Arbetsmiljö

<div class="sidhuvud_publikation">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2004/05:AU6</div><h1>Arbetsmiljö</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet
Riksrevisionens styrel-
ses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets
tillsyn, 2004/05:RRS6,
och 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003
respektive 2004.
I riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med
anledning av
stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna
har väckts med
stöd av 3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning
av händelse
av större vikt. Två yrkanden, varav ett delvis, har hänvisats
till arbetsmark-
nadsutskottet. Dessa behandlas i betänkandet.
I motionerna från allmänna motionstiden lämnas förslag om
åtgärder
rörande bl.a. företagshälsovård och andra förebyggande
åtgärder, skyddsom-
budsverksamhet, buller, elektromagnetiska fält, isocyanater
och insatser för
att motverka våld, hot och mobbning i arbetslivet. I
betänkandet behandlas
också vissa motionsförslag om lagstiftning avseende
arbetsmiljön.
Utskottet avstyrker Riksrevisionens framställning om
Arbetsmiljöverkets
tillsyn och samtliga motionsförslag bl.a. med hänvisning till
pågående utred-
ningsarbete respektive beredningsarbete inom
Regeringskansliet och pågåen-
de föreskriftsarbete inom Arbetsmiljöverket.
I ärendet finns 16 reservationer avgivna av företrädare för
Moderaterna,
Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet
och Miljöpartiet.
Också särskilda yttranden har avlämnats i ärendet.



</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.      Företagshälsovård
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 7,
2003/04:Sf397
yrkande 14, 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:So409 yrkande 4,
2003/04:A212, 2003/04:A218, 2003/04:A246 yrkandena 1-6,
2003/04:
A247 yrkandena 8, 11 och 12, 2003/04:A315, 2003/04:A344,
2003/04:
A355, 2003/04:A361, 2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:So603
yrkande
2, 2004/05:A202, 2004/05:A238, 2004/05:A261 yrkande 10 och
2004/05:A264.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2.      Skyddsombudsverksamhet m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A206, 2003/04:A247
yrkandena
9 och 10, 2003/04:A261, 2003/04:A269, 2003/04:A353,
2004/05:A206
yrkandena 1-4, 2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329
yrkande 1
och 2004/05:A367.
Reservation 2 (v)
3.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,
2003/04:Sf397
yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266,
2003/04:A300,
2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356,
2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,
2004/05:A234 och 2004/05:A261 yrkande 9.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (mp)
4.      Buller
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och
18,
2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.
Reservation 6 (c)
Reservation 7 (mp)
5.      Elektromagnetiska fält
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och
2004/05:MJ509 yrkande 12.
Reservation 8 (mp)
6.      Isocyanater
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2
och
2004/05:A299 yrkandena 1-3.
Reservation 9 (v, mp)
7.      Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15 och
16,
2003/04:A260, 2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11,
2003/04:A311
yrkandena 1-3, 2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348,
2004/05:
A354 yrkande 10, 2004/05:A379 och 2004/05:A382.
Reservation 10 (v)
Reservation 11 (c)
8.      Våld, hot och mobbning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,
2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,
2003/04:A251, 2003/04: A362, 2003/04:A366, 2004/05:A235 och
2004/05:A376.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)
Reservation 14 (mp)
9.      Vissa lagstiftningsfrågor
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K362 yrkande 5,
2003/04:A224,
2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2003/04:A368,
2004/05:A240,
2004/05:A330 och 2004/05:A360.
Reservation 15 (v)
10.     Kostnader för arbetsmiljöarbete
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A313, 2003/04:A328,
2003/04:
A342, 2003/04:A347 och 2004/05:A329 yrkande 2.
11.     Arbetsmiljöverkets tillsyn
Riksdagen avslår dels Riksrevisionens styrelses
framställning
2004/05: RRS6, dels motion 2003/04:A230.
12.     Åtgärder med anledning av stormen i södra
Sverige i januari 2005
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 8 och
2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del.
Reservation 16 (m, c)
Stockholm den 3 mars 2005
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson
(s), Margareta
Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark (m), Tina
Acketoft (fp),
Christer Skoog (s), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),
Lars Lilja (s),
Henrik Westman (m), Ronny Olander (s), Ulf Holm (mp), Luciano
Astudillo
(s), Mauricio Rojas (fp), Annelie Enochson (kd), Anders
Wiklund (v) och
Ann-Christin Ahlberg (s).

</pre><pre>
2004/05
AU6

Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet
Riksrevisionens styrel-
ses framställning till riksdagen om Arbetsmiljöverkets
tillsyn, 2004/05:RRS6,
och 110 motionsförslag från allmänna motionstiden 2003
respektive 2004.
I riksdagen har ett antal motioner väckts om åtgärder med
anledning av
stormen i södra Sverige i början av januari 2005. Motionerna
har väckts enligt
3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av
större vikt. Två
yrkanden, varav ett delvis, har hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet. Dessa
behandlas i betänkandet.
Tidigare under riksmötet har utskottet i betänkande
2004/05:AU1 behand-
lat regeringens budgetproposition 2004/05:1 volym 7 avseende
utgiftsområ-
dena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv och ett antal
motionsyrkanden som
väckts under den allmänna motionstiden. De frågor med
anknytning till ar-
betsmiljöområdet som togs upp i budgetbetänkandet avsåg i
huvudsak inrikt-
ningen av arbetslivspolitiken och frågor om ohälsan i
arbetslivet samt förslag
av i huvudsak budgetrelaterad art.
I betänkanden från arbetsmarknadsutskottet under våren 2005
behandlas
arbetslivsrelaterade förslag om bl.a. arbetstid och
diskriminering.
I anslutning till beredningen av detta ärende har utskottet
den 26 januari
2005 besökt Arbetsmiljöverket (AV) där företrädare för
myndigheten redovi-
sade aktuella frågor inom verksamhetsområdet.
Den 13-15 februari 2005 gjorde arbetsmarknadsutskottet en
resa till Kal-
mar län som bl.a. innefattade sammanträffanden med
landshövdingen och
företrädare för Regionförbundet och länsledningen. Utskottet
gjorde under
länsresan också ett antal studiebesök och träffade
representanter för kommu-
ner, företag och fackliga företrädare. Under länsresan togs
arbetsmiljöfrågor
upp bl.a. vid utskottets besök vid Orrefors glasbruk.
Motioner som behandlas nedan utan angivande av årtal är
avgivna under
riksmötet 2004/05.


