Justitieutskottets betänkande
2004/05:JUU21
Hemlig teleavlyssning, m.m.
Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2004/05:36
Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning
vid förundersökning i brottmål under år 2003 och tre motioner som väckts
med anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna och avstyrker
motionerna.
I ärendet finns en reservation (m, fp, kd, c, mp) och två särskilda
yttranden (s respektive v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Regeringens skrivelse
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:36 till handlingarna.
2.
Redovisningens innehåll
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 1, 2004/05:Ju28 och
2004/05:Ju29 yrkande 3.
Reservation (m, fp, kd, c, mp)
Stockholm den 22 mars 2005
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask
(m), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Göran
Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans
(s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp),
Christer Erlandsson (s) och Christer Engelhardt (s).
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
I regeringens skrivelse redogörs för tillämpningen av bestämmelserna i
rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning
samt för tillämpningen av bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig
kameraövervakning under år 2003. Utskottet föreslår att riksdagen lägger
skrivelsen till handlingarna. Utskottet föreslår vidare att riksdagen
avslår tre motionsyrkanden rörande redovisningens innehåll. Jämför
reservationen.
Skrivelsen
I skrivelsen redovisar regeringen antalet meddelade tillstånd till hemlig
teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning,
den genomsnittliga avlyssnings- respektive övervakningstiden samt andelen
fall där åtgärden har haft betydelse för förundersökningen. Skrivelsen
bygger i huvudsak på uppgifter som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen
gemensamt har lämnat i en skrivelse till regeringen den 31 augusti 2004
(Ju2004/7717/Å).
Av redovisningen framgår att det under år 2003 lämnades tillstånd till
hemlig teleavlyssning i 631 fall. Tillstånd till hemlig teleövervakning
lämnades i 645 fall under samma år. Antalet meddelade tillstånd är för
båda dessa tvångsmedel de högsta under den senaste tioårsperioden.
Tillstånd till hemlig kameraövervakning lämnades i 23 fall år 2003, vilket
är en minskning i jämförelse med föregående år. Tvångsmedlen användes,
i likhet med tidigare år, främst vid förundersökningar där det fanns
misstanke om organiserad eller annars omfattande narkotikabrottslighet.
Huvudsyftet var att avslöja den mera omfattande narkotikasmugglingen
till Sverige och försäljningen av narkotika inom landet. Hemlig
teleavlyssning och hemlig teleövervakning användes också i ett relativt
stort antal fall av misstankar om annan grov brottslighet, bl.a. mord
och grovt rån.
Avlyssnings- respektive övervakningstiden vid hemlig teleavlyssning och
hemlig teleövervakning varierar kraftigt. Under år 2003 var den kortaste
tiden en dag och den längsta nästan åtta månader för båda tvångsmedlen.
Den genomsnittliga avlyssnings- respektive övervakningstiden uppgick
till 37 dagar, vilket ligger i nivå med senare års tidsåtgång per
tillstånd. Övervakningstiden vid hemlig kameraövervakning varierade även
den relativt kraftigt i de enskilda fallen från en dag till drygt fem
månader år 2003. Den genomsnittliga tiden för hemlig kameraövervakning
var drygt 26 dagar.
Andelen fall där hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning var
av betydelse för den aktuella förundersökningen var för respektive
tvångsmedel ca 46 % år 2003, och den var därmed oförändrad i jämförelse
med föregående år. Andelen fall där de båda tvångsmedlen var av betydelse
för förundersökningen har under senare år varit relativt konstant.
Andelen fall där hemlig kameraövervakning var av betydelse för
förundersökningen minskade under år 2003 i förhållande till år 2002 till drygt
39 %. Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att de angivna tvångsmedlen
har visat sig vara värdefulla hjälpmedel i kampen mot den grova, många
gånger organiserade, brottsligheten.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som framkommit genom
redovisningen utan föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Redovisningens innehåll
I motionerna Ju27 (kd), Ju28 (fp) och Ju29 (c) begärs att regeringen
skall tillse att redovisningen i den årliga skrivelsen förbättras.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden om redovisningen i
regeringens skrivelse om hemlig teleavlyssning m.m., senast i samband
med föregående års skrivelse (skr. 2003/04:36, bet. JuU12, rskr. 141).
Utskottet framhöll då vikten av att redovisningen i den årliga skrivelsen
på ett utförligt och kvalitativt sätt kan utgöra underlag för den
parlamentariska kontrollen. Utskottet konstaterade vidare att arbete med
att förbättra redovisningens innehåll pågick och att detta arbete inte
borde föregripas.
I årets skrivelse framhåller regeringen att den årliga redovisningen
från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen är ett viktigt underlag för
att kunna bedöma hur reglerna tillämpas och vilka förändringar som skett
i förhållande till tidigare år. Vidare sägs i skrivelsen att det alltjämt
pågår en dialog med dessa myndigheter i syfte att försöka förbättra den
årliga redovisningen till riksdagen. Syftet med arbetet är att åstadkomma
en tydligare redovisning av hur tvångsmedlen används och resultatet av
användningen. Vissa förändringar har skett i år när det gäller redovisningen
av de internationella åtgärderna. Regeringen menar därtill att det är
viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna så långt som möjligt kan
redovisa effekterna av de olika åtgärderna.
