Arbetsmarknadsutskottets betänkande
2004/05:AU9
Utvidgad rätt till information för arbetstagarorganisationer
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt
till information för arbetstagarorganisationer. Utskottet tillstyrker
propositionen.
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet (medbestämmandelagen, MBL) i syfte att genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om
inrättande av en allmän ram för information till och samråd med
arbetstagare i Europeiska gemenskapen.
I dag är arbetsgivare skyldiga att lämna fortlöpande information om hur
verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om
riktlinjerna för personalpolitiken till arbetstagarorganisationer som de
har kollektivavtal med. En ny tvingande bestämmelse införs nu som innebär
att arbetsgivaren ska lämna motsvarande information till
arbetstagarorganisationer
även i det fall att arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal.
Den nya informationsskyldigheten gäller i förhållande till
arbetstagarorganisationer som har medlemmar på arbetsplatsen.
Informationsskyldigheten
ska fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. En
arbetstagarrepresentant som får information enligt den nya bestämmelsen
ska ha rätt till skälig ledighet för att ta emot informationen. Direktivets
möjlighet att inskränka de nya bestämmelsernas tillämpning på mindre
företag utnyttjas inte.
De nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2005.
I ärendet har det väckts en motion med förslag om att de nya reglerna
inte ska gälla arbetsgivare som sysselsätter färre än 50 personer.
Utskottet anser att motionen bör avstyrkas. M, fp, kd och c följer upp
motionen i en reservation.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Inskränkning av tillämpningsområdet
Riksdagen avslår motion 2004/05:A5.
Reservation (m, fp, kd, c)
2. Antagande av lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om ändring
i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2004/05:148.
Stockholm den 12 maj 2005
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s),
Margareta Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Tina
Acketoft (fp), Christer Skoog (s), Stefan Attefall (kd), Camilla Sköld
Jansson (v), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s),
Ann-Marie Fagerström (s), Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf
Holm (mp), Mauricio Rojas (fp) och Ann-Christin Ahlberg (s).
Redogörelse för ärendet
I detta ärende behandlas regeringens proposition 2004/05:148 Utvidgad
rätt till information för arbetstagarorganisationer och en motion som
har väckts med anledning av propositionen.
Ärendet och dess beredning
Den 11 mars 2002 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG
av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till
och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, 23.3.2002,
s. 29, Celex 32002L0014), nedan kallat direktivet om information och
samråd.
I anslutning till direktivet har Europaparlamentet, rådet och kommissionen
gjort ett gemensamt uttalande om arbetstagarrepresentation (EGT L 80,
23.3.2002, s. 34).
I oktober 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag
att analysera och redovisa hur gällande svenska regler förhåller sig
till direktivet om information och samråd. Utredarens förslag lämnades
i betänkandet Genomförande av direktivet om information och samråd, SOU
2004:85. Betänkandet har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag.
Utskottets överväganden
Rättslig bakgrund
MBL innehåller en grupp regler om medbestämmanderätt för de anställda.
Dit hör reglerna om s.k. förstärkt förhandlingsrätt för arbetstagarsidan
enligt 11-14 §§. För arbetsgivaren innebär 11 § en primär
förhandlingsskyldighet.
Arbetsgivaren ska påkalla förhandling med arbetstagarorganisationen
innan viktigare beslut fattas om förändring av verksamheten eller av
arbets- eller anställningsförhållandena för en arbetstagare som tillhör
organisationen. Enligt 12 § har en organisation som har primär
förhandlingsrätt enligt 11 § också en rätt att på eget initiativ påkalla
förhandling med arbetsgivaren i alla frågor som rör medlemmar i
organisationen. Arbetsgivaren är i princip skyldig att avvakta med sitt
beslut tills förhandlingen har avslutats. Den primära förhandlingsrätten
kompletteras med en rätt enligt 19 § till information om hur verksamheten
utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om riktlinjerna för
personalpolitiken. Dessa rättigheter till förhandling och information
har tilldelats de fackliga organisationerna och deras företrädare.
Rättigheterna förbehålls med några undantag sådana arbetstagarorganisationer
som har kollektivavtal med arbetsgivaren.
