att den på tilläggsbudget  i
2005  års  vårproposition  kommer  att
föreslå  riksdagen   att  besluta  att
tillföra  de statligt stödda  teater-,
dans-     och     musikinstitutionerna
särskilda   medel   för    att   täcka
merparten    av   scenkonstens   ökade
pensionspremiekostnader  (jfr  avsnitt
12.3).  Utskottet  välkomnar  en sådan
satsning  men  är  inte  berett att  i
detta     sammanhang    förorda    att
ytterligare medel tillförs anslaget.


Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (28:7)


Under detta  anslag beräknas medel för
bidrag till fria  teater-,  dans-  och
musikgrupper     samt     arrangerande
musikföreningar, stöd till  produktion
och  distribution av fonogram,  bidrag
till    viss    teaterverksamhet    av
nationellt        intresse       såsom
Drottningholms           slottsteater,
Ulriksdals slottsteater (Confidencen),
Internationella    Vadstena-akademien,
Dalhalla och Orionteatern, bidrag till
Musikaliska  Akademien  för  lokalhyra
och viss administration,  bidrag  till
skådebaneverksamhet  samt  bidrag till
verksamheten   vid   Eric   Sahlström-
institutet. Från anslaget lämnas  även
särskilda   bidrag   till  Musikaliska
Akademien   och  Svenska   tonsättares
internationella   musikbyrå   (STIM  -
Svensk    Musik)   för   notutgivning,
information m.m.

Propositionen

Som redovisats  under anslaget 28:6 Bidrag till
regional     musikverksamhet      samt
regionala  och  lokala  teater-, dans-
och     musikinstitutioner    föreslår
regeringen  att  2  miljoner  kronor i
verksamhetsbidrag  till  Cirkus Cirkör
fr.o.m.   2005   ska  beräknas   under
anslaget  28:6  i  stället  för  under
detta  anslag.  Som  en   följd  därav
föreslås att detta anslag ska  minskas
med  motsvarande  belopp.  Regeringens
förslag  innebär  att  138,8  miljoner
kronor ska anvisas under anslaget.  Av
propositionen  framgår  att  den pris-
och   löneomräkning   som   gjorts  av
anslaget  är  negativ och innebär  att
anslaget minskas med nära 0,3 miljoner
kronor.    Någon    förklaring    till
minskningen ges inte i propositionen.

Motionerna

I tre av de nu aktuella motionerna föreslås att
anslaget ska ökas västentligt.

Moderata samlingspartiet  föreslår i
motion Kr349 att anslaget ska ökas med
15  miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Som skäl för förslaget anförs
bl.a.   att  de  fria  teatergrupperna
lever under  mycket knappa villkor med
låga löner och  hög  idealitet.  Deras
arbete för att sprida teaterkultur  är
oerhört  viktigt, dels för att de ofta
står för en  förnyelse av scenkonsten,
dels  för  att  de  når  personer  som
annars kanske inte  skulle  besöka  en
teater (yrkande 1).
Även   i   motion  Kr233  framhåller
Moderaterna     att      mycket     av
förnyelsearbetet  inom  teatern   sker
genom   oberoende   fria  grupper.  De
svarar också för en mycket stor del av
det utbud som riktas  till  skolor och
ungdomsgrupper. Det bör därför vara en
självklarhet    att   dessa   gruppers
innovativa  verksamheter  underlättas.
Enligt motionärerna  bör anslaget till
de fria teatergrupperna ökas betydligt
(yrkande  10). Vidare framgår  det  av
samma   motion,    Kr233    (m),   att
Moderaterna anser att stödet  till  de
fria   dansgrupperna   bör   höjas.  I
motionen     sägs    att    de    fria
dansgrupperna  i  Sverige har ökat sin
publik  kraftigt och  att  de  står  -
jämfört med  dansinstitutionerna - för
50  %  av  publiken   och   70   %  av
föreställningarna. Däremot får de bara
en  bråkdel  av  det offentliga stödet
(yrkande 12)
Folkpartiet  liberalerna   motsätter
sig  att  anslaget delvis används  för
att      finansiera       Kulturrådets
administration  av anslaget.  Anslaget
28:1 Statens kulturråd föreslås därför
tillföras medel för  kostnader  som är
förknippade   med   administration  av
detta   anslag.   Därmed   åstadkommer
Folkpartiet  ett  vidgat  utrymme  för
bidragsgivning     under     anslaget.
Dessutom  föreslår  partiet  i  motion
Kr368  att anslaget ska  ökas  med  23
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens  förslag  (yrkande 42). Av
ökningen avser 20 miljoner  kronor  de
fria     grupperna,    vilka    enligt
motionärerna    utgör    ett   viktigt
komplement  till institutionsteatrarna
och är konstnärligt berikande för hela
teatersektorn.                  Liksom
institutionsteatrarna   har   de  fria
grupperna   påverkats   av  förändrade
pensionsvillkor. Staten bör  därför ta
ansvar för att de får kompensation för
ökade    kostnader    inom   det   nya
pensionssystemet (yrkande  11). Vidare
föreslås  i  yrkande  9 att 2 miljoner
kronor   av  ökningen  ska   tillföras
Drottningholms     slottsteater    för
teaterns föreställningsverksamhet  och
1 miljon kronor ska tillföras Sveriges
Teatermuseum  (som  får  bidrag  under
anslaget   28:31   Bidrag  till  vissa
museer).
Kristdemokraterna  föreslår i motion
Kr363 en uppräkning av anslaget med 10
miljoner  kronor  utöver   regeringens
förslag (yrkande 8).
Kristdemokraterna föreslår också att
anslaget  till  de fria grupperna  ska
pris-   och   löneomräknas    i    två
motionsyrkanden,   nämligen  i  motion
Kr357 yrkande 3 och  Kr361  yrkande 1,
som    utskottet   redan   har   tagit
ställning   till   tidigare   i  detta
betänkande  i  avsnittet om pris-  och
löneomräkning.
Centerpartiet   föreslår   i  motion
Kr389  en  höjning av anslaget med  25
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens förslag. Av ökningen är 10
miljoner kronor  avsedda  för dansares
och   sångares  pensionsavgångar.   Av
motionen  framgår  bl.a.  att  de fria
teatergrupperna  ofta har en besvärlig
ekonomisk situation  och  att  de  får
avsevärt  mindre  anslag från stat och
kommun    och   landsting    än    vad
institutionsteatrarna får. Vidare sägs
att de fria teatergrupperna är viktiga
ur flera aspekter  och  att  de bidrar
till  en mångfald i teaterutbudet.  En
liknande  motivering framförs i motion
Kr354 (c) yrkande 7.

Utskottet

Utskottet noterar att syftet med några av de nu
aktuella motionsyrkandena  är  att  de
fria  teatergrupperna  ska kompenseras
för höga pensionskostnader.  Utskottet
har  i  ett  tidigare  avsnitt i detta
betänkande    behandlat   frågan    om
scenkonstnärernas   pensioner.  I  det
sammanhanget  har även  pensionsfrågor
som rör de fria grupperna berörts.

Enligt  utskottets  uppfattning  bör
regeringen  utarbeta  ett  förslag som
innebär   en  långsiktig  lösning   på
frågan hur  pensionerna  för  de  fria
grupperna      skall     säkerställas.
Utskottet  vill i  anslutning  härtill
erinra  om  det  tillkännagivande  som
riksdagen  gjorde  våren  2004  om  en
översyn    av    relationen     mellan
verksamhets- och projektbidrag för  de
fria  grupperna,  då en reservation av
Moderaterna, Folkpartiet  liberalerna,
Kristdemokraterna   och  Centerpartiet
bifölls   (bet.  2003/04:KrU7,   rskr.
2003/04:202).        Tillkännagivandet
syftade även till att  en snar lösning
ska  komma  till stånd då  det  gäller
frågan om hur  pensionerna för de fria
grupperna skall  säkerställas (se bet.
s. 22-23).
Utskottet som i övrigt hänvisar till
det statsfinansiella läget ställer sig
bakom   regeringens    förslag    till
medelsanvisning.
I   ett   senare   avsnitt  i  detta
betänkande   kommer   utskottet    att
behandla  ett  förslag i propositionen
om   riktlinjerna    för   stöd   till
produktion och utgivning av fonogram.

Bidrag till biblioteksverksamhet
(28:8)


Från  anslaget utgår statsbidrag  till
länsbibliotek,  tre  lånecentraler, en
invandrarlånecentral     samt      ett
depåbibliotek.       Den      statliga
invandrarlånecentralen  utgör även bas
för  Internationella  biblioteket  som
bildades  i Stockholm under  2000  och
som inrymmer  böcker  på  mer  än  100
språk.  Syftet  med  bidraget till den
regionala  biblioteksverksamheten   är
att  fjärrlån  ska kunna förmedlas och
att  utvecklingsverksamhet  ska  kunna
stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår
fr.o.m. 2002 för biblioteksservice för
vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen  föreslår att det under anslaget för
2005 ska anvisas 46 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet kommer  i ett senare avsnitt
i detta betänkande  att  behandla  ett
förslag  i propositionen om ändring av
bibliotekslagen.


Litteraturstöd (28:9)


Under detta  anslag beräknas medel för
stöd till utgivning  och  distribution
av  litteratur,  stöd  för  inköp   av
litteratur      till     folk-     och
skolbibliotek, stöd  till läsfrämjande
insatser, stöd till En bok för alla AB
för   utgivning   och   spridning   av
kvalitetslitteratur till lågpris, stöd
till Expertkommittén för  översättning
av  finsk facklitteratur till  svenska
samt  sortimentsstöd  till bokhandeln.
Vidare    anvisas   medel   för    ett
internationellt   litteraturpris  till
Astrid Lindgrens minne. Inom ramen för
anslaget   utgår   även    medel   för
utgivning  av klassisk litteratur  för
skolans  behov,  utgivning  av  August
Strindbergs samlade verk och stöd till
författarverkstäder.   Dessutom  utgår
medel     för    utgivning    av    en
barnbokskatalog   inom  ramen  för  de
läsfrämjande     insatserna.     Under
anslaget    får   Statens    kulturråd
disponera medel för administration.

Propositionen

Regeringen   föreslår    oförändrad   nivå   på
anslaget,  vilket  innebär   att   101
miljoner kronor anvisas under anslaget
för 2005.

Motionerna

Folkpartiet   liberalerna  motsätter  sig   att
anslaget  delvis   används   för   att
finansiera Kulturrådets administration
och  tillför  i  stället anslaget 28:1
Statens kulturråd  medel för kostnader
som är förknippade med  administration
av  detta  anslag.  Därmed åstadkommer
Folkpartiet  ett  vidgat  utrymme  för
bidragsgivning  under   detta  anslag.
Dessutom  föreslår  partiet  i  motion
Kr368 att anslaget ska  ökas  med  9,5
miljoner   kronor  utöver  regeringens
förslag   (yrkande    42).   Förslaget
innebär  att  stödet  för   inköp   av
litteratur  till  folkbiblioteken ökas
med  13  miljoner  kronor.  Satsningen
finansieras delvis genom  en minskning
med 3,5 miljoner kronor av stödet till
utgivningen   av   En  bok  för  alla.
Motionärerna  anser  att  En  bok  för
allas   utgivning   ska   koncentreras
enbart  på  utgivningen  av barn-  och
ungdomslitteratur och att  utgivningen
av vuxenböcker ska upphöra.  Det finns
-  menar  motionärerna  -  inte  samma
behov         av        subventionerad
vuxenlitteratur    efter    det    att
bokmomsen sänktes (yrkande 14).

Kristdemokraterna  föreslår i motion
Kr363 en minskning av  anslaget  med 5
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens  förslag  (yrkande  8).  I
motion  Kr362 (kd) anförs att det inte
längre   är   motiverat   att   staten
finansierar En bok för allas utgivning
av vuxenlitteratur  till lågpris. Tack
vare    den    kraftigt   expanderande
pocketbokmarknaden  finns  nu  en stor
mängd  kvalitetslitteratur  för  vuxna
tillgänglig   till   ett   lågt   pris
(yrkande 9).
Centerpartiet   föreslår   i  motion
Kr389 en minskning av anslaget  med 36
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet   har   vid  ett  flertal  tillfällen
avstyrkt yrkanden  som  syftar till en
minskning av stödet till  En  bok  för
alla  (senast  i  bet. 2003/04:KrU1 s.
42).   Liksom   tidigare    år   anser
utskottet   att  den  verksamhet   som
bedrivs  av  En   bok   för  alla  med
spridning av kvalitetslitteratur  till
lågpris    och   med   lässtimulerande
insatser utgör en betydelsefull del av
satsningarna  på litteratur, språk och
läsande. Utskottet  anser  därmed inte
att det finns godtagbara skäl  för att
minska medelstilldelningen till En bok
för alla som föreslås motionsvägen.

Utskottet är inte heller berett  att
förorda  en  ökning  av  anslaget utan
finner    att    den   av   regeringen
föreslagna nivån är  rimlig. Utskottet
kan således inte biträda  här aktuella
motionsförslag som innebär  en ändring
av medelsnivån och medelsanvändningen.

Stöd till kulturtidskrifter (28:10)


Från   anslaget   utgår   produktionsstöd   och
utvecklingsstöd                   till
kulturtidskrifter.                Inom
utvecklingsstödet      utgår      även
verksamhetsbidrag                 till
tidskriftsverkstäder. Vidare utgår ett
särskilt    prenumerationsstöd    till
biblioteken.

Propositionen

Regeringen  anför  i  inledningsavsnittet  till
utgiftsområdet  att  distribution  och
marknadsföring   i  handeln   är   ett
problem  för  mindre  tidskrifter.  En
grundläggande     orsak     är     att
tidskrifterna med sin  låga  lönsamhet
inte  har möjlighet att anlita  gängse
distributionskanaler.          Statens
kulturråd  har genom projektstöd  inom
ramen      för      det       statliga
utvecklingsstödet  medverkat till  att
Nätverkstan Ekonomitjänst  (Nätek) har
kunnat   påbörja  en  verksamhet   med
försäljning     av     lösnummer    av
kulturtidskrifter  i  kommission.  Det
innebär att tidskrifter  till ett lågt
pris   genom  Näteks  tjänster   getts
möjlighet    till    exponering    och
försäljning  på  marknaden. Regeringen
beräknar     en    förstärkning     av
utvecklingsstödet   med   2   miljoner
kronor    för     att    inrymma   ett
distributionsstöd. Därmed kan insatser
göras  i  form  av marknadsföring  och
kommissionsförsäljning.

Sammantaget föreslår  regeringen att
det  under  anslaget ska anvisas  22,7
miljoner kronor.

Motionerna

I motion Kr368 föreslår Folkpartiet liberalerna
att anslaget  ska  ökas med 4 miljoner
kronor   utöver  regeringens   förslag
(yrkande  42).  Av  ökningen  avser  3
miljoner kronor produktionsstödet till
kulturtidskrifterna.    Ökningen   bör
kunna medge en uppräkning  av bidragen
och   en   viss  utökning  av  antalet
tidskrifter  som beviljas stöd. Vidare
föreslår  motionärerna  att  1  miljon
kronor ska  användas för att bygga upp
och starta en  paraplyorganisation som
ska   tillvarata  kulturtidskrifternas
upphovsrättsliga intressen genom Bonus
Presskopia (yrkande 13).

Kristdemokraterna  föreslår i motion
Kr363  en ökning av anslaget  med  1,5
miljoner   kronor  utöver  regeringens
förslag   (yrkande    8).    Höjningen
motiveras i motion Kr362 (kd)  med att
det      statliga      stödet     till
kulturtidskrifterna har legat stilla i
många   år   vilket   inneburit    att
realvärdet  sjunkit.  Som  en följd av
detta har Kulturrådet tvingats  minska
antalet  tidskrifter  som ges statligt
stöd.   Samtidigt  har  tidskrifternas
kostnader     för     tryckning    och
distribution     ökat.    Motionärerna
framhåller vidare  att  Kulturrådet  i
sitt  budgetunderlag  ansett  att  ett
ökat  stöd  till kuturtidskrifterna är
en av de nödvändigaste satsningarna på
kulturområdet (yrkande 11).

Utskottet

Utskottet välkomnar  regeringens  förslag  till
utökning av kulturtidskriftsstödet. De
insatser      som     planeras     för
marknadsföring  och
kommissionsförsäljning              av
tidskrifterna  bör kunna medverka till
att tidskrifterna når en större publik
och därmed på ett  självklart sätt kan
ingå  som  ett viktigt  inslag  i  den
offentliga  debatten.   Utskottet  kan
emellertid   inte   inom   ramen   för
utgiftsområdet  biträda  förslag   som
innebär    ytterligare   utökning   av
anslaget      i      enlighet      med
motionsförslagen.  Utskottet  ansluter
sig  således till regeringens  förslag
till anslagsnivå för 2005.


Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (28:11)


Talboks-  och  punktskriftsbiblioteket (TPB) är
en statlig myndighet  som  i samverkan
med  andra  bibliotek  ska  tillgodose
synskadades och andra läshandikappades
behov  av litteratur. Biblioteket  ska
särskilt   framställa   och   låna  ut
talböcker    och   punktskriftsböcker,
sälja   punktskriftsböcker   samt   ge
upplysningar   och   råd  till  främst
folkbibliotek.  Biblioteket   har   en
central     utskrivningstjänst     för
dövblinda        och        synskadade
punktskriftsläsare  samt  svarar   för
framställning  av studielitteratur för
högskolestuderande med synskador.

Propositionen

I propositionen redovisas  att  TPB  under 2003
förvärvade talböcker motsvarande ca 32
%  av  den  årliga bokutgivningen. Det
sammanlagda     antalet     förvärvade
talbokstitlar under 2003 var 3 196 och
TPB:s  totala  talboksbestånd  uppgick
därmed    till    77    815    titlar.
Produktionen   och  försäljningen   av
punktskriftsböcker    ligger   på   en
fortsatt      hög      nivå     liksom
punktskriftsutlåning               och
utskrivningstjänster.

Regeringen    föreslår    att   68,3
miljoner   kronor  ska  anvisas  under
anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet   kommer   i   ett  senare
avsnitt   i   detta   betänkande   att
behandla  regeringens  förslag  om ett
bemyndigande       avseende      TPB:s
beställningar       av      talböcker,
punktskriftsböcker                 och
informationsmaterial     som    medför
utgifter under 2006.

Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
(28:12)


Stiftelsen  för lättläst nyhetsinformation  och
litteratur (LL-stiftelsen/Centrum  för
lättläst) har till ändamål att äga och
ge    ut    en    nyhetstidning    för
begåvningshandikappade  samt att ge ut
lättlästa      böcker     (LL-böcker).
Verksamheten bedrivs  utan  vinstsyfte
och  inom  ramen  för  ett  avtal  som
träffats mellan staten och stiftelsen.
Gällande  avtal avser perioden  den  1
januari 2003-den 31 december 2005.

Propositionen

Regeringen redovisar  att  försäljningen  under
2003    av   lättlästa   böcker   till
bokhandel  och  bibliotek har ökat. En
utgivning  med  lättlästa  böcker  för
unga  läsare  har  också   etablerats.
Vidare      har      upplagan      för
nyhetstidningen  8  SIDOR  ökat  under
2003.

Regeringen föreslår att anslaget för
2005  ska  uppgå  till  15,4  miljoner
kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion  Kr363  att
anslaget ska tillföras 1 miljon kronor
utöver  regeringens  förslag  (yrkande
8).       En      motivering      till
ökningsförslaget   framförs  i  motion
Kr362 (kd). Där anför motionärerna att
LL-stiftelsen  för  några   år   sedan
startade  utgivning  i begränsad skala
av       lättläst       barn-      och
ungdomslitteratur.   Uppräkningen   av
anslaget   behövs   för   att    denna
verksamhet ska kunna utvecklas och för
att  antalet  utgivna titlar ska kunna
utökas   utan   att   utgivningen   av
vuxenlitteratur drabbas (yrkande 10).

Utskottet

Utskottet anser att  regeringens  förslag  till
medelsanvisning  under anslaget har en
väl avpassad nivå  som gör det möjligt
för   stiftelsen   att   klara    sina
åligganden.    Motionsförslagen    kan
därför inte biträdas av utskottet.


Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
(28:13)


Under   anslaget   anvisas  medel  för
bidrag till Svenska  språknämndens och
Sverigefinska            språknämndens
verksamheter.

Syftet   med  statens  bidrag   till
Svenska språknämnden  är  att  nämnden
ska  följa utvecklingen av det svenska
språket i tal och skrift och med denna
kunskap  som  utgångspunkt ge råd till
språkanvändarna  för  att  främja gott
språkbruk.  Sverigefinska språknämnden
ska vårda och  utveckla finska språket
i Sverige.

Propositionen

Regeringen   redovisar   i   inledningen   till
utgiftsområdet   att   en  arbetsgrupp
tillsatts  inom Regeringskansliet  med
uppgift att  utveckla en samlad svensk
språkpolitik. Beredning av förslagen i
betänkandet Mål  i  mun  (SOU 2002:27)
pågår. Regeringen avser att  återkomma
till riksdagen i frågan under 2005.

Regeringen föreslår att 5,6 miljoner
kronor ska anvisas under anslaget  för
2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
rörande medelsanvisningen.


Statens konstråd (28:14)


Statens  konstråd har till uppgift att
verka  för   att   konsten   blir  ett
naturligt  och  framträdande inslag  i
samhällsmiljön genom  att förvärva god
samtidskonst  till  statens  byggnader
och   andra   lokaler   för    statlig
verksamhet.   Konstrådet   ska   också
medverka  till att konst tillförs även
andra gemensamma miljöer än sådana som
brukas av staten och sprida kunskap om
konstens   betydelse    för   en   god
samhällsmiljö.

Propositionen

Regeringen  föreslår att 7,27  miljoner  kronor
anvisas  under  ramanslaget.  Beloppet
inkluderar   en   negativ   pris-  och
löneomräkning på 0,1 miljon kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra  mot regeringens
förslag   till  medelsanvisning  under
anslaget.


Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (28:15)


Under  anslaget   beräknas  medel  för
konstförvärv  beslutade   av   Statens
konstråd.  Vidare  beräknas medel  som
fördelas  av  Statens  kulturråd  till
folkparkerna         och         vissa
samlingslokalhållande   organisationer
för konstinköp.

Propositionen

Regeringen föreslår att 40,44  miljoner  kronor
anvisas under ramanslaget.

Motionerna

Moderata   samlingspartiet  föreslår  i  motion
Kr349  att  anslaget  minskas  med  11
miljoner kronor  (yrkande  1). Partiet
anser  att  staten inte ska ta  ansvar
för  andra  miljöer   än  de  som  kan
betraktas som statliga.  I stället bör
kommuner  och  landsting ta  ett  ökat
ansvar   för   miljöer    inom    sina
ansvarområden.

Folkpartiet  liberalerna föreslår  i
motion Kr368 en  minskning av anslaget
med  7 miljoner kronor  (yrkande  42).
Partiet  menar att ett ökat lokalt och
regionalt  ansvar  för  utsmyckning av
gemensamma miljöer möjliggör  en sådan
besparing på anslaget.

Utskottet

Utskottet har tidigare tagit ställning i frågan
om   det   statliga   engagemanget   i
utsmyckning  av  andra  miljöer  än de
statliga,    senast    i   betänkandet
2003/04:KrU1.   Utskottet   anser   nu
liksom tidigare att  staten bör ta ett
visst ansvar även för  den  gemensamma
miljö  som inte är statligt ägd  eller
nyttjad  och förutsätter att landsting
och kommuner fortsatt tar en betydande
del av kostnadsansvaret.


Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)


Nämnden  för  hemslöjdsfrågor  ska  ta
initiativ  till, planera, samordna och
göra insatser  för att främja hemslöjd
i  den  mån  sådana   uppgifter   inte
ankommer  på  annan statlig myndighet.
Nämnden       ska      inom       sitt
verksamhetsområde   fördela   statligt
stöd      till      hemslöjdsfrämjande
verksamhet.  Nämnden står  vidare  som
samordnare      för
hemslöjdskonsulentverksamheten     och
prövar  frågan  om  huvudmannaskap för
konsulenterna.       Verket        för
näringslivsutveckling Nutek svarar för
nämndens     medelsförvaltning     och
personaladministration.

Propositionen

Regeringen föreslår en medelstilldelning  under
ramanslaget om 1,88 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet  har inget att erinra mot regeringens
förslag till  medelstilldelning  under
anslaget.


Främjande av hemslöjden (28:17)


Under   anslaget  beräknas  medel  för
bidrag  till   hemslöjdskonsulenternas
verksamhet,                    Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och
projekt     inom     hemslöjdsområdet.
Anslaget  disponeras  av  Nämnden  för
hemslöjdsfrågor.

Propositionen

Regeringen föreslår att  20,38  miljoner kronor
anvisas under ramanslaget.

Motionerna

Centerpartiet  föreslår  i  motion  Kr389   att
anslaget   tillförs   ytterligare  0,5
miljoner  kronor  utöver   regeringens
förslag.  I  motion  Kr300 av Birgitta
Carlsson och Sven Bergström   (båda c)
sägs  att Svenska hemslöjdsföreningars
riksförbund  behöver ett utökat anslag
om 0,3 miljoner  kronor  för att kunna
bibehålla nuvarande verksamhetsnivå.

Utskottet

Utskottet  ser  med  tillfredställelse  på  det
faktum att intresset för hemslöjd ökat
under   de   senaste  åren.   Särskilt
glädjande är det  att  intresset bland
barn och ungdomar ökar och  att  detta
tagits  till vara och vidareutvecklats
genom  insatser   riktade   mot  dessa
grupper. Utskottet vill dock  inte  nu
inom  ramen för utgiftsområdet förorda
omfördelningar  av  medel  utan stöder
regeringens        förslag        till
medelstilldelning under anslaget.


Bidrag till bild- och formområdet
(28:18)


Under   anslaget   anvisas  medel  för
bidrag  till  organisationer  m.m.  på
bild-    och    formområdet,     bl.a.
verksamhetsstöd      till     Sveriges
Konstföreningars          Riksförbund,
Folkrörelsernas   Konstfrämjande   och
Föreningen Svensk Form. Under anslaget
anvisas också medel  för  bidrag  till
Akademien   för   de  fria  konsterna.
Vidare     lämnas     ett     särskilt
verksamhetsstöd till vissa utställare,
ett       utrustningsbidrag       till
konstnärliga  kollektivverkstäder samt
utställningsersättning till konstnärer
i samband med utställningar.

Propositionen

För     att    förtydliga     de     ekonomiska
förutsättningarna   för   Svensk  Form
föreslår  regeringen  att de  statliga
bidragen till föreningen  samlas under
ett  anslag.  Det  innebär  att   1,75
miljoner       kronor      motsvarande
verksamhetsbidraget     under    detta
anslag,  överförs till anslaget  28:31
Bidrag till vissa museer.

Regeringen     föreslår    att    på
ramanslaget  anvisas   27,96  miljoner
kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra  mot regeringens
förslag  till  medelstilldelning under
anslaget.


Konstnärsnämnden (28:19)


Konstnärsnämnden  har till uppgift att
besluta om statliga ersättningar till
bild-,   form-,   ton-,    scen-   och
filmkonstnärer    samt    att   främja
internationellt       konstnärsutbyte.
Nämnden skall hålla sig underrättad om
konstnärernas ekonomiska  och  sociala
förhållanden.  Syftet med verksamheten
är    att    genom    fördelning    av
ersättningar och bidrag  verka för att
förbättra konstnärernas villkor.

Propositionen

I  inledningen  till  politikområdet   hänvisar
regeringen    till    synpunkter   och
slutsatser i betänkandet  Konstnärerna
och trygghetssystemen (SOU 2003:21). I
betänkandet  tydliggörs  problem   och
friktionspunkter  som  uppstår i mötet
mellan  konstnärer  och  de  generella
trygghetssystemen.  Ett  stort   antal
problem  påvisas  i  betänkandet bl.a.
avseende tillämpningen  av regelverken
i    förhållande    till   konstnärlig
verksamhet. Ett sätt  att  komma  till
rätta   med   problemen   är  att  öka
kunskapen    bland    de   tillämpande
myndigheterna     om     konstnärernas
särskilda  villkor, men även  att  öka
kunskapen   bland    konstnärerna   om
trygghetssystemens   utformning    och
tillämpning. Som ett led i arbetet för
att  förbättra  konstnärers ekonomiska
och     sociala    situation     anser
utredningen  att  Konstnärsnämnden bör
få  ett  vidgat  uppdrag   inom   sitt
verksamhetsområde.

I  propositionen föreslår regeringen
att                  Konstnärsnämndens
förvaltningsanslag ska  förstärkas med
2   miljoner   kronor.   Syftet    med
förstärkningen  är  att  öka  nämndens
kunskaper     om    trygghetssystemens
utformning och  tillämpning samt att -
med     utgångspunkt      i      denna
kunskapsuppbyggnad   -  möjliggöra  en
stöd-   och  rådgivningsfunktion   för
konstnärer   i   frågor   som  rör  de
generella    trygghetssystemen.    För
ändamålet  föreslås   att  2  miljoner
kronor  förs över från anslaget  28:20
Ersättningar     och    bidrag    till
konstnärer till detta anslag.
Regeringen föreslår att anslaget för
2005  ska  anvisas  med   14  miljoner
kronor.
Den  pris-  och  löneomräkning   som
gjorts  av  anslaget  medför  att  det
minskas med 83 000 kronor.

Utskottet

Utskottet  som  senast  våren  2004  behandlade
motioner om konstnärsfrågor underströk
då    att   det   är   angeläget   att
konstnärernas   villkor   inom   olika
områden  uppmärksammas  av  regeringen
och  berörda  myndigheter  och att  de
problem     som    inte    beror    på
lagstiftningen  utan  på tillämpningar
av   denna   snarast  åtgärdas   (bet.
2003/04:KrU8  s.   9   f.).   Mot  den
bakgrunden har utskottet anledning att
välkomna den föreslagna satsningen  på
Konstnärsnämnden     i     fråga    om
kunskapsuppbyggnad  och rådgivning  om
de generella trygghetssystemen.

Utskottet    biträder    regeringens
förslag  att  14 miljoner  kronor  ska
anvisas under anslaget för 2005.
Utskottet vill tillägga följande. Av
budgetpropositionen    framgår    inte
varför          omräkningen         av
Konstnärsnämndens  anslag  är  negativ
och uppgår till
-83  000  kronor.  Utskottet  hänvisar
till  ett  inledande  avsnitt  i detta
betänkande  där de principer som  styr
pris- och löneomräkningen behandlas.

Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:20)


Under anslaget anvisas bl.a. medel för
ersättning     till      bild-     och
formkonstnärer  för att deras  verk  i
offentliga  institutioners  ägo  visas
för allmänheten eller används på annat
allmännyttigt  sätt
(visningsersättning).  Anvisade  medel
fördelas efter beslut av styrelsen för
Sveriges   bildkonstnärsfond.   Vidare
fördelas        en        del       av
visningsersättningen individuellt. Den
individuella      visningsersättningen
fördelas  på basis av  det  offentliga
innehavet  av   konstnärens   verk   i
enlighet     med    kriterier    vilka
fastställts      av
upphovsrättsorganisationen   Bildkonst
Upphovsrätt  i Sverige (BUS). Dessutom
beräknas   medel   för   bidrag   till
konstnärer     som     fördelas     av
Konstnärsnämnden  respektive  Sveriges
författarfond.

Propositionen

Som   ett  led  i  arbetet  för  att  förbättra
konstnärers   ekonomiska  och  sociala
situation         föreslås         att
Konstnärsnämnden  ska  få  ett  vidgat
uppdrag.  För  bl.a.   detta   ändamål
minskas  anslaget  med nära 3 miljoner
kronor.

Regeringen föreslår att 290,1 miljon
kronor ska anvisas under  anslaget för
2005.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet  föreslår   i  motion
Kr349  att anslaget ska minskas med 50
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens   förslag   (yrkande   1).
Minskningen  föreslås  mot bakgrund av
en lång rad förslag i motion  239  (m)
på    andra    områden,    bl.a.    på
skatteområdet.  Dessa  förslag  syftar
till    att    göra   den   ekonomiska
situationen enklare, stabilare och mer
förutsägbar för konstnärerna.

Folkpartiet liberalerna  föreslår  i
motion  Kr368 att anslaget ska öka med
3 miljoner  kronor  utöver regeringens
förslag (yrkande 42).  I  motion Kr364
(fp)   anför   motionärerna   att   de
visserligen        välkomnar       att
Konstnärsnämnden  ska  få  ett  vidgat
uppdrag som bl.a. omfattar  rådgivning
till  konstnärer  om  hur  de  sociala
trygghetssystemen            fungerar.
Motionärerna     avvisar    emellertid
regeringens förslag  till finansiering
av  uppdraget.  Även  om  stipendierna
inte  ger  särskilt  många  konstnärer
ökad  trygghet  är det inte  motiverat
att ytterligare minska  utrymmet under
anslaget.   I   stället  föreslås   en
förstärkning av anslaget som motsvarar
regeringens sänkning,  dvs. 3 miljoner
kronor (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet har i det föregående  under  anslaget
28:19    Konstnärsnämnden    välkomnat
förslaget   att  nämnden  ska  få  ett
vidgat    uppdrag     i    fråga    om
kunskapsuppbyggnad   och    rådgivning
beträffande         de         sociala
trygghetssystemen. Utskottet har  inte
något   att  invända  när  det  gäller
förslaget   till   hur  uppdraget  ska
finansieras,  nämligen   genom  att  2
miljoner  kronor  överförs från  detta
anslag      till     Konstnärsnämndens
förvaltningsanslag (28:19).

Utskottet anser  inte  att  anslaget
ska   minskas   i   förhållande   till
regeringens  förslag  som  föreslås  i
motion  Kr349 (m), inte heller att det
ska   förstärkas    som   föreslås   i
motionerna Kr364 (fp)  yrkande  5  och
Kr368   (fp)   yrkande  42.  Utskottet
ansluter sig således  till regeringens
förslag   till   anslagsnivå,   vilket
innebär  att under  detta  anslag  bör
anvisas  290,1   miljoner  kronor  för
2005.

Riksarkivet och landsarkiven
(28:21)


Riksarkivet   och   landsarkiven    är
statliga arkivmyndigheter med särskilt
ansvar      för      den      statliga
arkivverksamheten  och för arkivvården
i  landet. I Riksarkivet  ingår  bl.a.
Krigsarkivet         och        Svensk
arkivinformation (SVAR).  Krigsarkivet
fullgör  uppgiften  som arkivmyndighet
för  de  myndigheter som  lyder  under
Försvarsdepartementet.   SVAR   är  en
delvis  avgiftsfinansierad  verksamhet
som  arbetar  med  att  bearbeta   och
sprida  arkivinformation.  SVAR riktar
sig  framför allt till allmänheten,  i
första hand släktforskarna.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  anslaget  ökas med 2
miljoner   kronor   för   arbetet  med
mottagande,        bevarande       och
tillhandahållande                   av
folkbokföringsmaterial.   Medlen  förs
från utgiftsområde 3. Vidare  föreslår
regeringen  att anslaget tillförs  8,6
miljoner  kronor   för  leveranser  av
arkivmaterial.   Medlen    förs   från
berörda myndigheter.

Regeringen     föreslår    att    på
ramanslaget  anvisas   306,3  miljoner
kronor för 2005.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att  anslaget  tillförs ytterligare  2
miljoner kronor  (yrkande  42). Medlen
ska användas till en förstudie  av hur
system  och rutiner kan utvecklas  för
att   bygga    upp    en   heltäckande
arkivstrategi som är anpassad till den
moderna digitala miljön (yrkande 21).

Utskottet

Regeringen   avser   att   med   anledning   av
Arkivutredningens betänkande Arkiv för
alla   -   nu  och  i  framtiden  (SOU
2002:78)   lämna   en   skrivelse   om
arkivfrågor till riksdagen i början av
nästa   år.  Utskottet   är   av   den
anledningen  inte  berett  att  nu öka
satsningen  på  frågan om den digitala
utvecklingens påverkan på arkiven. Det
förtjänar att nämnas  att  Riksarkivet
tillsammans  med bl.a. Luleå  tekniska
universitet   fr.o.m.    2004   driver
projektet     Långsiktigt     digitalt
bevarande    (LDB).    Projektet   ska
utveckla   metoder   och  teknik   för
digital arkivbildning i den offentliga
arkivverksamheten,     hur     digital
information kan beredas  och överföras
till        arkivmyndighet,        hur
arkivmyndigheten långtidsarkiverar och
administrerar   digital   information,
samt    hur   den   långtidsarkiverade
informationen  ska  göras  tillgänglig
för medborgarna nu och i framtiden.


Bidrag till regional
arkivverksamhet (28:22)


Syftet med bidraget är att främja  den
regionala  arkivverksamheten  och  att
bättre integrera folkrörelsearkiven  i
den  regionala kulturpolitiken. Medlen
fördelas  av Riksarkivet genom Nämnden
för enskilda arkiv.

Propositionen

Regeringen föreslår  att anslaget ökas med 0,68
miljoner kronor med anledning  av  att
två  ytterligare institutioner fr.o.m.
2002 är  berättigade  till bidrag från
anslaget.

Regeringen    föreslår   att    5,94
miljoner   kronor   anvisas   på   det
obetecknade anslaget för 2005.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår  i  motion Kr363 att
anslaget  ökas  med  1  miljon  kronor
utöver  regeringens  förslag  (yrkande
8).  I  motion Kr362 för partiet  fram
att  verksamheten   vid  de  regionala
arkiven    inkl.    folkrörelsearkiven
behöver få möjligheten  att  utvecklas
och att anslaget därför bör förstärkas
(yrkande 5).

Utskottet

Utskottet   ser   med   tillfredställelse   att
regeringen efter utskottets  påpekande
i betänkande 2003/04:KrU1 föreslår  en
ökning    av   anslaget   och   därmed
återställer     den     genomsnittliga
bidragsnivån   per   bidragsberättigad
institution.   I   nämnda   betänkande
redovisade utskottet  även  sin syn på
de regionala arkiven. De fyller enligt
utskottets   uppfattning   en   viktig
funktion    och    har    en    viktig
kulturpolitisk  uppgift. Utskottet  är
dock  inte  berett   att   förorda  en
ytterligare  ökning av anslaget  genom
en omfördelning  av  medel  inom ramen
för utgiftsområdet.


Språk- och folkminnesinstitutet
(28:23)


Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)
har till uppgift att samla in, bevara,
vetenskapligt   bearbeta  och  ge   ut
material  om  dialekter,   folkminnen,
folkmusik,   ortnamn  och  personnamn.
Vidare ska institutet avge yttranden i
ärenden  om fastställande  av  ortnamn
och granska  förslag till namn på all-
männa kartor samt yttra sig i fråga om
personnamn.

Propositionen

För    att   vidmakthålla    kompetensen    vid
bearbetning     och    bevarande    av
dokumentationen     i     myndighetens
omfattande    samlingar    samt    att
möjliggöra tolkning  och förmedling av
innehållet  föreslår  regeringen   att
anslaget   förstärks   med   1  miljon
kronor.

Regeringen     föreslår    att    på
ramanslaget  anvisas   29,8   miljoner
kronor för 2005.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att   anslaget  ökas  med  2  miljoner
kronor   utöver   regeringens  förslag
(yrkande 42). Motionärerna  anser  att
medel  behöver  öronmärkas för arbetet
med en ordbok över  Sveriges dialekter
(yrkande 23).

Centerpartiet föreslår även de ökade
medel  för  en  ordbok  över  Sveriges
dialekter. Partiet föreslår  i  motion
Kr389   att   anslaget  ökas  med  0,5
miljoner  kronor   i   jämförelse  med
regeringens förslag.

Utskottet

I ett svar på en skriftlig  fråga  från Lennart
Kollmats  (fp) om Ordbok över Sveriges
dialekter skriver  t.f. kulturminister
Pär Nuder följande.

Arbetet med redigeringen  av Ordbok
över  Sveriges dialekter pågår  vid
Språk-   och   folkminnesinstitutet
(SOFI)  och  är inriktat  i  första
hand mot en version  för  Internet.
Huvudsyftet   är   att   skapa   en
lättillgänglig   kunskapsbank   för
forskning rörande svensk kultur och
för       språkvetenskapen      och
allmänheten tillgängliggöra den del
av  kulturarvet   som  dialekternas
ordskatt utgör.
Uppbyggnaden av Internetversionen
fortsätter  och i denna  kommer  de
hittills   tryckta    delarna    av
ordboken  att  publiceras  och  nya
ordboksartiklar att läggas ut efter
hand som de blir färdigställda.
SOFI  har  genom  sin  verksamhet
bidragit   till   ett   långsiktigt
bevarande   av  viktiga  delar   av
kulturarvet.  För  att vidmakthålla
kompetensen  vid  bearbetning   och
bevarande    av    den   värdefulla
dokumentationen      i     arkivens
omfattande   samlingar   samt   att
möjliggöra  tolkning och förmedling
av   innehållen    har   regeringen
föreslagit   i  budgetpropositionen
(2004/05:1) att myndighetens anslag
förstärks  med   1   miljon  kronor
fr.o.m. 2005.

Med   detta   anser   utskottet    att
motionsyrkandena  i allt väsentligt är
tillgodosedda.


Svenskt biografiskt lexikon (28:24)


Svenskt biografiskt  lexikon  har till
uppgift  att  fortsätta  och  slutföra
utgivandet     av    verket    Svenskt
biografiskt  lexikon.   Med   gällande
vetenskaplig  kvalitet  ska minst  ett
band  ges  ut vartannat år,  dvs.  2,5
häften  per  år.   Slutmålet   är  att
lexikonet ska vara färdigt 2016.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget  anvisas
4,29 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet  har inget att erinra mot regeringens
förslag till  medelstilldelning  under
anslaget.


Riksantikvarieämbetet (28:25)


Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet  för  frågor  om
kulturmiljön  och kulturarvet. RAÄ har
bl.a.  till  uppgift   att   värna  om
kulturvärdena  i  bebyggelsen  och   i
landskapet,         att         bevaka
kulturmiljöintresset               vid
samhällsplanering  och  byggande  samt
att    verka   för   att   hoten   mot
kulturmiljön  möts.  Dessutom  ska RAÄ
utföra   arkeologiska   undersökningar
samt  hålla  ett specialbibliotek  för
forskning och utveckling inom området.

RAÄ:s avgiftsinkomster uppgick under
2003 till ca 185  miljoner kronor, och
kom     främst     från    arkeologisk
uppdragsverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att  anslaget,  som  är ett
ramanslag,  anvisas med 192,7 miljoner
kronor för 2005.  Det  är 6,2 miljoner
kronor mer än för innevarande  år.  Av
ökningen  är  2,3  miljoner  kronor en
pris-    och    löneomräkning    medan
resterande   tillskott,   som  är  ett
nettobelopp  på  3,8 miljoner  kronor,
främst förklaras av att regeringen för
innevarande år har  gjort en besparing
på 5 miljoner kronor  på  RAÄ:s anslag
och  att ämbetet nu återfår  ett  lika
stort  belopp.  Från anslaget överförs
emellertid  samtidigt   1,2   miljoner
kronor   som   en   förstärkning  till
anslaget   28:28   Centrala    museer:
Myndigheter.

Regeringen  har  därutöver  beslutat
att  dra  in  3,1  miljoner kronor  av
RAÄ:s anslagssparande.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
yrkande 42 att RAÄ:s  myndighetsanslag
ska  minskas  med en miljoner  kronor.
Enligt   motionärerna   bör   ämbetets
arkeologiska        uppdragsverksamhet
avskiljas  från myndighetsuppgifterna.
Frågan prövas  för  närvarande  av  en
utredning,  men motionärerna anser att
det är fullt  rimligt  att  kräva  att
uppdragsverksamheten   redan  nu  blir
fullt  ut  självfinansierad   (yrkande
39).  Därför  föreslår  de  en  mindre
neddragning av anslaget.

Utskottet

Regeringen  har  i februari 2004 tillkallat  en
särskild  utredare  för  att  se  över
vissa       frågor        på       det
uppdragsarkeologiska   området   (dir.
2004:22).    En    utgångspunkt    för
översynen är att RAÄ:s  avdelning  för
arkeologiska     undersökningar    ska
skiljas från RAÄ och  att verksamheten
även fortsättningsvis ska  bedrivas  i
statlig regi.

