Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU6

Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003 (skr. 2003/04:130)


Sammanfattning
I skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003
lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas utveckling under förra
året - det tredje verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya
placeringsreglerna.
Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas
årsredovisningar och en utvärdering av fondernas förvaltningsresultat och
mål. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader, fondernas
riskbenägenhet och förvaltningsaktivitet, riskspridningen mellan
buffertfonderna samt fondernas förvaltningsstruktur.
AP-fondernas resultat uppgick under 2003 till 80,8 miljarder kronor.
Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav
under året ett överskott på 9,7 miljarder kronor. Kostnaden för
administrationen uppgick till avrundat 1,1 miljard kronor. Sammantaget
innebär detta att AP-fondernas samlade kapital under förra året ökade
med avrundat 89,5 miljarder kronor, från 487,5 miljarder kronor i slutet
av 2002 till 577 miljarder kronor i slutet av 2003. I skrivelsen
konstaterar regeringen vidare att fondernas förvaltningskostnader inte
står i proportion till graden av förvaltningsaktivitet i fonderna.
Utskottet har granskat skrivelsen och föreslår att den läggs till
handlingarna.
Vid en kontroll våren 2004 beslutade den s.k. genomförandegruppen,
bestående av representanter från de fem partier som står bakom det nya
pensionssystemet, att inga nya medel ska överföras från AP-fonderna
till statsbudgeten den 1 januari 2005, men att frågan om en eventuell
ytterligare överföring får tas upp på nytt vid ett senare tillfälle.
I betänkandet skriver utskottet att det är viktigt att det finns en
tidsplan för när den slutliga bedömningen ska genomgöras. Utskottet
föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande med innebörden
att regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under
våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen - bör återkomma
till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen av
överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel ska
överföras från AP-fonderna till staten.
Utskottet behandlar också fem motioner med anknytning till frågorna om
överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten, buffertfondernas
kostnader och aktivitet, fondernas placeringsregler och riktlinjerna
för miljö och etik i placeringsverksamheten samt Sjätte AP-fonden.
Utskottet föreslår att motionerna avstyrks. I betänkandet finns fyra
reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      AP-fondernas verksamhet 2003
Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:130 till handlingarna.

2.      Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört om att regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat
sätt under våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen -
bör återkomma till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen
av överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel
ska överföras från AP-fonderna till staten.

3.      Överskott i pensionssystemet
Riksdagen avslår motion2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7.

Reservation 1 (v)

4.      Buffertfondernas kostnader och aktivitet
Riksdagen avslår motion2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
1.

5.      Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar
Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp)
och2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 9.
Reservation 2 (v, mp)

6.      Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet
Riksdagen avslår motionerna2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp)
yrkandena 1 och 2 samt2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) yrkande
6.
Reservation 3 (mp)

7.      Avveckling av Sjätte AP-fonden
Riksdagen avslår motion2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
2.
Reservation 4 (fp)

Stockholm den 28 oktober 2004
På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg
(s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats
Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo
Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Hans
Hoff (s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m),
Gunnar Nordmark (fp) och Siv Holma (v).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2003
lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas utveckling under förra
året - det tredje verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya
placeringsreglerna.
Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas
årsredovisningar och en utvärdering av fondernas förvaltningsresultat och
mål. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader, fondernas
riskbenägenhet och förvaltningsaktivitet, riskspridningen mellan
buffertfonderna samt fondernas förvaltningsstruktur. Med anledningen av
skrivelsen har två motioner väckts. Under allmänna motionstiden 2004
väcktes ytterligare tre motioner som behandlas i betänkandet. Förslagen
i motionerna återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden
AP-fondernas verksamhet 2003
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse 130 Redovisning av
AP-fondernas verksamhet 2003 läggs till handlingarna.
AP-fondernas resultat 2003
AP-fondernas (exkl. Sjunde AP-fonden) sammanlagda resultat uppgick under
2003 till 80,8 miljarder kronor, visar sammanställningen av fondernas
årsredovisningar.
Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav
under året ett överskott på 9,7 miljarder kronor. Kostnaden för
administrationen uppgick till avrundat 1,1 miljard kronor. Sammantaget
innebär detta att AP-fondernas samlade kapital under förra året ökade
med avrundat 89,5 miljarder kronor, från 487,5 miljarder kronor i slutet
av 2002 till 577 miljarder kronor i slutet av 2003. Resultatet motsvarar
en nominell avkastning på 16,4 %, vilket kan jämföras med en avkastning
under 2002 på -15 %. Räknas inflationen bort blev den reala avkastningen
14,8 %. Under 2002 var den reala avkastningen -16,9 %.
Under de senaste fem åren har avkastningen legat på i genomsnitt 1,7 %
per år. Den reala avkastningen var under samma tidsperiod -0,1 %.
Resultatet för 2003 har till en del kompenserat för de stora förluster
som fonderna redovisade under 2001 och 2002, efter börsfallen och den
snabba ökningen av portföljernas aktieandelar i anslutning till införandet
av de nya placeringsreglerna i början av 2001. Under åren 2001 till
2003 har buffertfonderna gett ett resultat på -30,8 miljarder kronor
medan det samlade kapitalet har minskat med 1,9 miljarder kronor.
Tabell 1. Buffertfondernas tillgångar
mdkr 1