Undantagen, då arbetsgivaren alltså är skyldig att förhandla med en
icke kollektivavtalsbärande organisation, gäller dels sådana beslut av
arbetsgivaren om arbets- och anställningsförhållandena som särskilt rör
en medlem i organisationen (13 § första stycket), dels beslut som gäller
uppsägning på grund av arbetsbrist eller företagsövergång (13 § andra
stycket). I det senare fallet är arbetsgivaren skyldig att förhandla
enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer förutsatt att
arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls. Bakgrunden
till den sistnämnda regeln är EG-direktiven om arbetstagares skydd vid
verksamhetsövergångar och om kollektiva uppsägningar.
På arbetsplatser utan kollektivavtal är fackföreningar - utom i de fall
som avses i 13 § - hänvisade till att utnyttja den allmänna förhandlingsrätten
enligt 10 §. Enligt denna regel har arbetstagarorganisationen rätt till
förhandling med arbetsgivaren i frågor som gäller förhållandet mellan
arbetsgivaren och en anställd medlem. Omvänt har arbetsgivaren och
arbetsgivarens organisation rätt till förhandling med arbetstagarorganisationen.
Även denna rätt till förhandling tillkommer alltså på arbetstagarsidan
den fackliga organisationen. Det kan uttryckas så att arbetstagarsidans
förhandlingsrätt kanaliseras genom fackföreningen och dess företrädare.
I en parts allmänna förhandlingsskyldighet ligger en viss
informationsskyldighet.
Parten ska vara verksam för att förhandlingsfrågan förs framåt genom
information, motivering av egna ståndpunkter m.m. En skyldighet att
träffa uppgörelse finns inte.
Någon rätt för icke kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer
till fortlöpande information av det slag som avses i 19 § finns inte i
dag.
Proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt till information för
arbetstagarorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet godtar regeringens förslag till ändring i MBL som innebär att
en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls fortlöpande
ska hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar på arbetsplatsen
underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och
ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Utskottet ställer
sig inte bakom ett motionsyrkande om att företag som har färre än 50
arbetstagare ska undantas från de nya reglernas tillämpningsområde.
Jämför reservationen.
Direktivet om information och samråd
Diskussioner om att inrätta ett informations- och samrådsförfarande i
företag inom EU har pågått länge. I direktivets ingress anges att de
rättsliga ramar som finns på nationell nivå och på gemenskapsnivå för
att säkerställa arbetstagarnas deltagande i företagets angelägenheter
och i de beslut som berör dem inte alltid har kunnat förhindra att
ingripande beslut som påverkar arbetstagarna har fattats och offentliggjorts
utan att lämpliga förfaranden för information och samråd ägt rum i förväg.
Direktivets övergripande syfte är att säkerställa att arbetstagarna
kommer i åtnjutande av information och ges möjlighet till samråd med
arbetsgivarna om skeenden som kan komma att påverka deras anställningssituation.
Detta ska bidra till att etablera ett ömsesidigt förtroende inom
företagen, att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter, att göra
det lättare att förutse risker för sysselsättningen och att göra
arbetsorganisationen mer flexibel.
Direktivet är ett ram- och ett minimidirektiv, vilket innebär att
medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet kan utnyttja befintliga
nationella system för information och samråd och anpassa dessa till den
ram som anges i direktivet. Vissa minimiföreskrifter måste emellertid
uppfyllas.
I anslutning till direktivet har Europaparlamentet, rådet och kommissionen
gjort ett gemensamt uttalande om arbetstagarrepresentation där de erinrat
om EG-domstolens domar den 8 juni 1994 i mål C-382/92 (Bibehållande av
anställdas rättigheter vid företagsöverlåtelse) och C-383/92 (Kollektiva
uppsägningar).