Enligt  utskottets  mening finns det
ingen    anledning    att    föregripa
utredningsmannens   arbete.  Utskottet
kan  därför  inte  ställa   sig  bakom
Folkpartiets förslag.

Bidrag till kulturmiljövård (28:26)


Bidrag till kulturmiljövård lämnas för
insatser    som    bidrar   till   att
kulturmiljön    bevaras    och    görs
tillgänglig.  Anslaget  används  också
för  att täcka kostnaderna  för  vissa
arkeologiska  undersökningar  och  för
arbetet med att ta till vara fornfynd.
Dessutom  används  det som bidrag till
ombyggnad, renovering och underhåll av
kulturhistoriskt             värdefull
bostadsbebyggelse.

Propositionen

Av  budgetpropositionen framgår  (UO17
s. 49)  att  RAÄ  med stöd av anslaget
Bidrag  till  kulturmiljövård   kunnat
medverka  till finansieringen av drygt
500     projekt      inom     områdena
byggnadsvård, kulturlandskapsvård  och
fornvård.

Regeringen  föreslår att ramanslaget
för 2005 förs upp  med  259,4 miljoner
kronor.   Det   är  något  mindre   än
innevarande  år.  Nedskärningen,   som
inskränker   sig   till   161 000  kr,
motiveras      inte      närmare     i
propositionen.
Dessutom har regeringen beslutat att
dra   in   3,2   miljoner  kronor   av
anslagssparande på anslaget.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet   föreslår  i  motion
Kr349 yrkande 1 att anslaget  för 2005
ska  tillföras ytterligare 18 miljoner
kronor. Motionärerna hänvisar till det
omfattade arbete som bedrivs runt om i
landet  för  att bevara vårt kulturarv
och framhåller att behovet av resurser
är mycket stort. Därför ser de det som
anmärkningsvärt  att regeringen t.o.m.
föreslår att anslaget ska minskas.

Kristdemokraterna  avdelar  i motion
Kr363 yrkande 8 ytterligare 5 miljoner
kronor  till  kulturmiljövården  under
2005.  Det  görs bl.a. för att partiet
vill genomföra några av de förslag som
lagts              fram             av
Kulturbebyggelseutredningen.     Samma
förslag framför partiet också i motion
Kr362   (kd)   yrkande  1.  Där  anger
motionärerna  dessutom   att  de  vill
omfördela   1   miljon   kronor   inom
anslaget   till   förmån  för  landets
hembygds- och fornminnesföreningar.

Utskottet

Enligt utskottets mening är regeringens förslag
till medelsberäkning väl avvägd. Under
innevarande  år väntas  anslaget  inte
bli   fullt   utnyttjat,    och   även
föregående  år  understeg belastningen
anvisade medel i  sådan omfattning att
regeringen  dragit  in   3,2  miljoner
kronor  av  det  anslagssparande   som
byggts  upp. Utskottet biträder därför
inte det moderata förslaget.

Kulturbebyggelseutredningen
tillkallades   i  juni  2002  för  att
utreda  skyddet  för  kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. För ett år sedan
överlämnade  utredaren  delbetänkandet
De   norrländska   kyrkstäderna   (SOU
2003:81)        till       regeringen.
Delbetänkandet  har  remissbehandlats.
Ett slutbetänkande väntas under hösten
2004.
Utskottet  ser ingen  anledning  att
föregripa  regeringens  behandling  av
dessa förslag.
Kristdemokraterna    vill   dessutom
omfördela 1 miljon kronor  av anslaget
till förmån för landets hembygds-  och
fornminnesföreningar.           Enligt
utskottets  mening  kan  anslaget dock
inte    användas    för    stöd   till
föreningar.  Det  strider mot  det  av
riksdagen  fastlagda   ändamålet   med
anslaget,    vilket    finns   närmare
preciserat  i förordningen  (1993:379)
om bidrag till kulturmiljövård. Av den
framgår  att anslaget  är  avsett  för
stöd till  bl.a. ombyggnad och vård av
kulturhistoriskt  värdefull bebyggelse
samt         vissa        arkeologiska
undersökningar.    Utskottet   avvisar
därför även detta förslag.

Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)


Enligt tidigare riksdagsbeslut[7]  får
Svenska  kyrkan  sedan  2002  en  viss
ersättning      av      staten     för
kulturhistoriskt motiverade  kostnader
i samband med vård och underhåll av de
kyrkliga  kulturminnena.  Ersättningen
som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter,
kyrkliga        inventarier        och
begravningsplatser   ska  fördelas  av
Svenska   kyrkan   efter  samråd   med
myndigheter inom kulturmiljöområdet.

Stödet  ska  enligt   det   tidigare
beslutet   räknas   upp   enligt   ett
fastställt  schema  med  i  princip 50
miljoner   kronor  per  år  fram  till
slutåret 2009 då nivån ska ha nått 460
miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår  att  anslaget som
är  ett  ramanslag  förs  upp med  200
miljoner  kronor för 2005. Det  är  en
ökning med  50  miljoner  kronor sedan
föregående år.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra  mot regeringens
förslag till medelsberäkning.


Centrala museer: Myndigheter
(28:28)


Av  de statliga, centrala museerna  är
det  tio   som   har   ställning   som
myndighet. De är:


**FOOTNOTES**
[7]:g        jämfört        med
budgetpropositionen för 2004.
Riksdagens     utredningstjänsts
promemorior    Lokalkostnader    inom
kulturområdet, daterad den 21 oktober
2004 samt Kompletter
-----------------------------------------------------
- Statens historiska  museer  bestående  av  Statens
historiska  museum  samt  Kungl. myntkabinettet  -
Sveriges ekonomiska museum,
-----------------------------------------------------
- Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
-----------------------------------------------------
- Naturhistoriska riksmuseet,
-----------------------------------------------------
- Statens   museer  för  världskultur  bestående  av
Världskulturmuseet  i  Göteborg  samt Etnografiska
museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
-----------------------------------------------------
- Livrustkammaren, Skoklosters slott  och Hallwylska
museet,
-----------------------------------------------------
- Statens maritima museer bestående av Sjöhistoriska
museet   och   Vasamuseet   samt   Marinmuseum   i
Karlskrona,
-----------------------------------------------------
- Arkitekturmuseet,
-----------------------------------------------------
- Statens musiksamlingar,
-----------------------------------------------------
- Statens  försvarshistoriska  museer  bestående  av
Armémuseum samt Flygvapenmuseum i Linköping,
-----------------------------------------------------
- Moderna museet.
-----------------------------------------------------
Fem  av  museimyndigheterna  är  också
ansvarsmuseer   inom  sina  respektive
verksamhetsområden. Det innebär att de
inom  sina områden  bl.a.  ska  främja
samordningen    mellan    museer   och
utveckla   kontakter   med  omvärlden.
Ansvarsmuseer  är  Statens  historiska
museum,                Nationalmuseum,
Naturhistoriska  riksmuseet,   Statens
museer  för  världskultur  och Moderna
museet.

Förutom  med  anslag finansieras  de
centrala           museimyndigheternas
verksamhet med bl.a.  avgifter.  Under
2003  uppgick  avgiftsintäkterna  till
238  miljoner  kronor. Av detta belopp
svarade Vasamuseet och Naturhistoriska
riksmuseets   Cosmonova    för    61,5
respektive 29,5 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att ramanslaget  Centrala
museer: Myndigheter förs upp med 865,6
miljoner kronor för 2005.  Det  är  76
miljoner kronor mer än för innevarande
år.  Av  ökningen är 7 miljoner kronor
en  pris-  och   löneomräkning   medan
resterande  69  miljoner kronor är ett
nettoresurstillskott  främst föranlett
av att regeringen vill  utöka  antalet
museer med fri entré från nuvarande  3
till 19.

När      Moderna      museet     och
Arkitekturmuseet   åter   öppnades   i
februari 2004 började man där tillämpa
fri   entré.  I  september  samma   år
öppnades Östasiatiska museet, även det
med fri entré.
I  propositionen  föreslås  att  fri
entré  ska  införas vid ytterligare 16
museer den 1  januari  2005.  Dessa är
Historiska        museet,       Kungl.
Myntkabinettet  - Sveriges  ekonomiska
museum, Världskulturmuseet i Göteborg,
Medelhavsmuseet,  Etnografiska museet,
Livrustkammaren,   Skoklosters   slott
(delvis), Hallwylska  museet (delvis),
Marinmuseum        i       Karlskrona,
Sjöhistoriska   museet,   Musikmuseet,
Armémuseum,     Flygvapenmuseum      i
Linköping,             Nationalmuseum,
Naturhistoriska    riksmuseet     samt
Stiftelsen  Nordiska  museet.  För fri
entréverksamheten    tillförs    dessa
museer,   exklusive  Nordiska  museet,
66,5 miljoner kronor för 2005.
Därutöver  tillförs  Naturhistoriska
riksmuseet   5  miljoner  kronor   för
miljöforskning  och
miljöövervakningsprojekt  samt Statens
maritima  museer  2,5 miljoner  kronor
för  det  fortsatta  arbetet  med  att
bevara   regalskeppet   Vasa.   Vidare
tillförs  Statens  musiksamlingar  2,2
miljoner kronor och Statens museer för
världskultur  1 miljon  kronor  utöver
vad  som  följer   av  en  regelmässig
anslagsuppräkning.
Resurstillskottet   till  respektive
museum    framgår   av   efterföljande
sammanställning.

Regeringens förslag till medelstilldelning till
Centrala museer: Myndigheter

Tusental kronor



Motionerna

Moderata samlingspartiet  begär  i motion Kr349
yrkande    1    att   den   föreslagna
anslagsnivån  ska   minskas   med   84
miljoner kronor. Yrkandet föranleds av
att partiet helt avvisar satsningen på
fri  entré,  således  även  den  redan
påbörjade vid bl.a. Moderna museet.  I
motion  Kr233  (m) framför partiet ett
snarlikt förslag  (yrkande  5).  I det
sammanhanget  pekar motionärerna också
på den snedvridande  effekt fri entré-
satsningen har gentemot övriga museer.
Likaså   i   motion  2003/04:MJ65   av
Catharina  Elmsäter-Svärd   m.fl.  (m)
kritiseras  satsningen  på  fri  entré
(yrkande    10).    En    fråga    som
motionärerna anser bör klaras ut innan
man   fortsätter   utbyggnaden  är  om
museerna som har eller  kommer  att få
fri  entré  kompenseras  fullt  ut för
minskade   intäkter   och   ett   ökat
slitage.

Även     Folkpartiet     liberalerna
motsätter  sig i motion Kr368  yrkande
42 regeringens  satsning på fri entré.
Motionärerna finner  det betydligt mer
angeläget att satsa på höjd kvalitet i
museerna  och samlingsvård  i  stället
för fri entré  (yrkande  17).  Som ett
alternativ  till  regeringens  förslag
till  fri  entré,  som av motionärerna
ses som en påtvingad  lösning, vill de
ge alla offentligt finansierade museer
möjlighet  att  införa fri  entré  för
barn  och  ungdomar  och  avdelar  för
detta  ändamål   24   miljoner  kronor
(yrkande 25). Dessutom  tillför  de  3
miljoner  kronor  till  Moderna museet
samt 11 miljoner kronor till ökat stöd
till vård av samlingar.
Kristdemokraterna avvisar  i  motion
Kr363  yrkande 8 regeringens generella
satsning   på  fri  entré  men  godtar
förslaget om  det  begränsas till barn
och  ungdom.  Samma  förslag   framför
partiet  i  motion  Kr362  yrkande 12.
Partiet   vill   därutöver   satsa   7
miljoner kronor på vård av samlingarna
samt museernas säkerhet (yrkande 14).
Även  Centerpartiet  anser  att  fri
entré-verksamheten ska begränsas  till
barn  och  ungdomar  upp  till  19 år.
Detta förslag framför partiet i motion
Kr389  och  minskar av denna anledning
anslaget  28:28   med   72,5  miljoner
kronor. Dessutom satsar motionärerna 1
miljon   kronor  på  projektering   av
Naturhistoriska riksmuseets Botanhus.

Utskottet

De  fyra oppositionspartierna  går  på
olika  sätt  emot  regeringens förslag
att   vid  årsskiftet  utöka   antalet
museer  med  fri entré från 3 till 19.
Moderata samlingspartiet motsätter sig
helt detta förslag  medan  Folkpartiet
liberalerna,   Kristdemokraterna   och
Centerpartiet godtar  fri entré som en
lösning för barn och ungdomar.

Utskottet  vill  med  anledning   av
detta  framhålla följande. Museerna är
en del av det offentliga rummet och en
del av vårt  gemensamma  kulturarv som
alla  ska  kunna  ta  del  av.   Genom
samlingarna  och  arbetet  kring dessa
förmedlas djupa kunskaper om historien
och därmed också om vår samtid. Enligt
utskottets mening är det angeläget att
alla   oavsett   ålder   får   del  av
satsningen på fri entré. Museerna  kan
då också fungera som icke-kommersiella
mötesplatser, vilket utskottet ser som
en   fördel   eftersom   vi  i  dagens
samhälle börjar lida brist  på sådana.
Utskottet kan med hänsyn härtill  inte
godta    förslag   som   innebär   att
satsningen  begränsas  till  barn  och
ungdomar,   än  mindre  att  den  helt
avvisas.
Utskottet ställer  sig  alltså bakom
regeringens        förslag        till
medelsberäkning    på   anslaget   och
avvisar  motionärernas   förslag  till
alternativa satsningar inom anslaget.

Centrala museer: Stiftelser (28:29)


Det      finns      fyra      centrala
stiftelsemuseer,   nämligen   Nordiska
museet, Skansen, Tekniska museet  samt
Arbetets  museum. För Arbetets museum,
som   är   beläget    i    Norrköping,
fastställs stadgarna av dess huvudmän.
För  de  tre  övriga stiftelsemuseerna
gäller stadgar  som har fastställts av
regeringen.

Nordiska   museet   är   inom   sitt
verksamhetsområde ansvarsmuseum.
Anslagen till  de  fyra  museerna är
ungefär  dubbelt  så  höga  som  deras
avgiftsintäkter.  Under  2003  uppgick
intäkterna    från    avgifter    till
sammanlagt  104 miljoner kronor. Härav
svarar Skansen för 71 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår  att anslaget, som
är ett obetecknat anslag, förs upp med
219,4 miljoner kronor för 2005. Det är
13,1    miljoner    kronor   mer    än
innevarande  års anslag.  Uppräkningen
förklaras av att  12  miljoner  kronor
tillförs  Nordiska  museet, främst  på
grund  av  att även detta  museum  ska
omfattas  av   fri   entré.   Dessutom
tillförs  Skansen  1,5 miljoner kronor
för att skapa goda förutsättningar för
att  bevara  museets  kulturhistoriska
byggnader.

Den pris- och löneomräkning  som  är
gjord  av anslaget medför att anslaget
minskas   med   närmare  0,4  miljoner
kronor.     Resurstillskottet     till
respektive stiftelsemuseum  framgår av
efterföljande sammanställning.

Regeringens förslag till medelstilldelning till
Centrala museer: Stiftelser

Tusental kronor



Motionerna

Moderata  samlingspartiet  föreslår  i
motion  Kr349  yrkande  1 att anslaget
minskas   med   25   miljoner  kronor.
Minskningen förklaras  av  att partiet
motsätter   sig  dels  att  fri  entré
införs vid Nordiska  museet,  dels att
Arbetets museum får statligt stöd.

Folkpartiet  liberalerna  avvisar  i
motion  Kr368  yrkande  42 regeringens
förslag   att  låta  Nordiska   museet
omfattas av  en  generell  fri  entré.
Däremot är motionärerna öppna för  att
stödja de museer som önskar införa fri
entré  för  barn  och ungdom. Dessutom
satsar  partiet 5 miljoner  kronor  på
ökat     stöd     till     vård     av
stiftelsemuseernas samlingar.
Kristdemokraterna  är i motion Kr363
yrkande 8 av ungefär samma uppfattning
som      Folkpartiet.     Motionärerna
motsätter  sig  en  generell fri entré
men godtar det för barn  och ungdomar.
Detta  krav  framförs också  i  motion
Kr362      (kd)      yrkande       12.
Kristdemokraterna  vill  även avdela 1
miljon   kronor   för   att  förbättra
stiftelsemuseernas vård av samlingarna
samt säkerhet.

Utskottet

Även beträffande detta anslag är det i
första hand synen på den  fria  entrén
som  skiljer  regeringens förslag från
oppositionspartiernas.        Moderata
samlingspartiet  vill  därutöver  helt
avveckla stödet till Arbetets museum.

Utskottet motsätter sig  även  dessa
förslag.
I  samband  med beredningen av detta
ärende  har  utskottet  uppvaktats  av
företrädare  för  Stiftelsen  Nordiska
museet, Stiftelsen Tekniska museet och
Livrustkammaren som påtalat de problem
dessa   museer   möter    när    deras
hyreskompensation   blir   negativ  på
grund    av   fallande   marknadshyror
samtidigt som de från fastighetsägaren
får förhandlingsbud om höjda hyror för
nästa år.  En  viktig  förklaring till
den  negativa  hyreskompensationen  är
att  hyresavtalen   för  några  av  de
lokaler  som  dessa museer  disponerar
kommer  att omförhandlas  inför  2005,
vilket medfört  att priskompensationen
för dessa lokaler anpassats till de på
senare     år     kraftigt      sänkta
marknadshyrorna i Stockholmsområdet.
Den negativa hyreskompensationen har
också   slagit  igenom  på  pris-  och
löneomräkningen    av   anslaget   och
bidragit  till att detta  minskas  med
närmare 0,4 miljoner kronor. Utskottet
har  i ett tidigare  avsnitt  i  detta
betänkande    behandlat    pris-   och
löneomräkningsfrågor - avsnitt  2.2  -
och  där  tagit  upp denna problematik
till diskussion.

Bidrag till regionala museer
(28:30)


Bidrag  till regionala  museer  syftar
till  att   stödja  museerna  i  deras
uppgift  att samla  in,  bearbeta  och
förmedla   kunskaper    om   regionens
kulturarv,  dess konstutveckling  samt
om  samhället  och  miljön  i  övrigt.
Statsbidraget    ska    ge    museerna
möjlighet att ta ansvar för sin del av
det regionala kulturmiljöarbetet.

Under  anslaget  anvisas  även medel
för kostnader för lönebidragsanställda
vid de regionala museerna.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  150 miljoner  kronor
anvisas  för  2005  på det obetecknade
anslaget. Jämfört med  innevarande  år
är  det  en  ökning  med  11  miljoner
kronor.  Av  ökningen  är  3  miljoner
kronor  föranledda  av  den pris-  och
löneomräkning  som gjorts.  Resterande
tillskott förklaras  framför  allt  av
att  regeringen  vill  permanenta  den
museipedagogiska  satsning  som gjorts
på   senare   år.  Enligt  regeringens
förslag ska det  göras  inom  en årlig
ram på 15 miljoner kronor räknat  från
den  1  juli  2005. För andra halvåret
2005  tillförs  anslaget   därför  7,5
miljoner kronor.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet  föreslår   i  motion
Kr349  yrkande  1  att  ytterligare 15
miljoner kronor ska tillföras anslaget
för  2005  och  där användas  för  att
förstärka  länsmuseernas   pedagogiska
arbete bland barn och ungdom.

Folkpartiet  liberalerna  anvisar  i
motion  Kr368  yrkande  42 ytterligare
16,5  miljoner kronor på anslaget  för
2005. Av  tillskottet  är  14 miljoner
kronor  avsedda för vård av samlingar,
2  miljoner   kronor   för  stöd  till
Nordiska   Akvarellmuseet    och   0,5
miljoner  kronor  för  Marionettmuseet
(yrkandena 5 och 20). I  motion  Kr369
av  Anita  Brodén  m.fl. (fp) förordas
också att statsbidraget  till Nordiska
Akvarellmuseet  höjs  (yrkande  7).  I
partimotionen      Kr368      föreslår
Folkpartiet   dessutom   att  det  ska
öppnas möjlighet även för de regionala
museerna att införa fri entré för barn
och ungdom (yrkande 25).
Kristdemokraterna   ökar  i   motion
Kr363  yrkande  8  anslaget   med   23
miljoner  kronor.  Av detta belopp ska
15  miljoner kronor göra  det  möjligt
att införa  fri  entré  för  barn  och
ungdomar  på  de  regionala  museerna.
Resterande   8   miljoner   kronor  är
avsedda  för  åtgärder  som förbättrar
vården  av samlingarna och  säkerheten
vid dessa museer.

Utskottet

Utskottet       delar      regeringens
uppfattning att det  är  angeläget att
stärka  det  pedagogiska arbetet  inom
museiområdet.  Under  2001-2003 har en
särskild  satsning  på  museipedagogik
genomförts  på  såväl  regionala   som
statliga museer. Satsningen har enligt
Kulturrådets   preliminära   bedömning
fallit  väl ut. En slutlig utvärdering
kommer att  redovisas  för  regeringen
under  första halvåret 2005. Utskottet
instämmer  i regeringens bedömning att
denna satsning  bör permanentas för de
regionala museerna  inom  en årlig ram
på 15 miljoner kronor. Först  bör dock
den  slutliga  utvärderingen avvaktas.
Det innebär att verksamheten kan komma
i gång först andra  halvåret  2005 och
för detta ändamål bör ytterligare  7,5
miljoner   kronor  anvisas.  Utskottet
finner det dock  inte motiverat att gå
utöver vad regeringen förordat och kan
därför  inte  biträda   det   moderata
förslaget  om ytterligare insatser  på
detta område.

Liksom Folkpartiet liberalerna anser
utskottet  att   vården  av  museernas
samlingar  är  en  angelägen  uppgift.
Folkpartiet  har  för   detta  ändamål
avdelat   14   miljoner   kronor    på
anslaget.        I        Folkpartiets
budgetalternativ finns det  emellertid
en      direkt     koppling     mellan
finansieringen  av  dessa insatser och
partiets nej till regeringens  förslag
om fri entré. Eftersom utskottet  inte
godtar   Folkpartiets   förslag   till
finansiering  och  för  egen  del inte
heller är berett att göra några  andra
omprioriteringar   inom  den  ram  som
riksdagen      lagt      fast      för
utgiftsområdet,  kan  utskottet   inte
ställa   sig   bakom   den  föreslagna
satsningen på föremålsvård.  Utskottet
kan inte heller tillstyrka något av de
övriga    motionsförslag    som    rör
anslaget.

Bidrag till vissa museer (28:31)


Under   anslaget  beräknas  medel  för
bidrag till ett antal museer och andra
institutioner,   de  flesta  med  viss
formell anknytning till staten.

Regeringen  har  fastställt  stadgar
för    stiftelserna    Dansmuseifonden
(Dansmuseet),           Drottningholms
teatermuseum,  Carl  och  Olga  Milles
Lidingöhem  (Millesgården),   Thielska
galleriet  och  Föremålsvård i Kiruna.
Av   de   övriga   står   stiftelserna
Strindbergsmuseet och  Rooseum  delvis
under  kommunalt huvudmannaskap, medan
stiftelserna  Judiska  museet, Röhsska
museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna
har  bildats  av  organisationer   och
andra intressenter.

Propositionen

Regeringen  föreslår att anslaget, som  är  ett
obetecknat anslag,  ska  föras upp med
51,7 miljoner kronor för 2005.  Det är
1,7 miljoner kronor mer än innevarande
år.  Ökningen, som är ett nettobelopp,
förklaras    av   att   anslaget   har
tillförts 1 miljon  kronor  i  samband
med  pris- och löneomräkningen. Vidare
föreslår  regeringen  att  stödet till
Svensk Form i sin helhet ska utgå från
detta   anslag.   Av  denna  anledning
tillförs anslaget 1 miljon kronor från
anslaget 28:3 Nationella  uppdrag samt
1,75  miljoner  kronor  från  anslaget
28:18    Bidrag    till    bild    och
formområdet,   dvs.  tillsammans  2,75
miljoner kronor. På anslaget har under
innevarande budgetår 2 miljoner kronor
anvisats  som ett  engångsbelopp  till
Föremålsvård  i Kiruna. Eftersom denna
tillfälliga satsning  upphör  nästa år
görs  då  en  lika  stor minskning  av
anslaget.

Medelstilldelningen  till  de  olika
museerna  och  institutionerna framgår
av efterföljande sammanställning.

Regeringens förslag till fördelning av anslaget
Bidrag till vissa museer

Tusental kronor



I propositionen kommenterar regeringen
särskilt  medelsbehovet  för  Sveriges
Teatermuseums  samlingar. Mot bakgrund
av den debatt som  förts  i frågan det
senaste året framhåller regeringen att
det  är  styrelsens  ansvar  att  göra
nödvändiga  prioriteringar. Regeringen
ser därför positivt  på  att styrelsen
inkommit  med en plan för samlingarnas
vård  i  ett  kortare  perspektiv  och
verksamhetens   inriktning  på  längre
sikt.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
yrkande 42 att ytterligare  4 miljoner
kronor  ska  anvisas  på anslaget  för
2005 för att där användas till framför
allt vård av samlingarna.  Under annat
anslag (28:7) föreslås i samma  motion
att  ett  årligt  engångsbidrag  på  1
miljon  kronor  till Teatermuseet görs
permanent och fördubblas. Teatermuseet
skulle därigenom tillföras ytterligare
2 miljoner kronor per år (yrkande 9).

Även Kristdemokraterna vill satsa på
Teatermuseet  och   sätter  för  detta
ändamål  av ytterligare  1,5  miljoner
kronor för  2005  i  sin  motion Kr363
yrkande  8.  Dessutom  motsätter   sig
partiet  att  det nationella uppdraget
för  form  och  design   ska  upphöra.
Kristdemokraterna  återför   därför  1
miljon  kronor  från  de  medel som  i
regeringens     budgetförslag    finns
avsatta  på detta  anslag  för  Svensk
Form  och återför  dem  till  anslaget
28:3 Nationella uppdrag.
I motion  Kr343  av Eva Flyborg (fp)
föreslås         att         projektet
Ostindienfararen Götheborg ska  lyftas
till  nationell  nivå. Motionären vill
att     projektets     framtid     ska
säkerställas  (yrkande  1),   att  all
dokumentation,  kunskap och erfarenhet
som  framkommit  bevaras   för  att  i
framtiden  kunna förmedla ett  svenskt
kulturarv   (yrkande   2)   samt   att
Kulturdepartementet  ges i uppdrag att
"inom ramen" omfördela resurser så att
projektet erhåller 20  miljoner kronor
(yrkande 3).
I  motion Kr352 av Eva  Flyborg  och
Axel   Darvik    (fp)   föreslås   att
stiftelsen   Emigranternas   Hus   ska
tilldelas 2 miljoner kronor.

Utskottet

Folkpartiet liberalerna  och  Kristdemokraterna
föreslår  att stödet till Teatermuseet
ska utökas,  Folkpartiet med i princip
2       miljoner      kronor       och
Kristdemokraterna   med  1,5  miljoner
kronor.  Utskottet är  i  denna  fråga
inte  av  någon  annan  åsikt  än  den
uppfattning   som   regeringen   givit
uttryck för i budgetpropositionen  och
som utskottet nyss har redovisat.

Svensk Form har i två omgångar varit
innehavare   av   det   tidsbegränsade
nationella   uppdraget  inom   området
formgivning  och   design.  Regeringen
bedömer att Svensk Form  har fullgjort
sitt uppdrag under perioden 1999-2004.
Inför designåret 2005 kan det enligt
utskottets  mening  finnas  skäl   att
tydligt    ange    vilka    ekonomiska
förutsättningar som gäller för  Svensk
Form under åren framöver. Det ter  sig
då  naturligt  att  under  ett  anslag
samla  de  olika  statliga  bidrag som
föreningen   uppbär.   Utskottet   har
därför    inget    att   erinra    mot
regeringens förslag  utan  tillstyrker
detta och avstyrker Kristdemokraternas
förslag.
I  motionerna  Kr343 (fp) och  Kr352
(fp) föreslås att  staten  ska  stödja
projektet  Ostindienfararen  Götheborg
och  stiftelsen  Emigranternas  Hus  i
Göteborg.    Båda   förslagen   saknar
finansiering  och   ryms   inte   utan
omprioriteringar  inom  den ekonomiska
ram   som  riksdagen  lagt  fast   för
utgiftsområde 17. Utskottet kan därför
inte biträda motionerna.

Stöd till icke-statliga
kulturlokaler (28:32)


Anslaget  används  för  att stödja ny-
eller        ombyggnad       inklusive
handikappanpassning av musei-, teater-
och konsertlokaler  som  tillhör någon
annan  än  staten.  Beslut  om  bidrag
fattas           av          Boverkets
samlingslokalsdelegation  efter samråd
med Statens kulturråd.

Propositionen

Regeringen  föreslår att ramanslaget  förs  upp
med oförändrade 10 miljoner kronor för
2005.

Motionerna

Kristdemokraterna   föreslår   i  motion  Kr363
yrkande  8  att ytterligare 2 miljoner
kronor  ska  anvisas  på  anslaget.  I
motion  Kr358 framhåller  motionärerna
att det är motiverat att se över nivån
på anslaget  med tanke på de behov som
finns.  I avvaktan  på  denna  översyn
anser man  att  det  av dem föreslagna
resurstillskottet på 2 miljoner kronor
ska  användas till handikappanpassning
av lokaler (yrkande 12).

Utskottet

Vid utgången  av  2003  fanns  på  anslaget ett
anslagssparande     som    till    sin
omfattning var nästan  lika  stort som
själva anslaget. Anslagssparandet  kan
under  innevarande  år  komma  att öka
ytterligare   eftersom   den   väntade
medelsförbrukningen  motsvarar  knappt
70 % av anvisade medel.

Utskottet  som anser att regeringens
medelsanvisning  på  anslaget  är  väl
avvägd   avstyrker  Kristdemokraternas
förslag.

Riksutställningar (28:33)


Riksutställningar har till uppgift att
främja        utställnings-        och
konstbildningsverksamheten  genom  att
förmedla  och ordna utställningar samt
bistå  med  råd   och  annan  service.
Myndigheten  ska  också  utveckla  och
förnya utställningen  som  medium  för
kunskapsförmedling,     debatt     och
upplevelse.

Riksutställningars        verksamhet
finansieras    till   viss   del   med
avgifter.   Intäkterna   från   sådana
avgifter uppgick  under  2003 till 8,1
miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen  föreslår att 45,2  miljoner  kronor
anvisas för  2005  på ramanslaget. Det
är   0,6   miljoner  kronor   mer   än
innevarande   år.  Ökningen  förklaras
helt   av   den   gjorda   pris-   och
löneomräkningen.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet   föreslår  i  motion
Kr349  yrkande 1 att anslaget  minskas
med 16 miljoner kronor och att hälften
av denna  besparing  används  som  ett
resurstillskott till länsmusiken.

Folkpartiet  liberalerna  minskar  i
motion  Kr368  yrkande 42 anslagsnivån
med   5   miljoner   kronor.    Enligt
motionärerna   bör  Riksutställningars
ansvar för att producera utställningar
kunna överföras på de större kommunala
och         regionala        museerna.
Riksutställningar   bör  enligt  deras
mening i stället inrikta  sig  på  att
förmedla  andra  museers  produktioner
till övriga delar av landet.  De  vill
därför    minska    Riksutställningars
anslag   för   att   i   stället   öka
tilldelningen    till   de   regionala
museerna (yrkande 19).

Utskottet

Utskottet  finner  inte  anledning  att  frångå
regeringens        förslag        till
medelsberäkning och  avstyrker  därför
förslagen i de båda motionerna.


Forum för levande historia (28:34)


Forum  för  levande  historia har till
uppgift att främja arbetet  med frågor
som   rör   demokrati,   tolerans  och
mänskliga   rättigheter.  Verksamheten
ska ta sin utgångspunkt  i Förintelsen
och stärka människors vilja att aktivt
verka för alla människors  lika värde.
Arbetet  ska  bedrivas i nära  kontakt
med  pågående  forskning   och   andra
institutioner  verksamma  med liknande
frågor.

Propositionen

I  propositionen  föreslås  att  42,2  miljoner
kronor    anvisas    på   myndighetens
ramanslag   för  2005.  Det   är   0,4
miljoner kronor mer än innevarande år.
Ökningen förklaras  helt av den gjorda
pris- och löneomräkningen.

Motionerna

Moderata  samlingspartiet   föreslår  i  motion
Kr349 yrkande 1 att anslaget  tillförs
ytterligare    20   miljoner   kronor.
Tillskottet  är  avsett  att  användas
till en särskild upplysningskampanj om
nationalsocialismens, kommunismens och
fascismens brott mot mänskligheten.

Centerpartiet  föreslår   i   motion
Kr389  att  anslaget  minskas  med  22
miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet    har    flera    gånger    tidigare
framhållit[8]   att  det  uppdrag  som
Forum för levande  historia tilldelats
är   så  vidsträckt  att   myndigheten
mycket   väl   -  om  den  finner  det
lämpligt - kan ägna  sig  åt frågor av
det  slag som Moderata samlingspartiet
tar upp  i  sin  motion. Utskottet har
ställt  sig bakom regeringens  förslag
till medelsanvisning på utgiftsområdet
och  är  inte   berett  att  därutöver
anvisa  särskilda   medel   för  detta
ändamål.  Utskottet  avstyrker  därför
detta förslag.

Centerpartiet  föreslår  utan  någon
motivering att myndighetens anslag ska
halveras. Utskottet  ser  för egen del
inget  skäl  till  att  biträda  detta
förslag.

Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
(28:35)


Under  anslaget  beräknas  medel   för
inköp  av kulturföremål som har sådant
konstnärligt,     historiskt     eller
vetenskapligt  värde  att  det  är  av
synnerlig  vikt  att de införlivas med
offentliga samlingar.

Anslaget    belastas    också    med
kostnaderna  för  eventuellt  infriade
garantier     enligt      förordningen
(1998:200)         om         statliga
utställningsgarantier.
Regeringen  har beslutat att dra  in
30 000 kr av anslagssparandet.

Propositionen

Regeringen föreslår  att  anslaget,  som är ett
ramanslag,  förs  upp  med oförändrade
80 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra  mot regeringens
förslag.


Filmstöd (28:36)


Under   anslaget  beräknas  medel  för
statens     stöd      till      svensk
filmproduktion       m.m.       enligt
förlängningen  av  2000 års filmavtal.
Syftet  med  stödet  är   att   främja
värdefull  svensk filmproduktion,  att
främja  spridning   och   visning   av
värdefull   svensk  film,  att  främja
bevarandet och  tillgängliggörandet av
filmer      och      material       av
kulturhistoriskt  intresse  liksom att
verka för internationellt samarbete  i
dessa  avseenden  samt  att  förbättra
kvinnliga filmskapares villkor.  Under
anslaget  beräknas  även medel för ett
filmarkiv  för  film  på   filmbas   i
Grängesberg  och för Konstnärsnämndens
filmstöd.

Propositionen

I  inledningen till  politikområdet  informerar
regeringen  om att parterna i 2000 års
filmavtal har  träffat  avtal  om  att
förlänga  filmavtalet  under  ett  år,
t.o.m.   den   31  december  2005.  En
särskild      arbetsgrupp       prövar
förutsättningarna    för    ett   nytt
filmavtal från 2006.

Vidare  sägs  i  inledningen att  en
decentralisering  av  filmproduktionen
har  ägt  rum  i  Sverige   under  den
senaste  tioårsperioden.  I Norrbotten
kretsar     en     stor     del     av
filmutvecklingen  kring Filmpool Nord,
som  startade  den  första   regionala
produktionsverksamheten i Sverige  och
som   var   tidigt   ute  även  i  ett
europeiskt    perspektiv.     I    dag
finansieras  Filmpool  Nord  bl.a.  av
medel från EU:s strukturfonder.  Dessa
medel   kommer   dock  successivt  att
minska. Regeringen  föreslår att detta
ekonomiska bortfall ska  täckas  genom
att  Filmpool  Nord  fr.o.m.  2005 ska
tilldelas 1 miljon kronor.
Regeringen    föreslår   att   under
anslaget för 2005  ska  anvisas  235,7
miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet  föreslår  i  motion  Kr389   att
anslaget   ska  tillföras  3  miljoner
kronor  utöver   regeringens  förslag.
Medlen är avsedda  för  utveckling  av
verksamheten    vid    filmarkivet   i
Grängesberg.   Arkivet   bör    enligt
motionärerna få ansvar för att teknisk
och laboratorieteknisk kompetens byggs
upp och hålls vid liv.

Utskottet

Utskottet kan inte biträda förslag  som innebär
att anslaget utökas utöver regeringens
förslag. Enligt utskottets uppfattning
bör   således  235,7  miljoner  kronor
anvisas under anslaget för 2005.


Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet (28:37)


Under  anslaget   beräknas  medel  för
forsknings-   och  utvecklingsinsatser
inom kulturområdet. Medlen används för
projekt   inom   Statens   kulturråds,
ansvarsmuseernas,        Riksarkivets,
Riksantikvarieämbetets samt Språk- och
folkminnesinstitutets  ansvarsområden.
Vidare  beräknas under anslaget  medel
för    del    av    kostnaderna    för
grundforskning inom naturvetenskap vid
Naturhistoriska riksmuseet.

Propositionen

Regeringen föreslår  att  anslaget för 2005 ska
uppgå till 35,4 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet  biträder  regeringens  förslag  till
medelsanvisning under anslaget.

Under    rubriken    Anslag     inom
utgiftsområde    17   som   hör   till
politikområde  26 Forskning  behandlar
utskottet anslaget  26:1 Statens ljud-
och bildarkiv.

Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund (28:38)


Samarbetsnämnden för  statsbidrag till
trossamfund har till uppgift att pröva
frågor     om     statsbidrag     till
trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget  anvisas
3,64 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet  har inget att erinra mot regeringens
förslag till  medelstilldelning  under
anslaget.


Stöd till trossamfund (28:39)


Målet  för  det  statliga  stödet till
trossamfund  är  att  bidra  till  att
skapa        förutsättningar       för
trossamfunden att bedriva en aktiv och
långsiktigt     inriktad      religiös
verksamhet   i   form  av  gudstjänst,
själavård,  undervisning  och  omsorg.
Statligt  stöd  till  trossamfund  kan
lämnas  i  form   av  statsbidrag  och
avgiftshjälp     till     registrerade
trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget  anvisas
50,75 miljoner kronor för 2005.

Av    propositionen    framgår   att
regeringen avser att under hösten 2004
besluta   om  en  översyn  som   bl.a.
omfattar  formerna   för  stödet  till
trossamfund  och  sammansättningen  av
Samarbetsnämnden för  statsbidrag till
trossamfund   samt   frågan   om   det
register över trossamfunden  som  förs
av Kammarkollegiet.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att  anslaget  ökas  med  10  miljoner
kronor   utöver   regeringens  förslag
(yrkande   42).  Anslagsökningen   ska
bl.a. användas  till  utökat stöd till
sjukhuskyrkans   verksamhet   (yrkande
35).

Kristdemokraterna  föreslår i motion
Kr363        att        trossamfundens
verksamhetsbidrag ökas med  5 miljoner
kronor    och    att    trossamfundens
lokalbidrag ökas med 3 miljoner kronor
(yrkande  8).  Även  i  motion   Kr358
förespråkar   partiet   en  ökning  av
verksamhetsbidragen  med  5   miljoner
kronor  (yrkande 15) och en ökning  av
lokalbidragen  med  3  miljoner kronor
(yrkande  12).   En del av  det  ökade
stödet till trossamfunden  ska  enligt
motionen  användas till sjukhuskyrkans
verksamhet (yrkande 16).
Centerpartiet   föreslår   i  motion
Kr389  att  stödet  till sjukhuskyrkan
ökas   med  1  miljon  kronor   utöver
regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet    anser    att    den   översyn   av
statsbidragen  till trossamfunden  som
aviseras  i  budgetpropositionen   bör
avvaktas och utskottet kan därför inte
nu    förorda    omfördelningar   inom
utgiftsområdet   till    förmån    för
trossamfunden.

3.2.2 Politikområde 27 Mediepolitik

Statens biografbyrå (27.1)

Statens biografbyrå ska granska filmer
och videogram som är avsedda att visas
vid allmän sammankomst eller offentlig
tillställning.        På       begäran
förhandsgranskas   även   filmer   och
videogram     för     enskilt    bruk.
Biografbyrån fastställer åldersgränser
för  de  filmer som granskats.  Vidare
kan byrån  besluta  om  att  klipp ska
göras i filmer samt om visningsförbud.
Biografbyrån   utövar   tillsyn   över
videogrammarknaden  och  efterlevnaden
av  bestämmelserna  i brottsbalken  om
olaga  våldsskildring   och  otillåten
utlämning  av  teknisk upptagning  när
det     gäller     rörliga     bilder.
Biografbyrån  ska enligt  brottsbalken
yttra sig till Justitiekanslern (JK) i
åtalsärenden     som     rör     olaga
våldsskildring samt ge medgivande till
åtal  som rör otillåten  utlämning  av
teknisk upptagning.

Propositionen

Biografbyrån  har i sin årsredovisning för 2003
redovisat sitt resultat i enlighet med
nya         verksamhetsmål         och
återrapporteringskrav  som  regeringen
lagt  fast. Regeringen gör bedömningen
att   man    därigenom   fått   bättre
möjlighet  att  följa  upp  målen  för
byråns   verksamhet.    I   mål-   och
resultatdialogen med Biografbyrån  har
framkommit  att  man  även från byråns
sida  anser  att  förändringarna  gett
positivt resultat.

Regeringen föreslår att anslaget för
2005  ska  uppgå  till  10,1  miljoner
kronor.

Motionen

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att  anslaget  ska  minskas   med  3,5
miljoner      kronor.      Besparingen
åstadkommes  genom  att  vuxencensuren
avskaffas (yrkande 42).

Utskottet

Utskottet  har vid en rad tillfällen  behandlat
frågan om förändring  av Biografbyråns
verksamhetsmål  och  om den  mål-  och
resultatdialog   som   förts    mellan
regeringen och byrån.

Utskottet    fann   vid   föregående
riksmöte att det  var  intressant  att
mål-   och   resultatdialogen   mellan
regeringen och Biografbyrån resulterat
i    förändrade    verksamhetsmål    i
regleringsbrevet.  Utskottet uttryckte
en förhoppning om att  dessa ändringar
skulle komma att leda till förbättrade
möjligheter  att följa upp  målen  för
myndighetens     verksamhet      (bet.
2003/04:KrU1 s. 88-89). Utskottet  kan
nu  notera  att  såväl  regeringen som
Biografbyrån  anser att förändringarna
gett ett positivt resultat.
Utskottet   är   inte   berett   att
tillstyrka  förslag  som  innebär  att
förhandsgranskningen    av   vuxenfilm
avskaffas. Således kan utskottet  inte
heller   förorda   en   minskning   av
anslaget  med  3,5 miljoner kronor som
föreslås  av Folkpartiet  liberalerna.
Utskottet    ansluter     sig     till
regeringens  förslag till anslagsnivå,
vilket innebär  att anslaget bör föras
upp med 10,1 miljoner kronor för 2005.

Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (27:2)


Under anslaget anvisas  medel  för  de
kostnader    Teracom    AB   har   för
rundradiosändningar                  i
Storstockholmsområdet   av  finländska
TV-program,   de  kostnader   Sveriges
Television       AB      har       för
tillhandahållande och överföring av en
svensk programkanal  till  Finland, de
kostnader    Comhem    AB    har   för
tillhandahållande    av   den   finska
programkanalen  till kabelnät  på  ett
antal    orter    i    Sverige    samt
Sverigefinska Riksförbundets kostnader
i samband med utsändning av den finska
programkanalen    i    Sverige.     De
sistnämnda  kostnaderna baserar sig på
överenskommelser  mellan riksförbundet
och         förhandlingsorganisationen
Copyswede   som    företräder    vissa
rättighetshavarorganisationer.

Det svensk-finska televisionsutbytet
bedrivs    enligt    en   princip   om
ömsesidighet.  Finland   ansvarar  för
kostnaderna  för  utsändningen  av  en
svensk programkanal  i Finland och för
överföringen av en finsk  programkanal
till  Sverige.  På  motsvarande   sätt
ansvarar  Sverige  för kostnaderna för
utsändningen av en finsk  programkanal
i Sverige och för överföringen  av  en
svensk programkanal till Finland.

