Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2004/05:1)
Sammanfattning
Finansutskottet tillstyrker regeringens och Riksrevisionens styrelses
förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2.
Utskottet avstyrker motionsförslag angående ett antal olika frågor som
berör utgiftsområdet.
Med hänvisning till den förändring av regeringens stabsorganisation som
aviseras avstyrker utskottet motionsförslag om en översyn av myndigheternas
ansvarsfördelning.
Utskottet avstyrker också motionsförslag om SCB:s uppdragsverksamhet
och konstaterar att det pågår arbete både inom Regeringskansliet och
SCB med anledning av Riksrevisionens rapport, Uppdrag statistik.
Vidare avstyrker utskottet två motionsyrkanden om att tillsätta en
utredning för att beräkna samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor.
Utskottet gör bedömningen att värdet av en sådan kostnadsberäkning -
till följd av de stora osäkerheterna - sannolikt är begränsat och att
resurserna för att bekämpa våld mot kvinnor i första hand bör användas
på det sociala området.
Utskottet avstyrker även motionsförslag om bl.a. Riksrevisionens regionala
organisation, försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska
Spel.
Utskottet tillstyrker samtliga propositionens yrkanden och avstyrker
samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 7 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2
a) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2
Riksdagen anvisar anslag för 2005 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning i enlighet med specifikationen i bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 9
och 13 samt avslår motionerna2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m),
2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c),2004/05:Fi266 av Lars Lindén
m.fl. (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.
fl. (fp) yrkandena 2 och 8.
b) Låneram för Riksrevisionen
Riksdagen bemyndigar Riksrevsionen att för 2005 ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i
verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 10.
c) Anslagskredit för Riksrevisionen
Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen ska 2005 finnas
en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 11.
d) Räntekontokredit för Riksrevisionen
Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit på
sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt
12.
2. Översyn av myndigheternas uppdrag
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 1.
Reservation 1 (fp)
3. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena
1 och 3.
Reservation 2 (kd)
4. Statens personadressregisternämnd
Riksdagen tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämndens
organisatoriska anknytning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 2 punkt 2.
5. Fortifikationsverket
Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt
bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Fortifikationsverket
får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 miljoner kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 4 och 6.
6. Statens fastighetsverk
Riksdagen godkänner regeringens investeringsplan för Statens fastighetsverk
samt bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om att Statens fastighetsverk
får ta upp lån inom en ram av högst 10 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkterna 3 och 5.
7. Premiepensionsmyndigheten
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig kredit
i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose
Premipensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt
7.
8. Premiepensionens efterlevandeskydd
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675)
om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 2 punkt 1.
9. Försök med trängselskatt i Stockholm
Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning för
försöket med trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 2 punkt 8.
10. Riksrevisionens regionala organisation
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav
Abramsson (båda s).
11. SCB:s uppdragsverksamhet
Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkandena 1 och 2 samt2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg
(båda fp) yrkandena 1-3.
Reservation 3 (m, fp)
12. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel
Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
yrkandena 1 och 2,2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3
och2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m) yrkande 2.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (fp, kd, c)
13. Könsuppdelad statistik
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s).
14.
Generationsräkenskaper
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp).
15. Genderbudgetering inom EU
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s).
16. Delpension för statsanställda
Riksdagen avslår motion2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 5.
Reservation 6 (fp)
17. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor
Riksdagen avslår motionerna2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande
1 och2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.
Reservation 7 (v, mp)
Stockholm den 2 december 2004
På finansutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carin
Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman
(s), Gunnar Axén (m)*, Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp)*,
Roger Tiefensee (c)*, Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*, Agneta Gille
(s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m)*, Gunnar Nordmark (fp)*,
Siv Holma (v) och Stefan Attefall (kd)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 24 november 2004 fastställt
ramar för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. I detta
betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde
2 ska fördelas inom den ram som fastställts för utgiftsområdet.
Utskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet
som rests dels av regeringen, dels i motioner.
Protokoll från finansutskottets offentliga utfrågning av riksrevisorerna
den 27 april bifogas i bilaga 4.
Utskottets överväganden
Inledning
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 20 anslag
fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella
system och tillsyn. Därutöver innehåller utgiftsområdet vissa anslag
som inte ingår i något politikområde, dels anslaget för Riksrevisionen,
dels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. Regeringen
föreslår att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2005 uppgår
till ca 11,4 miljarder kronor och fördelas enligt tabellen nedan.
Tabell 1 Utgifterna 2005 inom utgiftsområde 2
Miljoner kronor
2005 2006 2007
Politikområdet Effektiv statsförvaltning 8 945,9 9 280,3 9 762,4
Politikområdet Finansiella system och tillsyn 518,0 463,4 471,8
Anslag som inte ingår i något politikområde:
90:1 Riksrevisionen 278,1 276,1 280,7
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690,0 860,0 770,0
Totalt för utgiftsområde 2 11 432,1 10 879,8 11 284,9
Ekonomisk styrning
Hösten 2003 gjorde riksdagen ett tillkännagivande med anledning av den
ekonomiska styrningen (2003/04:FiU2, rskr 2003/04:125). Utskottet ansåg
bl.a. att uppställda mål bör vara tydliga och lätta att följa upp samt
att olika typer av resultatindikatorer bör användas i ökad utsträckning.
Som en reaktion på detta tillkännagivande lämnade regeringen en relativt
detaljerad beskrivning av hur resultatredovisningen till riksdagen kan
utvecklas. Utskottet svarade på detta i budgetbetänkandet (2004/05:FiU1
avsnitt 8.2) och ansåg att regeringens redovisning låg i linje med vad
utskottet framhållit tidigare. Det grundläggande problemet med bristande
överensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Sju
politikområden finansieras av anslag som ligger inom två eller flera
utgiftsområden och berör därmed flera olika utskott.
Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens
styrelses förslag till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.
Utskottet tillstyrker därutöver förslag från Riksrevisionens styrelse
att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50
miljoner kronor i RGK för investeringar i anläggningstillgångar som
används i verksamheten, dels att det ska finnas en anslagskredit på
högst 3 % för anslag 90:1 Riksrevisionen, dels att Riksrevisionen får
ha en räntekontokredit i RGK på högst 32 miljoner kronor.
Därmed tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses
yrkanden 9-13.
Alla här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
Jämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda
politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och
tillsyn. Vidare ingår ett anslag som avser Riksrevisionen, som har
riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett
visst politikområde. Förslagen till medelsanvisning för hela utgiftsområdet
uppgår till 11 432 140 000 kr. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag enligt nedanstående
tabell. Regeringen föreslår att utgifterna inom utgiftsområde 2 fördelas
enligt nedanstående tabell (yrkande 9).
Tabell 2 Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning 2005
Tusental kronor
Motionerna
I motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkande 8, Fi266 (kd) yrkande 5 och
Fi257 (c) lämnar oppositionspartierna förslag till alternativa anslagsnivåer.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet behandlar på följande sidor regeringens och i förekommande
fall partiernas förslag till anslag inom utgiftsområdet.
Utskottet tillstyrker i samtliga fall regeringens förslag. Därmed
tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag
till fördelning av utgifter inom utgiftsområde 2.
Utskottet tillstyrker vidare förslagen från Riksrevisionens styrelse
att dels bemyndiga Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån på högst 50
miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar
som används i verksamheten, dels att det på anslaget 90:1 Riksrevisionen
ska finnas en anslagskredit på högst 3 procent, dels att Riksrevisionens
räntekontokredit i Riksgäldskontoret får uppgå till högst 32 miljoner
kronor. Därmed tillstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses yrkanden
10-12.
Utskottet avstyrker motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8,
Fi266 (kd) yrkandena 2, 4 och 5 samt Fi257 (c).
Politikområdet Effektiv statsförvaltning
Verksamheten ska bidra till att hela statsförvaltningen bedrivs effektivt
samt till att främja att statsförvaltningen uppfyller höga krav på
rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Politikområdet omfattar frågor
om ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor,
statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning.
I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras
med både anslag och andra intäkter. Det är Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling,
Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd samt
Konjunkturinstitutet. Dessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna
Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och
Statens pensionsverk (SPV). Vidare ingår Ekonomiska rådet samt vissa
nämnder vars verksamhet är anslagsfinansierad.
Målet för politikområdet
Målet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av
budgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet
är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas
av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för
beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är indelat i
sex delområden och för varje delområde anges i propositionen hur
verksamheten inom delområdet ska bidra till att politikområdets mål uppnås.
Delområdet Ekonomisk styrning och kontroll omfattar verksamhet vid
Ekonomistyrningsverket. Aktiviteter inom delområdet syftar till att
säkerställa en effektiv statligt finansierad verksamhet. Ett väsentligt
led i detta arbete är att skapa förutsättningar för en väl fungerande
ekonomisk styrning i staten. Det innebär bl.a. att tillhandahålla ett
efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till
Regeringskansliet och statliga myndigheter.
Delområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar
Statskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt
Statens kvalitets- och kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska
främja att de tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och
effektivitet får genomslag i hela statsförvaltningen.
Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens
pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.
Målet för delområdet är att få till stånd en samordnad statlig
arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att
åstadkomma efterfrågat resultat.
Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet
är att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta
mål ska nås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen
förbättras, kostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter
skyddas. För att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man
sig av kvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen
och uppgiftslämnarnas kostnader.
Delområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket,
Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är
tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den
samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i
vilken utsträckning målen uppnås använder man sig av dels kvantitativa
mått på prognosernas tillförlitlighet, dels användarnas synpunkter på
analyser och prognoser.
Delområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,
Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås
genom en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning.
Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och
service i jämförelse med andra alternativ.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har bedömt att samtliga årsredovisningar inom politikområdet
i allt väsentligt är rättvisande. Området berörs också av fyra rapporter
från effektivitetsrevisionen.
Uppdrag statistik - insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR
2004:8)
Höga statstjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:14)
Rätt avgifter? - Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17)
Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19)
Politikens inriktning
Regeringens stabsstöd
Regeringen anser att det är motiverat att stabsorganisationen får delvis
nya uppgifter och en ny struktur. Därför avser regeringen att renodla
viss verksamhet som ingår i regeringens stabsstöd samt skapa en mer
slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska området. Som
underlag för detta avser regeringen ta fram ett detaljerat förslag till
framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när det gäller verksamhet som
i dag bedrivs inom Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens
kvalitets- och kompetensråd.
En utgångspunkt för förändringarna är att stabsresurserna bör koncentreras
till ett fåtal myndigheter med tydliga ansvarsområden. Vidare är det
angeläget att skapa en myndighet som på regeringens uppdrag har ett
renodlat ansvar för utredning, uppföljning och utvärdering. Detta är
motiverat bl.a. av att regeringen sedan halvårsskiftet 2003 inte har
möjlighet att lägga ut uppdrag på Riksrevisionen, vilket dessförinnan
var möjligt i förhållande till Riksrevisionsverket. Regeringen har för
avsikt att renodla Statskontorets verksamhet i denna riktning.
Det behövs också en samordnad ledning av den statliga internrevisionen,
och regeringen anser att Ekonomistyrningsverket är mest lämpat för
denna uppgift.
Regeringen avser även att skapa en mer slagkraftig myndighet inom det
förvaltningspolitiska området. En sådan myndighets uppdrag avses att
omfatta verksamhet som i dag till en del bedrivs av Statens kvalitets-
och kompentensråd, till en del av Statskontoret.
De samlade resurserna för en ny stabsorganisation ska rymmas inom
befintliga ramar, dvs. inom nuvarande ramar för Statskontoret,
Ekonomistyrningsverket, Statens kvalitets- och kompentensråd samt
Riksrevisionsverkets
tidigare uppdragsverksamhet.
Regeringen avser att ta fram ett detaljerat förslag utifrån ovanstående
utgångspunkter så att förändringarna kan träda i kraft senast den 1
januari 2006.
1:1 Konjunkturinstitutet
Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser
över den ekonomiska utvecklingen, bidra till att den ekonomiska statistiken
håller god kvalitet samt bedriva visst miljöekonomiskt analys- och
metodutvecklingsarbete.
Konjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en
mindre del med avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med
47,3 miljoner kronor för 2005. Jämfört med vad som anvisades för 2004
har anslaget räknats upp med 0,6 miljoner kronor.
Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 0,6 miljoner
kronor i pris- och löneomräkning, dvs. hela anslagshöjningen förklaras
av detta.
Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas
nästa år uppgå till 1,3 miljoner kronor.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Konjunkturinstitutets anslag
ska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.
Finansutskottets ställningstagande
Centerpartiets förslag om minskade anslag för Konjunkturinstitutet
motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna
del avstyrks.
1:2 Ekonomistyrningsverket
Ekonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för
ekonomisk styrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters
ekonomi- och personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet
som stöder såväl regeringen som myndigheterna.
ESV:s verksamhet finansieras till drygt 40 % med anslag och i övrigt
med avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras
upp med 95,8 miljoner kronor för 2005. Jämfört med anvisade medel för
2004 har anslaget räknats upp med 9,5 miljoner kronor. Vid beräkningen
har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,4 miljoner kronor. Anslaget
har därutöver ökats med 8,1 miljoner kronor för att finansiera investeringar
och planerat utvecklingsarbete av informationssystemet Hermes. Intäkterna
från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 131,6 miljoner
kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information om statlig
ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi- och
personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport. Det
samlade balanserade resultatet i den avgiftsfinansierade verksamheten
uppgick till -8,3 miljoner kronor vid utgången av 2003.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Ekonomistyrningsverkets anslag
ska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte
närmare.
Finansutskottets ställningstagande
Centerpartiets förslag om minskade anslag för Ekonomistyrningsverket
motiveras inte närmare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslagsberäkning för myndigheten. Förslaget i motion Fi257 (c) i denna
del avstyrks.
1:3 Statskontoret
Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och
utvärderingsverksamhet samt ett stabsorgan till regeringen. Dess uppgift
är främst att utreda och utvärdera på regeringens uppdrag samt att bistå
med förnyelse av statsförvaltningen och den elektroniska infrastrukturen
inom offentlig sektor.
Statskontorets verksamhet finansieras till ungefär 60 % med anslag och
i övrigt med avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:3 Statskontoret ska föras upp med
89,7 miljoner kronor för 2005. Jämfört med årets medelsanvisning är det
en i det närmaste oförändrad anslagsnivå.
Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med
0,9 miljoner kronor. Övriga anslag har samtidigt minskat med 0,9 miljoner
kronor. Orsaken till anslagsminskningen är att Statens personadressregisternämnd
(SPAR) förs från Statskontoret den 1 januari 2005. Intäkterna från
Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas nästa år uppgå
till 53,4 miljoner kronor, varav 45,5 miljoner kronor är intäkter från
uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar över.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att Statskontorets verksamhet
med inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet ska föras
till Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om
offentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på
lokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att Statskontoret
bör kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet.
Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa år minskas med 18
miljoner kronor (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Statskontorets anslag ska
minskas med 25 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.
Finansutskottets ställningstagande
Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag
för nästa år ska minskas med 18 respektive 25 miljoner kronor, dvs. med
en femtedel eller mer. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.
Kristdemokraterna anser att delar av Statskontorets verksamhet ska
föras till Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet, två myndigheter
som i Kristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna
med 40 respektive 8 miljoner kronor.
Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom
Ekonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter.
Statskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och
utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och
andra statliga myndigheter. Utskottet har svårt att se att den lösning
som motionärerna förespråkar har några förutsättningar att bidra till
ökad effektivitet i statsförvaltningen, i synnerhet som anslagen till
de berörda myndigheterna föreslås bli kraftigt beskurna. Utskottet ser
ingen anledning att frångå regeringens förslag till anslagsberäkning
för Statskontoret. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna del och Fi257
(c) i denna del avstyrks.
1:4 Täckning av merkostnader för lokaler
Propositionen
Anslaget, som disponeras av Statskontoret, belastas av utgifter för
hyror av tomma lokaler för vilka staten har ett betalningsansvar till
dess avtalen går att avveckla. Utgifterna styrs huvudsakligen av
avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra
hand.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 425 000 kr för 2005.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
1:5 Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorsövergripande
officiella statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet
med verksamheten är lättillgänglig statistik av god kvalitet. Verksamheten
omsluter ca 885 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med
avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå
till 437,4 miljoner kronor för 2005. Det är 7,9 miljoner kronor mer än
vad som anvisats för innevarande år.
Vid beräkning av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 5,
9 miljoner kronor. Anslaget har dessutom tillfälligt utökats med 2
miljoner kronor för genomförande av delar av åtgärdsplanen för att
förbättra den ekonomiska statistiken (2 miljoner kronor tillförs tillfälligt
även 2006).
Intäkterna från SCB:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till
450 miljoner kronor, samma nivå som det förväntade resultatet för 2004.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att SCB:s uppgifter bör
begränsas. För att säkerställa en efterfrågan på statistikproduktionen
bör graden av avgiftsfinansiering öka. Anslaget bör mot denna bakgrund
minskas med 65 miljoner kronor nästa år.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att ett effektiviseringskrav
på knappt 5 % av den totala omslutningen införs. Det innebär att anslaget
för 2005 bör minskas med 40 miljoner kronor (yrkande 5).
Centerpartiet anser i motion Fi257 att offentliga myndigheters verksamhet
behöver åläggas generella besparingskrav som bygger på effektivisering.
Därför bör SCB:s anslag minskas med 65 miljoner kronor 2005.
Finansutskottets ställningstagande
I motionerna föreslås relativt omfattande minskningar av SCB:s anslag.
Utskottet anser emellertid att regeringens föreslagna medelstillskott
till SCB är väl avvägt mot bakgrund av de krav som ställs på SCB som
producent av viktig och tillförlitlig statistik. Utskottet ser också
positivt på SCB:s plan för att förbättra den ekonomiska statistiken.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för SCB
2005. Förslagen i motionerna Fi253 (m), Fi266 (kd) yrkande 5 samt
Fi257(c) avstyrks.
1:6 Kammarkollegiet
Kammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som
tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens
rätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett
statligt egenregi-alternativ i frågor som rör administrativ service,
kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.
Kammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 % med avgifter.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:6 Kammarkollegiet förs upp med 29,
7 miljoner kronor för 2005. Det är 0,5 miljoner kronor mer än vad som
anvisats för i år. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten
beräknas nästa år uppgå till 260,8 miljoner kronor.
Motionerna
Kristdemokraterna förordar i motion Fi266 en ökad avgiftsfinansiering
av Kammarkollegiets verksamhet. Motionärerna vill se över huruvida
verksamheter som Kammarkollegiets, som konkurrerar med privata alternativ,
också drar nytta av det statliga anslaget. Vidare vill man undersöka
om kollegiets hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över
till Riksskatteverket och om en samordning med t.ex. Statskontoret kan
ge ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna
minskas med 8,0 miljoner kronor 2005 (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Kammarkollegiets anslag ska
minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.
Finansutskottets ställningstagande
Vilka överväganden som bär upp Centerpartiets förslag om minskade anslag
för Kammarkollegiet framgår inte av motionen. Kristdemokraterna vill
att man undersöker dels huruvida Kammarkollegiets hantering av arvs-,
gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket, dels om en
samordning med Statskontoret kan ge ytterligare effektivitetsvinster.
Uppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet
av den i sammanhanget föreslagna undersökningen, eftersom partiet
föreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan
nästa år. Kristdemokraternas förslag till anslagsminskning kan även
ifrågasättas mot bakgrund av att upphandlingsverksamhet inom IT- och
teleområdet av motionärerna föreslås föras över till Kammarkollegiet
från Statskontoret.
Finansutskottet avstyrker motionärernas förslag och biträder regeringens
förslag till anslagsberäkning. Förslagen i motion Fi266 (kd) i denna
del och Fi257 (c) i denna del avstyrks.
1:7 Nämnden för offentlig upphandling
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig
upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt. NOU:s
verksamhet finansieras i huvudsak med anslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling
förs upp med 8,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget ökas engångsvis med
350 000 kr för att bl.a. finansiera informationsinsatser avseende
antidiskrimineringsklausuler m.m.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 att NOU och Konkurrensverket
ska slås samman (yrkande 2). Motionärerna påpekar att en sammanslagning
skapar en effektivare tillsyn när det gäller kommuners och landstingens
sätt att sköta konkurrensen.
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU ska samordnas med och
ombildas till en självständig del av Konkurrensverket fr.o.m. andra
halvåret 2005 (yrkande 4). De föreslår därför att anslaget halveras på
utgiftsområde 2 år 2005. Resterande del, 4 miljoner kronor, förs i
stället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. Motionärerna
föreslår vidare att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor. De
föreslår således att under Konkurrensverkets anslag ska för NOU:s
verksamhet reserveras totalt 11 miljoner kronor per år.
Finansutskottets ställningstagande
Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna anser att Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) bör gå samman med Konkurrensverket.
Kristdemokraterna föreslår att NOU:s anslag förstärks med 3 miljoner kronor.
Upphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med
Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet. Regeringen behandlade
kommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om
offentlig upphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och
ändamålsenlig tillsynsorganisation. Det primära syftet för organisationen
ska vara att upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer
följs.
Finansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning
utan förordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning borde göras
med inriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som kan finnas med
en kontroll- och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet och
utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former. Riksdagen ställde sig
bakom ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd (rskr.
2001/02:324).
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att
återkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen
tar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen
ska vara utformat.
I 2004 års ekonomiska vårpropositions finansplan anförde regeringen bl.
a. följande: Ett problem inom offentlig upphandling är hur man ska
hantera de offentliga aktörer som inte genomför en upphandling på rätt
sätt. Upphandlingskommittén föreslog att det skulle införas en
marknadsskadeavgift för att kunna beivra brott mot upphandlingsregler. Syftet
med sanktionen är enligt Upphandlingskommittén att komma till rätta med
att en upphandlande enhet över huvud taget inte tillämpat LOU och därmed
gjort sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Regeringen ställer
sig positiv till en sanktionsavgift som ett sätt att förbättra upphandlingen.
Inom EU pågår ett arbete som syftar till att göra EU-sanktionerna
beträffande upphandlingar mer effektiva. Sverige kommer i EU-arbetet att
stödja ett förslag om att effektiva rättsmedel införs. Enligt kommissionen
beräknas ett förslag kunna tas fram under 2005 med syfte att det ska
införas inom EU något år senare. Regeringen kommer i början av 2005 att
göra en bedömning av om EU:s arbete kommer att tillgodose de svenska
kraven. I väntan på denna bedömning avvaktar regeringen med att lägga
förslag om en marknadsskadeavgift.
Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2003
om att frågan om NOU:s organisation bör avgöras när regeringen tar
ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen
ska vara utformat. Utskottet uttalade dock i betänkande 2003/04:FiU2
att det är viktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s
organisation och återkommer till riksdagen i denna fråga. Utskottet har
alltjämt samma uppfattning. Någon särskild åtgärd från riksdagen är med
hänsyn till det arbete som nu pågår inom EU inte nödvändig, varför
motionerna avstyrks. Nämndens anslag bör således beräknas i enlighet med
förslaget i budgetpropositionen.
Förslagen i motionerna Fi270 (fp) yrkandena 2 och 8 i denna del och
Fi266 (kd) yrkandena 4 och 5 i denna del avstyrks av utskottet.
1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd
Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) ska stödja och stimulera
arbetet med kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga
förvaltningen. KKR inrättades i början av 1999.
Verksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del
även med avgiftsintäkter. Verksamheten finansierades 2003 till drygt
20 % med avgifter. Utöver det ramanslag som myndigheten disponerar under
utgiftsområde 2, disponerar myndigheten även ett äldreanslag: (1998) D3
Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området under
utgiftsområde 14 Arbetsliv. Vid utgången av 2003 var 21,6 miljoner kronor
oförbrukade på detta anslag.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd
förs upp med 12,7 miljoner kronor för 2005. Det är 192 000 kr mindre än
vad som anvisats för innevarande år. Detta är en konsekvens av den
slutgiltiga pris- och löneomräkningen som genomförts av anslagen för
förvaltningsändamål för 2005 och som redovisades i 2004 års ekonomiska
vårproposition (avsnitt 6.2.1).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att rådet bör avvecklas
och föreslår således att anslaget för 2005 minskas med 6,5 miljoner
kronor.
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 att en avveckling av Statens
kvalitets- och kompetensråd inleds under 2005 och föreslår således att
anslaget för 2005 minskas med 6 miljoner kronor (yrkande 8).
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 en avveckling av myndigheten
och att anslaget minskas med 12,8 miljoner kronor (yrkande 5).
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att myndigheten avvecklas och att
anslaget minskas med 13 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet vill alla avveckla KKR. Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet föreslår därför att anslaget för nästa år halveras. De båda
övriga partierna vill däremot helt avskaffa detta anslag.
Mot bakgrund av bl.a. att en stor del av KKR:s verksamhet finansierats
med anslagssparandet från äldreanslaget, som förväntas vara förbrukat
efter 2005, beslutade regeringen i juli 2003 att en fördjupad prövning
skulle göras av KKR. Som ett resultat av denna fördjupade prövning, en
fördjupad prövning av Ekonomistyrningsverket (ESV) och förslagen i
Internrevisionsutredningen (SOU 2003:93) redovisar regeringen i årets
budgetproposition (volym 2, utgiftsområde 2, avsnitt 4.4) bedömningen
att man avser att renodla viss verksamhet som ingår i regeringens
stabsstöd samt skapa en mer slagkraftig myndighet inom det förvaltningspolitiska
området. Som ett underlag för slutligt ställningstagande ifråga om
utformningen av regeringens stabsstöd avser regeringen att ta fram ett
detaljerat förslag till en framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när
det gäller verksamhet som i dag bedrivs inom ESV, Statskontoret och KKR.
Regeringen aviserar att förändringarna avses träda i kraft senast den
1 januari 2006.
Enligt utskottets mening bör man avvakta regeringens förslag innan
riksdagen tar ställning till KKR:s framtida uppgifter och organisation.
Utskottet är därför inte berett att ändra på regeringens förslag till
medelsberäkning för KKR.
Motionerna Fi253 (m) i denna del, Fi270 (fp) yrkande 8 i denna del,
Fi266 (kd) yrkande 5 i denna del samt Fi257 (c) i denna del avstyrks av
utskottet.
1:9 Ekonomiska rådet
Ekonomiska rådet, som är knutet till Finansdepartementet, består av sex
nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör
som adjungerad medlem. Verksamheten är anslagsfinansierad till sin helhet.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslag 1:9 Ekonomiska rådet förs upp med 2,
1 miljoner kronor för 2005, vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än
anslagsnivån 2004. I anslagsberäkningen ingår en pris- och löneomräkning
med 33 000 kr. Övriga anslag har minskat med 350 000 kr jämfört med
föregående år.
Motionerna
Kristdemokraterna bedömer i motion Fi266 att den typ av insatser som
rådet bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår
därför att anslaget avvecklas (yrkande 5).
Centerpartiet uppger i motion Fi257 att partiet tidigare motsatt sig
att rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.
Finansutskottets ställningstagande
Både Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Ekonomiska rådet
avvecklas och att något anslag för detta ändamål inte förs upp i budgeten.
