Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2004/05:AU1

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
budgetproposition för år 2005 med förslag till
anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14
Arbetsliv. Ramen för utgiftsområde 13 uppgår till
69,3 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14
till 1,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet
Arbetsmarknadspolitik. Anslagen inom utgiftsområdet
hänför sig främst till kontantstödet vid
arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram.
Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv
och Jämställdhetspolitik.
I betänkandet behandlas också en proposition,
2003/04:142, med förslag om ändring i lagen om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Ändringen
innebär att Arbetsmarknadsstyrelsen och
länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter
även för att tillhandahålla information som behövs
inom tillsynsverksamheten hos Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen. Tillsammans med detta
lagförslag behandlas en punkt i proposition
2003/04:152 som avser den nyssnämnda lagen.
Proposition 152 i övrigt är hänvisad till ett annat
utskott. Utskottet ställer sig bakom förslagen.
Betänkandet tar upp ett stort antal
motionsyrkanden - drygt 200 - om arbetsmarknads- och
arbetslivspolitiken. Det stora flertalet av
motionerna har väckts under den allmänna
motionstiden hösten 2004.
I betänkandet redovisar utskottet sin syn på
inriktningen av arbetsmarknads- och
arbetslivspolitiken. Dessutom behandlas i skilda
avsnitt arbetsmarknadspolitiska program, frågor som
gäller arbetsmarknaden för olika grupper som
ungdomar, äldre och personer med utländsk bakgrund
liksom för personer verksamma inom kulturen. I
betänkandet behandlas också frågan om individuellt
kompetenssparande.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om
en ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska
program som berör ungdomar. Innebörden är att de
kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med
vägledning och s.k. jobbsökaraktiviteter hos
länsarbetsnämnden. Kravet på 12 månaders
inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att
ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna anvisas
anställning med allmänt anställningsstöd sänks till
6 månader under tiden fram till nästa årsskifte.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
ändringar när det gäller pendlingsstöd. Nivån på
stödet till dagpendling höjs och
veckopendlingsstödet återinförs och förstärks.
Bidrag till starthjälp och ersättning för
tillträdesresa tas bort medan möjligheten att få
ersättning för bohagstransport begränsas till
långtidsarbetslösa. Dessa förändringar ska
genomföras den 1 februari 2005.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
regeringens förslag till fördelning på anslag på
utgiftsområdena 13 och 14.

Reservationer och särskilda yttranden

I två gemensamma reservationer av företrädarna för
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet kritiserar de inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken respektive
arbetslivspolitiken.

De fyra partierna pekar på att det är 760 000
personer som saknar ett riktigt arbete eller som
vill arbeta mer. Det är en ökning med 100 000
personer under innevarande mandatperiod. Också den
totala arbetslösheten har stigit och uppgick i
oktober 2004 till 7,8 % jämfört med 6,5 % i oktober
2002.
Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats.
Den förda politiken ger inte tillräcklig hjälp till
dem som är mest utsatta på arbetsmarknaden. Den ger
för liten valfrihet för den enskilde.
Arbetsförmedlingsverksamheten uppvisar stora
brister, bl.a. till följd av dålig styrning. Dagens
arbetsmarknadsåtgärder leder inte till minskad
arbetslöshet eller ökad sysselsättning men till
betydande undanträngningseffekter.
Arbetslöshetsförsäkringen har tappat sin funktion
som omställningsförsäkring och den tillämpas inte på
ett enhetligt och rättssäkert sätt.
Sverige måste få en arbetsmarknad som är rörlig
och öppen - en arbetsmarknad som är tillgänglig för
alla. Den geografiska och sociala rörligheten
behöver öka. Den arbetslöse har rätt till
kvalificerad service, men ska även uppfylla krav för
att få ersättning. Platsförmedlingen måste
effektiviseras och inriktas på den enskildes behov
och förutsättningar. Åtgärderna ska vara
individuellt utformade och syfta till att de
arbetslösa snarast ska finna ett nytt arbete. Alla
som uppbär arbetslöshetsersättning eller annat
ekonomiskt stöd från samhället ska ha skyldighet att
aktivt söka arbete och delta i relevanta åtgärder.
I sin gemensamma reservation om
arbetslivspolitiken framhåller Moderaterna,
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet att
fler människor måste få arbete och att antalet
arbetade timmar per invånare måste öka.
Arbetslivspolitiken har en viktig roll för att
möjliggöra detta genom sin koppling till de ökade
sjuktalen, till individuell anpassning och rörlighet
och till myndighetsstrukturen på området.
De fyra nyssnämnda partierna riktar i en gemensam
reservation också kritik mot regeringens
handläggning av frågan om ett system för individuell
kompetensutveckling och lägger fram ett gemensamt
förslag till riktlinjer för ett sådant system.

Totalt har 29 reservationer och ett antal särskilda
yttranden avgivits i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmän inriktning av politiken inom
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63
yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,
2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena
15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4,
2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena
1, 3 och 4, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N393
yrkande 20, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7,
2004/05:N409 yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1
och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och 8,
2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4,
2004/05:A257, 2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna
del och 3, 2004/05:A273 yrkandena 1-5,
2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289,
2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6,
2004/05:A350 yrkandena 1 och 10, 2004/05:A356
yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt
2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
Reservation 2 (v)

2. Arbetslöshetsförsäkringen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A261
yrkande 2 i denna del, 2004/05:A340 yrkande 2,
2004/05:A342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A358
yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A375 yrkande 9 i
denna del.
Reservation 3 (fp, kd, c)
Reservation 4 (m)

3. Ändring i lagen om
arbetsmarknadspolitiska program

Riksdagen antar regeringens förslag enligt
bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2000:625)
om arbetsmarknadspolitiska program med den
ändringen att i 4 § andra stycket andra meningen
orden "som avses i första stycket" tas bort.
Riksdagen bifaller därmed proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motion
2004/05:A340 yrkande 1.
Reservation 5 (m)

4. Övriga förslag om
arbetsmarknadspolitiska program för
ungdomar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365
yrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2,
2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A356
yrkandena 11 och 12, 2004/05:A364, 2004/05:A375
yrkandena 5 och 16 och 2004/05:A380.
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)

5. Arbetsmarknadspolitiska program för
äldre

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub436
yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1,
2004/05:A353 yrkandena 5 och 6, 2004/05:A356
yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (kd, c)
Reservation 10 (fp)

6. Arbetsmarknadspolitiska program för
personer med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365
yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3, 2004/05:N409
yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211,
2004/05:A296, 2004/05:A322 yrkande 1,
2004/05:A328, 2004/05:A356 yrkande 13 och
2004/05:A375 yrkande 6.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (kd)

7. Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A250
yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna
del, 2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318,
2004/05:A323, 2004/05:A324, 2004/05:A343 och
2004/05:A375 yrkande 14.
Reservation 13 (m)
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (c)
Reservation 16 (mp)

8. Lönebidrag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A205,
2004/05:A216, 2004/05:A217, 2004/05:A227,
2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249,
2004/05:A253, 2004/05:A254, 2004/05:A256,
2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del,
2004/05:A275, 2004/05:A281, 2004/05:A284,
2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344,
2004/05:A356 yrkande 26, 2004/05:A362 och
2004/05:A363.
Reservation 17 (kd)
Reservation 18 (c)

9. Försörjning m.m. vid deltagande i
arbetsmarknadspolitiska program

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A307
yrkande 1, 2004/05:A313, 2004/05:A341 och
2004/05:A386.
Reservation 19 (v)

10. Arbetsmarknadspolitiska program som
insats inom andra politikområden än
arbetsmarknadspolitik

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A231,
2004/05:A302, 2004/05:A312, 2004/05:A336
yrkandena 1 och 2, 2004/05:A368 och 2004/05:A369.

11. Friår

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A239
yrkande 2, 2004/05:A268, 2004/05:A354 yrkande 4
och 2004/05:A375 yrkande 4.
Reservation 20 (m, fp, c)
Reservation 21 (kd)

12. Ekonomiska drivkrafter och regional
utveckling m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259
yrkande 16, 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220
yrkande 2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och
2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (kd)
Reservation 24 (c)

13. Arbetsmarknaden för verksamma inom
kultur

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239
yrkandena 10 och 13, 2004/05:Kr289 yrkande 5,
2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11,
2004/05:Kr364 yrkande 2, 2004/05:Kr368 yrkande 4,
2004/05:A327 och 2004/05:A357.
Reservation 25 (m)
Reservation 26 (fp)

14. Arbetsmarknaden för vissa övriga
grupper

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A229,
2004/05:A245 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:A265.

15. Ändring i lagen om behandling av
personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Riksdagen antar utskottets förslag enligt
bilaga 4 till lag om ändring i lagen (2002:546)
om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Riksdagen
bifaller därmed propositionerna 2003/04:142 och
2003/04:152 i denna del.

16. Anslag på utgiftsområde 13 för 2005

a) Bemyndigande beträffande anslag 22:3

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under
2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 2.

b) Bemyndigande beträffande anslag 22:4

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 5 400 000 000 kronor under 2006-2008.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 13 punkt 3.

c) Bemyndigande beträffande anslag 22:6

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 400 000 000 kronor under
2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 4.

d) Bemyndigande beträffande anslag 22:7

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 7 000 000 kronor under
2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 5.

e) Flyttningsbidrag

Riksdagen godkänner regeringens förslag om dels stöd till
dagpendling och stöd till veckopendling, dels
avskaffande av bidrag till starthjälp och
ersättning till tillträdesresa och begränsning av
rätt till bohagstransporter till personer som är
långtidsarbetslösa. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkterna
6 och 7.

f) Det allmänna anställningsstödet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om det allmänna
anställningsstödet. Riksdagen bifaller därmed
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 8.

g) Anvisning av anslag under utgiftsområde 13

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt vad som
framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 9.

h) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 3,
2004/05:A356 yrkandena 24 i denna del, 25, 27, 30
och 33 i denna del, 2004/05:A366 och 2004/05:A375
yrkandena 3, 9 i denna del, 13 och 18.

17. Handläggning av EU-bidrag

Riksdagen avslår motion 2004/05:A260.

18. Allmän inriktning av politiken inom
utgiftsområde 14 Arbetsliv

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf287
yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36,
2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239
yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11,
2004/05:A287, 2004/05:A316, 2004/05:A354
yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och
2 och 2004/05:A356 yrkande 18.
Reservation 27 (m, fp, kd, c)
Reservation 28 (v)

19. System för individuell
kompetensutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63
yrkande 49, 2004/05:Sk454 yrkande 11,
2004/05:Ub321 yrkande 11, 2004/05:A338,
2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3
och 2004/05:A356 yrkande 16.
Reservation 29 (m, fp, kd, c)

20. Anslag på utgiftsområde 14 för 2005

a) Bemyndigande beträffande anslag 23:1

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1
Utgiftsområde 14 punkt 1.

b) Bemyndigande beträffande anslag 23:2

Riksdagen bemyndigar regeringen, med ändring av regeringens
förslag, att under 2005 för ramanslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 100 000 000 kronor under
2006-2008. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 2.

c) Bemyndigande beträffande anslag 23:3

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget
23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under
2006. Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 3.

d) Anvisning av anslag under utgiftsområde 14

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under
utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår
av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 4.

e) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 4,
2004/05:A356 yrkandena 28, 29, 31, 32 och 33 i
denna del, 2004/05:A365 och 2004/05:A375 yrkande
19.
Stockholm den 25 november 2004

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders
Karlsson (s), Margareta Andersson (c)*, Laila
Bjurling (s), Anders G Högmark (m)*, Christer Skoog
(s), Sonja Fransson (s), Stefan Attefall (kd)*,
Camilla Sköld Jansson (v), Cinnika Beiming (s),
Patrik Norinder (m)*, Lars Lilja (s), Carl B
Hamilton (fp)*, Ann-Marie Fagerström (s), Henrik
Westman (m)*, Ulf Holm (mp), Luciano Astudillo (s)
och Liselott Hagberg (fp)*.

* Deltar inte i förslaget till riksdagsbeslut såvitt
avser förslagspunkterna 16 och 20.

2004/05

AU1

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlas regeringens
budgetproposition 2004/05:1 volym 7 avseende
utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
och drygt 200 motionsyrkanden, det stora flertalet
av dem väckta under den allmänna motionstiden hösten
2004. I ärendet behandlas också proposition
2003/04:142 med förslag om ändring i 5 § lagen om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten och en
förslagspunkt i proposition 2003/04:152 som bl.a.
avser samma bestämmelse.

Arbetsmarknadsutskottet har i årets
budgetbetänkande valt att, vid sidan av rena
budgetfrågor och frågor om inriktningen av
politiken, behandla ett antal motioner som bl.a. rör
arbetsmarknadspolitiska program, särskilda grupper
på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden för personer
verksamma inom kultur.
Övriga motioner på arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde som väckts under den allmänna
motionstiden och som tar upp frågor om t.ex.
jämställdhet, arbetslöshetsförsäkring, arbetsrätt,
arbetsmiljö, diskriminering, arbetstid och ledighet
kommer att tas upp i senare betänkanden.
I anslutning till beredningen har information
lämnats till utskottet av generaldirektören vid
Konjunkturinstitutet Ingemar Hansson,
generaldirektören vid Svenska ESF-rådet Anne-Marie
Qvarfort och Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning Hans Ytterberg.
Ett antal skrivelser med anknytning till
beredningen har inkommit bl.a. från Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Riksdagen biföll den 24 november 2004
finansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 där
regeringens förslag till utgiftsramar för bl.a.
utgiftsområdena 13 och 14 behandlas.
De av regeringen föreslagna anslagen redovisas i
tabeller som återfinns i budgetpropositionen. Under
flertalet av tabellerna anges i en fotnot att
anslaget för 2004 inkluderar förslag på
tilläggsbudget i samband med 2004 års vårproposition
och budgetpropositionen för 2005. Detta anges även i
de fall något sådant förslag inte lagts fram för
riksdagen.
Motioner som har väckts under riksmötet
2004/05 anges i det följande utan årtal.

Utskottets överväganden

Allmän inriktning av politiken inom
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig
bakom den allmänna inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken som regeringen
redovisar i budgetpropositionen. Utskottet
avstyrker de förslag som förs fram i
motionerna. Jämför reservationerna 1 (m, fp,
kd, c), 2 (v), 3 (fp, kd, c) och 4 (m).

Propositionen

Målet för den ekonomiska politiken är full
sysselsättning och ökat välstånd genom en god och
uthållig tillväxt.

Ett etappmål är att 80 % av befolkningen i åldern
20-64 år ska vara reguljärt sysselsatt. Detta mål
ligger fast, även om det inte kommer att uppnås un-
der 2004.
Eftersom arbetslösheten är oacceptabelt hög kommer
regeringen, i enlighet med vad som aviserades i
vårpropositionen 2004, att vidta åtgärder för att
pressa ned den öppna arbetslösheten mot 4 %.
För att nå etappmålen för sysselsättning och
arbetslöshet inriktas politiken på:

- Minskad arbetslöshet, kortare arbetslöshetstider.

- Aktivering och rehabilitering av personer med
nedsatt arbetsförmåga.

- Bättre integration på arbetsmarknaden.

- Effektivare utbildning.

- Fler äldre i jobb.

- Minskat behov av socialbidrag.

Arbetslinjen är en överordnad princip i regeringens
sysselsättnings- och tillväxtpolitik.

Målstrukturen på arbetsmarknadsområdet har
förändrats på senare år bl.a. för att förbättra
styrningen av den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten. Nuvarande struktur med mål på tre
nivåer, för arbetsmarknadspolitiken, för
verksamhetsområden respektive för verksamhetsgrenar,
är oförändrad sedan föregående budgetproposition
(för 2004).
Regeringens bedömning är att arbetsmarknads-
politiken bidragit till en väl fungerande arbets-
marknad. Arbetsmarknaden präglas fortfarande av en
låg efterfrågan på arbetskraft.
Insatser ska göras för att förbättra förmedlingens
kontroll av hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar,
för att förbättra sökaktiviteten och för bättre
regeltillämpning. Undantagsmöjligheterna i regel-
verket ska förtydligas och begränsas.
Arbetet med att ge arbetsmarknadspolitiken en mer
tillväxtorienterad inriktning ska koncentreras till
sju områden:

· Fortsatt effektivisering och förbättring
av styrningen av arbetsmarknadspolitiken.

· Åtgärder för att hålla uppe och öka
arbetskraftsutbudet.

· Förbättrad integration för invandrare på
arbetsmarknaden.

· Insatser för att få långtidssjukskrivna i
arbete.

· Anpassning av arbetsmarknadsutbildningen
till kraven på arbetsmarknaden.

· Åtgärder för att främja arbetskraftens
rörlighet.

· Säkerställande av
arbetslöshetsförsäkringens legitimitet.

Målen och inriktningen för den svenska
arbetsmarknadspolitiken ligger väl i linje med EU:s
sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.
Sysselsättningsriktlinjerna täcker flera
politikområden, vilket kräver samverkan både på
lokal, regional och nationell nivå.

Regeringens mål om halvering av antalet
socialbidragsberoende respektive om halvering av
sjukfrånvaron utgör integrerade delar av
sysselsättningspolitiken.
Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse
mellan den socialdemokratiska regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Motionerna

Oppositionspartiernas alternativ till
inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

Moderaterna pekar i motion A342 yrkandena 1-3, 5 och
6 på styrningsproblem inom arbetsmarknadspolitiken.
Att regering och riksdag inte slagit fast tydliga
och färre mål för politiken på området medför att
det inte går att avgöra vilka
arbetsmarknadspolitiska insatser som behöver sättas
in och hur stora dessa ska vara. Inte heller kan man
förstå arbetsmarknadspolitikens roll i den
ekonomiska politiken när det saknas tydliga mål.

Dagens målstruktur på det arbetsmarknadspolitiska
området är komplicerad, framhåller Moderaterna och
redovisar bl.a. regeringens övergripande mål, delmål
och verksamhetsmål samt uppgifter för
arbetsmarknadspolitiken och att regeringen angett
att målsättningarna inom EU:s
sysselsättningsstrategi ska fungera som komplement
till dessa.
Totalt finns det enligt Moderaterna i den komplexa
målhierarkin fyra eller fem olika målnivåer och
15-20 mål, vilket riskerar att medföra målkonflikter
och kan leda till svårigheter att förstå sambanden
mellan olika mål. Det moderata alternativet innebär
tydliga mål för arbetsmarknadspolitiken där det
framgår att den ska inriktas på åtgärder som gör att
arbetslösheten kan hållas på en låg nivå utan att
inflationen tar fart, att arbetsmarknadspolitiska
åtgärder kan användas för att utjämna
konjunkturvariationer och att
arbetsmarknadspolitiken ska inriktas på grupper med
en svagare förankring på arbetsmarknaden, såsom
arbetshandikappade, invandrare och
långtidsarbetslösa. Det överordnade målet för
arbetsmarknadspolitiken ska enligt Moderaterna vara
att minska strukturarbetslösheten.
Arbetsmarknadspolitiken bedrivs enligt partiet
inom ramen för en komplicerad organisatorisk
struktur där Arbetsmarknadsverket (AMV), som består
av Arbetsmarknadsstyrelsen och en länsarbetsnämnd i
varje län, svarar för huvuddelen av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I
länsarbetsnämnderna ingår bl.a. de offentliga
arbetsförmedlingarna. Såväl Arbetsmarknadsstyrelsens
(AMS) som länsarbetsnämndernas arbete leds av
styrelser som består av politiker och representanter
för arbetsmarknadens parter. Moderaterna anser att
det finns en partipolitisk styrning av AMS. Denna
styrning, liksom det faktum att politiska
representanter och partsrepresentanter är
involverade i styrningen på verkets regionala och
lokala nivåer, kan leda till att
arbetsmarknadspolitiken utformas på ett sätt som
inte är det bästa ur ett nationellt perspektiv.
AMV bör få en ny organisation och omvandlas till
vad motionärerna benämner en enhetsmyndighet där
länsarbetsnämnderna avskaffats. Moderaterna menar
att det är rimligt att ledningen för ett målstyrt
verk kan fatta beslut om hur verksamheten ska
utformas på olika regionala arbetsmarknader. En
enhetsmyndighet kan mycket väl tillämpa ett
decentraliserat arbetssätt, framhåller man.
I fråga om arbetslöshetsförsäkringen framhåller
Moderaterna att den måste fungera som en
omställningsförsäkring, något som den inte gör i dag
(motionerna A342 yrkandena 1 och 2 och A340 yrkande
2). Det är, hävdar partiet, väl belagt i forskningen
att utformningen av försäkringen påverkar beteenden.
Benägenheten att söka arbete och acceptera
erbjudanden ökar om arbetslöshetsersättningen är
lägre. Dessutom söker arbetslösa mer intensivt när
ersättningsperioden närmar sig sitt slut och sänkt
ersättning minskar antalet arbetslösa och den
genomsnittliga arbetslöshetsperioden.
Också finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen
har betydelse. En högre grad av självfinansiering
bidrar till minskad risk för överutnyttjande och
sannolikt också till lägre arbetslöshet, högre
sysselsättning samt minskad inflationsrisk i
ekonomin.
Moderaterna vill genom sitt förslag till
utformning av arbetslöshetsförsäkringen skapa
incitament för arbetslösa att i ett tidigt skede av
arbetslösheten söka mer intensivt efter arbete.
Därför föreslår partiet att egenfinansieringen höjs,
att ersättningen trappas ned från en nivå som
inledningsvis uppgår till 75 % av tidigare
ersättning och att ersättning lämnas i högst 300
dagar.
Vikten av att arbetsförmedlingen omedelbart ger
stöd till arbetslösa betonas av Moderaterna. I dag
ska en formell handlingsplan upprättas inom 100
dagar efter det att en arbetslös person anmält sig
som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Partiet
vill enligt motion A342 yrkande 3 i stället att en
åtgärdsinriktad handlingsplan upprättas så tidigt
som möjligt under arbetslöshetsperioden, i varje
fall inom exempelvis 30-40 ersättningsdagar.

Arbetsmarknadspolitiken fungerar inte tillräckligt
väl och har misslyckats, framhåller Moderaterna i
motion Ub436 yrkandena 1, 3 och 4. Den ger inte
tillräckligt stöd åt de mest utsatta på
arbetsmarknaden såsom arbetshandikappade och vissa
invandrare. Arbetslösa får inte den hjälp de har
rätt att kräva av arbetsförmedlingen. Sverige lider
brist på yrkesutbildad arbetskraft och Statistiska
centralbyrån förutser att antalet civil- och
högskoleingenjörer blir otillräckligt framöver.
Enligt AMS väntas rekryteringsproblem uppstå när det
gäller yrkesgrupper som exempelvis
CNC/NC-operatörer, licenssvetsare och
verkstadsmekaniker. Också i motion 2003/04:MJ65
yrkande 11 föreslår Moderaterna att
arbetsmarknadspolitiken reformeras och nya åtgärder
vidtas för ökad sysselsättning.

Folkpartiet anser enligt motion Sf288 yrkandena 15
och 18-20 att regeringens mål om 80 % sysselsättning
är otillräckligt. I dag finns stora områden där
sysselsättningen är väsentligt lägre. Det är
angeläget att snarast agera kraftfullt mot detta.
Ett nytt sysselsättningsmål bör införas som innebär
att minst 60 % av alla i arbetsför ålder i varje
bostadsområde ska ha ett arbete. Områden där färre
än 60 % arbetar ska förklaras som sociala
krisområden. Motsvarande förslag behandlas också i
motion A375 yrkande 17.

I den sistnämnda motionen, A375 yrkandena 1, 2, 9
i denna del, 10 och 17, hävdar Folkpartiet att
arbetsmarknadspolitikens mål är oklara. AMV är i dag
en stor och svårstyrd koloss som lyder under ett
detaljerat regelverk. Partiet anser att AMS bör
läggas ned och ersättas av en mindre myndighet. Dess
främsta ansvar blir rena myndighetsuppgifter och
tillsyn och att se till att det finns en bättre
fungerande arbetsförmedling och skräddarsydda
arbetsmarknadsåtgärder i alla delar av landet. Den
nya myndigheten ska svara för upphandling av
tjänster från enskilda utförare och när sådana inte
finns själv bedriva verksamheten.
Den enskilda arbetssökande som behöver någon form
av aktiv insats ska få större möjligheter att själv
välja aktivitet och utförare genom en
omställningspeng som han eller hon förfogar över och
kan använda i samråd med sin arbetsförmedlare.
Folkpartiet drar slutsatsen att den föreslagna
reformeringen av arbetsmarknadspolitiken, i
kombination med partiets politik för fler företag
och arbetsgivare, kommer att leda till att
arbetssökande får större inflytande över sin
situation och att de snabbare hittar riktiga
arbeten.
Arbetsförmedlingens roll måste stärkas.
Utvärderingar av arbetsmarknadspolitiken visar att
det sannolikt effektivaste sättet att snabbt få
arbetslösa tillbaka i arbete är genom intensiva
insatser från de arbetssökande själva liksom från
arbetsförmedlingen redan i ett tidigt skede av
arbetslösheten. Därför måste en väl fungerande och
heltäckande arbetsförmedling finnas i hela landet,
något som den nya arbetsmarknadsmyndigheten ska ha
ansvar för.
Förmedlingens arbete behöver stramas upp och
regelverket följas betydligt bättre än i dag. Det
behövs också alternativ till den statliga
arbetsförmedlingen, framhåller Folkpartiet och
nämner som exempel privata arbetsförmedlingar,
branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag och
specialinriktade förmedlingar. För arbetssökande som
befinner sig längre från arbetsmarknaden är det
enligt partiet lämpligt med närmare samarbete mellan
arbetsförmedlingen, kommunens socialkontor och
försäkringskassorna.
Vikten av att stärka den enskilda arbetslösa
personens inflytande över sin situation behandlas i
motion Sf288. Genom en omställningspeng ska
individen på ett avgörande sätt kunna påverka
utformningen av de arbetsmarknadsinsatser som han
eller hon har behov av. En introduktionspeng ska ge
samma möjlighet när det gäller språkinlärning och
kommunintroduktion för flyktingar. Pengasystemet ska
vara en del av den jobb- och utvecklingsgaranti som
partiet vill införa.
Alla de som kan arbeta men står utanför
arbetsmarknaden och inte omfattas av
arbetslöshetsförsäkringen ska ges en jobb- och
utvecklingsgaranti, föreslår Folkpartiet. Garantin
ska också omfatta nyanlända flyktingar och
invandrare i behov av offentligt ekonomiskt bistånd,
och den ska förvaltas av olika aktörer, exempelvis
företag, frivilligorganisationer och
personalkooperativ som bildar konkurrerande arbets-
och utvecklingscentrum.
Jobb- och utvecklingsgarantin är en form av
övergångssysselsättning och består av två delar där
den enda delen avser samhällsnyttigt arbete och den
andra, en utvecklingsdel, består av exempelvis
språkinlärning, informationsförmedling,
yrkesorienterande verksamhet och jobbsökande
verksamhet. Utvecklingsdelen är enligt Folkpartiet
viktig när det gäller att nå målet att förbättra den
arbetslöses möjligheter att gå vidare till ett
vanligt arbete. Garantin kan också utformas som
instegsjobb, där ett lönebidrag till arbetsgivaren
underlättar övergången till den öppna
arbetsmarknaden. Ett förslag från Folkpartiet om ett
nytt anslag för detta behandlas längre fram i
betänkandet.
Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 9 i
denna del införande av en allmän
arbetslöshetsförsäkring i form av en
omställningsförsäkring där ersättningen trappas ned
från en nivå som inledningsvis uppgår till 80 % av
tidigare inkomst. Ersättning lämnas i högst 600
dagar. Därefter ska den arbetssökande antingen
övergå i jobb- och utvecklingsgaranti eller erhålla
en ersättning som motsvarar grundbeloppet i dagens
arbetslöshetsförsäkring. Egenfinansieringen i
försäkringen höjs.
En arbetsför person ska inte hänvisas till att
leva på socialbidrag utan ska uppmuntras att aktivt
söka arbete. Den som är aktivt arbetssökande under
arbetsförmedlingens och eget ansvar ska ha rätt till
en fast ersättning motsvarande
arbetslöshetsförsäkringens grundbelopp. En
förutsättning för att få ersättningen ska vara att
den arbetssökande aktivt söker arbete eller deltar i
lämplig åtgärd inom ramen för en jobb- och
utvecklingsgaranti. Denna ska enligt Folkpartiet
omfatta alla långtidsarbetslösa. Den person som
väljer att inte delta i jobb- och
utvecklingsgarantin ska inte kunna räkna med att få
ekonomiskt bistånd från det offentliga. Rätten för
arbetsföra personer att söka socialbidrag bör
avskaffas.

Kristdemokraterna riktar i motionerna A356 yrkandena
1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del och 2003/04:MJ63
yrkandena 44, 46 och 47 kritik mot
arbetsmarknadspolitiken. Utgångspunkt för kritiken
är forskningsresultat och utvärderingar från bl.a.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
(IFAU) och Riksrevisionen som visar att arbetslösa
har låg sökaktivitet, att AMV har stor byråkrati,
oklar rollfördelning på flera områden och stora
brister i styrningen, att arbetsförmedlingen har
effektivitetsproblem och att handläggarna där inte
agerar tillräckligt tydligt och enhetligt. Bland
deltagarna i aktivitetsgarantin vet knappt 40 % att
de har en handlingsplan, de träffar sällan sin
handledare och minskar sitt geografiska och
yrkesmässiga sökområde - detta trots att de ska ha
en personlig handlingsplan, stöd av en
arbetsförmedlare och ska vidga sitt sökområde.
Sammantaget, menar Kristdemokraterna, är situationen
på arbetsmarknaden alarmerande och AMV/AMS fungerar
inte tillfredsställande.

Full sysselsättning är ett viktigt politiskt mål.
Aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska prioriteras före
passivt kontantstöd, verksamheten med
arbetsförmedling ska ske i nära kontakt med
näringslivet och privat arbetsförmedling ska
uppmuntras, den könsuppdelade arbetsmarknaden ska
motverkas genom aktiva åtgärder. Partiet betonar
också att man måste eftersträva samverkan grundad på
ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Diskriminering i arbetslivet ska
motarbetas och arbetsmiljön beaktas redan på
planeringsstadiet.
Regeringen har misslyckats med att uppnå målet om
att 80 % av befolkningen mellan 20 och 64 år ska
vara reguljärt sysselsatta 2004. Också målet om 4 %
öppen arbetslöshet har övergetts. Problemen på
arbetsmarknaden är dessutom större än vad den
officiella statistiken anger.
Partiet ställer sig bakom målet om "en väl
fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och
god ekonomisk tillväxt" som slagits fast av
riksdagen och välkomnar att regeringen infört tre
nivåer på målen för den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten: mål för politikområdet,
verksamhetsområdena respektive verksamhetsgrenarna.
Det är dock, enligt Kristdemokraterna,
anmärkningsvärt att det är regeringen och inte
riksdagen som tar ställning till de mer operativa
målen för arbetsmarknadspolitiken.
För att nå Kristdemokraternas övergripande mål för
den ekonomiska politiken om 3 % tillväxt per år
måste ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik
inriktas på att öka antalet arbetade timmar i
ekonomin. Ett nytt mål för sysselsättningen måste
vara att öka antalet arbetade timmar i relation till
befolkningen i arbetsför ålder. Då får man ett bra
mått på den verkliga sysselsättningen.
Servicekontor inrättas för att ge arbetslösa
service och orientering om vilka resurser som står
till förfogande. På servicekontoren ska det finns
databaser och information om lediga arbeten. Där
analyseras den arbetssökandes utbildning, erfarenhet
och situation på arbetsmarknaden. En
omställningspeng ska erbjudas den arbetslöse för att
finansiera den arbetsmarknadsåtgärd som behövs.
I motion Sf365 yrkande 10 betonas att asylsökande,
oavsett om de fått uppehållstillstånd eller inte,
snabbt måste komma ut på arbetsmarknaden.
Möjligheterna att få arbetstillstånd måste förenklas
och handläggningstiderna förkortas. Onödiga regler
och hinder bör slopas, som exempelvis krav från
arbetsförmedlingen om att en person ska ha uppnått
viss poäng i sfi-undervisningen för att kunna
skrivas in som arbetssökande och därmed stå till
arbetsmarknadens förfogande. Att kunna språket är
visserligen viktigt för att etablera sig på
arbetsmarknaden men arbete kan också vara ett sätt
att lära sig språket.
För långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna som
har språkproblem, handikapp, sociala problem eller
bristande utbildning ska det finnas aktiviteter inom
ramen för en s.k. övergångsarbetsmarknad i kommun-
eller föreningsregi eller, i vissa fall, inom
privata företag.
En ny arbetsmarknadsmyndighet bör inrättas i
stället för AMV. Den bör vara expertorgan åt
regeringen, svara för drift och anslagsfördelning
till servicekontor runt om i landet och
auktorisation och kvalitetsgranskning av en mångfald
av aktörer som bedriver förmedlings- och
utbildningsverksamhet för arbetslösa som fått
omställningspeng. Den nya myndigheten ska också
svara för att alla arbetssökande får erforderlig
information och stöd. Den ska medverka till att så
många som möjligt själva kan lösa sin
arbetslöshetsproblematik. I motion 2003/04:MJ63
yrkande 47 föreslås att AMS läggs ned.
En svensk handlingsplan måste till för att
genomföra de åtgärder mot arbetslöshet som
EU-länderna gemensamt kommit fram till, betonar
Kristdemokraterna.
I motion A356 yrkande 17 sammanfattas den
kristdemokratiska strategin för att främja en god
lönebildning. Åtgärderna innefattar bl.a. stabila
ekonomisk-politiska ramar, skattereformer och en ny
arbetslöshetsförsäkring där den försäkrades avgift
stiger vid högre arbetslöshet samt
vinstdelningssystem för anställda. Lönebildningen
måste förbättras så att den leder till att
utbildning premieras bättre och att bristyrken blir
mer attraktiva. Arbetsmarknadens parter bör
eftersträva ökad flexibilitet vad gäller
ungdomslöner.

Också i partimotion N393 yrkande 20 presenteras
förslag för att uppnå bättre balans i lönebildningen
och för att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt. Genom mångfald av aktörer ska de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna blir bättre
anpassade till individen, politiken bli mer effektiv
och samarbetet mellan näringsliv och förmedlingar
förbättras. Bland åtgärderna framhålls också
införande av en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring från den 1 januari 2005,
vilket tas upp även i motion A358 yrkandena 1 och 2.
Den inkomstrelaterade ersättningen bör uppgå till
80 %. Inkomstberäkningen ska göras på ett nytt sätt.
Egenfinansieringen i försäkringen höjs.

Centerpartiet betonar i motion A261 yrkandena 1-3
arbetets betydelse för tillväxten och för människors
självkänsla, livskvalitet och delaktighet. En ny
arbetsmarknadspolitik krävs som ger människor ökad
makt över sitt arbete och sin tid.

Dagens centralstyrda arbetsmarknadspolitik måste
omprövas i grunden. Den måste få ökad regional och
lokal förankring. Studier från IFAU visar att ett
ökat lokalt inflytande har lett till ökad
effektivitet i den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
AMV av i dag måste enligt Centerpartiet ersättas
av en mindre central myndighet som svarar för
statistikinsamling, kvalitetsbedömningar,
tillsynsansvar och förmedling av omställningspengar.
Arbetsförmedlingsnämndernas roll bör ses över och de
bör få mer makt. Arbetsmarknadspolitiken bör
utformas så att besluten fattas på lokal nivå.
Inriktningen på individen måste bli större i
arbetsmarknadspolitiken. Den arbetssökande ska med
stöd av arbetsförmedlarna själv kunna besluta om
vilka åtgärder som är mest lämpade. Den person som
riskerar arbetslöshet under en längre period
tilldelas en omställningspeng för detta ändamål.
Omställningspengens storlek kan bestämmas utifrån
behov och kriterier som ålder, utbildning och
arbetslivserfarenhet.
Arbetsförmedlingen måste få konkurrens. En mängd
aktörer - företag, föreningar eller organisationer -
ska kunna erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som den arbetssökande med omställningspeng ska kunna
välja mellan. Därmed stärks den arbetssökandes
ställning.
Centerpartiet framhåller att det offentliga bör ha
ett yttersta ansvar för att det finns
förmedlingsverksamhet på alla orter eftersom det
inte finns underlag för privata aktörer i hela
landet. De aktörer som bedriver
arbetsförmedlingsverksamhet ska vara auktoriserade,
men i övrigt ska aktören ha stor frihet att utforma
verksamheten. Ett system med bonus för aktörer som
lyckas få ut arbetssökande i reguljärt arbete kan
införas. Likaså bör kontinuerlig uppföljning ske.
Centerpartiet förordar en sänkning av
ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till
70 % för dem som saknar försörjningsbörda.
Inkomstberäkningen ska göras på ett nytt sätt.
Egenfinansieringen i försäkringen höjs.
Arbetsrätten är utformad efter hur samhället såg
ut på 1970-talet, menar Centerpartiet. De fanns
många fler storskaliga företag och den dominerande
anställningsformen var fast arbete. I dag ser
arbetsmarknaden helt annorlunda ut. Arbetsrätten bör
därför utvärderas, moderniseras och anpassas till
dagens samhälle. Ett småföretagarperspektiv måste
finnas med i sammanhanget.
Invandrares inträde på arbetsmarknaden försvåras
enligt Centerpartiet i motion Sf360 yrkande 4 ofta
av fackliga intressen. Det kan t.ex. gälla krav på
akademiker med utländsk examen eller motstånd mot
förslag om att enklare arbetsuppgifter inom
offentlig sektor ska utföras som motprestation för
socialbidrag eller, som varit fallet i debatten om
arbetskraftsinvandring, till och med annonskampanjer
som utmålat östeuropéer som hot mot arbetsvillkoren.
Det är enligt Centerpartiet viktigt att de fackliga
organisationerna intar en mer konstruktiv attityd i
de aktuella frågorna. Också arbetsgivarna bör i
högre grad involveras i arbetet för bättre
integration och minskad diskriminering. Det behövs
enligt partiet ett förpliktande partnerskap mellan
de offentliga aktörerna och
arbetsmarknadsorganisationerna.

Övriga motionsförslag om inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken

Vänsterpartiet begär i motion A289 att en utredning
tillsätts med uppdrag att se över
arbetsmarknadspolitikens mål och medel. Partiets
begäran är föranledd av de förändringar som skett på
arbetsmarknaden sedan början av 1990-talet.
Oberoende av konjunkturerna ligger obalanstalen
numera på
6-8 %, trösklarna in i arbetslivet blir allt högre
för många grupper, en ökande andel av befolkningen
står utanför arbetsmarknaden på grund av nedsatt
arbetsförmåga och diskrimineringen där är
omfattande.

I takt med att arbetsmarknaden har försämrats har
kraven på arbetsmarknadspolitiken ökat. Resurserna
har dock inte ökat i motsvarande grad. Andelen
arbetslösa som deltar i aktiva åtgärder, erbjuds
arbetsmarknadsutbildning eller subventionerad
anställning har minskat kraftigt på senare år, något
som Vänsterpartiet tolkar som en lägre ambitionsnivå
i arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har,
konstaterar partiet, teorier om sökaktivitet och
sökbeteende fått större betydelse för politikens
utformning.
En rad institutionella förändringar under
1990-talet har inneburit att politikens räckvidd och
förmåga begränsas. Utvecklingen på arbetsmarknaden
och i arbetslivet har fått negativa sociala
konsekvenser. Dagens arbetsmarknadspolitik är inte
anpassad för dagens och morgondagens förhållanden.
Därför måste den förnyas. Det är mot denna bakgrund
som Vänsterpartiet förordar en utredning om
arbetsmarknadspolitikens mål och medel.

Miljöpartiet föreslår i motion K459 yrkande 12
införande av en omställningsersättning. Den
arbetslöse ska i kontakt med arbetsförmedlingen
diskutera sitt behov och vilken åtgärd som är
lämplig samt ansöka om omställningsersättning.
Storleken på denna bestäms av den enskildes behov
och de åtgärder som krävs. Individen bör själv kunna
köpa den utbildning eller åtgärd som han eller hon
behöver.

I flerpartimotionen N308 yrkande 4 (m, fp, kd och c)
av Bengt-Anders Johansson m.fl. om tillväxtskapande
åtgärder med inriktning på Jönköpings län betonas
vikten av en flexiblare arbetsmarknad. Bland annat
föreslås reformering av arbetsrätten och
regelförenklingar.

Insatser måste göras för att minska
socialbidragsberoendet och hävda en tydlig
arbetslinje, enligt tvåpartimotionen A350 yrkandena
1 och 10 (m, fp) av Tobias Billström m.fl. Malmö bör
bli försökskommun för en mer flexibel användning av
arbetsmarknadsmedel.

Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) betonar i motion N404
yrkandena 1 och 7 sysselsättningens betydelse för
tillväxt och välfärd. Kampen mot arbetslöshet måste
ha högsta prioritet. Det krävs beredskap för
ytterligare sysselsättningsinsatser utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen. Enligt
motionärerna är det av stor vikt att
arbetsmarknadsregionerna i Västsverige förstoras,
framför allt genom utbyggd infrastruktur. Vidgade
arbetsmarknader bidrar till att fler får arbete och
egen försörjning.

Louise Malmström och Billy Gustafsson (båda s) begär
i motion A226 att man från statligt håll redovisar
Norrköping-Linköping som en gemensam
arbetsmarknadsregion. Motionärerna anser att AMS bör
ompröva indelningen av arbetsmarknadsregioner.

Margareta Sandgren m.fl. (s) framhåller i motion
A257 vikten av samarbete mellan länsarbetsnämnderna
och de kommunala arbetsmarknadsnämnderna som bör få
såväl ökat ansvar för lokal arbetsmarknadspolitik
som ökat inflytande över arbetsmarknadsutbildningar.
Motionärerna motsätter sig en sammanslagning av AMS
och länsarbetsnämnderna.

Rolf Lindén m.fl. (s) hävdar i motion A277 yrkande 1
att AMV fått större makt och att en långtgående
centralisering av uppdrag och beslutsfattande ägt
rum på det arbetsmarknadspolitiska området.
Motionärerna ifrågasätter om detta leder till ökad
effektivitet, större rättssäkerhet och mer enhetlig
handläggning och framhåller vikten av ett tydligare
lokalt och regionalt inflytande i
arbetsmarknadspolitiken.

Maria Öberg och Karin Åström (båda s) anser enligt
motion A317 att AMS inte anpassar insatserna till de
skilda förutsättningar och behov som finns på olika
håll i landet. Möjligheterna till sådana lokala och
regionala hänsynstaganden måste bli bättre.

Sten Tolgfors (m) tar i två motioner, A221 yrkandena
1, 4 och 8 respektive A239 yrkandena 1, 3 och 4, upp
situationen på arbetsmarknaden respektive
förutsättningar för arbete. Hindren mot arbete måste
tas bort genom bl.a. en översyn av bidrags- och
skattesystemen, avregleringar i tjänstesektorn och
förenklingar för företagandet. Motionären hävdar att
regeringen misslyckats nå sina egna mål för öppen
arbetslöshet, sysselsättning, socialbidragsberoende
och sjukskrivningar. Det är dags att stärka såväl
utbuds- som efterfrågesidan på arbetsmarknaden,
bl.a. genom yrkesutbildning.

Ulrika Karlsson och Göran Lindblad (båda m)
förespråkar i motion A273 yrkandena 1-5 nedläggning
av AMS. De offentligt ägda och styrda
arbetsförmedlingarna bör avskaffas, vilket skulle
skapa utrymme för mer individuellt anpassad och
branschinriktad arbetsförmedling. Kommunerna
föreslås bli ålagda att införa en jobbgaranti där de
inom viss tid, exempelvis fem dagar, ska ordna
arbete till arbetssökande. I huvudsak skulle
jobbgarantin skötas av privata entreprenörer. Genom
en kompetensutvecklingspeng skulle den enskilde
arbetssökanden kunna välja utbildning efter egna
önskemål och behov.

Martin Andreasson m.fl. (fp) kräver i motion N409
yrkande 35 en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.
Många personer som är arbetslösa uppbär i dag
socialbidrag. Det passiva beroendet av socialbidrag
ska ersättas med aktivitet. Den arbetslöse ska kunna
välja mellan privata arbetsförmedlingar, bemannings-
och uthyrningsföretag - som också bedriver
arbetsträning och legotillverkning - och utbildning.

Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion A215
yrkandena 1 och 2 att det tillsätts en utredning om
arbetsmarknadsmyndigheterna. I direktiven måste ingå
att se över om eventuella sammanslagningar av lokala
försäkringskassor och lokala
arbetsmarknadsmyndigheter kan komma till stånd för
att underlätta för brukare.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsläget

Utskottet kommenterade nyligen arbetsmarknadsläget i
sitt yttrande den 21 oktober 2004 till
finansutskottet om ramar för utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I anslutning till
kommentarerna redovisade utskottet aktuell
månadsstatistik från AMS.

AMS månadsstatistik för oktober visar att
arbetslösheten sjunkit de senaste månaderna.
Sammanlagt var 217 000 personer inskrivna som
arbetslösa vid landets arbetsförmedlingar. Den
relativa arbetslösheten var 4,9 % av arbetskraften.
Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
har ökat markant under året och uppgick i oktober
till 129 000 personer. Antalet varsel är fortfarande
högt men är dock klart lägre än under de senaste
åren.
Långtidsarbetslösheten är till följd av den ökade
programvolymen klart lägre än för ett år sedan.
Antalet långtidsinskrivna uppvisade däremot en
marginell ökning jämfört med samma månad året innan
respektive månaden innan. Antalet lediga platser har
legat på en oförändrad nivå de senaste månaderna men
var under oktober nästan 1 000 mindre än samma månad
förra året. Det är främst i offentlig tjänstesektor,
transportväsende och tillverkningsindustri som
platsvolymen minskat medan den ökat inom främst
uppdragsverksamhet.
AMS kommer den 1 december att publicera en
arbetsmarknadsprognos för 2005. Prognosen avser
såväl riket som länen. Enligt vad utskottet erfarit
väntas enligt prognosen en relativt stark ekonomisk
tillväxt. Företagen ser ljust på framtiden och det
gäller särskilt inom byggverksamhet, privata
tjänster och industri. Utvecklingen av den
amerikanska dollarns värde får dock en dämpande
effekt på exportindustrin. En stark privat
konsumtionsökning och förstärkt investeringsvilja -
redan från 2004 - väntas. I AMS-prognosen räknar man
också med en förbättring av den offentliga
konsumtionen till följd av det utökade tillfälliga
sysselsättningsstödet för 2005 och 2006.
Enligt arbetsmarknadsprognosen väntas
förändringarna på arbetsmarknaden bli små under
2005. AMS räknar med en viss förbättring av
sysselsättningen och en viss nedgång av den öppna
arbetslösheten. Generellt sett väntas inga
rekryteringsproblem. De lediga resurserna i ekonomin
bedöms även fortsättningsvis vara stora.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för
oktober 2004 var antalet arbetslösa 217 000 eller
4,9 % av arbetskraften, vilket motsvarar situationen
i oktober 2003. Arbetslösheten bland ungdomar är
fortfarande hög och uppgick i åldersgruppen 20-24 år
till 12,3 % av arbetskraften.
Antalet sysselsatta uppgick till 4 196 000 i
oktober 2004. Antalet utförda arbetstimmar per vecka
jämfört med motsvarande period förra året låg inom
den statistiska felmarginalen.
SCB betecknar situationen på arbetsmarknaden som
fortsatt dyster. Enligt SCB har antalet fast
anställda minskat kraftigt medan antalet
tidsbegränsat anställda ökat. Dessutom har de
undersysselsatta respektive latent arbetssökande
också blivit fler liksom antalet personer utanför
arbetskraften.
Konkursstatistiken från Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) visar att nära
4 700 företag försattes i konkurs under årets första
sju månader. Jämfört med samma period förra året är
detta en ökning med 6 %. Antalet anställda i företag
i konkurs uppgick till nära 13 400, en minskning med
19 % jämfört med motsvarande period förra året.
Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer
(kvartal) som publicerades den 27 oktober visar att
industrikonjunkturen har fortsatt att förbättras
under tredje kvartalet i år. Orderingången har ökat
och liksom tidigare under året har tillväxten varit
starkast på exportmarknaden.
Även produktionen har stigit, men än har inte
företagen börjat nyanställa utom i enstaka
delbranscher. Industrin är optimistisk inför fjärde
kvartalet och räknar med en god ordertillväxt från
såväl hemma- som exportmarknaden. Även
produktionsvolymen väntas öka medan sysselsättningen
förutses bli i det närmaste oförändrad.
Byggindustrin rapporterar fortsatt god ordertillväxt
för tredje kvartalet, och flertalet företag är nöjda
med orderläget. Byggandet har börjat öka samtidigt
som nedskärningarna av antalet anställda har
upphört. Företagen räknar med ett ökat byggande
inför fjärde kvartalet samtidigt som man planerar
för en oförändrad personalstyrka. Utsikterna på ett
års sikt är mycket optimistiska. Närmare två
tredjedelar av företagen i branschen räknar med att
aktiviteten kommer att öka.
Uppgifter av intresse för bedömningen av
arbetsmarknadsläget framkom också när
Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar
Hansson den 11 november 2004 lämnade information
till utskottet. Hansson konstaterade bl.a. att
exporttillväxten i Sverige är stark och att en
uppgång i exportvolymerna i ett första skede brukar
medföra ökat kapacitetsutnyttjande och därefter
ökade investeringar. Sysselsättningen, menade han,
ligger nu på en stabil nivå.
Produktivitetsutvecklingen har varit ovanligt stark,
vilket gjort att sysselsättningsuppgången fördröjts
nu när det sker en förbättring i ekonomin. Hansson
räknade med att en sysselsättningsökning börjar 2005
och att denna förstärks 2006.
En ny version av Småföretagsbarometern publiceras
den 25 november 2004 av Föreningssparbanken och
Företagarna. Enligt den förhandsinformation som
lämnats är bedömningen bland landets företagare att
en uppgång i konjunkturen väntas. Denna är dock inte
jämnt fördelad. Skillnaderna mellan branscher är
betydande - för vissa väntas en stark uppgång, för
andra en fortsatt konjunkturnedgång.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att
det visserligen finns tydliga tecken på en
konjunkturförbättring men att en mer resolut
vändning i ekonomin ännu inte ägt rum. Utskottet
delar regeringens bedömning i budgetpropositionen
att arbetslösheten nästa år blir något lägre än i
år. Det kan, som också Konjunkturinstitutets chef
förutspår, ske en viss uppgång av antalet
sysselsatta under 2005.
Uppgifterna från SCB om att antalet
undersysselsatta ökat och att antalet fast anställda
minskat kraftigt medan tidsbegränsat anställda ökat
finner utskottet oroande. Enligt utskottet
understryker detta vikten av åtgärder för att
motverka en fortsatt utveckling av detta slag.

Mål för arbetsmarknadspolitiken m.m.