</pre><pre>
Utskottets överväganden
Företagshälsovård
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motioner om företagshälsovård.
Samtliga
motioner avstyrks, främst med hänvisning till pågående bered-
ningsarbete i regeringskansliet. Jämför reservation 1 (m, fp,
kd, c).
Motioner
Moderaterna förespråkar enligt motionerna 2003/04:Sf289
yrkande 7 respek-
tive Sf357 yrkande 4 en stärkt företagsläkarorganisation.
Företagshälsovården
bör återfå möjligheten att utfärda sjukintyg och bedriva
sjukvård genom att
teckna avtal med sjukvårdshuvudmannen. Detta betonas också i
motion
2003/04:So409 yrkande 4. En förändring av detta slag skulle
enligt partiet
medföra en rad fördelar: förbättrade möjligheter att bedöma
arbetsförmågan
eftersom företagsläkaren känner arbetsplatsen, minskad
sjukfrånvaro, avlast-
ning av vårdcentralerna och effektivisering av arbetsgivarnas
arbetsmiljöarbe-
te.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande
14 att en
utbyggd företagshälsovård kan bli en viktig resurs i arbetet
med att minska
sjukfrånvaron. Innan företagshälsovården omorganiserades för
ett decennium
sedan hade den möjlighet att ge sjukvårdande behandling på
samma villkor
som läkarna inom landstingen. Kristdemokraterna förespråkar
en försiktig
utbyggnad av företagshälsovården och anser att den bör få
tillbaka en del av
sina tidigare uppgifter.
Centerpartiet för i motionerna 2003/04:A247 yrkandena 8, 11
och 12 respek-
tive A261 yrkande 10 fram förslag om att företagshälsovården
ska integreras i
det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.
Partiet anser också att
företagshälsovårdsbegreppet bör vidgas och få en ny innebörd.
Företagshäl-
sovården bör bl.a. kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig
kompetens.
Regeringen bör lägga fram förslag som förbättrar
förutsättningarna för företag
att använda företagshälsovårdens kompetens när det gäller
förebyggande
insatser.
Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson (båda s) pläderar
i motion
2003/04:A361 för kvalitetssäkring av företagshälsovård. Det
bör övervägas
om företagshälsovården på sikt ska vara obligatorisk för alla
anställda.
Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vill enligt motion
2003/04:Sf399 yrkande
3 stärka rätten till företagshälsovård. De anställdas
tillgång till företagshälso-
vård av hög kvalitet är en ofrånkomlig del av det
förebyggande arbetet.
Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (båda s)
anser enligt mo-
tion 2003/04:A218 att företagshälsovården i Sverige har
försämrats påtagligt
sedan statsbidragen till företagshälsovård togs bort.
Motionärerna förespråkar
en översyn av företagshälsovården och anser att den bör
innefatta sjukvårds-
kompetens, teknisk och ergonomisk kompetens samt kompetens på
det
psykosociala området.
Enligt Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) i motion
2003/04:A246
yrkandena 1-6 finns det enighet om att företagshälsovården
ska ges en helt
annan och tydligare roll i det förebyggande arbetet. Nu är
det enligt motionä-
rerna dags att konkretisera detta. De anser att
företagshälsovården ska ges en
aktiv och tydlig roll och ska åläggas att på arbetsplatserna
genomföra de
föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket (AV).
All verksamhet inom företagshälsovården ska enligt
motionärerna inne-
hålla ett minimiåtagande (golv). Behovet av företagshälsovård
varierar efter
bransch och det enskilda företagets verksamhet. Ett
maximiåtagande (tak)
måste anpassas efter detta och efter att synpunkter inhämtats
från AV och
fackliga organisationer. Det fackliga inflytandet över
företagshälsovården
måste säkerställas. Det bör göras en översyn av
utbildningsbehovet i de före-
tag som är verksamma inom företagshälsovården och för att
underlätta fram-
tida rekrytering.
I motion 2003/04:A315 framhåller Sylvia Lindgren m.fl. (s)
att dagens lag-
stiftning ställer krav på en god arbetsmiljö, vilket enligt
motionärerna bör
innefatta obligatorisk företagshälsovård för alla anställda.
Dagens regelverk
är otillräckligt, och arbetsgivarens ansvar bör tydliggöras.
Christin Nilsson och Michael Hagberg (båda s) anser i motion
2003/04:A344
att alla anställda - när ekonomin tillåter - bör vara
anslutna till företagshälso-
vården.
Agneta Gille m.fl. (s) vill enligt motion 2003/04:A355 att
företagshälsovården
ska rustas upp på sikt och att den ska bli tillgänglig för
alla anställda när
ekonomin så tillåter. Särskilt angeläget är det att garantera
arbetstagarnas
inflytande över företagshälsovårdens inriktning.
Obligatorisk och kvalitetssäkrad företagshälsovård
förespråkas av Christina
Axelsson m.fl. (s) i motion So603 yrkande 2. Alla anställda
ska kunna ta del
av företagshälsovård från första anställningsdagen.
Också Helene Petersson (s) pläderar i motion A202 för
obligatorisk företags-
hälsovård.
Enligt Ronny Olander m.fl. (s) i motion A264 kan det finnas
skäl för att kvali-
tetssäkra den företagshälsovård som krävs enligt lag. Detta
skulle kunna ske
genom att AV tillsammans med arbetsmarknadens parter anger
krav på verk-
samheten samt certifierar och kontrollerar denna.
Annelie Enochson (kd) anser enligt motionerna 2003/04:A212
respektive
A238 att företagshälsovården ska få ge sjukvårdande
behandling på samma
villkor som läkarna inom landstinget. En utbyggnad av
företagshälsovården
skulle medföra en rad positiva effekter.
Bakgrund
Sedan 1989 publicerar Statistiska centralbyrån (SCB)
arbetsmiljöundersök-
ningar vartannat år. I juli 2004 publicerades Arbetsmiljön
2003 som genom-
förts på uppdrag av AV.
Ungefär två av tre kvinnor och män uppger enligt SCB:s
Arbetsmiljön
2003 att de har tillgång till företagshälsovård på sin
arbetsplats. Det är samma
storleksordning som tidigare år.
Totalt har enligt undersökningen ungefär var fjärde
sysselsatt kvinna och
var tredje sysselsatt man under det senaste året fått del av
någon insats från
företagshälsovården.
Företagshälsovården regleras främst genom arbetsmiljölagen,
AML,
(1977:1160) och genom föreskrifter och allmänna råd som
utfärdas av AV.
Huvuddragen i regleringen redovisades i
arbetsmarknadsutskottets betänkan-
de 2002/03:AU5 (s. 9-10).
Den 1 december 2004 avlämnade 2003 års
företagshälsovårdsutredning sitt
betänkande Utveckling av god företagshälsovård - ny
lagstiftning och andra
åtgärder (SOU 2004:113). Där föreslås en rad åtgärder för att
göra företags-
hälsovården till ett bättre verktyg i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och
den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Huvudförslagen är
följande.
1)      En företagshälsovårdslag införs i syfte att främja
utvecklingen av god
företagshälsovård. Enskilda företagshälsovårdsenheter ges
möjlighet
till samhälleligt godkännande av verksamheten i form av ett
slags
"kvalitetsstämpel". Sådan "godkänd företagshälsovård" ska ha
kom-
petens inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och
ergo-
nomi. Den ska arbeta tvärdisciplinärt och på basis av
vetenskap och
beprövad erfarenhet samt tillämpa ett kvalitetssystem. Den
nya före-
tagshälsovårdslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
2)      En företagshälsovårdsnämnd inrättas inom AV. I
denna ingår före-
trädare för AV, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskassan,
arbetsmark-
nadens parter och företagshälsovårdsbranschen. I nämnden ska
frågor
om utveckling av företagshälsovården behandlas. Den ska också
an-
svara för godkännandet av företagshälsovårdsenheter.
3)      I fråga om utbildning, forskning och utveckling bör
Arbetslivsinstitu-
tet ges ett tydligt ansvar för företagshälsovårdsutbildningen
och ut-
vecklingen av denna. Utbildningsvolymen behöver öka under
kom-
mande år. Arbetslivsinstitutet bör samarbeta med andra
utbildnings-
anordnare genom uppdragsutbildning. Utredningen föreslår
också
forskning om företagshälsovård.
4)      Åtgärder bör vidtas för att stimulera användandet
av "godkänd före-
tagshälsovård". Det föreslås att Försäkringskassan ska anlita
sådan
företagshälsovård om det i sjukskrivnings- och
rehabiliteringsproces-
sen är aktuellt med fördjupade bedömningar av arbetsförmåga
och
rehabiliteringsutredningar. Näringsidkares avdragsrätt för
företags-
hälsovård enligt inkomstskattelagen bör knytas till
användande av
"godkänd företagshälsovård".
5)      AML föreslås ändrad så att ett tydligare krav
ställs på arbetsgivare att
bedöma behovet av extern expertis såsom företagshälsovård i
ar-
betsmiljöarbetet. Utredningen föreslår dock inte några
skärpningar av
arbetsgivares skyldighet att anlita företagshälsovård.
6)      I fråga om samarbete mellan företagshälsovården och
den allmänna
hälso- och sjukvården framhålls i utredningen fördelarna med
ett ut-
vecklat samarbete. Detta bör utgå från företagshälsovårdens
huvud-
uppgifter, dvs. förebyggande arbetsmiljöarbete och
arbetslivsinriktad
rehabilitering. Utredningen föreslår ett samverkansprojekt
som syftar
till att godkända företagshälsovårdsenheter ska kunna teckna
samar-
betsavtal med landstingen.
Utskottets ställningstagande
Som framgått behandlas i motioner om företagshälsovård bl.a.
förslag om
uppgifter och inriktning, utbyggnad eller införande av
obligatorium, kvalitets-
säkring och inflytandefrågor. I några motioner föreslås också
ökad möjlighet
till sjukvårdande insatser inom ramen för företagshälsovården.
Flertalet frågor som aktualiserats i motionerna om
företagshälsovård tas
upp i förslagen i den ovan redovisade utredningen
Utvecklingen av god före-
tagshälsovård - ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU
2004:113). För
närvarande pågår remissbehandling av slutbetänkandet från
utredningen.
Enligt uppgift från Regeringskansliet avser regeringen att i
september 2005
lämna en proposition om företagshälsovårdsfrågor till
riksdagen.
Som nämnts föreslår Centerpartiet - dock utan närmare
precisering - att
företagshälsovårdsbegreppet ska vidgas och få en ny innebörd
och att före-
tagshälsovården ska kunna tillhandahålla beteendevetenskaplig
kompetens.
Utöver förslagen i den ovannämnda utredningen vill
utskottet peka på att
företagshälsovård enligt 3 kap. 2 b § AML redan i dag
definieras som "en
oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och
rehabilitering". Upp-
draget preciseras i samma bestämmelse: "Företagshälsovården
skall särskilt
arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på
arbetsplatser samt ha
kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan
arbetsmiljö, organi-
sation, produktivitet och hälsa." I AV:s allmänna råd om
tillämpningen av
föreskrifterna (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
sägs att det
inom företagshälsovården behövs breda kunskaper i t.ex.
arbetsorganisation,
beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och
teknik.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det av den
gemensamma av-
siktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv som regeringen,
Vänsterpartiet
och Miljöpartiet presenterade i december 2003 framgår att
företagshälsovår-
dens roll ska stärkas och utvecklas. Avsiktsförklaringen
redovisas närmare
nedan.
Utskottet, som inte vill föregripa remissbehandling och
beredningsarbete i
Regeringskansliet, avstyrker med hänvisning till det anförda
motionerna
2003/04:Sf289 yrkande 7 (m), 2003/04:Sf397 yrkande 14 (kd),
2003/04:Sf399 yrkande 3 (s), 2003/04:So409 yrkande 4 (m),
2003/04:A212
(kd), 2003/04:A218 (s), 2003/04:A246 yrkandena 1-6 (s),
2003/04:A247
yrkandena 8, 11 och 12 (c), 2003/04:A315 (s), 2003/04:A344
(s),
2003/04:A355 (s), 2003/04:A361 (s), Sf357 yrkande 4 (m),
So603 yrkande 2
(s), A202 (s), A238 (kd), A261 yrkande 10 (c) och A264 (s).
Förebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombuds-
verksamhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motioner om skyddsombudsverksamhet,
förebyggande åtgärder i övrigt m.m. Samtliga motioner
avstyrks.
Jämför reservationerna 2 (v), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp).
Motioner
Förebyggande åtgärder m.m.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2003/04:Sf397 yrkande 2
vikten av
förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete ute på
arbetsplatserna. Ar-
betsgivarna ansvarar tillsammans med företagshälsovården för
detta. Arbets-
givarna får sällan det nödvändiga stödet från
Försäkringskassan när det gäller
rehabiliteringsarbete. Regeringen bör följa upp efterlevnaden
av AML i stället
för att skapa ny lagstiftning.
Centerpartiet förespråkar i motion 2003/04:A247 yrkandena 3-6
införande av
arbetsmiljöcertifiering. Partiet vill ha ekonomiska
drivkrafter i form av ned-
satta arbetsgivaravgifter för att öka arbetsgivarnas intresse
för målmedvetet
arbete med arbetsmiljöfrågor och rehabilitering. En utredning
bör få i uppdrag
att utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö. Kriterierna
bör ligga till grund för
certifiering, och företag som lever upp till kriterierna bör
få nedsatta arbetsgi-
varavgifter.
Partiet begär också en kartläggning av hur
arbetsmiljökompetensen ser ut i
dag och en översyn av de strukturer som styr den enskildes
arbetssituation så
att verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas. Också i
motion A261 yr-
kande 9 tas den sistnämnda frågan upp. Centerpartiet föreslår
där att regering-
en ska återkomma till riksdagen med förslag till hur
företagens arbetsmiljöar-
bete kan förstärkas.
Anne Ludvigsson m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A300 att
möjligheterna är
små till förebyggande insatser vad avser kvinnors arbetsmiljö.
Därför behövs
forskning utifrån ett helhetsperspektiv om sambandet mellan
kvinnors hälsa
och arbetsmiljö.
Kvalitetscertifiering av arbetsplatser tas upp i motion A234
av Tomas Eneroth
m.fl. (s). Motionärerna anser att det är viktigt med ett
helhetsperspektiv på
utvecklingen av arbetsplatsen för att få människor att trivas
och må bättre.
Det finns därför anledning att studera om man kan ta fram
metoder för kvali-
tetscertifiering av arbetsplatser.
Arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet behandlas i två
motioner.
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) förespråkar i motion
2003/04:A356 en
strategi för ökad hälsa i arbetslivet. Motionären framhåller
att chefer måste
vägleda snarare än beordra sina anställda. Därför måste
cheferna få verktyg
för att kunna arbeta utifrån ett helhetsperspektiv som
innefattar arbetsmiljö,
lokal samverkan och medbestämmande, arbetsrotation,
lönesystem och kom-
petensutveckling.
Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (båda s) konstaterar i
motion
2003/04:A360 att arbetsgivarna enligt AML har huvudansvar för
arbetsmiljön
och arbetsmiljöarbetet. Det betyder, framhåller motionärerna,
att arbetsgivar-
na också har kostnadsansvar för verksamheten inklusive
arbetsmiljöutbild-
ningen.
Friskvård i arbetslivet tas upp i två motioner.
Kurt Kvarnström m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A266 att
friskvård i sam-
band med arbetet är en av de viktigaste åtgärderna för att
komma till rätta
med ohälsan i arbetslivet. Införande av regler om
obligatorisk friskvård under
arbetstid bör övervägas.
I motion 2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (båda mp)
tror
motionärerna att mycket skulle vinnas genom obligatorisk
friskvård på ar-
betsplatserna. Många arbetsgivare har börjat med friskvård
för sina anställda,
och många vittnar om goda resultat, både i form av bättre
personlig hälsa och
genom att arbetsplatsen blivit mer attraktiv.
I tre motioner behandlas lunchens betydelse.
En timmes lunchpaus borde vara en mänsklig rättighet, anser
Börje Vestlund
(s) i motion 2003/04:A320. Motionären anser att bättre
information om sam-
bandet mellan kostvanor och sjukdomar skulle ha betydelse för
folkhälsan
och leda till lägre sjuktal.
Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (båda s) menar i motion
2003/04:A326
yrkandena 1 och 2 att det behövs attitydförändringar om
raster och måltidspa-
user på arbetsplatser och eventuellt också schemareglering.
Inger Jarl Beck m.fl. (s) framhåller i motion A232 yrkandena
1-3 vikten av
normbildning vad gäller raster och måltidspauser på
arbetsplatser och pauser
för arbetsmåltider samt forskning om kopplingen mellan
återhämtning, när-
ing, stress och ohälsa på arbetsplatserna.
Samtalsstöd till arbetstagare tas upp i motion 2003/04:Sf355
yrkande 1 av
Mia Franzén (fp) som anser att den offentliga sektorn bör
uppmanas att er-
bjuda sådant stöd när arbetstagare går igenom en livskris som
även påverkar
personen i arbetslivet.
Skyddsombudsverksamhet
I några motioner behandlas regional skyddsombudsverksamhet.
Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) tar i motion 2003/04:A261 upp
de regionala
skyddsombudens tillträdesrätt. Enligt motionärerna saknar
regionala skydds-
ombud ganska ofta möjlighet att komma in på företag. Att en
skyddskommitté
utsetts på ett litet företag innebär inte att
arbetsmiljöarbetet fungerar. Därför
bör det i AML skrivas in att de regionala skyddsombuden har
tillträde till
arbetsplatser även där det finns en skyddskommitté. Om
tillträde nekas bör
sanktioner kunna riktas mot det enskilda företaget.
Per Erik Granström m.fl. (s) framhåller i motion 2003/04:A269
de regionala
skyddsombudens insatser för arbetsmiljön på mindre
arbetsplatser. Den regi-
onala skyddsombudsverksamheten bör utvecklas.
Också Agneta Gille m.fl. (s) betonar i motion 2003/04:A353 de
regionala
skyddsombudens insatser för en bättre arbetsmiljö.
Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (båda s) vill
enligt motion A206
yrkandena 1-4 förstärka skyddsombudens ställning. De
regionala skyddsom-
buden bör få större befogenheter och en tyngre roll i det
förebyggande ar-
betsmiljöarbetet och i kontakterna med lokala skyddsombud.
Skyddsombu-
dens status bör höjas och de bör få mer stöd och utbildning.
De regionala
skyddsombuden bör ges tillträde även till arbetsplatser som
har skyddskom-
mitté respektive saknar fackliga medlemmar.
Ronny Olander m.fl. (s) anser i motion A329 yrkande 1 att AML
bör ändras
så att det av lagen tydligt framgår att de regionala
skyddsombuden har rätt till
tillträde till och kontroll av arbetsplatser där det inte
finns fackliga medlem-
mar.
Skyddsombudsverksamhet i övrigt behandlas i följande
motionsförslag.
Centerpartiet betonar i motion 2003/04:A247 yrkandena 9 och
10 att skydds-
ombudens roll som länk mellan arbetstagaren och
företagshälsovården bör
stärkas. Skyddsombudens roll bör tydliggöras. Det måste klart
framgå att de
inte enbart ska bevaka fysiska risker utan också risker för
psykiska obehag
som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.
Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s) begär i
motionerna
2003/04:A206 respektive A274 åtgärder för att stärka
skyddsombudens roll i
arbetsmiljöarbetet, exempelvis genom rekryteringsinsatser,
utbildning, eko-
nomiska incitament och skärpt lagstiftning.
Siw Wittgren-Ahl (s) anser enligt motion A230 att det uppstår
oklarheter vad
gäller skyddsombudets rättigheter och befogenheter när
arbetsmiljöarbete
bedrivs på en arbetsplats med flera arbetsgivare. Regeringen
bör därför se
över denna fråga.
Sylvia Lindgren och Börje Westlund (båda s) konstaterar i
motion A367 att
skyddsombuden har en viktig roll när det gäller förebyggande
arbetsmiljöar-
bete. Ofta saknas skyddsombud i företag som är tillfälligt
verksamma i Sveri-
ge och i bemanningsföretag. Särskilda former för
arbetsmiljöarbete bör ut-
vecklas för bemanningsföretag, anser motionärerna.
Bakgrund
I den gemensamma avsiktsförklaringen Ett hälsosammare
arbetsliv som re-
geringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade i
december 2003 an-
gavs bl.a. åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete.
Huvuddragen i avsikts-
förklaringen och några av de insatser som gjorts inom ramen
för denna redo-
visas här eftersom inriktningen i hög grad avser förebyggande
insatser, vilket
som framgått tas upp i motionerna.
En utgångspunkt i avsiktsförklaringen är att
arbetsmarknadens parters ar-
bete och ansvarstagande är av fundamental betydelse för att
ett hälsosammare
arbetsliv ska kunna åstadkommas.
I avsiktsförklaringen angavs följande:
*       En nationell arbetsmiljökonferens ska genomföras
2004.
*
*       Ett särskilt arbetsmiljöråd under ledning av
arbetslivsministern ska
tillsättas.
*
*       Arbetsorganisation och ledarskap är av central
betydelse för arbets-
miljön. Myndigheter ska därför få i uppdrag att utarbeta
mallar för
utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och
chefsutbildning.
*
*       Företagshälsovårdens roll ska stärkas och utvecklas.
*
*       Lagstiftningen ska ses över för att man ska utröna
hur vissa regler
skulle kunna göras dispositiva, vilket skulle ge möjlighet
för ar-
betsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad
arbets-
givaren ska göra för att fullgöra sina skyldigheter vad
gäller syste-
matiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering.
*
*       Arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta
gemensamma ar-
betsmiljöavtal.
*
*       Goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas
fram och spri-
das.
*
Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 14)
redovisat åtgär-
der som vidtagits inom ramen för avsiktsförklaringen.
En informationssatsning har genomförts. Denna har syftat
till ökad med-
vetenhet om och aktiva insatser för att förbättra hälsan i
arbetslivet och där-
med bidra till att uppnå regeringens mål om att frånvaron
från arbetslivet på
grund av sjukskrivning ska halveras fram till 2008 i
förhållande till 2002.
Som en del i informationssatsningen genomfördes i december
2004 en na-
tionell arbetsmiljökonferens där man behandlade bl.a.
arbetslivsforskning,
arbetsorganisation och ledarskap, ungdomars attityder till
arbetslivet, villko-
ren för unga kvinnliga ledare m.m. I konferensen deltog bl.a.
skyddsombud,
personalchefer, företagsledare och verksamhetschefer från
både privat och
offentlig sektor.
I budgetpropositionen uppger regeringen att den uppföljning
av informa-
tionssatsningen som genomförts av Regeringskansliet ger vid
handen att
syftet och målet i huvudsak uppnåtts. De som deltagit i eller
nåtts av aktivite-
ter inom satsningen har fått ny kunskap och ökad medvetenhet
om olika fak-
torers betydelse för hälsan i arbetslivet. Flertalet anser
sig exempelvis kunna
ha praktisk användning av kunskaperna på den egna
arbetsplatsen.
I enlighet med avsiktsförklaringen har ett arbetsmiljöråd
tillsatts under
2004. Rådet leds av statsrådet Hans Karlsson.
Arbetsmiljörådet ska vara ett
forum för diskussioner, tillföra regeringen aktuell kunskap
på området och
fungera som stöd i det fortsatta arbetet med utformningen av
en arbetsmiljö-
politik. I rådet ingår representanter för regeringen,
Vänsterpartiet och Miljö-
partiet samt skyddsombud och företrädare för fackliga
organisationer och
arbetsgivarorganisationer samt forskare och representanter
för företagshälso-
vård och myndigheter.
Som ett led i insatserna för att utveckla
arbetsmiljöarbetet på arbetsplat-
serna har det statliga stödet ökats till regional
skyddsombudsverksamhet och
metodutveckling och utbildning inom företagshälsovården. Även
AV har fått
ökade anslag.
Enligt avsiktsförklaringen skulle det genomföras en översyn
av lagstift-
ningen på arbetsmiljöområdet. Detta arbete pågår nu i
utredningen om över-
syn av vissa delar av AML (dir. 2004:91). Utredningen
beräknas avsluta sitt
arbete den 1 mars 2006.
Att förebyggande arbetsmiljöarbete lönar sig ska betonas i
en ny EU-
strategi för hälsa och säkerhet i arbetet. Detta slår
kommissionen fast i sitt
förslag till ny social agenda för EU (KOM (2005) 33) som
offentliggjordes
den 9 februari 2005. Den sociala agendan innefattar en ny
arbetsmiljöstrategi
för perioden 2007-2012. En utgångspunkt för den nya strategin
är att före-
byggande arbete medför färre olyckor, vilket i sin tur leder
till högre produk-
tivitet. Kommissionen aviserar att strategin bl.a. ska
innefatta studier av nya
och framväxande risker och frågor om ett korrekt genomförande
av regler om
hälsa och säkerhet.
Utskottets ställningstagande
Förebyggande åtgärder m.m.
En rad motionsförslag tar upp frågor om förebyggande
arbetsmiljöinsatser
(exempelvis förstärkning av företagens arbetsmiljöarbete,
arbetsmiljöcertifie-
ring, kartläggning av företagens arbetsmiljökompetens,
kunskapsuppbyggnad
om vad som styr den enskildes arbetssituation och samband
mellan hälsa och
arbetsmiljö) och om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet.
Utskottet konstaterar att många av de frågor som tas upp i
motionerna har
beröringspunkter med de insatser som genomförs inom ramen för
den ovan-
nämnda avsiktsförklaringen. Arbetsmiljörådet (se ovan) kommer
också att
behandla frågor om förebyggande arbetsmiljöinsatser.
Med anledning av motionerna om systematiskt
arbetsmiljöarbete vill ar-
betsmarknadsutskottet i detta betänkande, i likhet med i
flera tidigare sam-
manhang, framhålla vikten av att ett effektivt sådant arbete
bedrivs.
I AV:s föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS
2001:1) slås fast
att arbetsgivaren har ansvar för att undersöka, genomföra och
följa upp verk-
samheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i
arbetet förebyggs och en
tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska
arbetsmiljöarbetet
(SAM) ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.
Det ska
omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden
som har betydelse
för arbetsmiljön och alltså innefatta ett helhetsperspektiv
på arbetsmiljön,
något som också efterlyses i motionsförslag.
Det ska enligt SAM-föreskrifterna finnas en
arbetsmiljöpolicy som beskri-
ver hur arbetsförhållandena ska vara utformade för att ohälsa
och olycksfall i
arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
uppnås. Likaså
ska det finnas rutiner som anger hur det systematiska
arbetsmiljöarbetet ska
gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska dokumenteras
skriftligt om det
finns minst tio arbetstagare i verksamheten.
Utskottet noterar att AV i sitt verksamhetsprogram för
2004-2006 betonar
det förebyggande arbetet, bl.a. genom prioritering av
insatser som avser sys-
tematiskt arbetsmiljöarbete. Det anges att huvudinriktningen
i allt arbetsmil-
jöarbete är att arbetsgivarna arbetar systematiskt och
förebyggande i samarbe-
te med arbetstagarna. Till hjälp finns de nyssnämnda
föreskrifterna om sys-
tematiskt arbetsmiljöarbete. Antalet arbetsgivare som har ett
fungerande
systematiskt arbetsmiljöarbete ska öka. Enligt AV visar
undersökningsresultat
att fyra av tio arbetsgivare anser att de lyckats genomföra
ett systematiskt
arbetsmiljöarbete.
I detta sammanhang vill utskottet också beröra den
utvärdering av AV:s
insatser rörande SAM som Statskontoret genomfört på uppdrag
av regeringen.
Utvärderingen avrapporterades i april 2004 under rubriken
Systematiskt
arbetsmiljöarbete - en utvärdering av Arbetsmiljöverkets
insatser (2004:13).
Enligt Statskontorets slutsatser har förutsättningarna för
AV:s insatser för-
bättrats de senaste åren. Anslagen har höjts och man har
kunnat anställa ett
stort antal nya arbetsmiljöinspektörer. AV har enligt
utvärderingen lyckats
skapa positiv uppmärksamhet kring föreskrifterna om
systematiskt arbetsmil-
jöarbete. Föreskrifterna är dock fortfarande okända hos många
arbetsgivare,
vilket utgör ett problem.
Statskontoret anser att det bör föras en diskussion om
vilka krav som sta-
ten bör ställa på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt
Statskontoret
måste staten välja mellan antingen att komplettera
föreskrifterna om systema-
tiskt arbetsmiljöarbete med andra åtgärder eller att sänka
kraven på vad som
ska innefattas i systematiskt arbetsmiljöarbete.
Statskontoret anser det inte
rimligt att förvänta sig att en genomsnittlig arbetsgivare
förmår införa ett
systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med de krav som
ställs i dag. Vad
som enligt Statskontoret erfordras är förtydliganden av vad
kraven innebär
och vilken kompetens som krävs i sammanhanget.
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för
2005 (utg.omr.
14) angett att Statskontorets rapport är en utgångspunkt för
fortsatta insatser
för att förbättra arbetsgivarnas systematiska
arbetsmiljöarbete. Regeringen
kommer, efter samråd med AV, att överväga vilka åtgärder
rapporten kan ge
anledning till. I budgetpropositionen konstateras också att
vissa av förslagen
från Statskontoret har samband med andra utredningar och
dylikt, däribland
de ovannämnda utredningarna om översyn av vissa delar av AML
respektive
företagshälsovård, samt med Riksrevisionens rapport om
Arbetsmiljöverkets
tillsyn (se särskilt avsnitt nedan).
Som nämnts besökte arbetsmarknadsutskottet den 26 januari
2005 AV.
Vid besöket redovisade företrädare för verket synpunkter på
Statskontorets
utvärdering av SAM-föreskrifterna. Därvid uppgav man bl.a.
att ett arbete
hade påbörjats för att utveckla nya strategier för hur man
ska samarbeta med
parterna kring SAM. Det borde enligt AV:s generaldirektör
Kenth Pettersson
vara möjligt att genomföra SAM på olika sätt när
förutsättningarna skiljer sig
åt.
Utskottet anser att det är önskvärt med ett genomslag på
bred front ute i
arbetslivet av det synsätt som ska prägla ett systematiskt
arbetsmiljöarbete.
Det är positivt att regeringen har initierat en utvärdering
av AV:s insatser
rörande systematiskt arbetsmiljöarbete. Utskottet värdesätter
att regeringen
efter samråd med verket kommer att överväga åtgärder med
anledning av
Statskontorets rapport. Enligt utskottet är det önskvärt att
regeringen i lämp-
ligt sammanhang redovisar slutsatserna av dessa överväganden
för riksdagen.
När det gäller Centerpartiets motionsförslag om
arbetsmiljökompetens och
arbetsmiljöarbete i företaget vill utskottet peka på att
allmänna skyldigheter
när det gäller arbetsmiljöansvar regleras i 3 kap. AML. Där
sägs bl.a. att
arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma
en god ar-
betsmiljö och att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som
behövs för att
förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall.
Närmare be-
stämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
finns i lagens
6 kap.
I de tidigare nämnda föreskrifterna om systematiskt
arbetsmiljöarbete
(SAM) anges i 6 § att arbetsgivaren ska fördela uppgifter som
rör förebyg-
gande av risker i arbetet m.m. på en eller flera chefer,
arbetsledare eller andra
arbetstagare. Arbetsgivaren ska se till att personer som fått
sådana uppgifter
har tillräckliga kunskaper om
*       regler som har betydelse för arbetsmiljön,
*
*       fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som
innebär risker
för ohälsa och olycksfall,
*
*       åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall
samt
*
*       arbetsförhållanden som främjar en
tillfredsställande arbetsmiljö.
*
Arbetsgivaren ska också enligt 6 § i den aktuella
föreskriften se till att de som
får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett
väl fungerande
systematiskt arbetsmiljöarbete och enligt 7 § se till att
arbetstagarnas kunska-
per om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att
ohälsa och olycks-
fall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
uppnås.
Utskottet vill här också framhålla att det i arbetsgivarens
uppgifter enligt
SAM-föreskrifterna ingår att göra riskbedömningar och vidta
åtgärder med
anledning av dessa. Åtgärder för att uppnå en
tillfredsställande arbetsmiljö
ska vidtas. Sådana åtgärder som inte genomförs omedelbart ska
föras in i en
skriftlig handlingsplan. Varje år ska arbetsgivaren följa upp
det systematiska
arbetsmiljöarbetet och - som tidigare nämnts - skriftligen
dokumentera detta
om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.
I sammanhanget kan också påpekas att AV:s allmänna råd om
tillämp-
ningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i
fråga om SAM-
föreskrifternas 6 § anger att chefer och arbetsledande
personal har avgörande
betydelse för att arbetsförhållandena ska vara
tillfredsställande och för att
ohälsa och olycksfall ska förebyggas. De behöver därför
gedigna kunskaper
om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga
skador. Även i
fråga om arbetstagarnas kunskaper enligt föreskrifternas 7 §
lämnas kommen-
tarer i allmänna råd från AV. Där anges bl.a. att
arbetstagarna kan få kunska-
per om arbetsmiljön genom att delta i särskild utbildning och
genom att syssla
med arbetsmiljöfrågor i arbetet.
I SAM-föreskrifternas 12 § sägs att när kompetensen inom
den egna verk-
samheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet
eller för arbetet
med arbetsanpassning och rehabilitering, ska arbetsgivaren
anlita företagshäl-
sovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Denna ska
ha tillräcklig
kompetens och tillräckliga resurser samt vara av tillräcklig
omfattning. Här
bör framhållas att utskottet delar Kristdemokraternas
uppfattning i motion
2003/04:Sf397 att det är angeläget att arbetsgivare får
tillräckligt stöd av
Försäkringskassan i rehabiliteringsfrågor.
Det kan i sammanhanget nämnas att ett centralt avtal om
samverkan har
träffats mellan AV och dåvarande Riksförsäkringsverket
(numera Försäk-
ringskassan) för att identifiera arbetsgivare som inte
fullgör sina skyldigheter
rörande arbetsanpassning och rehabilitering. Avtalet innebär
att vardera myn-
digheten utifrån sitt uppdrag påverkar och ställer krav på
arbetsgivarna att
fullgöra sina lagstadgade uppgifter. Samverkansavtalet och
andra upplysning-
ar om samarbete mellan AV och Försäkringskassan redovisas i
en återrappor-
tering från AV till regeringen den 18 februari 2005 om
verkets tillsyn.
I anslutning till vad som sagts ovan vill utskottet påpeka
att frågan om det
bör införas ett bemyndigande för AV att meddela föreskrifter
om krav på
utbildning eller kompetens är föremål för överväganden i
utredningen (dir.
2004:91) om översyn av vissa delar av AML. Denna del av
utredningsupp-
draget berörs också i utskottets ställningstagande till
motionsförslag om sä-
kerhetsutbildning för personal i processindustrier senare i
betänkandet.
I fråga om arbetsgivarnas roll i arbetsmiljöarbetet och om
medverkan från de
anställdas sida sägs i SAM-föreskrifternas 4 § att
arbetsgivaren ska ge arbets-
tagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det
systematiska ar-
betsmiljöarbetet. AV anger i de allmänna råden om
tillämpningen av före-
skrifterna bl.a. att det är väsentligt att arbetsgivaren,
arbetstagarna och
skyddsombuden tillsammans avgör hur samverkan ska utformas.
Där sägs
också att samverkan i praktiken är en förutsättning för att
arbetsmiljöarbetet
ska bli effektivt. I fråga om kostnadsansvaret för
arbetsmiljöarbete framgår
det av förarbetena till AML (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1,
rskr.
1977/78:18) att en av grundtankarna bakom lagen är att
kostnaderna för ar-
betsmiljön är en del av produktionskostnaderna. Utskottet
återkommer senare
i betänkandet till frågor om kostnader för arbetsmiljöarbete.
Utskottet har som framgått ingen annan uppfattning om
arbetsgivarnas roll
i arbetsmiljöarbetet än vad som kommer till uttryck i
motionerna
2003/04:A356 (s) och 2003/04:A360 (s) liksom i gällande
regelverk enligt
ovan. Något uttalande därutöver kan inte anses påkallat. De
nämnda motio-
nerna avstyrks därför av utskottet.
I motioner föreslås kartläggning och forskning om strukturer
som styr den
enskilda arbetstagarens arbetssituation och möjligheterna att
förbättra denna
och att motverka ohälsa. Forskning med denna inriktning
bedrivs vid bl.a.
Arbetslivsinstitutet. Ett exempel utgör studien
Organisationens betydelse för
goda arbetsförhållanden (The Significance of Organisation for
Healthy
Work) som publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa 2004:13.
I sammanhanget finns också anledning att peka på att
Arbetslivsinstitutet
av regeringen fått ett uppdrag om kartläggning, forskning och
utveckling
inom området arbetsorganisation, såväl inom privat som inom
offentlig verk-
samhet. I detta uppdrag, som lämnas i regleringsbrevet för
2005, anges att
utvecklingen när det gäller ledarskap särskilt ska belysas.
Uppdraget ska
redovisas senast den 1 oktober 2006.
Ett annat uppdrag från regeringen till Arbetslivsinstitutet
är också av in-
tresse här. Institutet ska utveckla sin forsknings- och
utvecklingsverksamhet
om det moderna näringslivets sätt att organisera arbetet både
inom arbetsplat-
ser och mellan företag, nationellt och internationellt.
Syftet är att bidra till
sådana former av arbetsorganisation som främjar förnyelse och
värnar en god
arbetsmiljö samt tar till vara människors kompetens.
Uppdraget anges i Ar-
betslivsinstitutets regleringsbrev för 2005 och ska redovisas
senast den 1 mars
2006.
Utskottet ser positivt på att regeringen lämnat dessa
uppdrag till Arbets-
livsinstitutet och vill framhålla vikten av att såväl
kvinnors som mäns arbets-
miljö och arbetsorganisatoriska förhållanden blir belysta i
sammanhanget. Ett
aktuellt och gediget kunskapsunderlag är en förutsättning för
förbättringar av
arbetsmiljön.
Att kvinnors och mäns arbetsförhållanden uppvisar såväl
likheter som
skillnader är väl känt, likaså att arbetsförhållandena för
kvinnor och män kan
utvecklas i olika riktning och med olika stor hastighet. Om
detta finns infor-
mation bl.a. i SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003. Där
finns könsuppde-
lade uppgifter om bl.a. psykosocial arbetsmiljösituation och
upplevelse av
den egna arbetssituationen. I SCB:s Miljöräkenskapsrapport
2004:1 redovisas
sociala indikatorer uppdelade på branscher och kön, däribland
om förekoms-
ten av jäktiga och enformiga jobb.
Med vad som anförts ovan om systematiskt arbetsmiljöarbete
m.m. avstyr-
ker utskottet motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 2 (kd),
2003/04:A247 yr-
kandena 4-6 (c), 2003/04:A300 (s) och A261 yrkande 9 (c).
I ett par motioner läggs förslag fram om certifiering av
arbetsmiljö respektive
arbetsplatser.
Regeringen lämnade i mars 2002 ett uppdrag till AV att
utreda hur arbets-
miljöcertifiering av privata och offentliga arbetsgivares
verksamhet skulle
kunna utvecklas till att bli en faktor som bidrar till att
minska ohälsa och
olycksfall i arbetslivet.
I sina slutsatser med anledning av uppdraget (2003-03-31)
konstaterade
AV:
Organisationer som lämpar sig för arbetsmiljöcertifiering
är ?...? i första
hand de som uppfyller kraven i AFS 2001:1 (utskottets anm.:
här avses
föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete) och som
aktivt arbetar
med ledningssystemet för arbetsmiljön och/eller kan visa
synbara resultat
av detta arbete. Dessa utgjorde ca 25 % av de arbetsställen
som bedöm-
des av Arbetsmiljöverket år 2001.
För organisationer som inte påbörjat ett systematiskt
arbetsmiljöarbete
eller som bara har det "på pappret" måste ett mer eller
mindre omfattande
förarbete göras innan arbetsmiljöcertifieringen kan påbörjas.
Risken är därför uppenbar att de organisationer som har det
största
behovet av en arbetsmiljöcertifiering inte ansöker alls.
Resultatet av en
expanderad arbetsmiljöcertifiering med hjälp av ekonomiska
styrmedel
löper uppenbara risker att bli en stor utgiftspost med ett
svårbedömt och
kanske magert resultat.
AV konstaterade att kvaliteten på den befintliga frivilliga
arbetsmiljöcertifie-
ringen (se nedan) är hög och att sådan certifiering borde
medföra minskat
behov av myndighetstillsyn. Eftersom det arbetsmiljöarbete
som bedrivs i en
stor del av företagen och organisationerna i Sverige inte har
sådan kvalitet att
en arbetsmiljöcertifiering skulle kunna bli aktuell förordade
AV i sin avrap-
portering av uppdraget en kraftfull myndighetsinsats inriktad
på aktivering av
det systematiska arbetsmiljöarbetet.
När det gäller den frivilliga arbetsmiljöcertifieringen
finns sedan 1999
möjligheter för företag och offentliga förvaltningar att få
ledningssystem för
arbetsmiljö certifierade. Certifieringen görs av särskilda
ackrediteringsorgan
som av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll, bedömts
vara kompetenta att ombesörja certifiering och godkänts för
detta. I januari
2005 fanns enligt Swedac sju sådana ackrediterade organ.
Syftet med ledningssystem för arbetsmiljö är att åstadkomma
en bättre ar-
betsmiljö för de anställda. Certifiering bygger på användning
av en öppen och
allmänt tillgänglig kravspecifikation. I fråga om
ledningssystem för arbets-
miljö utgör arbetsmiljölagstiftningen och AV:s föreskrifter
om systematiskt
arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) grund för certifieringen
liksom de krav på
ordning och reda, organisation och erfarenhetsåterföring m.m.
som ställs i
ISO 14 001 och ISO 9001. Många företag väljer att integrera
flera olika led-
ningssystem, däribland ledningssystemet för arbetsmiljö, till
ett s.k. verksam-
hetssystem.
Certifiering av ledningssystemet för arbetsmiljö innebär
att ett ackrediterat
certifieringsorgan regelbundet granskar och kontrollerar att
företaget har ett
system som uppfyller ställda krav enligt bl.a. föreskrifterna
om systematiskt
arbetsmiljöarbete och att systemet används.
I de allmänna råd som är knutna till SAM-föreskrifterna
konstateras att ar-
betsgivare kan tillämpa frivilliga system för
kvalitetssäkring och miljöled-
ning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan, där det är
lämpligt, samordnas
med dessa system. Det betonas att det dock är viktigt att
arbetsmiljöfrågorna
får tillräcklig uppmärksamhet och utrymme även vid en
samordning. Det
gäller exempelvis frågor om belastningsergonomi, psykosociala
förhållanden
och arbetsanpassning och rehabilitering, sägs det i de
allmänna råden.
Enligt Swedac ökar intresset för ledningssystem för
arbetsmiljö. Ursprung-
ligen var det främst tillverkningsföretag som visade intresse
för sådan certifie-
ring, men intresset ökar nu också bland tjänsteföretag och
inom offentlig
verksamhet, exempelvis i kommunala bolag och förvaltningar.
Enligt vad
utskottet erfarit hade i juni 2004 sammanlagt 90 certifikat
utfärdats. I januari
2005 uppgick antalet till 125.
Arbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom den ovan
redovisade bedöm-
ningen av AV att de statliga insatserna i första hand bör
inriktas på aktivering
av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är dock enligt
utskottet av intresse
att inhämta närmare information om exempelvis erfarenheter av
den frivilliga
arbetsmiljöcertifieringen eller av olika former av
"kvalitetsstämpling" eller
godkännande liksom av utvecklingsarbete när det gäller
certifiering. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
2003/04:A247
yrkande 3 (c) och A234 (s).
Utskottet övergår nu till att behandla motionsförslag om
friskvård och lun-
chens betydelse.
I sitt förra betänkande om arbetsmiljöfrågor, betänkande
2002/03:AU5, re-
dovisade utskottet huvuddragen i slutsatserna från de s.k.
trepartssamtalen
mellan regeringen och arbetsmarknadens parter som avslutades
i december
2002. I den slutrapport från samtalen, Ett arbetsliv för alla,
som publicerades
i februari 2003 fanns förslag om bl.a. friskvård och
måltidsuppehåll.
I fråga om friskvård föreslogs i slutrapporten bl.a. en
översyn av skattereg-
lerna rörande friskvård. Dessa borde utökas till att avse
exempelvis massage
och andra åtgärder mot stress.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att förutsättningarna
för skattefri mo-
tion och annan friskvård för anställda har förtydligats och
förenklats genom
att vissa villkor för skattefriheten har slopats från den 1
januari 2004.
Det avgörande för skattefriheten är enligt de nya reglerna
att motionen och
friskvården riktar sig till hela personalen, är av enklare
slag och av mindre
värde samt att den inte får bytas mot kontant ersättning.
Exempel på skattefri
motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling,
racketsporter som
bordtennis, tennis, badminton eller squash och lagsporter som
volleyboll,
fotboll, handboll och bandy. Även friskvårdsaktiviteter som
t.ex. tai-chi, qi-
gong, kostrådgivning och information om stressrådgivning kan
vara skattefria
liksom enklare former av motionsdans. Arbetsgivare kan numera
också erbju-
da sina anställda massage som skattefri förmån.
Utskottet, som konstaterar att förutsättningarna för
friskvård för anställda
har förbättrats genom de nya skattereglerna, är inte berett
att ställa sig bakom
förslag om obligatorisk friskvård under arbetstid.
Lunchens betydelse och vikten av att motverka "dåliga
vanor" på arbets-
platsen berördes i rapporten Ett arbetsliv för alla. Där
konstaterades att tid för
återhämtning i form av kaffepauser, lunchraster och ledighet
är avgörande för
möjligheterna att klara ett mer pressande arbetsliv, och
frågor av denna karak-
tär bör enligt rapporten tas upp i arbetsmiljöarbetet.
Statens folkhälsoinstitut publicerade i oktober 2004
rapporten Hälsofräm-
jande arbete på arbetsplatser som är en systematisk
kunskapsöversikt om
effekter av hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.
Folkhälsoinstitutet har det övergripande ansvaret för
genomförande av
folkhälsopolitiken. Det övergripande målet för
folkhälsoarbetet är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
för hela befolk-
ningen.
Ett av tio s.k. målområden för folkhälsan avser
arbetsmiljön - ökad hälsa i
arbetslivet.
Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har på uppdrag av
regeringen ta-
git fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor
och ökad fysisk
aktivitet i befolkningen, Så kan hälsan i Sverige främjas och
övervikt före-
byggas - 79 samlade insatser för att vi ska äta bättre och
röra oss mer.
Bland de 79 förslagen till insatser återfinns bl.a. följande:
*       Riktlinjer för maten på arbetsplatsen ska utarbetas,
spridas och ut-
värderas.
*
*       Kriterier bör skapas för certifiering av
hälsofrämjande arbetsplatser
inkluderande kriterier för mat och fysisk aktivitet.
*
*       Förslag bör utvecklas om hur praktiska och
teoretiska kunskaper om
mat och fysisk aktivitet kan ingå som ett återkommande inslag
i de
arbetsmarknadspolitiska programmen.
*
Vid genomförandet av uppdraget har de båda ansvariga
myndigheterna sam-
rått med bl.a. AV och Arbetslivsinstitutet. Uppdraget
redovisades den 9 feb-
ruari 2005.
Med vad som anförts ovan om friskvård, raster och
måltidspauser avstyrks
motionerna 2003/04:A266 (s), 2003/04:A320 (s), 2003/04:A326
yrkandena 1
och 2 (s), 2003/04:A367 (mp) och A232 yrkandena 1-3 (s).
När det gäller krisstöd, vilket tas upp i motion
2003/04:Sf355, ska det på
arbetsplatserna finnas en beredskap för omhändertagande och
krisstöd enligt
AV:s föreskrifter Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7).
I föreskrifterna behandlas bl.a. information och stöd och
anpassning av ar-
betsförhållandena till den enskilde arbetstagarens
förutsättningar. Arbetsgiva-
rens skyldighet att ha beredskap för omhändertagande är
oberoende av om
behovet av krisstöd uppstått i eller utanför arbetet.
Utskottet konstaterar att gällande regler om krisstöd inte
bara omfattar ar-
betstagare inom den offentliga sektorn, vilket föreslagits i
den aktuella motio-
nen, utan alla arbetstagare. Motion 2003/04:Sf355 yrkande 1
(s) avstyrks av
utskottet.
Skyddsombudsverksamhet
För arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna är
samverkan mellan
parterna - centralt och lokalt - av avgörande betydelse.
Utskottet har ovan
redovisat bestämmelser i AML och SAM-föreskrifterna om sådan
samverkan.
Skyddsombudens verksamhet är av stor vikt i insatserna för
en bättre ar-
betsmiljö och den bör därför tas till vara och utvecklas. Som
framgår senare i
betänkandet har stödet via statsbudgeten till bl.a. regional
skyddsombuds-
verksamhet ökat de senaste åren.
Med anledning av Centerpartiets krav på att skyddsombudens
roll ska tyd-
liggöras och att de inte bara ska bevaka fysiska risker vill
utskottet poängtera
att det sistnämnda redan i dag framgår av 6 kap. 4 § AML där
det bl.a. sägs
att skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade
lokaler, anord-
ningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av
arbetsorganisation liksom vid
planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller
olycksfall.
Där anges också att skyddsombud ska delta vid upprättande av
vissa hand-
lingsplaner.
När det gäller motionsförslagen i övrigt om skyddsombudens
ställning, be-
fogenheter, tillträdesrätt och dylikt vill utskottet peka på
att det i den tidigare
nämnda översynen (dir. 2004:91) av vissa delar av AML ingår
att utreda
samverkansbestämmelserna i 6 kap. AML. Uppdraget gäller om
lagen bör ges
en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av utvecklingen
av samver-
kan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna, t.ex. om
bestämmelserna om
skyddsombud och skyddskommitté bör utvidgas till att omfatta
nya befatt-
ningshavare och organ med motsvarande uppgifter eller om
förändringar bör
göras i fråga om de regionala skyddsombudens roll och
uppgifter. I direktiven
sägs att de förändringar som föreslås inte sammantaget får
leda till försämring
av rättigheter och inflytande för skyddsombud och övriga
fackliga företrädare
eller andra arbetstagare.
Utöver det uppdrag som direkt angivits i
utredningsdirektiven står det ut-
redaren fritt att också lämna andra förslag till
författningsändringar eller
åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.
Utskottet är inte berett att föreslå något tillkännagivande
med anledning av
förslagen om skyddsombudsverksamhet i motionerna 2003/04:A206
(s),
2003/04:A247 yrkandena 9 och 10 (c), 2003/04:A261 (v),
2003/04:A269 (s),
2003/04:A353 (s), A206 yrkandena 1-4 (s), A274 (s) och A329
yrkande 1 (s).
Motionerna avstyrks således.
I motion A230 (s) behandlas frågor om skyddsombudsverksamhet
på arbets-
platser med flera arbetsgivare.
Frågor om samordningsansvar vid arbetsställen där flera
arbetsgivare är
verksamma ska behandlas av den nyss nämnda utredningen om
översyn av
vissa delar av AML.
I 3 kap. 7 § AML finns regler om särskilt s.k.
samordningsansvar dels på
en byggplats där flera företag är verksamma, dels på ett fast
driftställe (t.ex.
en skola eller en fabrik) där arbete utförs av flera företag.
Reglerna om vilket
företag som ska ha samordningsansvaret är olika. Det har i
praktiken visat sig
svårt att dra en klar gräns mellan de båda fallen, t.ex. när
det gäller ombygg-
nad på ett befintligt arbetsställe. Oklarhet om hur reglerna
ska tolkas har
också funnits när det gäller arbetsställen med stor
geografisk utsträckning.
I den pågående översynen ska utredaren se över reglerna om
samordnings-
ansvar vid ombyggnad på befintliga arbetsställen och på
arbetsställen med
stor geografisk utsträckning i syfte att om möjligt finna en
tydligare och mer
ändamålsenlig utformning av lagen. Med anledning av förslaget
i motion
A230 vill utskottet peka på att det enligt
utredningsdirektiven - som nyss
nämnts - står utredaren fritt att, utöver de uppdrag som
uttryckligen anges i
direktiven, lämna förslag till författningsändringar och
andra förslag som
uppdraget kan ge anledning till. Motion A230 (s) avstyrks med
hänvisning till
pågående utredningsarbete.
Särskilda former för arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag
föreslås i motion
A367 (s).
Utskottet vill här erinra om att bestämmelser om
skyddsansvaret för den
som hyr in arbetskraft återfinns i 3 kap. 12 § andra stycket
AML. Ansvaret
gäller när en arbetsgivare mot ersättning ställer arbetskraft,
som är anställd
hos honom, till en beställares förfogande för att utföra
arbete som hör till
beställarens verksamhet. Beställaren disponerar då över
arbetskraften och
utövar den direkta arbetsledningen. Uthyraren, som
fortfarande är arbetsgiva-
re, har visserligen arbetsgivaransvaret men detta räcker inte
eftersom arbets-
givaren har svårt att påverka förhållandena. Han har också en
skyldighet att ta
reda på hur arbetsmiljön är på den plats dit han sänder sina
arbetstagare. I
praktiken kan detta dock vara svårt att göra på ett bra sätt,
konstaterar AV i
skriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i lydelse från den
1 juli 2004.
För det arbete som utförs hos inhyraren har denne fått ett
ansvar som i stort
motsvarar arbetsgivarens ansvar. Han ska således vidta samma
skyddsåtgär-
der som han skulle ha varit skyldig att vidta för anställd
personal. Detta an-
svar gäller oberoende av om uthyrningen sker för kortare
eller längre tid.
Däremot omfattar ansvaret inte långsiktiga åtgärder som
rehabilitering. För
dessa svarar arbetsgivaren ensam.
Den som anlitar inhyrd personal är skyldig att - i fråga om
det arbete som
inhyrningen gäller - följa föreskrifterna om systematiskt
arbetsmiljöarbete.
Det kan exempelvis gälla att undersöka arbetsförhållandena,
bedöma risker,
vidta åtgärder och ge instruktioner. Detta framgår av AV:s
föreskrifter om
systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (AFS 2001:1).
I AV:s allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om
systematiskt
arbetsmiljöarbete konstateras att den arbetsgivare som hyr ut
arbetskraft inte
kan bestämma över platsen för arbetet och inte heller över de
lokaler och
maskiner som finns där. Det är därför enligt föreskrifterna
viktigt att arbetsgi-
varen noga planerar och följer upp arbetet. Det kan gälla
valet av arbetsplats,
arbetsuppgifter och arbetstid samt summering av
erfarenheterna från uthyr-
ningen.
Vidare sägs i SAM-föreskrifterna att den som hyr ut
arbetskraft bör vara
uppmärksam på den anställdes totala fysiska och psykiska
belastning när han
eller hon hyrs ut till olika ställen. Den arbetsgivare som
hyr ut arbetskraft har
kvar sitt ansvar för de anställda och är skyldig att
genomföra långsiktiga
arbetsmiljöåtgärder exempelvis i fråga om utbildning och
rehabilitering.
Med anledning av det aktuella motionsförslaget vill
utskottet också peka
på att det i direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om
översyn av vissa delar
av AML konstateras att det i tillsynen visat sig att
kommunikationen mellan
inhyrare av personal och uthyrare (t.ex. bemanningsföretag)
ofta brister. Detta
kan leda till att det blir svårt för uthyraren att bl.a.
bedöma vilken utbildning
och kompetens som behövs för ett visst arbete med hänsyn till
riskerna. Det
måste undvikas att bristande kommunikation mellan inhyrare
och uthyrare
leder till olycksfall eller ohälsa för den berörda personalen.
Det är därför
enligt utredningsdirektiven viktigt att utreda om en
komplettering av AML
behövs när det gäller inhyrarens skyldighet att informera om
risker i verk-
samheten. Utskottet har vidare noterat att det i det aktuella
utredningsuppdra-
get ingår att behandla frågor om effektivisering av
sanktionssystem mot mig-
rerande företag, dvs. företag som bedriver verksamhet i
Sverige utan att ha
sitt säte här.
I detta sammanhang kan nämnas att arbetsmiljöfrågor är ett
av de områden
som diskuterats i en särskild arbetsgrupp om anställning i
bemanningsföretag
som varit verksam i Regeringskansliet. I arbetsgruppen, som
redovisade sitt
uppdrag den 14 september 2004, ingick företrädare för
Näringsdepartementet,
arbetsmarknadens parter och bemanningsbranschen. Enligt
uppgift till utskot-
tet kommer bl.a. arbetet i denna grupp att ligga till grund
för en skrivelse till
riksdagen i april 2005 om bemanningsföretag.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker
utskottet motion
A367 (s).
Särskilda arbetsmiljöfrågor
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motioner om personlig
skyddsutrustning,
buller, elektromagnetiska fält, kemiska arbetsmiljörisker,
arbetsför-
hållanden i samband med au pair-arbete och yrkesförares
arbetsmil-
jö m.m. Samtliga motioner avstyrks. Jämför reservationerna 6
(c), 7
(mp), 8 (mp), 9 (v, mp), 10 (v) och 11 (c) och särskilt
yttrande (kd).
Personlig skyddsutrustning
Motion
Centerpartiet begär i motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16
att arbetsgi-
vare ska ansvara för att behovs- och projektanställda och
uppdragstagare har
tillgång till personlig skyddsutrustning som är utformad
efter deras behov och
förutsättningar. Vidare begär partiet att regeringen
initierar en översyn av
under vilka förhållanden skyddsutrustning testas.
Utskottets ställningstagande
Likalydande motionsförslag från Centerpartiet om personlig
skyddsutrustning
behandlades i betänkande 2002/03:AU5 (s. 22-23) där utskottet
redovisade
bl.a. uppgifter om gällande föreskrifter på området samt om
pågående stan-
dardiseringsarbete och testning av skyddsutrustning.
Utskottet upprepar sitt konstaterande i betänkande
2002/03:AU5 att gäl-
lande regler redan tillgodoser Centerpartiets ovannämnda krav
om arbetsgiva-
res ansvar för personlig skyddsutrustning för behovs- och
projektanställda
och uppdragstagare.
I föreskrifterna om användning av personlig
skyddsutrustning (AFS
2001:3) jämställs med arbetsgivare bl.a. den som anlitar
inhyrd arbetskraft för
att utföra arbete i sin verksamhet. Gemensamma skyddsåtgärder
prioriteras
framför individinriktade. Personlig skyddsutrustning ska
användas när risken
inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom
allmänna teknis-
ka skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder.
Närmare uppgifter om
hur personlig skyddsutrustning ska utprovas och väljas finns
i AV:s allmänna
råd om tillämpningen av föreskrifterna.
Också när det gäller frågan om testning av skyddsutrustning
redovisade ut-
skottet i betänkande 2002/03:AU5 en rad uppgifter, bl.a. om
pågående stan-
dardiseringsarbete. Enligt vad utskottet erfarit från AV är
delar av detta nu
slutfört. Det gäller bl.a. studier om fysiologiska aspekter
på andningsskydd
där slutresultaten av arbetet har publicerats och dessa i
nästa steg ska ligga till
grund för enhetliga krav på utformningen av produkterna.
Andningsskydd ska
exempelvis klara hårdare krav och högre luftflöden än vad som
är fallet i dag.
En utgångspunkt för standardiseringsarbetet, vare sig det
handlar om nya
standarder eller revidering av existerande sådana, är att
personlig skyddsut-
rustning ska vara lätt att använda och innebära så små
begränsningar som
möjligt i olika arbetssituationer liksom att utrustningen
smidigt ska kunna
anpassas till den enskilda arbetstagarens personliga
förutsättningar.
Utskottet anser att några ytterligare åtgärder inte kan
anses påkallade var-
för motion 2003/04:A247 yrkandena 15 och 16 (c) avstyrks.
Buller
Motioner
I Centerpartiets motion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18
föreslås ett pro-
gram för bullerdämpande åtgärder i lokaler som används för
offentlig verk-
samhet. Regler bör införas i AML för att skapa bättre villkor
för de hörsel-
skadade i samhället och på arbetsplatserna.
Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion
2003/04:Bo219 yrkande 5 sänkta gränsvärden för buller i
fabriksmiljö. I
motion Bo251 yrkande 5 framförs motsvarande förslag av Barbro
Feltzing
m.fl. (mp).
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motionsförslagen om buller kan nämnas att
arbetsmark-
nadsutskottet i betänkande 2002/03:AU5 behandlade förslag på
detta tema,
däribland om buller i fabriksmiljö. Där redovisades
huvuddragen i EU:s bul-
lerdirektiv från 2003 (2003/10/EG). Utskottet konstaterade
att det nya direkti-
vet på de flesta punkter innebär en skärpning av kraven
jämfört med EU:s
bullerdirektiv från 1986. I huvudsak innebär skärpningarna
att det högre s.k.
insatsvärdet sänkts från 90 dB(A) till 85 dB(A) och det lägre
insatsvärdet från
85 dB(A) till 80 dB(A). I fråga om hörselkontroll gäller dock
nivån 85 dB(A)
i likhet med tidigare.
Det nya EU-direktivet innefattar också ett gränsvärde med
krav på ome-
delbara åtgärder, vilket inte fanns tidigare. Som mest
tillåts en exponering på
87 dB(A) mot tidigare 90 dB(A). Det nya direktivet omfattar
även sjö- och
luftfart, vilka var undantagna i 1986 års direktiv. EU:s nya
bullerdirektiv ska
nu genomföras i Sverige.
Inom AV är arbetet med att revidera de nuvarande svenska
bullerföreskrif-
terna inne i en slutfas. Ett förslag till nya föreskrifter
har remissbehandlats.
Förslaget innebär, enligt vad utskottet inhämtat, vissa
skärpningar av kraven
beträffande hörselskadligt buller jämfört med nuvarande
bullerföreskrifter.
Bland annat har krav på information och tillgång till
hörselskydd vid en dag-
lig bullerexponering på 80 decibel tillkommit. Kraven
uttrycks mer detaljerat
än i dag när det gäller riskbedömning, mätning, åtgärder,
hörselkontroller,
samverkan samt information och utbildning.
När det gäller situationen för hörselskadade i arbetslivet
har de allmänna
råd som är knutna till bullerföreskrifterna utökats med
avsnitt som behandlar
talkommunikation och de speciella hänsyn som behöver tas till
hörselskadade
arbetstagare. I samband med riskbedömning och anpassning av
åtgärder har
även nya regler tillkommit beträffande arbetstagare som kan
vara särskilt
känsliga för buller.
Enligt vad utskottet erfarit har vissa kompletteringar
gjorts av föreskrifts-
förslaget till följd av synpunkter som lämnats av
remissinstanserna. Det gäller
bl.a. kommentarer till paragrafer om hörselskydd, information
och utbildning
samt hörselundersökning som kompletterats på grundval av
remissynpunkter
från Hörselskadades riksförbund (HRF). HRF:s skrift
Hörselskadade i arbets-
livet (se nedan) ingår i en litteraturlista som är knuten
till föreskriftsförslaget.
Enligt AV:s tidsplan ska verkets styrelse under våren 2005
ta ställning till
förslaget om nya bullerföreskrifter.
Den nyss nämnda skriften Hörselskadade i arbetslivet riktas
till arbetsgi-
vare, företagshälsovård, skyddsombud och andra fackliga ombud.
Den inne-
håller grundläggande fakta och praktiska råd om bra
arbetsmiljö för hörsel-
skadade och syftar till att underlätta arbetet med att ta itu
med hörselhindren
ute på arbetsplatserna. I skriftens inledande del sägs att om
hörselfrågorna
görs till en självklar del av arbetsmiljöarbetet så innebär
det inte bara ett stort
lyft för en halv miljon hörselskadade arbetstagare, utan
också att det skapas
en bra hörmiljö som leder till ett bättre arbetsliv för alla.
Utskottet vill under-
stryka detta konstaterande.
En särskild kampanj mot buller i arbetslivet är enligt AV
inplanerad att äga
rum under vecka 43 i anslutning till EU:s bullerår 2005.
Enligt de förberedel-
ser för kampanjveckan som för närvarande pågår inom AV kommer
verkets
samtliga distrikt att delta och sammantaget genomföra ca 2
000 inspektioner,
företrädesvis inriktade på hörselskadande buller i
industriella miljöer.
När det gäller frågan om buller också i lokaler som inte är
arbetslokaler -
vilket berörs i Centerpartiets motion - vill utskottet peka
på att en särskild
utredare tillkallats (dir. 2004:16) för att föreslå nya
delmål till det nationella
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel
och buller
inomhus. Utredaren ska i samarbete med berörda myndigheter
redovisa brister
i nuvarande regelsystem avseende bl.a. tillämpnings- och
tillsynsvägledning
beträffande bullerförhållandena i inomhusmiljön och lämna
förslag till för-
ändringar. I utredarens uppdrag ingår också att föreslå
delmål för buller i
inomhusmiljön och lämna förslag till lämpliga
kostnadseffektiva åtgärder för
att uppnå delmålen och ange målgrupper för åtgärderna.
Utredningsuppdraget
ska avrapporteras senast den 1 juni 2005.
Här kan även nämnas att Socialstyrelsen givit ut allmänna
råd om buller
inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Myndigheten
arbetar för när-
varande med en revidering av dessa. De nya råden innebär att
standardiserade
mätmetoder ska användas. En mätmetod har tagits fram av
Sveriges prov-
nings- och forskningsinstitut (SP). Kommunala kontrollanter
kommer att
utbildas för att kunna göra mätningar.
En utvärdering har nyligen gjorts av om regelverket kring
höga ljudnivåer
på diskotek och konserter ger avsedd effekt. Utvärderingen
har gjorts av
Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Slutrapporten
bereds för närvaran-
de i Regeringskansliet.
Under 2005 deltar 108 kommuner i ett nationellt
tillsynsprojekt som
genomförs under ledning av Socialstyrelsen och som rör höga
ljudnivåer från
musik, bl.a. på diskotek, konserter och gym.
Med hänvisning till vad som anförts ovan om pågående
föreskrifts- och
översynsarbete kan något initiativ inte anses påkallat.
Utskottet avstyrker
motionerna 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 (c),
2003/04:Bo219 yrkande
5 (mp) och Bo251 yrkande 5 (mp).
Elektromagnetiska fält
Motioner
Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp) förespråkar i motion
2003/04:A282
yrkandena 1-3 att man på arbetsplatser där det förekommer
elektromagnetis-
ka fält använder försiktighetsprincipen. Undersökningar och
forskning visar
enligt motionärerna på risker för hjärntumörer och cancer.
Mot denna bak-
grund bör gränsvärden för elektromagnetiska fält tas fram och
anges för spår-
vagnsförare och lokförare. Likaså krävs ökad forskning om
hälsoeffekter från
starka elektromagnetiska fält.
Enligt motion MJ509 yrkande 12 av Lotta Hedström (mp) behövs
ett förenk-
lat förfarande för sanering av elektromiljön på arbetsplatser
och sjukhus lik-
som hos myndigheter och i offentlig miljö. Motionären anser
att den samlade
strålningsmiljön på arbetsplatserna utgör ett växande
miljöproblem. Det be-
hövs en sanering så att strålnings- och elkänsliga personer
kan arbeta vidare
samtidigt som miljön för alla förbättras.
Bakgrund
Människan exponeras kontinuerligt för elektriska och
magnetiska fält. Det
kan vara fält som finns naturligt i omgivningen, t.ex.
statiska fält som jordens
magnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i
samband med teknisk
utrustning, t.ex. fält med frekvenser som används för radio-
och TV-
sändningar och mobil telekommunikation. Detta konstateras i
Statens strål-
skyddsinstituts (SSI) rapport (2004:9) SSI:s roll i
folkhälsoarbetet.
Inom arbetslivet förekommer enligt AV elektromagnetiska
fält på ett stort
antal områden. Det gäller exempelvis inom
tillverkningsindustri (t.ex. vid
plåtsvetsning, plastsvetsning, härdning och smältning av
metaller), inom
sjukvården (MRI-utrustning, t.ex. magnetkamera, diatermi) och
vid arbete
med kommunikationsutrustning (telekom, radar).
Med elektromagnetiska fält avses enligt den nyssnämnda SSI-
rapporten
det elektromagnetiska spektrumet upp till infrarött ljus (0-
300 GHz). Många
produkter ger upphov till elektromagnetiska fält, och de
finns numera i nästan
alla miljöer. Kraftledningar omges av elektriska och
magnetiska fält, liksom
elektriska ledningar i hemmet och larmbågar i butiker. Radio-
och TV-
sändare, mobiltelefoner, basstationer för mobiltelefoni och
mikrovågsugnar
avger alla radiofrekventa fält. Mikrovågor av samma typ som i
mikrovågsug-
nar används även för att torka ut vattenskador i byggnader.
SSI har i allmänna råd angivit referensvärden för
allmänhetens exponering
för elektromagnetiska fält. Sådana fält ger upphov till icke-
joniserande strål-
ning som vid mycket starka fält (långt högre än de
referensvärden som fast-
ställts av SSI) kan orsaka akuta skador.
SSI:s allmänna råd baseras på riktlinjer från den
internationella strål-
skyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP).
SSI uppger att
det är ytterst ovanligt att strålningsnivåerna till
allmänheten från elektromag-
netiska fält överstiger ICNIRP:s riktlinjer. Vanligtvis
ligger nivåerna långt
under riktlinjerna.
Enligt uppgift från AV anses ICNIRP:s riktlinjer vara de
bäst underbyggda
som finns att tillgå. De värden som detta internationella
organ anger används
av olika nationella och internationella standardiseringsorgan,
av Världshälso-
organisationen (WHO) och EU liksom av nationella myndigheter.
För långvarig exponering för svaga magnetfält (t.ex.
kraftledningar) anger
SSI att det har kunnat påvisas en mycket liten, men dock
påvisbar, förhöjning
av risk för cancer. Det gäller barnleukemi som är en form av
blodcancer. I
fråga om cancer hos vuxna har man, när resultaten av olika
studier vägts
samman, inte funnit någon överrisk. Det finns ingen
förklaring till vilka me-
kanismer som skulle kunna ge upphov till cancer från den
typen av strålning.
Ett samband kan dock inte uteslutas, och fem svenska
myndigheter har därför
enats om en form av vägledande försiktighetsprincip för
lågfrekventa elekt-
riska och magnetiska fält. Denna princip benämns ibland
välbetänkt undvi-
kande efter det engelska begreppet Prudent Avoidance.
Principen innebär att
långvarigt förhöjd exponering för lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält
bör undvikas där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt.
(Principen redo-
visades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU5
Arbetsmiljö och
berörs även nedan.)
Det finns enligt den ovannämnda SSI-rapporten inga
vetenskapliga bevis
för att exponering för radiovågor och mobil telekommunikation
skulle kunna
orsaka skadliga hälsoeffekter så länge gällande
referensvärden inte
överskrids. Det finns dock fortfarande en viss vetenskaplig
osäkerhet, framför
allt när det gäller eventuella sena skador. För t.ex.
mobiltelefoni har tekniken
hittills använts under för kort tid för att långtidseffekter
helt ska kunna uteslu-
tas.
När det gäller mobiltelefoner och hälsa publicerade SSI den
14 januari
2005 på sin hemsida uppgifter om en rapport från SSI:s
brittiska motsvarig-
het, National Radiological Protection Board (NRPB). I den
brittiska rapporten
sammanfattas i fråga om mobiltelefoni uppgifter om forskning,
hälsorisker,
allmänhetens oro och informationsfrågor. NRPB upprepar
slutsatser som
drogs också 2000, nämligen att en försiktig attityd bör intas
i fråga om mobil-
telefoni. Enligt SSI ligger denna uppfattning om försiktighet
väl i linje med
vad som SSI och motsvarande myndigheter i de övriga nordiska
länderna har
uttalat i gemensamma dokument.
I fråga om SSI:s respektive AV:s roll i frågor om strålning
kan följande
sägas. SSI:s ansvarsområde avser frågor om allmänhetens
exponering för
strålning medan AV ansvarar för att de som yrkesmässigt
exponeras för strål-
ning inte utsätts för sådana risker att det föreligger risk
för ohälsa. Strål-
skyddslagen och AML gäller parallellt vad avser strålskydd.
För området joniserande strålning har SSI utfärdat ett
stort antal föreskrif-
ter. Inom detta område utför AV nästan ingen tillsyn alls,
utan AML:s all-
männa bestämmelser fylls i av SSI:s föreskrifter. Inom
området icke-
joniserande strålning är gränsdragningen inte fullt lika
tydlig. Här har SSI i
stor utsträckning riktat sin verksamhet mot allmänheten medan
AV:s insatser
avser arbetstagare.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet har tidigare behandlat motionsförslag
med samma
innebörd som i den nu aktuella motion 2003/04:A282 (mp) som
bl.a. tar upp
frågan om tillämpningen av en försiktighetsprincip (se även
ovan i detta be-
tänkande).
Av betänkande 2002/03:AU5 från mars 2003 framgår att
utskottet delade
motionärernas uppfattning att försiktighetsprincipen ska
tillämpas på arbets-
platser där det förekommer elektromagnetiska fält. Det är,
framhöll utskottet,
en inställning som också kommit till uttryck i en vägledning
om hälsorisker
och elektromagnetiska fält som utarbetats i en arbetsgrupp
med företrädare
för Statens strålskyddsinstitut, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen
och dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (numera
Arbetsmiljöverket). Vägled-
ningen benämns Myndigheternas försiktighetsprincip om
lågfrekventa elekt-
riska och magnetiska fält.
Försiktighetsprincipen formulerades innan miljöbalken
(1998:808) trädde i
kraft 1999. Enligt vad utskottet erfarit håller den nämnda
arbetsgruppen för
närvarande på med en översyn av försiktighetsprincipen om
elektriska och
magnetiska fält så att den ska stämma överens med den
försiktighetsprincip
som anges i 2 kap. 3 § miljöbalken. I gruppen ingår numera
även företrädare
för Post- och telestyrelsen.
I detta sammanhang kan nämnas att en ändring har genomförts
i
3 kap. 2 § AML (prop. 2001/02:145, bet. 2001/02:AU9, rskr.
2001/02:282)
som innebär att när arbetsgivaren vidtar förebyggande
åtgärder ska en ut-
gångspunkt vara att allt som kan leda till ohälsa eller
olycksfall ska ändras
eller ersättas så att risken för sådant undanröjs. Den nya
lydelsen trädde i kraft
den 1 augusti 2002 och var föranledd av ett s.k. motiverat
yttrande från Euro-
peiska kommissionen om Sveriges genomförande av ett EG-
direktiv. Arbets-
givaren ska också se till att endast arbetstagare som har
fått tillräckliga in-
struktioner får tillträde till områden där det finns en
påtaglig risk för ohälsa
eller olycksfall.
Riksdagen fastslog våren 2003 mål för folkhälsan (bet.
2002/03:SoU7,
rskr. 2002/03:145). Ett av de tio delmål för folkhälsan som
beslutades är
formulerat på följande sätt:
Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt
kartläggas och
nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana
eventuella risker
identifieras.
SSI anser sig ha en viktig uppgift i att följa kunskapsläget
beträffande hälso-
effekter och vid behov vidta åtgärder. Institutet följer
kunskapsläget framför
allt genom sitt vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält
som tillsattes 2002
och som består av framstående internationella experter. Rådet
rapporterar
årligen till generaldirektören om elektromagnetiska fält och
hälsa. Den senas-
te årsrapporten överlämnades den 22 december 2004. Rapporten,
som finns
tillgänglig på SSI:s hemsida, kommer enligt institutet att
studeras och diskute-
ras ingående.
När det gäller AV:s bedömning av risker förknippade med
elektromagne-
tiska fält kan nämnas att denna fråga tas upp i bl.a. en
konsekvensutredning
till föreskrifter från AV om medicinska kontroller i
arbetslivet som beslutades
av verkets styrelse den 17 februari 2005.
I konsekvensutredningen sägs följande om elektromagnetiska
fält:
Elektromagnetiska fält kan, om fältstyrkorna är tillräckligt
höga, ge upp-
hov till uppvärmning av kroppsvävnader (högre frekvenser,
över 100
kHz) samt symtom från nervsystemet i form av övergående
muskelryck-
ningar (frekvenser lägre än 100 kHz). Internationellt
överenskomna
gränsvärden skyddar mot dessa effekter. Vissa arbeten kan ge
expone-
ringar som överskrider gränsvärden. Exempel på sådana arbeten
är arbete
med svetsutrustning, diatermi samt arbete nära antenner och
radarutrust-
ning. Personer med implantat i metall eller med pacemaker kan
behöva
skyddas mot exponeringar för starka elektromagnetiska fält.
Hälsorisker vid långtidsexponering för lågfrekventa
elektromagnetiska
fält är omdiskuterade. Det finns studier som talar för
samband med can-
cer, främst leukemi och hjärntumörer eller med utveckling av
demens.
Men flertalet publicerade studier anses tala emot sådana
samband. Sam-
tidigt är befolkningens exponering för vissa typer av fält
alltför kort för
att frågan skall kunna avgöras med full säkerhet. Det är
möjligt att redu-
cera exponeringen för strålning (mikrovågor) från
mobiltelefoner mot
huvudet 50-100 ggr (till 1/50-1/100) genom att använda s.k.
handsfree-
utrustning i stället för att hålla telefonen mot örat.
Några rekommendationer om meningsfulla riktade
hälsokontroller av
exponerade för elektromagnetiska fält kan inte ges i
dagsläget. Personer
som känner besvär i närheten av elektrisk utrustning, "el-
känslighet", bör
utredas medicinskt bland annat för att utesluta andra
behandlingsbara
sjukdomar.
Som framgått föreslås i motion 2003/04:A282 (mp) särskilda
gränsvärden för
elektromagnetiska fält avseende vissa yrkesgrupper. Enligt AV
finns inga skäl
för att ange olika gränsvärden för skilda yrkesgrupper.
Rapporter som indike-
rar ett samband mellan kromosomförändringar hos exempelvis
lokförare har
inte bekräftats av senare studier. I fråga om behovet av
forskning, vilket tas
upp i samma motion, anser medicinsk expertis inom AV att ett
bättre kun-
skapsunderlag behövs främst för att få en bättre
grundläggande förståelse för
hur elektromagnetiska fält växelverkar med våra kroppar.
Med anledning av motion MJ509 (mp) bör återigen framhållas
att utskottet
delar AV:s uppfattning att den av myndigheterna antagna
försiktighetsprinci-
pen bör tillämpas.
Att vidta mer långtgående åtgärder än så för att minimera
elektromagnetis-
ka fält på en arbetsplats och komma ned till värden som
ligger långt under
vad som kan betraktas som normalt är dock enligt AV inget som
reservations-
löst kan rekommenderas. Besvär av den karaktär som
rapporteras vid elkäns-
lighet kan nämligen uppkomma till följd av en rad olika
påfrestningar av
såväl fysisk art (temperaturförhållanden, irriterande damm,
giftiga gaser,
fysisk belastning) som av psykologisk karaktär (oro, stress).
Personer med
sådana besvär bör därför enligt medicinsk expertis inom AV i
första hand få
individuellt anpassad hjälp med eventuell sanering av
arbetsmiljön med avse-
ende på alla dessa faktorer, en medicinsk bedömning för att
inte förbise alter-
nativa förklaringar till besvären samt olika personliga
stödåtgärder som inne-
fattar största respekt för den drabbades situation.
I detta sammanhang kan också nämnas att Forskningsrådet för
arbetsliv
och socialvetenskap (FAS) av regeringen fått i uppdrag att
bevaka forskning
om elöverkänslighet. Inom ramen för detta uppdrag ska rådet
vartannat år
dokumentera och rapportera om kunskapsläget. Den senaste
rapporten,
Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av
elektromagnetiska fält,
lämnades i januari 2005. Rapporten finns publicerad på FAS
hemsida.
Utifrån vad som redovisats i detta betänkande drar
utskottet slutsatsen att
betydande nationell och internationell uppmärksamhet ägnas åt
att kartlägga
förekomsten av risker med elektromagnetiska fält liksom åt
forskning på
området. Utskottet konstaterar att försiktighetsprincipen
innebär att nödvän-
diga åtgärder ska vidtas i takt med att eventuella risker
identifieras. Motioner-
na 2003/04:A282 yrkandena 1-3 (mp) och MJ509 yrkande 12 (mp)
avstyrks
av utskottet.
Isocyanater
Motioner
Vänsterpartiet efterfrågar i motion 2003/04:A205 yrkandena 1
och 2 en kart-
läggning av forskningsläget beträffande isocyanater i Sverige
och omvärlden
och en återredovisning till riksdagen av resultaten av
kartläggningen. En
nationell samordnare för isocyanatforskningen bör utses och
årligen rapporte-
ra om forskningsläget.
I motion A299 yrkandena 1-3 anser Sven-Erik Sjöstrand m.fl.
(v) att AV bör
få i uppdrag att ta fram underlag till gränsvärden för små
partikelburna isocy-
anater. En förändrad syn på partikelburna isocyanater måste
komma till ut-
tryck i form av ändrad lagstiftning. Ackumulation i kroppen
måste mätas. AV
måste också få i uppdrag att revidera härdplastföreskrifterna
så att dessa beak-
tar kraven på enhetliga mätmetoder samt avskilda
arbetsplatser med under-
tryck i samband med exponering för isocyanater i verkstäder.
Motionärerna
anser också att en ny strategi bör utarbetas för hur
problemen kring använd-
ningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.
Bakgrund
Isocyanater är en grupp kemiska ämnen som används i stora
volymer och
inom många branscher. De används vid framställning av
polyuretanplaster
(skum, färg, lack, lim). Sådana plaster används i t.ex.
möbler, bilinredningar
och elektronikvaror. Det är vid tillverkning eller vid stark
uppvärmning av
sådana plaster som exponering kan ske.
Isocyanater medför allvarliga hälsomässiga risker i form av
bl.a. risk för
sensibilisering (besvär till följd av överkänslighet) och
allergi. Hälsoriskerna
uppkommer framför allt vid inandning i form av ånga, damm
eller dimma.
Inandning kan orsaka slemhinneirritation med symtom som
liknar astma eller
luftrörskatarr samt försämrad lungfunktion. Isocyanater kan
också verka
irriterande på ögon, hud och andningsvägar. Isocyanatastma,
som tillsammans
med mjöldammsastma utgör de dominerande formerna av
yrkesastma, är ofta
långvarigt bestående.
Forskning om isocyanater bedrivs vid flera olika svenska
institutioner och
forskningsinstitut. I korthet har forskningen enligt uppgift
från AV haft föl-
jande huvudinriktning. Vid Yrkes- och miljömedicinska
kliniken i Lund har
den huvudsakligen koncentrerats kring olika biologiska
effekter och hur ex-
ponering för diisocyanater ska kunna påvisas genom
provtagning av blod och
urin. Vid Stockholms universitet har forskningen framför allt
avsett utveck-
ling av analytiska metoder och provtagning där
metodutvecklingen främst
utförts vid universitetets filial i Hässleholm. Vid
Arbetslivsinstitutet i Norr
(Umeå) har arbetet inriktats på att ta fram ändamålsenlig
utrustning för fält-
mässig provtagning. Vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken
vid Universi-
tetssjukhuset i Örebro har man under det senaste året
kartlagt sambandet
mellan exponering för s.k. monoisocyanater inom
gjuteribranschen och sjuk-
domsbesvär till följd av detta. Vid Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI) i
Umeå har djurexperimentell forskning utförts för att
kartlägga biologiska
effekter av isocyansyra.
Enligt AV har all ovannämnd forskning utgjort ett
värdefullt underlag för
AV och kompletterat de kunskaper om isocyanater som verket
inhämtat från
andra källor. På flertalet forskningsområden rörande
isocyanater behövs en-
ligt AV ytterligare insatser. Det gäller exempelvis
utvecklande av användbara
exponeringsprovtagare för fältbruk, kunskaper om sambandet
mellan expone-
ring och sjukdom och, i fråga om lågmolekylära
monoisocyanater, kunskaper
om samband mellan exponering och biologisk effekt. Forskning
behövs också
om långsiktiga effekter liksom om risken för sensibilisering
och allergi.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet har på senare år uppmärksammat frågor
om isocya-
natforskning. I betänkande 2001/02:AU4 framhöll utskottet att
man såg iso-
cyanaterna som ett mycket allvarligt arbetsmiljöproblem.
Utskottet fann det
angeläget att fästa uppmärksamhet på de risker som är
förknippade med an-
vändningen.
I samband med budgetbehandlingen de senaste åren har
utskottet ställt sig
bakom förslag om medelsanvisning till isocyanatforskning. För
år 2003 anvi-
sade riksdagen 6,7 miljoner kronor under anslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet för
att säkerställa viss isocyanatforskning i Hässleholm (prop.
2002/03:1 utg.omr.
14, bet. 2002/03:AU2, rskr. 2003/04:79). Totalt har årligen
3,35 miljoner
kronor betalts ut under 2003 och 2004. Verksamheten i
Hässleholm bedrivs
sedan 2003 under ledning av Stockholms universitet.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2005 har riksdagen
i december
2004 beslutat att isocyanatforskning i Hässleholm under 2005
ska fortsätta att
bedrivas under ledning av Stockholms universitet. Totalt har
3,35 miljoner
kronor anslagits för verksamheten under 2005 (prop. 2004/05:1
utg.omr. 16,
bet. 2004/05:UbU1, rskr. 2004/05:124). Regeringen avser
enligt budgetpro-
positionen att tillföra den särskilda isocyanatforskningen i
Hässleholm 3,35
miljoner kronor per år också efter 2005. Som redovisats ovan
bedrivs isocya-
natforskning även på flera andra håll i Sverige.
Vänsterpartiet har som framgått i motion 2003/04:A205
föreslagit bl.a. en
kartläggning av forskningsläget beträffande isocyanater. I
den enskilda mo-
tionen A299 (v) föreslås en långsiktig strategi för att
bemästra problemen
med isocyanater.
Utskottet konstaterar att kartläggning av forskningsläget
ingår i förberedel-
serna för revidering av arbetsmiljöföreskrifterna om
hygieniska gränsvärden,
vilka omarbetas ungefär vart fjärde år.
I betänkande 2002/03:AU5 (s. 18-19) har utskottet redovisat
huvuddragen
i de arbetsformer som tillämpas vid utarbetandet av
hygieniska gränsvärden.
Den kriteriegrupp inom Arbetslivsinstitutet som på begäran
av AV tar
fram vetenskapligt underlag för föreskrifterna om hygieniska
gränsvärden
studerar inte enbart den forskning som genomförts i Sverige
utan genomför
också litteraturstudier avseende internationell forskning och
går igenom krite-
riedokument framtagna av exempelvis Världshälsoorganisationen,
EU-organ
och amerikanska miljömyndigheter. I kriteriegruppen ingår ett
tjugotal perso-
ner, varav flertalet representerar svenska
forskningsinstitutioner och olika
vetenskapliga discipliner. Även fackliga företrädare ingår i
gruppen. Repre-
sentanter för AV är adjungerade dit.
Kriteriegruppen har nyligen insamlat och utvärderat
information om isocy-
anater. Gruppens slutsatser om isocyanater, liksom om andra
ämnen, sam-
manfattas i ett vetenskapligt underlag som årligen publiceras
i en samlingsvo-
lym i Arbetslivsinstitutets publikationsserie Arbete och
Hälsa. Underlagen
kan uppdateras på begäran av AV när ny kunskap tillkommit.
Fortlöpande
förs en dialog mellan AV och kriteriegruppen så att båda
parter är informera-
de om när ny kunskap finns att tillgå.
Slutsatserna från kriteriegruppen utgör ett av flera
underlag när AV utfor-
mar ett förslag till hygieniskt gränsvärde med tillhörande
konsekvensbeskriv-
ning. Om det förflutit en tid sedan kriteriegruppens rapport
publicerades kan
uppgifterna kompletteras med slutsatser från nya
forskningsrön. AV väger i
sin konsekvensbedömning även in faktorer av ekonomisk och
teknisk art.
Konsekvensbedömningarna publiceras i AV:s rapportserie som
finns tillgäng-
lig på verkets hemsida.
Enligt utskottet ligger det ovan beskrivna
tillvägagångssättet i linje med
vad Vänsterpartiet föreslagit om kartläggning av
isocyanatforskningen. Ut-
skottet kan konstatera att hälsoproblemen kring isocyanater
är väl uppmärk-
sammade inom forskning och föreskriftsarbete, även om
ytterligare kun-
skapsunderlag behövs.
Det är enligt utskottet av stort värde att beslutsprocessen
kring föreskrifts-
arbetet och det vetenskapliga underlaget för detta präglas av
så stor öppenhet
som möjligt, bl.a. genom den ovan beskrivna publiceringen.
Utskottet kan
inte se att någon särskild återrapportering till riksdagen om
forskningsresultat
kring isocyanater är behövlig. Inte heller är utskottet
berett att föreslå något
tillkännagivande om tillsättande av en nationell samordnare
av isocyanat-
forskningen. Enligt vad utskottet inhämtat är de olika
forskningscenter i Sve-
rige som bedriver isocyanatforskning inte i första hand
konkurrenter utan
utgör snarare komplement till varandra. Det måste enligt
utskottet vara de
anslagsbeviljande organen som utifrån bl.a. sin överblick
över nationell och
internationell forskning gör en bedömning av
forskningsprojektens veten-
skapliga kvalitet och relevans. Utskottet kan inte heller
ställa sig bakom för-
slaget om ett tillkännagivande från riksdagen om en särskild
strategi avseende
användningen av isocyanater.
Beträffande förslaget i motion A299 (v) som rör gränsvärden
för små ult-
rafina partiklar/partikelburna isocyanater har utskottet från
AV erfarit att
kunskapen är otillräcklig om effekterna dels av partiklar,
dels av de höga
koncentrationer av isocyanater som kan uppstå under mycket
kort tid (expo-
neringstoppar) vid exempelvis svetsning. Forskning pågår inom
området. I
AV:s förslag till nya härdplastföreskrifter finns en varning
för sådana expone-
ringstoppar.
Så kallade heta arbeten i bl.a. billack kan medföra
sönderdelning och höga
halter av gaser och partiklar. Dessa partiklar uppträder på
liknande sätt som
gaser, och därav följer enligt AV att samma
försiktighetsåtgärder ska vidtas
som i fråga om gaser, dvs. åtgärder i form av punktutsug,
allmänventilation
och i sista hand användning av personligt andningsskydd.
Det saknas i dagsläget kunskap om ultrafina partiklar
bildade av isocyana-
ter är farligare än motsvarande isocyanater i gasform.
Forskning om detta
pågår på flera håll i världen, men i dagsläget är kännedomen
om effekterna
otillräcklig, och det saknas enligt AV underlag för
gränsvärden för små parti-
kelburna isocyanater.
När det gäller motionsförslaget om att AV vid revidering av
härdplastföre-
skrifterna bör införa krav på enhetliga mätmetoder och
avskilda arbetsplatser
anser kemisk expertis inom AV att det inte är lämpligt att i
föreskrifterna
ställa krav på vissa enhetliga mätmetoder. Det finns enligt
vad utskottet under
hand erfarit från AV flera metoder för mätning av isocyanater,
och dessa är
lämpliga i olika provtagningssituationer. Att föreskriva viss
mätmetod skulle
dessutom hämma utvecklingen av nya och förbättrade mätmetoder.
Inför
varje ny utgåva av föreskrifterna om hygieniska gränsvärden
och åtgärder mot
luftföroreningar gör Arbetslivsinstitutet en genomgång av
lämpliga mätmeto-
der och lämnar rekommendationer om sådana. Rekommendationer
om mät-
ning av olika agens i arbetsmiljön publiceras i institutets
skriftserie Arbete
och Hälsa.
I ett motionsförslag förordas avskilda arbetsplatser med
undertryck. Ke-
misk expertis inom AV bedömer detta som en lösning bland
andra i syfte att
säkerställa att luftföroreningar inte sprids i arbetsmiljön.
Enligt vad utskottet
inhämtat från AV rekommenderas flera andra och bättre
lösningar, bl.a. venti-
lerande verktyg, i det förslag till revidering av
föreskrifter om härdplaster som
förbereds inom verket.
Med hänvisning till pågående forskning och
föreskriftsarbete kan något
initiativ från utskottets sida inte anses påkallat. Utskottet
avstyrker motioner-
na 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 (v) och A299 yrkandena 1-3
(v).
Andra kemiska ämnen m.m.
Motioner
Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) anser i motion 2003/04:A260 att
regeringen bör
uppdra åt berörda myndigheter, däribland AV, att bättre
samordna, utvärdera
och kartlägga forskning och utbildning om kemiska hälsorisker.
Detta arbete
bör ha ett tydligt genderperspektiv.
Användningen av bekämpningsmedlen Cyber Plus och Merit Forest
WG bör
förbjudas enligt Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda
s) i motion
A379. De aktuella medlen, som används som skyddsmedel mot
insekter vid
skogsplanering, bör ersättas av medel med bättre egenskaper
beträffande yttre
miljö och arbetsmiljö.
I motion A382 tar Per Erik Granström och Anneli Särnblad
(båda s) upp
arbetsmiljöproblem i samband med avloppsarbete och
förespråkar införande
av gränsvärden för endotoxiner.
Utskottets ställningstagande
I motion 2003/04:A260 (v) tar motionärerna upp behovet av
samordning,
utvärdering och kartläggning av forskning och utbildning om
kemiska hälso-
risker.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fysiska
och kemiska ar-
betsmiljöproblemen inte är undanröjda. Det är en uppfattning
som delas också
av AV. Visserligen har åtgärder mot sådana arbetsmiljöproblem
vidtagits och
många produkter blivit säkrare, men detta har enligt verket
ibland invaggat
användare och andra i arbetslivet i en falsk känsla av
säkerhet och lett till att
man på arbetsplatser upphört att inhämta information och göra
undersökning-
ar om kemiska hälsorisker.
Att de kemiska arbetsmiljöproblemen inte är undanröjda kan
illustreras
med uppgifter från den omfattande kontroll av hanteringen av
kemikalier som
AV genomförde i en särskild kampanj den 20 och 21 oktober
2003. Två av tre
besökta arbetsplatser hade brister i sin hantering av
kemikalier, visar en sam-
manställning av de drygt 1 800 inspektioner som verket
genomförde under de
båda dagarna.
De vanligast förekommande bristerna enligt AV:s kontroller
var att riskbe-
dömningar saknades eller var ofullständiga, att inga eller
otillräckliga åtgärder
vidtagits efter att riskbedömningar genomförts och att ingen
eller otillräcklig
dokumentation gjorts av riskbedömningar. Verket ställde 2 600
krav på dessa
tre områden. Drygt 600 krav gällde avsaknad av s.k.
säkerhetsdatablad. Cirka
en fjärdedel av kraven avsåg de förteckningar över farliga
ämnen som ska
finnas på arbetsplatsen och som ska vara aktuella. Resultatet
av inspektioner-
na redovisades vid AV:s s.k. Arbetsmiljöriksdag 2003, vilken
samarrangera-
des med det svenska nätverket för Europeiska arbetsmiljöbyrån
i Bilbao
("EU:s arbetsmiljöbyrå").
Enligt utskottet illustrerar resultaten av denna samordnade
inspektionsin-
sats tydligt att det fortfarande finns betydande problem
kring hanteringen av
farliga ämnen i arbetslivet.
När det gäller toxikologisk och yrkeshygienisk forskning
har AV, enligt
vad utskottet inhämtat vid underhandskontakt, i en rad
sammanhang påtalat
behovet av sådan. Det har skett bl.a. i remissvaret på
Kemikalieutredningens
betänkande Varor utan faror (SOU 2000:53). AV bedömer att det
i arbetslivet
finns stor kunskapsbrist när det gäller toxiska effekter av
bl.a. organiska äm-
nen. Det finns ett omfattande behov av både toxikologisk och
miljökemisk
grundforskning på arbetsmiljöområdet. Det gäller bl.a.
grundläggande forsk-
ning om ämnens metabolism (omvandling) och om samverkande och
bestå-
ende effekter av låga doser. Man vet i dag för lite för att
kunna bedöma t.ex.
om en låg exponering av en diffus blandning av kemiska ämnen
under foster-
utvecklingen kan påverka hälsan senare under livet.
Av intresse i detta sammanhang är att regeringen i
Kemikalieinspektionens
regleringsbrev för 2005 angivit att myndigheten ska ha ett
system för sam-
ordning och uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,
som involverar
berörda myndigheter och andra aktörer. Kemikalieinspektionen
ska avrappor-
tera till regeringen hur samordningen genomförs.
Metodutveckling är viktig för att relevant forskning ska
kunna utföras men
också för att få ett bra underlag för riskbedömning. Det
finns enligt kemisk
expertis inom AV ett stort behov av metodutveckling och
utbildning i att
genomföra yrkeshygieniska mätningar på arbetsplatser.
För många ämnen finns yrkeshygieniska gränsvärden. Genom
mätningar
på arbetsplatserna ska man kontrollera att arbetstagarna inte
exponeras för
skadliga halter av sådana ämnen. Yrkeshygieniska mätningar på
arbetsplat-
serna har dock blivit mindre vanligt förekommande, uppger AV.
Också anta-
let personer med mätteknisk kompetens har blivit mindre
samtidigt som det
inte längre bedrivs någon mätteknisk utbildning. Detta leder
till bristande
kunskaper om risksituationen för arbetstagare men också till
att det saknas
kunskaper om exponering, vilket i sin tur försvårar
exponeringsbedömningar
och epidemiologiska studier.
Företrädare för AV har bl.a. vid ett särskilt anordnat
seminarium tagit upp
problemen kring yrkeshygieniska mätningar med representanter
för arbetsta-
gar- och arbetsgivarorganisationer, intresseföreningar och
Arbetslivsinstitutet.
Det kan nämnas att Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (Fas)
och Vinnova i sina regleringsbrev för 2005 fått i uppdrag att
fördjupa sitt
samarbete om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.
Uppdraget
inkluderar såväl informationsutbyte som annan samverkan.
Myndigheterna
ska vidare överblicka arbetslivsområdet i syfte att fånga upp
nya kunskapsbe-
hov och nya forsknings- och utvecklingsområden. Motsvarande
uppdrag
fanns också i de båda myndigheternas regleringsbrev för 2004,
och detta
avrapporterades under rubriken Arbetslivsforskning i Sverige.
Kort historik,
nuläge och framtida inriktning. Avrapporteringen finns på Fas
hemsida.
Utskottet vill mot bakgrund av det anförda understryka
vikten av att det
även fortsättningsvis riktas uppmärksamhet mot toxikologiska
och kemiska
hälsorisker i arbetsmiljön, såväl för kvinnor som för män.
Det kan konstateras
att regeringen redan till några myndigheter lämnat uppdrag
som är relevanta i
sammanhanget. Utskottet förutsätter att både regeringen och
berörda myndig-
heter noga följer och uppmärksammar behov av FoU-insatser m.m.
Något uttalande utöver detta kan inte anses påkallat.
Utskottet avstyrker
motion 2003/04:A260 (v).
När det gäller hälsoeffekter till följd av användning av
insektsbekämpnings-
medlen Cyber Plus och Merit Forest WG är det
Kemikalieinspektionen som
fattar beslut om godkännande. Enligt uppgift från AV har
inspektionen inte
motsatt sig användningen av preparaten i avvaktan på att
alternativa metoder
för insektsbekämpning utvärderas. Enligt AV:s bedömning
innebär Kemika-
lieinspektionens beslut att användningen av medlen är
omgärdad av stränga
hanteringsvillkor, och användning är tillåten endast fram
till den 31 december
2005. För att arbeta med cypermetin, som ingår i medlen,
krävs särskild ut-
bildning.
AV har i sitt remissvar 2002 till Kemikalieinspektionen
inte motsatt sig
godkännande av Cyber Plus med den begränsning av
användningsområde
som inspektionen angett. I remissvaret konstaterade dock AV
att den aktiva
beståndsdelen i Cyber Plus, cypermetrin, har kraftigt hud-
och ögonirriterande
effekt samt är starkt hudsensibiliserande (kan ge upphov till
överkänslighet).
Utskottet vill här erinra om vad som sägs i AML 3 kap. 2 §
om att en ut-
gångspunkt för förebyggande åtgärder ska vara att allt som
kan leda till ohälsa
eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för
sådant undanröjs. I
likhet med AV ställer sig utskottet positivt till att
alternativa bekämpnings-
medel med bättre arbetsmiljöegenskaper utvecklas. Utskottet
finner dock inte
anledning att föreslå något tillkännagivande i den aktuella
frågan utan avstyr-
ker motion A379 (s).
I motion A382 (s) behandlas arbetsmiljöproblem i samband med
avloppsarbe-
te och införande av gränsvärden för endotoxin.
Vid avloppsarbete förekommer en mängd olika agenser av både
kemiskt
och biologiskt ursprung. Endotoxin är exempel på en sådan
agens. Det före-
kommer också i en rad andra miljöer, t.ex. inom lantbruket
och i fordonstvät-
tar.
Enligt vad utskottet erfarit ingår endotoxin bland de nya
ämnen som enligt
ett förslag från AV ska prioriteras i kommande
gränsvärdesarbete. Förslaget
till föreskrifter har under 2004 remitterats till bl.a.
arbetsmarknadens parter
och de yrkesmedicinska klinikerna. AV avser att utifrån vad
som är känt om
endotoxin ta fram ett kriteriedokument som underlag för ett
eventuellt beslut
om ett hygieniskt gränsvärde för denna agens. Verket bedriver
för närvarande
projekt för utvärdering av provtagningsmetoder för luftburna
endotoxiner i
arbetsmiljöer med fuktig aerosol.
Vid avloppsarbete finns det förutom endotoxin många andra
risker som
man kan behöva skydda sig mot. Flera olika regler från AV
gäller för av-
loppsarbete, eller skydd mot biologiska och kemiska agenser,
där de viktigas-
te är föreskrifterna om avloppsanläggningar (AFS 1984:15),
biologiska äm-
nen (AFS 1987:12) och kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4).
Enligt upp-
gifter som utskottet inhämtat pågår inom AV en utvärdering av
föreskrifterna
om avloppsanläggningar, och arbetet med att ändra
föreskrifterna om biolo-
giska ämnen slutförs inom kort. En vanlig orsak till besvär
vid avloppsarbete
är enligt AV att reglerna inte följs och att relevanta
förebyggande åtgärder
inte vidtas.
Utskottet, som konstaterar att de aktuella
arbetsmiljöproblemen kring av-
loppsarbete och endotoxin har uppmärksammats av AV, avstyrker
motion
A382 (s).
Arbetsmiljöförhållanden i viss bransch eller för viss grupp
m.m.
Motioner
I fyra motioner behandlas frågor om alkohol och andra droger
och arbete.
Kristdemokraterna konstaterar i motionerna 2003/04:A309
yrkande 11 re-
spektive A354 yrkande 10 att det finns en bred uppslutning
kring målet att
arbetslivet ska vara drogfritt. På många arbetsplatser finns
en väl fungerande
verksamhet för att fånga upp arbetskamrater med alkohol- och
drogproblem.
Denna bör spridas till fler arbetsplatser.
Tina Acketoft (fp) begär i motion A348 en klargörande översyn
av det juridis-
ka ansvaret för vårdanställdas rehabilitering vid missbruk av
läkemedel. Mo-
tionären pekar på att Arbetsmiljöverket (f.d.
Arbetarskyddsstyrelsen) utfärdat
föreskrifter där det anges att arbetsgivaren ska ha de
rutiner som behövs för
en fungerande verksamhet med arbetsanpassning och
rehabilitering. Detta ska
avse även missbruk av alkohol och andra berusningsmedel,
exempelvis läke-
medel.
Krav på alkoholtest på läkare före operationer skulle enligt
Kenneth Lantz
(kd) i motion A244 skapa större trygghet för hela vården.
Hillevi Larsson (s) anser i motion 2003/04:A311 yrkandena 1-3
att en bred
översyn bör övervägas av au pair-verksamheten i Sverige och
omfattningen
av eventuell svart verksamhet. Det bör klargöras vilken
kontrollinstans som
ska garantera efterlevnaden av reglerna på området.
Information bör lämnas
på olika språk om rättigheterna för utländska personer
verksamma som au
pair i Sverige.
Personal i processindustrier bör enligt Jan-Olof Larsson (s)
i motion A223
ges möjlighet till säkerhetsutbildning för att kunna hantera
driftstörningar.
Utbildningen, som bör ha liknande karaktär som den som ges
inom kärn-
kraftsindustrin, föreslås vara en förutsättning för att
miljötillstånd ska bevil-
jas.
I motion 2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c) hävdas att
fordonet - exem-
pelvis bussen, bilen eller tåget - i dag inte klassas som
yrkesförarens arbets-
plats. Enligt motionären kan AV inte kräva av en arbetsgivare
att problem
med alltför hög inomhustemperatur i fordonet åtgärdas
eftersom det är den
depå där föraren är anställd som räknas som arbetsplats.
Utskottets ställningstagande
När det gäller alkohol och droger i arbetslivet delar
utskottet Kristdemokra-
ternas uppfattning att målet måste vara ett drogfritt
arbetsliv. På sin hemsida
konstaterar AV att alkohol- och drogmissbruk dessvärre är
vanligt i arbetsli-
vet och att en påverkad person kan vara en allvarlig
arbetsmiljörisk för sig
själv och andra.
Försämrade arbetsinsatser, ökad frånvaro eller ett ändrat
beteende på annat
sätt är enligt AV tecken som kan vara viktiga att
uppmärksamma hos arbets-
tagare och arbetskamrater eftersom de kan vara relaterade
till alkohol- eller
drogmissbruk.
Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och
rehabilitering ska gälla
även insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Detta framgår av
AV:s före-
skrifter (AFS 1994:1) Arbetsanpassning och rehabilitering.
Arbetsgivaren ska
också göra klart vilka interna regler och rutiner som gäller
om en arbetstagare
är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetet.
Det kan enligt AV vara lämpligt att ta fram ett
handlingsprogram för hur
olika missbruksproblem ska hanteras. I ett sådant program bör
också en tydlig
alkohol- och drogpolicy finnas med. AV anser att det av
handlingsprogram-
met bör framgå hur arbetsledningen kan arbeta förebyggande
genom t.ex.
informationsmaterial, arbetsplatsträffar, utbildningar och
organiserad stöd-
verksamhet. Det bör också granskas vilken beredskap som
arbetsplatsen har
när det gäller omhändertagande i samband med missbruk.
Enligt AV kan arbetets organisation och innehåll vara en
orsak till miss-
bruk. Därför kan det när arbetet planeras vara viktigt att ta
hänsyn till sådant
som skiftarbete, stress, arbetsuppgifternas krav, sociala
kontakter, arbetsför-
hållanden och tillgång till alkohol och droger.
I sammanhanget kan den partsgemensamma organisationen Alna
nämnas.
Alna strävar efter en drogfri arbetsplats och ger genom råd,
stöd och utbild-
ning hjälp till företag och organisationer att hantera
alkohol- och drogfrågor
på arbetsplatsen. Grundtanken är att den som har
missbruksproblem ska få
hjälp att lämna sitt missbruk men ska kunna stanna kvar på
sitt arbete. Alna
arbetar både förebyggande och ger akut hjälp.
Ett annat exempel på partsgemensamma insatser mot droger är
skriften
Strategier för en drogfri arbetsplats som givits ut av
Prevent, en organisation
med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. I skriften
finns kon-
kreta råd om hur företaget kan utarbeta mål, policy och
handlingsplan mot
droger på arbetsplatsen.
När det gäller motion A244 (kd) om behov av alkoholtester på
läkare före
operationer har utskottet erfarit från Socialstyrelsen att
något sådant behov
varken framkommit i Sverige eller internationellt. Samma
uppfattning har
framförts av AV.
Självklart förekommer det inom sjukvården, liksom på andra
håll i arbets-
livet, att enskilda individer har alkohol- eller andra
drogproblem. När det
gäller opererande läkare får det enligt utskottet förutsättas
att arbetsledare
eller kolleger i arbetslaget uppmärksammar tecken på problem
av denna
karaktär. Det får då bli arbetsgivaren som, inom ramen för
dennes arbetsled-
ningsrätt, får avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.
Det finns ingen lagreglering i fråga om tillåtligheten att
genomföra drog-
tester, vilket utskottet konstaterade i betänkande
2003/04:AU4. Har inte frå-
gan reglerats i avtal måste den enligt Arbetsdomstolens
praxis under vissa
förutsättningar anses ingå i arbetsgivarens
arbetsledningsrätt.
En statlig utredning, den s.k. Integritetsutredningen, har
i betänkandet Per-
sonlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) föreslagit en
helt ny lag om
skydd för den personliga integriteten. Efter remissbehandling
bereds frågan i
Regeringskansliet. Från EU-kommissionens sida har man i det
förslag till ny
social agenda för unionen som lades fram den 9 februari 2005
aviserat ett
initiativ om skydd av arbetstagares uppgifter. Kommissionen
avser att under
2005 lägga fram ett sådant förslag som innefattar frågor om
integritet i arbets-
livet.
Utskottet kan inte se att det skulle finnas något allmänt
behov av drogtester
i arbetslivet och avstyrker motion A244 (kd). Också
motionerna
2003/04:A309 yrkande 11 (kd), A348 (fp) och A354 yrkande 10
(kd) avstyrks
av utskottet, detta med hänvisning till vad som redovisats
ovan med anledning
av motionsförslagen om alkohol och droger i arbetslivet.
Som framgått tas arbetsförhållanden m.m. i samband med au
pair-arbete upp
i motion 2003/04:A311 (s).
I ett svar den 12 mars 2003 från statsrådet Hans Karlsson
med anledning
av en skriftlig fråga i riksdagen konstaterade statsrådet att
bestämmelser om
au pair-anställdas arbetsmiljö finns i lagen (1970:943) om
arbetstid m.m. i
husligt arbete. Lagen innehåller bestämmelser om arbetstid
och skydd mot
ohälsa m.m. Dessutom innehåller den bestämmelser om ingående
och upphö-
rande av anställningsavtal m.m. och om tillsyn.
Arbetsmiljöverket är till-
synsmyndighet. Enligt bestämmelsen om tillsyn i lagens 15 §
gäller att under-
sökning på arbetsställe endast ska ske på begäran eller om
det finns någon
annan särskild anledning. Statsrådet framhöll i sitt
ovannämnda svar att efter-
som rutinbesök i hem utan särskild anledning redan av
resursskäl är otänkbara
spelar inskränkningen enligt 15 § knappast någon praktisk
roll. I praktiken
fordras under alla omständigheter att någon påtalar ett
missförhållande för att
tillsynsmyndigheten ska kunna ingripa.
Statsrådet Karlsson menade att även om arbetsmiljöregler
och arbetstids-
regler för de au pair-anställda alltså finns utgör det ett
problem att reglerna
inte följs och att myndigheterna inte känner till var
missförhållandena finns.
Att finna en praktisk lösning på detta är, enligt statsrådet,
tyvärr inte helt lätt.
Han ansåg dock att en förbättring borde kunna åstadkommas
genom bättre
information till dem som söker au pair-anställning om deras
rättigheter och
om att de kan vända sig till AV om arbetsförhållandena
avviker från gällande
bestämmelser.
Utskottet delar statsrådet Karlssons uppfattning om behovet
av lättillgäng-
lig information till utländska arbetssökande respektive
arbetstagare om rättig-
heterna i svenskt arbetsliv. Enligt vad utskottet erfarit vid
kontakter med
Näringsdepartementet har AV och Migrationsverket i februari
2005 påbörjat
diskussioner om hur en förbättrad information till dem som
söker eller har en
au pair-anställning skulle kunna utformas. Utskottet
förutsätter att de inledda
diskussionerna skyndsamt leder till konkret resultat.
I anslutning till vad som anförts här om au pair-arbete bör
nämnas att det i
det tidigare nämnda uppdraget om en översyn (dir. 2004:91) av
vissa delar av
AML ingår att pröva lämpligheten av att upphäva undantaget i
AML när det
gäller arbete i arbetsgivarens hushåll. Om ett upphävande av
undantaget före-
slås, ska utredaren lämna förslag om nödvändiga ändringar i
lagen om arbets-
tid m.m. i husligt arbete.
Arbetsmarknadsutskottet avstyrker med det anförda motion
2003/04:A311
yrkandena 1-3 (s).
Med anledning av förslagen i motion A223 (s) om att det
behövs nya regler
avseende säkerhetsutbildning för personal i processindustrier
anför utskottet
följande.
I 3 kap. 3 § AML sägs att "arbetsgivaren skall se till att
arbetstagaren får
god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs,
och att arbets-
tagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med
arbetet. Arbetsgi-
varen skall förvissa sig om att arbetstagaren har den
utbildning som behövs
och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i
arbetet." Genom en
ändring av AML som trädde i kraft den 1 augusti 2002 (prop.
2001/02:145,
bet. 2001/02:AU9, rskr. 2001/02:282) sägs i 3 § också att
"arbetsgivaren skall
se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga
instruktioner får tillträde
till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller
olycksfall."
I AV:s föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS
2001:1) ställs
krav på att arbetsgivaren ska genomföra riskbedömningar och
utifrån detta
vidta tillräckliga åtgärder. I detta ingår bl.a. att
arbetsgivaren ska se till att
arbetstagarna har de kunskaper som är nödvändiga. Hur detta
ska ske är en
fråga för arbetsgivaren.
När det gäller säkerhet i processindustrier kan också
hänvisas till AV:s fö-
reskrifter Arbete med underhåll av teknisk anordning (AFS
1991:6), som ger
vägledning för alla former av underhållsarbete, respektive
Förebyggande av
allvarliga kemikalieolyckor (AFS 2001:10).
Den sistnämnda föreskriften syftar till att förebygga
olyckor inom industri-
er med farliga kemikalier, gift eller brandfarliga och
explosiva ämnen. Före-
skriften är enligt AV tillämplig vid ca 300 företag i Sverige
där man bedriver
verksamhet i raffinaderier och kemiska processanläggningar. I
den ställs krav
på att företagen ska utarbeta ett handlingsprogram för att
förebygga allvarliga
kemikalieolyckor. Ungefär 140 av de ca 300 företagen ska
sända in sina
handlingsprogram mot kemikalieolyckor till AV för granskning.
Verkets
granskning omfattar bl.a. rutiner för underhåll och
genomförande av utbild-
ning av operatörer, underhållspersonal m.fl.
personalkategorier. Enligt vad
AV uppger genomförs inspektioner minst en gång per år hos de
ca 140 före-
tag som har särskilda krav på sina handlingsprogram. Då
kontrolleras med
hjälp av särskilda checklistor om företagen lever upp till
vad som krävs enligt
regelverket.
Enligt 4 kap. 2 § AML kan AV meddela direkt
straffsanktionerade före-
skrifter med krav på tillstånd, godkännande eller annat bevis
om överens-
stämmelse med gällande krav när det gäller arbetsprocesser,
arbetsmetoder,
anläggningar, tekniska anordningar eller farliga ämnen.
Dåvarande Arbetar-
skyddsstyrelsen framhöll i en skrivelse till regeringen 1999
att det finns be-
hov av att i vissa fall kunna meddela regler med krav på viss
utbildning eller
kompetens. I avsiktsförklaringen Ett hälsosammare arbetsliv
(se avsnittet
Förebyggande åtgärder i övrigt, skyddsombudsverksamhet m.m.)
uttalades att
arbetsorganisation och ledarskap är centrala för arbetsmiljön
och att mallar
för utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och för
chefsutbildning därför
ska utarbetas.
I direktiven till utredningen (dir. 2004:91) om översyn av
vissa delar av
AML sägs att en fråga som möjligen kan bli aktuell är om krav
på certifikat
eller annat kunskapsbevis ska kunna ställas för att få utföra
visst slag av arbe-
te. Man kan också tänka sig att ett krav på utbildning
kombineras med krav på
certifikat för den som är utbildare. Som nämnts tidigare i
betänkandet ingår i
utredningsuppdraget att överväga om det bör införas ett
bemyndigande för
AV att meddela föreskrifter om krav på utbildning eller
kompetens.
Motion A223 (s) avstyrks av utskottet med hänvisning till
att något särskilt
initiativ inte kan anses påkallat.
Frågor rörande yrkesförares arbetsmiljö - och då främst
problem med värme i
fordonet - behandlas i motion 2003/04:A275 (c).
Enligt vad utskottet erfarit har också frågan om
temperaturförhållanden i
fordon uppmärksammats av AV. Frågeställningar av denna art
har också
tagits upp i överklagningsärenden som för närvarande bereds i
Regerings-
kansliet.
Av AV:s verksamhetsprogram för 2004-2006 framgår att drygt
260 000
personer är sysselsatta inom områdena transport och
kommunikation. De
största arbetsmiljöproblemen i branscherna utgörs av
belastningar, stress,
trafikolyckor samt hot och våld. AV:s tillsynsstrategi
inriktas på att få arbets-
givare att systematiskt undersöka risker för ohälsa och
olycksfall i samband
med stress och belastning, hot och våld samt trafiksäkerhet.
Riskbedömning-
arna ska dokumenteras och leda till åtgärder så att ohälsa
och olyckor före-
byggs. Tillsynen ska också inriktas på att få
samordningsansvariga att klargö-
ra de ansvarsförhållanden och regler som gäller vid
transportterminaler eller
depåer.
Vid ett möte som sammankallats av AV har företrädare för
verket och flera
bussföretag diskuterat värmebelastningen för bussförare och
åtgärder för att
komma till rätta med problemet. Vid mötet redovisades
resultat från en enkät
bland bussförare som bl.a. visade att nästan alla uppgav sig
vara kraftigt
besvärade av värme under sommartid. Där redogjorde också
representanter
för bussföretag för åtgärder i syfte att förbättra
arbetsmiljön för bussförare,
exempelvis genom fler och tätare raster, tillhandahållande av
lättare klädsel,
installation av fläktar m.m. AV har även inhämtat
forskningsresultat om de
aktuella frågeställningarna.
I sitt yttrande till Näringsdepartementet med anledning av
ett av de ovan-
nämnda överklagningsärendena anför AV bl.a. följande:
En bussförare ska vara ständigt uppmärksam, ha bra omdöme och
fatta
snabba beslut. Arbetet är av sådan art att brister i
uppmärksamhet och
omdöme kan få allvarliga konsekvenser. Av utredningen i
ärendet fram-
går att busschaufförerna oftast upplever arbetsmiljön som
påfrestande
under sommarhalvåret p.g.a. klimatet. Bussförare är
emellertid både
bundna och styrda av sin arbetsplats och kan inte sänka
arbetstakten eller
gå ifrån sina arbetsplatser och ta längre pauser i svalare
utrymme, vilket
annars är en vanlig organisatorisk åtgärd för andra
yrkesgrupper.
Under sommaren är det främst värmestrålningen från solen
som med-
för att det termiska klimatet på en förarplats kan bli
olämpligt. Sommar-
tid är det därför i allmänhet mycket varmare i bussen än
utomhus om inte
den tillförda luften kyls. Är det samtidigt hög
lufttemperatur utomhus blir
värmeproblemet ännu större.
Vid soliga och varma dagar kan värmebelastningen lindras
och risken
för felhandlingar minskas genom att luften kyls, även om
fullständig ter-
misk komfort inte kan uppnås. Någon skarp temperaturgräns för
när ris-
ker kan tänkas uppkomma finns inte och vid vilken temperatur
som upp-
märksamheten och omdömet påverkas är individuellt. Det är
därför
mycket viktigt att kunna reglera temperaturen från
förarplatsen.
AV anser att det erfordras en anordning som ger möjlighet att
kyla luften
rejält innan den tillförs förarplatsen i bussarna. Det
behöver dock enligt verket
övervägas ytterligare på vilket sätt ett sådant krav bör
ställas.
Med det anförda konstaterar utskottet att arbetsmiljöfrågor
inom kommu-
nikation och transport inklusive temperaturförhållanden för
yrkesförare är
uppmärksammade av AV. Utskottet avstyrker motion 2003/04:A275
(c).
Våld, hot och mobbning
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motioner om våld, hot och mobbning.
Samtliga motioner avstyrks, främst med hänvisning till att
frågorna
är uppmärksammade bl.a. i AV:s verksamhet. Jämför reservatio-
nerna 12 (kd), 13 (c) och 14 (mp).
Motioner
Våld och hot i arbetslivet tas upp i fem motioner från
enskilda socialdemokra-
tiska riksdagsledamöter.
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anser i motion
2003/04:A251 att rädsla
och risk för att bli utsatt för våld är ett allvarligt
arbetsmiljöproblem för stora
yrkesgrupper. Motionären förespråkar en strategi som
innefattar minskad
kontanthantering, att arbetsgivare ansvarar för
säkerhetsutbildning och före-
skrivna säkerhetsrutiner, att det farliga ensamarbetet
begränsas - särskilt på
kvällar och nattetid - och att arbetsmiljöinspektionerna i
större utsträckning
inriktas på arbetsplatser som är utsatta för hot, våld och
rån.
Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (båda s) pekar i
motion
2003/04:A362 på att regeringen slagit fast att kvälls- och
nattarbete vid ben-
sinstationer inte får bedrivas som ensamarbete om inte vissa
villkor är upp-
fyllda. På motsvarande sätt måste enligt motionärerna
säkerheten i kvälls- och
nattöppna butiker förbättras.
Göran Persson i Simrishamn och Christin Hagberg (båda s)
förespråkar i
motion A235 en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot
i arbetslivet.
Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund (båda s) tar i
motion A376
upp frågan om rån, våld och hot i butiker och förespråkar ett
förbud mot
ensamarbete.
I motion 2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (båda mp)
föreslås
att regeringen ska få i uppdrag att lägga fram lagförslag om
ytterligare be-
gränsning av användningen av ensamarbete på kvällar och
nätter.
Mobbning i arbetslivet behandlas i tre motioner.
Kristdemokraterna poängterar i motion 2003/04:Ub441 yrkande
12 att det är
allas ansvar att skapa trivsel och motverka mobbning på
arbetsplatsen. Ar-
betsgivarna har enligt lag en rad åligganden, exempelvis att
använda intern-
kontrollen av arbetsmiljön som ett redskap mot
arbetslivsrelaterad vuxen-
mobbning.
Centerpartiet anser i motion 2003/04:A247 yrkande 19 att det
i en åtgärds-
plan för en god arbetsmiljö ska finnas en handlingsplan mot
mobbning.
Sven Brus (kd) anser enligt motion 2003/04:A248 yrkandena 1
och 2 att det är
viktigt att definiera begreppet mobbning. Motionären
förespråkar en nollvi-
sion i arbetet för att motverka mobbning och menar att
internkontroll av ar-
betsmiljön är ett redskap mot arbetslivsrelaterad
vuxenmobbning.
Utskottets ställningstagande
Frågor om våld och hot i arbetslivet behandlades senast av
utskottet i betän-
kande 2002/03:AU5. Utskottet redovisade där bl.a. huvuddragen
i gällande
föreskrifter från AV om Våld och hot i arbetsmiljön (AFS
1993:2) respektive
Ensamarbete (AFS 1982:3). Dessa gäller alltjämt.
Utöver i de nämnda föreskrifterna behandlas frågor om
åtgärder beträffan-
de hot och våld även i några andra föreskrifter:
Omvårdnadsarbete i enskilt
hem (AFS 1990:18), Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS
1993:17),
Gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32), Minderåriga
(AFS
1996:1) och Första hjälpen och krisstöd (AFS 1997:7).
I betänkande 2002/03:AU5 framhöll utskottet att de åtgärder
som framför
allt måste till mot hot och våld i arbetslivet är
kunskapsspridning om orsaker
bakom företeelserna, möjliga åtgärder för att motverka dessa
och ansvarsför-
hållanden. Utskottet framhöll då liksom nu att en väsentlig
form av kunskaps-
spridning om arbetsmiljöfrågor sker i anslutning till AV:s
tillsynsinsatser.
I betänkande 2004/05:AU3 har utskottet nyligen berört
frågor om samband
mellan hot och våld och butikernas öppethållande. Utskottet
framhöll där att
människors förvärvsfrekvens och arbets- och boendesituation
med långa
pendlingstider gör att det finns ett behov av generösa
öppettider och fann
därför inga skäl att nu överväga en ny affärstidsreglering.
Arbetslivsinstitutets
rapport Hot och våld vid nattöppen detaljhandel (2002) ger
dock fog för
antagandet att hot och våld är ett problem i den nattöppna
detaljhandeln.
Utskottet underströk i betänkande AU3 att arbetsgivaren har
ett ansvar för
säkerheten på arbetsplatserna och att arbetstagare inom
handeln, liksom ar-
betstagare i andra näringar, har rätt till en god
arbetsmiljö.
Utskottet vill i detta sammanhang kortfattat redogöra för
några av AV:s in-
satser för att motverka våld och hot i arbetslivet.
AV, som inte minst de senaste åren uppmärksammat frågor om
hot och
våld i arbetslivet, konstaterar att dessa problem ökar.
Butiker där pengar eller
värdeföremål förekommer är särskilt utsatta för risker.
Statistiken visar att
antalet butiksrån i Sverige har ökat. Servicehandel med sena
öppettider och
där ensamarbete förekommer är enligt AV särskilt utsatt. I
Brottsförebyggan-
de rådets (Brå) rapport Butiksrån (2002:16) slogs fast att
risken för att utsättas
för rån är påtagligt större i storstäder än i riket generellt.
Mot denna bakgrund har AV gjort särskilda regionala
inspektionsinsatser i
bl.a. Stockholm och Göteborg där man besökt ett stort antal
arbetsställen
inom detaljhandeln och ställt krav på arbetsgivarna om
systematiskt arbets-
miljöarbete innefattande bl.a. riskkartläggning, upprättande
av handlingspla-
ner, rutiner för hjälp och stöd till personal som drabbas av
hot eller våld,
information m.m. Också på andra håll i arbetslivet är det
vanligt med hot och
våld. Några utsatta yrken är skötare, poliser, väktare,
socialtjänstemän och
sjukvårdspersonal.
Särskilda inspektionsinsatser med inriktning på hot och
våld har tidigare
gjorts bl.a. inom primärvården. Som exempel kan nämnas att 87
vårdcentraler
och husläkarmottagningar i Stockholms och Uppsala län
besöktes under 2003.
Hos 64 % upptäcktes brister beträffande rutiner kring våld
och hot, t.ex. av-
saknad av skriftliga rutiner för förebyggande och
efterhjälpande åtgärder i
samband med våldshändelser. Inspektionen konstaterade att
våld eller hot
hade förekommit på flertalet vårdcentraler och att det fanns
brister i chefernas
kunskaper om hur de skulle hantera våld och hot. I ett
särskilt branschpro-
gram för hälso- och sjukvården 2004-2006 som bedrivs av AV
ingår insatser
riktade mot hot och våld.
En översiktlig redovisning av AV:s tillsynsarbete på senare
år när det gäll-
er våld och hot finns i boken Arbetsliv och hälsa 2004 som
givits ut av Ar-
betslivsinstitutet. Bland annat har en särskild
bedömningsmodell tagits fram
för att underlätta för inspekterande personal att bedriva
tillsynsarbete enligt
AML och föreskrifter. Modellen rör arbetsorganisation,
utbildning, kunska-
per, tekniska hjälpmedel och geografiskt läge. Den har
testats praktiskt av AV
vid ett antal arbetsmiljöinspektioner inom servicehandeln.
Enligt AV fungerar
den bra och är användbar vid planering och uppföljning av
inspektioner.
Däremot fungerar modellen inte som en checklista vid själva
inspektionen.
För detta ändamål har i stället en särskild broschyr,
Undersök riskerna för
våld och hot på jobbet, utarbetats. Broschyren finns att
hämta på AV:s hemsi-
da, liksom en broschyr med rubriken Våld och hot inom omsorg
och skola.
Utskottet vill framhålla att det är viktigt att företag och
förvaltningar har
bra säkerhetsrutiner och att personalen fått utbildning om
dessa liksom att det
finns rutiner för krisstöd.
De uppgifter som utskottet inhämtat från AV ger vid handen
att verket på
senare år ägnat betydande uppmärksamhet åt frågor om hot och
våld. Utskot-
tet ser positivt på detta och noterar att ytterligare
insatser är inplanerade.
Under 2005 kommer AV att genomföra en översyn av de
ovannämnda före-
skrifterna om ensamarbete. Vidare planerar man att göra
särskilda tillsynsin-
satser inom bl.a. bevakningsbranschen och inom kriminalvården.
Frågor om våld och hot vid bl.a. butiksarbete togs under
2004 upp av AV
bl.a. i broschyren Att arbeta i kassa där ett särskilt
avsnitt behandlar sådana
frågor. Broschyren finns tillgänglig på AV:s hemsida.
Som nämnts är socialtjänstemän en yrkesgrupp som utsätts
för hot och
våld. AV har bistått Akademikerförbundet SSR, som organiserar
arbetstagare
inom denna yrkesgrupp, med granskning av en broschyr på det
aktuella temat
och som riktas till personal som kan utsättas för hot och
våld.
När det gäller våld och hot inom handeln kan i detta
sammanhang nämnas
att polisen i samarbete med handelns arbetsmarknadsparter har
sammanställt
ett nationellt åtgärdsprogram med 13 punkter som tar fasta på
grundläggande
åtgärder mot rån. I den ovannämnda Brårapporten refereras
även till interna-
tionella studier av strategier för att förebygga butiksrån.
De visar bl.a. att
brottsfrekvensen kan minskas om mängden tillgängliga
kontanter i butiken är
så liten som möjligt i kombination med tydlig information om
att kassan bara
innehåller ett maximibelopp. Andra former av åtgärder är
sådana som syftar
till att öka upptäcktsrisken, t.ex. tysta överfallslarm och
övervakningskame-
ror.
Enligt vad utskottet har inhämtat från Näringsdepartementet
bereds där för
närvarande ett drygt tjugotal överklagningsärenden om våld
och hot respekti-
ve ensamarbete inom handeln. Ärendena är föranledda av att AV
riktat före-
lägganden vid vite mot 7-Eleven-butiker om att förbättra
säkerheten i deras
nattöppna butiker. Efter att AV i slutet av februari 2005 ska
ha avlämnat
yttranden väntas regeringen under våren fatta beslut i
överklagningsärendena.
Utskottet konstaterar med det ovan anförda att frågor om
våld och hot är
uppmärksammade i olika delar av AV:s verksamhet och även inom
exempel-
vis branschorganisationer.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda
något tillkännagi-
vande till regeringen utan avstyrker motionerna 2003/04:A251
(s),
2003/04:A362 (s), 2003/04:A366 (mp), A235 (s) och A376 (s).
När det gäller motionsförslagen om mobbning i arbetslivet
konstaterar utskot-
tet att motsvarande förslag behandlades i betänkande
2002/03:AU5. Utskottet
redovisade där förhållandevis utförligt (s. 31-34 i
betänkandet) uppgifter om
bl.a. gällande föreskrifter från AV om systematiskt
arbetsmiljöarbete (AFS
2001:1) och kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS
1993:17) liksom om
diskrimineringslagstiftningen och forskning om mobbning. I
sitt resonemang
om motionsförslagen betonade utskottet bl.a. vikten av
förebyggande arbets-
miljöarbete kompletterat med relevanta tillsynsåtgärder.
Enligt uppgift från AV planerar verket att kring årsskiftet
2005/06 påbörja
en revidering av föreskrifterna om kränkande särbehandling i
arbetslivet så att
dessa blir mer ändamålsenliga som instrument vid
inspektionsarbete.
I den enskilda motionen 2003/04:A248 (kd) efterlyser
motionären en defi-
nition av begreppet mobbning. Enligt Norstedts stora svenska
ordbok betyder
verbet mobba att "utsätta för (kollektiv) förföljelse".
I AV:s föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet
sägs följande i
1 §: "Med kränkande särbehandling avses återkommande
klandervärda eller
negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda
arbetstagare på ett krän-
kande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför
arbetsplatsens gemenskap."
Begreppet trakasserier används i de tre lagarna (1999:133)
om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,
(1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av
funktionshinder respekti-
ve (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på
grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Trakasserier definieras i den
förstnämnda lagen som "uppträdande i arbetslivet som kränker
en arbetssö-
kandes eller en arbetstagares värdighet och som har samband
med sexuell
läggning". Motsvarande definition återfinns i de båda andra
lagarna.
Med hänvisning till sitt tidigare ställningstagande,
pågående arbete inom
AV och vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet
motionerna
2003/04:Ub441 yrkande 12 (kd), 2003/04:A247 yrkande 19 (c)
och
2003/04:A248 yrkandena 1 och 2 (kd).
Vissa frågor om lagstiftning
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motionsförslag om ändringar i
lagstift-
ningen. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till
pågå-
ende utredningsarbete. Jämför reservation 15 (v).
Motioner
Vänsterpartiet hänvisar i motion 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,
5 och 6 till att
sjuktalen fr.o.m. den 1 juli 2003 ska redovisas i företagens
årsberättelser.
Möjligheterna bör prövas att på motsvarande sätt redovisa en
arbetsgivares
organisation och rutiner som har bäring på det systematiska
arbetsmiljöarbe-
tet.
AML bör enligt partiet förstärkas när det gäller de
anställdas inflytande på
den egna arbetsplatsen. Lämpliga delar av medbestämmandelagen
(MBL) bör
samordnas och integreras i AML. Sanktionsreglerna vid
arbetsmiljöbrott
måste skärpas så att påföljderna blir kännbara för större och
ekonomiskt star-
ka företag och arbetsgivare. AML bör tillföras ett nytt
kapitel som avser ar-
betsmiljön för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Detta
skulle leda till tydligare ansvarsförhållanden och bättre
rutiner.
Vänsterpartiet begär i motion 2003/04:K362 yrkande 5 en
komplettering
av dagens lagstiftning så att anställda inom hotellnäringen
skyddas mot sexu-
ella trakasserier från gäster och andra kunder.
I motion 2003/04:A224 tar Hans Hoff (s) upp vitesreglerna i
AML. Privata
arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som kommuner och
landsting kan
enligt motionären dömas att betala vite vid brott mot lagen,
medan det råder
oklarhet om detta gäller även statliga myndigheter,
affärsverk och bolag.
Därför bör vitesreglerna i AML ses över.
Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s) anser i motion
2003/04:A368
att det är hög tid att Socialstyrelsen och länsstyrelserna i
egenskap av till-
synsmyndigheter ser över tolkningen och tillämpningen av
lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och AML så att det
klargörs för
arbetsgivare och arbetstagare vilka regler och villkor som
ska gälla för arbete
i arbetsgivares hushåll.
I motion A240 föreslår Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) att AML
ändras så att den
blir ett bättre verktyg för att förebygga ohälsa i
arbetslivet. Lagens bestäm-
melser om förebyggande arbete bör enligt motionärerna göras
civilrättsliga.
Några av lagens kapitel bör inordnas i lagen om rättegång i
arbetsprocesser
(utskottets anm.: Här torde avses lagen (1974:371) om
rättegången i arbets-
tvister). Förhandlings- och skadeståndsregler, liknande de
som finns i MBL,
bör skapas. På detta sätt skulle arbetsmarknadens parter
tvingas ta ett större
ansvar för att förebygga ohälsa i arbetslivet.
Ronny Olander m.fl. (s) förespråkar i motion A330 att
regeringen tillsammans
med arbetsmarknadens parter ser över vilka paragrafer i bygg-
och anlägg-
ningskungörelsen (utskottets anm.: Här torde avses AV:s
föreskrifter om
byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3) som bör
straffsanktioneras.
Bakgrunden till förslaget är att många arbetsgivare inom
byggsektorn bryter
mot bestämmelserna om upprättande av arbetsmiljöplan och
riskinventering
utan att detta leder till någon påföljd.
Samma motionärer som i motion A330 behandlar i motion A360 av
Reynoldh
Furustrand m.fl. (s) förekomsten av arbetsolyckor inom
byggbranschen. I
dagsläget medför brister i regelverk och rutiner att
dokumentationen vid
olyckor ofta är så bristfällig att den inte kan användas som
underlag för åtal.
Motionärerna föreslår ändringar i AML för att komma till
rätta med proble-
men.
Utskottets ställningstagande
I motion A240 (s) förespråkar motionärerna ändringar i AML så
att arbets-
marknadens parter tvingas ta ett större ansvar för
förebyggande arbetsmiljö-
insatser.
Regler om förebyggande arbetsmiljöarbete finns i AML och i
AV:s före-
skrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).
Regelverket innefat-
tar bestämmelser om bl.a. arbetsgivares ansvar och samverkan
med arbetsta-
gare, vilket redovisats tidigare i betänkandet. Reglerna har
offentligrättslig
karaktär.
I uppdraget för den pågående utredningen (dir. 2004:91) om
översyn av
vissa delar av AML ingår att utreda hur bestämmelserna om
systematiskt
arbetsmiljöarbete och rehabilitering i AML och AV:s
föreskrifter skulle kun-
na göras dispositiva för att ge möjlighet åt arbetsmarknadens
parter att genom
kollektivavtal reglera vad arbetsgivaren ska göra för att
fullgöra sina skyldig-
heter i de nämnda avseendena. I denna prövning ska även
övervägas vilka
konsekvenser en sådan förändring skulle få för bevakningen av
arbetsmiljön,
särskilt på de arbetsställen där det lokala skyddsarbetet är
svagt samt i fråga
om tillsyn och påföljder.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker
utskottet motion
A240 (s).
Som framgått anser Vänsterpartiet i motion 2003/04:A314 att
möjligheterna
bör prövas att ställa krav på en obligatorisk redovisning av
arbetsgivares
organisation och rutiner avseende systematiskt
arbetsmiljöarbete. Partiet
hänvisar till de ändringar som gjorts i årsredovisningslagen
(1995:1554) m.fl.
lagar och som innebär att privata arbetsgivare, kommuner och
landsting ska
lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen.
Motsvarande
regler finns för myndigheter i förordningen (2000:605) om
årsredovisning
och budgetunderlag.
Syftet med redovisningen är att öka medvetenheten om
sjukfrånvarons för-
delning på olika verksamheter. I sin motivering för
lagstiftningen anförde
regeringen att ökade kunskaper på området kan påverka
arbetsgivare att vidta
åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Lagändringarna trädde
i kraft den 1 juli
2003 (prop. 2002/02:6, bet. 2002/03:LU1, rskr. 2002/03:43).
De utgör ett led i
åtgärderna för att nå målet om att till 2008 halvera
frånvaron från arbetslivet
på grund av sjukskrivning i förhållande till 2002.
I rapporten Ett arbetsliv för alla från de s.k.
trepartssamtalen fördes ett re-
sonemang om hur målet om att halvera sjukfrånvaron skulle
kunna uppnås.
Man slog där fast att det är viktigt att, genom
partsgemensamma processer, i
varje bransch och på varje arbetsplats, fastställa mål för
minskad ohälsa. I
rapporten från trepartssamtalen betonades att tillämpning av
föreskrifterna om
systematiskt arbetsmiljöarbete är ett viktigt medel för att
uppnå fastställda
mål liksom att den obligatoriska redovisningen av
sjukfrånvaro är ett viktigt
hjälpmedel i sammanhanget.
Enligt vad utskottet erfarit diskuterades i
trepartssamtalen däremot inte nå-
got förslag om en lagreglerad, obligatorisk redovisning av
det systematiska
arbetsmiljöarbetet av den karaktär som nu gäller i fråga om
sjukfrånvaron.
Däremot betonades, som nyss nämnts, vikten av att tillämpa
föreskrifterna om
systematiskt arbetsmiljöarbete.
Dessa föreskrifter innebär, som utskottet redovisat
tidigare i detta betän-
kande, att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, genomföra
och följa upp
verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i
arbetet förebyggs
och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Här bör också
erinras om att det
enligt SAM-föreskrifterna ska finnas en arbetsmiljöpolicy som
beskriver hur
arbetsförhållandena ska vara för att detta ska åstadkommas. I
sammanhanget
bör också nämnas de dokumentationskrav som finns i SAM-
föreskrifterna
och som bl.a. innebär att sådana åtgärder för att förebygga
ohälsa och olycks-
fall i arbetet som inte kan genomföras omedelbart ska föras
in i en skriftlig
handlingsplan där det ska anges när åtgärderna ska vara
genomförda och vem
som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska
kontrolleras. Ar-
betsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det
systematiska arbetsmiljö-
arbetet. Denna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst
tio arbetstagare
i verksamheten.
Utskottet vill här erinra om vad som tidigare redovisats i
betänkandet om
att AV i sitt verksamhetsprogram för 2004-2006 betonar det
förebyggande
arbetet, bl.a. genom prioritering av insatser som avser
systematiskt arbetsmil-
jöarbete. I ett tidigare avsnitt i detta betänkande har
utskottet redovisat sin syn
på bl.a. uppföljningen av Statskontorets rapport Systematiskt
arbetsmiljöarbe-
te - En utvärdering av Arbetsmiljöverkets insatser (2004:13).
När det gäller förslagen i Vänsterpartiets motion
2003/04:A314 om sam-
ordning av inflytanderegler, arbetsmiljölagens tillämpning
vid deltagande i
arbetsmarknadspolitiska program och sanktioner vid
arbetsmiljöbrott vill
utskottet peka på uppdraget för utredningen om en översyn av
vissa delar av
AML (dir. 2004:91).
Utredningen ska överväga om samverkansbestämmelserna i 6
kap. AML
bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund av
utvecklingen av
samverkan i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatserna. En annan
uppgift för utred-
ningen är att pröva om det är lämpligt att direkt i AML
reglera lagens till-
lämpningsområde avseende kvinnor och män som omfattas av
olika arbets-
marknadspolitiska program. I utredningsuppdraget ingår också
att överväga
vissa frågor om hur ett effektivare sanktionssystem bör
utformas och om detta
bör innefatta ändringar i AML. Utöver det uppdrag som
uttryckligen angivits
i utredningsdirektiven står det utredaren fritt att också
lämna andra förslag till
författningsändringar eller åtgärder som uppdraget kan ge
anledning till.
Mot bakgrund av vad som anförts om pågående
utredningsarbete kan nå-
got initiativ inte anses påkallat, varför utskottet avstyrker
motion
2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5 och 6 (v).
Ytterligare en fråga som tas upp såväl i direktiven till
utredningen om en
översyn av vissa delar av AML som i en motion, 2003/04:A368
(s), avser
undantaget i AML när det gäller arbete i arbetsgivarens
hushåll och frågan
om samband mellan AML och lagen om stöd och service till
vissa funktions-
hindrade (LSS).
I utredningsdirektiven (dir. 2004:91) konstateras bl.a. att
det i AML finns
undantag från lagens tillämpning när det gäller arbete i
arbetsgivarens hus-
håll. Där sägs också att "lagen om arbetstid m.m. i
arbetsgivarens hushåll
[utskottets anm.: rätteligen lagen om arbetstid m.m. i
husligt arbete] ställer
betydligt lägre krav på arbetsgivaren och ger
tillsynsmyndigheten sämre
möjligheter att ingripa mot brister i arbetsmiljön. Frågan om
särbehandlingen
i arbetsmiljöhänseende av arbetstagare som utför husligt
arbete har aktualise-
rats bl.a. av att personer med funktionshinder numera får
hjälp i sitt hem av
personliga assistenter enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa
funktionshindrade (LSS), som i många fall formellt är
anställda av den som är
berättigad till insatsen enligt LSS."
I utredningsuppdraget ingår mot denna bakgrund - som
tidigare nämnts i
anslutning till motionsförslag om au pair-arbete - att pröva
lämpligheten  av
att upphäva undantaget i AML när det gäller arbete i
arbetsgivarens hushåll.
Om ett upphävande av undantaget föreslås, ska utredaren lämna
förslag om
nödvändiga ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt
arbete.
Utskottet vill inte föregripa det pågående
utredningsarbetet och avstyrker
därför motion 2003/04:A368 (s).
Med anledning av förslaget i motion 2003/04:A224 (s) om en
översyn av
vitesreglerna i AML vill utskottet peka på att en särskild
utredning, Tillsyns-
utredningen (dir. 2000:62), haft till uppgift att utreda hur
den statliga tillsynen
kan göras till ett tydligare och effektivare
förvaltningspolitiskt instrument
som bättre bidrar till kontroll och genomförande av
demokratiskt fattade
beslut. Utredningen avlämnade i oktober 2004 slutbetänkandet
Tillsyn. För-
slag om en tydligare och effektivare tillsyn (SOU 2004:100).
Ett av de spörsmål som behandlats av Tillsynsutredningen
gäller vitesinsti-
tutet. Utredningen konstaterar att enligt förarbetena till
viteslagen kan vite
inte användas mot statliga myndigheter om inte "ett helt
speciellt undantags-
fall är för hand". Frågan har enligt utredningen behandlats
vid ett flertal till-
fällen. Tillsynsutredningen föreslår en samlad allmän översyn
av vitesinstru-
mentet. Utredningens förslag bereds för närvarande i
Justitiedepartementet.
Med hänvisning till pågående beredningsarbete avstyrker
utskottet motion
2003/04:A224 (s).
Byggbranschens arbetsmiljöproblem tas upp i motionerna A330
(s) och A360
(s).
Med anledning av motionsförslaget om straffsanktioner i
AV:s föreskrifter
om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) när
arbetsgivare bryter
mot bestämmelserna där om upprättande av arbetsmiljöplan och
riskanalys
vill utskottet framhålla att föreskrifternas bestämmelser om
upprättande av
arbetsmiljöplan m.m. (9-13 §§) redan är straffsanktionerade,
vilket framgår
av 101 § i föreskrifterna. Utskottet kan därför inte se något
behov av att ändra
bestämmelserna i bygg- och anläggningsföreskrifterna i denna
del.
Utskottet vill däremot starkt betona vikten av att gällande
föreskrifter till-
lämpas. Därför värdesätter utskottet att AV under åren 2004-
2006 satsar stora
resurser på att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet
inom byggbran-
schen. Parallellt med breda insatser mot byggherrar och
projektörer bedrivs
flera projekt för att komma till rätta med de traditionella
riskerna i branschen,
främst belastningsskador och fallolyckor. I arbetet ingår
också att kontrollera
att det vid alla byggarbetsplatser upprättas
arbetsmiljöplaner. Resultatet av ett
tidigare projekt, Hälsofarlig stress i byggprocessen, används
nu i tillsynsarbe-
tet. Representanter för arbetsgivar- och arbetstagarsidan
medverkar i utarbe-
tande och genomförande av ett särskilt branschprogram för
arbetsmiljön inom
bygg- och anläggningsverksamhet.
Tveklöst finns det enligt utskottet anledning att ta
arbetsmiljöproblemen
inom byggbranschen på största allvar. I en särskild
inspektionskampanj i juni
2004 granskades 550 byggarbetsplatser runtom i landet. Fler
än två tredjede-
lar av dessa fick anmärkningar. Bland de ca 450 arbetsställen
där det fanns
risk för fallolyckor bröt fler än hälften mot reglerna om
riskbedömning och
skyddsåtgärder. Ett hundratal saknade arbetsmiljöplan och ett
mindre antal
slarvade enligt AV rejält i fråga om säkra lyft och
användning respektive
underhåll av lyfthjälpmedel. AV utfärdade vid inspektionerna
15 omedelbara
förbud. Ett tjugotal ärenden gick vidare till åtalsprövning.
I september 2004
gjordes ett hundratal uppföljningsinspektioner.
Utskottet ser i likhet med motionärerna allvarligt på
problemen med att
dokumentationen av arbetsolyckor inom byggbranschen kan ha
sådana brister
att den inte kan användas som underlag för åtal. Enligt vad
utskottet erfarit är
det inte i första hand brister i regelverket som orsakar
problemen utan i stället
brister i tillämpningen av gällande regler, däribland
ofullständiga polisutred-
ningar. Den lösning som utskottet i första hand förordar är
inte ändrade regler
utan effektivare tillämpning av befintliga regler. Utskottet
förutsätter också att
den aktuella problemställningen tas upp i AV:s
tillsynsverksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna A330 (s)
och A360 (s).
Slutligen vill utskottet i detta avsnitt ta upp
motionsförslaget från Vänsterpar-
tiet i motion 2003/04:K362 om lagändringar för att skydda
anställda inom
hotellnäringen från sexuella trakasserier.
Resultaten av SCB:s undersökning Arbetsmiljön 2003 visar
att det är be-
tydligt vanligare att kvinnor utsätts för sexuella
trakasserier än män. Bland
kvinnor uppgav 6,1 % att de under de senaste tolv månaderna
utsatts för
sexuella trakasserier från andra personer än chefer eller
arbetskamrater, dvs.
kunder, patienter, elever, klienter m.fl. Motsvarande andel
bland män var
1,4 %. Sexuella trakasserier från andra är därmed betydligt
vanligare än från
chefer eller arbetskamrater, där andelarna för kvinnor och
män låg på 2,2 %
respektive 1,2 %.
Andelen utsatta var som störst bland unga kvinnor i
åldersgruppen 16-29
år där den uppgick till 12,8 %. Vid en uppdelning på
näringsgrenar var ande-
len störst inom omsorg och sociala insatser med 13,6 %, öppna
sociala insat-
ser respektive hotell- och restaurangverksamhet med 12,8 %
samt handel och
service av motorfordon och detaljhandel med drivmedel med
12,7 %.
Siffrorna från SCB-undersökningen visar på förekomsten av
sexuella tra-
kasserier i arbetslivet. Utskottet, som ser allvarligt på
detta, delar dock inte
Vänsterpartiets uppfattning att lagändringar skulle vara det
främsta medlet för
att komma till rätta med problemet.
När det gäller sexuella trakasserier arbetstagare emellan
vill utskottet peka
på vad som anges i 22 a § jämställdhetslagen (1991:433) om
att arbetsgivare
ska sätta stopp för och utreda fall av sexuella trakasserier
som kommer till
arbetsgivarens kännedom. Likaså vill utskottet peka på
betydelsen av de
jämställdhetsplaner som arbetsgivare med mer än tio anställda
enligt jäm-
ställdhetslagen är ålagda att utarbeta varje år. Dessa planer
ska enligt 6 §
innehålla tillräckliga åtgärder mot sexuella trakasserier.
Motionen avser situa-
tioner som inte täcks av dessa bestämmelser.
Enligt AML har arbetsgivaren ett allmänt ansvar för en god
arbetsmiljö på
arbetsplatsen. I de fall sexuella trakasserier förekommer i
anslutning till en-
samarbete är AV:s föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3)
tillämpliga.
Det är enligt utskottets uppfattning av största vikt att
man på det lokala
planet har kunskap, vilja och förmåga att ta itu med sexuella
trakasserier. De
bestämmelser som redan nu finns i arbetsmiljö- och
jämställdhetslagstiftning,
föreskrifter och avtal ska tas till vara i det lokala
arbetsmiljöarbetet och då
inte minst i den fackliga verksamheten. Enligt vad utskottet
erfarit från Hotell
och Restaurang Facket är detta den linje som man driver där.
Fackförbundet
har bl.a. tagit fram Handbok i hantering av sexuella
trakasserier riktad till
anställda och förtroendevalda. Något krav på lagändringar för
att komma till
rätta med problemet med sexuella trakasserier mot
hotellanställda har inte
förts fram av Hotell och Restaurang Facket.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
2003/04:K362
yrkande 5 (v).
Kostnader för arbetsmiljöarbete
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas motioner om kostnader för
arbetsmiljöar-
bete. Samtliga motioner avstyrks.
Motioner
I fyra motioner från enskilda socialdemokrater läggs förslag
fram om ändrad
finansiering av verksamheten med regionala skyddsombud.
Claes-Göran Brandin m.fl. (s) konstaterar i motion
2003/04:A313 att AML
innebär att produktionen ska stå för kostnaderna för
arbetsmiljöarbetet. De
fackliga organisationernas medlemmar betalar dock årligen via
sina med-
lemsavgifter miljonbelopp för verksamheten med regionala
skyddsombud.
Det finns enligt motionären risk för att denna verksamhet
inte kan säkerställas
om de fackliga organisationerna kommer att stå för allt
större kostnader. Detta
problem bör enligt motionärerna uppmärksammas av regeringen.
Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (båda s) framhåller
i motion
2003/04:A328 att lagstiftningen innebär att produktionen ska
bära kostnader-
na för arbetsmiljöarbetet. Detta framgår enligt motionärerna
också av EU:s
arbetsmiljödirektiv (89/391/EEG). Det ökade antalet
småföretag i Sverige
medför ett större behov av regional skyddsombudsverksamhet
utan att de
fackliga organisationerna får motsvarande kostnadstäckning.
En översyn
behöver göras av skyddsombudsverksamheten.
Ronny Olander och Bo Bernhardsson (båda s) anser i motion
2003/04:A342
att det finns behov av en ändrad ansvarsfördelning inom
skyddsombudsverk-
samheten. Arbetsgivarna har huvudansvar för arbetsmiljön och
arbetsmiljöar-
betet och kostnader som är förknippade med detta. De fackliga
organisatio-
nerna har enligt motionärerna överkostnader för arbetsmiljön.
Via fackför-
eningsavgiften betalar medlemmarna stora belopp för
arbetsmiljöbevakning i
företag utan skyddskommittéer. Motionärerna efterlyser en
striktare tolkning
och tillämpning av AML:s bestämmelser om arbetsgivarens
allmänna skyl-
digheter och anser att dessa, tillsammans med EU:s
arbetsmiljödirektiv
(89/391/EEG), bör bilda utgångspunkten för ett förändrat
ansvar för finansie-
ring av skyddsombudsverksamheten.
Tomas Eneroth m.fl. (s) anser i motion 2003/04:A347 att
regeringen ska
överväga förändrad finansiering av de regionala
skyddsombudens verksam-
het. I dag måste de fackliga organisationerna använda
inkomsterna från fack-
föreningsavgifterna för att finansiera sådan verksamhet.
Utöver ovanstående motioner finns i en motion - A329 yrkande
2 - av Ronny
Olander m.fl. (s) ett förslag om att AV ska kunna biträda
skyddsombud med
tolkhjälp så att fackliga organisationer ensamma inte behöver
finansiera så-
dan.
Utskottets ställningstagande
Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket AML finns ett system med s.k.
regionala
skyddsombud. När det inte finns någon skyddskommitté kan den
lokala fack-
liga avdelningen utse ett skyddsombud som inte arbetar på
arbetsstället. Det
är oftast fackföreningsfunktionärer som utses men behöver
inte vara det,
konstaterar AV i skriften Arbetsmiljölagen med kommentarer i
lydelse från
den 1 juli 2004. Regionala skyddsombud kan finnas parallellt
med lokala
skyddsombud och har samma befogenheter som dessa. Deras
uppdrag omfat-
tar vanligen många olika arbetsställen inom en bransch, men
det kan också
vara begränsat till ett enda eller några få arbetsställen.
Det är den organisation
som väljer ombudet som bestämmer ombudets verksamhetsområde.
Rätten att
utse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller
sammanslut-
ningen har någon medlem på arbetsstället.
Statens bidrag till regional skyddsombudsverksamhet
inklusive stöd till ar-
betsmarknadens parters deltagande i
standardiseringsverksamhet uppgår 2005
till 101,6 miljoner kronor.
Utskottet avstyrkte i betänkande 2002/03:AU5 motionsförslag
av samma
innebörd som de nu aktuella motionerna 2003/04:A313 (s),
2003/04:A328 (s),
2003/04:A342 (s) och 2003/04:A347 (s). Avstyrkandet gjordes
med hänvis-
ning till ett svar som statsrådet Hans Karlsson lämnat i en
interpellationsde-
batt i riksdagen den 21 januari 2003 (ip. 2002/03:67). Som
utskottet redovisa-
de i betänkande AU5 konstaterade statsrådet Karlsson i
interpellationsdebat-
ten att utvecklingen under 1990-talet inneburit en
försvagning av det lokala
skyddsarbetet samtidigt som förekomsten av personaluthyrning
och tidsbe-
gränsade anställningar ökat. Därmed har de regionala
skyddsombudens roll
blivit viktigare.
I debatten för två år sedan framhöll statsrådet att statens
bidrag till verk-
samheten med regionala skyddsombud under 2003 uppgick till ca
100 miljo-
ner kronor. Han slog fast att grundläggande regler om
regionala skyddsombud
finns i AML men att det där inte ställs några krav på
verksamhetens omfatt-
ning. Statsrådet betonade att han skulle verka för att
regeringen i kommande
budgetar tar ansvar för att finansiera regionala skyddsombud
på ett sätt som
bättre stämmer överens med behovet.
När det gäller det spörsmål om EG-direktiv 89/391/EG, det
s.k. ramdirek-
tivet om arbetsmiljö, påpekade statsrådet Karlsson att
finansieringen av regi-
onala skyddsombud inte står i strid med dessa regler.
Direktivet reglerar
förhållanden på den enskilda arbetsplatsen och behandlar inte
frågan om
regionala skyddsombud.
Arbetsmarknadsutskottet vill framhålla skyddsombudens
viktiga roll på
den enskilda arbetsplatsen. De regionala skyddsombuden kan
medverka till
att utveckla arbetsmiljöarbetet vid de mindre företagen.
Bidraget via stats-
budgeten kompletterar såväl fackliga medel som den arbetstid
som upplåts till
skyddsombudsarbete.
I AV:s regleringsbrev för 2005 begär regeringen en
återrapportering av de
s.k. partsmedel som via verkets anslag fördelas till
arbetsmarknadens parter
för insatser på arbetsmiljöområdet. Enligt regleringsbrevet
ska AV kommen-
tera insatser inom verksamhetsområdet under 2005.
Partsmedlens uppdelning
på olika slags partsverksamhet, mottagare och syfte ska
därvid anges. När det
gäller stödet till regional skyddsombudsverksamhet ska så
långt möjligt verk-
samhetens fördelning på olika branscher framgå, liksom en
översiktlig be-
dömning av effekten av insatserna. I återrapporteringskravet
ingår också att
göra en översiktlig redovisning av mottagarnas egna bidrag
och insatser inom
de verksamhetsområden där partsmedlen används.
Det är med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att
statens bidrag till
regional skyddsombudsverksamhet inklusive stöd till
arbetsmarknadens par-
ters deltagande i standardiseringsverksamhet har kunnat ökas
sedan den ovan-
nämnda interpellationsdebatten ägde rum. Som framgått uppgår
stödet under
2005 till 101,6 miljoner kronor. Med hänvisning till detta
och till utskottets
tidigare ställningstagande i betänkande 2002/03:AU5 avstyrks
motionerna
2003/04:A313 (s), 2003/04:A328 (s), 2003/04:A342 (s) och
2003/04:A347
(s).
I en motion föreslås, som motionärerna uttrycker det, att
Arbetsmiljöin-
spektionen ska ges möjlighet att biträda skyddsombuden med
tolkhjälp.
I och med att fler arbetstagare med inga eller knapphändiga
kunskaper i
svenska kan komma att arbeta i Sverige kan det säkert uppstå
situationer där
det finns behov av tolkhjälp exempelvis i anslutning till att
arbetsmiljöfrågor
tas upp på en arbetsplats. Enligt uppgift från AV förekommer
det redan i dag
att verket i vissa situationer anlitar tolk vid
arbetsplatsbesök. Behovet har
dock hittills, enligt uppgift från verket, varit av ringa
omfattning, men man är
inte främmande för att det kan komma att öka. Från verkets
sida känner man
dock inte till att det i fältverksamheten skulle ha framförts
några propåer om
att AV:s anslagsmedel skulle få tas i anspråk för tolkhjälp
till skyddsombud.
Med hänvisning till detta avstyrks motion A329 yrkande 2 (s).
Arbetsmiljöverkets tillsyn
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas Riksrevisionens styrelses
framställning till
riksdagen angående Arbetsmiljöverkets tillsyn, 2004/05:RRS6.
Framställningen och en motion avstyrks, främst med hänvisning
till
vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra styrningen
m.m.
Jämför särskilt yttrande (m, fp, kd, c).
Framställning från Riksrevisionens styrelse
Riksrevisionen (RiR) har granskat AV:s tillsyn. Resultatet
har redovisats i
rapporten Arbetsmiljöverkets tillsyn (RiR 2004:14). RiR:s
styrelse beslutade
den 17 november 2004 att överlämna granskningens slutsatser i
form av en
framställning till riksdagen, 2004/05:RRS6 Riksrevisionens
styrelses fram-
ställning angående Arbetsmiljöverkets tillsyn.
I sina överväganden med anledning av överlämnandet
konstaterar RiR att
granskningen omfattar hela kedjan från riksdagens beslut, via
regeringens
styrning av AV och verkets insatser för att motverka ohälsa
och olycksfall i
arbetslivet genom tillsyn. Granskningen har inriktats mot den
operativa tillsy-
nen, dvs. inspektionsverksamheten.
RiR:s styrelse skriver i sina överväganden att regeringen i
budgetproposi-
tionen för 2005 i enlighet med kraven i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten
har redovisat de åtgärder den avser att vidta med anledning
av RiR:s iaktta-
gelser. RiR noterar att regeringen anmält att den ser med
allvar på den kritik
som framförts av myndigheten och noga kommer att överväga de
synpunkter
som framförts liksom att regeringen angivit att den senast i
budgetpropositio-
nen för 2006 avser att återkomma till riksdagen med en
redogörelse för de
åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.
RiR utgår från att regeringen i samband med den aviserade
redovisningen
under 2005 med anledning granskningsrapporten återkommer till
riksdagen
med en fördjupad analys av de orsakssamband som behandlas i
denna och att
regeringen även redogör för vilka effekter som AV:s
anslagsförstärkningar
haft för att säkerställa efterlevnaden av AML.
I sin framställning föreslår RiR:s styrelse att riksdagen
begär att regeringen
ska vidta åtgärder för att förbättra styrningen,
uppföljningen och återrapporte-
ringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn.
Bakgrund
I rapporten om AV:s tillsyn, vilken ligger till grund för
framställningen från
RiR:s styrelse, summerar RiR sina iakttagelser och slutsatser
i ett avslutande
kapitel. Där anges att RiR
1.      anser att regeringens mål för tillsynen över AML
bör ses över och
att regeringens uppföljning och utvärdering av
tillsynsverksamheten
behöver  förbättras,
2.
3.      konstaterar att regeringens redovisning i
budgetpropositionen för
2004 av föreslagna förändringar i AV:s anslag är otydlig,
4.
5.      föreslår att regeringen förbättrar
resultatredovisningen till riksdagen,
6.
7.      föreslår att regeringen ger AV i uppdrag att
analysera hur verket kan
utveckla sina mål för tillsyn av AML. Resultatet bör delges
riksda-
gen. Målen bör i ökad utsträckning grundas på en
föreställning om
vad som är möjligt att uppnå med tillsynen. Målen bör vara
uppfölj-
ningsbara,
8.
9.      anser att AV:s uppföljning behöver förbättras så
att uppnådda resul-
tat blir tydligare jämfört med tidigare uppföljningar.
Uppföljningen
bör kopplas till någon form av omvärldsanalys,
10.
11.     anser att regeringen bör uppdra till AV att
utveckla metoder för att
förbättra urvalet av tillsynsobjekt,
12.
13.     anser att regeringen bör ge AV i uppdrag att
förbättra verksamhets-
statistiken, så att den speglar verksamheten på ett tydligt
och rätt-
visande sätt,
14.
15.     anser att den interna kontrollen av registrering
och dokumentation
av inspektioner vid AV kan behöva förbättras,
16.
17.     anser att regeringen bör överväga vilka åtgärder
som behöver vidtas
för att få till stånd en samverkan mellan AV och
Riksförsäkrings-
verket som kan bidra till att motverka ohälsa. RiR
förutsätter att åt-
gärderna samordnas inom Regeringskansliet och
18.
19.     anser att det behövs mer underlag för att bedöma i
vilken utsträck-
ning som inspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö.
20.
Motion
Ingen motion har väckts med anledning av RiR:s styrelses
framställning
angående Arbetsmiljöverkets tillsyn.
Utskottet tar dock i detta sammanhang upp motion 2003/04:A230
av Susanne
Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (båda s) som har
tydliga berör-
ingspunkter med en fråga som tas upp i framställningen.
Motionärerna anser
att regeringen bör verka för att yrkesinspektionens
kontroller på olika håll i
landet bedrivs med ett enhetligt arbetssätt där ett
standardiserat frågeformulär
används som underlag vid inspektioner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen
för 2005 (prop.
2004/05:1 utg.omr. 14) framhåller att det är nödvändigt att
se med allvar på
kritik som framförs av RiR. Regeringen avser att noggrant
överväga de syn-
punkter som framförts av revisionen i fråga om AV:s tillsyn
och regeringens
styrning och uppföljning av tillsynsverksamheten. Senast i
samband med
budgetpropositionen för 2006 ska regeringen återkomma till
riksdagen med
en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av
RiR:s rapport
och uppnådda resultat till följd av åtgärderna.
Enligt regeringen i budgetpropositionen har
arbetsmiljötillsynen undergått
flera förändringar under de senaste tio åren, vilket medfört
behov av utveck-
lingsinsatser. Det framhålls att myndighetstillsynen ska ses
som en del i ett
arbetsmiljösystem som inkluderar även skyddsombud och
företagshälsovård.
Vidare betonas vikten av att ägna större uppmärksamhet åt
kartläggning av
samband mellan insatser för arbetsmiljön och effekter på
ohälsa och olycks-
fall.
I sammanhanget kan nämnas att utskottet den 26 januari 2005
besökte AV
där företrädare för verket redovisade såväl RiR:s förslag
rörande uppdrag till
AV som vilka åtgärder verket vidtagit med anledning av
revisionsrapporten.
Från AV:s sida framhölls att åtgärder hade vidtagits eller
var planerade inom
AV på i stort sett alla områden som behandlas i RiR-rapporten.
Utskottet
noterar vidare att AV:s årsredovisning för 2004 som
beslutades den 17 febru-
ari 2005 innehåller information om ett antal åtgärder med
anknytning till
RiR:s rapport.
Som framgått föreslår RiR:s styrelse att riksdagen begär
att regeringen ska
vidta åtgärder för att förbättra styrningen, uppföljningen
och återrapportering-
en till riksdagen avseende AV:s tillsyn.
Utskottet finner det mot denna bakgrund lämpligt att
redovisa upplysning-
ar som utskottet under hand har inhämtat om vidtagna och
planerade åtgärder
m.m. med anknytning till de tio punkter som RiR angivit
enligt ovan liksom
andra uppgifter av intresse i sammanhanget. Det bör
framhållas att upplys-
ningar som lämnas under en viss punkt nedan kan ha relevans
även för andra
punkter.
Punkt 1. Översyn av regeringens mål för tillsynen av AML och
förbättring av
regeringens uppföljning och utvärdering av
tillsynsverksamheten
I budgetpropositionen för 2005 anger regeringen att den avser
att överväga
målen och återrapporteringskraven för AV:s tillsynsverksamhet.
Målen måste
enligt regeringen på ett relevant och tydligt sätt återspegla
vad tillsynsverk-
samheten förväntas uppnå i såväl kvantitativa som kvalitativa
termer. Reger-
ingen anser att det är nödvändigt att inte öka målens
mätbarhet på bekostnad
av deras relevans för en förbättrad arbetsmiljö.
Det sägs också i budgetpropositionen att AV:s
återrapportering till reger-
ingen på ett entydigt sätt ska klargöra i vilken utsträckning
målen uppnåtts
och att regeringens krav på AV:s verksamhetsrapportering
kommer att prövas
i samband med att målen för tillsynsverksamheten övervägs. I
budgetproposi-
tionen framhålls även att regeringen uppmärksammat RiR:s
förslag om att
stärka uppföljning och utvärdering av AV:s tillsynsverksamhet.
Punkt 2. Otydlig redovisning i budgetpropositionen för 2004
av förändringar
av AV:s anslag
Utskottet inhämtade i samband med budgetberedningen hösten
2004 under
hand kompletterande upplysningar från Näringsdepartementet om
anslagsbe-
räkningarna i budgetpropositionen.
Punkt 3. Förbättring av regeringens resultatredovisning till
riksdagen
I budgetpropositionen anger regeringen att det efter den
tidsperiod som RiR:s
studie omfattar har påbörjats ett arbete med att ta fram
arbetsmiljöindikatorer.
Indikatorerna ska möjliggöra utvärdering av tillsynens
effekter på arbetsmil-
jön. Detta arbete ska enligt regeringen fortsätta och
intensifieras.
Punkt 4. Regeringen bör uppdra åt AV att analysera hur målen
för tillsynen
kan utvecklas. Målen bör i ökad utsträckning grundas på vad
som kan uppnås
med tillsynen. Målen bör vara uppföljningsbara
Utskottet informerades vid sitt besök vid AV om att det vid
verket sedan ett år
tillbaka pågår ett projekt rörande formulering av
uppföljningsbara mål och
resultatinformation. Några möjligheter och problem i detta
arbete berördes,
exempelvis utvecklingen av IT-stöd för planering och
uppföljning liksom
svårigheter att belysa samband mellan sjukskrivningar
respektive psykosocia-
la problem och förhållanden i arbetslivet.
Av AV:s årsredovisning för 2004 framgår bl.a. att det inom
verket pågår
flera projekt för att utveckla styrningen och
resultatuppföljningen. Hela verk-
samheten ska omfattas av målstyrning. Ett sammanhållet system
för planering
och uppföljning skapas.
Punkt 5. Förbättring av uppföljningen av AV:s tillsyn och
tydligare redovis-
ning av uppföljningsresultaten
Det framhålls i budgetpropositionen för 2005 att en
fungerande tillsynsverk-
samhet kräver att AV:s interna organisation, rutiner och
verksamhetsplane-
ring är ändamålsenlig och effektiv sett i förhållande till de
av regeringen
uppställda målen. Regeringen anser därför att det är viktigt
att AV fortsätter
att vidareutveckla metoder, rutiner och dokumentation för
planering, genom-
förande, uppföljning och utvärdering av tillsynsverksamheten.
AV har den 18 februari 2005 återrapporterat ett uppdrag som
lämnades av
regeringen i regleringsbrevet för 2004.  Utskottet noterar
att verket i återrap-
porteringen redovisar prioriteringar och strategi för
tillsynen och verkets
insatser och yttre faktorers påverkan på måluppfyllelsen. I
fråga om priorite-
ringarna för tillsynen åberopas verksamhetsprogrammet för
2004-2006 (se
även ovan) som framför allt grundas på statistik om
arbetsolyckor, arbets-
sjukdomar och annan arbetslivsrelaterad ohälsa. I
verksamhetsprogrammet
har sex branscher - hälso- och sjukvård, omsorg och sociala
tjänster, skola,
bygg och anläggning, transport och trävaruindustri - särskilt
pekats ut. Dess-
utom finns tre generella prioriteringar: systematiskt
arbetsmiljöarbete, belast-
ningsergonomi och organisatoriska och sociala förhållanden.
I AV:s regleringsbrev för 2005 begärs en redovisning av
behovet av forsk-
ning som stöd för verkets verksamhet och för utvärdering av
denna. Sådan
forskning kan enligt Näringsdepartementet exempelvis avse
effekter av till-
synsverksamhet. Redogörelsen ska lämnas till departementet
senast den
1 mars 2006.
När utskottet besökte AV redovisades vad man gör från
verkets sida för att
förbättra uppföljningen. Det pågår exempelvis ett
utvecklingsarbete för att
jämföra de krav som ställs vid inspektioner med vad som
genomförs, verk-
samhetsplanen för 2004-2006 följs upp genom webbenkäter och
synpunkter
inhämtas från arbetsgivare och skyddsombud om genomförda
inspektioner.
I AV:s årsredovisning för 2004 sägs att verkets
utvärderingar kan avse
både effektmätningar och utvärdering av processer och metoder.
Utvärdering-
ar planeras inom tillsynens tre delar, dvs. inspektion,
regelarbete och informa-
tion. Enligt AV finns i verkets utvärderingsprogram för 2005
insatser som
ligger väl i linje med RiR:s synpunkter. Verket kommer -
vilket nyss framgått
- att följa upp inspektionsverksamheten genom undersökningar
riktade till
arbetsgivare och skyddsombud på arbetsställen som blivit
inspekterade för att
därigenom inhämta bedömningar av om inspektionerna handlade
om väsent-
liga problem i arbetsmiljön och om genomförda krav ledde till
en bättre ar-
betsmiljö. Ett utvecklingsarbete ska bedrivas under 2005 för
att säkrare kunna
mäta sambandet mellan antalet ställda och antalet genomförda
krav.
Punkt 6. Regeringen bör uppdra åt AV att utveckla metoder för
att förbättra
urvalet av tillsynsobjekt
I budgetpropositionen poängterar regeringen att AV bör
utveckla metoder för
urval av tillsynsobjekt. Detta bör ske "med utgångspunkt i
risk och väsentlig-
het inom arbetsmiljöområdet". Det framhålls i
budgetpropositionen att Riks-
försäkringsverkets statistik är ett viktigt kunskapsunderlag
när det gäller
sjukskrivningarnas och arbetsskadornas omfattning vid ett
visst arbetsställe.
Likaså betonas att de enskilda inspektörernas kunskaper om
arbetsställena är
viktiga vid valet av inspektionsobjekt. Urvalet av
inspektionsobjekt bygger
vidare på bl.a. samverkan med skyddsombuden och de lokala
parterna. Reger-
ingen anser att det är viktigt att förstärka detta samarbete.
Även i övrigt kom-
mer regeringen att följa hur AV fortsätter arbetet med att
genomföra förbätt-
ringar inom de områden som lyfts fram i RiR:s rapport.
I budgetpropositionen anges också att regeringen kommer att
överväga
vilka åtgärder som behövs för att vidareutveckla ett
statistiskt underlag som
kan användas vid urvalet av inspektionsobjekt.
Även metoder för urval av tillsynsobjekt berördes när
utskottet i januari
2005 besökte AV. Ett arbete pågår för att få fram relevant
statistik ur databa-
ser och bl.a. komplettera detta med annan information från
exempelvis För-
säkringskassan, arbetsmarknadens parter, massmedier m.fl.
Detta tas upp också i årsredovisningen för 2004 där det
anges att verket
ska utveckla metoderna för att vid tillsynen kunna välja ut
de sämsta arbets-
miljöerna för tillsyn. Detta ska ske bl.a. genom att
urvalsparametrar tas fram
med hjälp av verkets databaser om arbetsolyckor,
arbetssjukdomar, inspektio-
ner m.m.
Punkt 7. Regeringen bör uppdra åt AV att förbättra
verksamhetsstatistiken så
att denna tydligt och rättvist speglar verksamheten
Av budgetpropositionen framgår att AV infört tidredovisning
för att bättre
kunna planera och följa upp verksamheten.
Företrädare för AV uppgav vid utskottets besök att
verksamhetsstatistiken
förbättras och att detta innefattar redovisning av
inspektionsärenden, förbätt-
rad dokumentation och annan information om inspektioner,
tydligare uppfölj-
ningsrutiner och tydligare anvisningar för registrering av
inspektioner.
Punkt 8. Förbättring av den interna kontrollen av
registrering och dokumen-
tation av AV:s inspektioner
Se under punkt 5.
Punkt 9. Regeringen bör överväga åtgärder för sådan samverkan
mellan AV
och Riksförsäkringsverket som kan bidra till att motverka
ohälsa. Åtgärderna
bör samordnas i Regeringskansliet
Enligt AV:s regleringsbrev för 2005 ska verket senast den 1
mars 2006 redo-
göra för utveckling och genomförda insatser under 2005 i
fråga om samver-
kan mellan verket och Försäkringskassan (fd.
Riksförsäkringsverket) på ar-
betsanpassnings- och rehabiliteringsområdet.
Tidigare i detta betänkande har uppgifter redovisats om ett
centralt avtal
mellan AV och Försäkringskassan för att identifiera
arbetsgivare som inte
fullgör sina skyldigheter rörande arbetsanpassning och
rehabilitering.
Punkt 10. Mer underlag behövs för att bedöma i vilken
utsträckning som
inspektioner leder till förbättrad arbetsmiljö
Se under punkt 3.
Utöver ovanstående redovisning av vidtagna eller planerade
åtgärder med
anknytning till RiR-rapporten vill utskottet också beröra den
motion,
2003/04:A230, som behandlas i detta avsnitt. Motionärerna tar
upp frågor om
underlag för och tillvägagångssätt i AV:s
inspektionsverksamhet.
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla vikten
av att vidareut-
veckla såväl urvalsinstrument vid inspektioner som
tillsynsmetoderna. Ett
arbete med denna inriktning pågår. Utöver vad som nämnts
tidigare i betän-
kandet kan här påpekas att AV enligt regleringsbrevet för
2005 senast den
1 mars 2006 ska redogöra för utvecklingen av tillsynsmetoder.
När det gäller
det aktuella motionsförslaget är utskottet tveksamt till
möjligheterna att vid
inspektioner i vitt skilda branscher och företag liksom under
starkt varierande
förhållanden använda ett och samma arbetssätt och ett
standardiserat fråge-
formulär som underlag.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att en rad
åtgärder redan är vid-
tagna eller planerade i syfte att förbättra styrningen,
uppföljningen och åter-
rapporteringen till riksdagen avseende AV:s tillsyn liksom i
en rad andra
avseenden som behandlats i Riksrevisionens rapport om denna
tillsyn. Som
framgått har regeringen i budgetpropositionen för 2005
aviserat att den senast
i budgetpropositionen för 2006 ska återkomma till riksdagen
med en redogö-
relse för de åtgärder som vidtagits med anledning av RiR:s
rapport och upp-
nådda resultat till följd av åtgärderna. Utskottet emotser
med intresse en sådan
samlad redogörelse.
Mot bakgrund av vad som redovisats ovan är utskottet inte
berett att rikta
något tillkännagivande till regeringen med anledning av
Riksrevisionens
styrelses framställning. Utskottet avstyrker därför
Riksrevisionens styrelses
framställning 2004/05:RRS6. Också motion 2003/04:A230 (s)
avstyrks av
utskottet.
Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i
januari 2005
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas två motionsförslag med anledning av
stor-
men i södra Sverige i januari 2005. Motionerna avstyrks.
Jämför
reservation 16 (m, c) och särskilt yttrande (kd).
Bakgrund
De motionsförslag som behandlas i detta sammanhang har väckts
med stöd av
3 kap. 13 § riksdagsordningen om motion med anledning av en
händelse av
större vikt. En remissdebatt om åtgärder med anledning av
stormen den 8 och
9 januari 2005 ägde rum i kammaren den 27 januari 2005.
Samtidigt remitte-
rades de motioner som väckts i ämnet.
Motioner
Moderaterna förespråkar i motion MJ7 yrkande 5 i denna del en
rad åtgärder
för att minska skadeverkningarna av stormen. Det gäller bl.a.
dispens för
övertidsuttag, borttagande av hinder mot att skogsarbetare
från andra länder
deltar i uppröjningsarbete och möjliggörande av kemisk
bekämpning av ska-
degörare.
Kristdemokraterna föreslår i motion MJ6 yrkande 8 att
anställda i offentlig
sektor ska ges rätt till tjänstledighet för att hjälpa till i
uppröjningsarbetet efter
stormen. Partiet anser att det vore olyckligt om hemvärnsmän
måste avstå
från frivilligt deltagande i katastrofinsatserna på grund av
bristande samtycke
från ordinarie arbetsgivare. Regeln om tjänsteplikt vid
extraordinära kata-
strofsituationer bör enligt Kristdemokraterna kunna tillämpas
för arbetsgiva-
rens del även om deltagandet är frivilligt från
arbetstagarens sida.
Utskottets ställningstagande
Stormen i södra Sverige den 8 och 9 januari 2005 har
otvetydigt ställt till med
skador av en sällan skådad omfattning. Ytterligare skador
uppstod i samband
med att ett oväder drog fram över i stort sett samma område
den 12 och 13
februari 2005. Den 13 och 14 februari genomförde ledamöter i
utskottet en
resa i Kalmar län och kunde då på många håll tydligt se
skador som uppstått
till följd av stormarna. Många hushåll saknade elektricitet.
När det gäller de motionsförslag som lagts fram om åtgärder
med anled-
ning av stormen har arbetsmarknadsutskottet - såvitt avser
utskottets bered-
ningsområde - under hand inhämtat upplysningar från
Näringsdepartementet,
Jordbruksdepartementet, Miljö- och
samhällsbyggnadsdepartementet, Ar-
betsmiljöverket, Arbetsmarknadsverket, Kemikalieinspektionen
och Lantbru-
karnas Riksförbund.
Ett flertal ansökningar om dispens från övertidsregler har
inkommit till
AV.
Nedan redovisas regler om övertid enligt arbetstidslagen
(1982:673) i dess
nu gällande lydelse.
Riksdagen har nyligen (prop. 2003/04:180, bet. 2004/05:AU3,
rskr.
2004/05:158) beslutat om ändringar i arbetstidslagen för att
tydligare genom-
föra EG:s arbetstidsdirektiv. De nya reglerna innebär bl.a.
att den genomsnitt-
liga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar och att
dygnsvilan måste vara
minst elva sammanhängande timmar. Detta ska inte gälla vissa
arbeten inom
offentliga verksamheter t.ex. polisen och försvaret.
Lagändringarna träder i
kraft den 1 juli 2005. Om det vid den tidpunkten och därefter,
fram t.o.m. den
31 december 2006, finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren
och den fackliga
organisationen börjar reglerna gälla först den 1 januari 2007.
Lagens s.k. EG-
spärrar blir tydligare, dvs. att kollektivavtal inte får
innebära sämre regler för
arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.
Arbetstidslagens nu gällande regler om övertid är
kollektivavtalsdispositi-
va med en s.k. EG-spärr. I lagens 8 § sägs att när det finns
särskilt behov av
ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under
en tid av fyra
veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst
200 timmar
under ett kalenderår (allmän övertid). I lagens 9 § finns
regler om s.k. nödfall-
sövertid. Där sägs bl.a. följande: "Har en natur- eller
olyckshändelse eller
annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av
arbetsgivaren
vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara
för sådant
avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får
övertid tas ut för arbete
i den utsträckning som förhållandena kräver." Om
kollektivavtal inte kan
träffas får AV, om det finns särskilda skäl, medge avvikelse
i vissa hänseen-
den, detta också med den begränsning som EG-spärren innebär
(19 §).
När det gäller med stormskadorna sammanhängande ansökningar
till AV
om dispens från övertidsreglerna har följande information
inhämtats. I det
stora flertalet fall har det visat sig att det funnits
kollektivavtal som innefattat
övertidsregler och att, efter förhandlingar, arbetsgivar- och
arbetstagarsidorna
kommit överens om ökat övertidsuttag. I ett fall, där
förhandlingar mellan
parterna fortfarande pågår i mitten av februari 2005, bedömer
AV - enligt vad
utskottet inhämtat - det mindre sannolikt att en uppgörelse
kommer att nås.
Dispensfrågan kommer därmed att hänskjutas till AV för
avgörande. Hos AV
ligger vid samma tidpunkt tre dispensansökningar där verket
begärt in kom-
pletterande upplysningar om antal berörda arbetstagare,
arbetets art, före-
komsten av kollektivavtal m.m.
Utskottets intryck är, mot denna bakgrund, att
övertidsreglerna hittills fun-
gerat bra när det gäller åtgärder med anledning av
stormskadorna. Den samla-
de bilden är att parterna kommit väl överens och att
flexibiliteten i reglerna
fungerat väl. Utskottet vill betona att det pågående arbetet
med reparation av
elledningar, skogsröjning m.m. är mycket riskfyllt.
I Moderaternas motion talas det om borttagande av hinder
mot att skogsar-
betare från andra länder deltar i uppröjningsarbete. Några
sådana hinder av
formell art finns inte för arbetstagare från EU:s
medlemsstater som tillika är
medborgare i medlemsstat. Först efter tre månaders vistelse i
Sverige krävs
uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (1989:529).
Tillståndet tjänar som
intyg på att personen har rätt att vistas här.
Riktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd
utfärdas av Ar-
betsmarknadsstyrelsen (AMS). Detta anges i 4 kap. 6 §
utlänningsförordning-
en.
Företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har inte
hört talas om att
det skulle ha förekommit problem rörande arbetstillstånd. Vid
AMS känner
man inte till att någon begäran om arbetstillstånd för
deltagande av tredje-
landsmedborgare i uppröjningsarbete o.d. skulle ha inlämnats.
I och med att fri rörlighet för arbetstagare gäller inom EU
har det inte
krävts några arbetstillstånd för de skogsarbetare,
teletekniker m.fl. som kom-
mit till Sverige från andra EU-medlemsstater, däribland Polen,
Litauen, Est-
land, Storbritannien och Tyskland, för att reparera och röja
efter stormarna.
När det gäller kemisk bekämpning av skadegörare kan det
konstateras att
det finns en överhängande risk för insektsangrepp på det
stormfällda virket
och att virket förstörs. Därför har regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet
kommit överens om en rad åtgärder för att så snabbt som
möjligt få ut virket
till terminaler eller på marknaden. I det åtgärdspaket som
presenterades den
4 februari 2005 ingår bl.a. nedsättning av dieselskatten i
Götaland för skogs-
brukets maskiner, ekonomiskt stöd för lagring av stormfällt
virke och för att
föra ut virke ur skogen, slopade ban- och farledsavgifter
samt bidrag till för-
stärkningar och underhåll av skogsbilvägar i det drabbade
området.
Åtgärderna för att upparbeta den stormfällda skogen och
transportera vir-
ket vidare syftar till att minska risken för skador av
insekter på den kvarva-
rande skogen. I och med att mängden stormfällt virke
motsvarar nästan en
årsavverkning för hela Sverige kommer upparbetning och
borttransport - trots
de aviserade insatserna - att ta tid. Ett uppdrag att
övervaka insektsangrepp
har därför lämnats till Skogsstyrelsen den 7 februari 2005.
Enligt uppdraget,
som lämnats av Näringsdepartementet, ska myndigheten, efter
samråd med
berörda myndigheter och institutioner, övervaka, dokumentera
och informera
om insektsangrepp som kan komma till följd av stormen.
Skogsstyrelsen ska
också ta fram lämpliga metoder i sammanhanget och svara för
information
och rådgivning till skogsägare, kommuner och berörda
länsstyrelser.
Som framgått tidigare i betänkandet (avsnittet Andra
kemiska ämnen
m.m.) är det Kemikalieinspektionen som fattar beslut om
godkännande av
insektsbekämpningsmedel efter yttrande från bl.a. AV. Enligt
vad utskottet
inhämtat från Kemikalieinspektionen har användning av några
andra medel
än de som redan före stormen godkänts av inspektionen
hittills inte aktualise-
rats.
När det gäller tjänstledighet för deltagande i
uppröjningsarbete efter stor-
men har inte utskottet vid förfrågningar hos myndigheter,
departement och
LRF fått fram några uppgifter om att någon person skulle ha
vägrats tjänstle-
dighet för det aktuella ändamålet.
Utskottet ser mot bakgrund av vad som redovisats ovan ingen
anledning att
föreslå något tillkännagivande från riksdagens sida om
åtgärder med anled-
ning av stormskadorna i södra Sverige. Motionerna MJ6 yrkande
8 (kd) och
MJ7 yrkande 5 i denna del (m) avstyrks av utskottet.
Avslutningsvis vill utskottet poängtera att det är viktigt
att, när allvarliga
natur- eller olyckshändelser inträffat, förhastade beslut
inte fattas om regel-
ändringar som innebär avsteg från viktiga principer som
syftar till att ge
skydd mot arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det gäller att
finna en rimlig
avvägning mellan å ena sidan akuta materiella behov och
konsekvenser och å
den andra risker för olycksfall och effekter på hälsan.

