Kulturutskottets betänkande
2004/05:KRU1
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker samtliga förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen för 2005
på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid. Dessutom föreslår utskottet att riksdagen
ska göra ett tillkännagivande om pris- och
löneomräkningen av statsbudgetens anslag inom
kultursektorn.
Mål- och resultatstyrning (avsnitt 2.1)
Inledningsvis tar utskottet upp vissa frågor med
anknytning till regeringens mål- och
resultatstyrning. Utskottet understryker vikten av
att målen görs mätbara och att man till dem knyter
olika typer av resultatindikatorer som belyser
utvecklingen under en längre tidsperiod. Det är
också angeläget att regeringens
politikområdesindelade redovisning bättre anpassas
till statsbudgetens indelning i utgiftsområden
eftersom det är utgiftsområdena som ligger till
grund för riksdagens budgetbehandling. En tydligare
koppling bör också finnas mellan regeringens
resultatuppföljning och regeringens förslag till
medelstilldelningen.
Tillkännagivande om pris- och löneomräkningen
(avsnitt 2.2)
Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om pris- och löneomräkningen av
anslagen på utgiftsområdet. Riksdagen ska därvid
begära att regeringen dels lämnar en tydlig
redovisning i budgetpropositionen av gjorda pris-
och löneomräkningar på utgiftsområde 17, dels
utvärderar effekterna av det nuvarande pris- och
löneomräkningssystemet för anslagen inom
kultursektorn, dels förbättrar följsamheten i den
metod som används för att fastställa myndigheternas
lokalkompensation.
Scenkonstinstitutionernas pensionsproblem
(avsnitt 2.3)
Utskottet redovisar i betänkandet vilka åtgärder
regeringen vidtagit för att komma till rätta med
pensionsproblemen vid de statsunderstödda teater-,
dans- och musikinstitutionerna. Med de lösningar som
regeringen aviserat den 28 oktober 2004 har som
utskottet ser det regeringen kommit fram till en
långsiktigt hållbar lösning som ger berörda
institutioner möjlighet att ta ett eget ansvar för
pensionskostnadernas fortsatta utveckling.
Budgetförslaget för 2005 (avsnitt 3)
Riksdagen har tidigare på förslag av regeringen
fastställt ramen för utgiftsområde 17 till 8 957
miljoner kronor för 2005. Jämfört med innevarande år
är det en höjning med närmare 300 miljoner kronor,
varav 92 miljoner kronor förklaras av att anslagen
på utgiftsområdet har inflationsanpassats genom
olika pris- och löneomräkningar medan närmare 200
miljoner kronor har sin grund i förslag till olika
reformer.
Bland regeringens större satsningar på
kulturpolitikens område finns förslag om att vid
årsskiftet låta ytterligare 16 museer införa fri
entré, att ge särskild kompensation till 63
institutioner på teater-, dans- och musikområdena
för att lindra övergången till ett nytt
pensionssystem samt att i enlighet med riksdagens
tidigare beslut göra en ny årlig uppräkning av
stödet till underhåll av kyrkliga kulturminnen.
Dessa förslag liksom regeringens övriga förslag
till medelsanvisning på utgiftsområde 17 för 2005
tillstyrks av utskottets socialdemokratiska och
vänsterpartistiska majoritet.
I och med att de fyra borgerliga partiernas
budgetalternativ har fallit redan i första steget av
budgetprocessen har dessa partiers företrädare i
utskottet avstått från att ta ställning när frågan
om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet nu
behandlats i budgetprocessens andra steg.
Utskottsmajoritetens bedömning av regeringens och
oppositionspartiernas budgetförslag redovisas i
avsnitt 3 i betänkandet. Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet, som alltså avstått från att föra fram
sina budgetalternativ till omröstning, har i var
sitt särskilt yttrande redovisat vilken politik de
skulle ha fört på utgiftsområdet om deras förslag
fått riksdagens stöd i första steget av
budgetprocessen.
Finansieringen av SR, SVT och UR (avsnitt 4.1)
Utskottet behandlar också frågor som rör
finansieringen av de tre public service-företagens
verksamhet och tillstyrker i det sammanhanget att
TV-avgiften nästa år höjs med 48 kronor till 1 920
kronor per år.
Vidare tillstyrker utskottet att Sveriges Radio
AB, Sveriges Television AB samt Sveriges
Utbildningsradio AB för 2005 tilldelas sammanlagt
6 021,2 miljoner kronor från rundradiokontot.
Utskottet ansluter sig också till regeringens
förslag att Sveriges Television AB samt Sveriges
Utbildningsradio AB för nästa år dessutom ska
tilldelas sammanlagt 591,8 miljoner kronor från det
s.k. distributionskontot för att finansiera
merkostnaderna för distribution med såväl analog som
digital sändningsteknik. Utskottet har inte något
att erinra mot att tillståndsperioden för de tre
public service-företagens analoga sändningstillstånd
förlängs med ett år till utgången av 2006.
Stödet till idrotten (avsnitt 4.2)
Statens stöd till idrotten utgörs av medel från dels
statsbudgeten, dels AB Svenska Spels överskott. Med
det av utskottet tillstyrkta budgetförslaget kommer
idrottsstödet över statsbudgeten nästa år att uppgå
till 448,2 miljoner kronor. Utskottet föreslår att
riksdagen därutöver ska godkänna att regeringen på
AB Svenska Spels bolagsstämma 2005 verkar för att
stämman beslutar om stöd till idrotten i form av ett
bidrag på 360 miljoner kronor, varav 300 miljoner
kronor avser en särskild satsning på
idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet, det
s.k. Handslaget mellan staten, kommunerna och
idrottsrörelsen.
Bemyndiganden (avsnitt 5)
Genom budgetpropositionen inhämtar regeringen vissa
bemyndiganden för några av anslagen på
utgiftsområdet. De går alla ut på att regeringen ska
ges rätt att nästa år fatta långsiktigt bindande
ekonomiska beslut som kommer att belasta
statsbudgeten även efter 2005. Utskottet tillstyrker
att regeringen ges de begärda bemyndigandena.
Författningsändringar m.m. (avsnitt 6)
Utskottet tillstyrker en av regeringen föreslagen
ändring i sekretesslagen (1980:100). Lagändringen
innebär att handlingar som rör Nordiska museets
prövning av ansökningar om utförsel av äldre
kulturföremål i fortsättningen ska omfattas av
offentlighetsprincipen.
Utskottet tillstyrker också ett förslag till
ändring i bibliotekslagen (1996:1596). Ändringen
innebär att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom
det allmänna biblioteksväsendet ska samverka. Den
innebär dessutom att kommuner och landsting blir
skyldiga att anta planer för
biblioteksverksamheterna.
Slutligen föreslår utskottet i detta sammanhang
att riksdagen godkänner att riktlinjerna för stöd
till produktion och utgivning av fonogram ändras och
att det i fortsättningen ska ankomma på regeringen
att besluta om dessa riktlinjer. Utskottet
förutsätter dock att riksdagen återkommande
informeras om de ändringar som vidtagits.
Motionsförslag med anknytning till
statsbudgeten (avsnitt 7)
Utskottet tar i betänkandet också upp ett drygt
fyrtiotal motionsyrkanden med anknytning till
statsbudgeten utan att ha effekt på nästa års
medelstilldelning. Samtliga dessa motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns 22 reservationer och 14
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen har den 24 november 2004 på förslag av
finansutskottet (bet. 2004/05:FiU1) fastställt
regeringens förslag att ramen för utgiftsområde 17
ska vara 8 956 525 000 kronor.
Övergripande frågor
1. Mål- och resultatstyrning på
utgiftsområde 17
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr368 yrkande
1.
Reservation 1 (fp)
2. Pris- och löneomräkning
Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad utskottet anfört om en tydlig
redovisning i budgetpropositionen av gjorda pris-
och löneomräkningar på utgiftsområde 17, om en
utvärdering av effekterna av det nuvarande pris-
och löneomräkningssystemet för anslagen inom
kultursektorn och om förbättrad följsamhet i den
metod som används för att fastställa myndigheters
lokalkompensation samt avslår motionerna
2004/05:Kr311, 2004/05:Kr357 yrkande 3 och
2004/05:Kr361 yrkande 1.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Pensionsvillkor vid teater-, dans- och
musikinstitutioner
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr233
yrkande 23, 2004/05:Kr239 yrkandena 8 och 12,
2004/05:Kr290 yrkande 13, 2004/05:Kr302,
2004/05:Kr309 yrkandena 1-5, 2004/05:Kr341,
2004/05:Kr361 yrkande 2 samt 2004/05:Kr368
yrkande 10.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
Budgetförslag
4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde
17
Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslag
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid enligt specifikation i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 17 punkterna 5 och 17 samt avslår
de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.
Radio- och TV-frågor
5. Ändring i lagen om TV-avgift
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 2 och avslår motionerna
2004/05:Kr349 yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande
1.
Reservation 4 (m, fp)
Programföretagens och Granskningsnämndens
finansiering från rundradiokontot
6. Medelsberäkning för 2005 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs
av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 10.
7. Medelstilldelning för 2005 från
rundradiokontot till statsbud-getens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden för
radio och TV
Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 11.
Distributionskonto för finansiering av ökade
kostnader för TV-distribution
8. Överföring av medel till
distributionskontot från rundradio-kontot
och överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges Television
AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
överföring av medel till distributionskontot från
rundradiokontot och förslag om överföring av
medel från distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 13.
9. Bemyndigande för regeringen att besluta
om lån i Riksgälds-kontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för
finansiering av kostnader för TV-
distribution
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005
besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för finansi-
ering av kostnader för TV-distribution intill ett
belopp av 1 285 000 000 kronor. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 12.
Övriga förslag rörande radio och TV
10. Förlängning av tillståndsperioden
Riksdagen godkänner regeringens förslag att
tillståndsperioden för de nuvarande analoga
sändningstillstånden för Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB förlängs med ett år till utgången av 2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 14.
11. Ändrad eller avskaffad TV-avgift
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr208,
2003/04:K444 yrkande 3, 2004/05:Kr339 och
2004/05:Kr390.
Reservation 5 (m)
Idrottsstöd
12. Svenska Spels stöd till idrotten
Riksdagen godkänner att regeringen på AB
Svenska Spels bolagsstämma 2005 dels verkar för
att bolagsstämman beslutar om ett stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000
kronor, dels verkar för att stämman beslutar om
ett bidrag på 300 000 000 kronor att fördelas
till idrotten enligt de närmare anvisningar för
bidraget som kan komma att beslutas av
regeringen, dels verkar för att stämman beslutar
om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets
överskott för 2004 från Nya Penninglotten avsett
för konst, teater och andra kulturella ändamål
att fördelas till ifrågavarande ändamål enligt de
närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 15.
Bemyndiganden
13. Bemyndigande för regeringen att besluta
om bidrag inom Svenska institutets område
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag inom
Svenska institutets område som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
1 500 000 kronor under 2006-2008. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 4.
14. Bemyndigande för regeringen att
beställa talböcker, punkt-skriftsböcker och
informationsmaterial
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslaget 28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 7.
15. Bemyndigande för regeringen att
beställa konstverk
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön beställa konstverk som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 7 000 000 kronor under
2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 8 och avslår
motion 2004/05:
Kr368 yrkande 26.
Reservation 6 (fp)
16. Bemyndigande för regeringen att besluta
om bidrag till kul-turmiljövård
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
för ramanslaget 28:26 Bidrag till kulturmiljövård
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000
kronor under 2006-2008. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 9.
17. Bemyndigande för regeringen att besluta
om stöd till funk-tionshindrade vid
folkhögskolor
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005
i fråga om det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
besluta om stöd för studerande med
funktionshinder vid folkhögskolor som medför
utgifter på högst 11 500 000 kronor 2006. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 16.
Författningsförslag m.m.
18. Ändring i sekretesslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) med den
ändringen att i första stycket i bilagan orden
"allmänna handlingar" skall bytas ut mot
"handlingar". Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
19. Ändring i bibliotekslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i bibliotekslagen (1996:1596). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 3 och avslår motionerna
2004/05:Kr233 yrkande 9 och 2004/05:Kr368
yrkandena 15 och 16.
Reservation 7 (m, fp, c)
20. Kompletteringar av bibliotekslagen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr248 yrkandena
2 och 3.
21. Utvärdering av bibliotekslagen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr362 yrkande
7.
Reservation 8 (kd)
22. Riktlinjer för fonogram
Riksdagen godkänner regeringens förslag att
riktlinjerna för stöd till produktion och
utgivning av fonogram ändras och att det i
fortsättningen skall ankomma på regeringen att
besluta om riktlinjerna. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 6 och avslår motionerna 2004/05:Kr361
yrkande 9 och 2004/05:Kr368 yrkande 41.
Reservation 9 (fp, kd)
MOTIONSYRKANDEN MED BUDGETEFFEKT 2006 ELLER
SENARE
Folkbildning
23. Folkbildningens framtida resursbehov
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr211,
2004/05:Kr252 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:Kr287
yrkande 3.
Reservation 10 (c)
Allmän kulturverksamhet
24. Bevarande av Kulturnät Sverige
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr256.
Reservation 11 (m)
25. Finansiering av sydsamiskt
kulturcentrum i Östersund
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr218.
26. Finansiering av ett thailändskt kultur-
och utvecklingscentrum i Ragunda kommun
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr242.
27. Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr274 yrkande
3.
28. Ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr208 och
2004/05:Kr348.
29. Ett nationellt uppdrag till Säters
film- och biografmuseum
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr237 och
2004/05:Kr337.
30. Finansiering av Malmö Opera och
Musikteater
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr202 yrkande
1.
31. Ägarskifte för kulturinstitutioner i
Malmö
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr202 yrkande
2.
Teater, dans och musik
32. Statens framtida bidrag till
Göteborgsoperan
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr346.
33. Den framtida resurstilldelningen till
länsmusiken i Kalmar län
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr278 och
2004/05:N238 yrkande 4.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
34. Proposition om ett handlingsprogram för
svenska språket
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr210.
Reservation 12 (m)
Bild och form samt konsthantverk
35. Vikten av form och design
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr233 yrkande
19 och 2004/05:Kr254 yrkande 1.
Reservation 13 (m)
36. Två regionala mötesplatser för form och
design i västra Sverige
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr206.
37. Mötesplatser för form och design
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr233
yrkande 20 och 2004/05:
Kr254 yrkande 4
Reservation 14 (m)
Arkivfrågor
38. Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr303 och
2004/05:Kr362 yrkande 6.
Reservation 15 (kd, c)
39. Finansiering av utgivningen av Ordbok
över Sveriges dialekter
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr242 och
2004/05:Kr307.
Reservation 16 (c)
Museer och utställningar
40. Stöd till Museum Anna Nordlander och
Children''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''s museum
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr216 och
2004/05:Kr222.
41. Stöd till Nordiska Akvarellmuseet
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr244.
Reservation 17 (m, fp)
42. Upphovsrättsliga konsekvenser vid
visning av museiföremål på Internet
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr354 yrkande
8.
Reservation 18 (c)
Film
43. Frågan om ett nytt filmavtal
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr233 yrkande
17.
44. Parlamentarisk referensgrupp inför
kommande filmavtal
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr361 yrkande
15.
Reservation 19 (kd)
45. Regionala resurscentrum för film och
video
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr361 yrkande
14.
Reservation 20 (kd)
Trossamfund
46. Stödet till sjukhuskyrkan
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr230,
2004/05:Kr231 och 2004/05: Kr232.
Reservation 21 (kd, c)
Ungdomsorganisationer
47. Stöd till förebyggande insatser mot
alkohol och narkotika
Riksdagen avslår motion 2004/05:So602 yrkande
5.
Allmänna samlingslokaler
48. Handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr238
yrkande 1 och 2004/05:
Kr263.
Reservation 22 (kd)
Friluftsorganisationer samt
kvinnoorganisationer
49. Ökat statligt stöd till
kvinnoorganisationer
Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr291.
50. Ökat stöd till friluftsfrämjande
organisationer
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr338 och
2004/05:Kr355 yrkande 15.
Stockholm den 25 november 2004
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp)*, Annika Nilsson (s), Lars Wegendal
(s), Kent Olsson (m)*, Eva Arvidsson (s), Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd)*, Peter Pedersen
(v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth
(m)*, Matilda Ernkrans (s), Cecilia Wikström (fp)*,
Birgitta Sellén (c)*, Göran Persson i Simrishamn
(s), Anna Lindgren (m)*, Gunilla Carlsson i Hisings
Backa (s) och Rossana Dinamarca (v).
*Ledamoten har avstått från att ta ställning under
punkt 4.
2004/05
KrU1
Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Kulturutskottet behandlar i betänkandet regeringens
samtliga förslag i budgetpropositionen för 2005 på
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid samt motioner från allmänna motionstiden 2003
och 2004 med anknytning till dessa frågor.
1.2 Inhämtande av information
Under ärendets beredning har på begäran av
kulturutskottet statssekreteraren i
Kulturdepartementet Gunilla Thorgren informerat om
förslagen i budgetpropositionen på utgiftsområde 17.
Företrädare för Nordiska museet, Tekniska museet
och Livrustkammaren har uppvaktat utskottet om de
tre museernas lokalkostnader.
Företrädare för Teaterförbundet har uppvaktat
utskottet och informerat om sin syn på
pensionsfrågorna vid scenkonstinstitutionerna,
anslagen till de fria grupperna och Teateralliansen.
Vidare har till utskottet överlämnats en namnlista
med 2 819 namn till stöd för att bevara Kulturnät
Sverige.
Slutligen har utskottet tagit emot ett antal
skrivelser med anledning av budgetpropositionen,
vilka har anmälts i utskottet.
1.3 Uppföljning och utvärdering
I anslutning till behandlingen av detta ärende har
på kulturutskottets begäran riksdagens
utredningstjänst (RUT) i två promemorior klargjort
vilka principer som styr regeringens pris- och
löneomräkning av myndigheters och vissa
institutioners lokalkostnader. RUT har också med
Nordiska museet, Tekniska museet och Livrustkammaren
som tre konkreta exempel belyst hur dessa principer
fungerar rent praktiskt.
1.4 Betänkandets disposition
Betänkandet är indelat i sju huvudavsnitt. I avsnitt
2 behandlar utskottet vissa övergripande frågor. Det
gäller hur mål- och resultatstyrningen inom
utgiftsområde 17 bör vara utformad, pris- och
löneomräkningen av utgiftsområdets anslag med
särskild tonvikt på lokalkostnaderna samt vissa
pensionsfrågor främst avseende scenkonstnärerna vid
institutionsteatrarna.
I avsnitt 3 behandlas regeringens budgetförslag
för 2005 inom utgiftsområde 17 och de motionsförslag
som står mot detta. Utskottet gör där först en
samlad bedömning av de olika budgetalternativen och
tar därefter upp förslagen på anslagsnivå i samma
ordning som de finns redovisade i
budgetpropositionen.
I avsnitt 4 behandlar utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning vid sidan av
statsbudgeten till dels Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, dels
idrotten samt de motionsförslag som tar upp dessa
frågor.
I avsnitt 5 behandlas vissa bemyndiganden som
regeringen vill inhämta.
I avsnitt 6 tar utskottet upp de övriga förslag
som regeringen för fram i budgetpropositionen under
utgiftsområde 17. Bland annat gäller det förslag om
ändringar i sekretesslagen och bibliotekslagen.
I avsnitt 7 slutligen behandlar utskottet ett antal
motioner väckta under allmänna motionstiden 2003 och
2004 som tar upp frågor med anknytning till
statsbudgeten dock utan att de har någon omedelbar
budgeteffekt.
2 Övergripande frågor
2.1 Mål- och resultatstyrning på utgiftsområde
17
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkande om krav på
förändrade mål för kulturpolitiken.
I detta sammanhang redovisar också utskottet
sin syn på hur mål- och resultatstyrningen
inom utgiftsområde 17 bör utformas.
Jämför reservation 1 (fp).
Propositionen
I kapitel 11 Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten
i budgetpropositionens volym 1 redovisar regeringen
sin syn på hur mål- och resultatredovisning till
riksdagen kan förändras. Inledningsvis sägs i
kapitlet att syftet med den ekonomiska styrningen i
staten är att tillgodose statsmakternas krav på och
behov av beslutsunderlag med god kvalitet som bidrar
till god kontroll av statens finanser,
resursfördelning enligt politiska prioriteringar
samt hög effektivitet och produktivitet i
resursanvändningen. Förutsättningar ska åstadkommas
för att ta fram ett fullödigt beslutsunderlag, som
ytterst kan ligga till grund för riksdagens
ställningstagande.
Regeringen lämnar en beskrivning av hur
regeringens resultatredovisning till riksdagen kan
utvecklas för att tillgodose de krav på
beslutsunderlag som riksdagens utskott ställt.
Regeringen sammanfattar dessa krav i tre punkter,
nämligen
· målen bör formuleras på ett sådant sätt att de är
möjliga att följa upp,
·
· resultatredovisningen bör ge riksdagen
förutsättningar att bedöma måluppfyllelsen, bl.a.
med hjälp av resultatindikatorer och nyckeltal samt
·
måluppfyllelsen bör kopplas till förslagen om
anslag för kommande år, vilket kräver att motiven
för regeringens förslag framgår tydligare.
Därutöver nämns att några utskott tagit upp frågan
om politikområden som inte följer riksdagens
indelning av statsbudgeten i utgiftsområden.
Dessa krav kan, enligt regeringen, tillgodoses
genom att uppställda mål görs tydliga och
uppföljningsbara, att olika typer av
resultatindikatorer anges för att bedöma om
verksamheten utvecklas i rätt riktning och att
redovisade förslag till anslag tydligare kopplas
till de resultat som kommer fram i
uppföljningsarbetet. En påtaglig förändring jämfört
med årets budgetproposition är att regeringen avser
att redovisa totala intäkter och kostnader per
politikområde. Detta avser att ge en bättre grund
för riksdagen att bedöma resursåtgången inom ett
politikområde än vad som är fallet då endast
anslagsförbrukning redovisas. Resultatredovisningen
i budgetpropositionen bör enligt regeringens
bedömning dock främst avse att ge riksdagen underlag
för att ta ställning till regeringens budgetförslag.
En mer fördjupad analys av mål, resultat och
förbrukade resurser inom utvalda områden med
möjligheter till jämförelser över tiden bör
redovisas för riksdagen i resultatskrivelser.
Redovisningarna i propositionerna respektive
skrivelserna ska inte överlappa utan komplettera
varandra.
När det gäller frågan om att indelningen i
utgiftsområden inte överensstämmer med indelningen i
politikområden skriver regeringen att de problem som
uppkommer av den anledningen kan mildras genom att
regeringen för respektive myndighet redovisar såväl
finansiering som bidrag till måluppfyllelse på
politikområdesnivå. Därmed tydliggörs länken mellan
anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen.
Redovisningen av resultaten avses även
fortsättningsvis följa en verksamhetsstruktur
(politik- och verksamhetsområden) medan riksdagens
ställningstagande och beslut följer nuvarande
anslagsstruktur (utgiftsområden och anslag).
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368 att de
nuvarande kulturpolitiska målen görs tydligare och
att de kompletteras med uttryckliga, mätbara mål för
de enskilda kulturpolitiska insatserna (yrkande 1).
Det är enligt motionen viktigt att kulturpolitiken
struktureras av tydliga mål. De nuvarande nationella
målen har enligt partiet snarare karaktären av medel
än mål för kulturpolitiken.
Kulturutskottets tidigare uttalanden
Kulturutskottet har vid flera tillfällen pekat på problem och
brister i den resultatredovisning som ges i
budgetpropositionerna.
Hösten 1999 framhöll utskottet att
resultatredovisningarna i budgetpropositionerna
också borde kunna utgöra en av utgångspunkterna för
arbetet inom utskottet med uppföljning och
utvärdering (bet. 1999/2000:KrU1 s. 21-22).
Utskottet önskade att resultatbedömningar,
prioriteringar och medelsbehov skulle sättas i än
tydligare relation till uppsatta mål och
bidragssyften. Utskottet konstaterade att
kulturområdet ingick i en kategori områden där det
krävs möda och uppfinningsrikedom, både inom
institutioner, myndigheter och departement, när det
gäller att utveckla metoder för att spegla
utvecklingen inom olika områden och för att få fram
material som kan utgöra grund för bedömningar,
uppföljning och utvärdering.
Hösten 2000 kommenterade utskottet den nya
indelningen av budgeten i politikområden och
regeringens förslag till mål för dessa (bet.
2000/01:KrU12 s. 19-20). Utskottet skrev att
indelningen av budgeten i politikområden om möjligt
borde anpassas till den av riksdagen beslutade
utgiftsområdesindelningen av budgeten, eftersom
denna enligt riksdagsordningen följer
utskottsindelningen i riksdagen. Utskottet
underströk att mål måste utformas och få ett sådant
innehåll att de är uppföljningsbara. Alltför
övergripande och allmänt hållna mål är inte till
någon större nytta i uppföljnings- och
utvärderingssammanhang, särskilt inte för en sådan
verksamhet som den inom kulturområdet som till sin
karaktär i många stycken redan kan vara svår att
uttrycka i mätbara termer. Utskottet framhöll ändå
att allmänna och övergripande mål för större områden
dock har sitt värde som uttryck för riksdagens och
regeringens vilja när det gäller inriktningen av
t.ex. kulturpolitiken och som bas för utarbetande av
mål inom delområden. De kan också bidra till att den
önskade inriktningen av kulturpolitiken får
genomslagskraft även inom andra samhällssektorer och
utanför det statliga ansvarsområdet.
Hösten 2002 framförde utskottet i samband med
behandlingen av skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet att resultatredovisningarna i
budgetpropositionerna i möjligaste mån borde gälla
utvecklingen under en treårsperiod (bet.
2002/03:KrU1 s. 37-43). Utskottet upprepade även
krav och synpunkter från tidigare år vad gäller
målformuleringar och resultatredovisning.
Hösten 2003 återkom utskottet återigen till frågan
om målformuleringar (bet. 2003/04:KrU1 s. 20-22).
Utskottet skrev där att det vore värdefullt om
regeringen anger mot vilka övergripande mål och
verksamhetsmål som resultatbedömningarna i
budgetpropositionen görs. I anslutning härtill
skulle regeringen även tydligare än vad som sker i
dag kunna koppla resultatbedömningarna till
förslagen om anslagstilldelning.
Utskottets ställningstagande
Utskottets ställningstagande från tidigare år kan
sammanfattningsvis sägas gälla dels målformuleringar
i sig, dels mätmetoder för resultaten, dels den
bristande överensstämmelsen mellan indelningen i
politikområden respektive utgiftsområden samt
slutligen kopplingen mellan resultatredovisningen
och förslagen om anslagstilldelning.
Utskottet anser att arbetet med målformuleringar
bör inriktas på att målen blir mätbara på ett eller
annat sätt. Som ovan redovisats är det utskottets
uppfattning att övergripande mål för större områden
har sitt värde genom att de ger uttryck för
riksdagens och regeringens vilja med den förda
politiken. På en lägre nivå måste dock dessa
övergripande mål konkretiseras i delmål som är
mätbara. Det är då viktigt att kopplingen mellan de
lägre delmålen och de övergripande målen görs
tydliga. Utskottets uppfattning är att ett effektivt
hushållande med statliga medel förutsätter att
resultaten av de satsningar som görs kan följas upp
och utvärderas. De utgifter som inte fullt ut kan
följas upp årligen i budgetpropositionen med
resultatindikatorer eller andra metoder bör
regelbundet utvärderas i resultatskrivelser där
möjligheten till en mer djuplodande analys finns.
Utskottet välkomnar att regeringen nu deklarerar att
den avser att arbeta med att utveckla
målformuleringar så att de blir tydliga och
uppföljningsbara.
Utskottet är vidare av den uppfattningen att det
är angeläget att resultatindikatorer utvecklas.
Resultatindikatorerna bör ha en tydlig koppling till
målformuleringarna och bör redovisas över en period
på åtminstone tre år. För de anslag där resultaten
svårligen låter sig kvantifieras är det viktigt att
utarbeta andra former av relevanta mätmetoder. Även
regeringen gör bedömningen att utvecklingen av
resultatindikatorer bör ta fart. Utskottet saknar
dock en diskussion om hur uppföljningen bör gå till
när målen snarare handlar om kvalitet än kvantitet.
När det gäller överensstämmelsen mellan
indelningen i utgiftsområden respektive
politikområden är det utskottets mening att full
överensstämmelse bör eftersträvas. Utskottet anser
dock att den kompromiss som regeringen presenterar
där såväl finansiering som bidrag till
måluppfyllelse på politikområdesnivå för respektive
myndighet redovisas är värd att prövas. Syftet med
denna nya redovisning är att länken mellan
anslagsstrukturen och verksamhetsstrukturen ska
tydliggöras.
Regeringen redovisar sin avsikt att tydligare
koppla förslagen till anslagstilldelning till de
resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet. Det
är enligt utskottets mening glädjande att regeringen
uppmärksammat den tidigare bristande kopplingen och
nu avser att rätta till detta.
Utskottet anser i likhet med tidigare uttalanden
(senast bet. 2003/04:KrU1) att det är angeläget att
1996 års nationella kulturpolitiska mål får gälla
under en längre tid. Som utskottet redogör för ovan
så anser utskottet att det är angeläget med
uppföljningsbara delmål inom kulturpolitiken. Vidare
framgår av budgetpropositionen att regeringen är av
samma uppfattning. Utskottet anser därför att något
särskilt uttalande i denna fråga inte är påkallat
och avstyrker därför motion Kr368 (fp) yrkande 1.
2.2 Pris- och löneomräkning
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet föreslår att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande i vilket man begär
- dels att gjorda pris- och löneomräkningar
på utgiftsområde 17 redovisas på ett tydligt
sätt i budgetpropositionen,
- dels att regeringen utvärderar effekterna
av det nuvarande pris- och
löneomräkningssystemet för anslagen inom
kultursektorn,
- dels att regeringen i samband med denna
översyn också ser över den nu använda
metoden för nivåanpassning av myndigheternas
hyreskompensation i syfte att uppnå bättre
följsamhet.
De i detta sammanhang behandlade motionerna
avstyrks.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
För att säkerställa att anslagen på statsbudgeten inte urholkas
av inflation och löneökningar görs varje år en
teknisk pris- och löneomräkning av ett stort antal
anslag på statsbudgeten. Av de 54 anslag som finns
på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid är det drygt 2/3 som återkommande räknas om
på detta sätt.
När anslagen inom politikområdet Kulturpolitik
räknas om använder sig regeringen av någon av
följande tre metoder.
- Förvaltningsanslagsomräkning: Vid omräkningen
anpassas anslaget till hur löner, lokalkostnader och
övriga förvaltningskostnader har utvecklats var för
sig. För lönekostnadsdelen görs också ett
produktivitetsavdrag motsvarande den genomsnittliga
produktivitetsutvecklingen i den privata
tjänstesektorn under de senaste tio åren. Denna
omräkningsmetod tillämpas på myndigheter samt på
vissa institutioner inom kulturområdet som Operan,
Dramaten, Riksteatern, Svenska Rikskonserter och
Dansens Hus. Dessa institutioner ska, liksom
statliga myndigheter, lämna årsredovisningar till
regeringen. De omfattas även av den mål- och
resultatdialog som regeringen för med myndighets-
och institutionschefer inom kulturområdet.
- Löneindex: Metoden används för omräkning av vissa
bidrag, däribland bidrag till regionala samt lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner. Någon
prisomräkning av lokalkostnaderna görs inte på dessa
anslag. Huvudansvaret för de regionala och lokala
kulturinstitutionerna vilar på huvudmännen, dvs.
landsting och kommuner.
- Bidragsomräkning: Metoden tillämpas på vissa
bidrag, t.ex. litteraturstödet, och innebär
vanligtvis att någon pris- och löneomräkning inte
görs.
Statsbidraget till de fria grupperna ingår i anslag
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål, av vilket endast en mindre del pris-
och löneomräknas. Omräkningen gäller dock inte de
fria gruppernas bidrag.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr311 att pris- och
löneomräkningen ska utformas på ett mer rättvisande
sätt än i dag för att anslagen inom kultursektorn
inte ska urholkas. Regeringen bör låta utreda denna
fråga, anser motionärerna som är kritiska till att
vissa anslag inte automatiskt får någon pris- och
löneomräkning, såsom anslagen till den fria
scenkonsten, Teateralliansen och amatörkulturen.
Motionärerna är också kritiska till att de
kulturinstitutioner som får sina anslag pris- och
löneomräknade får vidkännas ett avdrag som ska
kompenseras med ökad produktivitet. När en
institution inte längre mäktar med detta måste den
skära ned verksamhetsvolymen. Än värre blir det
alltså för dem som över huvud taget inte får någon
ersättning för konjunkturbundna kostnadsökningar,
påpekar motionärerna.
Kristdemokraterna kräver i motion Kr361 att
anslagen till de fria grupperna och Teateralliansen
ska pris- och löneomräknas (yrkande 1). Motionärerna
är kritiska till att vissa anslag inom kultursektorn
inte omfattas av någon pris- och löneuppräkning
trots att större delen av dem går till löner. Det
gäller t.ex. anslaget till de fria grupperna och
till Teateralliansen. Det finns all anledning att
kritisera regeringen för dess sätt att handskas med
denna fråga, framhåller motionärerna som också
påpekar att problemet har varit väl känt sedan länge
och är i stort behov av att åtgärdas.
Behovet av en pris- och löneomräkning av anslaget
till de fria grupperna tas också upp i
fyrpartimotionen Kr357 (kd, m, fp, c). Motionärerna
anser att det borde vara en självklarhet att även
detta anslag ska omfattas av pris- och löneomräkning
(yrkande 3).
Utskottet
Tydlig redovisning av pris- och löneomräkningar
Utskottet vill inledningsvis ta upp frågan om det
sätt på vilket regeringen redovisar gjorda pris- och
löneomräkningar av olika anslag.
Sedan ett antal år tillbaka anges i
budgetpropositionen hur stora pris- och
löneomräkningar som gjorts. Det framgår av särskilda
tabeller i vilka man för respektive anslag kan
utläsa med vilket samlat belopp pris- och
löneomräkningen har påverkat den föreslagna
anslagsnivån, liksom hur stort nettobelopp som förts
till eller från anslaget genom direkta politiska
beslut. Det senare är inte minst viktigt eftersom
läsaren därigenom snabbt får en bild av vilka
politiska prioriteringar som bär upp regeringens
budgetalternativ på mer detaljerad nivå. Av
betydelse är emellertid också att kommentarerna i
anslutning till dessa uppgifter är tydliga, och så
är oftast också fallet när det gäller de politiska
prioriteringarna.
Däremot kan man av budgetpropositionen inte direkt
utläsa hur pris- och löneomräkningen är gjord,
vilket enligt utskottets mening framstår som
önskvärt mot bakgrund av de diskussioner som har
förevarit i denna fråga under senare år. Särskilt
påtagligt blir behovet av en sådan redovisning när
pris- och löneomräkningen är negativ, som fallet är
i årets budgetproposition för fem av anslagen på
utgiftsområde 17[1]. Inte i något av dessa fall
kommenteras denna omständighet. För ett av anslagen
- Statens ljud- och bildarkivs förvaltningsanslag -
leder pris- och löneomräkningen till att anslaget
för 2005 minskas med motsvarande 2,7 %.
En ledstjärna för budgetarbetet bör enligt
utskottets mening vara tydlighet. Budgetförslaget
bör vara lätt att förstå, och i de fall uppgifter
framstår som anmärkningsvärda bör de kommenteras och
förklaras. Utskottet ser det som önskvärt att
regeringen på utgiftsområde 17 utformar sitt
budgetförslag i enlighet med dessa principer.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Pris- och löneomräkning av de fria gruppernas anslag
Som ett led i utskottens uppföljnings- och
utvärderingsarbete har kulturutskottet med hjälp av
riksdagens utredningstjänst (RUT) under det gångna
året börjat undersöka hur principerna för pris- och
löneomräkningen av anslagen inom utgiftsområde 17
fungerar i praktiken. Som också Vänsterpartiet
framhåller i sin motion har utskottet så sent som i
våras behandlat frågor av detta slag[2]. RUT hade då
förberedande undersökt om det var möjligt att
jämföra gjorda pris- och löneomräkningar med den
faktiska lönekostnadsutvecklingen för teater- och
dansinstitutioner samt fria teatergrupper. Något
entydigt resultat kunde dock inte utläsas ur det
framtagna materialet bl.a. eftersom statistiken i
vissa delar inte var helt jämförbar. Materialet
tydde dock enligt RUT på att pris- och
löneomräkningarna har varit mindre än de faktiska
lönekostnadsökningarna.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det
behövdes en grundlig genomgång och analys innan
några närmare slutsatser kunde dras. Utskottet
uttalade också att det därför avsåg att fördjupa
sina kunskaper i frågan.
RUT har därefter fått i uppdrag att fullfölja sin
studie genom att i några fallstudier undersöka vilka
konsekvenser pris- och löneomräkningen har för ett
antal enskilda teatrar bland institutionsteatrarna
och de fria grupperna inom teater- och dansområdet.
Resultatet av denna undersökning kommer att delges
utskottet under loppet av 2005.
Vad beträffar de fria grupperna vill utskottet
också erinra om att riksdagen våren 2004 gjorde ett
tillkännagivande (bet. 2003/04:KrU7, rskr. 2003/04:
202) och då gav regeringen i uppdrag att se över
relationen mellan verksamhets- och projektbidrag för
de fria grupperna i syfte att åstadkomma en
långsiktigt hållbar utveckling. I dagsläget tvingas
nämligen ofta de fria grupperna att genomföra sin
ordinarie verksamhet som projekt, eftersom
verksamhetsbidragen är otillräckliga.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen har
för avsikt att göra en sådan översyn av stödformerna
för de fria grupperna. Enligt regeringens mening är
det också viktigt att Kulturrådet fortsätter att
följa upp hur kommuner, landsting och regioner
medverkar till att förbättra de fria gruppernas
villkor.
Till detta kommer frågan om pris- och
löneomräkningen av bidragen till de fria grupperna.
Liksom motionärerna anser utskottet att det är en
viktig fråga. Som framgått av den tidigare
redovisningen görs ingen pris- och löneomräkning av
dessa bidrag. Det finns enligt utskottets mening
anledning att utvärdera effekterna av detta. Det bör
göras i ett större sammanhang som omfattar anslagen
inom hela kultursektorn. Utskottet föreslår således
att regeringen ska ges i uppdrag att utvärdera
effekterna av det nuvarande pris- och
löneomräkningssystemet och dess tillämpning på
anslagen inom politikområde 28 Kulturpolitik.
Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen och
redovisa resultatet av denna utvärdering.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
De i motionerna framförda förslagen är i och med
det i huvudsak tillgodosedda och bör enligt
utskottets mening inte föranleda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna Kr311 (v), Kr361 (kd) yrkande 1 och Kr357
(kd, m, fp, c) yrkande 3.
Omräkningen av anslagens lokalkostnadsdel
Som utskottet nyss berört är pris- och
löneomräkningen negativ för fem av anslagen på
utgiftsområde 17. Enligt vad utskottet inhämtat
beror detta framför allt på två omständigheter.
Delvis har det samband med att kompensationen för
löneökningar har minskats i förhållande till
tidigare beräkningar. Denna fråga har regeringen
anmält i 2004 års vårproposition[3]. Delvis beror
det på fallande marknadshyror, vilket medfört att
kompensationen för lokalkostnaderna blir negativ för
vissa myndigheter som kommer att få sina
hyreskontrakt omförhandlade inför 2005.
Det senare förhållandet har utskottet också blivit
uppmärksammat på när företrädare för Nordiska
museet, Tekniska museet och Livrustkammaren den 14
oktober 2004 uppvaktade utskottet för att informera
om att de tre museerna nästa år väntas få ökade
hyreskostnader samtidigt som prisomräkningen sänker
den kompensation de får för att möta dessa
kostnader.
För att få en klarare bild av vilka principer som
styr prisomräkningen av myndigheters och vissa
institutioners kompensation för lokalkostnader har
utskottet även i detta fall tagit hjälp av RUT, som
redovisat resultatet av sin undersökning i två
promemorior som överlämnats till utskottet[4]. I
sammandrag och starkt förenklat visar de följande.
Kompensationen för lokalkostnader grundas på
beräkningar som Statskontoret svarar för. Dessa
beräkningar återspeglar inte nödvändigtvis hur
lokalkostnaderna för en enskild myndighet utvecklas,
utan är i stället avsedda att fånga upp förändringar
i den allmänna hyresnivån för likvärdiga lokaler i
områden som motsvarar myndighetens läge. Det innebär
att en myndighet mycket väl kan ha oförändrad hyra,
men trots det få ökad kompensation för sina
hyreskostnader.
För myndigheter med fleråriga hyresavtal
fastställs kompensationen vanligtvis enligt två
metoder. Under löpande avtalsperiod räknas
kompensationen i regel upp enligt en schablon som
varje år motsvarar 70 % av konsumentprisindex.
Skulle konsumentpriserna ett år öka med 1,5 % kommer
alltså även myndigheternas hyreskompensation att
öka, men endast med 1,05 %.
De år hyresavtalen ska förhandlas om gör
Statskontoret en fördjupad beräkning av hur den
allmänna hyresnivån för likvärdiga lokaler i
regionen faktiskt har utvecklats under hela
avtalsperioden. Detta ger ingångsvärdet för
ersättningen under efterföljande avtalsperiod.
Under senare år har marknadshyrorna i
Stockholmsområdet fallit. Samtidigt har den allmänna
prisnivån fortsatt att stiga. Trots en sänkning av
den allmänna hyresnivån har myndigheter under
löpande avtalsperiod erhållit en stigande
hyreskompensation. När avtalsperioden är slut och
Statskontoret gör sin fördjupade beräkning av hur
hyreskostnaderna utvecklats under hela
avtalsperioden bli avvikelsen därför desto större.
Dessa avstämningar är ett tämligen nytt inslag.
Fram till 2003 gjordes inga nivåanpassningar när
hyresavtalen förhandlades om. Enligt utskottets
mening framstår det som rimligt att
hyreskompensationen i någon form följer
hyreskostnadernas utveckling så länge marknadshyror
används som jämförelsenorm. Det är också rimligt att
en årligen återkommande nivåanpassning görs av
kompensationen.
Det nuvarande systemet är utformat enligt dessa
principer. Likväl ger det inte önskat resultat.
Särskilt påtagligt blir detta i tider med fallande
hyresnivåer, då de båda använda omräkningsmetoderna
ger rakt motsatt resultat. Vid
omförhandlingstillfällena anpassas kompensationen
till de fallande hyresnivåerna, under mellanåren
till de stigande prisnivåerna. Myndigheter och
berörda institutioner bör kunna ställa rimliga krav
på en långsiktig och förutsägbar finansiering även i
detta avseende. De tvära kast som följer med
nuvarande lösning motverkar detta syfte.
Enligt utskottets mening bör omräkningsmetodens
följsamhet förbättras både i förhållande till
myndigheternas och institutionernas faktiska
lokalkostnader och i förhållande till hur
marknadshyrorna utvecklats. Ett sätt att uppnå detta
kan vara att använda sig av någon form av omräkning
under mellanåren som tar hänsyn till dessa båda
komponenter. Även andra lösningar är emellertid
möjliga. Regeringen bereder för närvarande
Ändamålsfastighetskommitténs betänkande (SOU
2004:28) och en modifierad metod kan också behöva
anpassas till de förslag som kommer fram i detta
sammanhang. Det bör ankomma på regeringen att i
samband med den av utskottet nyss föreslagna
utvärderingen närmare överväga hur följsamheten i
systemet med prisomräkning av lokalkostnader ska
kunna förbättras.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
2.3 Pensionsvillkor vid teater-, dans- och
musikinstitutioner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet redovisar de åtgärder regeringen
vidtagit för att komma till rätta med
pensionsproblemen vid de statsunderstödda
teater-, dans- och musikinstitutionerna samt
avstyrker ett antal motioner som tar upp
motsvarande frågor inklusive de fria
gruppernas pensioner.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I budgetpropositionen - utg.omr. 17, s. 25, 26 och 68 -
redovisar regeringen vilka åtgärder som vidtagits
för att komma till rätta med de problem som
uppkommit vid de statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna med anledning av dels de
pensionspremiehöjningar som dessa institutioner
blivit aviserade, dels några nya pensionsregler som
tillkommit i samband med omläggningen av det
allmänna pensionssystemet och senare.
Åtgärderna som regeringen vidtagit i samarbete med
arbetsmarknadens parter innebär att sammanlagt 40
miljoner kronor tillförs sektorn 2005 för olika
pensionslösningar, varav 20 miljoner kronor avser en
engångsvis insats.
Flertalet anställda inom teater-, dans- och
musikområdet har en lägre pensionsålder än den
gängse. En kompletterande ålderspension är ett sätt
att skapa tryggare pensionsförhållanden på området.
Av de medel som fr.o.m. 2005 tillförs sektorn är
enligt regeringen 15 miljoner kronor avsedda att
göra det möjligt att införa en sådan ordning på
teater-, dans- och musikområdet. En förutsättning är
dock att parterna reglerar detta genom ett
kollektivavtal.
Den kompletterande ålderspensionen bör enligt
regeringen kombineras med åtgärder som främjar
fortsatt yrkesverksamhet för yrkesgrupper med tidig
pensionsålder som sångare och dansare. Regeringen
avser därför att i fortsatt dialog med
arbetsmarknadens parter göra en översyn av den s.k.
PISA-förordningen[5]. I översynen ingår bl.a. att
pröva frågan om karriärväxling i samband med tidig
pensionsavgång och att utarbeta förslag som innebär
att karriärväxlingen leder till nytt förvärvsarbete.
Regeringens översyn av scenkonstnärernas
pensionsvillkor har även kommit att omfatta
premiekostnaderna för nuvarande pensionsåtaganden
vid de statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna. Som ett led i det arbetet har
Statens pensionsverk (SPV) fått i uppdrag att
beräkna vilka kostnadsökningar införandet av
försäkringstekniska premier fick under 2001, vilket
var första året med detta nya premiesystem. Enligt
SPV var de faktiska kostnaderna 5 miljoner kronor
högre än de preliminärt fastställda avgifterna för
2001. Av de medel som enligt förslagen i
budgetpropositionen tillförs sektorn för olika
pensionslösningar fr.o.m. 2005, avser 5 miljoner
kronor kompensation för dessa kostnader. Av samma
skäl tillförs sektorn 20 miljoner kronor engångsvis
som retroaktiv kompensation för 2001-2004.
Motionerna
Kostnaderna för teater-, dans- och musikinstitutionernas
pensionsåtaganden samt kulturskaparnas
pensionsvillkor tas upp i flera motioner.
Moderata samlingspartiet anser i motion Kr233 att
det belopp som satts av i budgetpropositionen för
scenkonstnärernas pensioner inte är en permanent
lösning. Motionärerna vill därför återigen
understryka att pensionsfrågorna för kulturskaparna
måste lösas (yrkande 23).
I motion Kr239 (m) återkommer partiet till samma
ämne och föreslår där att riksdagen ska göra
uttalanden om dels konstnärerna och pensionssystemet
(yrkande 8), dels pensioner för kulturskapare
(yrkande 12). Motionärerna erinrar om att de
samhällsägda scenkonstinstitutionerna har drabbats
av kraftigt höjda pensionspremier på 70 miljoner
kronor per år som institutionerna inte kunnat
påverka än mindre förutse. I budgeten anvisas nu en,
enligt motionärernas mening, närmast symbolisk
kompensation på fem miljoner kronor per år, förutom
ett engångsbelopp på 20 miljoner kronor.
Pensionsfrågorna bidrar till de höga
kostnadsökningarna för sceninstitutionerna och måste
snarast lösas. Här har regeringen ett stort ansvar
slår motionärerna fast.
Samma motionärer ställer sig dock positiva till
att regeringen har öronmärkt 15 miljoner kronor för
att scenkonstnärerna ska få en kompletterande
tjänstepension som motsvarar vad som gäller för
andra anställda. Beloppet täcker visserligen endast
halva kostnaden för att få bort denna orättvisa men
motionärerna ser det som ett viktigt steg framåt.
Detsamma gäller regeringens löfte att äntligen ta
tag i och lösa de särskilda pensionsproblemen för
dansare och sångare.
Folkpartiet liberalerna begär i motion Kr368 att
regeringen ska återkomma med en tydlig ekonomisk
redovisning av hur pensionsåtagandena har påverkat
institutionsteatrarna (yrkande 10). Motionärerna ser
förslaget i propositionen om en extra tilldelning på
5 miljoner kronor per år och 20 miljoner kronor
retroaktivt som klart otillräckligt och föreslår för
egen del i sitt budgetalternativ att ytterligare 10
miljoner kronor per år ska anvisas för detta
ändamål.
I motion Kr302 föreslår Runar Patriksson (fp) att
staten ska kompensera scenkonsten vid
kulturinstitutionerna inom teater, musik och dans
för de ökade pensionskostnaderna och
socialavgifterna vid svenska artisters resor och
frilansarbete. Motionären är bl.a. kritisk till att
staten tar ut högre pensionspremier redan från 2004
utan att erbjuda någon kompensation.
Kristdemokraterna ser i motion Kr361 de höjda
pensionspremierna som kanske det mest akuta
problemet för teater-, dans- och musikinstitutioner.
Denna ofinansierade kostnadsökning var omöjlig att
förutse för institutionerna och kan komma att få
dramatiska konsekvenser. Motionärerna förväntar sig
att regeringen finner en lösning som innebär att
verksamheten vid institutionerna inte blir lidande
(yrkande 2).