Propositionen

Regeringen  föreslår att anslaget för 2005  ska
uppgå till 20,6 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet   ansluter   sig   till   regeringens
förslag.


Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete
(27:3)


Under  anslaget   anvisas   medel  för
svensk    medverkan    i    Europeiska
audiovisuella    observatoriet,    ett
forsknings- och statistikinstitut  som
samlar in och distribuerar information
om   den  europeiska  film-,  TV-  och
videoindustrin.  Observatoriet  driver
dessutom ett utvecklingsarbete i syfte
att    skapa    jämförbar    europeisk
statistik    på    det   audiovisuella
området.

Propositionen

Regeringen uttalade i  budgetpropositionen  för
2004 sin avsikt att använda
400  000  kronor  årligen  av anslaget
till  att förstärka Granskningsnämnden
för  radio   och   TV  under  perioden
2004-2006.  Det är sannolikt  att  det
behovet kvarstår även för 2007.

Regeringen   föreslår  att  821  000
kronor ska anvisas  under anslaget för
2005.

Utskottet

Utskottet  biträder  regeringens  förslag  till
medelsanvisning.


Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (27:4)


Under anslaget anvisas  medel för stöd
till  Nordiskt informationscenter  för
medie-   och   kommunikationsforskning
(Nordicom)  vid Göteborgs  universitet
för information  om forskningsresultat
och utarbetande av mediestatistik m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att 1,8 miljoner kronor ska
anvisas under anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelstilldelning.

3.2.3 Politikområde 29
Ungdomspolitik

Ungdomsstyrelsen (29:1)

Utskottet   har   nyligen   i
betänkande       2004/05:KrU2
behandlat och tillstyrkt  att
de    av    riksdagen    1999
fastställda      övergripande
målen   för   den  nationella
ungdomspolitiken ska ersättas
av  två nya övergipande  mål,
nämligen

-          ****************
du*n*g*d*o*m*a*r*    *s*k*a*    *h*a*
*v*e*r*k*l*i*g*     *t*i*l*l*g*å*n*g*
*t*i*l*l*   *v*ä*l*f*ä*r*d*   *o*c*h*
*a*t*t*
-          *
-          *u*n*g*d*o*m*a*r*   *s*k*a*
*h*a*                 *v*e*r*k*l*i*g*
*t*i*l*l*g*å*n*g*           *t*i*l*l*
*m*a*k*t*.*
-          *
-          *U*t*s*k*o*t*t*e*t* *h*a*r*
*v*i*d*a*r*e*   *s*t*ä*l*l*t*  *s*i*g*
*b*a*k*o*m*    *r*e*g*e*r*i*n*g*e*n*s*
*b*e*d*ö*m*n*i*n*g*            *a*t*t*
*f*ö*r*s*t*ä*r*k*a*
*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*
*r*o*l*l*        *o*c*h*       *a*t*t*
*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*
*h*u*v*u*d*u*p*p*g*i*f*t*e*r*  *b*ö*r*
*v*a*r*a* *a*t*t*
*
*    da*n*s*v*a*r*a*  *f*ö*r*  *a*t*t*
*d*e*t*                  *f*i*n*n*s*
*s*e*k*t*o*r*s*ö*v*e*r*g*r*i*p*a*n*d*e*
*o*c*h*              *a*k*t*u*e*l*l*
*k*u*n*s*k*a*p*                *o*m*
*u*t*v*e*c*k*l*i*n*g*e*n*    *f*ö*r*
*u*n*g*d*o*m*a*r*s*
*l*e*v*n*a*d*s*v*i*l*l*k*o*r*
*l*o*k*a*l*t*                *o*c*h*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*t*,*
-          *
-          *                   dö*k*a*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*
*a*k*t*ö*r*e*r*s*
*f*ö*r*u*t*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*
*a*t*t*     *b*i*d*r*a*    *t*i*l*l*
*a*t*t*   *d*e*n*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*
*u*n*g*d*o*m*s*p*o*l*i*t*i*k*e*n*s*
*m*å*l* *u*p*p*n*å*s*,*
-          *
-          *                   dö*k*a*
*k*o*m*m*u*n*e*r*n*a*s*
*förutsättningar   att  utveckla  en
kunskapsbaserad  sektorsövergripande
kommunal ungdomspolitik  med  en hög
grad av ungdomsinflytande samt att
-
-          stärka            ungdomars
interkulturella    förståelse   samt
delaktighet    och   deltagande    i
samhället.
-
Propositionen

Regeringen föreslår  att 19,2 miljoner
kronor  anvisas  för 2005  på
ramanslaget.

Motionen

Moderata  samlingspartiet  föreslår  i
motion  Kr349   yrkande  1  i
denna    del   att   anslaget
minskas   med    5   miljoner
kronor.  Motionärerna   anser
att  Ungdomsstyrelsen har  en
för dominerande roll och vill
ha en ändring till stånd.

Utskottet

Som  ovan   angetts  har  utskottet  i
betänkande       2004/05:KrU2
angett  att Ungdomsstyrelsens
roll bör  stärkas. Med hänsyn
härtill  avstyrker  utskottet
Moderata     samlingspartiets
motion. Utskottet ställer sig
bakom   regeringens   förslag
till    medelsberäkning    på
anslaget.


Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
(29:2)


Propositionen

Regeringen  föreslår att 88,9 miljoner
kronor anvisas  för  2005  på
ramanslaget.

Utskottet

Utskottet  har  ingen  erinran mot  regeringens
förslag till medelsberäkning.

3.2.4 Politikområde 30
Folkrörelsepolitik

Stöd till idrotten (30:1)

Från   anslaget   utgår  bidrag   till
Sveriges Riksidrottsförbund  (RF)  för
den    verksamhet   som   bedrivs   av
förbundet  och till förbundet anslutna
organisationer.     Under     anslaget
disponerar  regeringen även medel  för
bl.a. bidrag till förberedelser av och
till svenskt  deltagande vid olympiska
spel och Paralympics.

Propositionen

Regeringen föreslår  att på ramanslaget anvisas
448,24 miljoner kronor för 2005.

Motionen

Moderata  samlingspartiet   föreslår  i  motion
Kr349   att   anslaget  ökas  med   10
miljoner    kronor     (yrkande    1).
Motionärerna    motsätter   sig    den
minskning  av anslaget  som  riksdagen
beslutat om för innevarande år.

Utskottet

Utskottet vill  påminna  om att statens samlade
stöd till idrotten har ökat  under  de
senaste  åren.  År 2003 uppgick stödet
till 1 221 miljoner  kronor, varav 455
miljoner  kronor  över  statsanslaget.
Under 2004 uppgår statens samlade stöd
till 1 315 miljoner kronor,  varav 448
miljoner  kronor  över  statsanslaget.
Ökningen har i första hand  tillfallit
idrottens barn- och ungdomsverksamhet.
Utskottet  är  med  hänsyn till  detta
inte    berett    att    förorda    en
medelsanvisning som går utöver den som
regeringen har föreslagit.


Bidrag till allmänna
samlingslokaler (30:2)


Bidrag  till  allmänna samlingslokaler
lämnas för köp,  ny-  eller ombyggnad,
standardhöjande reparationer eller för
handikappanpassning  som  utförs  utan
samband  med andra bidragsberättigande
åtgärder.   Boverkets   samlingslokal-
delegation fördelar bidragen.

Vidare  finns  inom  anslaget  medel
till  Ungdomsstyrelsen för  fördelning
av  bidrag  till  informationsinsatser
och utredningsarbete med inriktning på
ungdomars         nyttjande         av
samlingslokaler.  Därtill  finns medel
som    regeringen    disponerar    för
utvecklingsarbete.
En  särskild  utredare har sett över
stödet  och  i  betänkandet   Allmänna
samlingslokaler  -  demokrati, kultur,
utveckling   (SOU   2003:118)   lämnat
förslag  om  förändringar  av  stödet.
Betänkandet har  remissbehandlats  och
bereds     för     närvarande     inom
Regeringskansliet.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget  anvisas
29 miljoner kronor för 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna  föreslår i motion Kr363  att
stödet  till allmänna  samlingslokaler
höjs  med  5  miljoner  kronor  utöver
regeringens   förslag   (yrkande   8).
Partiet  anser  att  lokalerna  har en
avgörande  betydelse  för  ett levande
kulturliv  och  att stödet därför  bör
ökas. I motion Kr358  föreslår partiet
att stödet ökas med 3 miljoner  kronor
(yrkande   13).  Även  i  motion  N407
föreslår     Kristdemokraterna     att
anslaget  ska  höjas  med  3  miljoner
kronor   utöver  regeringens   förslag
(yrkande 8).

Centerpartiet   föreslår   i  motion
Kr389  att  anslaget ska höjas med  21
miljoner  kronor   utöver  regeringens
förslag. Partiet anser  att  samhället
bör    stödja   en   upprustning   och
standardhöjning       av      allmänna
samlingslokaler.  Partiets   krav   på
bredband i hela landet omfattar enligt
motionen    även    samlingslokalernas
Internetkommunikation.  Även  i  en av
partiet   väckt   motion  under  förra
riksmötet,   2003/04:Kr326,   framförs
krav  på att allmänna  samlingslokaler
utrustas  med bredband (yrkande 16). I
motion Kr249  av Kenneth Johansson och
Birgitta Carlsson  (båda  c)  föreslås
att anslaget ska höjas i enlighet  med
förslaget  som  redovisas  i  den ovan
nämnda utredningen.

Utskottet

Med  anledning  av  att  betänkandet   Allmänna
samlingslokaler  -  demokrati, kultur,
utveckling    (SOU    2003:118)    för
närvarande         bereds         inom
Regeringskansliet är utskottet inte nu
berett  att förorda en medelsanvisning
som går utöver  den som regeringen har
föreslagit.


Bidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (30:3)


Bidraget ska användas  till  kostnader
för  kvinnoorganisationernas  centrala
verksamhet. Statsbidraget syftar  till
att   stärka  kvinnornas  ställning  i
samhället    i    avsikt   att   uppnå
jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bidraget har nyligen utvärderats och
analyserats  av  en särskild  utredare
som   i  juni  2004  redovisade   sitt
uppdrag   genom  betänkandet  Kvinnors
organisering  (SOU 2004:59). Utredaren
har bl.a. föreslagit att det nuvarande
statsbidraget  till
kvinnoorganisationernas       centrala
verksamhet  ska  ersättas av ett  nytt
statsbidrag för kvinnors organisering,
vilket innebär att fler organisationer
kommer att kunna ta  del  av bidraget.
Betänkandet    remissbehandlas     för
närvarande.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att 3,43 miljoner  kronor
anvisas  på  det obetecknade  anslaget
för 2005.

Utskottet

Utskottet har inget  att erinra mot regeringens
förslag  till medelstilldelning  under
anslaget.


Stöd till friluftsorganisationer
(30:4)


Anslaget  disponeras  för  statsbidrag
till friluftsorganisationer.  Från och
med   2004  fördelas  dessa  medel  av
Friluftsrådet   som  regeringen  under
2003 inrättat vid Naturvårdsverket.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  15  miljoner  kronor
anvisas  på det  obetecknade  anslaget
för 2005.

Utskottet

Utskottet har  inget att erinra mot regeringens
förslag  till medelstilldelning  under
anslaget.

3.2.5 Politikområde 25
Utbildningspolitik under
utgiftsområde 17

Bidrag till folkbildningen (25:1)

Statsbidrag       utbetalas       till
Folkbildningsrådet   (FBR)   som   ett
samlat     finansiellt    stöd    till
folkbildningen.  Rådet  beslutar vilka
studieförbund  och  folkhögskolor  som
ska    tilldelas   statsbidrag    samt
fördelar tillgängliga medel till dem.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att riksdagen anvisar ett
obetecknat  anslag  för  2005  om  2,6
miljarder kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet  hävdar i motion Kr233
att det blir alltmer irrelevant att ha
ett gemensamt anslag för bidragen till
folkhögskolorna  och  studieförbunden.
Folkhögskolornas anslag  bör samordnas
med  övrig  utbildningsverksamhet  och
föras över till  utbildningsutskottets
beredningsområde.     Därmed    skulle
folkhögskolorna på ett  mer  naturligt
sätt     ingå     i     det    svenska
utbildningssystemet  (yrkande   6).  I
motion Kr349 (m) föreslår de att denna
överföring från utgiftsområde 17  till
utgiftsområde  16  ska  uppgå till 900
miljoner kronor. Samtidigt föreslås en
besparing  på 300 miljoner  kronor  på
den återstående delen av anslaget, som
avser bidraget  till  studieförbunden.
Sammantaget      föreslår      således
motionärerna  en  minskning  av anslag
25:1 Bidrag till folkbildningen  med 1
200  miljoner  kronor (yrkandena 1 och
3).

Folkpartiet liberalerna  föreslår  i
motion  Kr368  en  ökning  av bidraget
till  folkhögskolorna med 31  miljoner
kronor.  Anslaget  bör  således räknas
upp  med  detta  belopp  i förhållande
till regeringens förslag. Motionärerna
motiverar     förslaget     med    att
folkhögskolornas  roll bör uppvärderas
och   resurserna  för   undervisningen
förstärkas   så   att   den  fortsatta
utvecklingen    av   deras   speciella
pedagogiska    former     inte    blir
eftersatt. Under en rad år  har mycket
litet    hänt    med   anslagen   till
folkhögskolorna.   Fler    och    fler
signaler  hörs  om att resurserna inte
längre räcker till  för att nå de högt
uppställda målen i de  former  som  är
folkhögskolornas    särskilda   styrka
(yrkandena 30 och 42).
I      motion     Kr389     föreslår
Centerpartiet att anslaget ska öka med
totalt 70 miljoner kronor. Av beloppet
är  50  miljoner  kronor  avsedda  för
folkbildningen   och   resterande   20
miljoner  kronor  för  amatörkulturen,
som   är   i   behov   av   ett   eget
organisationsstöd. I motiveringen till
förslaget  anför  motionärerna  att de
önskar      behålla     den     starka
folkbildningstradition  som  vi  har i
Sverige,  vilket  kräver att det finns
goda förutsättningar  för  att erbjuda
mötesplatser där människor kan  mötas.
Förväntningarna  på folkhögskolor  och
studieförbund  är  höga   och   växer.
Samtidigt söker sig alltfler människor
till  folkbildningens verksamhet.  Det
blir -  menar motionärerna - svårt att
upprätthålla kvaliteten i verksamheten
och att möta de nya behov som ständigt
uppstår.  Ett liknande förslag framför
motionärerna även i yrkande 3 i motion
Kr354 (c).  Även  syftet  bakom motion
Ub275  (c)  är att folkbildningen  ska
tillföras  resurser   för   att  klara
existerande behov (yrkande 10).

Utskottet

Utskottet   erinrar   om   att   flera    olika
utvärderingar    och    rapporter   om
folkbildningen    överlämnats     till
regeringen  under det gångna året. Det
gäller     den     andra      statliga
utvärderingen    av    folkbildningen,
benämnd SUFO 2, som under  våren  2004
överlämnade     sitt    slutbetänkande
Folkbildning   i   brytningstid   (SOU
2004:30).          Vidare          har
Folkbildningsrådet    på   regeringens
uppdrag redovisat folkbildningens egen
syn på sin framtida roll  i  rapporten
Folkbildningens  framsyn.  En särskild
utredare  har undersökt vilka  grupper
som  inte deltar  i  folkbildningen  i
betänkandet  Vem  får  vara  med? (SOU
2004:51). Slutligen har Riksrevisionen
till  regeringen  överlämnat rapporten
Offentlig förvaltning  i privat regi -
statsbidrag  till idrottsrörelsen  och
folkbildningen.  Enligt  vad utskottet
har  inhämtat  väntas  denna   rapport
också   ligga   till   grund   för  en
framställning    som   Riksrevisionens
styrelse har för avsikt att lämna till
riksdagen senare denna  höst.  De fyra
rapporterna          bereds          i
Regeringskansliet.

Utskottet   kommer   i   ett  senare
avsnitt  i  detta  betänkande  att  ta
ställning till motionsförslag som  rör
de    framtida    resursbehoven    hos
folkhögskolor och studieförbund.
Utskottet  har  nu  liksom vid flera
tidigare tillfällen uppfattningen  att
medelsanvisningen  till folkbildningen
inte   bör   delas   upp  mellan   två
utgiftsområden   (jfr   senast    bet.
2003/04:KrU1    s.   106).   Utskottet
ställer sig således  bakom regeringens
förslag  till  medelsanvisning   under
detta      anslag      och     avvisar
motionsförslagen.

Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (25:2)


Under  anslaget  anvisas  medel   till
Statens    institut    för    särskilt
utbildningsstöd   (Sisus)   för  vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen.
De   övergripande   målen   för  Sisus
verksamhet     är     att    förbättra
förutsättningarna  för utbildning  och
studier      för     personer      med
funktionshinder.

Vidare anslås  medel  till Tolk- och
översättarinstitutet     (TÖI)     vid
Stockholms  universitet, som  ansvarar
för fördelningen  av  statsbidrag till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning,  utbildning av
tolkar   för   döva,   dövblinda   och
vuxendöva      samt
teckenspråkslärarutbildning.     Dessa
utbildningar  ska planeras i samverkan
med  berörda  handikapporganisationer.
Även   utgifter   för    bidrag   till
Synskadades  riksförbund  för  teknisk
anpassning   av   studiematerial   för
synskadade  och dövblinda  finansieras
från anslaget.

Propositionen

I  propositionen  redovisas  att  2,6  miljoner
kronor  omfördelades från detta anslag
till   anslag    25:3    Bidrag   till
kontakttolkutbildning    för     2004.
Regeringen föreslår att omfördelningen
återställs       för       2005      i
anslagsberäkningen.  Mot  bakgrund  av
ovanstående  föreslår  regeringen  att
riksdagen   anvisar   ett   obetecknat
anslag om 79 miljoner kronor för 2005.

Utskottet

Utskottet biträder förslaget i propositionen.


Bidrag till kontakttolkutbildning
(25:3)


Anslaget disponeras av Kammarkollegiet
som      utbetalar     medlen     till
studieförbund och folkhögskolor enligt
särskilt beslut  av  Tolk-  och  över-
sättarinstitutet     vid    Stockholms
universitet (TÖI).

Propositionen

Regeringen,   som  bedömer   att   behovet   av
kvalificerade  tolkar är mycket stort,
beslutade  under   sommaren  2004  att
tillkalla en utredning  om  utbildning
av  kontakttolkar  (dir. 2004:101).  I
avvaktan   på   utredningens   förslag
beräknas   anslaget    ligga   på   en
oförändrad nivå. För 2004 omfördelades
från  anslag  25:2 Bidrag  till  vissa
handikappåtgärder  inom folkbildningen
2,6 miljoner kronor till detta anslag.
Denna   omfördelning   föreslås    bli
återställd    för   2005.   Regeringen
föreslår att riksdagen  ska anvisa ett
obetecknat  anslag  om  10,1  miljoner
kronor för 2005.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Kr389 en ökning
av anslaget för 2005 med
3  miljoner kronor utöver  regeringens
förslag.

Utskottet

Utredningen  om utbildning av kontakttolkar ska
redovisa sitt  uppdrag  senast  den  3
januari  2005. I likhet med regeringen
anser  utskottet   att  resultatet  av
utredningens    arbete     inte    ska
föregripas. Utskottet kan således inte
ställa sig bakom motionsförslaget  som
syftar  till en ökning av anslaget för
nästa   budgetår.    I    likhet   med
regeringen    anser   utskottet    att
anslagsnivån för  2005  bör uppgå till
10,1 miljoner kronor.

3.2.6 Politikområde 26
Forskningspolitik under
utgiftsområde 17

Statens ljud- och bildarkiv (26:1)

Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har
till uppgift att samla in,  bevara och
tillhandahålla den del av medieutbudet
i Sverige som offentliggörs i  form av
ljud  och  rörliga  bilder.  Målet med
verksamheten    är    att    förbättra
informationsförsörjningen         inom
forskningen  och  öka tillgängligheten
till svenskt ljud och rörliga bilder.

Propositionen

Sedan SLBA inrättades  1979  har  mycket  stora
bestånd  insamlats  till  myndigheten.
Därtill kommer en mycket snabb teknisk
utveckling    på   medieområdet    som
förändrar    förutsättningarna     för
myndighetens   verksamhet  i  grunden.
SLBA för ett aktivt  utvecklingsarbete
för att möta utvecklingen. Bland annat
nämner  regeringen  projektet  Journal
Digital, som innebär  att journal- och
kortfilmer  ur SF:s arkiv  förts  över
till digitala filer.

Regeringen     ser    positivt    på
myndighetens  strävanden  att  på  ett
effektivt    sätt    omhänderta    och
tillhandahålla   material  samt  hitta
metoder för att använda  ny  teknik  i
sin verksamhet. Av budgetpropositionen
framgår  att  regeringen  vid sidan av
förvaltningsanslaget           tillför
myndigheten  3,5  miljoner kronor  för
2004 och avser tillföra  myndigheten 2
miljoner kronor för 2005 för  att SLBA
ska kunna möta ökade kostnader för det
nödvändiga         utvecklingsarbetet.
Resursförstärkningen  finansieras från
utgiftsområde    16    anslag    26:11
Särskilda         utgifter         för
forskningsändamål.
Av  propositionen framgår vidare att
den pris- och löneomräkning som gjorts
av anslaget är negativ och innebär att
anslaget   minskas   med   drygt   1,1
miljoner kronor. Någon förklaring till
minskningen  ges inte i propositionen.
Sammantaget  föreslår  regeringen  att
40,7 miljoner kronor ska anvisas under
anslaget för 2005.

Utskottet

Utskottet biträder regeringens förslag.

3.2.7 Politikområde 2 Finansiella
system och tillsyn under
utgiftsområde 17

Anslaget till Lotteriinspektionen
(2:1)

Lotteriinspektionen                 är
tillsynsmyndighet    på    spel-   och
lotteriområdet. Myndighetens uppgifter
omfattar  bl.a. tillståndsgivning  och
typgodkännande    samt    övergripande
tillsyn och kontroll av spelmarknaden.
Verksamheten avser bl.a. åtgärder  för
att motverka illegalt spel, utfärdande
av  förelägganden  samt yttranden till
domstol. Lotteriinspektionen  ansvarar
även  för  utbildning  och information
bl.a.     till     handläggare     hos
länsstyrelser       och      kommuner.
Inspektionen   ska   också   informera
regeringen    om    utvecklingen    på
spelmarknaden  såväl  nationellt   som
internationellt.           Regeringens
redovisning     av     tillsynen    av
spelmarknaden       återfinns        i
budgetpropositionen              under
utgiftsområde 2 (s. 105-107).

Under 2004 finansieras inspektionens
verksamhet  från anslaget 2:1 med 41,7
miljoner kronor.  Samtidigt  redovisas
intäkter   för   statsbudgeten   genom
avgifter  om drygt 31 miljoner kronor.
Målet för inspektionen  är att det ska
råda  balans  mellan statens  intäkter
och kostnader.  Under  2004 täcks dock
kostnaderna  såsom  redovisats  endast
delvis          med          avgifter.
Lotteriinspektionen har redovisat  ett
förslag  till författningsförändringar
i     syfte     att     uppnå     full
kostnadstäckning    för   myndighetens
verksamhet  genom avgifter.  Förslaget
bereds      för      närvarande      i
Regeringskansliet.   Regeringen    har
vidare tillsatt en utredning som bl.a.
ska   se   över   Lotteriinspektionens
framtida roll.

Propositionen

Regeringen föreslår att på ramanslaget för 2005
anvisas 42,2 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet har inget  att erinra mot regeringens
förslag  till medelstilldelning  under
anslaget.


3.3 Utskottets samlade
ställningstagande till
budgetalternativen


Vad utskottet  här  har framhållit med
anledning av beräkningen  av  anslagen
för 2005 inom utgiftsområde 17 innebär
sammanfattningsvis    att    utskottet
tillstyrker  regeringens förslag  till
medelsanvisning,   dvs.   punkt  17  i
propositionen.  Utskottet  tillstyrker
också regeringens förslag i  punkt 5 i
propositionen  som  innebär  att   det
tidsbegränsade   nationella  uppdraget
inom  området formgivning  och  design
ska upphöra.

De  i  detta  sammanhang  behandlade
motionsförslagen  avstyrks. Det gäller
följande motioner:

Moderata samlingspartiets motioner

-          Kr1  av Kent  Olsson  m.fl.
(m), yrkande 11,
-
-          Kr233  av Kent Olsson m.fl.
(m), yrkandena 5, 6, 10, 12 och 13,
-
-          Kr349 av  Kent Olsson m.fl.
(m), yrkandena 1 och 3 samt
-
-          2003/04:MJ65  av  Catharina
Elmsäter-Svärd m.fl. (m), yrkande 10.
-
Folkpartiet liberalernas motioner

· Kr364   av  Lennart  Kollmats  m.fl.
(fp), yrkande 5 samt
·
· Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
yrkandena   5-9,  11,  13,  14,  17,
19-25, 30, 32, 33, 35, 37, 39 och 42
·
liksom de båda  enskilda  motioner  av
folkpartistiska ledamöter som föreslår
lösningar  som  också ingår i partiets
budgetalternativ, nämligen

-  Kr369 av Anita  Brodén  m.fl. (fp),
yrkandena 5 och 7 samt
-
-  N409  av  Martin  Andreasson  m.fl.
(fp), yrkande 7.
-
Kristdemokraternas motioner

-          Kr358   av  Kenneth   Lantz
m.fl. (kd), yrkandena  10, 12, 13, 15
och 16
-
-          Kr361 av Gunilla  Tjernberg
m.fl. (kd), yrkandena 4 och 13,
-
-          Kr362  av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd), yrkandena  1, 5, 9-12 och
14,
-
-          Kr363 av Gunilla  Tjernberg
m.fl. (kd), yrkande 8 samt
-
-          N407 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd), yrkande 8.
-
Centerpartiets motioner

I.    Kr249  av Kenneth Johansson  och
Birgitta Carlsson (c),
II.
III.  Kr300 av  Birgitta  Carlsson och
Sven Bergström (c),
IV.
V.    Kr354  av Birgitta Sellén  m.fl.
(c), yrkandena 3, 7 och 9,
VI.
VII.  Kr389 av  Birgitta  Sellén m.fl.
(c)
VIII.
IX.   Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c),
yrkande 10 samt
X.
XI.   2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén
m.fl. (c), yrkande 16.
XII.
Dessu[9]tom  avstyrker  utskottet   de
enskilda motio[10]nerna

-  Kr343    av   Eva   Flyborg   (fp),
yrkandena 1-3 samt
-
-  Kr352  av  Eva   Flyborg  och  Axel
Darvik (fp).
-

**FOOTNOTES**
[8]:ande  frågor  rörande  tre
museers hyror, date
[9]:rad den 2 november 2004.
Förordning (2003:56) om tjänste
[10]:pension och  tjänstegrupplivförsäkring
för vissa arbetstagare med icke-statlig an
4 Stöd vid sidan av
statsbudgeten för 2005


4.1 Radio- och TV-frågor

4.1.1 Bakgrund

Våren  2001  beslutade  riksdagen  att
godkänna   regeringens    förslag   om
villkor[11] och riktlinjer  för  en ny
sändningstillståndsperiod för Sveriges
Radio AB (SR), Sveriges Television  AB
(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR).  Tillståndsperioden  avsåg tiden
den  1  januari  2002  t.o.m.  den  31
december 2005.

Efter beslut av riksdagen våren 1997
meddelade    regeringen    de   första
tillstånden till TV-s[12]ändningar med
digital    teknik    i    juni   1998.
Sändningarna  kom  i  gång  successivt
under  1999  och  i  början  av  2000.
Riksdagen beslutade våren 2003 att  de
analoga  sändningarna  ska  ha upphört
till den 1 februari 2008.
Vidare  beslutade  riksdagen   våren
2004   i   enlighet   med  regeringens
förslag      att      de      digitala
marksändningarna  av  SVT:s  och  UR:s
program  ska  få  samma  räckvidd  som
företagens analoga marksändningar. Det
innebär  att  99,8  %  av befolkningen
kommer att kunna ta emot  programmen i
sina   fasta  bostäder  från  februari
månad 2008.
Övergången   till  digital  marksänd
television medför  särskilda  krav  på
televisionen  i  allmänhetens  tjänst.
För att utjämna kostnaderna över tiden
för    SVT    och    UR    under    en
övergångsperiod   har   ett   särskilt
distributionskonto    inrättats    för
kostnader för TV-distribution.
Regeringen  tillsatte hösten 2003 en
parlamentarisk  kommitté  (Ku 2003:01)
som fått i uppdrag att utifrån en bred
omvärldsanalys ta fram ett underlag om
de villkor som ska gälla för radio och
TV   i   allmänhetens   tjänst   efter
nuvarande    tillståndsperiod,    dvs.
fr.o.m. 2006 (dir. 2003:119).
Vidare   har   regeringen   gett  en
särskild   utredare  (Ku  2003:02)   i
uppdrag   att    ta    fram   underlag
beträffande     vissa    frågor     om
finansieringen  av  verksamheten  inom
radio  och  TV  i allmänhetens  tjänst
(dir. 2003:120).  Utredaren ska främst
behandla  frågor om  avgiftsskyldighet
och    uppbörd     av     TV-avgiften,
medelstilldelning                 till
programföretagen    samt   skatteplikt
enligt            mervärdesskattelagen
(1994:200).

**FOOTNOTES**
[11]:ställning.          Denna
förordning      ger      vissa
arbetstagare  med icke-statlig
anställning
[12]: rätt till  bl.a. statlig
pension.
Betänkande  2003/04:KrU7   Teater,
dans och mus
4.1.2 Höjning av TV-avgiften

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att TV-avgiften ska höjas
med  48  kronor till 1 920 kronor
för helår  fr.o.m.  den 1 januari
2005.      Två     motionsförslag
avstyrks.
Jämför reservation 4 (m, fp).

Propositionen

I  proposition   2000/01:94   Radio  och  TV  i
allmänhetens  tjänst  2002-2005  angav
regeringen att den räknade med att TV-
avgiften skulle komma att behöva höjas
även under de kommande  åren  för  att
rundradiokontot  skulle komma i balans
under      tillståndsperioden.       I
budgetpropositionen           föreslår
regeringen  att TV-avgiften ska  höjas
med 48 kronor  till  1  920 kronor per
helår fr.o.m. den 1 januari 2005.

Regeringen    redovisar   att    det
ackumulerade      resultatet       för
rundradiokontot  vid  utgången av 2003
uppgick  till  ett underskott  på  219
miljoner   kronor.    Den   föreslagna
höjningen    innebär    en   nödvändig
förstärkning  av  rundradiokontot  för
att   förbättra   kontots    resultat.
Regeringens   förslag  om  TV-avgiften
förutsätter   en   ändring   i   lagen
(1989:41) om TV-avgift.

Motionerna

I två motioner yrkas  att  regeringens  förslag
till ändring av TV-avgiften ska avslås
av riksdagen.

Moderata  samlingspartiet  avvisar i
motion  Kr349 förslag till höjning  av
TV-avgiften (yrkande 2).
Även Folkpartiet  liberalerna  anser
att  förslaget  ska  avslås.  I motion
Kr366  hävdar motionärerna att det  är
otidsenligt  att  betala en avgift för
innehav    av   TV-mottagare,    bl.a.
eftersom det  numera  går  att  se TV-
program på datorn (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu liksom tidigare  att  det är
angeläget  att  rundradiokontot  är  i
balans  under  tillståndsperioden. För
att   uppnå  denna   balans   är   det
nödvändigt        att        förstärka
rundradiokontot  genom  den föreslagna
avgiftshöjningen.            Utskottet
tillstyrker  därför  att en höjning  i
enlighet   med   regeringens   förslag
träder  i kraft den  1  januari  2005.
Därmed anser  utskottet  att riksdagen
ska godkänna regeringens förslag  till
lag  om  ändring  i lagen (1989:41) om
TV-avgift.   Regeringens    lagförslag
finns i bilaga 2. Motionerna Kr349 (m)
yrkande  2  och  Kr366 (fp) yrkande  1
avstyrks således.

4.1.3 Programföretagens och
Granskningsnämndens finansiering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att SR, SVT
och UR tillsammans tilldelas
6  021,2  miljoner  kronor   från
rundradiokontot  som finansiering
av verksamheten för  2005. Likaså
tillstyrker     utskottet     att
statsbudgetens        inkomstsida
tillförs 6,5 miljoner kronor från
rundradiokontot               som
delfinansiering                av
Granskningsnämndens verksamhet.

Propositionen

För  2005  föreslås att de tre public  service-
företagen ska tilldelas
6   021,   2  miljoner   kronor   från
rundradiokontot.    Av   den   samlade
medelsberäkningen utgör  200  miljoner
kronor  reformmedel.  I  enlighet  med
riksdagens beslut våren 2001  har  den
ordinarie   medelstilldelningen   till
programföretagen räknats upp med 2 % i
förhållande till 2004.

Den   s.k.  fördelningsnyckeln  bör,
menar      regeringen,      bibehållas
oförändrad,  vilket  innebär att av de
samlade medlen för 2005 fördelas 3 476
miljoner kronor (57,73  %) till SVT, 2
259,2 miljoner kronor (37,52  %)  till
SR  och  286  miljoner kronor (4,75 %)
till UR.
En förutsättning  för att den årliga
prisuppräkningen ska  betalas fullt ut
är enligt riksdagens beslut våren 2001
att TV-avgiftsskolket minskas  med  25
miljoner  kronor  per  år.  Om skolket
minskar  med  ett  lägre  belopp   ska
prisuppräkningen     reduceras     med
skillnaden  mellan  25 miljoner kronor
och   detta   belopp.   En   eventuell
justering  görs  när avgiftsintäkterna
för  2003  är kända.  Programföretagen
har  till  regeringen   redovisat  att
skolket har minskat med sammanlagt  85
miljoner  kronor  för  2002  och 2003,
vilket med god marginal överträffar de
krav  som ställts. Ingen justering  av
prisuppräkningen föreslås därför.
Vidare anför regeringen att anslaget
till Granskningsnämnden  för radio och
TV   enligt   riksdagens  beslut   ska
finansieras delvis över statsbudgeten,
delvis med medel  från rundradiokontot
som    anvisas   till   statsbudgetens
inkomstsida.  Regeringens förslag till
medelstilldelning                 till
Granskningsnämnden  för  radio  och TV
lämnas  under  utgiftsområde  1 anslag
27:5 Granskningsnämnden för radio  och
TV.  Nämndens  totala  anslag för 2005
föreslås   uppgå  till  9,7   miljoner
kronor.   Av   beloppet   ska   enligt
regeringens   förslag   6,5   miljoner
kronor  anvisas  från  rundradiokontot
till  statsbudgetens  inkomstsida  för
nämndens räkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  då det gäller medelsberäkningen
till programföretagen  inte  något att
erinra  mot förslagen i propositionen.
Riksdagen  bör  således  godkänna  vad
regeringen föreslår om medelsberäkning
för 2005 för SR, SVT och UR.

Utskottet      tillstyrker     också
regeringens förslag  att riksdagen ska
godkänna medelstilldelningen  för 2005
från        rundradiokontot       till
statsbudgetens   inkomstsida  avseende
Granskningsnämnden för radio och TV.

4.1.4 Distributionskonto för
finansiering av ökade kostnader
f[13]ör TV-distribution

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  att  421,8
miljoner   kronor  överförs  från
rundradiokontot              till
distributionskontot.       Vidare
tillstyrker utskottet att SVT och
UR   tillsammans  tillförs  591,8
miljoner        kronor       från
distributionskontot.    För   att
täcka       underskottet       på
distributionskontot           ges
regeringen   rätt  att  låna  ett
motsvarande       belopp        i
Riksgäldskontoret.

Propositionen

Riksdagen   har   beslutat   att  ett  särskilt
distributionskonto för finansiering av
kostnader   för  TV-distribution   ska
inrättas.    Bakgrunden     är     att
distributionskostnaderna           för
televisionen   i  allmänhetens  tjänst
under  tillståndsperioden  kommer  att
vara   höga    på    grund    av   att
distributionen  sker  parallellt   med
både   äldre  analog  och  ny  digital
sändningsteknik.                  Till
distributionskontot  förs  medel  från
rundradiokontot      som     motsvarar
kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga
distribution. Från distributionskontot
förs  medel till programföretagen  som
motsvarar    kostnaderna    för    TV-
distribution   via  både  analoga  och
digitala marksändningar  för  SVT  och
UR.  Det  successivt ökande underskott
på distributionskontot  som  uppkommer
under  uppbyggnadsskedet  täcks  genom
lån   i  Riksgäldskontoret.  När   TV-
sändningarna  i  det analoga marknätet
upphör    ska    betalningarna    från
rundradiokontot                   till
distributionskontot   fortsätta   till
dess att underskottet är avvecklat.

Regeringen    föreslår   att   421,8
miljoner   kronor   ska   föras   från
rundradiokontot                   till
distributionskontot.  Vidare  föreslås
att   SVT   ska  anvisas  högst  567,4
miljoner  kronor  och  UR  högst  24,4
miljoner          kronor          från
distributionskontot för 2005.

Regeringen föreslår även att riksdagen
ska bemyndiga regeringen  att  besluta
om  lån  i  Riksgäldskontoret  för att
finansiera       underskottet       på
distributionskontot  för  2005  intill
ett  belopp  av 1 285 miljoner kronor.
Regeringen bedömer  nämligen  att  det
ackumulerade   underskottet  för  2005
kommer  att  uppgå  till  högst  detta
belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker   att  för  2005  421,79
miljoner   kronor   ska   föras   från
rundradiokontot                   till
distributionskontot  samt  att SVT ska
anvisas  högst  567,4 miljoner  kronor
och UR högst 24,4 miljoner kronor från
distributionskontot                för
distributionskostnader.

Vidare     tillstyrker     utskottet
regeringens förslag att riksdagen  ska
bemyndiga   regeringen  att  för  2005
besluta om lån i Riksgäldskontoret för
att      täcka      underskott      på
distributionskontot  för  finansiering
av   kostnader   för   TV-distribution
intill  ett  belopp av 1 285  miljoner
kronor.

4.1.5 Förlängning av
tillståndsperioden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet      föreslår       att
tillståndsperioden  för  SR,  SVT
och   UR   ska   förlängas   till
utgången av 2006.

Propositionen

Regeringen anför att nuvarande tillståndsperiod
för  public service-företagen sträcker
sig från början av 2002 till slutet av
2005.   Arbetet   med   att   utarbeta
riktlinjer  för nästa tillståndsperiod
har därför påbörjats. Som redovisats i
det föregående  beslutade regeringen i
oktober   2003   att   tillsätta   två
utredningar, dels en särskild utredare
med   uppdrag   att  analysera   vissa
finansiella  frågor  (dir.  2003:120),
dels  en parlamentarisk  kommitté  med
uppdrag att ta fram ett underlag om de
villkor som ska gälla för radio och TV
i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119).

De  två   utredningarna  har  begärt
förlängd utredningstid  till slutet av
december  2004  respektive  slutet  av
januari   2005,   vilket    regeringen
beviljade  den  13  maj  2004. Som  en
konsekvens  av  att  utredningstiderna
förlängts föreslår regeringen  att  de
nuvarande sändningstillstånden för SR,
SVT  och  UR  förlängs med oförändrade
tillståndsvillkor  under  ett  år till
utgången av 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  inte  något  att  invända   mot
förslaget  att  tillståndsperioden för
de tre programföretagen SR, SVT och UR
förlängs med ett  år  till utgången av
2006. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner förslaget.

4.1.6 Motionsförslag om ändrad
eller avskaffad TV-avgift

Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag om att TV-avgiften
ska    avskaffas    eller   göras
frivillig.
Jämför reservation 5 (m).

Motionerna

I fyra motioner lämnas  förslag som syftar till
att systemet med TV-avgift  ska ändras
eller avskaffas.

I   den  under  föregående  riksmöte
väckta   motionen  2003/04:K444  anför
Moderata   samlingspartiet    att   de
eftersträvar    ett   modernt   public
service-tänkande, där public service -
i  stället  för  att   ses  som  något
konkurrerande - ska betraktas  som  en
del   i  det  samlade  programutbudet.
Offentlig  finansiering  ska  användas
för   program   och  verksamheter  som
kompletterar    och     bidrar    till
programutbudet  i dess helhet.  Vidare
bör    delar    av    programföretagen
privatiseras. Med en modern definition
av public service upphör  motiven  för
en     särskild    TV-avgift,    menar
motionärerna,  som därmed föreslår att
avgiftsfinansieringen    ska   upphöra
(yrkande 3).
Motionärerna bakom motion Kr390 (fp)
menar att det finns många argument mot
TV-avgiften. Det viktigaste argumentet
är  sannolikt  att  den som inte  vill
utnyttja public service-kanalerna ändå
tvingas att betala en  avgift,  om han
innehar        en        TV-mottagare.
Motionsförslaget   syftar   till   att
systemet med TV-avgift ska avskaffas.
Även motionärerna bakom motion Kr339
(fp)  föreslår  att  TV-avgiften   ska
avskaffas.   I  stället  bör  -  menar
motionärerna   -    radio    och    TV
finansieras via skattsedeln.
Slutligen    föreslås    i    motion
2003/04:Kr208   (m)   från  föregående
riksmöte  att  TV-avgiften   ska  vara
frivillig och att den som inte vill se
på SVT:s program ska slippa att betala
TV-avgift.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att samtliga  nu  aktuella
yrkanden     avser     en     kommande
tillståndsperiod. Utskottet erinrar  i
sammanhanget   om   att   en  särskild
utredare  (Ku  2003:02) har i  uppdrag
att  utreda  vissa   frågor   avseende
finansiering  m.m. av radio och  TV  i
allmänhetens      tjänst.       Enligt
regeringens   direktiv  ska  utredaren
bl.a.    se    över    reglerna    för
avgiftsskyldighet i syfte  att anpassa
dem  till den tekniska utveckling  som
har skett.  Det  sägs  uttryckligen  i
direktiven  att  det  inte är aktuellt
att  vidta  åtgärder  som   exempelvis
skulle  innebära  att programföretagen
säljs    eller    finansieras    genom
reklamintäkter. Inte  heller finns det
enligt direktiven några  skäl  för att
införa  ett system som skulle innebära
att public  service-företagen  övergår
till      att     finansieras     över
statsbudgeten (dir. 2003:120).

Enligt utskottets uppfattning är det
av     största      betydelse      att
finansieringsformen  garanterar public
service-företagens  oberoende,   något
som  också  understryks  i  direktiven
till den särskilde utredaren.  Mot den
bakgrunden  kan  utskottet  konstatera
att  systemet med TV-avgift har  stora
fördelar.  Utskottet  förutsätter  att
utredarens  förslag på sedvanligt sätt
kommer att remitteras  och  därmed ges
en  allsidig  belysning som kan  ligga
till  grund för  regeringens  kommande
förslag  till  riksdagen  om  framtida
finansieringsform     för    de    tre
programföretagen.
Motionerna    2003/04:Kr208     (m),
2003/04:K444 (m) yrkande 3, Kr339 (fp)
och  Kr390  (fp) bör således avslås av
riksdagen.

4.2 Svenska Spels stöd till
idrotten


4.2.1 Överföringar från Svenska
Spels överskott

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag  att  dels  360  miljoner
kronor   av   AB  Svenska   Spels
överskott  för 2004  används  som
stöd  till  idrotten,  varav  300
miljoner kronor  fördelas  enligt
de    närmare   anvisningar   som
regeringen beslutar, dels 1/26 av
bolagets  överskott för 2004 från
Nya  Penninglotten   avsett   för
konst,     teater    och    andra
kulturella ändamål  fördelas inom
dessa områden enligt  de  närmare
anvisningar     som    regeringen
beslutar.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att
regeringen   på   AB   Svenska   Spels
bolagsstämma 2005 dels  verkar för att
bolagsstämman  beslutar  om  ett  stöd
till idrotten i form av ett  bidrag på
60  miljoner  kronor, dels verkar  för
att stämman beslutar  om ett bidrag på
300 miljoner kronor att  fördelas till
idrottsrörelsen   enligt  de   närmare
anvisningar för bidraget som kan komma
att   beslutas   av   regeringen.   En
förutsättning  för  att  300  miljoner
kronor   tillförs   idrotten  är   att
idrottsrörelsen     fortsätter     och
intensifierar sitt arbete  med  att nå
nya   grupper   av   främst  barn  och
ungdomar,     att    hålla    tillbaka
avgifterna,       att        förbättra
möjligheterna för flickors deltagande,
att    motverka    droger   samt   att
vidareutveckla     samarbetet      med
skolorna.