Tillgångar      31/12 2001      31/12 2002      31/12 2003
Svenska och utländska aktier    325 (57,5 %)    278,2 (57,1 %)  341,7 (59,2
%)
Svenska och utländska räntebärande värdepapper  182 (32,2 %)    162,5 (33,
3 %)    188,4 (32,7 %)
Realränteobligationer   39,8 (7 %)      29,7 (6,1 %)    31,9 (5,5 %)
Fastigheter     18,4 (3,3 %)    17,1 (3,5 %)    15 (2,6 %)
Totalt  565,2   487,5   577
varav utomlands 287,8 (49,3 %)  279,0 (57,2 %)  333,5 (57,8 %)
varav valutaexponering  54,3    55,0    69,9
1 Siffrorna inom parentes anger andel av totala kapitalet.
Som framgår av tabell 1 bestod fondernas tillgångar vid utgången av
2003 till nästan 59 % av svenska och utländska aktier, vilket motsvarar
knappt 342 miljarder kronor. Av dessa var 233,5 miljarder kronor placerade
i utländska aktier och 108 miljarder i svenska aktier. Placeringarna i
utländska aktier ökade under året med 42 miljarder kronor och placeringarna
i svenska aktier steg med knappt 22 miljarder kronor.
Drygt 188 miljarder kronor var placerade i svenska och utländska
räntebärande värdepapper, varav drygt 88 miljarder kronor i svenska och
100 miljarder kronor i utländska. Placeringarna i realränteobligationer
svarade för 5,5 % av det totala kapitalet medan fastigheternas andel
uppgick till 2,6 %.
Första AP-fonden
Resultatet för Första AP-fonden blev under 2003 19,6 miljarder kronor,
vilket motsvarar en avkastning på 16,5 %. Det var 0,2 procentenheter
sämre än fondens jämförelseindex (exklusive fastigheter).
Andra AP-fonden
Andra AP-fondens resultat uppgick till 20,7 miljarder kronor. Det
motsvarar en avkastning på 17,7 %, vilket är 0,8 procentenheter sämre än
jämförelseindex, enligt fondens beräkningar.
Tredje AP-fonden
Tredje AP-fonden visade under 2003 ett resultat på 19,8 miljarder kronor.
Det ger en avkastning på totalt 17,2 %, vilket enligt fonden är 0,1
procentenhet sämre än jämförelseindex (avkastningen för fastigheter
exkluderad).
Fjärde AP-fonden
Fjärde AP-fondens resultat blev 19,3 miljarder kronor. Det motsvarar en
avkastning på 17 %, vilket för helåret är 1 procentenhet lägre än
jämförelseindex.
Sjätte AP-fonden
Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till knappt 1,2 miljarder
kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring 10,7 %. Det är drygt
3 procentenheter bättre än fondens uppsatta avkastningsmål på 7,4 %.
Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom premiereservsystemet.
Den s.k. Premiesparfonden, vilken är den fond som de s.k. icke-väljarna
i premiereservsystemet placeras i, gav under 2003 en avkastning på 18,
7 %. Det är 2,5 procentenheter högre än genomsnittet av samtliga
premiepensionsfonders avkastning. Den s.k. Premievalsfonden, som är den
valbara statliga fonden, gav under samma period en avkastning på 19,6
%, vilket är 3,5 procentenheter högre än genomsnittet för
premiepensionsfonderna.

Regeringens utvärdering av fondernas förvaltning
Årets utvärdering omfattar perioden halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2003 för
Första-Fjärde AP-fonderna, hösten 2000 t.o.m. 2003 för Sjunde AP-fonden
samt de senaste fem åren för Sjätte AP-fonden.
Utvärderingen av buffertfondernas sammantagna förvaltning
Fonderna har under det senaste året återhämtat en stor del av de mycket
omfattande förluster som fonderna orsakade pensionssystemet under 2001
och 2002. En anledning till förbättringen är enligt regeringen att
fonderna under perioden behållit sin placeringsstrategi, dvs. den höga
andel aktier i portföljerna som under 2001 och 2002 gav stora förluster
vändes till vinster när börskurserna återigen började stiga i början av
2003.
Samtidigt konstaterar regeringen att fondernas avkastning skiljer sig
mycket lite från fondernas jämförelseindex. Det beror enligt regeringen
bl.a. på att fonderna har en låg riskprofil. Undersökningar och jämförelser
tyder enligt regeringen på att buffertfondernas aktiva förvaltning av
tillgångarna är relativt begränsad samt att risktagandet är lågt.
I detta sammanhang konstaterar regeringen vidare att fondernas kostnader
för förvaltningen ökat. Som framgår av tabell 2 steg förvaltningskostnaderna
med drygt 200 miljoner under 2003, till totalt drygt 1,2 miljarder kronor.
Det motsvarar ca 0,23 % av fondkapitalet. Att Sjätte AP-fondens kostnader
är högre än de övrigas beror bl.a. på att fonden till största delen
placerar i onoterade aktier, vilket kräver en större förvaltningsapparat.

