Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU4
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning
av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet
tillstyrker också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget
för Räntor på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets
provisionskostnader om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna
fullgöra statens betalningsåtaganden. I betänkandet finns fyra särskilda
yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005
Riksdagen anvisar för 2005 anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkt 3 och avslår motionerna
2004/05:Fi254, 2004/05:Fi255 och 2004/05:Fi265.
2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna
fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramanslagen
Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i
samband med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 2 december 2004
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin
Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman
(s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*,
Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille
(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*,
Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1.
Redogörelse för ärendet
I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna
medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet,
dels bemyndigar regeringen att överskrida två av dessa anslag i den
utsträckning som är nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
Propositionens förslag återges i bilaga 1. I tre motioner väckta under
allmänna motionstiden med anledning av regeringens förslag i
budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av anslagen ska föras upp med
lägre belopp. Även motionernas förslag återges i bilaga 1.
Utskottets överväganden
Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på
utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa
förslagen från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Anslag 92:1 Räntor på statsskulden
Budgetpropositionen
I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med
att utgifterna för räntor på statsskulden t.o.m. 2007 ska utvecklas
enligt följande:
Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2003-2007
Belopp i miljarder kronor
2003 2004 2005 2006 2007
Räntor på lån i svenska kronor 38,0 40,7 42,5 47,0 51,0
Räntor på lån i utländsk valuta 16,4 11,6 11,5 11,0 11,0
Över/underkurser vid emission -14,5 -9,5 -3,0 -2,0 0,0
Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0
Räntor på in- och utlåning -6,8 -6,9 -6,9 -7,5 -7,5
Valutaförluster/vinster 4,4 4,4 -8,0 1,0 0,0
Kursförluster/vinster 3,8 9,0 2,5 2,0 0,0
Övrigt 0,7 0,0 0,0 0,4 1,2
Summa ränteutgifter 42,0 49,3 38,6 51,9 55,7
Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.
Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen
på statsbudgeten. När i stället kostnaderna för statsskulden analyseras
bör intresset riktas mot hur mycket räntekostnader som genereras under
en viss period.
Vid en kostnadsmässig redovisning periodiseras utgifter och inkomster
till den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer
med nuvarande redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten
förrän lånet förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter
under lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har
förfallit till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att
underskattas. På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband
med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker
från marknadsräntan - ge en skev bild av den verkliga räntebelastningen.
Vid en kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan uppkomma under
lånets hela löptid och fördelas därför ut jämnt över denna.
Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över-
och underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor
erhålls enligt propositionen följande beräknade kostnadsmässiga räntor
på statsskulden.
Tabell 2. Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden
2003-2007
Belopp i miljarder kronor
2003 2004 2005 2006 2007
Summa räntor 39,9 42,8 51,0 56,0 62,0
Summa räntekostnader1 46,6 47,3 53,0 58,9 63,2
1. Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster.
Motionerna
Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi254 innebär 675 miljoner
kronor lägre statsskuldsräntor nästa år jämfört med regeringens förslag.
Detta uppnås främst till följd av att statsskulden reduceras med
inkomster från företagsförsäljningar, som för Moderaterna är 30 miljarder
kronor högre än i regeringens budgetalternativ.
Folkpartiet liberalerna föreslår i sin budgetmotion Fi232 (yrkande 14
i denna del) att statliga företag avyttras till ett värde av 50 miljarder
kronor utöver regeringens motsvarande förslag för 2005. Den saldoförbättring
som blir resultatet av denna företagsförsäljning minskar enligt Folkpartiet
räntorna på statsskulden med 1 200 miljoner kronor.
Centerpartiet förordar i motion Fi255 att anslaget till statsskuldsräntorna
sänks med 1 137 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Även hos Centerpartiet är detta främst en följd av försäljning av
statliga företag. Centerpartiets försäljning är 35 miljarder kronor högre
än vad regeringen räknar med för 2005.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi265 att samma anslag ska minskas
med 1 523 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande
plan för försäljning av statliga företag, vilken beräknas inbringa 50
miljarder kronor mer i försäljningsinkomster nästa år jämfört med
regeringens alternativ. Kristdemokraterna antar att företagsförsäljningarna
2005 äger rum först vid halvårsskiftet.
Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för
år 2005
Belopp i tusental kr respektive avvikelser från regeringens förslag i
tusental kr
Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter
Budgetpropositionen
På statsbudgeten finns ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter.
Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt
fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i princip
vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas
riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står
till regeringens förfogande.
I propositionen redovisas till vilka ändamål anslaget Oförutsedda
utgifter bör få användas under nästa budgetår. Där föreslås också att
regeringen i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har
belastat anslaget.
Under 2003 belastades anslaget med sammanlagt 6 281 244 kr. Av dessa
avsåg 5 581 742 kr ersättning för skadegörelse i samband med EU-toppmötet
i Göteborg 2001. 100 000 kr betalades ut som ersättning för
anställningsförhållanden som påverkats då uppgifter lämnats ut från
Säkerhetspolisens
register. Vidare har 275 000 kr betalats ut som ersättning efter förlikning
i mål mot Sverige inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
324 502 kr betalades ut gällande två ärenden i enlighet med domar av
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Till och med juli i år har 86 819 kr betalats ut från detta anslag. Av
denna summa avser 1 819 kr en dom av Europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna. 85 000 kr avser förlikning i mål mot Sverige inför
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.
Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat
med 10 miljoner kronor under 2005.
Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader
Budgetpropositionen
Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och
förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket
innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.
Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner
till de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets
lån. Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett
lån av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar
därmed på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I
provisionskostnaderna ingår också utgifter för provisioner i samband
med inlösen av lån, förvaltningsprovisioner till externa förvaltare
samt kreditavgifter.
Belastningen på anslaget under 2005 beräknas till 160 miljoner kronor.
Under åren 2006-2007 beräknas belastningen på anslaget ligga kvar på
samma nivå.
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi254 att anslaget för
provisionskostnader 2005 ska föras upp med 153 miljoner kronor, vilket är
7 miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit.
Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26
På förslag av finansutskottet har riksdagen den 24 november 2004 ställt
sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2005 (bet. 2004/05:FiU1).
Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 38 770 miljoner kronor. Som
framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa
förslagen till beräkning av statsskuldsräntorna under den av riksdagen
framställda ramen.
En förbättring av budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år
enligt känslighetsanalysen i regeringens budgetproposition skulle minska
statsskuldsräntorna med ca 0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det
att förbättringen inträffar. Det år som förbättringen sker minskar
ränteutgifterna med hälften av detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor.
Omräknat per miljard i saldoförbättring ger detta en ränteeffekt på 20
miljoner kronor det år förbättringen sker, därefter 40 miljoner kronor
per år i ränteeffekt. En motsvarande känslighetsanalys genomförd av
Riksgäldskontoret bekräftar i huvudsak detta förhållande. I tabell 4
framgår i vilken mån oppositionspartiernas föreslagna räntenivåer
överensstämmer med ovanstående känslighetssamband. I tabellen visas bl.a.
skillnaden mellan av respektive parti antagen ränteeffekt och utifrån
känslighetssambanden beräknade ränteeffekt (här kallad potentiell
ränteeffekt).
Tabell 4. Ränteeffekter 2005 av oppositionspartiernas förslag
Förändringar i förhållande till regeringens förslag i miljoner kr
(m) (fp) (kd) (c)
I motionen antagen ränteeffekt -675 -1 200 -1 523 -1 137
Statsbudgetens saldo 36 544 63 711 59 068 41 685
Företagsförsäljning 30 000 50 000 50 000 35 000
Potentiell ränteeffekt utifrån saldo -731 -1 274 -1 181 -834
Potentiell ränteeffekt utifrån företagsförsäljning -600 -1 000 -1
000 -700
Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån saldo 56 74 -342
-303
Differens antagen/pot. ränteeffekt utifrån företags-försäljning -75 -200
-523 -437
Not.
Potentiell ränteeffekt är beräknad utifrån antagandet att 1 miljard
kronor i saldoförbättring sänker räntorna med 20 miljoner kronor samma
år som försäljningen sker.
Denna typ av känslighetsberäkningar är naturligtvis approximativa.
Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i
förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar,
liksom av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Men
trots dessa osäkerhetsfaktorer anser utskottet att dessa beräkningar
ger en rimlig indikation på storleksordningen på ränteeffekterna.
För Moderaterna och Folkpartiet stämmer de beräknade ränteeffekterna av
ökad försäljning av statliga företag förhållandevis väl med ovan antagna
känslighetssamband, vilket framgår av tabell 4.