En fråga som nästan ständigt är föremål för
diskussion och överväganden är hur målen på det
arbetsmarknadspolitiska området och för AMV ska vara
utformade. Utskottet har vid ett flertal tillfällen
behandlat sådana spörsmål, senast i
budgetbetänkandet hösten 2003, betänkande
2003/04:AU1, där ett förslag från regeringen om
målformulering behandlades liksom ett antal
motionsförslag med liknande inriktning.

Också under våren 2003 förde utskottet i
betänkande 2002/03:AU8 ett resonemang om mål för
arbetsmarknadspolitiken m.m., då med utgångspunkt
från Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR10. Där
hade revisorerna riktat kritik mot bl.a. det då
gällande målet för arbetsmarknadspolitiken och
föreslagit en generell översyn av målen. Utskottet
avstyrkte revisorernas förslag med hänvisning till
en i Regeringskansliet vid denna tidpunkt pågående
översyn av strukturen för styrning och uppföljning
av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Samtidigt ansåg utskottet att det fanns anledning
att överväga en ändring av målet så att det
tydligare skulle framgå att detta ska bidra till det
överordnade målet för den ekonomiska politiken (se
bilden nedan).
Utskottet framhöll i betänkande AU8 också att "det
är väsentligt att det förs en fortlöpande diskussion
om mål och målstruktur på det
arbetsmarknadspolitiska området. Att utskottet en
gång anslutit sig till ett visst politiskt mål
innebär givetvis inte att detta mål för all framtid
ska kvarstå oförändrat. I stället är det önskvärt
att politiska mål successivt omprövas och vid behov
förtydligas." Detta är en uppfattning som utskottet
vidhåller även i dag.
Regeringskansliets nyss nämnda översyn av
strukturen för styrning och uppföljning av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten resulterade i
ett förslag i förra årets budgetproposition (prop.
2003/04:1 utgiftsområde 13) om ett nytt mål för
arbetsmarknadspolitiken. Målet, att
arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl
fungerande arbetsmarknad, tillstyrktes av utskottet,
och riksdagen beslutade i enlighet med detta (bet.
2003/04:AU1, rskr. 2003/04:70). I den nämnda
budgetpropositionen presenterades också en ny
indelning i verksamhetsområden på det
arbetsmarknadspolitiska området. Redan tidigare
fanns en indelning i verksamhetsgrenar.
Eftersom således förändringar gjorts av
målstrukturen på det arbetsmarknadspolitiska området
anser utskottet att det finns ett värde i att här
redovisa gällande struktur. På bilden nedan anges
också målet för den ekonomiska politiken, vilket,
som framgått, ska stödjas av
arbetsmarknadspolitiken.
Det bör framhållas att riksdagen endast beslutat
om målen för den ekonomiska politiken respektive
arbetsmarknadspolitiken. I övrigt är det regeringen
som genom regleringsbrev för de berörda
myndigheterna (Arbetsmarknadsverket, Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen respektive Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) beslutat om
målstrukturen.
Som framgår av bilden nedan finns det för
arbetsmarknadspolitiken sammanlagt fem mål angivna
för de tre verksamhetsområden som regeringen
beslutat om:

I fråga om förmedlingsverksamheten

· Att bidra till att arbetslöshetstiden för de
arbetssökande samt vakanstiden för otillsatta
platser förkortas.
·
· Att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll
som omställningsförsäkring.
·
I fråga om programverksamheten

· Att de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka
möjligheten för arbetssökande att få ett arbete
samt motverka brist på arbetskraft.
·
I fråga om verksamhetstillsyn, kontroll och uppfölj-
ning

· Att tillsynen och kontrollen av det
arbetsmarknadspolitiska regelverket ska
förbättras.
·
Att öka kunskaperna om samlade effekter av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna.

MÅLSTRUKTUR* FÖR ARBETSMARKNADSPOLITIKEN 2004

Mål för ekonomiska politiken: Full sysselsättning och ökat
välstånd genom en god och uthållig ekonomisk
tillväxt

Utskottet begränsar sig i detta sammanhang till att
behandla AMV:s roll med anknytning till målstrukturen
(förmedlingsverksamhet och programverksamhet). Därvid
konstaterar utskottet att regeringen, till skillnad
från vad som var fallet fram till budgetåret 2003,
inte längre i regleringsbrevet för AMV fastslår några
kvantifierade mål för verksamheten inom AMV. Det gör
däremot AMS. I verksamhetsplanen för 2004
(2004-01-26) finns följande fem mål (här i
sammandrag) utöver den av regeringen beslutade
målstrukturen.

· Av arbetsgivare som anmäler lediga platser ska, i
genomsnitt för året, minst 85 % (lika för alla
län) ha fått tillräckligt med sökande för att
kunna anställa inom rimlig tid.
·
· Andelen sökande som uppger att de har en
handlingsplan ska uppgå till minst 75 % (lika för
alla län).
·
· Andelen kvinnor och män som fått arbete 90 dagar
efter avslutad utbildning ska vara så hög som
möjligt. Alla län ska nå ett resultat på minst
70 % som genomsnitt för året.
·
· Antalet långtidsinskrivna kvinnor och män får
uppgå till högst 36 000 personer i genomsnitt för
året.
·
· Andelen övergångar från anställning med lönebidrag
till osubventionerat arbete ska öka jämfört med
föregående år. Målnivån för riket är minst 0,35 %.
·
Utskottet noterar att AMS på regeringens uppdrag
förbereder ett sjätte mål som syftar till att mäta
det av regeringen fastställda målet om att korta
arbetslöshetstiderna för kvinnor och män (se bilden
ovan). Ett sådant mål kan väntas generera väsentlig
information för uppföljning av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Målet som AMS
fått i uppdrag att formulera ska ligga till grund för
både kvantitativ och kvalitativ mätning av
anvisningar till lediga platser.

Utskottet konstaterar att det inte är någon enkel
uppgift att utforma målen för
arbetsmarknadspolitiken. Det slog också IFAU fast
i sitt remissvar med anledning av Riksdagens
revisorers ovannämnda rapport. IFAU anförde:
Målen [för arbetsmarknadspolitiken] är flera (de
brukar ofta delas in i stabiliserings-,
allokerings- och fördelningspolitiska mål), målen
kan komma i konflikt med varandra och kan ofta
prioriteras olika av regeringar med olika
parlamentariskt stöd. Slutligen finns det mycket
mindre av konsensus [än i fråga om målen för
penningpolitiken] om hur olika medel kan bidra
till att målen faktiskt uppfylls.

Mot denna bakgrund är det inte en enkel uppgift att
utforma målen för AMV:s verksamhet. Klart är
emellertid att arbetsmarknadspolitiken inte ensam kan
förväntas leda till att samtliga typer av mål uppnås.
Det handlar istället om vilka bidrag, utöver dem som
andra typer av politik åstadkommer, som
arbetsmarknadspolitiken kan ge.

När målen är fastställda är det viktigt att de når ut
i hela myndighetsorganisationen så att de är kända
där. Detta betonades i Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR10 som nämnts ovan. Revisorerna ansåg att
kunskaperna inom AMV om målen för
arbetsmarknadspolitiken måste förbättras. Utskottet
avstyrkte revisorernas förslag i denna del med
hänvisning till att en översyn av mål- och
resultatstyrningen pågick och förutsatte att
regeringen för riksdagen redovisar vilka åtgärder som
vidtas för att öka kunskaperna om målen (bet.
2002/03:AU8). Någon sådan redovisning har ännu inte
lämnats.

I förra årets budgetbetänkande, liksom dessförinnan
i betänkande 2002/03:AU8, utgick utskottet också från
att riksdagen skulle få ta del av relevanta delar av
resultaten från den nya form av strategisk
uppföljningsdialog eller avrapportering från AMS till
regeringen som sedan 2003 sker fyra gånger per år,
exempelvis i form av en resultatskrivelse. Utskottet
finner anledning att erinra om dessa uttalanden.
En ny struktur för mål- och resultatstyrning från
2004 redovisades som framgått i förra årets
budgetproposition (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 13).
I sina kommentarer till denna förutsatte utskottet
(bet. 2003/04:AU1) att resultatredovisningen i den nu
aktuella budgetpropositionen skulle utgå från den nya
strukturen. Utskottet kan nu konstatera att detta
önskemål i relativt stor utsträckning tillgodosetts i
budgetpropositionen för 2005.
Utskottet anser sammanfattningsvis att de
mångdimensionella målen för arbetsmarknadspolitiken
bättre än tidigare fångas in genom den målstruktur
med tre nivåer som redovisas i bilden ovan. Samtidigt
vill utskottet påpeka, i likhet med nyligen i
utskottets yttrande 2004/05:AU1y till
finansutskottet, att det återstår arbete med att
tydligare presentera mål och resultat. En tydligare
och sammanhållen redovisning av mål, vilka
indikatorer som används och resultaten av mätningar
med dessa bör ytterligare eftersträvas. Med
successiva förbättringar finns enligt utskottet goda
förutsättningar för att den nya strukturen för mål-
och resultatstyrning ska kunna bidra till en
effektivare arbetsmarknadspolitik.
Med hänvisning till vad som redovisats ovan och med
hänsyn till det pågående utvecklingsarbetet inom AMV
avstyrker utskottet Vänsterpartiets förslag om en
utredning om arbetsmarknadspolitikens mål och medel.
Utskottet anser inte att de av Moderaterna föreslagna
målen skulle innebära ett förtydligande.
När det gäller Kristdemokraternas förslag om ett
nytt mål för sysselsättningen som utgår från att öka
antalet arbetade timmar i relation till befolkningen
i arbetsför ålder erinrar utskottet om sitt uttalande
i förra årets budgetbetänkande med anledning av
motsvarande motionsförslag. Utskottet förklarade sig
där dela Kristdemokraternas uppfattning att
utvecklingen av arbetskraftsutbudet bör mätas, men
ansåg att det bör ankomma på regeringen att finna
närmare former för hur detta ska gå till. Utskottet
står fast vid denna uppfattning.
Som framgått anser regeringen att det s.k.
sysselsättningsmålet, att 80 % av befolkningen i
åldern 20-64 år ska vara reguljärt sysselsatt, ska
ligga fast även om målet inte kommer att uppnås under
2004. Utskottet ser med tillfredsställelse på att
regeringen står fast vid sysselsättningsmålet och
anser att det är angeläget att målet nås.
Regionala skillnader på arbetsmarknaden förklaras
av komplexa förhållanden, och förändringar sker
långsamt. Sysselsättningen i regionerna beror på
såväl befolkningsstrukturen som efterfrågan på
arbetskraft. År 2003 varierade sysselsättningsgraden
i länen mellan 80 % och 67 %. I takt med att
konjunkturen har försvagats har en viss ökning skett
av skillnaderna mellan regionerna.
Utskottet har vid ett antal tillfällen, däribland i
de senaste två budgetbetänkandena (2002/03:AU1
respektive 2003/04:AU1), betonat att det är en stor
utmaning att skapa förutsättningar för att alla delar
av landet och hela den potentiella arbetskraften ska
få del av den positiva utvecklingen framöver.
Utskottet har också framhållit att det är viktigt att
uppmärksamma de betydande inomregionala skillnaderna,
bl.a. i storstadsregionerna. Det är angeläget att
utjämna skillnader i arbetslöshet och sysselsättning
mellan olika regioner och olika grupper av människor
liksom att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
Folkpartiet har som framgått föreslagit ett mål om
att minst 60 % av alla i arbetsför ålder i varje
kommun respektive större bostadsområde ska ha ett
arbete. Utskottet, som i sitt förra budgetbetänkande
behandlade motsvarande förslag från partiet, vill
framhålla att ambitionsnivån att utjämna skillnader
mellan regioner är hög. Den regionala
utvecklingspolitiken inriktas mot att skapa en
hållbar tillväxt och en god servicenivå för kvinnor
och män i alla delar av landet. Statens viktigaste
roll är att skapa goda grundförutsättningar och
nödvändiga strukturer för en sådan utveckling. Här
krävs samverkan mellan många politikområden.
En stor del av Sveriges outnyttjade
arbetskraftspotential finns i de utsatta stadsdelar
som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Inom ramen
för dessa avtal, som stat och kommun tecknat i syfte
att minska segregationen i storstäderna, har det
vuxit fram flera framgångsrika samverkansmetoder för
att lokalt öka sysselsättningen. I de 24 stadsdelar
som hittills omfattats av avtalen har
sysselsättningen ökat stadigt. Fortfarande är
emellertid andelen sysselsatta låg i förhållande till
omgivande regioner och till genomsnittet i landet.
Särskilt låg är sysselsättningsgraden inom gruppen
utlandsfödda kvinnor.
I Sveriges handlingsplan för sysselsättning har
regeringen aviserat att kommunerna och staten i
kommande avtal ska träffa överenskommelser om
gemensamma insatser för att bättre ta till vara
arbetskraftspotentialen i de stadsdelar i
storstäderna som karakteriseras av bl.a. hög
genomsnittlig arbetslöshet. Om skillnaderna i
arbetslöshet och sysselsättning mellan olika regioner
och olika grupper ska kunna nås och om
sysselsättningsmålet på 80 % och regeringens mål om
att halvera antalet socialbidragstagare ska kunna
förverkligas är det viktigt att de framgångsrika
metoderna genomförs i ordinarie verksamhet på
kommunal och statlig nivå. Utskottet ser positivt på
detta och vill framhålla att inte minst insatserna
för att nå det sistnämnda målet kan väntas få
positiva effekter på sysselsättningen i utsatta
områden.
I avsnittet Arbetsmarknadspolitiska program och
särskilda grupper på arbetsmarknaden återkommer
utskottet senare till motionsförslag om invandrares
arbetsmarknad och redogör där också för en rad
åtgärder som vidtas för att främja situationen på
arbetsmarknaden för invandrare. Redan här vill
utskottet emellertid instämma i Kristdemokraternas
uppfattning att invandrare snarast möjligt efter
ankomsten till Sverige måste komma ut på
arbetsmarknaden. Hinder mot detta måste undanröjas.
Kristdemokraterna efterlyser som framgått en svensk
handlingsplan för att genomföra de åtgärder mot
arbetslöshet som EU-länderna gemensamt kommit fram
till. Utskottet vill för sin del framhålla att
regeringen i Sveriges nationella handlingsplan för
sysselsättning tydligt och klart redovisar vilka
sysselsättningsrekommendationer som ministerrådet
lämnat till Sverige. Dessutom anges i planen - där
regeringen redovisar vilka åtgärder som vidtagits
eller avses bli vidtagna med anledning av
sysselsättningsriktlinjerna - hur
sysselsättningsrekommendationerna genomförs.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
målen och inriktningen för den svenska
arbetsmarknadspolitiken ligger väl i linje med EU:s
sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.

AMV:s och arbetsmarknadsnämndernas roller

Med anledning av motionsförslag från Folkpartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och enskilda
motionärer om att lägga ned eller kraftigt banta AMV
vill utskottet framhålla att de förändringar av AMV:s
styrning och organisation som pågått under senare år
och som fortgår bl.a. har inneburit en betydande
minskning av AMS verksamhet.

AMS har under 2004 regeringens uppdrag att utveckla
styrning, metoder och organisation inom AMV.
Regeringen förutsätter enligt gällande regleringsbrev
för AMV att AMS ska genomföra åtgärder för att än
effektivare skapa en sammanhållen organisation som
säkerställer ett likartat tjänsteutbud och
tillämpning av regelverk. I regleringsbrevet anges
att nödvändig omfördelning av resurser i första hand
ska ske från AMS och länsarbetsnämnderna och så långt
som möjligt göras utan att resurser tas från den
operativa förmedlingsverksamheten.
AMS har under året tillsammans med de fackliga
organisationerna kommit överens om hur det fortsatta
förändringsarbetet ska bedrivas. Resurser ska föras
över till arbetsförmedlingsverksamheten genom
minskade administrativa kostnader och reducerad
bemanning. Totalt beräknas bemanningen inom verkets
administration minska med mellan 300 och 400
personer. AMS centrala administration har under 2004
skurits ned med ca 60 årsarbetare.
De nyss nämnda motionsförslagen föranleder
utskottet att upprepa sina tidigare
ställningstaganden om att det bör finnas en statlig
arbetsförmedling över hela landet. Förmedlingens
verksamhet ska kännetecknas av enhetlighet,
rättssäkerhet och effektivitet. Förmedlingen ska
garantera arbetssökande och arbetsgivare ett likartat
utbud av tjänster och service över hela landet. Detta
ställer stora krav på verkets ledning och styrning.

I förra årets budgetbetänkande anförde utskottet:

Att tjänste- och serviceutbudet skall vara likartat
innebär självfallet inte att det skall vara likadant
överallt. Tvärtom ställs stora krav på anpassning
till regionala och lokala förhållanden. Målen för
verksamhetsområden och verksamhetsgrenar liksom de
resurser som står till förfogande måste kunna
omvandlas till konkreta aktiviteter i den dagliga
lokala verksamheten.

Detta kräver såväl en dialog mellan och inom olika
nivåer och enheter i verket som en dialog med
omvärlden. Förmåga att samverka på ett konstruktivt
sätt med externa intressenter är av största vikt. Det
gäller såväl med andra myndigheter som med
organisationer, kommuner, partsföreträdare m.fl."

Utskottet står kvar vid denna uppfattning och vill
samtidigt framhålla att det inte är någon
självklarhet att en mer centraliserad organisation
automatiskt leder till ökad effektivitet, större
rättssäkerhet och bättre handläggning. Vikten av
dialog måste betonas liksom betydelsen av lokalt och
regionalt inflytande i arbetsmarknadspolitiken.
Därmed instämmer utskottet också i vad som sägs i
motionerna A257 (s), A277 yrkande 1 (s) och A317 (s)
när det gäller betydelsen av lokalt inflytande över
arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet är dock inte berett att i dagsläget ta
ställning i frågan om en eventuell sammanslagning av
AMS och länsarbetsnämnderna, vilken behandlas såväl i
den nyss nämnda motionen A257 (s) som i ett
motionsförslag från Moderaterna. När det gäller denna
fråga vill utskottet avvakta regeringens
ställningstagande till Statskontorets rapport Det nya
Arbetsmarknadsverket (2004:16) och de remissvar med
anledning av rapporten som nyligen inkommit till
Regeringskansliet. I rapporten har resultatet av
AMV:s nya ledningsform följts upp, och där lämnas
också förslag om hur AMV:s organisation bör utformas
för att ge goda förutsättningar för en nationellt
enhetlig och effektiv verksamhet, anpassad efter
regionala förhållanden.
Arbetsmarknadsnämnderna har en viktig funktion när
det gäller att medverka till att den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten utformas utifrån
lokala förutsättningar och behov. Deras roll är att
verka för en förbättrad samordning av olika aktörers
insatser och att mobilisera det lokala
arbetskraftsutbudet. I nämnden ska ingå företrädare
för länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen, den eller
de kommuner som berörs och lokala
arbetsmarknadsparter.
Bestämmelser om nämndernas verksamhet finns i
förordningen (2001:623) med instruktion för
Arbetsmarknadsverket. Där sägs att nämnden särskilt
ska medverka till att nå målen för den nationella
arbetsmarknadspolitiken, att skapa former och utrymme
för aktivitetsgarantin, att svara för god kvalitet i
ungdomsinsatserna och skapa samsyn mellan olika
aktörer för att främja att varje individs
arbetsförmåga tas till vara så att det blir möjligt
för den enskilde att försörja sig genom eget arbete.
I förordningen anges också att nämnden ska mobilisera
det lokala arbetsmarknadsutbudet.
Arbetsmarknadsnämnderna är lokala samverkansorgan.
Deras uppgift är att ge möjlighet till lokalt
inflytande över den nationella
arbetsmarknadspolitiken. Det kan gälla inriktningen
på de arbetsmarknadspolitiska programmen eller
medverkan i projekt inom Växtkraft mål 3 (se under
anslaget 22:5).
Utskottet ser positivt på att AMV de senaste åren
har lagt ökad tonvikt på att förstärka samverkan med
arbetsmarknadsnämnder och andra aktörer. Ett särskilt
program för samverkansfrågor har utformats, och inom
AMS har en särskild stabsfunktion för
samverkansfrågor inrättats. AMV genomförde under 2003
över hela landet totalt 35 regionala
heldagskonferenser om samverkansfrågor, och i dessa
deltog förutom företrädare för bl.a.
länsarbetsnämnder och kommunledningar sammantaget mer
än 2 000 personer, eller ungefär två tredjedelar av
landets samtliga ledamöter i arbetsmarknadsnämnder.
Syftet med konferenserna har varit att sprida
kunskap om målen för arbetsmarknadspolitiken och att
stimulera diskussionen i den enskilda
arbetsmarknadsnämnden om hur man ska arbeta. Ett
annat viktigt syfte har varit att inspirera
ledamöterna i arbetsmarknadsnämnderna att ta upp
arbetsmarknadsfrågorna i de organisationer och
myndigheter de representerar för att på så vis göra
många fler medvetna om frågornas vikt och betydelsen
av bred samverkan kring arbetsmarknadspolitiken.
Ett budskap som man fört ut vid
samverkanskonferenserna har varit att det är
angeläget att varje arbetsmarknadsnämnd upprättar en
plan för vad man ska koncentrera sig på under
mandatperioden. Tre områden har framhållits som
särskilt viktiga. Genom att formulera några exempel
på frågor kring var och en av dessa har AMS sökt
stimulera diskussionen. Utskottet väljer att återge
dessa för att ge en något mer konkret illustration.

· Kompetensförsörjning. Diskuterar vi i vår
arbetsmarknadsnämnd fortlöpande det samlade
utbildningsutbudet i vår kommun? Gymnasieskolan?
Vuxenutbildning? Arbetsmarknadsutbildning?
Företagsutbildning? Täcker utbudet de behov som
finns på arbetsmarknaden i dag och på sikt?
·
· Integration. Hur fungerar samverkan i
integrationsarbetet hos oss? Finns något annat
forum än arbetsmarknadsnämnden för denna fråga?
·
· Rehabilitering. Har vi i arbetsmarknadsnämnden en
bild av ohälsan i vår kommun? På vilket sätt är vi
involverade i diskussionen om
arbetsmarknadsrehabilitering? Används näringslivet
och fackföreningarna i arbetet med att öppna
arbetsplatserna för arbetshandikappade och
sjukskrivna?
·
Enligt AMS planeras omfattande uppföljningsinsatser
äga rum från 2005. Avsikten är att följa upp de
tidigare samverkanskonferenserna genom regionala
konferenser över hela landet med företrädare för
bl.a. arbetsförmedlingsnämnder och länsarbetsnämnder.

Andra frågor om samverkan

Centerpartiet och - som framgått - enskilda
motionärer betonar vikten av lokal förankring och
lokalt inflytande i arbetsmarknadspolitiken.
Arbetsmarknadspolitikens mål är nationella, men
utskottet ser regional och lokal medverkan när det
gäller medlen som viktigt. Regionala partnerskap
syftar till sektorsövergripande samarbete och
samordning för hållbar regional utveckling. De nya
regionala tillväxtprogrammen utgår från att det är
lokala och regionala aktörer som har den största
kunskapen om sin region och därmed även om vilka
insatser som är lämpligast för att uppnå nationella
mål. Genom den regionala utvecklingspolitiken främjas
sysselsättning och social sammanhållning i hela
landet.

En viktig del i den regionala utvecklingspolitiken
utgörs av de regionala tillväxtavtalen - från 2004
ersatta av regionala tillväxtprogram - som tagits
fram av regionala partnerskap och bestått av en
analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett
program för tillväxt samt skriftliga överenskommelser
mellan de parter som skulle genomföra och finansiera
programmet. Av avtalen har framgått vilka aktörer som
skulle finansiera och koordinera genomförandet samt
hur uppföljning och utvärdering skulle ske. Några nya
statliga medel satsades inte på tillväxtavtalen.
Syftet var i stället att använda befintliga statliga
anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och
effektivt sätt för att främja tillväxt och
sysselsättning.
Regeringens uppföljningar av de regionala
tillväxtavtalen, senast i Rapport om tillväxtavtalen
- Fjärde året. Uppföljning av regionala tillväxtavtal
och arbetet med regionala tillväxtprogram 2003
(2004-08-09), visar att det finns ett stort intresse
hos många olika aktörer att mobilisera gemensamma
krafter för den egna regionens utveckling.
Utvärderingarna visar att länsarbetsnämnderna aktivt
engagerat sig i genomförandet av tillväxtavtalen.
Arbetsmarknadspolitiska medel har utgjort närmare
hälften av beslutade statliga medel under
avtalsperioden.
De regionala tillväxtprogrammen inriktas nu på att
genomföra insatser som ska främja arbetskrafts- och
kompetensförsörjning. Regionala kompetensråd utgör
samverkansorgan inom kompetensförsörjning. Där sluts
bindande avtal om exempelvis inriktning och antal
platser på arbetsmarknadsutbildningar. AMV har byggt
upp en särskild insatsgrupp för att stötta branscher
och orter under strukturomvandling. Hittills vunna
erfarenheter tyder på att systematiskt långsiktigt
arbete ger bättre resultat än drastiska insatser
drivna av uppblossande krisstämning.
Den bild av fackföreningsrörelsens syn på
integrationsfrågor som målas upp av Centerpartiet i
motion Sf360 känns inte igen av utskottet. Utskottets
bild är i stället att det på många håll i arbetslivet
- såväl från fackliga företrädare som från
arbetsgivarhåll - finns ett betydande och stadigt
växande intresse för och engagemang i
integrationsfrågor.
Detta har bl.a. kommit till uttryck i slutrapporten
Öppna dörrar - Sänkta trösklar (Ds 2004:22) som
utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för
Regeringskansliet och Svenskt Näringsliv och som
redovisas i budgetpropositionen och i den
avsiktsförklaring mellan regeringen, Svenska
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och
SACO som avser integrationsinsatser och som
undertecknats i år. Enligt avsiktsförklaringen har
parterna enats om att göra ytterligare, gemensamma,
ansträngningar för att invandrades yrkeserfarenheter
och kompetens bättre ska tas till vara i arbetslivet.
Målet är att andelen människor med utländsk bakgrund
som förvärvsarbetar eller studerar ska öka. I
avsiktsförklaringen har parterna angivit ett antal
åtaganden med denna inriktning.
Utskottet ser positivt på den nyss nämnda
arbetsgruppens förslag om en ny insats,
prova-på-platser, för personer som saknar eller har
begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv (se även
avsnittet Arbetsmarknadspolitiska program och
särskilda grupper på arbetsmarknaden). Regeringen har
i november 2004 uppdragit åt AMS att etablera en
samrådsgrupp med företrädare för
centralorganisationerna på arbetsmarknaden - Svenskt
Näringsliv, Företagarna, Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Arbetsgivarverket, LO, TCO och
SACO - för avstämning och samordning kring införandet
av de nya insatserna prova-på-platser och
arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens som
aviserats i budgetpropositionen. Även andra
integrationsfrågor kan komma att omfattas av
samrådet.
Utskottet behandlar senare i betänkandet
motionsförslag om integrationsinsatser på
arbetsplatserna. Sådana sker i samverkan med
arbetsmarknadens parter och Rådet för Integration i
Arbetslivet som bildats av organisationerna på
arbetsmarknaden för att stödja, följa upp och
vidareutveckla arbetet med integration i arbetslivet
och mot etnisk diskriminering och trakasserier på
arbetsplatserna. Enligt vad utskottet erfarit har
rådet nyligen lämnat in en framställan till
regeringen om medel för att genomföra gemensamma
informations- och utbildningsinsatser i arbetslivet i
enlighet med den nyss nämnda avsiktsförklaringen.

De arbetssökandes delaktighet

Utskottet kan mot ovanstående bakgrund konstatera att
samverkan på lokal och regional nivå kring
arbetsmarknadspolitiken tillmäts stor betydelse.
Självfallet måste ambitionen vara att vidareutveckla
denna samverkan. Det finns enligt utskottet också
anledning att se närmare på möjligheterna att
ytterligare utveckla och främja den enskilda
arbetssökande individens möjligheter att aktivt
medverka i exempelvis utformningen av den egna
handlingsplanen och överväganden om deltagande i
arbetsmarknadsutbildning eller andra
arbetsmarknadspolitiska program.

Ett viktigt instrument för att säkra den enskildes
medverkan i ansträngningarna att finna ett arbete är
den individuella handlingsplan som ska upprättas
mellan den sökande och arbetsförmedlingen. Utskottet
har vid ett antal tillfällen ända sedan riksmötet
1995/96 behandlat frågor om handlingsplaner för
sökande vid arbetsförmedlingen och betonat att dessa
måste vidareutvecklas och förbättras. En arbetsgrupp
inom utskottet genomförde under 2001/02 en
uppföljningsstudie av arbetet med individuella
handlingsplaner inom AMV. Regeringen har vid ett
antal tillfällen påtalat att kvaliteten och
delaktigheten från de arbetssökande i
handlingsplanerna måste förbättras.
Enligt vad som anges i budgetpropositionen visar en
utvärdering som Statskontoret slutfört i år att
kvaliteten i handlingsplanerna generellt är låg, att
AMS inte följer upp om de egna metodstödjande
insatserna når målgruppen, att utbildningar erbjuds
utan att AMS kvalitetssäkrat innehållet, att
uppföljningen är otillräcklig, att oklarheter råder
om hur det övergripande ansvaret är fördelat och att
tillsynen är begränsad. Regeringen avser att
kontinuerligt följa AMS arbete med att förbättra
kvaliteten i handlingsplanerna liksom att AMS då tar
hänsyn till Statskontorets rapport.
Att förbättra kvaliteten på handlingsplanerna och
öka de arbetssökandes delaktighet i utarbetande och
vidareutveckling av handlingsplanerna måste enligt
utskottet ha hög prioritet i arbetsförmedlingens
verksamhet. Det är vidare önskvärt att en arbetslös
redan vid första mötet med arbetsförmedlingen ges
rätt förutsättningar att komma tillbaka i arbete.
Utskottet återkommer nedan till frågor om anvisningar
m.m. från arbetsförmedlingens sida.
När det gäller handlingsplanerna ser utskottet
allvarligt på de redovisade bristerna och förutsätter
att regeringen till riksdagen senast i nästa
budgetproposition utförligt redovisar vilka åtgärder
som vidtagits med anledning av den kritik som
redovisats i utvärderingsrapporten. Redovisningen bör
inkludera information om hur den enskildes aktivitet
och delaktighet i handlingsplanerna utvecklas.
Med anledning av motionsförslagen om en jobb- och
utvecklingsgaranti, en övergångsarbetsmarknad och
liknande vill utskottet peka på den verksamhet som
bedrivs inom ramen för aktivitetsgarantin. Detta
arbetsmarknadspolitiska program är till för att
hjälpa dem som har svårast att ta sig in på
arbetsmarknaden, t.ex. personer som varit arbetslösa
mycket länge. Det finns också andra grupper av
arbetssökande som har det besvärligt på
arbetsmarknaden och som genom att delta i
aktivitetsgarantin blir bättre rustade att hitta ett
arbete.
Deltagarna i aktivitetsgarantin ingår i mindre
grupper och får hjälp och stöd av en handledare.
Handledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i
nya banor och skapa det självförtroende som krävs för
att deltagarna ska söka arbete mer aktivt eller
skaffa ny kompetens. Handledaren och deltagaren gör
en handlingsplan, som ska ligga till grund för de
olika aktiviteter som krävs för att den arbetslöse
ska få ett arbete.
Aktiviteter som förekommer inom ramen för
aktivitetsgarantin är t.ex. jobbklubbar, vägledning
enskilt och i grupp, kortare utbildningar i form av
orienteringskurser, möjlighet att läsa på
folkhögskola, "kom-igång-kurser", projektarbeten och
arbetspraktik.
I aktivitetsgarantin är alla tillgängliga
arbetsmarknadspolitiska program samlade under ett
tak. Den individuella handlingsplanen går som en röd
tråd genom de aktiviteter som syftar till att
deltagaren ska få ett arbete.
En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att
verksamheten ska ske i nära samverkan med stat,
kommun, företag och arbetsmarknadens parter. För att
kunna bryta trenden med hög långtidsarbetslöshet
krävs en bred samverkan med kommun, företag,
fackföreningar och andra organisationer så att det
blir ett engagemang för att finna nya lösningar och
hitta framkomliga vägar.

Socialbidrag respektive rehabiliteringsinsatser
m.m.

Folkpartiet och en enskild motionär från samma parti
tar i motioner upp frågor om socialbidrag kopplade
till arbetsmarknaden.

Det har aldrig under de senaste 15 åren varit så
lönsamt att gå från socialbidrag till arbete som det
är nu. Det beror bl.a. på stigande reallöner, ökade
generella bidrag, införandet av maxtaxa inom
barnomsorg och en viss ökning av socialbidragsnormen
under andra halvan av 1990-talet. Denna slutsats
redovisas i rapporten Rätt nivå på socialbidraget. Är
det lönsamt att inte arbeta? (Ds 2004:5) från
Socialdepartementet. Det relativa utbytet av att gå
från socialbidrag till ett heltidsarbete har dock
enligt rapporten varierat under perioden 1991-2003.
Regeringen har i årets budgetproposition för fjärde
gången följt upp sitt mål om att halvera antalet
socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Målet
hänger intimt samman med möjligheten att snabbt få
ett arbete och har därför en stark koppling till
regeringens sysselsättningsmål.
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att
målet om en halvering av antalet
socialbidragsberoende inte kommer att uppnås till
2004. Målet kvarstår dock och ska enligt regeringen
uppfyllas så snart som möjligt. Detta ska ske genom
ökad sysselsättning, särskilt bland utrikes födda och
andra grupper med låg sysselsättningsgrad och genom
att åtgärder inom många politikområden vidtas. Bland
annat ska socialbidragen ses över i syfte att
underlätta övergången från socialbidrag till arbete.
För att ha rätt till socialbidrag krävs att en
arbetslös bidragssökande aktivt ska verka för att
skaffa sig ett arbete. Sedan 1998 har socialnämnden i
en kommun rätt att begära att den som tar emot
socialbidrag ska delta i praktik eller annan
kompetenshöjande verksamhet i syfte att utveckla
möjlighet att på sikt kunna försörja sig själv.
Verksamheten ska stärka den enskildes förutsättningar
att komma in på arbetsmarknaden eller på en fortsatt
utbildning. Från 1990-talet har kommunala
aktiveringsprogram blivit vanligare, vilket beror på
att kommunerna bl.a. genom arbetsmarknadsnämnderna
fått ett större inflytande över arbetsförmedlingarnas
verksamhet och ansvar för vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under
25 år. Vidare har kommunerna ett samordnande ansvar
för nyanlända flyktingars introduktion.
Flera frågor om samverkan mellan AMV och andra
myndigheter och organ på lokal och regional nivå har
behandlats ovan. Med anledning av motionsförslag från
Folkpartiet och i den enskilda motionen A215 (mp)
finns det dock anledning att gå något närmare in på
det samarbete som pågår mellan arbetsförmedlingen och
försäkringskassan. Detta samarbete har utvecklats
väsentligt, och under de senaste två åren har totalt
14 400 personer fått rehabiliteringsinsatser inom
ramen för samarbetet. Av dem som deltagit i
rehabiliteringsverksamheten har 27 % fått arbete och
4 % deltar i utbildning. Även om alla deltagare inte
fått arbete när den aktuella rehabiliteringsinsatsen
avslutats så har många tidigare långtidssjukskrivna
fått tillbaka arbetsförmågan och kan aktivt fortsätta
att söka arbete via arbetsförmedlingen. De positiva
resultaten redovisades vid en konferens anordnad av
AMS den 9 november 2004.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning i
budgetpropositionen att även grupper som står utanför
de generella försörjningssystemen måste få del av den
hjälp och det stöd de behöver för att i framtiden
kunna försörja sig själva. Särskilt angeläget är det
att arbetet med rehabiliteringen av speciellt utsatta
grupper samordnas på ett bättre sätt. Det gäller
exempelvis människor med långvarig arbetslöshet,
psykosociala problem eller andra hälsomässiga
problem, som riskerar att hamna i en gråzon mellan
olika myndigheter.

Arbetslöshetsförsäkring, arbetsrätt,
lönebildning

Oppositionens förslag till förändringar i
finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen och
aktivitetsstödet har nyligen kommenterats av
arbetsmarknadsutskottet i yttrande 2004/05:AU1y till
finansutskottet om ramar för utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv.

I yttrandet erinrade arbetsmarknadsutskottet om
sina tidigare överväganden kring alternativ till
finansiering av arbetslöshetsförsäkring och
aktivitetsstöd. Utskottet ställer sig lika kritiskt
till de nu framförda förslagen som till tidigare
förslag.

· Förslagen utgör inte praktiskt tillämpbara
alternativ till dagens system.
·
· Om den enskilde kompenseras genom sänkt
inkomstskatt kommer statsbudgetens minskade
utgifter att bytas ut mot minskade intäkter.
Därmed kommer ett möjligt utrymme för reformer att
begränsas.
·
1. Grupper med liten risk för arbetslöshet kommer att
avstå från försäkring för att de anser sig inte
behöva den.
2.
· Ekonomiskt svaga grupper kommer att avstå från
försäkringen för att de inte anser sig ha råd.
·
· Om försäkringen är obligatorisk kan den mycket väl
komma att ses som en skatt och ingen skillnad
kommer att upplevas mot dagens system.
·
Regeringen redovisar i budgetpropositionen uppgifter
om arbetsförmedlingens roll med anknytning till
arbetslöshetsförsäkringen och slår fast att en viktig
målsättning för förmedlingsverksamheten är att
säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som
omställningsförsäkring. Också i motioner poängteras
försäkringens roll som omställningsförsäkring.

Arbetsmarknadsutskottet anordnade den 28 oktober
2004 en offentlig utfrågning om tillämpningen av
arbetslöshetsförsäkringen på arbetsförmedlingen.
Utfrågningen arrangerades mot bakgrund av bl.a. en
granskningsrapport från Riksrevisionen om
arbetslöshetsförsäkringens hantering på
arbetsförmedlingen (RIR 2004:3) och rapporter från
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) som
tar upp olika frågor om tillämpningen av
försäkringen. Vid utfrågningen diskuterades bl.a. hur
man kan skapa förutsättningar för en korrekt,
rättssäker och likformig behandling av de
arbetssökande, hur man kan komma till rätta med
eventuella brister och vad innebörden är av
försäkringens begrepp lämpligt arbete.
Utskottet avser att i ett betänkande om
arbetslöshetsförsäkringen under våren 2005 behandla
förslag 2003/04:RRS7 Riksrevisionens styrelses
framställning angående arbetslöshetsförsäkringens
hantering på arbetsförmedlingen och motioner med
anledning av denna och från allmänna motionstiden
2004 rörande arbetslöshetsförsäkringen. Information
och synpunkter som framkom vid den offentliga
utfrågningen liksom uppföljningsrapporter från
myndigheter och andra relevanta uppgifter kommer att
ligga till grund för utskottets behandling i det
planerade betänkandet om arbetslöshetsförsäkringen.
Utskottet vill redan nu beröra några frågor som
gäller sökaktivitet m.m.
I budgetpropositionen betonas att grunden i
arbetsmarknadspolitiken är platsförmedlingen, vilket
kräver intensiva företagskontakter och ett
systematiskt arbete med de lediga platserna.
Utskottet instämmer med regeringen att ett viktigt
led i matchningsprocessen är att de regelförändringar
i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes för ett
par år sedan verkligen får fullt genomslag. Utskottet
kan också hålla med om att det är viktigt att de
arbetslösa och personer i olika program är aktiva i
sitt arbetssökande - rätten till
arbetslöshetsersättning förutsätter enligt 5 § lagen
om arbetslöshetsersättning att den sökande aktivt
söker ett lämpligt arbete. Med anledning av vad som
sägs i propositionen om ökade krav på de arbetslösa
att visa att de är aktiva i sitt arbetssökande vill
utskottet betona att det inte kan vara fråga om ett
generellt och ensidigt krav. Det finns ett ömsesidigt
ansvar. Genom en dialog och i arbetet med den
individuella handlingsplanen ska arbetsförmedlingen
ge den enskilda arbetssökanden förutsättningar att
bedriva ett kvalitativt sett bra sökande efter ett
arbete.
Måttet på en god sökaktivitet får enligt utskottets
mening inte bara vara antalet sökta arbeten, vilket
termen "sökintensitet" skulle kunna leda tanken till.
Det finns också en kvalitativ sida, som har bäring på
försäkringens begrepp "lämpligt arbete" i lagens 11
§. En övergripande princip vid bedömningen av vad som
är lämpligt arbete är att hänsyn ska tas till den
sökandes förutsättningar och andra personliga
förhållanden. I detta sammanhang kan nämnas att
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har
beslutat om nya tillämpningsföreskrifter i fråga om
lämpligt arbete som trätt i kraft den 1 september i
år.
Utskottet vill också hänvisa till Statskontorets
rapport Individuella handlingsplaner vid
arbetsförmedlingen - En utvärdering (2004:15). I
rapporten gör Statskontoret bedömningen att
handlingsplaner som innehåller en preciserad och
mätbar information om hur den arbetssökande ska gå
till väga för att få arbete kan vara ett stöd.
Hur sökprocessen ska se ut bör enligt utskottet
vara beroende av den individuella situationen. Om
orsaken till en låg sökaktivitet t.ex. står att finna
i dåligt självförtroende ligger lösningen i att
stärka individen och öka motivationen. Är
förklaringen i stället en svag efterfrågan på
arbetskraft kan lösningen vara en annan. Utskottet
vill med detta säga att det finns situationer då
insatser för att stärka individen kan vara mer
effektiva än ökad kontroll.
Utskottet vill också peka på en slutsats i den
ovannämnda rapporten från Riksrevisionen. De
arbetsförmedlingskontor i undersökningen som hade de
bästa arbetsplaceringsresultaten utmärktes av att i
ett tidigt skede ha givit relativt sett mer
individuell service till de sökande. De har snabbare
upprättat individuella handlingsplaner med vidgat
sökområde, redan i det inledande skedet av
inskrivningsperioden matchat eller anvisat sökande
till lediga platser och ägnat mer tid åt
företagsinriktat arbete. De har också i större
utsträckning anvisat och följt upp anvisningar. På
detta sätt har de kunnat fullgöra kontrollfunktionen
på ett mer strikt sätt. Utskottet vill också redan nu
peka på en annan bedömning som görs i rapporten från
Riksrevisionen. De krav på ökad sökaktivitet som
uttrycks i de nya reglerna i
arbetslöshetsförsäkringen bör enligt rapporten
balanseras mot en motsvarande ökad
anvisningsaktivitet från arbetsförmedlingens sida.
Som sägs i budgetpropositionen ska samtliga
arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning ha
en handlingsplan, som motsvarar kraven för rätt till
arbetslöshetsersättning. Anvisningsinstrumentet ska
användas effektivt och enhetligt av
arbetsförmedlingarna. AMS ska genom systematiska
jämförelser mellan olika länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingskontor minska skillnaderna i
tillämpningen av regelverket.
Liksom regeringen anser utskottet att den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska präglas av
en enhetlig och därmed rättvis tillämpning av de
regler som gäller i arbetsförmedlingens och
arbetslöshetskassornas verksamhet. Uppföljningen av
hur reglerna tillämpas bör bli effektivare. Som
utskottet betonat flera gånger är rättssäkerheten av
grundläggande betydelse för den arbetslöse och för
legitimiteten i försäkringen.
I anslutning till vad som sagts om sökområden m.m.
kan det finnas anledning att något närmare beröra
motion A226 (s) om att Norrköping och Linköping ska
redovisas som en gemensam arbetsmarknadsregion.
Motionärerna anser som framgått att AMS ska ompröva
indelningen av arbetsmarknadsregioner.
Utskottet vill först och främst slå fast att det
inte finns några hinder mot att arbetsförmedlingar
respektive länsarbetsnämnder samarbetar med varandra.
När det gäller frågan om indelning i
arbetsmarknadsregioner är det SCB som redovisar
uppgifter om lokala arbetsmarknader enligt en s.k.
LA-indelning som främst används i statliga
utredningar och av forskare. Indelningen bygger på
statistiska uppgifter om arbetspendling över
kommungränser och bygger på uppgifter som hämtas från
skattesystemets kontrolluppgifter, deklarationer för
aktiv näringsverksamhet, företagsregistret vid SCB
samt registret över totalbefolkningen.
Uppgiftsinsamlingen görs årligen. Indelningen är
funktionell och förändras över tiden till följd av
förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och
styrka. I den senaste större översynen var
pendlingsströmmarna mellan Linköpings och Norrköpings
kommuner inte så stora att dessa bildade en gemensam
arbetsmarknadsregion enligt de definitioner som
används när man tar fram detta mått. Nästa stora
översyn av indelningen kommer att genomföras i början
på 2005. Den genomförs av SCB och kommer att baseras
på 2003 års pendlingsförhållanden.
När det gäller arbetsrätten föreslås i en motion
från Centerpartiet respektive motionärer från fyra
partier (m, fp, kd och c) en modernisering och
reformering av arbetsrätten respektive en flexiblare
arbetsmarknad. Utskottet, som senast våren 2004
behandlade ett antal arbetsrättsliga motionsförslag,
bl.a. med likartad inriktning, är inte berett att gå
motionärerna till mötes. Enligt vad utskottet erfarit
från Regeringskansliet förbereds en arbetsrättslig
proposition till våren 2005.
Kristdemokraterna lägger i motioner fram ett antal
förslag om hur lönebildningen bör förbättras.
Förslagen innefattar som framgått bl.a.
skattereformer, en ny arbetslöshetsförsäkring med
högre egenavgifter och att en ny
arbetsmarknadsmyndighet inrättas i stället för AMV.
Utskottets syn på bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och
AMV har redovisats ovan.
Utskottet konstaterar för sin del att en väl
fungerande lönebildning bidrar till varaktigt låg
arbetslöshet och hög sysselsättning. Enligt
Konjunkturinstitutets (KI) bedömning, som redovisats
för utskottet av generaldirektör Ingemar Hansson den
11 november 2004 och som också framgår av KI:s
rapport Lönebildningen. Samhällsekonomiska
förutsättningar i Sverige 2004 ligger
arbetskostnaderna i svensk näringsliv för närvarande
på en sådan nivå att lönsamheten ligger i nivå med
omvärldens. KI bedömer mot denna bakgrund att det
inte finns något behov av att anpassa
arbetskostnaderna nedåt, utan de kan öka i takt med
pris- och produktivitetsutvecklingen framöver utan
att detta leder till ett ohållbart högt kostnadsläge.
KI påpekar i den ovannämnda rapporten att den
svenska lönebildningen sedan 1998 bygger på en hög
grad av central koordination, men det finns också ett
betydande lokalt inslag. Utskottet delar KI:s
bedömning att förhandlingsordningen i huvudsak
fungerat väl och att den har bidragit till att
löneökningarna växlat ned, varvid arbetslösheten har
kunnat sjunka utan att inflationsmålet har hotats.
Samtidigt finns dock, enligt KI, ett utrymme för
ytterligare förbättring av lönebildningen. Denna kan
framför allt åstadkommas genom ännu högre grad av
koordination i lönebildningen, vilket skulle bidra
till en varaktigt lägre arbetslöshet.
Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker
utskottet motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46
och 47 (kd), 2003/04:MJ65 yrkande 11 (m), K459
yrkande 12 (mp), Sf288 yrkandena 15 och 18-20 (fp),
Sf360 yrkande 4 (c), Sf365 yrkande 10 (kd), Ub436
yrkandena 1, 3 och 4 (m), N308 yrkande 4 (m, fp, c,
kd), N393 yrkande 20 (kd), N404 yrkandena 1 och 7
(s), N409 yrkande 35 (fp), A215 yrkandena 1 och 2
(mp), A221 yrkandena 1, 4 och 8 (m), A226 (s), A239
yrkandena 1, 3 och 4 (m), A257 (s), A261 yrkandena
1-3 (c), A273 yrkandena 1-5 (m), A277 yrkande 1 (s),
A289 (v), A317 (s), A340 yrkande 2 (m), A342
yrkandena 1-3, 5 och 6 (m), A350 yrkandena 1 och 10
(m, fp), A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna
del (kd), A358 yrkandena 1 och 2 (kd) samt A375
yrkandena 1, 2, 9 i denna del, 10 och 17 (fp).

Inriktningen av de
arbetsmarknadspolitiska programmen
m.m.

Propositionen

Målet för de arbetsmarknadspolitiska programmen är att öka
möjligheten
för arbetssökande att få ett arbete och att motverka
brist på
arbetskraft. Regeringen konstaterar att den förväntade
konjunkturförbättringen dröjer. I enlighet med
principerna för
en aktiv arbetsmarknadspolitik ska arbetslösa rustas i
lågkonjunktur för att stå färdiga att ta de
arbetstillfällen
som skapas i högkonjunktur. Regeringen har därför ökat
antalet
personer i arbetsmarknadspolitiska program kraftigt
under
2004. I januari var 84 000 personer anvisade
arbetsmarknadspolitiska program, i november 2004 hade
antalet
ökat till 132 000 personer, en ökning med 57 %.
Regeringen
menar att omedelbara makroekonomiska resultat av denna
satsning inte låter sig mätas på ett entydigt sätt men
att en
samlad bild av utfallet tyder på att programmen
fungerar väl.
De flesta mål för AMS verksamhetsgrenar uppfylls.
Exempelvis
kan nämnas att av dem som avslutat
arbetsmarknadsutbildning
hade 70 % arbete 90 dagar efter programslut. Tabellen
nedan
visar en sammanställning över andel i arbete med eller
utan
lönesubvention 90 dagar efter avslutat program.

Andel i arbete med eller utan lönesubvention 90 dagar efter
avslutat
program, procent

-------------------------------------
Lönebidrag 19
-------------------------------------
Skyddat arbete hos offentliga 21
arbetsgivare
-------------------------------------
Start av näringsverksamhet 80
-------------------------------------
Allmänt anställningsstöd 59
-------------------------------------
Förstärkt anställningsstöd 46
2-årsinskrivna
-------------------------------------
Särskilt anställningsstöd 47
-------------------------------------
Förstärkt anställningsstöd 45
4-årsinskrivna
-------------------------------------
Arbetspraktik 39
-------------------------------------
Datortek 26
-------------------------------------
Kommunalt program för ungd. 40
under 20 år
-------------------------------------
Ungdomsgaranti för ungd. 20-24 37
år
-------------------------------------
Arbetslivsinriktad 33
rehabilitering
-------------------------------------
Aktiviteter vägledning och 32
platsförmedling
-------------------------------------
Arbetsmarknadsutbildning 70
-------------------------------------
Förberedande utbildning 24
-------------------------------------
Projekt med arbetsmarkn. pol. 32
inriktning
-------------------------------------

Källa: Budgetpropositionen för 2005

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen konstaterar utskottet att prognoserna för
arbetsmarknaden under de senaste åren visat sig vara för
optimistiska. Arbetsmarknadsläget har under de tre senaste åren
varit väsentligt sämre än prognoserna förutspått. Utskottet ser
med tillfredsställelse på att regeringen på kort tid har kunnat
anpassa arbetsmarknadspolitiken efter den faktiska utvecklingen
på arbetsmarknaden. Programvolymerna har kunnat ökas för att
möta ökande behov av kompetensutveckling, praktik och andra
insatser för att öka individers anställbarhet. Utskottet
förutsätter att regeringen även i fortsättningen noga följer
utvecklingen för att anpassa arbetsmarknadspolitikens
utformning i enlighet med principerna för en aktiv
arbetsmarknadspolitik.