Tabell 2. Fondernas förvaltningskostnader
mnkr

Fond    2001    2002    2003
Första AP-fonden        182     166     190
Andra AP-fonden 187     197     234
Tredje AP-fonden        110     177     235
Fjärde AP-fonden        175     165     216
Sjätte AP-fonden        272     302     340
Totalt (inkl. avvecklingsfonderna)      952     1030    1234
Andel av fondkapitalet  0,17 %  0,20 %  0,23 %
I förra årets skrivelse (2002/2003:130) menade regeringen att Första-Fjärde
AP-fonderna bedrev en rimligt kostnadseffektiv förvaltning under
förutsättning att fonderna bedrev en påtagligt aktiv förvaltning.
Nu konstaterar regeringen, utifrån den låga aktiviteten i fonderna och
de stigande kostnaderna, att fondernas förvaltningskostnader inte står
i proportion till graden av förvaltningsaktivitet. Regeringen anger i
skrivelsen att den avser att hålla kostnads- och aktivitetsutvecklingen
under uppsikt även framöver.
Fondernas aktivitet runt frågor som rör bolagsstyrning har däremot ökat
under det senaste året, konstaterar regeringen. Samtliga fonder har
vidareutvecklat sin ägarpolicy samtidigt som resurser avsatts för detta
arbete. Fondernas deltagande i och förberedelser inför företagens
bolagsstämmor har blivit allt viktigare. Enligt utvärderingen deltog
fonderna i mellan 30 och 60 bolagsstämmor under 2003. Dessutom har flera
av fonderna deltagit i ett antal kommittéer för nomineringar av
styrelseledamöter, i vissa fall har fonderna agerat ordförande i kommittéerna.
Fonderna har också medverkat i bildandet av Institutionella ägares
förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden. Föreningen är ett
formaliserat samarbete mellan elva stora institutionella investerare på
Stockholmsbörsen. Enligt regeringen bidrar fondernas arbete med ägar-
och företagsstyrning positivt till fondernas mål om långsiktigt hög
avkastning.
Utvärderingen av de enskilda fondernas förvaltning
I tabell 3 sammanfattas kortfattat regeringens synpunkter på de enskilda
fondernas förvaltningsresultat och styrelsernas mål.
Tabell 3. Sammanfattning av regeringens bedömning

Fond    Regeringens bedömning
Första AP-fonden        Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt
och sämre än jämförelseindex. Avvikelsen från index är liten. Om fonden
ska nå styrelsens mål om en avkastning över jämförelseindex på 0,5
procentenheter per år i rullande femårsperioder måste avkastningen utöver
jämförelseindex öka betydligt framöver.
Andra AP-fonden Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt
men högre än jämförelseindex. Resultatet har överstigit jämförelseindex
med 0,4 procentenheter per år, vilket är nära styrelsens långsiktiga
mål på 0,5 procentenheter. Resultatet beror dock till stor på utvecklingen
tredje kvartalet 2001. Styrelsens begränsningar av fondens risktagande
är i vissa fall onödigt snäva.
Tredje AP-fonden        Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 har varit
positivt, både i absoluta tal och i förhållande till index. Avvikelserna
från index är dock i allmänhet små. Om fonden ska nå styrelsens mål om
en avkastning över jämförelseindex på 0,4 procentenheter per år i
rullande femårsperioder måste avkastningen öka påtagligt framöver.
Fjärde AP-fonden        Fondens resultat sedan halvårsskiftet 2001 är negativt
samt 0,6 procentenheter per år sämre än jämförelseindex. Styrelsens mål
är att avkastningen ska överstiga jämförelseindex med 0,7 procentenheter
per år mätt över rullande tvåårsperioder. Om målet ska nås krävs en
betydande avkastning över index under de kommande åren.
Sjätte AP-fonden        Fonden har under den senaste femårsperioden uppnått
styrelsens avkastningsmål. Anledningen är den långsiktigt höga avkastningen
på onoterade aktier. Styrelsens absoluta avkastningsmål för de onoterade
aktierna har dock inte nåtts. En jämförelse mot börsindex visar dock
att de onoterade aktierna gett en avkastning som mer än väl kompenserar
för den ökade risken i onoterade aktier. Detta gör att fondens resultat
kan betecknas som goda, enligt regeringen.
Sjunde AP-fonden        Både Premiesparfonden och Premievalsfonden har sedan
starten hösten 2000 gett en negativ avkastning. Premiesparfonden har
dock under perioden uppfyllt styrelsens långsiktiga mål om att fonden
ska ge en högre avkastning än genomsnittet av premiepensionsfonderna
men med en lägre risk. Varken Premiesparfonden eller Premievalsfonden
har uppnått styrelsens operativa mål om att fonderna med viss marginal
ska överträffa sina respektive jämförelseindex.
Utvärderingen av riskspridningen mellan buffertfonderna
Ett av syftena med att skapa fyra av varandra oberoende buffertfonder
var att sprida riskerna i förvaltningen av pensionskapitalet. Enligt
regeringen tyder emellertid jämförelserna mellan fondernas avkastning
på att riskspridningen varit mindre än vad man kunnat förvänta sig.
Fondernas placeringsstrategier eller s.k. normalportföljer uppvisar
stora likheter och samvariationen mellan fondernas resultat, både vad
gäller normalportföljen och den faktiska portföljen, är mycket hög. De
små skillnaderna mellan fonderna beror, enligt regeringen, bl.a. på att
fonderna i begränsad omfattning utnyttjat möjligheterna att aktivt
förvalta sina portföljer.
Regeringen anger i skrivelsen att den i samband med kommande utvärderingar
tänker återkomma till frågan om riskspridning mellan fonderna och
fondernas oberoende sinsemellan.
Utvärderingen av fondernas förvaltningsstruktur
Regeringen anger i skrivelsen att fonderna bör göra en kritisk bedömning
över på vilka placeringsområden fonden har förutsättningar att bedriva
en aktiv förvaltning. Fonderna bör också kunna redogöra för varför de
på de enskilda områdena räknar med att kunna uppnå en högre avkastning
än marknaden i genomsnitt. Om de inte kan det bör de överväga att
upphandla extern förvaltning. Enligt lagen ska fonderna lägga ut minst 10
% av fondkapitalet på externa förvaltare.
Tabell 4. Förvaltningsstruktur i fonderna 2003 (exkl. Sjätte
AP-fonden)