Utskottet vill med anledning av detta påminna om att Ekonomiska rådet
fungerar som initiativtagare till forskning och som en länk mellan å
ena sidan Finansdepartementet och å andra sidan Konjunkturinstitutet
och den nationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet ordnar möten
och seminarier samt tar initiativ till olika forskningsinsatser. Regeringen
anser att dessa insatser har varit betydelsefulla och ändamålsenliga
och bidragit till att underlaget för den ekonomiska politiken förbättrats.
Rådet har också en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet
i vetenskapliga frågor, särskilt inom områdena makroekonomi, modellbyggande
och miljöekonomi. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening
inte anledning att föreslå att Ekonomiska rådet ska avvecklas. Utskottet
ställer sig således bakom regeringens förslag till anslagsberäkning och
avstyrker de i motionerna Fi266 (kd) och Fi257 (c) framförda kraven på
avveckling av rådet.
1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor
Anslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska
institutionerna, kostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets
författningssamling
och uppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i
rikets tjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens
behov inom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och
utredningsuppdrag, samt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom
det arbetsgivarpolitiska området.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor
förs upp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2005. Vid ingången
av 2004 fanns på anslaget 3,4 miljoner kronor i form av anslagssparande.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
1:11 Statliga tjänstepensioner
Anslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, särskild
löneskatt på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av
kollektivavtal. Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt
beräknade premier som statliga arbetsgivare fr.o.m. den 1 januari 1998
skall betala och som redovisas under inkomsttiteln 5211 Statliga
pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln motsvarar inte utgifterna
på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt beräknade premier som
redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pensionskostnader för aktiv
personal för ett visst år medan anslaget belastas med de pensioner som
utbetalas samma år.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner förs
upp med 8 220 miljoner kronor för 2005. Medelsbehovet för anslaget styrs
främst av antalet förmånstagare, medelvärdet av den statliga
kompletteringspensionen samt av basbeloppsförändringar. Med anledning av att
personalen hos de allmänna försäkringskassorna fr.o.m. den 1 januari
2005 inordnas i det statliga tjänstepensionssystemet tillförs anslaget
367 miljoner kronor genom en överföring från anslaget 19:6 Försäkringskassan
på utgiftsområde 10.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning
(punkt 9).
Politikområdet Finansiella system och tillsyn
Politikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet,
statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-
och utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt
finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.
I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras
med både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen,
Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom
ingår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare
ingår den på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag
alltså bereds av kulturutskottet.
Målet för politikområdet
Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med
beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast
att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott
skydd,
att tillsynen ska bedrivas effektivt,
att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt
som risker beaktas samt
att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges
i propositionen särskilda mål.
Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar
den verksamhet som främst Finansinspektionen och Bokföringsnämnden (BFN)
bedriver. Finansinspektionen har som mål för sin verksamhet att bidra
till stabiliteten i det finansiella systemet genom tillsyn av finansiella
företag samt genom regel- och tillståndsgivning. Inspektionen ska också
tillgodose konsumentskyddet i det finansiella systemet genom tillsyn av
stabiliteten hos enskilda finansiella institut.
Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning
och förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i
lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för
Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt
minimera kostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. De
krav som penningpolitiken ställer ska också beaktas.
Delområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att
verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska
hanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de
garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av
Riksgäldskontoret, dels en särskild garanti till Venantius AB samt garantier
som följer av Sveriges medlemskap i vissa internationella finansieringsinstitut.
Delområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets
uppgift som statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och
Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet
inom detta område är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och
finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för
sin verksamhet att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar
och främja stabiliteten inom det finansiella systemet.
Premiepensionsmyndighetens
mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta
för pensionsspararna.
Delområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden
gentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners
verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och
att främja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna
bidrar också med råd och analys på olika beslutsnivåer.
Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens
verksamhet. Målet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen
verka för en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och
efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet
från spel ska värnas och vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga
ändamål, dvs. staten, föreningslivet och hästsporten.
Revisionens iakttagelser
Den årliga revisionen har riktat en anmärkning mot Riksgäldskontoret
dels avseende redovisningsbrister, dels avseende ett mindre
anslagsöverskridande (Cassa Nova). Övriga årsredovisningar inom politikområdet
har bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
Området berörs av två rapporter från effektivitetsrevisionen:
Premiepensionens första år (RiR 2004:16)
Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4).
2:1 Finansinspektionen
Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av
finansiella företag och marknader. Finansinspektionen anvisas årligen
ett ramanslag för täckning av verksamhetens utgifter. Baserat på
kostnaderna tar Finansinspektionen ut en obligatorisk årlig avgift från
företagen under tillsyn (SFS 2002:1042). Finansinspektionen tar i
anslutning till sin marknadsövervakning också ut olika typer av
sanktionsavgifter (SFS 2000:1087). Varken inkomster från tillsynsavgifter
eller inkomster från sanktionsavgifter disponeras av myndigheten, utan
redovisas mot inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet.
Avgifter tas också ut för ansökningar om tillstånd och anmälningar
(SFS 2001:911). Från och med 2004 disponerar Finansinspektionen inkomster
från dessa avgifter. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster
till följd av vissa administrativa avgifter från Bokföringsnämnden och
Insättningsgarantinämnden.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1 Finansinspektionen förs upp med
178,4 miljoner kronor för 2005. Det är ca 3,2 miljoner kronor mer än
vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör 2,3 miljoner kronor
sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget.
Motionerna
Kristdemokraterna begär i motion Fi266 att regeringen återkommer till
riksdagen om en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen,
vilket skulle innebära en utvidgning av myndighetens rätt att disponera
avgiftsintäkter (yrkande 2).
Centerpartiet föreslår i motion Fi257 att Finansinspektionens anslag
ska minskas med 20 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte
närmare.
Finansutskottets ställningstagande
Förra året biföll riksdagen regeringens förslag om att Finansinspektionen
skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter inspektionen
tar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd. Kristdemokraternas
motionsyrkande om att utvidga myndighetens rätt att disponera avgiftsintäkter
avstyrktes. De skäl som då anfördes är fortfarande giltiga, och utskottet
finner ingen anledning att för tillfället ompröva Finansinspektionens
finansiering och avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkande 2.
När finansutskottet förra året biträdde regeringens förslag om att
Finansinspektionen direkt skulle få tillgodogöra sig inkomsterna från
avgifter för ansökningar om tillstånd och anmälningar, var utskottet
mycket tydligt med att redovisningen av inkomster och utgifter för denna
verksamhet skulle ske vid sidan av statsbudgeten så som regleras i 18
§ budgetlagen för verksamheter som har full kostnadstäckning. Utfallet
för 2003 visar på ett underskott på 8,2 miljoner kronor, vilket indikerar
att åtminstone för 2003 har prövningsverksamhetens kostnader belastat
Finansinspektionens förvaltningsanslag. Finansutskottet vill med anledning
av detta återigen framhålla att prövningsverksamhetens kostnader inte
får belasta Finansinspektionens förvaltningsanslag utan helt bestridas
med de avgifter som tas ut enligt förordningen (SFS 2001:911).
Finansutskottet har vid flera tillfällen (bl.a. i bet. 1998/99:FiU20,
bet. 1999/2000:FiU20 och bet. 2000/01:FiU20) uttalat sin syn på regeringens
resultatredovisning. I detta sammanhang har utskottet framhållit att
anslagsberäkningarna bör göras tydligare och redovisas för riksdagen.
När det gäller Finansinspektionens anslag redogör regeringen för ett
antal tillskott, justeringar och överföringar över åren som inte går
att följa i den tabell där härledningen av anslagsnivån görs. För att
tillgodose riksdagens behov av relevant beslutsunderlag, vill utskottet
med anledning av detta återigen understryka vikten av tydlighet i
anslagsberäkningar vilket också kräver att motiven för regeringens bedömning
och slutsatser framgår tydligt. Med detta är utskottet berett att ställa
sig bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avvisar Centerpartiets
förslag om en minskning av anslaget.
2:2 Insättningsgarantinämnden
Insättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga
insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs
upp med 7,5 miljoner kronor för 2005. De institut som omfattas av
insättningsgarantisystemet och investerarskyddet ska också svara för
finansieringen av dessa båda system. Ett belopp motsvarande anslaget
till IGN avräknas från avgiftsinkomsterna och redovisas mot inkomsttitel.
Under 2004 uppgår anslaget till 5 557 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- och övriga
förvaltningskostnader. Anslaget disponeras även för att täcka omkostnader
i upplåningen och låneförvaltningen samt kostnader för statens internbank.
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
förs upp med 265,6 miljoner kronor för 2005. Detta är 4,2 miljoner kronor
mer än vad som anvisats för innevarande år. Av dessa utgör knappt 3
miljoner kronor sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget och resten
medel som tidigare tillfälligt omfördelats under 2004.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att anslaget ska minska med
13 miljoner kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande
och en av motionärerna bedömd effektiviseringspotential (yrkande 5).
Centerpartiet framhåller i motion Fi265 att partiets budgetalternativ
leder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna
torde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför
med att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Anslagssparandet vid utgången av 2003 uppgick till 30,3 miljoner kronor,
vilket var betydligt mindre än året innan då anslagssparandet uppgick
till 65,9 miljoner kronor. Detta var resultatet av att regeringen våren
2003 beslutade om en indragning av en stor del av anslagssparandet. Det
återstående anslagssparandet skulle bl.a. finansiera en större IT-investering
avsedd som stöd till sparformen Riksgäldsspar. Enligt vad utskottet
erfarit kommer systemförbättringsprojektet att vara klart under 2005.
Anslagssparandet förväntas minska till ca 13 miljoner kronor vid utgången
av 2004 och till ca 1 miljon kronor vid utgången av 2005. Utskottet
avvisar mot denna bakgrund Kristdemokraternas förslag till minskning av
anslaget.
Finansutskottet vill i sammanhanget framhålla att utgifter för utveckling
som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande
år ska tas upp som immateriell anläggningstillgång enligt förordningen
om årsredovisning och budgetunderlag (2 §) och att finansieringen ska
ske på samma sätt som för materiella anläggningstillgångar. Enligt
kapitalförsörjningsförordningen (5 § )så ska anläggningstillgångar som
används i verksamheten finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Vad
utskottet här framhållit innebär således att utskottet biträder regeringens
förslag och förutsätter att Riksgäldskontorets låneram även omfattar
det systemförbättringsprojekt som förväntas vara klart under 2005.
Vad beträffar Centerpartiets besparingsförslag vill utskottet hänvisa
till vad som anfördes när motsvarande besparingsförslag framfördes förra
året. Det är inte i första hand Riksgäldskontorets förvaltningsanslag
som påverkas av en eventuell ökning eller minskning av statsskulden,
utan detta slår främst mot de provisionskostnader Riksgäldskontoret har
för upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader redovisas
emellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag till medelsanvisning och avvisar Centerpartiets förslag till
minskning av Riksgäldskontorets anslag.
2:4 Bokföringsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med
8,2 miljoner kronor för 2005. Nivån är - förutom en mindre pris- och
löneomräkning - densamma som i år.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Insatser i internationella
finansiella institutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2005. På
anslaget fanns vid ingången av 2004 ett anslagssparande på 4,7 miljoner
kronor. Sverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av
grundkapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar
motsvarande 228 miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 %
betalas in i åtta lika stora poster fördelade på lika många år. Varje
sådan årlig post uppgår således till 6,4 miljoner euro, eller ca 59
miljoner kronor. Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift
i Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan också belastas om
garantier till internationella finansieringsinstitut behöver
infrias.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2:6 Avsättning för garantiverksamhet
Propositionen
Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Avsättning för garantiverksamhet
förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2005. Anslaget avser garantiavgift
för Sveriges Hus i Sankt Petersburg, där subventionsinslaget beräknas
uppgå till 1,4 miljoner kronor per år.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2:7 Finansmarknadsrådet
Propositionen
Regeringen föreslår att ett finansmarknadsråd bör inrättas. Rådets
interna verksamhet bör finansieras över statsbudgeten. Under 2005 bör en
finansiering om 1 miljon kronor anvisas på statsbudgeten. Medel som
tillförs Finansmarknadsrådet (FMR) på statsbudgeten möjliggörs via en
omfördelning inom utgiftsområdet.
En väl fungerande finansiell sektor spelar en central roll i ekonomin
och är en förutsättning för en god tillväxt. För den samlade ekonomin
och tillväxten är det viktigt att denna verksamhet fungerar väl och ett
viktigt led i detta är att utveckla kunskapsutbytet mellan akademi,
näringsliv och offentlig sektor.
Ett forum för en diskussion kring finansmarknadsfrågor mellan regeringen,
myndigheter, marknadsaktörer och forskare utgör en viktig del av
kunskapsutbytet inom området. Motsvarigheter finns i dag på det ekonomiska
området (Ekonomiska rådet) och skatteekonomiska området (Nordiskt
skattevetenskapligt forskningsråd).
Ett finansmarknadsråd bör, utifrån både samhällets grundläggande
skyddsbehov av stabilitet och konsumentskydd samt behovet av en
konkurrenskraftig
och tillväxtskapande finansiell sektor,
identifiera utvecklingstendenser och kritiska faktorer av betydelse för
den finansiella sektorns funktion och utveckling,
analysera och utvärdera den nationella och internationella politiken på
finansmarknadsområdet samt
ge råd åt regeringen och andra myndigheter, särskilt kring långsiktiga
strategiska frågor.
FMR bör årligen lämna en rapport som kartlägger utvecklingstendenser
och kritiska faktorer, analyserar och utvärderar nationellt och
internationellt förd politik samt föreslår en strategisk färdriktning för
framtida politik på finansmarknadsområdet. Rådet bör också kunna knyta
till sig externa skribenter samt arrangera möten, seminarier och
konferenser.
FMR bör bestå av ett antal ledamöter som aktivt ska stödja det löpande
arbetet och några adjungerade medlemmar från relevanta myndigheter.
Till rådet bör också knytas ett sekretariat, och ledamöterna bör utses
av regeringen. De adjungerande medlemmarna bör utses av respektive
myndighet. Andra offentliga instanser som har intresse av den verksamhet
som FMR ska bedriva bör ges möjlighet att på olika sätt bistå verksamheten
genom stöd till den externt inriktade verksamheten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag till medelsberäkning för
ett finansmarknadsråd.
90:1 Riksrevisionen
Budgetpropositionen
Riksrevisionen inrättades den 1 juli 2003. Myndigheten är en del av
riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av den statliga
verksamheten. Verksamheten finansieras med två anslag, dels det nu
aktuella anslag 90:1 Riksrevisionen, dels anslag 8:6 Riksrevisionen:
Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
(behandlas av utrikesutskottet i bet. 2004/05:UU2).
Riksrevisionens styrelse föreslår att anslaget 90:1 Riksrevisionen för
2005 ska uppgå till 278 149 000 kr (punkt 13 i propositionen). Styrelsen
föreslår också att Riksrevisionen 2005 bemyndigas ta upp lån i
Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom
en ram av högst 50 miljoner kronor (punkt 10). För 2005 bör vidare
Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en anslagskredit på 3 % av
anslagsbeloppet (punkt 11) och en räntekontokredit som uppgår till högst
32 miljoner kronor (punkt 12).
All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad och
avgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel 2558. För 2005 anger
Riksrevisionen att intäkterna budgeteras till 122 miljoner kronor.
Riksrevisionens styrelse tar upp ett par frågor i budgetpropositionen.
Styrelsen erinrar om att finansutskottet i samband med behandlingen av
anslagen för 2004 framhöll att det får anses som självklart att
Riksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara mål
för den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att
riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda
mål har uppnåtts (bet. 2003/04:FiU2 s. 43). Styrelsen noterar med
tillfredsställelse att det inom Riksrevisionen under våren 2004 inletts
ett arbete med att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten
med utgångspunkt i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. I verksamhetsplanen
har således vissa operativa mål lagts fast för revisionsgrenarna.
Styrelsen anser det viktigt att utvecklingsarbetet inom Riksrevisionen
fortsätter så att kostnader, prestationer och resultat för de olika
verksamhetsgrenarna kan redovisas på ett lättillgängligt sätt redan i
årsredovisningen för 2004. Styrelsen bedömer att Riksrevisionen 2005
bör ges samma finansiella förutsättningar att bedriva sin verksamhet
som under 2004.
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det
finansutskottet som svarar för att revision sker av Riksrevisionen. Av
utskottets betänkande hösten 2003 (bet. 2003/04:FiU2) framgår att
kostnaderna ska belasta Riksrevisionen som därvid ska kompenseras med
anslagsmedel motsvarande kostnaderna för den externa revisionen. Styrelsen
anser att denna kompensation bör avse kostnaderna för den externa
revisionen fr.o.m. räkenskapsåret 2003. Eftersom kostnaden för närvarande
inte är känd förutsätter styrelsen att finansutskottet i sin beredning
av anslaget tar hänsyn till denna tillkommande kostnad.
Riksrevisionens styrelse har inhämtat riksdagsförvaltningens yttrande
över Riksrevisionens budgetunderlag. Riksdagsstyrelsen konstaterar i
sitt yttrande att budgetunderlaget i allt väsentligt upprättats i
enlighet med de av styrelsen utfärdade planeringsanvisningarna.
Motionen
Kristdemokraterna anför i motion Fi266 att till Riksdagens revisorer
och Riksrevisionsverket anslogs år 2002 184,4 miljoner kronor. Det
innebär att, även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar från
år 2002 till 2004, kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor
högre än för de två tidigare myndigheterna tillsammans. Motionärerna
bedömer att Riksrevisionen, som bl.a. har ansvar för att granska
effektiviteten i statsförvaltningen, själv bör ha möjlighet att klara ett
effektiviseringskrav på ca 3,7 % år 2005, eller 10 miljoner kronor.
Anslaget bör således minska med 10 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att Riksrevisionen är helt anslagsfinansierad
till skillnad från Riksrevisionsverket som erhöll medel också genom
avgifter för den årliga revisionen. Avgifterna för den årliga revisionen
redovisas fr.o.m. 2004 mot statsbudgetens inkomstsida. Vidare har
Riksrevisionen ett utvidgat revisionsmandat. I beräkningen av anslaget
ingick dessutom en resursförstärkning på drygt 10 miljoner kronor för
effektivitetsrevisionen utöver det effektiviseringsutrymme som
sammanslagningen av Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket förväntades
skapa.
Riksrevisionens styrelse tar upp frågan om kostnaden för den externa
revisionen av Riksrevisionen. Kostnaden kan beräknas uppgå till 170 000
kr för räkenskapsåret 2003 och 240 000 kr per år för räkenskapsåren
2004 och 2005. För år 2005 motsvarar det 0,09 % av Riksrevisionens anslag
om 278 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att denna kostnad kan
rymmas inom det föreslagna anslaget.
Utskottet välkomnar att det inom Riksrevisionen inletts ett arbete med
att utveckla mål- och resultatindikatorer för verksamheten med utgångspunkt
i de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Utskottet förutsätter att
Riksrevisionen för riksdagen kommer att redovisa i vilken utsträckning
målen nåtts.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag om anslag (punkt 13).
Motionen om annat anslagsbelopp avstyrks således. Vidare tillstyrks
propositionens övriga förslag rörande Riksrevisionen (punkterna 10-12).
I april 2004 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med de tre
riksrevisorerna med anledning av uppgifter som förekommit i medierna om
Riksrevisionen om brister i den interna kontrollen och i
ekonomiadministrationen.
En utskrift av utfrågningen bifogas detta betänkande (bilaga 4).
Riksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003 (redog. 2003/04:RRS2)
behandlas i utskottets betänkande 2004/05:FiU14.
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm
I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt
(prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). Försöket
med trängselskatt är planerat att genomföras i Stockholms kommun under
det andra halvåret av 2005 och de första sju månaderna 2006.
Propositionen
Som aviserades redan i proposition (prop. 2003/04:145) om förslag till
lag om trängselskatt föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 90:2
Försök med trängselskatt i Stockholm förs upp på statsbudgeten för att
täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms
Lokaltrafiks kostnader för försöket. Anslaget får användas för att finansiera
t.ex. den extra satsning på kollektivtrafik som genomförs i samband med
försöket, ökade kostnader inom vissa av de myndigheter som blir berörda
samt kostnaderna för de portaler som ska sättas upp vid skattebelagda
passager och för att löpande utvärdera försöket utifrån en rad olika
aspekter.
Regeringen föreslår att ramanslaget 90:2 Försök med trängselskatt i
Stockholm förs upp med 1,69 miljarder kronor för 2005. För 2006 har
anslaget beräknats till 860 miljoner kronor och för 2007 till 770
miljoner kronor.
Motionerna
De fyra borgerliga partierna avvisar regeringens förslag och föreslår
att inte några medel ska anvisas för försöket med trängselskatt i
Stockholm i konsekvens med att partierna tidigare motsatt sig införandet
av trängselskatt. Förslagen framförs av Moderata samlingspartiet i motion
Fi253, Folkpartiet liberalerna i motion Fi270, Kristdemokraterna i motion
Fi266 och Centerpartiet i motion Fi257.
Finansutskottets ställningstagande
I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag om att trängselskatten
ska införas. Det utskottet nu ska ta ställning till handlar om fördelningen
av utgifterna på anslag inom utgiftsområde 2.
I enlighet med vad finansutskottet förutsatte i sitt yttrande FiU4y
till skatteutskottet med anledning av behandlingen av regeringens
proposition om trängselskatter har regeringen i budgetpropositionen fört
upp ett särskilt anslag för försöket med trängselskatt i Stockholm.
Utskottet förutsatte även att regeringen i budgetpropositionen skulle
återkomma med en beräkning av den kommande budgetbelastningen till följd
av ersättning för kostnader i samband med försöket. Regeringen har
föreslagit att anslaget för 2005 skall uppgå till 1,69 miljarder kronor
men preciserar inte närmare hur kostnaderna fördelar sig på de ändamål
man avser använda anslaget till. För 2006 och 2007 anges att i beloppen
även ingår den återföring som ska göras till regionen av
kollektivtrafiksatsningar.
Regeringen bedömer att det belopp som ska ersättas inte överstiger 1,
63 miljarder kronor för de två åren, men kan i dagsläget inte exakt
bedöma hur stora belopp som ska ersättas. Med detta ställer sig utskottet
bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker de framförda
kraven i motionerna Fi253 (m), Fi270 (fp), Fi266 (kd) och Fi257 (c) på
att avveckla anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm.
Översyn av myndigheternas uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av de förändringar av regeringens stabsorganisation som
aviseras i propositionen avstyrker finansutskottet ett motionsyrkande
om en översyn av ansvarsfördelningen mellan utgiftsområdets myndigheter.
Jämför reservation 1 (fp).
Motionen
I motion Fi270 (fp) anförs att det finns flera myndigheter inom
utgiftsområde 2 vars arbetsuppgifter överlappar varandra och att det vore
möjligt att nå betydande effektivitetsvinster genom ökad samordning.
Motionärerna anser därför att en översyn måste göras för att åstadkomma
en bättre samordning och ge tydligare uppdrag till myndigheterna (yrkande
1).
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen anser i propositionen att man anser att det är motiverat att
stabsorganisationen får delvis nya uppgifter och en ny struktur.
Stabsresurserna bör koncentreras till ett fåtal myndigheter med tydliga
ansvarsområden. Regeringen anser också att det är angeläget att skapa
en myndighet som på regeringens uppdrag har ett renodlat utrednings,
uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Regeringen avser att ta fram ett
detaljerat förslag till framtida uppgifts- och ansvarsfördelning när
det gäller verksamhet som i dag bedrivs av Statskontoret, ESV och KKR
med sikte på att förändringarna ska vara i kraft den 1 januari 2006.
Utskottet välkomnar detta arbete och anser inte att någon ytterligare
översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar är motiverad. Yrkandet
i motion Fi270 (fp) avstyrks.
Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att god etik måste genomsyra den finansiella sektorn.
Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande arbete med sådana frågor
avstyrker utskottet motionärernas yrkanden.
Jämför reservation 2 (kd).
Propositionen
Det övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med
beslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast:
att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott
skydd,
att tillsynen ska bedrivas effektivt,
att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt
som risker beaktas samt
att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges
i propositionen särskilda mål.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att målet för politikområdet
Finansiella system och tillsyn ska kompletteras (yrkande 1). Affärsetik
samt allmänhetens och de finansiella aktörernas förtroende bör betonas
mer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna vill därför bygga
ut målformuleringarna för två av politikområdets delmål på följande
sätt (med motionärernas tillägg kursiverat):
att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad
affärsetik, och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som
konsumenternas intresse av ett gott skydd,
att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka
allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella
sektorn,
Motionärerna anser vidare att förtroendet för finansmarknaden måste
stärkas. Utan förtroende från investerare, småsparare och andra
intressenter blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Förtroende
kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via
normer och självreglering i branschen. Motionärerna anser att det i
Sverige brister på alla områden (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Hösten 2003 behandlade finansutskottet ett motsvarande yrkande om
förändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn (bet.
2003/04:FiU2). Utskottet skrev då:
En god etik och en väl utvecklad moral är självklart något som måste
genomsyra såväl den finansiella sektorn som övrigt privat och offentligt
näringsliv. Att svenska folket har förtroende för aktörerna i det privata
och offentliga näringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt
och en stabil ekonomisk utveckling. Utskottet har emellertid svårt att
se att de tillägg som Kristdemokraterna föreslår på ett avgörande sätt
skulle bidra till att förtydliga den politiska ambition som finns inom
området
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Finansutskottet har även tidigare behandlat motsvarande motionsyrkande
om förtroendet för finansmarkanden i betänkande 2003/04:FiU15.
Finansutskottet avstyrkte då yrkandet med motiveringen att det pågick ett
arbete inom bl.a. utredningsväsendet som syftade till att värna om
stabiliteten i det finansiella systemet, trygga ett gott konsumentskydd
och lägga grunden för en sund konkurrens.
I budgetpropositionen för 2005 redovisar regeringen att detta arbete
fortsätter. Betänkandet från Marknadsmissbruksutredningen (SOU 2004:69)
har överlämnats till regeringen. Utredningen behandlar frågor om
insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och otillbörlig
marknadspåverkan. Förslagen innebär bl.a. att det straffbara området
utvidgas samt att möjligheterna att upptäcka och beivra marknadsmissbruk
förbättras. Regeringen planerar att lämna förslag till nya bestämmelser
i en proposition under 2005.
Vidare har Förtroendekommissionen lämnat sitt slutbetänkande, vars
förslag för närvarande remissbehandlas. Kommissionen föreslår bl.a. att
Finansinspektionen ges huvudansvaret för konsumentfrågorna inom det
finansiella området.
Förslag till nya bestämmelser för försäkringsförmedling har utarbetats
(Ds 2004:10), och de planeras att genomföras under 2005. Förslagen
innebär bl.a. att försäkringsförmedling bara får bedrivas efter tillstånd
och registrering.
En utredning ser för närvarande över frågor som rör värdepappersprospekt
(dir. 2004:41). Arbetet avser de prospekt som ska offentliggöras när
värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en
börs eller marknadsplats. En genomgripande översyn pågår också av de
associationsrättsliga reglerna för försäkringsföretag (dir. 2003:125)
i syfte att ta fram förslag till en modern, tydlig och enhetlig reglering
för de olika associationsformerna som finns i dag. Förslagen skall
överlämnas senast i augusti 2005.
Därutöver har även en ny fondlagstiftning trätt i kraft om investeringsfonder,
vars syfte är att säkerställa ett gott konsumentskydd för fondspararna.
Det pågår således omfattande arbete med frågor kring den finansiella
marknaden, inte minst ur förtroende- och konsumentskyddsperspektiv.
Utskottet avstyrker därmed motion Fi266 (kd) yrkandena 1 och 3.
Statens personadressregisternämnd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående SPAR-nämnden, som
innebär att riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens
personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig
myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).
Till och med utgången av 2004 svarar Statskontoret för kanslifunktionen
för SPAR. I samband med att myndigheten Statens personadressregisternämnd
(SPAR) inrättades, beslutade riksdagen (prop. 1984/85:225, bet.
1984/85:FiU4, rskr. 1985/86:215) att nämnden skulle vara administrativt
knuten till Statskontoret. En utredare har prövat förutsättningarna för
att samordna SPAR med annan behandling av personuppgifter i staten och
föreslagit att nämnden inte längre bör vara administrativt knuten till
Statskontoret. Regeringen föreslår att regeringen i framtiden får besluta
om till vilken myndighet SPAR-nämnden ska vara administrativt knuten.
Regeringen avser att, i enlighet med utredarens förslag, låta nämnden
samordnas med liknande statlig behandling av personuppgifter inom
folkbokföringsverksamheten på Skatteverket.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen får besluta
om Statens personregisternämnds organisatoriska anknytning till annan
statlig myndighet (yrkande 2, avsnitt 11.3).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag angående SPAR-nämndens
organisatoriska anknytning och tillstyrker därmed propositionens yrkande
2 inom utgiftsområde 2.
Fortifikationsverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för
Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar
i mark, anläggningar och lokaler under 2005 ska vara 6 525 miljoner
kronor.
Propositionen
Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift
att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.
försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för
Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 11.13 i propositionen (punkt
6). Vidare föreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2005 ska vara 6 525
miljoner kronor (yrkande 4).
I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för
Fortifikationsverket.
Tabell 3 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2003-2007
Miljoner kronor
Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007
Nybyggnad 315 195 450 550 550
Ombyggnad 568 500 450 450 450
Anskaffning 5
Summa 883 700 900 1 000 1 000
Betalplan 151 95 130 100 130
Lån 732 587 770 900 870
Förskottshyra 18
Summa finansiering 883 700 900 1 000 1 000
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och
låneram för Fortifikationsverket. Därmed tillstyrker utskottet propositionens
yrkanden 4 och 6.
Statens fastighetsverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan för
Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar
i fastigheter 2005 ska vara 10 miljarder kronor.
Propositionen
Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift
att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten
finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Regeringen föreslår att
riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk
som redovisas i avsnitt 11.12 i propositionen (punkt 5). Vidare föreslås
att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar
i fastigheter ska vara 10 miljarder kronor (yrkande 3).
I budgetpropositionen (utg.omr. 2, tabell 11.29) redovisas följande
investeringsplan för Fastighetsverket.
Tabell 4 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2003-2007
Miljoner kronor
Utfall2003 Prognos2004 Budget2005 Beräknat2006 Beräknat2007
Inrikes 487 1 357 2 313 562 530
Utrikes 19 52 187 548 57
Mark 13 13 18 19 13
Summa 519 1 422 2 518 1 129 600
Finansiering med lån 519 1 422 2 518 1 129 600
Pågående projekt 519 1 422 587 212 160
Blåmannen 21 999 172 133
Nya större projekt för prövning 1 931 917 440
Försäkringskassans fastigheter 1 580
Regeringsbyggnader 6 7 22 70 180
Färingsö och Svartsjö 38 6
Botanhuset 2 1 5 31
Tekniska museet 22
Ambassad i Hanoi 1 15 50
I regeringens förslag till omorganisation av socialförsäkringens
administration (prop. 2003/04:152) ingår att staten från den 1 januari
2005 föreslås överta de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som
försäkringskassorna äger. Inför övertagandet ska fastigheterna inventeras
och värderas. Beloppet på 1 580 miljoner kronor som anges i tabellen är
en mycket preliminär uppskattning av dessa fastigheters värde.
Projektet avseende fastigheten Blåmannen 21 avser Postens f.d. huvudkontor
på Vasagatan i Stockholm, som kommer att iordningställas för Regeringskansliets
behov. Vidare kommer den sedan länge planerade renoveringen och ombyggnaden
av regeringsbyggnader att påbörjas under 2004 och 2005.
Vad gäller utrikes fastigheter pågår en utredning om en gemensam
ambassadanläggning för Sverige och Norge i Hanoi, Vietnam.
Finansutskottets ställningstagande
Vid behandlingen av investeringsplanen för Statens fastighetsverk som
lämnades i budgetpropositionen hösten 2003 riktade utskottet kritik mot
redovisningen. Utskottet ansåg att om riksdagens godkännande av
Fastighetsverkets investeringsplan ska fylla ett meningsfullt syfte måste
bakgrundsbeskrivningen till beslutet vara så utformad att det tydligt
framgår hur investeringskostnaderna varje år fördelar sig på olika större
projekt samt vilka omständigheter som förklarar eventuella avvikelser
från tidigare redovisade planer. Avsikten var inte att riksdagen skulle
ta ställning till varje enskilt projekt, utan att den fördjupade
redovisningen skulle vara att förse riksdagen med ett bredare beslutsunderlag.
Utskottet förutsatte att regeringen i kommande års budgetpropositioner
skulle fördjupa presentationen av Fastighetsverkets investeringar i
fastigheter.
Utskottet kan nu konstatera att redovisningen av investeringsplanen har
förbättrats så att den ger ett fylligare underlag för riksdagens
ställningstagande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och
låneram för Statens fastighetsverk. Därmed tillstyrker utskottet
propositionen, yrkandena 3 och 5.
Premiepensionsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i
Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose PPM:s
behov av likviditet i handeln med fondandelar.
Därmed tillstyrker utskottet propositionens yrkande 7.
Propositionen
Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess
verksamhet är inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration
täcks dels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i
Riksgäldskontoret för rörelsekapitalbehov och för investeringar i
anläggningstillgångar. Avgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de
sammanlagda
tillgodohavandena på pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas
uppgå till 331 och 336 miljoner kronor för 2004 respektive 2005.
I propositionen (avsnitt 19.8) föreslås att regeringen för 2005, i likhet
med 2004, ska bemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM)
en särskild, rörlig kredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner
kronor för att tillgodose PPM:s behov av likviditet i handeln med
fondandelar (yrkande 7). Krediten ska användas för att täcka ojämna
likviditetsflöden i denna handel.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i
Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor. Därmed tillstyrker utskottet
propositionens yrkande 7.
Premiepensionens efterlevandeskydd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till senareläggning av
premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (punkt 1).
Enligt lag ska Premiepensionsmyndigheten (PPM) inom ramen för
premiepensionssystemet erbjuda pensionssparare möjlighet att under tiden före
pension teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. PPM har gjort en
bedömning av den ekonomiska risken i detta efterlevandeskydd och funnit
att riskerna för ett betydande ekonomiskt underskott för skyddet är så
stora att det finns anledning att, innan reglerna börjar tillämpas,
utreda om och i så fall på vilka villkor ett sådant efterlevandeskydd
bör erbjudas inom premiepensionssystemet. Riksdagen har därför beslutat
att skjuta på införandet av ett efterlevandeskydd. Det senaste beslutet
om senareläggning innebär att skyddet ska träda i kraft den 1 januari
2005. Regeringen delar alltjämt bedömningen att det råder stor osäkerhet
om de ekonomiska konsekvenserna av efterlevandeskyddet i dess nuvarande
utformning. Det fordras således ytterligare tid för att arbeta fram
förslag till nya bestämmelser för ett modifierat skydd och starten för
premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid bör därför ytterligare
senareläggas två år (punkt 1). Som en följd av detta bör också den
"extra" möjlighet för pensionssparare som fyllt 50 år att gå in i
efterlevandeskyddet när systemet startar flyttas fram till början av 2007.
Förslaget har beretts med Genomförandegruppen (arbetsgruppen med
representanter för de riksdagspartier - s, m, fp, kd och c - som står
bakom pensionsöverenskommelsen från 1994).
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till senareläggning av
premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (utg.omr. 2, punkt
1).
Försök med trängselskatt i Stockholm
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker ett bemyndigande för regeringen att ingå avtal om
ersättning för försöket med trängselskatt i Stockholm t.o.m. utgången
av mars 2007.
Jämför särskilt yttrande 5 (m, fp, kd, c).
I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag att få ingå avtal med
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om ersättning från staten
för kostnader som kommunen och landstinget har för försöket med
trängselskatt i Stockholm. Försöket med trängselskatt är planerat att
genomföras i Stockholms kommun under det andra halvåret av 2005 och de
första sju månaderna 2006.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att regeringen får ingå avtal
med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller AB Storstockholms
Lokaltrafik om ersättning från staten för eventuella kostnader som dessa
har för försöket med trängselskatt liksom för den extra
kollektivtrafiksatsningen
under försöket samt för en eventuell avveckling av verksamheten m.m.
(punkt 8). Regeringen föreslår att avtalen får avse tiden t.o.m. den 31
mars 2007. Visserligen kommer försöket med trängselskatt i Stockholms
kommun att avslutas den 31 juli 2006, men den extra kollektivtrafiksatsningen
kommer att fortsätta t.o.m. den 31 december 2006. Vidare kan
avvecklingskostnader uppstå. Vilka kostnader som ska ersättas och med vilka
belopp ersättningen ska utgå bör regleras i avtal mellan staten och
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting eller SL. Regeringen
bör därför få rätt att ingå sådana avtal. För att täcka eventuella
avvecklingskostnader m.m. bör bemyndigandet avse tiden fr.o.m. den 1
augusti 2006 t.o.m. den 31 mars 2007.
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att det bemyndigande som tidigare tidsbegränsats t.
o.m. utgången av juli 2006 ska förlängas t.o.m. utgången av mars 2007.
Anledningen är bl.a. att täcka eventuella avvecklingskostnader för
försöket. Anslagskonsekvenserna av försöket med trängselskatt i Stockholm
har behandlats tidigare i detta betänkande, men utskottet vill förtydliga
att eventuella avvecklingskostnader för försöket inte är utöver de medel
som beräknats för 2006 och 2007. Finansutskottet bifaller därmed
regeringens förslag om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns
och Stockholms läns landstings eller AB Storstockholms Lokaltrafiks
kostnader t.o.m. utgången av mars 2007.
Riksrevisionens regionala organisation
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om den regionala organisationen av
Riksrevisionen.
Lars Lilja och Karl Gustav Abrahamsson (s) erinrar i motion Fi243 om
principerna för lokalisering av statlig verksamhet. Enligt principerna
är bl.a. omlokalisering, men kanske framför allt decentralisering,
viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional
utveckling.
Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är i huvudsak lokaliserad
till Stockholm. Drygt en fjärdedel av personalen eller ca 70 personer
finns dock i Jönköping, Karlstad och Uppsala.
Motionärerna anför att Riksrevisionen själv beslutar om sin regionala
indelning. Men de principer för lokalisering av statlig verksamhet som
riksdagen sedan lång tid tillbaka uttalat sig för gäller givetvis även
för denna myndighet. Riksrevisionen bör genomföra en analys av den
regionala strukturen. Det finns därvid anledning att särskilt överväga
om någon avdelning eller del av avdelning i Stockholm bör lokaliseras
till t.ex. Umeå. Från såväl effektivitetssynpunkt som från regionalpolitisk
synpunkt vore en flyttning av någon avdelning eller del av avdelning i
Stockholm till Umeå motiverad.
Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som
i motionen anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om sitt uttalande att regeringen vid lokalisering
av såväl nya som redan befintliga myndigheter, i större utsträckning än
vad som tidigare varit fallet, på ett mer principiellt plan bör överväga
att lägga myndigheter utanför Stockholmsområdet (bet. 2003/04:FiU2, s.
53). Det är också en uppfattning som såväl riksdagen som företrädare
för regeringen gett uttryck för vid flera tillfällen. I årets
budgetproposition upprepar regeringen ställningstagandet att det är viktigt
att myndigheternas lokalisering får en större spridning över landet
(prop. 2004/05:1, utg.omr. 19, s. 18).
Enligt 5 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det
riksrevisorerna som gemensamt beslutar om verksamhetens inriktning och
organisation, arbetsordning och de ekonomi- och personaladministrativa
föreskrifter som ska gälla för den egna verksamheten och som inte ska
beslutas av riksdagsförvaltningen. Riksrevisionen har sex avdelningar
som är delade mellan Stockholm å ena sidan och Karlstad, Jönköping eller
Uppsala å den andra sidan.
Även om det är riksrevisorerna som beslutar om Riksrevisionens organisation
vill utskottet framhålla att också Riksrevisionen bör följa de riktlinjer
om lokalisering av statliga myndigheter som riksdag och regering ställt
sig bakom. Utskottet förutsätter således att Riksrevisionen vid
överväganden om den regionala organisationen följer dessa riktlinjer.
Något tillkännagivande är inte påkallat och motion Fi243 (s) avstyrks
därmed.
SCB:s uppdragsverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att det till följd av
Riksrevisionens rapport om SCB:s uppdragsverksamhet påbörjats ett arbete
med att förbättra informationen om och redovisningen av SCB:s
avgiftsfinansierade verksamhet.
Jämför reservation 3 (m, fp).
