Reformeringen av tingsrättsorganisationen

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2003/04:153
Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter. Skrivelsen innehåller
en redogörelse för det pågående och planerade arbetet med att förändra
tingsrätternas yttre organisation.
I betänkandet behandlar utskottet även de planerade förändringarna i
den yttre tingsrättsorganisationen som regeringen redogör för i årets
budgetproposition, proposition 2004/05:1.
Utskottet behandlar också ett antal motioner som väckts med anledning
av skrivelsen samt motioner som väckts under den allmänna motionstiden
i år och som rör tingsrättsorganisationen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna,
lämnar propositionen i denna del utan erinran och avslår samtliga
motioner.
I ärendet finns fyra reservationer (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Domkretsindelningen
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju4 yrkande 4, 2004/05:Ju328 yrkande
2 och 2004/05:Ju471 yrkande 2.
Reservation 1 (kd, c)

2.      Det fortsatta reformarbetet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju4 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju7
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju339 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju471 yrkande
3.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3.      Regionala projekt
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju5 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju6
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju227, 2004/05:Ju265, 2004/05:Ju266,
2004/05:Ju268 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju288, 2004/05:Ju306, 2004/05:Ju328
yrkande 1, 2004/05:Ju345, 2004/05:Ju394, 2004/05:Ju401 yrkandena 1 och
2, 2004/05:Ju436, 2004/05:Ju450, 2004/05:Ju474 yrkandena 5-7, 2004/05:Ju479,
2004/05:Ju489 yrkande 14 och 2004/05:Ju503.

4.      Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju471 yrkande 1 och 2004/05:Ju489
yrkande 16.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

5.      Regeringens skrivelse m.m.
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:153 till handlingarna samt lämnar
vad regeringen anfört i proposition 2004/05:1, utgiftsområde 4 avsnitt
4.7 Domstolarnas yttre organisation utan erinran.

Stockholm den 28 oktober 2004
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s),
Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Leif Björnlod
(mp), Kerstin Andersson (s) och Catharina Bråkenhielm (s).

Inledning
Regeringen inledde för några år sedan en omfattande reformering av
domstolsväsendet. När det gäller den yttre tingsrättsorganisationen rör
dessa reformer i stor utsträckning frågor som regeringen själv kan
besluta om.
I april 2000 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen,
Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan (skr. 1999/2000:106).
I handlingsplanen beskrevs de allmänna principer som enligt regeringen
borde bilda utgångspunkt vid reformeringen av domstolsväsendet. Regeringen
anförde att den avsåg att återkommande lämna redogörelser till riksdagen
om hur förändringsarbetet utvecklades. Riksdagen ställde sig i princip
bakom de redovisade utgångspunkterna liksom regeringens tankar i fråga
om de organisatoriska lösningarna (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255).
Ett knappt år senare, i mars 2001, överlämnade regeringen till riksdagen
en skrivelse om hur reformarbetet i domstolarna hade utvecklats (skr.
2000/01:112). I skrivelsen redogjordes bl.a. för genomförda och planerade
förändringar av tingsrättsorganisationen. En utvärdering av gjorda
reformer aviserades. Utskottet underströk i samband med behandlingen av
skrivelsen vikten av att de organisationsförändringar som genomförts
också följs upp och utvärderas. Riksdagen ställde sig bakom även den
skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr. 283).
Därefter överlämnade regeringen till riksdagen i maj 2003 skrivelsen
Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126). I
den skrivelsen redogjorde regeringen för den utvärdering som genomförts
samt för planerade förändringar av tingsrättsorganisationen. Regeringen
gjorde bedömningen att målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen
i allt väsentligt uppnåtts genom sammanläggningarna av tingsrätter och
att arbetet därför borde fortsätta. I budgetpropositionen för år 2004
redogjorde regeringen för ytterligare planerade förändringar i den yttre
tingsrättsorganisationen (prop. 2003/04:1, utg.omr. 4 avsnitt 4.5
Domstolarnas yttre organisation). Vid behandlingen av skrivelsen samt
propositionen i den del som rör förändringar i den yttre
tingsrättsorganisationen
underströk utskottet ånyo vikten av att de organisationsförändringar
som genomförts också följs upp och utvärderas. Utskottet utgick ifrån
att så skulle ske även i fortsättningen. Riksdagen ställde sig bakom
skrivelsen samt propositionen i aktuell del (bet. 2003/04:JuU4, rskr.
21).
I den nu överlämnade skrivelsen (skr. 2003/04:153) redogör regeringen
för det pågående och planerade arbetet med att förändra tingsrätternas
yttre organisation. Regeringen har vidare redovisat ytterligare planerade
förändringar av tingsrättsorganisationen i budgetpropositionen för år
2005 (prop. 2004/05:1, utg.omr. 4 avsnitt 4:7 Domstolarnas yttre
organisation).
I det följande behandlar utskottet ett antal frågor rörande den yttre
tingsrättsorganisationen i vilka det väckts motioner med anledning av
regeringens skrivelse. I betänkandet behandlas även de delar av
budgetpropositionen som rör planerade förändringar av den yttre
tingsrättsorganisationen samt ett antal motioner som väckts under den allmänna
motionstiden.