Utskottet kan konstatera att det alltjämt pågår ett arbete med att
förbättra redovisningens innehåll. Detta arbete bör inte föregripas.
Utskottet föreslår att motion Ju28 och motionerna Ju27 och Ju29 i nu
behandlade delar avslås.
Övrigt
Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att överlämna en proposition
till riksdagen som rör överskottsinformation vid användning av hemliga
tvångsmedel. Övriga yrkanden i de följdmotioner som ingivits med anledning
av den aktuella skrivelsen kommer utskottet att behandla i samband med
det ärendet.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Redovisningens innehåll, punkt 2 (m, fp, kd, c, mp)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson
(m) och Leif Björnlod (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om redovisningens innehåll. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 1, 2004/05:Ju28 och 2004/05:Ju29
yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringens årliga redovisning syftar till att ge riksdagen ett underlag
för fullgörandet av den parlamentariska kontrollen av tillämpningen av
de aktuella tvångsmedlen. Redovisningen bör även ha en sådan utförlighet
och kvalitet att den kan ligga till grund för framtida överväganden av
riksdagen.
Mot bakgrund av de mycket stränga rekvisit som måste vara uppfyllda för
att domstol skall tillåta att respektive tvångsmedel används bör en
fylligare redovisning av åtgärdernas resultat kunna erhållas. Viktiga
upplysningar som i hur många fall berörda förundersökningar leder till
fällande dom och i vilken mån brottsrubriceringen vid tillståndsgivning
och dom överensstämmer måste framgå av regeringens redovisning. Även
vad som avses med antalet fall där "åtgärden har haft betydelse för
förundersökningen" måste preciseras. Därtill bör en analys presenteras
av den låga andelen avslag på ansökningar om tillstånd till hemlig
teleavlyssning och hemlig teleövervakning.
Det är i och för sig positivt att regeringen arbetar med att förbättra
redovisningen. Detta arbete har dock pågått i flera år utan att någon
nämnvärd förbättring av redovisningen skett. En tydlig och snar förändring
av redovisningens innehåll är nödvändig för att riksdagen skall kunna
utföra sin granskningsuppgift. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
utforma den årliga redovisningen i enlighet med vad vi här har anfört.
Särskilda yttranden
1. Redovisningens innehåll, punkt 2 (s)
Britta Lejon (s), Margareta Sandgren (s), Helena Frisk (s), Göran
Norlander (s), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Christer Erlandsson
(s) och Christer Engelhardt (s) anför:
Den parlamentariska kontrollen av myndigheters och domstolars tillämpning
av bestämmelserna rörande hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning
och hemlig kameraövervakning är mot bakgrund av tvångsmedlens ingrepp
i den personliga integriteten av central betydelse. Det är därför viktigt
att riksdagens möjligheter till insyn i tillämpningen av tvångsmedlen
genom regeringens årliga skrivelse vidmaktshålls och om möjligt förbättras.
Ett arbete pågår också med att förbättra innehållet i skrivelsen. Det
pågår även en diskussion om att stärka den parlamentariska insynen i
tillämpningen av tvångsmedlen. I avvaktan på att detta arbete och dessa
diskussioner har vi valt att inte ställa oss bakom de förslag om att
förbättra redovisningens innehåll som presenterats i motionerna Ju27,
Ju28 och Ju29.
2. Redovisningens innehåll, punkt 2 (v)
Rolf Olsson (v) anför:
Vänsterpartiet förutsätter att den årliga skrivelsen om hemlig teleavlyssning
m.m. förbättras och utvecklas, så som utskottet redan tidigare uttalat.
Vi ser fram emot att analysen skärps och blir mer allsidig. Vi efterlyser
bl.a. en precisering av uttryck som används i redovisningen, exempelvis
av vad som avses med att tvångsmedlet var av betydelse för förundersökningen.
Analysen bör också omfatta en genomlysning av varför så relativt få
ansökningar om tvångsmedel avslås.
Det pågår en beredning av en rad arbeten som på olika sätt har koppling
till de hemliga tvångsmedlen, som t.ex. en kommande proposition om
överskottsinformation. Ett övergripande krav, som Vänsterpartiet driver
i alla dessa sammanhang, är nödvändigheten av att skärpa och förbättra
den parlamentariska kontrollen av och insynen i tillämpningen av de
hemliga tvångsmedlen. Vänsterpartiet anser således att det behövs ett
helhetsgrepp, utöver den nu aktuella skrivelsen, för att förstärka
tillsynen över de hemliga tvångsmedlen.
Eftersom det pågår arbete med att förbättra redovisningen har jag valt
att inte ställa mig bakom de i denna del aktuella motionsönskemålen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2004/05:36 Hemlig teleavlyssning, hemlig
teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål
under år 2003.
Följdmotioner
2004/05:Ju27 av Peter Althin m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utförligare och tydligare redovisning av tillämpningen
av de aktuella tvångsmedlen.
2004/05:Ju28 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förbättrad redovisning av tillämpningen av de aktuella
tvångsmedlen.
2004/05:Ju29 av Johan Linander m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förbättrad redovisning av de aktuella tvångsmedlen.