I motion Kr341 pekar också Sven Brus och Yvonne
Andersson (båda kd) på de ofinansierade
kostnadsökningar som institutionerna drabbats av
till följd av höjda pensionspremier. Om inte denna
fråga får en lösning hotas många kulturarbetare med
uppsägning. Motionärerna ser det som särskilt
angeläget att lösa pensionsförhållandena för dansare
och sångare som av fysiska och konstnärliga skäl har
en lägre pensionsålder än övriga arbetstagare.
Vänsterpartiet begär i motion Kr309 att regeringen
i särskild ordning ska utreda och redovisa hur man
långsiktigt ska lösa:
- frågan om scenkonstsinstitutionernas
premiepensionsavgifter (yrkande 1),
- frågan om finansiering av den kompletterande
tjänstepensionen (KÅPAN) för de anställda vid
scenkonstens institutioner (yrkande 2),
- problemet med sångarnas och dansarnas pensioner
(yrkande 3),
- frågan om finansieringen av pensioner för den fria
scenkonstens anställda (yrkande 4).
Motionärerna kräver slutligen också att regeringen
noggrant ska följa utvecklingen vid
scenkonstinstitutionerna för att vid behov kunna
ingripa med akuta åtgärder (yrkande 5).
Av motionen framgår att Vänsterpartiet hyser
mycket stor förståelse för det krav som
Teaterförbundet och Svensk Scenkonst ställt efter
det att budgetpropositionen lagts fram. De båda
organisationerna krävde då att regeringen under 2005
skulle frysa höjningen av premiepensionsavgiften på
den nivå som institutionerna föreslås få
kompensation för i budgetpropositionen. De krävde
också att hotet om retroaktiva inbetalningar skulle
undanröjas.
Den fria scenkonstens pensioner tas av
Vänsterpartiet också upp i motion Kr290 yrkande 13.
Motionärerna framhåller där att det är av stor vikt
att den fria scenkonsten inte glöms bort när nu
teater-, dans- och musikinstitutionernas pensioner
ses över. Regeringen måste ta ansvar för att
pensionsproblemen löses även för den fria
scenkonsten, anser motionärerna.
Centerpartiet framhåller i sin budgetmotion,
Kr389, att de fria grupperna ofta har en besvärlig
ekonomisk situation. Partiet föreslår därför att den
fria scenkonstens anslag ska höjas med totalt 25
miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor ska gå
till dansares och sångares pensionsavgångar.
Regeringsbeslutet den 28 oktober 2004
I Regeringskansliet har även efter det att budgetpropositionen
presenterades arbetet fortsatt för att finna en
lösning på problemet med de ökade
pensionskostnaderna för landets statligt stödda
teater-, dans- och musikinstitutioner. Det har
resulterat i att regeringen vid sitt sammanträde
torsdagen den 28 oktober 2004 fattat beslut om att
de pensionspremienivåer som gäller under 2004 för
vissa statsunderstödda teater-, dans- och
musikinstitutioner ska gälla även för 2005.
Regeringen beslutade i december 2003 att tillfälligt
stoppa en tilltänkt höjning för 2004 av de
preliminärt fastställda pensionsavgifterna för dessa
institutioner. Det nya beslutet innebär att även den
preliminära avgiften för 2005 kommer att ligga kvar
på oförändrad nivå under hela det året. Av beslutet
framgår att regeringen avser att återkomma med ett
nytt förslag om hur skillnaden mellan slutliga och
preliminära avgifter för 2004 och 2005 ska
finansieras.
I ett pressmeddelande från Kulturdepartementet
samma dag ges följande bakgrund till beslutet.
Regeringen vidtar nu, i samråd med Miljöpartiet
och Vänsterpartiet, ytterligare åtgärder för att
lösa problemen med ökade pensionskostnader för
landets statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Utöver de medel som redan tillförts sektorn för
olika pensionslösningar i höstens
budgetproposition räknar regeringen nu med att
kunna tillföra ytterligare särskilda medel under
våren 2005 för att täcka merparten av
scenkonstens ökade pensionspremiekostnader. Ett
förslag om detta kommer att presenteras av
regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i den
kommande vårpropositionen.
I avvaktan på vårpropositionens förslag kommer
pensionspremierna att tillfälligt låsas på den
nuvarande nivån för teater-, dans- och
musikinstitutionerna.
Regeringen kommer också att inbjuda
arbetsmarknadens parter till fortsatta
överläggningar i den särskilda arbetsgrupp som
tillsattes i början av 2004 om pensionsfrågorna.
En översyn kommer bl.a. att göras av den s.k.
PISA-förordningen som reglerar pensionsvillkoren
för personalen vid scenkonstens institutioner. I
översynen skall bl.a. ingå att pröva frågan om
karriärväxling i samband med tidig
pensionsavgång.
- Med de förstärkningar som nu aviseras räknar
regeringen med att övergången till
försäkringstekniska pensionspremier, som
påbörjades 2001, är slutligt reglerad och att de
berörda institutionerna därefter själva ska bära
premiekostnaderna för sin personal, säger
kulturminister Pär Nuder.
- Därmed skapas också bättre förutsättningar
för teater-, dans- och musikinstitutionerna att
fullfölja sitt kulturpolitiska uppdrag.
Utskottet
På senare år har olika pensionsfrågor kommit att bli ett
alltmer påtagligt problem för de 63 statsunderstödda
institutionerna på teater-, dans- och musikområdet
som omfattas av den s.k. PISA-förordningen.
Två frågor har dominerat, nämligen kostnaderna för
de pensionspremier som de 63 institutionerna betalar
till Statens pensionsverk (SPV) samt arbetstagarnas
pensionsvillkor.
De statsunderstödda scenkonstinstitutionernas
pensionspremier
På det statliga området infördes 1998 en ny
försäkringsmodell för myndigheternas
avtalsförsäkringar. Genom den fick myndigheterna det
fulla kostnadsansvaret för förändringar i
anställningsvillkoren. En grundläggande princip var
att finansieringen av avtalsförsäkringarna så långt
möjligt skulle ske på samma villkor som på övriga
arbetsmarknaden.
År 2001 infördes en motsvarande försäkringslösning
för de 63 scenkonstinstitutionerna inom PISA-
området. Tidigare hade dessa institutioner betalat
låga schabloniserade pensionspremier, men genom
omläggningen anpassades premierna till de faktiska
kostnaderna. Avsikten var att övergången skulle vara
kostnadsneutral. För ändamålet tillfördes
institutionerna därför närmare 100 miljoner kronor
för fördelning via Kulturrådet.
Vid införandet beslutades också med stöd av
arbetsgivarorganisationen Teatrarnas riksförbund
(nuvarande Svensk Scenkonst) att premiekostnaderna
skulle fördelas solidariskt mellan samtliga
institutioner på området. Tagna var för sig finns
det skillnader mellan de 63 institutionernas
premienivåer, men för gruppen som helhet har alltså
en enhetlig avgift fastställts. Samtidigt beslutades
att nivån på de preliminärt beräknade avgifterna
skulle låsas under treårsperioden 2001-2003.
I december 2003 aviserade SPV att premienivån för
2004 skulle höjas från 9,59 till 13,99 % av
lönesumman. För de 63 institutionerna sammantagna
motsvarade det en årlig kostnadsökning på 60-70
miljoner kronor. För att skapa rådrum att hantera
den uppkomna situationen beslutade regeringen den 18
december 2003 att de 63 institutionernas premienivå
skulle vara oförändrat 9,59 % under 2004.
Frysningen avsåg den preliminärt fastställda
premienivån för 2004. Det innebär att höjningen i
stället skulle komma att slå igenom med fördröjning
när avgiften slutligt skulle regleras i maj 2005, då
ett engångsbelopp motsvarande skillnaden mellan
slutligt fastställda pensionsavgifter och
preliminärt inbetalade belopp skulle betalas in,
dvs. i princip 60-70 miljoner kronor.
Eftersom frysningen endast avsåg 2004 års avgifter
skulle de 63 scenkonstinstitutionerna, om inga andra
åtgärder vidtogs, nästa år därutöver komma att
påföras en i princip lika stor höjning av de
preliminära avgifterna för 2005. De ökade
premiekostnaderna skulle således detta år uppgå till
uppskattningsvis 120-140 miljoner kronor.
I årets budgetproposition har regeringen satt av
40 miljoner kronor för olika pensionslösningar på
scenkonstens område under 2005. Härav är 25 miljoner
kronor kompensation för en slutreglering som SPV
gjort av ingångsvärdet för 2001 års premier då de
faktiska kostnaderna översteg de preliminärt
beräknade avgifterna med 5 miljoner kronor. Därför
föreslås i propositionen att institutionerna ska
tillföras dels ett lika stort årligt belopp fr.o.m.
2005, dels en engångsvis retroaktiv kompensation på
20 miljoner kronor för fyraårsperioden 2001-2004.
Eftersom premienivån varit låst under perioden
2001-2003 betraktas därmed hela treårsperioden som
slutreglerad.
Regeringen har dessutom den 28 oktober 2004
beslutat att frysa de 63 institutionernas
preliminära pensionsavgifter under 2005 på
oförändrad nivå. I beslutet sägs också att
regeringen avser att återkomma med besked om hur
skillnaden mellan slutlig och preliminär premie för
såväl 2004 som 2005 ska finansieras. Ett förslag i
frågan kommer, enligt vad t.f. kulturminister Pär
Nuder meddelade vid en presskonferens samma dag, att
redovisas på tilläggsbudget i 2005 års
vårproposition. Statsrådet Nuder uppgav samtidigt
att regeringen har för avsikt att i
budgetpropositionen för 2006 lägga förslag som höjer
anslagsnivån för de 63 institutionerna med ett
belopp motsvarande ca 90 % av
premiekostnadshöjningen. Med dessa åtgärder
betraktar regeringen frågan om
scenkonstinstitutionernas pensionspremier som löst.
Utskottet noterar med stor tillfredsställelse
regeringens beslut i denna fråga. Det innebär att
regeringen i samråd med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet har kommit fram till en, enligt
utskottets mening, långsiktigt hållbar lösning som
ger de berörda institutionerna möjlighet att ta ett
eget ansvar för pensionskostnaders fortsatta
utveckling.
Förutsättningarna för detta underlättas dessutom
av att uppbörden av myndigheters pensionsavgifter
kommer att läggas om. För de 63 institutionerna sker
det 2006. Då frångår man nuvarande system med
preliminära och slutliga avgifter eftersom det på
annat håll visat sig kunna skapa osäkerhet hos
myndigheter om de faktiska pensionskostnadernas
omfattning. Dessutom har det kunnat leda till stora
justeringsbelopp vid avstämningen av premierna. I
stället inför man en definitiv uppbörd grundad på
månatliga rapporter till SPV om respektive
institutions anställningsuppgifter. Avgifterna
kommer då att baseras på ett aktuellt underlag och
någon avstämning mellan preliminära och slutliga
avgifter behövs i det läget inte.
Kulturarbetarnas pensionsvillkor
Reformeringen av det allmänna pensionssystemet har
medfört att ålderspensionen numera grundas på
livsinkomsten, och inte längre på de 15 bästa
inkomståren. Nyordningen missgynnar arbetstagare som
har ett relativt kort arbetsliv med ojämna
inkomster. Det gäller bl.a. dansare vid de
statsunderstödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna med avgångsrätt vid 41 års
ålder samt korister och sångsolister med avgångsrätt
vid 52 års ålder.
Väljer en dansare eller sångare att gå i pension
vid dessa åldrar får de enligt PISA-förordningen en
pension motsvarande 65-70 % av lönen fram till
ordinarie ålderspension. Pensionen samordnas inte
med andra inkomster, vilket innebär att den som
övergår i annan anställning vid den tidiga
pensionsåldern kan uppbära både pension och lön.
Lönen berättigar då dessutom till ytterligare
pensionspoäng vilket förbättrar den allmänna
pensionen.
Till bilden hör att en arbetstagare sedan
september 2001 har rätt att arbeta till 67 års
ålder. Denna rätt är ovillkorlig och kan enligt
lagen (1982:80) om anställningsskydd inte avtalas
bort genom kollektivavtal. Den konstnärliga
personalens tidigare skyldighet att på anmaning av
arbetsgivaren sluta sin anställning vid de tidiga
pensionsåldrarna gäller därför inte längre. En
enskild dansare eller sångare avgör själv om han
eller hon vill fortsätta att arbeta fram till 67 års
ålder.
För kulturarbetare med tidig pensionsavgång har
övergången till ett nytt allmänt pensionssystem
inneburit att pensionen efter 65 års ålder
försämrats. Osäkerheten om den framtida pensionen
har lett till att dansare och sångare fortsätter sin
anställning i stället för att gå i pension vid de
åldrar som tidigare varit vanliga. Konsekvenserna
vid t.ex. Operan är att unga dansare inte får någon
anställning.
Ytterligare en faktor av betydelse i detta
sammanhang är frågan om en kompletterande
ålderspension - Kåpa - för kulturarbetarna vid
scenkonstinstitutionerna.
Arbetstagarorganisationerna har krävt att de
anställda vid dessa institutioner ska ges en
kompletterande tjänstepension som är likvärdig med
den som gäller för statsanställda.
Av det resurstillskott som i årets
budgetproposition tillförs scenkonstens område är 15
miljoner kronor avsedda att ge möjlighet till en
sådan lösning. Det ankommer emellertid på parterna
att sluta kollektivavtal i frågan.
Av budgetpropositionen framgår att regeringen har
för avsikt att kombinera denna satsning med åtgärder
som främjar fortsatt yrkesverksamhet för
yrkesgrupper med tidig pensionsålder, såsom sångare
och dansare. Regeringen kommer därför att fortsätta
diskussionen med arbetsmarknadens parter och göra en
översyn av PISA-förordningen. I översynen ska man
bl.a. undersöka möjligheterna till karriärväxling
vid tidig pensionsavgång och försöka finna lösningar
som innebär att karriärväxlingen leder till ett nytt
förvärvsarbete.
Utskottet ställer sig positivt även till detta
initiativ eftersom det kan lösa problemet med den
dåliga personalrörligheten bland dansare och sångare
vid de statsunderstödda scenkonstinstitutionerna.
Det föreslagna resurstillskottet ser utskottet som
ett första viktigt steg för att komma till rätta med
detta problem. Resurstillskottet motsvarar
emellertid endast ungefär halva det belopp som krävs
för att berörda arbetstagare ska erhålla en
kompletterande ålderspension likvärdig den som
gäller för statligt anställda. Utskottet utgår
emellertid ifrån att regeringen vid sin fortsatta
översyn av PISA-förordningen beaktar även denna
fråga i syfte att finna en snar lösning.
Fria gruppers pensionsförhållanden
De fria teater-, dans- och musikgrupperna svarar för
en betydande del av utbudet av teater, dans och
musik. Vänsterpartiet tar i två motioner upp frågan
om finansieringen av de fria gruppernas pensioner
och kräver att regeringen tar sitt ansvar för att
pensionsproblemen löses även för den fria
scenkonsten.
Frågan om de fria gruppernas pensioner har
nyligen tagits upp i en interpellationsdebatt.
Som svar på en fråga av Gunilla Tjernberg (kd)
framhöll utbildnings- och kulturminister Leif
Pagrotsky (s) den 15 november 2004 följande:
Vad gäller de fria grupperna delar jag Gunilla
Tjernbergs uppfattning att de såväl konstnärligt
som kulturpolitiskt är en värdefull del av
svenskt kulturliv. Mot den bakgrunden har
regeringen medvetet arbetat för att förbättra
teater- och dansgruppernas situation, genom att
kraftigt förstärka de statliga stöden på området.
I höstens budgetproposition har regeringen även
aviserat att stödformerna för de fria grupperna
ska ses över, i syfte att förbättra utformningen
av stöden. För de fria teater- och dansgruppernas
pensioner gäller dock andra förutsättningar än
för personalen vid de statligt stödda
institutionerna. Ett avtal har träffats mellan
Teaterförbundet och Svensk Scenkonst,
Teatercentrum och Danscentrum, som innebär att en
grupp frilansande konstnärer numera omfattas av
kompletterande avtalspensioner av annat slag än
den så kallade PISA-förordningen och det statliga
pensionsavtalet PA03. Enligt uppgifter från
Statens kulturråd tillämpar de fria
teatergrupperna i mycket stor utsträckning det
nya kollektivavtalet. Regeringen har också
understrukit vikten av att Statens kulturråd i
dialog med de fria grupperna analyserar
möjligheterna till förbättringar av villkor som
avtalsenliga löner, pensionsåtaganden med mera.
I en efterföljande replik påpekade statsrådet
Pagrotsky vidare:
Diskussionen nu har handlat om svårigheterna för
grupperna att betala de pengar som de behöver
komma ut med för att klara sina
pensionsåtaganden. Om det skulle jag egentligen
bara vilja säga två saker. Det ena är att de fria
grupperna får ju pengar i klump som de själva har
f har de pengar som de får, som de
disponerar, fördubblats. Jag tycker att det är beklagligt om
dessa pengar har spenderats på ett sätt som gör
att grupperna inte har råd att fullgöra de
skyldigheter de har enligt de avtal de själva har
valt att skriva på med sina motparter, de
fackliga organisationerna, på det här området. En
fördubbling av pengarna borde räcka för att man
som arbetsgivare ska göra rätt för sig när man
betalar löner och uppfyller andra villkor.
Liksom motionärerna ser även utskottet det som
viktigt att också de fria gruppernas pensionsproblem
får en lösning. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att riksdagen så sent som i våras gav
regeringen till känna att relationen mellan
verksamhets- och projektbidragen för de fria
grupperna skulle ses över[6] I det sammanhanget
uttalade riksdagen också att det behövs en snar
lösning på frågan om hur pensionerna för de fria
grupperna ska säkerställas. Enligt utskottets mening
är det därför inte påkallat att riksdagen nu på nytt
gör ett uttalande i denna fråga.
I efterföljande avsnitt om medelsanvisningen för
2005 tar utskottet ställning till regeringens,
Folkpartiet liberalernas och Centerpartiets förslag
om att nästa år avdela ytterligare resurser till
scenkonstinstitutionernas och de fria gruppernas
pensionskostnader.
Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta
sammanhang är enligt utskottets mening tillgodosedda
med de uttalanden som utskottet har gjort.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr233 (m)
yrkande 23, Kr239 (m) yrkandena 8 och 12, Kr290 (v)
yrkande 13, Kr302 (fp), Kr309 (v) yrkandena 1-5,
Kr341 (kd), Kr361 (kd) yrkande 2 och Kr368 (fp)
yrkande 10.
**FOOTNOTES**
[1]:ntz m.fl. (kd)
10, 12, 13, 15 och 16
Kr361
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
4 och 13
Kr362
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
1, 5, 9-12 och 14
Kr363
Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
8
Kr364
Lennart Kollmats m.fl. (fp)
5
Kr368
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
5-9, 11, 13, 14, 17, 19-25, 30, 32, 33,
35, 37, 39 och 42
[2]:
Kr369
Anita Brodén m.fl. (fp)
5 och 7
Kr389
Birgitta Sellén m.fl. (c)
[3]:
Ub275
Sofia Larsen m.fl. (c)
10
N407
Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)
8
N409
Martin Andreasson m.fl. (fp)
7
Elanders Gotab, Stockholm 2004
För följan
[4]:de anslag är pris- och löneomräkningen negativ i
regeringens budgetförslag för 2005 på utgiftsområde 17,
nämligen 26:1 Statens ljud- och bildarkiv, 28:7 Bidrag
till vissa teater-, dans- och
[5]: musikändamål, 28:14 Statens konstråd, 28:19
Konstnärsnämnden och 28:29 Centrala museer: Stiftelser.
Betänkande 2003/04:KrU6 om övergripande frågor på
kulturområdet, s. 37-40.
Proposition 2003/04:100 - 2004 års ekonomiska
[6]:vårproposition, avsnitt 6.2.1. De takbegränsade
utgifternas förändrin
3 Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till fördelning av anslag
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros-
samfund och fritid liksom förslaget att
avveckla det nationella uppdraget inom
området formgivning och design.
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför de särskilda yttrandena 3 (m), 4 (fp),
5 (kd) och 6 (c).
3.1 Utskottets samlade bedömning av
budgetalternativen
I utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid ingår sammanlagt sju politikområden av vilka
tre också finns uppförda på andra utgiftsområden.
De tre politikområden som odelat ligger inom
utgiftsområdet är politikområdena 28 Kulturpolitik,
29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik.
De fyra politikområden som spänner över flera
utgiftsområden är politikområdena 25
Utbildningspolitik, där kulturutskottet svarar för
bl.a. folkbildningen, liksom 26 Forskningspolitik
med anslaget för Statens ljud- och bildarkiv, 27
Mediepolitik med bl.a. anslaget till Biografbyrån
samt 2 Finansiella system och tillsyn med
Lotteriinspektionens anslag.
Regeringens förslag till medelsanvisning för hela
utgiftsområdet uppgår till 8 956,5 miljoner kronor.
Nivån motsvarar den ram som riksdagen den 24
november fastställt för utgiftsområdet och fördelar
sig på politikområden och grupper av anslag på det
sätt som framgår av efterföljande tabell. Av
tabellen framgår också vilka alternativa
prioriteringar som förordas av oppositionspartierna.
Den för 2005 fastställda utgiftsramen är närmare
300 miljoner kronor högre än motsvarande ramnivå som
riksdagen för ett år sedan lade fast för budgetåret
2004. Av uppräkningen förklaras 92 miljoner kronor
av pris- och löneomräkningar av olika anslag, medan
närmare 200 miljoner kronor har sin grund i förslag
om mer direkta anslagstillskott. Bland regeringens
större satsningar på kulturpolitikens område kan
nämnas förslag om att vid årsskiftet låta
ytterligare 16 museer införa fri entré, att ge
särskild kompensation till 63 institutioner på
teater-, dans- och musikområdena för att lindra
övergången till ett nytt pensionssystem samt att i
enlighet med riksdagens tidigare beslut göra en ny
årlig uppräkning av stödet till underhåll av
kyrkliga kulturminnen.
I tabellen redovisas förslagen avrundade till
miljoner kronor i den ordning politikområdena
behandlas i budgetpropositionen på utgiftsområdet.
Regeringens förslag redovisas i absoluta värden.
Oppositionspartiernas förslag återges som avvikelser
i förhållande till regeringens förslag. En mer
detaljerad sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag återfinns i bilaga 3.
Tabell. Förslag till fördelning av utgifter på
utgiftsområde 17 kultur, medier, trossamfund och fritid
för 2005.
Miljoner kronor
I första steget av budgetprocessen har alltså
riksdagen på förslag av finansutskottet (bet.
2004/05:FiU1) beslutat att ramen för utgiftsområde
17 ska vara 8 956,5 miljoner kronor för 2005. Det
innebär att kulturutskottet i sin fortsatta
beredning av anslagsfördelningen inom utgiftsområdet
är förhindrat att föreslår lösningar som medför att
anslagen summerar sig till högre belopp. Inget
hindrar emellertid att utskottets förslag
understiger denna nivå.
Förslag till alternativa anslagsnivåer har
framförts av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Av
förslagen är det bara det moderata alternativet som
utan jämkningar kan tas upp till fortsatt beredning.
Moderata samlingspartiets budgetalternativ
understiger ramnivån med 1 310 miljoner kronor,
bl.a. beroende på att partiet vill omfördela 900
miljoner kronor till ett annat utgiftsområde. Övriga
partiers förslag överskrider den fastställda ramen
med mellan 7 och 100 miljoner kronor.
Redan av denna anledning bortfaller Folkpartiet
liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets
budgetalternativ som de finns redovisade i motioner
väckta under allmänna motionstiden. Utskottet har
emellertid även vid en mer detaljerad prövning av
dessa förslag funnit att de bärs upp av olika
lösningar som utskottet inte kan ställa sig bakom.
Detsamma gäller Moderata samlingspartiets förslag på
anslagsnivå.
Mot dessa förslag står regeringens och
samarbetspartiernas förslag till anslagsfördelning,
vilket enligt utskottets mening framstår som väl
avvägt.
I det följande går utskottet igenom
budgetförslagen på utgiftsområde 17 och prövar
anslag för anslag de alternativa lösningar som
regeringen och respektive oppositionsparti förordar.
Liksom den tidigare återgivna tabellen följer
genomgången samma ordning som den som används i
budgetpropositionen vid redovisningen av anslagen.
Genomgången utmynnar i att utskottet i avsnitt 3.3
redovisar sitt samlade ställningstagande till de
förslagspunkter i propositionen och de yrkanden i
motionerna som har direkt inverkan på statsbudgeten
för 2005 på utgiftsområde 17.
Övriga motionsförslag som berör frågor med
anknytning till statsbudgeten men som väntas få
budgeteffekt först 2006 eller senare behandlar
utskottet längre fram i betänkandet i avsnitt 7.
3.2 Utskottets genomgång av förslagen på
anslagsnivå
3.2.1 Politikområde 28 Kulturpolitik
Statens kulturråd (28:1)
Statens kulturråd ska som central
förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa
utvecklingen och ge ett samlat underlag för den
statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med
genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en
skyldighet att verka för samordning av och
effektivitet i de statliga åtgärderna.
Propositionen
Mot bakgrund av att det i dag finns ett stort utbud av aktörer
som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster för
allmänheten gör regeringen bedömningen att Kulturnät
Sverige, vars drift Statens kulturråd ansvarar för,
bör upphöra den 31 december 2004.
Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa 46,14
miljoner kronor under ramanslaget för budgetåret
2005.
Motionerna
Moderata samlingspartiet förelår i motion Kr349 att anslaget
minskas med 5 miljoner kronor (yrkande 1). Enligt
motionen kan en minskning av kulturbyråkratin och
Kulturrådets dominans skapa möjligheter för
förnyelse av kulturen.
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att anslaget minskas med 5,65 miljoner kronor
(yrkande 42). Minskningen av anslaget består av dels
en generell besparing på 6 miljoner kronor, dels en
besparing på 2 miljoner kronor till följd av att
motionärerna vill behålla Kulturnät Sverige men
finansiera det på annat sätt än med statliga medel
(yrkande 6) samt dels en ökning av anslaget med 2,35
miljoner kronor. Den sistnämnda förändringen är en
följd av att partiet motsätter sig att Kulturrådet
för närvarande får använda en del av medlen på
anslagen 28:6, 28:7 och 28:9 till administration
(yrkande 7).
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att
anslaget minskas med
1 miljon kronor (yrkande 8).
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget
ökas med 120,5 miljoner kronor. Av dessa medel ska
120 miljoner användas till en satsning på unga
människors kultur och 0,5 miljoner kronor på
Kulturnät Sverige som enligt partiet inte bör
upphöra.
Utskottet
Utskottet gör samma bedömning som tidigare år vad gäller
omfattningen av Kulturrådets uppdrag (senast i
betänkandet 2003/04:KrU1) och motsätter sig de i
motionerna föreslagna neddragningarna på anslaget.
Under anslagen 28:6, 28:7 och 28:9 kan Kulturrådet
använda delar av de anslagna medlen till kostnader
som har samband med administrationen av
bidragsgivningen och utvärderingen av den. Utskottet
ser för närvarande inte någon anledning att i
enlighet med Folkpartiets förslag omfördela dessa
medel till detta anslag. Slutligen gör utskottet
samma bedömning som regeringen vad gäller Kulturnät
Sverige. Det har enligt utskottets mening varit
motiverat att staten tagit ett fullt finansiellt
ansvar för en Internetportal inom kulturområdet.
Motivet för att staten även i fortsättningen ska ta
det fulla ansvaret har dock försvagats i och med det
ökande utbudet av sådana tjänster med andra
finansiärer.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete
(28:2)
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en
rad skilda ändamål på kulturområdet. Medel beräknas
bl.a. för bidrag till länskonstnärer, bidrag till
organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag
för att främja funktionshindrades deltagande i
kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters
språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel
för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till
länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och
föreläsningsverksamhet, bidrag till samisk kultur,
bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala
amatörorganisationer, centrumbildningar och
lokalhållande organisationer för kulturverksamhet.
Dessutom beräknas medel till Statens kulturråds
disposition för tillfälliga insatser av
utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt
är kulturpolitiskt angelägna.
Propositionen
Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 44 miljoner
kronor. För olika pensionslösningar för personalen
vid de statligt stödda teater-, dans- och
musikinstitutionerna tillförs anslaget 40 miljoner
kronor varav 5 miljoner kronor är en årlig
kompensation för höjda försäkringspremier, 20
miljoner kronor avsedda för engångsvisa åtgärder och
15 miljoner kronor för att göra det möjligt att
införa en kompletterande ålderspension för dem med
en lägre pensionsålder än den gängse.
Därutöver föreslår regeringen en satsning med 1
miljon kronor vardera till Tornedalsteatern och
Baltic Sea Festival 2005 med utgångspunkten att
festivalen ska bli en årlig plattform för
kulturutbyte mellan länderna runt Östersjön.
Dessutom föreslår regeringen att anslaget tillförs 1
miljon kronor ytterligare till mångkulturella
organisationer samt 1 miljon kronor för vissa
inledande insatser inför Mångkulturåret 2006.
Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa
197,99 miljoner kronor under ramanslaget för
budgetåret 2005.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368 att anslaget
ökas med 33 miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 42). Partiet anser att de statligt
finansierade institutionsteatrarna inte kompenserats
för ökade pensionskostnader i tillräcklig
omfattning. Av den anledningen ökas anslaget med 10
miljoner kronor för att täcka pensionskostnader för
2005 och ytterligare 20 miljoner som kompensation
för kostnader under åren 2001-2004. Anslagsökningen
består därutöver av 3 miljoner kronor för
förberedelser inför Mångkulturåret 2006 (yrkande
33). Partiet anser att invandrare och
minoritetsgrupper behöver få ett större utrymme i
svenskt kulturliv och ges ett ökat stöd för att
värna sina språkliga och kulturella identiteter
(yrkande 32). I samma motion föreslår partiet även
att den av regeringen föreslagna satsningen på
Baltic sea festival 2005 bör vara ettårig och
därefter utvärderas (yrkande 37). Slutligen föreslås
i motionen som en ny insats att 4 miljoner kronor
avsätts för arbetet med en nationell bevarandeplan
för kulturföremål och arkivalier på mindre institu-
tioner och i privata samlingar (yrkande 22).
Ansvaret för detta bör enligt motionen delas mellan
Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och
Statens kulturråd.
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att
anslaget minskas med
1 miljon kronor (yrkande 8). I förslaget ryms dels
ökade resurser till amatörkulturens
centralorganisationer om 1 miljon kronor, dels en
minskning av medel till regeringens disposition om 2
miljoner kronor. I motion Kr358 föreslår partiet att
Amatörkulturens samrådsgrupp -Ax och dess medlems-
organisationer ska få ökat stöd med 1 miljon kronor
(yrkande 10).
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att anslaget
minskas med 43 miljoner kronor i jämförelse med
regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i betänkandet redogjort
för det sätt på vilket regeringen avser att lösa
pensionsfrågorna vid de statligt stödda teater-,
dans- och musikinstitutionerna. Lösningen innebär
att de i sammanhanget väckta motionsyrkandena är
tillgodosedda. Det gäller även Folkpartiet
liberalernas här behandlade förslag om ett
resurstillskott för att täcka pensionskostnaderna.
Vad gäller Baltic Sea Festival vill utskottet
påpeka att ställningstagandet nu gäller anslaget för
budgetåret 2005. Frågan om eventuella medel för
senare år kommer utskottet att ta ställning till i
samband med beredningen av budgetpropositionen för
respektive år. Utskottet är inte heller berett att
förorda en omprioritering inom utgiftsområdet till
förmån för en satsning på en nationell bevarandeplan
för kulturföremål och arkivalier.
I likhet med utskottets ställningstagande i
betänkande 2003/04:KrU1 anser utskottet att det är
viktigt att vissa medel finns till regeringens
disposition att använda för t.ex. oförutsedda
medelsbehov som inte kan tillgodoses på annat sätt.
Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom den
begränsning av dessa medel som Kristdemokraterna
föreslår och därmed inte heller en ökad satsning på
amatörkulturens centralorganisationer.
Nationella uppdrag (28:3)
Nationella uppdrag ges till institutioner eller
verksamheter som står för utveckling och förnyelse
inom en konstriktning eller verksamhetsform. Syftet
är att ta till vara kunnande och idéer från hela
landet för att bidra till en utveckling och
förnyelse inom olika delar av kulturområdet. Under
anslaget beräknas medel för tidsbegränsade
(treåriga) nationella uppdrag inom de nio områdena
barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet,
ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet,
formgivning och design, barnkulturforskning samt
samtida dans. Riksdagen beslutar om ämnesområdena,
medan regeringen utser innehavarna. Innehavarna av
uppdragen disponerar årligen vardera 1 miljon
kronor.
nuvarande Innehavare av de NIO ämnesområdena för nationella
uppdrag
---------------------------------------------------------
Ämnesområde Innehavare Treårs-
(beslutas av (utses av regeringen) period
riksdagen)
---------------------------------------------------------
Barn- och Dalateatern 2003-2005
ungdomsteater
---------------------------------------------------------
Regional Film i Värmland 2003-2005
filmverksamhet
---------------------------------------------------------
Ungdomskultur Drömmarnas Hus i Malmö 2003-2005
---------------------------------------------------------
Musik Erik Ericsons Kammarkör 2003-2005
---------------------------------------------------------
Samtidskonst Baltic Art Center, Visby 2003-2005
---------------------------------------------------------
Museiverksamhet Jämtlands läns museum 2003-2005
---------------------------------------------------------
Formgivning och Föreningen Svensk Form
2002-2004*
design
---------------------------------------------------------
Barnkulturforskning Slöjdcirkus 2004-2006
---------------------------------------------------------
Samtida dans Dansnät Sverige 2003-2005
---------------------------------------------------------
*Föreningen Svensk Form har haft uppdraget även under
perioden 1999-2001.
Propositionen
Regeringen föreslår att det tidsbegränsade
nationella uppdraget inom området
formgivning och design upphör den 31
december 2004 (punkt 5). Regeringen
bedömer att Svensk Form har fullgjort
sitt uppdrag under perioden 1999 till
2004. De tillfälliga medel som
föreningen disponerat under detta
anslag bör enligt regeringens förslag
tillföras anslag 28:31 Bidrag till
vissa museer och där användas för
föreningens uppdrag att vara en
mötesplats för form och design.
Regeringen föreslår att 8 miljoner
kronor ska anslås under ramanslaget
för de 8 kvarvarande nationella
uppdragen för 2005.
Motionen
Kristdemokraterna avvisar i motion Kr361
regeringens förslag att det nationella
uppdraget inom området formgivning och
design ska upphöra (yrkande 13).
Förslaget innebär en ökning av detta
anslag med 1 miljon kronor och
samtidigt en motsvarande minskning av
anslaget 28:31.
Utskottet
Utskottet gör samma bedömning som regeringen
att det är rimligt att tydliggöra
föreningen Svensk Forms ekonomiska
förutsättningar genom att samla
bidragen till föreningen på ett och
samma anslag. Designåret 2005 kommer
att öka förväntningarna på föreningens
uppdrag som mötesplats för form och
design. Utskottet kan därför inte
ställa sig bakom motionsförslaget.
Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (28:4)
En försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning genomförs i
Skåne län under tiden den 1 juli
1997-den 31 december 2006. Det
regionala självstyrelseorganet i Skåne
län har fr.o.m. den 1 juli 1998 från
Statens kulturråd övertagit
befogenheten att besluta om
fördelningen av statsbidrag till
regional kulturverksamhet. Regeringen
beslutar om vilka institutioner som
ska vara bidragsberättigade.
Regeringen har i propositionen
2004/05:8 Förlängd försöksverksamhet
med ändrad regional ansvarsfördelning
i Skåne län och Västra Götalands län
föreslagit att försöksverksamhet ska
förlängas t.o.m. utgången av 2010.
Propositionen
Regeringen föreslår att den överföring av medel
från anslagen 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner och 28:30
Bidrag till regionala museer som
genomfördes fr.o.m. 2004 fullföljs
2005 genom att ytterligare 0,1 miljon
kronor förs över till anslag 28:4.
Regeringen föreslår att riksdagen
ska anvisa 148,37 miljoner kronor
under det obetecknade anslaget för
budgetåret 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget.
Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska Rikskonserter
och Dansens Hus (28:5)
Från anslaget beräknas medel för
bidrag till fem riksinstitutioner på
teater-, dans- och musikområdet,
nämligen till de två nationalscenerna
Operan och Dramaten samt till
Riksteatern, Svenska rikskonserter och
Dansens Hus.
Propositionen
Under anslaget redovisas att
publiktillströmningen till Operan har
varit god under 2003. Beläggningen vid
föreställningar på Operans stora scen
har minskat för opera från 80 % 2002
till 73 % 2003 men har ökat för balett
från 78 % 2002 till 83 % 2003.
Dramatens publiktillströmning minskade
under 2003. Totalt spelades 924
föreställningar på teaterns sex scener
för 247 498 besökare. Den genomsnitt-
liga beläggningen vid årets
föreställningar var 80 %. Ungefär 22 %
av publiken var besökare från övriga
delar av landet.
Riksteatern redovisar en fortsatt
positiv utveckling både beträffande
teaterproduktion och publiksiffror.
Publiksiffrorna för Stockholms kommun
har sjunkit, men en betydande ökning
har skett för Stockholms län i övrigt.
Svenska Rikskonserter fortsätter att
arbeta för bredd och mångfald i sitt
utbud. Den svenska publiken har
minskat från 176 437 för 2002 till 110
337 för 2003. Minskningen förklaras
delvis av den publikdragande
körsatsning som ägde rum 2002.
Publiken i utlandet ökade från 29 706
för 2002 till 58 790 för 2003.
Dansens Hus lämnar ytterligare ett
innehållsmässigt rikt år bakom sig med
ökat antal föreställningar och
fortsatt höga publiksiffror. Den
genomsnittliga beläggningen på Dansens
Hus stora scen motsvarade 91 % under
2003 mot
77 % för 2002.
Regeringen föreslår att det under
anslaget för 2005 ska anvisas 861,7
miljoner kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 att anslaget ska minskas med 20
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Minskningen avser
stödet till Rikskonserter. I motionen
föreslås att åtta miljoner kronor av
beloppet i stället ska fördelas till
länsmusikorganisationen och således
anvisas under anslaget 28:6 Bidrag
till regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (yrkande 1).
I motion Kr368 föreslår Folkpartiet
liberalerna en minskning av anslaget
med 3 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Förslaget
innebär att bidraget till
Rikskonserter minskas med 10 miljoner
kronor, medan Operans och Dramatens
anslag ökas med 3 miljoner kronor
vardera. Vidare räknas anslaget till
Dansens Hus upp med 1 miljon kronor
(yrkande 42).
Som skäl för förslaget anger
Folkpartiet att både Operan och
Dramaten har otillräckliga resurser.
Det konstnärliga utvecklingsarbetet på
teaterns, dansens och operans område
vilar i stor utsträckning på
nationalscenerna. Det är viktigt att
de har reella möjligheter att
genomföra gästspel och turnéer både i
Sverige och i andra länder. Då det
gäller Dansens Hus anför motionärerna
att verksamheten där har tillfört
danskonsten i Sverige mycket. Redan
från början har Dansens Hus medverkat
i flera projekt för att utveckla och
sprida dansen som konstart i Sverige
(yrkande 8).
I motion N409 (fp) understryker
motionärerna att Folkpartiet
liberalerna slår vakt om
nationalscenerna Operan och Dramaten
(yrkande 7).
Utskottet
Vid flera tillfällen under senare år har
utskottet tagit ställning till
motionsförslag om neddragningar av det
statliga bidraget till Rikskonserter
(senast i bet. 2003/04:KrU1 s. 30 f.).
Liksom tidigare anser utskottet
alltjämt att förslagen till
anslagsminskningar skulle medföra
stora förändringar av Rikskonserters
uppdrag, vilket skulle vara olyckligt.
Som redovisats i ett tidigare
avsnitt i detta betänkande har
regeringen aviserat sin avsikt att i
2005 års vårproposition föreslå en
förstärkning av bidragen till ett
antal scenkonstinstitutioner,
däribland Operan och Dramaten. Således
torde dessa institutioner få täckning
för merparten av de ökade
pensionskostnader som faller på de
båda institutionerna. Enligt
utskottets uppfattning torde de därmed
komma att få goda förutsättningar att
fullfölja sina uppdrag.
Då det gäller Folkpartiets förslag
om ökningar av bidragen till Operan
och Dramaten hänvisar utskottet till
det statsfinansiella läget och kan
således inte förorda någon ytterligare
uppräkning av anslaget som Folkpartiet
föreslagit.
Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (28:6)
Under anslaget anvisas medel för
statsbidrag till länsmusikverksamhet
samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner.
Propositionen
Enligt regeringen har Cirkus Cirkör i Botkyrka
varit banbrytande för att etablera
nycirkusen i Sverige. Verksamheten är
att betrakta som en institution inom
sitt område, med en stark lokal och
regional förankring. Regeringen anser
att verksamhetsstödet till Cirkus
Cirkör i fortsättningen bör beräknas
under detta anslag, varför 2 miljoner
kronor bör överföras från anslag 28:7
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål. Regeringen föreslår
vidare att ytterligare 2 miljoner
kronor ska beräknas för Cirkus Cirkörs
verksamhet. Sammantaget innebär detta
att det inom anslaget kommer att
finnas utrymme för ett bidrag till
Cirkus Cirkör på minst 4 miljoner
kronor. Regeringen erinrar i
sammanhanget om den allmänna
förutsättning som gäller för statliga
bidrag till regional kulturverksamhet
och som innebär att statsbidraget till
Cirkus Cirkör är förenat med villkor
på ekonomisk motprestation från ett
landsting, en kommun eller någon annan
huvudman. Det är - framhåller
regeringen - en uppgift för Statens
kulturråd att ta upp diskussioner med
berörda landsting och kommuner om
detta.
Vidare föreslår regeringen att 92
000 kronor ska föras över från detta
anslag till anslag 28:4
Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel.
Sammantaget innebär regeringens
förslag att det under anslaget 28:6
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner ska
anvisas 742,2 miljoner kronor.
Motionerna
I flera motionsyrkanden föreslås en ökning av
anslaget utöver regeringens förslag.
I motion Kr349 föreslår Moderata
samlingspartiet att anslaget ska ökas
med 28 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Enligt
motionärerna har det under det senaste
året blivit alltmer uppenbart att
såväl Göteborgsoperan som Malmöoperan
inte klarar sig ekonomiskt. Särskilt
akut har situationen varit för den
sistnämnda scenen. Det är väsentligt
att de båda scenerna får goda
ekonomiska förutsättningar redan nu.
Stödet till Göteborgsoperan bör därför
ökas med 12 miljoner kronor, medan
stödet till Malmöoperan bör ökas med 8
miljoner kronor. Vidare bör stödet
till länsmusikorganisationen ökas med
8 miljoner kronor (yrkande 1).
I motion Kr233 utvecklar Moderaterna
skälen bakom de föreslagna
satsningarna. Bland annat erinrar
motionärerna om att
länsmusikinstitutionerna är
organiserade på olika sätt i olika
delar av landet. Förutsättningarna har
varit mycket skiftande vid deras
tillkomst och medelsfördelningen
haltar. Camerata Roman i Kalmar län är
exempel på en kammarorkester, som just
drabbats av den här konstruktionen
(yrkande 13).
Folkpartiet liberalerna motsätter sig
att anslaget delvis används för att
finansiera Kulturrådets administration
av anslaget. Anslaget 28:1 Statens
kulturråd tillförs därför medel för
kostnader som är förknippade med
administration av detta anslag. Därmed
åstadkommer Folkpartiet ett vidgat
utrymme för bidragsgivning under detta
anslag. Dessutom föreslår partiet i
motion Kr368 att anslaget ska ökas med
30 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Av ökningen som
syftar till att stärka den regionala
kulturverksamheten ska 5 miljoner
kronor avsättas för Göteborgsoperan.
Resterande medel ska fördelas mellan
länsmusikinstitutionerna och de
regionala teatrarna (yrkandena 5 och
42).
Även förslaget i en enskild motion,
Kr369 (fp), syftar till att bidraget
till Göteborgsoperan ska höjas. Något
belopp anges dock inte i motionen
(yrkande 5).
Kristdemokraterna föreslår i motion
Kr363 en satsning på den regionala
teatern, dansen och musiken med 5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 8). Av motion Kr361
(kd) framgår att ökningen är avsedd
för bl.a. Göteborgsoperan, som sedan
invigningen 1994 uppnått mycket goda
resultat och nått ut till en bred
publik. Vidare föreslås att även
Dalhalla ska få ett ökat statligt stöd
inom ramen för den regionala teater-,
musik- och dansverksamheten. Dalhalla
är enligt motionärerna av nationellt
intresse och motsvarar mycket väl de
krav som kan ställas på en
musikteaterinstitution (yrkande 4).
I motion Kr389 föreslår Centerpartiet
att anslaget ska ökas med 28 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Av
motionen framgår att ökningen är
avsedd att förbättra länsteatrarnas
möjligheter att göra produktioner som
är anpassade för mindre spelplatser
och för att de ska kunna genomföra
turnéer runt om i länen.
Anslagshöjningen innebär att bidragen
till samtliga länsteatrar kan höjas
med 1 miljon kronor.
Utskottet
Utskottet anser att det är av största betydelse
att de statligt stödda regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutionerna har en
finansiering som möjliggör ett rikt
utbud av produktioner och att de når
en stor publik. Ansvaret härför delas
av beslutsfattare på central, regional
och lokal nivå. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att riksdagen
tidigare beslutat om nivåhöjningar av
detta anslag för åren 2002 och 2003.
Som redovisats i ett tidigare avsnitt
i detta betänkande har regeringen
aviserat att den på tilläggsbudget i
2005 års vårproposition kommer att
föreslå riksdagen att besluta att
tillföra de statligt stödda teater-,
dans- och musikinstitutionerna
särskilda medel för att täcka
merparten av scenkonstens ökade
pensionspremiekostnader (jfr avsnitt
12.3). Utskottet välkomnar en sådan
satsning men är inte berett att i
detta sammanhang förorda att
ytterligare medel tillförs anslaget.
Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål (28:7)
Under detta anslag beräknas medel för
bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper samt arrangerande
musikföreningar, stöd till produktion
och distribution av fonogram, bidrag
till viss teaterverksamhet av
nationellt intresse såsom
Drottningholms slottsteater,
Ulriksdals slottsteater (Confidencen),
Internationella Vadstena-akademien,
Dalhalla och Orionteatern, bidrag till
Musikaliska Akademien för lokalhyra
och viss administration, bidrag till
skådebaneverksamhet samt bidrag till
verksamheten vid Eric Sahlström-
institutet. Från anslaget lämnas även
särskilda bidrag till Musikaliska
Akademien och Svenska tonsättares
internationella musikbyrå (STIM -
Svensk Musik) för notutgivning,
information m.m.
Propositionen
Som redovisats under anslaget 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner föreslår
regeringen att 2 miljoner kronor i
verksamhetsbidrag till Cirkus Cirkör
fr.o.m. 2005 ska beräknas under
anslaget 28:6 i stället för under
detta anslag. Som en följd därav
föreslås att detta anslag ska minskas
med motsvarande belopp. Regeringens
förslag innebär att 138,8 miljoner
kronor ska anvisas under anslaget. Av
propositionen framgår att den pris-
och löneomräkning som gjorts av
anslaget är negativ och innebär att
anslaget minskas med nära 0,3 miljoner
kronor. Någon förklaring till
minskningen ges inte i propositionen.
Motionerna
I tre av de nu aktuella motionerna föreslås att
anslaget ska ökas västentligt.
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Kr349 att anslaget ska ökas med
15 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Som skäl för förslaget anförs
bl.a. att de fria teatergrupperna
lever under mycket knappa villkor med
låga löner och hög idealitet. Deras
arbete för att sprida teaterkultur är
oerhört viktigt, dels för att de ofta
står för en förnyelse av scenkonsten,
dels för att de når personer som
annars kanske inte skulle besöka en
teater (yrkande 1).
Även i motion Kr233 framhåller
Moderaterna att mycket av
förnyelsearbetet inom teatern sker
genom oberoende fria grupper. De
svarar också för en mycket stor del av
det utbud som riktas till skolor och
ungdomsgrupper. Det bör därför vara en
självklarhet att dessa gruppers
innovativa verksamheter underlättas.
Enligt motionärerna bör anslaget till
de fria teatergrupperna ökas betydligt
(yrkande 10). Vidare framgår det av
samma motion, Kr233 (m), att
Moderaterna anser att stödet till de
fria dansgrupperna bör höjas. I
motionen sägs att de fria
dansgrupperna i Sverige har ökat sin
publik kraftigt och att de står -
jämfört med dansinstitutionerna - för
50 % av publiken och 70 % av
föreställningarna. Däremot får de bara
en bråkdel av det offentliga stödet
(yrkande 12)
Folkpartiet liberalerna motsätter
sig att anslaget delvis används för
att finansiera Kulturrådets
administration av anslaget. Anslaget
28:1 Statens kulturråd föreslås därför
tillföras medel för kostnader som är
förknippade med administration av
detta anslag. Därmed åstadkommer
Folkpartiet ett vidgat utrymme för
bidragsgivning under anslaget.