AP1     AP2     AP3     AP4     AP7
Andel intern förvaltning        78 %    55 %    71 %    87 %    20 %
Andel extern förvaltning        22 %    45 %    29 %    13 %    80 %
Som framgår av tabell 4 förvaltas en stor del av buffertfondernas kapital
internt. Sammantaget förvaltas ca 73 % av kapitalet internt av fonderna
själva, medan 27 % lagts ut på externa förvaltare. Detta kan jämföras
med Sjunde AP-fonden, där endast 20 % förvaltas internt och 80 % externt.
Enligt regeringen kan Sjunde AP-fondens förvaltningsstruktur bero på
att fonden har ett något annorlunda regelverk och att fonden därför
inte betraktat buffertfondernas struktur som normbildande när de valt
sin egen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2003/04:130 Redovisning av
AP-fondernas verksamhet 2003.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att AP-fondernas resultat
steg kraftigt under 2003, efter de stora förlusterna 2001 och 2002. En
genomgång av halvårsrapporterna visar dessutom att fondernas resultat
fortsatt att stiga under första halvåret 2004, med sammantaget omkring
30 miljarder kronor.
I skrivelsen framgår att fondernas förvaltningskostnader ökat under de
senaste tre åren, från omkring 0,17 % av fondkapitalet 2001 till omkring
0,23 % av fondkapitalet 2003. Kostnadsökningen motsvaras inte av en
ökad aktivitet i fondernas förvaltning, konstaterar regeringen.
Det kan finnas många skäl till varför kostnaderna stiger men enligt
utskottets mening är det viktigt att AP-fonderna agerar kostnadseffektivt
utifrån verksamhetens övergripande mål. Inte minst är detta viktigt för
att upprätthålla allmänhetens förtroende för förvaltningen av
pensionskapitalet.
Utskottet anser därför att det är angeläget att kostnaderna hålls under
uppsikt samt att det vidtas ytterligare utvärderingar och analyser av
fondernas kostnader.
Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom den s.k. genomförandegruppens beslut i juni
2004 om att inga medel ska överföras den 1 januari 2005. Enligt utskottets
mening bör regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt
under våren 2005 - efter överenskommelse i genomförandegruppen - återkomma
till riksdagen med en tidsplan om när den slutliga kontrollen av
överföringsbeloppet ska vidtas och när eventuella ytterligare medel ska
överföras från AP-fonderna till staten.
Finansutskottets ställningstagande
I och med pensionsreformen försvagades statsbudgeten, bl.a. genom att
staten från AP-fonderna övertog finansieringen av förtids- och
efterlevandepensioner. För att kompensera försvagningen överfördes under
perioden 1999 till 2001 sammanlagt drygt 250 miljarder kronor i 1999
års penningvärde från AP-fonderna till statsbudgeten. I förarbetena
inför pensionsbeslutet bedömdes att det behövdes överföringar motsvarande
300-350 miljarder kronor i 1999 års penningvärde för att långsiktigt
kompensera de större åtagandena i statsbudgeten (Överföringspromemorian
Ds 1998:7).
Våren 2000 beslutade riksdagen att en kontroll av buffertfondernas styrka
och den slutliga storleken på överföringen från AP-fonderna till staten
skulle genomföras 2004. Om kontrollen resulterade i att ytterligare
medel skulle överföras skulle detta ske den 1 januari 2005 (bet.
1999/2000:FiU19).
Vid en kontroll i juni 2004 bestämde den s.k. genomförandegruppen,
bestående av representanter från de fem partier som står bakom det nya
pensionssystemet, att inga medel ska överföras den 1 januari 2005, men
att frågan om en eventuell ytterligare överföring får tas upp på nytt
vid ett senare tillfälle. Gruppen var överens om att pensionssystemet
fortfarande har en skuld gentemot staten men gjorde samtidigt bedömningen
att den nuvarande relationen mellan fördelningssystemets tillgångar och
dess pensionsskuld uttryckt i det s.k. balanstalet inte medger en
överföring utan att risken för en aktivering av den automatiska balanseringen
blir för stor.
Utskottet ställer sig bakom genomförandegruppens beslut. Enligt utskottets
mening är det emellertid viktigt att det finns en tidsplan för när den
slutliga bedömningen ska göras. Regeringen bör därför enligt utskottets
mening i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren 2005
- efter överenskommelse i genomförandegruppen - återkomma till riksdagen.