</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Företagshälsovård (punkt 1) (m, fp, kd, c)
av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina
Acketoft (fp),
Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m) och Annelie Enochson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motioner-
na 2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,
2003/04:So409
yrkande 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,
2004/05:Sf357 yrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261
yrkande 10 samt
avslår motionerna 2003/04:Sf399 yrkande 3, 2003/04:A218,
2003/04:A246
yrkandena 1-6, 2003/04:A315, 2003/04:A344, 2003/04:A355,
2003/04:A361,
2004/05:So603 yrkande 2, 2004/05:A202 och 2004/05:A264.
Ställningstagande
Det är angeläget att stärka företagshälsovårdsorganisationen
och att den ver-
kar i nära samarbete med det förebyggande arbetsmiljöarbetet
på arbetsplat-
serna.
Företagshälsovården bör utöver sin förebyggande verksamhet
också få till-
baka en del av sina tidigare uppgifter inklusive möjligheter
att ge sjukvårdan-
de behandling. Den omorganisation av företagshälsovården som
genomfördes
för ett decennium sedan har inte varit helt lyckad. Avståndet
mellan företags-
läkarna och företagen har ofta blivit "för långt". Tidigare
hade företagsläkar-
na också möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma
villkor som
läkarna inom landstingen. Företagsläkaren såg tidigt
eventuella missförhål-
landen inom både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön i
företa-
get/förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta kortare och på så
sätt kunde dålig
arbetsmiljö rättas till. Med en utbyggnad av
företagshälsovården kan dessut-
om följa en rad positiva effekter. Det skulle också vara en
tillgång om sjuk-
gymnastik kunde vara en naturlig del av företagshälsovårdens
utbud.
I dagens stressade samhälle är det många som skulle
uppskatta den närhet
till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna
erbjuda om den
gavs möjlighet. Företagshälsovården skulle då kunna avlasta
vårdcentraler
och andra läkarmottagningar.
Detta skulle kunna innebära en effektivisering av
arbetsgivarnas arbetsmil-
jöarbete och även kunna bidra till en minskning av
sjukfrånvaron. I och med
att företagsläkare känner arbetsplatsen har de ofta större
möjlighet att göra en
bedömning av vilka krav som ställs på arbetstagaren.
Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför
motionerna
2003/04:Sf289 yrkande 7, 2003/04:Sf397 yrkande 14,
2003/04:So409 yrkan-
de 4, 2003/04:A212, 2003/04:A247 yrkandena 8, 11 och 12,
2004/05:Sf357
yrkande 4, 2004/05:A238 och 2004/05:A261 yrkande 10.
2.      Skyddsombudsverksamhet m.m. (punkt 2) (v)
av Anders Wiklund (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A261 samt avslår motionerna 2003/04:A206,
2003/04:A247 yrkan-
dena 9 och 10, 2003/04:A269, 2003/04:A353, 2004/05:A206
yrkandena 1-4,
2004/05:A230, 2004/05:A274, 2004/05:A329 yrkande 1 och
2004/05:A367.
Ställningstagande
På papperet är arbetsmiljölagen stark men i verkligheten
fungerar inte lagen
tillräckligt väl som drivkraft för ett systematiskt och
aktivt förebyggande
arbetsmiljöarbete. För att minska ohälsan i arbetslivet krävs
att det praktiska
arbetsmiljöarbetet ute i företagen förbättras.
På 1990-talet minskade antalet skyddsombud med 30 000 men
glädjande
nog har antalet ökat på senare år, dock utan att detta
kompenserat den tidigare
nedgången.
Vid kontakt med de regionala skyddsombuden har det
framkommit att de
ganska ofta inte har möjlighet att komma in på alla företag.
Att det på pappret
finns en skyddskommitté på ett litet företag innebär inte att
arbetsmiljöarbetet
fungerar. Därför anser jag att de regionala skyddsombuden ska
ha tillträdes-
rätt även till de arbetsplatser där det finns en
skyddskommitté. Om tillträde
nekas bör sanktioner kunna riktas även mot det enskilda
företaget.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A261.

3.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:Sf397 yrkande 2 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355
yrkande 1,
2003/04:A247 yrkandena 3-6, 2003/04:A266, 2003/04:A300,
2003/04:A320,
2003/04:A326 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360,
2003/04:A367, 2004/05:A232 yrkandena 1-3, 2004/05:A234 och
2004/05:A261 yrkande 9.
Ställningstagande
I den socialdemokratiska regeringens värld är arbetsgivaren
ensidigt ansvarig
för ohälsan och man ställer stora krav på arbetsgivarna. Men
man måste ha i
åtanke att det är Försäkringskassans ansvar att samordna
insatserna. I dag får
arbetsgivarna sällan det nödvändiga stödet från
Försäkringskassan när det
gäller rehabiliteringsarbetet. Man kan inte förvänta sig att
varje enskilt företag
ska känna till landstingens och socialtjänstens verksamhet.
Den kompetensen
måste Försäkringskassans rehabiliteringshandläggare stå för.
Det förebyggande arbetet ute på arbetsplatserna är viktigt.
Detta är arbets-
givarnas ansvar tillsammans med företagshälsovården. Här ska
arbetsgivarna
arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen
föreskriver. Den
nuvarande arbetsmiljölagstiftningen är bra och ger redan i
dag arbetsgivarna
ett stort ansvar för arbetsmiljön. Rehabilitering innebär att
få dem som blivit
sjuka åter i arbete. Här har staten ett stort ansvar att
stödja arbetsgivarna med
professionell rehabiliteringskompetens och att samordna de
vitt skilda insatser
som kan behövas för att få sjukskrivna åter i arbete.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:Sf397 yrkande 2.
4.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motioner-
na 2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9 samt
avslår
motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1, 2003/04:Sf397 yrkande 2,
2003/04:A266, 2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326
yrkandena 1
och 2, 2003/04:A356, 2003/04:A360, 2003/04:A367, 2004/05:A232
yrkande-
na 1-3 och 2004/05:A234.
Ställningstagande
Ett stabilt system med ekonomiska drivkrafter behövs för att
öka arbetsgivar-
nas incitament att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljö och
rehabilitering
och att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Centerpartiet
anser att kriterier
för en god arbetsmiljö bör utredas och tas fram och dessa bör
sedan ligga till
grund för en arbetsmiljöcertifiering. Företag som lever upp
till kriterierna bör
få nedsatta arbetsgivaravgifter.
Goda kunskaper om arbetsmiljöarbete hos ledning och
personal är en för-
utsättning för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska
kunna genomföras.
Regeringen bör kartlägga hur arbetsmiljökompetensen ser ut i
dag och åter-
komma till riksdagen med förslag om hur företagens
arbetsmiljöarbete ska
förstärkas. Likaså bör en total översyn av de strukturer som
styr den enskildes
arbetssituation göras så att verktyg för bättre arbetsmiljöer
kan utvecklas.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:A247 yrkandena 3-6 och 2004/05:A261 yrkande 9.
5.      Vissa förebyggande åtgärder i övrigt (punkt 3) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A367 samt avslår motionerna 2003/04:Sf355 yrkande 1,
2003/04:Sf397 yrkande 2, 2003/04:A247 yrkandena 3-6,
2003/04:A266,
2003/04:A300, 2003/04:A320, 2003/04:A326 yrkandena 1 och 2,
2003/04:A356, 2003/04:A360, 2004/05:A232 yrkandena 1-3,
2004/05:A234
och 2004/05:A261 yrkande 9.
Ställningstagande
Debatten är i dag fokuserad på ohälsofaktorer och inte på
hälsofaktorer. Jag
anser att friskvård är en viktig del i åtgärderna för en
bättre arbetsmiljö och en
bättre folkhälsa. Genom obligatorisk friskvård på
arbetsplatserna skulle
mycket vinnas. Många arbetsgivare har börjat med friskvård
för sina anställ-
da. Resultaten på många håll är goda, både i form av bättre
individuell hälsa
och mer attraktiva arbetsplatser. Det måste givetvis vara upp
till varje arbets-
givare och facklig organisation att utforma friskvården så
att alla anställda
kan delta med sina olika förutsättningar.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A367.