Dessutom föreslår partiet i motion
Kr368 att anslaget ska ökas med 23
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 42). Av
ökningen avser 20 miljoner kronor de
fria grupperna, vilka enligt
motionärerna utgör ett viktigt
komplement till institutionsteatrarna
och är konstnärligt berikande för hela
teatersektorn. Liksom
institutionsteatrarna har de fria
grupperna påverkats av förändrade
pensionsvillkor. Staten bör därför ta
ansvar för att de får kompensation för
ökade kostnader inom det nya
pensionssystemet (yrkande 11). Vidare
föreslås i yrkande 9 att 2 miljoner
kronor av ökningen ska tillföras
Drottningholms slottsteater för
teaterns föreställningsverksamhet och
1 miljon kronor ska tillföras Sveriges
Teatermuseum (som får bidrag under
anslaget 28:31 Bidrag till vissa
museer).
Kristdemokraterna föreslår i motion
Kr363 en uppräkning av anslaget med 10
miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 8).
Kristdemokraterna föreslår också att
anslaget till de fria grupperna ska
pris- och löneomräknas i två
motionsyrkanden, nämligen i motion
Kr357 yrkande 3 och Kr361 yrkande 1,
som utskottet redan har tagit
ställning till tidigare i detta
betänkande i avsnittet om pris- och
löneomräkning.
Centerpartiet föreslår i motion
Kr389 en höjning av anslaget med 25
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Av ökningen är 10
miljoner kronor avsedda för dansares
och sångares pensionsavgångar. Av
motionen framgår bl.a. att de fria
teatergrupperna ofta har en besvärlig
ekonomisk situation och att de får
avsevärt mindre anslag från stat och
kommun och landsting än vad
institutionsteatrarna får. Vidare sägs
att de fria teatergrupperna är viktiga
ur flera aspekter och att de bidrar
till en mångfald i teaterutbudet. En
liknande motivering framförs i motion
Kr354 (c) yrkande 7.
Utskottet
Utskottet noterar att syftet med några av de nu
aktuella motionsyrkandena är att de
fria teatergrupperna ska kompenseras
för höga pensionskostnader. Utskottet
har i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande behandlat frågan om
scenkonstnärernas pensioner. I det
sammanhanget har även pensionsfrågor
som rör de fria grupperna berörts.
Enligt utskottets uppfattning bör
regeringen utarbeta ett förslag som
innebär en långsiktig lösning på
frågan hur pensionerna för de fria
grupperna skall säkerställas.
Utskottet vill i anslutning härtill
erinra om det tillkännagivande som
riksdagen gjorde våren 2004 om en
översyn av relationen mellan
verksamhets- och projektbidrag för de
fria grupperna, då en reservation av
Moderaterna, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet
bifölls (bet. 2003/04:KrU7, rskr.
2003/04:202). Tillkännagivandet
syftade även till att en snar lösning
ska komma till stånd då det gäller
frågan om hur pensionerna för de fria
grupperna skall säkerställas (se bet.
s. 22-23).
Utskottet som i övrigt hänvisar till
det statsfinansiella läget ställer sig
bakom regeringens förslag till
medelsanvisning.
I ett senare avsnitt i detta
betänkande kommer utskottet att
behandla ett förslag i propositionen
om riktlinjerna för stöd till
produktion och utgivning av fonogram.
Bidrag till biblioteksverksamhet
(28:8)
Från anslaget utgår statsbidrag till
länsbibliotek, tre lånecentraler, en
invandrarlånecentral samt ett
depåbibliotek. Den statliga
invandrarlånecentralen utgör även bas
för Internationella biblioteket som
bildades i Stockholm under 2000 och
som inrymmer böcker på mer än 100
språk. Syftet med bidraget till den
regionala biblioteksverksamheten är
att fjärrlån ska kunna förmedlas och
att utvecklingsverksamhet ska kunna
stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår
fr.o.m. 2002 för biblioteksservice för
vuxenstuderande.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget för
2005 ska anvisas 46 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet kommer i ett senare avsnitt
i detta betänkande att behandla ett
förslag i propositionen om ändring av
bibliotekslagen.
Litteraturstöd (28:9)
Under detta anslag beräknas medel för
stöd till utgivning och distribution
av litteratur, stöd för inköp av
litteratur till folk- och
skolbibliotek, stöd till läsfrämjande
insatser, stöd till En bok för alla AB
för utgivning och spridning av
kvalitetslitteratur till lågpris, stöd
till Expertkommittén för översättning
av finsk facklitteratur till svenska
samt sortimentsstöd till bokhandeln.
Vidare anvisas medel för ett
internationellt litteraturpris till
Astrid Lindgrens minne. Inom ramen för
anslaget utgår även medel för
utgivning av klassisk litteratur för
skolans behov, utgivning av August
Strindbergs samlade verk och stöd till
författarverkstäder. Dessutom utgår
medel för utgivning av en
barnbokskatalog inom ramen för de
läsfrämjande insatserna. Under
anslaget får Statens kulturråd
disponera medel för administration.
Propositionen
Regeringen föreslår oförändrad nivå på
anslaget, vilket innebär att 101
miljoner kronor anvisas under anslaget
för 2005.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna motsätter sig att
anslaget delvis används för att
finansiera Kulturrådets administration
och tillför i stället anslaget 28:1
Statens kulturråd medel för kostnader
som är förknippade med administration
av detta anslag. Därmed åstadkommer
Folkpartiet ett vidgat utrymme för
bidragsgivning under detta anslag.
Dessutom föreslår partiet i motion
Kr368 att anslaget ska ökas med 9,5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 42). Förslaget
innebär att stödet för inköp av
litteratur till folkbiblioteken ökas
med 13 miljoner kronor. Satsningen
finansieras delvis genom en minskning
med 3,5 miljoner kronor av stödet till
utgivningen av En bok för alla.
Motionärerna anser att En bok för
allas utgivning ska koncentreras
enbart på utgivningen av barn- och
ungdomslitteratur och att utgivningen
av vuxenböcker ska upphöra. Det finns
- menar motionärerna - inte samma
behov av subventionerad
vuxenlitteratur efter det att
bokmomsen sänktes (yrkande 14).
Kristdemokraterna föreslår i motion
Kr363 en minskning av anslaget med 5
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 8). I
motion Kr362 (kd) anförs att det inte
längre är motiverat att staten
finansierar En bok för allas utgivning
av vuxenlitteratur till lågpris. Tack
vare den kraftigt expanderande
pocketbokmarknaden finns nu en stor
mängd kvalitetslitteratur för vuxna
tillgänglig till ett lågt pris
(yrkande 9).
Centerpartiet föreslår i motion
Kr389 en minskning av anslaget med 36
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet har vid ett flertal tillfällen
avstyrkt yrkanden som syftar till en
minskning av stödet till En bok för
alla (senast i bet. 2003/04:KrU1 s.
42). Liksom tidigare år anser
utskottet att den verksamhet som
bedrivs av En bok för alla med
spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris och med lässtimulerande
insatser utgör en betydelsefull del av
satsningarna på litteratur, språk och
läsande. Utskottet anser därmed inte
att det finns godtagbara skäl för att
minska medelstilldelningen till En bok
för alla som föreslås motionsvägen.
Utskottet är inte heller berett att
förorda en ökning av anslaget utan
finner att den av regeringen
föreslagna nivån är rimlig. Utskottet
kan således inte biträda här aktuella
motionsförslag som innebär en ändring
av medelsnivån och medelsanvändningen.
Stöd till kulturtidskrifter (28:10)
Från anslaget utgår produktionsstöd och
utvecklingsstöd till
kulturtidskrifter. Inom
utvecklingsstödet utgår även
verksamhetsbidrag till
tidskriftsverkstäder. Vidare utgår ett
särskilt prenumerationsstöd till
biblioteken.
Propositionen
Regeringen anför i inledningsavsnittet till
utgiftsområdet att distribution och
marknadsföring i handeln är ett
problem för mindre tidskrifter. En
grundläggande orsak är att
tidskrifterna med sin låga lönsamhet
inte har möjlighet att anlita gängse
distributionskanaler. Statens
kulturråd har genom projektstöd inom
ramen för det statliga
utvecklingsstödet medverkat till att
Nätverkstan Ekonomitjänst (Nätek) har
kunnat påbörja en verksamhet med
försäljning av lösnummer av
kulturtidskrifter i kommission. Det
innebär att tidskrifter till ett lågt
pris genom Näteks tjänster getts
möjlighet till exponering och
försäljning på marknaden. Regeringen
beräknar en förstärkning av
utvecklingsstödet med 2 miljoner
kronor för att inrymma ett
distributionsstöd. Därmed kan insatser
göras i form av marknadsföring och
kommissionsförsäljning.
Sammantaget föreslår regeringen att
det under anslaget ska anvisas 22,7
miljoner kronor.
Motionerna
I motion Kr368 föreslår Folkpartiet liberalerna
att anslaget ska ökas med 4 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 42). Av ökningen avser 3
miljoner kronor produktionsstödet till
kulturtidskrifterna. Ökningen bör
kunna medge en uppräkning av bidragen
och en viss utökning av antalet
tidskrifter som beviljas stöd. Vidare
föreslår motionärerna att 1 miljon
kronor ska användas för att bygga upp
och starta en paraplyorganisation som
ska tillvarata kulturtidskrifternas
upphovsrättsliga intressen genom Bonus
Presskopia (yrkande 13).
Kristdemokraterna föreslår i motion
Kr363 en ökning av anslaget med 1,5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 8). Höjningen
motiveras i motion Kr362 (kd) med att
det statliga stödet till
kulturtidskrifterna har legat stilla i
många år vilket inneburit att
realvärdet sjunkit. Som en följd av
detta har Kulturrådet tvingats minska
antalet tidskrifter som ges statligt
stöd. Samtidigt har tidskrifternas
kostnader för tryckning och
distribution ökat. Motionärerna
framhåller vidare att Kulturrådet i
sitt budgetunderlag ansett att ett
ökat stöd till kuturtidskrifterna är
en av de nödvändigaste satsningarna på
kulturområdet (yrkande 11).
Utskottet
Utskottet välkomnar regeringens förslag till
utökning av kulturtidskriftsstödet. De
insatser som planeras för
marknadsföring och
kommissionsförsäljning av
tidskrifterna bör kunna medverka till
att tidskrifterna når en större publik
och därmed på ett självklart sätt kan
ingå som ett viktigt inslag i den
offentliga debatten. Utskottet kan
emellertid inte inom ramen för
utgiftsområdet biträda förslag som
innebär ytterligare utökning av
anslaget i enlighet med
motionsförslagen. Utskottet ansluter
sig således till regeringens förslag
till anslagsnivå för 2005.
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (28:11)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är
en statlig myndighet som i samverkan
med andra bibliotek ska tillgodose
synskadades och andra läshandikappades
behov av litteratur. Biblioteket ska
särskilt framställa och låna ut
talböcker och punktskriftsböcker,
sälja punktskriftsböcker samt ge
upplysningar och råd till främst
folkbibliotek. Biblioteket har en
central utskrivningstjänst för
dövblinda och synskadade
punktskriftsläsare samt svarar för
framställning av studielitteratur för
högskolestuderande med synskador.
Propositionen
I propositionen redovisas att TPB under 2003
förvärvade talböcker motsvarande ca 32
% av den årliga bokutgivningen. Det
sammanlagda antalet förvärvade
talbokstitlar under 2003 var 3 196 och
TPB:s totala talboksbestånd uppgick
därmed till 77 815 titlar.
Produktionen och försäljningen av
punktskriftsböcker ligger på en
fortsatt hög nivå liksom
punktskriftsutlåning och
utskrivningstjänster.
Regeringen föreslår att 68,3
miljoner kronor ska anvisas under
anslaget för 2005.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet kommer i ett senare
avsnitt i detta betänkande att
behandla regeringens förslag om ett
bemyndigande avseende TPB:s
beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som medför
utgifter under 2006.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
(28:12)
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för
lättläst) har till ändamål att äga och
ge ut en nyhetstidning för
begåvningshandikappade samt att ge ut
lättlästa böcker (LL-böcker).
Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte
och inom ramen för ett avtal som
träffats mellan staten och stiftelsen.
Gällande avtal avser perioden den 1
januari 2003-den 31 december 2005.
Propositionen
Regeringen redovisar att försäljningen under
2003 av lättlästa böcker till
bokhandel och bibliotek har ökat. En
utgivning med lättlästa böcker för
unga läsare har också etablerats.
Vidare har upplagan för
nyhetstidningen 8 SIDOR ökat under
2003.
Regeringen föreslår att anslaget för
2005 ska uppgå till 15,4 miljoner
kronor.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att
anslaget ska tillföras 1 miljon kronor
utöver regeringens förslag (yrkande
8). En motivering till
ökningsförslaget framförs i motion
Kr362 (kd). Där anför motionärerna att
LL-stiftelsen för några år sedan
startade utgivning i begränsad skala
av lättläst barn- och
ungdomslitteratur. Uppräkningen av
anslaget behövs för att denna
verksamhet ska kunna utvecklas och för
att antalet utgivna titlar ska kunna
utökas utan att utgivningen av
vuxenlitteratur drabbas (yrkande 10).
Utskottet
Utskottet anser att regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget har en
väl avpassad nivå som gör det möjligt
för stiftelsen att klara sina
åligganden. Motionsförslagen kan
därför inte biträdas av utskottet.
Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
(28:13)
Under anslaget anvisas medel för
bidrag till Svenska språknämndens och
Sverigefinska språknämndens
verksamheter.
Syftet med statens bidrag till
Svenska språknämnden är att nämnden
ska följa utvecklingen av det svenska
språket i tal och skrift och med denna
kunskap som utgångspunkt ge råd till
språkanvändarna för att främja gott
språkbruk. Sverigefinska språknämnden
ska vårda och utveckla finska språket
i Sverige.
Propositionen
Regeringen redovisar i inledningen till
utgiftsområdet att en arbetsgrupp
tillsatts inom Regeringskansliet med
uppgift att utveckla en samlad svensk
språkpolitik. Beredning av förslagen i
betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27)
pågår. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen i frågan under 2005.
Regeringen föreslår att 5,6 miljoner
kronor ska anvisas under anslaget för
2005.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
rörande medelsanvisningen.
Statens konstråd (28:14)
Statens konstråd har till uppgift att
verka för att konsten blir ett
naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att förvärva god
samtidskonst till statens byggnader
och andra lokaler för statlig
verksamhet. Konstrådet ska också
medverka till att konst tillförs även
andra gemensamma miljöer än sådana som
brukas av staten och sprida kunskap om
konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.
Propositionen
Regeringen föreslår att 7,27 miljoner kronor
anvisas under ramanslaget. Beloppet
inkluderar en negativ pris- och
löneomräkning på 0,1 miljon kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelsanvisning under
anslaget.
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön (28:15)
Under anslaget beräknas medel för
konstförvärv beslutade av Statens
konstråd. Vidare beräknas medel som
fördelas av Statens kulturråd till
folkparkerna och vissa
samlingslokalhållande organisationer
för konstinköp.
Propositionen
Regeringen föreslår att 40,44 miljoner kronor
anvisas under ramanslaget.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 att anslaget minskas med 11
miljoner kronor (yrkande 1). Partiet
anser att staten inte ska ta ansvar
för andra miljöer än de som kan
betraktas som statliga. I stället bör
kommuner och landsting ta ett ökat
ansvar för miljöer inom sina
ansvarområden.
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion Kr368 en minskning av anslaget
med 7 miljoner kronor (yrkande 42).
Partiet menar att ett ökat lokalt och
regionalt ansvar för utsmyckning av
gemensamma miljöer möjliggör en sådan
besparing på anslaget.
Utskottet
Utskottet har tidigare tagit ställning i frågan
om det statliga engagemanget i
utsmyckning av andra miljöer än de
statliga, senast i betänkandet
2003/04:KrU1. Utskottet anser nu
liksom tidigare att staten bör ta ett
visst ansvar även för den gemensamma
miljö som inte är statligt ägd eller
nyttjad och förutsätter att landsting
och kommuner fortsatt tar en betydande
del av kostnadsansvaret.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)
Nämnden för hemslöjdsfrågor ska ta
initiativ till, planera, samordna och
göra insatser för att främja hemslöjd
i den mån sådana uppgifter inte
ankommer på annan statlig myndighet.
Nämnden ska inom sitt
verksamhetsområde fördela statligt
stöd till hemslöjdsfrämjande
verksamhet. Nämnden står vidare som
samordnare för
hemslöjdskonsulentverksamheten och
prövar frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna. Verket för
näringslivsutveckling Nutek svarar för
nämndens medelsförvaltning och
personaladministration.
Propositionen
Regeringen föreslår en medelstilldelning under
ramanslaget om 1,88 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
Främjande av hemslöjden (28:17)
Under anslaget beräknas medel för
bidrag till hemslöjdskonsulenternas
verksamhet, Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och
projekt inom hemslöjdsområdet.
Anslaget disponeras av Nämnden för
hemslöjdsfrågor.
Propositionen
Regeringen föreslår att 20,38 miljoner kronor
anvisas under ramanslaget.
Motionerna
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att
anslaget tillförs ytterligare 0,5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag. I motion Kr300 av Birgitta
Carlsson och Sven Bergström (båda c)
sägs att Svenska hemslöjdsföreningars
riksförbund behöver ett utökat anslag
om 0,3 miljoner kronor för att kunna
bibehålla nuvarande verksamhetsnivå.
Utskottet
Utskottet ser med tillfredställelse på det
faktum att intresset för hemslöjd ökat
under de senaste åren. Särskilt
glädjande är det att intresset bland
barn och ungdomar ökar och att detta
tagits till vara och vidareutvecklats
genom insatser riktade mot dessa
grupper. Utskottet vill dock inte nu
inom ramen för utgiftsområdet förorda
omfördelningar av medel utan stöder
regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget.
Bidrag till bild- och formområdet
(28:18)
Under anslaget anvisas medel för
bidrag till organisationer m.m. på
bild- och formområdet, bl.a.
verksamhetsstöd till Sveriges
Konstföreningars Riksförbund,
Folkrörelsernas Konstfrämjande och
Föreningen Svensk Form. Under anslaget
anvisas också medel för bidrag till
Akademien för de fria konsterna.
Vidare lämnas ett särskilt
verksamhetsstöd till vissa utställare,
ett utrustningsbidrag till
konstnärliga kollektivverkstäder samt
utställningsersättning till konstnärer
i samband med utställningar.
Propositionen
För att förtydliga de ekonomiska
förutsättningarna för Svensk Form
föreslår regeringen att de statliga
bidragen till föreningen samlas under
ett anslag. Det innebär att 1,75
miljoner kronor motsvarande
verksamhetsbidraget under detta
anslag, överförs till anslaget 28:31
Bidrag till vissa museer.
Regeringen föreslår att på
ramanslaget anvisas 27,96 miljoner
kronor för 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
Konstnärsnämnden (28:19)
Konstnärsnämnden har till uppgift att
besluta om statliga ersättningar till
bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärer samt att främja
internationellt konstnärsutbyte.
Nämnden skall hålla sig underrättad om
konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden. Syftet med verksamheten
är att genom fördelning av
ersättningar och bidrag verka för att
förbättra konstnärernas villkor.
Propositionen
I inledningen till politikområdet hänvisar
regeringen till synpunkter och
slutsatser i betänkandet Konstnärerna
och trygghetssystemen (SOU 2003:21). I
betänkandet tydliggörs problem och
friktionspunkter som uppstår i mötet
mellan konstnärer och de generella
trygghetssystemen. Ett stort antal
problem påvisas i betänkandet bl.a.
avseende tillämpningen av regelverken
i förhållande till konstnärlig
verksamhet. Ett sätt att komma till
rätta med problemen är att öka
kunskapen bland de tillämpande
myndigheterna om konstnärernas
särskilda villkor, men även att öka
kunskapen bland konstnärerna om
trygghetssystemens utformning och
tillämpning. Som ett led i arbetet för
att förbättra konstnärers ekonomiska
och sociala situation anser
utredningen att Konstnärsnämnden bör
få ett vidgat uppdrag inom sitt
verksamhetsområde.
I propositionen föreslår regeringen
att Konstnärsnämndens
förvaltningsanslag ska förstärkas med
2 miljoner kronor. Syftet med
förstärkningen är att öka nämndens
kunskaper om trygghetssystemens
utformning och tillämpning samt att -
med utgångspunkt i denna
kunskapsuppbyggnad - möjliggöra en
stöd- och rådgivningsfunktion för
konstnärer i frågor som rör de
generella trygghetssystemen. För
ändamålet föreslås att 2 miljoner
kronor förs över från anslaget 28:20
Ersättningar och bidrag till
konstnärer till detta anslag.
Regeringen föreslår att anslaget för
2005 ska anvisas med 14 miljoner
kronor.
Den pris- och löneomräkning som
gjorts av anslaget medför att det
minskas med 83 000 kronor.
Utskottet
Utskottet som senast våren 2004 behandlade
motioner om konstnärsfrågor underströk
då att det är angeläget att
konstnärernas villkor inom olika
områden uppmärksammas av regeringen
och berörda myndigheter och att de
problem som inte beror på
lagstiftningen utan på tillämpningar
av denna snarast åtgärdas (bet.
2003/04:KrU8 s. 9 f.). Mot den
bakgrunden har utskottet anledning att
välkomna den föreslagna satsningen på
Konstnärsnämnden i fråga om
kunskapsuppbyggnad och rådgivning om
de generella trygghetssystemen.
Utskottet biträder regeringens
förslag att 14 miljoner kronor ska
anvisas under anslaget för 2005.
Utskottet vill tillägga följande. Av
budgetpropositionen framgår inte
varför omräkningen av
Konstnärsnämndens anslag är negativ
och uppgår till
-83 000 kronor. Utskottet hänvisar
till ett inledande avsnitt i detta
betänkande där de principer som styr
pris- och löneomräkningen behandlas.
Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:20)
Under anslaget anvisas bl.a. medel för
ersättning till bild- och
formkonstnärer för att deras verk i
offentliga institutioners ägo visas
för allmänheten eller används på annat
allmännyttigt sätt
(visningsersättning). Anvisade medel
fördelas efter beslut av styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare
fördelas en del av
visningsersättningen individuellt. Den
individuella visningsersättningen
fördelas på basis av det offentliga
innehavet av konstnärens verk i
enlighet med kriterier vilka
fastställts av
upphovsrättsorganisationen Bildkonst
Upphovsrätt i Sverige (BUS). Dessutom
beräknas medel för bidrag till
konstnärer som fördelas av
Konstnärsnämnden respektive Sveriges
författarfond.
Propositionen
Som ett led i arbetet för att förbättra
konstnärers ekonomiska och sociala
situation föreslås att
Konstnärsnämnden ska få ett vidgat
uppdrag. För bl.a. detta ändamål
minskas anslaget med nära 3 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att 290,1 miljon
kronor ska anvisas under anslaget för
2005.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 att anslaget ska minskas med 50
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 1).
Minskningen föreslås mot bakgrund av
en lång rad förslag i motion 239 (m)
på andra områden, bl.a. på
skatteområdet. Dessa förslag syftar
till att göra den ekonomiska
situationen enklare, stabilare och mer
förutsägbar för konstnärerna.
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion Kr368 att anslaget ska öka med
3 miljoner kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 42). I motion Kr364
(fp) anför motionärerna att de
visserligen välkomnar att
Konstnärsnämnden ska få ett vidgat
uppdrag som bl.a. omfattar rådgivning
till konstnärer om hur de sociala
trygghetssystemen fungerar.
Motionärerna avvisar emellertid
regeringens förslag till finansiering
av uppdraget. Även om stipendierna
inte ger särskilt många konstnärer
ökad trygghet är det inte motiverat
att ytterligare minska utrymmet under
anslaget. I stället föreslås en
förstärkning av anslaget som motsvarar
regeringens sänkning, dvs. 3 miljoner
kronor (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har i det föregående under anslaget
28:19 Konstnärsnämnden välkomnat
förslaget att nämnden ska få ett
vidgat uppdrag i fråga om
kunskapsuppbyggnad och rådgivning
beträffande de sociala
trygghetssystemen. Utskottet har inte
något att invända när det gäller
förslaget till hur uppdraget ska
finansieras, nämligen genom att 2
miljoner kronor överförs från detta
anslag till Konstnärsnämndens
förvaltningsanslag (28:19).
Utskottet anser inte att anslaget
ska minskas i förhållande till
regeringens förslag som föreslås i
motion Kr349 (m), inte heller att det
ska förstärkas som föreslås i
motionerna Kr364 (fp) yrkande 5 och
Kr368 (fp) yrkande 42. Utskottet
ansluter sig således till regeringens
förslag till anslagsnivå, vilket
innebär att under detta anslag bör
anvisas 290,1 miljoner kronor för
2005.
Riksarkivet och landsarkiven
(28:21)
Riksarkivet och landsarkiven är
statliga arkivmyndigheter med särskilt
ansvar för den statliga
arkivverksamheten och för arkivvården
i landet. I Riksarkivet ingår bl.a.
Krigsarkivet och Svensk
arkivinformation (SVAR). Krigsarkivet
fullgör uppgiften som arkivmyndighet
för de myndigheter som lyder under
Försvarsdepartementet. SVAR är en
delvis avgiftsfinansierad verksamhet
som arbetar med att bearbeta och
sprida arkivinformation. SVAR riktar
sig framför allt till allmänheten, i
första hand släktforskarna.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 2
miljoner kronor för arbetet med
mottagande, bevarande och
tillhandahållande av
folkbokföringsmaterial. Medlen förs
från utgiftsområde 3. Vidare föreslår
regeringen att anslaget tillförs 8,6
miljoner kronor för leveranser av
arkivmaterial. Medlen förs från
berörda myndigheter.
Regeringen föreslår att på
ramanslaget anvisas 306,3 miljoner
kronor för 2005.
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att anslaget tillförs ytterligare 2
miljoner kronor (yrkande 42). Medlen
ska användas till en förstudie av hur
system och rutiner kan utvecklas för
att bygga upp en heltäckande
arkivstrategi som är anpassad till den
moderna digitala miljön (yrkande 21).
Utskottet
Regeringen avser att med anledning av
Arkivutredningens betänkande Arkiv för
alla - nu och i framtiden (SOU
2002:78) lämna en skrivelse om
arkivfrågor till riksdagen i början av
nästa år. Utskottet är av den
anledningen inte berett att nu öka
satsningen på frågan om den digitala
utvecklingens påverkan på arkiven. Det
förtjänar att nämnas att Riksarkivet
tillsammans med bl.a. Luleå tekniska
universitet fr.o.m. 2004 driver
projektet Långsiktigt digitalt
bevarande (LDB). Projektet ska
utveckla metoder och teknik för
digital arkivbildning i den offentliga
arkivverksamheten, hur digital
information kan beredas och överföras
till arkivmyndighet, hur
arkivmyndigheten långtidsarkiverar och
administrerar digital information,
samt hur den långtidsarkiverade
informationen ska göras tillgänglig
för medborgarna nu och i framtiden.
Bidrag till regional
arkivverksamhet (28:22)
Syftet med bidraget är att främja den
regionala arkivverksamheten och att
bättre integrera folkrörelsearkiven i
den regionala kulturpolitiken. Medlen
fördelas av Riksarkivet genom Nämnden
för enskilda arkiv.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 0,68
miljoner kronor med anledning av att
två ytterligare institutioner fr.o.m.
2002 är berättigade till bidrag från
anslaget.
Regeringen föreslår att 5,94
miljoner kronor anvisas på det
obetecknade anslaget för 2005.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att
anslaget ökas med 1 miljon kronor
utöver regeringens förslag (yrkande
8). I motion Kr362 för partiet fram
att verksamheten vid de regionala
arkiven inkl. folkrörelsearkiven
behöver få möjligheten att utvecklas
och att anslaget därför bör förstärkas
(yrkande 5).
Utskottet
Utskottet ser med tillfredställelse att
regeringen efter utskottets påpekande
i betänkande 2003/04:KrU1 föreslår en
ökning av anslaget och därmed
återställer den genomsnittliga
bidragsnivån per bidragsberättigad
institution. I nämnda betänkande
redovisade utskottet även sin syn på
de regionala arkiven. De fyller enligt
utskottets uppfattning en viktig
funktion och har en viktig
kulturpolitisk uppgift. Utskottet är
dock inte berett att förorda en
ytterligare ökning av anslaget genom
en omfördelning av medel inom ramen
för utgiftsområdet.
Språk- och folkminnesinstitutet
(28:23)
Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)
har till uppgift att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och ge ut
material om dialekter, folkminnen,
folkmusik, ortnamn och personnamn.
Vidare ska institutet avge yttranden i
ärenden om fastställande av ortnamn
och granska förslag till namn på all-
männa kartor samt yttra sig i fråga om
personnamn.
Propositionen
För att vidmakthålla kompetensen vid
bearbetning och bevarande av
dokumentationen i myndighetens
omfattande samlingar samt att
möjliggöra tolkning och förmedling av
innehållet föreslår regeringen att
anslaget förstärks med 1 miljon
kronor.
Regeringen föreslår att på
ramanslaget anvisas 29,8 miljoner
kronor för 2005.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att anslaget ökas med 2 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 42). Motionärerna anser att
medel behöver öronmärkas för arbetet
med en ordbok över Sveriges dialekter
(yrkande 23).
Centerpartiet föreslår även de ökade
medel för en ordbok över Sveriges
dialekter. Partiet föreslår i motion
Kr389 att anslaget ökas med 0,5
miljoner kronor i jämförelse med
regeringens förslag.
Utskottet
I ett svar på en skriftlig fråga från Lennart
Kollmats (fp) om Ordbok över Sveriges
dialekter skriver t.f. kulturminister
Pär Nuder följande.
Arbetet med redigeringen av Ordbok
över Sveriges dialekter pågår vid
Språk- och folkminnesinstitutet
(SOFI) och är inriktat i första
hand mot en version för Internet.
Huvudsyftet är att skapa en
lättillgänglig kunskapsbank för
forskning rörande svensk kultur och
för språkvetenskapen och
allmänheten tillgängliggöra den del
av kulturarvet som dialekternas
ordskatt utgör.
Uppbyggnaden av Internetversionen
fortsätter och i denna kommer de
hittills tryckta delarna av
ordboken att publiceras och nya
ordboksartiklar att läggas ut efter
hand som de blir färdigställda.
SOFI har genom sin verksamhet
bidragit till ett långsiktigt
bevarande av viktiga delar av
kulturarvet. För att vidmakthålla
kompetensen vid bearbetning och
bevarande av den värdefulla
dokumentationen i arkivens
omfattande samlingar samt att
möjliggöra tolkning och förmedling
av innehållen har regeringen
föreslagit i budgetpropositionen
(2004/05:1) att myndighetens anslag
förstärks med 1 miljon kronor
fr.o.m. 2005.
Med detta anser utskottet att
motionsyrkandena i allt väsentligt är
tillgodosedda.
Svenskt biografiskt lexikon (28:24)
Svenskt biografiskt lexikon har till
uppgift att fortsätta och slutföra
utgivandet av verket Svenskt
biografiskt lexikon. Med gällande
vetenskaplig kvalitet ska minst ett
band ges ut vartannat år, dvs. 2,5
häften per år. Slutmålet är att
lexikonet ska vara färdigt 2016.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas
4,29 miljoner kronor för 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
Riksantikvarieämbetet (28:25)
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om
kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ har
bl.a. till uppgift att värna om
kulturvärdena i bebyggelsen och i
landskapet, att bevaka
kulturmiljöintresset vid
samhällsplanering och byggande samt
att verka för att hoten mot
kulturmiljön möts. Dessutom ska RAÄ
utföra arkeologiska undersökningar
samt hålla ett specialbibliotek för
forskning och utveckling inom området.
RAÄ:s avgiftsinkomster uppgick under
2003 till ca 185 miljoner kronor, och
kom främst från arkeologisk
uppdragsverksamhet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget, som är ett
ramanslag, anvisas med 192,7 miljoner
kronor för 2005. Det är 6,2 miljoner
kronor mer än för innevarande år. Av
ökningen är 2,3 miljoner kronor en
pris- och löneomräkning medan
resterande tillskott, som är ett
nettobelopp på 3,8 miljoner kronor,
främst förklaras av att regeringen för
innevarande år har gjort en besparing
på 5 miljoner kronor på RAÄ:s anslag
och att ämbetet nu återfår ett lika
stort belopp. Från anslaget överförs
emellertid samtidigt 1,2 miljoner
kronor som en förstärkning till
anslaget 28:28 Centrala museer:
Myndigheter.
Regeringen har därutöver beslutat
att dra in 3,1 miljoner kronor av
RAÄ:s anslagssparande.
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
yrkande 42 att RAÄ:s myndighetsanslag
ska minskas med en miljoner kronor.
Enligt motionärerna bör ämbetets
arkeologiska uppdragsverksamhet
avskiljas från myndighetsuppgifterna.
Frågan prövas för närvarande av en
utredning, men motionärerna anser att
det är fullt rimligt att kräva att
uppdragsverksamheten redan nu blir
fullt ut självfinansierad (yrkande
39). Därför föreslår de en mindre
neddragning av anslaget.
Utskottet
Regeringen har i februari 2004 tillkallat en
särskild utredare för att se över
vissa frågor på det
uppdragsarkeologiska området (dir.
2004:22). En utgångspunkt för
översynen är att RAÄ:s avdelning för
arkeologiska undersökningar ska
skiljas från RAÄ och att verksamheten
även fortsättningsvis ska bedrivas i
statlig regi.
Enligt utskottets mening finns det
ingen anledning att föregripa
utredningsmannens arbete. Utskottet
kan därför inte ställa sig bakom
Folkpartiets förslag.
Bidrag till kulturmiljövård (28:26)
Bidrag till kulturmiljövård lämnas för
insatser som bidrar till att
kulturmiljön bevaras och görs
tillgänglig. Anslaget används också
för att täcka kostnaderna för vissa
arkeologiska undersökningar och för
arbetet med att ta till vara fornfynd.
Dessutom används det som bidrag till
ombyggnad, renovering och underhåll av
kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse.
Propositionen
Av budgetpropositionen framgår (UO17
s. 49) att RAÄ med stöd av anslaget
Bidrag till kulturmiljövård kunnat
medverka till finansieringen av drygt
500 projekt inom områdena
byggnadsvård, kulturlandskapsvård och
fornvård.
Regeringen föreslår att ramanslaget
för 2005 förs upp med 259,4 miljoner
kronor. Det är något mindre än
innevarande år. Nedskärningen, som
inskränker sig till 161 000 kr,
motiveras inte närmare i
propositionen.
Dessutom har regeringen beslutat att
dra in 3,2 miljoner kronor av
anslagssparande på anslaget.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 yrkande 1 att anslaget för 2005
ska tillföras ytterligare 18 miljoner
kronor. Motionärerna hänvisar till det
omfattade arbete som bedrivs runt om i
landet för att bevara vårt kulturarv
och framhåller att behovet av resurser
är mycket stort. Därför ser de det som
anmärkningsvärt att regeringen t.o.m.
föreslår att anslaget ska minskas.
Kristdemokraterna avdelar i motion
Kr363 yrkande 8 ytterligare 5 miljoner
kronor till kulturmiljövården under
2005. Det görs bl.a. för att partiet
vill genomföra några av de förslag som
lagts fram av
Kulturbebyggelseutredningen. Samma
förslag framför partiet också i motion
Kr362 (kd) yrkande 1. Där anger
motionärerna dessutom att de vill
omfördela 1 miljon kronor inom
anslaget till förmån för landets
hembygds- och fornminnesföreningar.
Utskottet
Enligt utskottets mening är regeringens förslag
till medelsberäkning väl avvägd. Under
innevarande år väntas anslaget inte
bli fullt utnyttjat, och även
föregående år understeg belastningen
anvisade medel i sådan omfattning att
regeringen dragit in 3,2 miljoner
kronor av det anslagssparande som
byggts upp. Utskottet biträder därför
inte det moderata förslaget.
Kulturbebyggelseutredningen
tillkallades i juni 2002 för att
utreda skyddet för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. För ett år sedan
överlämnade utredaren delbetänkandet
De norrländska kyrkstäderna (SOU
2003:81) till regeringen.
Delbetänkandet har remissbehandlats.
Ett slutbetänkande väntas under hösten
2004.
Utskottet ser ingen anledning att
föregripa regeringens behandling av
dessa förslag.
Kristdemokraterna vill dessutom
omfördela 1 miljon kronor av anslaget
till förmån för landets hembygds- och
fornminnesföreningar. Enligt
utskottets mening kan anslaget dock
inte användas för stöd till
föreningar. Det strider mot det av
riksdagen fastlagda ändamålet med
anslaget, vilket finns närmare
preciserat i förordningen (1993:379)
om bidrag till kulturmiljövård. Av den
framgår att anslaget är avsett för
stöd till bl.a. ombyggnad och vård av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
samt vissa arkeologiska
undersökningar. Utskottet avvisar
därför även detta förslag.
Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)
Enligt tidigare riksdagsbeslut[7] får
Svenska kyrkan sedan 2002 en viss
ersättning av staten för
kulturhistoriskt motiverade kostnader
i samband med vård och underhåll av de
kyrkliga kulturminnena. Ersättningen
som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter,
kyrkliga inventarier och
begravningsplatser ska fördelas av
Svenska kyrkan efter samråd med
myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Stödet ska enligt det tidigare
beslutet räknas upp enligt ett
fastställt schema med i princip 50
miljoner kronor per år fram till
slutåret 2009 då nivån ska ha nått 460
miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget som
är ett ramanslag förs upp med 200
miljoner kronor för 2005. Det är en
ökning med 50 miljoner kronor sedan
föregående år.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelsberäkning.
Centrala museer: Myndigheter
(28:28)
Av de statliga, centrala museerna är
det tio som har ställning som
myndighet. De är:
**FOOTNOTES**
[7]:g jämfört med
budgetpropositionen för 2004.
Riksdagens utredningstjänsts
promemorior Lokalkostnader inom
kulturområdet, daterad den 21 oktober
2004 samt Kompletter
-----------------------------------------------------
- Statens historiska museer bestående av Statens
historiska museum samt Kungl. myntkabinettet -
Sveriges ekonomiska museum,
-----------------------------------------------------
- Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
-----------------------------------------------------
- Naturhistoriska riksmuseet,
-----------------------------------------------------
- Statens museer för världskultur bestående av
Världskulturmuseet i Göteborg samt Etnografiska
museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
-----------------------------------------------------
- Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet,
-----------------------------------------------------
- Statens maritima museer bestående av Sjöhistoriska
museet och Vasamuseet samt Marinmuseum i
Karlskrona,
-----------------------------------------------------
- Arkitekturmuseet,
-----------------------------------------------------
- Statens musiksamlingar,
-----------------------------------------------------
- Statens försvarshistoriska museer bestående av
Armémuseum samt Flygvapenmuseum i Linköping,
-----------------------------------------------------
- Moderna museet.
-----------------------------------------------------
Fem av museimyndigheterna är också
ansvarsmuseer inom sina respektive
verksamhetsområden. Det innebär att de
inom sina områden bl.a. ska främja
samordningen mellan museer och
utveckla kontakter med omvärlden.
Ansvarsmuseer är Statens historiska
museum, Nationalmuseum,
Naturhistoriska riksmuseet, Statens
museer för världskultur och Moderna
museet.
Förutom med anslag finansieras de
centrala museimyndigheternas
verksamhet med bl.a. avgifter. Under
2003 uppgick avgiftsintäkterna till
238 miljoner kronor. Av detta belopp
svarade Vasamuseet och Naturhistoriska
riksmuseets Cosmonova för 61,5
respektive 29,5 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget Centrala
museer: Myndigheter förs upp med 865,6
miljoner kronor för 2005. Det är 76
miljoner kronor mer än för innevarande
år. Av ökningen är 7 miljoner kronor
en pris- och löneomräkning medan
resterande 69 miljoner kronor är ett
nettoresurstillskott främst föranlett
av att regeringen vill utöka antalet
museer med fri entré från nuvarande 3
till 19.
När Moderna museet och
Arkitekturmuseet åter öppnades i
februari 2004 började man där tillämpa
fri entré. I september samma år
öppnades Östasiatiska museet, även det
med fri entré.
I propositionen föreslås att fri
entré ska införas vid ytterligare 16
museer den 1 januari 2005. Dessa är
Historiska museet, Kungl.
Myntkabinettet - Sveriges ekonomiska
museum, Världskulturmuseet i Göteborg,
Medelhavsmuseet, Etnografiska museet,
Livrustkammaren, Skoklosters slott
(delvis), Hallwylska museet (delvis),
Marinmuseum i Karlskrona,
Sjöhistoriska museet, Musikmuseet,
Armémuseum, Flygvapenmuseum i
Linköping, Nationalmuseum,
Naturhistoriska riksmuseet samt
Stiftelsen Nordiska museet. För fri
entréverksamheten tillförs dessa
museer, exklusive Nordiska museet,
66,5 miljoner kronor för 2005.
Därutöver tillförs Naturhistoriska
riksmuseet 5 miljoner kronor för
miljöforskning och
miljöövervakningsprojekt samt Statens
maritima museer 2,5 miljoner kronor
för det fortsatta arbetet med att
bevara regalskeppet Vasa. Vidare
tillförs Statens musiksamlingar 2,2
miljoner kronor och Statens museer för
världskultur 1 miljon kronor utöver
vad som följer av en regelmässig
anslagsuppräkning.
Resurstillskottet till respektive
museum framgår av efterföljande
sammanställning.
Regeringens förslag till medelstilldelning till
Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
Motionerna
Moderata samlingspartiet begär i motion Kr349
yrkande 1 att den föreslagna
anslagsnivån ska minskas med 84
miljoner kronor. Yrkandet föranleds av
att partiet helt avvisar satsningen på
fri entré, således även den redan
påbörjade vid bl.a. Moderna museet. I
motion Kr233 (m) framför partiet ett
snarlikt förslag (yrkande 5). I det
sammanhanget pekar motionärerna också
på den snedvridande effekt fri entré-
satsningen har gentemot övriga museer.
Likaså i motion 2003/04:MJ65 av
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
kritiseras satsningen på fri entré
(yrkande 10). En fråga som
motionärerna anser bör klaras ut innan
man fortsätter utbyggnaden är om
museerna som har eller kommer att få
fri entré kompenseras fullt ut för
minskade intäkter och ett ökat
slitage.
Även Folkpartiet liberalerna
motsätter sig i motion Kr368 yrkande
42 regeringens satsning på fri entré.
Motionärerna finner det betydligt mer
angeläget att satsa på höjd kvalitet i
museerna och samlingsvård i stället
för fri entré (yrkande 17). Som ett
alternativ till regeringens förslag
till fri entré, som av motionärerna
ses som en påtvingad lösning, vill de
ge alla offentligt finansierade museer
möjlighet att införa fri entré för
barn och ungdomar och avdelar för
detta ändamål 24 miljoner kronor
(yrkande 25). Dessutom tillför de 3
miljoner kronor till Moderna museet
samt 11 miljoner kronor till ökat stöd
till vård av samlingar.
Kristdemokraterna avvisar i motion
Kr363 yrkande 8 regeringens generella
satsning på fri entré men godtar
förslaget om det begränsas till barn
och ungdom. Samma förslag framför
partiet i motion Kr362 yrkande 12.
Partiet vill därutöver satsa 7
miljoner kronor på vård av samlingarna
samt museernas säkerhet (yrkande 14).
Även Centerpartiet anser att fri
entré-verksamheten ska begränsas till
barn och ungdomar upp till 19 år.
Detta förslag framför partiet i motion
Kr389 och minskar av denna anledning
anslaget 28:28 med 72,5 miljoner
kronor. Dessutom satsar motionärerna 1
miljon kronor på projektering av
Naturhistoriska riksmuseets Botanhus.
Utskottet
De fyra oppositionspartierna går på
olika sätt emot regeringens förslag
att vid årsskiftet utöka antalet
museer med fri entré från 3 till 19.
Moderata samlingspartiet motsätter sig
helt detta förslag medan Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet godtar fri entré som en
lösning för barn och ungdomar.
Utskottet vill med anledning av
detta framhålla följande. Museerna är
en del av det offentliga rummet och en
del av vårt gemensamma kulturarv som
alla ska kunna ta del av. Genom
samlingarna och arbetet kring dessa
förmedlas djupa kunskaper om historien
och därmed också om vår samtid. Enligt
utskottets mening är det angeläget att
alla oavsett ålder får del av
satsningen på fri entré. Museerna kan
då också fungera som icke-kommersiella
mötesplatser, vilket utskottet ser som
en fördel eftersom vi i dagens
samhälle börjar lida brist på sådana.
Utskottet kan med hänsyn härtill inte
godta förslag som innebär att
satsningen begränsas till barn och
ungdomar, än mindre att den helt
avvisas.
Utskottet ställer sig alltså bakom
regeringens förslag till
medelsberäkning på anslaget och
avvisar motionärernas förslag till
alternativa satsningar inom anslaget.
Centrala museer: Stiftelser (28:29)
Det finns fyra centrala
stiftelsemuseer, nämligen Nordiska
museet, Skansen, Tekniska museet samt
Arbetets museum. För Arbetets museum,
som är beläget i Norrköping,
fastställs stadgarna av dess huvudmän.
För de tre övriga stiftelsemuseerna
gäller stadgar som har fastställts av
regeringen.
Nordiska museet är inom sitt
verksamhetsområde ansvarsmuseum.
Anslagen till de fyra museerna är
ungefär dubbelt så höga som deras
avgiftsintäkter. Under 2003 uppgick
intäkterna från avgifter till
sammanlagt 104 miljoner kronor. Härav
svarar Skansen för 71 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget, som
är ett obetecknat anslag, förs upp med
219,4 miljoner kronor för 2005. Det är
13,1 miljoner kronor mer än
innevarande års anslag. Uppräkningen
förklaras av att 12 miljoner kronor
tillförs Nordiska museet, främst på
grund av att även detta museum ska
omfattas av fri entré. Dessutom
tillförs Skansen 1,5 miljoner kronor
för att skapa goda förutsättningar för
att bevara museets kulturhistoriska
byggnader.
Den pris- och löneomräkning som är
gjord av anslaget medför att anslaget
minskas med närmare 0,4 miljoner
kronor. Resurstillskottet till
respektive stiftelsemuseum framgår av
efterföljande sammanställning.
Regeringens förslag till medelstilldelning till
Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Kr349 yrkande 1 att anslaget
minskas med 25 miljoner kronor.
Minskningen förklaras av att partiet
motsätter sig dels att fri entré
införs vid Nordiska museet, dels att
Arbetets museum får statligt stöd.
Folkpartiet liberalerna avvisar i
motion Kr368 yrkande 42 regeringens
förslag att låta Nordiska museet
omfattas av en generell fri entré.
Däremot är motionärerna öppna för att
stödja de museer som önskar införa fri
entré för barn och ungdom. Dessutom
satsar partiet 5 miljoner kronor på
ökat stöd till vård av
stiftelsemuseernas samlingar.
Kristdemokraterna är i motion Kr363
yrkande 8 av ungefär samma uppfattning
som Folkpartiet. Motionärerna
motsätter sig en generell fri entré
men godtar det för barn och ungdomar.
Detta krav framförs också i motion
Kr362 (kd) yrkande 12.
Kristdemokraterna vill även avdela 1
miljon kronor för att förbättra
stiftelsemuseernas vård av samlingarna
samt säkerhet.
Utskottet
Även beträffande detta anslag är det i
första hand synen på den fria entrén
som skiljer regeringens förslag från
oppositionspartiernas. Moderata
samlingspartiet vill därutöver helt
avveckla stödet till Arbetets museum.
Utskottet motsätter sig även dessa
förslag.
I samband med beredningen av detta
ärende har utskottet uppvaktats av
företrädare för Stiftelsen Nordiska
museet, Stiftelsen Tekniska museet och
Livrustkammaren som påtalat de problem
dessa museer möter när deras
hyreskompensation blir negativ på
grund av fallande marknadshyror
samtidigt som de från fastighetsägaren
får förhandlingsbud om höjda hyror för
nästa år. En viktig förklaring till
den negativa hyreskompensationen är
att hyresavtalen för några av de
lokaler som dessa museer disponerar
kommer att omförhandlas inför 2005,
vilket medfört att priskompensationen
för dessa lokaler anpassats till de på
senare år kraftigt sänkta
marknadshyrorna i Stockholmsområdet.
Den negativa hyreskompensationen har
också slagit igenom på pris- och
löneomräkningen av anslaget och
bidragit till att detta minskas med
närmare 0,4 miljoner kronor. Utskottet
har i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande behandlat pris- och
löneomräkningsfrågor - avsnitt 2.2 -
och där tagit upp denna problematik
till diskussion.
Bidrag till regionala museer
(28:30)
Bidrag till regionala museer syftar
till att stödja museerna i deras
uppgift att samla in, bearbeta och
förmedla kunskaper om regionens
kulturarv, dess konstutveckling samt
om samhället och miljön i övrigt.
Statsbidraget ska ge museerna
möjlighet att ta ansvar för sin del av
det regionala kulturmiljöarbetet.
Under anslaget anvisas även medel
för kostnader för lönebidragsanställda
vid de regionala museerna.
Propositionen
Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor
anvisas för 2005 på det obetecknade
anslaget. Jämfört med innevarande år
är det en ökning med 11 miljoner
kronor. Av ökningen är 3 miljoner
kronor föranledda av den pris- och
löneomräkning som gjorts. Resterande
tillskott förklaras framför allt av
att regeringen vill permanenta den
museipedagogiska satsning som gjorts
på senare år. Enligt regeringens
förslag ska det göras inom en årlig
ram på 15 miljoner kronor räknat från
den 1 juli 2005. För andra halvåret
2005 tillförs anslaget därför 7,5
miljoner kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 yrkande 1 att ytterligare 15
miljoner kronor ska tillföras anslaget
för 2005 och där användas för att
förstärka länsmuseernas pedagogiska
arbete bland barn och ungdom.