Utskottets överväganden
Reformarbetets inriktning
I enlighet med den handlingsplan som regeringen presenterade våren 2000
bildar följande allmänna principer utgångspunkt vid reformeringen av
domstolsväsendet (bet. 1999/2000:JuU22 s. 6).
Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet att de allra flesta
har ett rimligt avstånd  till en tingsrätt (senare förtydligat till
bibehållen tillgänglighet). För att även i framtiden klara en snabb och
kompetent handläggning fordras en stärkt beredningsorganisation, som
kan renodla domarens arbete till verksamhet som kräver domarens kompetens.
Målunderlaget bör vara tillräckligt stort för att möjliggöra specialisering.
För att säkerställa ett brett rekryteringsunderlag  måste man se till
att domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och
goda möjligheter till personlig utveckling för de anställda. Behovet av
kompetensutveckling  måste kunna tillgodoses. Starka praktiska skäl
talar för en bättre geografisk samordning  med rättsväsendets övriga
myndigheter.
Den organisatoriska lösningen bör enligt handlingsplanen vara att större
domkretsar skapas.
Riksdagen har ställt sig bakom dessa allmänna principer för reformarbetet
samt de planerade förändringar som redovisats i tidigare skrivelser
(bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255, bet. 2000/01:JuU29, rskr. 283 och bet.
2003/04:JuU4, rskr. 21).
Domkretsindelningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att det skall
vara riksdagen - i stället för som nu regeringen - som beslutar om
indelningen i domsagor.
Jämför reservation 1 (kd, c).
I motionerna Ju4 och Ju328 (båda c) samt Ju471 (kd) begärs att
tingsrättsorganisationen skall beslutas av riksdagen.
Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. att föreskrifter om
huvuddragen av domstolarnas organisation meddelas i lag. I 1 kap. 1 §
rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt är allmän underrätt
och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Av paragrafens andra
stycke framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och att regeringen
förordnar om indelningen i domsagor.
Tingsrätternas domkretsar bestäms genom förordningen (1982:996) om rikets
indelning i domsagor. Även om det sålunda är regeringen som bestämmer
om indelningen i domsagor och därmed om antalet tingsrätter får, med
hänsyn till de ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som en
domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ett avgörande inflytande
på frågan (se betänkandet Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU
1967:4 s. 32).
Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat den här
aktuella frågan. Senast skedde detta hösten 2003 (se bet. 2003/04:JuU4
s. 8). Utskottet hänvisade då till tidigare ställningstaganden, som
sammanfattningsvis innebär att det inte finns anledning att lagreglera
domkretsindelningen eller på annat sätt överföra beslutanderätten till
riksdagen. Utskottet förordade - och förordar alltjämt - den nuvarande
ordningen där regeringen informerar riksdagen om kommande förändringar.
Att regeringen i sina överväganden beaktar vad riksdagen uttalat om
principerna för domstolsorganisationen ansåg utskottet vara en självklarhet.