I Kristdemokraternas motion antas en ränteeffekt på hela 1 523 miljoner
kronor, vilket är 342 miljoner kronor i överkant om man utgår från
känslighetssambanden ovan. Därutöver menar Kristdemokraterna att
försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket betyder
att motionärerna ytterligare överskattar ränteeffekten av den förväntade
saldoförbättringen.
Även Centerpartiet överskattar företagsförsäljningarnas ränteeffekt.
Jämfört med Moderaterna, som har en nästan lika kraftig saldoförbättring
till följd av företagsförsäljningar som Centerpartiet, räknar sistnämnda
med en nästan dubbelt så stor ränteeffekt.
När riksdagen den 24 november fastställde vilka utgiftsramar som ska
gälla för 2005 avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av
respektive oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen
av nivån på statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader
ingår som delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn till detta
avvisar utskottet samtliga oppositionspartiers förslag avseende
statsskuldsräntor.
Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt
avstyrker motionerna Fi254 (m), Fi255 (c), Fi265 (kd).
Bemyndigande att överskrida vissa anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida
ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets
provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens
betalningsåtaganden under 2005 (punkterna 1 och 2).
Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2004/05:FiU1,
avsnitt 7.1) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2005,
förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut
om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska
rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden,
ej heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka
båda ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m.
1997 har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för
statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra
sina åtaganden gentemot långivarna är rätten att överskrida detta anslag
beloppsmässigt obegränsad.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska
bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under
2005 (punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat
för anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2).
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (m)
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)
anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet
paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
26 bör vara 682 miljoner kronor lägre i enlighet med Moderata
samlingspartiets motion Fi254. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen
att statliga företag under 2005 ska säljas ut för netto 30 miljarder
kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge
en räntevinst på 675 miljoner kronor samma år.
Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader bör samtidigt
begränsas med 7 miljoner kronor, till följd av det lägre upplåningsbehovet
i vårt förslag.
2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (fp)
Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
26 bör vara 1,2 miljarder kronor lägre i enlighet med Folkpartiets motion
Fi232. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga företag
under 2005 ska säljas ut för 50 miljarder kronor mer än vad regeringen
räknar med. Vi förutsätter att nettot från utebliven direktavkastning
från de sålda företagen och lägre räntor på statsskulden minskar statens
utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år i angiven omfattning.
3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (kd)
Stefan Attefall (kd) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Kristdemokraterna önskat,
avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning
inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
26 bör vara 1 523 miljoner kronor lägre i enlighet med Kristdemokraternas
motion Fi265. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga
företag under 2005 ska säljas ut för netto 50 miljarder kronor mer än
vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst
av angiven omfattning samma år.
4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under 2005, punkt 1 (c)
Roger Tiefensee (c) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 26 inte får överstiga 38 770 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger
denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskat,
avstår vi från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning
inom utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som ett
sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och
behandlas isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
26 bör vara 1 137 miljoner kronor lägre i enlighet med Centerpartiets
motion Fi255. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga
företag under 2004 ska säljas ut för netto 35 miljarder kronor mer än
vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst
av angiven omfattning samma år.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 26:
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget
92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för
att fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1),
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att ramanslaget
92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),
3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning:
Tusental kronor
Anslag Anslagstyp
92:1 Räntor på statsskulden Ramanslag 38 600 000
92:2 Oförutsedda utgifter Ramanslag 10 000
92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-band med upplåning
och skuldförvaltning Ramanslag 160 000
Summa 38 770 000
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fi254 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt
uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -675 000
92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning 160 000 -7 000
Summa för utgiftsområdet -682 000
2004/05:Fi255 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor enligt följande
uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
92:1 Räntor på statsskulden 38 600 000 -1 137 000
92:2 Oförutsedda utgifter 10 000
92:3 Riksgäldskontoret 160 000
Totalt utgiftsområdet 38 770 000 -1 137 000
2004/05:Fi265 av Mats Odell m.fl. (kd):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 till utgiftsområde 26 anslag 92:1
Räntor på statsskulden 1 523 129 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 37 246 871 000 kr.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
m.m.
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning inom utgiftsområdet.
Tusental kronor
Anslag Utskottetsförslag
92 Statsskuldsräntor m.m.
1 Räntor på statsskulden (ram) 38 600 000
2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000
3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning (ram) 160 000
Summa 38 770 000