Folkpartiet liberalerna anvisar i
motion Kr368 yrkande 42 ytterligare
16,5 miljoner kronor på anslaget för
2005. Av tillskottet är 14 miljoner
kronor avsedda för vård av samlingar,
2 miljoner kronor för stöd till
Nordiska Akvarellmuseet och 0,5
miljoner kronor för Marionettmuseet
(yrkandena 5 och 20). I motion Kr369
av Anita Brodén m.fl. (fp) förordas
också att statsbidraget till Nordiska
Akvarellmuseet höjs (yrkande 7). I
partimotionen Kr368 föreslår
Folkpartiet dessutom att det ska
öppnas möjlighet även för de regionala
museerna att införa fri entré för barn
och ungdom (yrkande 25).
Kristdemokraterna ökar i motion
Kr363 yrkande 8 anslaget med 23
miljoner kronor. Av detta belopp ska
15 miljoner kronor göra det möjligt
att införa fri entré för barn och
ungdomar på de regionala museerna.
Resterande 8 miljoner kronor är
avsedda för åtgärder som förbättrar
vården av samlingarna och säkerheten
vid dessa museer.
Utskottet
Utskottet delar regeringens
uppfattning att det är angeläget att
stärka det pedagogiska arbetet inom
museiområdet. Under 2001-2003 har en
särskild satsning på museipedagogik
genomförts på såväl regionala som
statliga museer. Satsningen har enligt
Kulturrådets preliminära bedömning
fallit väl ut. En slutlig utvärdering
kommer att redovisas för regeringen
under första halvåret 2005. Utskottet
instämmer i regeringens bedömning att
denna satsning bör permanentas för de
regionala museerna inom en årlig ram
på 15 miljoner kronor. Först bör dock
den slutliga utvärderingen avvaktas.
Det innebär att verksamheten kan komma
i gång först andra halvåret 2005 och
för detta ändamål bör ytterligare 7,5
miljoner kronor anvisas. Utskottet
finner det dock inte motiverat att gå
utöver vad regeringen förordat och kan
därför inte biträda det moderata
förslaget om ytterligare insatser på
detta område.
Liksom Folkpartiet liberalerna anser
utskottet att vården av museernas
samlingar är en angelägen uppgift.
Folkpartiet har för detta ändamål
avdelat 14 miljoner kronor på
anslaget. I Folkpartiets
budgetalternativ finns det emellertid
en direkt koppling mellan
finansieringen av dessa insatser och
partiets nej till regeringens förslag
om fri entré. Eftersom utskottet inte
godtar Folkpartiets förslag till
finansiering och för egen del inte
heller är berett att göra några andra
omprioriteringar inom den ram som
riksdagen lagt fast för
utgiftsområdet, kan utskottet inte
ställa sig bakom den föreslagna
satsningen på föremålsvård. Utskottet
kan inte heller tillstyrka något av de
övriga motionsförslag som rör
anslaget.
Bidrag till vissa museer (28:31)
Under anslaget beräknas medel för
bidrag till ett antal museer och andra
institutioner, de flesta med viss
formell anknytning till staten.
Regeringen har fastställt stadgar
för stiftelserna Dansmuseifonden
(Dansmuseet), Drottningholms
teatermuseum, Carl och Olga Milles
Lidingöhem (Millesgården), Thielska
galleriet och Föremålsvård i Kiruna.
Av de övriga står stiftelserna
Strindbergsmuseet och Rooseum delvis
under kommunalt huvudmannaskap, medan
stiftelserna Judiska museet, Röhsska
museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna
har bildats av organisationer och
andra intressenter.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget, som är ett
obetecknat anslag, ska föras upp med
51,7 miljoner kronor för 2005. Det är
1,7 miljoner kronor mer än innevarande
år. Ökningen, som är ett nettobelopp,
förklaras av att anslaget har
tillförts 1 miljon kronor i samband
med pris- och löneomräkningen. Vidare
föreslår regeringen att stödet till
Svensk Form i sin helhet ska utgå från
detta anslag. Av denna anledning
tillförs anslaget 1 miljon kronor från
anslaget 28:3 Nationella uppdrag samt
1,75 miljoner kronor från anslaget
28:18 Bidrag till bild och
formområdet, dvs. tillsammans 2,75
miljoner kronor. På anslaget har under
innevarande budgetår 2 miljoner kronor
anvisats som ett engångsbelopp till
Föremålsvård i Kiruna. Eftersom denna
tillfälliga satsning upphör nästa år
görs då en lika stor minskning av
anslaget.
Medelstilldelningen till de olika
museerna och institutionerna framgår
av efterföljande sammanställning.
Regeringens förslag till fördelning av anslaget
Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
I propositionen kommenterar regeringen
särskilt medelsbehovet för Sveriges
Teatermuseums samlingar. Mot bakgrund
av den debatt som förts i frågan det
senaste året framhåller regeringen att
det är styrelsens ansvar att göra
nödvändiga prioriteringar. Regeringen
ser därför positivt på att styrelsen
inkommit med en plan för samlingarnas
vård i ett kortare perspektiv och
verksamhetens inriktning på längre
sikt.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
yrkande 42 att ytterligare 4 miljoner
kronor ska anvisas på anslaget för
2005 för att där användas till framför
allt vård av samlingarna. Under annat
anslag (28:7) föreslås i samma motion
att ett årligt engångsbidrag på 1
miljon kronor till Teatermuseet görs
permanent och fördubblas. Teatermuseet
skulle därigenom tillföras ytterligare
2 miljoner kronor per år (yrkande 9).
Även Kristdemokraterna vill satsa på
Teatermuseet och sätter för detta
ändamål av ytterligare 1,5 miljoner
kronor för 2005 i sin motion Kr363
yrkande 8. Dessutom motsätter sig
partiet att det nationella uppdraget
för form och design ska upphöra.
Kristdemokraterna återför därför 1
miljon kronor från de medel som i
regeringens budgetförslag finns
avsatta på detta anslag för Svensk
Form och återför dem till anslaget
28:3 Nationella uppdrag.
I motion Kr343 av Eva Flyborg (fp)
föreslås att projektet
Ostindienfararen Götheborg ska lyftas
till nationell nivå. Motionären vill
att projektets framtid ska
säkerställas (yrkande 1), att all
dokumentation, kunskap och erfarenhet
som framkommit bevaras för att i
framtiden kunna förmedla ett svenskt
kulturarv (yrkande 2) samt att
Kulturdepartementet ges i uppdrag att
"inom ramen" omfördela resurser så att
projektet erhåller 20 miljoner kronor
(yrkande 3).
I motion Kr352 av Eva Flyborg och
Axel Darvik (fp) föreslås att
stiftelsen Emigranternas Hus ska
tilldelas 2 miljoner kronor.
Utskottet
Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
föreslår att stödet till Teatermuseet
ska utökas, Folkpartiet med i princip
2 miljoner kronor och
Kristdemokraterna med 1,5 miljoner
kronor. Utskottet är i denna fråga
inte av någon annan åsikt än den
uppfattning som regeringen givit
uttryck för i budgetpropositionen och
som utskottet nyss har redovisat.
Svensk Form har i två omgångar varit
innehavare av det tidsbegränsade
nationella uppdraget inom området
formgivning och design. Regeringen
bedömer att Svensk Form har fullgjort
sitt uppdrag under perioden 1999-2004.
Inför designåret 2005 kan det enligt
utskottets mening finnas skäl att
tydligt ange vilka ekonomiska
förutsättningar som gäller för Svensk
Form under åren framöver. Det ter sig
då naturligt att under ett anslag
samla de olika statliga bidrag som
föreningen uppbär. Utskottet har
därför inget att erinra mot
regeringens förslag utan tillstyrker
detta och avstyrker Kristdemokraternas
förslag.
I motionerna Kr343 (fp) och Kr352
(fp) föreslås att staten ska stödja
projektet Ostindienfararen Götheborg
och stiftelsen Emigranternas Hus i
Göteborg. Båda förslagen saknar
finansiering och ryms inte utan
omprioriteringar inom den ekonomiska
ram som riksdagen lagt fast för
utgiftsområde 17. Utskottet kan därför
inte biträda motionerna.
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler (28:32)
Anslaget används för att stödja ny-
eller ombyggnad inklusive
handikappanpassning av musei-, teater-
och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Beslut om bidrag
fattas av Boverkets
samlingslokalsdelegation efter samråd
med Statens kulturråd.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget förs upp
med oförändrade 10 miljoner kronor för
2005.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363
yrkande 8 att ytterligare 2 miljoner
kronor ska anvisas på anslaget. I
motion Kr358 framhåller motionärerna
att det är motiverat att se över nivån
på anslaget med tanke på de behov som
finns. I avvaktan på denna översyn
anser man att det av dem föreslagna
resurstillskottet på 2 miljoner kronor
ska användas till handikappanpassning
av lokaler (yrkande 12).
Utskottet
Vid utgången av 2003 fanns på anslaget ett
anslagssparande som till sin
omfattning var nästan lika stort som
själva anslaget. Anslagssparandet kan
under innevarande år komma att öka
ytterligare eftersom den väntade
medelsförbrukningen motsvarar knappt
70 % av anvisade medel.
Utskottet som anser att regeringens
medelsanvisning på anslaget är väl
avvägd avstyrker Kristdemokraternas
förslag.
Riksutställningar (28:33)
Riksutställningar har till uppgift att
främja utställnings- och
konstbildningsverksamheten genom att
förmedla och ordna utställningar samt
bistå med råd och annan service.
Myndigheten ska också utveckla och
förnya utställningen som medium för
kunskapsförmedling, debatt och
upplevelse.
Riksutställningars verksamhet
finansieras till viss del med
avgifter. Intäkterna från sådana
avgifter uppgick under 2003 till 8,1
miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att 45,2 miljoner kronor
anvisas för 2005 på ramanslaget. Det
är 0,6 miljoner kronor mer än
innevarande år. Ökningen förklaras
helt av den gjorda pris- och
löneomräkningen.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 yrkande 1 att anslaget minskas
med 16 miljoner kronor och att hälften
av denna besparing används som ett
resurstillskott till länsmusiken.
Folkpartiet liberalerna minskar i
motion Kr368 yrkande 42 anslagsnivån
med 5 miljoner kronor. Enligt
motionärerna bör Riksutställningars
ansvar för att producera utställningar
kunna överföras på de större kommunala
och regionala museerna.
Riksutställningar bör enligt deras
mening i stället inrikta sig på att
förmedla andra museers produktioner
till övriga delar av landet. De vill
därför minska Riksutställningars
anslag för att i stället öka
tilldelningen till de regionala
museerna (yrkande 19).
Utskottet
Utskottet finner inte anledning att frångå
regeringens förslag till
medelsberäkning och avstyrker därför
förslagen i de båda motionerna.
Forum för levande historia (28:34)
Forum för levande historia har till
uppgift att främja arbetet med frågor
som rör demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter. Verksamheten
ska ta sin utgångspunkt i Förintelsen
och stärka människors vilja att aktivt
verka för alla människors lika värde.
Arbetet ska bedrivas i nära kontakt
med pågående forskning och andra
institutioner verksamma med liknande
frågor.
Propositionen
I propositionen föreslås att 42,2 miljoner
kronor anvisas på myndighetens
ramanslag för 2005. Det är 0,4
miljoner kronor mer än innevarande år.
Ökningen förklaras helt av den gjorda
pris- och löneomräkningen.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 yrkande 1 att anslaget tillförs
ytterligare 20 miljoner kronor.
Tillskottet är avsett att användas
till en särskild upplysningskampanj om
nationalsocialismens, kommunismens och
fascismens brott mot mänskligheten.
Centerpartiet föreslår i motion
Kr389 att anslaget minskas med 22
miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har flera gånger tidigare
framhållit[8] att det uppdrag som
Forum för levande historia tilldelats
är så vidsträckt att myndigheten
mycket väl - om den finner det
lämpligt - kan ägna sig åt frågor av
det slag som Moderata samlingspartiet
tar upp i sin motion. Utskottet har
ställt sig bakom regeringens förslag
till medelsanvisning på utgiftsområdet
och är inte berett att därutöver
anvisa särskilda medel för detta
ändamål. Utskottet avstyrker därför
detta förslag.
Centerpartiet föreslår utan någon
motivering att myndighetens anslag ska
halveras. Utskottet ser för egen del
inget skäl till att biträda detta
förslag.
Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
(28:35)
Under anslaget beräknas medel för
inköp av kulturföremål som har sådant
konstnärligt, historiskt eller
vetenskapligt värde att det är av
synnerlig vikt att de införlivas med
offentliga samlingar.
Anslaget belastas också med
kostnaderna för eventuellt infriade
garantier enligt förordningen
(1998:200) om statliga
utställningsgarantier.
Regeringen har beslutat att dra in
30 000 kr av anslagssparandet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget, som är ett
ramanslag, förs upp med oförändrade
80 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag.
Filmstöd (28:36)
Under anslaget beräknas medel för
statens stöd till svensk
filmproduktion m.m. enligt
förlängningen av 2000 års filmavtal.
Syftet med stödet är att främja
värdefull svensk filmproduktion, att
främja spridning och visning av
värdefull svensk film, att främja
bevarandet och tillgängliggörandet av
filmer och material av
kulturhistoriskt intresse liksom att
verka för internationellt samarbete i
dessa avseenden samt att förbättra
kvinnliga filmskapares villkor. Under
anslaget beräknas även medel för ett
filmarkiv för film på filmbas i
Grängesberg och för Konstnärsnämndens
filmstöd.
Propositionen
I inledningen till politikområdet informerar
regeringen om att parterna i 2000 års
filmavtal har träffat avtal om att
förlänga filmavtalet under ett år,
t.o.m. den 31 december 2005. En
särskild arbetsgrupp prövar
förutsättningarna för ett nytt
filmavtal från 2006.
Vidare sägs i inledningen att en
decentralisering av filmproduktionen
har ägt rum i Sverige under den
senaste tioårsperioden. I Norrbotten
kretsar en stor del av
filmutvecklingen kring Filmpool Nord,
som startade den första regionala
produktionsverksamheten i Sverige och
som var tidigt ute även i ett
europeiskt perspektiv. I dag
finansieras Filmpool Nord bl.a. av
medel från EU:s strukturfonder. Dessa
medel kommer dock successivt att
minska. Regeringen föreslår att detta
ekonomiska bortfall ska täckas genom
att Filmpool Nord fr.o.m. 2005 ska
tilldelas 1 miljon kronor.
Regeringen föreslår att under
anslaget för 2005 ska anvisas 235,7
miljoner kronor.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 att
anslaget ska tillföras 3 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Medlen är avsedda för utveckling av
verksamheten vid filmarkivet i
Grängesberg. Arkivet bör enligt
motionärerna få ansvar för att teknisk
och laboratorieteknisk kompetens byggs
upp och hålls vid liv.
Utskottet
Utskottet kan inte biträda förslag som innebär
att anslaget utökas utöver regeringens
förslag. Enligt utskottets uppfattning
bör således 235,7 miljoner kronor
anvisas under anslaget för 2005.
Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet (28:37)
Under anslaget beräknas medel för
forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet. Medlen används för
projekt inom Statens kulturråds,
ansvarsmuseernas, Riksarkivets,
Riksantikvarieämbetets samt Språk- och
folkminnesinstitutets ansvarsområden.
Vidare beräknas under anslaget medel
för del av kostnaderna för
grundforskning inom naturvetenskap vid
Naturhistoriska riksmuseet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2005 ska
uppgå till 35,4 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
Under rubriken Anslag inom
utgiftsområde 17 som hör till
politikområde 26 Forskning behandlar
utskottet anslaget 26:1 Statens ljud-
och bildarkiv.
Samarbetsnämnden för statsbidrag
till trossamfund (28:38)
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund har till uppgift att pröva
frågor om statsbidrag till
trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas
3,64 miljoner kronor för 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
Stöd till trossamfund (28:39)
Målet för det statliga stödet till
trossamfund är att bidra till att
skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och
långsiktigt inriktad religiös
verksamhet i form av gudstjänst,
själavård, undervisning och omsorg.
Statligt stöd till trossamfund kan
lämnas i form av statsbidrag och
avgiftshjälp till registrerade
trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas
50,75 miljoner kronor för 2005.
Av propositionen framgår att
regeringen avser att under hösten 2004
besluta om en översyn som bl.a.
omfattar formerna för stödet till
trossamfund och sammansättningen av
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund samt frågan om det
register över trossamfunden som förs
av Kammarkollegiet.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att anslaget ökas med 10 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 42). Anslagsökningen ska
bl.a. användas till utökat stöd till
sjukhuskyrkans verksamhet (yrkande
35).
Kristdemokraterna föreslår i motion
Kr363 att trossamfundens
verksamhetsbidrag ökas med 5 miljoner
kronor och att trossamfundens
lokalbidrag ökas med 3 miljoner kronor
(yrkande 8). Även i motion Kr358
förespråkar partiet en ökning av
verksamhetsbidragen med 5 miljoner
kronor (yrkande 15) och en ökning av
lokalbidragen med 3 miljoner kronor
(yrkande 12). En del av det ökade
stödet till trossamfunden ska enligt
motionen användas till sjukhuskyrkans
verksamhet (yrkande 16).
Centerpartiet föreslår i motion
Kr389 att stödet till sjukhuskyrkan
ökas med 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag.
Utskottet
Utskottet anser att den översyn av
statsbidragen till trossamfunden som
aviseras i budgetpropositionen bör
avvaktas och utskottet kan därför inte
nu förorda omfördelningar inom
utgiftsområdet till förmån för
trossamfunden.
3.2.2 Politikområde 27 Mediepolitik
Statens biografbyrå (27.1)
Statens biografbyrå ska granska filmer
och videogram som är avsedda att visas
vid allmän sammankomst eller offentlig
tillställning. På begäran
förhandsgranskas även filmer och
videogram för enskilt bruk.
Biografbyrån fastställer åldersgränser
för de filmer som granskats. Vidare
kan byrån besluta om att klipp ska
göras i filmer samt om visningsförbud.
Biografbyrån utövar tillsyn över
videogrammarknaden och efterlevnaden
av bestämmelserna i brottsbalken om
olaga våldsskildring och otillåten
utlämning av teknisk upptagning när
det gäller rörliga bilder.
Biografbyrån ska enligt brottsbalken
yttra sig till Justitiekanslern (JK) i
åtalsärenden som rör olaga
våldsskildring samt ge medgivande till
åtal som rör otillåten utlämning av
teknisk upptagning.
Propositionen
Biografbyrån har i sin årsredovisning för 2003
redovisat sitt resultat i enlighet med
nya verksamhetsmål och
återrapporteringskrav som regeringen
lagt fast. Regeringen gör bedömningen
att man därigenom fått bättre
möjlighet att följa upp målen för
byråns verksamhet. I mål- och
resultatdialogen med Biografbyrån har
framkommit att man även från byråns
sida anser att förändringarna gett
positivt resultat.
Regeringen föreslår att anslaget för
2005 ska uppgå till 10,1 miljoner
kronor.
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368
att anslaget ska minskas med 3,5
miljoner kronor. Besparingen
åstadkommes genom att vuxencensuren
avskaffas (yrkande 42).
Utskottet
Utskottet har vid en rad tillfällen behandlat
frågan om förändring av Biografbyråns
verksamhetsmål och om den mål- och
resultatdialog som förts mellan
regeringen och byrån.
Utskottet fann vid föregående
riksmöte att det var intressant att
mål- och resultatdialogen mellan
regeringen och Biografbyrån resulterat
i förändrade verksamhetsmål i
regleringsbrevet. Utskottet uttryckte
en förhoppning om att dessa ändringar
skulle komma att leda till förbättrade
möjligheter att följa upp målen för
myndighetens verksamhet (bet.
2003/04:KrU1 s. 88-89). Utskottet kan
nu notera att såväl regeringen som
Biografbyrån anser att förändringarna
gett ett positivt resultat.
Utskottet är inte berett att
tillstyrka förslag som innebär att
förhandsgranskningen av vuxenfilm
avskaffas. Således kan utskottet inte
heller förorda en minskning av
anslaget med 3,5 miljoner kronor som
föreslås av Folkpartiet liberalerna.
Utskottet ansluter sig till
regeringens förslag till anslagsnivå,
vilket innebär att anslaget bör föras
upp med 10,1 miljoner kronor för 2005.
Utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland (27:2)
Under anslaget anvisas medel för de
kostnader Teracom AB har för
rundradiosändningar i
Storstockholmsområdet av finländska
TV-program, de kostnader Sveriges
Television AB har för
tillhandahållande och överföring av en
svensk programkanal till Finland, de
kostnader Comhem AB har för
tillhandahållande av den finska
programkanalen till kabelnät på ett
antal orter i Sverige samt
Sverigefinska Riksförbundets kostnader
i samband med utsändning av den finska
programkanalen i Sverige. De
sistnämnda kostnaderna baserar sig på
överenskommelser mellan riksförbundet
och förhandlingsorganisationen
Copyswede som företräder vissa
rättighetshavarorganisationer.
Det svensk-finska televisionsutbytet
bedrivs enligt en princip om
ömsesidighet. Finland ansvarar för
kostnaderna för utsändningen av en
svensk programkanal i Finland och för
överföringen av en finsk programkanal
till Sverige. På motsvarande sätt
ansvarar Sverige för kostnaderna för
utsändningen av en finsk programkanal
i Sverige och för överföringen av en
svensk programkanal till Finland.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2005 ska
uppgå till 20,6 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag.
Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska utvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete
(27:3)
Under anslaget anvisas medel för
svensk medverkan i Europeiska
audiovisuella observatoriet, ett
forsknings- och statistikinstitut som
samlar in och distribuerar information
om den europeiska film-, TV- och
videoindustrin. Observatoriet driver
dessutom ett utvecklingsarbete i syfte
att skapa jämförbar europeisk
statistik på det audiovisuella
området.
Propositionen
Regeringen uttalade i budgetpropositionen för
2004 sin avsikt att använda
400 000 kronor årligen av anslaget
till att förstärka Granskningsnämnden
för radio och TV under perioden
2004-2006. Det är sannolikt att det
behovet kvarstår även för 2007.
Regeringen föreslår att 821 000
kronor ska anvisas under anslaget för
2005.
Utskottet
Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning.
Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (27:4)
Under anslaget anvisas medel för stöd
till Nordiskt informationscenter för
medie- och kommunikationsforskning
(Nordicom) vid Göteborgs universitet
för information om forskningsresultat
och utarbetande av mediestatistik m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att 1,8 miljoner kronor ska
anvisas under anslaget för 2005.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
till medelstilldelning.
3.2.3 Politikområde 29
Ungdomspolitik
Ungdomsstyrelsen (29:1)
Utskottet har nyligen i
betänkande 2004/05:KrU2
behandlat och tillstyrkt att
de av riksdagen 1999
fastställda övergripande
målen för den nationella
ungdomspolitiken ska ersättas
av två nya övergipande mål,
nämligen
- ****************
du*n*g*d*o*m*a*r* *s*k*a* *h*a*
*v*e*r*k*l*i*g* *t*i*l*l*g*å*n*g*
*t*i*l*l* *v*ä*l*f*ä*r*d* *o*c*h*
*a*t*t*
- *
- *u*n*g*d*o*m*a*r* *s*k*a*
*h*a* *v*e*r*k*l*i*g*
*t*i*l*l*g*å*n*g* *t*i*l*l*
*m*a*k*t*.*
- *
- *U*t*s*k*o*t*t*e*t* *h*a*r*
*v*i*d*a*r*e* *s*t*ä*l*l*t* *s*i*g*
*b*a*k*o*m* *r*e*g*e*r*i*n*g*e*n*s*
*b*e*d*ö*m*n*i*n*g* *a*t*t*
*f*ö*r*s*t*ä*r*k*a*
*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*
*r*o*l*l* *o*c*h* *a*t*t*
*U*n*g*d*o*m*s*s*t*y*r*e*l*s*e*n*s*
*h*u*v*u*d*u*p*p*g*i*f*t*e*r* *b*ö*r*
*v*a*r*a* *a*t*t*
*
* da*n*s*v*a*r*a* *f*ö*r* *a*t*t*
*d*e*t* *f*i*n*n*s*
*s*e*k*t*o*r*s*ö*v*e*r*g*r*i*p*a*n*d*e*
*o*c*h* *a*k*t*u*e*l*l*
*k*u*n*s*k*a*p* *o*m*
*u*t*v*e*c*k*l*i*n*g*e*n* *f*ö*r*
*u*n*g*d*o*m*a*r*s*
*l*e*v*n*a*d*s*v*i*l*l*k*o*r*
*l*o*k*a*l*t* *o*c*h*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*t*,*
- *
- * dö*k*a*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*
*a*k*t*ö*r*e*r*s*
*f*ö*r*u*t*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*
*a*t*t* *b*i*d*r*a* *t*i*l*l*
*a*t*t* *d*e*n*
*n*a*t*i*o*n*e*l*l*a*
*u*n*g*d*o*m*s*p*o*l*i*t*i*k*e*n*s*
*m*å*l* *u*p*p*n*å*s*,*
- *
- * dö*k*a*
*k*o*m*m*u*n*e*r*n*a*s*
*förutsättningar att utveckla en
kunskapsbaserad sektorsövergripande
kommunal ungdomspolitik med en hög
grad av ungdomsinflytande samt att
-
- stärka ungdomars
interkulturella förståelse samt
delaktighet och deltagande i
samhället.
-
Propositionen
Regeringen föreslår att 19,2 miljoner
kronor anvisas för 2005 på
ramanslaget.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Kr349 yrkande 1 i
denna del att anslaget
minskas med 5 miljoner
kronor. Motionärerna anser
att Ungdomsstyrelsen har en
för dominerande roll och vill
ha en ändring till stånd.
Utskottet
Som ovan angetts har utskottet i
betänkande 2004/05:KrU2
angett att Ungdomsstyrelsens
roll bör stärkas. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet
Moderata samlingspartiets
motion. Utskottet ställer sig
bakom regeringens förslag
till medelsberäkning på
anslaget.
Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet
(29:2)
Propositionen
Regeringen föreslår att 88,9 miljoner
kronor anvisas för 2005 på
ramanslaget.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
förslag till medelsberäkning.
3.2.4 Politikområde 30
Folkrörelsepolitik
Stöd till idrotten (30:1)
Från anslaget utgår bidrag till
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för
den verksamhet som bedrivs av
förbundet och till förbundet anslutna
organisationer. Under anslaget
disponerar regeringen även medel för
bl.a. bidrag till förberedelser av och
till svenskt deltagande vid olympiska
spel och Paralympics.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas
448,24 miljoner kronor för 2005.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
Kr349 att anslaget ökas med 10
miljoner kronor (yrkande 1).
Motionärerna motsätter sig den
minskning av anslaget som riksdagen
beslutat om för innevarande år.
Utskottet
Utskottet vill påminna om att statens samlade
stöd till idrotten har ökat under de
senaste åren. År 2003 uppgick stödet
till 1 221 miljoner kronor, varav 455
miljoner kronor över statsanslaget.
Under 2004 uppgår statens samlade stöd
till 1 315 miljoner kronor, varav 448
miljoner kronor över statsanslaget.
Ökningen har i första hand tillfallit
idrottens barn- och ungdomsverksamhet.
Utskottet är med hänsyn till detta
inte berett att förorda en
medelsanvisning som går utöver den som
regeringen har föreslagit.
Bidrag till allmänna
samlingslokaler (30:2)
Bidrag till allmänna samlingslokaler
lämnas för köp, ny- eller ombyggnad,
standardhöjande reparationer eller för
handikappanpassning som utförs utan
samband med andra bidragsberättigande
åtgärder. Boverkets samlingslokal-
delegation fördelar bidragen.
Vidare finns inom anslaget medel
till Ungdomsstyrelsen för fördelning
av bidrag till informationsinsatser
och utredningsarbete med inriktning på
ungdomars nyttjande av
samlingslokaler. Därtill finns medel
som regeringen disponerar för
utvecklingsarbete.
En särskild utredare har sett över
stödet och i betänkandet Allmänna
samlingslokaler - demokrati, kultur,
utveckling (SOU 2003:118) lämnat
förslag om förändringar av stödet.
Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget anvisas
29 miljoner kronor för 2005.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Kr363 att
stödet till allmänna samlingslokaler
höjs med 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag (yrkande 8).
Partiet anser att lokalerna har en
avgörande betydelse för ett levande
kulturliv och att stödet därför bör
ökas. I motion Kr358 föreslår partiet
att stödet ökas med 3 miljoner kronor
(yrkande 13). Även i motion N407
föreslår Kristdemokraterna att
anslaget ska höjas med 3 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 8).
Centerpartiet föreslår i motion
Kr389 att anslaget ska höjas med 21
miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Partiet anser att samhället
bör stödja en upprustning och
standardhöjning av allmänna
samlingslokaler. Partiets krav på
bredband i hela landet omfattar enligt
motionen även samlingslokalernas
Internetkommunikation. Även i en av
partiet väckt motion under förra
riksmötet, 2003/04:Kr326, framförs
krav på att allmänna samlingslokaler
utrustas med bredband (yrkande 16). I
motion Kr249 av Kenneth Johansson och
Birgitta Carlsson (båda c) föreslås
att anslaget ska höjas i enlighet med
förslaget som redovisas i den ovan
nämnda utredningen.
Utskottet
Med anledning av att betänkandet Allmänna
samlingslokaler - demokrati, kultur,
utveckling (SOU 2003:118) för
närvarande bereds inom
Regeringskansliet är utskottet inte nu
berett att förorda en medelsanvisning
som går utöver den som regeringen har
föreslagit.
Bidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (30:3)
Bidraget ska användas till kostnader
för kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet. Statsbidraget syftar till
att stärka kvinnornas ställning i
samhället i avsikt att uppnå
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Bidraget har nyligen utvärderats och
analyserats av en särskild utredare
som i juni 2004 redovisade sitt
uppdrag genom betänkandet Kvinnors
organisering (SOU 2004:59). Utredaren
har bl.a. föreslagit att det nuvarande
statsbidraget till
kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet ska ersättas av ett nytt
statsbidrag för kvinnors organisering,
vilket innebär att fler organisationer
kommer att kunna ta del av bidraget.
Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
Propositionen
Regeringen föreslår att 3,43 miljoner kronor
anvisas på det obetecknade anslaget
för 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
Stöd till friluftsorganisationer
(30:4)
Anslaget disponeras för statsbidrag
till friluftsorganisationer. Från och
med 2004 fördelas dessa medel av
Friluftsrådet som regeringen under
2003 inrättat vid Naturvårdsverket.
Propositionen
Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor
anvisas på det obetecknade anslaget
för 2005.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
3.2.5 Politikområde 25
Utbildningspolitik under
utgiftsområde 17
Bidrag till folkbildningen (25:1)
Statsbidrag utbetalas till
Folkbildningsrådet (FBR) som ett
samlat finansiellt stöd till
folkbildningen. Rådet beslutar vilka
studieförbund och folkhögskolor som
ska tilldelas statsbidrag samt
fördelar tillgängliga medel till dem.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
obetecknat anslag för 2005 om 2,6
miljarder kronor.
Motionerna
Moderata samlingspartiet hävdar i motion Kr233
att det blir alltmer irrelevant att ha
ett gemensamt anslag för bidragen till
folkhögskolorna och studieförbunden.
Folkhögskolornas anslag bör samordnas
med övrig utbildningsverksamhet och
föras över till utbildningsutskottets
beredningsområde. Därmed skulle
folkhögskolorna på ett mer naturligt
sätt ingå i det svenska
utbildningssystemet (yrkande 6). I
motion Kr349 (m) föreslår de att denna
överföring från utgiftsområde 17 till
utgiftsområde 16 ska uppgå till 900
miljoner kronor. Samtidigt föreslås en
besparing på 300 miljoner kronor på
den återstående delen av anslaget, som
avser bidraget till studieförbunden.
Sammantaget föreslår således
motionärerna en minskning av anslag
25:1 Bidrag till folkbildningen med 1
200 miljoner kronor (yrkandena 1 och
3).
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion Kr368 en ökning av bidraget
till folkhögskolorna med 31 miljoner
kronor. Anslaget bör således räknas
upp med detta belopp i förhållande
till regeringens förslag. Motionärerna
motiverar förslaget med att
folkhögskolornas roll bör uppvärderas
och resurserna för undervisningen
förstärkas så att den fortsatta
utvecklingen av deras speciella
pedagogiska former inte blir
eftersatt. Under en rad år har mycket
litet hänt med anslagen till
folkhögskolorna. Fler och fler
signaler hörs om att resurserna inte
längre räcker till för att nå de högt
uppställda målen i de former som är
folkhögskolornas särskilda styrka
(yrkandena 30 och 42).
I motion Kr389 föreslår
Centerpartiet att anslaget ska öka med
totalt 70 miljoner kronor. Av beloppet
är 50 miljoner kronor avsedda för
folkbildningen och resterande 20
miljoner kronor för amatörkulturen,
som är i behov av ett eget
organisationsstöd. I motiveringen till
förslaget anför motionärerna att de
önskar behålla den starka
folkbildningstradition som vi har i
Sverige, vilket kräver att det finns
goda förutsättningar för att erbjuda
mötesplatser där människor kan mötas.
Förväntningarna på folkhögskolor och
studieförbund är höga och växer.
Samtidigt söker sig alltfler människor
till folkbildningens verksamhet. Det
blir - menar motionärerna - svårt att
upprätthålla kvaliteten i verksamheten
och att möta de nya behov som ständigt
uppstår. Ett liknande förslag framför
motionärerna även i yrkande 3 i motion
Kr354 (c). Även syftet bakom motion
Ub275 (c) är att folkbildningen ska
tillföras resurser för att klara
existerande behov (yrkande 10).
Utskottet
Utskottet erinrar om att flera olika
utvärderingar och rapporter om
folkbildningen överlämnats till
regeringen under det gångna året. Det
gäller den andra statliga
utvärderingen av folkbildningen,
benämnd SUFO 2, som under våren 2004
överlämnade sitt slutbetänkande
Folkbildning i brytningstid (SOU
2004:30). Vidare har
Folkbildningsrådet på regeringens
uppdrag redovisat folkbildningens egen
syn på sin framtida roll i rapporten
Folkbildningens framsyn. En särskild
utredare har undersökt vilka grupper
som inte deltar i folkbildningen i
betänkandet Vem får vara med? (SOU
2004:51). Slutligen har Riksrevisionen
till regeringen överlämnat rapporten
Offentlig förvaltning i privat regi -
statsbidrag till idrottsrörelsen och
folkbildningen. Enligt vad utskottet
har inhämtat väntas denna rapport
också ligga till grund för en
framställning som Riksrevisionens
styrelse har för avsikt att lämna till
riksdagen senare denna höst. De fyra
rapporterna bereds i
Regeringskansliet.
Utskottet kommer i ett senare
avsnitt i detta betänkande att ta
ställning till motionsförslag som rör
de framtida resursbehoven hos
folkhögskolor och studieförbund.
Utskottet har nu liksom vid flera
tidigare tillfällen uppfattningen att
medelsanvisningen till folkbildningen
inte bör delas upp mellan två
utgiftsområden (jfr senast bet.
2003/04:KrU1 s. 106). Utskottet
ställer sig således bakom regeringens
förslag till medelsanvisning under
detta anslag och avvisar
motionsförslagen.
Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen (25:2)
Under anslaget anvisas medel till
Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus) för vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen.
De övergripande målen för Sisus
verksamhet är att förbättra
förutsättningarna för utbildning och
studier för personer med
funktionshinder.
Vidare anslås medel till Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) vid
Stockholms universitet, som ansvarar
för fördelningen av statsbidrag till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning, utbildning av
tolkar för döva, dövblinda och
vuxendöva samt
teckenspråkslärarutbildning. Dessa
utbildningar ska planeras i samverkan
med berörda handikapporganisationer.
Även utgifter för bidrag till
Synskadades riksförbund för teknisk
anpassning av studiematerial för
synskadade och dövblinda finansieras
från anslaget.
Propositionen
I propositionen redovisas att 2,6 miljoner
kronor omfördelades från detta anslag
till anslag 25:3 Bidrag till
kontakttolkutbildning för 2004.
Regeringen föreslår att omfördelningen
återställs för 2005 i
anslagsberäkningen. Mot bakgrund av
ovanstående föreslår regeringen att
riksdagen anvisar ett obetecknat
anslag om 79 miljoner kronor för 2005.
Utskottet
Utskottet biträder förslaget i propositionen.
Bidrag till kontakttolkutbildning
(25:3)
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet
som utbetalar medlen till
studieförbund och folkhögskolor enligt
särskilt beslut av Tolk- och över-
sättarinstitutet vid Stockholms
universitet (TÖI).
Propositionen
Regeringen, som bedömer att behovet av
kvalificerade tolkar är mycket stort,
beslutade under sommaren 2004 att
tillkalla en utredning om utbildning
av kontakttolkar (dir. 2004:101). I
avvaktan på utredningens förslag
beräknas anslaget ligga på en
oförändrad nivå. För 2004 omfördelades
från anslag 25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
2,6 miljoner kronor till detta anslag.
Denna omfördelning föreslås bli
återställd för 2005. Regeringen
föreslår att riksdagen ska anvisa ett
obetecknat anslag om 10,1 miljoner
kronor för 2005.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Kr389 en ökning
av anslaget för 2005 med
3 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
Utskottet
Utredningen om utbildning av kontakttolkar ska
redovisa sitt uppdrag senast den 3
januari 2005. I likhet med regeringen
anser utskottet att resultatet av
utredningens arbete inte ska
föregripas. Utskottet kan således inte
ställa sig bakom motionsförslaget som
syftar till en ökning av anslaget för
nästa budgetår. I likhet med
regeringen anser utskottet att
anslagsnivån för 2005 bör uppgå till
10,1 miljoner kronor.
3.2.6 Politikområde 26
Forskningspolitik under
utgiftsområde 17
Statens ljud- och bildarkiv (26:1)
Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har
till uppgift att samla in, bevara och
tillhandahålla den del av medieutbudet
i Sverige som offentliggörs i form av
ljud och rörliga bilder. Målet med
verksamheten är att förbättra
informationsförsörjningen inom
forskningen och öka tillgängligheten
till svenskt ljud och rörliga bilder.
Propositionen
Sedan SLBA inrättades 1979 har mycket stora
bestånd insamlats till myndigheten.
Därtill kommer en mycket snabb teknisk
utveckling på medieområdet som
förändrar förutsättningarna för
myndighetens verksamhet i grunden.
SLBA för ett aktivt utvecklingsarbete
för att möta utvecklingen. Bland annat
nämner regeringen projektet Journal
Digital, som innebär att journal- och
kortfilmer ur SF:s arkiv förts över
till digitala filer.
Regeringen ser positivt på
myndighetens strävanden att på ett
effektivt sätt omhänderta och
tillhandahålla material samt hitta
metoder för att använda ny teknik i
sin verksamhet. Av budgetpropositionen
framgår att regeringen vid sidan av
förvaltningsanslaget tillför
myndigheten 3,5 miljoner kronor för
2004 och avser tillföra myndigheten 2
miljoner kronor för 2005 för att SLBA
ska kunna möta ökade kostnader för det
nödvändiga utvecklingsarbetet.
Resursförstärkningen finansieras från
utgiftsområde 16 anslag 26:11
Särskilda utgifter för
forskningsändamål.
Av propositionen framgår vidare att
den pris- och löneomräkning som gjorts
av anslaget är negativ och innebär att
anslaget minskas med drygt 1,1
miljoner kronor. Någon förklaring till
minskningen ges inte i propositionen.
Sammantaget föreslår regeringen att
40,7 miljoner kronor ska anvisas under
anslaget för 2005.
Utskottet
Utskottet biträder regeringens förslag.
3.2.7 Politikområde 2 Finansiella
system och tillsyn under
utgiftsområde 17
Anslaget till Lotteriinspektionen
(2:1)
Lotteriinspektionen är
tillsynsmyndighet på spel- och
lotteriområdet. Myndighetens uppgifter
omfattar bl.a. tillståndsgivning och
typgodkännande samt övergripande
tillsyn och kontroll av spelmarknaden.
Verksamheten avser bl.a. åtgärder för
att motverka illegalt spel, utfärdande
av förelägganden samt yttranden till
domstol. Lotteriinspektionen ansvarar
även för utbildning och information
bl.a. till handläggare hos
länsstyrelser och kommuner.
Inspektionen ska också informera
regeringen om utvecklingen på
spelmarknaden såväl nationellt som
internationellt. Regeringens
redovisning av tillsynen av
spelmarknaden återfinns i
budgetpropositionen under
utgiftsområde 2 (s. 105-107).
Under 2004 finansieras inspektionens
verksamhet från anslaget 2:1 med 41,7
miljoner kronor. Samtidigt redovisas
intäkter för statsbudgeten genom
avgifter om drygt 31 miljoner kronor.
Målet för inspektionen är att det ska
råda balans mellan statens intäkter
och kostnader. Under 2004 täcks dock
kostnaderna såsom redovisats endast
delvis med avgifter.
Lotteriinspektionen har redovisat ett
förslag till författningsförändringar
i syfte att uppnå full
kostnadstäckning för myndighetens
verksamhet genom avgifter. Förslaget
bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Regeringen har
vidare tillsatt en utredning som bl.a.
ska se över Lotteriinspektionens
framtida roll.
Propositionen
Regeringen föreslår att på ramanslaget för 2005
anvisas 42,2 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
förslag till medelstilldelning under
anslaget.
3.3 Utskottets samlade
ställningstagande till
budgetalternativen
Vad utskottet här har framhållit med
anledning av beräkningen av anslagen
för 2005 inom utgiftsområde 17 innebär
sammanfattningsvis att utskottet
tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning, dvs. punkt 17 i
propositionen. Utskottet tillstyrker
också regeringens förslag i punkt 5 i
propositionen som innebär att det
tidsbegränsade nationella uppdraget
inom området formgivning och design
ska upphöra.
De i detta sammanhang behandlade
motionsförslagen avstyrks. Det gäller
följande motioner:
Moderata samlingspartiets motioner
- Kr1 av Kent Olsson m.fl.
(m), yrkande 11,
-
- Kr233 av Kent Olsson m.fl.
(m), yrkandena 5, 6, 10, 12 och 13,
-
- Kr349 av Kent Olsson m.fl.
(m), yrkandena 1 och 3 samt
-
- 2003/04:MJ65 av Catharina
Elmsäter-Svärd m.fl. (m), yrkande 10.
-
Folkpartiet liberalernas motioner
· Kr364 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp), yrkande 5 samt
·
· Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
yrkandena 5-9, 11, 13, 14, 17,
19-25, 30, 32, 33, 35, 37, 39 och 42
·
liksom de båda enskilda motioner av
folkpartistiska ledamöter som föreslår
lösningar som också ingår i partiets
budgetalternativ, nämligen
- Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp),
yrkandena 5 och 7 samt
-
- N409 av Martin Andreasson m.fl.
(fp), yrkande 7.
-
Kristdemokraternas motioner
- Kr358 av Kenneth Lantz
m.fl. (kd), yrkandena 10, 12, 13, 15
och 16
-
- Kr361 av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd), yrkandena 4 och 13,
-
- Kr362 av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd), yrkandena 1, 5, 9-12 och
14,
-
- Kr363 av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd), yrkande 8 samt
-
- N407 av Sven Gunnar Persson
m.fl. (kd), yrkande 8.
-
Centerpartiets motioner
I. Kr249 av Kenneth Johansson och
Birgitta Carlsson (c),
II.
III. Kr300 av Birgitta Carlsson och
Sven Bergström (c),
IV.
V. Kr354 av Birgitta Sellén m.fl.
(c), yrkandena 3, 7 och 9,
VI.
VII. Kr389 av Birgitta Sellén m.fl.
(c)
VIII.
IX. Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c),
yrkande 10 samt
X.
XI. 2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén
m.fl. (c), yrkande 16.
XII.
Dessu[9]tom avstyrker utskottet de
enskilda motio[10]nerna
- Kr343 av Eva Flyborg (fp),
yrkandena 1-3 samt
-
- Kr352 av Eva Flyborg och Axel
Darvik (fp).
-
**FOOTNOTES**
[8]:ande frågor rörande tre
museers hyror, date
[9]:rad den 2 november 2004.
Förordning (2003:56) om tjänste
[10]:pension och tjänstegrupplivförsäkring
för vissa arbetstagare med icke-statlig an
4 Stöd vid sidan av
statsbudgeten för 2005
4.1 Radio- och TV-frågor
4.1.1 Bakgrund
Våren 2001 beslutade riksdagen att
godkänna regeringens förslag om
villkor[11] och riktlinjer för en ny
sändningstillståndsperiod för Sveriges
Radio AB (SR), Sveriges Television AB
(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR). Tillståndsperioden avsåg tiden
den 1 januari 2002 t.o.m. den 31
december 2005.
Efter beslut av riksdagen våren 1997
meddelade regeringen de första
tillstånden till TV-s[12]ändningar med
digital teknik i juni 1998.
Sändningarna kom i gång successivt
under 1999 och i början av 2000.
Riksdagen beslutade våren 2003 att de
analoga sändningarna ska ha upphört
till den 1 februari 2008.
Vidare beslutade riksdagen våren
2004 i enlighet med regeringens
förslag att de digitala
marksändningarna av SVT:s och UR:s
program ska få samma räckvidd som
företagens analoga marksändningar. Det
innebär att 99,8 % av befolkningen
kommer att kunna ta emot programmen i
sina fasta bostäder från februari
månad 2008.
Övergången till digital marksänd
television medför särskilda krav på
televisionen i allmänhetens tjänst.
För att utjämna kostnaderna över tiden
för SVT och UR under en
övergångsperiod har ett särskilt
distributionskonto inrättats för
kostnader för TV-distribution.
Regeringen tillsatte hösten 2003 en
parlamentarisk kommitté (Ku 2003:01)
som fått i uppdrag att utifrån en bred
omvärldsanalys ta fram ett underlag om
de villkor som ska gälla för radio och
TV i allmänhetens tjänst efter
nuvarande tillståndsperiod, dvs.
fr.o.m. 2006 (dir. 2003:119).
Vidare har regeringen gett en
särskild utredare (Ku 2003:02) i
uppdrag att ta fram underlag
beträffande vissa frågor om
finansieringen av verksamheten inom
radio och TV i allmänhetens tjänst
(dir. 2003:120). Utredaren ska främst
behandla frågor om avgiftsskyldighet
och uppbörd av TV-avgiften,
medelstilldelning till
programföretagen samt skatteplikt
enligt mervärdesskattelagen
(1994:200).
**FOOTNOTES**
[11]:ställning. Denna
förordning ger vissa
arbetstagare med icke-statlig
anställning
[12]: rätt till bl.a. statlig
pension.
Betänkande 2003/04:KrU7 Teater,
dans och mus
4.1.2 Höjning av TV-avgiften
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att TV-avgiften ska höjas
med 48 kronor till 1 920 kronor
för helår fr.o.m. den 1 januari
2005. Två motionsförslag
avstyrks.
Jämför reservation 4 (m, fp).
Propositionen
I proposition 2000/01:94 Radio och TV i
allmänhetens tjänst 2002-2005 angav
regeringen att den räknade med att TV-
avgiften skulle komma att behöva höjas
även under de kommande åren för att
rundradiokontot skulle komma i balans
under tillståndsperioden. I
budgetpropositionen föreslår
regeringen att TV-avgiften ska höjas
med 48 kronor till 1 920 kronor per
helår fr.o.m. den 1 januari 2005.
Regeringen redovisar att det
ackumulerade resultatet för
rundradiokontot vid utgången av 2003
uppgick till ett underskott på 219
miljoner kronor. Den föreslagna
höjningen innebär en nödvändig
förstärkning av rundradiokontot för
att förbättra kontots resultat.
Regeringens förslag om TV-avgiften
förutsätter en ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift.
Motionerna
I två motioner yrkas att regeringens förslag
till ändring av TV-avgiften ska avslås
av riksdagen.
Moderata samlingspartiet avvisar i
motion Kr349 förslag till höjning av
TV-avgiften (yrkande 2).
Även Folkpartiet liberalerna anser
att förslaget ska avslås. I motion
Kr366 hävdar motionärerna att det är
otidsenligt att betala en avgift för
innehav av TV-mottagare, bl.a.
eftersom det numera går att se TV-
program på datorn (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är
angeläget att rundradiokontot är i
balans under tillståndsperioden. För
att uppnå denna balans är det
nödvändigt att förstärka
rundradiokontot genom den föreslagna
avgiftshöjningen. Utskottet
tillstyrker därför att en höjning i
enlighet med regeringens förslag
träder i kraft den 1 januari 2005.
Därmed anser utskottet att riksdagen
ska godkänna regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift. Regeringens lagförslag
finns i bilaga 2. Motionerna Kr349 (m)
yrkande 2 och Kr366 (fp) yrkande 1
avstyrks således.
4.1.3 Programföretagens och
Granskningsnämndens finansiering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att SR, SVT
och UR tillsammans tilldelas
6 021,2 miljoner kronor från
rundradiokontot som finansiering
av verksamheten för 2005. Likaså
tillstyrker utskottet att
statsbudgetens inkomstsida
tillförs 6,5 miljoner kronor från
rundradiokontot som
delfinansiering av
Granskningsnämndens verksamhet.
