Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU32
Redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten (skr. 2004/05:93)
Sammanfattning
I skrivelse 2004/05:93 Regeringens insatser för barn och unga i
statsbudgeten för år 2005 lämnar regeringen en samlad översikt av de olika
insatser som utförs för barn och unga inom ramen för statsbudgetens
olika politikområden. Redovisningen sker med utgångspunkt i de olika
rättigheter som flickor och pojkar har enligt FN:s konvention om barnets
rättigheter.
Utskottet framhåller att skrivelsen får ses som ett steg i det inledande
arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. En djupare
analys av statsbudgeten utifrån ett barnperspektiv behöver emellertid
utvecklas inför kommande budgetprocesser. Detta arbete bör intensifieras
så att innehållet i regeringens redovisning av insatser för barn och
unga i statsbudgeten kontinuerligt fördjupas och kompletteras med allt
större inslag av analys. Utskottet vidhåller samtidigt sin uppfattning
att kravet på att barnfrågorna ska redovisas i en regelbundet återkommande
barnbilaga i budgetpropositionen eller barnskrivelse måste anses
underordnat kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad
som möjligt.
Med hänvisning till det arbete som pågår inom Regeringskansliet kring
redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för att tydliggöra
barnperspektivet i statsbudgeten föreslår utskottet att riksdagen lägger
skrivelsen till handlingarna.
Utskottet behandlar också fyra motioner som har väckts med anledning av
skrivelsen. Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redovisning av insatser för barn och unga
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v),
2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m) yrkandena 1-8 och 10-12,
2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-3 och
2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1-5 och 7-22 samt
lägger skrivelse 2004/05:93 till handlingarna.
Reservation (v, c, mp)
Stockholm den 12 maj 2005
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Mikael
Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s), Gunnar
Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee
(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida
(mp) och Siv Holma (v)
Redogörelse för ärendet
I skrivelsen 2004/05:93 Regeringens insatser för barn och unga i
statsbudgeten för år 2005 lämnar regeringen en samlad översikt av insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Redovisningen sker med
utgångspunkt i de olika rättigheter som flickor och pojkar har enligt
FN:s konvention om barnets rättigheter, såsom barnets rätt till hälsa,
utbildning och skydd. Inom ramen för skrivelsen anges de insatser som
berör barn och unga och, om så är möjligt, kostnaderna för dessa insatser
inom ramen för statsbudgeten.
Med anledning av skrivelsen har 4 motioner väckts. Förslagen i motionerna
återges i bilaga 1.
Ett yttrande över skrivelsen samt över motionerna i de delar som berör
utskottets beredningsområde har inkommit från socialutskottet (2004/05:SoU3y).
Yttrandet återfinns i bilaga 2.
Utskottets överväganden
Redovisning av insatser för barn och unga
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att det är angeläget att en djupare analys av statsbudgeten
utifrån ett barnperspektiv utvecklas inför kommande budgetprocesser.
Detta arbete behöver intensifieras så att innehållet i regeringens
redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten kontinuerligt
fördjupas och kompletteras med allt större inslag av analys. Utskottet
vidhåller samtidigt sin uppfattning att kravet på att barnfrågorna ska
redovisas i en regelbundet återkommande barnbilaga i budgetpropositionen
eller barnskrivelse måste anses underordnat kravet på att redovisningen
blir så aktuell och genomarbetad som möjligt. Med hänvisning till det
arbete som pågår inom Regeringskansliet kring redovisningen av barnfrågorna
samt strategierna för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten
föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:93
till handlingarna. Förslagen i motionerna avstyrks.
Jämför reservation (v, c, mp).
Skrivelsen
I regeringens skrivelse lämnas en samlad översikt av regeringens insatser
för barn och unga i statsbudgeten för 2005. Redovisningen sker med
utgångspunkt i de olika rättigheter som flickor och pojkar har enligt
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det är andra
gången som regeringen sammanställer motsvarande barnskrivelse. Den första
barnskrivelsen (skr. 2003/04:143) överlämnades till riksdagen i maj
2004.
Skrivelsen utgör en del i regeringens arbete med att integrera ett
barnperspektiv i de politikområden där barn och unga berörs. Detta arbete
är en långsiktig och ständigt pågående process. Regeringen framhåller
att det krävs en rad satsningar inom olika verksamheter och på skilda
nivåer i samhället för att få genomslag för barnperspektivet. Att lyfta
fram insatserna för barn och unga i statsbudgeten är endast ett steg.