Utskottet avstyrker motionerna Ju4, Ju328 och Ju471 i här behandlade
delar.
Det fortsatta reformarbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om att det
fortsatta reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter skall avbrytas
till dess att en utredning gjorts av konsekvenserna för rättsväsendet
och för de orter som drabbats av nedläggningar respektive till dess
regeringen presenterat en helhetssyn och en heltäckande plan för hela
landet. Detsamma gäller yrkanden om att en parlamentarisk utredning om
domstolsorganisationen skall genomföras innan ytterligare nedläggning
av tingsrätter sker.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
I flera motioner yrkas att det fortsatta reformarbetet med sammanläggningar
av tingsrätter skall avbrytas. I motionerna Ju4 (c) och Ju471 (kd) begär
motionärerna att inga nya sammanläggningar av tingsrätter skall ske
till dess en utredning med uppdrag att belysa konsekvenserna för
rättsväsendet och för de orter som drabbats av nedläggningar av tingsrätter
har genomförts. I motionerna Ju7 och Ju339 (båda fp) krävs en parlamentariskt
sammansatt utredning av hela den framtida domstolsorganisationen innan
ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen sker. Motionärerna
anför bl.a. att det saknas en heltäckande analys av hur reformerna
påverkar medborgarna i de orter som berörs.
Vid behandlingen av regeringens skrivelse med uppföljning av handlingsplanen
för reformeringen av domstolsväsendet framhöll utskottet vikten av en
snar utvärdering av genomförda förändringar (bet. 2000/01:JuU29 s. 9).