Propositionen
För 2005 föreslås att de tre public service-
företagen ska tilldelas
6 021, 2 miljoner kronor från
rundradiokontot. Av den samlade
medelsberäkningen utgör 200 miljoner
kronor reformmedel. I enlighet med
riksdagens beslut våren 2001 har den
ordinarie medelstilldelningen till
programföretagen räknats upp med 2 % i
förhållande till 2004.
Den s.k. fördelningsnyckeln bör,
menar regeringen, bibehållas
oförändrad, vilket innebär att av de
samlade medlen för 2005 fördelas 3 476
miljoner kronor (57,73 %) till SVT, 2
259,2 miljoner kronor (37,52 %) till
SR och 286 miljoner kronor (4,75 %)
till UR.
En förutsättning för att den årliga
prisuppräkningen ska betalas fullt ut
är enligt riksdagens beslut våren 2001
att TV-avgiftsskolket minskas med 25
miljoner kronor per år. Om skolket
minskar med ett lägre belopp ska
prisuppräkningen reduceras med
skillnaden mellan 25 miljoner kronor
och detta belopp. En eventuell
justering görs när avgiftsintäkterna
för 2003 är kända. Programföretagen
har till regeringen redovisat att
skolket har minskat med sammanlagt 85
miljoner kronor för 2002 och 2003,
vilket med god marginal överträffar de
krav som ställts. Ingen justering av
prisuppräkningen föreslås därför.
Vidare anför regeringen att anslaget
till Granskningsnämnden för radio och
TV enligt riksdagens beslut ska
finansieras delvis över statsbudgeten,
delvis med medel från rundradiokontot
som anvisas till statsbudgetens
inkomstsida. Regeringens förslag till
medelstilldelning till
Granskningsnämnden för radio och TV
lämnas under utgiftsområde 1 anslag
27:5 Granskningsnämnden för radio och
TV. Nämndens totala anslag för 2005
föreslås uppgå till 9,7 miljoner
kronor. Av beloppet ska enligt
regeringens förslag 6,5 miljoner
kronor anvisas från rundradiokontot
till statsbudgetens inkomstsida för
nämndens räkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har då det gäller medelsberäkningen
till programföretagen inte något att
erinra mot förslagen i propositionen.
Riksdagen bör således godkänna vad
regeringen föreslår om medelsberäkning
för 2005 för SR, SVT och UR.
Utskottet tillstyrker också
regeringens förslag att riksdagen ska
godkänna medelstilldelningen för 2005
från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV.
4.1.4 Distributionskonto för
finansiering av ökade kostnader
f[13]ör TV-distribution
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att 421,8
miljoner kronor överförs från
rundradiokontot till
distributionskontot. Vidare
tillstyrker utskottet att SVT och
UR tillsammans tillförs 591,8
miljoner kronor från
distributionskontot. För att
täcka underskottet på
distributionskontot ges
regeringen rätt att låna ett
motsvarande belopp i
Riksgäldskontoret.
Propositionen
Riksdagen har beslutat att ett särskilt
distributionskonto för finansiering av
kostnader för TV-distribution ska
inrättas. Bakgrunden är att
distributionskostnaderna för
televisionen i allmänhetens tjänst
under tillståndsperioden kommer att
vara höga på grund av att
distributionen sker parallellt med
både äldre analog och ny digital
sändningsteknik. Till
distributionskontot förs medel från
rundradiokontot som motsvarar
kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga
distribution. Från distributionskontot
förs medel till programföretagen som
motsvarar kostnaderna för TV-
distribution via både analoga och
digitala marksändningar för SVT och
UR. Det successivt ökande underskott
på distributionskontot som uppkommer
under uppbyggnadsskedet täcks genom
lån i Riksgäldskontoret. När TV-
sändningarna i det analoga marknätet
upphör ska betalningarna från
rundradiokontot till
distributionskontot fortsätta till
dess att underskottet är avvecklat.
Regeringen föreslår att 421,8
miljoner kronor ska föras från
rundradiokontot till
distributionskontot. Vidare föreslås
att SVT ska anvisas högst 567,4
miljoner kronor och UR högst 24,4
miljoner kronor från
distributionskontot för 2005.
Regeringen föreslår även att riksdagen
ska bemyndiga regeringen att besluta
om lån i Riksgäldskontoret för att
finansiera underskottet på
distributionskontot för 2005 intill
ett belopp av 1 285 miljoner kronor.
Regeringen bedömer nämligen att det
ackumulerade underskottet för 2005
kommer att uppgå till högst detta
belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att för 2005 421,79
miljoner kronor ska föras från
rundradiokontot till
distributionskontot samt att SVT ska
anvisas högst 567,4 miljoner kronor
och UR högst 24,4 miljoner kronor från
distributionskontot för
distributionskostnader.
Vidare tillstyrker utskottet
regeringens förslag att riksdagen ska
bemyndiga regeringen att för 2005
besluta om lån i Riksgäldskontoret för
att täcka underskott på
distributionskontot för finansiering
av kostnader för TV-distribution
intill ett belopp av 1 285 miljoner
kronor.
4.1.5 Förlängning av
tillståndsperioden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att
tillståndsperioden för SR, SVT
och UR ska förlängas till
utgången av 2006.
Propositionen
Regeringen anför att nuvarande tillståndsperiod
för public service-företagen sträcker
sig från början av 2002 till slutet av
2005. Arbetet med att utarbeta
riktlinjer för nästa tillståndsperiod
har därför påbörjats. Som redovisats i
det föregående beslutade regeringen i
oktober 2003 att tillsätta två
utredningar, dels en särskild utredare
med uppdrag att analysera vissa
finansiella frågor (dir. 2003:120),
dels en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att ta fram ett underlag om de
villkor som ska gälla för radio och TV
i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119).
De två utredningarna har begärt
förlängd utredningstid till slutet av
december 2004 respektive slutet av
januari 2005, vilket regeringen
beviljade den 13 maj 2004. Som en
konsekvens av att utredningstiderna
förlängts föreslår regeringen att de
nuvarande sändningstillstånden för SR,
SVT och UR förlängs med oförändrade
tillståndsvillkor under ett år till
utgången av 2006.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot
förslaget att tillståndsperioden för
de tre programföretagen SR, SVT och UR
förlängs med ett år till utgången av
2006. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner förslaget.
4.1.6 Motionsförslag om ändrad
eller avskaffad TV-avgift
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag om att TV-avgiften
ska avskaffas eller göras
frivillig.
Jämför reservation 5 (m).
Motionerna
I fyra motioner lämnas förslag som syftar till
att systemet med TV-avgift ska ändras
eller avskaffas.
I den under föregående riksmöte
väckta motionen 2003/04:K444 anför
Moderata samlingspartiet att de
eftersträvar ett modernt public
service-tänkande, där public service -
i stället för att ses som något
konkurrerande - ska betraktas som en
del i det samlade programutbudet.
Offentlig finansiering ska användas
för program och verksamheter som
kompletterar och bidrar till
programutbudet i dess helhet. Vidare
bör delar av programföretagen
privatiseras. Med en modern definition
av public service upphör motiven för
en särskild TV-avgift, menar
motionärerna, som därmed föreslår att
avgiftsfinansieringen ska upphöra
(yrkande 3).
Motionärerna bakom motion Kr390 (fp)
menar att det finns många argument mot
TV-avgiften. Det viktigaste argumentet
är sannolikt att den som inte vill
utnyttja public service-kanalerna ändå
tvingas att betala en avgift, om han
innehar en TV-mottagare.
Motionsförslaget syftar till att
systemet med TV-avgift ska avskaffas.
Även motionärerna bakom motion Kr339
(fp) föreslår att TV-avgiften ska
avskaffas. I stället bör - menar
motionärerna - radio och TV
finansieras via skattsedeln.
Slutligen föreslås i motion
2003/04:Kr208 (m) från föregående
riksmöte att TV-avgiften ska vara
frivillig och att den som inte vill se
på SVT:s program ska slippa att betala
TV-avgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet utgår från att samtliga nu aktuella
yrkanden avser en kommande
tillståndsperiod. Utskottet erinrar i
sammanhanget om att en särskild
utredare (Ku 2003:02) har i uppdrag
att utreda vissa frågor avseende
finansiering m.m. av radio och TV i
allmänhetens tjänst. Enligt
regeringens direktiv ska utredaren
bl.a. se över reglerna för
avgiftsskyldighet i syfte att anpassa
dem till den tekniska utveckling som
har skett. Det sägs uttryckligen i
direktiven att det inte är aktuellt
att vidta åtgärder som exempelvis
skulle innebära att programföretagen
säljs eller finansieras genom
reklamintäkter. Inte heller finns det
enligt direktiven några skäl för att
införa ett system som skulle innebära
att public service-företagen övergår
till att finansieras över
statsbudgeten (dir. 2003:120).
Enligt utskottets uppfattning är det
av största betydelse att
finansieringsformen garanterar public
service-företagens oberoende, något
som också understryks i direktiven
till den särskilde utredaren. Mot den
bakgrunden kan utskottet konstatera
att systemet med TV-avgift har stora
fördelar. Utskottet förutsätter att
utredarens förslag på sedvanligt sätt
kommer att remitteras och därmed ges
en allsidig belysning som kan ligga
till grund för regeringens kommande
förslag till riksdagen om framtida
finansieringsform för de tre
programföretagen.
Motionerna 2003/04:Kr208 (m),
2003/04:K444 (m) yrkande 3, Kr339 (fp)
och Kr390 (fp) bör således avslås av
riksdagen.
4.2 Svenska Spels stöd till
idrotten
4.2.1 Överföringar från Svenska
Spels överskott
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att dels 360 miljoner
kronor av AB Svenska Spels
överskott för 2004 används som
stöd till idrotten, varav 300
miljoner kronor fördelas enligt
de närmare anvisningar som
regeringen beslutar, dels 1/26 av
bolagets överskott för 2004 från
Nya Penninglotten avsett för
konst, teater och andra
kulturella ändamål fördelas inom
dessa områden enligt de närmare
anvisningar som regeringen
beslutar.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att
regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2005 dels verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd
till idrotten i form av ett bidrag på
60 miljoner kronor, dels verkar för
att stämman beslutar om ett bidrag på
300 miljoner kronor att fördelas till
idrottsrörelsen enligt de närmare
anvisningar för bidraget som kan komma
att beslutas av regeringen. En
förutsättning för att 300 miljoner
kronor tillförs idrotten är att
idrottsrörelsen fortsätter och
intensifierar sitt arbete med att nå
nya grupper av främst barn och
ungdomar, att hålla tillbaka
avgifterna, att förbättra
möjligheterna för flickors deltagande,
att motverka droger samt att
vidareutveckla samarbetet med
skolorna.
Regeringen föreslår vidare att
riksdagen godkänner att regeringen på
AB Svenska Spels ordinarie
bolagsstämma 2005 verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett bidrag
som motsvarar 1/26 av bolagets
överskott för 2004 från Nya
Penninglotten avsett för konst, teater
och andra kulturella ändamål att
fördelas till ifrågavarande ändamål
enligt närmare anvisningar som
beslutas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna
att regeringen på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2005 dels verkar för att
stämman beslutar om ett bidrag på 60
miljoner kronor, dels verkar för att
stämman beslutar om ett bidrag på 300
miljoner kronor att fördelas till
idrotten under de förutsättningar som
angivits i propositionen. Slutligen
bör enligt utskottets mening riksdagen
godkänna att regeringen vid
bolagsstämman verkar för att stämman
beslutar om ett bidrag som motsvarar
1/26 av bolagets överskott från Nya
Penninglotten avsett för konst, teater
och andra kulturella ändamål.
**FOOTNOTES**
[13]:ik, rskr. 2003/04:202.
Prop. 1998/99:38 om Staten och tr
5 Bemyndiganden för 2006
och åren därefter
5.1 Bemyndigande för Svenska
institutet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen under nästa år ska
kunna besluta om bidrag på
Svenska institutets område som
medför utgifter på högst 1,5
miljoner kronor under 2006-2008.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen
avseende Svenska institutets
bidragsgivning. Bemyndigandet gäller
beslut om bidrag som fattas under 2005
för ramanslag 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete anslagsposten 6 Svenska
institutet. Enligt förslaget ska
regeringen ges rätt att besluta om
bidrag som leder till utgifter
inklusive tidigare åtaganden på högst
1,5 miljoner kronor under åren
2006-2008 (punkt 4 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkt 4).
5.2 Beställningsbemyndigande för
talböcker och punktskriftsböcker
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen under nästa år ska
kunna beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som
inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 4
miljoner kronor under 2006.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen
för ramanslag 28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket gällande
beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial. Bemyndigandet
gäller utgifter inklusive tidigare
gjorda åtaganden på högst 4 miljoner
kronor (punkt 7 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkt 7).
5.3 Beställningsbemyndigande för
konstverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen under nästa år ska
kunna beställa konstverk som
inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på
högst 7 miljoner kronor under
2006-2008.
Jämför reservation 6 (fp).
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen
för ramanslag 28:15 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön
gällande beställningar av konstverk.
Bemyndigandet gäller utgifter på högst
7 miljoner kronor under åren 2006-2008
(punkt 8 i propositionen).
Motionen
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion
Kr368 att det belopp som bemyndigandet
gäller minskas med 3 miljoner kronor
jämfört med bemyndigandet för 2004
(yrkande 26). Partiet anser att
regeringen gör en felaktig
prioritering genom att minska utrymmet
för större statliga konstbeställningar
i stället för att minska anvisningen
på anslaget för budgetåret 2005.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att
regeringen gör bedömningar av vilken
omfattning som krävs för ett
bemyndigande och inte begär
bemyndigande för större utgifter än
som är nödvändigt. Utskottet avstyrker
därmed Kr368 (fp) yrkande 26 och
tillstyrker regeringens förslag (punkt
8).
5.4 Bemyndigande att besluta om
bidrag till kulturmiljövård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen under nästa år ska
kunna besluta om bidrag till
kulturmiljövård som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 100 miljoner
kronor under 2006-2008.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen
för ramanslag 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård gällande bidrag till
kulturmiljövård. Bemyndigandet gäller
utgifter på högst 100 miljoner kronor
under åren 2006-2008 (punkt 9 i
propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkt 9).
5.5 Bemyndigande att besluta om
stöd till funktionshindrade vid
folkhögskolor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att
regeringen under nästa år ska
kunna besluta om stöd för
studerande med funktionshinder
vid folkhögskolor som medför
utgifter på högst 11,5 miljoner
kronor 2006.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen
i fråga om det obetecknade anslag 25:2
Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen gällande stöd för
studerande med funktionshinder vid
folkhögskolor. Bemyndi[14]gandet
gäller utgifter på högst 11,5 miljoner
kronor 2006 (punkt 16 i
propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkt 16).
**FOOTNOTES**
[14]:ossamfunden -
begravningsverksamheten,
kulturminnena, personalen,
avgiftsbetalningen, m.m., bet.
1998/99:KU18,
6 Övriga förslag i
budgetpropositionen
avseende utgiftsområde 17
6.1 Ändring i sekretesslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att handlingar som rör
Nordiska museets prövning av
ansökningar om tillstånd att föra
ut äldre kulturföremål ska
omfattas av
offentlighetsprincipen.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att
offentlighetsprincipen också ska gälla
handlingar som rör Stiftelsen Nordiska
museets prövning av ansökningar om
tillstånd att föra ut vissa äldre
kulturföremål enligt 5 kap. lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.
Dessutom föreslås att Stiftelsen
Riksutställningar inte längre ska
anges i bilagan till sekretesslagen
eftersom stiftelsen den 1 januari 1998
omvandlats till en myndighet och då
automatiskt omfattas av
offentlighetsprincipen.
I punkt 1 i propositionen föreslår
regeringen att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Enligt 2 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen (TF) har
varje svensk medborgare rätt att ta
del av allmänna handlingar. En
handling är allmän om den förvaras hos
en myndighet och enligt särskilda
regler anses inkommen dit eller
upprättad där. Reglerna om allmänna
handlingars offentlighet gäller
däremot inte för enskilda rättssubjekt
såsom stiftelser.
I några fall har dock
offentlighetsprincipen gjorts
tillämplig också på handlingar hos
sådana subjekt. Dessa undantag finns
angivna i en bilaga till
sekretesslagen.
Enligt 5 kap. 7 § lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m. ska frågor om
tillstånd till utförsel av vissa äldre
svenska och utländska kulturföremål
prövas av någon av
tillståndsmyndigheterna. Det finns fem
tillståndsmyndigheter. De är Kungl.
biblioteket, Riksantikvarieämbetet,
Riksarkivet, Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde och Stiftelsen
Nordiska museet.
Stiftelsen Nordiska museet är ett
privaträttsligt organ, medan övriga
tillståndsorgan är myndigheter. För
att likställa Nordiska museet med
övriga tillståndsmyndigheter föreslår
regeringen att museets hantering av
ärenden om utförseltillstånd enligt 5
kap. lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. ska anges i bilagan till
sekretesslagen och därmed bli föremål
för handlingsoffentlighet.
Handlingsoffentligheten gäller hos
myndigheten Riksutställningar eftersom
en handling är allmän om den förvaras
hos en myndighet. Bilagan till
sekretesslagen är avsedd för enskilda
rättssubjekt. När Riksutställningar
fick myndighetsstatus den 1 januari
1998 upphörde Stiftelsen
Riksutställningar. Denna stiftelse bör
därför inte anges i bilagan till
sekretesslagen.
Regeringen föreslår att ändringarna
i sekretesslagen (1980:100) ska träda
i kraft den 1 januari 2005.
Regeringens lagförslag framgår av
bilaga 2 i detta betänkande.
Utskottet
Utskottet föreslår att riksdagen med viss
redaktionell ändring (se förslag till
riksdagsbeslut punkt 18) ska anta
förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen.
6.2 Förslag rörande bibliotekslagen
6.2.1 Ändring i bibliotekslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändring i
bibliotekslagen, vilket innebär
att bibliotek och
bibliotekshuvudmän inom det
allmänna biblioteksväsendet ska
samverka och att kommuner och
landsting ska anta planer för
biblioteksverksamheterna.
Jämför reservation 7 (m, fp, c).
Propositionen
Bibliotekslagen (1996:1596) trädde i kraft den
1 januari 1997 och tillkom mot
bakgrund av att det ansågs angeläget
att vissa grundläggande principer inom
det allmänna biblioteksväsendet
lagfästes. Syftet var främst att
säkerställa avgiftsfria boklån och ett
över hela landet fungerande
biblioteksnätverk. I lagen föreskrivs
att alla medborgare ska ha tillgång
till folkbibliotek till främjande av
intresse för läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning
samt kulturell verksamhet i övrigt.
Varje kommun ska ha folkbibliotek.
Kulturdepartementet gav 2003 en
ämnessakkunnig i uppdrag att närmare
analysera de skillnader som finns
mellan olika kommuner vad gäller
utbudet av biblioteksverksamheter.
Arbetet redovisades i en promemoria,
Om biblioteksverksamheterna (Ds
2003:66). I promemorian, som har
remissbehandlats, föreslås att nya
bestämmelser införs i bibliotekslagen
som anger att bibliotek och
bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet ska samverka, samt
att kommuner och landsting bör anta
planer för biblioteksverksamheterna.
Regeringen menar att mycket talar
för att samordnande insatser skulle
kunna bidra till en bättre tillgång
för medborgarna och en mer rationell
användning av det allmännas resurser.
En ökad planmässighet i dessa syften
bör innebära att även bibliotekens
traditionella läsfrämjande roll kan
preciseras och utvecklas. Den i
promemorian föreslagna lagändringen om
samverkan bör därför genomföras, anser
regeringen.
Samma argument talar också för att
frågan om samverkan på lokal och
regional nivå genom särskilda
biblioteksplaner ska regleras i lag.
Regeringen anser att det i
bibliotekslagen bör anges att kommuner
och landsting ska upprätta
biblioteksplaner. På denna punkt
skiljer sig regeringens förslag från
det som lämnades i promemorian. Enligt
regeringen har stadgandet, i enlighet
med vad riksdagen beslutade 1996,
getts en form som innebär att den
närmare utformningen av dessa planer
lämnas åt kommuner och landsting att
själva besluta om (jfr 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Samtidigt är det
av fundamental betydelse att alla
berörda instanser använder sig av
detta instrument för att främja en
rationell och rättvis fördelning av
biblioteksresurserna. De föreslagna
bestämmelserna bedöms inte medföra
några nämnvärda kostnadsökningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 januari 2005.
Regeringens lagförslag framgår av
bilaga 2 i detta betänkande.
Motionerna
Motionsvägen har förslag framförts om att
bibliotekslagen ska avskaffas och att
regeringens förslag till lagändring
ska avslås.
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Kr233 att lagen ska upphävas.
Som skäl för förslaget anför partiet
att bibliotekslagen är onödig,
eftersom den de facto egentligen inte
garanterar någonting. I stället
riskerar lagen att skapa hinder för
förnyelse och mångfald. Risken finns
att det i längden kommer att uppstå
"idealbibliotek", som måhända
tillfredsställer beslutsfattare i stat
och kommun, men inte dem som
biblioteken är till för, nämligen de
enskilda låntagarna. Enligt
motionärerna skulle ett avskaffande av
bibliotekslagen befrämja tillkomsten
av andra former av
biblioteksverksamhet. Olika
driftsformer och olika profilering
skulle ges större utrymme. Samarbete
med frivilliga organisationer och
skapande av vänföreningar skulle kunna
locka nya läsare till biblioteken och
öka bibliotekens möjligheter att
profilera sig (yrkande 9).
I motion Kr368 föreslår även
Folkpartiet liberalerna att lagen ska
avskaffas (yrkande 16). Vidare
föreslår partiet att regeringens
förslag till lagändring ska avvisas av
riksdagen (yrkande 15). I motiveringen
till förslagen anför Folkpartiet att
regeringens förslag till lagändring
innebär att biblioteken och deras
huvudmän påläggs ytterligare
byråkratiska formaliteter rörande sam-
verkan och framtagande av planer för
verksamheten. Detta är ett utslag av
övertro på centraliserad politisk
detaljstyrning. Hela bibliotekslagen
är ett utslag av misstro mot den
kommunala självstyrelsen. Lagen
riskerar att få till effekt att
verksamheten fördyras och motverkar
kommunernas möjlighet att bedriva en
verklighetsanpassad verksamhet
fokuserad på bibliotekens egentliga
syfte.
Utskottet
Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i
bet. 2003/04:KrU4 s. 6) avstyrkt
motionsyrkanden om upphävande av
bibliotekslagen. Utskottet hänvisar nu
liksom tidigare till att lagen
infördes mot bakgrund av de kraftiga
besparingar som gjordes i kommunerna
under 1990-talet och som hotade
biblioteksbeståndet, bokinköpen och
övriga medieinköp samt öppethållandet.
Syftet med lagen är att ange vissa
grundläggande principer för det
svenska offentliga bibliotekssystemet
och att markera betydelsen av den
verksamhet som bedrivs inom
biblioteksväsendet samt att garantera
avgiftsfrihet. Utskottet har alltjämt
samma uppfattning om behovet av den
ramlagstiftning som bibliotekslagen
utgör.
Det aktuella lagförslaget innebär
att varje bibliotek inom det allmänna
biblioteksväsendet och dess huvudman
ska samverka. Likaledes ska
biblioteken och bibliotekshuvudmännen
samverka sinsemellan. Utskottet
konstaterar att samverkan kan ske inom
en rad områden, exempelvis då det
gäller informationsteknologin. Om
samverkan inom det allmänna
biblioteksväsendet utvecklas på såväl
central som regional och lokal nivå
bör - enligt utskottets uppfattning -
resursutnyttjandet kunna förbättras
väsentligt.
Lagförslaget innebär också att
kommunerna och landstingen ska anta
planer för biblioteksverksamheterna.
Utskottet har genom att ta del av
den allmänna biblioteksdebatten
uppfattat att biblioteksplaner
sedan några år utarbetats på många
platser i landet. Definitionen av
begreppet biblioteksplan kan
säkerligen variera mellan olika
kommuner och landsting. En god
grund för huvudmännen vid
utarbetandet av planerna skulle
kunna vara den definition som finns
i promemorian Om
biblioteksverksamheterna (Ds
2003:66) och som har följande
lydelse (s. 112).
Med biblioteksplan avses en av
kommunal eller landstingskommunal
instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger
närmare besked om verksamhetens
inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad
att medborgarens förutsättningar
att påverka huvudmannens
överväganden gynnas liksom
möjligheterna till samverkan.
Utskottet delar den bedömning som
uppenbarligen ligger till grund för
regeringens förslag och som innebär
att lagstiftaren inte närmare bör
precisera innehållet i
biblioteksplanerna. Utskottet anser
emellertid att det finns skäl som
talar för att kommuner och landsting
reglerar samverkan på lokal och
regional nivå i särskilda
biblioteksplaner utifrån de
förutsättningar som gäller i varje
enskilt fall. Det är också naturligt
att planerna tar sikte på bibliotekens
olika verksamhetsområden, såsom
medieutbud, tillgänglighet,
öppethållande osv.
Som anförs i propositionen har den
nya bestämmelsen getts en form som
innebär att kommuner och landsting
själva beslutar om den närmare
utformningen av planerna. Detta är
helt i enlighet med kulturutskottets
ståndpunkt hösten 1996, då utskottet
uttalade att principen om den
kommunala självstyrelsen skulle
beaktas av regeringen när den
övervägde frågan om lagreglering i
detta hänseende (bet. 1996/97:KrU1 s.
74, rskr. 1996/97:129).
Sammantaget anser utskottet att det
förslag till ändring av
bibliotekslagen som riksdagen nu har
att ta ställning till är välkommet.
Riksdagen bör således anta regeringens
förslag och avslå motionerna Kr233 (m)
yrkande 9 och Kr368 (fp) yrkandena 15
och 16.
6.2.2. Förslag om komplettering av
bibliotekslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag om att komplettera
bibliotekslagen då det gäller
antalet bibliotek i kommunerna
och genusperspektiv på
bibliotekens verksamhet.
Motionerna
Förslag som främst syftar till kompletteringar
av bibliotekslagen framförs av
Vänsterpartiet i motion Kr248. Partiet
föreslår att en analys ska genomföras
av bibliotekens betydelse för att
bredda läsandet. Analysen ska också
omfatta vilka förändringar av
bibliotekslagen som krävs för att fler
ska nås och kunna ta del av
bibliotekens verksamheter. Om den
nuvarande bibliotekslagen endast
förmår säkerställa att det finns ett
folkbibliotek i varje kommun bör -
menar motionärerna - riksdagen
överväga att skärpa och konkretisera
denna lag (yrkande 2).
Vidare anser Vänsterpartiet att de
biblioteksplaner som ska tas fram i
varje kommun och landsting enligt
regeringens förslag även bör innefatta
krav på ett genusperspektiv. Det är
enligt motionärerna viktigt att de
biblioteksanställda, inte minst på
barnbiblioteken, är medvetna om
genusperspektivet och tillämpar detta
vid urval och vid sagostunder och
bokprat (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att målet för Kulturrådets
verksamhet då det gäller bibliotek,
litteratur, kulturtidskrifter och
läsande är att utbudet av och
tillgången till biblioteksservice,
litteratur och kulturtidskrifter
förbättras i hela landet samt att
intresset för läsning och information
ökar. Det ankommer således på
Kulturrådet att fortlöpande följa och
analysera utvecklingen inom
folkbiblioteksväsendet och rapportera
om detta till regeringen. Det är
emellertid - som framskymtat i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande -
viktigt att understryka att kommunerna
har frihet att själva bestämma om
omfattningen av och innehållet i den
biblioteksservice som de
tillhandahåller.
Det kan tilläggas att den föreslagna
ändringen av bibliotekslagen innebär
att bibliotek och huvudmän ska
samverka. Regeringen har valt att inte
precisera hur och inom vilka områden
som samverkan ska ske, ett
ställningstagande som utskottet
anslutit sig till. Enligt utskottets
uppfattning kan bibliotekens och
kommunernas resursutnyttjande komma
att förbättras genom samverkan. Det är
tänkbart att fler medborgare därigenom
kan ta del av biblioteksservicen i
olika avseenden och att bibliotekens
läsfrämjande insatser kan ökas.
Utskottet kan inte ställa sig bakom
motionärernas krav att bibliotekslagen
ska skärpas då det gäller antalet
bibliotek i kommunerna samt att den
ska kompletteras i fråga om
genusperspektiv. Enligt utskottets
mening bör bibliotekslagen inte
innehålla bestämmelser med sådan
detaljeringsgrad som motionsförslagen
syftar till. Frågor om hur många
kommunala bibliotek som ska finnas i
kommunerna bör avgöras på lokal nivå
med hänsyn tagen till de lokala
förutsättningar och behov som kan
finnas. Likaledes bör frågor som
gäller införande av ett
genusperspektiv i biblioteksplanerna
beslutas på lokal nivå.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr248 (v)
yrkandena 2 och 3.
6.2.3 Utvärdering av
bibliotekslagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag om utvärdering av
bibliotekslagen.
Jämför reservation 8 (kd).
Motionen
Kristdemokraterna stöder i motion Kr362
regeringens förslag till ändring av
bibliotekslagen men efterlyser dels en
utvärdering av lagen, dels mål för den
nationella bibliotekspolitiken.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen och presentera sina
ambitioner för de svenska biblioteken
(yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att all statlig verksamhet
återkommande följs upp och utvärderas.
Det gäller även bibliotekslagen och
dess effekter. I så måtto är utskottet
enigt med motionärerna bakom motion
Kr362 (kd).
Genom sitt utredningsväsende har
regeringen möjlighet att åstadkomma
uppföljningar och utvärderingar. Detta
har också nyligen gjorts genom det
utredningsuppdrag som redovisats i
rapporten Om biblioteksverksamheterna
(Ds 2003:66). Resultatet av
utredningsuppdraget mynnade - som
visats i det föregående - ut i de
förslag som ligger till grund för den
nu aktuella ändringen av
bibliotekslagen. Det kan tilläggas att
Kulturrådet har i uppdrag att följa
utvecklingen i stort på
folkbiblioteksområdet. Rådet redovisar
fortlöpande statistik, utvärderingar,
utredningar och omvärldsanalyser som
avser folkbiblioteksområdet.
Då det gäller den del av motionen
som syftar till att mål ska sättas upp
för den nationella bibliotekspolitiken
vill utskottet påminna om att en
särskild utredare nyligen gjort en
översyn av verksamheten vid Kungl.
biblioteket. I betänkandet KB - ett
nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
vill utredaren se en ökad nationell
samordning och utveckling av hela det
offentliga bibliotekssystemet till
stöd för forskning och utbildning.
Utredaren föreslår att Kungl.
biblioteket ska ha ett nationellt
ansvar som ska omfatta alla offentliga
bibliotek (bet. s. 396). Betänkandet
har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att det inte finns
något skäl för riksdagen att föreslå
att regeringen ska vidta några
åtgärder med anledning av
motionsförslaget. Riksdagen bör avslå
motion Kr362 (kd) yrkande 7.
6.3 Riktlinjer för fonogram
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riktlinjerna för stöd
till fonogram ska ändras och att
det i fortsättningen ska ankomma
på regeringen att besluta om dem.
Utskottet förutsätter dock att
riksdagen återkommande
infor[15]meras om de förändringar
som vidtas. Två motionsyrkanden
avstyrks.
Jämför reservation 9 (fp, kd).
Propositionen
Riksdagen godkände 1982 riktlinjer [16]för
statens stöd till produktion och
utgivning av fonogram. Enligt dessa
ska stödet huvudsakligen tilldelas
fonogramföretag med regelbunden
utgivning, även om en mindre del av
stödet bör kunna avsättas för stöd
till tillfälliga producenter. Stöd får
endast avse enskilda produktioner
eller projekt och inte samlade
utgivningar. Beslut om produktionsstöd
ska meddelas i förhand.
Med stöd av riksdagens bemyndigande
har regeringen medgivit att Statens
kulturråd under en treårsperiod prövar
alternativa former av fonogramstöd.
Bakgrunden till försöksverksamheten
var bl.a. svårigheterna i
distributionen och marknadsföringen av
konstnärligt och kulturpolitiskt
värdefulla skivor. De nya stödformerna
var ett försök att tillgodose små och
medelstora bolags behov och ett sätt
att uppmuntra s.k. smala produktioner
i en tid av hård konkurrens. Utöver
det ordinarie produktionsbidraget
omfattade det differentierade
fonogramstödet ett artist- och
upphovsmannastöd, ett
marknadsföringsstöd och ett
verksamhetsstöd. Under försöksperioden
har kritik framförts mot
fonogramstödets nya utformning.
Kritiken har t.ex. gällt de ökade
möjligheterna för stora skivbolag att
erhålla stöd, liksom tillämpningen av
bidragsreglerna när det gäller artist-
och upphovsmannastödet.
Kulturrådet har på regeringens
uppdrag analyserat effekterna av
fonogramutgivningen inom olika genrer.
Rådet lämnade våren 2004 en
utvärdering av försöksperioden.
Utvärderingen omfattar även förslag
till stödets framtida utformning.
Kulturrådet förordar att ett antal
förändringar görs av stödet för att
tillgodose kraven på flexibilitet i
bidragsgivningen. Förslagen innebär
bl.a. att förordningen (1982:505) om
statsbidrag för framställning och
utgivning av fonogram ska ändras så
att inte endast svensk musik är
stödberättigad. I stället bör det i
förordningen anges att svenska och i
Sverige bosatta upphovsmän ska
omfattas av stödet. Vidare föreslås
att stödet till produktion och
utgivning av fonogram ska ändras till
att innefatta samtliga delar av
produktionsprocessen från inspelning
till försäljning och att artist- och
upphovsmannastödet ska slopas.
Kulturrådet föreslår också att det
införs ett distributionsstöd till
kommunbibliotek som därigenom
kostnadsfritt ska erbjudas tillgång
till alla utgåvor som får produktions-
och marknadsföringsstöd.
Regeringen, som i huvudsak instämmer
i Kulturrådets förslag, anser att
stödet till produktion och utgivning
av fonogram bör ändras så att det
innefattar samtliga delar av
produktionsprocessen från inspelning
till försäljning. Riktlinjerna för
stöd till produktion och utgivning av
fonogram bör därför ändras. Vidare
anför regeringen att stödet bör vara
flexibelt för att kunna möta en snabb
teknisk utveckling och en i övrigt
föränderlig bransch. Därför föreslås
att det i fortsättningen ska ankomma
på regeringen att besluta om
riktlinjerna.
Slutligen anser regeringen att det
är väsentligt att tillämpningen och
administrationen av de nya
stödformerna tar hänsyn till olika
genrers speciella förutsättningar.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Kr368
regeringens förslag att ansvaret för
riktlinjer för fonogramstödet ska
flyttas från riksdagen till
regeringen. Beslut om riktlinjerna bör
även i fortsättningen fattas av
riksdagen (yrkande 41).
Kristdemokraterna har i motion Kr361
inte något att invända mot de
synpunkter som Kulturrådet framför
rörande fonogramstödets utformning.
Emellertid anser partiet att det även
i fortsättningen ska ankomma på
riksdagen att godkänna förändringar av
riktlinjerna för fonogramstödet
(yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att fonogrammarknaden
under senare år har genomgått - och
alltjämt genomgår - en stark
förändring. Ett skäl till detta som är
värt att nämnas i sammanhanget är den
ägarkoncentration som resulterat i att
ett fåtal multinationella bolag numera
dominerar marknaden. Ett annat är den
omvälvande och snabba tekniska
utvecklingen som i hög grad påverkar
såväl produktion som distribution.
Utskottet noterar att regeringens
avsikt är att fonogramstödet i
fortsättningen ska omfatta samtliga
delar av produktionsprocessen från
inspelning till försäljning.
Regeringen har emellertid inte i
detalj preciserat vilka ändringar som
kommer att göras i riktlinjerna för
stödet. Utskottet har därför inte
någon möjlighet att bilda sig en
uppfattning om vilka delar av
Kulturrådets förslag som regeringen
avser att fullfölja och vilka som inte
kommer att genomföras. Med hänsyn till
framför allt den snabba tekniska
utvecklingen har utskottet förståelse
för regeringens önskan att stödet
fortsättningsvis ska vara flexibelt.
Likaledes har utskottet förståelse för
att flexibiliteten underlättas av att
regeringen får mandat att själv
besluta om riktlinjerna för stödet
framöver.
Enligt utskottets uppfattning är det
emellertid angeläget att understryka
att riksdagen kontinuerligt bör hållas
underrättad om de förändringar som
regeringen vidtar på detta område.
Utskottet förutsätter därför att
regeringen fortsättningsvis vid
lämpliga tillfällen redovisar för
riksdagen påtänkta eller redan
genomförda förändringar av
riktlinjerna för fonogramstödet.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet förslaget i
propositionen och avstyrker motionerna
Kr361 (kd) yrkande 9 och Kr368 (fp)
yrkande 41.
**FOOTNOTES**
[15]: rskr. 1998/99:176.
Senast i betänkande 2003/04:KrU1,
s. 7
[16]:7.
Prop. 2000/01:94, bet.
2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.
Prop. 1996
7 Motionsyrkanden med
budgeteffekt 2006 eller
senare
7.1 Folkbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag om folkbildningens
framtida resursbehov.
Jämför reservation 10 (c).
Motionerna
Frågor som rör folkbildningens framtida
resursbehov behandlas i fyra
motionsyrkanden.
Motionärerna bakom motion Kr252 (c)
framhåller att statens anslag till
folkbildningen har reducerats kraftigt
sedan början av 1990-talet.
Folkbildningen bör - menar de - ges
rimliga förutsättningar för att kunna
genomföra sitt angelägna uppdrag.
Genom ett ökat resursutrymme förväntas
studieförbunden prioritera
studiecirklar och kulturarrangemang
bland ungdomar liksom för grupper med
särskilda behov, främst människor med
funktionshinder (yrkande 1). Vidare
föreslår motionärerna att den
neddragning av folkbildningsanslaget
som gjorts sedan början av 1990-talet
ska kompenseras genom att anslaget
höjs till den nivå som det hade vid
den tidpunkten (yrkande 3).
Likartade synpunkter förs fram i
motion Kr287 (c). Motionärernas
förslag syftar till att de statliga
resurserna till folkbildningen ska öka
(yrkande 3).
I motion Kr211 (kd) påtalas den
ansträngda ekonomiska situation som
studieförbunden befinner sig i.
Riksdagen bör mot den bakgrunden göra
ett uttalande om att studieförbundens
framtida ekonomi ska utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta
betänkande redovisat att fyra
utredningar överlämnats till
regeringen tidigare under året. I
betänkandet Folkbildning i
brytningstid (SOU 2004:30) som
överlämnades till regeringen i mars
2004 ges en utförlig redovisning av
statsbidragets utveckling sedan början
av 1990-talet. I
utredningsbetänkandets sammanfattning
sägs bl.a. följande (s. 14).
Statens stöd till folkbildningen
har lett till olika förutsättningar
för studieförbund och
folkhögskolor. Efter en viss
nedskärning i början av 1990-talet
ligger det allmänna statsbidraget
till folkbildningen 2003 något över
1991/92 års nivå. Om hänsyn tas
till den allmänna
kostnadsutvecklingen har emellertid
stödet minskat med omkring 20
procent. För studieförbunden har
denna utveckling fått fullt
genomslag vilket ställt förbunden
inför kravet att sänka sina
kostnader eller skaffa andra
intäkter.
Det kan tilläggas att även
Folkbildningsrådet i rapporten
Folkbildningens framsyn framhållit att
det allmänna statliga stödet till
folkbildningen har urholkats under det
senaste decenniet.
Utskottet behandlar i detta
sammanhang enbart motionsförslag som
rör det statliga bidraget till
folkbildningen. Utskottet kan likväl
konstatera att inte endast
statsbidraget utan även kommun- och
landstingsbidragen till folkbildningen
har minskat under den aktuella
perioden.
I det föregående har utskottet tagit
ställning till bidragsgivningen till
folkbildningen för 2005. Frågan om
folkbildningens framtida resursbehov
och utvecklingen av statsbidraget bör,
anser utskottet, ses tillsammans med
utvecklingen av bidragen från
kommunerna och landstingen. De
analyser av folkbildningens situation
som överlämnats till regeringen
tidigare i år bereds tillsammans med
avgivna remissyttranden för närvarande
inom Regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte
föregripa regeringens
ställningstagande i denna fråga genom
att nu uttala sig om det framtida
resursbehovet hos folkhögskolor och
studieförbund. Någon ytterligare
utredning som belyser studieförbundens
ekonomiska situation, vilket föreslås
i motion Kr211 (kd), bör inte heller
aktualiseras av riksdagen.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna Kr211
(kd), Kr252 (c) yrkandena 1 och 3 samt
Kr287 (c) yrkande 3.
7.2 Allmän kulturverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
Kulturnät Sverige, sydsamiska
kulturcentret Gaaltije,
thailändska kultur- och
informationscentrumet i Ragunda,
inriktningen av Mångkulturåret,
nationella uppdrag och
kulturinstitutioner i Malmö.
Jämför reservation 11 (m).
Motionerna
I motion Kr256 av Kent Olsson (m) föreslås att
Kulturnät Sverige ska bevaras. Enligt
motionen är Kulturnät Sverige av stor
betydelse för svenskt kulturliv.
Motionären föreslår ingen
medelsanvisning för verksamheten men
menar att det är av vikt att alla
aktörer inom kulturen och staten tar
ett gemensamt ansvar för detta.
I motion Kr218 av Håkan Larsson och
Birgitta Carlsson (båda c) föreslås
att det sydsamiska kulturcentret
Gaaltije ska få ett fast årligt
statligt anslag. Detta för att
möjliggöra en långsiktigt stabil
verksamhet. Gaaltije kan då
permanentas som samisk institution.
I motion Kr242 av Håkan Larsson (c)
förs fram att samarbetet mellan den
thailändska staten och Ragunda kommun
kring det thailändska kultur- och
informationscentrumet för norra Europa
i Bispgården i Ragunda kommun bör
stödjas på olika sätt av den svenska
staten.
Vänsterpartiet föreslår i motion
Kr274 att riksdagen gör ett tillkänna-
givande till regeringen angående
inriktning av Mångkulturåret (yrkande
3). Partiet menar att det är mycket
viktigt att såväl de nationella
minoriteterna som de invandrade får
ett avgörande inflytande på och ansvar
för innehållet i Mångkulturåret.
Vidare sägs i motionen att det är
viktigt att en del av satsningarna ger
något bestående resultat med fortsatt
inverkan på samhällslivet även efter
det att Mångkulturåret avslutats.
I fyra motioner förs förslag fram på
nya innehavare av nationella uppdrag.
Textilmuseet i Borås föreslås få ett
nationellt uppdrag i motion Kr348 av
Arne Kjörnsberg m.fl. (s) och i motion
Kr208 av Ulf Sjösten (m). Säters film-
och biografmuseum föreslås få ett
nationellt uppdrag i motionerna Kr237
av Kenneth Johansson (c) och Kr337 av
Ulrik Lindgren (kd).
I motion Kr202 av Tobias Billström
(m) förs fram att staten måste
medverka till en långsiktigt hållbar
finansiering av Malmö opera och
musikteater (yrkande 1). I motionen
sägs vidare att riksdagen ska avvisa
ett planerat ägarbyte av Malmö opera
och musikteater, Malmö dramatiska
teater och Skånes dansteater (yrkande
2). Enligt motionen planeras
ägarskapet föras över från Malmö stad
till Region Skåne.
Utskottet
Det är viktigt att kulturinformation är
tillgänglig även på Internet och, som
utskottet redogjort för tidigare i
betänkandet (avsnitt 3, anslag 28:2),
anser utskottet att det varit
motiverat att staten tagit ett fullt
finansiellt ansvar för en
Internetportal såsom Kulturnät Sverige
inom kulturområdet. Motivet har dock
försvagats i och med det ökande
utbudet av sådana tjänster med andra
finansiärer. Motion Kr256 (m) avstyrks
därmed.
Utskottet tog i betänkande
2003/04:KrU6 om övergripande frågor på
kulturområdet ställning till
motionsförslag om finansiering av
stiftelsen Sydsamiskt kulturcentrum
Gaaltije. Utskottet redogjorde då för
hur stiftelsen finansieras bl.a. via
Statens kulturråd och Länsstyrelsen i
Jämtlands län. Vidare redogjordes för
det uppdrag som regeringen givit
Sametinget att utveckla och etablera
ett permanent nationellt
informationscentrum om samisk kultur.
I budgetpropositionen föreslås att
under utgiftsområde 1 anslag 45:1
Sametinget ökas med 3 miljoner kronor
för detta ändamål. Med hänvisning till
detta pågående utvecklingsarbete anser
utskottet inte att riksdagen bör göra
något uttalande om Sydsamiskt
kulturcentrum Gaaltije och avstyrker
motion Kr218 (c).
Vad gäller Kultur- och
utvecklingscentrum i Ragunda vill
utskottet anföra att när det är fråga
om ett sådant lokalt eller regionalt
kulturcentrum som beskrivs i motionen
anser utskottet att ansvaret för
finansieringen främst ligger på lokala
och regionala intressenter. I den mån
statliga insatser behövs, bör sådana
sökas hos berörda instanser, t.ex.
länsstyrelser om det rör regionala
medel. Vidare har utskottet inhämtat
att Ragunda kommun fått bidrag från
Kulturrådet för uppbyggnaden av ett
thailändskt bibliotek i kommunen med
bokdonationer av den thailändska
staten. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Kr242 (c).
Utskottet har uppfattningen att
satsningen på Mångkulturåret är mycket
värdefull. Syftet med satsningen är
att nå en bredare publik, att
permanent involvera nya aktörer på de
kulturella arenorna samt att öka
utrymmet för konstnärliga och
kulturella yttringar som i dag sällan
syns.
Mångkulturellt centrum i Botkyrka
har haft regeringens uppdrag att
kartlägga och analysera hur de
statliga kulturmyndigheterna och
institutionerna lever upp till målet
att etnisk, kulturell, språklig och
religiös mångfald ska tillvaratas som
en positiv kraft samt bidra till
minskad diskriminering,
främlingsfientlighet och rasism. Den
rapport som Mångkulturellt centrum
lämnat till regeringen ligger till
grund för arbetet med direktiven till
samordnaren för Mångkulturåret 2006.
Enligt utskottets mening är det
självklart att såväl nationella
minoriteter som invandrade får ett
inflytande över innehållet i
Mångkulturåret. Av syftet framgår
dessutom att satsningen ska vara
framåtblickande. Utskottet menar
därför att något tillkännagivande från
riksdagen till regeringen inte är
nödvändigt och motion Kr274 (v)
yrkande 3 avstyrks.
Utskottet har tidigare (senast i
betänkande 2003/04:KrU1) tydligt tagit
ställning för den nuvarande
beslutsordningen när det gäller
nationella uppdrag. Ordningen innebär
att riksdagen beslutar om ämnesområden
men att regeringen beslutar om
innehavare av de olika uppdragen.
Motionerna Kr348 (s), Kr208 (m), Kr237
(c) och Kr337 (kd) med förslag till
nya innehavare av nationella uppdrag
avstyrks därmed.
Vad gäller kulturinstitutionerna i
Malmö anser utskottet i likhet med vad
som framgår av betänkande 2003/04:KrU1
att finansieringen av dessa bör lösas
inom ramen för försöksverksamheten med
ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel där det
regionala självstyrelseorganet i Skåne
län tagit över befogenheten att
fördela statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Utskottet anser
vidare att riksdagen inte bör ha
synpunkter på ägarskapsförhållandena
av kulturinstitutioner i Skåne län.
Motion Kr202 (m) avstyrks därmed.
7.3 Teater, dans och musik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag om framtida ökade
statsbidrag till Göteborgsoperan
och länsmusiken i Kalmar län.
Motionerna
I tre motionsyrkanden tas frågor upp som rör
enskilda musikinstitutioner, nämligen
dels Göteborgsoperan, dels
länsmusikverksamheten i Kalmar län.
Förslaget i motion Kr346 (s) syftar
till att statens framtida bidrag till
Göteborgsoperan ska öka.
Göteborgsoperans finansiering har
enligt motionärerna redan från starten
varit ett problem. För institutionens
framtid är det mycket
otillfredsställande att den inte har
en ekonomi som är i långsiktig balans.
Det omöjliggör rationell planering och
effektiv användning av befintliga
resurser.
Två motionsyrkanden rör den framtida
resurstilldelningen till länsmusiken i
Kalmar län. Förslaget i motion Kr278
(s) syftar till att
länsmusikorganisationen i Kalmar län
ska ha samma ekonomiska
förutsättningar som övriga län när det
gäller statligt stöd.
Även motionären bakom motion N238
(kd) påtalar att medelstilldelningen
till länsmusiken i Kalmar län varit
betydligt mindre än i andra län. I
motionen yrkas att en omfördelning ska
göras så att Kalmar län kan tilldelas
mer pengar för länsmusiken (yrkande
4).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis förslaget i
motion Kr346 (s) om statens framtida
bidrag till Göteborgsoperan.
Utskottet är väl medvetet om den
betydelse som Göteborgsoperan har för
Västsverige och för musikteaterns
utveckling i hela landet. Utskottet
kan - liksom tidigare - konstatera att
Göteborgsoperan väl motsvarar de
förväntningar som fanns när riksdagen
hösten 1990 beslutade stödja byggandet
av et[17]t operahus med 347 miljoner
kronor (jfr bet. 2000/01:KrU1 s. 57).