Utöver detta handlar det bl.a. om kunskaps- och metodutveckling, mål-
och resultatstyrning liksom åtgärder för att synliggöra barns och ungas
situation inom olika områden. Det måste alltså finnas en medvetenhet
och kunskap om vad barnperspektivet innebär inom de relevanta verksamheterna
och områdena för att barnperspektivet ska få verkligt genomslag. I detta
sammanhang är barnkonventionen ett viktigt verktyg för att synliggöra
barns och ungas rättigheter och behov.
Regeringen understryker att användningen av barnkonsekvensanalyser är
ett utvecklingsarbete där ambitionen på sikt är att göra konsekvensbeskrivningar
utifrån ett barnperspektiv inom ramen för olika satsningar i statsbudgeten.
Att synliggöra insatser för barn och unga på det sätt som presenteras
i skrivelsen är en viktig del i detta utvecklingsarbete.
De olika insatser som utförs för barn och unga inom ramen av statsbudgetens
olika politikområden indelas i skrivelsen i 10 huvudområden:
Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige - en nationell
strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter1Proposition
1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171., inklusive indirekta
insatser inom ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg, politikområde Barnpolitik;
Barn och deras familjer - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn, 15 Studiestöd samt 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande;
Barn med funktionshinder - direkta insatser huvudsakligen inom
utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt 16 Utbildning
och universitetsforskning;
Barnets rätt till hälsa - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsliv, 16 Utbildning
och universitetsforskning samt 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid;
Barnets rätt till utbildning - direkta insatser inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning;
Barnets rätt till skydd - direkta insatser huvudsakligen inom utgiftsområdena
4 Rättsväsendet samt 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg,
Asylsökande barns rätt till skydd - direkta insatser inom utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar;
Barnets rätt till kultur och fritid - direkta insatser huvudsakligen
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;
Barnets rätt till delaktighet och inflytande m.m. - direkta insatser
huvudsakligen inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskning
samt 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid;
Barnets rättigheter i det internationella utvecklingssamarbetet - direkta
insatser huvudsakligen inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Regeringens redogörelse för insatserna för barn och unga innehåller
framför allt redovisning av regeringens mål, insatser och resultatbedömningar
inom respektive utgiftsområde i enlighet med skrivningarna i
budgetpropositionen för 2005. I några fall kompletteras budgetpropositionens
beskrivningar med något mer detaljerade uppgifter om insatsernas karaktär
samt deras kostnader. Redovisningen utökas i vissa fall med information
om ytterligare insatser eller nya uppdrag som regeringen beslutat om
efter hösten 2004. Även resultat av nyligen avslutade utredningar eller
pågående arbeten inom Regeringskansliet omnämns i skrivelsen.
Vidare informerar regeringen att samtliga departement inför framtagandet
av budgetpropositionen för 2005 uppmärksammades på betydelsen av att i
redovisningarna i budgetpropositionen beakta barnperspektivet och lyfta
fram de insatser som berör barn och unga inom respektive politikområde.
I beredningen av budgetpropositionen har också vikten av att anlägga
ett barnperspektiv lyfts fram. Regeringen konstaterar emellertid att
det fortfarande finns brister i statistiken med avseende på insatser
som rör barn och unga samt kostnaderna för dessa insatser. Därför har
man påbörjat ett arbete med att närmare identifiera vilka brister som
finns i statistiken och hur statistiken kan utvecklas och
förbättras.
Motionerna
Vänsterpartiet välkomnar i motion Fi8 regeringens ambition att utveckla
arbetet med att ge statsbudgeten ett barnperspektiv. Motionärerna
konstaterar att regeringen har förståelse för att barnperspektivet handlar
om analys av vilka följder ett beslut eller en åtgärd har för barn.
Trots det väljer regeringen att referera i skrivelsen till de beslut
som direkt berör barn utan hänsyn till andra budgetförslag som har
indirekta konsekvenser för barn. Det ger enligt motionärerna intrycket
att statsbudgeten för 2005 uteslutande innehåller neutrala eller positiva
beslut för barn och unga. Man påpekar dessutom att redovisningen även
saknar ett konsekvensperspektiv. Mot denna bakgrund anser motionärerna
att regeringen inför sammanställningen av statsbudgeten för 2006 bör
förbereda en redovisning av konsekvenserna för barn av de beslut och
åtgärder som föreslås i statsbudgeten. Denna redovisning bör presenteras
i en särskild bilaga i den kommande budgetpropositionen.