Vad utskottet anfört om överföring av medel från AP-fonderna till staten
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Överskott i pensionssystemet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motion om överföringar från AP-fonderna till
statsbudgeten och eventuella överskott i pensionssystemet. Jämför reservation
1 (v).
Motionen
I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) konstateras att det sedan 1999
överförts 245 miljarder kronor från AP-fonderna till statsbudgeten och
att ett slutligt överföringsbelopp ska fastställas vid en kontrollstation
2004. I juni bestämde den s.k. genomförandegruppen att avvakta med
resterande överföring men att man senare skulle ta ställning till framtida
överföringar från AP-fonderna. Enligt motionärerna bör inte mer medel
överföras från AP-fonderna till statsbudgeten eftersom det finns stora
frågetecken om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Det sparande
som sker i fonderna bör stanna där. Om det skulle visa sig att det finns
betydande överskott, bör pengarna återföras till pensionärerna i form
av ett återställande av pensionerna. Enligt motionärerna bryter
genomförandegruppens överenskommelse i juni mot finansutskottets uttalande
i samband med behandlingen av överföringen av medel från AP-fonderna
till statsbudgeten (1999/2000:FiU19). Då menade utskottet att "enligt
fempartiöverenskommelsen om pensionssystemet skall varaktiga överskott
efter den 1 januari 2005 tillfalla de försäkrade" (yrkande 7).
Finansutskottets ställningstagande
När det gäller frågan om överföring av medel från AP-fonderna till
statsbudgeten redogör utskottet för ärendet i avsnittet ovan, Överföring
av medel från AP-fonderna till statsbudgeten. I samband därmed föreslår
utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att
regeringen i vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren
2005 - efter överenskommelse i den s.k. genomförandegruppen - bör
återkomma till riksdagen med en tidsplan för den slutliga bedömningen av
om en överföring ska genomföras och när eventuella ytterligare medel i
så fall ska överföras från AP-fonderna till staten.
Vad gäller frågan om framtida varaktiga och utdelningsbara överskott i
pensionssystemet (det som brukar kallas för "gasen") vill utskottet
erinra om att frågan för närvarande utreds i den s.k. UTÖ-utredningen
(Utredningen om överskott i ålderspensionssystemet). Utredningen ska
överlämna sitt betänkande till regeringen senast den 1 november 2004.
Utskottet vill avvakta utredningen och beredningen i Regeringskansliet
innan det tar närmare ställning till frågan om överskott i pensionssystemet.

Med det som anförts avstyrker utskottet motion Sf362 (v) yrkande 7.
Buffertfondernas kostnader och aktivitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att kostnadsutvecklingen i AP-fonderna ytterligare bör
studeras och analyseras. Utskottet utgår ifrån att regeringen i det
arbetet tar hjälp av erforderlig expertis på området. Motionen avstyrks.

Motionen
I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) konstateras att regeringen
i skrivelsen för en diskussion om fondernas aktiva risktagande samt den
förhållandevis begränsade skillnaden fonder emellan. Mot denna bakgrund
finner regeringen att fondernas kostnader inte står i proportion till
graden av förvaltningsaktivitet. Enligt motionärerna är detta komplicerade
frågor där försök till detaljstyrning från statens sida inte är acceptabel.
Därför bör ytterligare synpunkter, utvärderingar och bedömningar
inhämtas. Regeringen bör låta utanförstående expertis analysera frågan,
enligt motionärerna (yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
I skrivelsen konstaterar regeringen att AP-fondernas kostnader för
förvaltningen inte står i proportion till graden av aktivitet i förvaltningen.
Som utskottet påpekat tidigare i betänkandet är det angeläget att
kostnadsutvecklingen i fonderna ytterligare utvärderas och analyseras.
Regeringen anger i skrivelsen att den avser att hålla fondernas kostnader
och förvaltningsaktivitet under fortsatt uppsikt samt att den i kommande
utvärderingar återkommer till frågan om riskspridningen mellan fonderna
och fondernas inbördes oberoende.
Utskottet utgår ifrån att regeringen i det arbetet tar hjälp av den
expertis på området som är nödvändig för att frågorna kring fondernas
kostnader, aktivitet och oberoende ska få en allsidig belysning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi48 (fp) yrkande 1.
Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om att pensionssystemets tillgångar bör
användas i närings- eller regionalpolitiskt syfte. Jämför reservation
2 (v, mp).
Motionerna
I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att AP-fondens medel enligt
placeringsreglerna inte får användas för att tillgodose närings- eller
sysselsättningspolitiska mål. Motionärerna delar inte den ideologiska
och principiella uppfattning som ligger bakom utformningen av dagens
placeringsregler. För att klara framtidens pensionskostnader måste en
hög sysselsättning och en låg arbetslöshet upprätthållas. För att nå
detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten näringspolitik. Medlen
i AP-fonderna bör därför i större utsträckning än i dag kunna utnyttjas
för näringspolitik (yrkande 9).
I motion Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp) anförs att samhället bör
uppmuntra att pensionspengar i ökad utsträckning investeras i växande
företag på regional nivå. Staten bör ge ökade möjligheter att placera
en del av pensionsavsättningarna i regionala pensionsfonder, bl.a. inom
ramen för PPM.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om att tillgångarna
i pensionssystemet borde kunna användas för näringspolitiska ändamål,
senast i betänkandet om AP-fondernas verksamhet 2002 (bet. 2003/04:FiU6).