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att genomföra en utvärdering
av de förändringar av tingsrättsorganisationen som genomförts under
åren 1999-2001 (Ju 2002:11). Utredningen biträddes, förutom av ett antal
experter, av en referensgrupp bestående av representanter för
riksdagspartierna.
För att ge utredningen ett underlag när det gällde att bedöma effekterna
av reformarbetet gav regeringen i december 2001 Riksrevisionsverket i
uppdrag att granska bl.a. om de förändringar av tingsrättsorganisationen
som genomförts under den aktuella tidsperioden skapat större förutsättningar
för att uppnå de mål som regeringen ställt upp för reformeringen av
tingsrättsorganisationen. Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag
till regeringen i maj 2002 i rapporten Tingsrätter i förändring -
granskning av tolv sammanlagda tingsrätter 1999-2001 (RRV 2002:9).
Utredningen redovisade sitt uppdrag i början av år 2003 genom överlämnandet
av betänkandet Förändringar i tingsrättsorganisationen - en utvärdering
av sammanläggningar av tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5). Sammanfattningsvis
konstaterade utredningen följande.
Målet att bibehålla tingsrätternas tillgänglighet har i allt väsentligt
uppnåtts, samtidigt som den geografiska samordningen med rättsväsendets
övriga myndigheter generellt har förbättrats. Vidare har tingsrätterna
fått bättre förutsättningar att skapa stärkta beredningsorganisationer
och låta personalen delta i olika former av kompetensutveckling, även
om möjligheterna inte fullt ut tagits till vara. Däremot kunde utredningen
inte konstatera några nämnvärda effekter på rekryteringen och
förutsättningarna för specialisering. De granskade sammanläggningarna har
dock genomförts relativt nyligen. Enligt utredningen är det därför inte
möjligt att göra några säkra bedömningar, och utredningens överväganden
måste ses mot den bakgrunden. Vad gäller konsekvenser för andra än
tingsrätterna upplever berörda kommuner bl.a. att kommunen har förlorat
en kvalificerad arbetsplats med ett stort symbolvärde. Det är vidare
utredningens uppfattning att arbetet med att skapa större och mindre
sårbara tingsrätter bör fortsätta, även om de mål som regeringen har
ställt upp för de berörda sammanläggningarna hittills endast delvis har
uppnåtts. Slutligen anser utredningen att den s.k. flerortsmodellen
inte bör användas vid det fortsatta reformarbetet. Om det rör sig om
större geografiska avstånd är inrättandet av tingsställen (där verksamhet
bedrivs vid behov) att föredra.
I skrivelsen Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr.
2002/03:126) redovisade regeringen sina slutsatser med anledning av
utvärderingen. Enligt regeringens bedömning uppnåddes målen med
reformeringen av tingsrättsorganisationen i allt väsentligt genom
sammanläggningarna. Reformarbetet borde därför gå vidare. De fastställda målen
för reformeringen borde även i framtiden vara utgångspunkt för arbetet.
Sammanläggningarna borde även fortsättningsvis ske region för region
men inte avse alltför begränsade geografiska områden. Mot bakgrund av
vad utredningen uttalat om den s.k. flerortsmodellen, där en tingsrätt
har kansliort på flera orter, gjorde regeringen bedömningen att den i
framtiden bör användas endast om det är särskilt påkallat av omständigheterna
i det enskilda fallet eller om det föreligger regionalpolitiska,
arbetsmarknadspolitiska eller andra liknande skäl.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare understrukit vikten av att
de förändringar i tingsrättsorganisationen som genomförs följs upp och
utvärderas. Så har också skett såvitt avser perioden 1999-2001. Utskottet
utgår ifrån att de förändringar som sker och har skett i
tingsrättsorganisationen
även i fortsättningen noggrant kommer att följas upp och utvärderas.
Det finns mot denna bakgrund inte anledning att avbryta reformarbetet
i avvaktan på ytterligare utvärderingar. Utskottet anser att reformarbetet
bör fortsätta och även i fortsättningen ske stegvis region för region.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
Ju4, Ju7, Ju339 och Ju471 i här behandlade delar.
Regionala projekt
Utskottets förslag i korthet
I regeringens skrivelse samt i budgetpropositionen redovisas vissa
planerade förändringar i tingsrättsorganisationen. Utskottet anser att
de föreslagna förändringarna inte innebär några avsteg från de riktlinjer
som gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och avstyrker
bifall till motionsyrkanden om att planerade förändringar inte skall
genomföras. Vidare avstyrker utskottet bifall till motionsyrkanden om
att bevara vissa domstolar som inte omfattas av de i skrivelsen och
budgetpropositionen redovisade planerade förändringarna samt motionsyrkanden
som rör uppföljning av vissa planerade förändringar. Slutligen avstyrker
utskottet ett motionsyrkande som rör lokaliseringen av Solna tingsrätt.


I skrivelsen redogör regeringen för följande planerade förändringar av
tingsrättsorganisationen.
Lindesbergs och Örebro tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt
med kansliort i Örebro.
Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt
med kansliort i Hudiksvall och tingsställe i Söderhamn.
En ny tingsrätt bör inrättas i Göteborg genom sammanläggning av Mölndals
och Stenungsunds tingsrätter. Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och
Orust kommun bör föras till Uddevalla tingsrätt och Öckerö kommun bör
föras till den nya tingsrätten i Göteborg.
I budgetpropositionen för år 2005 redogörs för vissa ytterligare planerade
förändringar i den yttre tingsrättsorganisationen.
Jönköpings och Värnamo tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt
med kansliort i Jönköping.
Ljungby och Växjö tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt med
kansliort i Växjö.
Trelleborgs och Ystads tingsrätter bör läggas samman till en tingsrätt
med kansliort i Ystad. Lomma kommun bör föras till Lunds tingsrätt och
Vellinge kommun bör föras till Malmö tingsrätt.
Enköpings, Tierps och Uppsala tingsrätter bör läggas samman till en
tingsrätt med kansliort i Uppsala.
Flera motionsyrkanden som väckts med anledningen av skrivelsen eller
under den allmänna motionstiden går ut på att en viss eller vissa av de
tingsrätter som omfattas av de redovisade planerade förändringarna skall
bevaras. I motionerna Ju5 och Ju436 (båda kd) gäller det Stenungsunds
tingsrätt. I Ju5 begärs även att Mölndals tingsrätt skall bevaras. I
motion Ju6 (m) begärs att de föreslagna ändringarna av tingsrättsorganisationen
i Göteborgsregionen inte skall genomföras utan i stället skall ett nytt
genomarbetat förslag tas fram. I motionerna Ju227 (m) och Ju401 (fp)
begärs att Ljungby och Värnamo tingsrätter skall bevaras. Även i motionerna
Ju328 (c) och Ju394 (kd) begärs att Ljungby tingsrätt inte skall läggas
ned, och i motion Ju474 (fp, m, kd, c) begärs att Värnamo tingsrätt
inte skall läggas ned. I motion Ju268 (c) gäller det Enköpings och Tierps
tingsrätter. I motion Ju266 (fp) begär motionären att ett tingsställe
skall inrättas i Bollnäs. Slutligen begärs i motion Ju489 (c) att
Trelleborgs, Ljungby, Värnamo, Enköpings och Tierps tingsrätter skall
bevaras.
I två motioner begärs att regeringen noga skall analysera effekterna av
förändringarna av tingsrättsorganisationen och vid behov ompröva besluten.
I motion Ju288 (s) gäller det Värnamo tingsrätt och i motion Ju503 (s)
gäller det tingsrättsorganisationen i Skåne.
Utskottet kan inte finna att de nu angivna förändringarna i
tingsrättsorganisationen skulle innebära något avsteg från de riktlinjer som
gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och som riksdagen
ställt sig bakom. Såväl behovet av lokal förankring som de geografiska
förhållandena på varje ort har beaktats av regeringen. Vidare utgår
utskottet från att de planerade förändringarna, liksom även tidigare
genomförda förändringar, noga kommer att följas upp och utvärderas.
Något särskilt uttalande härom synes inte motiverat. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Ju5, Ju6, Ju227,
Ju266, Ju268, Ju288, Ju328, Ju394, Ju401, Ju436, Ju474, Ju489 och Ju503
i nu behandlade delar.
Flera andra motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden
rör domstolar som inte omfattas av de planerade förändringarna som
redovisas i skrivelsen eller i budgetpropositionen. I motionerna Ju306
(kd) och Ju345 (s) begärs att Lycksele och Skellefteå tingsrätter skall
bevaras. Även i motion Ju265 (fp) begär motionären att Lycksele tingsrätt
skall bevaras. I motion Ju474 (fp, m, kd, c) begärs att Eksjö tingsrätt
inte skall läggas ned. Slutligen begärs i motionerna Ju474 (fp, m, kd,
c) och Ju479 (fp) att Göta hovrätt skall bevaras.
Utskottet har tidigare ansett att det följer av den principiella
inställningen till reformarbetet inom domstolsväsendet som riksdagen intagit
att den inte bör ta ställning till motionsyrkanden rörande enskilda
tingsrätter för vilka regeringen för närvarande inte planerar någon
förändring. I den mån de aktuella tingsrätterna skulle komma att beröras
av nedläggningar eller sammanläggningar kommer riksdagen att få tillfälle
att ta ställning därtill när regeringen anmäler sådana organisationsförändringar
(se bet. 2003/04:JuU4 s. 13).
När det gäller Göta hovrätt kan tilläggas att frågan om vilka hovrätter
som skall finnas regleras i 2 kap. 6 § rättegångsbalken. Till skillnad
mot den yttre tingsrättsorganisationen är detta således inte en fråga
som regeringen själv kan besluta om.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, och utskottet föreslår
att riksdagen avslår motionerna Ju265, Ju306, Ju345, Ju474 och Ju479 i
nu behandlade delar.
I motion Ju450 (fp) begär motionären att Solna tingsrätt skall lokaliseras
i anslutning till polisens och åklagarnas lokaler i Solna.
Regeringen presenterade hösten 2003 ett förslag till en ny organisation
för tingsrätterna i Stockholms län. Regeringen avsåg att ge Domstolsverket
i uppdrag att utifrån en angiven inriktning lämna förslag till närmare
lokalisering och domkretsindelning. Riksdagen ställde sig bakom förslaget
(bet. 2003/04:JuU4 s. 14 f.). En av de allmänna principer som bildar
utgångspunkt vid reformeringen av tingsrättsorganisationen är att
tingsrätterna skall samordnas geografiskt med rättsväsendets övriga
myndigheter. Hänsyn måste dock självfallet tas t.ex. till var det finns
lämpliga lokaler. Utskottet utgår från att regeringen kommer att beakta
möjligheterna till samordning vid lokaliseringen av Solna tingsrätt.
Något särskilt uttalande härom synes inte motiverat. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion Ju450.
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår dels ett motionsyrkande om att
tingsrätter och länsrätter på sikt skall läggas samman, dels ett
motionsyrkande om bättre samordning mellan de allmänna domstolarna och
förvaltningsdomstolarna.
Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (c).
I motion Ju471 (kd) anförs att tingsrätter och länsrätter på sikt bör
läggas samman. I motion Ju489 (c) anförs att en bättre samordning borde
kunna ske mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.
Utskottet har vid flera tillfällen haft att ta ställning till liknande
motionsyrkanden. I den principiella frågan om sammanläggning har utskottet
anfört att det för sin del inte vill bestrida att det kan finnas vissa
fördelar med en sammanläggning av de båda domstolsorganisationerna. En
sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen framstå som lättare
att överblicka för enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna
på det. Mot en sådan ordning har utskottet dock ansett att man måste
ställa nackdelar som också de har sitt samband med just medborgarperspektivet.
En viktig fråga i det sammanhanget har enligt utskottet varit att
allmänhetens berättigade krav på en kompetent rättskipning kräver
specialisering. En förändring mot en sammanläggning av domstolsslagen skulle
kunna leda till att specialiseringen tunnas ut. Utskottet har vidare
konstaterat att de övriga fördelar som en sammanläggning skulle kunna
erbjuda också kan tas till vara inom ramen för en sådan inriktning av
reformarbetet som regeringen tagit upp i sin handlingsplan för reformeringen
av domstolsväsendet, dvs. mot gemensam ledning och administrativ samverkan
(bet. 2003/04:JuU4 s. 15 f.).
En sådan samverkan är möjlig i enlighet med de ändringar av rättegångsbalken
respektive lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar som trädde
i kraft den 1 januari 2003 (SFS 2002:996 och 997). I samband med
lagändringen tog regeringen också upp frågan om en integrerad
domstolsorganisation.
Bedömningen som gjordes i den delen var att de två domstolsslagen inom
överskådlig tid kommer att bestå (prop. 2002/03:4 s. 12 f., bet.
2002/03:JuU2, rskr. 21).
I budgetpropositionen anför regeringen att ett sätt att stärka
domstolsorganisationen som visat sig fungera väl är att mindre tingsrätter
och länsrätter samverkar. Den samverkan som bedrivs i ett antal domstolar
innebär att domstolarna har gemensam chef och i övrigt samverkar i
administrativa frågor. Det är regeringens avsikt att fler tingsrätter
och länsrätter där det bedöms lämpligt skall samverka på detta sätt
(prop 2004/05:1, utg.omr. 4 s. 43).
Senast utskottet behandlade frågan om sammanläggning av de allmänna
domstolarna och förvaltningsdomstolarna var hösten 2003. Utskottet gjorde
då samma bedömning som regeringen rörande en integrerad domstolsorganisation.
Reformarbetet borde därför, i varje fall för närvarande, inriktas på
administrativ samverkan. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte ställa
sig bakom ett önskemål om sammanläggning motsvarande det nu aktuella
(bet. 2003/04:JuU4 s. 15 f.). Utskottet har inte någon annan uppfattning
i dag och föreslår att utskottet avslår motion Ju471 i denna del.
När det gäller bättre samverkan mellan de allmänna domstolarna och
förvaltningsdomstolarna har regeringen anfört att avsikten är att fler
tingsrätter och länsrätter där det bedöms lämpligt skall samverka i
administrativa frågor. Motion Ju489 får därmed anses tillgodosedd i nu
aktuell del.
Regeringens skrivelse m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar vad regeringen anfört i
budgetpropositionen i här behandlad del utan erinran samt lägger skrivelsen
till handlingarna.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av propositionen
eller skrivelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar vad regeringen anfört i
budgetpropositionen i här behandlad del utan erinran samt lägger skrivelsen
till handlingarna.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1.      Domkretsindelningen, punkt 1 (kd, c)
av Peter Althin (kd) och Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om domkretsindelningen. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2004/05:Ju4 yrkande 4, 2004/05:Ju328 yrkande 2 och
2004/05:Ju471 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen bör ha en bred
politisk förankring. Det är därför lämpligt att dessa beslutas av
riksdagen, som därigenom ges en direkt möjlighet att påverka reformarbetet.
Domkretsindelningen bör därför göras i lag. En sådan ordning skulle
också ligga mer i linje med regeringsformens krav på att huvuddragen i
domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav som Europakonventionen
ställer på att domstolar skall vara upprättade enligt lag. Över huvud
taget skulle en lagreglering bidra till ett ökat skydd för de enskilda
domstolarnas självständighet.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett
lagförslag.