Regeringen   föreslår   vidare   att
riksdagen  godkänner att regeringen på
AB     Svenska     Spels     ordinarie
bolagsstämma  2005  verkar   för   att
bolagsstämman  beslutar  om ett bidrag
som   motsvarar   1/26   av   bolagets
överskott    för    2004    från   Nya
Penninglotten avsett för konst, teater
och   andra  kulturella  ändamål   att
fördelas  till  ifrågavarande  ändamål
enligt    närmare    anvisningar   som
beslutas av regeringen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna
att  regeringen  på  AB Svenska  Spels
bolagsstämma 2005 dels  verkar för att
stämman beslutar om ett bidrag  på  60
miljoner  kronor,  dels verkar för att
stämman beslutar om  ett bidrag på 300
miljoner  kronor  att  fördelas   till
idrotten  under de förutsättningar som
angivits  i  propositionen.  Slutligen
bör enligt utskottets mening riksdagen
godkänna    att     regeringen     vid
bolagsstämman  verkar  för att stämman
beslutar  om ett bidrag som  motsvarar
1/26 av bolagets  överskott  från  Nya
Penninglotten avsett för konst, teater
och andra kulturella ändamål.


**FOOTNOTES**
[13]:ik, rskr. 2003/04:202.
Prop. 1998/99:38 om Staten och tr
5 Bemyndiganden för 2006
och åren därefter


5.1 Bemyndigande för Svenska
institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet     tillstyrker     att
regeringen  under  nästa  år  ska
kunna   besluta   om   bidrag  på
Svenska  institutets  område  som
medför  utgifter  på  högst   1,5
miljoner kronor under 2006-2008.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande  av riksdagen
avseende      Svenska      institutets
bidragsgivning.  Bemyndigandet  gäller
beslut om bidrag som fattas under 2005
för ramanslag 28:2  Bidrag till allmän
kulturverksamhet,   utveckling    samt
internationellt    kulturutbyte    och
samarbete   anslagsposten   6  Svenska
institutet.   Enligt   förslaget   ska
regeringen  ges  rätt att  besluta  om
bidrag   som   leder   till   utgifter
inklusive tidigare åtaganden  på högst
1,5   miljoner   kronor   under   åren
2006-2008 (punkt 4 i propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag
(punkt 4).


5.2 Beställningsbemyndigande för
talböcker och punktskriftsböcker


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     tillstyrker     att
regeringen  under  nästa  år  ska
kunna     beställa     talböcker,
punktskriftsböcker            och
informationsmaterial          som
inklusive    tidigare   åtaganden
medför  utgifter   på   högst   4
miljoner kronor under 2006.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande  av riksdagen
för   ramanslag   28:11  Talboks-  och
punktskriftsbiblioteket       gällande
beställningar       av      talböcker,
punktskriftsböcker                 och
informationsmaterial.    Bemyndigandet
gäller  utgifter  inklusive   tidigare
gjorda  åtaganden  på högst 4 miljoner
kronor (punkt 7 i propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag
(punkt 7).


5.3 Beställningsbemyndigande för
konstverk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     tillstyrker     att
regeringen  under  nästa  år  ska
kunna  beställa   konstverk   som
inklusive     tidigare     gjorda
åtaganden   medför   utgifter  på
högst  7  miljoner  kronor  under
2006-2008.
Jämför reservation 6 (fp).

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande  av riksdagen
för    ramanslag   28:15   Konstnärlig
gestaltning  av  den gemensamma miljön
gällande beställningar  av  konstverk.
Bemyndigandet gäller utgifter på högst
7 miljoner kronor under åren 2006-2008
(punkt 8 i propositionen).

Motionen

Folkpartiet liberalerna motsätter  sig i motion
Kr368 att det belopp som bemyndigandet
gäller  minskas  med 3 miljoner kronor
jämfört  med  bemyndigandet  för  2004
(yrkande   26).  Partiet   anser   att
regeringen     gör     en     felaktig
prioritering genom att minska utrymmet
för större statliga konstbeställningar
i stället för att  minska  anvisningen
på anslaget för budgetåret 2005.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening är det  viktigt  att
regeringen gör bedömningar  av  vilken
omfattning    som    krävs   för   ett
bemyndigande     och    inte     begär
bemyndigande  för större  utgifter  än
som är nödvändigt. Utskottet avstyrker
därmed  Kr368  (fp)   yrkande  26  och
tillstyrker regeringens förslag (punkt
8).


5.4 Bemyndigande att besluta om
bidrag till kulturmiljövård


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     tillstyrker     att
regeringen  under  nästa  år  ska
kunna   besluta  om  bidrag  till
kulturmiljövård   som   inklusive
tidigare gjorda åtaganden  medför
utgifter  på  högst  100 miljoner
kronor under 2006-2008.

Propositionen

Regeringen begär ett bemyndigande  av riksdagen
för   ramanslag   28:26   Bidrag  till
kulturmiljövård  gällande bidrag  till
kulturmiljövård. Bemyndigandet  gäller
utgifter  på högst 100 miljoner kronor
under  åren   2006-2008   (punkt  9  i
propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag
(punkt 9).


5.5 Bemyndigande att besluta om
stöd till funktionshindrade vid
folkhögskolor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet     tillstyrker     att
regeringen  under  nästa  år  ska
kunna   besluta   om   stöd   för
studerande   med  funktionshinder
vid  folkhögskolor   som   medför
utgifter  på  högst 11,5 miljoner
kronor 2006.

Propositionen

Regeringen begär  ett bemyndigande av riksdagen
i fråga om det obetecknade anslag 25:2
Bidrag  till  vissa  handikappåtgärder
inom folkbildningen  gällande stöd för
studerande  med  funktionshinder   vid
folkhögskolor.       Bemyndi[14]gandet
gäller utgifter på högst 11,5 miljoner
kronor     2006     (punkt    16     i
propositionen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker   regeringens   förslag
(punkt 16).


**FOOTNOTES**
[14]:ossamfunden             -
begravningsverksamheten,
kulturminnena,     personalen,
avgiftsbetalningen, m.m., bet.
1998/99:KU18,
6 Övriga förslag i
budgetpropositionen
avseende utgiftsområde 17


6.1 Ändring i sekretesslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag  att handlingar  som  rör
Nordiska  museets   prövning   av
ansökningar om tillstånd att föra
ut    äldre   kulturföremål   ska
omfattas    av
offentlighetsprincipen.

Propositionen

I  budgetpropositionen föreslår regeringen  att
offentlighetsprincipen också ska gälla
handlingar som rör Stiftelsen Nordiska
museets  prövning  av  ansökningar  om
tillstånd  att  föra  ut  vissa  äldre
kulturföremål   enligt  5  kap.  lagen
(1988:950)   om   kulturminnen    m.m.
Dessutom   föreslås   att   Stiftelsen
Riksutställningar   inte  längre   ska
anges  i  bilagan till  sekretesslagen
eftersom stiftelsen den 1 januari 1998
omvandlats  till  en  myndighet och då
automatiskt         omfattas        av
offentlighetsprincipen.

I  punkt 1 i propositionen  föreslår
regeringen    att    riksdagen   antar
regeringens   förslag  till   lag   om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Enligt      2     kap.      1      §
tryckfrihetsförordningen    (TF)   har
varje  svensk medborgare rätt  att  ta
del   av   allmänna   handlingar.   En
handling är allmän om den förvaras hos
en  myndighet   och  enligt  särskilda
regler   anses  inkommen   dit   eller
upprättad  där.  Reglerna  om allmänna
handlingars     offentlighet    gäller
däremot inte för enskilda rättssubjekt
såsom stiftelser.
I     några     fall    har     dock
offentlighetsprincipen          gjorts
tillämplig  också  på  handlingar  hos
sådana  subjekt.  Dessa undantag finns
angivna     i    en    bilaga     till
sekretesslagen.
Enligt 5 kap.  7  § lagen (1988:950)
om  kulturminnen m.m.  ska  frågor  om
tillstånd till utförsel av vissa äldre
svenska  och  utländska  kulturföremål
prövas        av        någon       av
tillståndsmyndigheterna. Det finns fem
tillståndsmyndigheter.  De  är  Kungl.
biblioteket,    Riksantikvarieämbetet,
Riksarkivet, Nationalmuseum  med Prins
Eugens  Waldemarsudde  och  Stiftelsen
Nordiska museet.
Stiftelsen  Nordiska museet  är  ett
privaträttsligt  organ,  medan  övriga
tillståndsorgan  är  myndigheter.  För
att   likställa  Nordiska  museet  med
övriga  tillståndsmyndigheter föreslår
regeringen  att  museets  hantering av
ärenden om utförseltillstånd  enligt 5
kap.  lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m.  ska   anges   i   bilagan   till
sekretesslagen  och därmed bli föremål
för handlingsoffentlighet.
Handlingsoffentligheten  gäller  hos
myndigheten Riksutställningar eftersom
en  handling är allmän om den förvaras
hos   en   myndighet.   Bilagan   till
sekretesslagen  är avsedd för enskilda
rättssubjekt.  När   Riksutställningar
fick myndighetsstatus  den  1  januari
1998        upphörde        Stiftelsen
Riksutställningar. Denna stiftelse bör
därför   inte  anges  i  bilagan  till
sekretesslagen.
Regeringen  föreslår att ändringarna
i sekretesslagen  (1980:100) ska träda
i   kraft   den   1   januari    2005.
Regeringens   lagförslag   framgår  av
bilaga 2 i detta betänkande.

Utskottet

Utskottet  föreslår  att  riksdagen   med  viss
redaktionell  ändring (se förslag till
riksdagsbeslut   punkt  18)  ska  anta
förslaget  till  lag   om   ändring  i
sekretesslagen.


6.2 Förslag rörande bibliotekslagen


6.2.1 Ändring i bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag     till     ändring    i
bibliotekslagen,  vilket  innebär
att         bibliotek         och
bibliotekshuvudmän    inom    det
allmänna  biblioteksväsendet  ska
samverka  och  att  kommuner  och
landsting  ska  anta  planer  för
biblioteksverksamheterna.
Jämför reservation 7 (m, fp, c).

Propositionen

Bibliotekslagen (1996:1596) trädde  i kraft den
1   januari   1997   och  tillkom  mot
bakgrund  av att det ansågs  angeläget
att vissa grundläggande principer inom
det    allmänna     biblioteksväsendet
lagfästes.  Syftet  var   främst   att
säkerställa avgiftsfria boklån och ett
över     hela     landet    fungerande
biblioteksnätverk.  I lagen föreskrivs
att  alla medborgare ska  ha  tillgång
till folkbibliotek  till  främjande av
intresse  för  läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning
samt  kulturell verksamhet  i  övrigt.
Varje kommun ska ha folkbibliotek.

Kulturdepartementet   gav   2003  en
ämnessakkunnig  i  uppdrag att närmare
analysera  de  skillnader   som  finns
mellan   olika   kommuner  vad  gäller
utbudet   av   biblioteksverksamheter.
Arbetet redovisades  i  en promemoria,
Om    biblioteksverksamheterna     (Ds
2003:66).   I   promemorian,  som  har
remissbehandlats,   föreslås  att  nya
bestämmelser införs i  bibliotekslagen
som    anger    att   bibliotek    och
bibliotekshuvudmän  inom  det allmänna
biblioteksväsendet ska samverka,  samt
att  kommuner  och  landsting bör anta
planer för biblioteksverksamheterna.
Regeringen  menar att  mycket  talar
för  att samordnande  insatser  skulle
kunna  bidra  till  en bättre tillgång
för medborgarna och en  mer  rationell
användning  av det allmännas resurser.
En ökad planmässighet  i  dessa syften
bör  innebära  att  även  bibliotekens
traditionella  läsfrämjande  roll  kan
preciseras   och  utvecklas.   Den   i
promemorian föreslagna lagändringen om
samverkan bör därför genomföras, anser
regeringen.
Samma argument  talar  också för att
frågan  om  samverkan  på  lokal   och
regional    nivå    genom    särskilda
biblioteksplaner ska regleras  i  lag.
Regeringen    anser    att    det    i
bibliotekslagen bör anges att kommuner
och     landsting     ska     upprätta
biblioteksplaner.   På   denna   punkt
skiljer  sig  regeringens förslag från
det som lämnades i promemorian. Enligt
regeringen har  stadgandet, i enlighet
med  vad  riksdagen   beslutade  1996,
getts  en  form  som innebär  att  den
närmare utformningen  av  dessa planer
lämnas  åt kommuner och landsting  att
själva besluta  om  (jfr 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Samtidigt  är  det
av   fundamental  betydelse  att  alla
berörda   instanser  använder  sig  av
detta instrument  för  att  främja  en
rationell  och  rättvis  fördelning av
biblioteksresurserna.   De  föreslagna
bestämmelserna  bedöms  inte   medföra
några    nämnvärda   kostnadsökningar.
Lagändringarna  föreslås träda i kraft
den 1 januari 2005.
Regeringens  lagförslag  framgår  av
bilaga 2 i detta betänkande.

Motionerna

Motionsvägen  har   förslag  framförts  om  att
bibliotekslagen ska  avskaffas och att
regeringens  förslag  till  lagändring
ska avslås.

Moderata samlingspartiet  föreslår i
motion  Kr233  att lagen ska upphävas.
Som skäl för förslaget  anför  partiet
att    bibliotekslagen    är   onödig,
eftersom den de facto egentligen  inte
garanterar    någonting.   I   stället
riskerar lagen  att  skapa  hinder för
förnyelse  och mångfald. Risken  finns
att det i längden  kommer  att  uppstå
"idealbibliotek",      som     måhända
tillfredsställer beslutsfattare i stat
och   kommun,   men   inte   dem   som
biblioteken  är till för, nämligen  de
enskilda      låntagarna.       Enligt
motionärerna skulle ett avskaffande av
bibliotekslagen  befrämja  tillkomsten
av        andra        former       av
biblioteksverksamhet.            Olika
driftsformer   och  olika  profilering
skulle ges större  utrymme.  Samarbete
med   frivilliga  organisationer   och
skapande av vänföreningar skulle kunna
locka nya  läsare till biblioteken och
öka   bibliotekens   möjligheter   att
profilera sig (yrkande 9).
I   motion   Kr368   föreslår   även
Folkpartiet  liberalerna att lagen ska
avskaffas   (yrkande    16).    Vidare
föreslår   partiet   att   regeringens
förslag till lagändring ska avvisas av
riksdagen (yrkande 15). I motiveringen
till  förslagen anför Folkpartiet  att
regeringens  förslag  till  lagändring
innebär   att  biblioteken  och  deras
huvudmän      påläggs      ytterligare
byråkratiska formaliteter rörande sam-
verkan och framtagande  av  planer för
verksamheten.  Detta är ett utslag  av
övertro   på  centraliserad   politisk
detaljstyrning.  Hela  bibliotekslagen
är  ett  utslag  av  misstro  mot  den
kommunala    självstyrelsen.     Lagen
riskerar   att   få  till  effekt  att
verksamheten  fördyras  och  motverkar
kommunernas möjlighet  att  bedriva en
verklighetsanpassad         verksamhet
fokuserad  på  bibliotekens  egentliga
syfte.

Utskottet

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i
bet.   2003/04:KrU4   s.  6)  avstyrkt
motionsyrkanden   om   upphävande   av
bibliotekslagen. Utskottet hänvisar nu
liksom   tidigare   till   att   lagen
infördes  mot bakgrund av de  kraftiga
besparingar  som  gjordes i kommunerna
under   1990-talet  och   som   hotade
biblioteksbeståndet,   bokinköpen  och
övriga medieinköp samt öppethållandet.
Syftet  med  lagen är att  ange  vissa
grundläggande    principer   för   det
svenska offentliga  bibliotekssystemet
och  att  markera  betydelsen  av  den
verksamhet     som    bedrivs     inom
biblioteksväsendet  samt att garantera
avgiftsfrihet. Utskottet  har alltjämt
samma  uppfattning om behovet  av  den
ramlagstiftning   som  bibliotekslagen
utgör.

Det  aktuella  lagförslaget  innebär
att varje bibliotek  inom det allmänna
biblioteksväsendet och  dess  huvudman
ska     samverka.     Likaledes    ska
biblioteken  och bibliotekshuvudmännen
samverka    sinsemellan.     Utskottet
konstaterar att samverkan kan ske inom
en  rad  områden,  exempelvis  då  det
gäller    informationsteknologin.   Om
samverkan    inom     det     allmänna
biblioteksväsendet utvecklas på  såväl
central  som  regional  och lokal nivå
bör - enligt utskottets uppfattning  -
resursutnyttjandet   kunna  förbättras
väsentligt.
Lagförslaget   innebär   också   att
kommunerna  och landstingen  ska  anta
planer för biblioteksverksamheterna.
Utskottet  har  genom att ta del av
den   allmänna   biblioteksdebatten
uppfattat    att   biblioteksplaner
sedan några år  utarbetats på många
platser i landet.  Definitionen  av
begreppet     biblioteksplan    kan
säkerligen  variera   mellan  olika
kommuner  och  landsting.   En  god
grund     för    huvudmännen    vid
utarbetandet   av  planerna  skulle
kunna vara den definition som finns
i           promemorian          Om
biblioteksverksamheterna        (Ds
2003:66)   och   som  har  följande
lydelse (s. 112).
Med  biblioteksplan   avses  en  av
kommunal  eller  landstingskommunal
instans  antagen  plan   för   viss
biblioteksverksamhet     som    ger
närmare   besked  om  verksamhetens
inriktning  och  omfattning  och om
samverkan  och  som  är så utformad
att   medborgarens  förutsättningar
att      påverka       huvudmannens
överväganden      gynnas     liksom
möjligheterna till samverkan.

Utskottet  delar  den  bedömning   som
uppenbarligen  ligger  till  grund för
regeringens  förslag  och  som innebär
att  lagstiftaren  inte  närmare   bör
precisera         innehållet         i
biblioteksplanerna.   Utskottet  anser
emellertid  att  det  finns  skäl  som
talar för att kommuner  och  landsting
reglerar   samverkan   på   lokal  och
regional      nivå     i     särskilda
biblioteksplaner       utifrån      de
förutsättningar  som  gäller  i  varje
enskilt  fall. Det är också  naturligt
att planerna tar sikte på bibliotekens
olika    verksamhetsområden,     såsom
medieutbud,            tillgänglighet,
öppethållande osv.

Som anförs i propositionen  har  den
nya  bestämmelsen  getts  en  form som
innebär  att  kommuner  och  landsting
själva   beslutar   om   den   närmare
utformningen  av  planerna.  Detta  är
helt  i  enlighet med kulturutskottets
ståndpunkt  hösten  1996, då utskottet
uttalade   att   principen    om   den
kommunala     självstyrelsen    skulle
beaktas   av   regeringen    när   den
övervägde  frågan  om  lagreglering  i
detta hänseende (bet. 1996/97:KrU1  s.
74, rskr. 1996/97:129).
Sammantaget  anser utskottet att det
förslag      till      ändring      av
bibliotekslagen som riksdagen  nu  har
att  ta  ställning  till är välkommet.
Riksdagen bör således anta regeringens
förslag och avslå motionerna Kr233 (m)
yrkande 9 och Kr368 (fp)  yrkandena 15
och 16.

6.2.2. Förslag om komplettering av
bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag om att komplettera
bibliotekslagen   då  det  gäller
antalet  bibliotek  i  kommunerna
och       genusperspektiv      på
bibliotekens verksamhet.

Motionerna

Förslag som  främst syftar till kompletteringar
av   bibliotekslagen    framförs    av
Vänsterpartiet i motion Kr248. Partiet
föreslår  att en analys ska genomföras
av  bibliotekens   betydelse  för  att
bredda  läsandet. Analysen  ska  också
omfatta    vilka    förändringar    av
bibliotekslagen som krävs för att fler
ska   nås  och   kunna   ta   del   av
bibliotekens   verksamheter.   Om  den
nuvarande    bibliotekslagen    endast
förmår  säkerställa att det finns  ett
folkbibliotek  i  varje  kommun  bör -
menar    motionärerna    -   riksdagen
överväga  att  skärpa och konkretisera
denna lag (yrkande 2).

Vidare anser Vänsterpartiet  att  de
biblioteksplaner  som  ska  tas fram i
varje   kommun  och  landsting  enligt
regeringens förslag även bör innefatta
krav på ett  genusperspektiv.  Det  är
enligt  motionärerna  viktigt  att  de
biblioteksanställda,   inte  minst  på
barnbiblioteken,   är   medvetna    om
genusperspektivet  och tillämpar detta
vid  urval  och  vid  sagostunder  och
bokprat (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att målet för Kulturrådets
verksamhet  då  det gäller  bibliotek,
litteratur,   kulturtidskrifter    och
läsande   är   att   utbudet   av  och
tillgången   till   biblioteksservice,
litteratur    och    kulturtidskrifter
förbättras  i  hela  landet  samt  att
intresset för läsning  och information
ökar.   Det   ankommer   således    på
Kulturrådet  att fortlöpande följa och
analysera      utvecklingen       inom
folkbiblioteksväsendet  och rapportera
om  detta  till  regeringen.   Det  är
emellertid  -  som  framskymtat  i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande  -
viktigt att understryka att kommunerna
har  frihet  att  själva  bestämma  om
omfattningen  av  och innehållet i den
biblioteksservice        som        de
tillhandahåller.

Det kan tilläggas att den föreslagna
ändringen  av bibliotekslagen  innebär
att   bibliotek   och   huvudmän   ska
samverka. Regeringen har valt att inte
precisera  hur  och inom vilka områden
som    samverkan    ska    ske,    ett
ställningstagande    som     utskottet
anslutit  sig  till. Enligt utskottets
uppfattning   kan   bibliotekens   och
kommunernas  resursutnyttjande   komma
att förbättras genom samverkan. Det är
tänkbart att fler medborgare därigenom
kan  ta  del  av  biblioteksservicen i
olika avseenden och  att  bibliotekens
läsfrämjande insatser kan ökas.
Utskottet kan inte ställa  sig bakom
motionärernas krav att bibliotekslagen
ska  skärpas  då  det  gäller  antalet
bibliotek  i  kommunerna samt att  den
ska   kompletteras    i    fråga    om
genusperspektiv.   Enligt   utskottets
mening    bör   bibliotekslagen   inte
innehålla   bestämmelser   med   sådan
detaljeringsgrad  som motionsförslagen
syftar  till.  Frågor   om  hur  många
kommunala bibliotek som ska  finnas  i
kommunerna  bör  avgöras på lokal nivå
med  hänsyn  tagen  till   de   lokala
förutsättningar   och  behov  som  kan
finnas.  Likaledes  bör   frågor   som
gäller      införande      av      ett
genusperspektiv  i  biblioteksplanerna
beslutas på lokal nivå.
Med  hänvisning  till   det  anförda
avstyrker utskottet motion  Kr248  (v)
yrkandena 2 och 3.

6.2.3 Utvärdering av
bibliotekslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag om utvärdering  av
bibliotekslagen.
Jämför reservation 8 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna   stöder   i   motion   Kr362
regeringens  förslag  till ändring  av
bibliotekslagen men efterlyser dels en
utvärdering av lagen, dels mål för den
nationella        bibliotekspolitiken.
Regeringen bör därför  återkomma  till
riksdagen    och    presentera    sina
ambitioner  för de svenska biblioteken
(yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets  uppfattning är det angeläget
att     all     statlig     verksamhet
återkommande följs upp och utvärderas.
Det  gäller  även bibliotekslagen  och
dess effekter. I så måtto är utskottet
enigt  med motionärerna  bakom  motion
Kr362 (kd).

Genom   sitt  utredningsväsende  har
regeringen  möjlighet  att  åstadkomma
uppföljningar och utvärderingar. Detta
har  också  nyligen  gjorts genom  det
utredningsuppdrag  som   redovisats  i
rapporten  Om biblioteksverksamheterna
(Ds    2003:66).     Resultatet     av
utredningsuppdraget   mynnade   -  som
visats  i  det  föregående  -  ut i de
förslag som ligger till grund för  den
nu      aktuella      ändringen     av
bibliotekslagen. Det kan tilläggas att
Kulturrådet  har i uppdrag  att  följa
utvecklingen      i      stort      på
folkbiblioteksområdet. Rådet redovisar
fortlöpande statistik,  utvärderingar,
utredningar  och omvärldsanalyser  som
avser folkbiblioteksområdet.
Då det gäller  den  del  av motionen
som syftar till att mål ska sättas upp
för den nationella bibliotekspolitiken
vill  utskottet  påminna  om  att   en
särskild  utredare  nyligen  gjort  en
översyn  av  verksamheten  vid  Kungl.
biblioteket.  I  betänkandet  KB - ett
nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
vill  utredaren  se  en ökad nationell
samordning och utveckling  av hela det
offentliga   bibliotekssystemet   till
stöd  för  forskning  och  utbildning.
Utredaren    föreslår    att    Kungl.
biblioteket  ska   ha  ett  nationellt
ansvar som ska omfatta alla offentliga
bibliotek  (bet. s. 396).  Betänkandet
har remissbehandlats  och  bereds  för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med   hänvisning  till  det  anförda
anser utskottet  att  det  inte  finns
något  skäl  för riksdagen att föreslå
att   regeringen   ska   vidta   några
åtgärder      med     anledning     av
motionsförslaget.  Riksdagen bör avslå
motion Kr362 (kd) yrkande 7.

6.3 Riktlinjer för fonogram


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riktlinjerna för stöd
till fonogram ska ändras  och att
det  i fortsättningen ska ankomma
på regeringen att besluta om dem.
Utskottet  förutsätter  dock  att
riksdagen            återkommande
infor[15]meras om de förändringar
som  vidtas.  Två motionsyrkanden
avstyrks.
Jämför reservation 9 (fp, kd).

Propositionen

Riksdagen  godkände   1982  riktlinjer  [16]för
statens   stöd  till  produktion   och
utgivning av  fonogram.  Enligt  dessa
ska   stödet  huvudsakligen  tilldelas
fonogramföretag     med    regelbunden
utgivning, även om en  mindre  del  av
stödet  bör  kunna  avsättas  för stöd
till tillfälliga producenter. Stöd får
endast   avse   enskilda  produktioner
eller   projekt   och   inte   samlade
utgivningar. Beslut om produktionsstöd
ska meddelas i förhand.

Med stöd av riksdagens  bemyndigande
har  regeringen  medgivit att  Statens
kulturråd under en treårsperiod prövar
alternativa  former  av  fonogramstöd.
Bakgrunden  till   försöksverksamheten
var     bl.a.     svårigheterna      i
distributionen och marknadsföringen av
konstnärligt    och    kulturpolitiskt
värdefulla skivor. De nya stödformerna
var ett försök att tillgodose  små och
medelstora  bolags behov och ett  sätt
att uppmuntra  s.k. smala produktioner
i  en tid av hård  konkurrens.  Utöver
det    ordinarie   produktionsbidraget
omfattade      det     differentierade
fonogramstödet   ett    artist-    och
upphovsmannastöd,                  ett
marknadsföringsstöd       och      ett
verksamhetsstöd. Under försöksperioden
har      kritik      framförts     mot
fonogramstödets     nya    utformning.
Kritiken  har  t.ex.  gällt  de  ökade
möjligheterna för stora  skivbolag att
erhålla stöd, liksom tillämpningen  av
bidragsreglerna när det gäller artist-
och upphovsmannastödet.
Kulturrådet   har   på   regeringens
uppdrag   analyserat   effekterna   av
fonogramutgivningen inom olika genrer.
Rådet    lämnade    våren   2004    en
utvärdering     av    försöksperioden.
Utvärderingen  omfattar  även  förslag
till stödets framtida utformning.
Kulturrådet förordar  att  ett antal
förändringar  görs  av stödet för  att
tillgodose  kraven på  flexibilitet  i
bidragsgivningen.   Förslagen  innebär
bl.a. att förordningen  (1982:505)  om
statsbidrag   för   framställning  och
utgivning av fonogram  ska  ändras  så
att   inte   endast  svensk  musik  är
stödberättigad.  I  stället  bör det i
förordningen anges att svenska  och  i
Sverige    bosatta    upphovsmän   ska
omfattas  av  stödet. Vidare  föreslås
att   stödet   till   produktion   och
utgivning av fonogram  ska ändras till
att   innefatta   samtliga  delar   av
produktionsprocessen  från  inspelning
till  försäljning och att artist-  och
upphovsmannastödet     ska     slopas.
Kulturrådet  föreslår  också  att  det
införs   ett   distributionsstöd  till
kommunbibliotek      som     därigenom
kostnadsfritt  ska  erbjudas  tillgång
till alla utgåvor som får produktions-
och marknadsföringsstöd.
Regeringen, som i huvudsak instämmer
i  Kulturrådets  förslag,   anser  att
stödet  till  produktion och utgivning
av  fonogram bör  ändras  så  att  det
innefattar     samtliga    delar    av
produktionsprocessen  från  inspelning
till  försäljning.  Riktlinjerna   för
stöd  till produktion och utgivning av
fonogram  bör  därför  ändras.  Vidare
anför  regeringen  att stödet bör vara
flexibelt för att kunna  möta en snabb
teknisk  utveckling  och en  i  övrigt
föränderlig  bransch. Därför  föreslås
att det i fortsättningen  ska  ankomma
på    regeringen    att   besluta   om
riktlinjerna.
Slutligen anser regeringen  att  det
är  väsentligt  att  tillämpningen och
administrationen     av     de     nya
stödformerna  tar  hänsyn  till  olika
genrers speciella förutsättningar.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna avvisar  i motion Kr368
regeringens  förslag att ansvaret  för
riktlinjer  för   fonogramstödet   ska
flyttas     från     riksdagen    till
regeringen. Beslut om riktlinjerna bör
även   i  fortsättningen   fattas   av
riksdagen (yrkande 41).

Kristdemokraterna har i motion Kr361
inte  något   att   invända   mot   de
synpunkter   som  Kulturrådet  framför
rörande  fonogramstödets   utformning.
Emellertid anser partiet att  det även
i   fortsättningen   ska   ankomma  på
riksdagen att godkänna förändringar av
riktlinjerna     för    fonogramstödet
(yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar   att  fonogrammarknaden
under  senare år har genomgått  -  och
alltjämt    genomgår    -   en   stark
förändring. Ett skäl till detta som är
värt att nämnas i sammanhanget  är den
ägarkoncentration som resulterat i att
ett fåtal multinationella bolag numera
dominerar marknaden. Ett annat är  den
omvälvande    och    snabba   tekniska
utvecklingen som i hög  grad  påverkar
såväl produktion som distribution.

Utskottet  noterar  att  regeringens
avsikt   är   att   fonogramstödet   i
fortsättningen  ska  omfatta  samtliga
delar  av  produktionsprocessen   från
inspelning      till      försäljning.
Regeringen   har  emellertid  inte   i
detalj preciserat  vilka ändringar som
kommer  att  göras i riktlinjerna  för
stödet.  Utskottet   har  därför  inte
någon  möjlighet  att  bilda   sig  en
uppfattning    om   vilka   delar   av
Kulturrådets  förslag  som  regeringen
avser att fullfölja och vilka som inte
kommer att genomföras. Med hänsyn till
framför  allt  den   snabba   tekniska
utvecklingen  har utskottet förståelse
för  regeringens   önskan  att  stödet
fortsättningsvis ska  vara  flexibelt.
Likaledes har utskottet förståelse för
att flexibiliteten underlättas  av att
regeringen   får   mandat   att  själv
besluta  om  riktlinjerna  för  stödet
framöver.
Enligt utskottets uppfattning är det
emellertid  angeläget  att understryka
att riksdagen kontinuerligt bör hållas
underrättad  om  de  förändringar  som
regeringen  vidtar  på  detta  område.
Utskottet   förutsätter   därför   att
regeringen    fortsättningsvis     vid
lämpliga   tillfällen   redovisar  för
riksdagen    påtänkta   eller    redan
genomförda       förändringar       av
riktlinjerna för fonogramstödet.
Med  hänvisning  till   det  anförda
tillstyrker   utskottet  förslaget   i
propositionen och avstyrker motionerna
Kr361 (kd) yrkande  9  och  Kr368 (fp)
yrkande 41.


**FOOTNOTES**
[15]: rskr. 1998/99:176.
Senast  i betänkande 2003/04:KrU1,
s. 7
[16]:7.
Prop.     2000/01:94,      bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
Prop. 1996
7 Motionsyrkanden med
budgeteffekt 2006 eller
senare


7.1 Folkbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag om folkbildningens
framtida resursbehov.
Jämför reservation 10 (c).

Motionerna

Frågor   som   rör   folkbildningens   framtida
resursbehov    behandlas     i    fyra
motionsyrkanden.

Motionärerna bakom motion Kr252  (c)
framhåller  att  statens  anslag  till
folkbildningen har reducerats kraftigt
sedan     början     av    1990-talet.
Folkbildningen bör - menar  de  -  ges
rimliga  förutsättningar för att kunna
genomföra   sitt   angelägna  uppdrag.
Genom ett ökat resursutrymme förväntas
studieförbunden             prioritera
studiecirklar   och  kulturarrangemang
bland ungdomar liksom  för grupper med
särskilda behov, främst  människor med
funktionshinder  (yrkande  1).  Vidare
föreslår    motionärerna    att    den
neddragning  av  folkbildningsanslaget
som gjorts sedan början  av 1990-talet
ska  kompenseras  genom  att  anslaget
höjs  till den nivå som det  hade  vid
den tidpunkten (yrkande 3).
Likartade  synpunkter  förs  fram  i
motion    Kr287   (c).   Motionärernas
förslag syftar  till  att  de statliga
resurserna till folkbildningen ska öka
(yrkande 3).
I  motion  Kr211  (kd)  påtalas  den
ansträngda  ekonomiska  situation  som
studieförbunden   befinner    sig   i.
Riksdagen bör mot den bakgrunden  göra
ett  uttalande om att studieförbundens
framtida ekonomi ska utredas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  i  ett tidigare avsnitt i detta
betänkande    redovisat    att    fyra
utredningar      överlämnats      till
regeringen  tidigare   under  året.  I
betänkandet       Folkbildning       i
brytningstid    (SOU   2004:30)    som
överlämnades till  regeringen  i  mars
2004  ges  en  utförlig redovisning av
statsbidragets utveckling sedan början
av            1990-talet.            I
utredningsbetänkandets  sammanfattning
sägs bl.a. följande (s. 14).

Statens  stöd  till  folkbildningen
har lett till olika förutsättningar
för        studieförbund        och
folkhögskolor.    Efter   en   viss
nedskärning i början  av 1990-talet
ligger  det  allmänna statsbidraget
till folkbildningen 2003 något över
1991/92  års nivå.  Om  hänsyn  tas
till          den          allmänna
kostnadsutvecklingen har emellertid
stödet   minskat   med  omkring  20
procent.  För  studieförbunden  har
denna   utveckling    fått    fullt
genomslag  vilket  ställt förbunden
inför   kravet   att   sänka   sina
kostnader    eller   skaffa   andra
intäkter.

Det    kan    tilläggas    att    även
Folkbildningsrådet     i     rapporten
Folkbildningens framsyn framhållit att
det   allmänna  statliga  stödet  till
folkbildningen har urholkats under det
senaste decenniet.

Utskottet    behandlar    i    detta
sammanhang  enbart  motionsförslag som
rör   det   statliga   bidraget   till
folkbildningen. Utskottet  kan  likväl
konstatera     att     inte     endast
statsbidraget  utan  även  kommun- och
landstingsbidragen till folkbildningen
har   minskat   under   den   aktuella
perioden.
I det föregående har utskottet tagit
ställning  till bidragsgivningen  till
folkbildningen  för  2005.  Frågan  om
folkbildningens  framtida  resursbehov
och utvecklingen av statsbidraget bör,
anser  utskottet, ses tillsammans  med
utvecklingen    av    bidragen    från
kommunerna    och    landstingen.   De
analyser av folkbildningens  situation
som    överlämnats   till   regeringen
tidigare  i  år bereds tillsammans med
avgivna remissyttranden för närvarande
inom     Regeringskansliet.     Enligt
utskottets  mening  bör riksdagen inte
föregripa                  regeringens
ställningstagande i denna fråga  genom
att  nu  uttala  sig  om  det framtida
resursbehovet  hos  folkhögskolor  och
studieförbund.    Någon    ytterligare
utredning som belyser studieförbundens
ekonomiska situation,  vilket föreslås
i motion Kr211 (kd), bör  inte  heller
aktualiseras av riksdagen.
Med   hänvisning  till  det  anförda
avstyrker  utskottet  motionerna Kr211
(kd), Kr252 (c) yrkandena 1 och 3 samt
Kr287 (c) yrkande 3.

7.2 Allmän kulturverksamhet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker motioner  om
Kulturnät   Sverige,   sydsamiska
kulturcentret           Gaaltije,
thailändska      kultur-      och
informationscentrumet  i Ragunda,
inriktningen  av  Mångkulturåret,
nationella      uppdrag       och
kulturinstitutioner i Malmö.
Jämför reservation 11 (m).

Motionerna

I motion Kr256 av Kent Olsson (m)  föreslås att
Kulturnät  Sverige ska bevaras. Enligt
motionen är  Kulturnät Sverige av stor
betydelse   för   svenskt   kulturliv.
Motionären       föreslår        ingen
medelsanvisning  för  verksamheten men
menar  att  det  är av vikt  att  alla
aktörer inom kulturen  och  staten tar
ett gemensamt ansvar för detta.

I motion Kr218 av Håkan Larsson  och
Birgitta  Carlsson  (båda  c) föreslås
att   det   sydsamiska   kulturcentret
Gaaltije   ska   få  ett  fast  årligt
statligt   anslag.   Detta   för   att
möjliggöra   en   långsiktigt   stabil
verksamhet.    Gaaltije     kan     då
permanentas som samisk institution.
I  motion Kr242 av Håkan Larsson (c)
förs fram  att  samarbetet  mellan den
thailändska staten och Ragunda  kommun
kring   det  thailändska  kultur-  och
informationscentrumet för norra Europa
i  Bispgården  i  Ragunda  kommun  bör
stödjas  på  olika sätt av den svenska
staten.
Vänsterpartiet   föreslår  i  motion
Kr274 att riksdagen gör ett tillkänna-
givande   till   regeringen   angående
inriktning av Mångkulturåret  (yrkande
3).  Partiet  menar  att det är mycket
viktigt   att   såväl   de  nationella
minoriteterna  som  de invandrade  får
ett avgörande inflytande på och ansvar
för   innehållet   i   Mångkulturåret.
Vidare  sägs  i  motionen att  det  är
viktigt att en del av satsningarna ger
något bestående resultat  med fortsatt
inverkan  på samhällslivet även  efter
det att Mångkulturåret avslutats.
I fyra motioner förs förslag fram på
nya innehavare  av nationella uppdrag.
Textilmuseet i Borås  föreslås  få ett
nationellt  uppdrag i motion Kr348  av
Arne Kjörnsberg m.fl. (s) och i motion
Kr208 av Ulf Sjösten (m). Säters film-
och  biografmuseum   föreslås  få  ett
nationellt uppdrag i motionerna  Kr237
av Kenneth Johansson (c) och Kr337  av
Ulrik Lindgren (kd).
I  motion  Kr202 av Tobias Billström
(m)  förs  fram   att   staten   måste
medverka  till  en långsiktigt hållbar
finansiering   av  Malmö   opera   och
musikteater (yrkande  1).  I  motionen
sägs  vidare  att riksdagen ska avvisa
ett planerat ägarbyte  av  Malmö opera
och   musikteater,   Malmö  dramatiska
teater och Skånes dansteater  (yrkande
2).     Enligt    motionen    planeras
ägarskapet  föras över från Malmö stad
till Region Skåne.

Utskottet

Det  är  viktigt   att   kulturinformation   är
tillgänglig  även på Internet och, som
utskottet  redogjort  för  tidigare  i
betänkandet  (avsnitt 3, anslag 28:2),
anser   utskottet    att   det   varit
motiverat att staten tagit  ett  fullt
finansiellt      ansvar     för     en
Internetportal såsom Kulturnät Sverige
inom kulturområdet.  Motivet  har dock
försvagats   i   och  med  det  ökande
utbudet av sådana  tjänster  med andra
finansiärer. Motion Kr256 (m) avstyrks
därmed.

Utskottet     tog     i     betänkande
2003/04:KrU6 om övergripande frågor på
kulturområdet      ställning      till
motionsförslag   om   finansiering  av
stiftelsen   Sydsamiskt  kulturcentrum
Gaaltije. Utskottet  redogjorde då för
hur stiftelsen finansieras  bl.a.  via
Statens kulturråd och Länsstyrelsen  i
Jämtlands  län. Vidare redogjordes för
det  uppdrag   som   regeringen  givit
Sametinget att utveckla  och  etablera
ett        permanent        nationellt
informationscentrum om samisk  kultur.
I   budgetpropositionen  föreslås  att
under   utgiftsområde  1  anslag  45:1
Sametinget  ökas med 3 miljoner kronor
för detta ändamål. Med hänvisning till
detta pågående utvecklingsarbete anser
utskottet inte  att riksdagen bör göra
något    uttalande    om    Sydsamiskt
kulturcentrum Gaaltije  och  avstyrker
motion Kr218 (c).

Vad       gäller      Kultur-      och
utvecklingscentrum   i   Ragunda  vill
utskottet anföra att när det  är fråga
om  ett  sådant lokalt eller regionalt
kulturcentrum  som beskrivs i motionen
anser  utskottet   att   ansvaret  för
finansieringen främst ligger på lokala
och regionala intressenter.  I den mån
statliga  insatser behövs, bör  sådana
sökas  hos  berörda  instanser,  t.ex.
länsstyrelser  om  det  rör  regionala
medel.  Vidare  har utskottet inhämtat
att Ragunda kommun  fått  bidrag  från
Kulturrådet  för  uppbyggnaden  av ett
thailändskt  bibliotek i kommunen  med
bokdonationer   av   den   thailändska
staten.   Med  det  anförda  avstyrker
utskottet motion Kr242 (c).

Utskottet   har    uppfattningen   att
satsningen på Mångkulturåret är mycket
värdefull.  Syftet med  satsningen  är
att   nå   en  bredare   publik,   att
permanent involvera  nya aktörer på de
kulturella  arenorna  samt   att   öka
utrymmet    för    konstnärliga    och
kulturella  yttringar som i dag sällan
syns.

Mångkulturellt  centrum  i  Botkyrka
har   haft   regeringens  uppdrag  att
kartlägga   och   analysera   hur   de
statliga    kulturmyndigheterna    och
institutionerna  lever  upp till målet
att  etnisk,  kulturell, språklig  och
religiös mångfald  ska tillvaratas som
en  positiv  kraft  samt   bidra  till
minskad                diskriminering,
främlingsfientlighet och  rasism.  Den
rapport   som  Mångkulturellt  centrum
lämnat  till  regeringen  ligger  till
grund för  arbetet med direktiven till
samordnaren  för  Mångkulturåret 2006.
Enligt   utskottets  mening   är   det
självklart    att   såväl   nationella
minoriteter  som  invandrade  får  ett
inflytande    över     innehållet    i
Mångkulturåret.   Av  syftet   framgår
dessutom  att  satsningen   ska   vara
framåtblickande.    Utskottet    menar
därför att något tillkännagivande från
riksdagen   till  regeringen  inte  är
nödvändigt  och   motion   Kr274   (v)
yrkande 3 avstyrks.

Utskottet   har   tidigare  (senast  i
betänkande 2003/04:KrU1) tydligt tagit
ställning     för     den    nuvarande
beslutsordningen   när   det    gäller
nationella  uppdrag. Ordningen innebär
att riksdagen beslutar om ämnesområden
men   att   regeringen   beslutar   om
innehavare  av   de  olika  uppdragen.
Motionerna Kr348 (s), Kr208 (m), Kr237
(c) och Kr337 (kd)  med  förslag  till
nya  innehavare  av nationella uppdrag
avstyrks därmed.