Utskottet har avstyrkt motionerna med motiveringen att det är viktigt
att tillgångarna förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet
samt att avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till risken
i placeringarna. Givet detta är det naturligt att fonderna inte har
några närings-, regional- eller ekonomisk-politiska mål i sin verksamhet.

Utskottet anser att det inte finns någon anledning att omvärdera detta
ställningstagande. Motionerna Sf362 (v) yrkande 9 och Fi236 (mp) avstyrks.

Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet utgår ifrån att regeringen i kommande utvärderingar av
AP-fondernas verksamhet även utvärderar resultatet av AP-fondernas riktlinjer
för etik och miljö. Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med
riktlinjer för etik och miljö i företag med statligt ägande. Det arbetet
har stora likheter med AP-fondernas riktlinjearbete. Utskottet avstyrker
motionerna. Jämför reservation 3 (mp).
Motionerna
I motion Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp) konstateras att AP-fonderna i
sin förvaltningsverksamhet ska ta hänsyn till miljö och etik, dock utan
att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning. I regeringens
skrivelse finns däremot ingen belysning av fondernas miljö- och etikhänsyn.
Enligt motionärerna bör därför regeringen göra en analys och beskrivning
av hur AP-fonderna hanterat kravet på miljö och etik i placeringsverksamheten
och återkomma till riksdagen i en särskild skrivelse. En analys av miljö-
och etikhänsynen bör därefter ingå i regeringens årliga redovisning av
AP-fondernas verksamhet (yrkandena 1 och 2).
I motion U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) föreslås att pengar som
förvaltas av staten eller till staten knutna organisationer bör anta en
policy för etiska investeringar med Sjunde AP-fondens etiska investeringsregler
som förebild (yrkande 6).
Finansutskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att statens ägande och statens
placeringar på olika marknader styrs av högt ställda krav på etik och
miljöhänsyn. Staten är en stor aktör i näringslivet, inte minst genom
AP-fondernas placeringar, och det innebär att staten genom sitt agerande
är en viktig normgivare för etiken och miljömedvetenheten i resten av
samhället.
I samband med beslutet våren 2000 att organisera om Allmänna pensionsfonden
beslutades att buffertfonderna och Sjunde AP-fonden årligen skulle
fastställa en verksamhetsplan, i vilken bl.a. en beskrivning av vilka
miljö- och etikhänsyn fonden skulle ta i placeringsverksamheten skulle
ingå.
En genomgång som utskottet gjort visar att samtliga AP-fonder (även i
viss mån Sjätte AP-fonden som enligt lagen inte är tvungen att utforma
regler över etik- och moralfrågor) utformat riktlinjer för vilka etik-
och miljöhänsyn fonderna ska ta i förvaltningen av pensionskapitalet.
Fondernas riktlinjer är i stort sett uppbyggda enligt samma mönster.
Grovt beskrivet anges i riktlinjerna vilka krav företagen måste uppfylla
för att fonden ska investera i dem, vilka metoder som ska användas för
att avgöra om företagen uppfyller kraven samt vilka åtgärder som ska
vidtas om kraven inte uppfylls.
Kraven som ställs på företagen är bl.a. att de ska följa lagarna i de
länder de verkar och att de ska respektera olika internationella avtal
och konventioner som Sverige undertecknat, som t.ex. konventioner om de
mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, de s.k. ILO-konventionerna,
internationella miljökonventioner samt konventioner mot mutor och
korruption.
I de fall företag misstänks bryta mot kraven och reglerna ska fonden ta
kontakt med bolaget för att få bolaget att vidta åtgärder och förbättringar.
Om det inte hjälper avyttras ägandet i bolaget. I Sjunde AP-fonden
anges att aktierna i ett specifikt bolag ska säljas och sättas upp på
den svarta listan under fem år om dom avkunnats i domstol, publicerade
dokument av offentlig övervakare av internationella konventioner pekar
ut bolaget eller om företagsledningen erkänt brott.
Flera av fonderna anger att de också som ägare ska verka för att företagen
har en genomarbetad strategi för etik- och miljöfrågor. Till exempel
Tredje AP-fonden har formulerat en strategi för aktiv ägarstyrning i
vilken ingår att fonden ska arbeta för att de företag fonden investerar
i ska ha eller utarbeta en s.k. uppförandekod. Uppförandekoden ska
innehålla koncernövergripande regelverk och ledningssystem för hantering
av miljö- och etikhänsyn.
Enligt utskottets mening ska regeringen vid sidan av den sedvanliga
årliga utvärderingen av fondernas förvaltningsresultat även utvärdera
fondernas riktlinjer för etik och miljö. Enligt utskottets uppfattning
bör dock riktlinjerna ha varit i kraft under ett antal år för att det
ska vara meningsfullt att analysera och utvärdera dem. Utskottet utgår
därför från att regeringen i kommande utvärderingar av AP-fondernas
verksamhet även utvärderar effekterna av fondernas etik- och miljöriktlinjer.