I motion Fi9 av Cecilia Magnusson (m) konstateras att det finns mycket
att göra för att leva upp till barnkonventionen. Motionären presenterar
därför sin alternativa syn på insatser för barn och unga i statsbudgeten
för 2005 inom följande områden:
Barn och deras familjer (yrkande 1),
Barnets rätt till skydd (yrkandena 2-8 och 10-12).
Moderata samlingspartiet konstaterar i motion Fi10 att regeringens
barnskrivelse återigen saknar helhetsperspektiv. Motionärerna anser att
det inte föreligger något motsatsförhållande mellan ambitionen att
betrakta verkligheten ur barnens perspektiv och möjligheten att synliggöra
insatser för barn och unga i statsbudgeten. Därför bör de båda aspekterna
på barnperspektivet finnas i barnskrivelsen. Trots detta utgör årets
skrivelse, enligt motionärernas uppfattning, i huvudsak en upprepning
av föregående års skrivelse. För att inte upprepa sina tidigare - och
fortfarande aktuella - synpunkter på området (i enlighet med Moderata
samlingspartiets motion 2003/04:Fi38) väljer motionärerna att endast
aktualisera några specifika krav dels på satsningar på välfärdens kärna
(yrkande 1), dels på insatser inom följande områden:
Barn och deras familjer (yrkande 2),
Asylsökande barns rätt till skydd (yrkande 3).
Kristdemokraterna anser i motion Fi11 att den svenska barn- och
ungdomspolitiken till stora delar är ett misslyckande. Detta trots att
Sverige var ett av de allra första länderna som erkände barns och ungdomars
särskilda rättigheter. Man framhåller som särskilt allvarliga problemen
med ungdomsbrottslighet, urholkad kunskapsnivå och försämrad hälsa hos
barn och ungdomar samt ökade ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga
familjer. Därför krävs det enligt motionärerna ett flertal åtgärder för
att lägga om politiken så att situationen för barn och unga förbättras.
De alternativa åtgärder som presenteras i motionen ingår i följande
områden:
Åtgärder för att förverkliga barnkonventionen i Sverige (yrkande 1),
Barn och deras familjer (yrkandena 2-5),
Barnets rätt till hälsa (yrkandena 8-9),
Barnets rätt till utbildning (yrkandena 7 och 10-14),
Barnets rätt till skydd (yrkandena 15-19),
Asylsökande barns rätt till skydd (yrkande 20),
Barnets rätt till kultur och fritid (yrkandena 21-22).
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till skrivelsens allmänna
inriktning och uppläggning samt motionerna Fi8 (v), Fi9 (m) yrkandena 1-4
och 10 samt Fi11 (kd) yrkandena 1, 8 och 17.
Socialutskottet erinrar att riksdagen vid behandlingen av den första
barnskrivelsen underströk att skrivelsen var ett betydelsefullt steg i
arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Den utgjorde
också en viktig utgångspunkt för fortsatt utveckling av regeringens
arbete kring redovisningen av barnfrågorna samt strategierna för utformning,
uppföljning och utvärdering av barnpolitiken såväl i budgetpropositionen
för 2005 som i framtida budgetpropositioner.
Enligt socialutskottet får även den andra barnskrivelsen ses som ett
steg i det inledande arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i
statsbudgeten. Samtidigt är det viktigt att skrivelsen på sikt fördjupas
och att redovisningen kompletteras med mer av analys. Denna ståndpunkt
sammanfaller delvis med vad som tas upp i motion Fi8 (v). Socialutskottet
anser dock inte att det behövs något tillkännagivande till regeringen
av det slag som efterfrågas i motionen eftersom regeringen själv anför
i skrivelsen att anläggandet av ett barnperspektiv bl.a. innebär att
analysera vilka följder beslut och åtgärder kan få för ett enskilt barn
eller barn och unga som grupp. Motionen bör därmed avstyrkas.
Vad gäller de olika frågeställningar som tas upp i de övriga motionerna
erinrar man att liknande motionsyrkanden har behandlats av socialutskottet
och avstyrkts av riksdagen under innevarande eller föregående riksmöte.
Socialutskottet framhåller att man inte ändrat inställning i dessa
frågor och anser att finansutskottet bör avstyrka motionerna Fi8 (v),
Fi9 (m) yrkandena 1-4 och 10 samt Fi11 (kd) yrkandena 1, 8 och 17.