Vad  gäller  kulturinstitutionerna   i
Malmö anser utskottet i likhet med vad
som framgår av betänkande 2003/04:KrU1
att  finansieringen av dessa bör lösas
inom ramen för försöksverksamheten med
ändrad    regional    fördelning    av
kulturpolitiska    medel    där    det
regionala självstyrelseorganet i Skåne
län   tagit   över   befogenheten  att
fördela   statsbidrag  till   regional
kulturverksamhet.    Utskottet   anser
vidare  att  riksdagen  inte   bör  ha
synpunkter  på  ägarskapsförhållandena
av kulturinstitutioner  i  Skåne  län.
Motion Kr202 (m) avstyrks därmed.


7.3 Teater, dans och musik


Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag om framtida  ökade
statsbidrag  till Göteborgsoperan
och länsmusiken i Kalmar län.

Motionerna

I tre motionsyrkanden  tas  frågor  upp som rör
enskilda  musikinstitutioner, nämligen
dels       Göteborgsoperan,       dels
länsmusikverksamheten i Kalmar län.

Förslaget  i motion Kr346 (s) syftar
till att statens  framtida bidrag till
Göteborgsoperan        ska        öka.
Göteborgsoperans   finansiering    har
enligt motionärerna redan från starten
varit  ett problem. För institutionens
framtid       är       det      mycket
otillfredsställande att  den  inte har
en ekonomi som är i långsiktig balans.
Det omöjliggör rationell planering och
effektiv   användning   av  befintliga
resurser.

Två  motionsyrkanden rör den  framtida
resurstilldelningen till länsmusiken i
Kalmar  län.  Förslaget i motion Kr278
(s)       syftar       till        att
länsmusikorganisationen  i  Kalmar län
ska      ha      samma      ekonomiska
förutsättningar som övriga län när det
gäller statligt stöd.

Även  motionären  bakom motion  N238
(kd)  påtalar  att medelstilldelningen
till länsmusiken  i  Kalmar  län varit
betydligt  mindre  än  i andra län.  I
motionen yrkas att en omfördelning ska
göras så att Kalmar län  kan tilldelas
mer  pengar  för länsmusiken  (yrkande
4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar  inledningsvis  förslaget i
motion  Kr346  (s) om statens framtida
bidrag till Göteborgsoperan.

Utskottet  är väl  medvetet  om  den
betydelse som  Göteborgsoperan har för
Västsverige  och   för   musikteaterns
utveckling  i  hela landet.  Utskottet
kan - liksom tidigare - konstatera att
Göteborgsoperan   väl   motsvarar   de
förväntningar  som fanns när riksdagen
hösten 1990 beslutade stödja byggandet
av et[17]t operahus  med  347 miljoner
kronor (jfr bet. 2000/01:KrU1 s. 57).
Utskottet   påminner   om  att   det
ankommer   på  Kulturrådet  att   göra
avvägningar  mellan de olika regionala
och    lokala    institutioner     som
regeringen    har    förklarat    vara
stödberättigade   och   att   därefter
besluta   om   bidragsfördelningen   i
enlighet med förordningen  (1996:1598)
om     statsbidrag    till    regional
kulturverksamhet.  Vidare  bör  nämnas
att    riksdagen   2001   gjorde   ett
tillkännagivande         om        att
Göteborgsoperan skulle få  del  av den
då  aktuella ökningen av anslaget  för
2002.    Det    kan    tilläggas   att
Göteborgsoperan  för  2004  tilldelats
86,7       miljoner      kronor      i
verksamhetsbidrag.    Därutöver    har
operan  erhållit 2 miljoner kronor för
vart och  ett  av  åren 2002, 2003 och
2004  för  samgåendet  med  Skaraborgs
länsteater.  För  2004 har operan även
fått ett utvecklingsbidrag  om 400 000
kronor  för att skapa ett arrangörsnät
i Västra Götalandsregionen.
Utskottet är med hänvisning till det
anförda inte  berett  att  föreslå att
riksdagen  ska  göra ett uttalande  om
ökade    framtida    resurser     till
Göteborgsoperan.   Motion   Kr346  (s)
avstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla
motionsförslagen   om   den   framtida
resurstilldelningen till länsmusiken i
Kalmar län.

Enligt   regleringsbrevet  för  2004
utbetalas   medlen    för   länsmusik-
respektive   orkesterverksamhet   till
landstingen eller  regionförbunden. Av
Kulturrådets  bidragsredovisning   för
2004  framgår  att  Regionförbundet  i
Kalmar län tilldelats 6 315 000 kronor
för  länsmusiken  i  verksamhetsbidrag
och      500      000     kronor     i
utvecklingsbidrag.  Vidare tilldelades
regionförbundet 3 914 000  kronor  för
kammarorkestern     Camerata    Roman.
Orkestern  är  en  egen  resultatenhet
inom  Kalmar  läns musikstiftelse  för
att markera en ekonomisk gränsdragning
mellan          orkestern          och
länsmusikverksamheten.
Utskottet vill  understryka  att det
ankommer  på Kulturrådet att inom  den
medelsram som  avsatts  för  ändamålet
väga   olika  länsmusikorganisationers
behov mot  varandra och vid behov göra
omprioriteringar som anses nödvändiga.
Enligt vad utskottet  har inhämtat har
Kulturrådet  för  både 2003  och  2004
gjort    en    viss   uppräkning    av
verksamhetsbidraget   till  stiftelsen
utöver pris- och löneomräknin[18]g (ca
500 000 kronor för 2003 och ca 300 000
kronor för 2004).
Utskottet är inte berett  att  - som
begärs  i  motion  N238 (kd) - föreslå
att   riksdagen   ska   besluta    att
omfördela  medlen  inom  anslaget  för
regionala  och  lokala  teater-, dans-
och musikinstitutioner (anslag  28:6).
Utskottet anser inte heller att det är
motiverat   att  föreslå  någon  annan
omfördelning inom utgiftsområdet.
Slutligen  vill  utskottet  tillägga
att  riksdagen   våren   2002   i  ett
tillkännagivande     för    regeringen
begärde att en orkesteröversyn  skulle
genomföras.   Regeringen  har  nyligen
uppdragit åt en  särskild utredare att
göra en översyn av  de  professionella
orkestrarna   i  landet.  I  uppdraget
ingår  att  utredaren   ska  analysera
orkestrarnas    regionala   verksamhet
liksom     den    övriga     regionala
musikverksamheten   (dir.   2004:116).
Därmed  kan  utskottet konstatera  att
även   länsmusikverksamheten   i   sin
helhet  kommer  att  belysas  relativt
snart.
Sammanfattningsvis         avstyrker
utskottet  motionerna  Kr278  (s)  och
N238 (kd) yrkande 4.

7.4 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter


Utskottets förslag i korthet

Utskottet               avstyrker
motionsförslag med begäran om att
regeringen    ska   utarbeta   en
proposition        om         ett
handlingsprogram    för   svenska
språket.
Jämför reservation 12 (m).

Motionen

Motionärerna bakom motion  Kr210  (m)  föreslår
att    riksdagen    ska    göra    ett
tillkännagivande om att regeringen ska
utarbeta   en   proposition   om   ett
handlingsprogram  för svenska språket,
baserad      på      språkutredningens
betänkande  Mål  i  mun.   Betänkandet
överlämnades till regeringen  i  april
2002.

Utskottets ställningstagande

Med  anledning  av  ett  tillkännagivande  från
riksdagen   hösten   1999  tillkallade
regeringen     hösten     2000      en
parlamentarisk  kommitté  med  uppdrag
att   lägga   fram  ett  förslag  till
handlingsprogram   för   det   svenska
språket.  Kommittén redovisade i  mars
2002 sitt uppdrag  i betänkandet Mål i
mun  (SOU  2002:27).  Betänkandet  har
därefter remitterats.

Utskottet noterar att  regeringen  i
budgetpropositionen  (utg.omr.  17  s.
28) meddelat att flera departement och
politikområden  har  en  viktig roll i
det  språkpolitiska  arbetet.  Av  den
anledningen tillsatte regeringen under
hösten    2003   en   arbetsgrupp    i
Regeringskansliet   med   uppgift  att
utveckla      en     samlad     svensk
språkpolitik. Beredning av förslagen i
betänkandet  pågår.  Regeringen  avser
att återkomma  till riksdagen i frågan
under 2005.
Enligt   utskottets    mening    bör
regeringens beredningsarbete avvaktas.
Motion Kr210 (m) bör således avslås av
riksdagen.

7.5 Bild och form samt
konsthantverk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker  motioner om
ett uttalande om mötesplatser för
form  och  design samt vikten  av
form och design.
Jämför reservationerna 13 (m) och
14 (m).

Motionerna

I  motionerna   Kr233   och   Kr254  framhåller
Moderata samlingspartiet att form  och
design   får  en  ökad  betydelse  när
utbudet av  produkter  är  stort och i
viss mån likartat. Form och  design är
ett  viktigt  konkurrensmedel som  kan
vara ett strategiskt  verktyg  för ett
företags    framgång   på   marknaden.
Forskningen    kring     designområdet
behöver  få  bättre  möjligheter,  och
konsthantverkets,  formgivningens  och
industridesignens historia  liksom den
samtida    designen    behöver    både
dokumenteras  och  analyseras.  Vidare
sägs   i   motionen   att  hemslöjden,
hantverksarvet  och designen  bör  ges
ökad   betydelse,   arkitektur-    och
designutbildningar  behöver reformeras
samt    aktiva   inom   hantverksyrken
behöver erbjudas  vidareutbildning  om
nya  material m.m. (mot. Kr233 yrkande
19, Kr254 yrkande 1).

Partiet   anser   vidare   att   vid
bildande  av mötesplatser för form och
design är det viktigt att ta till vara
den kompetens som redan finns på flera
håll  i  landet.   Som  exempel  nämns
Röhsska     museet     i     Göteborg,
Arkitekturmuseet,  Nationalmuseum  och
Föreningen  Svensk  Form  som  kan  få
ansvar för olika områden  (mot.  Kr233
yrkande 20, Kr254 yrkande 4).
I  motion  Kr206  av Ulf Sjösten (m)
föreslås att resurser  tillförs så att
man   kan   bygga  upp  två  regionala
mötesplatser  för  form  och  design i
västra  Sverige  med  bas  hos Röhsska
museet  i Göteborg och Textilmuseet  i
Borås.

Utskottet

Utskottet  har  i  betänkande  2003/04:KrU3 med
anledning   av  regeringens  skrivelse
2002/03:129   Arkitektur,   form   och
design     tagit    ställning     till
motionsyrkanden     med    motsvarande
innehåll  som nu behandlas.  Utskottet
skrev då att  det  med hänvisning till
de  mål för den statliga  arkitektur-,
form-    och    designpolitiken    som
riksdagen  enhälligt beslutade om 1998
och   på   grundval   av   regeringens
redovisning  av  insatser inom området
som  redovisades  i   skrivelsen  inte
förelåg något behov av  ett  uttalande
med   anledning  av  motionsyrkandena.
Utskottet   ser  ingen  anledning  att
redan nu ompröva  den  bedömningen och
avstyrker således motionerna Kr233 (m)
yrkande 19 och Kr254 (m) yrkande 1.

I  nämnda  betänkande tog  utskottet
även upp yrkanden  om  nya  stöd  till
mötesplatser   för  form  och  design.
Utskottet redovisade där de olika stöd
som anvisas inom utgiftsområde 17 till
verksamheter  inom  form  och  design.
Särskilt  nämndes  det  nätverksansvar
för konsthantverk  och formgivning som
tilldelats Röhsska museet  i Göteborg.
Mot   bakgrund   av   detta  avstyrkte
utskottet      de      då     aktuella
motionsyrkandena. Utskottet  ser  inte
någon anledning till att ompröva denna
bedömning  utan  avstyrker  motionerna
Kr206  (m), Kr233 (m) yrkande  20  och
Kr254 (m) yrkande 4.

7.6 Arkivfrågor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker  motioner om
Svensk    arkivinformation    och
Ordbok över Sveriges dialekter.
Jämför reservationerna 15 (kd, c)
och 16 (c).

Motionerna

I  motionerna  Kr362  (yrkande  6)  av  Gunilla
Tjernberg m.fl. (kd) och Kr303 av Lars
Lindén (kd) lyfts frågan om långsiktig
finansiering    av   svensk   arkivin-
formation  (SVAR)  fram.  Motionärerna
menar att verksamheten  hotas på grund
av  bristfällig finansiering.  Det  är
enligt  motionerna  mycket viktigt att
regeringen skyndsamt  återkommer  till
riksdagen   med  ett  förslag  om  hur
finansieringen   av  verksamheten  ska
lösas.

I motion Kr307 av  Eskil  Erlandsson
och Birgitta Carlsson (båda c)  och  i
en  under förra riksmötet väckt motion
2003/04:Kr242   av   samma  motionärer
begärs  att finansieringen  av  Ordbok
över  Sveriges   dialekter   skyndsamt
löses.    Motionärerna    menar    att
verksamheten  är  hotad  och  att  ett
omistligt    kulturarv    därmed   kan
förskingras.

Utskottet

Som   utskottet  tidigare  redovisat   planerar
regeringen att till riksdagen lämna en
skrivelse     med     anledning     av
Arkivutredningens betänkande Arkiv för
alla   -   nu  och  i  framtiden  (SOU
2002:78).    Utskottet    anser    att
regeringens   ställningstagande    bör
avvaktas  innan rikdagen tar ställning
till  frågan   om   finansieringen  av
Svensk  arkivinformations  verksamhet.
Motionerna  Kr362  (kd)  yrkande 6 och
Kr303 (kd) avstyrks därmed.

Vad   gäller   Ordbok   över  Sveriges
dialekter  vill utskottet  påminna  om
att   anslaget    till    Språk-   och
folkminnesinstitutet som ansvarar  för
projektet  föreslås  ökas med 1 miljon
kronor för 2005. Anslaget  har även de
senaste  åren  haft förstärkningar  av
engångskaraktär.  I  avsnitt 3 (anslag
28:3) i betänkandet återger  utskottet
även ett svar från t.f. kulturminister
Pär  Nuder på en skriftlig fråga  från
Lennart  Kollmats  (fp) om Ordbok över
Sveriges     dialekter.      Utskottet
avstyrker därmed motionerna Kr307  (c)
och 2003/04:Kr242 (c).


7.7 Museer och utställningar


7.7.1 Stöd till Museum Anna
Nordlander och Children''''''''''''''''s museum

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker två motioner
om statligt stöd till Museum Anna
Nordlander respektive  Children''''''''''''''''s
museum.

Motionerna

I motion Kr216 erinrar Ingegerd  Saarinen m.fl.
(mp)  om att Museum Anna Nordlander  i
Skellefteå   i   dag  har  ett  starkt
kommunalt  och  regionalt   stöd.  Det
behöver  stärkas  med  ett nationellt,
statligt engagemang anser motionärerna
och  föreslår att riksdagen  ska  göra
ett uttalande av denna innebörd.

Motionärerna  framhåller att museet,
som  invigdes  1995,  finansieras  med
bidrag    från   Skellefteå    kommun,
Västerbottens    läns   lansting   och
Länsstyrelsen  i  Västerbottens   län.
Ekonomiskt  stöd har också kommit från
Stiftelsen   Framtidens   kultur   och
Sparbanksfonden Norrland.
Sofia Larsen  (c)  föreslår i motion
Kr222 att riksdagen ska uttala sig för
ett     nationellt     anslag     till
verksamheten vid Children''''''''''''''''s  museum  i
Hallsberg. Detta museum startades 2003
och  bygger  på idéer från USA. Museet
är  ett  upplevelsecentrum   för  barn
mellan ett och sexton år, och liknande
museer  finns  enligt  motionären   på
många platser runt om i världen. Det i
Hallsberg   är   dock   det   enda   i
Skandinavien.

Utskottet

Riksdagen  har  under  senare  år  återkommande
behandlat   olika  motionsförslag  som
syftat till att lyfta fram Museum Anna
Nordlander  i   Skellefteå.   Samtliga
dessa motionsförslag har avstyrkts  av
utskottet. Senast skedde det i samband
med    behandlingen   av   regeringens
budgetförslag     för    2004    (bet.
2003/04:KrU1, s. 26). Utskottet gör nu
ingen annan bedömning  utan  avstyrker
motion Kr216 (mp).

Utskottet finner inte heller anledning
att    biträda    förslaget   om   ett
nationellt   anslag  till   Children''''''''''''''''s
museum. Motion Kr222 (c) avstyrks.

7.7.2 Stöd till Nordiska
Akvarellmuseet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker  en motion om
stöd   till   Nordiska  Akvarell-
museet.
Jämför reservation 17 (m, fp).

Motionen

I motion Kr244 av  Kent  Olsson  och Inger René
(m)  föreslås att riksdagen ska uttala
sig    för    att    regeringen    vid
behandlingen   av   budgeten  för  det
nordiska samarbetet bör beakta behovet
av stöd till Nordiska Akvarellmuseet.

Utskottet

Utskottet har tidigare  i  detta  betänkande  i
samband     med     behandlingen    av
medelstilldelningen till  anslag 28:30
Bidrag till regionala museer  avstyrkt
motionsförslag om särskilda medel  för
2005  till  Nordiska Akvarellmuseet. I
den nu aktuella motionen föreslås inte
att några medel  ska anvisas för nästa
år. Motionärerna vill  i  stället  att
regeringen  ska beakta behovet av stöd
när   budgeten    för   det   nordiska
samarbetet behandlas.

Enligt  utskottets  mening  ankommer
det    på   de   nordiska    ländernas
regeringar  att  gemensamt  väga olika
stödbehov   mot   varandra.  Utskottet
anser inte att det är påkallat med ett
tillkännagivande  från   riksdagen   i
denna    fråga.   Motion   Kr244   (m)
avstyrks.

7.7.3 Upphovsrättsliga konsekvenser
vid visning av museiföremål på
Internet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker en motion om
att      de      upphovsrättsliga
konsekvenserna   av    att   visa
museiföremål   på  Internet   ska
förtydligas i reg-leringsbreven.
Jämför reservation 18 (c).

Motionen

I motion Kr354 av  Birgitta  Sellén  m.fl.  (c)
yrkande  8  föreslås  att regeringen i
museernas      regleringsbrev      ska
förtydliga hur upphovsrättsliga frågor
bör hanteras när museiföremål visas på
Internet. Motionärerna  erinrar om att
museiföremål  i  dag fotograferas  och
läggs ut på Internet. I många fall rör
det  sig  om  museiföremål   som   ger
konstnären rätt till ersättning enligt
den  upphovsrättsliga  lagstiftningen.
Kostnaderna     kan     alltså     bli
oöverstigliga påpekar motionärerna och
begär   att  riksdagen  ska  göra  ett
tillkännagivande   om  vikten  av  att
detta    förtydligas    i    museernas
regleringsbrev.

Utskottet

Utskottet förutsätter att  de  berörda museerna
tar    upp    förhandlingar   med   de
upphovsrättsliga  organisationerna för
att finna godtagbara  villkor för båda
parter   utan   att  kostnaderna   för
museerna   blir   oöverstigliga.   Det
ankommer dock inte  på  riksdagen  att
föreskriva    för    regeringen    hur
regleringsbreven mer i detalj ska vara
utformade.

Utskottet  avstyrker  därför  motion
Kr354 (c) yrkande 8.

7.8 Film


Utskottets förslag i korthet

Utskottet      avstyrker      ett
motionsförslag  om att regeringen
ska prioritera frågan om ett nytt
filmavtal.  Även ett  förslag  om
att regeringen  ska  tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp  som
ska göras delaktig i utarbetandet
av    ett    kommande   filmavtal
avstyrks.   Slutligen   avstyrker
utskottet ett  förslag som gäller
medelstilldelningen          till
regionala  resurscentrum för film
och video.
Jämför  reservationerna  19  (kd)
och 20 (kd).

Bakgrund

Regeringen redovisade i proposition 1998/99:131
Ny  svensk  filmpolitik  innehållet  i
2000   års   filmavtal,  som  parterna
träffat  i  april   1999.   Riksdagens
beslut  med anledning av propositionen
innebar ett godkännande av att, utöver
sådana  ändamål   som   ingått  i  det
tidigare  avtalet, de statliga  stöden
till filmkulturella  ändamål  och till
regional verksamhet skulle omfattas av
det  nya avtalet (bet. 1999/2000:KrU5,
rskr.   1999/2000:13).  Avtalet  avsåg
tiden  den   1   januari  2000-den  31
december 2004.

Av budgetpropositionen  framgår  att
parterna i 2000 års filmavtal har
träffat    avtal   om   att   förlänga
filmavtalet  under  ett år, t.o.m. den
31 december 2005. Vidare  sägs  att en
särskild  arbetsgrupp med filmavtalets
parter tillsattes  i juni 2004 för att
pröva förutsättningarna  för  ett nytt
filmavtal från 2006.
Efter  det  att  budgetpropositionen
överlämnades  till riksdagen  har  den
filmpolitiska arbetsgruppen  enats  om
en   avsiktsförklaring   rörande   den
filmpolitik  som  ska gälla från 2006.
Arbetsgruppen har haft  i  uppdrag att
pröva förutsättningarna för  ett  nytt
filmavtal för tiden efter 2006.
I   arbetsgruppen   ingick  samtliga
parter  i  2000  års  filmavtal,  dvs.
staten,  Sveriges Biografägareförbund,
Sveriges     Television,     TV     4,
Riksföreningen  Våra  Gårdar,  Folkets
Hus  och  Parker,  Föreningen Sveriges
Filmproducenter,              Sveriges
Filmhyrareförening     och     Svenska
Filmdistributörers  Förening.  Därtill
kommer företrädare för tre TV-företag,
nämligen Modern Times Group MTG  AB, C
More  Entertainment  AB  (Canal +) och
Kanal  5  AB.  Samtliga  parter,  både
befintliga och nytillkomna, står bakom
avsiktsförklaringen.
I avsiktsförklaringen förbinder  sig
parterna  att  fortsätta det påbörjade
arbetet med syfte  att träffa ett nytt
filmavtal  för  tiden  den  1  januari
2006-den 31 december 2010. Parterna är
överens om att ett  nytt filmavtal ska
begränsas  till  produktionsstöd  till
svensk  film  och  vissa   stöd   till
distribution  och  visning  av  film i
hela   landet.   Ansvaret   för  andra
filmpolitiska  stöd  ska  övertas   av
staten    [19]och   regleras   utanför
avtalets  ram.   Målet  med  ett  nytt
filmavtal ska bl.a.  vara  att  stödja
och stimulera förnyelse och utveckling
av svensk filmproduktion, distribution
och visning av film i hela landet, att
verka  för  att  svensk filmproduktion
ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch
och  att  antalet  biobesök  ska  öka.
Parterna är även överens  om  att  ett
nytt  filmavtal  ska genomsyras av ett
tydligt  genusperspektiv   som  kommer
till  uttryck både i riktlinjerna  för
fördelningen  av de olika stöden och i
övergripande målformuleringar.

Motionerna

Moderata samlingspartiet  anför  i motion Kr233
att frågan om ett nytt filmavtal väckt
berättigad  oro under det gångna året.
Motionärerna    anser   att   det   är
allvarligt att parterna  inte  lyckats
sy ihop ett nytt avtal, vilket drabbar
den      svenska     filmproduktionen.
Regeringen  bör  ge  prioritet  åt att
under   2005   få  till  stånd  en  ny
överenskommelse mellan parterna. Detta
måste   riksdagen    tydligt   meddela
regeringen (yrkande 17).

Kristdemokraterna  begär   i  motion
Kr361    att    riksdagen   genom   en
parlamentarisk referensgrupp ska göras
delaktig   i   utarbetandet   av   ett
kommande filmavtal. Motionärerna anser
nämligen att det  inte  är acceptabelt
att regeringen ställer riksdagen inför
ett  redan  förhandlat avtal  (yrkande
15).
I  samma  motion,  Kr361,  redovisar
Kristdemokraterna     att     det    i
filmavtalet  finns  en bestämmelse  om
medelstilldelning    till    regionala
resurscentrum för film  och  video.  I
några regioner saknades sådana centrum
vid  filmavtalets  tillkomst  men  har
tillkommit   därefter.  Filminstitutet
har - sägs det  -  inte  möjlighet att
ekonomiskt      stödja     nytillkomna
resurscentrum.  Motionärerna  föreslår
att denna brist i  nuvarande avtal ska
motverkas i nästa avtal (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Yrkande 17 i motion Kr233  (m)  syftar till att
regeringen  ska  prioritera frågan  om
ett    nytt    filmavtal.    Utskottet
konstaterar    att    nuvarande    och
eventuellt      tillträdande       nya
avtalsparter  nyligen  undertecknat en
avsiktsförklaring  om att  träffa  ett
nytt  filmavtal. Detta  skedde  den  6
oktober,  dvs.  efter det att motionen
väcktes. Avsiktsförklaringen refereras
i det föregående.  Utskottet anser att
det      förhållandet      att      en
avsiktsförklaring   har  kommit   till
stånd   visar   att   regeringen    är
angelägen  om  att  ett nytt filmavtal
ska  träffas. Bland annat  med  hänsyn
till att  det  nya  avtalet  förväntas
gälla från den 1 januari 2006  är  det
enligt      utskottets     uppfattning
självklart att  denna  fråga  är  högt
prioriterad  inom Kulturdepartementet.
Enligt  utskottets   uppfattning   får
därmed   motionsyrkandet   anses  vara
tillgodosett.  Riksdagen  bör  således
avslå motion Kr233 (m) yrkande 17.

Utskottet har vid tidigare  tillfällen
behandlat motionsförslag liknande  det
som  nu förs fram av Kristdemokraterna
i   motion    Kr361    om    att    en
parlamentarisk referensgrupp ska delta
i   utarbetandet   av   ett   kommande
filmavtal.  Utskottet  anser nu liksom
tidigare  att  en  sådan referensgrupp
skulle   kunna   störa   de   pågående
förhandlingarna  mellan de  tilltänkta
avtalsparterna (jfr  bet. 2003/04:KrU1
s. 81). Motion Kr361 (kd  ) yrkande 15
avstyrks därför.

Avsiktsförklaringen  som redovisats  i
det föregående innebär  bl.a.  att ett
nytt   filmavtal  ska  begränsas  till
produktionsstöd  till  svensk film och
visning   av   film   i  hela  landet.
Ansvaret för andra filmpolitiska  stöd
-   såsom   exempelvis   stöden   till
regionala  resurscentrum  för film och
video  -  torde därmed komma  att  tas
över av staten  och  regleras  utanför
avtalets    ram.   Det   ankommer   på
regeringen  att  i  budgetarbetet  för
2006 väga olika  angelägna  behov  mot
varandra,  däribland även omfattningen
av stödet för  regionala resurscentrum
för film och video.

Med  hänvisning   till  det  anförda
avstyrker utskottet motion  Kr361 (kd)
yrkande 14.

7.9 Trossamfund


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker motioner  om
finansiering av sjukhuskyrkan.
Jämför reservation 21 (kd, c).

Motionerna

I  tre  motioner   nämligen  Kr230  av  Torsten
Lindström   och  Else-Marie   Lindgren
(båda  kd), Kr231  av  Sven  Brus  och
Yvonne Andersson  (båda kd) samt Kr232
av  Birgitta  Carlsson  och  Margareta
Andersson  (båda  c)  förs  frågan  om
finansieringen  av sjukhuskyrkan fram.
Motionärerna anser  att  sjukhuskyrkan
har  en  mycket  viktig  funktion  att
fylla  för  patienter  men  också  för
anhöriga och inte minst för personalen
inom  vården.  Det är därför angeläget
att  en  översyn  av  det  finansiella
stödet skyndsamt genomförs.

Utskottet

Som utskottet tidigare  redovisat  (avsnitt  3,
anslag  28:39) anser utskottet att den
översyn    av    statsbidragen    till
trossamfunden     som    aviseras    i
budgetpropositionen    bör   avvaktas.
Utskottet  bedömer att frågan  om  den
framtida       finansieringen       av
sjukhuskyrkan kan  komma att behandlas
inom  ramen  för översynen.  Utskottet
avstyrker  därför   motionerna   Kr230
(kd), Kr231 (kd) och Kr232 (c).


7.10 Ungdomsorganisationer


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker en motion om
ökat    framtida     stöd    till
ungdomsorganisationer   för   att
minska  användningen  av  alkohol
och narkotika.

Motionen

Motionären bakom motion So602  (kd)  framhåller
att    politikernas    spariver    och
kortsiktiga  politik  bär skulden till
att  alltfler  ungdomar  berusar   sig
eller  använder  narkotika. I motionen
understryks att det  är  billigare med
förebyggande     arbete     och    att
ungdomsorganisationerna därför  bör få
ökat stöd (yrkande 5).

Utskottet

Utskottet   har   i   det   nyligen  behandlade
betänkandet       2004/05:KrU2      om
ungdomspolitiska  frågor   ställt  sig
bakom  en  rad  åtgärder som ligger  i
linje   med  motionärernas   önskemål.
Bland annat  har  utskottet ställt sig
positivt  till att ett  särskilt  stöd
inrättas för  utveckling  av  drogfria
ungdomslokaler  samt att det utarbetas
såväl  en  ny nationell  handlingsplan
för att förebygga alkoholskador som en
ny  nationell   narkotikahandlingsplan
som tar särskild hänsyn till ungdomars
situation.

Med hänsyn till  de  åtgärder som är
på  gång  avstyrker  utskottet  motion
So602 (kd) yrkande 5.

7.11 Allmänna samlingslokaler


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker motioner  om
stöd  för handikappanpassning  av
allmänna samlingslokaler.
Jämför reservation 22 (kd).

Motionerna

I motion  Kr263  av  Agneta  Lundberg och Göran
Norlander   (båda   s)   föreslås  att
regeringen  ska  ges  till  känna  att
resurserna         för        allmänna
samlingslokaler bör  ökas.  Det behövs
enligt  motionen  resurser  dels   för
upprustning  och  handikappanpassning,
dels för nybyggnation.

Även i motion Kr238  (yrkande  1) av
Annelie Enochson (kd) förs behovet  av
ökat      stöd      till      allmänna
samlingslokaler fram. Motionären menar
att  regeringen  bör lämna förslag  om
utökat stöd i enlighet  med de förslag
som   lämnas  i  utredningsbetänkandet
Allmänna      samlingslokaler     (SOU
2003:118).   Resurserna   behövs   för
ombyggnader och handikappanpassning.

Utskottet

Med anledning av  att det åberopade betänkandet
Allmänna      samlingslokaler      för
närvarande         bereds         inom
Regeringskansliet  är  utskottet  inte
berett       att      förorda      ett
tillkännagivande   för   regeringen  i
frågan. Motionerna Kr238 (kd)  yrkande
1 och Kr263 (s) avstyrks därmed.


7.12 Friluftsorganisationer samt
kvinnoorganisationer


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker  motioner om
stöd   till  kvinnoorganisationer
och friluftsorganisationer.

Motionerna

I motion Kr291 av Viviann Gerdin (c) och Rosita
Runegrund  (kd) anförs att stödet till
kvinnoorganisationer  bör  förstärkas.
Motionärerna    menar   att   det   är
uppseendeväckande  att fördelningen av
samhällets finansiella stöd till olika
organisationer   i   så    hög    grad
missgynnar kvinnors verksamheter.

I  motion  Kr355  av  Kenneth  Lantz
m.fl.  (kd)  framförs  att stödet till
friluftsorganisationer   även    måste
kunna   innefatta   stöd   till  andra
organisationer       som      bedriver
friluftsverksamhet än  de som hittills
fått medel från anslaget (yrkande 15).
Motionärerna anser att målet  för  det
statliga  stödet  ska  vara att stärka
sådan       allmännyttig,      ideellt
organiserad verksamhet  som  har  till
syfte    att    främja    ett   aktivt
friluftsliv.
Även i motion Kr338 av Dan Kihlström
(kd)  sägs att det är viktigt  med  en
öppenhet  för  nya  organisationer vid
fördelning     av     stödet      till
friluftsorganisationer. Som exempel  i
motionen   nämns   scoutrörelsen.  Det
borde dessutom enligt  motionen finnas
ett intresse för en breddning  och  en
möjlighet  att  finna  nya  former för
friluftsfrämjande insatser.

Utskottet

Anslag  30:3  Bidrag till kvinnoorganisationers
centrala   verksamhet    har   nyligen
utvärderats  och  analyserats   av  en
särskild  utredare  som  i  juni  2004
redovisade    sitt    uppdrag    genom
betänkandet Kvinnors organisering (SOU
2004:59).    Utredaren    har    bl.a.
föreslagit     att    det    nuvarande
statsbidraget  till
kvinnoorganisationernas       centrala
verksamhet  ska  ersättas av ett  nytt
statsbidrag för kvinnors organisering,
som  innebär  att fler  organisationer
kommer att kunna  ta  del av bidraget.
Betänkandet    remissbehandlas     för
närvarande.   Utskottet   är   av  den
uppfattningen att regeringens beslut i
denna   fråga   bör   avvaktas   innan
riksdagen     tar    ställning    till
förändringar  av   stödet.   Utskottet
avstyrker därför motion Kr291 (c, kd).

Vad       gäller      stödet      till
friluftsorganisationer  vill utskottet
påminna  om  de kriterier som  ställts
upp  i  förordningen   (2003:133)   om
statsbidrag    till
friluftsorganisationer.   För  att  en
organisation  ska komma i fråga  krävs
att  den  är  riksomfattande  och  har
bedrivit verksamhet under minst två år
före ansökan om  bidrag.  Vidare krävs
att  den är självständig, demokratiskt
uppbyggd  och  öppen  för  medlemskap.
Även om dessa förutsättningar  inte är
uppfyllda,     finns     det    enligt
förordningen   möjlighet   att   lämna
bidrag till organisationer som  bidrar
till  förnyelse  inom friluftsområdet.
Det   får  enligt  utskottets   mening
ankomma   på   Friluftsrådet   att   i
enlighet  med  dessa  bestämmelser och
inom  ramen  för  tillgängliga   medel
pröva  och  väga ansökningar om bidrag
mot  varandra.   Utskottet   avstyrker
motionerna  Kr338 (kd) och Kr355  (kd)
yrkande 15.





**FOOTNOTES**
[17]:/97:67,  yttr.   1996/97:
KrU4y, bet. 1996/97:KU17,
[18]: rskr. 1996/97:178.
Prop. 2002/03:72, yttr. 2002/03
[19]::KrU1y,   bet.   2002/03:KU33,   rskr.
2002/03:196.
Prop.     2003/04:118,    yttr.
2003/04:KrU3y,  bet.   2003/04:KU24,
rskr. 2003/04
Reservationer



Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och  ställningstaganden har  föranlett
följande   reservationer.  I  rubriken
anges  inom parentes  vilken  punkt  i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.


1. Mål- och resultatstyrning på
utgiftsområde 17 (punkt 1)

av  Lennart  Kollmats  och  Cecilia
Wikström (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen      om     mål-     och
resultatstyrning på  utgiftsområde 17.
Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr368 yrkande 1.

Ställningstagande

Kulturpolitiken    ska   enligt    vår
uppfattning   ge   starka    impulser,
bestämt   försvara   de   demokratiska
principerna      om     tanke-     och
yttrandefrihet     samt      garantera
förutsättningarna,   såväl  ekonomiska
som  organisatoriska,  för   en   sund
vardag   när  det  gäller  produktion,
distribution och mottagning av kultur.
Därför      måste      kulturpolitiken
struktureras upp och styras av tydliga
mål. Flera av  de  kulturpolitiska mål
som riksdagen beslutade  om  1996  har
snarare karaktären av medel än mål för
kulturpolitiken.  De  nuvarande  målen
bör  därför  förändras  så  att större
klarhet uppnås.

Vidare   anser   vi  att  målen  för
kulturpolitiken   endast    i    liten
utsträckning    medger    kvalificerad
uppföljning  av  politikens  resultat.
Enligt vår uppfattning måste det kunna
gå   att   avgöra  om  kulturpolitiken
uppnått  sitt  syfte  eller  inte.  De
nationella  målen  för kulturpolitiken
måste       därför      under      den
förnyelseprocess som vi har föreslagit
kompletteras  med uttryckliga, mätbara
mål  för  de enskilda  kulturpolitiska
insatserna.
Vi föreslår  att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om mål- och resultatstyrning
på   utgiftsområde   17.   Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion Kr368  (fp)
yrkande 1.

2. Pris- och löneomräkning
(punkt 2)

av  Lennart  Kollmats   (fp),  Kent
Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena    Adelsohn   Liljeroth   (m),
Cecilia  Wikström   (fp),  Birgitta
Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen     om     pris-     och
löneomräkning.     Därmed     bifaller
riksdagen   motionerna   2004/05:Kr357
yrkande 3 och 2004/05:Kr361  yrkande 1
samt avslår motion 2004/05:Kr311.

Ställningstagande

De  fria  grupperna  står för en  stor
andel   av   de  föreställningar   som
framförs  i Sverige  varje  år.  Deras
verksamhet  är ofta nyskapande, och de
har stor betydelse  för  förnyelsen av
kulturlivet. Staten ger ett  stöd till
de  fria  grupperna  som  fördelas  av
Kulturrådet. Stödet omfattas  inte  av
någon  pris-  och löneuppräkning trots
att större delen  av anslaget går till
just löner. Vi anser  att det bör vara
en självklarhet att även  detta anslag
ska     omfattas    av    pris-    och
löneuppräkning.  Regeringen bör därför
snarast återkomma  med  ett förslag av
denna innebörd.

Vad   vi   här   har  framhållit   bör
riksdagen som sin mening ge till känna
för   regeringen.   Därmed    bifaller
riksdagen motionerna Kr357 (kd, m, fp,
c) yrkande 3 och Kr361 (kd) yrkande  1
samt avslår motion Kr311 (v).


3. Pensionsvillkor vid teater-,
dans- och musikinstitutioner
(punkt 3)

av   Lennart  Kollmats  (fp),  Kent
Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena   Adelsohn    Liljeroth   (m),
Cecilia  Wikström  (fp),   Birgitta
Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen  om pensionsvillkor  vid
teater-, dans- och musikinstitutioner.
Därmed bifaller  riksdagen  motionerna
2004/05:Kr233        yrkande       23,
2004/05:Kr239  yrkandena   8  och  12,
2004/05:Kr341, 2004/05:Kr361 yrkande 2
och  2004/05:Kr368  yrkande  10   samt
avslår     motionerna    2004/05:Kr290
yrkande    13,    2004/05:Kr302    och
2004/05:Kr309 yrkandena 1-5.

Ställningstagande

De     samhällsägda
scenkonstinstitutionerna har  drabbats
av  kraftigt höjda pensionspremier  på
70    miljoner    kronor    per    år.
Premiehöjningarna  har institutionerna
inte   kunnat   påverka,   än   mindre
förutse.  I  budgetpropositionen   har
regeringen    anvisat    en    närmast
symbolisk  kompensation  på 5 miljoner
kronor    per    år,    förutom    ett
engångsbelopp  på  20  miljoner kronor
för   att   komma   till   rätta   med
scenkonstinstitutionernas
pensionspremieproblem.
Uppenbarligen     har     regeringen
sedermera  kommit till insikt  om  att
detta  var långt  ifrån  tillräckligt.
Bara  en  dryg  månad  efter  det  att
budgetpropositionen  överlämnats  till
riksdagen   har   nämligen  regeringen
beslutat   att  dessa   institutioners
pensionspremier   ska   vara  fortsatt
oförändrade   även   under   2005.   I
beslutet  förklarar  regeringen  också
att den har för avsikt  att  återkomma
med   ett  förslag  i  frågan  om  hur
skillnaden    mellan    slutlig    och
preliminär  premie  för  2004 och 2005
ska finansieras. I ett pressmeddelande
har regeringen aviserat att  detta ska
ske       i       anslutning      till
vårpropositionen. Det  framgår däremot
inte om de berörda institutionerna  då
kommer  att  få  full kompensation för
sina  merkostnader,   än   mindre  hur
finansieringen     av     de     ökade
pensionspremierna       ska      lösas
långsiktigt efter 2005.
Regeringens       hantering       av
scenkonstinstitutionernas
pensionsproblem   är  anmärkningsvärd.
Frågan har dragits  i långbänk i flera
år,    vilket    skapat   oro    bland
scenkonstnärerna och  blivit en hämsko
på  dessa institutioners  skaparkraft.
Det har också medfört att unga dansare
fått   svårt   att   få  arbete  efter
genomgången utbildning  i  och med att
äldre  dansare valt att arbeta  längre
på grund  av  osäkerheten  om sin egen
pension. Det har t.o.m. gått  så långt
att Operan tvingats ta ett första steg
mot  konkurs  genom  att förbereda  en
kontrollbalansräkning.
Vi anser att regeringen  snarast ska
återkomma   till  riksdagen  med   ett
förslag till finansiering som fullt ut
kompenserar de berörda institutionerna
för   de   ökade    premiekostnaderna.
Regeringen  ska  då  också   lämna  en
tydlig  ekonomisk  redovisning av  hur
pensionsåtagandena    har     påverkat
institutionsteatrarna.
Vad   vi   här  har  framhållit  bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Det  innebär att riksdagen
bör  bifalla  motionerna   Kr233   (m)
yrkande  23, Kr239 (m) yrkandena 8 och
12, Kr341  (kd),  Kr361 (kd) yrkande 2
och Kr368 (fp) yrkande  10  samt avslå
motionerna Kr290 (v) yrkande 13, Kr302
(fp) och Kr309 (v) yrkandena 1-5.

4. Ändring i lagen om TV-avgift
(punkt 5)

av  Lennart  Kollmats  (fp),   Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna
Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår  regeringens förslag
till lag om ändring  i lagen (1989:41)
om    TV-avgift.    Därmed    bifaller
riksdagen   motionerna   2004/05:Kr349
yrkande 2 och 2004/05:Kr366  yrkande 1
och   avslår   proposition   2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 2.

Ställningstagande

I     budgetpropositionen     föreslår
regeringen  att TV-avgiften ska  höjas
med 48 kronor  till  1 920  kronor per
år. I enlighet med vad som framförs  i
våra    motioner    avvisar   vi   den
föreslagna höjningen.

Vi föreslår att riksdagen  med  bifall
till  motionerna  Kr349 (m) yrkande  2
och  Kr366  (fp)  yrkande   1   avslår
proposition  1  utgiftsområde 17 punkt
2.


5. Ändrad eller avskaffad TV-avgift
(punkt 11)

av  Kent  Olsson,   Lena   Adelsohn
Liljeroth  och Anna Lindgren  (alla
m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen    om    ändrad    eller
avskaffad  TV-avgift.  Därmed bifaller
riksdagen       delvis      motionerna
2003/04:K444 yrkande  3, 2004/05:Kr339
och 2004/05:
Kr390      samt      avslår     motion
2003/04:Kr208.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion
2003/04:K444 (m) yrkande  3  anser  vi
att   innehållet  i  begreppet  public
service  måste  moderniseras. Vi menar
att public service  ska  betraktas som
en del i det samlade programutbudet  i
stället   för   som  en  konkurrerande
verksamhet. Offentlig finansiering ska
- anser vi - användas  för program och
verksamheter   som  kompletterar   och
bidrar  till  programutbudet   i  dess
helhet.    Vidare    bör    delar   av
programföretagen privatiseras.  Med en
modern  definition  av  public service
upphör  motiven  för  en särskild  TV-
avgift.   Avgiftsfinansieringen    bör
således  upphöra  och  public service-
verksamheten bör i stället finansieras
med skattemedel. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen  med  förslag
till annan finansiering.


6. Bemyndigande för regeringen att
beställa konstverk (punkt 15)

av  Lennart  Kollmats  och  Cecilia
Wikström (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen   om  bemyndigande   för
regeringen  att  beställa   konstverk.
Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr368  yrkande  26  och avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 8.

Ställningstagande

Vi   anser  att  det  är  en  felaktig
prioritering    att   som   regeringen
föreslår  minska  på   resurserna  för
större,   statliga  konstbeställningar
genom att begära  ett bemyndigande för
ett  mindre  belopp  än  tidigare  år.
Därmed krymper utrymmet för regeringen
att   ingå  långsiktiga  åtaganden   i
samband  med  större  projekt.  Enligt
Folkpartiet liberalernas mening kan  i
stället   anslag   28:15   Konstnärlig
gestaltning  av den gemensamma  miljön
minskas  genom   att   landsting   och
kommuner  tar  ett  större finansiellt
ansvar för utsmyckningen.