6.      Buller (punkt 4) (c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A247 yrkandena 17 och 18 samt avslår motionerna
2003/04:Bo219
yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.
Ställningstagande
Antalet bullerskador hos kvinnor ökade 2003 med närmare 60 %.
En stor del
av ökningen torde ha skett inom offentlig sektor där kvinnor
är kraftigt över-
representerade. Centerpartiet förespråkar ett program för
bullerdämpande
åtgärder i lokaler som används för offentlig verksamhet.
Hörselskadade personers behov är dåligt tillgodosedda i
arbetslivet. I ar-
betsmiljölagen finns inga regler med inriktning på detta
problem och kunska-
perna i arbetslivet är ofta dåliga. En översyn bör göras och
regler införas i
arbetsmiljölagen för att skapa bättre villkor för
hörselskadade i samhället och
på arbetsplatserna.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.
7.      Buller (punkt 4) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motioner-
na 2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5 samt
avslår mo-
tion 2003/04:A247 yrkandena 17 och 18.
Ställningstagande
Gränsvärden för buller sattes på 1950- och 1960-talen och är
alldeles för höga
för dagens samhälle. Gränsen på 85 decibel i fabriksmiljö
innebär att den som
utsätts för sådant buller under en längre tid löper 10-15 %
risk att få hörsel-
skador. Gränsvärdet borde sänkas till en nivå på 70 decibel.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:Bo219 yrkande 5 och 2004/05:Bo251 yrkande 5.