2.      Det fortsatta reformarbetet, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia
Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om det fortsatta reformarbetet. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2004/05:Ju4 yrkandena 1-3, 2004/05:Ju7
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju339 yrkandena 1-3 och 2004/05:Ju471 yrkande
3.
Ställningstagande
Innan ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen genomförs
måste ett samlat grepp tas. Det behövs en helhetssyn och en långsiktig
plan för den framtida tingsrättsorganisationen. Den pågående reformeringen
av domstolsväsendet får heller inte göras till ett kostnadsbesparingsprojekt.
Medborgarperspektivet, med tyngdpunkt på tillgänglighet och lokal
förankring, bör värderas högre än vad det hittills har gjort. Redan i
dag är det förenat med stora svårigheter att få vittnen att inställa
sig till domstol. Med längre avstånd kommer detta att bli ännu mer
bekymmersamt. Till grund för det fortsatta arbetet bör ligga en omfattande
utvärdering och konsekvensanalys av de förändringar som hittills genomförts.
Regeringen bör få i uppdrag att tillsätta en utredning med uppdrag att
belysa inte bara konsekvenserna för rättsväsendet utan också konsekvenserna
för de orter som drabbas av nedläggningarna. Även kostnaderna för de
planerade förändringarna i form av t.ex. nya domstolsbyggnader bör
granskas. Innan dessa åtgärder har vidtagits skall inga ytterligare
sammanläggningar eller nedläggningar av tingsrätter genomföras.



3.      Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 4 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju471 yrkande 1 och bifaller
delvis motion 2004/05:Ju489 yrkande 16.
Ställningstagande
På längre sikt bör de allmänna domstolarna och de allmänna
förvaltningsdomstolarna läggas samman. Härigenom skapas möjlighet att behålla
dömande verksamhet på fler orter. Som jag ser det skulle en sådan ordning
medverka till att domstolsväsendet uppfattas som mer enhetligt. Även
från personalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådan förändring.
Det bör ankomma på regeringen att beakta det anförda inom ramen för
det fortsatta reformarbetet.




4.      Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 4 (c)
av Johan Linander (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju489 yrkande 16 och avslår
motion 2004/05:Ju471 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är bra att regeringen avser att fler allmänna domstolar och
förvaltningsdomstolar skall samverka i administrativa frågor. Denna samverkan
bör dock kunna vara mer omfattande och bättre än vad som är fallet i
dag. På orter där det finns såväl länsrätt som tingsrätt borde man i
större utsträckning ha gemensamma lokaler och gemensamma administrativa
funktioner. Regeringen bör åläggas att vidta åtgärder med den angivna
inriktningen.
Jag ställer mig således bakom motion 2004/05:Ju489. Motion 2004/05:Ju471
bör däremot, på de skäl majoriteten anför, inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2004/05:1 utgiftsområde 4 avsnitt 4.7, Domstolarnas yttre
organisation redovisas planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.

Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:153 Reformeringen av tingsrättsorganisationen
fortsätter.
Följdmotioner
2004/05:Ju4 av Johan Linander m.fl. (c):

1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att belysa konsekvenserna för rättsväsendet och för drabbade
orter av den senaste tidens nedläggningar.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inga fler sammanslagningar av tingsrätter skall
äga rum innan utredningen har setts över och de gjorda förändringarna
utvärderats.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den nya utredningen om följderna av sammanslagningar
av tingsrätter bör ses över, särskilt huruvida specialisering alltid är
positiv.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken så att
riksdagen får beslutanderätten över indelningen i domsagor.
2004/05:Ju5 av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Stenungsund tingsrätt bör vara kvar som en
självständig domstol.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Mölndal tingsrätt bör vara kvar som en självständig
domstol.
2004/05:Ju6 av Anders G Högmark m.fl. (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avvisa regeringens förslag i berörda delar.
2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt genomarbetat
förslag i berörda delar som bättre tillgodoser kraven på en modern
framtidsinriktad tingsrättsorganisation i Storgöteborgsregionen.
2004/05:Ju7 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skrivelsen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en parlamentariskt tillsatt domstolsutredning.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Ju227 av Anders G Högmark och Bengt-Anders Johansson (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om nedläggningen av tingsrätterna i Ljungby och Värnamo.
2004/05:Ju265 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att bibehålla ett fungerande rättsväsende i hela
Västerbottens län.
2004/05:Ju266 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta ett tingsställe i Bollnäs.
2004/05:Ju268 av Rigmor Stenmark (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Enköpings och Tierps tingsrätter i Uppsala län
skall bestå.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn för en jämnare arbetsbelastning mellan
tingsrätterna.
2004/05:Ju288 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tingsrätten i Värnamo.
2004/05:Ju306 av Gunilla Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Lycksele tingsrätt och Skellefteå tingsrätt.
2004/05:Ju328 av Eskil Erlandsson (c):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tingsrätten i Ljungby skall vara kvar.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att rättsväsendets organisation skall vara föremål
för riksdagsbehandling även vad avser lokaliseringar.
2004/05:Ju339 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avvakta med vidare förändringar i
tingsrättsorganisationen
och övriga domstolsväsendet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av hittills
gjorda och eventuella kommande förändringar i tingsrättsorganisationen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en parlamentariskt tillsatt utredning
av hela den framtida domstolsorganisationen.
2004/05:Ju345 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tingsrätterna i Västerbotten.
2004/05:Ju394 av Olle Sandahl (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Ljungby tingsrätt bör vara kvar som en självständig domstol.

2004/05:Ju401 av Gunnar Nordmark och Tobias Krantz (båda fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bevara Ljungby tingsrätt.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bevara Värnamo tingsrätt.
2004/05:Ju436 av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Stenungsunds tingsrätt bör vara kvar som en självständig
domstol.
2004/05:Ju450 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en lokalisering av en ny tingsrätt och ett nytt
häkte till Solna.
2004/05:Ju471 av Peter Althin m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att sammanlägga tingsrätter och länsrätter.
2.      Riksdagen begär att regeringen utreder huvudmannaskapet för
domstolarna i syfte att ge riksdagen rätt att fastställa domstolsorganisationen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inga beslut om nedläggning av tingsrätter skall
fattas innan ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills
genomförda nedläggningar.
2004/05:Ju474 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd, c):

5.      Riksdagen beslutar om att bevara Värnamo tingsrätt i enlighet
med vad som anförs i denna motion.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Eksjö
tingsrätt.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta
hovrätt.
2004/05:Ju479 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta hovrätt.

2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tingsrätterna i Trelleborg, Ljungby, Värnamo,
Enköping och Tierp inte bör läggas ned.
16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bättre samordning bör ske mellan allmänna domstolar
och förvaltningsdomstolar.
2004/05:Ju503 av Catherine Persson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tingsrättsorganisationen i Skåne.