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och
Vänsterpartiet biträder i var sin avvikande mening sina partiers respektive
ställningstagande. Därutöver biträder företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet
i en gemensam avvikande mening förslaget i motion Fi9 (m) yrkande
10.
Finansutskottets ställningstagande
Målsättningen med det nationella strategiarbetet med att förverkliga
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är att
barnkonventionens anda och intentioner ska återspeglas i allt beslutsfattande
och alla verksamheter som rör barn och unga. Grundförutsättningen för
att förverkliga barnkonventionen är att det finns väl utvecklade
basverksamheter och ekonomiska trygghetssystem som når alla barn oavsett
härkomst, kön, religion, funktionshinder, föräldrarnas ekonomi eller
bostadsort. Men barnkonventionen kräver mer än så - den kräver att det
ska finnas ett barnperspektiv i alla beslut och verksamheter som rör
barn och unga.
Finansutskottet delar regeringens uppfattning att det krävs en rad
insatser inom olika verksamheter och på skilda nivåer i samhället för
att få genomslag för barnperspektivet. Det handlar bl.a. om kunskaps-
och metodutveckling för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten
samt relevant mål- och resultatstyrning för att integrera detta perspektiv
i myndigheternas verksamheter. Redovisning av insatser för barn och
unga i statsbudgeten är ett första steg i denna process.
I likhet med socialutskottet finner finansutskottet att även den aktuella
skrivelsen - den andra av sitt slag - får ses som ett steg i det inledande
arbetet med att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten. Skrivelsen
ger en samlad översikt av regeringens mål, insatser och resultat vad
gäller barn och ungdomar, vilka återfinns i budgetpropositionen för
2005 (prop. 2004/05:1). På motsvarande sätt som i den första barnskrivelsen
saknar skrivelsen emellertid en mer analytisk vidareutveckling av den
för riksdagen redan tillgängliga informationen. Skrivelsen inskränker
sig dessutom till endast de insatser som direkt riktas till barn och
unga, utan att presentera ett perspektiv över samtliga verksamheter och
områden där denna grupp berörs. Målsättningen att den andra barnskrivelsen
i större grad skulle fokusera på att tydliggöra och analysera de relevanta
insatserna har enligt finansutskottets bedömning inte uppnåtts.
Mot denna bakgrund vill finansutskottet erinra om att man vid flera
tidigare tillfällen, senast hösten 2004, har framhållit att det är
angeläget att regeringen utvecklar arbetet med att integrera ett
barnperspektiv i statsbudgeten.2Betänkande 2004/05:FiU13 s. 11-13. En djupare
analys måste enligt utskottets mening vidareutvecklas inför kommande
budgetprocesser. Den aktuella skrivelsens innehåll visar tydligt att
detta arbete behöver intensifieras så att regeringens redovisning av
insatser för barn och unga i statsbudgeten kontinuerligt fördjupas och
kompletteras med allt större inslag av analys. Mycket återstår att göra
innan fullständig analys av konsekvenser för barn och unga av olika
satsningar och även nedskärningar i statsbudgeten kan presenteras för
riksdagen.
Enligt vad finansutskottet kunnat konstatera pågår det ett fortsatt
arbete med att genomföra de barnpolitiska målen både i Regeringskansliet
och i övriga delar av statsförvaltningen. Detta arbete involverar
tydliggörandet av barnperspektivet i statsbudgeten bl.a. genom att utveckla
och förbättra statistiken samt ta fram indikatorer för att mäta effekterna
av gjorda insatser. Dessutom avser regeringen att vidta åtgärder för
att utveckla riktlinjer för barnkonsekvensanalyser i kommittéarbetet
samt fortsätta att följa upp arbetet med att integrera ett barnperspektiv
i verksamheterna. Utskottet förutsätter att arbetets resultat kommer
att redovisas för riksdagen regelbundet och i lämplig form.
I detta sammanhang vill finansutskottet återigen framhålla att kravet
på en regelbunden redovisning av barnfrågorna måste anses underordnat
kravet på att redovisningen blir så aktuell och genomarbetad som möjligt.