Vi  föreslår att riksdagen  som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi   anfört    om   bemyndigande   för
regeringen  att  beställa   konstverk.
Därmed  bör  riksdagen bifalla  motion
Kr368  (fp)  yrkande   26   och  avslå
proposition  1 utgiftsområde 17  punkt
18.

7. Ändring i bibliotekslagen
(punkt 19)

av  Lennart   Kollmats  (fp),  Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m),    Cecilia   Wikström    (fp),
Birgitta   Sellén   (c)   och  Anna
Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen     om     ändring     i
bibliotekslagen.    Därmed    bifaller
riksdagen   motionerna   2004/05:Kr233
yrkande  9  och 2004/05:Kr368  yrkande
15,     bifaller     delvis     motion
2004/05:Kr368  yrkande  16 samt avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 3.

Ställningstagande

I   likhet   med  vad  som  anförs   i
motionerna Kr233  (m)  och  Kr368 (fp)
anser   vi  att  bibliotekslagen   ska
upphävas.    Lagen   är   enligt   vår
uppfattning   onödig    och    hindrar
förnyelse  och  mångfald. Den är också
ett   utslag   av  misstro   mot   den
kommunala självstyrelsen. Det finns en
risk att lagen kan  få  till  resultat
att   biblioteksverksamheten  fördyras
och  motverkar  kommunernas  möjlighet
att  bedriva   en  verklighetsanpassad
verksamhet fokuserad  på  bibliotekens
egentliga syfte.

Som     en     följd     av    detta
ställningstagande  anser vi också  att
regeringens  förslag  till  ändring  i
bibliotekslagen    bör    avslås    av
riksdagen.    Ett    fullföljande   av
regeringens   förslag   innebär    att
ytterligare  byråkratiska formaliteter
rörande samverkan  och  framtagande av
biblioteksplaner läggs på  biblioteken
och deras huvudmän. Detta är  -  menar
vi   -   ett   utslag  av  övertro  på
centraliserad politisk detaljstyrning.
Vi föreslår att  riksdagen  som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi     anfört     om     ändring     i
bibliotekslagen.    Därmed    bifaller
riksdagen motionerna Kr233 (m) yrkande
9  och Kr368 (fp) yrkande 15, bifaller
delvis  motion  Kr368  (fp) yrkande 16
och avslår proposition 1 utgiftsområde
17 punkt 3.

8. Utvärdering av bibliotekslagen
(punkt 21)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen    om   utvärdering   av
bibliotekslagen.    Därmed    bifaller
riksdagen   motion   2004/05:    Kr362
yrkande 7.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion
Kr362   (kd)  stöder  jag  regeringens
förslag      till       ändring      i
bibliotekslagen. Emellertid efterlyser
jag   liksom   motionärerna  dels   en
utvärdering av lagen, dels mål för den
nationella bibliotekspolitiken.

Regeringen  bör   därför   utvärdera
lagen och därefter redovisa resultatet
av  utvärderingen  för  riksdagen.   I
anslutning   härtill   bör  regeringen
också  presentera sina ambitioner  för
de svenska  biblioteken och de mål som
ska gälla för bibliotekspolitiken.
Jag föreslår  att  riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag    anfört   om   utvärdering    av
bibliotekslagen.    Därmed    bifaller
riksdagen motion Kr362 (kd) yrkande 7.

9. Riktlinjer för fonogram
(punkt 22)

av  Lennart  Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd) och Cecilia Wikström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  avslår regeringens  förslag
till riktlinjer  för  fonogram. Därmed
bifaller      riksdagen     motionerna
2004/05:Kr361    yrkande     9     och
2004/05:Kr368  yrkande  41  och avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 6.

Ställningstagande

I   likhet   med   motionärerna  bakom
motionerna Kr368 (fp)  yrkande  41 och
Kr361   (kd)   yrkande  9  avvisar  vi
regeringens förslag  att  riktlinjerna
för   fonogramstödet  hädanefter   ska
fastställas  av  regeringen och inte -
som nu är fallet - av riksdagen.

Vi föreslår därför  att  det  även i
fortsättningen    ska    ankomma    på
riksdagen   att   godkänna  eventuella
ändringar av riktlinjerna för stödet.

10.Folkbildningens framtida
resursbehov (punkt 23)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen.     Därmed     bifaller
riksdagen   motionerna   2004/05:Kr252
yrkandena  1  och  3 och 2004/05:Kr287
yrkande    3    och   avslår    motion
2004/05:Kr211.

Ställningstagande

Som anförs i motionerna  Kr252 (c) och
Kr287  (c)  har  statens  anslag  till
folkbildningen   reducerats   kraftigt
sedan  början av 1990-talet. På  samma
sätt som  övriga  delar  av samhällets
utbildningsinstitutioner, såsom grund-
och gymnasieskolor samt högskolor  och
universitet    resursmässigt   stärkts
under denna period  är  det väsentligt
att    även    folkbildningen    genom
återställda    anslag    ges   rimliga
förutsättningar   för  sitt  angelägna
uppdrag. Anslaget till  folkbildningen
bör därför ökas i syfte att återställa
den   neddragning   av   de   statliga
bidragen  som  skett under den angivna
perioden.    Jag    förutsätter    att
studieförbunden  genom   detta   ökade
resursutrymme              prioriterar
studiecirklar   och  kulturarrangemang
för ungdomar och grupper med särskilda
behov,     främst    människor     med
funktionshinder.

Jag föreslår  att  riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om folkbildningens framtida
resursbehov. Därmed bifaller riksdagen
motion Kr252 (c) yrkandena  1  och  3,
Kr287 (c) yrkande 3 samt avslår motion
Kr211 (kd).

11.Bevarande av Kulturnät Sverige
(punkt 24)

av   Kent   Olsson,  Lena  Adelsohn
Liljeroth och  Anna  Lindgren (alla
m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen    om    bevarande    av
Kulturnät  Sverige.  Därmed   bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr256.

Ställningstagande

Vi anser att Kulturnät Sverige  är  av
stor  betydelse för svenskt kulturliv.
Där har  man  kunnat hitta information
om vad som händer  inom kulturen, fått
kunskap om kulturella  arrangemang och
information om gallerier, teatrar m.m.
Dessutom har små aktörer  som inte har
råd att marknadsföra sig på annat sätt
kunnat   sprida  information  om   sin
verksamhet   på  kulturnätet.  Att  nu
lägga  ned denna  portal  på  Internet
anser vi  vara  olyckligt.  Det  är av
vikt  att staten och alla aktörer inom
kulturen  tar ett gemensamt ansvar för
detta.

Vi föreslår  att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi  anfört  om  bevarande av Kulturnät
Sverige. Därmed bör  riksdagen bifalla
motion Kr256 (m).

12.Proposition om ett
handlingsprogram för svenska
språket (punkt 34)

av   Kent  Olsson,  Lena   Adelsohn
Liljeroth  och  Anna Lindgren (alla
m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen om en proposition om ett
handlingsprogram  för svenska språket.
Därmed   bifaller   riksdagen   motion
2004/05:Kr210.

Ställningstagande

I  början av 2002 avslutade  Kommittén
för  svenska språket sitt arbete genom
att överlämna  betänkandet  Mål  i mun
(SOU  2002:27)  till regeringen. Snart
har  tre  år  gått sedan  dess.  Efter
sedvanlig remissomgång  har  ingenting
hänt. I likhet med motionärerna  bakom
motion   Kr210   (m)   anser   vi  att
situationen  för  det  svenska språket
såväl  i  Sverige  som internationellt
och  för  undervisningen  i  främmande
språk, hemspråk  m.m. är sådan att det
är påkallat att en proposition baserad
på    språkutredningens     betänkande
snarast utarbetas.

Vi  föreslår  att riksdagen som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi  anfört om en proposition  i  denna
fråga.   Därmed   bifaller   riksdagen
motion Kr210 (m).

13.Vikten av form och design
(punkt 35)

av   Kent   Olsson,  Lena  Adelsohn
Liljeroth och  Anna  Lindgren (alla
m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen om vikten  av  form  och
design.   Därmed   bifaller  riksdagen
motionerna  2004/05:Kr233  yrkande  19
och 2004/05:Kr254 yrkande 1.

Ställningstagande

Form och design  tar  en  allt  större
plats  i  våra  liv. I bra formgivning
förenas det yttre  sköna  med det inre
praktiska. Form och design får en ökad
betydelse när utbudet av produkter  är
stort   och   i   viss  mån  likartat.
Produktutvecklingen  rör både funktion
och budskap. Form och  design  är  ett
viktigt  konkurrensmedel  som kan vara
ett  strategiskt verktyg för  företags
framgång  på  marknaden.  Design  är i
lika  hög  grad  en kulturpolitisk och
näringspolitisk    fråga     som    en
utbildningspolitisk fråga. Hemslöjden,
hantverksarvet  och  designen bör  ges
ökad   betydelse.   Samspelet   mellan
utbildning,   forskning    och   olika
aktörer  är  viktigt. Arkitektur-  och
designutbildningarna           behöver
reformeras. Aktiva inom hantverksyrken
behöver    vidareutbildning   om   nya
material,  miljöanpassning   m.m.   En
modern lärlingsutbildning är nödvändig
för  att  slå  vakt om de kulturvärden
som   hantverken   representerar.   De
offentliga  resurserna  på  form-  och
designområdet       bör      utnyttjas
effektivare  och  därför   samlas  hos
färre  aktörer.  De offentliga  medlen
bör  i  större  utsträckning  gå  till
utbildning och forskning.

Vi föreslår att  riksdagen  som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi   anfört  om  vikten  av  form  och
design.  Därmed  bör riksdagen bifalla
motionerna Kr233 (m)  yrkande  19  och
Kr254 (m) yrkande 1.

14.
Mötesplatser för form och design
(punkt 37)

av   Kent   Olsson,  Lena  Adelsohn
Liljeroth och  Anna  Lindgren (alla
m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under
punkt 37 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen om mötesplatser för form
och design. Därmed bifaller  riksdagen
motionerna  2004/05:Kr233  yrkande  20
och 2004/05:Kr254 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  anser att ett åsiktsutbyte  behövs
inom  form- och designområdet. Det bör
därför  finnas  flera mötesplatser där
företag       och      industridesign,
konsthantverk  och   formgivare   samt
arkitekter  och  brukare kan mötas och
inspireras,  bl.a.   för   att   vidga
kunskaperna   på   området   och   öka
tillgängligheten       också       för
allmänheten.   Det  är  angeläget  att
inte   låsa   fast   ansvaret   på  en
institution.  Den  kompetens som redan
finns  på  flera  håll  i  landet  bör
utnyttjas och utvecklas, t.ex. den som
finns      hos     Röhsska     museet,
Nationalmuseum, Föreningen Svensk Form
och Exportrådet.  Det  behövs dessutom
en arena, fristående från  staten, där
ansvaret           samlas          för
kvalitetsuppbyggnad      samt      för
utveckling  och forskning. Vilken roll
som det av regeringen  inrättade Rådet
för  arkitektur, form och  design  här
kommer att spela återstår att se.

Det  har  länge  funnits önskemål om
ett form- och kunskapscentrum i Stock-
holm.    Föreningen    Svensk    Form,
Stiftelsen    Svensk    Industridesign
(SVID), Svenska institutet och Svenska
Moderådet  skulle kunna samarbeta  och
tillsammans med högskolor, näringsliv,
museer och designer bilda denna arena.
Vi föreslår  att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om mötesplatser för form och
design.  Därmed  bör riksdagen bifalla
motionerna Kr233 (m)  yrkande  20  och
Kr254 (m) yrkande 4.

15.Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet
(punkt 38)

av   Gunilla   Tjernberg  (kd)  och
Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 38 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen   om   finansiering   av
Svensk  arkivinformations  verksamhet.
Därmed  bifaller  riksdagen motionerna
2004/05:Kr303     och    2004/05:Kr362
yrkande 6.

Ställningstagande

Svensk arkivinformation (SVAR), som är
en  enhet  under Riksarkivet,  arbetar
med att genom digitalisering förbättra
tillgängligheten   till  arkivmaterial
för   allmänheten.   Verksamheten   är
huvudsakligen lokaliserad till Ramsele
där  det  bl.a.  finns  en  forskarsal
tillgänglig  för  såväl  forskare  som
intresserad   allmänhet.  Verksamheten
bekostas    till    stor     del    av
arbetsmarknadspolitiska            och
regionalpolitiska   medel  i  form  av
lönebidragsanställning  och medel från
EU:s strukturfonder.

Under   senare   år   har   bidragen
successivt  minskat  och  verksamheten
går  med årlig förlust. Den  situation
som SVAR  nu befinner sig i är närmast
paradoxal.   Huvudmannen   Riksarkivet
begär  av SVAR en budget i balans  och
bidragsgivarna    kräver    minst   en
bibehållen,   alternativt  en  utökad,
verksamhet.  Vi   kräver   därför  att
regeringen tillsammans med Riksarkivet
ser  över SVAR:s framtida organisation
och finansiering  samt återkommer till
riksdagen med ett förslag.
Vi  föreslår att riksdagen  som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört  om  finansiering  av Svensk
arkivinformations  verksamhet.  Därmed
bör riksdagen bifalla motionerna Kr303
(kd) och Kr362 (kd) yrkande 6.

16.Finansiering av utgivningen av
Ordbok över Sveriges dialekter
(punkt 39)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 39 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen   om   finansiering   av
utgivningen  av  Ordbok  över Sveriges
dialekter.  Därmed bifaller  riksdagen
motion  2004/05:Kr307   och   bifaller
delvis 2003/04:Kr242.

Ställningstagande

Budgetåret 1984/85 beslutade riksdagen
att verket över Sveriges dialekter ska
fullbordas.   Anledningen  till  detta
beslut var att  den  senaste  ordboken
från  1860-talet var starkt föråldrad.
Efter  den   utgåvan   har   insamling
fortsatt av tiotusentals människor ute
i   våra   bygder.  Nu,  20  år  efter
riksdagsbeslutet,  kan konstateras att
uppdraget  har  drivits  på  sparlåga.
Kostnaderna   för   fortsättning    av
utgivningen är ingalunda oöverkomliga.
Det  är  snarare  en  fråga  om vilja.
Ordboken  vänder sig inte enbart  till
fackfolk   utan    till    hela    den
intresserade  allmänheten.  De svenska
dialekternas  ordskatt  är en omistlig
del av vårt kulturarv som  tillhör och
berör   oss   alla.  Kommer  inte   en
förstärkning snarast  förskingras  ett
omistligt  kulturarv.  Regeringen  bör
därför  enligt  min  mening  skyndsamt
återkomma   till   riksdagen  med  ett
förslag till finansiering av ordboken.

Jag föreslår att riksdagen  som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag    anfört   om   finansiering   av
utgivningen  av  Ordbok  över Sveriges
dialekter.    Därmed   bör   riksdagen
bifalla motion  Kr307  (c) och bifalla
delvis motion Kr242 (c).

17.Stöd till Nordiska
Akvarellmuseet (punkt 41)

av  Lennart  Kollmats  (fp),   Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna
Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under
punkt 41 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen  om stöd  till  Nordiska
Akvarellmuseet.     Därmed    bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr244.

Ställningstagande

Nordiska Akvarellmuseet  är det första
museet i sitt slag. Där visas verk som
lånats in från andra nordiska museer i
syfte att ge en samlad bild av nordisk
akvarellkonst.

Akvarellmuseet  är inriktat  på  att
utveckla   museet  till   en   nordisk
mötesplats för att stärka den nordiska
akvarellkonsten  och forskningen kring
denna.  Museet ska  också  bidra  till
nätverksbyggande och marknadsföring av
den nordiska akvarellkonsten.
Då en sådan  verksamhet  skulle vara
värdefull  för  utvecklingen  av   det
nordiska kulturella samarbetet och för
samarbetet   på  konstens  område  bör
regeringen   vid    behandlingen    av
budgeten  för  det nordiska samarbetet
beakta behovet av  stöd  till Nordiska
Akvarellmuseet.
Vad   vi  här  har  framhållit   bör
riksdagen med bifall till motion Kr244
(m) som sin  mening ge regeringen till
känna.

18.Upphovsrättsliga konsekvenser
vid visning av museiföremål på
Internet (punkt 42)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 42 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen    om   upphovsrättsliga
konsekvenser     vid    visning     av
museiföremål   på   Internet.   Därmed
bifaller        riksdagen       motion
2004/05:Kr354 yrkande 8.

Ställningstagande

Många museer fotograferar sina föremål
och   lägger  ut  dem   på   Internet.
Allmänheten kan där på ett enkelt sätt
studera föremålen.

Om Nationalmuseum skulle vilja lägga
ut  samtliga  sina  föremål  på  nätet
skulle det kosta ca 40 miljoner kronor
i upphovsrättsliga ersättningar, detta
beroende  på  att  många  av föremålen
inte är äldre än att de ger konstnären
ersättningsrätt                 enligt
upphovsrättslagen.         Kostnaderna
riskerar alltså att bli oöverstigliga.
Därför     är    det    viktigt    att
regleringsbrev  för museer förtydligas
i detta avseende.

Vad utskottet här  har  framhållit bör
riksdagen med bifall till motion Kr354
(c)  yrkande  8  som  sin  mening   ge
regeringen till känna.


19.Parlamentarisk referensgrupp
inför kommande filmavtal
(punkt 44)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 44 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen  om  en   parlamentarisk
referensgrupp      inför      kommande
filmavtal.  Därmed  bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr361 yrkande 15.

Ställningstagande

Som anförs i motion Kr361  (kd) är det
inte    acceptabelt   att   regeringen
ställer  riksdagen   inför  ett  redan
färdigförhandlat  filmavtal.  Redan  i
samband  med  att 2000  års  filmavtal
träffades ansåg  Kristdemokraterna att
riksda         delta  i  utarbetandet  av  ett   nytt
filmavtal.  Eftersom  det  nu pågående
arbetet  med ett nytt filmavtal  stött
på en rad  svårigheter  är  det enligt
min  åsikt  än viktigare att riksdagen
får tillfälle  att medverka. Detta bör
ske genom att regeringen tillsätter en
parlamentarisk referensgrupp  som  ska
vara   delaktig   i  arbetet  med  det
kommande avtalet.

Jag föreslår att  riksdagen  som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag   anfört   om   en  parlamentarisk
referensgrupp      inför      kommande
filmavtal.  Därmed  bifaller riksdagen
motion Kr361 (kd) yrkande 15.

20.Regionala resurscentrum för film
och video (punkt 45)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 45 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen       om       regionala
resurscentrum   för  film  och  video.
Därmed   bifaller   riksdagen   delvis
motion 2004/05:Kr361 yrkande 14.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion
Kr361  (kd)  anser  jag   att  det  är
nödvändigt  att  stödet  till   filmen
anpassas efter en ny tid med ny teknik
och  nya  utmaningar.  Ett  eventuellt
nytt   filmavtal   får  inte  innebära
låsningar  som  hindrar   en  offensiv
utveckling  av  svensk  film.   I  det
nuvarande     filmavtalet     regleras
resurserna        till       regionala
resurscentrum för film  och video. När
nu sådana verksamheter kommit  i  gång
även   i   regioner  där  de  tidigare
saknats   har    Filminstitutet   inte
möjlighet att ge dem  ekonomiskt stöd.
Filmavtalet  har  i  detta   hänseende
blivit  en  tvångströja i stället  för
ett stöd till svensk film.

Genom   ett   pressmeddelande   från
Kulturdepartementet  har  jag förstått
att   kommande   filmavtal  inte   ska
omfatta     stöd    till     regionala
resurscentrum  för film och video. Jag
anser därför att  riksdagen ska uttala
sig för att regeringen i budgetarbetet
för 2006 beräknar medel  för  samtliga
resurscentrum.
Jag  föreslår att riksdagen som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört  om regionala resurscentrum
för film och  video.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis  motion  Kr361  (kd)
yrkande 14.

21.Stödet till sjukhuskyrkan
(punkt 46)

av   Gunilla   Tjernberg  (kd)  och
Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under
punkt 46 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för  regeringen
som  sin  mening  vad  som  anförs   i
reservationen     om    stödet    till
sjukhuskyrkan.     Därmed     bifaller
riksdagen  motionerna   2004/05:Kr230,
2004/05:Kr231 och 2004/05:Kr232.

Ställningstagande

Sjukhuskyrkan  är uppskattad  av  alla
som  kommer  i kontakt  med  den.  Det
gäller inte enbart patienter utan även
anhöriga  och  personal.  Alltmer  har
sjukhuskyrkan kommit  att  fungera som
ett   starkt   stöd   för   sjukhusens
personal,   bl.a.   med  fortbildning,
krishantering  och  samtalsstöd.  Alla
som  arbetar  inom  sjukhuskyrkan  har
efter sina grundutbildningar genomgått
en omfattande vidareutbildning. Det är
församlingarna      som      anställer
personalen   och   som  står  för  den
största delen av lönekostnaderna. I en
tid av stress och oro behövs alla goda
krafter i vårt samhälle  -  inte minst
inom  vården.  Mot  bakgrund  av   det
anförda  föreslår  vi  att  en översyn
görs av stödet till sjukhuskyrkan.

Vi  föreslår  att riksdagen som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi     anfört    om    stödet     till
sjukhuskyrkan.  Därmed  bör  riksdagen
bifalla  motionerna Kr230 (kd),  Kr231
(kd) och Kr232 (c).

22.
Handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler (punkt 48)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under
punkt 48 borde ha följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen
som  sin  mening   vad  som  anförs  i
reservationen  om  handikappanpassning
av  allmänna  samlingslokaler.  Därmed
bifaller       riksdagen        motion
2004/05:Kr238  yrkande  1  och  avslår
motion 2004/05:Kr263.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen ska återkomma
till  riksdagen  med  förslag  om ökat
stöd till allmänna samlingslokaler som
följer           förslagen           i
utredningsbetänkandet         Allmänna
samlingslokaler     (SOU    2003:118).
Utredningen    har    kartlagt    våra
samlingslokaler och konstaterar att vi
har relativt gott om dessa, men att de
är  mycket ojämnt fördelade.  I  många
glesbygdslän  är  det gott om allmänna
samlingslokaler, däremot  saknas  de i
många   nybyggda   bostadsområden  och
förorter.  Bristen på  samlingslokaler
gör  att föreningslivet  blir  hemlöst
och   får   till   följd   att   vissa
föreningar  avvecklas. Samlingslokaler
är till gagn  för vår demokrati och är
även ett viktigt  inslag  i samhällets
drogförebyggande arbete. Det  finns en
påtaglig  risk  att det saknas miljöer
som  är anpassade  för  ungdomsgrupper
och  nya   föreningar  för  exempelvis
olika invandrargrupper.

Jag anser  att  det är högst rimligt
att i statsbudgeten  följa  utredarens
förslag  att höja stödet för ombyggnad
och   handikappanpassning    till   50
miljoner kronor.
Jag  föreslår att riksdagen som  sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört  om  handikappanpassning av
allmänna samlingslokaler.  Därmed  bör
riksdagen  bifalla  motion  Kr238 (kd)
yrkande 1 och avslå motion Kr263 (s).

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av ärendet  har
föranlett      följande      särskilda
yttranden.  I  rubrikerna  anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets
förslag    till   riksdagsbeslut   som
behandlas i avsnittet.


1. Pris- och löneomräkning (punkt
2)

Peter    Pedersen    och    Rossana
Dinamarca (båda v) anför:

Vi  har länge  drivit  frågan  om  att
stödet   till   de   fria   grupperna,
amatörkulturen  m.m.  ska  pris-   och
löneomräknas  på samma sätt som gäller
för andra anslag.  Utskottet  föreslår
nu   att   riksdagen   ska   göra  ett
tillkännagivande   om   att   man  ska
utvärdera  effekterna av det nuvarande
pris-  och löneomräkningssystemet  och
dess  tillämpning   på  anslagen  inom
kultursektorn. Vi stöder detta förslag
och  har  därför  avstått   från   att
reservera   oss  på  denna  punkt.  Vi
förutsätter emellertid  att regeringen
skyndsamt    genomför    den   begärda
utvärderingen.


2. Pensionsvillkor vid teater-,
dans- och musikinstitutioner
(punkt 3)

Peter    Pedersen    och    Rossana
Dinamarca (båda v) anför:

Vi   tycker   att   den   lösning  som
regeringen  kommit fram till  när  det
gäller       de       statsunderstödda
scenkonstinstitutionernas
pensionspremier  är  bra. Den har goda
förutsättningar  att  ge   de  berörda
institutionerna möjlighet att  ta  ett
eget  ansvar  för pensionskostnadernas
fortsatta utveckling.

Många frågor återstår  emellertid  att
lösa.       Regeringen      har      i
budgetpropositionen     avdelat     15
miljoner  kronor  för  att  komma till
rätta     med    den    kompletterande
ålderspensionen för scenkonstnärerna -
Kåpan - och  det tycker vi är bra. Men
tillskottet motsvarar  bara  halva det
belopp     som     krävs    för    att
scenkonstnärerna     ska     få     en
kompletterande ålderspension likvärdig
den som gäller för statligt anställda.
Vi förutsätter därför  att  regeringen
snarast återkommer med ett förslag  om
återstående  finansiering  så att även
denna fråga får en långsiktig lösning.
I  det sammanhanget får inte  de  fria
gruppernas   pensionsproblem   glömmas
bort.  Regeringen måste ta ansvar  för
att pensionsproblemen  löses  även för
den fria scenkonsten.


3. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)

Kent    Olsson,    Lena    Adelsohn
Liljeroth  och Anna Lindgren  (alla
m) anför:

En  riksdagsmajoritet   bestående   av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  har  den  24  november
2005  fastställt ekonomiska ramar  för
statsbudgetens    utgiftsområden   och
godkänt   regeringens   förslag   till
beräkning av  statsbudgetens inkomster
avseende 2005. Riksdagen har samtidigt
fastställt  utgiftstaket   för  staten
inklusive  ålderspensionssystemet  vid
sidan av statsbudgeten  för  åren 2005
och 2006.

Moderata   samlingspartiet   har   i
partimotionen  Fi231  En  politik  för
arbete  samt  i olika kommittémotioner
förordat en annan  inriktning  av  den
ekonomiska        politiken        och
budgetpolitiken.  Våra  förslag syftar
till  att  bryta  bidragsberoende  och
utanförskapskap,  ge  fler  medborgare
makt  över  den  egna   vardagen  samt
trygga  goda  statsfinanser   och   en
långsiktig  finansiering av välfärden.
Vi    vill   satsa    på    offentliga
kärnverksamheter     som     sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället  för
på bidragssystemen.
Vi    föreslår   en   växling   från
subventioner     och    bidrag    till
omfattande skattesänkningar  för alla,
främst        för       låg-       och
medelinkomsttagare.  Samtidigt  värnar
vi  de människor som är i störst behov
av gemensamma insatser och som har små
eller inga möjligheter att påverka sin
egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna  ska  tillföras  resurser
för att på ett tillfredsställande sätt
kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma.
När   riksdagens   majoritet   genom
rambeslutet  givit budgetpolitiken  en
annan inriktning  har  vi avstått från
att  ta  ställning  i det nu  aktuella
beslutet  om anslagsfördelningen  inom
utgiftsområde  17.  Det  har  vi gjort
trots att våra förslag mer än väl ryms
inom    den    fastlagda   ramen   för
utgiftsområdet. Anledningen till detta
är  att  vi ser vårt  budgetalternativ
som en odelbar  helhet  där  ingen del
kan  brytas  ut och behandlas isolerat
från de övriga.

Vår  utgångspunkt   när   det   gäller
kulturpolitiken   är  att  staten  ska
koncentrera  sina  insatser   till   i
princip   tre  områden,  nämligen  att
främja barn-  och  ungdomskultur,  att
värna  vårt  gemensamma kulturarv samt
att    ge    landets     kulturskapare
ordentliga  förutsättningar  för  sitt
konstnärliga arbete.

Kultur handlar  om  kreativitet,  om
upplevelser,    om   tankeutbyte,   om
bildning  och  om  engagemang.  Kultur
handlar alltid om människor  och deras
liv.  Det  handlar om att uppleva,  om
att bli berörd,  om  att  värna och om
att skapa.
Vi vill framhålla att det finns goda
exempel   runt  omkring  oss  på   hur
levande  kultur   kan   existera  utan
garantier från samhället.  Det  gäller
bl.a. körsång, bildkonst, amatörteater
och  hembygdsföreningar.  Men kulturen
behöver självklart också det allmännas
stöd.  Bibliotek, opera, teater,  dans
och    musik     är     exempel     på
kulturverksamheter  som  samhället kan
behöva ge stöd. Ett samhälle  som vill
bli  betrakat  som  ett kultursamhälle
måste   hålla   sig   med   bibliotek,
föremålssamlingar,  arkiv  och   andra
dokumentationssamlingar.     De     är
nödvändiga  för såväl utbildningen som
folkbildningen.
Hade   vårt  budgetalternativ   fått
riksdagens stöd den 24 november skulle
vi i den fortsatta  budgetbehandlingen
ha  förordat  följande  lösningar  för
utgiftsområde 17. Vår politik på detta
område finns mer  ingående beskriven i
motionerna Kr233 (m),  Kr239  (m)  och
Kr254 (m).

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

Vi  vidhåller vår mångåriga kritik mot
Kulturrådets   dominerande   roll  och
föreslår      en      minskning     av
kulturbyråkratin. Vi anser  därför att
anslaget till Kulturrådet bör  minskas
med 5 miljoner kronor.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

På  senare  år  har det blivit alltmer
uppenbart  att  såväl  Göteborgsoperan
som   Malmöoperan  inte   klarar   sig
ekonomiskt.    Särskilt    akut    har
situationen  varit för Malmöoperan. Vi
anser att det  är  väsentligt  att  de
båda   scenerna  får  goda  ekonomiska
förutsättningar   redan   nu.  I  vårt
budgetalternativ              tillförs
Göteborgsoperan     ytterligare     12
miljoner  kronor per år under perioden
2004-2006    medan    bidraget    till
Malmöoperan under  samma  period  ökar
med 8 miljoner kronor per år.

Vi  vill dessutom minska stödet till
Rikskonserter  med 20 miljoner kronor.
Av detta belopp använder vi 8 miljoner
kronor som en förstärkning  av  stödet
till länsmusiken.
De  fria teatergrupperna lever under
mycket   knappa  villkor.  Lönerna  är
minst sagt  låga  och  idealiteten  är
mycket   hög.  Samtidigt  är  de  fria
teatergruppernas arbete och insats för
att   sprida    teaterkultur   oerhört
viktiga, dels för att de ofta står för
en förnyelse av scenkonsten,  dels för
att de når personer som annars  kanske
inte  skulle besöka en teater. För  de
tre kommande  åren  vill vi därför öka
bidraget till de fria  teatergrupperna
med 15 miljoner kronor per år.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

Vi  motsätter  oss  att  de   statliga
bidragen för konstnärlig utsmyckning i
den offentliga miljön också ska  kunna
användas    för   andra   miljöer   än
statliga.  Vår   uppfattning   är  att
staten  bör  renodla  sitt  ansvar för
olika kulturverksamheter och  inte  ta
på    sig   ytterligare   ansvar   och
utgifter. Vi föreslår därför att detta
stöd  ska   minskas  med  11  miljoner
kronor i förhållande  till regeringens
förslag.

Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:19-28:20)

I vårt budgetalternativ  ingår en lång
rad  förslag  som  gör att konstnärers
ekonomiska  situation   blir  enklare,
stabilare    och    mer   förutsägbar.
Konstnärer måste ges  villkor  som gör
det  möjligt för dem att leva på  sitt
arbete.  För  det krävs en politik som
undanröjer  skatter,   byråkrati   och
regler  som  i  dag  missgynnar  denna
grupp. Med vårt budgetalternativ visar
vi  hur en sådan politik kan utformas.
Dessa   förslag   gör   det  samtidigt
möjligt  att minska den av  regeringen
föreslagna  nivån  på ersättningar och
bidrag till konstnärer med 50 miljoner
kronor.

Kulturmiljö (28:25-28:27)

Det  arbete  som  bedrivs  runt  om  i
landet för att bevara  vårt  kulturarv
är   omfattande.  Inte  minst  landets
länsmuseer  arbetar  med sådana frågor
på ett förtjänstfullt  sätt. Trots att
behoven är stora minskar regeringen på
detta  anslag.  Vi finner  det  mycket
märkligt  och  tillför  för  egen  del
anslaget  18  miljoner  kronor  utöver
regeringens förslag.

Museer och utställningar
(28:28-28:35)

När  regeringen   för   ett  år  sedan
föreslog att fri entré skulle  införas
på  några statliga museer avvisade  vi
förslaget.     När    regeringen    nu
återkommer och föreslår att kretsen av
museer  med  fri  entré   ska   utökas
ställer   vi   oss   lika   avvisande.
Regeringen har motiverat sitt  förslag
med att nya grupper då kommer att söka
sig   till   museerna.   Hittills  har
emellertid  inga  nya  grupper  nåtts.
Ökningen av antalet besökare  beror  i
första  hand  på  att  de  redan  vana
museibesökarna nu gör fler besök.

Vi  vill  avbryta  satsningen på fri
entré,  inte  utöka den.  Ett  viktigt
skäl är att den fria entrén snedvrider
villkoren på museiområdet.  Staten kan
införa  fri  entré  genom  att använda
skatteintäkter, vilket är ogörligt för
andra  museer.  Genom att vi motsätter
oss fri entré kan  vi  minska anslaget
på   detta   område  med  96  miljoner
kronor.
En minskning  med 13 miljoner kronor
gör   vi   eftersom   vi   anser   att
statsbidraget till Arbetets museum ska
upphöra.   Museet   har   skapats   på
initiativ av olika intressegrupper som
inte sett till att verksamheten har de
medel  som behövs för att fortleva  av
egen  kraft.  Av  politiska  skäl  har
sedan  det   ekonomiska  ansvaret  för
verksamheten  övertagits   av  staten,
vilket   vi   vänder   oss   emot   av
principiella skäl.
Staten  bör  enligt vår mening satsa
på bättre museipedagogik  för  att  nå
barn   och  ungdomar.  I  detta  syfte
avdelar  vi  ytterligare  15  miljoner
kronor  till länsmuseernas pedagogiska
arbete.
Anslaget  till Riksutställningar bör
enligt  vår  mening   minskas  med  16
miljoner  kronor.  Vi vill  i  stället
föra över mer resurser  till  regional
kulturverksamhet,    däribland    till
regionmusiken.
Slutligen   föreslår   vi  på  detta
område  att  anslaget  till Forum  för
levande    historia    ska   tillföras
ytterligare 20 miljoner kronor för att
där    användas   till   en   särskild
upplysningskampanj                  om
nationalsocialismens, kommunismens och
fascismens brott mot mänskligheten.

Ungdomspolitik (29:1-29:2)

Moderata   samlingspartiet  anser  att
bidraget  till   Ungdomsstyrelsen  bör
minskas  med 5 miljoner  kronor.  Våra
synpunkter  i  övrigt  när  det gäller
Ungdomsstyrelsen  och ungdomspolitiska
frågor har vi redovisat  i  motion Kr1
som   behandlats   i  kulturutskottets
ungdomspolitiska            betänkande
2004/05:KrU2.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Stödet till idrotten har i innevarande
års  budget  minskats  med  7 miljoner
kronor.  När förslaget behandlades  av
riksdagen avvisade vi moderater detta.
Minskningen         innebär        att
Riksidrottsförbundets  möjligheter att
stödja special- och distriktsförbunden
inskränks, vilket särskilt  kommer att
drabba   de  mindre  förbunden.  Detta
anser vi oroväckande  då  dessa mindre
förbund  redan  i  dag har en  pressad
ekonomisk situation. Vi vill därför nu
öka  stödet  till  idrotten   med   10
miljoner kronor.

Folkbildning (25:1-25:3)

Bidraget  till  folkhögskolor  ingår i
anslaget  Bidrag  till folkbildningen.
Vi  vill  att  folkhögskolebidraget  i
stället ska redovisas på utgiftsområde
16            Utbildning           och
universitetsforskning   och   föreslår
därför   att   900   miljoner   kronor
omfördelas   dit.   Dessutom  vill  vi
minska  det kvarvarande  anslaget  med
300 miljoner kronor. Enligt vår mening
borde nämligen  studieförbunden  kunna
öka  sin  uppdragsutbildning och annan
icke-bidragsberoende    utbildning   i
denna omfattning.


4. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)

Lennart    Kollmats   och   Cecilia
Wikström ( båda fp) anför:

Inledning

Folkpartiet liberalernas budgetförslag
för 2005 syftar till att dels förändra
de ekonomiska förutsättningarna så att
en högre stabil  tillväxt uppnås, dels
ge den dryga miljon människor som står
utanför arbetsmarknaden  möjlighet att
komma   in  och  bidra  med  en   egen
arbetsinsats. För att åstadkomma detta
är det nödvändigt att fler arbetar och
att statsskulden  minskar. Ett viktigt
verktyg för att uppnå  detta är sänkta
skatter  på  arbete  och  företagande.
Våra   utgiftsökningar  avser   främst
bistånd,   rättssäkerhet,  utbildning,
vård och omsorg samt förbättringar för
handikappade.  Vi  skapar  utrymme för
detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan
och            en           reformerad
arbetsmarknadspolitik.

Vår liberala kulturpolitik utgår från tre mål -
frihet, mångfald och kvalitet.

Frihet  betyder   bl.a.  en  konkret
frihet att vända sig  till  flera  och
olika  finansieringskällor. Mångfalden
finansieringsmodeller  kan  ge rum för
en mångfald av olikartade produktioner
och   distributionsmodeller.  Kvalitet
föds just  i  det  kraftfält på vilket
mångfaldens skeenden fritt samspelar.
Den vars livsvillkor  aldrig speglas
i  det  kulturella  utbudet  kan  inte
känna någon samhörighet med kulturen i
det   land  hon  lever.  Om   kulturen
brister i bredd blir den likriktad och
bidrar  till  utanförskap. Däremot kan
kulturen,   genom   att   uppvisa   en
mångfald och bredd i perspektiv, bidra
till att överbrygga klyftor och betona
det allmänmänskliga och enande snarare
än det åtskiljande och särande.
Kulturen är  en  verksamhet  med ett
egenvärde,  men  det hindrar inte  att
man kan se klara kopplingar mellan ett
vitalt  och nyskapande  kulturliv  och
den ekonomiska  tillväxten.  Det finns
en   föreställning   om   kultur   och
kommunikation  som  ett  slags onödigt
smycke,  en  marginell företeelse  som
kräver  subventioner  men  aldrig  ger
vinst. Vi  behöver ta till oss en helt
annan syn. Att  inte satsa på kultur i
dag är detsamma som att stänga sig ute
från   morgondagens   världsomfattande
arbetsmarknad.
Långsiktighet,    effektivitet   och
kvalitetsmedvetande    måste    prägla
politiken på kulturområdet  i än högre
grad     än    på    andra    områden.
Kulturverksamhet     kräver     längre
planeringshorisont   än   många  andra
verksamheter.   Det   gäller   förstås
kulturskaparnas     villkor,     deras
möjlighet  till  försörjning och deras
utbildning. Det gäller  också hela det
rika      kulturarv     som     skapar
referensramar  och  utgångspunkter för
dagens produktioner.

Satsningen på fri entré på de statliga
museerna har mycket riktigt blivit den
gökunge    i    kulturbudgeten     som
Folkpartiet  varnade för när förslaget
först fördes på  tal.  Den  tränger ut
betydligt         mer        angelägna
kulturpolitiska  uppgifter.   Det  har
inte   heller   hittills  synts  några
tecken  på  att  nya  grupper  besöker
museerna för att det är gratis.

Vi   menar   att   det    offentliga
kulturstödet  bör förstärkas samt  ges
en   tydligare   prioritering    efter
ovanstående  principer.  Riksdagen har
dock den 24 november 2004  beslutat om
fördelningen     av     utgifter    på
utgiftsområden för 2005 i enlighet med
regeringens    förslag.   Ramen    för
utgiftsområde    17     har     därvid
fastställts   till  8  956,5  miljoner
kronor. I motionerna  Kr364, Kr369 och
N409 presenterar vi vårt  förslag  med
en  ramnivå  som  ligger 93,4 miljoner
kronor    över   den   av    riksdagen
fasställda  nivån.  Vårt  förslag  har
således  fallit. Vi har därför avstått
från    att    ta     ställning    när
kulturutskottet    nu   beslutat    om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

I       Folkpartiet       liberalernas
budgetmotioner    föreslår   vi    att
anslaget till Kulturrådet  ska minskas
med 5,65 miljoner kronor. Genom  ökade
anslag  till  regionala  institutioner
och minskat behov av statlig  styrning
av  kulturmedlen kan nämligen anslaget
till   Kulturrådet   minskas   med   6
miljoner  kronor.  Därtill  kommer  en
besparing  på  2 miljoner kronor genom
att Kulturnät Sverige  bevaras men får
en annan finansiering än  via allmänna
medel.   Slutligen   innehåller   vårt
förslag       en       ökning       av
myndighetsanslaget   med   ett  belopp
motsvarande  de  medel som Kulturrådet
disponerar      för     administrativa
kostnader  under anslagen  28:6,  28:7
och 28:9. Sammantaget ger detta den av
oss föreslagna anslagsminskningen.

Vidare  föreslår  vi  en  ökning  av
anslaget  28:2   Bidrag   till  allmän
kulturverksamhet,    utveckling    och
samarbete   med  33  miljoner  kronor.
Till största delen är  ökningen  ämnad
att  täcka  de  statligt  finansierade
institutionsteatrarnas           ökade
pensionskostnader.   Därutöver  rymmer
vårt   förslag   även  satsningar   på
förberedelser   inför   Mångkulturåret
2006.  Vi  anser  att  invandrare  och
minoritetsgrupper behöver få ökat stöd
för  att värna om sina  språkliga  och
kulturella    identiteter.   Slutligen
föreslår  vi  en  ny  satsning,  om  4
miljoner  kronor,  på  arbete  med  en
nationell      bevarandeplan       för
kulturföremål och arkivalier på mindre
institutioner och i privata samlingar.
Ansvaret  för  detta  bör delas mellan
Kungliga                  biblioteket,
Riksantikvarieämbetet    och   Statens
kulturråd.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Vi  föreslår  i  vår budgetmotion  att
anslagen till Operan och Dramaten ökas
med  vartdera  3 miljoner  kronor.  Vi
menar     att     det     konstnärliga
utvecklingsarbetet     på    teaterns,
dansens  och  operans  område  i  stor
utsträckning          vilar         på
nationalscenerna. Även  anslaget  till
Dansens   Hus   behöver   enligt   vår
uppfattning  räknas upp medan anslaget
till Rikskonserter  kan minskas med 10
miljoner kronor.

Vi påminner också om att Folkpartiet
har   föreslagit  att  anslaget   26:6
Bidrag  till  regional musikverksamhet
samt  regionala  och  lokala  teater-,
dans- och  musikinstitutioner ska ökas
med 30 miljoner  kronor.  Av  beloppet
bör   5 miljoner  kronor  riktas  till
Göteborgsoperan.  Resten  av  ökningen
bör   användas   för   att   förstärka
länsmusikorganisationernas  respektive
de regionala teatrarnas bidrag.
Folkpartiet  liberalerna  har  också
föreslagit  att  anslaget 28:7  Bidrag
till   vissa   teater-,    dans-   och
musikändamål ska tillföras 23 miljoner
kronor   utöver  regeringens  förslag.
Vårt  yrkande   innebär  att  de  fria
teatergrupperna,   som   är   en  stor
tillgång för svenskt teaterliv och som
lever  under  stark  ekonomisk  press,
borde  ha  fått en förstärkning om  20
miljoner   kronor.    Vidare   innebär
yrkandet  att  1 miljon kronor  utöver
regeringens   förslag    bör   anvisas
Sveriges     Teatermuseum,    tidigare
benämnt  Drottningholms  teatermuseum,
och att
2 miljoner  kronor  utöver regeringens
förslag bör anslås till Drottningholms
slottsteater för att teatern ska kunna
bedriva   en  föreställningsverksamhet
som ligger  på  högsta internationella
nivå.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

I   våra   budgetmotioner    har    vi
föreslagit  en satsning på 13 miljoner
kronor utöver  regeringens förslag för
folk-  och skolbibliotekens  bokinköp,
varvid biblioteken  på  små  orter bör
prioriteras.  Satsningen föreslås  bli
finansierad  delvis   genom   att   vi
samtidigt föreslår att En bok för alla
ska  koncentrera  sin  bokutgivning på
barn-   och   ungdomslitteratur    och
upphöra      med      utgivning     av
vuxenlitteratur.     Därmed     skulle
bidraget  till En bok för  alla  kunna
dras ned med  3,5  miljoner kronor. Vi
anser att det inte finns  samma  behov
av  en  subventionerad  vuxenutgivning
efter det att bokmomsen sänkts.