Direktivet om information och samråd ska vara genomfört senast den 23
mars 2005.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att direktivet genomförs genom lagstiftning. Begreppen
information och samråd som används i direktivet motsvaras enligt
propositionen av de nationella instituten information respektive förhandling
i MBL. Lagen ändras för att anpassas till direktivet. Det sker genom en
ny tvingande bestämmelse, 19 a §. En arbetsgivare som inte är bunden av
något kollektivavtal alls ska fortlöpande hålla sådana arbetstagarorganisationer
som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om
hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om
riktlinjerna för personalpolitiken. Omfattningen av informationsskyldigheten
ska vara densamma som den som redan i dag enligt 19 § första stycket
första meningen gäller i förhållande till kollektivavtalsbärande
organisationer. Informationsskyldigheten ska fullgöras mot lokal
arbetstagarorganisation om det finns en sådan. Skyldigheten att informera ska
gälla för alla arbetsgivare som omfattas av MBL och oavsett antalet
sysselsatta arbetstagare. En arbetstagare som har utsetts att företräda
sin organisation för att ta emot information enligt den nya bestämmelsen
ska enligt en ny 19 b § ha rätt till skälig ledighet för detta ändamål.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Lagrådets synpunkter
Som framgått ovan har Lagrådet yttrat sig. I anslutning till remissyttrandena
från Arbetsdomstolen och Arbetslivsinstitutet anser Lagrådet att den
föreslagna 19 a § inte ens i förening med andra lagrum i MBL fullständigt
genomför direktivet. I korthet gäller frågan vilken innebörd direktivet
har när det gäller tidpunkten för det samråd som ska ske. Lagrådet pekar
på att direktivet innebär att samråd ska ske i syfte att söka nå en
överenskommelse i frågor som kan medföra väsentliga förändringar i
arbetsorganisationen eller anställningsavtalen (direktivets art. 4.2 c
och 4.4 e), vilket enligt Lagrådet betyder att samrådet måste äga rum
innan arbetsgivaren fattar sitt beslut. Ordet "fortlöpande" i den nya
19 a § garanterar inte detta enligt Lagrådet. Den primära förhandlingsskyldighet
som finns för icke kollektivavtalsbärande organisationer enligt 13 §
när ett beslut särskilt rör en medlem i organisationen täcker inte
situationen att ett beslut medför sådana väsentliga förändringar utan
att förändringarna särskilt angår en viss arbetstagare.
Regeringen gör för sin del bedömningen att den nya regeln i förening
med 10 och 13 §§ är tillräcklig för att uppfylla direktivets krav vad
avser information och samråd, och detta även när det är fråga om en
sådan situation som Lagrådet anger. Om arbetstagarorganisationerna får
information fortlöpande, dvs. så snart det kan ske, får de tillräcklig
insyn för att kunna begära förhandling enligt 10 § innan de berörda
besluten fattas. Därmed får direktivets syfte att en överenskommelse
ska nås anses uppfyllt även om det inte uttryckligen framgår av lagtexten
att samråd ska ske innan beslut fattas. Regeringen framhåller att
direktivet är ett ramdirektiv, vilket innebär att det finns ett stort
utrymme för medlemsstaterna att genomföra direktivet med nationella
lösningar.
Motionen
I motion 2004/05:A5 (kd, m, fp och c) anförs att det är av största vikt
att arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, får information och
bereds möjlighet till samråd med arbetsgivaren. Utformningen av dessa
regler måste dock ställas mot den ökade administration för företagen
som regleringen innebär. För små företag kan regeringens förslag få
stora negativa konsekvenser. Småföretagen står för drygt hälften av
sysselsättningen i den privata sektorn och för mer än två tredjedelar
av nettoökningen av sysselsättningen. Varje lagförslag med nya regler
måste granskas ur detta perspektiv, och att då införa regler som innebär
kostnader i storleksordningen 75-150 miljoner kronor är inte sund
näringspolitik. Sverige bör därför utnyttja direktivets möjlighet att
inskränka bestämmelserna om utvidgad informationsskyldighet till att
endast avse företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet godtar den teknik att genomföra direktivet som regeringen
föreslår. Utskottet vill särskilt framhålla det som sägs i propositionen
om att den nationella rätten ger redan kollektivavtalsslutande organisationer
och icke kollektivavtalsslutna organisationer olika nivåer av medinflytande.
Som sägs i propositionen kan det inte anses nödvändigt att utsträcka
den primära förhandlingsskyldigheten enligt MBL till att omfatta
kollektivavtalslösa organisationer på arbetsplatsen.
Som framgått utnyttjas inte möjligheten enligt direktivet att undanta
företag eller driftsställen som sysselsätter färre än 50 respektive 20
arbetstagare från reglernas tillämpningsområde. I skäl 19 i direktivet
anges det att den allmänna ram som direktivet har till syfte att genomföra
också bör syfta till att undvika administrativa, ekonomiska och rättsliga
förpliktelser som kan motverka etablering och utveckling av små och
medelstora företag och att det därför förefaller rimligt att enligt
medlemsstaternas val begränsa tillämpningsområdet för direktivet.
Kristdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Centern anser att
direktivets möjlighet till begränsning bör utnyttjas. I denna fråga vill
utskottet hänvisa till att MBL har en generell utformning och inte är
begränsad till företag med viss ekonomisk aktivitet. Utskottet ser en
stor fördel med att även den nya regeln om informationsskyldighet är
generell till sin karaktär. Genom att göra informationsskyldigheten
lika oavsett om mottagaren av informationen är medlem i en
kollektivavtalsslutande organisation eller inte blir reglerna enhetligare och
därmed enklare. Utskottet ansluter sig även i övrigt till de motiveringar
som finns i propositionen för att inte utnyttja begränsningsmöjligheten.
Majoriteten av arbetsplatserna omfattas redan av kollektivavtal, vilket
innebär att endast ett begränsat antal arbetsplatser kommer att omfattas.
Dagens informationsteknik bör göra det enkelt att få fram informationen,
som dessutom är begränsad till vad som är nödvändigt för att uppfylla
direktivets krav. Till detta kommer den allmänna tveksamheten till att
införa regler som leder till tröskeleffekter. Något bärande skäl för
att inskränka lagens tillämpningsområde på det sätt som yrkas i motion
A5 finns därför inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker
därför motionen.
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen bör bifallas och
motion A5 (kd, m, fp, c) avslås. Det i propositionen framlagda föreslaget
till ändring i MBL bör således antas av riksdagen. Ikraftträdande bör
ske den 1 juli 2005.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Inskränkning av tillämpningsområdet, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina Acketoft (fp),
Stefan Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och
Mauricio Rojas (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs under Ställningstagande i reservationen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:A5.
Ställningstagande
Att arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, får information och
bereds möjlighet till samråd med arbetsgivaren är av största vikt.
Utformningen och regleringen av detta måste dock ställas mot den ökade
administration för företagen som information och samråd innebär.
Direktivet som lagförslaget bygger på ger medlemsstaterna möjligheten
att tillämpa reglerna på företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare
eller på driftsställen som sysselsätter minst 20 arbetstagare. Regeringen
har valt att föreslå att direktivet ska tillämpas på alla företag -
oavsett antal sysselsatta - där det saknas kollektivavtal men finns
organiserad personal. Vi anser att detta kan få stora negativa konsekvenser
för små företag.
Flera remissinstanser har kritiserat regeringens förslag. LO och TCO
anser att gällande ordning är tillräcklig för att uppfylla direktivet.
Andra vänder sig emot att informationsskyldigheten ska gälla alla
företag, oavsett antalet sysselsatta arbetstagare. Arbetsgivarverket
anser att man bör undvika "överimplementering". Svenskt Näringsliv och
Företagarna menar att regeringens förslag leder till ökade kostnader
och mer administration för små och medelstora företag. Enligt beräkningar
från Näringslivets regelnämnd skulle den totala kostnaden för företagen
bli 75-150 miljoner kronor och arbetsbördan för en småföretagare öka
med upp till tio timmar per år.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet instämmer
i kritiken. Framtiden vilar alltmer i händerna på de små företagen. Av
Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 % färre än 50 anställda.
Småföretagen står för drygt hälften av sysselsättningen inom den privata
sektorn, men för mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen.
Vi anser att det är ur detta perspektiv som varje lagförslag med nya
regler måste granskas. Den totala administrativa bördan - som orsakas
av offentlig förvaltning - för svenska företag uppgår årligen till mellan
60 och 70 miljarder kronor. Att då införa nya kostnader för företagen
i storleksordningen 75-150 miljoner kronor är inte sund näringspolitik.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anser att
riksdagen ska begära att regeringen skyndsamt återkommer med ett lagförslag
som innebär att regler om information och samråd inte behöver tillämpas
på företag med mindre än 50 anställda.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:148 Utvidgad rätt till information för
arbetstagarorganisationer:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Följdmotion
2004/05:A5 av Stefan Attefall m.fl. (kd, m, fp, c):
Riksdagen beslutar att informationsskyldigheten skall gälla alla
arbetsgivare som omfattas av medbestämmandelagen och som sysselsätter minst
50 personer.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag