Justitieutskottets betänkande
2004/05:JUU34

Lag om erkännande och verkställighet inomEuropeiska unionen av frysningsbeslut


Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  regeringens   proposition
2004/05:115  Lag  om  erkännande  och verkställighet
inom Europeiska unionen av frysningsbeslut.
Förslaget   i   propositionen  syftar   till   att
genomföra  det  inom   EU   antagna  rambeslutet  om
verkställighet  i Europeiska unionen  av  beslut  om
frysning av egendom eller bevismaterial.
I  propositionen   föreslås   att  en  ny  lag  om
erkännande   och   verkställighet  inom   Europeiska
unionen av frysningsbeslut  införs.  Lagen bygger på
principen  om  ömsesidigt  erkännande  av  rättsliga
avgöranden.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Inga motioner har väckts i ärendet.
Utskottet tillstyrker propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Antagande av lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag  till lag om
erkännande   och   verkställighet   inom  Europeiska
unionen av frysningsbeslut.

Stockholm den 26 maj 2005

På justitieutskottets vägnar


Britta Lejon

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta
Lejon (s), Rolf Olsson (v), Beatrice Ask (m), Helena
Frisk  (s), Elisebeht Markström (s), Jeppe  Johnsson
(m), Göran  Norlander  (s), Torkild Strandberg (fp),
Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson
(m),  Kerstin  Andersson (s),  Leif  Björnlod  (mp),
Christer  Erlandsson   (s),   Karin   Granbom  (fp),
Christer Engelhardt (s) och Olle Sandahl (kd).
2004/05

JuU34


Redogörelse för ärendet



Bakgrund


Vid  Europeiska  rådets  möte i Tammerfors  år  1999
fastslogs att principen om  ömsesidigt erkännande av
rättsliga avgöranden skall vara  en  hörnsten  i det
straffrättsliga  samarbetet  inom unionen. Principen
innebär att medlemsstaterna inte  skall  ifrågasätta
varandras rättsliga avgöranden och avser såväl domar
som   andra   avgöranden  som  fattas  av  rättsliga
myndigheter. Syftet  med  systemet  är att förbättra
det straffrättsliga samarbetet mellan stater och att
förstärka   den  enskildes  skydd  och  rättigheter.
Beträffande beslut  som  föregår en rättegång angavs
särskilt  att  beslut som gör  det  möjligt  för  de
behöriga    myndigheterna     att    snabbt    säkra
bevismaterial och beslagta tillgångar  bör  komma  i
fråga för ömsesidigt erkännande.

I  slutsatserna  uppdrog Europeiska rådet åt rådet
och kommissionen att anta ett åtgärdsprogram för att
genomföra principen.  Ett  åtgärdsprogram  med denna
inriktning   antogs   sedan   av  ministerrådet  för
rättsliga och inrikes frågor den  29  november  2000
EGT  C  12, 15.1.2001, s. 10). Högsta prioritet gavs
åt att ta  fram ett instrument som gäller erkännande
av   beslut   om    frysning    av   egendom   eller
bevismaterial.
Därefter tog Sverige tillsammans med Frankrike och
Belgien initiativ till ett utkast  till rambeslut om
verkställighet  av  beslut  om frysning  av  egendom
eller bevismaterial (EGT C 75,  7.3.2001,  s. 3). En
politisk överenskommelse om innehållet i rambeslutet
nåddes av EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes
frågor   i   februari   2002  och  Europaparlamentet
godkände därefter rådets  förslag till rambeslut den
11 juni samma år.
Riksdagen godkände den 14 maj 2003 ett utkast till
rådets  rambeslut  2003/577/RIF  (prop.  2002/03:67,
bet. 2003/03:JuU15,  rskr. 2002/03:169). Rambeslutet
antogs därefter av EU:s ministerråd den 22 juli 2003
(EUT L 196, 2.8.2003,  s.  45).  I  anslutning  till
detta gjorde rådet ett särskilt uttalande.

Ärendet och dess beredning


När  propositionen  (prop.  2002/03:67) som låg till
grund  för  riksdagens  godkännande  av  rambeslutet
presenterades,  var  det  datum  då  medlemsstaterna
skulle ha genomfört rambeslutet ännu inte bestämt. I
propositionen redovisade regeringen den lagstiftning
och övrig reglering som rambeslutet kräver, men lade
inte  fram  något lagförslag.  Vidare  anfördes  att
regeringen avsåg  att  återkomma  till riksdagen med
sådana  förslag  vid  ett  senare  tillfälle  (prop.
2002/03: 67 s. 1).

Sedan  rambeslutet  antagits av ministerrådet  har
Justitiedepartementet utarbetat  en  promemoria, Lag
om  erkännande  och  verkställighet inom  Europeiska
unionen   av   frysningsbeslut.    Promemorian   har
remissbehandlats    och   en   sammanställning    av
remissvaren        finns        tillgänglig        i
Justitiedepartementet (Ju2004/11207/BIRS).
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådet  har  i  yttrande  i  huvudsak   godtagit
förslagen,    men   har   också   föreslagit   vissa
justeringar. Regeringen  har  på  de  flesta punkter
följt Lagrådets förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I  propositionen lämnas - som tidigare förutskickats
-förslag   till   en   ny   lag  om  erkännande  och
verkställighet    inom   Europeiska    unionen    av
frysningsbeslut i syfte  att genomföra det rambeslut
som riksdagen godkände den 14 maj 2003.

I lagen definieras vad som  avses  med ett svenskt
respektive   ett   utländskt  frysningsbeslut.   För
svenskt  vidkommande   är  ett  frysningsbeslut  ett
beslut om kvarstad enligt  26  kap. rättegångsbalken
som  avser  värdet  av förverkad egendom  eller  ett
beslut om beslag av föremål  som  skäligen kan antas
ha betydelse för utredning om brott  eller  vara  på
grund av brott förverkat och som kan antas komma att
påträffas   i  en  annan  medlemsstat  i  Europeiska
unionen. Ett utländskt frysningsbeslut är ett beslut
som har meddelats  av  en  rättslig  myndighet  i en
annan medlemsstat i Europeiska unionen i samband med
ett   straffrättsligt   förfarande   i   syfte   att
tillfälligt     hindra    förstöring,    omvandling,
flyttning, överföring  eller  överlåtelse av egendom
som i den staten kan omfattas av  förverkande  eller
utgöra  bevismaterial  och  som  har  översänts till
Sverige för erkännande och verkställighet.
I  lagen regleras dels förutsättningarna  för  och
förfarandet  vid  erkännande  och  verkställighet  i
Sverige  av  ett  frysningsbeslut  som  fattats i en
annan   medlemsstat   i   Europeiska  unionen,  dels
förutsättningarna  för  ett svenskt  frysningsbeslut
och  förfarandet  vid  översändande  av  ett  sådant
beslut  från  Sverige  till  en  annan  medlemsstat.
Erkännande och verkställighet av ett frysningsbeslut
är en temporär och i allmänhet  kortvarig  åtgärd  i
avvaktan   på   en  efterföljande  framställning  om
rättslig   hjälp   eller   verkställighet   av   ett
förverkandebeslut som avser den frysta egendomen.
Svensk åklagare är  behörig  att översända svenska
frysningsbeslut till andra medlemsstater  i  EU  för
erkännande  och  verkställighet  där. En bestämmelse
införs  om  att  ett  föremål  eller  en   skriftlig
handling  under  vissa  förutsättningar  får  tas  i
beslag, trots att föremålet eller handlingen inte är
tillgängliga  vid  beslutet.  Bestämmelsen är endast
tillämplig när föremålet eller  handlingen kan komma
att   påträffas   i   en  annan  EU-stat.   Åklagare
handlägger ärenden om erkännande  och verkställighet
i   Sverige   av   utländska  frysningsbeslut.   Ett
frysningsbeslut  från  en  annan  medlemsstat  skall
erkännas och kunna  verkställas  i  Sverige efter en
endast  begränsad prövning här. Vid handläggning  av
frysningsärenden  skall  åklagaren  ha tillgång till
uppgifter      ur      belastningsregistret      och
misstankeregistret.  Om  ett frysningsbeslut som har
meddelats  i  en  annan  medlemsstat   i  Europeiska
unionen   är   verkställbart  i  Sverige  skall   en
verkställbarhetsförklaring   meddelas.   De  närmare
förutsättningarna   för   att   meddela   en   sådan
förklaring  anges  i  den nya lagen. Åklagaren skall
upphäva  en verkställbarhetsförklaring  om  det  har
framkommit    att    frysningsbeslutet    inte   får
verkställas  här,  om  egendomen inte påträffas  här
eller om en begäran om erkännande och verkställighet
av ett frysningsbeslut återkallas.
När  en verkställbarhetsförklaring  har  meddelats
kan  frysningsbeslutet   verkställas   antingen  med
tillämpning  av bestämmelserna om verkställighet  av
beslut   om  beslag   eller   med   tillämpning   av
bestämmelserna  om  verkställighet  av kvarstad. Ett
frysningsbeslut skall enligt huvudregeln verkställas
skyndsamt  och om möjligt inom 24 timmar,  från  det
att åklagaren  mottog  beslutet  och  det  intyg som
skall  åtfölja beslutet. Om beslutet verkställs  med
tillämpning  av  bestämmelserna  om beslag får bl.a.
husrannsakan, kroppsvisitation och  kroppsbesiktning
företas.
Verkställda    frysningsbeslut   skall   skyndsamt
anmälas   till   tingsrätten    för    prövning   av
verkställbarhetsförklaringen. Tingsrätten  skall  så
snart  det  kan  ske, hålla förhandling i ärendet om
inte en förhandling uppenbart skulle sakna betydelse
för     prövningen.    Om     rätten     fastställer
verkställbarhetsförklaringen  skall  rätten bestämma
hur länge verkställigheten skall bestå och i samband
härmed uppställa villkor som är påkallade  av hänsyn
till  enskilds  rätt  eller  som  är nödvändiga från
allmän synpunkt. Tingsrättens beslut kan överklagas.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottets övervägande
-----------------------------------------------------
|Utskottets förslag i korthet                       |
|                                                   |
|Utskottet föreslår att riksdagen antar den nya lagen
|
|om  erkännande  och  verkställighet inom Europeiska|
|unionen av frysningsbeslut.                        |
-----------------------------------------------------


Rambeslutet syftar till att skapa förutsättningar för att ge
ett nationellt beslut om frysning effekt i en annan
medlemsstat. Rambeslutet är tillkommet för att kunna
tillämpas vid brottsutredningar inom Europeiska
unionen där bevismaterial eller förverkad egendom
finns utomlands. När verkställigheten ägt rum
ankommer det på den utfärdande staten att ansöka om
överlämnande av egendomen eller om att ett
förverkandebeslut som har meddelats i den utfärdande
staten verkställs i den verkställande staten..

Regeringens förslag innebär att det införs en ny
lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska
unionen av frysningsbeslut. Genom förslaget
uppfyller Sverige sina åtaganden enligt rambeslutet
om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om
frysning av egendom och bevismaterial.
Utskottet konstaterar att förslaget innebär att
förutsättningarna för det straffrättsliga samarbetet
inom EU förbättras. Utskottet välkomnar alltså
regeringens förslag.
Frysning är inget vedertaget begrepp i svensk
rätt. Med frysning avses enligt rambeslutet en
åtgärd som vidtas i syfte att tillfälligt hindra
förstöring, omvandling, flyttning, överföring eller
överlåtelse av egendom som kan omfattas av
förverkande eller utgöra bevismaterial (artikel 2,
punkt c). Lagrådet menade att termen kan godtas
bl.a. eftersom det är fråga om en avgränsad
speciallag. Regeringen anför beträffande begreppet
som sådant att det kan sägas åskådliggöra innebörden
av den åtgärd som åsyftas. Utskottet delar denna
uppfattning.
De bestämmelser som föreslås i den nya lagen
förefaller lämpliga för sitt ändamål.
Inga motioner har väckts med anledning av
propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar den nya
lagen om erkännande och verkställighet inom
Europeiska unionen av frysningsbeslut.

Propositionen
Proposition 2004/05:115 Lag om erkännande och verkställighet
inom Europeiska unionen av frysningsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen
av frysningsbeslut.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag