Finansutskottets betänkande
2004/05:FIU15

Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken (prop.2004/05:162)


Sammanfattning
Den 11 februari 2004 träffades en överenskommelse mellan de nordiska
och de baltiska länderna som innebär att Estland, Lettland och Litauen
blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken (NIB) den 1 januari 2005
under förutsättning att överenskommelsen godkänns av parlamenten i
samtliga berörda länder.
I detta betänkande föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen
samt att riksdagen antar en följdändring av lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall.
Inga motioner har väckts i ärendet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken
Riksdagen
godkänner överenskommelsen mellan de nordiska och de baltiska länderna
från den 11 februari 2004 som innebär att Estland, Lettland och Litauen
blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken (NIB) den 1 januari 2005.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:162 punkt 1.

2.      Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen 1976:661
om immunitet och privilegier i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:162 punkt 2.

Stockholm den 12 oktober 2004
På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg
(s), Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),
Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Roger Tiefensee (c), Hans Hoff
(s), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Cecilia
Widegren (m) och Gunnar Nordmark (fp).
Utskottets överväganden
Bakgrund
I juni 2003 ställde sig de fem nordiska regeringscheferna principiellt
positiva till att erbjuda Estland, Lettland och Litauen medlemskap i
Nordiska investeringsbanken (NIB). De nordiska finansministrarna fick
i uppdrag att föreslå villkor för en sådan anslutning. I oktober 2003
presenterade de ett förslag till generella anslutningsvillkor och
statsministrarna beslutade samma månad att erbjuda de baltiska staterna
medlemskap i NIB enligt dessa generella villkor. Finansministrarna fick
i uppdrag att genomföra förhandlingar med de baltiska staterna om
anslutningsvillkor och vid årsskiftet 2003/04 presenterades ett förslag
till överenskommelse om NIB som innebär att de baltiska staterna blir
medlemmar den 1 januari 2005. För att överenskommelsen ska träda i kraft
från den 1 januari 2005 krävs att den ratificeras av samtliga medlemsländer,
både nya och gamla, före den 1 december 2004.
NIB grundades genom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige som undertecknades 1975 och ratificerades året därpå.
År 1998 ingick de nordiska länderna en ny överenskommelse om banken
som tydliggjorde NIB som en internationell finansieringsinstitution.
Banken beviljades också immunitet och privilegier i enlighet med vad
som gäller för andra internationella finansieringsinstitutioner.
Överenskommelsen från 1998 innehöll inga bestämmelser om intagande av nya
medlemmar varför en ny överenskommelse är nödvändig för att öka bankens
medlemskrets. När den nya överenskommelsen träder i kraft upphör 1998
års överenskommelse att gälla.
Utvidgningen av medlemskretsen innebär inte några ändringar av bankens
verksamhet eller dess rättigheter och skyldigheter. Principen bakom den
nya överenskommelsen har varit att endast göra nödvändiga förändringar
för att utvidga medlemskretsen och därför har endast några få ändringar
gjorts i förhållande till 1998 års överenskommelse. De viktigaste
förändringarna i överenskommelsen, och vad gäller förhållanden för banken
i övrigt, gäller medlemsländernas försörjning av kapital till banken,
strukturen på bankens ledande och kontrollerande organ samt frågan om
bankens officiella språk, som ska vara svenska och engelska.
Förslagen i propositionen innebär enligt regeringens bedömning inte
några kostnader.
Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska investeringsbanken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner överenskommelsen från den 11 februari 2004 mellan
Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige
om Nordiska investeringsbanken.
Propositionen
NIB har sedan länge täta relationer med de baltiska länderna och frågan
om deras medlemskap har varit föremål för överväganden under flera år.
NIB:s utlåning till de baltiska länderna utgör i dag ca en fjärdedel
av bankens totala internationella lånestock. Banken har i dag ett
engagemang i Baltikum i samma storleksordning som Europeiska banken för
återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken
(EIB) och Världsbanken. NIB har stor betydelse för de baltiska länderna
och utlåningen till dessa länder har en avsevärd vikt i bankens verksamhet.
Det är därför naturligt att de baltiska länderna blir medlemmar i NIB.
Detta förstärker NIB och öppnar möjligheter för näringslivet och
exportindustrin både i Baltikum och de nordiska länderna.
Ett medlemskap för de baltiska länderna innebär också en viktig
förstärkning av det nordisk-baltiska samarbetet i stort. Det är första gången
de baltiska staterna får möjlighet att bli medlemmar i en nordisk
mellanstatlig institution.
Medlemskapet bör också ses i ljuset av de baltiska staternas medlemskap
i EU den 1 maj 2004. Utökningen av medlemskretsen i NIB öppnar både
möjligheter till bättre tillväxt och utveckling i Östersjöregionen, och
ger regionen ökad politisk styrka inom EU.
De baltiska staternas medlemskap i NIB stärker också NIB:s ställning i
Östersjöregionen och skapar ökade affärsmöjligheter. Det är ett led i
utvecklingen mot en mer integrerad nordisk-baltisk ekonomi och ger
dessutom förbättrade förutsättningar för samarbete i närområdet österut.

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag att godkänna
överenskommelsen som innebär att de baltiska staterna blir medlemmar i
Nordiska investeringsbanken. Därmed tillstyrker finansutskottet proposition
2003/04:162 yrkande 1.
Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillstyrker den föreslagna ändringen av lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall.
Propositionen
Förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall innebär att lagen omfattar den nya överenskommelsen om NIB.
Överenskommelsen innebär inte någon ändring vad gäller immunitet och
privilegier i förhållande till vad som gäller i dag.
Överenskommelsen om NIB träder i kraft trettio dagar efter den dag då
samtliga medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument hos
det norska utrikesdepartementet, dock tidigast den 1 januari 2005. Med
hänsyn till att det inte säkert kan anges när överenskommelsen blir
bindande för Sverige bör lagändringen träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall. Därmed tillstyrker finansutskottet
proposition 2003/04:162 yrkande 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:162 Medlemskap för de baltiska staterna i Nordiska
investeringsbanken:

1.      Riksdagen godkänner överenskommelsen den 11 februari 2004 mellan
Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige
om Nordiska investeringsbanken.
2.      Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Överenskommelse om Nordiska investeringsbanken






Bilaga 4
Stadgar för Nordiska investeringsbanken