Motionerna
I motion Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att Statistiska
centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör begränsas och avgiftsfinansieringen
öka. Vidare föreslår motionärerna att SCB ges i uppdrag att göra en
klar uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den intäktsfinansierade
verksamheten, i linje med de förslag som presenteras i Riksrevisionens
(RiR) rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) (yrkandena 1 och 2).
I motion Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (fp) konstateras att
RiR i sin rapport om SCB:s uppdragsverksamhet rekommenderar regeringen
att förtydliga SCB:s uppdrag, att skapa bättre förutsättningar för insyn
i uppdragsverksamheten, att klargöra vilka principer som ska gälla för
SCB:s prissättning samt att följa upp och kontrollera avgiftssättningen
och att verksamheten bedrivs med full kostnadstäckning. Motionärerna
menar vidare att regeringen i budgetpropositionen underlåtit att efterkomma
RiR:s rekommendationer. Att inte underrätta riksdagen om vilka åtgärder
regeringen avser att vidta med anledning av RiR:s rapport är klandervärt,
enligt motionärerna (yrkande 1-3).
Finansutskottets ställningstagande
RiR granskar i sin rapport Uppdrag statistik (RiR 2004:8) SCB:s
avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet. Rapporten överlämnades till regeringen
och RiR:s styrelse den 22 april 2004. Styrelsen beslutade i augusti
2004 att lägga rapporten till handlingarna.
Kortfattat är slutsatserna i RiR:s rapport att insynen i SCB:s
uppdragsverksamhet är begränsad vad gäller t.ex. verksamhetens innehåll,
vilka kostnader som belastar den, hur verksamheten prissätts samt vilket
ekonomiskt resultat olika typer av uppdragstjänster visar. I rapporten
uppmanas regeringen att bl.a. definiera det statliga åtagandet i SCB,
förtydliga SCB:s uppdrag, se över och förtydliga kraven på information
om uppdragsverksamheten samt klargöra vilka principer som ska gälla för
myndighetens prissättning.
I slutet av maj 2004 överlämnade SCB ett yttrande över rapporten till
Finansdepartementet. I yttrandet uppger SCB att den med anledning av
rapporten avser att öka informationen om uppdragsverksamheten i
årsredovisningen. Bland annat ska intäkter och kostnader avseende SCB:s
produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter
särredovisas. SCB ska också bli tydligare i redovisningen av satsningarna
på marknadsföring och produktutveckling. Vidare anger SCB att det pågår
en översyn av rutinerna för diarieföringen av uppdrag. När det gäller
prissättningen uppger SCB att myndigheten ska uppmärksamma de eventuella
risker för avvikelser från centrala riktlinjer för prissättning av
uppdrag som kan finnas i SCB:s decentraliserade organisation.
I budgetpropositionen för 2005 volym 2 anger regeringen att den med
anledning av RiR:s rapport kommer att överväga att förtydliga uppdraget
till SCB, både vad gäller de uppgifter eller tjänster som ska finansieras
med anslag och de uppgifter eller tjänster som ska finansieras med
avgifter. Regeringen ska också överväga att förtydliga kraven på information
om uppdragsverksamheten, genom t.ex. mer precisa återrapporteringskrav
i regleringsbrevet.
Utifrån redovisningen ovan konstaterar utskottet att det med anledning
av RiR:s rapport påbörjats ett arbete i såväl Regeringskansliet som i
SCB. Utskottet finner därför ingen anledning att föreslå någon åtgärd
från riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Fi221 (m) och Fi267 (fp).
Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om försäljning av SBAB och Vasakronan AB
bl.a. med motiveringen att bolagen bidrar till konkurrens och mångfald
på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning.
Utskottet avstyrker även en motion om försäljning av AB Svenska Spel
med motiveringen att spelpolitiken ligger fast, dvs. en sund och säker
spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses
under kontrollerade former och att överskottet från spel bör värnas och
alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål.
Jämför reservationerna 4 (m) och 5 (fp, kd, c).
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi264 att regeringen ska
privatisera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och Vasakronan
(yrkande 1 och 2). Motionärerna framhåller att båda bolagen till största
delen har lämnat sina tidigare respektive huvudverksamheter och agerar
numera som vanliga aktörer i konkurrens med privata aktörer. SBAB
bedriver i dag utlåning mot säkerheter i såväl flerbostadshus som småhus
och bostadsrätter. Vasakronan sålde för några år sedan det sista innehavet
av offentliga specialfastigheter av s.k. ändamålskaraktär och endast en
tredjedel av hyresgästerna utgörs numera av statliga myndigheter. Enligt
motionärerna ska inte staten vara ägare av företag som bedriver
affärsmässig verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Dels skapar detta
osunda konkurrensvillkor, vilket skadar marknaden som helhet, dels är
det ofta skadligt för det berörda bolaget då exemplen är många på att
staten är mindre lämpad som företagsägare. SBAB och Vasakronan utgör,
enligt motionärerna, inga undantag från detta och därför ska både SBAB
och Vasakronan privatiseras.
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi270 en försäljning av SBAB
och Vasakronan (yrkande 3). Motionärerna för fram att staten inte ska
bedriva affärsverksamhet på väl fungerande marknader och att båda bolagen
bedriver affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög
effektivitet och god konkurrens mellan privata aktörer. Genom att staten
bedriver sådan affärsverksamhet i både SBAB och Vasakronan skapas osunda
konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen oftast lider skada
eftersom det finns många tydliga exempel på att staten inte är en lämplig
ägare av företag. Dessutom menar motionärerna att den vars verksamhet
är beroende av gällande regler inte själv direkt eller indirekt ska
vara med och bestämma vilka regler som ska gälla. Därför föreslås en
försäljning av både SBAB och Vasakronan.
I motion Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m) anförs att det
inte ska förekomma monopol på den svenska spelmarknaden och att staten
inte ska äga företag som bedriver spelverksamhet och föreslår att
regeringen därför ska sälja AB Svenska Spel (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Liksom förra året, när ett motionsyrkande från Moderata samlingspartiet
med samma innebörd avstyrktes, är utskottets uppfattning att såväl
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) som Vasakronan väl fyller
sina platser i kretsen av statliga bolag. De bidrar till konkurrens och
mångfald på sina respektive marknader samtidigt som bolagen redovisar
god avkastning. Enligt utskottets mening finns det därför ingen anledning
att för tillfället ompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan och
därmed avvisas motion Fi264 (m) yrkandena 1 och 2 och motion Fi270 (fp)
yrkande 3.
Regeringen har formulerat att målet för spelpolitiken är en sund och
säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel
tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas
och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål,
dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Riksdagen har inte funnit
någon anledning att på eget initiativ besluta om en ändring av målet
för spelpolitiken. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet ingen
anledning att för tillfället ompröva ägarförhållandena i AB Svenska
Spel och därmed avvisas motion Kr288 (m) yrkande 2.
Könsuppdelad statistik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker förslaget i motion Fi250 (s) om att den offentliga
statistiken ska könsuppdelas för åldersgruppen 0-18 år. Motivet till
avstyrkandet är bl.a. att arbetet med att ta fram könsuppdelad officiell
statistik redan pågår på bred front och att detta regleras av
Statistikförordningen.
I motion Fi250 (s) av Inger Nordlander m.fl. framhålls att mer könsuppdelad
offentlig statistik borde tas fram för åldersgruppen 0-18 år. Motionärerna
påpekar att när det gäller statistik avseende vuxna kvinnor och män ses
det numera som en självklarhet att den är uppdelad på kön. När det gäller
ungdomar i liknande redovisningar förekommer enligt motionärerna inte
samma könsuppdelning utan framställningen baseras ofta endast på
åldersgrupper. Detta kan enligt motionärernas uppfattning leda till en
vilseledande uppfattning om att det könsuppdelade samhället uppstår när
medborgarna nått vuxen ålder samt bidra till att tolkningen av
redovisningarna leder till felaktiga förslag till åtgärder. Med anledning av
detta föreslår motionärerna att den offentliga statistiken blir
könsuppdelad för flickor och pojkar (0-18 år) i alla slags redovisningar på
motsvarande sätt som all statistik för vuxna är uppdelad på kvinnor och
män.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt Statistikförordningen
§ 14 ska individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om
det inte finns särskilda skäl mot detta. Ett sådan skäl kan vara att
antalet individer i ett visst underlag är för litet för att en uppdelning
på kön ska ge en statistiskt rättvisande bild. Även om mycket arbete
återstår när det gäller att få fram mer heltäckande könsuppdelad statistik,
anser utskottet att regeringen arbetar aktivt och konstruktivt med
frågan. Exempelvis har Statistiska centralbyrån, som har ett särskilt
samordningsansvar när det gäller den officiella statistiken, fått i
uppdrag att ta fram råd och riktlinjer för arbetet med könsuppdelad
statistik. Sådana riktlinjer publicerades i mars 2004 under rubriken
Könsuppdelad statistik - Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys.
Ett annat initiativ från regeringens sida är boken Upp till 18 - fakta
om barn och ungdom, som nu för fjärde året är framtagen av Statistiska
centralbyrån på uppdrag av Barnombudsmannen. Denna bok innehåller en
hel del könsuppdelad statistik för barn och ungdom.
Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi250 (s).
Generationsräkenskaper
Utskottets förslag i korthet
Finansutskottet avstyrker motion Fi238 (fp) om obligatoriska analyser
utifrån ett generationsperspektiv av större ekonomisk-politiska beslut.
Utskottet anser att generationsperspektivet i hög grad redan finns med
i regeringens politik.
I motion Fi238 (fp) av Tobias Krantz yrkas att obligatoriska analyser
från ett generationsperspektiv bör ingå i större ekonomisk-politiska
beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Motionären
framhåller att generationsperspektivet är påfallande frånvarande i den
politiska debatten. På vilket sätt personer födda och uppvuxna under
skiftande tidsskeden påverkas av olika beslut uppmärksammas sällan. En
generationsanalys borde enligt motionären göras på vad följderna blir
av att regeringen nu låter statens budget gå med stora underskott. Den
ökande statsskulden är en ekonomisk börda som drabbar yngre generationer
betydligt hårdare än äldre generationer. Kommande generationer får betala
dryga räntor och amorteringar på skulden, vilket minskar deras utrymme
att konsumera skola, sjukvård, omsorg m.m. Detta är enligt motionären
ett uttryck för ett generationssvek. Analyser från ett generationsperspektiv
borde enligt motionären göras obligatoriska inför större ekonomisk-politiska
beslut och förändringar som rör människors sociala trygghet. Regeringen
borde enligt motionären tvingas redovisa beräkningar över vilka följderna
blir för kommande generationer av en utgiftspolitik som leder till att
statens budget visar stora underskott.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar motionärens syn att generationsperspektivet är
viktigt i centrala politiska beslut. Till skillnad från motionären anser
dock utskottet att detta perspektiv i hög grad redan finns med i
regeringens politik. Generationsperspektivet är t.ex. en viktig grund till
det sedan år 2000 gällande överskottsmålet för de offentliga finanserna
på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2
% innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som
tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet.
Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska
påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. På kort sikt påverkas
de offentliga finanserna av konjunkturläget. Om man justerar för detta
får man fram det strukturella överskottet som är en indikator på läget
i förhållande till målet. Detta mått bör normalt ligga nära 2 % av BNP
men kan understiga 2 % om aktiva finanspolitiska stimulanser sätts in
i en lågkonjunktur som stöd för penningpolitiken. Årets strukturella
överskott hamnar på 1,7 % av BNP och genomsnittet sedan år 2000 är 1,8
% av BNP. Nästa år beräknas det strukturella överskottet hamna på 1 %
av BNP.
Ett annat exempel på regeringens arbete med att säkra välfärden för
kommande generationer är Samordningskansliet för hållbar utveckling vid
Statsrådsberedningen. Sedan våren 2004 arbetar detta kansli med att
koordinera Regeringskansliets arbete med hållbar utveckling, bl.a. med
utgångspunkt i framtida befolkningsförändringar. En prioriterad fråga
är ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i åldrande samhällen. Detta
för att på sikt och för framtida generationer kunna värna den svenska
modellen med generell välfärd, hög sysselsättning och en stark demokrati.
Därmed avstyrker finansutskottet motion Fi238 (fp).
Genderbudgetering inom EU
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motion Fi205 (s) rörande tidtabell och innehåll för
genderbudgetering i EU, detta då utskottet anser att regeringen arbetar
aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU utifrån de förutsättningar
som för närvarande är möjliga.
I motion Fi205 (s) av Carina Hägg föreslås att genderbudgetering snarast
införs inom EU. Motionären påminner om att Europeiska kommissionens
rådgivande kommitté för jämställdhet i maj 2003 publicerade en rapport
om genderbudgetering. I denna rapport uppges att arbetet med genderbudgetering
pågår inom ansträngningarna för gender mainstreaming (jämställdhetsintegrering).
Motionären menar att det dock saknas en tidtabell för införande samt
förslag till utformning och innehåll. Motionären uttrycker en förhoppning
om att regeringen arbetar aktivt med att ta fram en tidtabell samt
förslag till utformning och innehåll och att regeringens agerande ska
leda fram till ett snabbt beslut så att genderbudgetering kan införas
inom EU snarast.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar motionärens uppfattning i den meningen att
jämställdhetsintegrering av budgeten är viktigt. I april 2004 fastställde
regeringen en handlingsplan för genomförande av jämställdhetsintegrering
i Regeringskansliet. Denna plan tar sikte på beslutsprocesserna inom
Regeringskansliet, däribland på arbetet med statsbudgeten.
Den svenska regeringen deltar vidare i ett nordiskt projekt om
genderbudgetering som leds av en projektkoordinator anställd av Nordiska
ministerrådets sekretariat.
Den rapport som Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för
jämställdhet publicerade i maj 2003 om genderbudgetering, som motionären
refererar till, är överlämnad till kommissionen. Kommissionen har dock
inte fört rapporten vidare till vare sig finans- eller jämställdhetsministrarna.
Arbetet med att införa genderbudgetering bedrivs således i detta skede
i första hand internt inom EU-kommissionen. För närvarande undersöker
kommissionen frågan om genderbudgetering i förhållande till EU:s budget.
I ett första steg sker en insamling och genomgång av befintlig information
på området. Dessutom görs försök att identifiera bra exempel som skulle
kunna bidra konstruktivt i det fortsatta arbetet. Därmed anser utskottet
att regeringen arbetar aktivt med frågan om genderbudgetering inom EU
utifrån de förutsättningar som för närvarande är möjliga.
Mot denna bakgrund avstyrker finansutskottet motion Fi205 (s).
Delpension för statsanställda
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget avseende omförhandling av det
statliga avtalet om delpension.
Jämför reservation 6 (fp).
Motionen
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi270 (yrkande 5) att Arbetsgivarverkets
avtal om återinförd delpension för statsanställda måste omförhandlas
eftersom det strider mot riksdagens beslut om avskaffande av den starkt
subventionerade delpensionen. Motionärerna befarar att effekten, tvärtemot
det syfte som anges för det nya avtalet, blir att de förmånliga villkoren
lockar till minskad arbetstid och ökar hindren för äldre arbetskraft på
den statliga arbetsmarknaden. Staten som arbetsgivare måste enligt
motionärerna i fortsättningen uppträda i linje med den övergripande
ekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem.
Motionärerna förutsätter att de avtal som inte fyller detta krav
omförhandlas.
Finansutskottets ställningstagande
Avtalet om delpension för statligt anställda som trädde i kraft 2003
innebär att anställda över 61 år kan minska sin arbetstid till som mest
hälften av ordinarie heltidsarbete.
Enligt vad utskottet tidigare erfarit i samband med behandlingen av ett
liknande motionsyrkande från Folkpartiet liberalerna, är syftet med det
nya avtalet att arbetsgivaren ska kunna öka möjligheterna för äldre att
arbeta kvar till ordinarie pensionsålder. Genom detta vill man minska
tidiga pensionsavgångar och underlätta bl.a. kompetensförsörjning i
samband med generationsväxling. Beslutet om delpension fattas ensidigt
av arbetsgivaren som därvid har att beakta verksamhetens krav, dess
ekonomiska förutsättningar samt den anställdes situation. Det sker alltså
en individuell prövning för varje beslut om delpension. Följaktligen
kan tillämpningen skilja sig åt hos myndigheterna.
Utskottet har tagit del av statistik som redovisas i bilaga 1 till
budgetpropositionen, utgiftsområde 2, avseende delpension och kan inte
hitta belägg för att den nya delpensionen skulle överutnyttjas. Drygt
2 000 statsanställda har beviljats delpension under 2003, vilket motsvarar
drygt 14 % av det totala antal som kan komma i fråga för delpension.
Eftersom ett stort antal av de berörda endast har beviljats delpension
för en veckodag utgör uttaget av delpension i tid räknat en än mindre
andel av det totalt möjliga uttaget. Utskottet konstaterar att SPV av
regeringen dessutom har fått i uppdrag att årligen inkomma med statistik
på bl.a. omfattningen av ålderspension, delpension och sjukpension,
vilket kommer att underlätta uppföljningen av pensionsavgångarnas
utveckling i staten.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det ur ekonomisk och
välfärdspolitisk synvinkel är särskilt angeläget att prioritera insatser
som bidrar till att den faktiska pensionsåldern i samhället ökar. Det
nya delpensionsavtalet för statsanställda är enligt utskottets mening
en sådan insats som också ger ökade möjligheter till flexibilitet i
kompetensförsörjningen i statsförvaltningen, både för anställda och
arbetsgivare.
Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi270 (fp)
yrkande 5.
Kostnaden för mäns våld mot kvinnor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att värdet av en sådan
utredning som motionärerna begär sannolikt är begränsat på grund av
osäkerheter i beräkningen.
Jämför reservation 7 (v, mp).
Motionerna
I motion Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att mäns våld mot kvinnor
inte är en marginell företeelse utan att det är ett allvarligt
samhällsproblem som berör många människors liv och vardag. Både officiell
statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001 (Slagen Dam 2001)
visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande. För att få
en heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor bör man enligt motionärerna
även se på vad våldet kostar samhället. En utredning bör därför tillsättas
med uppgift att utveckla en vetenskaplig metod för och genomföra en
nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor (yrkande 1). När
sedan kostnaderna är beräknade kommer det att tydligt framgå vad männens
våld kostar samhället - pengar som i stället skulle kunna satsas på en
höjning av kvinnors löner, bättre sjuk- och hälsovård, bättre arbetsmiljö
etc. I det läge blir det också naturligt att fråga sig på vilket sätt
män kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för mäns våld mot kvinnor,
enligt motionärerna.
I motion So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs samma yrkande
(yrkande 1) som i motion Fi260.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vissa mäns våld mot kvinnor
är ett allvarligt brott som påverkar såväl enskilda människor som
samhället i stort.
Motionärerna vill att en utredning tillsätts med uppgift att bl.a.
genomföra en nationell beräkning av samhällets kostnader för våldet mot
kvinnor. En genomgång som utskottet gjort visar att det endast finns
ett fåtal studier gjorda på området. Samtliga är utländska och studierna
har karaktären av försök till beräkning av kostnaderna. De eventuella
resultat som redovisas är mycket osäkra och täcker endast delar av
våldets totala samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser.
Svårigheterna med att genomföra den här typen av studier och osäkerheten
i beräkningarna talar enligt utskottets mening för att värdet av en
sådan utredning som motionärerna begär är relativt begränsat. Samhällets
resurser bör i stället i första hand användas för åtgärder inom framför
allt det sociala området för att på olika sätt bekämpa våldet mot
kvinnorna.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi260 (v) yrkande 1 och So616 (v)
yrkande 1.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Översyn av myndigheternas uppdrag, punkt 2 (fp)
av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn av myndigheternas uppdrag. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1.
Ställningstagande
Statens verksamhet ska bedrivas effektivt. Varje ineffektivt använd
skattekrona är en stöld från skattebetalarna. Inom utgiftsområde 2 finns
flera myndigheter vars arbetsuppgifter delvis överlappar varandra. Vi
anser att det måste göras en översyn i syfte att nå bättre samordning
och ge tydligare uppdrag till de olika myndigheterna. Översynen bör
också innebära att verksamheternas innehåll prövas mot vilket behov de
anses tillgodose. Ökad samordning skulle enligt vår mening kunna ge
betydande effektivitetsvinster för statsförvaltningen.
Med detta tillstyrker vi motion Fi270 (fp) yrkande 1.
2. Ändrat mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn, punkt
3 (kd)
av Stefan Attefall (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att ändra målet för politikområdet Finansiella
system och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Jag anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella system och
tillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Det är särskilt affärsetikens
betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella aktörer som
behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna. Såväl
affärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal metoder.
Affärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, t.ex. anses speglas av
antalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på
längre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva
läggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott.
Allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens
funktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex.
Sådana mätningar bör enligt min mening utvecklas för att bidra till en
relevant utvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En
utvecklad form av sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra
till en ökad måluppfyllelse.
Jag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och
tillsyn bör förändras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion
Fi266 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverade):
Målet för politikområdet är:
att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad
affärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som
konsumenternas intresse av ett gott skydd,
att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och säkra
allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella
sektorn,
att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som
risken beaktas samt
att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.
Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter
blir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende
kan byggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via
normer och självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i
Sverige, finns alla dessa tre "ben" för att skapa det önskvärda
funktionssättet och förtroendet. Jag menar dock att det i Sverige brister
på alla områden: Vår lagstiftning på framför allt insiderområdet är
alldeles för mild och tandlös, den tillsyn som framför allt Finansinspektionen
ska stå för är långt ifrån tillräcklig och de i och för sig ambitiösa
regler och normer som branschen själv har satt upp följs dåligt.
Jag anser att det är mycket angeläget att vända den utveckling som nu
går åt fel håll. Därför förordar jag flera viktiga förändringar för att
upprätta finansmarknadens förtroende och funktionssätt, såsom skärpt
insiderlagstiftning, ökade resurser och verkningsfulla påföljdsmöjligheter
för Finansinspektionen, skärpta regler för mäklarkörkort m.m. Verkningsfulla
påföljder måste skapas inom ramen för börsens egen övervakning.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad jag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet
Finansiella system och tillsyn och om åtgärder för att skapa ordning
och reda på finansmarknaden. Detta innebär att riksdagen bifaller motion
Fi266 yrkandena 1 och 3.
3. SCB:s uppdragsverksamhet, punkt 11 (m, fp)
av Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas Högström (m), Cecilia
Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om SCB. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2
samt
2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp)
yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Vi anser att Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsuppgifter bör
begränsas för att bl.a. minska de administrativa bördor som läggs på
företagen i samband med statistikinsamlingar. För att säkerställa att
det finns efterfrågan på producerad statistik bör också SCB:s
avgiftsfinansiering eller uppdragsverksamhet öka.
Riksrevisionens (RiR) rapport om SCB:s uppdragsverksamhet (RiR 2004:8)
visar emellertid med önskvärd tydlighet att SCB:s organisation behöver
förändras. Uppdragsverksamheten är i dag organisatoriskt integrerad med
den anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet avdelningar på SCB har
en blandfinansiering. Enligt RiR är möjligheterna till insyn i
uppdragsverksamheten mycket begränsade. Det beror enligt RiR på bl.a.
regeringens bristfälliga styrning och uppföljning samt på hur SCB organiserar
verksamheten. Till exempel är prissättningen svår att genomskåda, full
kostnadstäckning och ekonomisk åtskillnad vid uppdragsverksamhet är
inte säkerställda, det är oklart om olika tjänster eller kundgrupper
ger full kostnadstäckning och regeringens krav på information om
verksamheten är för begränsat.
Vi anser därför också att SCB bör ges i uppdrag att genomföra en klar
uppdelning mellan den anslagsfinansierade och den avgiftsfinansierade
verksamheten. RiR:s rapport kan enligt vår mening ligga till grund för
en sådan förändring av SCB och SCB:s organisation.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om SCB. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi221
(m) yrkandena 1 och 2 samt Fi267 (fp) yrkandena 1-3.
4. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12
(m)
av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed
bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,
2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och
2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver
affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet
och god konkurrens mellan privata aktörer.
Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig
verksamhet, speciellt inte på konkurrensutsatta marknader. Ett sådant
agerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt
som de aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många
tydliga exempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag.
Vi anser även att det är hög tid att avskaffa monopolet på spelmarknaden
och öppna för privata entreprenörer. På den svenska spelmarknaden har
i dag AB Svenska Spel tillsammans med ATG en dominerande ställning, och
konkurrensen på spelmarknaden är i stort sett obefintlig. Spelföretag
och ideella organisationer har mycket begränsade möjligheter att utveckla
sin spel- och lotteriverksamhet i syfte att skapa intäkter och nya jobb
inom landet. I synnerhet är detta allvarligt för de folk- och idrottsrörelser
som skulle kunna få ett viktigt tillskott till sin verksamhet denna väg.
För spelkonsumenterna leder den begränsade konkurrensen till sämre
vinstmöjligheter.
AB Svenska Spel lämpar sig utmärkt för en privatisering. Det är dock
viktigt att framhålla att det inte får bildas nya privatägda monopol.
Därför bör det övervägas att dela upp Svenska Spel i mindre enheter som
sedan säljs till ett antal olika aktörer, t.ex. inom folk- och
idrottsrörelsen.
Enligt vår mening ska statens resurser användas på områden där andra
aktörer inte kan sköta verksamheten lika bra eller bättre. Inte heller
är statliga företag på spelmarknaden någon garanti för att verksamheten
bedrivs med särskild hänsyn till spelandets baksidor.
En försäljning av dessa bolag kan också bidra till att minska statsskulden
genom att inkomsterna från försäljningarna kan användas för att amortera
skulden.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om en försäljning av SBAB och Vasakronan samt AB Svenska
Spel. Detta innebär att riksdagen bifaller motionerna Fi264 (m) yrkandena
1 och 2, Fi270 (fp) yrkande 3 och Kr288 (m) yrkande 2.
5. Försäljning av Vasakronan AB, SBAB och AB Svenska Spel, punkt 12 (fp,
kd, c)
av Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Gunnar Nordmark (fp)
och Stefan Attefall (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om försäljning av statliga företag. Därmed
bifaller riksdagen motion
2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 och
avslår motionerna
2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkandena 1 och 2
samt
2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m)
yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver
affärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet
och god konkurrens mellan privata aktörer.
Staten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig
verksamhet på väl fungerande marknader. Ett sådant agerande från statens
sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som de aktuella bolagen
oftast lider skada eftersom det finns många tydliga exempel på att staten
inte är en lämplig ägare av företag.
I en väl fungerande marknadsekonomi fyller staten en oundgänglig funktion
som stiftare av de lagar och regler som ska följas, beslutsfattare om
de skatter som ska betalas och som myndighetsutövare i form av de
rättsvårdande och marknadsvårdande instanser som ska se till att reglerna
efterföljs. Att på samma gång vara aktör på marknaden blir en orimlig
sammanblandning av rollerna. Den vars verksamhet är beroende av gällande
regler ska inte själv direkt eller indirekt vara med och bestämma vilka
regler som ska råda.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om utförsäljning av SBAB och Vasakronan och tillstyrker
därmed motion Fi270 (fp) yrkande 3 samt avstyrker motionerna Fi264 (m)
yrkandena 1 och 2 och Kr288 (m) yrkande 2.