Utskottet påminner om att det
ankommer på Kulturrådet att göra
avvägningar mellan de olika regionala
och lokala institutioner som
regeringen har förklarat vara
stödberättigade och att därefter
besluta om bidragsfördelningen i
enlighet med förordningen (1996:1598)
om statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Vidare bör nämnas
att riksdagen 2001 gjorde ett
tillkännagivande om att
Göteborgsoperan skulle få del av den
då aktuella ökningen av anslaget för
2002. Det kan tilläggas att
Göteborgsoperan för 2004 tilldelats
86,7 miljoner kronor i
verksamhetsbidrag. Därutöver har
operan erhållit 2 miljoner kronor för
vart och ett av åren 2002, 2003 och
2004 för samgåendet med Skaraborgs
länsteater. För 2004 har operan även
fått ett utvecklingsbidrag om 400 000
kronor för att skapa ett arrangörsnät
i Västra Götalandsregionen.
Utskottet är med hänvisning till det
anförda inte berett att föreslå att
riksdagen ska göra ett uttalande om
ökade framtida resurser till
Göteborgsoperan. Motion Kr346 (s)
avstyrks.
Utskottet övergår nu till att behandla
motionsförslagen om den framtida
resurstilldelningen till länsmusiken i
Kalmar län.
Enligt regleringsbrevet för 2004
utbetalas medlen för länsmusik-
respektive orkesterverksamhet till
landstingen eller regionförbunden. Av
Kulturrådets bidragsredovisning för
2004 framgår att Regionförbundet i
Kalmar län tilldelats 6 315 000 kronor
för länsmusiken i verksamhetsbidrag
och 500 000 kronor i
utvecklingsbidrag. Vidare tilldelades
regionförbundet 3 914 000 kronor för
kammarorkestern Camerata Roman.
Orkestern är en egen resultatenhet
inom Kalmar läns musikstiftelse för
att markera en ekonomisk gränsdragning
mellan orkestern och
länsmusikverksamheten.
Utskottet vill understryka att det
ankommer på Kulturrådet att inom den
medelsram som avsatts för ändamålet
väga olika länsmusikorganisationers
behov mot varandra och vid behov göra
omprioriteringar som anses nödvändiga.
Enligt vad utskottet har inhämtat har
Kulturrådet för både 2003 och 2004
gjort en viss uppräkning av
verksamhetsbidraget till stiftelsen
utöver pris- och löneomräknin[18]g (ca
500 000 kronor för 2003 och ca 300 000
kronor för 2004).
Utskottet är inte berett att - som
begärs i motion N238 (kd) - föreslå
att riksdagen ska besluta att
omfördela medlen inom anslaget för
regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (anslag 28:6).
Utskottet anser inte heller att det är
motiverat att föreslå någon annan
omfördelning inom utgiftsområdet.
Slutligen vill utskottet tillägga
att riksdagen våren 2002 i ett
tillkännagivande för regeringen
begärde att en orkesteröversyn skulle
genomföras. Regeringen har nyligen
uppdragit åt en särskild utredare att
göra en översyn av de professionella
orkestrarna i landet. I uppdraget
ingår att utredaren ska analysera
orkestrarnas regionala verksamhet
liksom den övriga regionala
musikverksamheten (dir. 2004:116).
Därmed kan utskottet konstatera att
även länsmusikverksamheten i sin
helhet kommer att belysas relativt
snart.
Sammanfattningsvis avstyrker
utskottet motionerna Kr278 (s) och
N238 (kd) yrkande 4.
7.4 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker
motionsförslag med begäran om att
regeringen ska utarbeta en
proposition om ett
handlingsprogram för svenska
språket.
Jämför reservation 12 (m).
Motionen
Motionärerna bakom motion Kr210 (m) föreslår
att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om att regeringen ska
utarbeta en proposition om ett
handlingsprogram för svenska språket,
baserad på språkutredningens
betänkande Mål i mun. Betänkandet
överlämnades till regeringen i april
2002.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av ett tillkännagivande från
riksdagen hösten 1999 tillkallade
regeringen hösten 2000 en
parlamentarisk kommitté med uppdrag
att lägga fram ett förslag till
handlingsprogram för det svenska
språket. Kommittén redovisade i mars
2002 sitt uppdrag i betänkandet Mål i
mun (SOU 2002:27). Betänkandet har
därefter remitterats.
Utskottet noterar att regeringen i
budgetpropositionen (utg.omr. 17 s.
28) meddelat att flera departement och
politikområden har en viktig roll i
det språkpolitiska arbetet. Av den
anledningen tillsatte regeringen under
hösten 2003 en arbetsgrupp i
Regeringskansliet med uppgift att
utveckla en samlad svensk
språkpolitik. Beredning av förslagen i
betänkandet pågår. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen i frågan
under 2005.
Enligt utskottets mening bör
regeringens beredningsarbete avvaktas.
Motion Kr210 (m) bör således avslås av
riksdagen.
7.5 Bild och form samt
konsthantverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
ett uttalande om mötesplatser för
form och design samt vikten av
form och design.
Jämför reservationerna 13 (m) och
14 (m).
Motionerna
I motionerna Kr233 och Kr254 framhåller
Moderata samlingspartiet att form och
design får en ökad betydelse när
utbudet av produkter är stort och i
viss mån likartat. Form och design är
ett viktigt konkurrensmedel som kan
vara ett strategiskt verktyg för ett
företags framgång på marknaden.
Forskningen kring designområdet
behöver få bättre möjligheter, och
konsthantverkets, formgivningens och
industridesignens historia liksom den
samtida designen behöver både
dokumenteras och analyseras. Vidare
sägs i motionen att hemslöjden,
hantverksarvet och designen bör ges
ökad betydelse, arkitektur- och
designutbildningar behöver reformeras
samt aktiva inom hantverksyrken
behöver erbjudas vidareutbildning om
nya material m.m. (mot. Kr233 yrkande
19, Kr254 yrkande 1).
Partiet anser vidare att vid
bildande av mötesplatser för form och
design är det viktigt att ta till vara
den kompetens som redan finns på flera
håll i landet. Som exempel nämns
Röhsska museet i Göteborg,
Arkitekturmuseet, Nationalmuseum och
Föreningen Svensk Form som kan få
ansvar för olika områden (mot. Kr233
yrkande 20, Kr254 yrkande 4).
I motion Kr206 av Ulf Sjösten (m)
föreslås att resurser tillförs så att
man kan bygga upp två regionala
mötesplatser för form och design i
västra Sverige med bas hos Röhsska
museet i Göteborg och Textilmuseet i
Borås.
Utskottet
Utskottet har i betänkande 2003/04:KrU3 med
anledning av regeringens skrivelse
2002/03:129 Arkitektur, form och
design tagit ställning till
motionsyrkanden med motsvarande
innehåll som nu behandlas. Utskottet
skrev då att det med hänvisning till
de mål för den statliga arkitektur-,
form- och designpolitiken som
riksdagen enhälligt beslutade om 1998
och på grundval av regeringens
redovisning av insatser inom området
som redovisades i skrivelsen inte
förelåg något behov av ett uttalande
med anledning av motionsyrkandena.
Utskottet ser ingen anledning att
redan nu ompröva den bedömningen och
avstyrker således motionerna Kr233 (m)
yrkande 19 och Kr254 (m) yrkande 1.
I nämnda betänkande tog utskottet
även upp yrkanden om nya stöd till
mötesplatser för form och design.
Utskottet redovisade där de olika stöd
som anvisas inom utgiftsområde 17 till
verksamheter inom form och design.
Särskilt nämndes det nätverksansvar
för konsthantverk och formgivning som
tilldelats Röhsska museet i Göteborg.
Mot bakgrund av detta avstyrkte
utskottet de då aktuella
motionsyrkandena. Utskottet ser inte
någon anledning till att ompröva denna
bedömning utan avstyrker motionerna
Kr206 (m), Kr233 (m) yrkande 20 och
Kr254 (m) yrkande 4.
7.6 Arkivfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
Svensk arkivinformation och
Ordbok över Sveriges dialekter.
Jämför reservationerna 15 (kd, c)
och 16 (c).
Motionerna
I motionerna Kr362 (yrkande 6) av Gunilla
Tjernberg m.fl. (kd) och Kr303 av Lars
Lindén (kd) lyfts frågan om långsiktig
finansiering av svensk arkivin-
formation (SVAR) fram. Motionärerna
menar att verksamheten hotas på grund
av bristfällig finansiering. Det är
enligt motionerna mycket viktigt att
regeringen skyndsamt återkommer till
riksdagen med ett förslag om hur
finansieringen av verksamheten ska
lösas.
I motion Kr307 av Eskil Erlandsson
och Birgitta Carlsson (båda c) och i
en under förra riksmötet väckt motion
2003/04:Kr242 av samma motionärer
begärs att finansieringen av Ordbok
över Sveriges dialekter skyndsamt
löses. Motionärerna menar att
verksamheten är hotad och att ett
omistligt kulturarv därmed kan
förskingras.
Utskottet
Som utskottet tidigare redovisat planerar
regeringen att till riksdagen lämna en
skrivelse med anledning av
Arkivutredningens betänkande Arkiv för
alla - nu och i framtiden (SOU
2002:78). Utskottet anser att
regeringens ställningstagande bör
avvaktas innan rikdagen tar ställning
till frågan om finansieringen av
Svensk arkivinformations verksamhet.
Motionerna Kr362 (kd) yrkande 6 och
Kr303 (kd) avstyrks därmed.
Vad gäller Ordbok över Sveriges
dialekter vill utskottet påminna om
att anslaget till Språk- och
folkminnesinstitutet som ansvarar för
projektet föreslås ökas med 1 miljon
kronor för 2005. Anslaget har även de
senaste åren haft förstärkningar av
engångskaraktär. I avsnitt 3 (anslag
28:3) i betänkandet återger utskottet
även ett svar från t.f. kulturminister
Pär Nuder på en skriftlig fråga från
Lennart Kollmats (fp) om Ordbok över
Sveriges dialekter. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Kr307 (c)
och 2003/04:Kr242 (c).
7.7 Museer och utställningar
7.7.1 Stöd till Museum Anna
Nordlander och Children''''''''''''''''s museum
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner
om statligt stöd till Museum Anna
Nordlander respektive Children''''''''''''''''s
museum.
Motionerna
I motion Kr216 erinrar Ingegerd Saarinen m.fl.
(mp) om att Museum Anna Nordlander i
Skellefteå i dag har ett starkt
kommunalt och regionalt stöd. Det
behöver stärkas med ett nationellt,
statligt engagemang anser motionärerna
och föreslår att riksdagen ska göra
ett uttalande av denna innebörd.
Motionärerna framhåller att museet,
som invigdes 1995, finansieras med
bidrag från Skellefteå kommun,
Västerbottens läns lansting och
Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Ekonomiskt stöd har också kommit från
Stiftelsen Framtidens kultur och
Sparbanksfonden Norrland.
Sofia Larsen (c) föreslår i motion
Kr222 att riksdagen ska uttala sig för
ett nationellt anslag till
verksamheten vid Children''''''''''''''''s museum i
Hallsberg. Detta museum startades 2003
och bygger på idéer från USA. Museet
är ett upplevelsecentrum för barn
mellan ett och sexton år, och liknande
museer finns enligt motionären på
många platser runt om i världen. Det i
Hallsberg är dock det enda i
Skandinavien.
Utskottet
Riksdagen har under senare år återkommande
behandlat olika motionsförslag som
syftat till att lyfta fram Museum Anna
Nordlander i Skellefteå. Samtliga
dessa motionsförslag har avstyrkts av
utskottet. Senast skedde det i samband
med behandlingen av regeringens
budgetförslag för 2004 (bet.
2003/04:KrU1, s. 26). Utskottet gör nu
ingen annan bedömning utan avstyrker
motion Kr216 (mp).
Utskottet finner inte heller anledning
att biträda förslaget om ett
nationellt anslag till Children''''''''''''''''s
museum. Motion Kr222 (c) avstyrks.
7.7.2 Stöd till Nordiska
Akvarellmuseet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om
stöd till Nordiska Akvarell-
museet.
Jämför reservation 17 (m, fp).
Motionen
I motion Kr244 av Kent Olsson och Inger René
(m) föreslås att riksdagen ska uttala
sig för att regeringen vid
behandlingen av budgeten för det
nordiska samarbetet bör beakta behovet
av stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
Utskottet
Utskottet har tidigare i detta betänkande i
samband med behandlingen av
medelstilldelningen till anslag 28:30
Bidrag till regionala museer avstyrkt
motionsförslag om särskilda medel för
2005 till Nordiska Akvarellmuseet. I
den nu aktuella motionen föreslås inte
att några medel ska anvisas för nästa
år. Motionärerna vill i stället att
regeringen ska beakta behovet av stöd
när budgeten för det nordiska
samarbetet behandlas.
Enligt utskottets mening ankommer
det på de nordiska ländernas
regeringar att gemensamt väga olika
stödbehov mot varandra. Utskottet
anser inte att det är påkallat med ett
tillkännagivande från riksdagen i
denna fråga. Motion Kr244 (m)
avstyrks.
7.7.3 Upphovsrättsliga konsekvenser
vid visning av museiföremål på
Internet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om
att de upphovsrättsliga
konsekvenserna av att visa
museiföremål på Internet ska
förtydligas i reg-leringsbreven.
Jämför reservation 18 (c).
Motionen
I motion Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c)
yrkande 8 föreslås att regeringen i
museernas regleringsbrev ska
förtydliga hur upphovsrättsliga frågor
bör hanteras när museiföremål visas på
Internet. Motionärerna erinrar om att
museiföremål i dag fotograferas och
läggs ut på Internet. I många fall rör
det sig om museiföremål som ger
konstnären rätt till ersättning enligt
den upphovsrättsliga lagstiftningen.
Kostnaderna kan alltså bli
oöverstigliga påpekar motionärerna och
begär att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om vikten av att
detta förtydligas i museernas
regleringsbrev.
Utskottet
Utskottet förutsätter att de berörda museerna
tar upp förhandlingar med de
upphovsrättsliga organisationerna för
att finna godtagbara villkor för båda
parter utan att kostnaderna för
museerna blir oöverstigliga. Det
ankommer dock inte på riksdagen att
föreskriva för regeringen hur
regleringsbreven mer i detalj ska vara
utformade.
Utskottet avstyrker därför motion
Kr354 (c) yrkande 8.
7.8 Film
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett
motionsförslag om att regeringen
ska prioritera frågan om ett nytt
filmavtal. Även ett förslag om
att regeringen ska tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp som
ska göras delaktig i utarbetandet
av ett kommande filmavtal
avstyrks. Slutligen avstyrker
utskottet ett förslag som gäller
medelstilldelningen till
regionala resurscentrum för film
och video.
Jämför reservationerna 19 (kd)
och 20 (kd).
Bakgrund
Regeringen redovisade i proposition 1998/99:131
Ny svensk filmpolitik innehållet i
2000 års filmavtal, som parterna
träffat i april 1999. Riksdagens
beslut med anledning av propositionen
innebar ett godkännande av att, utöver
sådana ändamål som ingått i det
tidigare avtalet, de statliga stöden
till filmkulturella ändamål och till
regional verksamhet skulle omfattas av
det nya avtalet (bet. 1999/2000:KrU5,
rskr. 1999/2000:13). Avtalet avsåg
tiden den 1 januari 2000-den 31
december 2004.
Av budgetpropositionen framgår att
parterna i 2000 års filmavtal har
träffat avtal om att förlänga
filmavtalet under ett år, t.o.m. den
31 december 2005. Vidare sägs att en
särskild arbetsgrupp med filmavtalets
parter tillsattes i juni 2004 för att
pröva förutsättningarna för ett nytt
filmavtal från 2006.
Efter det att budgetpropositionen
överlämnades till riksdagen har den
filmpolitiska arbetsgruppen enats om
en avsiktsförklaring rörande den
filmpolitik som ska gälla från 2006.
Arbetsgruppen har haft i uppdrag att
pröva förutsättningarna för ett nytt
filmavtal för tiden efter 2006.
I arbetsgruppen ingick samtliga
parter i 2000 års filmavtal, dvs.
staten, Sveriges Biografägareförbund,
Sveriges Television, TV 4,
Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets
Hus och Parker, Föreningen Sveriges
Filmproducenter, Sveriges
Filmhyrareförening och Svenska
Filmdistributörers Förening. Därtill
kommer företrädare för tre TV-företag,
nämligen Modern Times Group MTG AB, C
More Entertainment AB (Canal +) och
Kanal 5 AB. Samtliga parter, både
befintliga och nytillkomna, står bakom
avsiktsförklaringen.
I avsiktsförklaringen förbinder sig
parterna att fortsätta det påbörjade
arbetet med syfte att träffa ett nytt
filmavtal för tiden den 1 januari
2006-den 31 december 2010. Parterna är
överens om att ett nytt filmavtal ska
begränsas till produktionsstöd till
svensk film och vissa stöd till
distribution och visning av film i
hela landet. Ansvaret för andra
filmpolitiska stöd ska övertas av
staten [19]och regleras utanför
avtalets ram. Målet med ett nytt
filmavtal ska bl.a. vara att stödja
och stimulera förnyelse och utveckling
av svensk filmproduktion, distribution
och visning av film i hela landet, att
verka för att svensk filmproduktion
ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch
och att antalet biobesök ska öka.
Parterna är även överens om att ett
nytt filmavtal ska genomsyras av ett
tydligt genusperspektiv som kommer
till uttryck både i riktlinjerna för
fördelningen av de olika stöden och i
övergripande målformuleringar.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anför i motion Kr233
att frågan om ett nytt filmavtal väckt
berättigad oro under det gångna året.
Motionärerna anser att det är
allvarligt att parterna inte lyckats
sy ihop ett nytt avtal, vilket drabbar
den svenska filmproduktionen.
Regeringen bör ge prioritet åt att
under 2005 få till stånd en ny
överenskommelse mellan parterna. Detta
måste riksdagen tydligt meddela
regeringen (yrkande 17).
Kristdemokraterna begär i motion
Kr361 att riksdagen genom en
parlamentarisk referensgrupp ska göras
delaktig i utarbetandet av ett
kommande filmavtal. Motionärerna anser
nämligen att det inte är acceptabelt
att regeringen ställer riksdagen inför
ett redan förhandlat avtal (yrkande
15).
I samma motion, Kr361, redovisar
Kristdemokraterna att det i
filmavtalet finns en bestämmelse om
medelstilldelning till regionala
resurscentrum för film och video. I
några regioner saknades sådana centrum
vid filmavtalets tillkomst men har
tillkommit därefter. Filminstitutet
har - sägs det - inte möjlighet att
ekonomiskt stödja nytillkomna
resurscentrum. Motionärerna föreslår
att denna brist i nuvarande avtal ska
motverkas i nästa avtal (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Yrkande 17 i motion Kr233 (m) syftar till att
regeringen ska prioritera frågan om
ett nytt filmavtal. Utskottet
konstaterar att nuvarande och
eventuellt tillträdande nya
avtalsparter nyligen undertecknat en
avsiktsförklaring om att träffa ett
nytt filmavtal. Detta skedde den 6
oktober, dvs. efter det att motionen
väcktes. Avsiktsförklaringen refereras
i det föregående. Utskottet anser att
det förhållandet att en
avsiktsförklaring har kommit till
stånd visar att regeringen är
angelägen om att ett nytt filmavtal
ska träffas. Bland annat med hänsyn
till att det nya avtalet förväntas
gälla från den 1 januari 2006 är det
enligt utskottets uppfattning
självklart att denna fråga är högt
prioriterad inom Kulturdepartementet.
Enligt utskottets uppfattning får
därmed motionsyrkandet anses vara
tillgodosett. Riksdagen bör således
avslå motion Kr233 (m) yrkande 17.
Utskottet har vid tidigare tillfällen
behandlat motionsförslag liknande det
som nu förs fram av Kristdemokraterna
i motion Kr361 om att en
parlamentarisk referensgrupp ska delta
i utarbetandet av ett kommande
filmavtal. Utskottet anser nu liksom
tidigare att en sådan referensgrupp
skulle kunna störa de pågående
förhandlingarna mellan de tilltänkta
avtalsparterna (jfr bet. 2003/04:KrU1
s. 81). Motion Kr361 (kd ) yrkande 15
avstyrks därför.
Avsiktsförklaringen som redovisats i
det föregående innebär bl.a. att ett
nytt filmavtal ska begränsas till
produktionsstöd till svensk film och
visning av film i hela landet.
Ansvaret för andra filmpolitiska stöd
- såsom exempelvis stöden till
regionala resurscentrum för film och
video - torde därmed komma att tas
över av staten och regleras utanför
avtalets ram. Det ankommer på
regeringen att i budgetarbetet för
2006 väga olika angelägna behov mot
varandra, däribland även omfattningen
av stödet för regionala resurscentrum
för film och video.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion Kr361 (kd)
yrkande 14.
7.9 Trossamfund
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
finansiering av sjukhuskyrkan.
Jämför reservation 21 (kd, c).
Motionerna
I tre motioner nämligen Kr230 av Torsten
Lindström och Else-Marie Lindgren
(båda kd), Kr231 av Sven Brus och
Yvonne Andersson (båda kd) samt Kr232
av Birgitta Carlsson och Margareta
Andersson (båda c) förs frågan om
finansieringen av sjukhuskyrkan fram.
Motionärerna anser att sjukhuskyrkan
har en mycket viktig funktion att
fylla för patienter men också för
anhöriga och inte minst för personalen
inom vården. Det är därför angeläget
att en översyn av det finansiella
stödet skyndsamt genomförs.
Utskottet
Som utskottet tidigare redovisat (avsnitt 3,
anslag 28:39) anser utskottet att den
översyn av statsbidragen till
trossamfunden som aviseras i
budgetpropositionen bör avvaktas.
Utskottet bedömer att frågan om den
framtida finansieringen av
sjukhuskyrkan kan komma att behandlas
inom ramen för översynen. Utskottet
avstyrker därför motionerna Kr230
(kd), Kr231 (kd) och Kr232 (c).
7.10 Ungdomsorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om
ökat framtida stöd till
ungdomsorganisationer för att
minska användningen av alkohol
och narkotika.
Motionen
Motionären bakom motion So602 (kd) framhåller
att politikernas spariver och
kortsiktiga politik bär skulden till
att alltfler ungdomar berusar sig
eller använder narkotika. I motionen
understryks att det är billigare med
förebyggande arbete och att
ungdomsorganisationerna därför bör få
ökat stöd (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet har i det nyligen behandlade
betänkandet 2004/05:KrU2 om
ungdomspolitiska frågor ställt sig
bakom en rad åtgärder som ligger i
linje med motionärernas önskemål.
Bland annat har utskottet ställt sig
positivt till att ett särskilt stöd
inrättas för utveckling av drogfria
ungdomslokaler samt att det utarbetas
såväl en ny nationell handlingsplan
för att förebygga alkoholskador som en
ny nationell narkotikahandlingsplan
som tar särskild hänsyn till ungdomars
situation.
Med hänsyn till de åtgärder som är
på gång avstyrker utskottet motion
So602 (kd) yrkande 5.
7.11 Allmänna samlingslokaler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
stöd för handikappanpassning av
allmänna samlingslokaler.
Jämför reservation 22 (kd).
Motionerna
I motion Kr263 av Agneta Lundberg och Göran
Norlander (båda s) föreslås att
regeringen ska ges till känna att
resurserna för allmänna
samlingslokaler bör ökas. Det behövs
enligt motionen resurser dels för
upprustning och handikappanpassning,
dels för nybyggnation.
Även i motion Kr238 (yrkande 1) av
Annelie Enochson (kd) förs behovet av
ökat stöd till allmänna
samlingslokaler fram. Motionären menar
att regeringen bör lämna förslag om
utökat stöd i enlighet med de förslag
som lämnas i utredningsbetänkandet
Allmänna samlingslokaler (SOU
2003:118). Resurserna behövs för
ombyggnader och handikappanpassning.
Utskottet
Med anledning av att det åberopade betänkandet
Allmänna samlingslokaler för
närvarande bereds inom
Regeringskansliet är utskottet inte
berett att förorda ett
tillkännagivande för regeringen i
frågan. Motionerna Kr238 (kd) yrkande
1 och Kr263 (s) avstyrks därmed.
7.12 Friluftsorganisationer samt
kvinnoorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om
stöd till kvinnoorganisationer
och friluftsorganisationer.
Motionerna
I motion Kr291 av Viviann Gerdin (c) och Rosita
Runegrund (kd) anförs att stödet till
kvinnoorganisationer bör förstärkas.
Motionärerna menar att det är
uppseendeväckande att fördelningen av
samhällets finansiella stöd till olika
organisationer i så hög grad
missgynnar kvinnors verksamheter.
I motion Kr355 av Kenneth Lantz
m.fl. (kd) framförs att stödet till
friluftsorganisationer även måste
kunna innefatta stöd till andra
organisationer som bedriver
friluftsverksamhet än de som hittills
fått medel från anslaget (yrkande 15).
Motionärerna anser att målet för det
statliga stödet ska vara att stärka
sådan allmännyttig, ideellt
organiserad verksamhet som har till
syfte att främja ett aktivt
friluftsliv.
Även i motion Kr338 av Dan Kihlström
(kd) sägs att det är viktigt med en
öppenhet för nya organisationer vid
fördelning av stödet till
friluftsorganisationer. Som exempel i
motionen nämns scoutrörelsen. Det
borde dessutom enligt motionen finnas
ett intresse för en breddning och en
möjlighet att finna nya former för
friluftsfrämjande insatser.
Utskottet
Anslag 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationers
centrala verksamhet har nyligen
utvärderats och analyserats av en
särskild utredare som i juni 2004
redovisade sitt uppdrag genom
betänkandet Kvinnors organisering (SOU
2004:59). Utredaren har bl.a.
föreslagit att det nuvarande
statsbidraget till
kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet ska ersättas av ett nytt
statsbidrag för kvinnors organisering,
som innebär att fler organisationer
kommer att kunna ta del av bidraget.
Betänkandet remissbehandlas för
närvarande. Utskottet är av den
uppfattningen att regeringens beslut i
denna fråga bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till
förändringar av stödet. Utskottet
avstyrker därför motion Kr291 (c, kd).
Vad gäller stödet till
friluftsorganisationer vill utskottet
påminna om de kriterier som ställts
upp i förordningen (2003:133) om
statsbidrag till
friluftsorganisationer. För att en
organisation ska komma i fråga krävs
att den är riksomfattande och har
bedrivit verksamhet under minst två år
före ansökan om bidrag. Vidare krävs
att den är självständig, demokratiskt
uppbyggd och öppen för medlemskap.
Även om dessa förutsättningar inte är
uppfyllda, finns det enligt
förordningen möjlighet att lämna
bidrag till organisationer som bidrar
till förnyelse inom friluftsområdet.
Det får enligt utskottets mening
ankomma på Friluftsrådet att i
enlighet med dessa bestämmelser och
inom ramen för tillgängliga medel
pröva och väga ansökningar om bidrag
mot varandra. Utskottet avstyrker
motionerna Kr338 (kd) och Kr355 (kd)
yrkande 15.
**FOOTNOTES**
[17]:/97:67, yttr. 1996/97:
KrU4y, bet. 1996/97:KU17,
[18]: rskr. 1996/97:178.
Prop. 2002/03:72, yttr. 2002/03
[19]::KrU1y, bet. 2002/03:KU33, rskr.
2002/03:196.
Prop. 2003/04:118, yttr.
2003/04:KrU3y, bet. 2003/04:KU24,
rskr. 2003/04
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Mål- och resultatstyrning på
utgiftsområde 17 (punkt 1)
av Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om mål- och
resultatstyrning på utgiftsområde 17.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr368 yrkande 1.
Ställningstagande
Kulturpolitiken ska enligt vår
uppfattning ge starka impulser,
bestämt försvara de demokratiska
principerna om tanke- och
yttrandefrihet samt garantera
förutsättningarna, såväl ekonomiska
som organisatoriska, för en sund
vardag när det gäller produktion,
distribution och mottagning av kultur.
Därför måste kulturpolitiken
struktureras upp och styras av tydliga
mål. Flera av de kulturpolitiska mål
som riksdagen beslutade om 1996 har
snarare karaktären av medel än mål för
kulturpolitiken. De nuvarande målen
bör därför förändras så att större
klarhet uppnås.
Vidare anser vi att målen för
kulturpolitiken endast i liten
utsträckning medger kvalificerad
uppföljning av politikens resultat.
Enligt vår uppfattning måste det kunna
gå att avgöra om kulturpolitiken
uppnått sitt syfte eller inte. De
nationella målen för kulturpolitiken
måste därför under den
förnyelseprocess som vi har föreslagit
kompletteras med uttryckliga, mätbara
mål för de enskilda kulturpolitiska
insatserna.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om mål- och resultatstyrning
på utgiftsområde 17. Därmed bör
riksdagen bifalla motion Kr368 (fp)
yrkande 1.
2. Pris- och löneomräkning
(punkt 2)
av Lennart Kollmats (fp), Kent
Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta
Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om pris- och
löneomräkning. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Kr357
yrkande 3 och 2004/05:Kr361 yrkande 1
samt avslår motion 2004/05:Kr311.
Ställningstagande
De fria grupperna står för en stor
andel av de föreställningar som
framförs i Sverige varje år. Deras
verksamhet är ofta nyskapande, och de
har stor betydelse för förnyelsen av
kulturlivet. Staten ger ett stöd till
de fria grupperna som fördelas av
Kulturrådet. Stödet omfattas inte av
någon pris- och löneuppräkning trots
att större delen av anslaget går till
just löner. Vi anser att det bör vara
en självklarhet att även detta anslag
ska omfattas av pris- och
löneuppräkning. Regeringen bör därför
snarast återkomma med ett förslag av
denna innebörd.
Vad vi här har framhållit bör
riksdagen som sin mening ge till känna
för regeringen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna Kr357 (kd, m, fp,
c) yrkande 3 och Kr361 (kd) yrkande 1
samt avslår motion Kr311 (v).
3. Pensionsvillkor vid teater-,
dans- och musikinstitutioner
(punkt 3)
av Lennart Kollmats (fp), Kent
Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta
Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om pensionsvillkor vid
teater-, dans- och musikinstitutioner.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Kr233 yrkande 23,
2004/05:Kr239 yrkandena 8 och 12,
2004/05:Kr341, 2004/05:Kr361 yrkande 2
och 2004/05:Kr368 yrkande 10 samt
avslår motionerna 2004/05:Kr290
yrkande 13, 2004/05:Kr302 och
2004/05:Kr309 yrkandena 1-5.
Ställningstagande
De samhällsägda
scenkonstinstitutionerna har drabbats
av kraftigt höjda pensionspremier på
70 miljoner kronor per år.
Premiehöjningarna har institutionerna
inte kunnat påverka, än mindre
förutse. I budgetpropositionen har
regeringen anvisat en närmast
symbolisk kompensation på 5 miljoner
kronor per år, förutom ett
engångsbelopp på 20 miljoner kronor
för att komma till rätta med
scenkonstinstitutionernas
pensionspremieproblem.
Uppenbarligen har regeringen
sedermera kommit till insikt om att
detta var långt ifrån tillräckligt.
Bara en dryg månad efter det att
budgetpropositionen överlämnats till
riksdagen har nämligen regeringen
beslutat att dessa institutioners
pensionspremier ska vara fortsatt
oförändrade även under 2005. I
beslutet förklarar regeringen också
att den har för avsikt att återkomma
med ett förslag i frågan om hur
skillnaden mellan slutlig och
preliminär premie för 2004 och 2005
ska finansieras. I ett pressmeddelande
har regeringen aviserat att detta ska
ske i anslutning till
vårpropositionen. Det framgår däremot
inte om de berörda institutionerna då
kommer att få full kompensation för
sina merkostnader, än mindre hur
finansieringen av de ökade
pensionspremierna ska lösas
långsiktigt efter 2005.
Regeringens hantering av
scenkonstinstitutionernas
pensionsproblem är anmärkningsvärd.
Frågan har dragits i långbänk i flera
år, vilket skapat oro bland
scenkonstnärerna och blivit en hämsko
på dessa institutioners skaparkraft.
Det har också medfört att unga dansare
fått svårt att få arbete efter
genomgången utbildning i och med att
äldre dansare valt att arbeta längre
på grund av osäkerheten om sin egen
pension. Det har t.o.m. gått så långt
att Operan tvingats ta ett första steg
mot konkurs genom att förbereda en
kontrollbalansräkning.
Vi anser att regeringen snarast ska
återkomma till riksdagen med ett
förslag till finansiering som fullt ut
kompenserar de berörda institutionerna
för de ökade premiekostnaderna.
Regeringen ska då också lämna en
tydlig ekonomisk redovisning av hur
pensionsåtagandena har påverkat
institutionsteatrarna.
Vad vi här har framhållit bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Det innebär att riksdagen
bör bifalla motionerna Kr233 (m)
yrkande 23, Kr239 (m) yrkandena 8 och
12, Kr341 (kd), Kr361 (kd) yrkande 2
och Kr368 (fp) yrkande 10 samt avslå
motionerna Kr290 (v) yrkande 13, Kr302
(fp) och Kr309 (v) yrkandena 1-5.
4. Ändring i lagen om TV-avgift
(punkt 5)
av Lennart Kollmats (fp), Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna
Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1989:41)
om TV-avgift. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Kr349
yrkande 2 och 2004/05:Kr366 yrkande 1
och avslår proposition 2004/05:1
utgiftsområde 17 punkt 2.
Ställningstagande
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att TV-avgiften ska höjas
med 48 kronor till 1 920 kronor per
år. I enlighet med vad som framförs i
våra motioner avvisar vi den
föreslagna höjningen.
Vi föreslår att riksdagen med bifall
till motionerna Kr349 (m) yrkande 2
och Kr366 (fp) yrkande 1 avslår
proposition 1 utgiftsområde 17 punkt
2.
5. Ändrad eller avskaffad TV-avgift
(punkt 11)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om ändrad eller
avskaffad TV-avgift. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2003/04:K444 yrkande 3, 2004/05:Kr339
och 2004/05:
Kr390 samt avslår motion
2003/04:Kr208.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion
2003/04:K444 (m) yrkande 3 anser vi
att innehållet i begreppet public
service måste moderniseras. Vi menar
att public service ska betraktas som
en del i det samlade programutbudet i
stället för som en konkurrerande
verksamhet. Offentlig finansiering ska
- anser vi - användas för program och
verksamheter som kompletterar och
bidrar till programutbudet i dess
helhet. Vidare bör delar av
programföretagen privatiseras. Med en
modern definition av public service
upphör motiven för en särskild TV-
avgift. Avgiftsfinansieringen bör
således upphöra och public service-
verksamheten bör i stället finansieras
med skattemedel. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med förslag
till annan finansiering.
6. Bemyndigande för regeringen att
beställa konstverk (punkt 15)
av Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om bemyndigande för
regeringen att beställa konstverk.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr368 yrkande 26 och avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 8.
Ställningstagande
Vi anser att det är en felaktig
prioritering att som regeringen
föreslår minska på resurserna för
större, statliga konstbeställningar
genom att begära ett bemyndigande för
ett mindre belopp än tidigare år.
Därmed krymper utrymmet för regeringen
att ingå långsiktiga åtaganden i
samband med större projekt. Enligt
Folkpartiet liberalernas mening kan i
stället anslag 28:15 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön
minskas genom att landsting och
kommuner tar ett större finansiellt
ansvar för utsmyckningen.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om bemyndigande för
regeringen att beställa konstverk.
Därmed bör riksdagen bifalla motion
Kr368 (fp) yrkande 26 och avslå
proposition 1 utgiftsområde 17 punkt
18.
7. Ändring i bibliotekslagen
(punkt 19)
av Lennart Kollmats (fp), Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp),
Birgitta Sellén (c) och Anna
Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om ändring i
bibliotekslagen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Kr233
yrkande 9 och 2004/05:Kr368 yrkande
15, bifaller delvis motion
2004/05:Kr368 yrkande 16 samt avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 3.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i
motionerna Kr233 (m) och Kr368 (fp)
anser vi att bibliotekslagen ska
upphävas. Lagen är enligt vår
uppfattning onödig och hindrar
förnyelse och mångfald. Den är också
ett utslag av misstro mot den
kommunala självstyrelsen. Det finns en
risk att lagen kan få till resultat
att biblioteksverksamheten fördyras
och motverkar kommunernas möjlighet
att bedriva en verklighetsanpassad
verksamhet fokuserad på bibliotekens
egentliga syfte.
Som en följd av detta
ställningstagande anser vi också att
regeringens förslag till ändring i
bibliotekslagen bör avslås av
riksdagen. Ett fullföljande av
regeringens förslag innebär att
ytterligare byråkratiska formaliteter
rörande samverkan och framtagande av
biblioteksplaner läggs på biblioteken
och deras huvudmän. Detta är - menar
vi - ett utslag av övertro på
centraliserad politisk detaljstyrning.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om ändring i
bibliotekslagen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna Kr233 (m) yrkande
9 och Kr368 (fp) yrkande 15, bifaller
delvis motion Kr368 (fp) yrkande 16
och avslår proposition 1 utgiftsområde
17 punkt 3.
8. Utvärdering av bibliotekslagen
(punkt 21)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om utvärdering av
bibliotekslagen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05: Kr362
yrkande 7.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion
Kr362 (kd) stöder jag regeringens
förslag till ändring i
bibliotekslagen. Emellertid efterlyser
jag liksom motionärerna dels en
utvärdering av lagen, dels mål för den
nationella bibliotekspolitiken.
Regeringen bör därför utvärdera
lagen och därefter redovisa resultatet
av utvärderingen för riksdagen. I
anslutning härtill bör regeringen
också presentera sina ambitioner för
de svenska biblioteken och de mål som
ska gälla för bibliotekspolitiken.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om utvärdering av
bibliotekslagen. Därmed bifaller
riksdagen motion Kr362 (kd) yrkande 7.
9. Riktlinjer för fonogram
(punkt 22)
av Lennart Kollmats (fp), Gunilla
Tjernberg (kd) och Cecilia Wikström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag
till riktlinjer för fonogram. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Kr361 yrkande 9 och
2004/05:Kr368 yrkande 41 och avslår
proposition 2004/05:1 utgiftsområde 17
punkt 6.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom
motionerna Kr368 (fp) yrkande 41 och
Kr361 (kd) yrkande 9 avvisar vi
regeringens förslag att riktlinjerna
för fonogramstödet hädanefter ska
fastställas av regeringen och inte -
som nu är fallet - av riksdagen.
Vi föreslår därför att det även i
fortsättningen ska ankomma på
riksdagen att godkänna eventuella
ändringar av riktlinjerna för stödet.
10.Folkbildningens framtida
resursbehov (punkt 23)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Kr252
yrkandena 1 och 3 och 2004/05:Kr287
yrkande 3 och avslår motion
2004/05:Kr211.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna Kr252 (c) och
Kr287 (c) har statens anslag till
folkbildningen reducerats kraftigt
sedan början av 1990-talet. På samma
sätt som övriga delar av samhällets
utbildningsinstitutioner, såsom grund-
och gymnasieskolor samt högskolor och
universitet resursmässigt stärkts
under denna period är det väsentligt
att även folkbildningen genom
återställda anslag ges rimliga
förutsättningar för sitt angelägna
uppdrag. Anslaget till folkbildningen
bör därför ökas i syfte att återställa
den neddragning av de statliga
bidragen som skett under den angivna
perioden. Jag förutsätter att
studieförbunden genom detta ökade
resursutrymme prioriterar
studiecirklar och kulturarrangemang
för ungdomar och grupper med särskilda
behov, främst människor med
funktionshinder.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om folkbildningens framtida
resursbehov. Därmed bifaller riksdagen
motion Kr252 (c) yrkandena 1 och 3,
Kr287 (c) yrkande 3 samt avslår motion
Kr211 (kd).
11.Bevarande av Kulturnät Sverige
(punkt 24)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om bevarande av
Kulturnät Sverige. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr256.
Ställningstagande
Vi anser att Kulturnät Sverige är av
stor betydelse för svenskt kulturliv.
Där har man kunnat hitta information
om vad som händer inom kulturen, fått
kunskap om kulturella arrangemang och
information om gallerier, teatrar m.m.
Dessutom har små aktörer som inte har
råd att marknadsföra sig på annat sätt
kunnat sprida information om sin
verksamhet på kulturnätet. Att nu
lägga ned denna portal på Internet
anser vi vara olyckligt. Det är av
vikt att staten och alla aktörer inom
kulturen tar ett gemensamt ansvar för
detta.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om bevarande av Kulturnät
Sverige. Därmed bör riksdagen bifalla
motion Kr256 (m).
12.Proposition om ett
handlingsprogram för svenska
språket (punkt 34)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om en proposition om ett
handlingsprogram för svenska språket.
Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr210.
Ställningstagande
I början av 2002 avslutade Kommittén
för svenska språket sitt arbete genom
att överlämna betänkandet Mål i mun
(SOU 2002:27) till regeringen. Snart
har tre år gått sedan dess. Efter
sedvanlig remissomgång har ingenting
hänt. I likhet med motionärerna bakom
motion Kr210 (m) anser vi att
situationen för det svenska språket
såväl i Sverige som internationellt
och för undervisningen i främmande
språk, hemspråk m.m. är sådan att det
är påkallat att en proposition baserad
på språkutredningens betänkande
snarast utarbetas.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om en proposition i denna
fråga. Därmed bifaller riksdagen
motion Kr210 (m).
13.Vikten av form och design
(punkt 35)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om vikten av form och
design. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Kr233 yrkande 19
och 2004/05:Kr254 yrkande 1.
Ställningstagande
Form och design tar en allt större
plats i våra liv. I bra formgivning
förenas det yttre sköna med det inre
praktiska. Form och design får en ökad
betydelse när utbudet av produkter är
stort och i viss mån likartat.
Produktutvecklingen rör både funktion
och budskap. Form och design är ett
viktigt konkurrensmedel som kan vara
ett strategiskt verktyg för företags
framgång på marknaden. Design är i
lika hög grad en kulturpolitisk och
näringspolitisk fråga som en
utbildningspolitisk fråga. Hemslöjden,
hantverksarvet och designen bör ges
ökad betydelse. Samspelet mellan
utbildning, forskning och olika
aktörer är viktigt. Arkitektur- och
designutbildningarna behöver
reformeras. Aktiva inom hantverksyrken
behöver vidareutbildning om nya
material, miljöanpassning m.m. En
modern lärlingsutbildning är nödvändig
för att slå vakt om de kulturvärden
som hantverken representerar. De
offentliga resurserna på form- och
designområdet bör utnyttjas
effektivare och därför samlas hos
färre aktörer. De offentliga medlen
bör i större utsträckning gå till
utbildning och forskning.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om vikten av form och
design. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna Kr233 (m) yrkande 19 och
Kr254 (m) yrkande 1.
14.
Mötesplatser för form och design
(punkt 37)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om mötesplatser för form
och design. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Kr233 yrkande 20
och 2004/05:Kr254 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att ett åsiktsutbyte behövs
inom form- och designområdet. Det bör
därför finnas flera mötesplatser där
företag och industridesign,
konsthantverk och formgivare samt
arkitekter och brukare kan mötas och
inspireras, bl.a. för att vidga
kunskaperna på området och öka
tillgängligheten också för
allmänheten. Det är angeläget att
inte låsa fast ansvaret på en
institution. Den kompetens som redan
finns på flera håll i landet bör
utnyttjas och utvecklas, t.ex. den som
finns hos Röhsska museet,
Nationalmuseum, Föreningen Svensk Form
och Exportrådet. Det behövs dessutom
en arena, fristående från staten, där
ansvaret samlas för
kvalitetsuppbyggnad samt för
utveckling och forskning. Vilken roll
som det av regeringen inrättade Rådet
för arkitektur, form och design här
kommer att spela återstår att se.
Det har länge funnits önskemål om
ett form- och kunskapscentrum i Stock-
holm. Föreningen Svensk Form,
Stiftelsen Svensk Industridesign
(SVID), Svenska institutet och Svenska
Moderådet skulle kunna samarbeta och
tillsammans med högskolor, näringsliv,
museer och designer bilda denna arena.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om mötesplatser för form och
design. Därmed bör riksdagen bifalla
motionerna Kr233 (m) yrkande 20 och
Kr254 (m) yrkande 4.
15.Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet
(punkt 38)
av Gunilla Tjernberg (kd) och
Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 38 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om finansiering av
Svensk arkivinformations verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Kr303 och 2004/05:Kr362
yrkande 6.
Ställningstagande
Svensk arkivinformation (SVAR), som är
en enhet under Riksarkivet, arbetar
med att genom digitalisering förbättra
tillgängligheten till arkivmaterial
för allmänheten. Verksamheten är
huvudsakligen lokaliserad till Ramsele
där det bl.a. finns en forskarsal
tillgänglig för såväl forskare som
intresserad allmänhet. Verksamheten
bekostas till stor del av
arbetsmarknadspolitiska och
regionalpolitiska medel i form av
lönebidragsanställning och medel från
EU:s strukturfonder.
Under senare år har bidragen
successivt minskat och verksamheten
går med årlig förlust. Den situation
som SVAR nu befinner sig i är närmast
paradoxal. Huvudmannen Riksarkivet
begär av SVAR en budget i balans och
bidragsgivarna kräver minst en
bibehållen, alternativt en utökad,
verksamhet. Vi kräver därför att
regeringen tillsammans med Riksarkivet
ser över SVAR:s framtida organisation
och finansiering samt återkommer till
riksdagen med ett förslag.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet. Därmed
bör riksdagen bifalla motionerna Kr303
(kd) och Kr362 (kd) yrkande 6.
16.Finansiering av utgivningen av
Ordbok över Sveriges dialekter
(punkt 39)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 39 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om finansiering av
utgivningen av Ordbok över Sveriges
dialekter. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr307 och bifaller
delvis 2003/04:Kr242.
Ställningstagande
Budgetåret 1984/85 beslutade riksdagen
att verket över Sveriges dialekter ska
fullbordas. Anledningen till detta
beslut var att den senaste ordboken
från 1860-talet var starkt föråldrad.
Efter den utgåvan har insamling
fortsatt av tiotusentals människor ute
i våra bygder. Nu, 20 år efter
riksdagsbeslutet, kan konstateras att
uppdraget har drivits på sparlåga.
Kostnaderna för fortsättning av
utgivningen är ingalunda oöverkomliga.
Det är snarare en fråga om vilja.
Ordboken vänder sig inte enbart till
fackfolk utan till hela den
intresserade allmänheten. De svenska
dialekternas ordskatt är en omistlig
del av vårt kulturarv som tillhör och
berör oss alla. Kommer inte en
förstärkning snarast förskingras ett
omistligt kulturarv. Regeringen bör
därför enligt min mening skyndsamt
återkomma till riksdagen med ett
förslag till finansiering av ordboken.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om finansiering av
utgivningen av Ordbok över Sveriges
dialekter. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr307 (c) och bifalla
delvis motion Kr242 (c).
17.Stöd till Nordiska
Akvarellmuseet (punkt 41)
av Lennart Kollmats (fp), Kent
Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna
Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om stöd till Nordiska
Akvarellmuseet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr244.
Ställningstagande
Nordiska Akvarellmuseet är det första
museet i sitt slag. Där visas verk som
lånats in från andra nordiska museer i
syfte att ge en samlad bild av nordisk
akvarellkonst.
Akvarellmuseet är inriktat på att
utveckla museet till en nordisk
mötesplats för att stärka den nordiska
akvarellkonsten och forskningen kring
denna. Museet ska också bidra till
nätverksbyggande och marknadsföring av
den nordiska akvarellkonsten.
Då en sådan verksamhet skulle vara
värdefull för utvecklingen av det
nordiska kulturella samarbetet och för
samarbetet på konstens område bör
regeringen vid behandlingen av
budgeten för det nordiska samarbetet
beakta behovet av stöd till Nordiska
Akvarellmuseet.
Vad vi här har framhållit bör
riksdagen med bifall till motion Kr244
(m) som sin mening ge regeringen till
känna.
18.Upphovsrättsliga konsekvenser
vid visning av museiföremål på
Internet (punkt 42)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om upphovsrättsliga
konsekvenser vid visning av
museiföremål på Internet. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr354 yrkande 8.
Ställningstagande
Många museer fotograferar sina föremål
och lägger ut dem på Internet.
Allmänheten kan där på ett enkelt sätt
studera föremålen.
Om Nationalmuseum skulle vilja lägga
ut samtliga sina föremål på nätet
skulle det kosta ca 40 miljoner kronor
i upphovsrättsliga ersättningar, detta
beroende på att många av föremålen
inte är äldre än att de ger konstnären
ersättningsrätt enligt
upphovsrättslagen. Kostnaderna
riskerar alltså att bli oöverstigliga.
Därför är det viktigt att
regleringsbrev för museer förtydligas
i detta avseende.
Vad utskottet här har framhållit bör
riksdagen med bifall till motion Kr354
(c) yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
19.Parlamentarisk referensgrupp
inför kommande filmavtal
(punkt 44)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 44 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om en parlamentarisk
referensgrupp inför kommande
filmavtal. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Kr361 yrkande 15.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr361 (kd) är det
inte acceptabelt att regeringen
ställer riksdagen inför ett redan
färdigförhandlat filmavtal. Redan i
samband med att 2000 års filmavtal
träffades ansåg Kristdemokraterna att
riksda delta i utarbetandet av ett nytt
filmavtal. Eftersom det nu pågående
arbetet med ett nytt filmavtal stött
på en rad svårigheter är det enligt
min åsikt än viktigare att riksdagen
får tillfälle att medverka. Detta bör
ske genom att regeringen tillsätter en
parlamentarisk referensgrupp som ska
vara delaktig i arbetet med det
kommande avtalet.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om en parlamentarisk
referensgrupp inför kommande
filmavtal. Därmed bifaller riksdagen
motion Kr361 (kd) yrkande 15.
20.Regionala resurscentrum för film
och video (punkt 45)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 45 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om regionala
resurscentrum för film och video.
Därmed bifaller riksdagen delvis
motion 2004/05:Kr361 yrkande 14.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion
Kr361 (kd) anser jag att det är
nödvändigt att stödet till filmen
anpassas efter en ny tid med ny teknik
och nya utmaningar. Ett eventuellt
nytt filmavtal får inte innebära
låsningar som hindrar en offensiv
utveckling av svensk film. I det
nuvarande filmavtalet regleras
resurserna till regionala
resurscentrum för film och video. När
nu sådana verksamheter kommit i gång
även i regioner där de tidigare
saknats har Filminstitutet inte
möjlighet att ge dem ekonomiskt stöd.
Filmavtalet har i detta hänseende
blivit en tvångströja i stället för
ett stöd till svensk film.
Genom ett pressmeddelande från
Kulturdepartementet har jag förstått
att kommande filmavtal inte ska
omfatta stöd till regionala
resurscentrum för film och video. Jag
anser därför att riksdagen ska uttala
sig för att regeringen i budgetarbetet
för 2006 beräknar medel för samtliga
resurscentrum.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om regionala resurscentrum
för film och video. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion Kr361 (kd)
yrkande 14.
21.Stödet till sjukhuskyrkan
(punkt 46)
av Gunilla Tjernberg (kd) och
Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 46 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om stödet till
sjukhuskyrkan. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Kr230,
2004/05:Kr231 och 2004/05:Kr232.
Ställningstagande
Sjukhuskyrkan är uppskattad av alla
som kommer i kontakt med den. Det
gäller inte enbart patienter utan även
anhöriga och personal. Alltmer har
sjukhuskyrkan kommit att fungera som
ett starkt stöd för sjukhusens
personal, bl.a. med fortbildning,
krishantering och samtalsstöd. Alla
som arbetar inom sjukhuskyrkan har
efter sina grundutbildningar genomgått
en omfattande vidareutbildning. Det är
församlingarna som anställer
personalen och som står för den
största delen av lönekostnaderna. I en
tid av stress och oro behövs alla goda
krafter i vårt samhälle - inte minst
inom vården. Mot bakgrund av det
anförda föreslår vi att en översyn
görs av stödet till sjukhuskyrkan.
Vi föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
vi anfört om stödet till
sjukhuskyrkan. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna Kr230 (kd), Kr231
(kd) och Kr232 (c).
22.
Handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler (punkt 48)
av Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i
reservationen om handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:Kr238 yrkande 1 och avslår
motion 2004/05:Kr263.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen ska återkomma
till riksdagen med förslag om ökat
stöd till allmänna samlingslokaler som
följer förslagen i
utredningsbetänkandet Allmänna
samlingslokaler (SOU 2003:118).
Utredningen har kartlagt våra
samlingslokaler och konstaterar att vi
har relativt gott om dessa, men att de
är mycket ojämnt fördelade. I många
glesbygdslän är det gott om allmänna
samlingslokaler, däremot saknas de i
många nybyggda bostadsområden och
förorter. Bristen på samlingslokaler
gör att föreningslivet blir hemlöst
och får till följd att vissa
föreningar avvecklas. Samlingslokaler
är till gagn för vår demokrati och är
även ett viktigt inslag i samhällets
drogförebyggande arbete. Det finns en
påtaglig risk att det saknas miljöer
som är anpassade för ungdomsgrupper
och nya föreningar för exempelvis
olika invandrargrupper.
Jag anser att det är högst rimligt
att i statsbudgeten följa utredarens
förslag att höja stödet för ombyggnad
och handikappanpassning till 50
miljoner kronor.
Jag föreslår att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad
jag anfört om handikappanpassning av
allmänna samlingslokaler. Därmed bör
riksdagen bifalla motion Kr238 (kd)
yrkande 1 och avslå motion Kr263 (s).
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda
yttranden. I rubrikerna anges inom
parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Pris- och löneomräkning (punkt
2)
Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v) anför:
Vi har länge drivit frågan om att
stödet till de fria grupperna,
amatörkulturen m.m. ska pris- och
löneomräknas på samma sätt som gäller
för andra anslag. Utskottet föreslår
nu att riksdagen ska göra ett
tillkännagivande om att man ska
utvärdera effekterna av det nuvarande
pris- och löneomräkningssystemet och
dess tillämpning på anslagen inom
kultursektorn. Vi stöder detta förslag
och har därför avstått från att
reservera oss på denna punkt. Vi
förutsätter emellertid att regeringen
skyndsamt genomför den begärda
utvärderingen.
2. Pensionsvillkor vid teater-,
dans- och musikinstitutioner
(punkt 3)
Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v) anför:
Vi tycker att den lösning som
regeringen kommit fram till när det
gäller de statsunderstödda
scenkonstinstitutionernas
pensionspremier är bra. Den har goda
förutsättningar att ge de berörda
institutionerna möjlighet att ta ett
eget ansvar för pensionskostnadernas
fortsatta utveckling.
Många frågor återstår emellertid att
lösa. Regeringen har i
budgetpropositionen avdelat 15
miljoner kronor för att komma till
rätta med den kompletterande
ålderspensionen för scenkonstnärerna -
Kåpan - och det tycker vi är bra. Men
tillskottet motsvarar bara halva det
belopp som krävs för att
scenkonstnärerna ska få en
kompletterande ålderspension likvärdig
den som gäller för statligt anställda.
Vi förutsätter därför att regeringen
snarast återkommer med ett förslag om
återstående finansiering så att även
denna fråga får en långsiktig lösning.
I det sammanhanget får inte de fria
gruppernas pensionsproblem glömmas
bort. Regeringen måste ta ansvar för
att pensionsproblemen löses även för
den fria scenkonsten.
3. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)
Kent Olsson, Lena Adelsohn
Liljeroth och Anna Lindgren (alla
m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister har den 24 november
2005 fastställt ekonomiska ramar för
statsbudgetens utgiftsområden och
godkänt regeringens förslag till
beräkning av statsbudgetens inkomster
avseende 2005. Riksdagen har samtidigt
fastställt utgiftstaket för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten för åren 2005
och 2006.
Moderata samlingspartiet har i
partimotionen Fi231 En politik för
arbete samt i olika kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att bryta bidragsberoende och
utanförskapskap, ge fler medborgare
makt över den egna vardagen samt
trygga goda statsfinanser och en
långsiktig finansiering av välfärden.
Vi vill satsa på offentliga
kärnverksamheter som sjukvård,
rättstrygghet och skola i stället för
på bidragssystemen.
Vi föreslår en växling från
subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla,
främst för låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar
vi de människor som är i störst behov
av gemensamma insatser och som har små
eller inga möjligheter att påverka sin
egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna ska tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt
kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma.
När riksdagens majoritet genom
rambeslutet givit budgetpolitiken en
annan inriktning har vi avstått från
att ta ställning i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 17. Det har vi gjort
trots att våra förslag mer än väl ryms
inom den fastlagda ramen för
utgiftsområdet. Anledningen till detta
är att vi ser vårt budgetalternativ
som en odelbar helhet där ingen del
kan brytas ut och behandlas isolerat
från de övriga.
Vår utgångspunkt när det gäller
kulturpolitiken är att staten ska
koncentrera sina insatser till i
princip tre områden, nämligen att
främja barn- och ungdomskultur, att
värna vårt gemensamma kulturarv samt
att ge landets kulturskapare
ordentliga förutsättningar för sitt
konstnärliga arbete.
Kultur handlar om kreativitet, om
upplevelser, om tankeutbyte, om
bildning och om engagemang. Kultur
handlar alltid om människor och deras
liv. Det handlar om att uppleva, om
att bli berörd, om att värna och om
att skapa.
Vi vill framhålla att det finns goda
exempel runt omkring oss på hur
levande kultur kan existera utan
garantier från samhället. Det gäller
bl.a. körsång, bildkonst, amatörteater
och hembygdsföreningar. Men kulturen
behöver självklart också det allmännas
stöd. Bibliotek, opera, teater, dans
och musik är exempel på
kulturverksamheter som samhället kan
behöva ge stöd. Ett samhälle som vill
bli betrakat som ett kultursamhälle
måste hålla sig med bibliotek,
föremålssamlingar, arkiv och andra
dokumentationssamlingar. De är
nödvändiga för såväl utbildningen som
folkbildningen.
Hade vårt budgetalternativ fått
riksdagens stöd den 24 november skulle
vi i den fortsatta budgetbehandlingen
ha förordat följande lösningar för
utgiftsområde 17. Vår politik på detta
område finns mer ingående beskriven i
motionerna Kr233 (m), Kr239 (m) och
Kr254 (m).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot
Kulturrådets dominerande roll och
föreslår en minskning av
kulturbyråkratin. Vi anser därför att
anslaget till Kulturrådet bör minskas
med 5 miljoner kronor.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
På senare år har det blivit alltmer
uppenbart att såväl Göteborgsoperan
som Malmöoperan inte klarar sig
ekonomiskt. Särskilt akut har
situationen varit för Malmöoperan. Vi
anser att det är väsentligt att de
båda scenerna får goda ekonomiska
förutsättningar redan nu. I vårt
budgetalternativ tillförs
Göteborgsoperan ytterligare 12
miljoner kronor per år under perioden
2004-2006 medan bidraget till
Malmöoperan under samma period ökar
med 8 miljoner kronor per år.
Vi vill dessutom minska stödet till
Rikskonserter med 20 miljoner kronor.
Av detta belopp använder vi 8 miljoner
kronor som en förstärkning av stödet
till länsmusiken.
De fria teatergrupperna lever under
mycket knappa villkor. Lönerna är
minst sagt låga och idealiteten är
mycket hög. Samtidigt är de fria
teatergruppernas arbete och insats för
att sprida teaterkultur oerhört
viktiga, dels för att de ofta står för
en förnyelse av scenkonsten, dels för
att de når personer som annars kanske
inte skulle besöka en teater. För de
tre kommande åren vill vi därför öka
bidraget till de fria teatergrupperna
med 15 miljoner kronor per år.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
Vi motsätter oss att de statliga
bidragen för konstnärlig utsmyckning i
den offentliga miljön också ska kunna
användas för andra miljöer än
statliga. Vår uppfattning är att
staten bör renodla sitt ansvar för
olika kulturverksamheter och inte ta
på sig ytterligare ansvar och
utgifter. Vi föreslår därför att detta
stöd ska minskas med 11 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:19-28:20)
I vårt budgetalternativ ingår en lång
rad förslag som gör att konstnärers
ekonomiska situation blir enklare,
stabilare och mer förutsägbar.
Konstnärer måste ges villkor som gör
det möjligt för dem att leva på sitt
arbete. För det krävs en politik som
undanröjer skatter, byråkrati och
regler som i dag missgynnar denna
grupp. Med vårt budgetalternativ visar
vi hur en sådan politik kan utformas.
Dessa förslag gör det samtidigt
möjligt att minska den av regeringen
föreslagna nivån på ersättningar och
bidrag till konstnärer med 50 miljoner
kronor.
Kulturmiljö (28:25-28:27)
Det arbete som bedrivs runt om i
landet för att bevara vårt kulturarv
är omfattande. Inte minst landets
länsmuseer arbetar med sådana frågor
på ett förtjänstfullt sätt. Trots att
behoven är stora minskar regeringen på
detta anslag. Vi finner det mycket
märkligt och tillför för egen del
anslaget 18 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Museer och utställningar
(28:28-28:35)
När regeringen för ett år sedan
föreslog att fri entré skulle införas
på några statliga museer avvisade vi
förslaget. När regeringen nu
återkommer och föreslår att kretsen av
museer med fri entré ska utökas
ställer vi oss lika avvisande.
Regeringen har motiverat sitt förslag
med att nya grupper då kommer att söka
sig till museerna. Hittills har
emellertid inga nya grupper nåtts.
Ökningen av antalet besökare beror i
första hand på att de redan vana
museibesökarna nu gör fler besök.
Vi vill avbryta satsningen på fri
entré, inte utöka den. Ett viktigt
skäl är att den fria entrén snedvrider
villkoren på museiområdet. Staten kan
införa fri entré genom att använda
skatteintäkter, vilket är ogörligt för
andra museer. Genom att vi motsätter
oss fri entré kan vi minska anslaget
på detta område med 96 miljoner
kronor.
En minskning med 13 miljoner kronor
gör vi eftersom vi anser att
statsbidraget till Arbetets museum ska
upphöra. Museet har skapats på
initiativ av olika intressegrupper som
inte sett till att verksamheten har de
medel som behövs för att fortleva av
egen kraft. Av politiska skäl har
sedan det ekonomiska ansvaret för
verksamheten övertagits av staten,
vilket vi vänder oss emot av
principiella skäl.
Staten bör enligt vår mening satsa
på bättre museipedagogik för att nå
barn och ungdomar. I detta syfte
avdelar vi ytterligare 15 miljoner
kronor till länsmuseernas pedagogiska
arbete.
Anslaget till Riksutställningar bör
enligt vår mening minskas med 16
miljoner kronor. Vi vill i stället
föra över mer resurser till regional
kulturverksamhet, däribland till
regionmusiken.
Slutligen föreslår vi på detta
område att anslaget till Forum för
levande historia ska tillföras
ytterligare 20 miljoner kronor för att
där användas till en särskild
upplysningskampanj om
nationalsocialismens, kommunismens och
fascismens brott mot mänskligheten.
Ungdomspolitik (29:1-29:2)
Moderata samlingspartiet anser att
bidraget till Ungdomsstyrelsen bör
minskas med 5 miljoner kronor. Våra
synpunkter i övrigt när det gäller
Ungdomsstyrelsen och ungdomspolitiska
frågor har vi redovisat i motion Kr1
som behandlats i kulturutskottets
ungdomspolitiska betänkande
2004/05:KrU2.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Stödet till idrotten har i innevarande
års budget minskats med 7 miljoner
kronor. När förslaget behandlades av
riksdagen avvisade vi moderater detta.
Minskningen innebär att
Riksidrottsförbundets möjligheter att
stödja special- och distriktsförbunden
inskränks, vilket särskilt kommer att
drabba de mindre förbunden. Detta
anser vi oroväckande då dessa mindre
förbund redan i dag har en pressad
ekonomisk situation. Vi vill därför nu
öka stödet till idrotten med 10
miljoner kronor.
Folkbildning (25:1-25:3)
Bidraget till folkhögskolor ingår i
anslaget Bidrag till folkbildningen.
Vi vill att folkhögskolebidraget i
stället ska redovisas på utgiftsområde
16 Utbildning och
universitetsforskning och föreslår
därför att 900 miljoner kronor
omfördelas dit. Dessutom vill vi
minska det kvarvarande anslaget med
300 miljoner kronor. Enligt vår mening
borde nämligen studieförbunden kunna
öka sin uppdragsutbildning och annan
icke-bidragsberoende utbildning i
denna omfattning.
4. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)
Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström ( båda fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalernas budgetförslag
för 2005 syftar till att dels förändra
de ekonomiska förutsättningarna så att
en högre stabil tillväxt uppnås, dels
ge den dryga miljon människor som står
utanför arbetsmarknaden möjlighet att
komma in och bidra med en egen
arbetsinsats. För att åstadkomma detta
är det nödvändigt att fler arbetar och
att statsskulden minskar. Ett viktigt
verktyg för att uppnå detta är sänkta
skatter på arbete och företagande.
Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, rättssäkerhet, utbildning,
vård och omsorg samt förbättringar för
handikappade. Vi skapar utrymme för
detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan
och en reformerad
arbetsmarknadspolitik.
Vår liberala kulturpolitik utgår från tre mål -
frihet, mångfald och kvalitet.
Frihet betyder bl.a. en konkret
frihet att vända sig till flera och
olika finansieringskällor. Mångfalden
finansieringsmodeller kan ge rum för
en mångfald av olikartade produktioner
och distributionsmodeller. Kvalitet
föds just i det kraftfält på vilket
mångfaldens skeenden fritt samspelar.
Den vars livsvillkor aldrig speglas
i det kulturella utbudet kan inte
känna någon samhörighet med kulturen i
det land hon lever. Om kulturen
brister i bredd blir den likriktad och
bidrar till utanförskap. Däremot kan
kulturen, genom att uppvisa en
mångfald och bredd i perspektiv, bidra
till att överbrygga klyftor och betona
det allmänmänskliga och enande snarare
än det åtskiljande och särande.
Kulturen är en verksamhet med ett
egenvärde, men det hindrar inte att
man kan se klara kopplingar mellan ett
vitalt och nyskapande kulturliv och
den ekonomiska tillväxten. Det finns
en föreställning om kultur och
kommunikation som ett slags onödigt
smycke, en marginell företeelse som
kräver subventioner men aldrig ger
vinst. Vi behöver ta till oss en helt
annan syn. Att inte satsa på kultur i
dag är detsamma som att stänga sig ute
från morgondagens världsomfattande
arbetsmarknad.
Långsiktighet, effektivitet och
kvalitetsmedvetande måste prägla
politiken på kulturområdet i än högre
grad än på andra områden.
Kulturverksamhet kräver längre
planeringshorisont än många andra
verksamheter. Det gäller förstås
kulturskaparnas villkor, deras
möjlighet till försörjning och deras
utbildning. Det gäller också hela det
rika kulturarv som skapar
referensramar och utgångspunkter för
dagens produktioner.
Satsningen på fri entré på de statliga
museerna har mycket riktigt blivit den
gökunge i kulturbudgeten som
Folkpartiet varnade för när förslaget
först fördes på tal. Den tränger ut
betydligt mer angelägna
kulturpolitiska uppgifter. Det har
inte heller hittills synts några
tecken på att nya grupper besöker
museerna för att det är gratis.
Vi menar att det offentliga
kulturstödet bör förstärkas samt ges
en tydligare prioritering efter
ovanstående principer. Riksdagen har
dock den 24 november 2004 beslutat om
fördelningen av utgifter på
utgiftsområden för 2005 i enlighet med
regeringens förslag. Ramen för
utgiftsområde 17 har därvid
fastställts till 8 956,5 miljoner
kronor. I motionerna Kr364, Kr369 och
N409 presenterar vi vårt förslag med
en ramnivå som ligger 93,4 miljoner
kronor över den av riksdagen
fasställda nivån. Vårt förslag har
således fallit. Vi har därför avstått
från att ta ställning när
kulturutskottet nu beslutat om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner föreslår vi att
anslaget till Kulturrådet ska minskas
med 5,65 miljoner kronor. Genom ökade
anslag till regionala institutioner
och minskat behov av statlig styrning
av kulturmedlen kan nämligen anslaget
till Kulturrådet minskas med 6
miljoner kronor. Därtill kommer en
besparing på 2 miljoner kronor genom
att Kulturnät Sverige bevaras men får
en annan finansiering än via allmänna
medel. Slutligen innehåller vårt
förslag en ökning av
myndighetsanslaget med ett belopp
motsvarande de medel som Kulturrådet
disponerar för administrativa
kostnader under anslagen 28:6, 28:7
och 28:9. Sammantaget ger detta den av
oss föreslagna anslagsminskningen.
Vidare föreslår vi en ökning av
anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling och
samarbete med 33 miljoner kronor.
Till största delen är ökningen ämnad
att täcka de statligt finansierade
institutionsteatrarnas ökade
pensionskostnader. Därutöver rymmer
vårt förslag även satsningar på
förberedelser inför Mångkulturåret
2006. Vi anser att invandrare och
minoritetsgrupper behöver få ökat stöd
för att värna om sina språkliga och
kulturella identiteter. Slutligen
föreslår vi en ny satsning, om 4
miljoner kronor, på arbete med en
nationell bevarandeplan för
kulturföremål och arkivalier på mindre
institutioner och i privata samlingar.
Ansvaret för detta bör delas mellan
Kungliga biblioteket,
Riksantikvarieämbetet och Statens
kulturråd.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Vi föreslår i vår budgetmotion att
anslagen till Operan och Dramaten ökas
med vartdera 3 miljoner kronor. Vi
menar att det konstnärliga
utvecklingsarbetet på teaterns,
dansens och operans område i stor
utsträckning vilar på
nationalscenerna. Även anslaget till
Dansens Hus behöver enligt vår
uppfattning räknas upp medan anslaget
till Rikskonserter kan minskas med 10
miljoner kronor.
Vi påminner också om att Folkpartiet
har föreslagit att anslaget 26:6
Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner ska ökas
med 30 miljoner kronor. Av beloppet
bör 5 miljoner kronor riktas till
Göteborgsoperan. Resten av ökningen
bör användas för att förstärka
länsmusikorganisationernas respektive
de regionala teatrarnas bidrag.
Folkpartiet liberalerna har också
föreslagit att anslaget 28:7 Bidrag
till vissa teater-, dans- och
musikändamål ska tillföras 23 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Vårt yrkande innebär att de fria
teatergrupperna, som är en stor
tillgång för svenskt teaterliv och som
lever under stark ekonomisk press,
borde ha fått en förstärkning om 20
miljoner kronor. Vidare innebär
yrkandet att 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag bör anvisas
Sveriges Teatermuseum, tidigare
benämnt Drottningholms teatermuseum,
och att
2 miljoner kronor utöver regeringens
förslag bör anslås till Drottningholms
slottsteater för att teatern ska kunna
bedriva en föreställningsverksamhet
som ligger på högsta internationella
nivå.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
I våra budgetmotioner har vi
föreslagit en satsning på 13 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för
folk- och skolbibliotekens bokinköp,
varvid biblioteken på små orter bör
prioriteras. Satsningen föreslås bli
finansierad delvis genom att vi
samtidigt föreslår att En bok för alla
ska koncentrera sin bokutgivning på
barn- och ungdomslitteratur och
upphöra med utgivning av
vuxenlitteratur. Därmed skulle
bidraget till En bok för alla kunna
dras ned med 3,5 miljoner kronor. Vi
anser att det inte finns samma behov
av en subventionerad vuxenutgivning
efter det att bokmomsen sänkts.
Vi har också föreslagit att
kulturtidskriftsstödet, som inte ökats
under en följd av år, ska förstärkas
med 4 miljoner kronor för att göra det
möjligt att öka bidragen till
tidskrifter som redan får stöd och att
även öka antalet tidskrifter med stöd.
Vidare föreslår vi att 1 miljon kronor
ska användas för att bygga upp en
paraplyorganisation som ska tillvarata
kulturtidskrifternas upphovsrättsliga
intressen genom Bonus Presskopia.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
Folkpartiet liberalerna har föreslagit
en minskning av anslaget till
konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön med 7 miljoner
kronor med motiveringen att kommuner
och landsting bör öka sitt
kostnadsansvar och att staten därmed
kan minska sitt. Vi menar dessutom att
den prioritering som regeringen ger
uttryck för genom att minska beloppet
för det begärda bemyndigandet gällande
inköp av konstverk är felaktig.
Bemyndigandet bör enligt vår
uppfattning gälla 10 miljoner kronor
även för 2005 (se separat reservation
med anledning av förslagspunkt 15 i
betänkandet).
Ersättningar och bidrag till
konstnärer (28:19-28:20)
Vi föreslår i vår budgetmotion att
anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag
till konstnärer ska ökas med 3
miljoner kronor. Vi välkomnar
regeringens förslag att
Konstnärsnämnden ska få ett utvidgat
uppdrag som omfattar bl.a. rådgivning
till konstnärer angående hur de
sociala trygghetssystemen fungerar. I
arbetet bör även inkluderas rådgivning
syftande till att underlätta för
utövande konstnärer att starta
företag. Vi menar dock att anslaget
inte ska minskas som regeringen
föreslår.
Arkivfrågor (28:21-28:24)
Vi menar att det nu är dags att
utveckla system och rutiner för att
bygga upp en heltäckande arkivstrategi
som är anpassad för den moderna
digitala miljön. Vi anvisar i vår
budgetmotion 2 miljoner kronor under
2005 och 2006 för en förstudie med
detta syfte.
Vi har föreslagit en utökad satsning
på Ordbok över Sveriges dialekter. Det
är enligt vår uppfattning viktigt att
arbetet med ordboken inte sinkas som
en följd av bristande resurser.
Museer och utställningar
(28.28-28:34)
Folkpartiet motsätter sig regeringens
satsning på fri entré. Vi anser det
betydligt mer angeläget att satsa på
höjd kvalitet i museerna och
samlingsvård i stället för fri entré.
Enligt vår uppfattning bör de
offentligt finansierade museerna i
stället erbjudas möjligheten att
införa fri entré för barn och
ungdomar.
Vi har föreslagit att
Riksantikvarieämbetets
myndighetsanslag ska minskas med 1
miljon kronor. Ämbetets arkeologiska
uppdragsverksamhet bör enligt vår
uppfattning avskiljas från
myndighetsuppgifterna och fullt ut
självfinansieras . Vi har vidare
föreslagit en ökning av anslaget till
Moderna museet på
3 miljoner kronor och 11 miljoner för
en satsning på vård av museernas
samlingar.
Vidare har vi föreslagit att
anslaget 28:29 Centrala museer i
stiftelseform ska få en förstärkning
med 5 miljoner kronor och anslaget
28:30 Bidrag till regionala museer med
16,5 miljoner kronor.
Anslagsökningarna ska bl.a. användas
till särskilda insatser för vård av
samlingarna. Dessutom har vi avsatt
0,5 miljoner kronor till
Marionettmuseet och 2 miljoner kronor
till Nordiska Akvarellmuseet. Vi
påminner också om att vi har
föreslagit att även de regionala
museerna ska erbjudas möjligheten att
införa fri entré för barn och
ungdomar.
Folkpartiet föreslår också att
anslaget 28:33 Riksutställningar ska
minskas med 5 miljoner kronor. Vi
anser att Riksutställningars uppdrag
att producera utställningar borde
kunna överföras på de större kommunala
och regionala museerna och att
myndigheten i stället skulle kunna
koncentrera sig på att bistå övriga
delar av museiväsendet genom att
aktivt medverka till att produktioner
från olika museer distribueras i
landet.
Trossamfund (28:38-28:39)
I Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner har föreslagits en
ökning av anslaget till trossamfunden
med 10 miljoner kronor med tanke på
trossamfundens stora ansvarsområde.
Bland annat är det väsentligt att
sjukhuskyrkan kan ges ökade
statsbidrag.
Mediepolitik (27:1-27:4)
Folkpartiet liberalerna anser att
förhandsgranskningen av vuxenfilmer
ska avskaffas. En sådan åtgärd skulle
minska arbetet vid Statens biografbyrå
och därmed byråns kostnader. Mot denna
bakgrund har vi föreslagit att
anslaget 27:1 Statens biografbyrå ska
minskas med 3,5 miljoner kronor.
Folkbildning (25:1-25:3)
Folkpartiet har föreslagit en ökning
av bidraget till folkhögskolorna med
31 miljoner kronor. Folkhögskolornas
roll bör uppvärderas och resurserna
för undervisningen förstärkas så att
fortsatt utveckling av deras speciella
pedagogiska former inte blir
eftersatt. Under en rad av år har
mycket lite hänt med anslagen till
folkhögskolorna och nu räcker inte
resurserna till för att nå de högt
uppställda målen i de former som är
folkhögskolornas särskilda styrka.
5. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
Inledning
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken än den regeringen
och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ
tar sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad
ohälsa, förbättrad lönebildning och
strategiska skattesänkningar på arbete
och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att
sysselsättningen ska kunna öka i en
sådan utsträckning att välfärden
tryggas för alla. Det handlar bl.a. om
en mer flexibel arbetsmarknad, sänkta
skatter på arbete och företagande,
förnyelse av den offentliga sektorn
för att bättre möta brukarnas behov,
ökad valfrihet inom familjepolitiken,
ett återupprättat rättsväsende, en
stärkt ekonomisk situation för
pensionärerna, en förbättrad
infrastruktur och en stärkt
kulturpolitik.
Inom ramen för marknadsekonomin vill
vi förena frihet och solidaritet.
Grundläggande är frihet under ansvar.
Enskilda initiativ och personligt
ansvarstagande ska uppmuntras. Statens
uppgift är att säkra en grundläggande
ekonomisk trygghet för alla. Det sker
genom socialpolitiken, skattesystemet,
lagar och den offentliga verksamheten.
Kulturen har en självklar plats i den
kristdemokratiska ideologin och där
hämtar vår kulturpolitik sin näring.
Här finns de tre grundprinciper som
utgör basen för vår syn på kulturen
och kulturpolitikens ansvar.
För det första grundas vår
kulturpolitik i den kristdemokratiska
synen på människan - hennes
förutsättningar, behov och uppgift.
Kristdemokraterna menar att människan
kräver tillfredsställelse av mer än
sina materiella behov för att
överleva. För att växa och bli hel
krävs en immateriell, andlig och
kulturell dimension liksom relationer
och gemenskap med andra. Den politik
vi formar utgår ifrån hela människan
och ser till alla hennes behov. Att
värna om människans immateriella inre
liv är därför lika självklart för oss
som att garantera hennes materiella
behov. Kulturen utgör en avgörande del
i människans tillvaro och kan vara en
väg att uppfylla hennes immateriella
behov. Genom kulturen kan människor
finna mening i tillvaron och utvecklas
både som individer och i sina
relationer med andra. Att värna
kulturen är därför en grundläggande
uppgift för politiken.
Den kristdemokratiska ideologin
handlar också om ansvar och
förvaltarskap. Vi menar att vi som
lever i dag har en skyldighet att
efter bästa förmåga förvalta det som
lämnats till oss. Det handlar
naturligtvis om att värna jordens
materiella tillgångar men också om att
bevara det immateriella arv av tankar,
värderingar och idéer som lämnats till
oss från tidigare generationer.
Bevarandet av kulturarvet, såväl det
andliga som det materiella, är därför
självklart för oss. Det handlar både
om de kulturvärden som lämnats till
oss från tidigare generationer och om
de som tillkommer i vår egen tid.
Den tredje principen i den
kristdemokratiska ideologin som ligger
till grund för vår kulturpolitik
handlar om subsidiaritet. Alla beslut
ska fattas så nära den enskilda
människan som möjligt. Endast i de
fall man kan motivera att det är mest
effektivt att besluten fattas på en
högre nivå ska besluten flyttas dit.
Grundprincipen är att högre nivåer ska
vara ett stöd för de lägre.
Kulturpolitiken ska utifrån detta
synsätt utgå ifrån den enskilda
människan och hennes behov. Kulturen
ska inte styras av beslut uppifrån
utan frodas bland de människor som
utgör hennes kärna.
Med människan i centrum och med
aktning för kulturens oersättliga
betydelse för hennes välbefinnande
bygger vi den kristdemokratiska
kulturpolitiken.
Riksdagen har den 24 november 2004
beslutat om fördelningen av utgifter
på utgiftsområden för 2005 i enlighet
med regeringens förslag. Ramen för
utgiftsområde 17 har därvid
fastställts till 8 956,5 miljoner
kronor. Vårt förslag till ramnivå
ligger 7 miljoner kronor över denna
nivå och har därmed fallit. Jag har
därför avstått från att ta ställning
när kulturutskottet nu beslutat om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.
Kristdemokraternas budgetförslag
rörande utgiftsområde 17 finns i
motionerna Kr358, Kr361, Kr362 och
Kr363.
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
Vi kristdemokrater föreslår i vår
budgetmotion, Kr363, att anslaget till
Statens kulturråd (28:1) ska minskas
med 1 miljon kronor och att den del av
anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete som avser medel till
regeringens disposition ska minskas
med 2 miljoner kronor. Samtidigt
föreslås i motionen att anslaget 28:2
ska tillföras 1 miljon kronor för en
satsning på amatörkulturen, vilket
innebär att detta anslag totalt borde
minskas med 1 miljon kronor.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
Jag påminner om att Kristdemokraterna
i motion Kr363 föreslår en satsning på
den regionala teatern, dansen och
musiken (anslaget 28:6) med 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Av
motion Kr361 (kd) framgår att en del
av ökningen är avsedd för
Göteborgsoperan, som sedan invigningen
1994 uppnått mycket goda resultat och
nått ut till en bred publik. Vidare
föreslås att även Dalhalla ska få ett
ökat statligt stöd inom ramen för den
regionala tea-ter-, musik- och
dansverksamheten. Dalhalla är av
nationellt intresse och motsvarar
mycket väl de krav som kan ställas på
en musikteaterinstitution.
Jag vill också påminna om att
Kristdemokraterna i motion Kr363
föreslår att anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål
ska ökas med 10 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Ökningen är
avsedd för de fria grupperna.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
Vi har i vår budgetmotion, Kr363,
föreslagit en minskning av
Litteraturstödet (anslaget 28:9) med 5
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Vår motivering
till minskningsförslaget återfinns i
motion Kr362 (kd), där vi skriver att
det inte längre är motiverat att
staten finansierar En bok för allas
utgivning av vuxenlitteratur till
lågpris. Tack vare den kraftigt
expanderande pocketboksmarknaden finns
nämligen nu en stor mängd
kvalitetslitteratur för vuxna
tillgänglig till ett lågt pris.
I motion Kr362 (kd) har vi
uppmärksammat att det statliga stödet
till kulturtidskrifterna har legat
stilla i många år, vilket inneburit
att stödets realvärde har sjunkit. Som
en följd av detta har Kulturrådet
tvingats minska antalet tidskrifter
som ges statligt stöd. Samtidigt har
tidskrifternas kostnader för tryckning
och distribution ökat. Vi föreslår
därför i motion Kr363 (kd) en ökning
av stödet till kulturtidskrifterna
(anslaget 28:10) med 1,5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
Vidare har vi i budgetmotionen,
Kr363 (kd), föreslagit att bidraget
till LL-stiftelsen (anslaget 28:12)
ska tillföras 1 miljon kronor utöver
regeringens förslag. Vår motivering
till ökningsförslaget finns i motion
Kr362 (kd), där vi erinrar om att LL-
stiftelsen för några år sedan startade
utgivning i begränsad skala av
lättläst barn- och ungdomslitteratur.
Uppräkningen av anslaget behövs för
att denna verksamhet ska kunna
utvecklas och för att antalet utgivna
titlar ska kunna utökas utan att
utgivningen av vuxenlitteratur
drabbas.
Arkiv (28:21-28:24)
Jag påminner om att Kristdemokraterna
i motion Kr363 föreslagit att bidraget
till regional arkivverksamhet
(anslaget 28:22) ska ökas med 1 miljon
kronor utöver regeringens förslag. I
motion Kr362 (kd) har vi framfört att
verksamheten vid de regionala arkiven
inklusive folkrörelsearkiven behöver
få möjlighet att utvecklas och att
anslaget därför bör förstärkas.
Kulturmiljö (28:25-28:27)
Vi kristdemokrater har i vår
budgetmotion, Kr363, föreslagit att 5
miljoner kronor ska anvisas för
kulturmiljövården under 2005 utöver
regeringens förslag. Vårt förslag görs
mot bakgrund av att vi önskar att
några av de förslag som lagts fram av
den s.k. Kulturbebyggelseutredningen
ska genomföras. Av motion Kr362 (kd)
framgår dessutom att vi vill omfördela
1 miljon kronor inom anslaget till
förmån för landets hembygds- och
fornminnesföreningar.
Museer och utställningar (28:28-28:35)
Kristdemokraterna avvisar i motionerna
Kr362 och Kr363 regeringens generella
satsning på fritt inträde till de
statliga museerna. Vi menar att denna
reform framför allt gynnar dem som bor
i Stockholmsområdet. Dessutom riskerar
den att slå ut privata eller
stiftelsedrivna museer. Vi anser också
att den stora kostnaden för reformen
måste ställas mot andra
kulturpolitiska prioriteringar. Våra
förslag på museiområdet innebär i
stället att vi begränsar regeringens
satsning på fri entré-reformen till
att avse barn och unga. Vidare innebär
vårt förslag att det regionala
museianslaget utökas med 15 miljoner
kronor så att också de regionala
museerna kommer att omfattas av fri
entré-reformen för barn och unga.
Genom vårt förslag skapas dessutom
utrymme för oss att avsätta särskilda
medel för vård av samlingarna och för
museernas säkerhet.
För anslaget 28:28 Centrala museer:
Myndigheter innebär vårt förslag att
medlen för fri entré minskas med 49
miljoner kronor samtidigt som
satsningen på vård av samlingarna och
säkerhet ökas med 7 miljoner kronor.
Totalt sett minskas anslaget därmed
med 42 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
För anslaget 28:29 Centrala museer:
Stiftelser innebär förslaget att
medlen för fri entré minskas med 8
miljoner kronor samtidigt som en
satsning på
1 miljon kronor görs på vård av
samlingarna och säkerhet. Totalt sett
minskas anslaget därmed med 7 miljoner
kronor jämfört med regeringens
förslag.
För anslaget 28:30 Bidrag till
regionala museer innebär förslaget att
anslaget ökas med 15 miljoner kronor
för fri entré för barn och unga samt
att en satsning på 8 miljoner kronor
görs på vård av samlingarna och
säkerheten. Totalt sett ökas anslaget
därigenom med 23 miljoner kronor.
Vi hade också velat öka anslaget
28:31 Bidrag till vissa museer med 1,5
miljoner kronor, medel som vi avsatt
för Sveriges Teatermuseum.
Även i år föreslår Kristdemokraterna
att 2 miljoner kronor ska tillföras
anslaget 28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler utöver regeringens
förslag. I vår motion Kr358 framför vi
att det är motiverat att se över nivån
på anslaget med tanke på de behov som
finns. I avvaktan på att en översyn
kommer till stånd har vi ansett att
resurstillskottet ska användas till
handikappanpassning av lokaler.
Trossamfund (28:39)
Jag vill påminna om att
Kristdemokraterna i sin budgetmotion
samt i motion Kr358 har föreslagit att
trossamfundens verksamhetsbidrag ska
ökas med
5 miljoner kronor och att
trossamfundens lokalbidrag ska ökas
med 3 miljoner kronor. En del av
ökningen ska - föreslår vi - användas
för sjukhuskyrkans verksamhet. Totalt
sett bör anslaget 28:39 Stöd till
trossamfund ökas med 8 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
I flera motioner har Kristdemokraterna
föreslagit att bidraget till allmänna
samlingslokaler ska ökas. Partiet
anser nämligen att lokalerna har en
avgörande betydelse för ett levande
kulturliv. I motion Kr363 (kd)
föreslår vi att stödet ska tillföras 5
miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
6. Anslagen för 2005 inom
utgiftsområde 17 (punkt 4)
Birgitta Sellén (c) anför:
Inledning
Centerpartiet har utvecklat sin syn på
kulturpolitiken dels i motion Kr354,
dels i budgetmotion Kr389. Jag vill
bl.a. framhålla följande.
Vi i Centerpartiet anser att
satsningar på kultur är
samhällsekonomiskt lönsamma och ger
många positiva bieffekter. Alla
människor i landet ska kunna ta del av
ett levande kulturliv. Kulturen ska
finnas i vardagslivet - i
folkrörelser, föreningsliv, på
arbetsplatser, i bostadsområden etc.
Vår välfärd beror inte bara på
tekniska och ekonomiska faktorer.
Kulturen utvecklar det civila
samhället och håller det demokratiska
samtalet levande. Förutom att kulturen
har ett värde i sig, som inte nog kan
betonas, är den kreativitet som
stimuleras genom kulturen avgörande
för samhällets utveckling.
Centerpartiet anser att
kulturpolitiken i huvudsak ska styras
lokalt och regionalt. Människor måste
själva få vara med och bestämma hur de
vill utforma och ta del av kulturen.
Om människor får större möjligheter
att påverka och ta del av
kulturutbudet på sin ort kan ett
levande kulturliv i hela landet
skapas. För att stärka människors
möjlighet att ge liv åt kulturen och
för att få ett levande kulturliv nära
människor i hela landet behövs ökade
satsningar på verksamheter som gynnar
detta ändamål.
I motion Kr252 (c) har vi utvecklat
vår syn på folkbildningen. Av motionen
framgår att Centerpartiet har en stark
tro på människans vilja och förmåga
att ta ansvar och vara delaktig. På
denna tilltro grundas Centerpartiets
vilja att förnya demokratin och
politiken. En levande demokrati
förutsätter många mötesplatser där
människor kan träffas, skaffa sig nya
kunskaper och erfarenheter samt utbyta
åsikter och tankar. Grunden i en
svensk deltagardemokrati är de
tusentals mötesplatser som erbjuds i
det lokala samhället genom för-
eningsliv, studieförbund och partier.
Studieförbunden erbjuder omistliga
mötesplatser för det demokratiska
samtalet i studiecirklar,
kulturarrangemang och föreläsningar.
Detta är mötesplatser där man kan få
nya kunskaper och skaffa sig redskap
för att påverka samhällsutvecklingen.
Genom studieförbunden kan dessutom
nästan hela föreningslivet i Sverige
nås.
Vårt budgetalternativ avspeglar det
synsätt som jag här har redovisat.
Riksdagen har den 24 november 2004
beslutat om fördelningen av utgifter
på utgiftsområden för 2005 i enlighet
med regeringens förslag. Ramen för
utgiftsområde 17 har därvid
fastställts till 8 956,5 miljoner
kronor. Vårt förslag till ramnivå
ligger 100 miljoner kronor över denna
nivå och har därmed fallit. Jag har
därför avstått från att ta ställning
när kulturutskottet nu beslutat om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde
17.
I det följande påminner jag om
innehållet i vårt budgetförslag,
vilket finns redovisat i motion Kr389
(c).
Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)
I vår budgetmotion föreslår vi att
anslaget till Statens kulturråd (28:1)
ska ökas med 120,5 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Av dessa medel skulle 120 miljoner
kronor ha använts för en satsning på
unga människors kultur. Denna satsning
kallar vi KUL-bidraget. KUL står för
"kultur till unga i hela landet - av
unga, med unga, för unga". Därutöver
hade vi velat att riksdagen skulle
anvisa ytterligare en halv miljon
kronor under samma anslag, 28:1, för
Kulturnät Sverige. Vi anser nämligen
att det är viktigt att Kulturnät
Sverige tillförs nya ekonomiska
resurser så att det kan utvecklas i
takt med de behov som i dag styr
allmänhetens informationsbehov via
Internet. Vidare föreslår vi en
minskning med 43 miljoner kronor av
anslaget 28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete.
Teater, dans och musik (28:5-28:7)
I budgetmotionen föreslår vi att
anslaget 28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner ska ökas med 28
miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Ökningen är avsedd att
förbättra länsteatrarnas möjligheter
att göra produktioner som är anpassade
för mindre spelplatser och för att de
ska kunna genomföra turnéer runt om i
länen. Genom en sådan anslagshöjning
skulle bl.a. bidragen till var och en
av länsteatrarna kunna höjas med 1
miljon kronor.
Vi föreslår också att anslaget 28:7
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål ska ökas med 25 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Av ökningen är 10 miljoner
kronor avsedda för dansares och
sångares pensionsavgångar. Vi har
nämligen uppmärksammat att de fria
teatergrupperna ofta har en besvärlig
ekonomisk situation och att de får
avsevärt mindre anslag från stat och
kommun och landsting än vad
institutionsteatrarna får.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter (28:8-28:13)
I budgetmotionen föreslår vi att
anslaget 28:9 Litteraturstöd ska
minskas med 36 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Jag vill påminna om att vi i vårt
budgetalternativ för 2004 framförde
ett liknande förslag med motiveringen
att staten inte bör prioritera
vuxenböcker inom litteraturstödet.
Bild och form samt konsthantverk
(28:14-28:18)
I budgetmotionen föreslår vi att
anslaget 28:17 Främjande av hemslöjden
tillförs 0,5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Arkiv (28:21-28:24)
Jag påminner om att vårt
budgetalternativ även skulle innebära
en ökning av anslaget till Språk- och
folkminnesinstitutet, SOFI, med 0,5
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Beloppet skulle
enligt vårt förslag öronmärkas för
arbetet med en ordbok över Sveriges
dialekter.
Museer och utställningar
(28:28-28:35)
Centerpartiet anser att fri entré-
reformen ska begränsas till barn och
ungdomar upp till 19 år. Av den
anledningen föreslår vi att anslaget
28:28 Centrala museer: Myndigheter ska
minskas med 71,5 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Samtidigt föreslår vi i vår
budgetmotion att 1 miljon kronor av de
medel som anvisas under anslaget ska
användas för projekteringskostnaderna
för Naturhistoriska riksmuseets
Botanhus som har en undermålig
arbetsmiljö och därför behöver byggas
om.
Vidare anser vi att anslaget till
Forum för levande historia (28:34) ska
minskas med 22 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Vi har tidigare under mandatperioden
framfört åsikten att det är angeläget
att kunskapen om Förintelsen sprids
och att en diskussion förs men att det
inte behövs en särskild myndighet för
ändamålet (jfr mot. 2002/03:Kr337).
Film (28:36)
Vi föreslår i motion Kr389 att
Filmstödet (anslaget 28:36) ska ökas
med
3 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Medlen skulle ha använts för
utveckling av verksamheten vid
filmarkivet i Grängesberg. Arkivet
borde enligt Centerpartiets mening få
ansvar för att teknisk och
laboratorieteknisk kompetens byggs upp
och hålls vid liv i Grängesberg.
Trossamfund (28:39)
Sjukhuskyrkan är mycket viktig och ett
värdefullt stöd för såväl patienter
som sjukhuspersonal. Därför har vi
föreslagit en ökning med 1 miljon
kronor utöver regeringens förslag av
stödet till trossamfund (anslaget
28:39). Genom denna uppräkning av
anslaget skulle sjukhuskyrkan ha fått
en välbehövlig förstärkning.
Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)
Enligt Centerpartiets mening borde
bidraget till allmänna samlingslokaler
(anslaget 30:2) ökas med 21 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. I
motion Kr389 framhåller vi att
samhället bör stödja en upprustning
och standardhöjning av de allmänna
samlingslokalerna. Jag vill påminna om
att Centerpartiets krav på bredband i
hela landet självklart också omfattar
samlingslokalernas
Internetkommunikation.
Folkbildning (25:1-25:3)
Vi i Centerpartiet har föreslagit att
bidraget till folkbildningen (anslaget
25:1) ska ökas med totalt 70 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Vi har föreslagit att 50
miljoner kronor av ökningen ska
användas för folkbildningen och
resterande 20 miljoner kronor för
amatörkulturen, som är i behov av ett
eget organisationsstöd. Som skäl för
vårt förslag har vi framhållit att vi
önskar bibehålla den starka
folkbildningstradition som vi har i
Sverige, vilket kräver att det finns
goda förutsättningar för att erbjuda
platser där människor kan mötas. Vi
anser också att förväntningarna på
folkhögskolor och studieförbund redan
är höga och kommer att växa
ytterligare och att alltfler människor
kommer att söka sig till
folkbildningens verksamhet.
Vi föreslår slutligen att även
bidraget till kontakttolkutbildning
(anslaget 25:3) ska ökas med 3
miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
7. Kompletteringar av
bibliotekslagen (punkt 20)
Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v) anför:
Vi har avstått från att yrka bifall
till våra förslag om kompletteringar
av bibliotekslagen som framförs i
motion Kr248 (v). Av yrkande 2 i
motionen framgår att vi vill säkra
bibliotekens roll som mötesplats och
kulturbärare. Om nuvarande lagregler
endast förmår säkerställa att det
finns ett folkbibliotek i varje kommun
bör riksdagen överväga att skärpa och
konkretisera bibliotekslagen. Enligt
vår mening är det inte tillräckligt
med endast ett folkbibliotek i varje
kommun med stora geografiska avstånd
och/eller bristfälliga
kommunikationer.
I samma motion, Kr248 (v) yrkande 3,
framför vi förslag som syftar till att
biblioteksplanerna ska innefatta krav
på att ett genusperspektiv tillämpas i
biblioteksverksamheten.
Vi utgår från att regeringen följer
resultaten av ändringarna i
bibliotekslagen och - om det behövs -
återkommer till riksdagen med sådana
kompletteringar av lagen som vi
föreslagit.
8.
Folkbildningens framtida
resursbehov (punkt 23)
Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström (båda fp) anför:
Vi vill påminna om att vi i vår
budgetmotion, Kr368 (fp) yrkandena 30
och 42, har föreslagit att
folkhögskolorna ska tillföras medel
genom att bidraget till folkbildningen
(anslag 25:1) ökas med 31 miljoner
kronor. Vi anser att folkhögskolornas
roll ska uppvärderas och resurserna
för undervisningen förstärkas så att
den fortsatta utvecklingen av deras
speciella pedagogiska former inte blir
eftersatt.
9. Finansiering av sydsamiskt
kulturcentrum i Östersund (punkt
25)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag anser att den verksamhet som
bedrivs vid det sydsamiska kultur- och
informationscentrumet Gaaltije i
Östersund fyller en viktig funktion
när det gäller att sprida kunskap om
den samiska kulturen. För det samiska
samhället och dess kultur- och
näringsliv är det viktigt att det
finns institutioner som kan fungera
som en bas för nödvändiga insatser för
utveckling. Inom det sydsamiska
området finns det i dag inga
institutioner med fast finansiering.
Jag har avstått från att yrka bifall
till motion Kr218 (c) i väntan på att
det blir klarlagt hur det blivande
permanenta nationella
informationscentrumet för samefrågor
ska finansieras och framför allt hur
det ska samverka med andra centrum
inom området. Centerpartiet anser att
det är viktigt att en lösning för
Gaaltije presenteras i en kommande
budgetproposition så att institutionen
inte behöver förlita sig på
tidsbegränsade projektmedel.