Vi   har   också   föreslagit    att
kulturtidskriftsstödet, som inte ökats
under  en  följd av år, ska förstärkas
med 4 miljoner kronor för att göra det
möjligt   att    öka   bidragen   till
tidskrifter som redan får stöd och att
även öka antalet tidskrifter med stöd.
Vidare föreslår vi att 1 miljon kronor
ska  användas  för att  bygga  upp  en
paraplyorganisation som ska tillvarata
kulturtidskrifternas  upphovsrättsliga
intressen genom Bonus Presskopia.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

Folkpartiet liberalerna har föreslagit
en   minskning   av   anslaget    till
konstnärlig    gestaltning    av   den
gemensamma   miljön   med  7  miljoner
kronor med motiveringen  att  kommuner
och    landsting    bör    öka    sitt
kostnadsansvar  och  att staten därmed
kan minska sitt. Vi menar dessutom att
den  prioritering  som regeringen  ger
uttryck för genom att  minska beloppet
för det begärda bemyndigandet gällande
inköp   av   konstverk   är  felaktig.
Bemyndigandet     bör    enligt    vår
uppfattning gälla 10  miljoner  kronor
även  för 2005 (se separat reservation
med anledning  av  förslagspunkt  15 i
betänkandet).

Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:19-28:20)

Vi  föreslår  i  vår  budgetmotion att
anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag
till   konstnärer  ska  ökas   med   3
miljoner    kronor.    Vi    välkomnar
regeringens         förslag        att
Konstnärsnämnden ska  få  ett utvidgat
uppdrag som omfattar bl.a.  rådgivning
till   konstnärer   angående  hur   de
sociala trygghetssystemen  fungerar. I
arbetet bör även inkluderas rådgivning
syftande   till  att  underlätta   för
utövande   konstnärer    att    starta
företag.  Vi  menar  dock att anslaget
inte   ska   minskas   som  regeringen
föreslår.

Arkivfrågor (28:21-28:24)

Vi  menar  att  det  nu  är  dags  att
utveckla  system  och rutiner för  att
bygga upp en heltäckande arkivstrategi
som  är  anpassad  för   den   moderna
digitala  miljön.  Vi  anvisar  i  vår
budgetmotion  2  miljoner kronor under
2005  och 2006 för  en  förstudie  med
detta syfte.

Vi har föreslagit en utökad satsning
på Ordbok över Sveriges dialekter. Det
är enligt  vår uppfattning viktigt att
arbetet med  ordboken  inte sinkas som
en följd av bristande resurser.

Museer och utställningar
(28.28-28:34)

Folkpartiet motsätter sig  regeringens
satsning  på  fri entré. Vi anser  det
betydligt mer angeläget  att  satsa på
höjd    kvalitet    i   museerna   och
samlingsvård i stället  för fri entré.
Enligt   vår   uppfattning   bör    de
offentligt   finansierade  museerna  i
stället   erbjudas   möjligheten   att
införa  fri   entré   för   barn   och
ungdomar.

Vi      har      föreslagit      att
Riksantikvarieämbetets
myndighetsanslag  ska  minskas  med  1
miljon  kronor.  Ämbetets arkeologiska
uppdragsverksamhet   bör   enligt  vår
uppfattning       avskiljas       från
myndighetsuppgifterna   och  fullt  ut
självfinansieras   .  Vi  har   vidare
föreslagit en ökning  av anslaget till
Moderna museet på
3 miljoner kronor och 11  miljoner för
en   satsning  på  vård  av  museernas
samlingar.
Vidare   har   vi   föreslagit   att
anslaget   28:29   Centrala  museer  i
stiftelseform ska få  en  förstärkning
med  5  miljoner  kronor  och anslaget
28:30 Bidrag till regionala museer med
16,5          miljoner         kronor.
Anslagsökningarna  ska  bl.a. användas
till  särskilda insatser för  vård  av
samlingarna.  Dessutom  har  vi avsatt
0,5      miljoner      kronor     till
Marionettmuseet och 2 miljoner  kronor
till   Nordiska   Akvarellmuseet.   Vi
påminner   också   om   att   vi   har
föreslagit   att   även  de  regionala
museerna ska erbjudas  möjligheten att
införa   fri   entré   för  barn   och
ungdomar.
Folkpartiet   föreslår   också   att
anslaget  28:33 Riksutställningar  ska
minskas  med  5  miljoner  kronor.  Vi
anser att  Riksutställningars  uppdrag
att   producera   utställningar  borde
kunna överföras på de större kommunala
och   regionala   museerna   och   att
myndigheten  i  stället  skulle  kunna
koncentrera sig på  att  bistå  övriga
delar   av   museiväsendet  genom  att
aktivt medverka  till att produktioner
från  olika  museer   distribueras   i
landet.

Trossamfund (28:38-28:39)

I       Folkpartiet       liberalernas
budgetmotioner   har  föreslagits   en
ökning av anslaget  till trossamfunden
med 10 miljoner kronor  med  tanke  på
trossamfundens   stora  ansvarsområde.
Bland  annat  är  det  väsentligt  att
sjukhuskyrkan     kan    ges     ökade
statsbidrag.

Mediepolitik (27:1-27:4)

Folkpartiet  liberalerna   anser   att
förhandsgranskningen   av  vuxenfilmer
ska avskaffas. En sådan  åtgärd skulle
minska arbetet vid Statens biografbyrå
och därmed byråns kostnader. Mot denna
bakgrund   har   vi   föreslagit   att
anslaget 27:1 Statens biografbyrå  ska
minskas med 3,5 miljoner kronor.

Folkbildning (25:1-25:3)

Folkpartiet  har  föreslagit en ökning
av  bidraget till folkhögskolorna  med
31 miljoner  kronor.  Folkhögskolornas
roll  bör  uppvärderas och  resurserna
för undervisningen  förstärkas  så att
fortsatt utveckling av deras speciella
pedagogiska     former    inte    blir
eftersatt. Under  en  rad  av  år  har
mycket  lite  hänt  med  anslagen till
folkhögskolorna  och  nu  räcker  inte
resurserna  till  för att nå  de  högt
uppställda målen i  de  former  som är
folkhögskolornas särskilda styrka.


5. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Inledning

Kristdemokraterna  har  i  parti-  och
kommittémotioner   förordat  en  annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken  än den regeringen
och    dess    stödpartier   föreslår.
Kristdemokraternas    budgetalternativ
tar sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella   reformer  för   minskad
ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och
strategiska skattesänkningar på arbete
och   sparande.    Därigenom    skapas
förutsättningar         för        att
sysselsättningen ska kunna  öka  i  en
sådan   utsträckning   att   välfärden
tryggas för alla. Det handlar bl.a. om
en mer flexibel arbetsmarknad,  sänkta
skatter  på  arbete  och  företagande,
förnyelse  av  den offentliga  sektorn
för att bättre möta  brukarnas  behov,
ökad  valfrihet inom familjepolitiken,
ett  återupprättat   rättsväsende,  en
stärkt    ekonomisk   situation    för
pensionärerna,      en      förbättrad
infrastruktur     och     en    stärkt
kulturpolitik.

Inom  ramen för marknadsekonomin  vill
vi  förena   frihet  och  solidaritet.
Grundläggande  är frihet under ansvar.
Enskilda  initiativ   och   personligt
ansvarstagande ska uppmuntras. Statens
uppgift  är att säkra en grundläggande
ekonomisk  trygghet för alla. Det sker
genom socialpolitiken, skattesystemet,
lagar och den offentliga verksamheten.

Kulturen har  en självklar plats i den
kristdemokratiska  ideologin  och  där
hämtar  vår  kulturpolitik sin näring.
Här  finns de tre  grundprinciper  som
utgör  basen  för  vår syn på kulturen
och kulturpolitikens ansvar.

För    det   första   grundas    vår
kulturpolitik  i den kristdemokratiska
synen    på   människan    -    hennes
förutsättningar,  behov  och  uppgift.
Kristdemokraterna  menar att människan
kräver tillfredsställelse  av  mer  än
sina    materiella   behov   för   att
överleva.  För  att  växa  och bli hel
krävs   en  immateriell,  andlig   och
kulturell  dimension liksom relationer
och gemenskap  med  andra. Den politik
vi formar utgår ifrån  hela  människan
och  ser  till alla hennes behov.  Att
värna om människans  immateriella inre
liv är därför lika självklart  för oss
som  att  garantera  hennes materiella
behov. Kulturen utgör en avgörande del
i människans tillvaro  och kan vara en
väg  att uppfylla hennes  immateriella
behov.  Genom  kulturen  kan människor
finna mening i tillvaron och utvecklas
både   som   individer   och   i  sina
relationer   med   andra.   Att  värna
kulturen  är  därför  en grundläggande
uppgift för politiken.
Den   kristdemokratiska    ideologin
handlar    också    om    ansvar   och
förvaltarskap.  Vi  menar att  vi  som
lever  i  dag  har  en skyldighet  att
efter bästa förmåga förvalta  det  som
lämnats    till   oss.   Det   handlar
naturligtvis   om  att  värna  jordens
materiella tillgångar men också om att
bevara det immateriella arv av tankar,
värderingar och idéer som lämnats till
oss   från   tidigare    generationer.
Bevarandet av kulturarvet,  såväl  det
andliga  som det materiella, är därför
självklart  för  oss. Det handlar både
om de kulturvärden  som  lämnats  till
oss från tidigare generationer och  om
de som tillkommer i vår egen tid.
Den    tredje    principen   i   den
kristdemokratiska ideologin som ligger
till   grund   för  vår  kulturpolitik
handlar om subsidiaritet.  Alla beslut
ska   fattas   så  nära  den  enskilda
människan  som möjligt.  Endast  i  de
fall man kan  motivera att det är mest
effektivt att besluten  fattas  på  en
högre  nivå  ska besluten flyttas dit.
Grundprincipen är att högre nivåer ska
vara   ett   stöd    för   de   lägre.
Kulturpolitiken   ska  utifrån   detta
synsätt   utgå  ifrån   den   enskilda
människan och  hennes  behov. Kulturen
ska  inte  styras  av beslut  uppifrån
utan  frodas  bland de  människor  som
utgör hennes kärna.
Med  människan  i  centrum  och  med
aktning   för   kulturens  oersättliga
betydelse  för  hennes   välbefinnande
bygger    vi   den   kristdemokratiska
kulturpolitiken.

Riksdagen har  den  24  november  2004
beslutat  om  fördelningen av utgifter
på utgiftsområden  för 2005 i enlighet
med  regeringens  förslag.  Ramen  för
utgiftsområde     17    har     därvid
fastställts   till  8 956,5   miljoner
kronor.  Vårt  förslag   till  ramnivå
ligger  7  miljoner kronor över  denna
nivå och har  därmed  fallit.  Jag har
därför  avstått  från att ta ställning
när  kulturutskottet  nu  beslutat  om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.

Kristdemokraternas       budgetförslag
rörande   utgiftsområde  17  finns   i
motionerna  Kr358,  Kr361,  Kr362  och
Kr363.

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

Vi   kristdemokrater  föreslår  i  vår
budgetmotion, Kr363, att anslaget till
Statens  kulturråd  (28:1) ska minskas
med 1 miljon kronor och att den del av
anslaget  28:2  Bidrag   till   allmän
kulturverksamhet,    utveckling   samt
internationellt    kulturutbyte    och
samarbete   som   avser   medel   till
regeringens  disposition  ska  minskas
med  2  miljoner   kronor.   Samtidigt
föreslås i motionen att anslaget  28:2
ska  tillföras  1 miljon kronor för en
satsning  på  amatörkulturen,   vilket
innebär  att detta anslag totalt borde
minskas med 1 miljon kronor.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Jag påminner  om att Kristdemokraterna
i motion Kr363 föreslår en satsning på
den  regionala  teatern,   dansen  och
musiken (anslaget 28:6) med 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.  Av
motion  Kr361  (kd) framgår att en del
av    ökningen    är    avsedd     för
Göteborgsoperan, som sedan invigningen
1994  uppnått mycket goda resultat och
nått ut  till  en  bred publik. Vidare
föreslås att även Dalhalla  ska få ett
ökat statligt stöd inom ramen  för den
regionala    tea-ter-,    musik-   och
dansverksamheten.   Dalhalla   är   av
nationellt   intresse  och   motsvarar
mycket väl de  krav som kan ställas på
en musikteaterinstitution.

Jag   vill   också  påminna   om   att
Kristdemokraterna   i   motion   Kr363
föreslår att anslaget 28:7 Bidrag till
vissa  teater-, dans- och musikändamål
ska ökas med 10 miljoner kronor utöver
regeringens   förslag.   Ökningen   är
avsedd för de fria grupperna.

Bibliotek,        litteratur       och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

Vi  har  i  vår  budgetmotion,  Kr363,
föreslagit     en     minskning     av
Litteraturstödet (anslaget 28:9) med 5
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens  förslag.  Vår  motivering
till minskningsförslaget  återfinns  i
motion  Kr362 (kd), där vi skriver att
det  inte   längre  är  motiverat  att
staten finansierar  En  bok  för allas
utgivning   av   vuxenlitteratur  till
lågpris.   Tack  vare   den   kraftigt
expanderande pocketboksmarknaden finns
nämligen    nu     en    stor    mängd
kvalitetslitteratur      för     vuxna
tillgänglig till ett lågt pris.

I   motion   Kr362   (kd)   har   vi
uppmärksammat att det statliga  stödet
till   kulturtidskrifterna  har  legat
stilla i  många  år,  vilket inneburit
att stödets realvärde har sjunkit. Som
en  följd  av  detta  har  Kulturrådet
tvingats  minska  antalet  tidskrifter
som  ges statligt stöd. Samtidigt  har
tidskrifternas kostnader för tryckning
och  distribution  ökat.  Vi  föreslår
därför  i  motion Kr363 (kd) en ökning
av  stödet  till   kulturtidskrifterna
(anslaget  28:10)  med   1,5  miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Vidare   har  vi  i  budgetmotionen,
Kr363 (kd),  föreslagit  att  bidraget
till  LL-stiftelsen  (anslaget  28:12)
ska  tillföras  1 miljon kronor utöver
regeringens  förslag.  Vår  motivering
till ökningsförslaget  finns  i motion
Kr362 (kd), där vi erinrar om att  LL-
stiftelsen för några år sedan startade
utgivning   i   begränsad   skala   av
lättläst  barn- och ungdomslitteratur.
Uppräkningen  av  anslaget  behövs för
att   denna   verksamhet   ska   kunna
utvecklas  och för att antalet utgivna
titlar  ska  kunna   utökas  utan  att
utgivningen     av     vuxenlitteratur
drabbas.

Arkiv (28:21-28:24)

Jag  påminner om att Kristdemokraterna
i motion Kr363 föreslagit att bidraget
till     regional      arkivverksamhet
(anslaget 28:22) ska ökas med 1 miljon
kronor utöver regeringens  förslag.  I
motion  Kr362 (kd) har vi framfört att
verksamheten  vid de regionala arkiven
inklusive folkrörelsearkiven   behöver
få  möjlighet  att  utvecklas  och att
anslaget därför bör förstärkas.

Kulturmiljö (28:25-28:27)

Vi    kristdemokrater    har   i   vår
budgetmotion, Kr363, föreslagit  att 5
miljoner   kronor   ska   anvisas  för
kulturmiljövården  under  2005  utöver
regeringens förslag. Vårt förslag görs
mot  bakgrund  av  att  vi önskar  att
några av de förslag som lagts  fram av
den  s.k.  Kulturbebyggelseutredningen
ska genomföras.  Av  motion Kr362 (kd)
framgår dessutom att vi vill omfördela
1  miljon  kronor  inom anslaget  till
förmån   för  landets  hembygds-   och
fornminnesföreningar.

Museer och utställningar (28:28-28:35)

Kristdemokraterna avvisar i motionerna
Kr362 och  Kr363 regeringens generella
satsning  på  fritt  inträde  till  de
statliga museerna.  Vi menar att denna
reform framför allt gynnar dem som bor
i Stockholmsområdet. Dessutom riskerar
den   att   slå   ut   privata   eller
stiftelsedrivna museer. Vi anser också
att den stora kostnaden  för  reformen
måste      ställas      mot      andra
kulturpolitiska  prioriteringar.  Våra
förslag   på  museiområdet  innebär  i
stället att  vi  begränsar regeringens
satsning  på  fri entré-reformen  till
att avse barn och unga. Vidare innebär
vårt   förslag   att   det   regionala
museianslaget utökas  med  15 miljoner
kronor   så  att  också  de  regionala
museerna kommer  att  omfattas  av fri
entré-reformen   för  barn  och  unga.
Genom  vårt  förslag  skapas  dessutom
utrymme för oss  att avsätta särskilda
medel för vård av  samlingarna och för
museernas säkerhet.

För anslaget 28:28  Centrala museer:
Myndigheter innebär vårt  förslag  att
medlen  för  fri  entré minskas med 49
miljoner    kronor    samtidigt    som
satsningen på vård av samlingarna  och
säkerhet  ökas  med 7 miljoner kronor.
Totalt  sett minskas  anslaget  därmed
med  42 miljoner  kronor  jämfört  med
regeringens förslag.
För  anslaget 28:29 Centrala museer:
Stiftelser   innebär   förslaget   att
medlen  för  fri  entré  minskas med 8
miljoner  kronor  samtidigt   som   en
satsning på
1   miljon  kronor  görs  på  vård  av
samlingarna  och säkerhet. Totalt sett
minskas anslaget därmed med 7 miljoner
kronor   jämfört    med    regeringens
förslag.
För   anslaget  28:30  Bidrag   till
regionala museer innebär förslaget att
anslaget  ökas  med 15 miljoner kronor
för fri entré för  barn  och unga samt
att  en satsning på 8 miljoner  kronor
görs  på   vård   av  samlingarna  och
säkerheten. Totalt  sett ökas anslaget
därigenom med 23 miljoner kronor.
Vi  hade  också velat  öka  anslaget
28:31 Bidrag till vissa museer med 1,5
miljoner kronor,  medel  som vi avsatt
för Sveriges Teatermuseum.
Även i år föreslår Kristdemokraterna
att  2  miljoner kronor ska  tillföras
anslaget 28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler    utöver    regeringens
förslag. I vår motion Kr358 framför vi
att det är motiverat att se över nivån
på anslaget med tanke på de  behov som
finns.  I  avvaktan  på att en översyn
kommer till stånd har  vi  ansett  att
resurstillskottet  ska  användas  till
handikappanpassning av lokaler.

Trossamfund (28:39)

Jag     vill     påminna     om    att
Kristdemokraterna  i  sin budgetmotion
samt i motion Kr358 har föreslagit att
trossamfundens  verksamhetsbidrag  ska
ökas med
5    miljoner    kronor     och    att
trossamfundens  lokalbidrag  ska  ökas
med  3  miljoner  kronor.  En  del  av
ökningen  ska - föreslår vi - användas
för sjukhuskyrkans  verksamhet. Totalt
sett  bör  anslaget  28:39  Stöd  till
trossamfund ökas med 8 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

I flera motioner har Kristdemokraterna
föreslagit att bidraget  till allmänna
samlingslokaler   ska  ökas.   Partiet
anser nämligen att  lokalerna  har  en
avgörande  betydelse  för  ett levande
kulturliv.   I   motion   Kr363   (kd)
föreslår vi att stödet ska tillföras 5
miljoner   kronor  utöver  regeringens
förslag.


6. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)

Birgitta Sellén (c) anför:

Inledning

Centerpartiet har utvecklat sin syn på
kulturpolitiken  dels  i motion Kr354,
dels  i budgetmotion Kr389.  Jag  vill
bl.a. framhålla följande.

Vi   i   Centerpartiet    anser    att
satsningar      på      kultur      är
samhällsekonomiskt  lönsamma  och  ger
många    positiva   bieffekter.   Alla
människor i landet ska kunna ta del av
ett levande  kulturliv.  Kulturen  ska
finnas     i    vardagslivet    -    i
folkrörelser,     föreningsliv,     på
arbetsplatser,  i  bostadsområden etc.
Vår   välfärd  beror  inte   bara   på
tekniska   och   ekonomiska  faktorer.
Kulturen    utvecklar    det    civila
samhället och  håller det demokratiska
samtalet levande. Förutom att kulturen
har ett värde i  sig, som inte nog kan
betonas,   är   den  kreativitet   som
stimuleras  genom  kulturen  avgörande
för samhällets utveckling.

Centerpartiet        anser       att
kulturpolitiken i huvudsak  ska styras
lokalt och regionalt. Människor  måste
själva få vara med och bestämma hur de
vill  utforma  och ta del av kulturen.
Om  människor får  större  möjligheter
att   påverka    och    ta    del   av
kulturutbudet   på  sin  ort  kan  ett
levande  kulturliv   i   hela   landet
skapas.   För  att  stärka  människors
möjlighet att  ge  liv åt kulturen och
för att få ett levande  kulturliv nära
människor  i hela landet behövs  ökade
satsningar på  verksamheter som gynnar
detta ändamål.
I motion Kr252  (c) har vi utvecklat
vår syn på folkbildningen. Av motionen
framgår att Centerpartiet har en stark
tro  på människans vilja  och  förmåga
att ta  ansvar  och  vara delaktig. På
denna  tilltro grundas  Centerpartiets
vilja  att   förnya   demokratin   och
politiken.    En   levande   demokrati
förutsätter  många   mötesplatser  där
människor kan träffas,  skaffa sig nya
kunskaper och erfarenheter samt utbyta
åsikter  och  tankar.  Grunden   i  en
svensk    deltagardemokrati    är   de
tusentals  mötesplatser som erbjuds  i
det   lokala  samhället   genom   för-
eningsliv,  studieförbund och partier.
Studieförbunden   erbjuder   omistliga
mötesplatser   för   det  demokratiska
samtalet        i       studiecirklar,
kulturarrangemang  och  föreläsningar.
Detta är mötesplatser där  man  kan få
nya  kunskaper  och skaffa sig redskap
för  att påverka samhällsutvecklingen.
Genom   studieförbunden  kan  dessutom
nästan hela  föreningslivet  i Sverige
nås.
Vårt budgetalternativ avspeglar  det
synsätt som jag här har redovisat.

Riksdagen  har  den  24  november 2004
beslutat  om fördelningen av  utgifter
på utgiftsområden  för 2005 i enlighet
med  regeringens  förslag.  Ramen  för
utgiftsområde     17    har     därvid
fastställts   till  8 956,5   miljoner
kronor.  Vårt  förslag   till  ramnivå
ligger 100 miljoner kronor  över denna
nivå  och  har därmed fallit. Jag  har
därför avstått  från  att ta ställning
när  kulturutskottet  nu  beslutat  om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.

I  det  följande  påminner   jag  om
innehållet   i   vårt   budgetförslag,
vilket finns redovisat i  motion Kr389
(c).

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

I  vår  budgetmotion föreslår  vi  att
anslaget till Statens kulturråd (28:1)
ska ökas  med  120,5 miljoner kronor i
förhållande till  regeringens förslag.
Av  dessa  medel skulle  120  miljoner
kronor ha använts  för  en satsning på
unga människors kultur. Denna satsning
kallar vi KUL-bidraget. KUL  står  för
"kultur  till  unga i hela landet - av
unga, med unga,  för  unga". Därutöver
hade  vi  velat  att riksdagen  skulle
anvisa  ytterligare   en  halv  miljon
kronor under samma anslag,  28:1,  för
Kulturnät  Sverige.  Vi anser nämligen
att  det  är  viktigt  att   Kulturnät
Sverige    tillförs   nya   ekonomiska
resurser så  att  det  kan utvecklas i
takt  med  de  behov  som i  dag  styr
allmänhetens   informationsbehov   via
Internet.  Vidare   föreslår   vi   en
minskning  med  43  miljoner kronor av
anslaget  28:2  Bidrag   till   allmän
kulturverksamhet,    utveckling   samt
internationellt    kulturutbyte    och
samarbete.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

I  budgetmotionen  föreslår   vi   att
anslaget  28:6  Bidrag  till  regional
musikverksamhet  samt  regionala   och
lokala      teater-,     dans-     och
musikinstitutioner  ska  ökas  med  28
miljoner   kronor  utöver  regeringens
förslag.  Ökningen   är   avsedd   att
förbättra  länsteatrarnas  möjligheter
att göra produktioner som är anpassade
för mindre spelplatser och för  att de
ska kunna genomföra turnéer runt  om i
länen.  Genom  en sådan anslagshöjning
skulle bl.a. bidragen  till var och en
av  länsteatrarna  kunna höjas  med  1
miljon kronor.

Vi föreslår också  att anslaget 28:7
Bidrag till vissa teater-,  dans-  och
musikändamål  ska ökas med 25 miljoner
kronor i förhållande  till regeringens
förslag.  Av ökningen är  10  miljoner
kronor  avsedda   för   dansares   och
sångares   pensionsavgångar.   Vi  har
nämligen  uppmärksammat  att  de  fria
teatergrupperna  ofta har en besvärlig
ekonomisk situation  och  att  de  får
avsevärt  mindre  anslag från stat och
kommun    och   landsting    än    vad
institutionsteatrarna får.

Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)

I  budgetmotionen   föreslår   vi  att
anslaget   28:9   Litteraturstöd   ska
minskas   med  36  miljoner  kronor  i
förhållande  till regeringens förslag.
Jag vill påminna  om  att  vi  i  vårt
budgetalternativ  för  2004  framförde
ett  liknande förslag med motiveringen
att   staten   inte   bör   prioritera
vuxenböcker inom litteraturstödet.

Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)

I  budgetmotionen   föreslår   vi  att
anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden
tillförs  0,5  miljoner  kronor utöver
regeringens förslag.

Arkiv (28:21-28:24)

Jag     påminner     om    att    vårt
budgetalternativ även  skulle innebära
en ökning av anslaget till  Språk- och
folkminnesinstitutet,  SOFI,  med  0,5
miljoner  kronor  i  förhållande  till
regeringens  förslag.  Beloppet skulle
enligt  vårt  förslag  öronmärkas  för
arbetet  med  en ordbok över  Sveriges
dialekter.

Museer och utställningar
(28:28-28:35)

Centerpartiet  anser  att  fri  entré-
reformen ska begränsas  till  barn och
ungdomar   upp  till  19  år.  Av  den
anledningen  föreslår  vi att anslaget
28:28 Centrala museer: Myndigheter ska
minskas  med  71,5 miljoner  kronor  i
förhållande till  regeringens förslag.
Samtidigt   föreslår    vi    i    vår
budgetmotion att 1 miljon kronor av de
medel  som  anvisas under anslaget ska
användas för  projekteringskostnaderna
för    Naturhistoriska     riksmuseets
Botanhus   som   har   en   undermålig
arbetsmiljö och därför behöver  byggas
om.

Vidare  anser  vi  att anslaget till
Forum för levande historia (28:34) ska
minskas  med  22  miljoner   kronor  i
förhållande  till regeringens förslag.
Vi har tidigare  under  mandatperioden
framfört åsikten att det  är angeläget
att  kunskapen  om Förintelsen  sprids
och att en diskussion förs men att det
inte behövs en särskild  myndighet för
ändamålet (jfr mot. 2002/03:Kr337).

Film (28:36)

Vi   föreslår   i  motion  Kr389   att
Filmstödet (anslaget  28:36)  ska ökas
med
3  miljoner  kronor utöver regeringens
förslag. Medlen  skulle ha använts för
utveckling    av   verksamheten    vid
filmarkivet  i  Grängesberg.   Arkivet
borde enligt Centerpartiets mening  få
ansvar    för    att    teknisk    och
laboratorieteknisk kompetens byggs upp
och hålls vid liv i Grängesberg.

Trossamfund (28:39)

Sjukhuskyrkan är mycket viktig och ett
värdefullt  stöd  för  såväl patienter
som  sjukhuspersonal.  Därför  har  vi
föreslagit  en  ökning  med  1  miljon
kronor utöver regeringens  förslag  av
stödet   till   trossamfund  (anslaget
28:39).  Genom  denna   uppräkning  av
anslaget skulle sjukhuskyrkan  ha fått
en välbehövlig förstärkning.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Enligt   Centerpartiets  mening  borde
bidraget till allmänna samlingslokaler
(anslaget  30:2)  ökas med 21 miljoner
kronor utöver regeringens  förslag.  I
motion   Kr389   framhåller   vi   att
samhället  bör  stödja  en upprustning
och  standardhöjning  av  de  allmänna
samlingslokalerna. Jag vill påminna om
att Centerpartiets krav på  bredband i
hela landet självklart också  omfattar
samlingslokalernas
Internetkommunikation.

Folkbildning (25:1-25:3)

Vi  i Centerpartiet har föreslagit att
bidraget till folkbildningen (anslaget
25:1)  ska ökas med totalt 70 miljoner
kronor i  förhållande till regeringens
förslag.  Vi  har  föreslagit  att  50
miljoner  kronor   av   ökningen   ska
användas    för   folkbildningen   och
resterande  20   miljoner  kronor  för
amatörkulturen, som  är i behov av ett
eget organisationsstöd.  Som  skäl för
vårt förslag har vi framhållit  att vi
önskar     bibehålla     den    starka
folkbildningstradition som  vi  har  i
Sverige,  vilket  kräver att det finns
goda förutsättningar  för  att erbjuda
platser  där  människor kan mötas.  Vi
anser  också  att  förväntningarna  på
folkhögskolor och  studieförbund redan
är   höga   och   kommer   att    växa
ytterligare och att alltfler människor
kommer     att     söka    sig    till
folkbildningens verksamhet.

Vi  föreslår  slutligen   att   även
bidraget   till  kontakttolkutbildning
(anslaget  25:3)   ska   ökas   med  3
miljoner     kronor     jämfört    med
regeringens förslag.

7. Kompletteringar av
bibliotekslagen (punkt 20)

Peter    Pedersen    och    Rossana
Dinamarca (båda v) anför:

Vi  har  avstått  från att yrka bifall
till  våra förslag om  kompletteringar
av  bibliotekslagen   som  framförs  i
motion  Kr248  (v).  Av  yrkande  2  i
motionen  framgår  att  vi vill  säkra
bibliotekens  roll som mötesplats  och
kulturbärare. Om  nuvarande  lagregler
endast  förmår  säkerställa  att   det
finns ett folkbibliotek i varje kommun
bör  riksdagen överväga att skärpa och
konkretisera  bibliotekslagen.  Enligt
vår  mening  är  det inte tillräckligt
med endast ett folkbibliotek  i  varje
kommun  med  stora geografiska avstånd
och/eller                 bristfälliga
kommunikationer.

I samma motion, Kr248 (v) yrkande 3,
framför vi förslag som syftar till att
biblioteksplanerna ska innefatta  krav
på att ett genusperspektiv tillämpas i
biblioteksverksamheten.
Vi  utgår från att regeringen följer
resultaten     av     ändringarna    i
bibliotekslagen och - om  det behövs -
återkommer  till riksdagen med  sådana
kompletteringar   av   lagen   som  vi
föreslagit.

8.
Folkbildningens framtida
resursbehov (punkt 23)

Lennart    Kollmats   och   Cecilia
Wikström (båda fp) anför:

Vi  vill  påminna  om  att  vi  i  vår
budgetmotion,  Kr368 (fp) yrkandena 30
och    42,    har    föreslagit    att
folkhögskolorna  ska  tillföras  medel
genom att bidraget till folkbildningen
(anslag  25:1)  ökas med  31  miljoner
kronor. Vi anser  att folkhögskolornas
roll  ska uppvärderas  och  resurserna
för undervisningen  förstärkas  så att
den  fortsatta  utvecklingen  av deras
speciella pedagogiska former inte blir
eftersatt.


9. Finansiering av sydsamiskt
kulturcentrum i Östersund (punkt
25)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag   anser  att  den  verksamhet  som
bedrivs vid det sydsamiska kultur- och
informationscentrumet    Gaaltije    i
Östersund  fyller  en  viktig funktion
när det gäller att sprida  kunskap  om
den  samiska kulturen. För det samiska
samhället   och   dess   kultur-   och
näringsliv  är  det  viktigt  att  det
finns  institutioner  som  kan fungera
som en bas för nödvändiga insatser för
utveckling.    Inom   det   sydsamiska
området   finns   det   i   dag   inga
institutioner med fast finansiering.

Jag har avstått från  att  yrka bifall
till motion Kr218 (c) i väntan  på att
det  blir  klarlagt  hur  det blivande
permanenta                  nationella
informationscentrumet  för  samefrågor
ska  finansieras och framför allt  hur
det ska  samverka  med  andra  centrum
inom området. Centerpartiet anser  att
det  är  viktigt  att  en  lösning för
Gaaltije  presenteras  i  en  kommande
budgetproposition så att institutionen
inte    behöver    förlita    sig   på
tidsbegränsade projektmedel.


10.Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006 (punkt 27)

Lennart    Kollmats   och   Cecilia
Wikström (båda fp) anför:

Kulturpolitiken   för   de  nationella
minoritetsgrupperna   och  invandrarna
behöver   utvecklas.  Invandrare   och
minoriteter   behöver  få  ett  större
utrymme i svenskt  kulturliv  och  ska
ges  ökat  stöd  för  att  värna  sina
språkliga  och kulturella identiteter.
Stödet kan exempelvis  gå  till medier
som    särskilt    riktar   sig   till
invandrar-    och   minoritetsgrupper,
inrättande   av   kulturcentrum    och
utgivning av litteratur på andra språk
än   svenska.   En   förstärkning   av
invandrares  och minoriteters kulturer
ger  också  ökade   möjligheter   till
dialog  och kommunikation mellan olika
grupper i samhället.

Glädjande nog har regeringen anvisat
1 miljon  kronor  för satsningar inför
Mångkulturåret 2006.  Detta  ligger  i
linje  med  vad  Folkpartiet  förordat
tidigare  år  om  ett  anslag för möte
mellan  kulturer.  Vi anser  dock  att
förberedelserna bör omfatta mer än att
anställa  några koordinatörer.  Därför
har  vi  i vår  budgetmotion  anslagit
ytterligare  3  miljoner kronor per år
under perioden 2005-2007  för insatser
för   att   förstärka   mångfalden   i
kulturlivet.

11.Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006 (punkt 27)

Peter    Pedersen    och    Rossana
Dinamarca (båda v) anför:

Vi  anser  att  det är oerhört viktigt
att  minoriteterna  själva,  såväl  de
nationella  som de invandrade, får ett
avgörande inflytande på och ansvar för
innehållet  i   Mångkulturåret   2006.
Målet  för  aktiviteterna  under  året
måste vara att de - om än inte alla  -
leder  till  något  bestående  så  att
Mångkulturåret   inte   i  backspegeln
kommer att likna ett i raden  av  alla
projekt  som  genomförts  med statliga
medel   utan  att  få  någon  fortsatt
effekt    på     samhällslivet.    Den
samordnare   för  Mångkulturåret   som
utlovas i budgetpropositionen  bör ges
i  uppdrag  att  beakta  vad  som  här
anförts.


12.Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet
(punkt 38)

Lennart    Kollmats   och   Cecilia
Wikström (båda fp) anför:

Vi  vill  påminna  om  att  vi  i  vår
budgetmotion    anslagit   medel   för
utarbetandet    av   en    heltäckande
arkivstrategi.  Väsentliga   delar  av
kulturarvet  ska göras tillgängliga  i
elektroniska nätverk.  Varje dag läggs
nya   delar   till   vårt   gemensamma
kulturarv.  Den  nya tekniken gör  att
invånare   som   är  intresserade   av
arkivmaterial,        t.ex.        för
släktforskning, på ett  helt nytt sätt
själva kan arbeta med materialet.  Den
allt  snabbare datoriseringen kan dock
också   vara    ett   hot.   Skriftlig
information försvinner  och  hamnar  i
stället i datorer via e-post som sedan
raderas.   Ett  tomrum  i  kulturarvet
uppstår.

Frågor   som   rör   arkivering   av
elektroniska   källor  har  nu  börjat
studeras. Kungl.  biblioteket har fått
i  uppdrag  att  dokumentera   svenska
hemsidor  på Internet. Det är nu  dags
att utveckla  system  och  rutiner för
att    bygga    upp   en   heltäckande
arkivstrategi som är anpassad till den
moderna digitala  miljön. Vi anvisar 2
miljoner kronor årligen under 2005 och
2006 för en förstudie  under  anslaget
28:21 Riksarkivet och landsarkiven.

13. Stöd till Museum Anna
Nordlander och Children''''''''s museum
(punkt 40)

Birgitta Sellén (c) anför:

Tanken bakom Children''''''''s museum  är att
barn  ska ha roligt och leka samtidigt
som de  får grundläggande kunskaper om
livet och samhället. På museet arbetar
barnen  i   projekt  med  respekt  och
förståelse  för   varandra.   Det   är
viktigt  att  barn tidigt får lära sig
detta. Jag utgår från att regeringen i
det   kommande  budgetarbetet   prövar
frågan  om  ett  nationellt  stöd till
Children''''''''s   museum   och  har  därför
avstått  från att reservera  mig  till
förmån för motionen.


14.
Ökat stöd till friluftsfrämjande
organisationer (punkt 50)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:
Från och med 2000 utgör statens stöd
ett  eget anslag  riktat  direkt  till
friluftsorganisationer.            Ett
friluftsråd    har    inrättats    vid
Naturvårdsverket som ska fördela detta
riktade     anslag.    Hittills    har
Friluftsfrämjandet,           Sveriges
Sportfiske-   och   Fiskevårdsförbund,
Svenska        Livräddningssällskapet,
Simfrämjandet,                 Svenska
Pistolskytteförbundet,         Svenska
båtunionen,    Cykelfrämjandet    samt
FRISAM       fått       bidrag.      I
Idrottsutredningen    (SOU    1998:76)
talades  om att målet för det statliga
stödet  ska   vara  att  stärka  sådan
allmännyttig,   ideellt    organiserad
verksamhet  som  har  till  syfte  att
främja    ett    aktivt   friluftsliv.
Kristdemokraterna  anser  att anslaget
måste   kunna  innefatta  även   andra
organisationer       som      bedriver
friluftsverksamhet än  de som hittills
fått  bidrag.  Som  ett  exempel   kan
scoutrörelsen nämnas.
bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) har i
proposition  2004/05:1  Förslag till
statsbudget         för         2005
(budgetpropositionen)  utgiftsområde
17  Kultur, medier, trossamfund  och
fritid föreslagit

1.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag   till   lag  om  ändring  i
sekretesslagen  (1980:100)  (avsnitt
2.1 och 4.8),

2.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till lag om  ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift  (avsnitt 2.2
och 5.8.5),

3.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag   till  lag  om  ändring   i
bibliotekslagen (1996:1596) (avsnitt
2.3 och 4.9),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005  för ramanslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling    samt   internationellt
kulturutbyte och  samarbete  besluta
om  bidrag  inom Svenska institutets
område som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
1  500  000 kronor  under  2006-2008
(avsnitt 4.11.2),

5.  att riksdagen  godkänner  att  det
tidsbegränsade  nationella uppdraget
inom området formgivning  och design
upphör (avsnitt 4.11.3),

6.   att   riksdagen   godkänner   att
riktlinjerna     för    stöd    till
produktion och utgivning av fonogram
ändras och att det  i fortsättningen
skall  ankomma  på  regeringen   att
besluta   om  riktlinjerna  (avsnitt
4.11.7),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa                  talböcker,
punktskriftsböcker               och
informationsmaterial  som  inklusive
tidigare   gjorda  åtaganden  medför
utgifter på  högst  4 000 000 kronor
under 2006 (avsnitt 4.11.11),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:15
Konstnärlig   gestaltning   av   den
gemensamma miljön beställa konstverk
som   inklusive   tidigare    gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
7  000  000  kronor  under 2006-2008
(avsnitt 4.11.15),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:26
Bidrag till kulturmiljövård  besluta
om  bidrag  som  inklusive  tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter  på
högst   100  000  000  kronor  under
2006-2008 (avsnitt 4.11.26),

10.     att    riksdagen     godkänner
regeringens       förslag       till
medelsberäkning  för  2005  för  den
avgiftsfinansierade  verksamhet  som
bedrivs  av  Sveriges Television AB,
Sveriges  Radio   AB   och  Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),

11.     att     riksdagen    godkänner
regeringens       förslag       till
medelstilldelning  för   2005   från
rundradiokontot  till statsbudgetens
inkomstsida                 avseende
Granskningsnämnden för radio  och TV
(avsnitt 5.8.5),

12.     att    riksdagen    bemyndigar
regeringen  att  för 2005 besluta om
lån  i  Riksgäldskontoret   för  att
täcka          underskott         på
distributionskontot för finansiering
av  kostnader  för   TV-distribution
intill ett belopp av
1   285   000  000  kronor  (avsnitt
5.8.5),

13.     att    riksdagen     godkänner
regeringens förslag om överföring av
medel till  distributionskontot från
rundradiokontot   och   förslag   om
överföring     av     medel     från
distributionskontot   till  Sveriges
Television     AB    och    Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),

14.     att    riksdagen     godkänner
regeringens        förslag       att
tillståndsperioden för  de nuvarande
analoga   sändningstillstånden   för
Sveriges  Television   AB,  Sveriges
Radio      AB      och      Sveriges
Utbildningsradio AB förlängs med ett
år  till  utgången  av 2006 (avsnitt
5.8.5),

15.   att   riksdagen  godkänner   att
regeringen  på  AB Svenska Spels bo-
lagsstämma 2005 dels  verkar för att
bolagsstämman beslutar  om  ett stöd
till  idrotten  i form av ett bidrag
på  60 000 000 kronor,  dels  verkar
för  att  stämman  beslutar  om  ett
bidrag  på  300  000  000 kronor att
fördelas  till  idrotten  enligt  de
närmare anvisningar för bidraget som
kan    komma    att   beslutas    av
regeringen,  dels   verkar  för  att
stämman beslutar om ett  bidrag  som
motsvarar 1/26 av bolagets överskott
för   2004  från  Nya  Penninglotten
avsett  för  konst, teater och andra
kulturella ändamål att fördelas till
ifrågavarande   ändamål   enligt  de
närmare anvisningar som beslutas  av
regeringen (avsnitt 7.8),

16.     att    riksdagen    bemyndigar
regeringen att under 2005 i fråga om
det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till  vissa  handikappåtgärder  inom
folkbildningen  besluta  om stöd för
studerande  med funktionshinder  vid
folkhögskolor som medför utgifter på
högst  11  500   000   kronor   2006
(avsnitt 8.1.2),

17.  att  riksdagen  för  2005 anvisar
anslagen   under  utgiftsområde   17
Kultur,  medier,   trossamfund   och
fritid enligt följande uppställning:


-------------------------------------------------------------
-
|Anslag             |Anslagstyp|
Anslagsbelopp          |
-------------------------------------------------------------
-
|2:1   |Lotteriinspektionen            |ramanslag| 42 212
000|
-------------------------------------------------------------
-
|25:1  |Bidrag till folkbildningen     |obetecknat| 2 635
231|
|      |            |anslag   |        000|
-------------------------------------------------------------
-
|25:2  |Bidrag till vissa              |obetecknat|78 965
000|
|      |handikappåtgärder inom folk-   |anslag   |
|
|      |bildningen  |         |           |
-------------------------------------------------------------
-
|25:3  |Bidrag till                    |obetecknat|10 104
000|
|      |kontakttolkutbildning          |anslag   |
|
|      |            |         |           |
-------------------------------------------------------------
-
|26:1  |Statens ljud- och bildarkiv    |ramanslag| 40 664
000|
-------------------------------------------------------------
-
|27:1  |Statens biografbyrå            |ramanslag| 10 145
000|
-------------------------------------------------------------
-
|27:2  |Utbyte av TV-sändningar mellan |obetecknat|20 556
000|
|      |Sverige och Finland            |anslag   |
|
-------------------------------------------------------------
-
-------------------------------------------------------------
-
|Anslag             |Anslagstyp|
Anslagsbelopp          |
-------------------------------------------------------------
-
|27:3  |Bidrag till dokumentation om   |ramanslag|    821
000|
|      |den mediepolitiska             |         |
|
|      |utvecklingen och till          |         |
|
|      |europeiskt mediesamarbete      |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|27:4  |Forskning och dokumentation om |obetecknat| 1 772
000|
|      |medieutvecklingen              |anslag   |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:1  |Statens kulturråd              |ramanslag| 46 137
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:2  |Bidrag till allmän             |ramanslag|197 991
000|
|      |kulturverksamhet, utveckling   |         |
|
|      |samt internationellt           |         |
|
|      |kulturutbyte och samarbete     |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:3  |Nationella uppdrag             |ramanslag|  8 000
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:4  |Försöksverksamhet med ändrad   |obetecknat|148 369
000
|
|      |regional fördelning av         |anslag   |
|
|      |kulturpolitiska medel          |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:5  |Bidrag till Operan, Dramaten,  |obetecknat|861 716
000
|
|      |Riksteatern, Svenska           |anslag   |
|
|      |rikskonserter och Dansens Hus  |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:6  |Bidrag till regional           |obetecknat|742 152
000
|
|      |musikverksamhet samt regionala |anslag   |
|
|      |och lokala teater-, dans- och  |         |
|
|      |musikinstitutioner             |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:7  |Bidrag till vissa teater-,     |ramanslag|138 828
000|
|      |dans- och musikändamål         |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:8  |Bidrag till                    |obetecknat|45 979
000|
|      |biblioteksverksamhet           |anslag   |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:9  |Litteraturstöd                 |ramanslag|100 917
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:10 |Stöd till kulturtidskrifter    |ramanslag| 22 650
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:11 |Talboks- och                   |ramanslag| 68 284
000|
|      |punktskriftsbiblioteket        |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen för     |obetecknat|15 449
000|
|      |lättläst nyhetsinformation och |anslag   |
|
|      |litteratur  |         |           |
-------------------------------------------------------------
-
|28:13 |Bidrag till Svenska            |obetecknat| 5 623
000|
|      |språknämnden och Sverigefinska |anslag   |
|
|      |språknämnden                   |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:14 |Statens konstråd               |ramanslag|  7 267
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:15 |Konstnärlig gestaltning av den |ramanslag| 40 438
000|
|      |gemensamma miljön              |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:16 |Nämnden för hemslöjdsfrågor    |ramanslag|  1 879
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:17 |Främjande av hemslöjden        |ramanslag| 20 381
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:18 |Bidrag till bild- och          |ramanslag| 27 958
000|
|      |formområdet                    |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:19 |Konstnärsnämnden               |ramanslag| 14 015
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:20 |Ersättningar och bidrag till   |ramanslag|290 149
000|
|      |konstnärer  |         |           |
-------------------------------------------------------------
-
|28:21 |Riksarkivet och landsarkiven   |ramanslag|306 305
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:22 |Bidrag till regional           |obetecknat| 5 942
000|
|      |arkivverksamhet                |anslag   |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:23 |Språk- och  |ramanslag| 29 972 000|
|      |folkminnesinstitutet           |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:24 |Svenskt biografiskt lexikon    |ramanslag|  4 289
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:25 |Riksantikvarieämbetet          |ramanslag|192 703
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:26 |Bidrag till kulturmiljövård    |ramanslag|259 359
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:27 |Kyrkoantikvarisk ersättning    |ramanslag|200 000
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:28 |Centrala museer: Myndigheter   |ramanslag|865 631
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:29 |Centrala museer: Stiftelser    |obetecknat|219 361
000
|
|      |            |anslag   |           |
-------------------------------------------------------------
-
|28:30 |Bidrag till regionala museer   |obetecknat|150 007
000
|
|      |            |anslag   |           |
-------------------------------------------------------------
-
|28:31 |Bidrag till vissa museer       |obetecknat|51 740
000|
|      |            |anslag   |           |
-------------------------------------------------------------
-
|28:32 |Stöd till icke-statliga        |ramanslag| 10 000
000|
|      |kulturlokaler                  |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:33 |Riksutställningar              |ramanslag| 45 185
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:34 |Forum för levande historia     |ramanslag| 42 199
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:35 |Statliga utställningsgarantier |ramanslag|     80
000|
|      |och inköp av vissa             |         |
|
|      |kulturföremål                  |         |
|
-------------------------------------------------------------
-
-----------------------------------------------------------
---
|Anslag             |Anslagstyp|
Anslagsbelopp          |
-----------------------------------------------------------
---
|28:36 |Filmstöd    |ramanslag|235 738 000|
-----------------------------------------------------------
---
|28:37 |Forsknings- och                |ramanslag| 35 358
000|
|      |utvecklingsinsatser inom       |         |
|
|      |kulturområdet                  |         |
|
-----------------------------------------------------------
---
|28:38 |Samarbetsnämnden för           |ramanslag|  3 642
000|
|      |statsbidrag till               |         |
|
|      |trossamfund                    |         |
|
-----------------------------------------------------------
---
|28:39 |Stöd till trossamfund          |ramanslag| 50 750
000|
-----------------------------------------------------------
---
|29:1  |Ungdomsstyrelsen               |ramanslag| 19 226
000|
-----------------------------------------------------------
---
|29:2  |Bidrag till nationell och      |ramanslag| 88 889
000|
|      |internationell                 |         |
|
|      |ungdomsverksamhet              |         |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:1  |Stöd till idrotten             |ramanslag|448 240
000|
-----------------------------------------------------------
---
|30:2  |Bidrag till allmänna           |ramanslag| 29 000
000|
|      |samlingslokaler                |         |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:3  |Bidrag till                    |obetecknat| 3 432
000|
|      |kvinnoorganisationernas        |anslag   |
|
|      |centrala verksamhet            |         |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:4  |Stöd till   |obetecknat|15 000 000|
|      |friluftsorganisationer         |anslag   |
|
-----------------------------------------------------------
---
|Summa              |         |  8 956 525|
|                   |         |        000|
-----------------------------------------------------------
---
Motioner från allmänna motionstiden 2003


2003/04:Kr208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar
i lagen (1989:41) om
TV-avgift att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2003/04:Kr242 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag senast i
vårpropositionen för utgivande av
Ordbok över Sveriges dialekter med en tidsplan och finansiering av
densamma.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om krav på
bredband i samlingslokaler i hela landet.

2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

3. Riksdagen beslutar att licensavgiften avskaffas i enlighet med vad som
i motionen anförs.

2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

10.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
konsekvenser av fria entréer på de statliga museerna.


Motioner från allmänna motionstiden 2004


2004/05:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om de fria
dans- och teatergrupperna.

2004/05:Kr202 av Tobias Billström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i motionen
anförs om behovet av
en långsiktigt hållbar finansiering av Malmö Opera och Musikteater.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs  om  ett
avvisande  av tanken på ett ägarbyte för vissa av de  till  Malmö  stad
i  dag  tillhöriga
institutionerna.

2004/05:Kr206 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om två regionala
mötesplatser för design i Västra Götaland.

2004/05:Kr208 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad i motionen
anförs om ett speciellt
nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås.

2004/05:Kr210 av Anita Sidén och Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin   mening   vad   i
motionen   anförs  om
språkutredningen.

2004/05:Kr211 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning
gällande studieförbundens ekonomi.

2004/05:Kr216 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i motionen
anförs om Museum Anna
Nordlander.

2004/05:Kr218 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen
anförs om finansieringen
av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i Östersund.

2004/05:Kr222 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nationellt
anslag till verksamheten Children''''s museum.

2004/05:Kr230 av Torsten Lindström och Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en översyn
av stödet till sjukhuskyrkan.

2004/05:Kr231 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om den ekumeniska
sjukhuskyrkans betydelsefulla roll i vården och omsorgen.

2004/05:Kr232 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om  en  översyn av
stödet till sjukhuskyrkan.

2004/05:Kr233 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fri entré på
de statliga museerna.

6.   Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
folkbildningen.

9.  Riksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
bibliotekslagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om teatern.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dansen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om musiken.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om ett nytt
filmavtal.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen anförs om form och
design.

20.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
mötesplatser för design och formgivning.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om pensioner
för scenkonstnärer.

2004/05:Kr237 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett  nationellt
uppdrag till Säters film- och biografmuseum.

2004/05:Kr238 av Annelie Enochson (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet  av
ökat stöd till Allmänna samlingslokaler.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konstnärerna
och pensionssystemet.

12. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om pensioner
för kulturskapare.

2004/05:Kr242 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  Kung
Chulalongkorn kultur- och utvecklingscentrum i Bispgården, Ragunda kommun
.

2004/05:Kr244 av Kent Olsson och Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i motionen
anförs om stöd till
Nordiska Akvarellmuseet.

2004/05:Kr248 av Peter Pedersen m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som  anförs i
motionen om behovet
av en analys av bibliotekens betydelse för att bredda läsandet och  om
bibliotekslagen bör
förändras för att möjliggöra att fler nås av bibliotekens verksamheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen  om  att de
biblioteksplaner  som  enligt  den föreslagna ändringen i
bibliotekslagen skall tas fram  i
varje kommun och landsting även bör innefatta krav på ett
genusperspektiv.

2004/05:Kr249 av Kenneth Johansson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen
anförs om ökat stöd till
allmänna samlingslokaler.

2004/05:Kr252 av Birgitta Sellén och Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  att
folkbildningen ges rimliga förutsättningar för att kunna genomföra dess
angelägna uppdrag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anslaget
till  folkbildningen bör ökas i syfte att återställa den neddragning
som skett sedan början
av 1990-talet.

2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av
form och design.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen
anförs om nya spelrum
för form och design.

2004/05:Kr256 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i  motionen
anförs om att bevara
Kulturnät Sverige.

2004/05:Kr263 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om  det  statliga
stödet för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.

2004/05:Kr274 av Lars Ohly m.fl. (v):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  som
i motionen anförs om
uppgifter för samordnaren för Mångkulturåret 2006.

2004/05:Kr278 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen anförs  om  samma
ekonomiska förutsättningar för den regionala musikverksamheten i Kalmar
län.

2004/05:Kr287 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om  statens
ansvar för att ge folkbildningen rimliga resurser.

2004/05:Kr290 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen anförs om fria
koreografers och dansares pensioner.

2004/05:Kr291 av Viviann Gerdin och Rosita Runegrund (c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om att stödet bör
ökas till kvinnoorganisationerna.

2004/05:Kr300 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (c):

Riksdagen beslutar att utgiftsområde 17 anslaget 28:17 Främjande av
hemslöjd  i statsbudgeten
för  2005  räknas  upp  och  fördelas  så  att  den  ideella
hemslöjdsrörelsen kan tilldelas
ytterligare 300 000 kr.

2004/05:Kr302 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om  att  staten
skall kompensera  scenkonsten  vid  kulturinstitutionerna  inom teater,
musik och dans för de
utökade   pensionskostnaderna   och  socialavgifterna  vid  svenska
artisters   resor   och
frilansarbete.

2004/05:Kr303 av Lars Lindén (kd):

Riksdagen begär att regeringen omedelbart  utreder  den  långsiktiga
finansieringen av SVAR:s
verksamhet.

2004/05:Kr307 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen
anförs om att skyndsamt
återkomma med förslag till finansiering för utgivning av Ordbok över
Sveriges dialekter.

2004/05:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen  anförs  om  att i
särskild   ordning   utreda   och   redovisa   hur   frågan  om
scenkonstsinstitutionernas
premiepensionsavgifter långsiktigt skall lösas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  som  i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur frågan om full finansiering
av den kompletterande
tjänstepensionen (KÅPAN) för de anställda vid scenkonstens
institutioner  långsiktigt skall
lösas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs  om  att  i
särskild  ordning  utreda  och redovisa hur problemet med sångarnas och
dansarnas pensioner
långsiktigt skall lösas.

4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad som i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur frågan om finansieringen av
pensioner för den fria
scenkonstens anställda långsiktigt skall lösas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  som  i
motionen anförs om att
regeringen noggrant bör följa utvecklingen vid scenkonstinstitutionerna
för  att vid behov
kunna ingripa med akuta åtgärder.

2004/05:Kr311 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i motionen anförs om att
utreda hur pris-  och
löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att
motverka urholkning av
anslagen inom kultursektorn.

2004/05:Kr337 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i motionen
anförs om att ge Säters
film-  och biografmuseum ett treårigt nationellt uppdrag för
museiverksamheten  inom  film-,
biograf- och televisionshistorien.

2004/05:Kr338 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en
ökad satsning på friluftsfrämjande organisationer.

2004/05:Kr339 av Marita Aronson (fp):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs om att öka
effektivitet  och  rättvisa  genom  avskaffande  av  TV-licensavgiften
och i stället  ta  in
motsvarande summa via skattsedeln.

2004/05:Kr341 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om  konstnärliga
yrkesutövares särskilda villkor i förhållande till det allmänna
pensionssystemet.

2004/05:Kr343 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad som i
motionen anförs om att
säkerställa projektet Ostindiefararen för framtiden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  som  i
motionen  anförs om att
dokumentation  av  all  den  kunskap  och erfarenhet som framkommit
under hela projekttiden
måste utföras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  som i
motionen anförs om att
uppdra  åt  Kulturdepartementet  att  inom  ramen  omfördela  resurser
så  att  projektet
Ostindiefararen erhåller 20 miljoner kronor.

2004/05:Kr346 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):

Riksdagen   tillkännager   för   regeringen   som   sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
Göteborgsoperan.

2004/05:Kr348 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  som  i
motionen  anförs  om
Textilmuseet i Borås.

2004/05:Kr349 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande  till
regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
uppställningen:


--------------------------------------------------------------
|Anslag         |Regeringens | Anslagsför-|
|               |   förslag  |     ändring|
--------------------------------------------------------------
|25:1  |Bidrag till folkbildningen | 2 635 231  |  -1 200 000|
|      |        |       000  |         000|
--------------------------------------------------------------
|28:1  |Statens kulturråd          |46 137 000  |  -5 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:5  |Bidrag till Operan,        |861 716 000 | -20 000 000|
|      |Dramaten, Riksteatern,     |            |            |
|      |Dansens Hus och Svenska    |            |            |
|      |rikskonserter              |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:6  |Bidrag till regional       |742 152 000 | +28 000 000|
|      |musikverksamhet samt       |            |            |
|      |regionala och lokala       |            |            |
|      |teater-, dans-och          |            |            |
|      |musikinstitutioner         |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:7  |Bidrag till vissa teater-, |138 828 000 | +15 000 000|
|      |dans- och musikändamål     |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:15 |Konstnärlig gestaltning av |40 438 000  | -11 000 000|
|      |den gemensamma miljön      |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:20 |Ersättningar och bidrag    |290 149 000 | -50 000 000|
|      |till konstnärer            |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:26 |Bidrag till                |259 359 000 | +18 000 000|
|      |kulturmiljövård            |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:28 |Centrala museer:           |865 631 000 | -84 000 000|
|      |Myndigheter                |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:29 |Central museer: Stiftelser |219 361 000 | -25 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:30 |Bidrag till regional       |150 007 000 | +15 000 000|
|      |museer  |            |            |
--------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar          |45 185 000  | -16 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:34 |Forum för levande historia |42 199 000  | +20 000 000|
--------------------------------------------------------------
|29:1  |Ungdomsstyrelsen           |19 226 000  |  -5 000 000|
--------------------------------------------------------------
|30:1  |Stöd till idrotten         |448 240 000 | +10 000 000|
--------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet          |     8 956  |  -1 310 000|
|               |525 000     |         000|
--------------------------------------------------------------


2. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet
med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna  från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Kr352 av Eva Flyborg och Axel Darvik (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ekonomiskt bidrag om 2 miljoner kronor till
stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg.

2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  tillföra mer resurser
till folkbildningsverksamheten.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den fria  scenkonsten bör
få ökat anslag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett  förtydligande
av regleringsbrevet gällande museiföremål på Internet.

9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att underlätta för  mindre
orter att införa e-bio.

2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om friluftsorganisationers
möjlighet att söka statligt bidrag.

2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om pris- och löneuppräkning för
de fria grupperna.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  amatörkulturens ekonomiska
villkor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade  resurser  till  icke-
statliga kulturlokaler.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade resurser till allmänna
samlingslokaler.

15.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
i motionen anförs om ökade resurser till
trossamfunden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sjukhuskyrkan.

2004/05:Kr361 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  pris- och löneuppräkningen
för de fria grupperna och Teateralliansen.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de höjda  pensionspremierna
vid riksinstitutionerna.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om behovet av resurser till
länsmusiken samt annan regional
musik-, teater- och dansverksamhet.

9. Riksdagen avslår regeringens förslag rörande ny beslutsordning för
riktlinjer för stöd till fonogram.

13. Riksdagen avslår regeringens förslag att det nationella
uppdraget  inom  området  formgivning  och design
upphör.

14.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad
i motionen anförs om medel till regionala
filmcentrum.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att omgående tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp för arbete med ett nytt filmavtal.

2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om ökade  resurser  till
kulturmiljövård.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om folkrörelsearkiven.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om SVAR.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad i
motionen  anförs  om  mål för den nationella
bibliotekspolitiken och om en utvärdering av bibliotekslagen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om En bok för alla.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om LL-stiftelsen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kulturtidskrifter.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om gratis  inträde för barn och
ungdomar på statliga och regionala museer.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om museernas säkerhet.

2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 med följande ändringar i
förhållande till regeringens  förslag  under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
uppställning:


---------------------------------------------------------------
|Anslag       |  Regeringens  |
Anslagsförändring       |
|             |      förslag  |            |
---------------------------------------------------------------
-
|28:1  |Statens kulturråd         |   46 137 000  |  -1 000
000|
---------------------------------------------------------------
-
|28:2  |Bidrag till allmän        |  197 991 000  |   1 000
000|
|      |kulturverksamhet          |               |
|
|      |(Amatörkulturens          |               |
|
|      |centralorganisa-tioner)   |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:2  |Bidrag till allmän        |  197 991 000  |  -2 000
000|
|      |kulturverksamhet (Medel   |               |
|
|      |för regeringens           |               |
|
|      |disposition)              |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:6  |Bidrag till regional      |  742 152 000  |   5 000
000|
|      |musikverksamhet samt      |               |
|
|      |regionala och lokala      |               |
|
|      |teater-, dans- och        |               |
|
|      |musikinstitutioner        |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:7  |Bidrag till vissa teater- |  138 828 000  |  10 000
000|
|      |, dans- och musikändamål  |               |
|
|      |(fria grupper)            |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:9  |Litteraturstöd (En bok    |  100 917 000  |  -5 000
000|
|      |för alla)                 |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:10 |Stöd till                 |   22 650 000  |   1 500
000|
|      |kulturtidskrifter         |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen    |   15 449 000  |   1 000
000|
|      |för lättläst              |               |
|
|      |nyhetsinformation och     |               |
|
|      |litteratur                |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:22 |Bidrag till regional      |    5 942 000  |   1 000
000|
|      |arkivverksamhet           |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:26 |Bidrag till               |  259 359 000  |   5 000
000|
|      |kulturmiljövård           |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:28 |Centrala museer:          |  865 631 000  | -42 000
000|
|      |Myndigheter               |               |
|
|      |- Fri entré -49 000 000   |               |
|
|      |- Satsning samlingarna 7  |               |
|
|      |000 000                   |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:29 |Centrala museer:          |  219 361 000  |  -7 000
000|
|      |Stiftelser                |               |
|
|      |Fri entré -8 000 000      |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:30 |Bidrag till regionala     |  150 007 000  |  23 000
000|
|      |museer                    |               |
|
|      |- Fri entré barn och unga |               |
|
|      |15 000 000                |               |
|
|      |- Satsning samlingarna 8  |               |
|
|      |000 000                   |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:31 |Vissa museer              |   51 740 000  |   1 500
000|
|      |Sveriges teatermuseum     |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:32 |Bidrag till icke-statliga |   10 000 000  |   2 000
000|
|      |kulturlokaler             |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:39 |Stöd till trossamfund     |   50 750 000  |   8 000
000|
|      |(lokalbidrag 3 miljoner   |               |
|
|      |kronor samt               |               |
|
|      |verksamhetsstöd 5         |               |
|
|      |miljoner kronor)          |               |
|
---------------------------------------------------------------
-
|30:2  |Bidrag till allmänna      |   29 000 000  |   5 000
000|
|      |samlingslokaler           |               |
|
---------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet        |8 956 525 000  |   7 000 000|
---------------------------------------------------------------
2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skälen till att avvisa  regeringens  förslag till
sänkning av anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer.

2004/05:Kr366 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (
1989:41) om TV-avgift.

2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  begär att regeringen lägger fram förslag till nya
mål och mätbara delmål för kulturpolitiken i enlighet med  vad  i
motionen anförs.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening
vad i motionen anförs om förstärkning och omfördelning av medel till
regional kulturverksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  finansieringen  av Kulturnät Sverige inte
skall vara ett offentligt ansvar men att verksamheten kan
drivas vidare i andra former.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Statens kulturråds verksamhet och anslag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökat stöd till nationalscenerna  Operan, Dramaten
och Dansens Hus.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad
i motionen anförs om förstärkt permanent stöd till Drottningholms
teatermuseum.

10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer  med  en
tydlig  ekonomisk  redovisning  av  hur  pensionsåtagandena  påverkat
institutionsteatrarna.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stödet till de fria teatergrupperna.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stödet till kulturtidskrifterna och skapandet av
en paraplyorganisation för att tillvarata kulturtidskrifters
upphovsrättsliga intressen.

14.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  förstärkta  bidrag  till  bibliotekens
litteraturinköp samt upphörande av utgivning av
vuxenlitteratur i En bok för alla.

15. Riksdagen avslår förslaget till ändring av bibliotekslagen (
1996:1596).

16. Riksdagen beslutar att upphäva bibliotekslagen (1996:1596).

17. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad
i  motionen  anförs  om  satsningar  på  museernas  kvalitet och
samlingsvård i stället för fri entré.

19.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening
vad i motionen anförs om överföring av delar av Riksutställningars
uppgifter till regionala museer.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om  bidrag  till  Nordiska  Akvarellmuseet  och
Marionettmuseet.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förstudie av hur en heltäckande arkivstrategi
kan införas som är anpassad till den moderna digitala miljön.

22.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell bevarandeplan och insatser för
inventering m.m. av arkivalier.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att säkra utgivningen av dialektordboken.

24.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  stimulera  barns  och  ungdomars
kulturintresse.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad
i motionen anförs om att erbjuda museer möjligheten till fri entré
för barn och ungdomar upp till 19 år.

26. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa
konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst
10 000 000 kr under 2006-2008.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen  anförs om en uppvärdering av folkhögskolornas roll och
förstärkning av anslagen.

32.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  kultur  och  språkstöd  till  invandrare  och
minoriteter.

33. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening
vad  i  motionen  anförs om ytterligare resurser för att förstärka
mångfalden i kulturlivet.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till trossamfunden.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bidrag till Baltic Sea Festival.

39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet.

41. Riksdagen avslår regeringens proposition i den del som rör
överflyttning av ansvaret  för  riktlinjer för stöd till produktion
och utgivning av fonogram.

42.  Riksdagen  anvisar  med  följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under  utgiftsområde  17  Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:


---------------------------------------------------------
------
|Anslag              |Regeringens|Anslagsföränd-|
Anmärkning|
|                    |förslag    |ring        |
|
---------------------------------------------------------
------
|25:1  |Folkbildningar|2 635 231 |31 000 000
|Folkhögskolorna|
|      |             |      000  |            |
|
---------------------------------------------------------
------
|27:1  |Biografbyrån |10 145 000 |-3 500 000  |
Avskaffa|
|      |             |           |            |
vuxencensur|
---------------------------------------------------------
------
|28:1  |Statens      |45 500 000 |-7 500 000  |
Minskad|
|      |kulturråd    |           |            |
verksamhet|
|      |             |           |            |  -6 mkr,
annan|
|      |             |           |            |
finansiering|
|      |             |           |            |
Kulturnät|
|      |             |           |            |Sverige, -
2 mkr.
|
|      |             |           |            |Tillför
350 tkr.
|
---------------------------------------------------------
------
|28:2  |Bidrag till  |  197 991  |33 000 000  |
Kompensation|
|      |allmän       |      000  |            |         m
.a.a.|
|      |kulturverksamhet|        |            |
pensionsåtaganden       |
|      |             |           |            |        10
mkr,|
|      |             |           |
|engångsåtgärder|
|      |             |           |            |  20 mkr,
inför|
|      |             |           |
|Mångkulturåret 3
|
|      |             |           |            |
mkr|
---------------------------------------------------------
------
|28:5  |Bidrag till  |  861 716  |-3 000 000  |
Rikskonserter|
|      |Operan,      |      000  |            |-10 mkr,
Operan|
|      |Dramaten     |           |            |och
Dramaten +3|
|      |m.m.         |           |            |mkr
vardera och|
|      |             |           |            | Dansens
Hus +1|
|      |             |           |            |
mkr.|
---------------------------------------------------------
------
|28:6  |Bidrag till  |  742 152  |30 000 000  |Varav 5
mkr till
|
|      |regional     |      000  |
|Göteborgsoperan|
|      |kulturverksamhet|        |            |
|
---------------------------------------------------------
------
|28:7  |Bidrag till  |  138 828  |23 000 000  |Stödet
till fria
|
|      |vissa        |      000  |            | grupper 2
mkr,|
|      |teater-,     |           |            |
Drottningholmsteatern                      |
|      |dans- och    |           |            |     1 mkr
till|
|      |musikändamål |           |
|teatermuseet och
|
|      |             |           |            |     2 mkr
till|
|      |             |           |            |
föreställningsverksamheten                 |
---------------------------------------------------------
------
|28:9  |Litteraturstöd| 100 917  | 9 500 000  |13 mkr
inköp av|
|      |             |      000  |            |litteratur
, -3,5
|
|      |             |           |            | mkr En
bok för|
|      |             |           |            |
alla|
---------------------------------------------------------
------
|28:10 |Stöd till    |22 650 000 | 3 000 000  |
Höjt|
|      |kulturtidskrifter|       |
|produktionsstöd|
---------------------------------------------------------
------


---------------------------------------------------------------
|Anslag              |Regeringens|Anslagsföränd-|   Anmärkning|
|                    |förslag    |ring        |               |
---------------------------------------------------------------
|28:15 |Konst i den  |40 438 000 |-7 000 000  |  Större ansvar|
|      |gemensamma   |           |            | tas lokalt och|
|      |miljön       |           |            |      regionalt|
---------------------------------------------------------------
|28:20 |Ersättningar |  290 149  | 3 000 000  |       Nej till|
|      |och bidrag   |      000  |            |    regeringens|
|      |till         |           |            |finansiering av|
|      |konstnärer   |           |            |     rådgivning|
---------------------------------------------------------------
|28:21 |Riks- och    |  306 305  | 2 000 000  |Förstudie arkiv|
|      |landsarkiven |      000  |            |    av digitalt|
|      |             |           |            |       material|
---------------------------------------------------------------
|28:23 |Språk- och   |29 797 000 | 2 000 000  |Färdigställande|
|      |folkminnesinstitutet|    |            |             av|
|      |             |           |            |dialektordboken|
---------------------------------------------------------------
|28:25 |Riksantikvarieämbetet|192 703|-1 000 000|         Full|
|      |             |      000  |            |
avgiftsfinansiering     |
|      |             |           |            |
uppdragsverksamheten    |
---------------------------------------------------------------
|28:28 |Museimyndigheter|865 631 |-70 500 000 |   Nej till fri|
|      |             |      000  |            |entré -84,5 mkr,
|
|      |             |           |            | +3 mkr Moderna|
|      |             |           |            |museet, +11 mkr|
|      |             |           |            |  bl.a. vård av|
|      |             |           |            |      samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:29 |Museistiftelser|219 361  |-7 000 000  |   Nej till fri|
|      |             |      000  |            | entré -12 mkr,|
|      |             |           |            |  bl.a. vård av|
|      |             |           |            |samlingar +5 mkr
|
---------------------------------------------------------------
|28:30 |Regionala    |  150 007  |16 500 000  |  Bl.a. vård av|
|      |museer       |      000  |            |      samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:31 |Vissa museer |51 740 000 | 4 000 000  |  Bl.a. vård av|
|      |             |           |            |      samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar|45 185 000|-5 000 000|       Minskad|
|      |             |           |            |     verksamhet|
---------------------------------------------------------------
|28:39 |Stöd till    |50 750 000 |10 000 000  |  Sjukhuskyrkan|
|      |trossamfund  |           |            |               |
---------------------------------------------------------------
|Nytt  |             |           | 1 000 000  |      Avtal för|
|      |             |           |            |upphovsrättslig|
|      |             |           |            |     ersättning|
|      |             |           |            |  utvidgas till|
|      |             |           |            |
kulturtidskrifter       |
---------------------------------------------------------------
|Nytt  |             |           | 4 000 000  | Bevarandeplan,|
|      |             |           |            |        vård av|
|      |             |           |            |arkivalier m.m.|
---------------------------------------------------------------
|Nytt  |             |           |24 000 000  | Museer erbjuds|
|      |             |           |            | att införa fri|
|      |             |           |            | entré för barn|
|      |             |           |            |     och ungdom|
---------------------------------------------------------------
|Summa för           |8 956 525  |93 350 000  |               |
|utgiftsområdet      |      000  |            |               |
---------------------------------------------------------------


2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Göteborgsoperan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Nordiska
Akvarellmuseet i Skärhamn.

2004/05:Kr389 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande uppställning:

-------------------------------------------------------------
---
-------------------------------------------------------------
---
|Anslag         | Regeringens  |    Anslags-|
|               |     förslag  |  förändring|
-------------------------------------------------------------
---
|25:1  |Bidrag till folkbildningen |2 635 231 000 | +70 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|25:3  |Bidrag till                |  10 104 000  |  +3 000
000|
|      |kontakttolkutbildning      |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:1  |Statens kulturråd          |  46 137 000  |+120 500
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:2  |Bidrag till allmän         | 197 991 000  | -43 000
000|
|      |kulturverksamhet           |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:6  |Bidrag till regional       | 742 152 000  | +28 000
000|
|      |musikverksamhet,           |              |
|
|      |utveckling samt regionala  |              |
|
|      |och lokala teater-, dans-  |              |
|
|      |och musikinstitutioner     |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:7  |Bidrag till vissa teater-, | 138 828 000  | +25 000
000|
|      |dans- och musikändamål     |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:9  |Litteraturstöd             | 100 917 000  | -36 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:17 |Främjande av hemslöjden    |  20 381 000  |    +500
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:23 |Språk- och                 |  29 797 000  |    +500
000|
|      |folkminnesinstitutet       |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:28 |Centrala museer:           | 865 631 000  | -71 500
000|
|      |myndigheter                |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:34 |Forum för levande historia |  42 199 000  | -22 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:36 |Filmstöd                   |  41 185 000  |   +3000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:39 |Stöd till trossamfund      |  50 750 000  |   +1000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|30:2  |Bidrag till allmänna       |  29 000 000  | +21 000
000|
|      |samlingslokaler            |              |
|
-------------------------------------------------------------
---
|Summa för utgiftsområdet          |8 956 525 000 |+100 000
000|
-------------------------------------------------------------
---


2004/05:Kr390 av Johan Pehrson och Karin Granbom (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa systemet med TV-licens.

2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mer stöd skall ges till ungdomsorganisationerna.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att folkbildningen skall tillföras resurser för
att klara av det existerande behovet.

2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att
göra en omfördelning i syfte att öka resurserna till
länsmusiken i Kalmar.

2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  allmänna
samlingslokaler.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationalscener
och nationella museer i Stockholmsregionen.
Bilaga 2

Propositionens lagförslag










Bilaga 3

Regeringens och partiernas förslag till anslag för år
2005 inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Belopp i 1 000-tal kronor
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
Anslag        Anslags-Regeringens Kr349     Kr368     Kr363
Kr389
typ        förslag    (kd)
(m)       (fp)                (c)
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
2:1  Lotteriinspektionen         (ram)       42 212
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:1 Bidrag till folkbildningen  (obet.)  2 635 231    -1 200    31
000             70 000
000
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:2 Bidrag till vissa           (obet.)     78 965
handikappåtgärder inom
folkbildningen
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:3 Bidrag till                 (obet.)     10 104               3
000
kontakttolkutbildning
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
26:1 Statens ljud- och bildarkiv (ram)       40 664
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:1 Statens biografbyrå         (ram)       10 145              -3
500
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:2 Utbyte av TV-sändningar     (obet.)     20 556
mellan
Sverige och Finland
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:3 Bidrag till dokumentation   (ram)          821
om den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:4 Forskning och dokumentation (obet.)      1 772
om medieutvecklingen
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
28:1 Statens kulturråd           (ram)       46 137    -5 000    -5
650    -1 000  120 500
--------------------------------------------------------------------
-----------------------


---------------------------------------------------------------
-------------------
Anslag        Anslags-RegeringensKr349   Kr368   Kr363  Kr389
typ      förslag                    (kd)
(m)     (fp)           (c)
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:2 Bidrag till allmän          (ram)      197 991          33
000  -1 000   -43
kulturverksamhet,                  000
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:3 Nationella uppdrag          (ram)        8 000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:4 Försöksverksamhet med       (obet.)    148 369
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:5 Bidrag till Operan,         (obet.)    861 716 -20 000  -3
000
Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus och Svenska
rikskonserter
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:6 Bidrag till regional        (obet.)    742 152  28 000  30
000   5 000    28
musikverksamhet samt               000
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-,  (ram)      138 828  15 000  23
000  10 000    25
dans- och musikändamål             000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:8 Bidrag till                 (obet.)     45 979           9
500
biblioteksverksamhet
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:9 Litteraturstöd              (ram)      100 917
-5 000   -36
000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:10Stöd till kulturtidskrifter (ram)       22 650           3
000   1 500
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:11Talboks- och                (ram)       68 284
punktskriftsbiblioteket
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:12Bidrag till Stiftelsen för  (obet.)     15 449
1 000
lättläst nyhetsinformation
och litteratur
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:13Bidrag till Svenska         (obet.)      5 623
språknämnden och
Sverigefinska språknämnden
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:14Statens konstråd            (ram)        7 262
---------------------------------------------------------------
-------------------


---------------------------------------------------------
--------------------------
Anslag        Anslags-Regeringens Kr349   Kr368  Kr363
Kr389
typ      förslag                    (kd)
(m)     (fp)           (c)
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:15Konstnärlig gestaltning av  (ram)       40 438  -11
000 -7 000
den gemensamma miljön
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:16Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram)        1 879
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:17Främjande av hemslöjden     (ram)       20 381
500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:18Bidrag till bild- och       (ram)       27 958
formområdet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:19Konstnärsnämnden            (ram)       14 015
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:20Ersättningar och bidrag     (ram)      290 149  -50
000  3 000
till konstnärer
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:21Riksarkivet och             (ram)      306 305
2 000
landsarkiven
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:22Bidrag till regional        (obet.)      5 942
1 000
arkivverksamhet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:23Språk- och                  (ram)       29 797
2 000            500
folkminnesinstitutet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:24Svenskt biografiskt lexikon (ram)        4 289
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:25Riksantikvarieämbetet       (ram)      192 703
-1 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:26Bidrag till kulturmiljövård (ram)      259 359   18
000          5 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:27Kyrkoantikvarisk ersättning (ram)      200 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:28Centrala museer:            (ram)      865 631  -84
000    -70 -42 000    -71
Myndigheter          500            500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:29Centrala museer: Stiftelser (obet.)    219 361  -25
000 -7 000  -7 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:30Bidrag till regionala       (obet.)    150 007   15
000 16 500  23 000
museer
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:31Bidrag till vissa museer    (obet.)     51 740
4 000   1 500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:32Stöd till icke-statliga     (ram)       10 000
2 000
kulturlokaler
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:33Riksutställningar           (ram)       45 185  -16
000 -5 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:34Forum för levande historia  (ram)       42 199   20
000                   -22
000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:35Statliga                    (ram)           80
utställningsgarantier och
inköp av vissa
kulturföremål
---------------------------------------------------------
--------------------------


---------------------------------------------------
--------------------------------
Anslag        Anslags-Regeringens Kr349   Kr368
Kr363   Kr389
typ      förslag                    (kd)
(m)     (fp)           (c)
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:36Filmstöd                    (ram)      235 738
3 000
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:37Forsknings- och             (ram)       35 358
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:38Samarbetsnämnden för        (ram)        3 642
statsbidrag till
trossamfund
-------------------------------------------------------------
----------------------
28:39Stöd till trossamfund       (ram)       50 750
10 000   8 000  1 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
29:1 Ungdomsstyrelsen            (ram)       19 226   -5 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
29:2 Bidrag till nationell och   (ram)       88 889
internationell
ungdomsverksamhet
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:1 Stöd till idrotten          (ram)      448 240   10 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:2 Bidrag till allmänna        (ram)       29 000
5 000 21 000
samlingslokaler
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:3 Bidrag till                 (obet.)      3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:4 Stöd till                   (obet.)     15 000
friluftsorganisationer
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------
Summa             8 956 525   -1 310 93 350   7 000
100
000                   000
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------


Bilaga 4

Utskottets förslag till medelsanvisning på anslag inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid



Utskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag
till anslags-
fördelning

Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och         RegeringensUtskottets
anslagstyp
förslag   förslag
--------------------------------------------------
2   Finansiella system och tillsyn
-----------------------------------------------------------
1    Lotteriinspektionen (ram)       42 212      42 212
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
25  Utbildningspolitik
-----------------------------------------------------------
1    Bidrag till folkbildningen       2 635   2 635 231
(obet.)         231
-----------------------------------------------------------
2    Bidrag till vissa               78 965      78 965
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
-----------------------------------------------------------
3    Bidrag till  10 104      10 104
kontakttolkutbildning (obet.)
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
26  Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1    Statens ljud- och bildarkiv     40 664      40 664
(ram)
-----------------------------------------------------------
-
--------------------------------------------------
27  Mediepolitik
-----------------------------------------------------------
1    Statens biografbyrå (ram)       10 145      10 145
-----------------------------------------------------------
2    Utbyte av TV-sändningar         20 556      20 556
mellan Sverige och Finland
(obet.)
-----------------------------------------------------------
3    Bidrag till dokumentation om       821         821
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
(ram)
-----------------------------------------------------------
4    Forskning och dokumentation      1 772       1 772
om medieutvecklingen (obet.)
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
28  Kulturpolitik
-----------------------------------------------------------
1    Statens kulturråd (ram)         46 137      46 137
-----------------------------------------------------------
2    Bidrag till allmän             197 991     197 991
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
(ram)
-----------------------------------------------------------
3    Nationella uppdrag (ram)         8 000       8 000
-----------------------------------------------------------
4    Försöksverksamhet med ändrad   148 369     148 369
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (obet.)
-----------------------------------------------------------
5    Bidrag till Operan, Dramaten,  861 716     861 716
Riksteatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter (obet.)
-----------------------------------------------------------
6    Bidrag till regional           742 152     742 152
musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner
(obet.)
-----------------------------------------------------------
7    Bidrag till vissa teater-,     138 828     138 828
dans- och musikändamål (ram)
-----------------------------------------------------------
8    Bidrag till  45 979      45 979
biblioteksverksamhet (obet.)
-----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och anslagstypRegeringensUtskottets
förslag
förslag
-------------------------------------------------------------
9     Litteraturstöd (ram)             100 917    100 917
-------------------------------------------------------------
10    Stöd till kulturtidskrifter       22 650     22 650
(ram)
-------------------------------------------------------------
11    Talboks- och   68 284     68 284
punktskriftsbiblioteket (ram)
-------------------------------------------------------------
12    Bidrag till Stiftelsen för        15 449     15 449
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
-------------------------------------------------------------
13    Bidrag till Svenska                5 623      5 623
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (obet.)
-------------------------------------------------------------
14    Statens konstråd (ram)             7 267      7 267
-------------------------------------------------------------
15    Konstnärlig gestaltning av den    40 438     40 438
gemensamma miljön (ram)
-------------------------------------------------------------
16    Nämnden för hemslöjdsfrågor        1 879      1 879
(ram)
-------------------------------------------------------------
17    Främjande av hemslöjden (ram)     20 381     20 381
-------------------------------------------------------------
18    Bidrag till bild- och             27 958     27 958
formområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
19    Konstnärsnämnden (ram)            14 015     14 015
-------------------------------------------------------------
20    Ersättningar och bidrag till     290 149    290 149
konstnärer (ram)
-------------------------------------------------------------
21    Riksarkivet och landsarkiven     306 305    306 305
(ram)
-------------------------------------------------------------
22    Bidrag till regional               5 942      5 942
arkivverksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
23    Språk- och     29 797     29 797
folkminnesinstitutet (ram)
-------------------------------------------------------------
24    Svenskt biografiskt lexikon        4 289      4 289
(ram)
-------------------------------------------------------------
25    Riksantikvarieämbetet (ram)      192 703    192 703
-------------------------------------------------------------
26    Bidrag till kulturmiljövård      259 359    259 359
(ram)
-------------------------------------------------------------
27    Kyrkoantikvarisk ersättning      200 000    200 000
(ram)
-------------------------------------------------------------
28    Centrala museer: Myndigheter     865 631    865 631
(ram)
-------------------------------------------------------------
29    Centrala museer: Stiftelser      219 361    219 361
(obet.)
-------------------------------------------------------------
30    Bidrag till regionala museer     150 007    150 007
(obet.)
-------------------------------------------------------------
31    Bidrag till vissa museer          51 740     51 740
(obet.)
-------------------------------------------------------------
32    Stöd till icke-statliga           10 000     10 000
kulturlokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
33    Riksutställningar (ram)           45 185     45 185
-------------------------------------------------------------
34    Forum för levande historia        42 199     42 199
(ram)
-------------------------------------------------------------
35    Statliga utställningsgarantier        80         80
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
-------------------------------------------------------------
36    Filmstöd (ram)                   235 738    235 738
-------------------------------------------------------------
37    Forsknings- och                   35 358     35 358
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
38    Samarbetsnämnden för               3 642      3 642
statsbidrag till
trossamfund (ram)
-------------------------------------------------------------
39    Stöd till trossamfund (ram)       50 750     50 750
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
29   Ungdomspolitik
-------------------------------------------------------------
1     Ungdomsstyrelsen (ram)           19 226      19 226
-------------------------------------------------------------
2     Bidrag till nationell och        88 889      88 889
internationell
ungdomsverksamhet (ram)
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
30   Folkrörelsepolitik
-------------------------------------------------------------
1     Stöd till idrotten (ram)        448 240     448 240
-------------------------------------------------------------
2     Bidrag till allmänna             29 000      29 000
samlingslokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
3     Bidrag till    3 432       3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
4     Stöd till     15 000      15 000
friluftsorganisationer (obet.)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa          8 956   8 956 525
525
-------------------------------------------------------------

Bilaga 5

Förteckning över avstyrkta motionsyrkanden i utskottets
förslag till riksdagsbeslut,
punkt 4
--------------------------------------------------------------
Motion  Motionärer            Yrkande
--------------------------------------------------------------
2003/04:
--------------------------------------------------------------
Kr326   Birgitta Sellén       16
m.fl. (c)
--------------------------------------------------------------
MJ65    Catharina Elmsäter-   10
Svärd m.fl. (m)
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2004/05:
--------------------------------------------------------------
Kr1     Kent Olsson m.fl.     11
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr233   Kent Olsson m.fl.     5, 6, 10, 12 och 13
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr249   Kenneth Johansson
och
Birgitta Carlsson
(c)
--------------------------------------------------------------
Kr300   Birgitta Carlsson
och Sven Bergström
(c)
--------------------------------------------------------------
Kr343   Eva Flyborg (fp)      1-3
--------------------------------------------------------------
Kr349   Kent Olsson m.fl.     1 och 3
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr352   Eva Flyborg och Axel
Darvik (fp)
--------------------------------------------------------------
Kr354   Birgitta Sellén       3, 7 och 9
m.fl. (c)
--------------------------------------------------------------
Kr358   Kenneth La