8.      Elektromagnetiska fält (punkt 5) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motioner-
na 2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.
Ställningstagande
Eftersom undersökningar och forskning världen över visar på
risker för hjärn-
tumörer och kromosomförändringar på grund av påverkan från
starka elek-
tromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen råda vid
arbeten där elektromag-
netiska fält förekommer.
Det bör vidare fastställas gränsvärden för arbete under
inverkan av elek-
tromagnetiska fält. Sådana gränsvärden bör finnas för
yrkeskategorier som
arbetar i elektromagnetisk strålning, däribland
spårvagnsförare, lokförare och
annan tågpersonal.
Den växande strålningsmiljön genom lysrör, datorer, modern
telefoni,
fläktsystem etc. utgör ett växande problem i arbetslivet. Det
behövs inom en
snar framtid en reglering så att strålnings- och elkänsliga
personer kan arbeta
vidare samtidigt som miljön för alla förbättras.
Det är också angeläget med ökad forskning om hälsoeffekter
från starka
elektromagnetiska fält.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:A282 yrkandena 1-3 och 2004/05:MJ509 yrkande 12.
9.      Isocyanater (punkt 6) (v, mp)
av Ulf Holm (mp) och Anders Wiklund (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motioner-
na 2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena
1-3.
Ställningstagande
Isocyanater är ett farligt gift som finns på en mängd områden.
Vi kan komma
i kontakt med detta gift både i egenskap av konsumenter och i
arbetslivet. Det
förekommer sedan länge i en rad olika produkter och
användningsområdet
ökar. De hälsorisker som är förenade med användning av
isocyanater är stora
och väldokumenterade. I värsta fall kan det räcka med
inandning av en hög
halt av giftet vid endast ett tillfälle, för att man ska
drabbas av sjukdom.
Det är av stor vikt att det bedrivs forskning om hur
isocyanater påverkar
människor och hur giftet ska hanteras när man kommer i
kontakt med det.
Regeringen bör ges i uppdrag att initiera en kartläggning av
forskningsläget i
Sverige och omvärlden. Denna ska sedan återrapporteras till
riksdagen i
lämplig form. Isocyanatforskningen bör också samordnas genom
att en natio-
nell samordnare utses med uppdrag att lämna årliga rapporter
om framsteg
och brister i denna forskning. En strategi bör utvecklas för
hur problemen
kring användningen av isocyanater långsiktigt ska bemästras.
När man utför s.k. heta arbeten, som exempelvis svetsning,
kapning och
slipning, uppstår extremt höga halter av små superfina
isocyanatpartiklar.
Dessa kan ge upphov till hjärtsjukdom, astma, nedsatt
lungfunktion m.m.
Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att ta fram underlag till
gränsvärden för
små partikelburna isocyanater. Verket bör också uppdras att
vid revideringen
av härdplastföreskrifterna beakta kravet på att enhetliga
mätmetoder används
vid exponering av isocyanater i verkstäder och att det ställs
krav på avskilda
arbetsplatser med undertryck.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:A205 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A299 yrkandena 1-3.
10.     Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)
(v)
av Anders Wiklund (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A260 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15
och 16,
2003/04:A275, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena
1-3,
2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354
yrkande 10,
2004/05:A379 och 2004/05:A382.
Ställningstagande
Kemiska hälsorisker är alltjämt ett stort problem i samhället.
Kunskaperna är
fortfarande otillräckliga när det gäller många kemikalier.
Kemiska hälsorisker
är komplicerade och svårbedömda. Nya material och processer
gör att poten-
tiella risker hela tiden tillkommer. Därför bör
försiktighetsprincipen gälla i
alla situationer.
De ekonomiska resurserna för arbetsmiljöforskning och -
undervisning är i
dag otillräckliga. Det är viktigt att se till att det finns
statliga medel för forsk-
ning kring kemiska hälsorisker vid universitet och högskolor
och att forsk-
ningen där är kopplad till grund- och forskarutbildningen och
därmed kan
bedrivas så oberoende som möjligt av näringsliv och
myndigheter. För att
förbättra verksamheten krävs att regeringen ger berörda
myndigheter, där-
ibland Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen, i uppdrag
att bättre
kartlägga, utvärdera och samordna forskningen och
utbildningen om kemiska
hälsorisker. Detta bör göras med ett tydligt genderperspektiv.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A260.
11.     Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7)
(c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A275 samt avslår motionerna 2003/04:A247 yrkandena 15
och 16,
2003/04:A260, 2003/04:A309 yrkande 11, 2003/04:A311 yrkandena
1-3,
2004/05:A223, 2004/05:A244, 2004/05:A348, 2004/05:A354
yrkande 10,
2004/05:A379 och 2004/05:A382.
Ställningstagande
Många bussförare har förgäves för sina arbetsgivare påtalat
problem med att
det är alldeles för kallt eller för varmt i bussen. När de
tagit upp problemet
med sin fackliga organisation och Arbetsmiljöverket har de
enligt uppgift fått
till svar att det inte går att göra något åt detta eftersom
fordonet inte räknas
som arbetsplats.
Mot denna bakgrund bör dagens regelverk ses över. Frågan
måste tas på
allvar så att det fordon - buss, tåg, bil etc. - där man
tillbringar sin arbetstid
också räknas som arbetsplats.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A275.
12.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motio-
nerna 2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1
och 2 samt
avslår motionerna 2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A251,
2003/04:A362,
2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.
Ställningstagande
Några exempel på företeelser som kan leda till vuxenmobbning
är hårda
villkor, konkurrens, tilltagande tystnad, oro och rädsla för
att bli av med arbe-
tet och behov av att skapa en syndabock. Det är viktigt att
definiera begreppet
mobbning.
På en arbetsplats har alla ansvar för att skapa trivsel och
att motverka
mobbning. Att få känna sig trygg är en mänsklig rättighet för
alla. Det är inte
i första hand genom lagstiftning man förhindrar mobbning utan
genom att
man på alla nivåer befäster en ömsesidig respekt.
Arbetsgivaren ansvarar för att forma ett arbetsklimat där
människor kan
behålla hälsa och arbetsglädje även när det sker snabba
förändringar och
arbetstempot är högt. Arbetsgivaren är enligt gällande
regelverk ålagd att
använda s.k. internkontroll för ett aktivt arbetsmiljöarbete.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:Ub441 yrkande 12 och 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2.
13.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A247 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441
yrkande
12, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A251,
2003/04:A362,
2003/04:A366, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.
Ställningstagande
Enligt en kartläggning av tjänstemannaförbundet HTF utsätts 6
% av med-
lemmarna varje vecka för kränkande särbehandling från
arbetskamrater. Det
kan handla om förtal, grova orättvisor, social utfrysning
eller illvilliga hand-
lingar. På var tionde arbetsplats förekommer regelbundet
kränkande särbe-
handling från chefer mot anställda. Kvinnorna är ofta de som
drabbas värst.
Enlig HTF-undersökningen har 72 % av de svarande aldrig
deltagit i en kart-
läggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. I
en åtgärdsplan
för en god arbetsmiljö ska en handlingsplan mot mobbning ingå.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A247 yrkande 19.
14.     Våld, hot och mobbning (punkt 8) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 14. Riksdagen bifaller
därmed motion
2003/04:A366 samt avslår motionerna 2003/04:Ub441 yrkande 12,
2003/04:A247 yrkande 19, 2003/04:A248 yrkandena 1 och 2,
2003/04:A251,
2003/04:A362, 2004/05:A235 och 2004/05:A376.
Ställningstagande
Trots att mycket har gjorts när det gäller att genom lagar
och föreskrifter
förhindra ensamarbete på kvällar och nätter tycks inte
förekomsten av rån, hot
och psykisk stress ha minskat. Utvecklingen inom exempelvis
butiker visar
att antalet rån ökar.
Trots Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete (AFS
1982:3) har
brottsligheten inom handeln tilltagit och arbetsmarknadens
parter har inte
lyckats komma till rätta med situationen. Jag anser att
ytterligare begränsning
av förekomsten av ensamarbete på kvällar och nätter borde
vara en självklar
åtgärd. Regeringen borde snarast se över detta och återkomma
till riksdagen
med lagförslag med denna innebörd.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motion
2003/04:A366.
15.     Vissa lagstiftningsfrågor (punkt 9) (v)
av Anders Wiklund (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 15. Riksdagen bifaller
därmed motio-
nerna 2003/04:K362 yrkande 5 och 2003/04:A314 yrkandena 1, 2,
5 och 6
samt avslår motionerna 2003/04:A224, 2003/04:A368,
2004/05:A240,
2004/05:A330 och 2004/05:A360.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att förebyggande arbetsmiljöarbete är
centralt i kampen
mot ohälsa. Det är ute på den enskilda arbetsplatsen som
ohälsan ska bekäm-
pas. Jag vill betona vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete
och betydelsen
av att sprida information och erfarenheter liksom av en väl
fungerande tillsyn
och företagshälsovård.
Från den 1 juli 2003 ska anställdas sjukfrånvaro redovisas
i årsredovis-
ningar. Det bör prövas om det är möjligt att på motsvarande
sätt redovisa en
arbetsgivares organisation och rutiner som har bäring på det
systematiska
arbetsmiljöarbetet.
Fokus i arbetsmiljöarbetet måste läggas på att arbetsgivare
och anställda på
den enskilda arbetsplatsen åtgärdar dåliga arbetsmiljöer och
arbetsförhållan-
den. Denna process kan stödjas genom att arbetsmiljölagen
ändras så att de
anställda får ökat inflytande på den egna arbetsplatsen.
Lämpliga delar av
medbestämmandelagen bör samordnas och integreras i
arbetsmiljölagen.
Dagens stora brister i arbetsmiljölagens påföljdssystem
måste rättas till.
Sanktionsreglerna måste utformas så att påföljderna blir
kännbara för större
och ekonomiskt starka företag och arbetsgivare.
Arbetsmiljölagen gäller för personer som deltar i
arbetsmarknadspolitiska
program. Det är viktigt att anordnare av sådana program har
kännedom om
sitt arbetsmiljöansvar och den kompetens som detta kräver.
Ett nytt kapitel
bör införas i arbetsmiljölagen i syfte att tydliggöra ansvar
och rutiner för
personer i arbetsmarknadspolitiska program.
Redan 1999 väckte Vänsterpartiet frågan om porrfria hotell
i en riksdags-
motion. Porrfria hotell handlar inte enbart om att de boende
har rätt till porr-
fria rum utan också om arbetsmiljön för hotellpersonalen.
Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om hur anställda ska
skyddas mot sexu-
ella trakasserier från gäster och kunder.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför
motionerna
2003/04:K362 yrkande 5 och  2003/04:A314 yrkandena 1, 2, 5
och 6.
16.     Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i
januari
2005 (punkt 12) (m, c)
av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Patrik
Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs
under Ställningstagande i reservation 16. Riksdagen bifaller
därmed motion
2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och avslår motion
2004/05:MJ6 yrkande
8.
Ställningstagande
Orkanen Gudrun som drog fram över södra Sverige den 8 januari
orsakade
skador av en tidigare ej skådad omfattning.
Cirka 70 miljoner kubikmeter skog fälldes. I de värst
drabbade områdena,
Kronobergs och Jönköpings län, skadades 18 respektive 12 % av
skogsbe-
ståndet. Detta representerar 5-8 års avverkning. I vissa av
de hårdast drabba-
de områdena har skogsägare fått uppleva att i princip all
skog som skulle ha
varit avverkningsbar under de kommande 20-25 åren har fällts
under några
timmar. Tusentals skogsägare har drabbats så hårt att det
kommer att påverka
deras företags- och familjeekonomi under 10-20 år framöver.
Många kan bli
tvingade att lämna sina gårdar.
Det är därför riktigt att tala om en nationell katastrof -
kraftigt koncentre-
rad till ett antal län i södra Sverige. Detta faktum är ju
också grunden för den
ansökan till EU om katastrofbistånd som Sverige avser att
inlämna i dagarna.
Sverige begär i denna ansökan medel ur den s.k.
solidaritetsfonden som ska
kunna hjälpa till att finansiera återställande av skador som
uppkommit i na-
tionella katastrofer.
Regeringens ansökan om EU-medel markerar klart att den
anser resultatet
av orkanen Gudruns härjningar vara en nationell katastrof.
Det är då rimligt
att regeringens agerande i denna fråga kraftfullt präglas av
denna insikt. Det
gäller nu att gemensamt rädda så stor del som möjligt av de
värden som den
stormskadade skogen representerar.
Fram till våren 2006 måste uppgiften vara att få ut så
mycket virke som
möjligt ur skogen till industrin eller särskilda
virkesterminaler/lagringsplatser.
På så sätt kan virket skyddas mot insekts- och svampangrepp,
vilket är helt
avgörande för insektsangreppens omfattning under de följande
åren. Skulle
sådana åtgärder inte vara framgångsrika kan vi under
ogynnsamma väderleks-
förhållanden räkna med omfattande skador på den kvarvarande
skogen. Vi
riskerar då att få en andra skogskatastrof och kan i ett
sådant läge tvingas
använda kemisk bekämpning i en omfattning som ingen önskar.
Att få ut merparten av det stormfällda virket är en enorm
utmaning för alla
inblandade aktiva och kommer att ställa stora krav på en
rationell logistik
över hela fältet. Behovet av att på ett snabbt och effektivt
sätt kunna rekrytera
arbetskraft under detta och nästkommande år är viktigt att
uppmärksamma.
Det är angeläget att temporära dispenser kan meddelas från
ett antal regler
som under mer normala förhållanden kan vara rimliga men som
kan försvåra
hanteringen i en katastrofsituation som denna.
Stormkatastrofen och dess konsekvenser gör det också
nödvändigt att göra
omfattande insatser på löpande underhåll av vägnätet, se över
gällande skatte-
regler för skogsintäkter samt givetvis på olika sätt
underlätta och möjliggöra
en snabb och effektiv återbeskogning av stora arealer.
Förslag kring dessa
frågor har redovisats i Moderaternas partimotion MJ7.
Vi förutsätter att regeringen i bl.a. vårpropositionen
återkommer i dessa
frågor med överväganden och förslag.
Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför
motion MJ7 yr-
kande 5 i denna del.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbe-
slut som behandlas i avsnittet.
1. Vissa särskilda arbetsmiljöfrågor i övrigt (punkt 7) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Det finns en bred uppslutning kring målet att arbetslivet och
arbetsplatserna
ska vara drogfria. Alkohol och andra droger på arbetet är en
säkerhetsrisk för
omgivningen och kan inte accepteras. Droger försämrar även
arbetsprestatio-
nen, vilket inte bara drabbar arbetsgivaren utan även den som
missbrukar. På
många arbetsplatser finns en väl fungerande verksamhet för
att fånga upp
arbetskamrater med alkohol- och drogproblem. Jag anser att
denna bör spri-
das till fler arbetsplatser.
Stat, landsting och kommuner ska föregå med gott exempel
när det gäller
att avglorifiera alkoholkonsumtionen. Det är därför rimligt
att slå fast att
allmänna medel inte ska användas för spritkonsumtion.
Spritfri representation
har i detta sammanhang ett stort symbolvärde, speciellt om
den sker på nor-
mal arbetstid.
2. Arbetsmiljöverkets tillsyn (punkt 11) (m, fp, kd, c)
av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Tina
Acketoft (fp),
Patrik Norinder (m), Henrik Westman (m), Mauricio Rojas (fp)
och An-
nelie Enochson (kd).
Vi värdesätter den granskning av Arbetsmiljöverkets tillsyn
som Riksrevisio-
nen genomfört. En rad viktiga frågor har ställts i
granskningen:
*       Vilken styrning utövar regeringen genom mål för
tillsynen och upp-
följning av resultaten?
*
*       Vilken styrning utövar Arbetsmiljöverket genom
planering och upp-
följning av tillsynen?
*
*       Hur genomförs urvalet av tillsynsobjekt mot
bakgrund av att verket
särskilt ska inrikta tillsynen mot de "sämsta arbetsställena"?
*
*       Vilka erfarenheter har arbetsgivare och skyddsombud
av Arbetsmil-
jöverkets inspektioner?
*
*       Vilka erfarenheter finns av samverkan mellan
Arbetsmiljöverket och
Försäkringskassan?
*
Riksrevisionen har gått igenom dessa relevanta frågor och
funnit brister i
styrning och uppföljning av Arbetsmiljöverkets verksamhet.
Det gäller bl.a.
oklara mål och bristande uppföljning och resultatredovisning
från regeringens
sida, oklarheter i om Arbetsmiljöverket uppfyller målen för
verksamheten
samt bristfällig uppföljning och utvärdering inom verket.
När arbetsmarknadsutskottet den 26 januari 2005 besökte
Arbetsmiljöver-
ket och även i andra sammanhang har det framkommit att en rad
åtgärder
planeras respektive har vidtagits för att komma till rätta
med de brister som
Riksrevisionen påtalat. Vi ser positivt på detta och
förutsätter att regeringen -
i enlighet med vad som aviserats i den senaste
budgetpropositionen - åter-
kommer till riksdagen med en redogörelse för de åtgärder som
vidtagits med
anledning av Riksrevisionens rapport och uppnådda resultat
till följd av åt-
gärderna.
3. Åtgärder med anledning av stormen i södra Sverige i
januari
2005 (punkt 12) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Den storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005
saknar mot-
stycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80
miljoner ku-
bikmeter träd fällts av stormen.
Arbetet med att få ut virket ur skogen brådskar och det
råder brist på
skogsarbetare. Samtidigt vet vi att det finns personer som
arbetar inom andra
yrken och som besitter nödvändig kompetens för att delta i
röjningsarbetet.
Om det uppkommer problem bör anställda i offentlig tjänst ges
rätt till tjänst-
ledighet för att hjälpa till i uppröjningsarbetet. Det är
också viktigt att AMS
underlättar och möjliggör för arbetslösa att hjälpa till med
uppröjningsarbetet
där det är lämpligt med tanke på kompetens och säkerhet.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Framställning från Riksrevisionens styrelse
2004/05:RRS6:
Riksdagen begär att regeringen ska vidta åtgärder för att
förbättra styrningen,
uppföljningen och återrapporteringen till riksdagen avseende
Arbetsmiljöver-
kets tillsyn.
Motioner från allmänna motionstiden
2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att lagstiftningen om att skydda anställda
kompletteras.
2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om en stärkt företagsläkarorganisation.
2003/04:Sf355 av Mia Franzén (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att hela den offentliga sektorn bör uppmanas till
att erbjuda
samtalsstöd till arbetstagarna när de går igenom livskriser
som även påver-
kar dem i sitt arbete.
2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om stöd till arbetsgivarna i rehabiliteringsarbetet
och att efterlevna-
den av den nuvarande arbetsmiljölagstiftningen bör följas upp.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om företagshälsovården.
2003/04:Sf399 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att stärka rätten till företagshälsovård.

2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om företagshälsovårdens möjlighet att finansiera
hälso- och sjuk-
vård genom avtal med sjukvårdshuvudmannen.
2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om internkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap
mot arbetslivs-
relaterad vuxenmobbning.
2003/04:A205 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om en kartläggning av aktuell isocyanatforskning och
återredovis-
ning till riksdagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om behovet av en nationell samordnare av
isocyanatforskningen.
2003/04:A206 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om åtgärder för att stärka skyddsombudens roll i det
förebyggande hälsoarbe-
tet.
2003/04:A212 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att företagsvården skall få ge sjukvårdande behandling på
samma villkor
som läkarna inom landstinget.
2003/04:A218 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans
Stenberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av att låta se över företagshälsovården.
2003/04:A224 av Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om vitesföreskriften i arbetsmiljölagen.
2003/04:A230 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om yrkesinspektionens kontroller.
2003/04:A246 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om behovet av företagshälsovård.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att ge företagshälsovården en aktiv och tydlig roll.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att klarlägga via Arbetsmiljöverket/fack såväl
minimi- som
maximiåtaganden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att underlätta småföretagens anslutning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att säkerställa fackligt inflytande.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att låta se över utbildningsbehoven för redan inom
företagshäl-
sovården verksamma företag och för att underlätta
nyrekrytering av perso-
nal och tillse att sådan utbildning kommer till stånd.
2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om införandet av en arbetsmiljöcertifiering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att en kartläggning bör göras av företagens
arbetsmiljökompe-
tens.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om
hur företagens
arbetsmiljöarbete kan förstärkas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att en total översyn bör göras av de strukturer som
styr den en-
skildes arbetssituation så att verktyg för bättre
arbetsmiljöer kan utvecklas.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att företagshälsovården skall integreras i det
förebyggande ar-
betsmiljöarbetet på arbetsplatserna.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att skyddsombudens roll som länk mellan
arbetstagaren och fö-
retagshälsovården bör stärkas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras
från att i hu-
vudsak bevaka de fysiska riskerna som finns till att även
innefatta de risker
för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge
upphov till.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att företagshälsovårdsbegreppet vidgas och får en
ny innebörd.
12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
till riksdagen
som förbättrar förutsättningarna för företag att anlita den
kompetens för fö-
rebyggande insatser som företagshälsovården kan bidra med.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att arbetsgivare bör ha ett ansvar för att behovs-
eller projektan-
ställda och uppdragstagare skall ha tillgång till en
personlig skyddsutrust-
ning utformad efter dessas behov och förutsättningar.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av
under vilka för-
hållanden dagens skyddsutrustning testas.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om hur ett program för bullerdämpande åtgärder i
lokaler som an-
vänds för offentlig verksamhet bör utformas.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att införa regler i arbetsmiljölagen för att skapa
bättre villkor för
de hörselskadade i samhället och på arbetsplatserna.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att i företagens åtgärdsplan för en god arbetsmiljö
bör även en
handlingsplan mot mobbning ingå.
2003/04:A248 av Sven Brus (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om en nollvision i arbetet för att motverka mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om internkontroll av arbetsmiljön som ett redskap mot
arbetslivsre-
laterad vuxenmobbning.
2003/04:A251 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av en strategi för begränsning av farligt
ensamarbete.
2003/04:A260 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att ge berörda myndigheter som Arbetsmiljöverket,
Kemikalieverket m.fl.
i uppdrag att genomföra en bättre samordning, utvärdering,
kartläggning och
översyn kring forskningen och utbildningen om kemiska
hälsorisker.
2003/04:A261 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt.
2003/04:A266 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av friskvård.
2003/04:A269 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om den regionala skyddsombudsverksamheten.
2003/04:A275 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att fordonet (bussen, bilen, tåget, flyget) bör klassas
som arbetsplats.
2003/04:A282 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid arbeten
med stor utsatt-
het för elektromagnetiska fält.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att gränsvärden för arbeten med elektromagnetiska
fält bör tas
fram och skall anges för spårvagnsförare och lokförare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att forskning om hälsoeffekter från starka
elektromagnetiska fält
bör ökas.
2003/04:A300 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om forskning kring sambandet mellan kvinnors hälsa och
arbetsmiljö.
2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om ett drogfritt arbetsliv.
2003/04:A311 av Hillevi Larsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att en bred översyn bör övervägas rörande au pair-
verksamheten
i Sverige och omfattningen av eventuell svart verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att det bör klargöras vilken kontrollinstans som
skall garantera
efterlevnaden av reglerna på området.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om information på olika språk om de rättigheter
utländska medbor-
gare som kommer hit som au pair har.
2003/04:A313 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om arbetsmiljöarbetet.
2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om samordning av inflytanderegler.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om skärpta sanktionsregler vid arbetsmiljöbrott.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om ett nytt kapitel i arbetsmiljölagen gällande
personer i arbets-
marknadspolitiska åtgärder.
2003/04:A315 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om företagshälsovården.
2003/04:A320 av Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om lunchernas påverkan på sjuktalen.
2003/04:A326 av Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på
arbetsplat-
ser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om pauser för arbetsmåltid.
2003/04:A328 av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om skyddsombudsverksamheten.
2003/04:A342 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av en ändrad ansvarsfördelning inom
skyddsombudsverksamhe-
ten.
2003/04:A344 av Christin Nilsson och Michael Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om företagshälsovård för alla arbetstagare.
2003/04:A347 av Tomas Eneroth m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om finansieringen av verksamheten med regionala
huvudskyddsombud.
2003/04:A353 av Agneta Gille m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om regionala skyddsombud.
2003/04:A355 av Agneta Gille m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om tillgänglig företagshälsovård för alla anställda på sikt.
2003/04:A356 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om den fortsatta strategin för ökad hälsa i arbetslivet.
2003/04:A360 av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
2003/04:A361 av Kurt Kvarnström och Ann-Kristine Johansson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om företagshälsovård.
2003/04:A362 av Birgitta Ahlqvist och Kristina Zakrisson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om förbud mot farligt ensamarbete.
2003/04:A366 av Ulf Holm och Mona Jönsson (mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring för att ytterli-
gare begränsa användningen av ensamarbete i enlighet med vad
som anges i
motionen.
2003/04:A367 av Ulf Holm och Yvonne Ruwaida (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om obligatorisk friskvård på arbetsplatserna.
2003/04:A368 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av att se över problematiken kring tolkningen av
AML respektive
LSS i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Bo219 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att företagsläkare bör få bedriva sjukvård.
2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om införandet av obligatorisk och kvalitetssäkrad
företagshälso-
vård.

2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om behovet av att förenkla förfarandet för sanering av
elektromiljön
på arbetsplatser och sjukhus, hos myndigheter och i offentlig
miljö.
2004/05:A202 av Helene Petersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om obligatorisk företagshälsovård.
2004/05:A206 av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att de lokala skyddsombuden uppgraderas och får
bättre stöd i
form av utbildning och uppbackning från de regionala
skyddsombuden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att de regionala skyddsombuden får en större roll i
det förebyg-
gande arbetsmiljöarbetet och i kontakterna med de lokala
skyddsombuden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att de regionala skyddsombuden även bör kunna ges
möjlighet
att besöka arbetsplatser som har lokal skyddskommitté.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att de regionala skyddsombuden bör kunna ges
tillträde till ar-
betsplatser utan medlemmar i facket.
2004/05:A223 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att personal i processindustrier ges möjlighet till
utbildning för ökad sä-
kerhet.
2004/05:A230 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om skyddsombudens befogenheter när arbetsmiljöarbetet
involverar flera
arbetsgivare på en arbetsplats.
2004/05:A232 av Inger Jarl Beck m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om normbildning vad gäller raster och måltidspauser på
arbetsplat-
ser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om pauser för arbetsmåltid.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om forskning kring kopplingen återhämtning, näring,
stress och
ohälsa på arbetsplatserna.
2004/05:A234 av Tomas Eneroth m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att undersöka möjligheterna för att arbeta med
kvalitetscertifiering av
arbetsplatser.
2004/05:A235 av Göran Persson i Simrishamn och Christin
Hagberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om en nollvision vad gäller olycksfall, våld och hot på
svenska arbetsplatser.
2004/05:A238 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att företagshälsovården skall få ge sjukvårdande
behandling på samma
villkor som läkarna inom landstinget.
2004/05:A240 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av förändringar i arbetsmiljölagen.
2004/05:A244 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om övervägande av att kräva alkoholtest på läkare före
operationer.
2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att en översyn bör göras över de strukturer som
styr den enskil-
des arbetssituation och arbetsgivarens incitament för att
förbättra den.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om att utveckla företagshälsovården som en del i
arbetsmiljöarbetet
på arbetsplatserna.
2004/05:A264 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om företagshälsovård.
2004/05:A274 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet.
2004/05:A299 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen ger Arbetsmiljöverket i
uppdrag att ta fram
underlag till biologiska gränsvärden när det gäller de små
superfina parti-
kelburna isocyanaterna. Det som ackumuleras måste mätas och
lagstift-
ningen måste förändra sin syn på partiklarna i arbetsmiljön.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att regeringen skall ge Arbetsmiljöverket i uppdrag
att i revide-
ringen av härdplastföreskrifterna beakta kraven på enhetliga
mätmetoder
samt avskilda arbetsplatser med undertryck i samband med
exponering av
isocyanater i verkstäder för att förhindra att många annars
exponeras för de
små superfina isocyanatpartiklarna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om behovet av en ny strategi som är mer långsiktig än
den nuvaran-
de för att isocyanatproblemen skall kunna bemästras.
2004/05:A329 av Ronny Olander m.fl. (s):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av arbets-
miljölagen för att förtydliga de regionala skyddsombudens
rätt till tillträde
till arbetsplatser där det inte finns fackföreningsmedlemmar
enligt vad i
motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om att Arbetsmiljöinspektionen bör instrueras om att
vid behov bi-
träda skyddsombuden med tolkhjälp.
2004/05:A330 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen begär att regeringen tillsammans med
arbetsmarknadens parter
låter se över vilka paragrafer i bygg- och
anläggningskungörelsen som bör
straffsanktioneras.
2004/05:A348 av Tina Acketoft (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om en översyn av lagrummet för att klargöra det juridiska
ansvaret för vård-
anställdas rehabilitering vid missbruk av läkemedel.
2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen
anförs om ett drogfritt arbetsliv.
2004/05:A360 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om ändring av arbetsmiljölagen.
2004/05:A367 av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om att det bör skapas särskilda former när det gäller
arbetsmiljöarbetet för
bemanningsföretag.
2004/05:A376 av Anneli Särnblad och Barbro Hietala Nordlund
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om förbud mot ensamarbete.
2004/05:A379 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om giftanvändning i skogsbruket.
2004/05:A382 av Per Erik Granström och Anneli Särnblad (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs
om behovet av att införa gränsvärden för endotoxiner i
samband med av-
loppsarbete.
2004/05:Bo251 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om sänkta gränsvärden för buller i fabriksmiljö.
Motioner om åtgärder med anledning av stormen i
södra Sverige i januari 2005
2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om rätt till tjänstledighet för skogsarbete för
anställda i offentlig
sektor.
2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
5. (Del av) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna
av stormen
den 8 och 9 januari 2005.




2004/05:AU6      SAMMANFATTNING

2004/05:AU6

2
2

1
2004/05:AU6      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2004/05:AU6

4
6
2004/05:AU6
Utkast

2

2004/05:AU6      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET      2004/05:AU6

91
7
2004/05:AU6

5
2004/05:AU6      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2004/05:AU6

66
86
2004/05:AU6

5
2004/05:AU6      RESERVATIONER

2004/05:AU6

80
104
2004/05:AU6

68

2004/05:AU6      SÄRSKILDA YTTRANDEN

2004/05:AU6

82
107
2004/05:AU6

81
2004/05:AU6      BILAGA   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

BILAGA      2004/05:AU6

92
125
2004/05:AU6

83
</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>