10.Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006 (punkt 27)
Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström (båda fp) anför:
Kulturpolitiken för de nationella
minoritetsgrupperna och invandrarna
behöver utvecklas. Invandrare och
minoriteter behöver få ett större
utrymme i svenskt kulturliv och ska
ges ökat stöd för att värna sina
språkliga och kulturella identiteter.
Stödet kan exempelvis gå till medier
som särskilt riktar sig till
invandrar- och minoritetsgrupper,
inrättande av kulturcentrum och
utgivning av litteratur på andra språk
än svenska. En förstärkning av
invandrares och minoriteters kulturer
ger också ökade möjligheter till
dialog och kommunikation mellan olika
grupper i samhället.
Glädjande nog har regeringen anvisat
1 miljon kronor för satsningar inför
Mångkulturåret 2006. Detta ligger i
linje med vad Folkpartiet förordat
tidigare år om ett anslag för möte
mellan kulturer. Vi anser dock att
förberedelserna bör omfatta mer än att
anställa några koordinatörer. Därför
har vi i vår budgetmotion anslagit
ytterligare 3 miljoner kronor per år
under perioden 2005-2007 för insatser
för att förstärka mångfalden i
kulturlivet.
11.Uppgifter för samordnaren av
Mångkulturåret 2006 (punkt 27)
Peter Pedersen och Rossana
Dinamarca (båda v) anför:
Vi anser att det är oerhört viktigt
att minoriteterna själva, såväl de
nationella som de invandrade, får ett
avgörande inflytande på och ansvar för
innehållet i Mångkulturåret 2006.
Målet för aktiviteterna under året
måste vara att de - om än inte alla -
leder till något bestående så att
Mångkulturåret inte i backspegeln
kommer att likna ett i raden av alla
projekt som genomförts med statliga
medel utan att få någon fortsatt
effekt på samhällslivet. Den
samordnare för Mångkulturåret som
utlovas i budgetpropositionen bör ges
i uppdrag att beakta vad som här
anförts.
12.Finansiering av Svensk
arkivinformations verksamhet
(punkt 38)
Lennart Kollmats och Cecilia
Wikström (båda fp) anför:
Vi vill påminna om att vi i vår
budgetmotion anslagit medel för
utarbetandet av en heltäckande
arkivstrategi. Väsentliga delar av
kulturarvet ska göras tillgängliga i
elektroniska nätverk. Varje dag läggs
nya delar till vårt gemensamma
kulturarv. Den nya tekniken gör att
invånare som är intresserade av
arkivmaterial, t.ex. för
släktforskning, på ett helt nytt sätt
själva kan arbeta med materialet. Den
allt snabbare datoriseringen kan dock
också vara ett hot. Skriftlig
information försvinner och hamnar i
stället i datorer via e-post som sedan
raderas. Ett tomrum i kulturarvet
uppstår.
Frågor som rör arkivering av
elektroniska källor har nu börjat
studeras. Kungl. biblioteket har fått
i uppdrag att dokumentera svenska
hemsidor på Internet. Det är nu dags
att utveckla system och rutiner för
att bygga upp en heltäckande
arkivstrategi som är anpassad till den
moderna digitala miljön. Vi anvisar 2
miljoner kronor årligen under 2005 och
2006 för en förstudie under anslaget
28:21 Riksarkivet och landsarkiven.
13. Stöd till Museum Anna
Nordlander och Children''''''''s museum
(punkt 40)
Birgitta Sellén (c) anför:
Tanken bakom Children''''''''s museum är att
barn ska ha roligt och leka samtidigt
som de får grundläggande kunskaper om
livet och samhället. På museet arbetar
barnen i projekt med respekt och
förståelse för varandra. Det är
viktigt att barn tidigt får lära sig
detta. Jag utgår från att regeringen i
det kommande budgetarbetet prövar
frågan om ett nationellt stöd till
Children''''''''s museum och har därför
avstått från att reservera mig till
förmån för motionen.
14.
Ökat stöd till friluftsfrämjande
organisationer (punkt 50)
Gunilla Tjernberg (kd) anför:
Från och med 2000 utgör statens stöd
ett eget anslag riktat direkt till
friluftsorganisationer. Ett
friluftsråd har inrättats vid
Naturvårdsverket som ska fördela detta
riktade anslag. Hittills har
Friluftsfrämjandet, Sveriges
Sportfiske- och Fiskevårdsförbund,
Svenska Livräddningssällskapet,
Simfrämjandet, Svenska
Pistolskytteförbundet, Svenska
båtunionen, Cykelfrämjandet samt
FRISAM fått bidrag. I
Idrottsutredningen (SOU 1998:76)
talades om att målet för det statliga
stödet ska vara att stärka sådan
allmännyttig, ideellt organiserad
verksamhet som har till syfte att
främja ett aktivt friluftsliv.
Kristdemokraterna anser att anslaget
måste kunna innefatta även andra
organisationer som bedriver
friluftsverksamhet än de som hittills
fått bidrag. Som ett exempel kan
scoutrörelsen nämnas.
bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) har i
proposition 2004/05:1 Förslag till
statsbudget för 2005
(budgetpropositionen) utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) (avsnitt
2.1 och 4.8),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift (avsnitt 2.2
och 5.8.5),
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
bibliotekslagen (1996:1596) (avsnitt
2.3 och 4.9),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete besluta
om bidrag inom Svenska institutets
område som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
1 500 000 kronor under 2006-2008
(avsnitt 4.11.2),
5. att riksdagen godkänner att det
tidsbegränsade nationella uppdraget
inom området formgivning och design
upphör (avsnitt 4.11.3),
6. att riksdagen godkänner att
riktlinjerna för stöd till
produktion och utgivning av fonogram
ändras och att det i fortsättningen
skall ankomma på regeringen att
besluta om riktlinjerna (avsnitt
4.11.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:11
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor
under 2006 (avsnitt 4.11.11),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:15
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön beställa konstverk
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
7 000 000 kronor under 2006-2008
(avsnitt 4.11.15),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 28:26
Bidrag till kulturmiljövård besluta
om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 100 000 000 kronor under
2006-2008 (avsnitt 4.11.26),
10. att riksdagen godkänner
regeringens förslag till
medelsberäkning för 2005 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
11. att riksdagen godkänner
regeringens förslag till
medelstilldelning för 2005 från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV
(avsnitt 5.8.5),
12. att riksdagen bemyndigar
regeringen att för 2005 besluta om
lån i Riksgäldskontoret för att
täcka underskott på
distributionskontot för finansiering
av kostnader för TV-distribution
intill ett belopp av
1 285 000 000 kronor (avsnitt
5.8.5),
13. att riksdagen godkänner
regeringens förslag om överföring av
medel till distributionskontot från
rundradiokontot och förslag om
överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5),
14. att riksdagen godkänner
regeringens förslag att
tillståndsperioden för de nuvarande
analoga sändningstillstånden för
Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB förlängs med ett
år till utgången av 2006 (avsnitt
5.8.5),
15. att riksdagen godkänner att
regeringen på AB Svenska Spels bo-
lagsstämma 2005 dels verkar för att
bolagsstämman beslutar om ett stöd
till idrotten i form av ett bidrag
på 60 000 000 kronor, dels verkar
för att stämman beslutar om ett
bidrag på 300 000 000 kronor att
fördelas till idrotten enligt de
närmare anvisningar för bidraget som
kan komma att beslutas av
regeringen, dels verkar för att
stämman beslutar om ett bidrag som
motsvarar 1/26 av bolagets överskott
för 2004 från Nya Penninglotten
avsett för konst, teater och andra
kulturella ändamål att fördelas till
ifrågavarande ändamål enligt de
närmare anvisningar som beslutas av
regeringen (avsnitt 7.8),
16. att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 i fråga om
det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen besluta om stöd för
studerande med funktionshinder vid
folkhögskolor som medför utgifter på
högst 11 500 000 kronor 2006
(avsnitt 8.1.2),
17. att riksdagen för 2005 anvisar
anslagen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------------------
-
|Anslag |Anslagstyp|
Anslagsbelopp |
-------------------------------------------------------------
-
|2:1 |Lotteriinspektionen |ramanslag| 42 212
000|
-------------------------------------------------------------
-
|25:1 |Bidrag till folkbildningen |obetecknat| 2 635
231|
| | |anslag | 000|
-------------------------------------------------------------
-
|25:2 |Bidrag till vissa |obetecknat|78 965
000|
| |handikappåtgärder inom folk- |anslag |
|
| |bildningen | | |
-------------------------------------------------------------
-
|25:3 |Bidrag till |obetecknat|10 104
000|
| |kontakttolkutbildning |anslag |
|
| | | | |
-------------------------------------------------------------
-
|26:1 |Statens ljud- och bildarkiv |ramanslag| 40 664
000|
-------------------------------------------------------------
-
|27:1 |Statens biografbyrå |ramanslag| 10 145
000|
-------------------------------------------------------------
-
|27:2 |Utbyte av TV-sändningar mellan |obetecknat|20 556
000|
| |Sverige och Finland |anslag |
|
-------------------------------------------------------------
-
-------------------------------------------------------------
-
|Anslag |Anslagstyp|
Anslagsbelopp |
-------------------------------------------------------------
-
|27:3 |Bidrag till dokumentation om |ramanslag| 821
000|
| |den mediepolitiska | |
|
| |utvecklingen och till | |
|
| |europeiskt mediesamarbete | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|27:4 |Forskning och dokumentation om |obetecknat| 1 772
000|
| |medieutvecklingen |anslag |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:1 |Statens kulturråd |ramanslag| 46 137
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:2 |Bidrag till allmän |ramanslag|197 991
000|
| |kulturverksamhet, utveckling | |
|
| |samt internationellt | |
|
| |kulturutbyte och samarbete | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:3 |Nationella uppdrag |ramanslag| 8 000
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:4 |Försöksverksamhet med ändrad |obetecknat|148 369
000
|
| |regional fördelning av |anslag |
|
| |kulturpolitiska medel | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:5 |Bidrag till Operan, Dramaten, |obetecknat|861 716
000
|
| |Riksteatern, Svenska |anslag |
|
| |rikskonserter och Dansens Hus | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:6 |Bidrag till regional |obetecknat|742 152
000
|
| |musikverksamhet samt regionala |anslag |
|
| |och lokala teater-, dans- och | |
|
| |musikinstitutioner | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, |ramanslag|138 828
000|
| |dans- och musikändamål | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:8 |Bidrag till |obetecknat|45 979
000|
| |biblioteksverksamhet |anslag |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:9 |Litteraturstöd |ramanslag|100 917
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:10 |Stöd till kulturtidskrifter |ramanslag| 22 650
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:11 |Talboks- och |ramanslag| 68 284
000|
| |punktskriftsbiblioteket | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen för |obetecknat|15 449
000|
| |lättläst nyhetsinformation och |anslag |
|
| |litteratur | | |
-------------------------------------------------------------
-
|28:13 |Bidrag till Svenska |obetecknat| 5 623
000|
| |språknämnden och Sverigefinska |anslag |
|
| |språknämnden | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:14 |Statens konstråd |ramanslag| 7 267
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:15 |Konstnärlig gestaltning av den |ramanslag| 40 438
000|
| |gemensamma miljön | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:16 |Nämnden för hemslöjdsfrågor |ramanslag| 1 879
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:17 |Främjande av hemslöjden |ramanslag| 20 381
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:18 |Bidrag till bild- och |ramanslag| 27 958
000|
| |formområdet | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:19 |Konstnärsnämnden |ramanslag| 14 015
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:20 |Ersättningar och bidrag till |ramanslag|290 149
000|
| |konstnärer | | |
-------------------------------------------------------------
-
|28:21 |Riksarkivet och landsarkiven |ramanslag|306 305
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:22 |Bidrag till regional |obetecknat| 5 942
000|
| |arkivverksamhet |anslag |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:23 |Språk- och |ramanslag| 29 972 000|
| |folkminnesinstitutet | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:24 |Svenskt biografiskt lexikon |ramanslag| 4 289
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:25 |Riksantikvarieämbetet |ramanslag|192 703
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:26 |Bidrag till kulturmiljövård |ramanslag|259 359
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:27 |Kyrkoantikvarisk ersättning |ramanslag|200 000
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:28 |Centrala museer: Myndigheter |ramanslag|865 631
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:29 |Centrala museer: Stiftelser |obetecknat|219 361
000
|
| | |anslag | |
-------------------------------------------------------------
-
|28:30 |Bidrag till regionala museer |obetecknat|150 007
000
|
| | |anslag | |
-------------------------------------------------------------
-
|28:31 |Bidrag till vissa museer |obetecknat|51 740
000|
| | |anslag | |
-------------------------------------------------------------
-
|28:32 |Stöd till icke-statliga |ramanslag| 10 000
000|
| |kulturlokaler | |
|
-------------------------------------------------------------
-
|28:33 |Riksutställningar |ramanslag| 45 185
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:34 |Forum för levande historia |ramanslag| 42 199
000|
-------------------------------------------------------------
-
|28:35 |Statliga utställningsgarantier |ramanslag| 80
000|
| |och inköp av vissa | |
|
| |kulturföremål | |
|
-------------------------------------------------------------
-
-----------------------------------------------------------
---
|Anslag |Anslagstyp|
Anslagsbelopp |
-----------------------------------------------------------
---
|28:36 |Filmstöd |ramanslag|235 738 000|
-----------------------------------------------------------
---
|28:37 |Forsknings- och |ramanslag| 35 358
000|
| |utvecklingsinsatser inom | |
|
| |kulturområdet | |
|
-----------------------------------------------------------
---
|28:38 |Samarbetsnämnden för |ramanslag| 3 642
000|
| |statsbidrag till | |
|
| |trossamfund | |
|
-----------------------------------------------------------
---
|28:39 |Stöd till trossamfund |ramanslag| 50 750
000|
-----------------------------------------------------------
---
|29:1 |Ungdomsstyrelsen |ramanslag| 19 226
000|
-----------------------------------------------------------
---
|29:2 |Bidrag till nationell och |ramanslag| 88 889
000|
| |internationell | |
|
| |ungdomsverksamhet | |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:1 |Stöd till idrotten |ramanslag|448 240
000|
-----------------------------------------------------------
---
|30:2 |Bidrag till allmänna |ramanslag| 29 000
000|
| |samlingslokaler | |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:3 |Bidrag till |obetecknat| 3 432
000|
| |kvinnoorganisationernas |anslag |
|
| |centrala verksamhet | |
|
-----------------------------------------------------------
---
|30:4 |Stöd till |obetecknat|15 000 000|
| |friluftsorganisationer |anslag |
|
-----------------------------------------------------------
---
|Summa | | 8 956 525|
| | | 000|
-----------------------------------------------------------
---
Motioner från allmänna motionstiden 2003
2003/04:Kr208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar
i lagen (1989:41) om
TV-avgift att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2003/04:Kr242 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag senast i
vårpropositionen för utgivande av
Ordbok över Sveriges dialekter med en tidsplan och finansiering av
densamma.
2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om krav på
bredband i samlingslokaler i hela landet.
2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
3. Riksdagen beslutar att licensavgiften avskaffas i enlighet med vad som
i motionen anförs.
2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
konsekvenser av fria entréer på de statliga museerna.
Motioner från allmänna motionstiden 2004
2004/05:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de fria
dans- och teatergrupperna.
2004/05:Kr202 av Tobias Billström (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
en långsiktigt hållbar finansiering av Malmö Opera och Musikteater.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett
avvisande av tanken på ett ägarbyte för vissa av de till Malmö stad
i dag tillhöriga
institutionerna.
2004/05:Kr206 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om två regionala
mötesplatser för design i Västra Götaland.
2004/05:Kr208 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett speciellt
nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås.
2004/05:Kr210 av Anita Sidén och Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
språkutredningen.
2004/05:Kr211 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning
gällande studieförbundens ekonomi.
2004/05:Kr216 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Museum Anna
Nordlander.
2004/05:Kr218 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansieringen
av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i Östersund.
2004/05:Kr222 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nationellt
anslag till verksamheten Children''''s museum.
2004/05:Kr230 av Torsten Lindström och Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en översyn
av stödet till sjukhuskyrkan.
2004/05:Kr231 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den ekumeniska
sjukhuskyrkans betydelsefulla roll i vården och omsorgen.
2004/05:Kr232 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av
stödet till sjukhuskyrkan.
2004/05:Kr233 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fri entré på
de statliga museerna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
folkbildningen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
bibliotekslagen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om teatern.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dansen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om musiken.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett nytt
filmavtal.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om form och
design.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
mötesplatser för design och formgivning.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om pensioner
för scenkonstnärer.
2004/05:Kr237 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nationellt
uppdrag till Säters film- och biografmuseum.
2004/05:Kr238 av Annelie Enochson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
ökat stöd till Allmänna samlingslokaler.
2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konstnärerna
och pensionssystemet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om pensioner
för kulturskapare.
2004/05:Kr242 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Kung
Chulalongkorn kultur- och utvecklingscentrum i Bispgården, Ragunda kommun
.
2004/05:Kr244 av Kent Olsson och Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till
Nordiska Akvarellmuseet.
2004/05:Kr248 av Peter Pedersen m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om behovet
av en analys av bibliotekens betydelse för att bredda läsandet och om
bibliotekslagen bör
förändras för att möjliggöra att fler nås av bibliotekens verksamheter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om att de
biblioteksplaner som enligt den föreslagna ändringen i
bibliotekslagen skall tas fram i
varje kommun och landsting även bör innefatta krav på ett
genusperspektiv.
2004/05:Kr249 av Kenneth Johansson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökat stöd till
allmänna samlingslokaler.
2004/05:Kr252 av Birgitta Sellén och Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att
folkbildningen ges rimliga förutsättningar för att kunna genomföra dess
angelägna uppdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anslaget
till folkbildningen bör ökas i syfte att återställa den neddragning
som skett sedan början
av 1990-talet.
2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av
form och design.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nya spelrum
för form och design.
2004/05:Kr256 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bevara
Kulturnät Sverige.
2004/05:Kr263 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det statliga
stödet för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.
2004/05:Kr274 av Lars Ohly m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om
uppgifter för samordnaren för Mångkulturåret 2006.
2004/05:Kr278 av Agneta Ringman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samma
ekonomiska förutsättningar för den regionala musikverksamheten i Kalmar
län.
2004/05:Kr287 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens
ansvar för att ge folkbildningen rimliga resurser.
2004/05:Kr290 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fria
koreografers och dansares pensioner.
2004/05:Kr291 av Viviann Gerdin och Rosita Runegrund (c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stödet bör
ökas till kvinnoorganisationerna.
2004/05:Kr300 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (c):
Riksdagen beslutar att utgiftsområde 17 anslaget 28:17 Främjande av
hemslöjd i statsbudgeten
för 2005 räknas upp och fördelas så att den ideella
hemslöjdsrörelsen kan tilldelas
ytterligare 300 000 kr.
2004/05:Kr302 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten
skall kompensera scenkonsten vid kulturinstitutionerna inom teater,
musik och dans för de
utökade pensionskostnaderna och socialavgifterna vid svenska
artisters resor och
frilansarbete.
2004/05:Kr303 av Lars Lindén (kd):
Riksdagen begär att regeringen omedelbart utreder den långsiktiga
finansieringen av SVAR:s
verksamhet.
2004/05:Kr307 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt
återkomma med förslag till finansiering för utgivning av Ordbok över
Sveriges dialekter.
2004/05:Kr309 av Peter Pedersen m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur frågan om
scenkonstsinstitutionernas
premiepensionsavgifter långsiktigt skall lösas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur frågan om full finansiering
av den kompletterande
tjänstepensionen (KÅPAN) för de anställda vid scenkonstens
institutioner långsiktigt skall
lösas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur problemet med sångarnas och
dansarnas pensioner
långsiktigt skall lösas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att i
särskild ordning utreda och redovisa hur frågan om finansieringen av
pensioner för den fria
scenkonstens anställda långsiktigt skall lösas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att
regeringen noggrant bör följa utvecklingen vid scenkonstinstitutionerna
för att vid behov
kunna ingripa med akuta åtgärder.
2004/05:Kr311 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att
utreda hur pris- och
löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att
motverka urholkning av
anslagen inom kultursektorn.
2004/05:Kr337 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Säters
film- och biografmuseum ett treårigt nationellt uppdrag för
museiverksamheten inom film-,
biograf- och televisionshistorien.
2004/05:Kr338 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en
ökad satsning på friluftsfrämjande organisationer.
2004/05:Kr339 av Marita Aronson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka
effektivitet och rättvisa genom avskaffande av TV-licensavgiften
och i stället ta in
motsvarande summa via skattsedeln.
2004/05:Kr341 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konstnärliga
yrkesutövares särskilda villkor i förhållande till det allmänna
pensionssystemet.
2004/05:Kr343 av Eva Flyborg (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att
säkerställa projektet Ostindiefararen för framtiden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att
dokumentation av all den kunskap och erfarenhet som framkommit
under hela projekttiden
måste utföras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att
uppdra åt Kulturdepartementet att inom ramen omfördela resurser
så att projektet
Ostindiefararen erhåller 20 miljoner kronor.
2004/05:Kr346 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
Göteborgsoperan.
2004/05:Kr348 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om
Textilmuseet i Borås.
2004/05:Kr349 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
uppställningen:
--------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens | Anslagsför-|
| | förslag | ändring|
--------------------------------------------------------------
|25:1 |Bidrag till folkbildningen | 2 635 231 | -1 200 000|
| | | 000 | 000|
--------------------------------------------------------------
|28:1 |Statens kulturråd |46 137 000 | -5 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:5 |Bidrag till Operan, |861 716 000 | -20 000 000|
| |Dramaten, Riksteatern, | | |
| |Dansens Hus och Svenska | | |
| |rikskonserter | | |
--------------------------------------------------------------
|28:6 |Bidrag till regional |742 152 000 | +28 000 000|
| |musikverksamhet samt | | |
| |regionala och lokala | | |
| |teater-, dans-och | | |
| |musikinstitutioner | | |
--------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, |138 828 000 | +15 000 000|
| |dans- och musikändamål | | |
--------------------------------------------------------------
|28:15 |Konstnärlig gestaltning av |40 438 000 | -11 000 000|
| |den gemensamma miljön | | |
--------------------------------------------------------------
|28:20 |Ersättningar och bidrag |290 149 000 | -50 000 000|
| |till konstnärer | | |
--------------------------------------------------------------
|28:26 |Bidrag till |259 359 000 | +18 000 000|
| |kulturmiljövård | | |
--------------------------------------------------------------
|28:28 |Centrala museer: |865 631 000 | -84 000 000|
| |Myndigheter | | |
--------------------------------------------------------------
|28:29 |Central museer: Stiftelser |219 361 000 | -25 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:30 |Bidrag till regional |150 007 000 | +15 000 000|
| |museer | | |
--------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar |45 185 000 | -16 000 000|
--------------------------------------------------------------
|28:34 |Forum för levande historia |42 199 000 | +20 000 000|
--------------------------------------------------------------
|29:1 |Ungdomsstyrelsen |19 226 000 | -5 000 000|
--------------------------------------------------------------
|30:1 |Stöd till idrotten |448 240 000 | +10 000 000|
--------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet | 8 956 | -1 310 000|
| |525 000 | 000|
--------------------------------------------------------------
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet
med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Kr352 av Eva Flyborg och Axel Darvik (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ekonomiskt bidrag om 2 miljoner kronor till
stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg.
2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillföra mer resurser
till folkbildningsverksamheten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den fria scenkonsten bör
få ökat anslag.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett förtydligande
av regleringsbrevet gällande museiföremål på Internet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att underlätta för mindre
orter att införa e-bio.
2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om friluftsorganisationers
möjlighet att söka statligt bidrag.
2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om pris- och löneuppräkning för
de fria grupperna.
2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om amatörkulturens ekonomiska
villkor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade resurser till icke-
statliga kulturlokaler.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade resurser till allmänna
samlingslokaler.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ökade resurser till
trossamfunden.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sjukhuskyrkan.
2004/05:Kr361 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om pris- och löneuppräkningen
för de fria grupperna och Teateralliansen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de höjda pensionspremierna
vid riksinstitutionerna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av resurser till
länsmusiken samt annan regional
musik-, teater- och dansverksamhet.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag rörande ny beslutsordning för
riktlinjer för stöd till fonogram.
13. Riksdagen avslår regeringens förslag att det nationella
uppdraget inom området formgivning och design
upphör.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om medel till regionala
filmcentrum.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att omgående tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp för arbete med ett nytt filmavtal.
2004/05:Kr362 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade resurser till
kulturmiljövård.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om folkrörelsearkiven.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om SVAR.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad i
motionen anförs om mål för den nationella
bibliotekspolitiken och om en utvärdering av bibliotekslagen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om En bok för alla.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om LL-stiftelsen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kulturtidskrifter.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om gratis inträde för barn och
ungdomar på statliga och regionala museer.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om museernas säkerhet.
2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
uppställning:
---------------------------------------------------------------
|Anslag | Regeringens |
Anslagsförändring |
| | förslag | |
---------------------------------------------------------------
-
|28:1 |Statens kulturråd | 46 137 000 | -1 000
000|
---------------------------------------------------------------
-
|28:2 |Bidrag till allmän | 197 991 000 | 1 000
000|
| |kulturverksamhet | |
|
| |(Amatörkulturens | |
|
| |centralorganisa-tioner) | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:2 |Bidrag till allmän | 197 991 000 | -2 000
000|
| |kulturverksamhet (Medel | |
|
| |för regeringens | |
|
| |disposition) | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:6 |Bidrag till regional | 742 152 000 | 5 000
000|
| |musikverksamhet samt | |
|
| |regionala och lokala | |
|
| |teater-, dans- och | |
|
| |musikinstitutioner | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:7 |Bidrag till vissa teater- | 138 828 000 | 10 000
000|
| |, dans- och musikändamål | |
|
| |(fria grupper) | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:9 |Litteraturstöd (En bok | 100 917 000 | -5 000
000|
| |för alla) | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:10 |Stöd till | 22 650 000 | 1 500
000|
| |kulturtidskrifter | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen | 15 449 000 | 1 000
000|
| |för lättläst | |
|
| |nyhetsinformation och | |
|
| |litteratur | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:22 |Bidrag till regional | 5 942 000 | 1 000
000|
| |arkivverksamhet | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:26 |Bidrag till | 259 359 000 | 5 000
000|
| |kulturmiljövård | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:28 |Centrala museer: | 865 631 000 | -42 000
000|
| |Myndigheter | |
|
| |- Fri entré -49 000 000 | |
|
| |- Satsning samlingarna 7 | |
|
| |000 000 | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:29 |Centrala museer: | 219 361 000 | -7 000
000|
| |Stiftelser | |
|
| |Fri entré -8 000 000 | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:30 |Bidrag till regionala | 150 007 000 | 23 000
000|
| |museer | |
|
| |- Fri entré barn och unga | |
|
| |15 000 000 | |
|
| |- Satsning samlingarna 8 | |
|
| |000 000 | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:31 |Vissa museer | 51 740 000 | 1 500
000|
| |Sveriges teatermuseum | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:32 |Bidrag till icke-statliga | 10 000 000 | 2 000
000|
| |kulturlokaler | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|28:39 |Stöd till trossamfund | 50 750 000 | 8 000
000|
| |(lokalbidrag 3 miljoner | |
|
| |kronor samt | |
|
| |verksamhetsstöd 5 | |
|
| |miljoner kronor) | |
|
---------------------------------------------------------------
-
|30:2 |Bidrag till allmänna | 29 000 000 | 5 000
000|
| |samlingslokaler | |
|
---------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet |8 956 525 000 | 7 000 000|
---------------------------------------------------------------
2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skälen till att avvisa regeringens förslag till
sänkning av anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer.
2004/05:Kr366 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (
1989:41) om TV-avgift.
2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nya
mål och mätbara delmål för kulturpolitiken i enlighet med vad i
motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förstärkning och omfördelning av medel till
regional kulturverksamhet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att finansieringen av Kulturnät Sverige inte
skall vara ett offentligt ansvar men att verksamheten kan
drivas vidare i andra former.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Statens kulturråds verksamhet och anslag.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökat stöd till nationalscenerna Operan, Dramaten
och Dansens Hus.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om förstärkt permanent stöd till Drottningholms
teatermuseum.
10. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en
tydlig ekonomisk redovisning av hur pensionsåtagandena påverkat
institutionsteatrarna.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stödet till de fria teatergrupperna.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stödet till kulturtidskrifterna och skapandet av
en paraplyorganisation för att tillvarata kulturtidskrifters
upphovsrättsliga intressen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förstärkta bidrag till bibliotekens
litteraturinköp samt upphörande av utgivning av
vuxenlitteratur i En bok för alla.
15. Riksdagen avslår förslaget till ändring av bibliotekslagen (
1996:1596).
16. Riksdagen beslutar att upphäva bibliotekslagen (1996:1596).
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om satsningar på museernas kvalitet och
samlingsvård i stället för fri entré.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om överföring av delar av Riksutställningars
uppgifter till regionala museer.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bidrag till Nordiska Akvarellmuseet och
Marionettmuseet.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förstudie av hur en heltäckande arkivstrategi
kan införas som är anpassad till den moderna digitala miljön.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell bevarandeplan och insatser för
inventering m.m. av arkivalier.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att säkra utgivningen av dialektordboken.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stimulera barns och ungdomars
kulturintresse.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att erbjuda museer möjligheten till fri entré
för barn och ungdomar upp till 19 år.
26. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för
ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa
konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst
10 000 000 kr under 2006-2008.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en uppvärdering av folkhögskolornas roll och
förstärkning av anslagen.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kultur och språkstöd till invandrare och
minoriteter.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ytterligare resurser för att förstärka
mångfalden i kulturlivet.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till trossamfunden.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bidrag till Baltic Sea Festival.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet.
41. Riksdagen avslår regeringens proposition i den del som rör
överflyttning av ansvaret för riktlinjer för stöd till produktion
och utgivning av fonogram.
42. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
---------------------------------------------------------
------
|Anslag |Regeringens|Anslagsföränd-|
Anmärkning|
| |förslag |ring |
|
---------------------------------------------------------
------
|25:1 |Folkbildningar|2 635 231 |31 000 000
|Folkhögskolorna|
| | | 000 | |
|
---------------------------------------------------------
------
|27:1 |Biografbyrån |10 145 000 |-3 500 000 |
Avskaffa|
| | | | |
vuxencensur|
---------------------------------------------------------
------
|28:1 |Statens |45 500 000 |-7 500 000 |
Minskad|
| |kulturråd | | |
verksamhet|
| | | | | -6 mkr,
annan|
| | | | |
finansiering|
| | | | |
Kulturnät|
| | | | |Sverige, -
2 mkr.
|
| | | | |Tillför
350 tkr.
|
---------------------------------------------------------
------
|28:2 |Bidrag till | 197 991 |33 000 000 |
Kompensation|
| |allmän | 000 | | m
.a.a.|
| |kulturverksamhet| | |
pensionsåtaganden |
| | | | | 10
mkr,|
| | | |
|engångsåtgärder|
| | | | | 20 mkr,
inför|
| | | |
|Mångkulturåret 3
|
| | | | |
mkr|
---------------------------------------------------------
------
|28:5 |Bidrag till | 861 716 |-3 000 000 |
Rikskonserter|
| |Operan, | 000 | |-10 mkr,
Operan|
| |Dramaten | | |och
Dramaten +3|
| |m.m. | | |mkr
vardera och|
| | | | | Dansens
Hus +1|
| | | | |
mkr.|
---------------------------------------------------------
------
|28:6 |Bidrag till | 742 152 |30 000 000 |Varav 5
mkr till
|
| |regional | 000 |
|Göteborgsoperan|
| |kulturverksamhet| | |
|
---------------------------------------------------------
------
|28:7 |Bidrag till | 138 828 |23 000 000 |Stödet
till fria
|
| |vissa | 000 | | grupper 2
mkr,|
| |teater-, | | |
Drottningholmsteatern |
| |dans- och | | | 1 mkr
till|
| |musikändamål | |
|teatermuseet och
|
| | | | | 2 mkr
till|
| | | | |
föreställningsverksamheten |
---------------------------------------------------------
------
|28:9 |Litteraturstöd| 100 917 | 9 500 000 |13 mkr
inköp av|
| | | 000 | |litteratur
, -3,5
|
| | | | | mkr En
bok för|
| | | | |
alla|
---------------------------------------------------------
------
|28:10 |Stöd till |22 650 000 | 3 000 000 |
Höjt|
| |kulturtidskrifter| |
|produktionsstöd|
---------------------------------------------------------
------
---------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens|Anslagsföränd-| Anmärkning|
| |förslag |ring | |
---------------------------------------------------------------
|28:15 |Konst i den |40 438 000 |-7 000 000 | Större ansvar|
| |gemensamma | | | tas lokalt och|
| |miljön | | | regionalt|
---------------------------------------------------------------
|28:20 |Ersättningar | 290 149 | 3 000 000 | Nej till|
| |och bidrag | 000 | | regeringens|
| |till | | |finansiering av|
| |konstnärer | | | rådgivning|
---------------------------------------------------------------
|28:21 |Riks- och | 306 305 | 2 000 000 |Förstudie arkiv|
| |landsarkiven | 000 | | av digitalt|
| | | | | material|
---------------------------------------------------------------
|28:23 |Språk- och |29 797 000 | 2 000 000 |Färdigställande|
| |folkminnesinstitutet| | | av|
| | | | |dialektordboken|
---------------------------------------------------------------
|28:25 |Riksantikvarieämbetet|192 703|-1 000 000| Full|
| | | 000 | |
avgiftsfinansiering |
| | | | |
uppdragsverksamheten |
---------------------------------------------------------------
|28:28 |Museimyndigheter|865 631 |-70 500 000 | Nej till fri|
| | | 000 | |entré -84,5 mkr,
|
| | | | | +3 mkr Moderna|
| | | | |museet, +11 mkr|
| | | | | bl.a. vård av|
| | | | | samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:29 |Museistiftelser|219 361 |-7 000 000 | Nej till fri|
| | | 000 | | entré -12 mkr,|
| | | | | bl.a. vård av|
| | | | |samlingar +5 mkr
|
---------------------------------------------------------------
|28:30 |Regionala | 150 007 |16 500 000 | Bl.a. vård av|
| |museer | 000 | | samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:31 |Vissa museer |51 740 000 | 4 000 000 | Bl.a. vård av|
| | | | | samlingar|
---------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar|45 185 000|-5 000 000| Minskad|
| | | | | verksamhet|
---------------------------------------------------------------
|28:39 |Stöd till |50 750 000 |10 000 000 | Sjukhuskyrkan|
| |trossamfund | | | |
---------------------------------------------------------------
|Nytt | | | 1 000 000 | Avtal för|
| | | | |upphovsrättslig|
| | | | | ersättning|
| | | | | utvidgas till|
| | | | |
kulturtidskrifter |
---------------------------------------------------------------
|Nytt | | | 4 000 000 | Bevarandeplan,|
| | | | | vård av|
| | | | |arkivalier m.m.|
---------------------------------------------------------------
|Nytt | | |24 000 000 | Museer erbjuds|
| | | | | att införa fri|
| | | | | entré för barn|
| | | | | och ungdom|
---------------------------------------------------------------
|Summa för |8 956 525 |93 350 000 | |
|utgiftsområdet | 000 | | |
---------------------------------------------------------------
2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Göteborgsoperan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Nordiska
Akvarellmuseet i Skärhamn.
2004/05:Kr389 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
-------------------------------------------------------------
---
-------------------------------------------------------------
---
|Anslag | Regeringens | Anslags-|
| | förslag | förändring|
-------------------------------------------------------------
---
|25:1 |Bidrag till folkbildningen |2 635 231 000 | +70 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|25:3 |Bidrag till | 10 104 000 | +3 000
000|
| |kontakttolkutbildning | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:1 |Statens kulturråd | 46 137 000 |+120 500
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:2 |Bidrag till allmän | 197 991 000 | -43 000
000|
| |kulturverksamhet | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:6 |Bidrag till regional | 742 152 000 | +28 000
000|
| |musikverksamhet, | |
|
| |utveckling samt regionala | |
|
| |och lokala teater-, dans- | |
|
| |och musikinstitutioner | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, | 138 828 000 | +25 000
000|
| |dans- och musikändamål | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:9 |Litteraturstöd | 100 917 000 | -36 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:17 |Främjande av hemslöjden | 20 381 000 | +500
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:23 |Språk- och | 29 797 000 | +500
000|
| |folkminnesinstitutet | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:28 |Centrala museer: | 865 631 000 | -71 500
000|
| |myndigheter | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|28:34 |Forum för levande historia | 42 199 000 | -22 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:36 |Filmstöd | 41 185 000 | +3000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|28:39 |Stöd till trossamfund | 50 750 000 | +1000
000|
-------------------------------------------------------------
---
|30:2 |Bidrag till allmänna | 29 000 000 | +21 000
000|
| |samlingslokaler | |
|
-------------------------------------------------------------
---
|Summa för utgiftsområdet |8 956 525 000 |+100 000
000|
-------------------------------------------------------------
---
2004/05:Kr390 av Johan Pehrson och Karin Granbom (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa systemet med TV-licens.
2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mer stöd skall ges till ungdomsorganisationerna.
2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att folkbildningen skall tillföras resurser för
att klara av det existerande behovet.
2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att
göra en omfördelning i syfte att öka resurserna till
länsmusiken i Kalmar.
2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om allmänna
samlingslokaler.
2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationalscener
och nationella museer i Stockholmsregionen.
Bilaga 2
Propositionens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag till anslag för år
2005 inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i 1 000-tal kronor
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
Anslag Anslags-Regeringens Kr349 Kr368 Kr363
Kr389
typ förslag (kd)
(m) (fp) (c)
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
2:1 Lotteriinspektionen (ram) 42 212
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:1 Bidrag till folkbildningen (obet.) 2 635 231 -1 200 31
000 70 000
000
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:2 Bidrag till vissa (obet.) 78 965
handikappåtgärder inom
folkbildningen
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
25:3 Bidrag till (obet.) 10 104 3
000
kontakttolkutbildning
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
26:1 Statens ljud- och bildarkiv (ram) 40 664
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:1 Statens biografbyrå (ram) 10 145 -3
500
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:2 Utbyte av TV-sändningar (obet.) 20 556
mellan
Sverige och Finland
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:3 Bidrag till dokumentation (ram) 821
om den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
27:4 Forskning och dokumentation (obet.) 1 772
om medieutvecklingen
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
28:1 Statens kulturråd (ram) 46 137 -5 000 -5
650 -1 000 120 500
--------------------------------------------------------------------
-----------------------
---------------------------------------------------------------
-------------------
Anslag Anslags-RegeringensKr349 Kr368 Kr363 Kr389
typ förslag (kd)
(m) (fp) (c)
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:2 Bidrag till allmän (ram) 197 991 33
000 -1 000 -43
kulturverksamhet, 000
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:3 Nationella uppdrag (ram) 8 000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:4 Försöksverksamhet med (obet.) 148 369
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:5 Bidrag till Operan, (obet.) 861 716 -20 000 -3
000
Dramaten, Riksteatern,
Dansens Hus och Svenska
rikskonserter
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:6 Bidrag till regional (obet.) 742 152 28 000 30
000 5 000 28
musikverksamhet samt 000
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:7 Bidrag till vissa teater-, (ram) 138 828 15 000 23
000 10 000 25
dans- och musikändamål 000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:8 Bidrag till (obet.) 45 979 9
500
biblioteksverksamhet
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:9 Litteraturstöd (ram) 100 917
-5 000 -36
000
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:10Stöd till kulturtidskrifter (ram) 22 650 3
000 1 500
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:11Talboks- och (ram) 68 284
punktskriftsbiblioteket
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:12Bidrag till Stiftelsen för (obet.) 15 449
1 000
lättläst nyhetsinformation
och litteratur
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:13Bidrag till Svenska (obet.) 5 623
språknämnden och
Sverigefinska språknämnden
---------------------------------------------------------------
-------------------
28:14Statens konstråd (ram) 7 262
---------------------------------------------------------------
-------------------
---------------------------------------------------------
--------------------------
Anslag Anslags-Regeringens Kr349 Kr368 Kr363
Kr389
typ förslag (kd)
(m) (fp) (c)
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:15Konstnärlig gestaltning av (ram) 40 438 -11
000 -7 000
den gemensamma miljön
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:16Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) 1 879
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:17Främjande av hemslöjden (ram) 20 381
500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:18Bidrag till bild- och (ram) 27 958
formområdet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:19Konstnärsnämnden (ram) 14 015
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:20Ersättningar och bidrag (ram) 290 149 -50
000 3 000
till konstnärer
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:21Riksarkivet och (ram) 306 305
2 000
landsarkiven
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:22Bidrag till regional (obet.) 5 942
1 000
arkivverksamhet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:23Språk- och (ram) 29 797
2 000 500
folkminnesinstitutet
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:24Svenskt biografiskt lexikon (ram) 4 289
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:25Riksantikvarieämbetet (ram) 192 703
-1 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:26Bidrag till kulturmiljövård (ram) 259 359 18
000 5 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:27Kyrkoantikvarisk ersättning (ram) 200 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:28Centrala museer: (ram) 865 631 -84
000 -70 -42 000 -71
Myndigheter 500 500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:29Centrala museer: Stiftelser (obet.) 219 361 -25
000 -7 000 -7 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:30Bidrag till regionala (obet.) 150 007 15
000 16 500 23 000
museer
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:31Bidrag till vissa museer (obet.) 51 740
4 000 1 500
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:32Stöd till icke-statliga (ram) 10 000
2 000
kulturlokaler
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:33Riksutställningar (ram) 45 185 -16
000 -5 000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:34Forum för levande historia (ram) 42 199 20
000 -22
000
---------------------------------------------------------
--------------------------
28:35Statliga (ram) 80
utställningsgarantier och
inköp av vissa
kulturföremål
---------------------------------------------------------
--------------------------
---------------------------------------------------
--------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens Kr349 Kr368
Kr363 Kr389
typ förslag (kd)
(m) (fp) (c)
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:36Filmstöd (ram) 235 738
3 000
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:37Forsknings- och (ram) 35 358
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
---------------------------------------------------
--------------------------------
28:38Samarbetsnämnden för (ram) 3 642
statsbidrag till
trossamfund
-------------------------------------------------------------
----------------------
28:39Stöd till trossamfund (ram) 50 750
10 000 8 000 1 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
29:1 Ungdomsstyrelsen (ram) 19 226 -5 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
29:2 Bidrag till nationell och (ram) 88 889
internationell
ungdomsverksamhet
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:1 Stöd till idrotten (ram) 448 240 10 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:2 Bidrag till allmänna (ram) 29 000
5 000 21 000
samlingslokaler
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:3 Bidrag till (obet.) 3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
-------------------------------------------------------------
----------------------
30:4 Stöd till (obet.) 15 000
friluftsorganisationer
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------
Summa 8 956 525 -1 310 93 350 7 000
100
000 000
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------
-------------------------------------------------------------
----------------------
Bilaga 4
Utskottets förslag till medelsanvisning på anslag inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag
till anslags-
fördelning
Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och RegeringensUtskottets
anslagstyp
förslag förslag
--------------------------------------------------
2 Finansiella system och tillsyn
-----------------------------------------------------------
1 Lotteriinspektionen (ram) 42 212 42 212
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Bidrag till folkbildningen 2 635 2 635 231
(obet.) 231
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till vissa 78 965 78 965
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
-----------------------------------------------------------
3 Bidrag till 10 104 10 104
kontakttolkutbildning (obet.)
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens ljud- och bildarkiv 40 664 40 664
(ram)
-----------------------------------------------------------
-
--------------------------------------------------
27 Mediepolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens biografbyrå (ram) 10 145 10 145
-----------------------------------------------------------
2 Utbyte av TV-sändningar 20 556 20 556
mellan Sverige och Finland
(obet.)
-----------------------------------------------------------
3 Bidrag till dokumentation om 821 821
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
(ram)
-----------------------------------------------------------
4 Forskning och dokumentation 1 772 1 772
om medieutvecklingen (obet.)
-----------------------------------------------------------
--------------------------------------------------
28 Kulturpolitik
-----------------------------------------------------------
1 Statens kulturråd (ram) 46 137 46 137
-----------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmän 197 991 197 991
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
(ram)
-----------------------------------------------------------
3 Nationella uppdrag (ram) 8 000 8 000
-----------------------------------------------------------
4 Försöksverksamhet med ändrad 148 369 148 369
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (obet.)
-----------------------------------------------------------
5 Bidrag till Operan, Dramaten, 861 716 861 716
Riksteatern, Dansens Hus och
Svenska rikskonserter (obet.)
-----------------------------------------------------------
6 Bidrag till regional 742 152 742 152
musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner
(obet.)
-----------------------------------------------------------
7 Bidrag till vissa teater-, 138 828 138 828
dans- och musikändamål (ram)
-----------------------------------------------------------
8 Bidrag till 45 979 45 979
biblioteksverksamhet (obet.)
-----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och anslagstypRegeringensUtskottets
förslag
förslag
-------------------------------------------------------------
9 Litteraturstöd (ram) 100 917 100 917
-------------------------------------------------------------
10 Stöd till kulturtidskrifter 22 650 22 650
(ram)
-------------------------------------------------------------
11 Talboks- och 68 284 68 284
punktskriftsbiblioteket (ram)
-------------------------------------------------------------
12 Bidrag till Stiftelsen för 15 449 15 449
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
-------------------------------------------------------------
13 Bidrag till Svenska 5 623 5 623
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (obet.)
-------------------------------------------------------------
14 Statens konstråd (ram) 7 267 7 267
-------------------------------------------------------------
15 Konstnärlig gestaltning av den 40 438 40 438
gemensamma miljön (ram)
-------------------------------------------------------------
16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 879 1 879
(ram)
-------------------------------------------------------------
17 Främjande av hemslöjden (ram) 20 381 20 381
-------------------------------------------------------------
18 Bidrag till bild- och 27 958 27 958
formområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
19 Konstnärsnämnden (ram) 14 015 14 015
-------------------------------------------------------------
20 Ersättningar och bidrag till 290 149 290 149
konstnärer (ram)
-------------------------------------------------------------
21 Riksarkivet och landsarkiven 306 305 306 305
(ram)
-------------------------------------------------------------
22 Bidrag till regional 5 942 5 942
arkivverksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
23 Språk- och 29 797 29 797
folkminnesinstitutet (ram)
-------------------------------------------------------------
24 Svenskt biografiskt lexikon 4 289 4 289
(ram)
-------------------------------------------------------------
25 Riksantikvarieämbetet (ram) 192 703 192 703
-------------------------------------------------------------
26 Bidrag till kulturmiljövård 259 359 259 359
(ram)
-------------------------------------------------------------
27 Kyrkoantikvarisk ersättning 200 000 200 000
(ram)
-------------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Myndigheter 865 631 865 631
(ram)
-------------------------------------------------------------
29 Centrala museer: Stiftelser 219 361 219 361
(obet.)
-------------------------------------------------------------
30 Bidrag till regionala museer 150 007 150 007
(obet.)
-------------------------------------------------------------
31 Bidrag till vissa museer 51 740 51 740
(obet.)
-------------------------------------------------------------
32 Stöd till icke-statliga 10 000 10 000
kulturlokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
33 Riksutställningar (ram) 45 185 45 185
-------------------------------------------------------------
34 Forum för levande historia 42 199 42 199
(ram)
-------------------------------------------------------------
35 Statliga utställningsgarantier 80 80
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
-------------------------------------------------------------
36 Filmstöd (ram) 235 738 235 738
-------------------------------------------------------------
37 Forsknings- och 35 358 35 358
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
38 Samarbetsnämnden för 3 642 3 642
statsbidrag till
trossamfund (ram)
-------------------------------------------------------------
39 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 50 750
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
29 Ungdomspolitik
-------------------------------------------------------------
1 Ungdomsstyrelsen (ram) 19 226 19 226
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till nationell och 88 889 88 889
internationell
ungdomsverksamhet (ram)
-------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------
30 Folkrörelsepolitik
-------------------------------------------------------------
1 Stöd till idrotten (ram) 448 240 448 240
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmänna 29 000 29 000
samlingslokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
3 Bidrag till 3 432 3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
4 Stöd till 15 000 15 000
friluftsorganisationer (obet.)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa 8 956 8 956 525
525
-------------------------------------------------------------
Bilaga 5
Förteckning över avstyrkta motionsyrkanden i utskottets
förslag till riksdagsbeslut,
punkt 4
--------------------------------------------------------------
Motion Motionärer Yrkande
--------------------------------------------------------------
2003/04:
--------------------------------------------------------------
Kr326 Birgitta Sellén 16
m.fl. (c)
--------------------------------------------------------------
MJ65 Catharina Elmsäter- 10
Svärd m.fl. (m)
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2004/05:
--------------------------------------------------------------
Kr1 Kent Olsson m.fl. 11
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr233 Kent Olsson m.fl. 5, 6, 10, 12 och 13
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr249 Kenneth Johansson
och
Birgitta Carlsson
(c)
--------------------------------------------------------------
Kr300 Birgitta Carlsson
och Sven Bergström
(c)
--------------------------------------------------------------
Kr343 Eva Flyborg (fp) 1-3
--------------------------------------------------------------
Kr349 Kent Olsson m.fl. 1 och 3
(m)
--------------------------------------------------------------
Kr352 Eva Flyborg och Axel
Darvik (fp)
--------------------------------------------------------------
Kr354 Birgitta Sellén 3, 7 och 9
m.fl. (c)
--------------------------------------------------------------
Kr358 Kenneth La