Utbildningskostnader, kringkostnader, kostnader för
deltagares försörjning genom aktivitetsstöd och minskade
skatteintäkter genom anställningsstödens skattekreditering
uppgick till 13 830 miljoner kronor under 2003. Figuren nedan
visar hur denna kostnad fördelades mellan de olika programmen.

Andel per program av totala kostnaden 13 830 miljoner kronor
2003

Källa: Budgetpropositionen för 2005 (AMS betr.
Arbetsmarknadsutb. och
Förberedande utb., kringkostnader ingår inte i dessa två poster).

Not: Figuren bygger på en bearbetning av siffror från
budgetpropositionen
för 2005, UO13 volym 7, sid. 29. Program för
arbetshandikappade, dvs.
skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, lönebidrag och
Samhall har
exkluderats. Regeringen redovisar inte
arbetsmarknadsutbildning och
förberedande eller orienterande utbildning var för sig. Siffrorna
för dessa
två poster är därför hämtade från AMS:s rapport Ure 2004:1. I
denna rapport
redovisas kostnaderna exklusive kringkostnader.

Förkortningar: Allmänt anst = allmänt anställningsstöd, Anst
2 år =
anställningsstöd för tvåårsinskrivna, Sä anst = särskilt
anställningsstöd,
Anst 4 år = anställningsstöd för fyraårsinskrivna, Arb
prak =
arbetspraktik, KUP = kommunala ungdomsprogram, ungdomar upp till
20 år, UG
20 24 = kommunal ungdomsgaranti för ungdomar mellan 20 och 24
år, Arb liv
rehab = arbetslivsinriktad rehabilitering, AVP =
vägledning och
platsförmedling, Projekt = projekt med arbetsmarknadspolitisk
inriktning,
Förb utb = förberedande utbildning, A utb =
arbetsmarknadsutbildning, Start
av när = start av näringsverksamhet

Ytterligare jämförelser mellan de arbetsmarknadspolitiska
programmens kostnader kan göras. Figuren nedan visar en
jämförelse mellan programmens kostnader mätt som kronor per
person och månad, den s.k. styckkostnaden.

Styckkostnaden för de arbetsmarknadspolitiska programmen,
kronor per person och månad.

Källa och not; som tidigare figur.

Det är tillfredsställande att kvaliteten i programmen, trots
ökad belastning på AMV:s programverksamhet, tycks ha kunnat
upprätthållas. Figuren nedan visar en jämförelse mellan antal
deltagare i november 2004 och genomsnittet för år 2003.

Fördelning av deltagare mellan arbetsmarknadspolitiska program,
genomsnitt för 2003 och november 2004, antal personer.

Källa och not: som i tidigare figurer samt AMS informationssystem
VIS.

Utskottet drar slutsatsen att fördelningen mellan programmen
har styrts av individers och arbetsmarknadens behov. Det finns
ingen klar tendens att det är de billigaste programmen som ökat
mest. I absoluta tal är det den förberedande
arbetsmarknadsutbildningen som har ökat mest. Detta program
står ensamt för en fjärdedel av den totala volymökningen under
2004. Som visas i figuren ovan är de förberedande
utbildningarna visserligen väsentligt billigare än de
yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna men de tillhör inte
de billigaste programmen. Relativt sett har det särskilda
anställningsstödet expanderat mest. Detta torde bero på den
kraftiga höjningen av stödnivån som regeringen infört på försök
fram till juni 2005.

I budgetpropositionens finansplan gör regeringen bedömningen
att den öppna arbetslösheten 2005 i genomsnitt kommer att vara
5,1 % av arbetskraften och att 2,5 % av arbetskraften kommer
att delta i konjunkturberoende program. Arbetskraften i Sverige
uppgår till närmare 4,7 miljoner personer, och regeringen
beräknar därför att man behöver anslag som räcker till 111 000
programplatser i genomsnitt under 2005.

Arbetsmarknadspolitiska program och
särskilda grupper på arbetsmarknaden

Ändring av lagen om arbetsmarknadspolitiska
program vad gäller ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag om ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska
program (2000:625). Ändringen innebär att de kommunala
ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och s.k.
jobbsökaraktiviteter. En motion med yrkande om att
förändringarna inte ska antas blir avstyrkt. Utskottet
tillstyrker också ett förslag som gäller kravet på
inskrivningstid för att ungdomar ska kunna anvisas
anställningsstöd. Jämför reservation 5 (m).

Propositionen

Två av förslagen till riksdagsbeslut som läggs fram av
regeringen inom utgiftsområde 13, punkt 1 och punkt 8, berör
arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar. I punkt 1
föreslår regeringen att lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program ändras så att kommunernas
insatser för unga arbetslösa, kommunala ungdomsprogram (KUP)
och ungdomsgarantin (UG), inleds med vägledning och
jobbsökaraktiviteter hos arbetsförmedlingen.

I budgetpropositionen för budgetåret 2002 aviserade
regeringen att KUP och UG skulle omprövas under 2002 med avsikt
att avveckla båda programmen den 1 januari 2003. Nu aviserar
regeringen att KUP och UG ska utvärderas vidare så att
regeringen får ett bättre beslutsunderlag. Tidigare studier har
visat på låg effektivitet i ungdomsinsatserna. Dessa studier
avser dock tiden innan ungdomsprogrammen var fullt ut
genomförda. Därför anser regeringen att det behövs en mer
aktuell effektstudie för ett ställningstagande till
ungdomsprogrammens framtid.
Vissa förändringar föreslår dock regeringen redan för
budgetåret 2005. Skälet är att undersökningar visar att
arbetslösa ungdomar söker arbete i för liten omfattning. För
att öka sökaktiviteten föreslår regeringen i punkt 1 i
budgetpropositionen (utg. omr. 13) att ungdomsprogrammen inleds
med vägledning och jobbsökaraktiviteter i arbetsförmedlingens
regi. Detta regleras genom en ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program som ska träda i kraft den 1
februari 2005. Ersättningen till kommunerna för deltagare
regleras i avtal mellan länsarbetsnämnden och kommunen. Inga
förändringar i ersättningen till deltagare föreslås. AMS ska
efter rekvisition ersätta kommuner för administrativa kostnader
med 150 kr per anvisningsdag och ungdom. Ersättningen till
kommunerna ska dock inte betalas när ungdomen inledningsvis
deltar i vägledning och jobbsökaraktiviteter i
arbetsförmedlingens regi.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 8) också att
det allmänna anställningsstödets krav på tolv månaders
inskrivningstid sänks till sex månaders inskrivningstid för
arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år fr.o.m. den 1 februari
2005 t.o.m. den 31 december 2005.
Som skäl för förslaget anför regeringen att arbetslösheten
bland ungdomar är högre än för andra åldersgrupper. Situationen
på arbetsmarknaden för arbetslösa ungdomar är också mycket
konjunkturkänslig. En förklaring till detta är att ungdomar i
större utsträckning har tillfälliga arbeten. Ungdomar har ofta
kort arbetslivserfarenhet och därmed svårt att konkurrera med
äldre åldersgrupper. Det allmänna anställningsstödet kan i dag
ges till ungdomar och andra efter tolv månaders inskrivningstid
på arbetsförmedlingen. Ungdomars chanser att få ett arbete på
den reguljära arbetsmarknaden efter att de har haft en
anställning med anställningsstöd har visat sig goda. Regeringen
vill därför utöka denna möjlighet till att avse fler ungdomar.

Motionen

I motion A340 yrkande 1 föreslår Moderaterna avslag på
regeringens förslag att lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program ändras så att kommunernas
insatser för unga arbetslösa inleds med jobbsökaraktiviteter
hos arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
riktade till ungdomar har betydande undanträngningseffekter och
kan inte i någon större utsträckning påvisas öka
sysselsättningen bland ungdomar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med oro att undersökningar tyder på att
arbetslösa ungdomar söker arbete i liten omfattning, särskilt
under deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Många
riskerar därmed utestängning från arbetsmarknaden och inlåsning
i arbetsmarknadspolitiska program.

Med anledning av regeringens förslag har Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet inkommit med en
skrivelse till utskottet. I skrivelsen framför man önskemål om
höjda nivåer på ersättningar, både till personer som deltar i
programmen och till kommuner för att täcka administrativa
kostnader i samband med programmen.
Regeringens förslag till förändringar inom ramen för KUP och
UG kommer att leda till att ytterligare fokus läggs på att
hitta ett arbete. Därför tillstyrker utskottet regeringens
förslag i propositionen under utgiftsområde 13 punkt 1 om
ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.
Utskottet föreslår att riksdagen antar den lagändring som
framgår av bilaga 3 (budgetpropositionen UO13 punkt 1). Detta
innebär att motion A340 yrkande 1 (m) avstyrks.
Utskottet tillstyrker även det förslag som avser
anställningsstödet för ungdomar (budgetpropositionen UO 13
punkt 8).

Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska
program och särskilda grupper m.m.

Utskottets förslag i korthet

I avsnittet behandlas ett stort antal motioner som har
anknytning till arbetsmarknadspolitiska program och
särskilda grupper. Behandlade områden avser bl.a.
äldre, invandrare, ungdomar, kulturarbetare och
arbetshandikappade. Frågor om försörjning vid
deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, i friår
och i anställning med lönebidrag behandlas. Samtliga
motioner avstyrks bl.a. med hänvisning till kommande
beredningsarbete i Regeringskansliet och till tidigare
ställningstaganden gjorda av utskottet.
Jämför reservationerna 6 (fp), 7 (kd), 8 (m), 9 (kd,
c), 10 (fp), 11 (fp), 12 (kd), 13 (m), 14 (fp), 15 (c),
16 (mp), 17 (kd), 18 (c), 19 (v), 20 (m, fp, c), 21
(kd), 22 (m), 23 (kd), 24 (c), 25 (m) och 26 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkandena 5 och 16 en ny typ
av subventionerad anställning. Partiet föreslår att det skapas
30 000 s.k. instegsjobb under 2005 med halverad
arbetsgivaravgift under högst ett år. Instegsjobben är främst
till för ungdomar som står utanför den reguljära
arbetsmarknaden t.ex. genom att ha varit arbetslösa i minst sex
månader.

I motion Ub440 yrkande 2 och motion A356 yrkandena 11 och 12
anför Kristdemokraterna att det finns behov av
lärlingsutbildning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Lärlingsutbildningen ska ge en gedigen yrkeskompetens som leder
till arbete, antingen genom anställning eller genom att ett
eget företag startas. Lärlingsutbildningen ska ske i nära
samarbete med det lokala näringslivet. Avtal beträffande
lärlingslön och försäkringsfrågor träffas i samverkan mellan
arbetsförmedling, arbetsgivare och berört fackförbund.
Företagen bör under det första året få ersättning från
arbetsförmedlingen för utbildning och handledning och för de
kostnader som uppstår för dem. Detta är väsentligt för att
också små företag ska kunna ta emot lärlingar. Ersättningsnivån
till företaget föreslås vara 3 000 till 4 000 kr per månad.

I motion Sf365 yrkande 13 pekar Kristdemokraterna på att
undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund har en
högre arbetslöshet än andra ungdomar. Skillnaden består även om
betygen, utbildningen och språkkunskaperna räknas med i
jämförelsen med andra ungdomar. Kristdemokraterna yrkar att
regeringen snarast tillsätter en utredning som ser över
orsakerna till denna utveckling.

I motion A326 av Eva Arvidsson m.fl. (s) anförs att kommunerna
under de kommande tio åren beräknas behöva anställa många
personer. Samtidigt är det i dag hög arbetslöshet bland unga
människor med eftergymnasial utbildning. Träningsprogram och
praktikplatser föreslås.

I motion A218 av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (båda s)
framhålls att matchningen på arbetsmarknaden underlättas av
pendlingsstöd. Enligt den nu gällande förordningen är åtgärden
i första hand inriktad mot människor som fyllt 25 år och där
anställningen varar minst sex månader. I motionen yrkas att
stöd även borde kunna ges vid kortare anställningar, i
synnerhet när det gäller unga människor. Regeringen bör låta se
över regelverket.

I motion A364 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (båda s)
framhåller man att medel har avsatts till Folkbildningsrådet
sedan några år tillbaka för utbildning vid folkhögskolor för
deltagare i aktivitetsgarantin, s.k. SAGA-medel. Syftet är att
ge arbetslösa baskunskaper. Möjligheterna är begränsade till
dem som är över 25 år. I motionen yrkas att det ges en
möjlighet att använda SAGA-medel även till yngre. I motion A380
av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda s) framhålls de
positiva effekterna av folkhögskolesatsningen inom
aktivitetsgarantin.

Utskottets ställningstagande

Arbetslöshet är den sämsta av alla tänkbara starter på ett
arbetsliv. Utskottet anser därför i likhet med vad som anförts
i flera motioner att ungdomsarbetslöshet ska ägnas särskilt
stor uppmärksamhet. Det särskilda uppdrag om halverad
ungdomsarbetslöshet som regeringen gav AMS sommaren 2003 har
uppfyllts. Ungdomsprogrammen har ökats under 2004, och
regeringen lägger två förslag om ändringar av program riktade
mot ungdomar i budgetpropositionen. De i motionerna föreslagna
instegsjobben och lärlingsutbildningarna finns eller föreslås i
liknande utformning. Regeringen har dessutom aviserat
ytterligare översyn av ungdomsinsatserna.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Sf365 yrkande 13 (kd), Ub440 yrkande 2 (kd), A218
(s), A326 (s), A356 yrkandena 11 och 12 (kd), A364 (s), A375
yrkandena 5 och 16 (fp) och A380 (s).

Arbetsmarknadspolitiska program för äldre

Motionerna

Moderaterna begär i motion Ub436 yrkande 7 att det skapas
möjlighet för äldre arbetslösa att genomgå kortare och mer
specifikt inriktade yrkesutbildningar, arrangerade av
yrkeshögskolor eller som företagsinriktad lärlingsutbildning.

Folkpartiet konstaterar i motion A375 yrkande 15 att
arbetslösheten bland personer över 50 år är lägre än bland
befolkningen i sin helhet. Samtidigt är äldre
överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa och
arbetskraftsdeltagandet minskar kraftigt i grupperna som fyllt
60 år. Det behövs en politik som gör det praktiskt möjligt för
äldre att stanna i arbetslivet. Därför motsätter sig
Folkpartiet också arbetsgivaransvar för sjukersättning till
långtidssjuka.

Kristdemokraterna vill enligt motion A356 yrkande 8 skapa
möjlighet för fler äldre att delta längre tid i arbetslivet.
Förbud mot diskriminering på grund av ålder bör införas i
lagstiftningen om diskriminering på arbetsmarknaden. I den
aktuella motionen liksom i motion A353 yrkandena 5 och 6
föreslås en informationskampanj om vinsten av äldre i
arbetslivet och inrättande av ett kompetenscentrum för att
främja en god seniorpolitik i slutet av arbetslivet. Det är
enligt Kristdemokraterna också viktigt att exempelvis uppmuntra
eget företagande bland avtalspensionärer och äldre och att se
över avtal som gör det jämförelsevis dyrare att anställa äldre
arbetskraft.

Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (c) anser det i motion
A201 angeläget att stimulera fler äldre att stanna kvar i
arbetslivet. Arbetsrätt och skatteregler bör ses över i detta
syfte och synsättet på arbetsmarknaden bör förändras så att
äldre ses som en resurs där.

Jörgen Johansson (c) framhåller i motion A220 yrkande 1 vikten
av fler arbetade timmar och betydelsen av äldre på
arbetsmarknaden för att säkra framtidens välfärd.

Utskottets ställningstagande

Äldre behövs i arbetslivet och måste kunna stanna kvar där.
Långtidsinskrivning och långtidsarbetslöshet bland äldre måste
motverkas.

Utskottet noterar att antalet långtidsinskrivna äldre vid
arbetsförmedlingarna kontinuerligt har minskat under flera år.
När det däremot gäller långtidsarbetslöshet bland äldre har det
skett en ökning, både i relativa och absoluta tal, under de
senaste åren, vilket är oroande. Det är mot denna bakgrund
positivt att antalet långtidsarbetslösa personer över 55 år var
1 000 mindre i oktober 2004 än i oktober 2003 (AMS-statistiken
oktober 2004).
Fram till 2010 kommer antalet personer i åldern 60-64 år att
öka och utgöra en större andel av den arbetsföra befolkningen
än vad som är fallet i dag. Åtgärder behöver vidtas som
stimulerar och gör det möjligt för äldre att vara kvar i
arbetslivet och som påverkar arbetsgivarna att i större
utsträckning anställa äldre. De tre senaste åren har
sysselsättningsgraden i denna åldersgrupp ökat med ca 8
procentenheter, till 53,5 % för kvinnorna och 60,2 % för
männen. Ökningen beror till stora delar på att kvinnor födda i
slutet av 1930-talet och på 1940-talet, vars
sysselsättningsgrad sedan lång tid tillbaka har varit hög, nu
tillhör åldersgruppen.
I budgetpropositionen instämmer regeringen i analysen från
Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) om kommande
utmaningar för att klara den framtida finansieringen av
välfärdstjänsterna inom ramen för de offentliga
välfärdssystemen. En hög sysselsättning är grunden för
framtidens välfärdssystem. På sikt handlar det om att öka
arbetsutbudet genom att fler personer kan och vill ta ett
arbete.
En av Långtidsutredningens slutsatser är att det måste bli
mer lönsamt för äldre att fortsätta att arbeta. De ekonomiska
drivkrafterna för arbetsgivarna att behålla de äldre i arbete
behöver också stärkas. Dessutom måste arbetsförhållandena i
ökad utsträckning anpassas efter de äldres förutsättningar.
Frågan om hur människors vilja och möjlighet att
förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter ska öka
har behandlats av den parlamentariskt sammansatta utredningen
Senior 2005 i dess betänkande Äldrepolitik för framtiden, 100
steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning
(SOU 2003:91). Utskottet redovisade i förra årets
budgetbetänkande utredningens förslag rörande arbetsmarknaden
för äldre. Remissbehandlingen har avslutats under hösten 2004
och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Utskottet har noterat att regeringen nyligen tillkallat en
utredning som har till uppgift att se över skattereglerna för
tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Reglerna ska
anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks. I
utredningsuppdraget ingår bl.a. att utvärdera den skattemässiga
subventionens effekter på sparande och arbetsutbud, framför
allt arbetsutbudet bland äldre personer. Utredaren ska lämna
förslag på lösningar och övriga anpassningar av den
skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt
gynnas och risken att skattebasen urholkas minimeras. Uppdraget
ska redovisas senast den 1 december 2006.
Regeringen överväger förändringar i skatte- och
transfereringssystemen samt kartläggning av avtalsförmåner i
syfte att underlätta för äldre att delta aktivt i arbetslivet.
Detta redovisas i Sveriges handlingsplan för sysselsättning
2004 (NAP 2004).
I ett gemensamt bidrag från arbetsmarknadens parter - Svenskt
Näringsliv, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO,
TCO och SACO - till NAP 2004 har dessa förklarat sig villiga
att medverka till att den faktiska pensionsåldern höjs. För att
bidra till detta är det enligt parterna viktigt att avtal om
kompetensutveckling erbjuder likvärdiga utbildnings- och
utvecklingsmöjligheter för arbetstagarna och att de tillämpas
på de enskilda arbetsplatserna. Möjligheter till karriär- och
yrkesväxling bör utvecklas för dem som arbetar i psykiskt och
fysiskt krävande yrken, där man i normalfallet inte kan arbeta
fram till 65 års ålder. Som alternativ till förtida
pensionering bör flexibla arbetsformer utvecklas för äldre,
bl.a. olika former av mentorskap.
Utskottet instämmer för sin del i dessa ställningstaganden
och vill betona att det är av stort värde men också alldeles
nödvändigt att arbetsmarknadens parter aktivt och konkret
medverkar till insatser för att möjliggöra för äldre att stanna
kvar och stanna längre i arbetslivet.
Vikten av ökad sysselsättning bland äldre framhålls också
inom EU-samarbetet. Detta är även ett av huvudförslagen i en
rapport från Wim Koks högnivågrupp om Lissabonagendan som
publicerades den 3 november 2004. Där föreslogs att EU:s
medlemsstater till 2006 ska utveckla en strategi om s.k. aktivt
åldrande. Det behövs enligt rapporten ett radikalt skifte bort
från tidiga pensionsavgångar. I stället ska incitamenten
stärkas för arbetstagare att arbeta längre liksom för
arbetsgivare att anställa och behålla äldre arbetstagare.
Deltagandet i livslångt lärande ska öka i alla åldrar, och då
särskilt bland lågutbildade och äldre arbetstagare, och
arbetsförhållandena och kvaliteten i arbetet förbättras. Kok-
rapporten ska utgöra underlag för ställningstaganden under
våren 2005 om hur EU:s sociala agenda och Lissabonagendan ska
vara utformade de kommande åren.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det inom EU:s
sysselsättningsstrategi finns mål som rör sysselsättningen
bland äldre. Ett mål innebär att sysselsättningsgraden för
äldre arbetstagare (55-64 år) år 2010 ska uppgå till 50 % av
befolkningen i den aktuella åldersgruppen. Jämfört med övriga
EU-länder har Sverige ett högt arbetskraftsdeltagande, i
synnerhet bland kvinnor och äldre. I Sverige uppgick
sysselsättningsgraden bland kvinnor i den aktuella
åldersgruppen 2003 till 69 % och bland män till 71,2 %. Ett
annat mål är att man senast 2010 inom EU ska ha höjt den
faktiska genomsnittliga åldern för utträde från arbetsmarknaden
med fem år jämfört med 2001.

Samtidigt som vi i Sverige, som nämnts, har ett förhållandevis
högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och äldre, är dock
arbetskraftsdeltagandet bland äldre, invandrare och ungdomar
lägre än bland befolkningen i dess helhet. Dessa tre kategorier
utgör därför viktiga målgrupper för att öka det totala
arbetsutbudet.

I fråga om möjligheter till utbildning för äldre, en fråga
som tas upp i Moderaternas motion och som även berörts ovan,
vill utskottet framhålla att deltagare i aktivitetsgaranti som
är äldre än 50 år kan få utbildning på grund- eller
gymnasienivå inom det reguljära utbildningsväsendet upp till 12
månaders heltidsstudier. I detta sammanhang kan också nämnas
att möjligheterna till studiemedel för äldre kommer att
förbättras, vilket framgår av budgetpropositionen. Från den 1
juli 2006 avsätts 100 miljoner kronor och från 2007 årligen 250
miljoner kronor för förändringar av studiestödet så att fler
äldre kan finansiera sin utbildning med studiemedel.
Kristdemokraterna vill som framgått införa ett förbud mot
diskriminering på grund av ålder på arbetsmarknaden. Utskottet
vill i likhet med i förra årets budgetbetänkande hänvisa till
att denna fråga är föremål för utredning i den s.k.
Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11 och 2003:69).
Utredningen ska vara klar senast den 1 juli 2005.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Ub436 yrkande 7 (m), A201 (c), A220 yrkande 1 (c),
A353 yrkandena 5 och 6 (kd), A356 yrkande 8 (kd) och A375
yrkande 15 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för personer
med utländsk bakgrund

Propositionen

Regeringen anför att det behövs fortsatta ansträngningar för
att anpassa den generella arbetsmarknadspolitiska verksamheten
till individen, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.
Tillräckliga personalresurser måste också fortsättningsvis
tillförsäkras arbetsförmedlingarna i de mest utsatta
storstadsområdena. De medel som under flera års tid avsatts för
personalförstärkningar och som syftade till att särskilt stärka
ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk
bakgrund kommer att finnas kvar också 2005.

Ett beredningsarbete pågår inom Regeringskansliet med
inriktning att under 2005 lämna två propositioner till
riksdagen om nyanländas etablering respektive undervisningen i
svenska för invandrare.
Regeringen aviserar att det fr.o.m. den 1 februari 2005 inom
ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik
införs en ny arbetsmarknadspolitisk insats, prova-på-platser,
för personer som saknar eller har begränsad erfarenhet av
svenskt arbetsliv. Om en anvisning till arbetspraktik inte
leder till arbete bör det fr.o.m. den 1 februari 2005 vara ett
krav att praktikanordnaren utfärdar ett intyg om
praktikperiodens omfattning och innehåll.
Regeringen bedömer att AMS bör få i uppdrag att, efter samråd
med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och
Valideringsdelegationen, genomföra en satsning på
arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 6 en ny typ av
subventionerad anställning. Personer som fastnat i långa
perioder av sammanhängande arbetslöshet och inte är redo att ta
ett riktigt arbete ska kunna aktiveras i en jobb- och
utvecklingsgaranti där det ställs krav på den enskilde att
delta i både kortare utbildningar och samhällsnyttigt arbete.
Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att så snabbt som
möjligt slussa över den arbetssökande till den reguljära
arbetsmarknaden. Jobb- och utvecklingsgaranti i olika regioner
tas upp i motion N401 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 3, i
motion N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 33 och i
motion A211 av Hans Backman (fp).

I motion A356 yrkande 13 framhåller Kristdemokraterna att vi i
Sverige är mycket dåliga på att ta till vara den resurs som
invandrarna är. För personer med invandrarbakgrund krävs det
ibland specifika åtgärder eftersom många saknar ett socialt
nätverk, kontakter och erfarenhet av att söka arbete i Sverige.
Ett sätt att möta detta är införande av s.k. jobbguider för
invandrare som är nya på den svenska arbetsmarknaden.
Jobbguidens uppgift blir att ha ett personligt ansvar för den
arbetssökande och på olika sätt stödja, entusiasmera och lotsa
denne fram till ett arbete. AMS har fått extra resurser för att
göra extrainsatser för arbetslösa invandrare. Dessa medel bör
användas till jobbguider.

Kristdemokraterna förordar i motion Sf365 yrkande 12 en
särskild insats för att inventera invandrarkvinnors specifika
kompetens som kan vara till stor nytta i arbetslivet. Dessa
kvinnor bör sedan ges utbildning om svenskt arbetsliv.

Vänsterpartiet begär i motion A322 yrkande 1 att regeringen ska
ta fram en samlad strategi för insatser och handlingsprogram
för att skapa möjligheter för invandrade kvinnor att komma in
på arbetsmarknaden. Den grupp som utsätts för flest former av
diskriminering på arbetsmarknaden är invandrade kvinnor.
Kunskapen är otillräcklig om hur etnicitet, kön och klass
samvarierar och vilken betydelse detta har som förklaring till
diskriminering eller begränsade möjligheter på arbetsmarknaden.
Därför behövs kunskapsutveckling i form av såväl statistik som
kvalitativa studier i syfte att utveckla strategier gentemot
arbetsgivare som på olika sätt begränsar invandrade kvinnors
möjlighet på arbetsmarknaden.

I motion A210 av Inger Lundberg m.fl. (s) yrkas att regelverket
för arbetslöshetsförsäkringen ses över så att a-kassorna kan
ges möjlighet att ombesörja att den enskilde kan stärka sina
kunskaper i svenska under den tid som hon eller han uppbär
arbetslöshetsersättning. En viktig princip är att den enskilde
under denna period står till arbetsmarknadens förfogande.
Studierna får inte utgöra något hinder för arbete eller
praktik.

Ola Rask (s) ställer sig i motion A296 bakom regeringens
förslag i budgetpropositionen om insatser för att nyanlända
invandrare snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden. Motionären
framhåller vikten av att genomförandet av insatserna sker ute
på arbetsplatserna och i nära samarbete med arbetsmarknadens
parter och näringslivet.

I motion A328 av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (båda s)
framhålls att de utomnordiska invandrarna har en utsatt
situation på arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknadsinsatser är
alltför kortsiktiga och alltför ensidiga för att passa dessa
arbetslösa. I motionen anförs att invandrare med svensk
högskoleutbildning bör få ett rekryteringsprogram finansierat
inom arbetsmarknadspolitiken med praktikplatser inom kommuner
och myndigheter och annan statlig förvaltning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla - i likhet med i
exempelvis betänkandena 2002/03:AU1, 2002/03:AU8 och
2003/04:AU1 - att en ökning av arbetsmarknadsdeltagandet bland
personer med utländsk härkomst är en central uppgift för
arbetsmarknadspolitiken. Det gäller såväl nyanlända personer
som invandrade personer som levt lång tid här.

När det gäller motionsförslagen om att underlätta invandrade
kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden vill
utskottet framhålla att regeringen arbetar på bred front för
att hitta lösningar som förbättrar situationen i arbetslivet
för invandrare. Ambitionen är att sysselsättningsgraden för
utrikes födda ska öka och närma sig den för hela befolkningen.
I Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004 (NAP 2004)
betonas vikten av att fördjupa kunskapen om varför utrikes
födda kvinnor har ett lägre arbetsutbud än invandrade män.
Av NAP 2004 framgår att AMS uppföljning av en satsning som
gjorts 2001-2003 på kompletterande utbildningar för personer
med utländsk högskoleexamen visar att denna omfattade
drygt 4 300 personer, varav 60 % var kvinnor. Enligt AMS
bedömning har man i princip nått den krets personer som under
perioden var i behov av insatser. Av de personer som genomgått
yrkesinriktad utbildning hade omkring 70 % arbete tre månader
efter avslutad utbildning. Resultatet är i nivå med det mål som
gäller för arbetsmarknadsutbildningen generellt.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att andelen kvinnor
hittills har varit lägre än andelen män i den försöksverksamhet
som bedrivs med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.
Under tiden i arbetsplatsintroduktion har den arbetssökande en
specialutbildad arbetsförmedlare som kan ge stöd till både den
enskilde och arbetsplatsen. När en lämplig anställning kan
erbjudas där den arbetssökandes erfarenheter och kunskaper kan
tas till vara görs en överenskommelse upp om hur introduktionen
ska genomföras. Arbetsförmedlaren kan till en början finnas med
ute på arbetsplatsen för att bistå med stöd i introduktionen av
arbetsuppgifter och annat som krävs i arbetssituationen.
Stödet, som kan lämnas under högst sex månader, trappas ned
successivt under stödperioden för att helt upphöra när den
enskilde klarar planerade uppgifter självständigt. Det kan
under den fortsatta försöksverksamheten finnas anledning att se
närmare på möjligheterna att i ökad utsträckning rikta
verksamheten också till kvinnor.
Den av Folkpartiet föreslagna jobb- och utvecklingsgarantin
bygger på grundidén om subventionerade anställningar för att ge
långtidsarbetslösa och personer med invandrarbakgrund en chans
till etablering på arbetsmarknaden. Denna grundidé finns redan
inom arbetsmarknadspolitiken bl.a. i form av anställningsstöd,
ofta tillämpat inom ramen för aktivitetsgarantin. AMS statistik
visar att anställningsstöden i dag används i stor utsträckning
för att introducera invandrare på arbetsmarknaden. I det
förstärkta anställningsstödet är utomnordiska medborgare väl
representerade. De av Kristdemokraterna föreslagna jobbguiderna
har många gemensamma drag med de extra resurser för personlig
vägledning för personer med invandrarbakgrund som regeringen
tidigare beslutat om. Denna satsning ska fortsätta under 2005.
Regeringen aviserar som nämnts en proposition om
svenskundervisning. Utökade praktikmöjligheter i form av
prova-på-platser ska införas i början av 2005 enligt vad som
uppges i budgetpropositionen. Utskottet anser att dessa
reformer bör sjösättas och utvärderas innan ytterligare program
provas.
Ett viktigt kunskapsunderlag om arbetsmarknaden för
invandrare som utskottet vill peka på i detta sammanhang är
rapporten Migration och integration - om framtidens
arbetsmarknad (SOU 2004:73) som utarbetats inom ramen för
Långtidsutredningen 2003/04. En av de frågor som diskuteras där
gäller hur samhället kan förbättra förutsättningarna på
arbetsmarknaden för dem som hittills har invandrat till
Sverige. Rapporten innehåller också en rad statistiska och
andra uppgifter om bl.a. invandrarkvinnornas situation på
arbetsmarknaden i dag.
Det är enligt utskottet värdefullt att ett nordiskt samarbete
äger rum i de aktuella frågorna. Nordiska ministerrådet
anordnade 2003 seminariet Barrierer på arbeidsmarkedet for
kvinner med innvandrerbakgrunn där företrädare för de nordiska
länderna redovisade och diskuterade invandrarkvinnorna och
arbetsmarknaden.
Betydelsen av att integrationsinsatser på arbetsplatserna
sker i samverkan med arbetsmarknadens parter framhålls i motion
A296. Utskottet, som delar denna uppfattning, vill här peka på
den verksamhet som bedrivs av Rådet för Integration i
Arbetslivet. Rådet bildades våren 1998 av organisationerna på
arbetsmarknaden för att stödja, följa upp och vidareutveckla
arbetet med integration i arbetslivet och mot etnisk
diskriminering och trakasserier på arbetsplatserna. Rådet
premierar företag, myndigheter, organisationer och enskilda som
bidrar till ökad integration i arbetslivet genom praktiskt
arbete och goda initiativ. I organisationen ingår Svenskt
Näringsliv, Arbetsgivarverket, Försäkringskasseförbundet,
Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO.
När det gäller insatser för att tidigt ta till vara kompetens
hos nyanlända invandrare och asylsökande har regeringen i AMV:s
regleringsbrev för 2004 uppdragit åt AMS att, inom ramen för
sin reguljära verksamhet, samverka med Integrationsverket,
Migrationsverket och Myndigheten för skolutveckling i detta
syfte. AMS har också till uppdrag att redovisa omfattningen av
arbetsförmedlingens insatser (personalresurser m.m.) i
samverkan med kommuner respektive med Migrationsverket, hur
arbetet med att utveckla metoder för tidig kartläggning och
tillvaratagande av yrkes- och utbildningskompetens fortskrider
och i vilken utsträckning arbetsmarknadsinträdet har
effektiviserats och tidigarelagts i förhållande till föregående
år.
En första redovisning till regeringen av detta uppdrag
gjordes sommaren 2004 och en andra avrapportering ska ske i
anslutning till årsredovisningen. Verksamheten hittills har
främst varit inriktad på utveckling och tillämpning av metoder
och har enligt AMS lett till att arbetsmarknadsinträdet
tidigarelagts i flertalet län.
Här kan också nämnas den försöksverksamhet som ska bedrivas
under 2005 med "prova-på-platser", vilken berörts även ovan.
Verksamheten ska bedrivas inom det arbetsmarknadspolitiska
programmet arbetspraktik samt genom en enkel form av
arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens och i samråd med
de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och
Valideringsdelegationen.
Regeringen har i november 2004 givit AMS i uppdrag att
snarast tillsätta en grupp med arbetsmarknadens parter för att
samordna insatser för bättre integration på arbetsmarknaden.
Den första uppgiften blir att sätta i gång de nya satsningarna
prova-på-platser och arbetsplatsförlagd bedömning av
yrkeskompetens, vilka aviseras i budgetpropositionen för 2005.
Utskottet vill vidare framhålla att regeringen avser att ge
de centrala organisationerna på arbetsmarknaden stöd för
informationsspridning om lagstiftningen mot etnisk
diskriminering och möjligheterna för arbetsgivare att mer
effektivt utnyttja befintliga arbetsmarknadspolitiska
instrument för att underlätta sin kompetensförsörjning och
bidra till att öka invandrares möjligheter till arbete.
Här kan också nämnas att Ministerrådet i sina
sysselsättningsrekommendationer till Sverige 2004 anfört att
resultaten av insatserna för att integrera invandrare i
arbetskraften noga måste följas upp. Denna rekommendation följs
också uttryckligen upp i NAP 2004 där det framgår att
regeringen avser att ta initiativ för att förbättra kunskaperna
om effektiviteten av olika integrationsinsatser på
arbetsmarknadsområdet när det gäller såväl kvinnors som mäns
situation.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Sf365 yrkande 12 (kd), N401 yrkande 3 (fp), N409
yrkande 33 (fp), A210 (s), A211 (fp), A296 (s), A322 yrkande 1
(v), A328 (s), A356 yrkande 13 (kd) och A375 yrkande 6 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade

Propositionen

Regeringen anför att det försämrade arbetsmarknadsläget under
2003 avspeglas även i utvecklingen av arbetslösheten bland
personer med arbetshandikapp. I det avtal som staten tecknat
med Samhall AB ställs det krav på bolaget avseende
sysselsättning, övergångar till reguljärt arbete och
rekrytering från prioriterade grupper av arbetshandikappade.
Målen med sysselsättning och övergångar till reguljärt arbete
uppfylldes inte under 2003. Samhalls förklaring till att de
inte uppnått de avtalade målen är den omstrukturering som pågår
inom industrin samt en generellt svag arbetsmarknad. Målet med
rekrytering från prioriterade grupper nåddes.

AMV har två mål som avser insatser för arbetshandikappade.
Dessa två mål är att minst 60 000 personer med arbetshandikapp
ska ha sysselsättning, andelen övergångar från lönebidrag till
osubventionerat arbete ska öka jämfört med året innan och att
bidragsnivån i omprövningsbesluten ska minska. Regeringen anför
att målen för AMV har nåtts under 2003.

Motionerna

I motion A250 yrkandena 1-7 anför Moderaterna att den
allvarligaste målkonflikten rör ambitionen att stöden till
arbetshandikappade ska lämnas till de allra mest utsatta,
samtidigt som regeringen anser att de genomsnittliga bidragen
bör minska i omfattning. Detta är två ambitioner som svårligen
låter sig förenas. De människor som är allra mest utsatta och
gravt handikappade kostar vanligen betydligt mer än
genomsnittet. Stöden måste göra en tydlig åtskillnad beroende
på om verksamhet drivs på kommersiella grunder eller om det är
fråga om annan verksamhet. Samhall AB ska se till att de allra
mest utsatta individerna är de som först kommer i fråga när det
gäller nya arbetstillfällen. Regelverk och föreskrifter måste
tydliggöras med avseende på vem som kan anses vara
arbetshandikappad och därmed i behov av stöd. De övergripande
målen måste förtydligas i syfte att motverka målkonflikter.
Stöden till de arbetshandikappade bör kontinuerligt utvärderas
och redovisas offentligt. Inte minst unga människor med
arbetshandikapp blir förtidspensionerade fastän de egentligen
både vill och kan arbeta. Moderaterna vill genomföra ett
reformprogram som ska ge ökad respekt, stöd och rimliga
valmöjligheter för arbetshandikappade. Uppdraget att ge
arbetshandikappade rehabilitering och ökade möjligheter till
arbete på den reguljära arbetsmarknaden måste stärkas och
betonas och resultaten bör redovisas årligen. I motionen anförs
också att lönebidragen är felkonstruerade. Varken
arbetsförmedlingen, arbetsgivaren eller arbetstagaren har något
skäl att se till att lönesubventionen ligger på rätt nivå.

I motion A375 yrkande 14 anför Folkpartiet att det måste finnas
alternativ även för personer som inte kan beredas arbete på den
reguljära arbetsmarknaden. Samhall AB är ett sådant. Samhalls
verksamhet bör renodlas så att den enbart inriktas på
funktionshindrade som inte kan konkurrera på den reguljära
arbetsmarknaden. Samhall konkurrerar med sina produkter och
tjänster på den öppna marknaden, och vinstkravet leder till att
många anställda inte känner lugn och trygghet i sitt arbete.
Folkpartiet yrkar att vinstkravet på Samhall AB ses över.

I motion A261 yrkande 7 i denna del framför Centerpartiet att
Samhall AB bör decentraliseras och att parkeringstillstånd för
handikappade inte bör förmånsbeskattas. Centerpartiet yrkar att
regeringen ges till känna att den snarast bör återkomma med
förslag som underlättar funktionshindrades situation.

I motion A283 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s)
anförs att i den utredning som har gjorts om Samhall AB var ett
av förslagen att hitta fler aktörer på arbetsmarknaden för
arbetshandikappade. Regeringen bör pröva möjligheten att
Samhall AB får ett ökat ansvar för de människor som efter 300
arbetslöshetsdagar fortfarande inte har något arbete.
Regeringen bör även hitta ett modernare namn på framtidens
Samhall AB.

I motion A343 av Catherine Persson (s) anförs att erfarenheter
visar att man i samband med ställningstagande till nytt
lönebidrag eller vid omprövning av tidigare bidrag alltför
sällan aktualiserar möjligheten att anpassa arbetsplatsen med
hjälpmedel. Ansvariga myndigheter bör införa som regel att i
samband med ställningstagande till lönebidrag aktualisera
möjligheterna till arbetshjälpmedel.

I motion A272 av Lars-Ivar Ericson (c) framhålls att det belopp
på 50 000 kr per år som arbetsgivare kan få i ersättning för
merkostnaderna att anställa en synskadad inte höjts på drygt
tio år. Nivån bör återställas till det reella värde beloppet
hade när det fastställdes.

I motion A318 av Ulf Holm m.fl. (mp), motion A323 av Ingegerd
Saarinen m.fl. (mp) och motion A324 av Ingegerd Saarinen och
Ulf Holm (båda mp) framhålls den arbetsmarknadspolitiska
betydelsen som sociala kooperativ kan ha för arbetshandikappade
och andra svaga grupper. I motion A318 anförs att det är
märkligt att uppdrag och projektbidrag inom socialt företagande
enbart förmedlas via näringspolitiken. Uppdraget att utveckla
socialt företagande som ett medel för att bekämpa arbetslöshet,
inte minst för utsatta grupper, bör huvudsakligen utföras via
AMV. I motion A323 anförs att sociala arbetskooperativ skulle
kunna vara en framgångsrik metod bl.a. för integrering och
rehabilitering. Man vill se en vidgad arbetsmarknad där många
fler behövs och kan känna sig välkomna, och man vill belysa hur
sociala arbetskooperativ kan vara ett medel för att uppnå
detta. I motion A324 föreslås kartläggning av hinder och
förslag för att undanröja dessa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar liksom regeringen svårigheterna att nå målen
inom Samhall AB och delar regeringens uppfattning om inverkan
av det försämrade arbetsmarknadsläget och svårigheterna att
hitta kostnadseffektiva lösningar på problemen. 2003 avlämnades
utredningen "Inte bara Samhall" (SOU 2003:56). Regeringen har
aviserat att man kommer att lämna en proposition under våren
2005 som behandlar utredningens förslag. Utskottet vill inte
föregripa detta arbete.

Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna A250
yrkandena 1-7 (m), A261 yrkande 7 i denna del (c), A272 (c),
A283 (s), A318 (mp), A323 (mp), A324 (mp), A343 (s) och A375
yrkande 14 (fp).

Lönebidrag

Propositionen

Regeringen aviserade i 2004 års budgetproposition att man
skulle lägga förslag som utgick från lönebidragsutredningens
betänkande "Arbetskraft" (SOU 2003:95) i samband med
budgetpropositionen för år 2005. Regeringen anger nu i
budgetpropositionen att förslagen kräver ytterligare
beredningstid och att en proposition kommer att läggas under
våren 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion A356 yrkande 26 att det
är nödvändigt att tillförsäkra arbetshandikappade möjligheten
till ett fortsatt aktivt arbetsliv. Lönebidragen är ett
effektivt instrument att slussa in arbetshandikappade på
arbetsmarknaden. I den förordningen som gäller för
lönebidragsanställning bör det på nytt införas en paragraf som
innebär att om det finns risk för att uppsägning föreligger vid
omförhandling av bidraget ska en sänkning av nivån inte
genomföras. Möjlighet till en ersättning på 90 % vid
anställning i ideella organisationer ska gälla såväl vid
nyanställningar som för dem som innehade anställning tidigare.
I motionen görs bedömningen att det är möjligt att både nyttja
stödet så att fler kommer ut i ordinarie arbetsliv med
lönebidrag och att höja taket. En höjning till 15 000 kr bedöms
kosta 363 miljoner kronor per år.

Centerpartiet förordar i motion A261 yrkande 7 i denna del att
taket för lönebidraget höjs. Av Centerpartiets
budgetproposition för utgiftsområde 13 framgår att man föreslår
en höjning till 17 700 kr per månad samt en höjning av
åldersgränsen till 67 år.

I motion A227 av Matilda Ernkrans m.fl. (s), motion A246 av
Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (båda s), motion A247 av
Britta Rådström och Carin Lundberg (båda s), motion A249 av
Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (båda s), motion
A253 av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (båda s), motion
A254 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s), motion
A256 av Göte Wahlström m.fl. (s), motion A275 av Gunilla
Carlsson i Hisings Backa och Christina Nenes (båda s), motion
A258 av Kaj Nordquist och Maria Hassan (båda s), motion A284 av
Lars Wegendal m.fl. (s), motion A325 av Carina Moberg m.fl.
(s), motion A344 av Catherine Persson (s) och motion A363 av
Gunnar Sandberg (s) tas lönebidraget upp. Gemensamt för
motionerna är att man vill höja taket för bidragsgrundande
inkomst över nuvarande 13 700 kr per månad. I motion A246 vill
man också höja högsta ålder från 65 till 67 år. I motion A258
vill man höja åldersgränsen för lönebidraget från 65 till 67 år
och dessutom höja ersättningen för anpassning av arbetsplatser
så att den i fast penningvärde motsvarar den nivå ersättningen
hade när den infördes. I motionerna A254 och A284 vill man
verka för pooler i vilka en grupp lönebidragsanställda ingår. I
motion A344 föreslås att finansiering av höjd bidragsgrundande
lön sker genom att antalet lönebidrag reduceras. I motion A363
yrkas att lönebidrag inte ska kunna ges för anställningar i
företag som saknar kollektivavtal.

I motion A205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att
åtgärder för personer med funktionshinder som lönebidrag,
personligt biträde och rätt till hjälpmedel ändras så att
bidragsberättigade ska kunna vara kvar längre i arbetslivet.

I motion A217 av Hans Backman (fp) yrkas att antalet
lönebidragsanställningar ska öka för att fler med nedsatt
arbetsförmåga ska kunna beredas sysselsättning.
Lönebidragsanställningar kan många gånger vara det bästa
alternativet för dem det berör. Det som annars återstår är ofta
förtidspension.

I motion A362 av Solveig Hellquist (fp) framhålls att både
individen och samhället vinner på att fler personer kan
anställas med lönebidrag. Individen känner sig behövd och
lönebidragsarbete minskar utmattningen hos aktiva föräldrar och
vuxna som i dag måste sköta föreningslivets alla ekonomiska och
administrativa göromål. Detta kräver att taket för den
bidragsgrundande inkomsten höjs.

I motion A216 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd)
påpekas att lönebidragsanställning ger ökat tillträde till
arbetsmarknaden och samtidigt har stor betydelse för
folkrörelse- och föreningslivet. Behovet av att höja den högsta
bidragsgrundande lönenivån framhålls.

I motion A298 av Peter Pedersen (v) anförs att för tio år sedan
uppgick utbetalda lönebidrag i genomsnitt till 85 % av
lönesumman för att i dag ligga på 76 %. Idrottsrörelsen menar
att ca 5 000 lönebidragsanställningar har försvunnit. Därför
bör taket för bidragsgrundande lön höjas.

I motion A281 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp) anförs att
det finns ett behov av att höja den högsta bidragsgrundande
lönenivån för lönebidrag utan att förändra den totala kostnaden
i föreslagen budget. Detta kan ske genom att antalet personer
med lönebidrag minskas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med tillfredsställelse att under de senaste
åren alltfler personer med arbetshandikapp har kunnat beredas
plats i ett meningsfullt arbetsliv. Enligt AMS statistik var
2003 56 400 personer anställda med lönebidrag. Trenden har
varit stadigt ökande de senaste åren. Trots denna positiva
utveckling anser utskottet att det behövs förändringar inom
politikområdet, vilket bland annat påtalats i utredningen
"Arbetskraft" (SOU 2003:95).

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande
2003/04:AU1, behandlat motioner om höjt tak för
bidragsgrundande inkomst för lönebidrag, höjning av högsta
ålder för anställning med lönebidrag och höjt stöd till
personligt biträde.
I betänkande 2000/01:AU1 uttalade sig utskottet för
möjligheten att justera nivån på den bidragsgrundande lönen mot
bakgrund av den positiva utvecklingen av ekonomin som då ansågs
föreligga, vilket riksdagen gav regeringen till känna. Frågan
om en åldersgräns för att delta i arbetsmarknadspolitiska
program har behandlats i betänkande 2000/01:AU10, som avsåg
rätten att stanna kvar i anställningen till 67 års ålder.
Utskottet konstaterade med anledning av motioner om en
motsvarande rätt att kunna fortsätta i arbetsmarknadspolitiska
program, att förordningen om arbetsmarknadspolitiska program
innebär att en anvisning ska vara arbetsmarknadspolitiskt
motiverad. Det betyder att den ska framstå som lämplig både för
den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt
perspektiv. Motsvarande gäller enligt förordningen om särskilda
insatser för personer med arbetshandikapp. Den höjda
åldersgränsen när det gäller anställning borde enligt utskottet
inte medföra att personer i olika arbetsmarknadspolitiska
program eller i olika former av subventionerade anställningar
generellt skulle ha motsvarande rätt att delta till den högre
åldern. Skäligheten måste prövas mot de allmänna
förutsättningarna som gäller för de olika programmen, vilket i
allmänhet borde leda till slutsatsen att en insats inte är
arbetsmarknadspolitiskt motiverad ur ett övergripande
perspektiv. Med tanke på att den som fyllt 65 år har sin
försörjning tryggad genom garantipension är en anvisning i
regel inte heller motiverad av hänsyn till individen. Utskottet
ville emellertid inte utesluta att bedömningen i något fall
kunde bli den motsatta. Till exempel skulle man kunna låta en
lönebidragsanställning för en funktionshindrad person fortsätta
även om han eller hon fyllt 65 år om detta var befogat. Detta
skulle inte kräva någon ändring i gällande regler. Utskottet
delade därmed regeringens bedömning att några ändringar inte
borde göras vad gäller möjligheten att delta i
arbetsmarknadspolitiska program, men ansåg att detta inte fick
innebära något absolut hinder mot att en person som är över 65
år deltar.
När det gäller stöd till personligt biträde konstaterade
utskottet i betänkande 2003/04:AU1 att sådant biträde får
kombineras med andra stödformer som avser personer med
handikapp. Utskottet ansåg att förordningen som reglerar
insatserna innebär en rimlig avvägning mellan de olika
insatserna och deras kostnadsfördelning.
Eftersom beredning fortfarande pågår av två utredningar och
med hänvisning till att regeringen aviserat en proposition om
arbetshandikappades arbetsliv under våren 2005 anser utskottet
att det för närvarande inte finns någon anledning att ompröva
tidigare ställningstaganden.
Utskottet avstyrker därför motionerna A205 (m), A216 (kd),
A217 (fp), A227 (s), A246 (s), A247 (s), A249 (s), A253 (s),
A254 (s), A256 (s), A258 (s), A261 yrkande 7 i denna del (c),
A275 (s), A281 (mp ), A284 (s), A298 (v), A325 (s), A344 (s),
A356 yrkande 26 (kd), A362 (fp) och A363 (s).

Försörjning m.m. vid deltagande i
arbetsmarknadspolitiskt program

Motionerna

Vänsterpartiet anför i motion A307 yrkande 1 att de
nedsättningsregler som gäller arbetslöshetsförsäkringen inte
gäller aktivitetsstödet. Med tanke på den roll som
aktivitetsstödet spelar och det arbetsmarknadspolitiska
sambandet mellan aktivitetsstöd och ersättning från a-kassan
borde nedsättningsreglerna vara lika i de olika systemen. Detta
borde också underlätta en likvärdig regeltillämpning inom de
olika systemen över hela landet.

I motion A341 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s)
anförs att det är diskriminerande att deltagare i
aktivitetsgarantin inte har rätt till lika lång ledighet som
andra. De som har deltagit i aktivitetsgarantin i minst ett år
bör ha rätt till fem veckors ledighet med bibehållen ersättning
i enlighet med semesterlagen.

I motion A386 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) anförs att
långtidsarbetslösa som grupp har större ohälsotal än övriga och
att ansträngningar i syfte att göra det möjligt att komma
tillbaka till arbetslivet måste öka. Hinder för detta som
uppmärksammas är att regelverken för olika myndigheter inte
samverkar till individens bästa. I motionen anförs därför att
regeringen bör överväga om ytterligare åtgärder behövs för att
stimulera samverkan mellan arbetsförmedlingen och
försäkringskassan.

I motion A313 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m)
anförs att för att uppmuntra att arbetssökande anstränger sig
att ta korttidsarbeten skulle en bonus kunna införas för dem
som kan uppvisa kvittens på lön för arbete. För att inte
belasta de offentliga finanserna på kort sikt skulle a-kassa
och socialbidragsnivå kunna reduceras något och medel avsättas
för en sådan arbetsbonus. Den stora vinsten vore att människor
kan hålla kontakt med arbetsmarknaden och känna den viktiga
tillfredsställelsen av att kunna göra nytta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att en praktisk tillämpning av
arbetslinjen innebär att arbetslösa i första hand ska matchas
mot lediga arbeten, i andra hand stärka sin position på
arbetsmarknaden genom arbetsmarknadspolitiska program.
Deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program ska inte vara
jämställt med arbete. Som programdeltagare har man tillgång
till en annan uppsättning rättigheter men också till en annan
uppsättning skyldigheter än man har som anställd. Till
skyldigheterna hör att kontinuerligt söka arbete och acceptera
lämpliga erbjudanden, även under tid i arbetsmarknadspolitiskt
program. Arbetsförmedlingen förfogar över en rad instrument för
att säkerställa att dessa rättigheter och skyldigheter
tillämpas. Dessa är föremål för utvärdering. Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har publicerat rapporten
"Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska
program". I denna påtalas bl.a. att rutiner skiljer sig mellan
län och att dokumentationen av återkallanden ofta brister.
Regeringen genomför när det finns behov av det regeländringar
för att bibehålla systemets funktion och legitimitet. För att
förbättra samspelet mellan rättigheter och skyldigheter har
regeringen under våren 2003 genomfört förändringar i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen och i förordningen
(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. De senast
genomförda förändringarna berörde särskilt regeltillämpning för
arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet för deltagare
inom aktivitetsgarantin. Den som avstängts från
aktivitetsgarantin kan visserligen inte återgå till den
ersättningsperiod som gällde före anvisningen, men hon eller
han ska i stället på nytt anvisas till aktivitetsgarantin 45
dagar efter det att hon eller han anmält sig som arbetsökande
vid en arbetsförmedling. Regeringens stävan med dessa regler är
att regelverken för arbetslöshetsförsäkringen och
aktivitetsgarantin ska vara någorlunda jämförbara. Utskottet
ser med tillfredsställelse på denna strävan och anser att det
är särskilt angeläget att regelverket fungerar väl för
deltagare i aktivitetsgarantin eftersom denna grupp utgörs av
utsatta individer som under längre tid haft
arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd som enda
inkomstkälla.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna A307 yrkande 1 (v), A313 (m), A341 (s) och A386 (s).

Arbetsmarknadspolitiska program som insats
inom andra politikområden än
arbetsmarknadspolitik

Motionerna

I motion A231 av Christer Adelsbo och Göran Persson i
Simrishamn (båda s), motion A368 av Berit Högman (s) samt i
motion A369 av Åsa Lindestam (s) anförs att det behövs
nyföretagande i Sverige. Ett sätt att åstadkomma detta var
projektet "Bromöllamodellen". Modellen innebar förutom
informationsinsatser och ökad samverkan möjlighet för anställda
att erhålla den arbetsmarknadspolitiska stödformen stöd till
start av näringsverksamhet. I motionerna yrkas att AMV ska
undersöka möjligheten att i större skala få i gång projekt
liknande Bromölla-modellen, att stöd till start av
näringsverksamhet görs mer flexibelt och att det kan ges under
en längre period samt att de arbetsmarknadspolitiska programmen
anpassas bättre till regionala förutsättningar.

I motion A302 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s)
och i motion A336 av Alf Eriksson och Hans Hoff (båda s)
yrkandena 1 och 2 anförs att det är viktigt att skyddet av
värdefull natur- och kulturmiljö fungerar. Betydande summor
avsätts för markköp och andra investeringar men medlen räcker
ofta inte till löpande insatser för skötsel. "Hallandsmodellen"
som inleddes för drygt tio år sedan innebar
restaureringsprojekt av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
I motionerna anförs att Hallandsmodellen är hotad eftersom AMV
har fått mindre möjligheter att bidra med finansiering och att
regler bör ses över så att arbetsmarknadsmedel i ökad
utsträckning kan användas till skydd av betydelsefulla natur-
och kulturvärden.

I motion A312 av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (båda s)
anförs att skogsröjning för att trygga framtidens behov av skog
bör införas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under ett par år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att arbetsmarknadspolitiken utgår från
ett individperspektiv. De arbetsmarknadspolitiska programmen
motiveras alltid genom individens behov till stärkt ställning
på arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov av arbetskraft.
Om en anvisning av en arbetslös person till ett
arbetsmarknadspolitiskt program kan ske samtidigt som andra
politikområdens angelägna behov tillgodoses är detta av godo
men i första rummet kommer alltid målet för
arbetsmarknadspolitiken och de ändamål som riksdagen angivit
när medel ställts till regeringens disposition. Att det finns
behov av fler företag i landet eller att ideella organisationer
behöver kansliresurser till låg kostnad eller att det är
angeläget med underhåll av natur- och kulturvärden kan således
aldrig ensamt motivera arbetsmarknadspolitiska insatser.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna A231 (s), A302 (s), A312 (s), A336 yrkandena 1 och 2
(s), A368 (s) och A369 (s).

Friår

Propositionen

I enlighet med 121-punktsöverenskommelsen mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet införs
friår i hela landet från den 1 januari 2005. Omfattningen
beräknas till 12 000 helårsplatser i genomsnitt under 2005.
Friårets två huvudsakliga syften är att erbjuda arbetstagare en
möjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller start av eget
företag och att ge arbetslösa en chans att stärka sin ställning
på arbetsmarknaden. Regeringen anger att friåret bör ha en
tydlig arbetsmarknadspolitisk inriktning så att prioriterade
grupper som långtidsinskrivna, arbetshandikappade och vissa
invandrare får en stor del av vikariaten. Detta kan ske genom
att arbetsförmedlingarnas roll görs stark vid valet av vikarie.
Förordningen om friåret har skrivits så att arbetsgivaren får
välja vikarie på förslag från arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren
har dock alltid möjligheten att säga nej till de förslag som
arbetsförmedlingen kommer med och det finns inte några krav på
att det måste vara någon ur de prioriterade grupperna som
erbjuds vikariaten. Utgifterna för ersättning till de
friårslediga beräknas till cirka 1 550 miljoner kronor 2005
inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen under
anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd.

Motionerna

I motion A375 yrkande 4 framhåller Folkpartiet att utifrån
negativa erfarenheter i de utvärderingar som gjorts av försöket
med friår borde regeringen avsluta det och stoppa planerna på
utvidgning.

Kristdemokraterna anför i motion A354 yrkande 4 att man under
lång tid har haft en positiv syn på att a-kassemedel ska kunna
användas till arbetstagare som under ett år ersätts av en
arbetslös person. Kristdemokraterna anser att det friår som
regeringen avser att införa kan fylla en roll som en av flera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Försöksverksamheten med friår
ska fortsätta men det ska ske inom befintlig ram för
arbetslöshetsersättningen och det ska ställas krav på att
friårsvikariatet ges till en person som är långtidsarbetslös. I
motion A268 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (båda kd)
anförs att friåret endast ska beviljas till personer över 45
år.

I motion A239 yrkande 2 framhåller Sten Tolgfors (m) att en
ovanifrån beslutad arbetstidsförkortning som exempelvis friåret
minskar utbudet av kvalificerad arbetskraft och att regeringens
förslag om friåret inte ska genomföras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens ambition att genom friårsreformen
åstadkomma att arbetstagare ges en möjlighet till rekreation,
kompetenshöjning eller start av eget företag och att arbetslösa
ska ges en chans att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att verksamheten kommer
att äga rum inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna A239 yrkande 2 (m), A268 (kd), A354 yrkande 4 (kd)
och A375 yrkande 4 (fp) i de delar som inte kan anses
tillgodosedda genom det som utskottet anfört.

Ekonomiska drivkrafter och regional
utveckling m.m.

Motionerna

I motion A356 yrkande 4 föreslår Kristdemokraterna att man på
försök ska införa en s.k. jobb-bonus. En arbetslös som ordnar
arbete inom två månader bör få en bonus som motsvarar
a-kasseersättningen under förslagsvis fem dagar. En jobb-bonus
bör också övervägas för dem som är långtidsarbetslösa och
deltar i aktivitetsgarantin. Försöksverksamheten bör ske inom
befintliga anslagsramar.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 5 att grundidén
med aktivitetsgarantin är riktig. Man påtalar dock brister i
tillämpningen. Vad som krävs är tydliga krav som går att leva
upp till, stöd och hjälp att bryta arbetslöshetsmönstret och
aktiva insatser för att möta den enskilde personens konkreta
behov och problem. Det är också viktigt att nära samverkan sker
med föreningsliv, näringsliv, privata bemanningsföretag och
förmedlare. Man yrkar att riksdagen ger regeringen detta till
känna.
Kristdemokraterna tar i motion A356 yrkande 7 upp de olika
anställningsstöden. Partiet anser att stödnivåerna är för höga
och att anställningsstöd borde begränsas till ett allmänt
anställningsstöd och ett förstärkt anställningsstöd. Man är
också emot det system som innebär att anställningsstöden ges
som skattesubvention. Det sägs vidare att det är orimligt att
regeringen själv beslutar om regeländringar när det gäller
anställningsstöden.

I motion Fi259 yrkande 16 anför Centerpartiet att det ofta är
svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet. För
att ta sig ut på arbetsmarknaden behövs olika former av stöd.
Ett konkret exempel på en lösning är att använda ett
nettolönesystem där berörda myndigheter och arbetsgivare
samarbetar. Med nettolön skulle lönen för den anställde vara
densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren, ingen
inkomstskatt och inga sociala avgifter betalas.

I motion A279 av Helene Petersson (s) anförs att
arbetsmarknadsutbildning inom bristyrken ska kunna ges för
högskoleutbildningar som omfattar mer än 40 poäng.

I motion Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m) yrkande 4 anförs
att det råder stora skillnader mellan svenskt och danskt
regelverk inom det arbetsmarknadspolitiska området. Vid praktik
med stöd är det omöjligt för sökande på båda sidor att gå över
gränsen. Speciellt svensk sida borde här kunna göra stora
vinster om praktik på dansk sida blev möjlig, eftersom
arbetsmarknadsläget på Själland är gott.

I motion A292 av Runar Patriksson (fp) framhålls att människor
som arbetar i ett annat nordiskt land faller ibland mellan
stolarna vad gäller regelverk för arbetslöshet och
sjukförsäkringar. I motionen föreslås att fallgroparna i de
nordiska regelverken utreds samt att hjälp ges till de
drabbade.

I motion A220 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 anförs att
andelen äldre ökar samtidigt som de som arbetar blir färre.
Behovet av fler arbetade timmar blir alltmer framträdande om
Sverige ska klara kravet om en bibehållen välfärd. Det behövs
ytterligare incitament för att få människor i aktiv ålder att
gå upp till heltid från deltidsarbete.

Utskottets ställningstagande

De i motioner föreslagna insatserna jobb-bonus, nettolön och
incitament för längre arbetstid utgör varianter på metoder för
att genom ekonomiska drivkrafter minska arbetslösheten. De
olika utformningarna av förslagen visar på olika behov och
förutsättningar för olika grupper av arbetslösa. Regeringen har
efter riksdagens godkännande valt att tillgodose dessa olika
behov med en uppsättning, för närvarande fyra stycken,
anställningsstöd. Resultaten för anställningsstöden har med
undantag för det förstärkta stödet för tvåårsinskrivna
förbättrats under 2003 jämfört med tidigare. Det är alltså en
större andel än tidigare som har arbete 90 dagar efter det att
anställningsstödet upphört. Dessa resultat har uppnåtts trots
en svag efterfrågan på arbetskraft under året. Utskottet anser
att de olika behoven för att med ekonomiska drivkrafter minska
arbetslösheten tillfredsställs med en flexibel uppsättning
anställningsstöd.

Utskottet anser, vilket också anförts i motioner, att bättre
samordning mellan regelverken i de nordiska länderna är
önskvärt. Problem kan dock inte lösas genom ensidiga åtgärder
från Sveriges riksdag och regering utan kräver långsiktigt
arbete i alla berörda länder. Området är komplicerat och är
ständigt föremål för arbete, inom bl.a. Nordiska rådet.
För närvarande finns en begränsning som bara tillåter korta
högskoleutbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.
Denna begränsning har sin grund i en ansvarsuppdelning mellan
arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Inom
utbildningssystemet ges grundutbildning, inom
arbetsmarknadspolitiken görs mindre kompletteringar för att
snabbt ge arbetslösa möjlighet att få ett erbjudande om arbete.
Ett utökat åtagande från arbetsmarknadspolitiken skulle också
innebära rättviseproblem. Några skulle få bekosta sin
utbildning med lån, andra skulle få den bekostad genom
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet anser att den nuvarande
uppdelningen mellan utbildningspolitik och
arbetsmarknadspolitik är rimlig.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Fi259 yrkande 16 (c), Sf356 yrkande 4 (m), A220
yrkande 2 (c), A279 (s), A292 (fp) och A356 yrkandena 4, 5 och
7 (kd).

Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion Kr239 yrkandena 10 och 13 att
under den tid en konstnär uppbär arbetslöshetsersättning ska
han eller hon stå till arbetsmarknadens förfogande. Personen
ska vara anmäld vid arbetsförmedlingen och det ska upprättas en
individuell handlingsplan. AF Kultur bör utvärderas.

Folkpartiet betonar i motion Kr368 yrkande 4 att det är viktigt
att det även i framtiden finns verksamhet liknande den som i
dag bedrivs i Stiftelsen Framtidens kultur, vilken så småningom
ska avvecklas. Nya fristående stiftelser måste byggas upp med
ett betryggande grundkapital, framhåller partiet och föreslår
att detta sker genom att de medel som används till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kultursektorn styrs över
till kulturstiftelserna. I dessa ska medlen användas för att
finansiera kulturaktiviteter, vilket enligt Folkpartiet får
bättre sysselsättningseffekter inom kultursektorn än
arbetsmarknadspolitiska program.

I motion Kr364 yrkande 2 påpekar Folkpartiet att det i
budgetpropositionen anges att AF Kultur har drygt 10 000
kultur- och mediearbetare inskrivna vid landets fem
regionförmedlingar, dock utan att det redovisas några uppgifter
om resultatet av verksamheten. Partiet begär mot denna bakgrund
en utvärdering av verksamheten vid AF Kultur.

Enligt Vänsterpartiet i motion Kr290 yrkandena 7, 9 och 11 bör
det, i likhet med vad som är fallet i Teateralliansen, skapas
möjligheter att ta i anspråk arbetsmarknadspolitiska medel för
att skapa riktiga anställningar i stället för att medlen
används till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Möjligheterna
till fortsatt och utökat arbetsmarknadspolitiskt stöd till
centrumbildningen för dans bör undersökas. Partiet anser också
att centrumbildningarna måste ha juridisk kompetens för att
kunna ge råd till konstnärer och för att fungera som
förhandlingspart vid eventuella tvister, exempelvis i
Arbetsdomstolen.

I motion Kr289 yrkande 5 hänvisar Vänsterpartiet till
Teateralliansen som exempel på ett system som utformats för en
viss grupp kulturarbetare, skådespelare, med otrygga
anställningsförhållanden. Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma med förslag till utformning av ett tryggt och
förutsägbart skydd vid arbetslöshet.

Eva Arvidsson m.fl. (s) vill i motion A327 att AMS slår fast
att konstförmedlare ska kunna skriva in sig som arbetssökande
vid AF Kultur i hela landet. I dag varierar möjligheterna till
detta över landet.

Maria Hassan och Christer Erlandsson (båda s) tar i motion A357
upp bild- och formkonstnärernas utsatta situation på
arbetsmarknaden. Motionärerna menar att det krävs särskilda
åtgärder för att uppnå de nationella kulturpolitiska målen och
säkerställa att Sverige uppfyller FN-organet Unescos
rekommendationer om konstnärernas rätt att som aktiva
kulturarbetare dra nytta av samma lagstadgade sociala och
ekonomiska förmåner som andra.

Utskottets ställningstagande

Kulturarbetarna, arbetsmarknadspolitiken och
arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för utskottets
behandling vid ett flertal tillfällen, se t.ex. 2003/04:AU1.
Kulturarbetsmarknaden skiljer sig från andra delar av
arbetsmarknaden, bl.a. genom att antalet
tillsvidareanställningar är begränsat. Kännetecknande är i
stället de tidsbegränsade anställningarna och förekomsten av
kortare uppdrag. Många kulturutövare är beroende av
arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska insatser
för sitt uppehälle. Utformningen av arbetsmarknadspolitiken har
därför stor betydelse för kulturen.

Vid arbetet med en förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.
1999/2000: 139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.
2000/01:102) uttalade regeringen bl.a. att rimlig hänsyn borde
tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med
projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och
osäkra anställningsförhållanden, liksom till villkor som gäller
för personer som har upprepade perioder av arbetslöshet.
Dessa förhållanden gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare betänkanden betonat
vikten av arbetslöshetsförsäkringens roll som
omställningsförsäkring. Denna uppfattning har utskottet
alltjämt.
Etablerade kulturarbetssökande tillhör arbetsförmedlingen AF
Kultur och dess verksamhetsområde. De kriterier som fastslagits
för vem som är att anse som etablerad kulturarbetare ska
tillämpas på samma sätt i hela landet. Det ingår i AF Kulturs
åtaganden att underlätta inträde på arbetsmarknaden för de
personer som inte längre anses som etablerade på
kulturarbetsmarknaden men som fortfarande är inskrivna vid AF
Kultur. Dessa sökande måste matchas, utbildas eller aktiveras
mot de sektorer på arbetsmarknaden där det råder brist på
arbetskraft. Rörligheten, både den yrkesmässiga och
geografiska, bör öka för denna grupp.
Teateralliansen ska verka för frilansande skådespelares
trygghet, minskat beroende av arbetslöshetsförsäkringen och
stimulera till utveckling och rörlighet inom teaterlivet.
Teateralliansen drivs som ett aktiebolag och finansieras
huvudsakligen med statliga medel som anvisats på anslag 28:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete. Viss
arbetsförmedlingsverksamhet bedrivs vid centrumbildningarna med
hjälp av statsmedel som anvisas över kulturbudgeten (anslag
28:2).
Stiftelsen Framtidens kultur inrättades 1994 i syfte att
främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på
enskilda orter. Stiftelsen ska under minst tio år ge ekonomiskt
stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska
stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till
att stärka tillväxt och utveckling.
Kulturutskottet har senast i betänkande 2003/04:KrU8 anfört
att det ankommer på regeringen att i det ordinarie
budgetarbetet överväga om en satsning motsvarande
Teateralliansen AB behöver göras på någon annan konstnärsgrupp
och vilken utformning en sådan satsning i så fall ska ha.
AF Kultur omorganiserades den 1 januari 2003 och är nu en
sammanhållen specialförmedling, direkt under AMS. I stabens
uppgifter ingår bl.a. att utveckla, följa upp och utvärdera
verksamheten.
AMS beslutade i april 2004 att utreda de verksamma
kulturarbetarnas sysselsättningsgrad. Uppdraget omfattar bl.a.
typ av arbete/uppdrag, behov av omställningsinsatser, krav på
eget företagande etc. Vidare ska bl.a. regionala olikheter och
finansiering av kulturverksamhet belysas. Rapporten ska -
enligt uppgift - vara klar under 2005. Vid beaktande av de
utrednings- och utvärderingsinsatser som redovisats ovan,
finner utskottet inte nu skäl att förorda en närmare
utvärdering av AF Kultur.
Ju längre en person är arbetslös, desto svagare anknytning
får han eller hon normalt anses ha till sitt tidigare yrke. AMV
har utarbetat speciella riktlinjer för arbetsförmedlingens
tillämpning på kulturarbetsmarknaden av reglerna i
arbetslöshetsförsäkringen. Några ytterligare initiativ i denna
fråga är enligt utskottets bedömning inte påkallade.
En rätt tillämpad arbetsmarknadspolitik motverkar en
överetablering av konstnärer och ger därmed också ett
kulturutbud som motsvaras av efterfrågan av kulturella
tjänster. Som utskottet tidigare uttalat ska därför inte de
kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen behöva
ställas mot varandra. Utskottet har ansett att de
arbetsmarknadspolitiska resurserna ska fördelas efter de mål
som styr arbetsmarknadspolitiken och klargjort att reglerna
inte får tillämpas på det sättet att vissa grupper i praktiken
får en form av yrkesförsäkring. Denna uppfattning har
arbetsmarknadsutskottet alltjämt.
Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet
de i avsnittet behandlade motionerna Kr239 yrkandena 10 och 13
(m), Kr289 yrkande 5 (v), Kr290 yrkandena 7, 9 och 11 (v),
Kr364 yrkande 2 (fp), Kr368 yrkande 4 (fp), A327 (s) och A357
(s).

Arbetsmarknaden för vissa övriga grupper

Motionerna

Inger Lundberg m.fl. (s) lägger i motion A229 fram förslag om
arbetsmarknadspraktik för tekniker. Arbetsmarknadssituationen
för tekniker har varierat starkt sedan början av 1990-talet och
periodvis har många nyexaminerade gått ut i arbetslöshet. Detta
har medfört ett minskat intresse för teknisk utbildning. På
längre sikt finns emellertid ett stort behov av tekniker. För
att göra tekniska utbildningar mer attraktiva föreslår
motionärerna därför satsning på arbetsmarknadspraktik för
tekniker i lågkonjunktur.

Hillevi Larsson (s) vill enligt motion A245 yrkandena 1 och 3
att den växande arbetslösheten bland akademiker uppmärksammas
och bekämpas bl.a. genom att öka möjligheterna till praktik
inom det område de är utbildade för.

Matilda Ernkrans m.fl. (s) anser i motion A265 att AMV bör få i
uppdrag att analysera, identifiera och föreslå strategier för
hur man genom arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna
underlätta för arbetslösa med barn att få arbete.

Utskottets ställningstagande

I två motioner föreslås praktik för arbetslösa tekniker
respektive akademiker.

Det finns enligt en nyligen presenterad AMS-rapport bland
många teknik- och industriföretag en befogad oro för att brist
på personal med rätt kompetens kan bli ett hinder för expansion
i framtiden. Bedömningen görs i rapporten Den framtida
kompetensförsörjningen inom teknik och industri - Tillgång och
rekryteringsbehov till år 2015 (Ura 2004:2) som baseras på
intervjuer med 2 700 företag. Studien visar att fyra av tio
företag i dessa sektorer planerar att växa under de kommande
tre till fem åren. Lika stor andel räknar med oförändrat antal
anställda.
Samtliga intervjuade företag upplever osäkerheten om det
framtida ekonomiska läget som det främsta hindret för
expansion. Många företag, t.ex. inom verkstadsindustrin och
teknisk konsultverksamhet, befarar att också framtida
rekryteringsproblem kan bli ett betydande hinder för expansion.
AMS drar i rapporten slutsatsen att om de ökade
rekryteringsproblem som industriföretagen befarar verkligen
inträffar, kan detta få negativa konsekvenser för landets
ekonomi till följd av stegrande löneglidning med åtföljande
räntehöjningar och dämpad tillväxt.
Ungdomarnas svaga intresse för utbildningar till industriella
yrken kommer enligt AMS att leda till ett växande
rekryteringsproblem, och bilden är likartad avseende
ingenjörsutbildningarna på högskolenivå. Vidareutbildning och
kompetensutveckling av den befintliga industripersonalen eller
omskolning av andra grupper är därför avgörande för att
tillgodose det framtida kompetensbehovet inom teknik- och
industriverksamheten. Utskottet vill peka på de möjligheter
till bristyrkesutbildning som står till buds för den
förstnämnda gruppen.
I övrigt vill utskottet hänvisa till de möjligheter som redan
i dag finns inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska
programmet arbetspraktik. Syftet med detta program är att
stärka den enskildes möjligheter att få ett arbete.
Arbetspraktik på en arbetsplats kan anvisas för att få
yrkesorientering, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet.
Såväl privata som offentliga arbetsgivare liksom ideella
organisationer kan anordna arbetspraktik.
För ett antal år sedan fanns särskilda
arbetsmarknadspolitiska program (då kallade åtgärder) med
benämningarna ungdomspraktik respektive akademikerpraktik. Som
ett led i förenklingarna av det arbetsmarknadspolitiska
regelverket integrerades dessa i programmet arbetspraktik.
Exempelvis får en arbetslös tekniker eller akademiker anvisas
till arbetspraktik från den dag han eller hon fyller 20 år. Det
är den enskilde arbetssökandens situation och förutsättningar
som måste vara avgörande för om personen ska erbjudas
arbetspraktik.
Enligt vad utskottet erfarit diskuteras inom AMS skapandet av
en form av arbetsmarknadsutbildning för akademiker. Den
utbildning som övervägs skulle vara riktad mot personer som
varit arbetslösa en tid efter det att de tagit sin examen och
är i behov av spetsutbildning inom sitt område för att bli
attraktiva för arbetsgivare.
I motion A265 pekar motionären på att möjligheterna för
arbetslösa med barn att få arbete måste underlättas. Utskottet
delar denna uppfattning men har svårt att förstå hur arbetslösa
med barn lättare skulle kunna få arbete genom att man, vilket
motionärerna föreslår, utvecklar strategier för detta inom
ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utskottet vill i stället framhålla att tillgång till god
barnomsorg är av största betydelse för arbetsutbudet bland
föräldrar med barn. Alla barn i åldersgruppen 1-12 år har rätt
till plats inom kommunal barnomsorg. Brist på barnomsorg får
inte leda till att kvinnor eller män tvingas arbeta mindre än
de skulle vilja, eller helt avstå från att skaffa barn.
Också möjligheterna till studier och kompetensutveckling är
enligt utskottet av betydelse när det gäller att underlätta för
arbetslösa med barn att få arbete. Den studiesociala
utredningen överlämnade sitt betänkande i december 2003 och
förde bl.a. fram förslag om att förbättra situationen för
studerande med barn. Förslag om ett barntillägg till studerande
fr.o.m. 2006 aviserades i 2004 års vårproposition, och
regeringen har nu i budgetpropositionen avsatt 450 miljoner
kronor för detta ändamål.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna A229 (s), A245 yrkandena 1 och 3 (s) samt A265 (s).

Lagen (2002:546) om behandling av
personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar utskottets
förslag till ändring i 5 och 12 §§ lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär att
propositionerna 2003/04:142 och 2003/04:152 tillstyrks.

Propositionerna

Proposition 2003/04:142 Ändring i lagen om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och
proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny
statlig myndighet för socialförsäkringens administration, den
senare hänvisad till socialförsäkringsutskottet, innehåller
båda förslag till ändring i 5 § lagen (2002:546) om behandling
av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Lagförslag nr 80 i den senare propositionen har överlämnats
från socialförsäkringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet
för samordning. Lagförslag nr 80 innehåller även förslag till
ändring i 12 § nämnda lag.

Proposition 2003/04:142

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska tillämpas vid
behandling av personuppgifter i Arbetsmarknadsverkets (AMV)
arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Lagen gäller för samma slag
av behandling av personuppgifter som personuppgiftslagen
reglerar och bestämmer bl.a. hur en arbetssökandes
personuppgifter får hanteras. I lagen anges de ändamål för
vilka myndigheter inom AMV får behandla personuppgifter.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) utövar
tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. För att IAF snabbt och
effektivt ska kunna utföra sina uppgifter är myndigheten
beroende av information och uppgifter som finns hos
arbetslöshetskassorna och vid myndigheterna inom AMV.
Regeringen föreslår nu att lagen om behandling av uppgifter i
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ändras så att det
framgår att AMS och länsarbetsnämnderna får behandla
personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs
inom tillsynsverksamheten hos IAF.

Proposition 2003/04:152 lagförslag nr 80

De ändringsförslag som förs fram i propositionen är en
konsekvens av riksdagens beslut om att den nuvarande
socialförsäkringsadministrationen med 21 allmänna
försäkringskassor och Riksförsäkringsverket ska avvecklas och
ersättas av en ny statlig myndighet, Försäkringskassan, från
den 1 januari 2005. I lagförslag nr 80 föreslås i konsekvens
med detta att orden Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna ersätts av ordet Försäkringskassan i 5 och
12 §§ lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I betänkande 2004/05:SfU4 har socialförsäkringsutskottet
tillstyrkt propositionen i övrigt med vissa redaktionella
ändringar och avstyrkt två behandlade motioner.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i
dessa delar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
proposition 2003/04:142 och proposition 2003/04:152 såvitt nu
är i fråga. Den nya lydelsen av 5 och 12 §§ i lagen (2002:546)
om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten framgår av utskottets förslag enligt bilaga 4.
Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget enligt
denna bilaga.

Regeringens förslag om ändringar i
bestämmelserna om flyttningsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag om dels stöd
till dagpendling och stöd till veckopendling, dels
avskaffande av bidrag till starthjälp och ersättning
till tillträdesresa och begränsning av
bohagstransporterna till att avse personer som är
långtidsarbetslösa.

Bakgrund

Förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag

I förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag finns
bestämmelser om bidrag till flyttning som sker av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Länsarbetsnämnden prövar frågor
om flyttningsbidrag. Sådant bidrag kan lämnas i form av

- respenning,

- starthjälp och

- pendlingsstöd.

Respenning

Den som tillträder en anställning på annan ort än hemorten kan
under vissa förutsättningar få flyttningsbidrag i form av
respenning. Respenning utgörs av ersättning för resa, logi och
bohagstransport och ersättning kan bl.a. utgå för s.k.
tillträdesresa.

Starthjälp

Under vissa förutsättningar kan den som flyttar till annan ort
för att arbeta även få starthjälp. Starthjälp lämnas med ett
kontant engångsbelopp.

Pendlingsstöd

Den som dagpendlar till arbete på annan ort kan få
pendlingsstöd. Genom pendlingsstödet ersätts den del av
resekostnaden som överstiger den kostnad som en arbetstagare
normalt skulle ha haft för resor till och från ett arbete, inom
normalt pendlingsavstånd, med högst 1 200 kr i månaden.

Utredningen om rörlighetsstimulanser föreslog i sitt
slutbetänkande Ökad rörlighet för sysselsättning och tillväxt
(SOU 2003:37) ett förstärkt pendlingsstöd och att bidrag till
starthjälp, ersättning för bohagstransport och tillträdesresa
skulle tas bort. Förslagen har remissbehandlats.

Propositionen

Regeringen föreslår nu att bestämmelserna om flyttningsbidrag
ändras. Bidrag för tillträdesresa och starthjälp upphör, och
ersättning för bohagstransport begränsas till personer som är
långtidsarbetslösa. Pendlingsstödet förstärks. Regeringens
förslag överensstämmer i stora delar med den nyssnämnda
utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft
den 1 februari 2005.

En av huvuduppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att
sammanföra arbetssökande med lediga arbeten. För en effektiv
matchning av arbetssökande med lediga arbeten krävs både
geografisk och yrkesmässig rörlighet.
Undersökningar har visat att delar av flyttningsbidragen inte
fungerar tillfredsställande i dag. Det är angeläget att mindre
verksamma stöd effektiviseras eller tas bort.
Starthjälpen har visat sig ha begränsade effekter på den
geografiska rörligheten totalt sett och bör därför upphöra.
Möjligheten för arbetssökande att även fortsättningsvis kunna
få ersättning för kostnader i samband med intervjuer på annan
ort, anser regeringen ska finnas kvar. Vid tidpunkten för
tillträde till ett nytt arbete finns inte längre den
osäkerhetsaspekt som motiverar subvention av resa i samband med
intervju. Det är därför inte heller motiverat att lämna
ersättning för tillträdesresa. Rätten till ersättning för sådan
resa ska upphöra. Arbetsmarknadspolitiken bör i första hand
inriktas på dem som har det svårast på arbetsmarknaden, och
rätten till ersättning för bohagstransport bör därför begränsas
till långtidsarbetslösa. Det är enligt regeringen viktigt att
det finns ett stöd som avlägsnar direkta hinder i form av
kostnader för bohagstransport för den som är arbetslös och tar
ett arbete utanför normalt pendlingsavstånd för att komma ur
sin arbetslöshet. En begränsad rätt till ersättning för
bohagstransport är också viktig för att stärka
arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring och
tydliggöra de krav som finns på arbetslösa som uppbär
arbetslöshetsersättning att söka och ta arbete även utanför
normalt pendlingsavstånd (budgetpropositionen, UO13 punkt 7).
Stödet till dagpendling höjs från 1 200 kr till 2 000 kr per
månad. Kostnaden ska - liksom för närvarande - täcka
resekostnader som överstiger kostnader för pendling inom
normalt pendlingsavstånd. Stödet ska få lämnas under högst tolv
månader till skillnad från tidigare högst sex månader.
Veckopendlingsstödet avseende fri hemresa varannan arbetad
vecka återinförs och förstärks med ett kontant bidrag om 1 200
kr per månad i syfte att täcka en del av kostnaderna för
dubbelt boende. Stödet till veckopendling ska kunna lämnas
under högst tolv månader under en fyraårsperiod
(budgetpropositionen, UO13 punkt 6).
Förslaget om förstärkning av pendlingsbidragen innebär att
utgifterna under anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader ökar med 58 miljoner kronor. Förslagen om
starthjälp, tillträdesresa och bohagstransport innebär att
utgifterna under samma anslag minskar med 108 miljoner kronor.
Förslagen påverkar inte ramen för utgiftsområdet.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i
dessa delar. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om stöd till dagpendling och stöd till
veckopendling, budgetpropositionen, UO13 punkt 6, och om
avskaffande av bidrag till starthjälp och ersättning för
tillträdesresa och om begränsning av rätten till ersättning för
bohagstransporter, budgetpropositionen, UO13 punkt 7.

Anslag på utgiftsområde 13 för 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag till fördelning
på anslag under utgiftsområde 13. I avsnittet behandlas
fyra motioner med budgetyrkanden. Vidare behandlas en
motion med yrkande om en förenklad handläggning av
EU-bidrag med anknytning till anslag 22:6.
Jämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.
Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
---------------------------------------------------
2003 Utfall 4 573 Anslagssparande125 451
239
---------------------------------------------------
2004 Anslag 4 736 1 Utgiftsprognos 4 773
879 902
---------------------------------------------------
2005 Förslag 4 811
484
---------------------------------------------------
2006 Beräknat 4 853 2
025
---------------------------------------------------
2007 Beräknat 4 933 3
551
---------------------------------------------------
1 Inklusive minskning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband
med 2004
års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 4 814 484 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 4 812 984 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för personal,
lokaler och andra förvaltningskostnader vid AMS,
länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna och de
avgiftsfinansierade verksamheterna vid
Arbetslivstjänster (ALT) och Aske kursgård. Anslag 22:1
får även användas för viss medfinansiering som svarar
mot utbetalningar från anslaget 22:6 Europeiska
socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Verksamheten
vid Aske kursgård är avgiftsfinansierad och uppvisade
ett negativt resultat under budgetåret 2003. Enligt
regeringens bedömning förväntas resultatet förbättras
från budgetåret 2004.

Under anslaget redovisas fram t.o.m. 2004 också
IASTE-praktik (The International Association for
Exchange of Students for Technical Experience). IASTE
är ett utbytesprogram som syftar till att ge tekniker
och naturvetare bättre internationell kompetens. IASTE
hanteras av Internationella programkontoret för
utbildningsområdet. Eftersom IASTE-verksamheten inte är
arbetsmarknadspolitisk och då det finns ett behov av
att samla finansieringen av programkontorets
verksamhet, bör utgifterna från 2005 i stället beräknas
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Anslag 22:1 minskas därför med
1 225 000 kr och motsvarande belopp påförs anslaget
25:82 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet under utgiftsområde 16. Budgetåret
2004 ökades anslag 22:1 för att delfinansiera AMS
kostnader inom ramen för projektet Work Life
Development Programme (WLDP), som bl.a. bedrivs i EU:s
nya medlemsstater. Ökningen var tillfällig och anslag
22:1 minskas därför nu med 5 miljoner kronor. Anslag
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader ökas med motsvarande belopp. Anslag 22:1
minskas vidare med 700 000 kr för att finansiera en
tillfällig nivåhöjning hos Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
HomO:s verksamhet finansieras genom det under
utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:7.
Slutligen ökas anslag 22:1 med 12 miljoner kronor.
Detta finansieras genom en minskning av anslag 22:8
Bidrag till administration av grundbeloppet med
motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag på 4 811 484 000 kronor för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
4 811 484 -400 000 -410 000 -500 000
----------------------------------------------------------------
Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 18 i denna del att den
nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten AMS läggs ned och ersätts av
en mindre myndighet. Den nya myndigheten ska främst syssla med
rena myndighetsuppgifter och tillsyn. Syftet med reformen är att
serviceuppgifterna inom arbetsförmedlingen och
arbetsmarknadsåtgärderna ska kunna utföras av flera olika aktörer,
både privata och ideella. Den nya myndigheten ska upphandla
externa tjänster inom såväl förmedling som arbetsmarknadsåtgärder
från enskilda utförare. När sådana inte finns ska myndigheten
tills vidare själv bedriva verksamheten. Bland annat ska privata
arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag
komplettera den statliga arbetsförmedlingen. Olika
specialinriktade förmedlingar skulle ha stora möjligheter att
effektivt förmedla arbeten till arbetssökande med särskild
kompetens. Detta leder sammantaget till en effektivare
administration av arbetsmarknadspolitiken, vilket motiverar ett
lägre förvaltningsanslag. För budgetåret 2005 beräknar Folkpartiet
anslaget till ett 400 miljoner kronor lägre belopp än vad
regeringen föreslår.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkandena 24 och 33, båda i
denna del, att forskningsläget, utvärderingar och den faktiska
verkligheten visar att den nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten
AMV/AMS inte fungerar tillfredsställande. Kristdemokraterna
föreslår därför att en ny mindre myndighet inrättas. Myndigheten
ska bl.a. vara expertorgan till regeringen med uppgift att förse
beslutsfattarna med erforderligt underlag, prognoser och analyser
av arbetsmarknadsläget. Ambitionen för den nya myndigheten ska
vara att genom information och tillhandahållande av exempelvis
platsbank på Internet medverka till att så många som möjligt så
snabbt som möjligt kan lösa sin arbetslöshetsproblematik själva.
Innan den nya arbetsmarknadspolitiken är sjösatt fullt ut ska
Arbetsmarknadsverket som central myndighet få en tydligare roll av
stabskaraktär med möjlighet till ytterligare rationalisering. Det
kan ifrågasättas om det är rimligt att AMS äger en kursgård som
fungerar som vilken kursgård som helst. AMS borde kunna erhålla
bättre priser om kurser och konferenser upphandlas i konkurrens.
Aske kursgård bör därför säljas (yrkande 25). För budgetåret 2005
beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 410 miljoner kronor
lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet föreslår i motion A366 i denna del att
Arbetsmarknadsverket avvecklas i sin nuvarande form och att lokala
lösningar i stället får en betydande roll på arbetsmarknaden. På
så vis bryts centraliseringen av den svenska arbetsmarknaden. Ett
viktigt steg för att göra detta är bl.a. att länsarbetsnämnder,
arbetsförmedlingar och ytterst den arbetssökande ges mer makt och
möjlighet att påverka. Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver
bli mer individinriktad och även få konkurrens av andra aktörer.
För budgetåret 2005 beräknar Centerpartiet anslaget till ett
500 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns skäl att för närvarande
överväga en försäljning av Aske kursgård. Med hänvisning härtill
och till utskottets ställningstagande i avsnittet rörande
oppositionens förslag om arbetsmarknadspolitikens mål,
Arbetsmarknadsverkets roll, lokalt och regionalt inflytande över
arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen avstyrker utskottet
motionerna A356 yrkandena 24 i denna del, 25 och 33 i denna del
(kd), A366 i denna del (c) och A375 yrkande 18 i denna del (fp)
och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under
anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 40 640 Anslagssparande-983 944
501
----------------------------------------------------
2004 Anslag 46 619 1 Utgiftsprognos 45 714
000 000
----------------------------------------------------
2005 Förslag 45 763
000
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 42 719
473
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 39 542
000
----------------------------------------------------
1 Inklusive ökning om 7 366 000 000 kr på tilläggsbudget i
samband med 2004 års
ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på
tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för 2005.

Ändamålen för anslaget är i huvudsak bidrag till
arbetslöshetsersättning vid öppen arbetslöshet och
aktivitetsstöd för personer som deltar i
arbetsmarknadspolitiska program. Aktivitetsstöd får även
användas för viss nationell medfinansiering som svarar mot
utbetalningar från anslag 22:6 Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000-2006. Likaså får stödet användas
för medfinansiering av regionala tillväxtprogram för
insatser som ryms inom ramen för de
arbetsmarknadspolitiska reglerna och med utgångspunkt i de
mål och prioriteringar som finns uppsatta för
arbetsmarknadspolitiken. Av medlen under anslaget får
högst 400 miljoner kronor användas för utgifter enligt
ändamålet för anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader. Syftet med detta är att AMV ska ha
en viss flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen
mellan programplatser med aktivitetsstöd och upphandling
av arbetsmarknadsutbildning m.m. Utgifterna under anslaget
påverkas främst av den öppna arbetslösheten, omfattningen
av programmen och ersättningsnivåerna. Aktivitetsstödet
motsvarar den arbetslöshetsersättning som deltagarna
skulle ha fått om de varit öppet arbetslösa. De som inte
är berättigade till arbetslöshetsersättning får 223 kr per
dag i aktivitetsstöd.

Det föreslagna budgeterade beloppet minskas i
förhållande till det som anvisades förra budgetåret.
Regeringen beräknar att de öppet arbetslösa under
budgetåret 2005 kommer att uppgå till i genomsnitt 226 000
personer per månad och att antalet timanställda blir kvar
på en oförändrad nivå. Omfattningen av de
arbetsmarknadspolitiska programmen ökas under budgetåret
2005. Syftet med det är att rusta de arbetslösa så att de
kan ta de nya jobb som skapas i konjunkturuppgången.
Därmed kan inflationsdrivande flaskhalsar motverkas och
utslagning från arbetsmarknaden på grund av långvarig
arbetslöshet förhindras. Inom anslaget omfördelas
2 miljarder kronor av medlen för arbetslöshetsersättning
till aktivitetsstöd.
Det regionala försöket med friår utökas till att omfatta
hela landet. Friår innebär att en arbetstagare är ledig
från sitt arbete under tre till tolv månader, samtidigt
som en arbetslös anställs som vikarie under ledigheten.
Ersättning till de friårslediga lämnas med 85 % av den
ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa.
Utgifterna för ersättning till de friårslediga beräknas
till ca 1 550 miljoner kronor och inkluderas fr.o.m. 2005
i beräkningen av det totala antalet platser med
aktivitetsstöd. Regeringen beräknar att antalet deltagare
i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program
kommer att uppgå till i genomsnitt 111 000 personer per
månad under 2005, varav 83 000 med aktivitetsstöd i vilket
ingår 12 000 helårsplatser i genomsnitt per månad för
friårslediga.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag
om 45 763 miljoner kronor för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del). Av
beloppet beräknas 30 693 miljoner kronor för bidrag till
arbetslöshetsersättning, 10 711 miljoner kronor för
aktivitetsstöd och 4 282 miljoner kronor för statliga
ålderspensionsavgifter. Till detta kommer
utjämningsbidraget om 77 miljoner kronor.

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
45 763 000 -10 850 -18 300 -10 230 -16 750
000 000 000 000
----------------------------------------------------------------
Moderaterna anför i motion A340 yrkande 3 i denna del att
de
ekonomiska incitamenten måste ändras så att
arbetslöshetsförsäkringen
blir en tillfällig omställningsförsäkring. Ersättning ska utgå med
75
% av inkomsten under de första 100 dagarna i
arbetslöshetsperioden.
Därefter sänks ersättningen till 65 % de resterande 200
dagarna.
Sammanlagt ska ersättning - som i dagens system - kunna lämnas i
300
dagar. Möjligheten till förlängning i försäkringen
begränsas.
Ersättningsbeloppet ska beräknas på den genomsnittliga inkomsten
de
senaste 24 månaderna. Det är olämpligt att expandera
åtgärdsvolymen
när bedömare räknar med att de lediga resurserna på
arbetsmarknaden
minskar. Regeringens förslag om ytterligare 20 000 platser
i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2005 avvisas därför. Det är
inte
motiverat att infria friåret i hela landet när behovet av att
öka
arbetsutbudet är så stort. Moderaterna motsätter sig att
de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan ökas utan att detta
belastar
utgiftssidan fullt ut och accepterar inte att regeringen för
att
kunna hålla utgiftstaket finansierar åtgärder med minskade intäkter
i
stället för ökade utgifter. För budgetåret 2005 beräknar
Moderaterna
anslaget till ett 10 850 miljoner kronor lägre belopp än
vad
regeringen föreslår.

Folkpartiet menar i motion A375 yrkandena 9 och 18, båda i denna
del,
att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras. Försäkringen ska
vara
allmän och inkludera alla som arbetat tillräckligt länge för
att
kvalificera sig till försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska
vara
en omställningsförsäkring med en tidsbegränsad
ersättning.
Ersättningsnivån är 80 % av den förlorade inkomsten under de
första
300 dagarna och därefter 70 % av den förlorade inkomsten. Efter
600
dagars arbetslöshet övergår den arbetssökande i jobb-
och
utvecklingsgaranti eller erhåller grundbeloppet i
dagens
arbetslöshetsförsäkring. Egenavgiften i försäkringen höjs, vilket
den
enskilde kompenseras för genom sänkt skatt. IFAU:s utvärdering
av
friåret visar att bara en tredjedel av dem som fick
friårsplatserna
var arbetslösa och att hälften av dessa bara hade varit
arbetslösa
några veckor. Två tredjedelar av dem som tog ut friår
utnyttjade
tiden till att vara lediga eller till att ta ut
extra
föräldraledighet. Bara en dryg femtedel utbildade sig. Förslaget
om
ett utbyggt friår bör avslås och det pågående försök avrundas
så
snart som möjligt.

Folkpartiet föreslår ett nytt orubricerat anslag om 1 400
miljoner
kronor för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 900
miljoner
kronor ska bekosta 30 000 s.k. instegsjobb, 500 miljoner kronor
gå
till en särskild jobb- och utvecklingsgaranti för personer
som
behöver extra hjälp att få fäste på arbetsmarknaden och 100
miljoner
kronor användas till lån på förmånliga villkor för investeringar
i
utsatta områden med låg sysselsättning. För budgetåret 2005
beräknar
Folkpartiet anslaget till ett 18 300 miljoner kronor lägre belopp
än
vad regeringen föreslår.

Kristdemokraterna förordar i motion A356 yrkande 33 i denna del
att
ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen ska grunda sig på
de
inkomster den arbetssökande faktiskt haft och betalat avgifter på
och
inte den inkomst som den sökande har när han eller hon
blir
arbetslös. Den nya beräkningsgrunden för ersättning ska träda i
kraft
efter sex månaders arbetslöshet. Söktiderna ska förkortas på sikt.
I
Ds 1999:58 Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler
i
arbetslöshetsförsäkringen betonas värdet av en
strukturerad
sökprocess. Kristdemokraterna stöder de förslag som lades fram
av
utredningen. Ett genomförande av dem skulle minska kostnaderna
för
arbetslöshetsförsäkringen. Egenavgiften ska höjas till 33 %
av
kostnaderna, och försäkringen ska vara obligatorisk för
alla.
Kristdemokraterna säger nej till den utökade formen av friår i
hela
landet. Genom satsningen på en bättre småföretagarpolitik,
sänkt
skatt för hushållstjänster och en reformering av
hela
arbetsmarknadspolitiken kan resurser från aktivitetsstödet
och
arbetsmarknadsutbildningen frigöras. För budgetåret 2005
beräknar
Kristdemokraterna anslaget till ett 10 230 miljoner kronor
lägre
belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet föreslår i motion A366 i denna del att den
egna
inbetalningen till arbetslöshetskassan ska ökas till en tredjedel
av
hela kostnaden. De som är utan arbete får betala halv
avgift.
Ekonomiska drivkrafter är nödvändiga för att skapa motivation hos
den
arbetssökande. Ersättningsnivån i arbetslöshetskassan bör vara 80
%
av inkomsten kombinerat med en historisk beräkning av
densamma.
Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver bli mer individinriktad
och
även få konkurrens av andra aktörer. Friåret är ett missbruk
av
arbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen. Friåret
ska
därför tas bort. För budgetåret 2005 beräknar Centerpartiet
anslaget
till ett 16 750 miljoner kronor lägre belopp än vad
regeringen
föreslår.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan om den
allmänna
inriktningen av politiken inom utgiftsområde 13 och det som anförs
om
friåret i avsnittet om arbetsmarknadspolitiska program
avstyrker
utskottet motionerna A340 yrkande 3 i denna del (m), A356 yrkande
33
i denna del (kd), A366 i denna del (c) och A375 yrkandena 9 och
18,
båda i denna del (fp). Utskottet ansluter sig till de bedömningar
som
regeringen redovisar till grund för anslagsnivån.
Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning
under
anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 4 335 Anslagssparande 196 398
902
----------------------------------------------------
2004 Anslag 3 986 1 Utgiftsprognos 3 865
573 000
----------------------------------------------------
2005 Förslag 4 540
191
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 4 601
068
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 3 669
102
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet.
2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för
2005.

Medlen inom anslaget disponeras för köp av
arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och
kringkostnader vid arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget
får användas för viss nationell medfinansiering som svarar
mot utbetalningar från anslag 22:6 Europeiska socialfonder
m.m. för perioden 2000-2006. Anslaget får även användas för
medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen och de
lokala utvecklingsavtalen inom storstadspolitiken, t.ex. för
att vidareutveckla de samverkansöverenskommelser som
träffats. Av anslaget får - som nämnts under anslag 22:2 -
högst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslag
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Syftet med detta är att AMV ska kunna ha en viss
flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen mellan
programplatser med aktivitetsstöd och upphandling av
arbetsmarknadsutbildning m.m.

Utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader uppgick 2003 till 4 335 miljoner kronor. Detta var
501 miljoner kronor mindre än 2002, vilket främst förklaras
av att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
minskat i förhållande till 2002. Under första halvåret 2004
utbetalades 1 623 miljoner kronor, vilket är 471 miljoner
kronor mindre än under motsvarande period 2003.
Vid medelsberäkningen har regeringen tagit hänsyn till
antagandena om den ekonomiska utvecklingen samt förslaget
att effektivisera flyttningsbidraget. Genom regeringens
förslag om effektiviseringar av flyttbidragen, se ovan,
beräknas utgifterna under anslaget minska med 50 miljoner
kronor från 2005. Därutöver minskas anslaget med ytterligare
120 miljoner kronor. Av dessa belopp beräknas 160 miljoner
kronor täcka det ökade resursbehovet under anslag 22:4
Särskilda insatser för arbetshandikappade samt 10 miljoner
kronor under anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB. Samtidigt
återförs genom tidigare beslut 108 miljoner kronor till
anslaget för tillfälliga finansieringar av ökade resursbehov
under andra anslag.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för anslag 22:3 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst
3 000 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13
punkt 2). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag om 4 540 191 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
4 540 191 -1 100 000 -800 000 -2 200 000
----------------------------------------------------------------
Folkpartiet menar i motion A375 yrkandena 3 och 18 i denna del
att
staten inte ska expandera arbetsmarknadsåtgärderna när det som
i dag
finns alltfler tecken som tyder på att konjunkturen vänder uppåt
nästa
år. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör
därför
minska nästa år, främst genom att platser i dyrare och längre
åtgärder
som t.ex. arbetsmarknadsutbildningar reduceras. För budgetåret
2005
beräknar Folkpartiet anslaget till ett 1 100 miljoner kronor
lägre
belopp än vad regeringen föreslår.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 33 i denna del
att den
reformerade arbetsmarknadspolitiken som partiet föreslår leder
till
effektivare upphandling av arbetsmarknadsutbildning. För budgetåret
2005
beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 800 miljoner kronor
lägre
belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet konstaterar i sin motion A366 i denna del att
dagens
arbetsmarknadsprogram inte leder till arbete i någon stor
utsträckning.
Med de åtgärdsförslag som Centerpartiet lägger fram
förväntas
arbetslösheten minska. Resurserna för de
ineffektiva
arbetsmarknadsprogrammen kan då minska. För budgetåret 2005
beräknar
Centerpartiet anslaget till ett 2 200 miljoner kronor lägre
belopp än
vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan behandlat och tillstyrkt regeringens
förslag om
pendlingsstöd m.m., vilket får besparingseffekter på detta
anslag.
Utskottet finner regeringens förslag till omfattning
av
arbetsmarknadsåtgärder rimligt och avstyrker med hänvisning till
detta
och till utskottets redovisade synpunkter i det inledande
avsnittet om
allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 motionerna
A356
yrkande 33 i denna del (kd), A366 i denna del (c) och A375
yrkandena 3
och 18 i denna del (fp) och tillstyrker regeringens förslag
till
medelsanvisning under anslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
bemyndigande för
år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 2).
Anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 6 881 Anslagssparande 23 766
091
----------------------------------------------------
2004 Anslag 6 579 1 Utgiftsprognos 6 203
607 000
----------------------------------------------------
2005 Förslag 6 790
384
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 6 686
304
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 6 742
646
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet.
2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för
2005.

Ändamålet för anslaget är i huvudsak statsbidrag till
anställningar med lönebidrag, särskilt introduktions- och
uppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för personer med
arbetshandikapp och stöd till hjälpmedel och personligt biträde
på arbetsplatsen. Anslaget får även användas för viss nationell
medfinansiering som svarar mot utbetalningar från anslag 22:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Utgifterna
under anslaget påverkas främst av omfattningen av lönebidrag
samt av den genomsnittliga bidragsnivån. Syftet med stödet är
att arbetssökande personer med arbetshandikapp ska ges samma
möjligheter att delta i arbetslivet som personer utan
arbetshandikapp. Stöd för skyddad anställning hos offentliga
arbetsgivare (OSA) lämnas fr.o.m. den 1 augusti 2003 i form av
en kreditering av arbetsgivares skattekonto. Under 2003 har i
genomsnitt 61 700 personer per månad haft en anställning med
lönebidrag eller OSA, jämfört med 60 800 under 2002. AMS är
sektoransvarig myndighet för handikappolitiken inom sitt
ansvarsområde. På regeringens uppdrag har myndigheten redovisat
ett antal etappmål som ska medverka till att uppfylla de
handikappolitiska mål som regeringen beslutat ska vara
uppfyllda 2010. Ett av målen är att funktionshindrade personers
arbetsförmåga ska tas till vara så att deras
sysselsättningsgrad överensstämmer med befolkningens som
helhet. Under perioden januari till april 2004 hade i
genomsnitt 3 200 arbetssökande med arbetshandikapp per månad
fått arbete. Detta motsvarar 2, 7 % av det genomsnittliga
antalet aktuella sökande med arbetshandikapp per månad. Detta
är en minskning jämfört med i fjol och har sin huvudsakliga
förklaring i den minskade efterfrågan på arbetskraft.
Möjligheterna för AMS att nå ambitionerna beror, förutom på
egna arbetsinsatser, på den samhällsekonomiska utvecklingen och
prioriteringar i statsbudgeten.

Regeringen föreslår att anslaget tillfälligt ökas med 160
miljoner kronor under 2005 för att undvika att arbetslösheten
för arbetshandikappade ökar när kravet på levererade timmar av
Samhall föreslås bli sänkt, se anslag 22:9. Samtidigt minskas
anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för anslag 22:4 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst
5 400 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13
punkt 3). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag om 6 790 384 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
6 790 384 +100 000 +400 000 +500 000
----------------------------------------------------------------
Moderaterna föreslår i motion A340 yrkande 3 i denna del särskilda
insatser
för arbetshandikappade för att kunna genomföra
fler
sysselsättningsåtgärder. För budgetåret 2005 beräknar Moderaterna
anslaget
till ett 100 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen
föreslår.

Folkpartiet anför i motion A375 yrkandena 13 och 18 i denna
del att
undersökningar har visat att lönebidragsanställningar och
anställningar vid
Samhall är mer utvecklande och billigare än alternativen
ersättning från
arbetslöshetskassa eller förtidspension. Det är nödvändigt att
tillförsäkra
arbetshandikappade möjligheten till ett fortsatt aktivt
arbetsliv, och
insatserna för arbetshandikappade ska därför stärkas. Lönebidrag
är ett
effektivt sätt att slussa in arbetshandikappade på
arbetsmarknaden. För
budgetåret 2005 beräknar Folkpartiet anslaget till ett 400
miljoner kronor
högre belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet betonar i motion A366 i denna del att alla människor,
även de
som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden, har något att bidra
med. 5 300
nya lönebidragsplatser ska inrättas och den bidragsgrundande
lönekostnaden
i lönebidraget höjas till den av AMS rekommenderade nivån på 17
700 kr.
Lönebidraget ska kunna lämnas till 67 års ålder och inte som i
dag där
gränsen går vid 65 års ålder. För budgetåret 2005 beräknar
Centerpartiet
anslaget till ett 500 miljoner kronor högre belopp än vad
regeringen
föreslår.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i
avsnittet om
arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade och
lönebidrag
avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 3 i denna del (m), A366
i denna
del (c) och A375 yrkandena 13 och 18 i denna del (fp), och då
utskottet
anser att anslagsnivån är väl avvägd tillstyrks regeringens
förslag till
medelsanvisning.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
bemyndigande för år
2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 3).

Anslag 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 93 356 Anslagssparande 3 138
----------------------------------------------------
2004 Anslag 97 996 1 Utgiftsprognos 99 329
----------------------------------------------------
2005 Förslag 99 033
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 100 007 2
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 101 709 3
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet.
2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.

Svenska Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska
ESF-rådet) är den statliga myndighet som förvaltar och informerar
om Europeiska socialfondens program i Sverige. För information om
Europeiska socialfonden, se anslag 22:6. Programmen är Växtkraft
Mål 3, Equal och Artikel 6. Genom Europeiska socialfonden stöds
projekt som bidrar till ökad sysselsättning och jämställdhet
mellan kvinnor och män.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader vid Svenska
ESF-rådet och kostnader för nationell medfinansiering av s.k.
tekniskt stöd inom Växtkraft Mål 3 och Equal under programperioden
2000-2006.
Växtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning
i arbetslivet och att öka sysselsättningen. Programmet kan bl.a.
delfinansiera kompetensanalyser på arbetsplatser och genomförande
av kompetensutvecklingsinsatser och projekt för arbetslösa och
långtidssjuka som vill tillbaka in i arbetslivet. Equalprojekten
drivs i s.k. utvecklingspartnerskap och i samarbete med grupper i
andra europeiska länder som delar programmets vision. Equal syftar
till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och
all slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om
99 033 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt
9 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Anslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 1 897 Anslagssparande 1 105
602 966
----------------------------------------------------
2004 Anslag 1 538 1 Utgiftsprognos 1 800
000 000
----------------------------------------------------
2005 Förslag 1 538
000
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 1 895
440
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 1 895
440
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropo-
sitionen för 2005.

Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste redskap för att
främja sysselsättning och stimulera tillväxt. Europeiska
socialfondens program genomförs i Sverige av Svenska
ESF-rådet, se anslag 22:5.

Under anslag 22:6 redovisas utbetalningarna av stöd från
Europeiska socialfonden för programperioden 2000-2006.
Utbetalningarna avser delfinansiering av insatser inom
strukturfondsmålen 1, 2 och 3 och Equal. Från anslaget
bekostas även den statliga medfinansieringen av
insatsområdena Kompetensutveckling för sysselsatta och
Lokal utveckling i mål 3 samt motsvarande åtgärder i mål
1. AMS är utbetalande myndighet för mål 3 och Equal. Fem
länsstyrelser ansvarar för utbetalningarna inom målen 1
och 2, som delfinansieras av flera strukturfonder.

Verksamheten inom strukturfondsprogrammen är av
långsiktig karaktär och omfattar bl.a. fleråriga projekt.
Åtaganden under anslaget kan medföra utgifter för kommande
budgetår.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2005 för anslag 22:6 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför
utgifter om högst 4 400 000 000 kr under 2006-2008
(budgetpropositionen, UO13 punkt 4).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett i
förhållande till budgetåret 2004 oförändrat ramanslag om
totalt 1 538 000 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
1 538 000 -60 000
----------------------------------------------------------------

Centerpartiet yrkar i motion A366 (i denna del) att anslaget
minskas
med 60 miljoner kronor för budgetåret 2005.

I motion A260 av Inger Lundberg m.fl. (s) föreslås en
förenklad
handläggning av EU-bidrag så att sådana bidrag ska kunna beslutas
av
enskilda organisationer till vilka regeringen eller
myndighet
överlåtit beslutsansvaret.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tar först upp motionsyrkandet om handläggningen av
EU-
bidragen.

Bestämmelser om EU:s mål 3-program finns bl.a. i
förordningen
(1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. EFS-rådet
är
förvaltningsmyndighet för bl.a. mål 3 under det att AMS är
utbetalande
myndighet. Förvaltningsmyndigheten svarar gentemot
Europeiska
gemenskapernas kommission för att förvaltningen och genomförandet
sker
effektivt och korrekt. Myndigheten ska ha kontakt med kommissionen
och
med institutioner i andra länder.
Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om ärendehandläggning
och
återkrav. Ett beslut om stöd får under vissa förutsättningar
hävas
helt eller delvis. Om ett stödbeslut upphävs efter att utbetalning
av
stödet har skett, får myndigheten kräva att stödet återbetalas.
Ett
beslut om stöd innefattar myndighetsutövning. Förvaltningsuppgift
som
innefattar myndighetsutövning får inte överlämnas till förening
utan
stöd av lag.
Utskottet har i och för sig förståelse för intresset av en så
smidig
handläggning som möjligt. Utskottet anser dock inte att denna typ
av
beslutsfattande är något som lämpligen bör läggas över på en
ideell
förening och ser ingen anledning att föreslå något tillkännagivande
i
frågan. Utskottet avstyrker därför motion A260 (s).

Centerpartiet har inte närmare motiverat sitt
anslagsyrkande.
Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning väl
avvägt
och avstyrker därför A366 i denna del (c). Utskottet
biträder
regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
bemyndigande
för år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 4).
Anslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 23 432 Anslagssparande 2 514
----------------------------------------------------
2004 Anslag 21 437 1 Utgiftsprognos 20 264
----------------------------------------------------
2005 Förslag 21 660
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 21 858 2
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 22 226 3
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet.
2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för
2005.

2 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget avser kostnader för projekt, personal,
lokaler och andra förvaltningskostnader vid Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Myndighetens
uppgift är att främja, stödja och genomföra
utvärderingsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade
åtgärder och arbetsmarknadens funktionssätt och att bedriva
utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom
utbildningsväsendet.

Myndighetens verksamhet har nyligen utvärderats av
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Forskningsrådet ger IFAU högsta betyg för det arbete som
utförts och anför bl.a. att institutet i dag framstår som en
av de ledande forskningsmiljöerna inom tillämpad
arbetsmarknadsekonomi i Europa.
Regeringen bedömer att IFAU:s arbete ligger väl i linje med
de behov av utvärdering för att öka kunskapen om
arbetsmarknadspolitikens effekter som riksdagen har påtalat.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för anslag 22:7 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst
7 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13 punkt
5). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag
om 21 660 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen,
UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
21 660 +3 340
----------------------------------------------------------------
Moderaterna vill i motion A340 yrkande 3 i denna del att IFAU ska ges
ett
utökat uppdrag och årligen utvärdera de resultat som sker genom
de
vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utvärderingarna ska
vara
offentliga och årligen återkommande eftersom det behövs ett
bättre
beslutsunderlag för regering och riksdag. För budgetåret 2005
beräknar
Moderaterna anslaget till ett 3 340 000 kr högre belopp än vad
regeringen
föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i tidigare budgetbetänkanden (2001/02:AU1, 2002/03:AU1
och
2003/04:AU1) behandlat likartade yrkanden från Moderaterna. Utskottet
har
då framhållit vikten av att fortlöpande och noggrant
undersöka
effektiviteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna. En
fortlöpande
utvärdering sker inom ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag.
Utvärdering
sker också inom ramen för AMS och en rad högskolors
verksamhet.
Resultaten från IFAU:s utvärderingsverksamhet finns tillgängliga
för
allmänheten bl.a. på institutets hemsida. Utskottet finner därför
inte
skäl till annat ställningstagande än det som redovisas i
fjolårets
budgetbetänkande, och anser att behovet av en fortlöpande
utvärdering av
resultaten av de arbetsmarknadspolitiska insatserna är väl
tillgodosett
inom ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag.

Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning
under
anslaget väl avvägt och tillstyrker detsamma. Därmed avstyrks motion
A340
yrkande 3 (m) i denna del. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i
fråga om bemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt
5).
Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 66 389 Anslagssparande -5 442
----------------------------------------------------
2004 Anslag 65 459 1 Utgiftsprognos 59 905
----------------------------------------------------
2005 Förslag 48 141
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 46 123 2
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 47 041 3
----------------------------------------------------
1 Inklusive ökning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband med
2004 års ekonomiska
vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i
samband med
budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader i den
kompletterande arbetslöshetskassan ALFA. Utgifterna avser
administration av grundbeloppet för de personer som inte är
anslutna till arbetslöshetskassan. Resursbehovet bör enligt
regeringens bedömning minska kommande budgetår, bl.a. på grund
av minskade utgifter för teknikinvesteringar. Anslaget föreslås
därför minska med 12 miljoner kronor budgetåret 2005. Anslag
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader ökas med
motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om
48 141 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO13
punkt 9 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning i fråga om
anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 4 137 Anslagssparande 0
419
----------------------------------------------------
2004 Anslag 4 235 1 Utgiftsprognos 4 235
419 419
----------------------------------------------------
2005 Förslag 4 245
419
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 4 235
419
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 4 235
419
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropo-
sitionen för 2005.

Samhall AB har i uppdrag att producera efterfrågade varor
och tjänster och på det sättet skapa meningsfulla och
utvecklande arbeten med god arbetsmiljö åt personer med
arbetshandikapp. Verksamheten ska anpassas till
arbetstagarnas förutsättningar och bedrivas enligt
affärsmässiga principer, detta utan att övrigt näringsliv
utsätts för osund konkurrens. Genom anslaget finansieras
s.k. merkostnadsbidrag till Samhall AB. Ersättningen ska
bl.a. täcka kostnader för anpassad arbetstakt, geografisk
spridning, diversifierad verksamhet och stödinsatser för
arbetsanpassning. I utbyte mot merkostnadsersättningen
ska bolaget leverera ett visst antal arbetade timmar.
Bidragets storlek grundas främst på antalet anställda med
arbetshandikapp och antalet timmar som dessa arbetat.
Samhall AB har inte uppnått det i de årliga avtalen
uppsatta sysselsättningsmålet. Detta innebär att bolaget
levererat färre timmar än vad det fått
merkostnadsersättning för. Förutom att kostnaden per
individ ökar till följd av detta uppkommer också
kostnader i andra bidrags- och transfereringssystem.
Bolaget har inte heller kunnat skapa arbete till alla
anställda. Regeringen sänkte sysselsättningskravet 2004
och kommer att sänka det ytterligare från 26,4 till 25,4
miljoner arbetstimmar 2005 med bibehållen
merkostnadsersättning. Detta motsvarar ett
resurstillskott på 160 miljoner kronor. Därutöver
tillförs anslaget ytterligare 10 miljoner kronor. Detta
finansieras genom att anslag 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med
motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag
om 4 245 419 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionen

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 27 att
Samhalls sociala uppdrag måste komma mer i fokus utan att
statens kostnader för den skull skenar i väg. Mycket
talar för att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken bör
tonas ned i förhållande till andra instrument. En ökad
tonvikt kan behöva läggas på lönebidraget som instrument
för att hjälpa de arbetshandikappade.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i
avsnittet arbetsmarknadspolitiska program och angående
arbetshandikappade och lönebidrag avstyrker utskottet
motion A356 yrkande 27 (kd). Utskottet finner anslaget
väl avvägt och noterar de justeringar i
sysselsättningskravet som regeringen kommer att göra.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.

Anslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen utbildning
Nordkalotten

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 7 750 Anslagssparande 0
----------------------------------------------------
2004 Anslag 7 750 1 Utgiftsprognos 7 750
----------------------------------------------------
2005 Förslag 7 750
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 7 750
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 7 750
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för 2005.

Stiftelsen utbildning Nordkalotten är en svensk
statlig stiftelse som enligt en överenskommelse
med Finland och Norge anordnar utbildningar.
Syftet med detta är att främja åtgärder som bidrar
till att utveckla arbetsmarknaden och stärka det
regionala samarbetet för i första hand de
nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige.
Anslagets ändamål avser ersättning till stiftelsen
för de åtaganden svenska staten har för
verksamheten samt kompensation för de
kostnadsökningar som uppstår för Finland och Norge
till följd av att utbildningstjänsterna är
mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett i
förhållande till förra året oförändrat obetecknat
anslag om 7 750 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till
regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
7 750 -7 750
----------------------------------------------------------------
Moderaterna yrkar i motion A340 yrkande 3 i denna del att
den statliga finansieringen avvecklas och att anslaget
utgår. För budgetåret 2005 beräknar Moderaterna anslaget
till ett 7 750 000 kr lägre belopp än vad regeringen
föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att stiftelsens statliga finansiering
bör avvecklas utan biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget. Därmed avstyrks motion
A340 yrkande 3 i denna del (m).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.

Anslag 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 1 566 Anslagssparande 80 460
540
----------------------------------------------------
2004 Anslag 1 416 1 Utgiftsprognos 1 400
000 000
----------------------------------------------------
2005 Förslag 1 396
653
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 1 244
951
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 1 181
766
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för 2005.

Anslaget avser ersättning till arbetstagare för
lönefordringar vid konkurs enligt lönegarantilagen
(1992:497). Anslaget ska även täcka administrativa
kostnader för Kammarkollegiets förvaltning av
anslaget. Från anslaget ersätts också
länsstyrelserna för arbetet med att betala ut
ersättning för lönefordringar. Anslaget är
nettobudgeterat, vilket innebär att belopp som
återvinns från konkurser förs till anslaget och får
användas för utbetalning av ersättning. Genom
förändringarna av förmånsrättsordningen har statens
regressrätt för lönegarantin stärkts. Detta har
medfört ett ökat återflöde till staten. De
viktigaste utgiftsstyrande faktorerna för anslaget
är utvecklingen av antalet konkurser där det finns
anställda, de lönenivåer som de anställda har och
det genomsnittliga antal dagar som ersättningen
uppbärs per person. Konjunkturinstitutets
prognosmodell för bestämningen av antalet anställda
drabbade av konkurser samt bruttoutbetalningar
ligger till grund för de prognoser som regeringen
har tagit fram för anslaget från 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag om 1 396 653 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.

Anslag 22:12 Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
2003 Utfall 4 947 Anslagssparande 2 827
----------------------------------------------------
2004 Anslag 50 943 1 Utgiftsprognos 47 832
----------------------------------------------------
2005 Förslag 51 701
----------------------------------------------------
2006 Beräknat 52 334 2
----------------------------------------------------
2007 Beräknat 53 258 3
----------------------------------------------------
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på
tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget avser kostnader för
personal, lokaler och andra
förvaltningskostnader vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Myndigheten
inrättades den 1 januari 2004 och är
lokaliserad till Katrineholm. Myndighetens
uppgift är att utöva tillsynen över
arbetslöshetsförsäkringen. IAF har med
undantag för utbetalningen av statsbidrag
övertagit samtliga av AMS tidigare
tillsynsuppgifter i förhållande till
arbetslöshetskassorna. Därutöver ska IAF
bl.a. granska rutiner för hantering och
handläggning av ärenden gällande
arbetslöshetsersättning och återkallande av
anvisningar från arbetsmarknadspolitiska
program hos myndigheterna inom AMV.
Regeringen bedömer att starten av
verksamheten har fungerat väl. Regeringens
förslag om anslagsökning under budgetåret
2005 motsvarar förändringar till följd av
pris- och löneökningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
ett ramanslag om 51 701 000 kr för budgetåret
2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i
denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till
regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
51 701 -5 000
----------------------------------------------------------------
Kristdemokraterna menar i motion A356 yrkandena 30
och 33 i denna del att kostnaden för IAF:s
verksamhet borde kunna vara något lägre eftersom IAF
är belägen i Katrineholm och har lägre
lokalkostnader och mindre omfattning än vad AMS
motsvarande verksamhet hade. För budgetåret 2005
beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett belopp
som är 5 miljoner kronor lägre än vad regeringen
föreslår, yrkandena 30 och 33 i denna del.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till medelsanvisning förefaller
väl avvägt. Utskottet biträder därför regeringens
förslag till medelsanvisning under anslaget och
avstyrker motion A356 yrkandena 30 och 33 i denna
del (kd).

Sammanställning av utskottets ställningstagande
i fråga om anslagen m.m. på utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Av nedanstående tabell framgår utskottets och oppositionspartiernas förslag til
fördelning på anslag på utgiftsområde 13.
Belopp i tusental kronor
--------------------------------------------------------------------
-------------
Anslag Anslags-Utskottets
förslag
typ
(m) (fp) (kd) (c)
--------------------------------------------------------------------
-------------
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:1 (ram) 4 811 484 -400 000 -410
000 -500 000
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:2 Bidrag till (ram) 45 763 -10 850 -18 300 000 -10
230 -16 750
arbetslöshetsersättning 000 000
000 000
och aktivitetsstöd
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:3 Köp av (ram) 4 540 191 -1 100 000 -800
000 -2 200
arbetsmarknadsutbildning 000
och övriga kostnader
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:4 Särskilda (ram) 6 790 384 +100 000 +400 000
+500 000
insatser för
arbetshandikappade
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:5 Rådet för (ram) 99 033
Europeiska
socialfonden i
Sverige
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:6 Europeiska (ram) 1 538 000 -60 000
socialfonden m.m.
för perioden 2000-
2006
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:7 Institutet för (ram) 21 660 +3 340
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:8 Bidrag till (ram) 48 141
administration av
grundbeloppet
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:9 Bidrag till (ram) 4 245 419
Samhall AB
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:10 Bidrag till (obet.) 7 750 -7 750
Stiftelsen
utbildning
Nordkalotten
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:11 Bidrag till (ram) 1 396 653
lönegarantiersättning
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:12 Inspektionen (ram) 51 701 -5
000
för
arbetslöshetsförsäkringen
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:13 Instegsjobb (ram) +900 000
(nytt anslag)
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:14 Ny (ram) +500 000
jobbgaranti (nytt
anslag)
--------------------------------------------------------------------
-------------
22:15 Investeringar (ram) +100 000
i utsatta områden
(nytt anslag)
--------------------------------------------------------------------
-------------
--------------------------------------------------------------------
-------------
Summa 69 313 -10 754 -17 900 000 -11
445 -19 010
416 410 000 000
--------------------------------------------------------------------
-------------

Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14
Arbetsliv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom den allmänna
inriktningen
av arbetslivspolitiken som regeringen redovisar i
budgetpropositionen.
Utskottet avstyrker de förslag som förs fram i motionen.
Jämför reservationerna 27 (m, fp, kd, c) och 28 (v).

Propositionen

Utgiftsområde 14 Arbetsliv består av politikområdena
Arbetslivspolitik och
Jämställdhetspolitik.

I budgetpropositionen för 2005 under utgiftsområde 14
återfinns fyra förslag till
riksdagsbeslut. De tre första är förslag om
beställningsbemyndiganden, det sista är
förslag om anvisning av utgiftsområdets alla anslag.

Målet för politikområdet Arbetslivspolitik är goda
arbetsvillkor och möjlighet till
utveckling i arbetet för både kvinnor och män.
Resultat inom politikområdet arbetslivspolitik mäts av
regeringen med fyra
indikatorer

· antal sjukskrivna mer än sex månader
·
· andel sjukfrånvaro beroende på arbetsrelaterade
besvär

· sysselsatta i personalutbildning per åldersgrupp

· sysselsatta i personalutbildning per utbildningsnivå.

Regeringen noterar att man kan se ett visst trendbrott när
det gäller ökningen av
längre sjukskrivningar. Regeringen konstaterar också att Sverige
vid en internationell
jämförelse med övriga EU länder och USA finns bland de länder
som har högst deltagande
i personalutbildning.

Politikområdet Arbetslivspolitik indelas av regeringen i
tre verksamhetsområden,
vart och ett med angivet mål.

Verksamhetsområde arbetsmiljö

Målet är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och
olycksfall, är anpassad till
människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt
är utvecklande för
individen.

Resultat inom verksamhetsområdet arbetsmiljö mäts av
regeringen med fem indikatorer:

1. antal dödsolyckor
2.
· antal arbetsolyckor

· antal arbetssjukdomsfall

·
antal belastningsskador

· andel arbetstagare som upplever höga krav och lågt
inflytande.

Regeringen anser att utvecklingen delvis pekar på att
måluppfyllelsen för
verksamhetsområdet utvecklas i positiv riktning. Den fysiska
arbetsmiljön är vid en
internationell jämförelse god och antalet arbetsplatsolyckor
är betydligt lägre än i
jämförbara länder.

Verksamhetsområde arbetsrätt

Målet är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett
arbetsliv som tillgodoser
både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet,
trygghet och inflytande.

Arbetsrätt handlar om vilka rättigheter och
skyldigheter arbetstagare och
arbetsgivare i avtal kommit överens om att man har gentemot
varandra. Politiken sätter
endast upp ett ramverk för avtalen. Politikens effekt är
därför svår att mäta.
Regeringen har under 2003 anlitat en extern konsult för att
undersöka möjligheterna
för mätning av resultat. Konsultens slutsats var att det inte
var möjligt att göra en
heltäckande mätning av politikens resultat inom
verksamhetsområdet arbetsrätt.
Regeringens ställningstagande i budgetpropositionen följer
denna slutsats. Regeringen
redovisar dock fem indikatorer för några delar av
verksamhetsområdet

· veckoarbetstid
·
· atypisk sysselsättning
·
· ofrivilligt deltidsarbete
·
1. tidsbegränsad anställning
2.
· ofrivillig tidsbegränsad anställning.
·
Regeringen avstår från att dra sammanfattande slutsatser
om verksamhetsområdets
måluppfyllelse.

Verksamhetsområde lönebildning

Målet är en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt
arbetsfred.

Resultaten inom verksamhetsområdet lönebildning mäts av
regeringen med fyra
indikatorer:

· antal medlingsärenden
·
· antal förlorade arbetsdagar vid konflikt
·
· löneutvecklingen per timme i privat sektor jämfört med
Euroområdet och USA
·
1. löneutvecklingen per timme för hela arbetsmarknaden.
2.
Regeringens bedömning är att lönebildningen fungerar väl sedan
slutet av 1990-talet.

Riksrevisionen avlämnade i juni 2004 rapporten
Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR
2004:14). I rapporten föreslår Riksrevisionen att regeringen
ser över målen för
arbetsmiljötillsynen, förbättrar sin uppföljning och
utvärdering av tillsynen,
överväger vad som behövs för att förbättra samverkan mellan
Arbetsmiljöverket och
Riksförsäkringsverket, ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att se
över sina mål för
tillsynen, ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla
metoder för att förbättra
urvalet av tillsynsobjekt samt ger Arbetsmiljöverket i
uppdrag att förbättra
verksamhetsstatistiken. Regeringen anför att Arbetsmiljöverkets
tillsyn är en viktig
del i strävan efter att säkerställa en trygg och säker
arbetsmiljö för samtliga
arbetstagare. Regeringen anser därför att det är nödvändigt
att se med allvar på den
kritik som framförs av Riksrevisionen. Regeringen kommer
senast i samband med
budgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med
en redogörelse för de
åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport
och vilka resultat som
uppnåtts.

Motionerna

Moderaterna anför i sin anslagsmotion för utgiftsområdena
13 och 14 att man är
principiella motståndare till specialdomstolar och
partssammansatta domstolar. En
följd av detta är att Moderaterna förordar att Arbetsdomstolen
läggs ned och att dess
uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet.
Moderaterna yrkar vidare att de
fyra ombudsmännen Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning,
Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering och
Handikappombudsmannen slås ihop till en gemensam
myndighet. Anslagsförslag som
anknyter till dessa frågeställningar behandlas i avsnittet om
anslag på utgiftsområde
14.

Folkpartiet anför i motion A355 yrkande 1 att människors
inflytande över sitt
arbetsliv är väsentligt för trivsel, hälsa och goda
prestationer. Man föreslår
åtgärder för ökad egenmakt i arbetslivet. Man vill
lägga sparbeting på
Arbetsmiljöverket och på verkets anslag för särskilda
utbildningsinsatser. Man anslår
inte medel till Arbetslivsinstitutet för försöket med
arbetstidsförkortning. I
motionen föreslås att Arbetslivsinstitutet läggs ned och
att större delen av dess
forskningsanslag förs över till universitet och forskningsråd.

Monopolen inom den offentliga sektorn bör avskaffas enligt vad
Folkpartiet anför i
motion A355 yrkande 2. Detta ses som en viktig åtgärd
mot orättvisa löner och
könssegregation på den svenska arbetsmarknaden eftersom
decentraliserad lönebildning,
fler aktörer och konkurrens mellan arbetsgivarna kan leda
till höjda löner inom
exempelvis vård och omsorg där många kvinnor är yrkesverksamma.

Kristdemokraterna framhåller i motion A354 yrkande 2 de positiva
effekterna på hälsa i
arbetslivet av möjligheter till rörlighet på arbetsmarknaden.
Yrkande 5 tar upp
förslag rörande sambandet mellan sjuktal och arbetsliv. I
yrkande 6 framförs att fler
olika vårdgivare kan stimulera till nytänkande och tillföra
vården nya dimensioner som
är positiva för anställdas arbetsliv. Enligt yrkandena 7 och 8
måste förutsättningarna
för ett barnvänligt arbetsliv förbättras. Man anför
slutligen i yrkande 9 att
Arbetsmiljöverket måste arbeta på ett aktivt sätt med såväl
fysisk som psykisk ohälsa.

I motion A356 yrkande 18 anser Kristdemokraterna att
Medlingsinstitutet bör verka
för samordnade avtalsperioder, ge råd och stöd till
arbetsmarknadens parter för att
främja en sund lönebildning och medla vid konflikter. I
uppgifterna bör ingå
framtagande av lönestatistik och analys av sådan, bl.a. i
syfte att motverka
könsdiskriminering och annan diskriminering med anknytning
till lönebildningen. Viss
rationalisering av Medlingsinstitutets verksamhet bör
kunna ske, anser
Kristdemokraterna.
I motion Sf363 yrkande 36 tar Kristdemokraterna upp att en
förutsättning för att
både kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i sin
yrkesroll och samtidigt
kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är att vi skapar ett
barnvänligt arbetsliv.

Centerpartiet framhåller i motion A261 yrkande 8 att en
ökad rörlighet och
individualisering präglar arbetsmarknaden. Livslånga
anställningar blir mer ovanliga
och organisationer splittras ständigt och omstruktureras. Detta
ställer ökade krav på
arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta
del av utvecklingen i
sin egen takt. Man anför i yrkande 11 att regeringen bör
underlätta för män och
kvinnor att kunna kombinera föräldraskap med arbetsliv och
karriär.

Vänsterpartiet påpekar i motion A287 att när Medlingsinstitutet
inrättades var delar
av fackföreningsrörelsen kritiska till de befogenheter som
institutet skulle få.
Regeringen har nu aviserat att institutet ska utvärderas. I
motionen anförs att
utvärderingen ska ske från ett arbetstagarperspektiv, att
institutets vara eller inte
vara bör prövas förutsättningslöst och att arbetsmarknadens
parter bör spela en aktiv
roll i utvärderingsarbetet.

Birgitta Gidblom (s) anför i motion A316 att
utmattningsdepression och utbrändhet har
blivit alltför vanligt de senaste åren. Problemet i dag är
att arbetsgivarna inte
gärna anställer en person som inte har full
arbetskapacitet. Därför måste fler
arbetsplatser skapas som är anpassade för människor som
behöver en lugnare
arbetsmiljö. Satsningarna på företagshälsovården bör också
fortsätta och fler
arbetsgivare bör anslutas.

Sten Tolgfors (m) påpekar i motion A221 yrkandena 2 och 3,
motion A239 yrkande 5 samt
i motion Sf287 yrkandena 8 och 10 sambanden mellan dynamiken
i näringslivet och
orsaker till ohälsa, att regeringen inte når sina mål samt
problem med politisk
styrning av arbetstiden. Orsaken till ohälsotalen går inte i
huvudsak att finna inom
arbetslivet sägs det i motionerna. I motionerna föreslås
åtgärder för ett mer
dynamiskt näringsliv som medel att nå bättre hälsa i
arbetslivet. Att politiskt
reglera fram sextimmarsdag, kortare arbetstid eller friår är
toppstyrning. Politisk
styrning av arbetstiden ska undvikas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i betänkande 2003/04:AU1 uttalat att det
vore önskvärt med en
resultatredovisning för verksamhetsområdena inom
arbetslivspolitiken som kan ställas i
relation till kostnader i statsbudgeten. Utskottet noterar med
tillfredsställelse den
vidareutveckling av resultatredovisning med indikatorer som
utskottets uttalande har
resulterat i. Utskottet accepterar regeringens slutsats att
en heltäckande koppling
mellan resultat och kostnader inte kan åstadkommas på
grund av politikområdets
karaktär. Detta gäller särskilt inom verksamhetsområdet
arbetsrätt och i synnerhet för
Arbetsdomstolens verksamhet.

Utskottet håller med om att inflytande, yrkesmässig rörlighet
och möjligheter till
kompetensutveckling har betydelse för hälsa och ett meningsfullt
arbetsliv. Utskottet
instämmer också i vad som anförts om värdet för den enskilde av
individuell utformning
av arbetslivet och noterar att regeringen initierat arbete
för att hitta nya vägar
till ett bättre arbetsliv för fler.

Den gemensamt avgivna avsiktsförklaringen "Ett
hälsosammare arbetsliv" som
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterat anger
bl.a. åtgärder för ett
förbättrat arbetsmiljöarbete. Bland insatserna kan nämnas

· ett särskilt arbetsmiljöråd ska inrättas under ledning av
arbetslivsministern
·
· myndigheter ska få i uppdrag att utarbeta mallar för
utbildning i systematiskt
arbetsmiljöarbete
·
· företagshälsovårdens roll ska stärkas
·
· en översyn av lagstiftningen ska göras för att
förbättra systematiskt
arbetsmiljöarbete och rehabilitering
·
· arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta gemensamma
arbetsmiljöavtal
·
· goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas
fram och spridas.
·
Förutom dessa insatser är det viktigt att ta fram mer
kunskap om sambandet mellan
arbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. Det är i detta
syfte som regeringen har
givit ett uppdrag till Arbetslivsinstitutet att
organisera ett försök med
arbetstidsförkortning. Under 2005 och 2006 har 50 miljoner
kronor per år avsatts.
Utskottet ser positivt på att försöket genomförs.

Även inom andra områden som berörs av motionerna pågår
kunskapsinhämtning och
utredningsarbete. Regeringen beslutade i juni 2004 att
tillsätta en utredning om
arbetsmiljölagen (dir. 2004:91). Som nämns i Vänsterpartiets
motion är en utvärdering
av Medlingsinstitutet (MI) planerad. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i
motionen om att arbetsmarknadens parter bör ha en roll i
utvärderingsarbetet.
Utskottet är dock inte berett att verka för
utredningsdirektiv som kan resultera i
förslag om nedläggning av MI. Institutet har under de år det
verkat visat sig fungera
i sin roll att underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens
parter. Arbetskonflikter
har kunnat undvikas. Utskottet delar i allt väsentligt de
synpunkter Kristdemokraterna
för fram om inriktningen på MI:s verksamhet och vill peka på
att institutet anordnar
och medverkar i ett stort antal konferenser om olika
lönebildningsfrågor med
deltagande från arbetsmarknadens parter,
Konjunkturinstitutet, Riksbanken,
affärsbankerna, forskarvärlden m.fl. Man genomför också
överläggningar med
arbetsmarknadens parter för samråd om kommande och pågående
förhandlingar. I olika
rapporter för MI fram sin syn på lönebildning och lönestatistik.

En samlad översyn av diskrimineringslagstiftningen pågår (dir.
2002:11, dir. 2003:69)
och ska enligt utredningsdirektiven vara klar den 1 juli 2005.
En utredning om den
könssegregerade svenska arbetsmarknaden (dir. 2003:18, SOU
2004:43) behandlar frågor
med anknytning till ett barnvänligt arbetsliv. Utredningens
förslag bereds för
närvarande i Regeringskansliet. Inom de områden där utredning
och beredning pågår vill
utskottet inte föregripa resultatet av arbetet.

Några motioner framhåller att alternativa driftsformer inom
vård och omsorg skulle
ha en gynnsam inverkan på hälsa och ett meningsfullare
arbetsliv. Utskottet delar
uppfattningen att speciell uppmärksamhet måste ägnas åt
problem med arbetsrelaterad
ohälsa inom vårt och omsorg. Utskottet anser dock att
problemen inte skulle lösas
genom omfattande omläggning av vård- och omsorgssystemen på
det sätt som motionerna
förespråkar. I syfte att minska sjukfrånvaron i den offentliga
sektorn avsattes under
2001 och 2002 totalt 70 miljoner kronor till
försöksverksamhet för det förebyggande
och rehabiliterande arbetet på arbetsplatserna. Vid
halvårsskiftet 2004 hade sju av 19
projekt avslutats. Regeringen har uppdragit åt Verket för
innovationssystem (Vinnova)
att följa och utvärdera försöksverksamheten. Syftet med
uppdraget är att samlat kunna
dra slutsatser från projekten, få en effektiv spridning av
resultaten och ge underlag
för fortsatt forskning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1
september 2006.
Riksrevisionen har på flera punkter haft synpunkter på
styrning, redovisning och
kontroll av Arbetsmiljöverket. Med tanke på den viktiga roll
myndigheten spelar för
svenskt arbetsliv är det viktigt att situationen förbättras.
Utskottet ser fram emot
den redovisning av resultatet av förändringsarbetet som
regeringen aviserar senast
till budgetpropositionen för år 2006.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Sf287 yrkandena
8 och 10 (m), Sf363 yrkande 36 (kd), A221 yrkandena 2 och 3
(m), A239 yrkande 5 (m),
A261 yrkandena 8 och 11 (c), A287 (v), A316 (s), A354
yrkandena 2 och 5-9 (kd), A355
yrkandena 1 och 2 (fp) och A356 yrkande 18 (kd).

System för individuell kompetensutveckling

Utskottet förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i
budgetpropositionen, att
det inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande
system för
kompetenssparande. Samtliga motioner avstyrks.
Jämför reservation 29 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Ett livslångt lärande är en viktig utgångspunkt i
regeringens tillväxt- och
utbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling också i
förvärvsaktiv ålder blir
allt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och en
hög sysselsättning. I
samband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15
miljarder kronor årligen för
ett system med individuell kompetensutveckling.

Det har, trots betydande ansträngningar, inte varit
möjligt att konstruera ett
tillfredsställande system för kompetenssparande som
fått brett stöd hos
arbetsmarknadens parter. Sedan propositionen Ett
system för individuell
kompetensutveckling (prop. 2001/02:175) lades fram har
också rättspraxis ändrats.
Ändringen innebär att sparande för utbildningsändamål på det
sätt som systemet för
individuell kompetensutveckling syftade till redan är möjligt
till viss del i andra
former.
Regeringens uppfattning är dock att det fortfarande är
prioriterat att genomföra
åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande.
Därför anser regeringen
att en del av de avsatta medlen användas för två ändamål för
kompetensutveckling.
Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård
och omsorg av äldre
avsätts 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006
och 2007. Möjligheterna
till studiemedel för äldre förbättras från höstterminen 2006,
vilket innebär ökade
resurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor
årligen fr.o.m. 2007.
Regeringen redovisar i en särskild bilaga till
budgetpropositionen, utgiftsområde 14
bilaga 1, det arbete som bedrivits i Regeringskansliet
kring ett system för
individuell kompetensutveckling efter det att riksdagen
beslutade i enlighet med
regeringens förslag i proposition 2001/02:175.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
riktar i motion A338
skarp kritik mot regeringens hantering av frågan om
individuell kompetensutveckling.
Motionärerna beklagar att också Miljöpartiet, som i olika
sammanhang betonat vikten av
kompetensutveckling, valt att frångå sina tidigare
deklarationer om införande av ett
individuellt kompetenssparande. I motionen drar de fyra
förstnämnda partierna
gemensamt upp riktlinjerna för ett system för individuell
kompetensutveckling.

Enligt partierna är det viktigt att Sverige återfår sin forna
ställning i toppen av
den s.k. välståndsligan. Dagens situation är bekymmersam. I
många kommuner är en
tredjedel av den arbetsföra befolkningen antingen
arbetslös, föremål för någon
arbetsmarknadspolitisk insats eller förtidspensionerad.
Arbetslivet genomgår en snabb förändring. Globalisering
och teknikintensifiering
leder till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det blir allt
vanligare att en person
varit anställd hos flera arbetsgivare och att man växlar mellan
utbildning och arbete.
Utbildningen är färskvara, och många gamla yrken är på
tillbakagång samtidigt som nya
tillkommer.
Det är viktigt att man understöder det livslånga
lärandet och ökar människors
möjligheter att förkovra sig och utvecklas. Utbildning och
kompetens är nyckelord för
framtidens arbetsmarknad. Därför ska ett system införas
för sparande till
kompetensutveckling. Systemet ska vara individuellt och
frivilligt. Kompetenssparande
främjar möjligheterna för individen att utbilda sig vidare.
När kompetensen stärks
ökar den enskildes trygghet på arbetsmarknaden liksom
benägenheten att pröva
utmaningar i arbetslivet. Ökade möjligheter till
kompetenssparande är därför en viktig
komponent i en strategi för långsiktig tillväxt.
Kompetenssparande är inte bara positivt ur ett
individperspektiv. Sådant sparande
bidrar till kompetenshöjning och därmed till att begränsa
arbetslösheten. Landets
förmåga att stå emot ekonomiska kriser förstärks.
Systemet ska bygga på en möjlighet för fysiska personer att
med skattemässig verkan
göra insättningar på individuella kompetenssparkonton. Det ska
inte bara gälla för
anställda, utan det är också viktigt att
egenföretagare ges möjlighet att
kompetensspara.
Medlen på kompetenssparkontot är individens egna och ska
kunna användas till sådan
kompetensutveckling som den enskilde själv bestämmer.
Kompetensutveckling bör ges en
vid definition. Om sparmedlen inte kommer till användning för
kompetensutveckling bör
de kunna användas för att förstärka pensionen.
Den avdragsrätt som regeringen tidigare (prop. 2001/02:175)
förordat är otillräcklig
för att nå reformens syfte. Avdragsrätten bör gälla för
insättningar upp till ett
prisbasbelopp per år.
För låginkomsttagare bör det införas någon form av extra
skattekredit eller bidrag.
Arbetsgivarnas medverkan är viktig för att stödja och
utveckla individernas
kontinuerliga vidareutbildning. Det är angeläget att få deras
medverkan bl.a. därför
att kapitalet i systemet då kan byggas upp i en snabbare takt.
I syfte att stimulera
arbetsgivare att bidra till den anställdes eget
utbildningssparande bör det införas en
rätt till avdrag för sociala avgifter vid avsättningar
till den anställdes
kompetenssparkonto.
Två av de ovannämnda partierna lägger i egna parti- och
kommittémotioner fram
förslag med motsvarande eller liknande innehåll, Folkpartiet
i motionerna Sk454
yrkande 11 och Ub321 yrkande 11 och Kristdemokraterna i
motionerna 2003/04:MJ63
yrkande 49, A353 yrkande 7, A354 yrkande 3 och A356 yrkande 16.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i
budgetpropositionen, att det trots
betydande ansträngningar inte varit möjligt att konstruera
ett tillfredsställande
system för kompetenssparande, och avstyrker därmed motionerna
2003/04:MJ63 yrkande 49
(kd), Sk454 yrkande 11 (fp), Ub321 yrkande 11 (fp), A338 (m,
fp, kd, c), A353 yrkande
7 (kd), A354 yrkande 3 (kd) och A356 yrkande 16 (kd).

Anslag på utgiftsområde 14 för 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning av
anslag på
utgiftsområde 14 och om bemyndiganden för verksamhet i några
myndigheter på
området. För Arbetslivsinstitutet föreslår utskottet en 50
miljoner kronor
högre nivå när det gäller bemyndigande att ingå ekonomiska
förpliktelser som
avser åren 2006-2008. Anslagsnivån påverkas inte av detta.
Samtliga motioner
avstyrks.
Jämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 653 948 Anslagssparande 23 264
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 639 919 Utgiftsprognos 627 056
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 648 862
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 656 051 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 667 469 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 648 884 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 648 918 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser utgifter för personal, lokaler samt för övrig
förvaltning vid
Arbetsmiljöverket. Anslaget omfattar även utgifter för den
regionala
skyddsombudsverksamheten. I propositionen framhålls att en väl
fungerande
tillsyn behövs och att det är viktigt att utvecklingen av
tillsynen fortgår
och effektiviseras. Regeringen anser också att det är viktigt
att verket
fortsätter att utveckla samspelet mellan central och lokal nivå i
tillsynen.
Ett annat område som verket måste uppmärksamma särskilt är att
utveckla
metoder för en kvalificerad utvärdering av de insatser som
verket gör. Med
anledning av Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets
tillsyn (RIR
2004:14) kommer regeringen, som tidigare nämnts, senast i
samband med
budgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med en
redogörelse
för de åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 2 miljoner
kronor som förs
över för att finansiera viss isocyanatforskning i Hässleholm
och att
forskningen fortsätter att bedrivas inom ramen för Stockholms
universitets
ledning under 2005. Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser
m.m. minskas
med 1 350 000 kr för samma ändamål (jfr anslag 23:3 nedan).
Totalt förs
alltså 3 350 000 kr över från utgiftsområde 14 Arbetsliv till
anslag 25:29
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning inom
utgiftsområde
16 under 2005. Cirka 5 miljoner kronor förs tillbaka till anslag
23:1 som en
följd av att den tillfälliga satsningen för att finansiera
flyttningen av
Belastningsskadecentrum till Högskolan i Gävle under 2004 upphör
från och
med 2005.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för
anslag 23:1 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför
utgifter på högst 18 550 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,
UO14 punkt
1). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på
648 862 000
kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna
del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
--------------------------------------------------------------
--
Regeringens m fp kd
c
förslag
--------------------------------------------------------------
--
648 862 -100 000 -100 000
--------------------------------------------------------------
--
Folkpartiet lägger i motion A375 yrkande 19 i denna del
sparbeting på Arbetsmiljöverket
och räknar med att anslaget kan minskas med 100 miljoner
kronor i förhållande till
regeringens förslag.

Kristdemokraterna menar i motion A356 yrkandena 28
och 33 i denna del att
Arbetsmiljöverket under de senare åren fått kraftigt ökade
anslag, vilket bl.a. fått till
följd att alla medel inte kunnat förbrukas. Med tanke på de
ökade anslagen under senare år
och den rationaliseringspotential som bör finnas
efter sammanslagningen av
Arbetarskyddsstyrelsen och de regionala yrkesinspektionerna
bedöms att en besparing på 100
miljoner kronor är möjlig. Kristdemokraterna vill
införa en ny och samordnad
rehabiliteringsförsäkring i linje med förslaget i utredningen
Rehabilitering till arbete
(SOU 2000:78). Denna försäkring skulle avlasta
Arbetsmiljöverket från en del
arbetsuppgifter som myndigheten fått.
Rehabiliteringsförsäkringen föreslås gälla från den
1 januari 2005. För budgetåret 2005 beräknar
Kristdemokraterna anslaget till ett 100
miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som anser att anslaget är väl avvägt, tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna A356
yrkandena 28 och 33 i denna
del (kd) och A375 yrkande 19 i denna del (fp).

I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 14.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
bemyndigande för år 2005
(budgetpropositionen, UO14 punkt 1).

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 295 727 Anslagssparande 23 299
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 309 420 Utgiftsprognos 289 650
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 360 771
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 364 749 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 321 075 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 360 771 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 312 159 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för Arbetslivsinstitutets (ALI)
forsknings- och
utvecklingsverksamhet, inklusive samarbetsavtal med externa
parter samt
utbildningsverksamhet och annan kunskapsförmedling. Anslaget
omfattar även
kostnader för personal och lokaler samt övriga
förvaltningskostnader.

Regeringens bedömning är att ALI under 2003 har gjort
värdefulla insatser
inom arbetslivsområdet. ALI har bidragit till att kunskapen om
viktiga faktorer
och samband har ökat. Den budgetsanering som regeringen beställt
är utförd. ALI
bör fortsätta utvecklingsarbetet utifrån den femåriga
utvecklingsplan som
presenterades hösten 2003. De speciella förutsättningar som
finns vid ALI för
samverkan mellan forskare inom olika forskningsområden och
discipliner bör tas
tillvara och utvecklas ytterligare. Arbetslivsforskning
bör bedrivas i
samverkan med andra myndigheter, vetenskapliga institutioner,
universitet och
högskolor inom och utom landet och då bör samfinansiering
eftersträvas.
Spridning av information och kunskaper är en väsentlig del i
ALI:s verksamhet
som bör utvecklas och stärkas.
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor per år under
2005 och 2006
tillförs detta anslag för försöksverksamhet med
arbetstidsförkortning. Ett
uppdrag till ALI förbereds där institutet ges i uppgift att
organisera ett
sådant försök. Syftet med försöket är att klarlägga
sambandet mellan
arbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. För att förstärka
Arbetsdomstolens
verksamhet minskas anslaget med 1 miljon kronor som förs
till anslag 23:4
Arbetsdomstolen (jfr anslag 23:4 nedan). Den tillfälliga
satsningen om 3
miljoner kronor till metodutveckling för företagshälsovården
under 2004 upphör
vid ingången av 2005.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2005 för
ramanslag 23:2 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför
utgifter på högst 50 miljoner kronor under 2006-2008
(budgetpropositionen, UO14
punkt 2). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag på
360 771 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14,
punkt 4 i denna
del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
---
Regeringens m fp kd
c
förslag
-------------------------------------------------------------
---
360 771 -50 000 -150 000 -100 000 -280
000
-------------------------------------------------------------
---
Moderaterna beräknar i motion A340 yrkande 4 i denna del
anslaget till 50 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslår.

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 19 i denna del
att ALI läggs ned och att större
delen av dess forskningsanslag förs över till universitet
och forskningsråd. Under 2005
räknar partiet med att detta sparar 100 miljoner kronor av
myndighetens anslag. Folkpartiet
vill inte anslå de 50 miljoner kronor som regeringen
föreslår till ALI för försöket med
arbetstidsförkortning; partiet vill ha en ny mer flexibel
arbetstidslag. För budgetåret 2005
beräknar Folkpartiet anslaget till ett 150 miljoner kronor
lägre belopp än vad regeringen
föreslår.

Kristdemokraterna pekar i motion A356 yrkandena 29 och
33 i denna del på att allvarliga
brister har konstaterats i styrningen av ALI. Det krävs därför
att en rejäl översyn genomförs
av ALI och dess relationer till andra myndigheter.
Översynen ska vara grundlig och
förutsättningslös. Mycket talar för att ALI:s
forskningsresurser kommer till effektivare
användning om de finansierar forskning på universitet,
högskolor och andra organ.
Informationsspridningen och utbildningsverksamheten kan tas
över av Arbetsmiljöverket. ALI
bör omedelbart kunna genomföra en del rationaliseringar och
fokusera sin verksamhet, bl.a.
minska en del av sin bidragsgivning. Kristdemokraterna menar
att arbetslivsinriktad forskning
på organisationsområdet bör prioriteras. På tre års sikt
bör ALI kunna avvecklas och dess
uppgifter fördelas på Arbetsmiljöverket, universitet,
högskolor och andra aktörer. Anslaget
till ALI kan minskas med 50 miljoner kronor. Kristdemokraterna
anser att det inte finns någon
anledning att ge ALI 50 miljoner kronor extra för försök med
arbetstidsförkortning. Partiet
menar att arbetstidsfrågan bäst löses mellan
arbetsmarknadens parter. För budgetåret 2005
beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 100 miljoner
kronor lägre belopp än vad
regeringen föreslår.

Centerpartiet tydliggör i motion A365 att partiet vill
satsa på en decentraliserad
forskningsstruktur. Det är viktigt att bygga upp livskraftiga
forskningsmiljöer runt om i
landet. Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag
utförs på ALI i stället bedrivas
ute på landets universitet och högskolor. För budgetåret 2005
beräknar Centerpartiet anslaget
till ett 280 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen
föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka betydelsen av att det finns
en fungerande organisation för
forskning och utveckling som rör de snabba och djupgående
förändringar som pågår inom
arbetslivet. ALI, vars uppgift är att forska, utveckla,
utbilda och förmedla kunskap om och i
arbetslivet, har en viktig roll i detta. Utskottet anser
också att det är viktigt att
arbetslivsforskning bedrivs i aktiv samverkan med
myndigheter, högskolor etc. Av
propositionen framgår att regeringen avser att genomföra en
extern utvärdering av ALI:s
verksamhet och att ambitionen är att kontinuerligt följa upp
myndighetens verksamhet för att
utvärdera dess effektivitet. Utskottet har i avsnittet om
allmän inriktning på utgiftsområde
14 Arbetsliv berört frågan om arbetstidsförkortning. Med
hänvisning till det ovan framförda
avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 4 i denna del
(m), A356 yrkandena 29 och 33 i
denna del (kd), A365 (c) och A375 yrkande 19 i denna del
(fp) samt tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 14.
När det gäller nivån på det bemyndigande som föreslås för
ALI kan utskottet konstatera -
efter underhandskontakter med Regeringskansliet - att
bemyndiganderamen inte omfattar
resurser för det tidigare redovisade försöket med
arbetstidsförkortning som sträcker sig över
två år. Bemyndigandet bör därför uppgå till ett 50 miljoner
kronor högre belopp än vad som
föreslås i propositionen. Detta påverkar inte anslagsnivån.
Utskottet tillstyrker därmed delvis regeringens förslag i
fråga om bemyndigande för år 2005
(budgetpropositionen, UO14 punkt 2) med den ändringen
att bemyndigandet utökas med
ytterligare 50 miljoner kronor, dvs. totalt 100 miljoner
kronor.

Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 44 451 Anslagssparande 1 549
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 46 000 Utgiftsprognos 46 702
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 44 650
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 44 650
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 44 650
-----------------------------------------------------
Anslaget är ett bidrag till arbetsmarknadens parter och
administreras av Arbetslivsinstitutet (ALI). Anslaget
avser kostnader för funktionsutbildning,
styrelserepresentantutbildning och allmänna informationsinsatser inom
arbetslivsområdet samt viss EU-bevakning.
Funktionsutbildningen avser främst arbetsmiljöutbildningar för
fackliga förtroendemän.

Regeringen har givit ALI i uppdrag att för budgetåret
2004 närmare redovisa användningen av medlen under
anslaget.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1 350
000 kr för att finansiera viss isocyanatforskning i
Hässleholm och att forskningen fortsätter att bedrivas inom
ramen för Stockholms universitets ledning under
2005. Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 2
miljoner kronor för samma ändamål (jfr anslag 23:1 ovan).
Totalt förs 3 350 000 kr över från utgiftsområde 14
Arbetsliv till anslag 25:29 Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning inom utgiftsområde 16 under
2005.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för anslag 23:3 besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 33 500 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,
UO14 punkt 3). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
ett ramanslag på 44 650 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
------------------------------------------------------
----------
Regeringens m fp kd
c
förslag
------------------------------------------------------
----------
44 650 -10 000 -45 000
------------------------------------------------------
----------
Folkpartiet anser i motion A375 yrkande 19 i denna del
att ett sparande kan ske på anslaget och föreslår en minskning med 10
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I motion A356 yrkande 33 i denna del anser
Kristdemokraterna att det är tveksamt om statliga bidrag i all evighet ska gå
till
utbildning av övriga fackliga förtroendevalda eftersom
stödet till de regionala skyddsombuden har överförts till Arbetsmiljöverkets
anslag. Enligt partiet bör de fackliga organisationerna
själva eller i samarbete med arbetsgivarna kunna klara sådan utbildning.
Kristdemokraterna anser att anslaget kan avskaffas helt
från och med 2005.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att nu
göra någon förändring av de bidrag som lämnas inom ramen för detta anslag
Utskottet, som ställer sig bakom regeringens förslag
till medelsanvisning, avstyrker motionerna A356 yrkande 33 i denna del (kd) och
A375 yrkande 19 i denna del (fp).

I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
bemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 3).

Anslag 23:4 Arbetsdomstolen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 22 964 Anslagssparande 1 550
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 23 940 Utgiftsprognos 23 672
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 25 282
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 25 488 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 25 911 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för
övrig förvaltning vid Arbetsdomstolen.

Regeringen beslutade i juni 2004 att höja arvodena för
Arbetsdomstolens ledamöter och deras ersättare från den 1
juli 2004. Anslaget tillförs ytterligare 1 miljon
kronor som finansieras genom en minskning av anslag 23:2
Arbetslivsinstitutet (jfr anslag 23:2 ovan).
Kostnadsökningen under 2004 finansieras inom Arbetsdomstolens
befintliga ram.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag på 25 282 000 kr för budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
-----------
Regeringens m fp kd c
förslag
-----------------------------------------------------
-----------
25 282 -25 282 -25 300
-----------------------------------------------------
-----------
Moderaterna, som är principiella motståndare till
specialdomstolar och partssammansatta domstolar, anser i motion A340 yrkande 4
i denna
del att Arbetsdomstolen ska läggas ned och dess
uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Som en följd av
detta
ställningstagande kan anslaget utgå.

Folkpartiet menar i motion A375 yrkande 19 i denna
del att Arbetsdomstolen ska läggas ned och målen föras över till de
allmänna
domstolarna. Medlen på anslaget för Arbetsdomstolen
ska därför flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat
liknande förslag och anser liksom tidigare att det inte är aktuellt att
lägga ned
Arbetsdomstolen. Utskottet kan i sammanhanget
notera att frågan om Arbetsdomstolen och diskrimineringsmålen
omfattas av
Diskrimineringskommitténs uppdrag (dir. 2002:11,
2003:69). Därmed avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 4 i denna del (m)
och A375
yrkande 19 i denna del (fp).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 1 Anslagssparande 60
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 71 Utgiftsprognos 72
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 73
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 73 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 74 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för nämndens verksamhet,
som huvudsakligen består av arvoden och ersättningar. Regeringen
föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 73 000 kr
för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna
del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
----------------------------------------------------
-
2003 Utfall 23 141 Anslagssparande 3 585
----------------------------------------------------
-
2004 Anslag 23 022 Utgiftsprognos 22 544
----------------------------------------------------
-
2005 Förslag 23 022
----------------------------------------------------
-
2006 Beräknat 23 022
----------------------------------------------------
-
2007 Beräknat 23 022
----------------------------------------------------
-
Anslaget avser huvudsakligen kostnader för Sveriges
medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). En del av
anslaget avser
kostnader för deltagande i ILO:s verksamhet och för
ILO-kommittén. ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen,
reviderade
under 2004 skalan för medlemsländernas bidrag
till organisationen. Sveriges andel utgör en knapp procent av ILO:s budget 2005
vilket är en
marginell minskning jämfört med 2004. Regeringen
föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för
budgetåret 2005
(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 6 580 Anslagssparande -52
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 8 098 Utgiftsprognos 7 897
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 8 057
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 8 151 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 8 293 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå

Från anslaget finansieras kostnader för personal,
lokaler och andra förvaltningskostnader för Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning (HomO). Sedan den 1
juli 2003 har HomO i uppgift att se till att lagen om förbud mot
diskriminering efterlevs och sedan den 1 januari 2003
ska HomO enligt förordningen med instruktion för myndigheten förebygga
och motverka homofobi. Antalet ärenden till HomO har
ökat kraftigt och det finns ett fortsatt behov av omfattande insatser
mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell
läggning. Regeringen anser att verksamheten mot denna bakgrund bör
bedrivas med bibehållet anslag. Regeringen föreslår
att förstärkningen om 700 000 kr för åren 2001-2004 förlängs med
ytterligare tre år, dvs. för perioden 2005-2007. Syftet
är att förstärka myndighetens kontakter med arbetsmarknadens parter.
Medlen överförs från anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag om 8 057 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14
punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
---------------------------------------------------
-------------
Regeringens m fp kd c
förslag
---------------------------------------------------
-------------
8 057 -8 057 -1 000
---------------------------------------------------
-------------
Moderaterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna
del att de fyra ombudsmännen som har i uppdrag att utöva tillsyn enligt
de olika lagarna mot
diskriminering i arbetslivet slås ihop till en
gemensam myndighet. Till följd därav sammanläggs också Jämställdhetsnämnden
och Nämnden mot
diskriminering. Moderaterna anser att anslaget för
HomO ska utgå. I motionen föreslås att det under utgiftsområde 14 i
stället inrättas en ny
myndighet, och att det skapas ett nytt anslag för
Ombudsmannen mot diskriminering som tillförs drygt 72 miljoner kronor för 2005.

Kristdemokraterna ser i motion A356 yrkandena 31
och 33 i denna del med hänvisning till det redovisade antalet ärenden ingen
anledning att öka
resurserna till HomO på det sätt som regeringen
föreslår. För budgetåret 2005 föreslår Kristdemokraterna en minskning av
anslaget med 1 miljon kronor
jämfört med regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande synpunkter
och då hänvisat till den utredning (dir. 2002:11) som regeringen tillsatt för
att bl.a. överväga
en samordning eller sammanslagning av
några av eller samtliga av Handikappombudsmannen,
Jämställdhetsombudsmannen, HomO och
Diskrimineringsombudsmannen. Kommittén, som fått
nya uppgifter och därmed förlängd redovisningstid (dir. 2003:69), ska redovisa
uppdraget senast den
1 juli 2005.

Utskottet finner regeringens förslag till
medelsanvisning väl avvägt med tanke på HomO:s ökade arbetsvolym, bl.a.
till följd av den utökade
uppgiften att även ha tillsyn över 2003 års
diskrimineringslag. Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker
utskottet motionerna A340 yrkande
4 i denna del (m) och A356 yrkandena 31 och 33 i
denna del (kd) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under
anslaget.
Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.
Anslag 23:8 Medlingsinstitutet

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 48 812 Anslagssparande 711
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 49 103 Utgiftsprognos 49 196
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 49 640
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 50 494 1
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 51 455 2
-----------------------------------------------------
1Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler,
lönestatistik och andra förvaltningskostnader för Medlingsinstitutet.
Regeringen
bedömer att Medlingsinstitutet med sina insatser
bidragit till en bättre fungerande lönebildning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag om 49 640 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt
4 i
denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
--------------------------------------------------
--------------
Regeringens m fp kd c
förslag
--------------------------------------------------
--------------
49 640 -3 000
--------------------------------------------------
--------------
Kristdemokraterna anser i motion A356 yrkande 33
i denna del att det bör övervägas om inte Medlingsinstitutet kan samverka eller
samlokalisera med någon
annan befintlig myndighet, t.ex. Kammarkollegiet,
för att på så sätt minska bl.a. de administrativa kostnaderna. Detta, och de
resursökningar myndigheten
fick förra året samt den rationaliseringspotential
som bör finnas, gör att partiet anser att en viss besparing kan göras
och anvisar ett anslag som
sammantaget är 3 miljoner kronor lägre än
regeringens.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som biträder regeringens förslag till
medelsanvisning, avvisar de besparingsförslag som framförs i ovanstående
motion. Utskottet avstyrker
därför motion A356 yrkande 33 i denna del (kd).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande
i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 21 513 Anslagssparande 353
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 22 145 1 Utgiftsprognos 22 592
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 21 907
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 22 107 2
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 22 479 3
-----------------------------------------------------
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition
(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) med kansli och för Jämställdhetsnämnden.
Antalet anmälningar om
könsdiskriminering, antalet granskningar som ska
genomföras, deras komplexitet och arbetsgivares bristande förmåga att leva upp
till
jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder, är
faktorer som styr utgifterna på området. Utgifterna styrs också av JämO:s
insatser för
att följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för
att fullgöra det informationsansvar som åläggs myndigheten. Regeringen anser
att
JämO:s uppgift fortsatt ska vara att motverka
könsdiskriminering på arbetsmarknaden och i högskolan. Myndigheten ska i detta
syfte utöva
tillsyn enligt jämställdhetslagen och se till att
metoder för att motverka könsdiskriminering, inklusive lönediskriminering,
finns
tillgängliga och sprida dem.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag på 21 907 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14
punkt 4 i
denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens
förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
21 907 -21 907
----------------------------------------------------------------
Moderaterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna
del att de fyra ombudsmännen som har i uppdrag att utöva tillsyn enligt de
olika lagarna mot diskriminering i
arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet.
Till följd därav sammanläggs också Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot
diskriminering. Moderaterna anser att
anslaget för JämO ska utgå. I motionen föreslås
att det under utgiftsområde 14 i stället inrättas en ny myndighet och att det
skapas ett nytt anslag, Ombudsmannen
mot diskriminering, som tillförs drygt 72 miljoner
kronor för 2005.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande
under anslag 23:7 tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisnin
under anslag 24:1 och avstyrker
därför motion A340 yrkande 4 i denna del (m).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande
i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2003 Utfall 11 248 Anslagssparande 9 317
-----------------------------------------------------
2004 Anslag 13 706 1 Utgiftsprognos 22 748
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 7 706
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 7 706
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 7 706
-----------------------------------------------------
1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska
vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2005.

Anslaget avser kostnader för åtgärder som syftar
till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget ska användas för
att stödja
verksamheter som syftar till att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män samt organisationer som driver projekt med detta syfte.
Anslaget
kan även användas för att pröva nya metoder inom
jämställdhetsarbetet.

Inom Näringsdepartementet har det bedrivits
verksamhet som har finansierats av anslaget. Anslaget föreslås minskas med 6
miljoner kronor
för 2005. Medlen förs till anslag 90:5
Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ökas i
motsvarande omfattning. En
fortsatt hög ambitionsnivå vad avser
Näringsdepartementets jämställdhetsarbete ska vara möjlig. Under 2005
föreslås anslag 24:2 även kunna
användas för stöd till kvinnoorganisationer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett
ramanslag på 7 706 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt
i denna del).

Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget.
Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.
Anslag 24:3 Delegation för stöd till
jämställdhetsintegrering (nytt anslag)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------
2005 Förslag 4 000
-----------------------------------------------------
2006 Beräknat 0
-----------------------------------------------------
2007 Beräknat 0
-----------------------------------------------------
De statliga myndigheterna bör i sin verksamhet utgöra ett föredöme i frågor
som gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett stöd bör erbjudas till
myndigheterna i
deras arbete med jämställdhetsintegrering. Därför bör ett nytt anslag
upprättas för att finansiera kostnader för en delegation för stöd till
jämställdhetsintegrering.

Delegationens uppgifter ska vara att

- informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas
ansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken,

- utforma utbildningar och samordna utbildningsinsatser för
jämställdhetsintegrering,

- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering,

- skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.

Delegationen inrättas för en period om ett år.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 4 000 000 kr för
budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor
----------------------------------------------------------------
Regeringens m fp kd c
förslag
----------------------------------------------------------------
4 000 -4 000 -4 000
----------------------------------------------------------------
Moderaterna föreslår i motion A340 yrkande 4 i denna del att anslaget
utgår, dvs. en minskning med 4 miljoner kronor.

Kristdemokraterna anser i motion A356 yrkandena 32 och 33 i denna del
att satsningar på jämställdhet ska finansieras av respektive förvaltning, p
samma sätt som alla företag i Sverige själva får
finansiera sitt jämställdhetsarbete och yrkar på en besparing med 4
miljoner kronor, motsvarande hela anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att myndigheterna
bör vara ett föredöme i frågor som gäller jämställdhet mellan kvinnor och
män, välkomnar initiativet till en delegation för
jämställdhetsintegrering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning och avstyrker därför motionerna A340 yrkande 4 i denna del
(m) och A356 yrkandena 32 och 33 i denna del (kd).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Föreslaget nytt anslag: 24:4 Ombudsmannen mot diskriminering (m)

Som framgår under anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund
av sexuell läggning (HomO) och anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
förordar Moderaterna i motion A340 yrkande 4 i denna
del att de fyra ombudsmännen som har till uppgift att utöva tillsyn
över lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet slås ihop till en
gemensam myndighet. Till följd därav sammanläggs även
Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering.

För att finansiera den nya myndigheten föreslås att 72 801 000 kr
anvisas på detta nya anslag för 2005.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under anslag 23:7
avstyrker utskottet motion A340 yrkande 4 i denna del (m).

Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.m. på
utgiftsområde 14 Arbetsliv
Av nedanstående tabell framgår utskottets och
oppositionspartiernas förslag till fördelning på anslag på utgiftsområde 14.
Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------------------
-------
Anslag Anslags-Utskottets
typ förslag
(m) (fp) (kd) (c)
------------------------------------------------------------------
-------
------------------------------------------------------------------
-------
23:1 (ram) 648 862 -100 000 -100 000
Arbetsmiljöverket
------------------------------------------------------------------
-------
23:2 (ram) 360 771 -50 000 -150 000 -100 000 -
280 000
Arbetslivsinstitutet
------------------------------------------------------------------
-------
23:3 Särskilda (ram) 44 650 -10 000 -45 000
utbildningsinsatser
m.m.
------------------------------------------------------------------
-------
23:4 (ram) 25 282 -25 282 -25 300
Arbetsdomstolen
------------------------------------------------------------------
-------
23:5 Statens nämnd (ram) 73
för arbetstagares
uppfinningar
------------------------------------------------------------------
-------
23:6 (ram) 23 022
Internationella
arbetsorganisationen
(ILO)
------------------------------------------------------------------
-------
23:7 Ombudsmannen (ram) 8 057 -8 057 -1 000
mot diskriminering
på grund av sexuell
läggning (HomO)
------------------------------------------------------------------
-------
23:8 (ram) 49 640 -3 000
Medlingsinstitutet
------------------------------------------------------------------
-------
24:1 (ram) 21 907 -21 907
Jämställdhetsombudsmannen
------------------------------------------------------------------
-------
24:2 Särskilda (ram) 7 706
jämställdhetsåtgärder
------------------------------------------------------------------
-------
24:3 Delegation för (ram) 4 000 -4 000 -4 000
stöd till
jämställdhetsintegrering
------------------------------------------------------------------
-------
24:4 Ombudsmannen (ram) +72 801
mot diskriminering
(nytt anslag)
------------------------------------------------------------------
-------
------------------------------------------------------------------
-------
Summa 1 193 -36 445 -285 300 -253 000 -
280 000
970
------------------------------------------------------------------
-------

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
(punkt 1) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan
Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) oc
Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande
lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs under Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,
2004/05:Sf288
yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4, 2004/05:Sf365
yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N393 yrkande 20,
2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 2004/05:A342 yrkandena 3,
5 och 6,
2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt
2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17 och avslår motionerna 2004/05:K459
yrkande 12, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7, 2004/05:N40
yrkande
35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1,
4 och 8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257,
2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289, 2004/05:A317
samt
2004/05:A350 yrkandena 1 och 10.

Ställningstagande

Inledning

Arbets- och företagslinjen måste stärkas i svensk politik. Detta är
utgångspunkten när våra partier, som tillsammans utgör Allians för Sverige,
formar vår politik.

Den ekonomiska politiken måste utformas så att den ger hög
och uthållig tillväxt och på så vis säkrar sysselsättning, trygghet och
välstånd. För att göra detta möjligt måste strukturreformer genomföras och en
betydande
omläggning av politiken ske. Ett antal angelägna åtgärder har
anknytning till arbetsmarknaden.
Den ekonomiska tillväxten är starkt beroende av det totala
antalet arbetade timmar och produktivitetsutvecklingen i stort. Detta tar vi
fasta på i vår politik. Vi vill särskilt peka på vikten av att öka antalet
arbetade
timmar i ekonomin, vilket också innebär att fler människor kommer i
arbete och att det tillkommer fler arbetsgivare. Det finns också skäl at
framhålla arbetets värde och betydelse för människor. Det gäller inte minst
ungdomar, en grupp där arbetslösheten fortfarande ligger på hög
nivå.
Regering och riksdag kan påverka utvecklingen genom reformer för
en bättre fungerande arbetsmarknad, strategiska skattesänkningar på arbete och
företagande samt förenklade regelverk.
Politiken måste läggas om så att det arbetstidsbortfall
motsvarande en dryg miljon människor som inte går till arbetet en vanlig dag
bringas ned till normala nivåer. Människor som vill arbeta måste ges en reell
chans att
göra detta. På grund av arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspension
eller annat utanförskap går motsvarande 20 % av befolkningen i åldern 20-64 år
inte till något arbete. Detta är ett allvarligt slöseri med mänsklig
värdighet och mänskliga resurser.
Ett nytt, väldefinierat sysselsättningsmål bör fastställas. Under
arbetet har framkommit att antalet arbetade timmar per invånare är en stark
kandidat till ett sådant mål, förutom dagens mål om minst 80 % sysselsättning
genomsnitt och särskilda insatser i områden där andelen
understiger 60 %. Dessa mål återspeglar att det för ökad tillväxt krävs att fle
individer kommer i arbete och att antalet arbetade timmar måste öka. Målet om
60 %
fäster uppmärksamheten på att ambitionen vad gäller
sysselsättningen måste vara hög i alla delar av landet.
Ett omfattande program genomförs för att få människor i
arbete genom bl.a. översyn och en mer sysselsättningsfrämjande utformning av
reglerna för arbetslöshetsförsäkringen och andra delar av
socialförsäkringssystemet,
liksom analys av den reella integration som i dag finns mellan
olika system samt en uppstramande översyn av hur reglerna tillämpas.

Huvudpunkterna i vår politik är följande:

· Det måste bli mer lönande att arbeta. Bidragssystemen bör
reformeras bl.a. vad avser ersättningsnivåer och villkor i övrigt. Människor
måste snabbare än i dag komma ut på arbetsmarknaden, och det ska löna sig bättr
att
stanna där längre än i dag. Äldres vilja att arbeta ska
stimuleras och underlättas.
·
· Människor måste komma tillbaka i arbete igen. Frånvaron måste
minskas och inflödet i förtidspensionering stoppas. Detta kräver åtgärder
på en rad områden alltifrån arbetsplatsfrågor till bättre fungerande system för
rehabilitering och bättre villkor för barnfamiljerna.
·
· Skatte- och bidragssystemen reformeras så att de stimulerar och
gör att det lönar sig bättre att arbeta - trösklar och marginaleffekter måste
minskas.
·
· Arbetsmarknadspolitiken bör reformeras och ges en ny inriktning.
Individerna - inte kollektiv eller klasser - ska stå i fokus för den förnyade
arbetsmarknadspolitiken. Fler måste komma i arbete snabbare. En arbetsmarknad
för alla måste skapas.
·
· Hinder mot att kvinnor utvecklar hela sin potential måste
undanröjas genom såväl opinionsbildning som direkta åtgärder.
·
· Regler måste utformas bättre och enklare så att de underlättar
för invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden.
·
· Satsningar måste till på kompetens i arbetslivet, utbildning och
forskning. Arbetsmarknadsutbildningen måste effektiviseras.
·
· Europasamarbetets fördelar måste utnyttjas, bl.a. genom att
Lissabonprocessen reformeras så att den mer uttalat inför jämförelser med lände
som Norge, USA, Japan och Kanada för att bidra till att förbättra den europeisk
arbetsmarknadens funktionssätt och till att effektivisera den
ekonomiska politiken.
·
Utöver åtgärderna för att fler ska komma i arbete och att antalet
arbetade timmar ska öka behövs bl.a. produktivitetsfrämjande insatser liksom
sunda offentliga finanser. Vi vill i detta sammanhang särskilt betona vikten a
att stärka det direkta sambandet mellan lönebildning och höjda
reallöner. Arbetsmarknadens parter har ansvar för löneförhandlingarna, men
staten bör bl.a. tydliggöra kopplingen mellan arbetslösheten och avgiften
till
arbetslöshetsförsäkringen.

Det dystra arbetsmarknadsläget

Våra beräkningar visar att motsvarande drygt en miljon
heltidsarbetande människor står utanför arbetsmarknaden på grund av
arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspensionering m.m.

Nästan en halv miljard kronor om dagen spenderas på att dessa
människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden och i stället försörjs
genom bidrag och socialförsäkringar. Samtidigt införs nu ett nytt sjuklönesyste
med ett medfinansieringsansvar och absurda effekter, som att det
bl.a. ytterligare ökar kostnaderna för att anställa personal som riskerar att
bli sjuk. Arbetsgivarna kommer att noga granska varje arbetssökandes
sjukhistoria
och minsta risk att han eller hon blir sjuk kommer att tydligt
reducera den sökandes chans till arbete. Målet om färre sjukskrivningar kommer
inte att nås genom detta förslag.
Det dystra resultatet av regeringens politik är att den totala
arbetslösheten, såsom den officiellt redovisas inklusive arbetsmarknadsåtgärder
successivt har stigit under mandatperioden. I oktober 2002 uppgick den totala
arbetslösheten till 6,5 %, i oktober 2003 till 7,0 % och i oktober
2004 till 7,8 %.
Antalet människor i arbetsför ålder som inte har ett riktigt
arbete eller som vill arbeta mer har under samma period ökat med 100 000 och
uppgår nu till 760 000 personer.

------------------------------------------------------
| | Antal |I procent av
|
| | individer |
arbetskraften |
------------------------------------------------------
|Öppet arbetslösa | 217 000 | 4,9 |
------------------------------------------------------
|I | 129 000 | 2,9 |
|arbetsmarknadsåtgärder | | |
------------------------------------------------------
|Sammanlagd total | 346 000 | 7,8 |
|officiell arbetslöshet | | |
------------------------------------------------------
|Latent arbetssökande | 147 000 | 3,3 |
------------------------------------------------------
|Undersysselsatta | 267 000 | 6,1 |
------------------------------------------------------
|Antal människor i | 760 000 | 17,2 |
|arbetsför ålder som | | |
|inte har ett riktigt | | |
|arbete eller som vill | | |
|arbeta mer | | |
------------------------------------------------------
Källa: SCB:s översikt över arbetsmarknadsläget avseende oktober
2004

Regeringen för enligt vår mening en medveten politik som går ut på att
flytta människor mellan olika statistikkolumner för att kortsiktigt nå vissa
politiska mål.
Detta är enligt vår uppfattning oansvarigt och kortsynt.

Trots statistikpolitiken har regeringen inte lyckats nå sitt eget
sysselsättningsmål. Inte heller målet om att halvera antalet
socialbidragsberoende uppnås. Sitt
gamla mål om öppen arbetslöshet - att den öppna arbetslösheten skulle uppgå
till högst 4 % - har regeringen för länge sedan övergivit. Risken är stor att
det inte
går att uppnå regeringens mål om halvering av sjukfrånvaron.

Sysselsättningsmålet - att år 2004 skulle 80 % av befolkningen mellan 20 och
64 år vara reguljärt sysselsatt - har regeringen helt misslyckats med
att nå. I
dagsläget är det mindre än 77 % som har ett arbete som inte är en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd och andelen är lägre än för ett år sedan. Enligt
regeringens
prognoser kommer målet inte heller att kunna nås under överskådlig tid.
Den expansion av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen nu planerar oc
genomför
minskar bokföringsmässigt den öppna arbetslösheten men gör inte att
sysselsättningsmålet nås; personer i åtgärder räknas inte in i målet.

Utvecklingen av sjukfrånvaron ligger hittills inte i linje med vad som krävs
för att uppnå regeringens mål om att halvera denna från 2002 års nivå på
110,5
miljoner sjukpenning-, karens- och sjuklönedagar till årsskiftet 2007/08.
Detta får återverkningar också på arbetsmarknaden. Enligt regeringens egna
uppgifter finns
det ca 122 000 personer som varit sjukskrivna mer än ett år och antalet
personer som mottar sjuk- och aktivitetsersättning har ökat kraftigt och
uppgår till ca
530 000 personer. Den höga sjukfrånvaron och det stora antalet
personer med sjuk- och aktivitetsersättning medför lidande för den enskilde,
höga sociala och
samhällsekonomiska kostnader som tränger undan andra angelägna välfärdsbehov
och leder dessutom till ett minskat arbetskraftsutbud och på sikt färre arbetad
timmar.

Målet om att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004 uppnås
inte heller. Även på denna punkt misslyckas regeringen, vilket också
erkänns i
budgetpropositionen. Enligt Kommunförbundet ökar kostnaderna för
socialbidrag i år. Ensamstående kvinnor med barn och utrikes födda är
överrepresenterade bland
personer med flerårigt socialbidrag. Trots att regeringen säger sig förespråka
arbetslinjen visar utvecklingen av bl.a. socialbidrag att så inte är fallet.

Brister i dagens arbetsmarknadspolitik

Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken har misslyckats. Det är uppenbart att
arbetsmarknadens funktionssätt har stora brister.

Vår kritik mot nuvarande system kan sammanfattas i följande punkter:

· Den förda politiken ger inte tillräcklig hjälp till dem som är mest
utsatta på arbetsmarknaden.
·
· Dagens politik ger för liten valfrihet för den enskilde.
·
· Styrningen av förmedlingsverksamheten fungerar dåligt - det
leder till att få jobb förmedlas, få anvisningar till arbete görs och att
kontrollen av
arbetsviljan är otillfredsställande.
·
· Många arbetsförmedlingar uppvisar stora brister när det gäller
att göra anvisningar av god kvalitet, vilket leder till dålig matchning
mellan
arbetssökande och lediga jobb.
·
· Arbetsförmedlarna har dubbla och motsägelsefulla roller gentemot de
arbetslösa genom att de både ska hjälpa och kontrollera.
·
· Förmedlingsverksamheten bedrivs varken enhetligt, rättssäkert
eller effektivt. Arbetslösa i olika delar av landet får inte en likvärdig
behandling i sina
kontakter med arbetsförmedlingen.
·
· Arbetsmarknadspolitiken saknar förmåga att ta till vara olika
förutsättningar i skilda delar av landet.
·
· Individuella handlingsplaner av god kvalitet tas inte fram för
arbetslösa arbetssökande vid förmedlingen, trots upprepade krav på detta från
riksdag och
regering.
·
· Dagens arbetsmarknadsåtgärder leder inte till minskad arbetslöshet eller
ökad sysselsättning men däremot till betydande undanträngningseffekter -
beräkningar
visar att för varje hundratal personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder
som innebär subventionerad sysselsättning försvinner mellan 60 och 70 riktiga
arbeten.
·
· Arbetsmarknadspolitiken har i långa stycken misslyckats i fråga om
samarbete med företag och näringsliv.
·
· Arbetsmarknadspolitiken förefaller ofta att motverka snarare än att främja
rörligheten på arbetsmarknaden.
·
· Arbetslöshetsförsäkringen har tappat sin funktion som
omställningsförsäkring - i stället för att erbjuda ett tillfälligt ekonomiskt
stöd mellan två arbeten
används den alltför ofta bara för att försörja människor under långa
perioder.
·
· Arbetslöshetsförsäkringen tillämpas inte på ett enhetligt och rättssäkert
sätt.
·
· Regeringen förmår inte utforma ett förslag om system för
individuellt kompetenssparande, trots upprepade löften.
·
Det finns ytterligare ett antal strukturproblem på arbetsmarknaden varav tre
ska nämnas här:

· Utanförskapet och svårigheterna för invandrare att få tillträde är ett
stort slöseri med resurser och orsakar stort lidande.
·
· Monopolen på de traditionella offentliga arbetsmarknaderna utestänger
kvinnor från karriärvägar, bra löneutveckling och arbetstider som tillgodose
kvinnors
önskemål.
·
Ökningen på senare år av sjukskrivningar och förtidspensioneringar
tyder på att sjukskrivningar och förtidspensioneringar används för
att avlasta
arbetsmarknadspolitiken.

Några huvudpunkter i en reformerad arbetsmarknadspolitik

Sverige måste få en arbetsmarknad som är rörlig och öppen - en arbetsmarknad
som är tillgänglig för alla. Den geografiska och sociala rörligheten behöver
öka. Den
stora arbetskraftsreserv och reservarmé av arbetslösa som skapats under år
efter år av socialdemokratiskt styre måste avskaffas.

Avgörande för möjligheten att få en radikal ökning av sysselsättningen är
ett dynamiskt företagsklimat där gamla och nya företag har möjlighet att
anställa fler
medarbetare. Kort sagt - Sverige behöver fler arbetsgivare.
Den arbetslöse är en medborgare med rätt att få kvalificerad service, men
ska även uppfylla krav för att få ersättningar. Platsförmedlingen måste
effektiviseras
och inriktas på den enskildes behov och förutsättningar. Tidig och individuell
service ska ges den enskilde i samband med att en handlingsplan upprättas.
Vi vill därför slå fast att den som blivit arbetslös har ett antal
rättigheter som staten måste uppfylla. Samtidigt har den som blivit
arbetslös ett antal
skyldigheter som hon eller han i sin tur måste uppfylla. Det handlar om att
etablera klara och tydliga spelregler.
Arbetslösa ska ha rätt att själva välja kostnadsfri arbetsförmedling oavsett
vem som utför förmedlingstjänsten.
Arbetslösa ska ha rätt att få stöd efter sina behov, förutsättningar och
intressen. Åtgärderna ska vara individuellt utformade med det enda övergripande
syftet att
så snart som möjligt ge de arbetslösa möjlighet att finna ett nytt arbete.
Samtidigt ska alla arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning eller annat
ekonomiskt
stöd från samhället ha skyldighet att aktivt söka jobb och skyldighet att
delta i de åtgärder som är relevanta.
Alla arbetstagare måste uppfylla ett antal grundläggande villkor för
att bli berättigade till arbetslöshetsersättning. Den som blivit arbetslös ska
inte kunna
tacka nej till anvisade arbeten utan att ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen påverkas.
Möjligheterna att gå från sjukskrivning till arbete måste förbättras.

Utöver dessa åtgärder med direkt anknytning till det arbetsmarknadspolitiska
området vill vi ta krafttag mot de höga ohälsotalen. Detta behandlar vi närmare
i den
gemensamma fyrpartireservationen 27 under utgiftsområde 14 Arbetsliv.

Instrument för en effektivare arbetsmarknadspolitik

Sverige måste ha en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som syftar till
att snabbt och smidigt bidra till att matcha den arbetssökande med de arbeten
som finns
tillgängliga och rusta den arbetslöse för att kunna ta de arbeten som står
till förfogande. Arbetslinjen ska hävdas, dvs. att den arbetssökande i
första hand ska
erbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först när sådana
åtgärder inte finns tillgängliga ska arbetslöshetsunderstöd lämnas. Aktivitet
ska alltid
prioriteras framför passivt bidragsberoende.

Effektivare förmedlingsverksamhet

Dagens arbetsförmedling måste moderniseras och effektiviseras med utgångspunkt
från ett nytänkande som betonar förmedlingsverksamheten som en gentemot den
sökande synnerligen aktiv verksamhet med
ett i princip kontraktsformulerat förhållningssätt mellan
förmedlaren/förmedlingen, å ena sidan, och arbetssökanden, å den andra,
och med rättigheter och
skyldigheter för båda parter. Förmedlingsverksamheten ska baseras på
internationell forskning och vår nationella utvärderingsverksamhet vid främst
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Flera olika aktörer

Vi vill se många konkurrerande aktörer inom arbetsmarknadspolitikens
område. Konkurrens och mångfald ökar kvaliteten och valfriheten för den
arbetslöse. Vi räknar
med att en rad nya aktörer såsom privata arbetsförmedlingar,
branschförmedlingar - exempelvis i fackföreningsregi, privata
utbildningsföretag, ideella föreningar och
bemanningsföretag växer fram. Aktörerna kommer att kunna erbjuda en mängd
olika alternativ med olika specialinriktningar till den arbetslöse.

I glest befolkade områden finns det inte alltid underlag för privata
bemanningsföretag. Om det inte finns privata aktörer ska myndigheten upphandla
sådana tjänster
eller i sista hand driva egna.

Översyn av Arbetsmarknadsverket

Det finns starka skäl för en grundlig översyn av AMV:s totala
organisation. En sådan översyn, inkluderande avveckling och organisatorisk
omstart för vissa
funktioner, bör leda till en radikalt omgjord organisation som bättre förmår
vara ett instrument och ett stöd för de förändringar som vi föreslår
denna
reservation.

Omställningsförsäkring

En ny arbetslöshetsförsäkring i form av en omställningsförsäkring
införs. Försäkringen ska till skillnad från vad som är fallet i dag ha ett
väl fungerande
regelsystem som efterlevs av såväl förmedlingen som arbetslöshetskassan.

Kunskap som underlag för beslut

Den ansvariga arbetsmarknadsmyndigheten bör regelbundet redovisa hur
sammansättningen av fattade beslut främjar uppsatta mål för verksamheten.
IFAU bör få en
viktigare roll än i dagens system och dess rapporter bör få ett större
genomslag i utformningen av politiken.

Slutsats

Sammanfattningsvis förordar vi alltså en helt annan politik än
regeringens för att komma till rätta med strukturproblemen på arbetsmarknaden,
öka arbetsutbudet och få en väl fungerande
arbetsmarknad. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

2. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde
13 Arbetsmarknad (punkt 1) (v)

av Camilla Sköld Jansson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A289 och
avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande
11, 2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf36
yrkande
4, 2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N308
yrkande 4, 2004/05:N393 yrkande 20, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7,
2004/05:N409
yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och
8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257, 2004/05:A261
yrkandena
1, 2 i denna del och 3, 2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277
yrkande 1, 2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6, 2004/05:A350
yrkandena 1 och 10,
2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt 2004/05:A375
yrkandena 1, 2, 10 och 17.

Ställningstagande

Från Vänsterpartiets sida anser vi att en utredning bör tillsättas för att
göra en översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och medel. I övrigt ställer vi
oss bakom
utskottsmajoritetens syn på den allmänna inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken.

Bakgrunden till vårt förslag om en översyn av arbetsmarknadspolitikens mål
och medel är i korthet följande.
Arbetsmarknaden har förändrats från 1990-talet. Arbetslösheten har ökat och
arbetskraftsdeltagandet har minskat jämfört med tidigare perioder.
Oberoende av
konjunkturläget har obalanstalet (öppet arbetslösa och i åtgärder) legat
på 6-8 %, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare decennier. Samtidigt ha
andelen
sysselsatta minskat från 84 % i slutet av 1980-talet till ca 77 % i dag.
Antalet personer som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna har ökat med ca 25
000 under
motsvarande period. Antalet personer i arbetskraften som klassificeras som
arbetsoförmögna har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Regeringens mål o
högst 4 %
öppet arbetslösa och minst 80 % sysselsatta ter sig alltmer avlägsna.
Utanförskapet har många ansikten. Klasstillhörighet har alltid spelat en
avgörande roll för risken att drabbas av arbetslöshet. I växande utsträckning
sorteras
människor också efter kön, etnicitet och ålder.
Jämfört med situationen på 1970- och 1980-talen har andelen arbetslösa som
deltar i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller erbjuds
arbetsmarknadsutbildning
eller subventionerad anställning minskat kraftigt under senare år. Det är
enligt Vänsterpartiets uppfattning svårt att tolka detta som något annat
än en sänkt
ambitionsnivå i arbetsmarknadspolitiken.
Parallellt med att resurserna således krympt har teorier om sökaktivitet
och sökbeteende fått en mer framskjuten plats i utformningen av
arbetsmarknadspolitiken.
Även om det finns poänger med politikens nuvarande betoning på
individens egna aktivitet så menar vi i Vänsterpartiet att den lätt kan
leda till en ökad
individualisering av problem som i grunden är strukturella.
Det är enligt vår mening uppenbart att strukturförändringar i ekonomin och
arbetslivet ligger bakom en betydande del av dagens höga arbetslöshetstal och
sjunkande
sysselsättningsgrad. Omläggningen av den ekonomiska politiken och andra
institutionella förändringar under 1990-talet har inneburit att politikens
räckvidd och
förmåga begränsats. Detta har medfört påtagliga sociala konsekvenser.
På dagens arbetsmarknad, som alltså kännetecknas av väsentligt högre
arbetslöshet än tidigare och som i betydligt större utsträckning än tidigare är
påverkad av
strukturella faktorer, kommer arbetsmarknadspolitiken till korta.
Från Vänsterpartiets sida anser vi att behovet av förnyelse av
arbetsmarknadspolitiken är stort. Därför behöver arbetsmarknadspolitikens mål
och medel utredas i
ljuset av förändrade arbetslivsvillkor och de nya inslagen på 2000-talets
arbetsmarknad. Förutsättningar måste skapas för alla medborgare att få
en plats i
arbetslivet och att bidra efter förmåga. Vad ovan anförts bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

3. Arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2) (fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Stefan Attefall (kd), Carl B Hamilton (fp) och
Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A261
yrkande 2 i denna del, 2004/05:A358 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A375
yrkande 9 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 2 och
2004/05:A342 yrkandena
1 och 2.

Ställningstagande

En allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör införas. Dagens försäkring
uppfyller inte de krav som man bör ställa på en arbetslöshetsförsäkring. Den
bygger på
gamla strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar som skett på
arbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid m.m.

Utgångspunkten för en ny försäkring ska vara att allt arbete, oavsett
anställningsform, ska löna sig. Försäkringen ska bygga på enkla och
överblickbara regelverk
som är anpassade för dagens arbetsmarknad. Egenfinansieringen ska öka
samtidigt som försäkringstagarna kompenseras för detta.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4. Arbetslöshetsförsäkringen (punkt 2) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A340
yrkande 2 och 2004/05:A342 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna
2004/05:A261 yrkande 2 i denna del, 2004/05:A358 yrkandena 1 och 2 och
2004/05:A375 yrkande 9 i
denna del.

Ställningstagande

Arbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en omställningsförsäkring. Dagens
försäkring uppfyller inte de krav som man bör ställa på en sådan försäkring. De
bygger
på gamla strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar som skett på
arbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid m.m. Det är angeläget
att åtgärda
dagens problem med bristande efterlevnad av regelsystemet och ett
ersättningssystem som närmast fungerar som en permanent inkomstförstärkning. En
översyn bör snarast
göras för att få till stånd en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring.
Försäkringen ska bygga på enkla och överblickbara regelverk som är anpassade
för dagens
arbetsmarknad. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

5. Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska
program (punkt 3) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 1 och bifaller
därmed motion 2004/05:A340 yrkande 1.

Ställningstagande

En rad forskningsrapporter har visat att arbetsmarknadspolitiska program
riktade till ungdomar har betydande undanträngningseffekter och kan inte i någo
större
utsträckning påvisas öka sysselsättningen bland ungdomar. Ungdomarna tenderar
också att sluta söka arbete medan de deltar i arbetsmarknadspolitiska program
och låses
fast i bidragsberoende i stället för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Detta tycks regeringen vara medveten om. Man har i en tidigare
budgetproposition aviserat
att man avser att avveckla ungdomsprogrammen. I stället fortsätter regeringen
nu genom sitt förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 13 punkt 1 me
mindre
förändringar i ett i grunden felaktigt system, förändringar som dessutom
orsakar oro för ökade kostnader i landets kommuner. Vi vill inte medverka till
detta, varför
propositionen bör avslås i denna del.

Vi tillstyrker motion A340 yrkande 1.

6. Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program
för ungdomar (punkt 4) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 6. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A375
yrkandena 5 och 16 och avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 13,
2004/05:Ub440 yrkande 2, 2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A356
yrkandena 11 och 12,
2004/05:A364 och 2004/05:A380.

Ställningstagande

Utvärderingar har visat att subventionerade anställningar kan vara en väg in
i reguljär sysselsättning endast om subventionerna tillämpas på personer som
står långt
ifrån den reguljära arbetsmarknaden.

Folkpartiet föreslår en ny typ av subventionerad anställning som bör kunna
skapa ca 30 000 instegsjobb under 2005 med hjälp av en halverad
arbetsgivaravgift under
högst ett år. Instegsjobben ska främst vara till för ungdomar som står
utanför den reguljära arbetsmarknaden, t.ex. genom att ha varit arbetslösa i
minst sex
månader.
Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375
yrkandena 5 och 16.

7. Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program
för ungdomar (punkt 4) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:Sf365
yrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2 och 2004/05:A356 yrkandena 11 och 12 och
avslår motionerna 2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A364, 2004/05:A375
yrkandena 5 och
16 och 2004/05:A380.

Ställningstagande

Vi anser att det finns behov av att införa lärlingsutbildning som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En lärlingsutbildning som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd ska ge en
gedigen yrkeskompetens som leder till arbete, antingen genom anställning eller
genom att ett eget företag startas. Lärlingsutbildningen ska ske i nära
samarbete med
det lokala näringslivet. Avtal beträffande lärlingslön, försäkringsfrågor
m.m. träffas i samverkan mellan arbetsförmedling, arbetsgivare och berört
fackförbund.
Företagen bör under det första året få ersättning från arbetsförmedlingen
för utbildning/handledning samt för de kostnader de åsamkas. Detta är väsentlig
för att
också små företag ska kunna ta emot lärlingar. Nivån på ersättningen till
företagen bör ligga på 3 000 till 4 000 kr per månad.

Undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund har en högre
arbetslöshet än andra ungdomar. Det behövs särskilda insatser för denna
grupp. Skillnaden
består även om betygen, utbildningen, språkkunskaperna räknas med i
jämförelsen med andra ungdomar. Detta är mycket oroväckande och tyder på
stora brister i
systemet. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning som ser över orsakerna
till denna utveckling och föreslår åtgärder.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna Sf365
yrkande 13, Ub440 yrkande 2 och A356 yrkandena 11 och 12.

8. Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt
5) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 8. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:Ub436 yrkande
7 och avslår motionerna 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353
yrkandena 5 och 6, 2004/05:A356 yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi moderater förespråkar en rörlig och individuell yrkesutbildning. Den
ska innefatta möjligheter för äldre arbetslösa att genomgå kortare och mer
specifikt
inriktade yrkesutbildningar. Sådana kan arrangeras såväl av yrkeshögskolor som
inom ramen för en företagsinriktad lärlingsutbildning. Vad ovan anförts bör
riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

9. Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt
5) (kd, c)

av Margareta Andersson (c) och Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 9. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A201,
2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6 och 2004/05:A356
yrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7 och 2004/05:A375 yrkand
15.

Ställningstagande

Alltför många äldre upplever att den arbetslivserfarenhet och de specifika
kunskaper man har fått genom yrkesåren tas till vara i väldigt liten
utsträckning. Detta,
i kombination med förestående demografiska förändringar, gör det angeläget att
ta till vara de äldres kompetens och erfarenheter på arbetsmarknaden. Behovet
av fler
arbetade timmar är uppenbart om Sverige ska klara en bibehållen välfärd.

Hindren mot äldres deltagande på arbetsmarknaden måste bearbetas och
undanröjas såväl när det gäller attityder och fördomar som när det gäller
ekonomiska och
praktiska faktorer.
Opinionsbildning och attitydförändring tar tid. Därför bör en
informationskampanj om äldre i arbetslivet startas. Man bör i den föra fram
forskningsresultat som
tydligt visar att äldres erfarenhet och förvärvade kompetens gör dem till
skickliga yrkesutövare och att deras lojalitet och engagemang skapar
stabilitet på
arbetsplatsen. Goda exempel på arbetsplatser med ett utvecklat
seniorperspektiv bör också ingå i den information som sprids. Det är viktigt at
involvera de fackliga
organisationerna i kampanjen.
Ett kompetenscentrum för utveckling av en god seniorpolitik i arbetslivet,
efter norsk modell, bör prövas. Där ska företag kunna få konsultstöd och
råd vid
introduktion och genomförande av en aktiv seniorpolitik.
Det finns också en rad andra viktiga åtgärder för att främja äldres
deltagande på arbetsmarknaden. Några exempel kan nämnas här.
Diskrimineringslagstiftningen bör
utökas till att omfatta också diskriminering på grund av ålder.
Arbetsrätt och skatteregler bör ses över. Eget företagande bland
exempelvis äldre och
avtalspensionärer bör uppmuntras, bl.a. genom rådgivning och lånemöjligheter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.Arbetsmarknadspolitiska program för äldre (punkt
5) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 10. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A375 yrkande
15 och avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220
yrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6 och 2004/05:A356 yrkande 8.

Ställningstagande

Arbetslösheten är visserligen lägre bland personer över 50 år än i
befolkningen som helhet. Äldre är dock klart överrepresenterade bland
långtidsarbetslösa, och
äldre arbetslösa har betydligt svårare än yngre arbetslösa att hitta ett nytt
arbete. Många arbetsgivare är tveksamma till att anställa äldre arbetslösa.

Frågan om de äldres situation på arbetsmarknaden kommer att bli mer
central framöver när deras andel av arbetskraften växer. Vi i Folkpartiet
avvisar förslag som
innebär att äldre arbetskraft tvångsvis pensioneras ut eller
generationsväxlas bort från arbetsmarknaden. Likaså motsätter vi oss införande
av regeringens förslag
om arbetsgivaransvar för sjukersättningen eftersom det riskerar att
ytterligare försvåra för äldre arbetslösa att få ett nytt arbete.
Det behövs en politik som gör det praktiskt möjligt för fler äldre att
stanna i arbetslivet. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till
känna.

11.Arbetsmarknadspolitiska program för personer med
utländsk bakgrund (punkt 6) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 11. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A375 yrkande
6 och avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3,
2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211, 2004/05:A296, 2004/05:A32
yrkande 1,
2004/05:A328 och 2004/05:A356 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraterna inte tar ansvar för att personer fastnar i
bidragsberoende långt ifrån arbetsmarknaden. Personer som fastnat i långa
perioder av
sammanhängande arbetslöshet och inte är redo att ta ett riktigt arbete ska
kunna aktiveras i en jobb- och utvecklingsgaranti där det ställs krav på den
enskilde att
delta i både kortare utbildningar och samhällsnyttigt arbete. Syftet med
jobb- och utvecklingsgarantin är att så snabbt som möjligt slussa över den
arbetssökande
till den reguljära arbetsmarknaden.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375
yrkande 6.

12.Arbetsmarknadspolitiska program för personer med
utländsk bakgrund (punkt 6) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 12. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:Sf365
yrkande 12 och 2004/05:A356 yrkande 13 och avslår motionerna 2004/05:N401
yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211, 2004/05:A296,
2004/05:A322
yrkande 1, 2004/05:A328 och 2004/05:A375 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är ett stort slöseri med resurser att inte att ta till vara den resurs
som invandrarna är. Detta gäller speciellt den unika kompetens som många
invandrade
kvinnor besitter. För många med invandrarbakgrund krävs det ibland specifika
åtgärder eftersom många saknar ett socialt nätverk, kontakter och erfarenhet av
att söka
arbete i Sverige. Ett sätt att möta detta är införande av s.k. jobbguider för
invandrare som är nya på den svenska arbetsmarknaden. Jobbguidens uppgift bli
att ha
ett personligt ansvar för den arbetssökande och på olika sätt stödja,
entusiasmera och lotsa denne fram till ett arbete. AMS har fått extra
resurser för att göra
extrainsatser för arbetslösa invandrare. Dessa medel bör användas till
jobbguider.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna Sf365
yrkande 12 och A356 yrkande 13.

13.Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade (punkt 7) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 13. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A250
yrkandena 1-7 och avslår motionerna 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del,
2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324,
2004/05:A343 och
2004/05:A375 yrkande 14.

Ställningstagande

Den allvarligaste målkonflikten inom insatser för arbetshandikappade rör
ambitionen att stöden till arbetshandikappade ska lämnas till de allra
mest utsatta,
samtidigt som det anses viktigt att de genomsnittliga bidragen minskar i
omfattning. Samhall ska se till att de allra mest utsatta individerna är de som
först kommer
i fråga när det gäller nya arbetstillfällen. Regelverk och föreskrifter måste
tydliggöras med avseende på vem som kan anses vara arbetshandikappad och därmed
i behov
av stöd. De övergripande målen måste förtydligas i syfte att motverka
målkonflikter. Stöden till de arbetshandikappade bör kontinuerligt utvärderas.
Inte minst
berörs unga människor med arbetshandikapp som blir förtidspensionerade
fastän de egentligen både vill och kan arbeta. Vi anser att staten ska
genomföra ett
reformprogram som ska ge ökad respekt, stöd och rimliga valmöjligheter
för arbetshandikappade. Uppdraget att ge arbetshandikappade rehabilitering oc
ökade
möjligheter till arbete inom den reguljära arbetsmarknaden måste stärkas
och betonas och resultaten bör redovisas årligen. Vidare är lönebidragen
felkonstruerade.
Varken Arbetsmarknadsverket, arbetsgivaren eller arbetstagaren har något att
vinna på att lönesubventionen ligger på rätt nivå. Incitamenten måste ändras så
att viss
ekonomisk belöning kan lämnas för varje genomförd åtgärd som avser
rehabilitering eller anställning inom den reguljära arbetsmarknaden. Detta bör
ges regeringen till
känna. Vi tillstyrker därför motion A250 yrkandena 1-7.

14.Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade (punkt 7) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 14. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A375 yrkande
14 och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i
denna del, 2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323,
2004/05:A324 och
2004/05:A343.

Ställningstagande

Vi anser att det måste finnas alternativ även för personer som inte kan
beredas arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samhalls verksamhet bör
renodlas så att den
enbart inriktas på funktionshindrade som inte kan konkurrera på den reguljära
arbetsmarknaden. Den nuvarande politiken resulterar i att Samhall konkurrerar
med sina
produkter och tjänster på den öppna marknaden, och vinstkravet leder till att
många anställda inte känner lugn och trygghet i sitt arbete. Principerna för
Samhalls
vinstkrav bör ses över.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A375
yrkande 14.

15.Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade (punkt 7) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 15. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A261 yrkande
7 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7,
2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324,
2004/05:A343 och 2004/05:A375
yrkande 14.

Ställningstagande

Åtgärderna för arbetshandikappade är för närvarande centralstyrda och
ineffektiva. För att råda bot på detta anser Centerpartiet att Samhall bör
decentraliseras.
Ytterligare ett problem för många är att parkeringstillstånd för handikappade
för närvarande träffas av skatt som om särskild parkering vore en förmån. Detta
är inte
rimligt. Förmånsbeskattningen bör tas bort. Centerpartiet anser att
regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag som underlättar
funktionshindrades
situation.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A261
yrkande 7 i denna del.

16.Arbetsmarknadspolitiska program för
arbetshandikappade (punkt 7) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 16. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A318,
2004/05:A323 och 2004/05:A324 och avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-
7, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A272, 2004/05:A283,
2004/05:A343 och
2004/05:A375 yrkande 14.

Ställningstagande

För att utöka möjligheterna för svaga grupper att få ett meningsfullt
arbetsliv måste nya vägar provas. Sociala arbetskooperativ måste tillåtas spel
en större roll
i insatserna för arbetshandikappade och andra svaga grupper. Det är
märkligt att det i Sverige förmedlas uppdrag och ges projektbidrag till
socialt företagande
enbart via näringspolitiken. Uppdraget att utveckla socialt företagande
som ett medel för att bekämpa arbetslösheten för utsatta grupper bör
huvudsakligen
administreras via AMS. Sociala arbetskooperativ skulle då kunna nyttjas som en
framgångsrik metod både för integrering och rehabilitering. Regeringen bör
genomföra
en kartläggning av hinder och komma med förslag för att undanröja dessa.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A318,
A323 och A324.

17.Lönebidrag (punkt 8) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 17. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A216 och
2004/05:A356 yrkande 26 och avslår motionerna 2004/05:A205,
2004/05:A217, 2004/05:A227, 2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249,
2004/05:A253, 2004/05:A254,
2004/05:A256, 2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A275,
2004/05:A281, 2004/05:A284, 2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344,
2004/05:A362 och
2004/05:A363.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att tillförsäkra arbetshandikappade möjligheten till ett
fortsatt aktivt arbetsliv. Lönebidragen är ett effektivt instrument att
slussa in
arbetshandikappade på arbetsmarknaden. I den förordning som gäller för
lönebidragsanställningar bör det på nytt införas en paragraf som innebär att
om risk för
uppsägning föreligger ska en sänkning av lönebidraget inte genomföras.
Möjlighet till ersättning med 90 % vid anställning i ideella organisationer sk
gälla såväl
vid nyanställningar som vid omförhandling i samband med förlängning av
lönebidraget och detta även om det gäller en person som innehaft anställning
efter den 1 juli
1995. I samband med den översyn av systemet med lönebidrag och Samhall som
nu sker i regeringskansliet utifrån de två utredningar som presenterats nyligen
bör det
vara möjligt att både ändra stödet så att fler kommer ut i ordinarie
arbetsliv med lönebidrag och att höja taket för lönebidrag. En höjning av den
bidragsgrundande
lönen till 15 000 kronor per månad bedöms kosta 363 miljoner kronor per år. Vi
anser att regeringen ska återkomma senast i vår med förslag i denna riktning.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A356
yrkande 26 och A216.

18.Lönebidrag (punkt 8) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 18. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A261 yrkande
7 i denna del och avslår motionerna 2004/05:A205, 2004/05:A216, 2004/05:A217,
2004/05:A227, 2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249, 2004/05:A253,
2004/05:A254,
2004/05:A256, 2004/05:A258, 2004/05:A275, 2004/05:A281, 2004/05:A284,
2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344, 2004/05:A356 yrkande 26,
2004/05:A362 och
2004/05:A363.

Ställningstagande

Centerpartiets program för arbetshandikappade fokuserar på ett mindre
bidragsberoende och på mer arbetsinriktade insatser. Människor med reducerad
arbetskapacitet
bör erbjudas lönebidrag i större utsträckning än vad som görs i dag.
Centerpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser och även höja bidragsnivån
som i dag ligger
mycket lågt. Som vi framför i vår budgetmotion för utgiftsområde 13 föreslår
vi att den bidragsgrundande lönekostnaden i lönebidraget höjs från dagens 13 70
kronor
till den av AMS rekommenderade nivån på 17 700 kronor. Likaså bör människor
kunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte som i dag till 65 år. Vi
bedömer att
anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade behöver höjas med totalt
500 miljoner kronor, vilket vi bedömer skulle ge ytterligare 5 300
lönebidragsplatser.
Inom ramen för anslagshöjningen avser vi även att förstärka resurserna för
dem som behöver få hjälp av arbetsbiträden och tekniska hjälpmedel. De ökade
kostnaderna
är finansierade genom det budgetförslag som Centerpartiet redovisat.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A261
yrkande 7 i denna del.

19.Försörjning m.m. vid deltagande i
arbetsmarknadspolitiska program (punkt 9) (v)

av Camilla Sköld Jansson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 19. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A307 yrkande
1 och avslår motionerna 2004/05:A313, 2004/05:A341 och 2004/05:A386.

Ställningstagande

Reglerna för aktivitetsstöd är ologiska. De nedsättningsregler som gäller
arbetslöshetsförsäkringen gäller inte aktivitetsstödet. Därmed blir
ersättningsreglerna
hårdare för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program än de är för dem som
har arbetslöshetsersättning. Med tanke på den roll som aktivitetsstödet spelar
och det
arbetsmarknadspolitiska sambandet mellan aktivitetsstöd och ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen borde nedsättningsreglerna vara lika i de olika
systemen. Detta
borde också underlätta en likvärdig regeltillämpning inom de olika systemen
över hela landet.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A307
yrkande 1.

20.Friår (punkt 11) (m, fp, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m), Carl
B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 20. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:A239
yrkande 2 och 2004/05:A375 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:A268 och
2004/05:A354 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett lands välstånd beror av arbetsproduktivitet och antalet arbetade timmar.
Att i ett läge då antalet arbetade timmar faller spendera 1,55 miljarder
kronor av
skattemedel på att ge människor betald ledighet är ekonomiskt
ansvarslöst. Belastningen på de offentliga finanserna är dessutom större än va
som uppges i
höstbudgeten eftersom friårsförslaget, enligt Konjunkturinstitutet
(Konjunkturläget. Mars 2004) och IFAU (Rapport 2003:7, s. 15-16), leder
till en lägre BNP än
eljest, och en lägre långsiktig sysselsättning än eljest. För de offentliga
kassorna innebär sålunda friåret inte bara en ökad utgift om 1,55 miljarder
kronor över
budgeten utan även en oredovisad minskad intäkt för de offentliga kassorna.

I finansdepartementets uppgifter ingår inte bara budgetfrågor utan ansvaret
inkluderar även att bevaka de samhällsekonomiska verkningarna av politiska
förslag. Det
är därför oacceptabelt att den samhällsekonomiska kalkylen ännu inte
redovisats, eller ens finns närmare diskuterad av Finansdepartementet t.ex. i
höstbudgeten.
Uppgiften att beräkna de samhällsekonomiska effekterna är ingalunda en
omöjlighet för departementet och dess myndigheter.
Utvärderingar av tidigare försöksverksamhet har visat att de åsyftade
effekter som använts som motiv för friåret i stort sett inte finns. De som fått
anställning
som vikarier har redan en relativt stark ställning på arbetsmarknaden,
många av dem som går in som vikarier har redan ett arbete, ibland t.o.m. på den
arbetsplats
där man gått in som vikarie.
De uppföljningar som gjorts av nu inkommande ansökningar bekräftar att vård-
och skolpersonal är överrepresenterad bland de nya ansökningarna om friår. Av d
till
dags dato inlämnade ansökningarna är inte mindre än 70 % inlämnade av kvinnor.
I den mån ersättaren för den ordinarie anställda, dvs. vikarien, är obehöri
eller
mindre kvalificerad än den friårslediga innebär programmet dessutom en minskad
produktivitet och/eller sämre kvalitet i det arbete som utförs. Endast om
man är
beredd att hävda att varje vikarie gör minst ett lika bra jobb som den
friårslediga uteblir denna negativa effekt.
Friårsförslaget förefaller bli en ny kvinnofälla. Bland de
friårslediga är kvinnor kraftigt överrepresenterade, och särskilt de i offentli
sektor som är
välutbildade men lågbetalda med tanke på sin utbildning. Enligt en av IFAU-
studierna påverkas sannolikt inte livsarbetsinkomsten särskilt mycket när
det gäller
anställda i offentlig sektor. Detta gäller dock knappast i privat
sektor. IFAU-studien tar dock inte upp att antalet intjänade pensionspoäng i
det nya
pensionssystemet kan bli lägre och därmed även den framtida pensionen jämfört
med om personen inte tagit ut ledigheten. Självklart gynnas inte kvinnor i
konkurrens
med män om arbetsgivare skulle vänja sig vid att kvinnor i genomsnitt skulle
vara mera benägna än män att ta ut denna typ av ledighet.
Utifrån de negativa erfarenheterna av försöket med friår och de sannolikt
kraftigt underskattade budget- och samhällsekonomiska konsekvenserna borde
regeringen
avsluta försöket den 31 december 2004 som planerats.
Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna A239
yrkande 2 och A375 yrkande 4.

21.Friår (punkt 11) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 21. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A354 yrkande
4 och avslår motionerna 2004/05:A239 yrkande 2, 2004/05:A268 och 2004/05:A375
yrkande 4.

Ställningstagande

Vi har under lång tid haft en positiv syn på att a-kassemedel ska kunna
användas till arbetstagare som under ett år ersätts av en arbetslös person
Vi anser att
friåret i begränsad omfattning kan fylla en roll som en av flera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Försöksverksamheten med friår bör fortsätta,
men ske inom
befintlig ram för arbetslöshetsersättningen och det ska ställas krav på att
friårsvikariatet ges till en person som är långtidsarbetslös.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion A354
yrkande 4.

22.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling
m.m. (punkt 12) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 22. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:Sf356
yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16, 2004/05:A220 yrkande
2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.

Ställningstagande

Det råder stora skillnader mellan svenskt och danskt regelverk inom det
arbetsmarknadspolitiska området. Utbildning med aktivitetsstöd kan bedriva
av svenska
arbetslösa på båda sidor om sundet, men för danska arbetslösa föreligger
inte samma möjligheter. Vid praktik och sökanderesor med stöd är det lika
omöjligt för
sökande på båda sidor att gå över gränsen. Speciellt svensk sida borde kunna
göra stora vinster om praktik på dansk sida blev möjlig, eftersom
arbetsmarknadsläget på
Själland är gott. Mycket tid har förspillts redan. Det är angeläget att
arbetet för att harmonisera olika områden av bl.a. den
arbetsmarknadspolitiska
lagstiftningen mellan Sverige och Danmark nu påskyndas. På så sätt kan de
mycket stora potentiella vinsterna i form av ökad integration tas hem till
stor nytta för
enskilda individer och självfallet också för våra båda länder. Detta bör ges
regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionen Sf356 yrkande 4.

23.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling
m.m. (punkt 12) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 23. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A356
yrkandena 4, 5 och 7 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16,
2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande 2, 2004/05:A279 och 2004/05:A292.

Ställningstagande

Det har steg för steg växt fram ett arbetsmarknadspolitiskt regelverk som är
komplicerat. Det mesta i systemet är reglerat i förordningar och föreskrifter
och är
därmed inte underställt riksdagens direkta godkännande. Anställningsstöden
borde begränsas till ett allmänt anställningsstöd och ett förstärkt
anställningsstöd.

Grundidén med aktivitetsgarantin är riktig men den brister i tillämpningen.
Vad som krävs är tydliga krav som går att leva upp till, stöd och hjälp
att bryta
arbetslöshetsmönstret och aktiva insatser för att möta den enskilde personens
konkreta behov och problem. En väg att gå är att införa en försöksverksamhet
med jobb-
bonus. En arbetslös som ordnar arbete inom två månader bör få en bonus som
motsvarar a-kasseersättningen under förslagsvis fem dagar. En jobb-bonus bör
också
övervägas för dem som är långtidsarbetslösa och deltar i aktivitetsgarantin.
Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A356
yrkandena 4, 5 och 7.

24.Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling
m.m. (punkt 12) (c)

av Margareta Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 24. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:Fi259
yrkande 16 och avslår motionerna 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande
2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.

Ställningstagande

Det är ofta svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet.
Självförtroendet minskar för varje dag utan arbete. För att ta sig ut på
arbetsmarknaden behövs
olika former av stöd. Subventionerade anställningar har i flera utvärderingar
visat sig vara en väg in på arbetsmarknaden för dem som varit utan arbete
länge. Ett
konkret exempel på en lösning är att använda ett nettolönesystem där berörda
myndigheter och arbetsgivare samarbetar. Med nettolön skulle lönen för den
anställde
vara densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren. Ingen inkomstskatt och inga
sociala avgifter betalas.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion Fi259
yrkande 16.

25.Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur (punkt
13) (m)

av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
under Ställningstagande i reservation 25. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:Kr239
yrkandena 10 och 13 och avslår motionerna 2004/05:Kr289 yrkande 5,
2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11, 2004/05:Kr364 yrkande 2,
2004/05:Kr368 yrkande 4,
2004/05:A327 och 2004/05:A357.

Ställningstagande

Kulturen ska vara en fri och obunden kraft i samhället och ge
förutsättningar för ett kulturellt växande Sverige. Kulturens betydelse kräver
att vi bevakar att
kulturen får gynnsamma betingelser. Den uppgiften åligger det allmänna om inte
kulturen kan göras tillgänglig på annat sätt.

Arbetslöshetsförsäkringen omfattar såväl arbetstagare som företagare. Ett
krav för att ersättning ska betalas ut är att den försäkrade är oförhindrad att
åta sig
arbete för en arbetsgivare minst tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt 17
timmar per vecka. Den försäkrade ska vara beredd att anta ett erbjudet lämpligt
arbete.
Under den tid konstnären uppbär arbetslöshetsersättning ska konstnären stå
till arbetsmarknadens förfogande. Konstnären ska vara anmäld på
arbetsförmedlingen och
det ska upprättas en individuell handlingsplan för framtiden.
En utvärdering av AF-kultur måste göras för att se vilka effekter som
uppnåtts. Detta bör ges regeringen till känna.

26.Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur (punkt
13) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager som sin mening vad som framförs under Ställningstagande
i reservation 26. Riksdagen bifaller därmed motionerna 2004/05:Kr364 yrkande
2 och
2004/05:Kr368 yrkande 4 och avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkandena 10 och
13, 2004/05:Kr289 yrkande 5, 2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11,
2004/05:A327 och
2004/05:A357.

Ställningstagande

Möjligheten för kulturskapare att bli ekonomiskt oberoende av stat och kommun
måste bli större. I budgetpropositionen anges att AF Kultur har drygt 10 000
kultur-
och mediearbetare inskrivna på landets fem regionförmedlingar. Dock finns inte
ett ord nämnt om vilket resultat AF Kultur uppnått med sina insatser. Vi anser
att AF
Kulturs arbete ska utvärderas.

Kulturens konstanta brist på betald arbetskraft maskeras ofta med hjälp
av AMS-insatser. Denna finansieringslösning innebär inte bara ett felutnyttjand
av de
arbetsmarknadspolitiska stödformerna utan också att unga scenkonstnärer
finansierar teater, film, dans och musik med sina sociala förmåner. De ger ett
slags rabatt
på sitt arbete som i andra branscher skulle anses helt förkastligt.
Vi menar att kulturen för att säkra en långsiktighet och mångfald måste
ha flera finansiärer. Det är viktigt att det även sedan Stiftelsen framtidens
kultur har
avvecklats finns en verksamhet med likartade fria möjligheter till ekonomiska
insatser för kulturen. För kulturens finansiering har staten en roll att
fylla.
Sponsring är viktig. Vi vill också skapa självständiga kulturstiftelser som
ska trygga kulturens möjlighet att säkra finansiering för projekt som varken
ryms i den
för tillfället rådande kulturpolitiska opinionen eller kan komma i åtnjutande
av företagssponsring. Folkpartiet förordar att stiftelser med betryggande
grundkapital
byggs upp genom att de medel som i dag brukas för olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kultursektorn successivt styrs över till
kulturstiftelser. Genom de
fristående kulturstiftelserna ökar sysselsättningen inom kultursektorn
effektivare och direktare än genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En
utredning bör
tillsättas som bl.a. tar fram förslag om hur sådana fristående
kulturstiftelser kan inrättas och finansieras. Vad vi anfört här bör ges
regeringen till känna.

27.Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde
14 Arbetsliv (punkt 18) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd),
Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott
Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 27. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2004/05:Sf287
yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36, 2004/05:A221 yrkandena 2 och 3,
2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11, 2004/05:A354
yrkandena 2 och
5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A356 yrkande 18 samt avslår
motionerna 2004/05:A287 och 2004/05:A316.

Ställningstagande

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet bildar
Allians för Sverige. Det viktigaste för oss och för landets välfärd och ekonomi
är att fler
människor får arbete, att det öppnas möjlighet att arbeta fler timmar och
att antalet arbetade timmar per innevånare i Sverige inte sjunker utan om
möjligt ökar
under kommande år. Vi anser att vänsterkartellen med Socialdemokraterna,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver en politik som fjärmar och inte närmar
Sverige till
dessa mål och som därför inte är ekonomiskt uthållig.

Antalet arbetade timmar per invånare har minskat sedan år 2002 och förväntas
fortsätta att minska om inget görs. För att vända nuvarande trend krävs
insatser inom
flera politikområden. Allians för Sverige anser att det måste bli mer lönsamt
att arbeta, bl.a. genom sänkta skatter och bättre utformade bidragssystem.
Men även
arbetslivspolitiken har en viktig roll att spela. Denna roll kan delas in i
tre områden:

1 Arbetslivspolitikens koppling till de ökande sjuktalen

2 Arbetslivspolitikens koppling till individuell anpassning och rörlighet

3 Arbetslivspolitikens myndighetsstruktur

De ökande sjuktalen

Socialdemokraterna har sedan 1997 stått handlingsförlamade inför återkommande
ny statistik som visat dramatiska ökningar av sjuktalen. Regeringen kommer
enligt sina egna beräkningar inte att
lyckas nå målet om halverat antal sjukpenningdagar till år 2008. Även
om en viss minskning, glädjande nog, har skett i antalet sjukpenningdagar ökar
dessvärre
antalet förtidspensioner (sjuk- och aktivitetsersättning), liksom de totala
kostnaderna för ohälsan. Dessa ökade kostnader tränger undan annan offentlig
verksamhet
och gör viktiga skattesänkningar svårare att genomföra.

Vi anser att regeringen och stödpartiernas passiva förhållningssätt till
ohälsoproblematiken är tragisk. Det innebär ett mänskligt slöseri och förödda
livschanser
av gigantiska mått. Därtill kommer ett stort produktionsbortfall och svagare
offentliga finanser. Politiken måste snarast läggas om. De viktigaste
åtgärderna som
omedelbart bör genomföras är:

· Ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti,
varigenom en långtidssjukskriven garanteras en individuell rehabiliteringsplan
inom en
viss tid av sjukskrivningsperioden.
·
· Förbättrade förutsättningar för s.k. arbetsgivarringar där
långtidsfrånvarande ges möjligheter att arbetsträna på alternativa arbeten.
·
· Arbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmågan vid
långa sjukfall i ett tidigare skede prövas mot hela arbetsmarknaden och
att även
rehabiliteringsarbetet ges denna inriktning.
·
· En dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade
tilläggsförsäkringarnas effekter på sjukfrånvaron.
·
· Stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare.
·
· Möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal
långa sjukfall bör förbättras.
·
· Möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot
arbetsolyckor bör utredas. Genom en privatisering skulle starkare positiva
incitament för företagen
kunna skapas att satsa på förebyggande åtgärder. Ju säkrare arbetsplats och
därmed bättre arbetsklimat, desto lägre premie.
·
Det förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta
gäller särskilt inom den offentliga sektorn.

Individuell anpassning och rörlighet

Ett gott arbetsklimat gynnas av ett stort medinflytande för personalen över
arbetets organisation. Den enskilde bör om möjligt kunna påverka omfattning
och förläggning av arbetstider. Ett ökat
utrymme av självvalda arbetstider ger större trivsel, bättre arbetsklimat och
minskar stressfaktorn och därmed även frånvaron. Här finns det stora brister
framför
allt inom den offentliga sektorn. Inom denna sektor är det viktigt att
fler verksamheter läggs ut på privata entreprenader för att visa vägen mot ett
friskare
arbetsliv. För arbetstagaren är det självklart positivt att utifrån
verksamhetens behov och arbetslagets möjligheter kunna förlägga arbetstiden på
ett sätt som gör
det möjligt att kombinera arbetet med fungerande familjeliv, studier och
fritidsaktiviteter.

Regeringen tycks tro att arbetsgivarna kan göra mycket mer för att få ned
ohälsotalen. Vi delar inte denna ensidiga syn på problemet. Därmed bestrider vi
inte att
det finns ohälsa som beror på faktorer på arbetsplatsen. Det kan t.ex. ha
med relationer att göra. Ett nytt arbete kan därför vara ett sätt att få
förnyelse, en ny
start som individen många gånger kan må bra av. Fast anställda har i dag i
Sverige en mycket stor trygghet. Denna trygghet väger den enskilde mot de
fördelar som ett
nytt arbete kan innebära. Arbetsmarknadens parter kan göra en del för att en
arbetstagare ska underlätta för den enskilde att ta steget till en ny
arbetsplats om han
eller hon får ett sådant erbjudande.

Ett större och mera allmänt problem i sammanhanget är det dåliga
företagsklimatet i Sverige. Om det förbättras underlättar det för fler att
starta eget. På så sätt
skapas nya jobb och fler arbetsgivare och därmed ökade möjligheter för
människor att kunna styra över sin arbetstid och gemenskap med bl.a. barn och
familj.

Arbetslivspolitikens myndighetsstruktur

Av våra förslag framgår att vi tror att de största förändringarna går att
åstadkomma genom att ge människor utrymme att ta initiativ.
Vänsterkoalitionens svar på problemet är i huvudsak fler
myndigheter och fler regler. Inom arbetslivspolitiken har det med tiden växt
fram många olika myndigheter: Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet,
Arbetsdomstolen,
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, HomO, Medlingsinstitutet, JämO
och Delegationen för jämställdhetsintegrering. Delvis behövs den
myndighetsutövning som
åligger vissa av dessa myndigheter, men stora delar av arbetet hör bättre
hemma inom universiteten med deras regler och med system för kvalitetskontroll
och koppling
till undervisning på högre nivå. Den något vildvuxna myndighetsstrukturen bör
sålunda ses över och radikala förändringar kan behöva genomföras.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motionerna
Sf287 yrkandena 8 och 10, Sf363 yrkande 36, A221 yrkandena 2 och 3, A239 yrkand
5, A261
yrkandena 8 och 11, A354 yrkandena 2 och 5-9, A355 yrkandena 1 och 2 och A356
yrkande 18.

28.Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde
14 Arbetsliv (punkt 18) (v)

av Camilla Sköld Jansson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
under Ställningstagande i reservation 28. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A287 och
avslår motionerna 2004/05:Sf287 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande
36, 2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261
yrkandena 8 och
11, 2004/05:A316, 2004/05:A354 yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1
och 2 och 2004/05:A356 yrkande 18.

Ställningstagande

När Medlingsinstitutet inrättades var delar av fackföreningsrörelsen kritiska
till de befogenheter som institutet skulle få. Institutets agerande under d
år det
funnits har visat att det kan finnas fog för de farhågor som framfördes.
Regeringen har nu aviserat att institutet ska utvärderas. Utvärderingen bör
ske från ett
arbetstagarperspektiv, institutets vara eller inte vara bör prövas
förutsättningslöst och arbetsmarknadens parter bör spela en aktiv roll i
utvärderingsarbetet.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A287.

29.System för individuell kompetensutveckling (punkt
19) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd),
Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) och Liselott
Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs under
Ställningstagande i reservation 29. Riksdagen bifaller därmed motion
2004/05:A338 och
avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkande 49, 2004/05:Sk454 yrkande 11,
2004/05:Ub321 yrkande 11, 2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3 och
2004/05:A356
yrkande 16.

Ställningstagande

Inledning

Kompetensutveckling är en fråga som har strategisk betydelse för varje individ
och för hela samhället. Trots detta har regeringen misskött frågan under ett
antal år. Nödvändiga reformer har gång
på gång skjutits på framtiden. Till sist kom våren 2002 en proposition som var
en halvmesyr. Den innehöll dock inga lagförslag utan endast knapphändiga
riktlinjer.
Ett komplett förslag utlovades till hösten 2002 för att systemet skulle kunna
träda i kraft den 1 juli 2003. Men något sådant förslag kom aldrig, vilket
vi anser
vara ett uppseendeväckande löftesbrott och svek.

I motion A338 lägger vi fram ett gemensamt förslag till riktlinjer för ett
system för individuell kompetensutveckling

Systemets utgångspunkter och syfte

Enligt vår uppfattning är det viktigt att Sverige återfår sin forna ställning
i toppen av den s.k. välståndsligan. Det är nödvändigt om vi ska kunna skapa
det goda
samhället där alla har ett arbete och där sjuka, gamla och behövande får den
vård och omsorg som de behöver.

I många kommuner är en tredjedel av den arbetsföra befolkningen
arbetslös, deltagande i någon arbetsmarknadspolitisk insats eller
förtidspensionerad. Särskilt
prekär är situationen i de delar av landet som traditionellt styrts av
Socialdemokraterna under lång tid. Där har enskilda initiativ, konkurrens med
den offentliga
sektorn och entreprenörsanda sällan eller aldrig uppmuntrats.
Arbetslivet genomgår en snabb förändring. Globalisering och
teknikintensifiering leder till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Inom det
privata näringslivet
omsätts 25-30 % av alla arbetstillfällen varje år. Det blir allt vanligare att
personer är anställda hos flera olika arbetsgivare och att personer växlar
mellan
utbildning och arbete.
Utbildning blir alltmer en färskvara, och många gamla yrken är på
tillbakagång samtidigt som nya tillkommer. Länder som vill hävda sig i den
internationella
konkurrensen måste anpassa sina utbildningssystem till denna utveckling.
Enligt vår uppfattning är det viktigt att man understöder det livslånga
lärandet och ökar människors möjligheter att förkovra sig och utvecklas.
Utbildning och
kompetens är nyckelord för framtidens arbetsmarknad. Därför anser vi att det
ska införas ett system för sparande till kompetensutveckling. Systemet
ska vara
individuellt och frivilligt.
Individuellt kompetenssparande främjar möjligheterna för individen att
utbilda sig vidare. När kompetensen stärks ökar den enskildes trygghet på
arbetsmarknaden
liksom benägenheten att pröva utmaningar i arbetslivet. Ökade möjligheter till
kompetenssparande är därför en viktig komponent i en strategi för långsiktig
tillväxt.

Kompetenssparande är inte bara positivt ur ett individperspektiv. Sådant
sparande bidrar till kompetenshöjning och därmed till att begränsa
arbetslösheten. Landets
förmåga att stå emot ekonomiska kriser stärks.

Val av sparmodell

Vi anser att systemet ska bygga på en möjlighet för fysiska personer att med
skattemässig verkan göra insättningar på individuella kompetenssparkonton. Det
ska inte bara gälla för anställda, utan
det är också viktigt att egenföretagare ges möjlighet att kompetensspara.

Avkastningen på sparandet ska inte beskattas som kapitalinkomst, så som
regeringen tidigare föreslagit. I stället bör den skattemässiga behandlingen
likställas med
vad som gäller för det individuella pensionssparandet (IPS). Det innebär för
närvarande att avkastningen beskattas med 15 % avkastningsskatt i stället för
med 30 %
kapitalinkomstskatt.

Medlen på kompetenssparkontot är individens egna och ska kunna användas till
sådan kompetensutveckling som den enskilde själv bestämmer. Kompetensutvecklin
bör ges
en vid definition. Om sparmedlen inte kommer till användning för
kompetensutveckling bör de kunna användas för att förstärka pensionen.

Avsättningsmöjligheter m.m.

Vi föreslår en ordning där varje individ ges möjlighet att göra avdrag
vid inkomstbeskattningen för insättningar på ett individuellt
kompetenssparkonto.
Avdragsrätten bör gälla för insättningar upp till ett prisbasbelopp per år.

Regeringens tidigare förslag (prop. 2001/02:175) om en maximal årlig
avsättning på endast en fjärdedels prisbasbelopp är helt otillräckligt för att
nå reformens
syfte. I 2002 års proposition motiverades detta med att personer med höga
inkomster har möjlighet att spara i större utsträckning. Enligt vår mening bör
dock inte
låginkomsttagarnas mer begränsade handlingsutrymme föranleda beloppsgränser
som gör hela reformen meningslös. I stället borde det vara möjligt att införa
någon form
av extra skattekredit eller bidrag till låginkomsttagare som börjar
kompetensspara. Sänkta skatter för i första hand låg- och medelinkomsttagar
skulle också öka
deras självbestämmande. Det ökade ekonomiska utrymmet skulle exempelvis kunna
användas till ett riktat sparande såsom kompetenssparande.
Enligt vår uppfattning är arbetsgivarnas medverkan viktig för att stödja och
utveckla individernas kontinuerliga vidareutbildning. För det enskilda
företaget är
det av avgörande betydelse för dess överlevnad att ge anställda kontinuerlig
utbildning. Denna typ av mer verksamhetsrelaterad kompetensutveckling är ett
naturligt
led i företagens vardag.
Det är angeläget att få arbetsgivarnas medverkan i ett system för
individuellt kompetenssparande bl.a. därför att kapitalet i systemet då kan
byggas upp i en
snabbare takt. Redan i dag tar företagen ett betydande ansvar för de
anställdas kompetensutveckling. Här är det emellertid ofta fråga om en
mer direkt
verksamhetsrelaterad personalutbildning där företaget också har ett
avgörande inflytande. Det är inte lika självklart med en aktiv
arbetsgivarmedverkan i ett
kompetenssparande där medlen helt disponeras av den enskilde.

För att stimulera arbetsgivare att bidra till den anställdes eget
utbildningssparande anser vi att det bör införas en rätt till avdrag för
sociala avgifter vid
avsättningar till den anställdes kompetenssparkonto. Detta kan jämföras med de
villkor som gäller för arbetsgivares avsättningar till pensionssparande för
anställda.

Sammanfattande bedömning

Med hänsyn till det ovan anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion
A338 (m, fp, kd, c) och godkänna motionens förslag till riktlinjer för ett
system för
individuell kompetensutveckling såvitt avser systemets utgångspunkter
och syfte, val av sparmodell, avsättningsmöjligheter m.m. och förvaltning av
medel på
kompetenssparkonto m.m. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda genom vad som anförts.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde
13 Arbetsmarknad (punkt 1) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Från Miljöpartiets sida anser vi att den arbetslöses valfrihet bör
öka när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser. Vårt förslag är därfö
att en
omställningsersättning införs. I övrigt ställer vi oss bakom
utskottsmajoritetens syn på den allmänna inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken.

Vårt förslag om införande av en omställningsersättning utgör en av
komponenterna i vår politik för stärkt medborgarmakt. Den innebär en rad
reformer för att
medborgaren (brukaren) ska stå i centrum för all offentlig verksamhet.
Medborgarens ställning, inflytande och möjligheter att påverka offentligt
finansierad
verksamhet bör stärkas.
Genom att införa en omställningsersättning på arbetsmarknadsområdet får
den arbetslöse själv efter bedömt behov bestämma över sina insatser. Vid
den första
kontakten med arbetsförmedlingen diskuteras den enskildes behov och vilken
insats som är lämplig. Samtidigt ansöker den arbetssökande om
omställningsersättning.
Storleken på ersättningen bestäms efter en bedömning av den enskilda
individens behov och de åtgärder som krävs. Med hjälp av
omställningsersättningen bör sedan den
arbetssökande kunna köpa den utbildning eller åtgärd han eller hon
behöver. På det sättet ökar friheten och möjligheterna för den
arbetssökande att få den
vidareutbildning och det stöd som hon behöver.
En utredning om arbetsmarknadsmyndigheterna bör tillsättas. I
utredningsarbetet bör man studera om en sammanslagning av lokala
försäkringskassor och lokala
arbetsmarknadsmyndigheter skulle kunna vara till fördel för brukaren.

2. Arbetsmarknadspolitiska program för personer med
utländsk bakgrund (punkt 6) (c)

av Margareta Andersson (c).

Det är mycket viktigt att människor som kommer till Sverige som flyktingar
eller invandrare så fort som möjligt får kontakt med den svenska arbetsmarknade
genom
arbete eller praktik. Det underlättar deras integration i samhället och
minskar risken för diskriminering senare. Trots att problemet att personer me
utländsk
bakgrund ofta har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden fått stor
uppmärksamhet går förbättringarna mycket långsamt. Integrationsverkets
årsrapport och andra
studier visar den krassa verkligheten - sorteringen på arbetsmarknaden sker
efter hudfärg. Utrikes födda, andra- och tredjegenerationens invandrare har
svårare att
få ett arbete än etniska svenskar, detta trots att många personer med
utländsk bakgrund har kompetens eller utbildning som är efterfrågad på den
svenska
arbetsmarknaden. Sverige gör en obeskrivlig kompetensförlust när man inte
tillvaratar de resurser som finns hos människor med utländsk bakgrund. För att
få bukt med
diskrimineringen krävs en rad åtgärder - en av de viktigaste är att kartlägga
och synliggöra den diskriminering som förekommer. Kommuner, landsting och stat
bör vara
föregångare med att öppna sina arbetsmarknader för människor med utländsk
bakgrund.

3. Moderaternas anslagsförslag för utgiftsområdena
13 och 14 (punkterna 16 och 20) (m)

Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m) anför:

Inledning

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner och i en avvikande
mening i det yttrande över budgetpropositionen 2004/05:1 som
arbetsmarknadsutskottet
nyligen överlämnat till finansutskottet förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den som regeringen förordar.

Det mest självklara målet för finanspolitiken är att säkerställa att
utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Vårt budgetförslag gör
det mer lönsamt
att arbeta och mindre lönsamt att inte arbeta. Den enskilda människan ska ha
större makt att styra över sitt liv och ges större möjligheter att påverka sin
tillvaro
och levnadsstandard. Moderaterna vill satsa på polis och rättsväsende,
på vårdgaranti i sjukvården och på en bättre skola för våra barn. Vi prioritera
sänkta
skatter och satsningar på kärntrygghet framför generösa bidragssystem. Vi
vill genomföra betydande sänkningar av inkomstskatten för breda grupper av
löntagare och
näringsidkare. Moderaternas politik är en politik för fler i arbete och
trygghet för alla.
Vi anser att arbetsmarknadspolitiken i stort ska inriktas på att hålla
arbetslösheten på en låg nivå utan att inflationen tar fart. Under det
senaste året har
arbetsmarknaden försvagats ordentligt. Att genomföra reformer för att
förbättra arbetsmarknaden är en av de mest prioriterade uppgifterna de
kommande åren. Det är
nödvändigt att öka arbetsutbudet för att Sverige ska klara av att möta de
krav som en åldrande befolkning ställer. Moderaterna vill skapa förutsättningar
för att
arbetsmarknaden ska fungera, vara flexibel och svara mot de behov som enskilda
individer och företag har.
En väl fungerande arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik är viktig för
att säkerställa att människor som drabbas av arbetslöshet snabbt ska återgå i
arbete och
inte fastna i ett långvarigt bidragsberoende. Vi tror att alla människor som
kan jobba vill jobba och föreslår en samlad strategi med fyra huvudkomponenter
för att
möjliggöra detta. Komponenterna är: uthålliga offentliga finanser måste
säkras, det måste löna sig att arbeta, den offentliga sektorn måste
reformeras och den
gemensamma finansieringen säkras, slutligen måste företagens konkurrenskraft
förbättras.
Genom att formulera ett fåtal övergripande mål för Arbetsmarknadsverkets
verksamhet ges större spelrum än i dag för AMS att själv bedöma hur
resurserna ska
fördelas mellan förmedlingsverksamhet, åtgärder och
anställningssubventioner. Utan tydliga mål är det inte möjligt att
avgöra vilka och hur stora
arbetsmarknadspolitiska insatser som behöver sättas in. Det är inte heller
möjligt att utvärdera utfallet av åtgärdernas effekter. Vi föreslår därför tre
mål med en
tydlig prioritetsordning för AMV:s verksamhet. Det är då naturligt att AMV
omvandlas till en enhetsmyndighet.
Vårt budgetalternativ präglas av ordning och reda och ska ses som en
helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat
från de andra.
Eftersom riksdagens majoritet den 24 november 2004 har beslutat om ramar
för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed
valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om
fördelning på anslag inom utgiftsområdena 13 och 14.
I det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet till politik
inom utgiftsområdena 13 och 14.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd

Med en ändring av de ekonomiska incitamenten blir arbetslöshetsförsäkringen
vad den ska vara, en tillfällig omställningsförsäkring. Moderaterna
föreslår att
ersättningsnivån vid arbetslöshet trappas ned i två steg. Ersättningen sänks
med 5 procentenheter de första 100 dagarna och med ytterligare 10 procentenhete
under
de resterande 200 dagarna. Vi vill att den bortre parentesen tillåts verka.
Passivt kontantstöd har inte några positiva effekter på sökintensiteten.
Möjligheten till
300 dagars förlängning i försäkringen bör därför begränsas kraftigt. De
som inte fått något arbete efter 300 dagar ska givetvis inte lämnas helt utanfö
systemet
utan fortsatt stöd. En möjlighet är att placera långtidsarbetslösa i någon
slags paraplyverksamhet med ett mer individanpassat program av åtgärder än
det som
aktivitetsgarantin erbjuder i dag. En annan möjlighet är att kommunerna
kunde ges ett utökat ansvar för att tillhandahålla meningsfull verksamhet fö
dessa
arbetssökande. Det är nödvändigt att arbetslöshetsersättningen och
regelverket däromkring utformas så att tidigt arbetssökande i
arbetslöshetsperioden stimuleras.
Matchningen mellan de arbetssökande och de potentiella arbetsgivarna måste
utvecklas och effektiviseras. Det behövs fler aktörer för att
säkerställa denna
utveckling. Kvaliteten på de arbetsmarknadspolitiska insatserna måste
förbättras påtagligt. På så sätt ges individen bättre förutsättningar att åter
komma i arbete.
Det måste finnas möjligheter för den enskilde individen att forma sin egen
tillvaro och förbättra sin livssituation efter egen förmåga.

All erfarenhet tyder på att anställbarheten sjunker snabbt när någon
blivit arbetslös. Den arbetslösa måste omedelbart få omfattande stöd från
arbetsförmedlingen
och när så behövs individuellt anpassade åtgärder för att möta de nya
kompetenskrav som ställs.
Moderaterna anser inte att det är motiverat att införa möjligheten
till friår när behovet att öka arbetsutbudet är så stort som det är nu och
avvisar därför
regeringens förslag om friår. Moderaterna avvisar också regeringens förslag om
ytterligare 20 000 platser i det konjunkturläge som nu råder. Vi beräknar
anslaget
till ett 10 850 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade

Vi vill genomföra fler sysselsättningsåtgärder för personer med
arbetshandikapp och föreslår därför att 100 miljoner kronor utöver vad
regeringen anvisar tillförs
anslaget i ett första steg. Vi beräknar alltså anslaget till ett 100 miljoner
kronor högre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering

Moderaterna vill ge Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)
ett utökat uppdrag. Regering och riksdag behöver ett bättre beslutsunderlag.
IFAU ska
därför i offentliga och årligen återkommande rapporter utvärdera
resultaten av de vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vi beräknar
anslaget till ett 3,34
miljoner kronor högre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen utbildning
Nordkalotten

Vi föreslår att statens finansiering av Stiftelsen utbildning Nordkalotten
avvecklas och att anslaget utgår.

Sammanställning över anslagen 22:2, 22:4, 22:7 och 22:10
Tusental kronor
---------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
förslag
typ
(m)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
22:2 Bidrag till (ram) 45 763 000 -10 850
arbetslöshetsersättning 000
och aktivitetsstöd
---------------------------------------------------
22:4 Särskilda (ram) 6 790 384 +100 000
insatser för
arbetshandikappade
---------------------------------------------------
22:7 Institutet för (ram) 21 660 +3 340
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
---------------------------------------------------
22:10 Bidrag till (obet.) 7 750 -7 750
Stiftelsen utbildning
Nordkalotten
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Totalt för 69 313 416 -10 754
utgiftsområdet 410
---------------------------------------------------

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Vi anser att anslaget till ALI:s verksamhet kan minskas med 50
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Anslag 23:4 Arbetsdomstolen

Vi är principiella motståndare till specialdomstolar och
partssammansatta domstolar och anser att Arbetsdomstolen ska läggas ned och des
uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Som en följd av detta
ställningstagande kan anslaget utgå.

Anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO)

Vi vill att de fyra ombudsmännen som har i uppdrag att utöva
tillsyn enligt de olika lagarna mot diskriminering i arbetslivet slås
ihop till en gemensam myndighet. Till följd av detta sammanläggs också
Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering. Vi anser att
anslaget för HomO ska utgå. Vi föreslår att det under utgiftsområde 14 i ställe
inrättas en ny myndighet och att det skapas ett nytt anslag för
Ombudsmannen mot diskriminering, som tillförs drygt 72 miljoner
kronor för 2005.

Anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Som framgått under Anslag 23:7 vill vi att de fyra
ombudsmännen som har i uppdrag att utöva tillsyn enligt de olika lagarna mo
diskriminering i arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet och att
Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs. Vi
anser att anslaget för JämO ska utgå. Vi föreslår att det under
utgiftsområde 14 i stället inrättas en ny myndighet och att det skapas ett nytt
anslag för Ombudsmannen mot diskriminering, som tillförs drygt 72
miljoner kronor för 2005.

Anslag 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

Vi föreslår att anslaget utgår, dvs. en minskning med 4 miljoner
kronor.

Anslag till Ombudsmannen mot diskriminering

Som framgått ovan vill vi att de fyra ombudsmännen som har i
uppdrag att utöva tillsyn enligt de olika diskrimineringslagarna slås ihop
till en gemensam myndighet. Även Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot
diskriminering sammanläggs. För att finansiera den nya myndigheten
föreslås att 72 801 000 kr anvisas på detta nya anslag för 2005.

Sammanställning över anslagen 23:2, 23:4, 23:7, 24:1 och 24:3
samt nytt anslag 24:4
Tusental kronor
------------------------------------------------
Anslag AnslagstypRegeringens
förslag
(m)
------------------------------------------------
------------------------------------------------
23:2 (ram) 360 771 -50 000
Arbetslivsinstitutet
------------------------------------------------
23:4 (ram) 25 282 -25 282
Arbetsdomstolen
------------------------------------------------
23:7 Ombudsmannen (ram) 8 057 -8 057
mot diskriminering
på grund av sexuell
läggning (HomO)
------------------------------------------------
24:1 (ram) 21 907 -21 907
Jämställdhetsombudsmannen
------------------------------------------------
24:3 Delegation för (ram) 4 000 -4 000
stöd till
jämställdhetsintegrering
------------------------------------------------
24:4 Ombudsmannen (ram) +72 801
mot diskriminering
(nytt anslag)
------------------------------------------------
------------------------------------------------
Totalt för 1 193 970 -36 445
utgiftsområdet
------------------------------------------------

4. Folkpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14
(punkterna 16 och 20) (fp)

av Carl B Hamilton (fp) och Liselott Hagberg (fp).

Inledning

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till
att förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre stabil tillväxt
uppnås och att alla de människor som skulle kunna utföra arbete - i dag
motsvarande så mycket som en dryg miljon människor utanför arbetsmarknaden - få
möjligheter att komma in och göra en egen arbetsinsats. För att åstadkomma dett
är det nödvändigt att fler människor kommer i arbete och får arbeta fler timmar
när de så vill, och att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå
detta är sänkta skatter på arbete och företagande.

Våra utgiftsökningar avser främst bistånd, rättssäkerhet,
utbildning, vård och omsorg samt förbättringar för funktionshindrade. Vi uppnår
utrymme för detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan, stopp för s.k. friår och en
reformerad arbetsmarknadspolitik.
Vårt förslag till utgiftsram på utgiftsområdena 13 och 14 har
emellertid avstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i
fördelningen på anslag inom utgiftsområdena. Ansvar för de anvisade anslagen
vilar således på företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet i riksdagen.
Vårt budgetförslag för år 2005 syftar till att förändra de
ekonomiska förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Grunden för en
stark samhällsekonomi är hög sysselsättning och hög nivå på antalet arbetade
timmar per invånare. Ju mer arbete som utförs i Sverige, desto mer resurser
skapas för privat konsumtion och offentligt finansierad välfärd. Det är
nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar. Folkpartiet vill bl.a
1) öka antalet arbetsgivare och benägenheten att anställa, 2) göra det mer
lönsamt att arbeta och på annat sätt öka utbudet av arbetskraft, 3) förändra
systemet för att minska sjukskrivningar, förtidspensioneringar och kostnaderna
för arbetslösheten och 4) öka benägenheten hos arbetslösa att söka arbete.
Folkpartiets ekonomiska politik sammanfattas i motion 2004/05:Fi232.
Arbetsmarknadspolitikens mål är oklara i dag. Det viktigaste
inslaget i en bra arbetsmarknadspolitik är en väl fungerande arbetsförmedling
med intensiva kontakter med de arbetssökande. Den ska bedrivas i både offentlig
och enskild regi och finnas i hela landet. Förmedlingens uppgift är att hjälpa
arbetssökande att söka arbete och arbetsgivare att besätta lediga arbeten. En
annan uppgift för arbetsmarknadspolitiken är att söka säkerställa att
kompetensen hos arbetskraften inte minskar i konjunktursvackor.
I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt
budgetförslag för utgiftsområdena 13 och 14.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Folkpartiet vill lägga ned AMS och ersätta myndigheten med en
mindre som får rena myndighets- och tillsynsuppgifter. Syftet är att AMS
nuvarande serviceuppgifter, arbetsförmedling och arbetsmarknadsuppgifter ska
kunna utföras av en rad olika aktörer, både privata och ideella. Den nya
myndigheten kommer att ges ansvar för en bättre fungerande arbetsförmedling och
skräddarsydda arbetsmarknadsåtgärder för varje del av landet. Myndigheten får
ansvaret för att handla upp lämpliga tjänster från enskilda utförare och att,
när sådana inte finns, tills vidare själv bedriva verksamheten. Folkpartiet vil
att de som behöver någon form av aktiv insats ska få större möjligheter att
själva välja aktivitet och utförare. Vi beräknar anslaget till ett 400 miljoner
kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Folkpartiet menar att en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring
inte minst är en frihetsfråga. Vi förordar en arbetslöshetsförsäkring som
omfattar alla på arbetsmarknaden. Den ska utformas som en omställningsförsäkrin
med en tidsbegränsad ersättning.

Ersättningen vid arbetslöshet ska inledningsvis motsvara 80 %
av den förlorade inkomsten för att därefter trappas ned till 70 % av den
förlorade inkomsten. Efter 600 dagars arbetslöshet ska den arbetssökande
antingen övergå i jobb- och utvecklingsgaranti eller erhålla grundbeloppet i
dagens arbetslöshetsförsäkring, dvs. drygt 7 000 kr per månad. Folkpartiet anse
att ingen arbetsför person ska hänvisas till att leva på socialbidrag. Aktivt
arbetssökande under arbetsförmedlingens och eget ansvar ska uppmuntras. Den som
erbjuds men nekar att delta i jobb- och utvecklingsgarantin kan inte räkna med
någon fortsatt ersättning från det offentliga.
Folkpartiet vill reformera arbetslöshetsförsäkringen så att
egenavgiften blir högre och de offentliga utgifterna lägre. Den enskilde
kompenseras genom sänkt skatt krona för krona.
Förslaget om ett permanentat friår är ett ansvarslöst sätt
att hantera både offentliga medel, samhällsekonomin och enskilda människor,
något som Folkpartiet inte kan ställa sig bakom. Att i ett läge då antalet
arbetade timmar faller spendera en och en halv miljard kronor av skattemedel på
att ge människor betald ledighet är ekonomiskt ansvarslöst. Folkpartiet har
gemensamt med andra partier i en reservation i detta betänkande argumenterat mo
friåret.
Utifrån de negativa erfarenheterna av försöket med friår och
de sannolikt kraftigt underskattade budget- och samhällsekonomiska
konsekvenserna borde regeringen avsluta försöket så snart som möjligt.
Den omläggning och reformering av arbetsmarknadspolitiken som
Folkpartiet föreslår leder till bättre sysselsättning och lägre arbetslöshet,
varför bidragen till a-kassan kan minskas.
Vi beräknar anslaget till ett 18 300 miljoner kronor lägre
belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Arbetsmarknadsåtgärderna ska inte expanderas i en tydligt
uppåtgående konjunktur. I detta läge är det tvärtom viktigt att inte låsa in
arbetssökande i åtgärder och driva upp räntorna, vilket i sig minskar
sysselsättningen. Folkpartiet föreslår därför en lägre volym på
arbetsmarknadsåtgärderna. Vi beräknar anslaget till ett 1 100 miljoner kronor
lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

Folkpartiet vill stärka ställningen för människor med
arbetshandikapp. Oavsett om konjunkturen är bra eller dålig har denna grupp en
svår situation på arbetsmarknaden. De statliga insatserna för att stärka
gruppens ställning är därför viktiga och måste alltid prioriteras.
Undersökningar visar att lönebidragsanställningar och anställningar vid Samhall
är mer utvecklande och billigare än alternativen a-kassa eller förtidspension.
Anställning med lönebidrag ska vara en åtgärd förbehållen människor med
arbetshandikapp. Lönebidragets tak är oförändrat sedan många år. Det har gjort
det svårare för människor med funktionshinder med kvalificerade utbildningar at
få lämpliga arbeten. Folkpartiet anser därför att taket för
lönebidragsanställningar ska höjas. Vi beräknar anslaget till ett 400 miljoner
kronor högre belopp än regeringens förslag.

Anslag till instegsjobb m.m.

Folkpartiet anslår 900 miljoner kronor för att skapa 30
000 instegsjobb för främst arbetslösa ungdomar. 500 miljoner kronor anslås till
en särskild jobb- och utvecklingsgaranti för personer som behöver extra hjälp
att få fäste på arbetsmarknaden. Vidare anslås 100 miljoner kronor för lån på
förmånliga villkor för investeringar i utsatta områden med låg sysselsättning.
Medlen förs till ett nytt anslag.
Sammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3 och 22:4
och nya anslag
Tusental kronor
---------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
förslag
typ
(fp)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
22:1 (ram) 4 811 484 -400 000
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
---------------------------------------------------
22:2 Bidrag till (ram) 45 763 000 -18 300
arbetslöshetsersättning 000
och aktivitetsstöd
---------------------------------------------------
22:3 Köp av (ram) 4 540 191 -1 100
arbetsmarknadsutbildning 000
och övriga kostnader
---------------------------------------------------
22:4 Särskilda (ram) 6 790 384 +400 000
insatser för
arbetshandikappade
---------------------------------------------------
22: Instegsjobb (nytt (ram) +900 000
anslag)
---------------------------------------------------
22: Ny jobbgaranti (ram) +500 000
(nytt anslag)
---------------------------------------------------
22: Investeringar i (ram) +100 000
utsatta områden (nytt
anslag)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Totalt för 69 313 416 -17 900
utgiftsområdet 000
---------------------------------------------------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Folkpartiet lägger sparbeting på
Arbetsmiljöverket och räknar med att anslaget kan minskas med 100 miljoner
kronor i förhållande till
regeringens förslag.

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Folkpartiet föreslår att ALI läggs ned och att
större delen av dess forskningsanslag förs över till universitet och
forskningsråd. Under
2005 räknar vi med att detta sparar 100 miljoner
kronor av myndighetens anslag. Vi anslår inte heller de 50 miljoner
kronor som
regeringen föreslår för försöket med
arbetstidsförkortning. Folkpartiet förespråkar en ny mer flexibel arbetstidslag

Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Folkpartiet anser att ett sparande kan ske på
anslaget och föreslår en minskning med 10 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

Anslag 23:4 Arbetsdomstolen

Folkpartiet föreslår att Arbetsdomstolen
läggs ned och att målen förs över till de allmänna domstolarna. Medlen på
anslaget för
Arbetsdomstolen ska därför flyttas till
utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Sammanställning över anslagen 23:1, 23:2, 23:3 och 23:4
Tusental kronor
------------------------------------------------
Anslag AnslagstypRegeringens
förslag
(fp)
------------------------------------------------
------------------------------------------------
23:1 (ram) 648 862 -100 000
Arbetsmiljöverket
------------------------------------------------
23:2 (ram) 360 771 -150 000
Arbetslivsinstitutet
------------------------------------------------
23:3 Särskilda (ram) 44 650 -10 000
utbildningsinsatser
m.m.
------------------------------------------------
23:4 (ram) 25 282 -25 300
Arbetsdomstolen
------------------------------------------------
------------------------------------------------
Totalt för 1 193 970 -285 300
utgiftsområdet
------------------------------------------------

5. Kristdemokraternas anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14
(punkterna 16 och 20) (kd)

av Stefan Attefall (kd).

Inledning

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den regeringen
och
dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas ekonomiska politik sammanfattas i motion 2004/05:
Fi233. Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt
förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för
minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på
arbete och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen
ska kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Marknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera
effektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund
och väl
fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,
förordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på väl
fungerande
institutioner - såsom ett förutsägbart rättssystem, personligt
ansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor emellan
- utmärks
av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte uppkommit
spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet. Här
betonas bl.a.
skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet, personligt
ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete, tid och
pengar att
kompensera och reducera osäkerhet.
Inom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och
solidaritet. Grundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och
personligt
ansvarstagande ska uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en
grundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,
skattesystemet,
lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på detta är
gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla medborgare har
rätt till,
men också stor frihet för individen att välja vem som ska
tillhandahålla denna service.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel
och där den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad
arbetsmiljö
och rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och företagande
som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck.
Det handlar om det svenska konkurrenstrycket som måste
förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att
bättre möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata personalens
kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken öka,
rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och
infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna anser också att statens lånebehov
kan
minskas jämfört med regeringens förslag genom ett starkare finansiellt
sparande och genom en snabbare avveckling av det statliga ägandet av bolag
som
verkar på den konkurrensutsatta marknaden.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa
förutsättningar för en uthållig tillväxt på åtminstone tre procent över en
konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den
enskildes valfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk
detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov
utan att jagas av krympande skattebaser, och där statens finanser blir
mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de
olika utgiftsområdena
samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför
redovisar vi i
detta särskilda yttrande den del av vår politik som rör
utgiftsområdena 13 och 14 och som vi skulle ha yrkat bifall till om vårt försla
till ramar hade
vunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
För att nå målet om att höja den långsiktigt hållbara tillväxten
till åtminstone 3 procentenheter per år måste den ekonomiska politiken
och
arbetsmarknadspolitiken inriktas på att höja antalet arbetade
timmar i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Trots en god
internationell
konjunktur är arbetslösheten fortfarande mycket hög. Mätt i antalet
arbetade timmar i förhållande till den arbetsföra befolkningen är läget
allvarligt.
Kristdemokraterna vill införa ett nytt mål för arbetsmarknadspolitiken
som innebär ett ökat antal arbetade timmar, till exempelvis ett genomsnitt av
vad
som förekom på 1980-talet före den extrema överhettningen och den
därpå följande ekonomiska krisen. Vi förordar en ny arbetsmarknadspolitik so
sätter
individen i centrum och öppnar för mångfald och valfrihet. Vi vill
skapa bättre villkor för arbete och företagande genom konkurrenskraftiga
skattenivåer,
ett bättre utbildningssystem och en reformerad lönebildning.
Därtill bör bl.a. förutsättningar för att alla ska kunna växa och förverklig
sina
ambitioner skapas. På så sätt minskas de regionala och sociala
obalanserna. En viktig strukturreform för bl.a. en bättre lönebildning ä
en ökad
självfinansieringsgrad i en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring.

Utgiftsområde 13 Arbetsliv

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Den nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten AMV/AMS fungerar inte
tillfredsställande.

För att verkställa en ny arbetsmarknadspolitik vill vi att den
nuvarande myndighetsstrukturen ersätts med en ny arbetsmarknadsmyndighet. Den
nya
myndigheten ska bl.a. vara expertorgan till regeringen och ansvara
för bl.a. drift av servicekontor runtom i landet, fördelning av anslag
mellan
servicekontoren, auktorisation av aktörerna som fått rätt att bedriva
förmedlings- och utbildningsverksamhet för arbetslösa och ansvar för att
alla
arbetssökande får tillgång till enkel och effektiv information om
lediga platser. Den nya myndigheten ska genom information och genom att
tillhandahålla
exempelvis platsbank på Internet medverka till att så många som
möjligt så snabbt som möjligt kan lösa sin arbetslöshet själva.
Den nya myndigheten blir betydligt mindre än nuvarande
Arbetsmarknadsverket. Förvaltningskostnaderna kan därför reduceras kraftigt.
Minskad byråkrati
och kortare söktider för arbetssökande kommer också att frigöra
resurser som kan satsas på dem som har allra svårast att få jobb. Innan de
nya
arbetsmarknadspolitiken är sjösatt fullt ut bör AMV/AMS kunna
rationaliseras ytterligare. Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett
410 miljoner
kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Kristdemokraterna vill införa en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader ska synliggöras genom e
högre avgift.
Egenavgifterna höjs till 33 % av kostnaderna för att uppnå ett bättre
samband mellan arbetslöshet och lönebildning. Den enskilde kompenseras för
detta
genom ett höjt grundavdrag.

Kristdemokraterna anser att ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen i princip ska grunda sig på de inkomster man faktiskt
haft och betalat avgifter
på, inte den inkomst man har när man blir arbetslös. Efter en tid
sker en viss successiv nedtrappning av ersättningen till en nedre gräns utan
någon
bortre parentes. Vi föreslår inga förändringar i golv eller tak i
arbetslöshetsförsäkringen.
Vi anser att det måste finnas starka incitament att aktivt söka
arbete. Alla arbeten som den arbetslösa tar, även om de är av kortare
karaktär, ska
påverka ersättningsnivån. Det ska vara lönsamt att gå från a-kassa
till arbete. Vi föreslår därför att ett förvärvsavdrag införs. På försök bör
också en
s.k. jobb-bonus införas.
Alla system måste avvägas så att alla människor får en rimlig
grundläggande försörjning. Åtgärder på detta område får inte leda till att
människor bara
skickas över till kommunernas socialbidragssystem. Kristdemokraterna
avstyrker regeringens förslag om ett utvidgat friår. Denna åtgärd kan i
begränsad
form genomföras inom befintliga ramar och ska strikt inriktas på
långtidsarbetslösa.
Genom vår satsning på en bättre småföretagarpolitik, sänkt skatt för
hushållstjänster och en reformering av hela arbetsmarknadspolitiken kan
resurser
frigöras från aktivitetsstödet och arbetsmarknadsutbildningen.
Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett 10 230 miljoner kronor lägre
belopp än
regeringens förslag.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Med en ökad mångfald av aktörer som tillhandahåller tjänster till den
arbetslösa anpassas dessa till individen och arbetsmarknaden. Med konkurrens
ökar
kvaliteten på arbetsmarknadsåtgärderna. Erfarenheterna från bl.a.
Australien visar hur en sådan arbetsmarknadspolitik snabbare kan hjälpa de
arbetslösa
ut i arbetslivet och därmed sänka kostnaderna kraftigt. Den
reformerade arbetsmarknadspolitik som partiet föreslår leder till effektivare
upphandling av
arbetsmarknadspolitiken. Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett
800 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB

Vi kristdemokraterna anser att Samhalls sociala uppdrag måste komma
mer i fokus utan att statens kostnader för den skull skenar i väg. Mycket tala
för
att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken bör tonas ned i
förhållande till andra instrument. En ökad tonvikt kan behöva läggas på
lönebidraget som
instrument för att hjälpa de arbetshandikappade.

Anslag 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Kostnaden för myndighetens verksamhet borde kunna vara något lägre
eftersom myndigheten är belägen i Katrineholm och har lägre lokalkostnader och
mindre
omfattning än vad AMS motsvarande verksamhet hade. Kristdemokraterna
beräknar anslaget till ett 5 miljoner kronor lägre belopp än regeringens
förslag.

Sammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3 och 22:12

Tusental kronor
---------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
förslag
typ
(kd)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
22:1 (ram) 4 811 484 -410 000
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
---------------------------------------------------
22:2 Bidrag till (ram) 45 763 000 -10 230
arbetslöshetsersättning 000
och aktivitetsstöd
---------------------------------------------------
22:3 Köp av (ram) 4 540 191 -800 000
arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader
---------------------------------------------------
22:12 Inspektionen (ram) 51 701 -5 000
för
arbetslöshetsförsäkringen
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Totalt för 69 313 416 -11 445
utgiftsområdet 000
---------------------------------------------------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har under de senare åren fått
kraftigt ökade anslag, vilket bl.a. fått till följd att alla medel inte kunnat
förbrukas. Med tanke på de ökade anslagen under senare år och den
rationaliseringspotential som bör finnas efter sammanslagningen av
Arbetarskyddsstyrelsen och de regionala yrkesinspektionerna bedöms att en
besparing på 100 miljoner kronor är möjlig. Kristdemokraterna vill införa en ny
och samordnad rehabiliteringsförsäkring i linje med förslaget i utredningen
Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78). Denna försäkring skulle avlasta
Arbetsmiljöverket från en del arbetsuppgifter som myndigheten fått.
Rehabiliteringsförsäkringen föreslås gälla från den 1 januari 2005.
Kristdemokraterna vill satsa 2,8 miljarder kronor under 2005, och under den
kommande treårsperioden satsar partiet 10 miljarder kronor på rehabilitering oc
en ökad hälsa i arbetslivet. På några års sikt anser Kristdemokraterna att denn
satsning kan leda till stora vinster för den offentliga sektorn. För budgetåret
2005 beräknar Kristdemokraterna anslaget till Arbetsmiljöverket till ett 100
miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Allvarliga brister har konstaterats i styrningen
av ALI. Det krävs därför att en rejäl översyn genomförs av ALI och dess
relationer till andra myndigheter. Översynen ska vara grundlig och
förutsättningslös. Mycket talar för att ALI:s forskningsresurser kommer till
effektivare användning om de finansierar forskning på universitet, högskolor oc
andra organ. Informationsspridningen och utbildningsverksamheten kan tas över a
Arbetsmiljöverket. ALI bör omedelbart kunna genomföra en del rationaliseringar
och fokusera sin verksamhet, bl.a. minska en del av sin bidragsgivning.
Kristdemokraterna menar att arbetslivsinriktad forskning på organisationsområde
bör prioriteras. På tre års sikt bör ALI kunna avvecklas och dess uppgifter
fördelas på Arbetsmiljöverket, universitet, högskolor och andra aktörer.
Anslaget till ALI kan minskas med 50 miljoner kronor. Vi kristdemokrater anser
att det inte finns någon anledning att ge ALI 50 miljoner kronor extra för
försök med arbetstidsförkortning. Vi menar att arbetstidsfrågan bäst löses
mellan arbetsmarknadens parter. Kristdemokraterna beräknar anslaget till ett 10
miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Bidrag till regionala skyddsombud,
informationsinsatser och standardiseringsverksamhet har sedan 2001 förts över
från detta anslag till Arbetsmiljöverket och förvaltningskostnaderna till ALI.
Kvar är medel som ALI ska dela ut främst till fackliga förtroendemäns
arbetsmiljöutbildningar och viss EU-bevakning. Eftersom stödet till de regional
skyddsombuden numera finns på Arbetsmiljöverkets anslag är det tveksamt om
statliga bidrag i all evighet ska gå till utbildning av övriga fackliga
förtroendevalda. De fackliga organisationerna bör klara sådan utbildning själva
eller i samarbete med arbetsgivarna. Kristdemokraterna anser att anslaget kan
avskaffas helt fr.o.m. 2005.

Anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)

Kristdemokraterna ser med hänvisning till det
redovisade antalet ärenden ingen anledning att öka resurserna till HomO på det
sätt som regeringen föreslår. För budgetåret 2005 beräknar Kristdemokraterna en
minskning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.

Anslag 23:8 Medlingsinstitutet

Kristdemokraterna anser att det bör övervägas om
inte Medlingsinstitutet kan samverka eller samlokalisera med någon annan
befintlig myndighet, t.ex. Kammarkollegiet, för att på så sätt minska bl.a. de
administrativa kostnaderna. Detta, och de resursökningar myndigheten fick förra
året samt den rationaliseringspotential som bör finnas, gör att en viss
besparing kan göras. Partiet anvisar ett anslag som sammantaget är 3 miljoner
kronor lägre än regeringens.

Anslag 24:3 Delegation för stöd till
jämställdhetsintegrering

Kristdemokraterna anser att satsningar på
jämställdhet ska finansieras av respektive förvaltning, på samma sätt som alla
företag i Sverige själva får finansiera sitt jämställdhetsarbete. Partiet
föreslår en besparing med 4 miljoner kronor för 2005.

Sammanställning över anslagen 23:1, 23:2, 23:3, 23:7,
23:8 och 24:3

Tusental kronor
---------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
typ förslag
(kd)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
23:1 (ram) 648 862 -100 000
Arbetsmiljöverket
---------------------------------------------------
23:2 (ram) 360 771 -100 000
Arbetslivsinstitutet
---------------------------------------------------
23:3 Särskilda (ram) 44 650 -45 000
utbildningsinsatser
m.m.
---------------------------------------------------
23:7 Ombudsmannen mot (ram) 8 057 -1 000
diskriminering på
grund av sexuell
läggning (HomO)
---------------------------------------------------
23:8 (ram) 49 640 -3 000
Medlingsinstitutet
---------------------------------------------------
24:3 Delegation för (ram) 4 000 -4 000
stöd till
jämställdhetsintegrering
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Totalt för 1 193 970 -253 000
utgiftsområdet
---------------------------------------------------

6. Centerpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14
(punkterna 16 och 20) (c)

av Margareta Andersson (c).

Inledning

Eftersom riksdagen har beslutat om ramarna för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en
annan inriktning av politiken än den Centerpartiet
förespråkar deltar jag inte i beslutet om fördelning på anslag inom
utgiftsområdena 13 och 14. Jag redovisar i stället min
uppfattning beträffande anslagen under dessa utgiftsområden i detta
särskilda yttrande.

Arbete och företagsamhet är en förutsättning för
välfärden, eftersom resurserna som skapas av arbetet finansierar välfärden.
Centerpartiets politik utgår från människan och vars och
ens ansvar för sig själv och andra. Sverige behöver allt mindre av
centralisering och alltmer av ett system där makt,
beslut och resurser ligger nära de människor som berörs. Detta gäller inte
minst i arbetsmarknadspolitiken. Att påverka
arbetskraftsutbudets storlek är en av vår framtids största utmaningar. Det är
enbart
genom fler människor i aktivt arbete som framtidens välstånd,
trygghet och tillväxt skapas. Skatte- och transfereringssystemen
måste utformas så att de stimulerar till arbete. Det måste
alltid löna sig att arbeta. Centerpartiet anser vidare att det måste
bli enklare för företag att anställa. Det behövs fler
aktörer som kan erbjuda arbetsmarknadsåtgärder och smartare lösningar som
bidrar till att människor arbetar i stället för att fastna i
ett osunt bidragsberoende.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Arbetsmarknadsverket bör avvecklas i sin nuvarande form, i
stället bör lokala lösningar få en betydande roll på arbetsmarknaden.
Ett viktigt steg för att bryta centralstyrningen av den
svenska arbetsmarknaden är bl.a. att länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar
och ytterst den arbetssökande ges mer makt och möjlighet
att påverka. Besluten och resurserna ska finnas där kunskapen om de
lokala förhållandena finns. Centerpartiet beräknar anslaget
till ett 500 miljoner kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd

Centerpartiet vill öka den egna inbetalningen till
arbetslöshetskassan till att motsvara en tredjedel av hela kostnaden (i dag
betalar försäkringstagaren 8-10 %), samtidigt som de som är
utan arbete får betala halv avgift.

Ekonomiska drivkrafter är nödvändiga för att skapa
motivation hos den arbetssökande. Vi förespråkar en ersättningsnivå på 80 % i
a-kassan för dem med försörjningsbörda och 70 % för dem utan.
Arbetsförmedlingarna behöver inte bara bli mer individinriktade utan
måste också få konkurrens av andra aktörer. Den
svenska arbetsmarknaden är i behov av fler aktörer som erbjuder
arbetsmarknadsåtgärder. Då kan den arbetssökande ställa
högre krav på kvalitetssäkra insatser. Vi är övertygade om att alla
människor har något att bidra med, även människor som aldrig
har kommit in på arbetsmarknaden. Centerpartiet vill underlätta för
människor som av olika skäl varit utestängda från
arbetsmarknaden att komma tillbaks i arbete. I dag förs en politik där
regeringen hellre låter långtidssjukskrivna
förtidspensioneras än ger dem rehabiliteringsinsatser eller möjlighet att byta
arbete.
Vad som behövs är mer arbetsinriktade insatser. Vi
behöver fler som arbetar, inte färre. Friårsverksamheten är ett missbruk av
arbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen.
Centerpartiet vill ta bort friårsförsöket som motsvarar 1,5 miljarder kronor
av det totala sparandet under anslaget. Centerpartiet
beräknar anslaget till ett 16 750 miljoner kronor lägre belopp än
regeringens förslag.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Arbetsmarknadsprogrammen leder inte till arbete i någon
stor utsträckning. Centerpartiet föreslår att arbetsmarknadsutbildningar
utan bevisad effekt dras in. Vår arbetsmarknadspolitik
inriktar sig på färre men mer kvalificerade och individanpassade åtgärder.
Med fler arbetsmarknadsaktörer och med ett tydligare
individfokus ges ökade möjligheter att få fler människor i arbete.
Centerpartiet beräknar anslaget till ett 2 200 miljoner
kronor lägre belopp än regeringens förslag.

Anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

Människor med reducerad arbetskapacitet bör erbjudas
lönebidrag i större utsträckning än vad som görs i dag. Centerpartiet
föreslår en förstärkt satsning på lönebidrag, vilket
beräknas ge ytterligare 5 300 arbetstillfällen. Vi vill höja den
bidragsgrundade lönekostnaden i lönebidraget från dagens 13
700 kr till den av AMS rekommenderade nivån på 17 700 kr. Likaså bör
människor kunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte
som i dag där gränsen går vid 65 år. Centerpartiet vill också
förstärka resurserna för att de som behöver ska kunna få
hjälp av arbetsbiträden och tekniska hjälpmedel. Centerpartiet beräknar
anslaget till ett 500 miljoner kronor högre belopp än
regeringens förslag.

Anslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

Centerpartiet vill göra ett engångsanslagssparande om 60
miljoner kronor och beräknar anslaget till ett 60 miljoner kronor lägre
belopp än regeringens förslag.

Sammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3, 22:4 och 22:6

Tusental kronor
---------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
förslag
typ
(c)
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
22:1 (ram) 4 811 484 -500 000
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
---------------------------------------------------
22:2 Bidrag till (ram) 45 763 000 -16 750
arbetslöshetsersättning 000
och aktivitetsstöd
---------------------------------------------------
22:3 Köp av (ram) 4 540 191 -2 200
arbetsmarknadsutbildning 000
och övriga kostnader
---------------------------------------------------
22:4 Särskilda (ram) 6 790 384 +500 000
insatser för
arbetshandikappade
---------------------------------------------------
22:6 Europeiska (ram) 1 538 000 -60 000
socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Totalt för 69 313 416 -19 010
utgiftsområdet 000
---------------------------------------------------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Centerpartiet vill satsa på en decentraliserad
forskningsstruktur. Det är viktigt att bygga upp livskraftiga forskningsmiljöer
runtom i landet. Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag utförs på
ALI i stället bedrivas ute på landets universitet och högskolor. För budgetåret
2005 beräknar Centerpartiet anslaget till ett 280 miljoner kronor lägre belopp
än regeringens förslag. Dessa medel överförs till utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning.

Anslag 23:2

Tusental kronor
--------------------------------------------------
Anslag Anslags-Regeringens
typ förslag
(c)
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
23:2 (ram) 360 771 -280
Arbetslivsinstitutet 000
--------------------------------------------------
--------------------------------------------------
Totalt för 1 193 970 -280
utgiftsområdet 000
--------------------------------------------------

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2003/04:142

Proposition 2003/04:142 Ändring i lagen om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (2002:546) om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Proposition 2003/04:152

Proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny
statlig myndighet för
socialförsäkringens administration:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till

80. lag om ändring i lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Proposition 2004/05:1

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad:

1. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program (avsnitten
2.1 och 4.9.2).

2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 3 000 000 000 kronor under
2006-2008 (avsnitt 4.10.3).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 22:4
Särskilda insatser för arbetshandikappade ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5
400 000 000 kronor under 2006-2008
(avsnitt 4.10.4).

4. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 22:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 4 400 000 000 kronor under
2006-2008 (avsnitt 4.10.6).

5. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 22:7
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000
000 kronor under 2006-2008 (avsnitt
4.10.7).

6. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag om stöd till dagpendling och
att införa stöd till veckopendling (avsnitt 4.9.2).

7. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag att avskaffa bidrag till
starthjälp och ersättning till tillträdesresa samt
att begränsa bohagstransporterna till
personer som är långtidsarbetslösa (avsnitt 4.9.2).

8. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om det allmänna
anställningsstödet (avsnitt 4.9.2).

9. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2005
anvisar anslagen under utgiftsområde
13 Arbetsmarknad enligt uppställningen i propositionen.

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005
Utgiftsområde 14 Arbetsliv:

1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 23:1
Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 18 550 000 kronor under 2006 (avsnitt 7.1).

2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 50 000 000 kronor under 2006-2008
(avsnitt 7.2).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2005 för ramanslaget 23:3
Särskilda utbildningsinsatser m.m. besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2006
(avsnitt 7.3).

4. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2005
anvisar anslagen under utgiftsområde
14 Arbetsliv enligt uppställningen i propositionen.

Motioner väckta med anledning av skrivelse
2003/04:129

2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om målet för den
ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken.

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en omläggning
av arbetsmarknadspolitiken.

47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nedläggning
av AMS.

49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om individuellt
kompetenskonto.

2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nya åtgärder
för ökad sysselsättning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
omställningsersättning i arbetsmarknadspolitiken.

2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om införande av
nettolöner.

2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avdragsrätt
för sparande till kompetensutveckling.

2004/05:Sf287 av Sten Tolgfors (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att rörlighet
på arbetsmarknaden kan påverka sjuktalen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att de höga
sjukskrivningstalen inte beror på att Sverige har sämre
arbetsmiljö än andra länder.

2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
förstärkningen av individens egenmakt genom ett pengsystem
för såväl arbetsmarknadsrelaterade
som resursförstärkande insatser, inklusive
språkinlärning och flyktingarnas
kommunintroduktion.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om införandet av
en jobb- och utvecklingsgaranti som också skall omfatta
nyanlända flyktingar och invandrare
som behöver offentligt bistånd.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
socialbidrag ej är till för arbetsföra personer som saknar
arbete. Den som inte ens deltar i
jobb- och utvecklingsgarantin kan inte räkna med
att få ekonomiskt bistånd från det
offentliga.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett nytt
sysselsättningsmål på minst 60 % av den arbetsföra
befolkningen i åldern 20-64 år överallt
och att de bostadsområden som ligger under det målet skall
förklaras som prioriterade sociala
krisområden.

2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hinder för
rörlighet av arbetskraft i Öresundsregionen på
grund av nuvarande utformning av
arbetsförmedlingssystemet.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett
förpliktigande partnerskap mellan de offentliga aktörerna
och arbetsmarknadsorganisationerna.

2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell
kampanj för ett barnvänligt arbetsliv.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den
fundamentala betydelsen av snabb tillgång till
arbetsmarknaden.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
inventering av invandrarkvinnornas specifika kompetens.

13. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över orsakerna
till att ungdomar med utländsk bakgrund i högre grad
är arbetslösa än andra ungdomar, i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om konstnärerna
och arbetsmarknadsstödet.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
utvärdering av AF-kultur.

2004/05:Kr289 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
hur kulturarbetarnas behov av ett
tryggt och förutsägbart skydd vid arbetslöshet skall
utformas.

2004/05:Kr290 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
dansallians.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att undersöka
möjligheten av ett fortsatt och utökat
arbetsmarknadspolitiskt stöd till centrumbildningen
för dans.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om juridisk
kompetens vid centrumbildningarna.

2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om
utvärdering av AF Kulturs insatser.

2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning
för att ta fram förslag till hur fristående
kulturstiftelser kan inrättas och finansieras med
medel från arbetsmarknadspolitiken.

2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att den
anställde själv skall få disponera behållningen på sitt
kompetenskonto till de studier den
anställde vill ägna sig åt.

2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetsmarknadspolitikens konsekvenser.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behoven av
yrkeskunnande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om det växande
utanförskapet på arbetsmarknaden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
yrkesutbildning för äldre arbetslösa.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
införande av en lärlingsutbildning
som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om flexiblare
arbetsmarknad.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om framtidens
arbetsmarknad.

2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om jobb och
utvecklingsgaranti.

2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om
sysselsättningens betydelse för tillväxt och välfärd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om satsningar
på förstoring av den regionala arbetsmarknaden.

2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jobbgaranti
och socialbidrag.

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en förnyelse
av arbetsmarknadspolitiken.

2004/05:A201 av Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om äldre och
arbetsmarknaden.

2004/05:A205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
konsekvensändringar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
personer med funktionshinder som
lönebidrag, personligt biträde och rätt till hjälpmedel så
att de också skall kunna vara kvar
längre i arbetslivet.

2004/05:A210 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om arbetssökande med
behov av att stärka sina kunskaper i svenska språket under
tid då a-kassa uppbärs.

2004/05:A211 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om försöksverksamhet
med instegsjobb och halverad arbetsgivaravgift i Gävleborgs
län.

2004/05:A215 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att tillsätta
en utredning om arbetsmarknadsmyndigheterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda
sammanslagning av försäkringskassan och
arbetsmarknadsmyndigheter på det lokala planet.

2004/05:A216 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om översyn av
lönebidragsnivåerna.

2004/05:A217 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa
lösningar för att ge personer med nedsatt
arbetsförmåga lönebidrag i stället för
förtidspensionering.

2004/05:A218 av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta se över
reglerna för pendlingsstöd.

2004/05:A220 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
fler arbetade timmar för att säkra framtidens välfärd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att höja
utbytesgraden för arbete för att stimulera personer att gå
från deltids- till heltidsarbete.

2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om situationen på
arbetsmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hur de höga
sjukskrivningstalen hänger samman med situationen på
arbetsmarknaden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen
misslyckats med att nå målen för öppen
arbetslöshet, sysselsättningsgrad,
socialbidragsberoende och sjukskrivningar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om insatser för
att stärka såväl utbuds- som efterfrågesidan på
arbetsmarknaden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av
personer med hantverks- och yrkesutbildning.

2004/05:A226 av Louise Malmström och Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att man från
statligt håll redovisar Norrköping-Linköping som en gemensam
arbetsmarknadsregion.

2004/05:A227 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidraget.

2004/05:A229 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om
arbetsmarknadspraktik för tekniker.

2004/05:A231 av Christer Adelsbo och Göran Persson i
Simrishamn (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om projekt
liknande Bromöllamodellen.

2004/05:A239 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om arbete som
grund för välfärd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om s.k. friår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
marginaleffekternas betydelse för människors utbud av
arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skapande av
nya jobb genom bättre förutsättningar för företagande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om politiskt
beslutad förkortning av arbetstiden.

2004/05:A245 av Hillevi Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den
växande arbetslösheten bland akademiker uppmärksammas och
bekämpas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om praktik för
arbetslösa akademiker.

2004/05:A246 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidrag.

2004/05:A247 av Britta Rådström och Carin Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidrag.

2004/05:A249 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidragstaket.

2004/05:A250 av Anders G Högmark m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om vikten av att
arbetshandikappade behandlas med respekt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade
möjligheter till valfrihet också för arbetshandikappade.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om tydligare
regelverk och föreskrifter avseende stöden till
arbetshandikappade.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att stärka de
arbetshandikappades möjligheter till rehabilitering
och arbete på den reguljära
arbetsmarknaden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om betydelsen av
att incitamenten ändras för rehabilitering och
nyanställningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stöden
till arbetshandikappade kontinuerligt skall utvärderas och
offentligt redovisas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de
grundläggande riktlinjerna för stöden till
arbetshandikappade.

2004/05:A253 av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidragstaket.

2004/05:A254 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anställning med
lönebidrag.

2004/05:A256 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidrag.

2004/05:A257 av Margareta Sandgren m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsnämndernas framtid.

2004/05:A258 av Kaj Nordquist och Maria Hassan (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om
arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med
funktionshinder.

2004/05:A260 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förenklad
handläggning av EU-bidrag.

2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att arbetet är
viktigt för tillväxten och för människors självkänsla,
livskvalitet och delaktighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att bryta
centralstyrningen av arbetsmarknadspolitiken och i
stället möjliggöra lokala lösningar med
individen i centrum.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att
arbetsrätten bör ses över för att passa dagens
arbetsmarknad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen
snarast bör återkomma med förslag som underlättar
funktionshindrades situation på
arbetsmarknaden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om vikten av att
en god arbetsmiljö skall prioriteras.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
underlätta för män och kvinnor att kunna kombinera
föräldraskap med arbete.

2004/05:A265 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge
Arbetsmarknadsverket i uppdrag att analysera,
identifiera och föreslå strategier för att
särskilt underlätta vägen till arbete för arbetslösa med
barn.

2004/05:A268 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa ett
friår.

2004/05:A272 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ersättning
till personligt biträde för synskadade i arbetssituationen.

2004/05:A273 av Ulrika Karlsson och Göran Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att lägga ned
AMS.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att kommunerna
i Sverige åläggs att införa jobbgaranti för arbetslösa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att införa en
kompetenspeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att privata
entreprenörer i huvudsak skall sköta den kommunala
jobbgarantin.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att avveckla
de offentligt ägda arbetsförmedlingarna.

2004/05:A275 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och
Christina Nenes (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om lönebidraget.

2004/05:A277 av Rolf Lindén m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om behovet av
att verka för nya former för ett tydligare
lokalt och regionalt inflytande i
arbetsmarknadspolitiken.

2004/05:A279 av Helene Petersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetsmarknadsutbildning i bristyrken.

2004/05:A281 av Jan Lindholm och Ulf Holm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om behovet av
och sätt att förändra den högsta bidragsgrundande
lönenivån för lönebidrag utan att förändra
total kostnad i föreslagen budget.

2004/05:A283 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Samhall.

2004/05:A284 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anställning med
lönebidrag.

2004/05:A287 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inriktningen på
utvärderingen av Medlingsinstitutets verksamhet.

2004/05:A289 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en
utredning för översyn av arbetsmarknadspolitikens mål och
medel.

2004/05:A292 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skapa en
haverikommission under ansvarigt statsråd som utreder
problemen för drabbade arbetare på den
nordiska arbetsmarknaden.

2004/05:A296 av Ola Rask (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om insatser för
snabbare integration.

2004/05:A298 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen begär att regeringen låter överväga en höjning av
lönebidragstaket i enlighet med det
i motionen anförda.

2004/05:A302 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om användande av
arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården.

2004/05:A307 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
nedsättningsregler för aktivitetsersättning.

2004/05:A312 av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för skogsröjning.

2004/05:A313 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om arbetsbonus för
arbetssökande.

2004/05:A316 av Birgitta Gidblom (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ohälsa.

2004/05:A317 av Maria Öberg och Karin Åström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om lokal och
regional flexibilitet hos AMS.

2004/05:A318 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen begär att regeringen tydliggör hur socialt
företagande kan vara en resurs inom
arbetsmarknadspolitiken och hur kompetensen hos lokala
kooperativa utvecklingscentrum (LKU) kan
tas till vara i detta sammanhang.

2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en samlad
strategi för insatser och handlingsprogram för att skapa
möjlighet för invandrade kvinnor att
komma in på arbetsmarknaden.

2004/05:A323 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att det bör utredas hur sociala
arbetskooperativ kan användas på en vidgad arbetsmarknad för
att få fler i arbete.

2004/05:A324 av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (mp):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda
förutsättningarna för utveckling av sociala
arbetskooperativ och för att undanröja hinder för en sådan
utveckling.

2004/05:A325 av Carina Moberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om
funktionshindrades löner i förhållande till deras
yrkesmässiga kvalifikationer.

2004/05:A326 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utvärdera och
utveckla traineeprogram.

2004/05:A327 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om vikten av en
gemensam policy inom AF kultur samt uppdaterat
klassificeringssystem.

2004/05:A328 av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna för
invandrare med svensk examen att praktisera inom sina
utbildnings- och yrkesområden vid
statliga och kommunala myndigheter.

2004/05:A336 av Alf Eriksson och Hans Hoff (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om
Hallandsmodellens förutsättningar att leva vidare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter regionala
förutsättningar.

2004/05:A338 av Anders G Högmark m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett principiellt
system för individuell kompetensutveckling.

2004/05:A340 av Anders G Högmark m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om
ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att
arbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en
omställningsförsäkring.

3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt
uppställningen:

4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställningen:

2004/05:A341 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ledighet i
samband med aktivitetsgarantin.

2004/05:A342 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att
arbetslöshetsförsäkringen måste fungera som en
omställningsförsäkring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nedtrappade
ersättningsnivåer i två steg i arbetslöshetsförsäkringen
och aktivitetsstödet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en
åtgärdsinriktad handlingsplan upprättas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydliga och
färre mål för arbetsmarknadspolitiken.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en ny
organisation för Arbetsmarknadsverket.

2004/05:A343 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om hjälpmedel i
arbetslivet.

2004/05:A344 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidragsnivån.

2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om arbete.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra
Malmö till försökskommun för en mer flexibel användning av
anslagna arbetsmarknadsmedel.

2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av en
informationskampanj om vikten av fler äldre i arbetslivet.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att inrätta ett
seniorkompetenscentrum.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kontinuerlig
kompetensutveckling och individuellt kompetenssparande.

2004/05:A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ökad rörlighet
på arbetsmarknaden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om individuellt
kompetenssparande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om s.k. friår.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om det gemensamma
ansvaret för hälsa som åligger både den enskilde,
arbetsgivaren och den offentliga sektorn.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om mångfald inom
vård och omsorg.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avlastning i
hemmet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om barnvänligt
arbetsliv och föräldrarnas möjlighet att forma sin egen
vardag.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Arbetsmiljöverkets roll.

2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ökad egenmakt
i arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa
monopolen inom den offentliga sektorn.

2004/05:A356 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
arbetsmarknadspolitikens inriktning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av ett
nytt mål för sysselsättningen som utgår från antalet
arbetade timmar och vad som i övrigt
anförs om målen för arbetsmarknadspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
arbetsmarknadspolitik med individen i centrum,
omställningspeng, mångfald och valfrihet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
försöksverksamhet med jobb-bonus.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
långtidsarbetslösa och aktivitetsgarantin.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av en
s.k. övergångsarbetsmarknad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
anställningsstödets storlek och regelverk.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om de äldres
situation på arbetsmarknaden.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
ungdomsarbetslösheten.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
lärlingsutbildning som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om jobbguider
och att ta till vara invandrares kompetens.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om individuellt
kompetenssparande.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
lönebildningen.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
medlingsinstitutets arbetsuppgifter och roll i
lönebildningen.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en svensk
handlingsplan för att genomföra de åtgärder mot
arbetslöshet, vilka EU-länderna gemensamt
kommit fram till.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om besparingar
och verksamhetsinriktning inom AMS/AMV.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försäljning
av Aske kursgård.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lönebidrag i
ideella organisationer.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Samhall AB
och lönebidragen.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Arbetsmiljöverket.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Arbetslivsinstitutet och dess utbildningsinsatser.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Delegationen
till stöd för jämställdhetsintegrering.

33. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2004 anvisa
anslagen under utgiftsområde 13
Arbetsmarknad och utgiftsområde 14 Arbetsliv med
följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag:

2004/05:A357 av Maria Hassan och Christer Erlandsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bild- och
formkonstnärernas utsatta situation på arbetsmarknaden.

2004/05:A358 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar om en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring att gälla fr.o.m. den 1
januari 2005.

2. Riksdagen beslutar att höja egenfinansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen enligt vad i
motionen anförs fr.o.m. den 1 januari 2005.

2004/05:A362 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att föreningar
och organisationer får tillgång till personal med
lönebidrag.

2004/05:A363 av Gunnar Sandberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidrag till
företag utan kollektivavtal.

2004/05:A364 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om större
flexibilitet i användandet av SAGA-medel.

2004/05:A365 av Margareta Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning:

2004/05:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning:

2004/05:A368 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om
arbetsmarknadsmyndighetens roll för att öka företagandet.

2004/05:A369 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om starta-eget-
bidrag.

2004/05:A375 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att reformera
arbetsmarknadspolitiken och lägga ned AMS.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka
arbetsförmedlingen och införa alternativ till den statliga
förmedlingen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att minska
omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
2005.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att avskaffa
det s.k. friåret.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa
anställningsformen instegsjobb för främst
långtidsarbetslösa ungdomar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa
arbetsmarknadsåtgärden jobb- och utvecklingsgaranti
för personer som står långt från
arbetsmarknaden.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att
arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och
tidsbegränsad med nedtrappad ersättning.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
arbetsföra inte skall hänvisas till att leva på
socialbidrag.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stärkta
insatser för arbetshandikappade.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att renodla
Samhalls verksamhet och se över företagets vinstkrav.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att hindra
att äldre slås ut från arbetsmarknaden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att minska
arbetslösheten bland ungdomar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka
sysselsättningen och minska beroendet av socialbidrag
i utsatta bostadsområden och
kommundelar.

18. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad för budgetåret 2005
enligt uppställning:

19. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 14 Arbetsliv för budgetåret 2005
enligt uppställning:

2004/05:A380 av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om
folkhögskolesatsningen inom ramen för aktivitetsgarantin.

2004/05:A386 av Raimo Pärssinen m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om sjukskrivna
utan arbetsgivare.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområdena 13 och 14

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till fördelning på anslag.
Belopp i tusental kronor
--------------------------------------------------
----------
Anslag Anslagstyp Utskottets
förslag
--------------------------------------------------
----------
--------------------------------------------------
----------
22:1 Arbetsmarknadsverkets (ram)
4 811 484
förvaltningskostnader
--------------------------------------------------
----------
22:2 Bidrag till (ram)
45 763 000
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
--------------------------------------------------
----------
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning (ram)
4 540 191
och övriga kostnader
--------------------------------------------------
----------
22:4 Särskilda insatser för (ram)
6 790 384
arbetshandikappade
--------------------------------------------------
----------
22:5 Rådet för Europeiska (ram)
99 033
socialfonden i Sverige
--------------------------------------------------
----------
22:6 Europeiska socialfonden m.m. (ram)
1 538 000
för perioden 2000-2006
--------------------------------------------------
----------
22:7 Institutet för (ram)
21 660
arbetsmarknadspolitisk utvärdering
--------------------------------------------------
----------
22:8 Bidrag till administration av (ram)
48 141
grundbeloppet
--------------------------------------------------
----------
22:9 Bidrag till Samhall AB (ram)
4 245 419
--------------------------------------------------
----------
22:10 Bidrag till Stiftelsen (obet.)
7 750
utbildning Nordkalotten
--------------------------------------------------
----------
22:11 Bidrag till (ram)
1 396 653
lönegarantiersättning
--------------------------------------------------
----------
22:12 Inspektionen för (ram)
51 701
arbetslöshetsförsäkringen
--------------------------------------------------
----------
--------------------------------------------------
----------
Summa för utgiftsområdet
69 313 416
--------------------------------------------------
----------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till fördelning på anslag.
Belopp i tusental kronor
--------------------------------------------------
----------
Anslag Anslagstyp Utskottets
förslag
--------------------------------------------------
----------
--------------------------------------------------
----------
23:1 Arbetsmiljöverket (ram)
648 862
--------------------------------------------------
----------
23:2 Arbetslivsinstitutet (ram)
360 771
--------------------------------------------------
----------
23:3 Särskilda utbildningsinsatser (ram)
44 650
m.m.
--------------------------------------------------
----------
23:4 Arbetsdomstolen (ram)
25 282
--------------------------------------------------
----------
23:5 Statens nämnd för arbetstagares (ram)
73
uppfinningar
--------------------------------------------------
----------
23:6 Internationella (ram)
23 022
arbetsorganisationen (ILO)
--------------------------------------------------
----------
23:7 Ombudsmannen mot diskriminering (ram)
8 057
på grund av sexuell läggning (HomO)
--------------------------------------------------
----------
23:8 Medlingsinstitutet (ram)
49 640
--------------------------------------------------
----------
24:1 Jämställdhetsombudsmannen (ram)
21 907
--------------------------------------------------
----------
24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder (ram)
7 706
--------------------------------------------------
----------
24:3 Delegation för stöd till (ram)
4 000
jämställdhetsintegrering
--------------------------------------------------
----------
--------------------------------------------------
----------
Summa för utgiftsområdet
1 193 970
--------------------------------------------------
----------
Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Bilaga 4

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 och 12 §§ lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten skall ha följande lydelse.

--------------------------------------------------
---
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------
---
5 §[1]

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna
får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs
inom
--------------------------------------------------
---
1. 1.
Försäkringskassans,
Riksförsäkringsverkets, Centrala
de allmänna studiestödsnämndens
eller
försäkringskassornas, arbetslöshetskassornas
Centrala verksamhet, som
underlag
studiestödsnämndens eller för beslut om
och
arbetslöshetskassornas kontroll av
förmåner,
verksamhet, som underlag ersättningar och
andra
för beslut om och stöd,
kontroll av förmåner,
ersättningar och andra 2.
Skatteverkets
stöd, samt verksamhet som
underlag
för beslut om och
2. Skatteverkets kontroll av skatt, samt
verksamhet som underlag
för beslut om och 3.
tillsynsverksamheten
kontroll av skatt. hos Inspektionen
för
arbetslöshets-
försäkringen.
--------------------------------------------------
---
12 §
--------------------------------------------------
---
Riksförsäkringsverket, Försäkringskassan,
de allmänna Centrala
försäkringskassorna, Cen- studiestödsnämnden
och
trala studiestödsnämnden arbetslöshetskassorna
får
och arbetslöshetskassorna ha direktåtkomst
till
får ha direktåtkomst till personuppgifter som
be-
personuppgifter som handlas i
en
behandlas i en arbetsmarknadspolitisk
arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs
för
databas om det behövs för de ändamål som avses i
5
de ändamål som avses i 5 §. Regeringen
meddelar
§. Regeringen meddelar föreskrifter om
vilka
föreskrifter om vilka personuppgifter som
får
personuppgifter som får omfattas
av
omfattas av direktåtkomst.
direktåtkomst.
--------------------------------------------------
---

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 2003:741.