På så sätt kan man undvika att samma information överlämnas till
riksdagen för behandling flera gånger under ett riksmöte eller en
mandatperiod. Denna ståndpunkt gäller redovisning såväl i en budgetproposition
som i en skrivelse till riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser finansutskottet, i likhet med
socialutskottet, att det inte finns anledning att lämna något tillkännagivande
till regeringen av det slag som efterfrågas i motion Fi8 (v). Det arbete
som pågår inom Regeringskansliet kring redovisningen av barnfrågorna
samt strategierna för att tydliggöra barnperspektivet i statsbudgeten
föranleder vidare, enligt finansutskottets mening, inget behov för
riksdagen att nu ta initiativ på området.
Därutöver konstaterar finansutskottet att merparten av de övriga förslag
som presenteras i de aktuella motionerna är identiska eller i hög grad
överensstämmer med yrkanden som riksdagen avstyrkt minst en gång under
innevarande eller föregående riksmöten denna mandatperiod. Dessa yrkanden
sammanställs i efterföljande tabell.
Samtliga yrkanden som tas upp i ovanstående tabell avstyrks av
finansutskottet med hänvisning till att likalydande eller i hög grad
överensstämmande yrkanden har avslagits av riksdagen minst en gång under
den innevarande mandatperioden. Motiven till avslagen anges i den
tidigare behandlingen av respektive förslag och upprepas därför inte i
detta betänkande. Det har heller inte tillkommit några omständigheter
som enligt utskottets bedömning ger anledning att ändra riksdagens
tidigare beslut. Utskottet anser således att riksdagen inte bör ompröva
tidigare beslut.
Beträffande motionärernas ställningstagande i motion Fi11 (kd) yrkande
14 i fråga om skollagspropositionen kan finansutskottet hänvisa till
information från Regeringskansliet som aviserar att regeringen avser
att överlämna ett förslag till en ny skollag under vintern 2005/06.
Något tillkännagivande till regeringen i denna fråga är därmed enligt
utskottets mening inte påkallat.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker finansutskottet motionerna
Fi8 (v), Fi9 (m) yrkandena 1-8 och 10-12, Fi10 (m) yrkandena 1-3 samt
Fi11 (kd) yrkandena 1-5 och 7-22. Utskottet föreslår samtidigt att
regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Redovisning av insatser för barn och unga (v, c, mp)
av Roger Tiefensee (c), Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om redovisningen av insatser för barn och unga i statsbudgeten.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v),
avslår motionerna
2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m) yrkandena 1-8 och 10-12,
2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1-3 och
2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1-5 och 7-22 samt
lägger skrivelse 2004/05:93 till handlingarna.
Ställningstagande
Vi anser att en skrivelse som har till uppgift att gå igenom statsbudgeten
ur ett barnperspektiv inte bör vara en skrivelse om vad regeringen gör
för barn och unga, utan en konsekvensanalys av budgetens innehåll utifrån
ett barnperspektiv. Därför välkomnar vi regeringens ambition att utveckla
arbetet med att ge statsbudgeten ett barnperspektiv.
Vi kan konstatera att regeringen i den aktuella barnskrivelsen visar
förståelse för att ett barnperspektiv på budgetfrågor ytterst handlar
om analys av vilka följder ett beslut eller en åtgärd har för barn.
Trots det väljer man att återigen redovisa barnperspektivet på statsbudgeten
för 2005 genom att referera till de beslut som direkt berör barn. I
skrivelsen redovisas däremot inga andra budgetförslag som har indirekta
konsekvenser för denna grupp. Det ger intrycket att årets statsbudget
uteslutande har neutrala eller positiva beslut för barn och unga.
Redovisningen saknar även ett konsekvensperspektiv genom sin raka redogörelse
för olika insatser utan någon koppling till effekter eller behov.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen inför statsbudgeten för 2006
bör förbereda en redovisning av konsekvenserna för barn av de beslut
och åtgärder som kommer att ingå i budgetförslaget. Denna redovisning
bör utgöra en del av budgetpropositionen i form av en bilaga.
Vad vi anfört om redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten
ska riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär
att riksdagen delvis bifaller motion Fi8 (v) och avslår motionerna Fi9
(m) yrkandena 1-8 och 10-12, Fi10 (m) yrkandena 1-3 och Fi11 (kd)
yrkandena 1-5 och 7-22.
Särskilt yttrande
Redovisning av insatser för barn och unga i statsbudgeten (m, fp, kd,
c)
Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén
(m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c) och Tomas Högström (m)
anför:
Det är nu 15 år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets
rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Barnkonventionen är historiskt
unik och slår fast att varje enskilt barn har vissa bestämda rättigheter
som ingen stat, ingen regering och inget politiskt parti har rätt att
sätta sig över.
Trots att Sverige var ett av de första länderna att tillerkänna barn
och ungdomar särskilda rättigheter är den svenska barn- och ungdomspolitiken,
enligt vår mening, fortfarande till stora delar ett misslyckande.
Brottsligheten är hög och stigande, kunskaperna bland barn och unga
urholkas av en allt lägre standard på utbildningen och hälsan försämras
årligen till följd av ändrade levnadsvanor och rörelsemönster. Därtill
har de ekonomiska klyftorna mellan barn i fattiga och rika familjer
vuxit påtagligt på senare tid. Samtidigt har situationen för många
asylsökande barn blivit ohållbar, för att inte säga omänsklig.
Mot denna bakgrund anser vi att de insatser för barn och unga som
regeringen redovisar i den aktuella skrivelsen på flera områden är
otillräckliga. Det finns också områden där regeringens insatser helt lyser
med sin frånvaro. Regeringens sätt att betrakta verkligheten ur statens
och myndigheternas perspektiv gör det ofta omöjligt att utforma åtgärder
som kan bli framgångsrika ur barnens perspektiv.
Vi är övertygade om att de flesta problem som drabbar barn inte kan
lösas genom att göra barn till ett särskilt politikområde. I de allra
flesta fall måste problemen ses i sitt sammanhang för att kunna lösas
till barnens fördel. Det är därför vår uppfattning att den politik som
förespråkas av våra respektive partier sätter barn i fokus och stärker
barnens ställning i samhället. De förslag till omfattande åtgärder för
att förbättra insatserna för barn och unga vilka ingår i våra partiers
respektive budgetalternativ stärker barnens rättigheter på alla plan.
Med dessa åtgärder kan den svenska barn- och ungdomspolitiken verkligen
sätta barnen i fokus.
Respektive parti står naturligtvis bakom sina egna parti- och
kommittémotioner. De av partiernas motionsyrkanden som upptagits i detta
betänkande är emellertid inte föremål för någon realbehandling, varför
vi har avstått från att nu anteckna några formella reservationer i
ärendet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2004/05:93 Redovisning av regeringens insatser
för barn och unga i statsbudgeten för år 2005.
Följdmotioner
2004/05:Fi8 av Ingrid Burman m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en barnbilaga till statsbudgeten.
2004/05:Fi9 av Cecilia Magnusson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om familjens betydelse för ett barns uppväxtvillkor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utvärdering av anmälningsskyldigheten snarast bör göras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
väntetider för barn som omhändertagits av LVU.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barn dömda enligt LSU.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det brottsförebyggande arbetet bland barn och unga.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning kring barn som utsätts för våld.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av dödsorsaksutredningar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen
inom varje polismyndighet bör inrätta en enhet där samverkan i utredningar
om barn som drabbats av brott kan ske i enlighet med vad som anförs i
motionen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristerna i barn- och ungdomspsykiatrin.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av behandlingsprogram för dem som dömts till misshandel
av barn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bekämpning av pedofiler på Internet.
2004/05:Fi10 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta skatter på arbete, stramare bidrag och satsningar på
välfärdens kärna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om föräldraförsäkringen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om asylsökande barn.
2004/05:Fi11 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändiga åtgärder för att leva upp till FN:s barnkonvention.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målen för familjepolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjt golv och tak i föräldraförsäkringen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa 300 barndagar à 200 kr för barn som fyllt ett år.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ålägga kommunerna att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda särskilda insatser för barn med problem i det
sociala samspelet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser för att främja barns och ungas hälsa och levnadsvanor.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att främja barns och ungas psykiska hälsa.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristande mångfald inom barnomsorgen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om familjedaghem och öppna förskolor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regeringens statsbidrag för personalförstärkning i förskolan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grundskolans bristande kvalitet i internationella jämförelser.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skollagspropositionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stävjandet av barns och ungas narkotikamissbruk.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av särskilda ungdomsrotlar för snabbutredningar av
ungas brott.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reformering av socialtjänsten.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särskilda ungdoms- och jourdomstolar.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utveckla regelverket för medling mellan brottsoffer och
förövare.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mottagandet och handläggningen av asylärenden för asylsökande
barn.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fri-entré-reformen på de statliga museerna.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stödet till de fria dans- och teatergrupperna.
Bilaga 2
Socialutskottets yttrande 2004/05:SoU3y