6. Delpension för statsanställda, punkt 16 (fp)
av Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om delpension för statsanställda. Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.
Ställningstagande
Riksdagen har tidigare beslutat att fr.o.m. 2001 avskaffa subventionerad
delpension i det allmänna pensionssystemet. Trots detta har Arbetsgivarverket
slutit ett delpensionsavtal för statligt anställda. Arbetsgivarverket
gör gällande att syftet med avtalet varit att möjliggöra för äldre att
arbeta till ordinarie pensionsålder. Det är dock enligt vår mening
troligt att effekten i stället blir att de förmånliga villkoren lockar
till minskad arbetstid och därmed får en sammantaget negativ inverkan
på arbetsutbudet.
Vidare vill vi påpeka att i den statliga sektorn finns fortfarande
liknande slag av tjänstepensionsvillkor för inkomster "över taket" som
i den privata sektorns ITP-plan. Detta gör det mycket dyrt att anställa
den som är äldre, samtidigt som tidig pensionsavgång i vissa situationer
kan stimuleras.
Vi ser allvarligt på att statens egen arbetsgivarmyndighet verkat i
rakt motsatt riktning mot vad riksdagen har angivit med pensionsreformen,
inklusive beslutet om avskaffande av den starkt subventionerade
delpensionen. Dessutom har Arbetsgivarverket slutit avtal som enligt vår
mening ökar och inte minskar hindren för äldre arbetskraft.
Vi anser att staten som arbetsgivare i fortsättningen måste uppträda i
linje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut
om arbetsmarknad och välfärdssystem. Att myndigheter sluter avtal som
går emot detta kan inte accepteras. De avtal som inte fyller ovannämnda
krav måste därför omförhandlas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framfört om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet
inom statlig sektor. Detta innebär att riksdagen bifaller motion Fi270
yrkande 5.
7. Kostnaden för mäns våld mot kvinnor, punkt 17 (v, mp)
av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna
för mäns våld mot kvinnor. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och
2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1.
Ställningstagande
Både officiell statistik och den omfångsundersökning som gjordes 2001
(Slagen Dam 2001) visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och omfattande.
Dessutom är mörkertalet stort. Polisen, kvinnojourerna och Brottsförebyggande
rådet beräknar att endast vart fjärde misshandelsbrott polisanmäls.
Vid sidan av de sociala konsekvenserna för enskilda individer orsakar
våldet stora samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. kostnader för
vård för utsatta kvinnor och barn, kostnader för sjukskrivningar,
uteblivna arbetsinkomster, kostnader för rättsväsende och kriminalvård
samt kostnader för jour och skyddsverksamhet, pengar som i stället skulle
kunna användas för att t.ex. höja kvinnornas löner, förbättra sjuk- och
hälsovården och arbetsmiljön.
I flera länder har beräkningar gjorts över samhällets direkta kostnader
för kvinnovåldet, men för Sveriges del finns inga liknande undersökningar
gjorda. Vi anser därför att det är hög tid att Sverige börjar agera
även på detta område för att bibehålla sin position som ett av världens
mest jämställda länder. För att vi ska få en heltäckande bild av svenska
mäns våld mot kvinnor bör samhällets kostnader för våldet kartläggas
och beräknas.
Vi anser därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att utveckla
vetenskapliga metoder för beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna
samt genomföra en nationell kostnadsberäkning av mäns våld mot kvinnor.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi anfört om beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för
mäns våld mot kvinnor. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna Fi260
(v) yrkande 1 och So616 (v) yrkande 1.
Särskilda yttranden
1. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (m)
Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m)
anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet
paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår
av Moderata samlingspartiets motion Fi253. Där föreslår vi att Statistiska
centralbyråns uppgifter bör begränsas och att myndigheten bör eftersträva
en ökad grad av avgiftsfinansiering, vilket innebär att anslaget kan
minskas. Vi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras
med Konkurrensverket, vilket möjliggör besparingar genom samordningsfördelar.
Statens kvalitets- och kompetensråd bör avvecklas, varför vi inledningsvis
halverar anslaget. Eftersom vi motsatt oss införandet av en trängselskatt
anslår vi i enlighet med detta inga medel för detta ändamål.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
2. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (fp)
Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet
paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning att det finns utrymme att göra besparingar
inom myndigheternas administration och anser att anslagen inom utgiftsområde
2 borde ha begränsats med 1 696 miljoner kronor på det sätt som framgår
av Folkpartiet liberalernas motion Fi270. Vårt budgetalternativ innebär
på detta område att Statens kvalitets- och kompetensråd ska avvecklas.
Avvecklingen bör inledas under 2005 varför vi halverar anslaget.
Folkpartiet har genomgående och konsekvent sagt nej till regeringens
förslag avseende statliga trängselskatter och anslår i enlighet med detta
inga medel för detta ändamål.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
3. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (kd)
Stefan Attefall (kd) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För budgetåret 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för
utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens
fortsatta behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet
paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
2 borde ha begränsats med 1 766 miljoner kronor på det sätt som framgår
av Kristdemokraternas motion Fi266 yrkande 5.
I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets-
och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat
sätt.
Kristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av
statsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter överförs
på andra myndigheter, vilket ger utrymme för en besparing på 18 miljoner
kronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas
med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad
avgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas
med 8 miljoner kronor.
Kristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för
Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av
myndigheten utreds. Anslaget sänks med 40 miljoner kronor. Kristdemokraterna
anser vidare att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras
3 miljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del
av Konkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till
Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde
2 minskas med 4 miljoner kronor vilket täcker halva årets
verksamhet.
Riksgäldskontoret har ett högt anslagssparande. Kristdemokraterna bedömer
att det i verksamheten också finns en effektiviseringspotential och
minskar därför anslaget med 13 miljoner kronor.
De resurser som Riksrevisionen disponerar är något större än de båda
föregångarnas (Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer) sammanlagda
resurser. Riksrevisionen bör därmed klara ett effektiviseringskrav på
ca 3,6 %, eller 10 miljoner kronor.
Vidare anser vi att regeringen bör återkomma med förslag om en mer
ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen genom att utvidga
myndighetens rätt att själv disponera sina avgiftsintäkter utan att gå
omvägen via statsbudgeten.
Kristdemokraterna har tidigare redogjort för sitt principiella
ställningstagande i frågan om trängselskatter. Kristdemokraterna har inte
ändrat uppfattning sedan dess utan anser alltjämt att trängselskatter,
på försök eller permanent, inte ska införas i Stockholm. I enlighet
med detta anslås inga medel för detta ändamål i motionen.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
4. Anslagen för 2005 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (c)
Roger Tiefensee (c) anför:
Riksdagen har den 24 november 2004 i första steget av budgetprocessen
ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas
budgetförslag för 2005. Det innebär att riksdagen för detta år nu har
låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa
år.
För 2005 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2
inte får överstiga 11 432 miljoner kronor under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna
nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett
budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi
från att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet
paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas
isolerat.
Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde
2 borde ha begränsats med 1 918 miljoner kronor på det sätt som framgår
av Centerpartiets motion Fi257. Centerpartiet anser att försöket med
trängselskatt i Stockholm är en kommunal angelägenhet och tar i motionen
bort anslaget 90:2 i sin helhet.
I sammandrag föreslår vi följande ändringar av anslagen på utgiftsområdet.
5. Försök med trängselskatt i Stockholm, punkt 9 (m, fp, kd, c)
Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Roger Tiefensee (c), Tomas
Högström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Stefan
Attefall (kd) anför:
Vi i Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet motsatte oss redan i våras införandet av en trängselskatt.
Vi har alltjämt samma uppfattning och anser att regeringens bemyndigande
om att ingå avtal om ersättning för Stockholms kommuns och Stockholms
läns landstings eller AB Storstockholms lokaltrafiks kostnader för
försöket inte behöver förlängas fram t.o.m. utgången av mars 2007.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 2:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(avsnitt 2.1 och 16.5.2).
2. Riksdagen godkänner att regeringen får besluta om Statens
personadressregisternämnds organisatoriska anknytning till annan statlig
myndighet (avsnitt 11.3).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att Statens
fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 10 000 000 000 kronor
i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad
regeringen förordar (avsnitt 11.12).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att 2005 besluta att
Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6 525 000 000 kronor
i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).
5. Riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.12).
6. Riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 11.13).
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om en rörlig
kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar
(avsnitt 19.8).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal om ersättning
för försöket med trängselskatt m.m. i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 21.3).
9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står
till regeringens disposition, enligt följande uppställning:
10. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2005 ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används
i verksamheten inom en ram av högst 50 000 000 kronor (avsnitt 20.1).
11. Riksdagen beslutar att för anslaget 90:1 Riksrevisionen skall
2005 finnas en anslagskredit på högst tre procent av anvisat anslag
(avsnitt 20.1).
12. Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2005 får ha en kredit
på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 000 000
kronor (avsnitt 20.1).
13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är
avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning:
Tusental kronor
Anslag Anslagstyp Regeringensförslag
1:1 Konjunkturinstitutet ramanslag 47 325
1:2 Ekonomistyrningsverket ramanslag 95 849
1:3 Statskontoret ramanslag 89 652
1:4 Täckning av merkostnader för lokaler ramanslag 425
1:5 Statistiska centralbyrån ramanslag 437 433
1:6 Kammarkollegiet ramanslag 29 667
1:7 Nämnden för offentlig upphandling ramanslag 8 375
1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd ramanslag 12 661
1:9 Ekonomiska rådet ramanslag 2 098
1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor ramanslag 2 458
1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ramanslag 8 220 000
2:1 Finansinspektionen ramanslag 178 401
2:2 Insättningsgarantinämnden ramanslag 7 518
2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ramanslag 265 576
2:4 Bokföringsnämnden ramanslag 8 153
2:5 Insatser i internationella finansiella institutioner ramanslag
56
000
2:6 Avsättning för garantiverksamhet ramanslag 1 400
2:7 Finansmarknadsrådet ramanslag 1 000
90:1 Riksrevisionen ramanslag 278 149
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm ramanslag 1 690 000
Summa 11 432 140
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fi205 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genderbudgetering inom EU.
2004/05:Fi221 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att i
enlighet med vad som Riksrevisionen anfört åstadkomma en klar uppdelning
mellan anslags- och intäktsfinansierad verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Statistiska centralbyrån skall ha en ökad grad av
avgiftsfinansiering.
2004/05:Fi238 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om obligatoriska analyser från ett generationsperspektiv av större
ekonomisk-politiska beslut och förändringar som rör människors sociala
trygghet.
2004/05:Fi243 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en översyn av den regionala organisationen av
Riksrevisionsverket.
2004/05:Fi250 av Inger Nordlander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om könsuppdelad statistik av ungdomar.
2004/05:Fi253 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 2 enligt uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -65 000
1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 375 -4 500
1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -6 500
90:2 Trängselskatt 1 690 000 -1 690 000
Summa -1 766 000
2004/05:Fi257 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt följande uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
1:1 Konjunkturinstitutet 47 000 -5 000
1:2 Ekonomistyrningsverket 95 000 -10 000
1:3 Statskontoret 90 000 -25 000
1:5 Statistiska centralbyrån 437 000 -65 000
1:6 Kammarkollegiet 30 000 -5 000
1:7 Nämnden för offentlig upphandling 8 000 -8 000
1:9 Statens kvalitets- och kompetensråd 13 000 -13 000
1:10 Ekonomiska rådet 2 000 -2 000
2:1 Finansinspektionen 178 000 -20 000
2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 266 000 -75 000
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000
Summa för utgiftsområdet 11 430 000 -1 918 000
2004/05:Fi260 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot
kvinnor.
2004/05:Fi264 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen privatiserar Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen privatiserar Vasakronan.
2004/05:Fi266 av Lars Lindén m.fl. (kd):
1. Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system
och tillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.4).
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av
sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas
med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.
5. Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag för budgetåret 2005 anvisa anslagen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
1:3 Statskontoret 89 652 -18 000
1:5 Statistiska centralbyrån 437 433 -40 000
1:6 Kammarkollegiet 29 667 -8 000
1:7 Nämnden för offentlig upphandling1 8 375 -4 000
1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 661 -12 853
1:9 Ekonomiska rådet 2 485 -2 415
2:3 Riksgäldskontorets förvaltningskostnader 265 576 -13 000
90:1 Riksrevisionen 278 149 -10 000
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000
Summa för utgiftsområdet 11 432 140 -1 798 268
1NOU:s verksamhet föreslås få en resursförstärkning på ca 3 miljoner
kronor och samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2005.
Tillskottet redovisas under utgiftsområde 24.
2004/05:Fi267 av Gunnar Andrén och Eva Flyborg (båda fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Statistiska centralbyråns allmänna inriktning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kostnads- och intäktsfördelningen inom Statistiska
centralbyrån.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om underlåtenhet att för riksdagen klargöra vilka åtgärder
den avser att vidta med anledning av Riksrevisionens rekommendationer
i rapporten RiR 2004:8.
2004/05:Fi270 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn och samordning av utskottsområdets myndigheters
uppdrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sammanslagning av NOU och Konkurrensverket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om försäljning av SBAB och Vasakronan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om omförhandling av det statliga avtalet om delpension.
8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt uppställning:
Tusental kronor
Anslag Regeringensförslag Anslags-förändring
90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm 1 690 000 -1 690 000
1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd 12 700 -6 000
Summa för utgiftsområdet 11 432 100 -1 696 000
2004/05:So616 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
utveckla och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot
kvinnor.
2004/05:Kr288 av Gunnar Axén och Tomas Högström (båda m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det inte skall förekomma monopol på den svenska
spelmarknaden samt att staten inte skall äga företag som bedriver
spelverksamhet och därmed sälja Svenska Spel.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Tusental kronor
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Bilaga 4
Finansutskottets offentliga utfrågning