Sedan ett par år tillbaka arbetar regeringen med att formulera etiska
och miljömässiga riktlinjer för det övriga statliga ägandet. I 2004 års
redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2003/04:120) redovisas
en del av resultatet. I skrivelsen anges att styrelserna i företag med
statligt ägande bör besluta om en etikpolicy och en miljöpolicy för
företaget. Handlingsprogrammen ska innehålla en väl förankrad etisk
värdegrund som ska kommuniceras såväl internt som externt. Företaget
ska också aktivt följa företagets insatser i frågor som rör en ekologiskt
hållbar utveckling. Företagen med statligt ägande bör, enligt skrivelsen,
också ansluta sig till Globalt Ansvar (ett initiativ som regeringen
tagit för att stärka företagens sociala och miljömässiga ansvar). Genom
att ansluta sig till Globalt Ansvar anger företagen att de avser att
följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt principerna i
FN:s The Global Compact, vilken bl.a. innehåller principer kring mänskliga
rättigheter, grundläggande arbetsvillkor och miljö. Företag som ansluter
sig till Globalt Ansvar får bl.a. sitt namn publicerat på Globalt Ansvars
hemsida.
Enligt utskottets mening är det glädjande att regeringen påbörjat ett
arbete med att lyfta fram frågorna om etik och miljö i den statliga
ägarpolitiken. Arbetet har stora likheter med det som genomförs i
AP-fonderna. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter arbetet med
att formulera och implementera riktlinjer för etik och miljö i företagen
med statligt ägande.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi49 (mp) yrkandena 1
och 2 samt U280 (mp) yrkande 6.
Avveckling av Sjätte AP-fonden
Utskottets förslag i korthet
I juni presenterade regeringen en promemoria med förslag om att bl.a.
fullt ut infoga fonder i det reformerade pensionssystemet och anpassa
fondens regelverk till det som gäller för buffertfonderna. Promemorian
har varit ute på remiss och frågan bereds nu i Finansdepartementet. I
avvaktan på regeringens beredning avstyrker utskottet motionens förslag
om Sjätte AP-fonden. Jämför reservation 4 (fp).
Motionen
I motion Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att regeringen räknar
Sjätte AP-fonden som en buffertfond men att fonden inte ingår i
fempartiuppgörelsen om pensionssystemet. Därför bör, enligt motionärerna,
Sjätte AP-fonden helt och fullt inordnas i buffertsystemet genom att
dess nuvarande direktiv ersätts med direktiven och placeringsreglerna
för Första-Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form en
samordning med Andra AP-fonden kan ske (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Sjätte AP-fonden (dåvarande sjätte fondstyrelsen) bildades 1996 genom
att den s.k. avvecklingsstyrelsen, dvs. den styrelse som skulle avveckla
löntagarfonderna, bytte namn till sjätte fondstyrelsen (prop. 1995/96:171).
Fondstyrelsen fick samma år i uppdrag att placera omkring 10 miljarder
kronor i aktier för att öka tillgången på riskvilligt kapital för
onoterade företag (prop. 1995/96:25).
Sjätte AP-fonden är en del av pensionssystemets buffert men ingick inte
i fempartiöverenskommelsen om det nya pensionssystemet och omorganiseringen
av AP-fondssystemet våren 2000. Därför skiljer sig fondens mål och
placeringsbestämmelser från de övriga buffertfondernas regelverk. Det
finns heller inga bestämmelser som reglerar överföringar av medel från
Sjätte AP-fonden till pensionssystemet.
I början av juni 2004 presenterade Finansdepartementet en promemoria om
Sjätte AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (Ds 2004:25). I
promemorian föreslås bl.a. att Sjätte AP-fondens regelverk så långt det
är möjligt ska anpassas till det regelverk som gäller för Första-Fjärde
AP-fonderna samt att regelverket moderniseras för att mer passa dagens
marknader för onoterade aktier.
Vidare föreslås att Sjätte AP-fonden fullt ut infogas i det reformerade
pensionssystemet, bl.a. genom att tillvägagångssättet för leverans av
kapital från Sjätte AP-fonden till pensionssystemet regleras samt att
fonden får samma övergripande mål som Första-Fjärde AP-fonderna - att
kapitalet ska förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för
inkomstpensionen. I promemorian föreslås också att Sjätte AP-fonden får
möjlighet att placera kapital i utländska tillgångar. I enlighet med
reglerna för övriga buffertfonder ska dock högst 40 % av fondens kapital
få vara exponerat för valutarisk.
Promemorian har gått på remiss och remisstiden gick ut den 30 september
2004. Frågan bereds för närvarande i Finansdepartementet.
Utskottet vill därför avvakta resultatet av regeringens beredning innan
den tar ställning till förändringar i Sjätte AP-fondens regelverk. Därför
avstyrker utskottet motion Fi48 yrkande 2.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Överskott i pensionssystemet, punkt 3 (v)
av Lars Bäckström (v) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om överföringar från AP-fonderna till staten och
överskott i pensionssystemet. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7.
Ställningstagande
Hittills har 245 miljarder kronor förts över från AP-fonderna till
statsbudgeten för att täcka statens kostnader för förtids- och
efterlevandepensioner. Vid vad man tidigare kallade för en slutlig
kontrollstation
bestämde den s.k. genomförandegruppen i juni 2004 att inga nya medel
skulle överföras den 1 januari 2005 men att man senare skulle ta ställning
till framtida överföringar från AP-fonderna.
Enligt Vänsterpartiets mening bör inga ytterligare medel överföras från
AP-fonderna till statsbudgeten, bl.a. eftersom det finns stora frågetecken
om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Det sparande som sker i
fonderna bör stanna där. Om det skulle visa sig att det finns betydande
överskott så bör pengarna återföras till pensionärerna i form att ett
återställande av pensionerna.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om överföringar från AP-fonderna till staten och överskott
i pensionssystemet. Vi tillstyrker därmed motion Sf362 (v) yrkande
7.



