Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU16

Upphörande av vissa betalningsmedel (2003/04:RB4)


Sammanfattning
Finansutskottet behandlar Riksbankens framställning 2003/04:RB4 om vissa
äldre sedlar m.m.
Riksbanken föreslår att vissa äldre sedlar (bl.a. större 20-kronorssedeln)
och äldre 50-öresmynt ska upphöra att vara lagliga betalningsmedel den
31 december 2005. Utskottet tillstyrker Riksbankens lagförslag.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Upphörande av vissa betalningsmedel
Riksdagen antar Riksbankens förslag till
1. lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel
och
2. lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel.
Därmed bifaller riksdagen framställning 2003/04:RB4.


Stockholm den 12 oktober 2004
På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),
Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff
(s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Cecilia
Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksbanken föreslår att riksdagen ska anta Riksbankens förslag till
lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel
och
lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel.
Europeiska centralbanken har i yttrande, som överlämnats av Riksbanken
till riksdagen, tillstyrkt förslaget.
Riksbankens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Bakgrund
Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt (regeringsformen)
samt att bestämma utformningen av dessa. Sedlar och mynt som ges ut av
Riksbanken är lagliga betalningsmedel (lagen om Sveriges riksbank). Av
lagen framgår att sedlar får ges ut med olika valörer, t.ex. tjugo,
etthundra och ettusen kronor och att mynt får ges ut med valörerna, t.
ex. femtio öre och tio kronor.
Riksbanken har inte möjlighet att bestämma att sedlar och mynt inte
längre ska vara lagliga betalningsmedel. Riksdagen måste genom lag
besluta att en viss sedel eller ett visst mynt ska upphöra att vara
lagligt betalningsmedel. Riksdagen beslöt senast 1996 att vissa äldre
sedlar skulle upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december
1998.
Utskottets överväganden
Upphörande av vissa betalningsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker Riksbankens förslag om att vissa sedlar och äldre
femtioöresmynt ska upphöra att vara lagliga betalningsmedel.
Förslaget
Riksbanken föreslår att riksdagen antar Riksbankens förslag till två
lagar om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel och
om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel.

De äldre 20-, 100- och 500-kronorssedlarna
Riksbanken anför att det är viktigt att upprätthålla god kunskap bland
allmänheten om utseende och säkerhetsdetaljer i sedlar. Detta underlättas
om äldre sedlar dras bort från marknaden. Riksbanken föreslår därför
att den äldre större 20-kronorssedeln och de äldre 100- och 500-kronorssedlarna
efter en rimlig övergångstid ska upphöra att vara lagligt betalningsmedel.

Riksbanken anför att det räcker med att man har ett år på sig som
övergångstid för att lösa in pengar. Riksbankens praxis vid begäran om
inlösen av äldre sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel är
mycket generös. Riksbanken avser dessutom att se över rutiner och regler
för de nu aktuella sedlarna så att de på ett användarvänligt sätt kan
lösas in av Riksbanken även efter år 2005.

Det äldre silverfärgade 50-öresmyntet
Riksbanken anför att antalet versioner av betalningsmedel ska hållas
nere och föreslår därför indragning av den äldre silverfärgade 50-öringen.
Denna bör med hänsyn till samordnade informationsinsatser upphöra att
gälla i samband med utgången av 2005. Även för 50-öresmyntet är det
viktigt att allmänheten och handeln får tid att förbereda sig. Det är
därför enligt Riksbanken lämpligt att indragningen av detta mynt sker
samtidigt som indragningen av de ovan nämnda äldre sedlarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker Riksbankens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Framställning 2003/04:RB4
Framställning 2003/04:RB4 Förslag till lag om vissa äldre sedlar
m.m.:
Riksdagen antar Riksbankens förslag till
lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel
och
lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel.
Bilaga 2
Riksbankens lagförslag
Förslag till lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga
betalningsmedelHärigenom föreskrivs följande.
Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt nedan angivna författningar
skall upphöra att vara giltiga betalningsmedel den 31 december 2005.
Sedlar på 20 kronor enligt Riksbankens föreskrifter (1991:1499) om sedlar
på tjugo kronor.
Sedlar på 100 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS 1987:3; A:17)
om utgivande av sedlar på etthundra kronor.
Sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens föreskrifter (1989:716) om
utgivande av sedlar på femhundra kronor.
Om inlösen av sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel finns
bestämmelser i 5 kap. 4 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Förslag till lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt
betalningsmedelHärigenom föreskrivs följande.
Mynt på femtio öre enligt Riksbankens föreskrifter (1989:61) om rikets
mynt skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december
2005.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.