2.      Nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar, punkt 5 (v, mp)
av Lars Bäckström (v), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om reglerna för placeringar av pensionskapitalet.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp) och
2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att den viktigaste metoden för att klara framtidens pensionskostnader
är att upprätthålla en uthållig hög sysselsättning och en låg arbetslöshet
i den svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett aktivt och differentierat
näringsliv. För att nå det målet krävs en aktiv och målmedveten
näringspolitik. Reglerna för placeringar av pensionskapitalet bör därför
förändras för att möjliggöra och befrämja en mer aktiv näringspolitik.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om reglerna för placeringar av pensionskapitalet. Vi
tillstyrker därmed delvis motionerna Fi236 (mp) och Sf362 (v) yrkande 9.



3.      Etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet, punkt 6
(mp)
av Yvonne Ruwaida (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas
placeringsverksamhet och i övriga statliga företags verksamheter. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2
samt
2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande
När beslutet togs om att organisera om Allmänna pensionsfonden beslutades
samtidigt att AP-fonderna årligen skulle fastställa en verksamhetsplan,
i vilken bl.a. en beskrivning av vilka miljö- och etikhänsyn fonderna
skulle ta i placeringsverksamheten skulle ingå (Sjätte AP-fonden undantogs
dock från kravet om regler i etik och moralfrågor). Sedan dess har
fonderna utarbetat riktlinjer för etik- och miljöhänsyn i förvaltningen.

Däremot har inte regeringen i någon av de tre årliga utvärderingarna av
AP-fondernas verksamhet som gjorts sedan omorganisationen trädde i kraft
utvärderat fondernas arbete med etik och miljöfrågor.
I samband med behandlingen av propositionen om Gemensamt Ansvar -
Sveriges politik för global utveckling beslutade riksdagen att målet på
detta område skulle vara att ".bidra till en rättvis och hållbar global
utveckling." Målet skulle genomsyra samtliga politikområden, inklusive
förvaltningen av pensionskapitalet.
För att bl.a. visa allvaret med globaliseringsmålet, anser jag att
regeringen i en särskild skrivelse till riksdagen bör utföra en analys
och en beskrivning av hur AP-fonderna hanterat kravet på miljö och etik
i placeringsverksamheten. Därefter bör en sådan utvärdering regelmässigt
ingå i regeringens årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.
Jag anser också att regeringen i betydligt högre grad än vad som redan
gjorts bör utarbeta etiska riktlinjer för övriga företag med statligt
ägande. En förebild i det arbetet kan vara de etiska investeringsregler
som t.ex. Sjunde AP-fonden utarbetat.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad jag anfört om etik- och miljöhänsyn i AP-fondernas placeringsverksamhet
och i övriga statliga företags verksamheter. Jag tillstyrker därmed
motionerna Fi49 (mp) och U280 (mp) yrkande 6.



4.      Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 7 (fp)
av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om Sjätte AP-fonden. Därmed bifaller riksdagen
motion
2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.

Ställningstagande
Sjätte AP-fonden är inte en del av fempartiuppgörelsen om pensionssystemet,
men fondens kapital ingår i pensionssystemets totala buffertfondering.

Fonden är en främmande fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera
riskkapitalfond med bl.a. inriktning mot små och medelstora företag.
Vi anser att staten inte ska kunna bedriva näringspolitik på det sätt
som riktlinjerna för Sjätte AP-fonden ger möjlighet till. Hittills har
dock inte fonden utnyttjat denna möjlighet utan kapitalet har förvaltats
på ett sätt som stämmer väl överens med de riktlinjer som fastställts
för Första-Fjärde AP-fonderna.
Vår uppfattning är därför att Sjätte AP-fonden ska inordnas i buffertsystemet
genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de direktiv och
placeringsregler som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna. Möjligtvis bör
denna förändring ske genom att Sjätte AP-fonden inordnas i Andra AP-fonden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi tillstyrker därmed motion Fi48
yrkande 2 (fp).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet
2003.
Följdmotioner
2003/04:Fi48 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ytterligare oberoende analys av fondernas risktagande
och kostnader.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sjätte AP-fondens nuvarande direktiv och
placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt ut bör inordnas i
buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler och att detta
bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.
2003/04:Fi49 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en
kompletterande skrivelse om hur AP-fonderna tolkar och lever upp till
kravet på miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en analys av hur kravet på miljö- och etikhänsyn
i placeringsverksamheten tillgodoses regelmässigt skall ingå i regeringens
årliga redovisning av AP-fondernas verksamhet.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fi236 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning som analyserar
hur samhället kan uppmuntra att pensionspengar i ökad utsträckning
investeras i små och växande företag på regional nivå.
2004/05:U280 av Lotta Hedström m.fl. (mp):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pengar som förvaltas av staten eller till staten
knutna organisationer bör anta en policy för etiska investeringar med
Sjunde AP-fondens etiska investeringsregler som förebild.
2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om överföring av ytterligare medel från AP-fonden.
9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändrade placeringsregler för AP-fonderna.