Svarsmatris

Frågeformulär, patientfall

Patient/fråga	C, NL	G, NL	F, GB	A, GB	B, DE	S, DE	B, No	R, No
1/Kv 35 år
1/1 sannolikt sjukskriven	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja
/2 hel-/deltids ss	ja/ 8 ve	nej/	nej/ 5 ve	nej	nej/ <6 ve,kir	nej	ja/ 4–6 ve	ja–nej/2–12ve
					+2ve
/3 sannlkh% förläng ss av läk	50	100	95	60	30	100	70	100
/4 veckor av förlängning	4	3	4	6	2–3	6–8	2	4
/5 forts ss, trol. Hel/d-tid	nej	nej	ja	ja	ja	ja	ja	ja–nej
/6 annan bedömn, kv 55 år	nej	nej	ja/kmt	nej	nej	nej/kmt	nej	nej
/7 annan bedömn, tidigare mkt ss	ja/ kmt	nej	nej	nej	ja	nej	ja	nej
/8 annan bedömn, pers/jobb probl	ja/ kmt	nej	nej	ja/ kmt	ja/ mobbing	nej	ja	ja/dialog
/9 annan bedömn lång arbetslösh	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
/10 vanligt patfall, % ss-popul	ja/15–20%	nej/<1%	nej/ 1 %	ja / 2 %	ja/ 10%	ja/ 6%	ja/ 5%	nej/ 0,5–2%
2/M 58 år, arbetslös svetsare	-------	--------	-------	------	-------	--------	-------	-----
/1 sannolikt sjukskriven	nej	nej	ja	ja	ja	ja	ja	ja
/2 hel-/s ss	–	–	ja	ja	ja/ 4–6ve,	ja	ja/ 4–6ve	ja–nej/4ve/4–
					försläk besl			26ve
3/ sannolik förtidsps, % av försläk	15	0	100	80	0, försläk besl	100/försläk	0%	1%
						besl
4/ sannolik ftp, hel-/deltid	nej	–	ja	ja	–	ja	–	–
5/ annan bedömn, 45 års ålder	ja/kmt	nej	ja/kmt	nej	nej	nej	nej	nej
6/ annan bedömn, tidigare mkt ss	nej	nej	nej	nej	nej	nej	ja	–
7/ annan bedömn, pers/jobb probl	ja/cmt	nej	nej	nej	nej	nej	ja	nej
8/ annan bedömn lång arbetslösh	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej

1

Patient/fråga	C, NL	G, NL	F, GB	A, GB	B, DE	S, DE	B, No	R, No
9/ vanligt patfall,% ss-popul	ja/25%	nej/<1%	ja/20%	ja/25%	ja/40% försläk	ja/40–60%	ja/9% (all	ja/15%
					besl		ryggsmärta)
3/Kv 28 år	------	--------	--------	-------	------	------	------	-----
1/ sannolikt sjukskriven	ja	nej	ja	ja	nej	ja	ja	ja
2/ hel-/deltids ss	ja		ja	ja		ja	ja	ja–nej/1–4/1–
								8ve
3/+3 ve. Ss, % sannol förlängn	30%	0%	75%	50%	5%	100%	80%	100%
4/ ant ve förlängning	4 ve	–	2 ve	4 ve	2–3 ve	++/ försläk	2–4ve	2–4ve
						besl
5/ förlängn hel-/deltid	nej	–	ja	ja	ja	ja	nej	ja–nej
6/ annan bedömn, kv 55 års ålder	nej	nej	ja/cmt	nej	nej	nej	nej	nej
7/ annan bedömn, tidigare mkt ss	nej	nej	nej	nej	ja/cmt	nej	nej	ja/dialog
8/ annan bedömn, pers/jobb probl	ja	nej	nej	nej	ja/cmt	nej	nej	nej
9/ annan bedömn,lång arbetslösh	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
10/ vanligt patfall, % ss-popul	na/5%	nej/<1%	nej/< 1%	ja/12%	nej/5%	ja/ 6%	nej/ <0,5%	nej/1%
4/M 32 år	-----	------	--------	-------	---------	-----	------	-----
1/ sannolik sjukskrivn %	50%	0%	90%	40%	70%	100%	50%	50%
2/ antal veckor ss	3 ve	–	2 ve	8 ve	4–6 ve	++/försläk	2–4ve	1–2/1–4ve
						besl
3/ hel-/deltids ss	nej	–	ja	ja	ja	ja	ja nej	ja–nej
4/ annan bedömn, 55 års ålder	nej	nej	nej	ja/ kmt	ja/kmt	nej	nej	nej
5/ annan bedömn, tidigare mkt ss	ja	nej	nej	nej	nej	nej	ja	nej
6/ annan bedömn, pers/jobb probl	nej	nej	nej	ja/kmt	ja/kmt	nej	ja	ja/dialog
7/ annan bedömn,lång arbetslösh	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
8/ vanligt patfall, % ss.popul	ja/25–30%	nej/<5%	ja/25%	ja/10%	ja/10%	ja/6%?	ja/ 5%	nej/ 0,5%
						Försläk besl

2

Patient/fråga	C, NL	G, NL	F, GB	A, GB	B, DE	S, DE	B, No	R, No
5/Kv 56	----	-----	------	------	------	-------	-----	-----
1/ läk bedöms tillst fortsatt ss	ja	nej	ja	ja	ja	ja	ja	ja
2/ hel-/deltids ss	nej/ 2 ve	–	ja/ 2 ve	ja	ja/ 4 ve	ja	¼–8ve	ja/1–12ve
3/ annolikh% fortsatt ss e. 3 mån	20%	0%	90%	40%	5%	100%/förslä	90%	100%
						k besl
4/ antal veckor	3 ve	–	13 ve	12 ve	4 ve	++/försläk	x månader	4 ve
						besl
5/ hel-/deltids ss	nej	–	ja	ja	ja	ja	ja	ja–nej
6/ annan bedömn, kv 40 år ålder	ja	nej	nej	nej	ja/kmt	nej	ja	nej
7/ annan bedömn, tidigare mkt ss	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
8/ annan bedömn, pers/jobb probl	nej	nej	nej	nej	ja/kmt	nej	nej	ja/dialog
9/ annan bedömn,lång arbetslösh	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
10/annan bedömn, pat önsk ftp	ja	nej	nej	?	ja/kmt	nej	nej	nej
11/vanligt patfall, % ss.popul	ja/ 20%	nej/ 5%	ja/ 25%	ja/ 10%	ja/ 15%	ja/6? försläk	ja/ 2–3%	15%
						besl	(alla 55+)

FÖRKLARINGAR

Fråga om arbetstidens längd: heltid:1, deltid M=man Kv=kvinna

ve=vecka, veckor es=ej svar

–= inte aktuellt kmt=kommentar ss = sjukskrivning

3

Svarsmatris

Frågeformulär, patientfall

Patient/fråga	G, FR	T, FR	M, FI	T, FI	SE norr	SE	SE syd	SE syd	S, DK	P, DK
						mellan
1/Kv 35 år
1/1 sannolikt sjukskriven	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja
/2 hel-/deltids ss	ja/ 4 ve	ja/ 5 ve	ja/<300	½–4 ve	nej/ 6 ve	ja/ 8 ve	ja/ 1–2 ve	ja/troligen	ja/ 6 ve	ja/ ?
			dagar					7–8 ve
/3 sannlkh% förläng ss av läk	50%	90%	90%	100%	50%	75%	75%	50%	50	?
/4 veckor av förlängning	3 ve	5 ve	ja/<300	2–4 ve	3 ve	4 ve	2 ve	3–4 ve	4	4ve
			dagar
/5 forts ss, trol. hel/deltid	ja	ja	ja	ja	nej	ja	ja	ja	ja	ja
/6 annan bedömn, kv 55 år	nej	nej	ja/lätttare	nej	nej	ja/längre	nej	ja/längre	nej	ja/arb blir
			ss			ss		ss		svårt
/7 annan bedömn, tidigare	ja/öka	ja/kortare	nej	nej	nej	nej	ja/kortare	ja/trol	ja/re-	ja/arb blir
mkt ss	rehabarbete	ss					ss	längre ss	miss	svårt
									ann
									vård
/8 annan bedömn, pers/jobb	ja/accept	nej	nej	nej	nej	ja/annan	ja/remiss	nej/arb-	nej	ja/längre
probl	arbavslut					beh	fhv	plats-		tid
								insats
/9 annan bedömn lång	nej	nej	nej	nej	nej	ja/sök	nej	nej	ja/re-	nej
arbetslösh						diagnosis			miss
/10 vanligt patfall, % ss-	nej/10%	ja/10%	ja/?	ja/es	ja/20%	ja/10%	nej/10%	ja/20%	ja/ 5%	ja/ 3–5%
popul
2/M 58 år	----	-----	-----	-----	-----	----	-----	-----	------	-----
/j1sannolikt sjukskriven	ja	ja	ja	nej	ja	ja	ja	nej	ja	ja
/2 hel-/s ss	ja/12 ve	ja/12 ve	ja	–	ja/ 12 ve	ja/24 ve	ja/ 2 ve	–	ja	ja/?

1

Patient/fråga	G, FR	T, FR	M, FI	T, FI	SE norr	SE	SE syd	SE syd	S, DK	P, DK
						mellan
3/ sannolik förtidsps, % av	90%	90%	30%	0%	30%	50%	20%	20%	50%	<5%/soc.
försläk										sit.?
4/ sannolik ftp, hel-/deltid	ja	ja	ja	–	–	ja	ja	nej/	ja/rehab	ja
								halvtid	, flexjob
5/ annan bedömn, 45 års	ja/kortare ss	ja/mindre	ja/mindre	nej	ja/remiss	ja/krav på	ja/mindre	nej	nej	ja/arbets-
ålder		sannolik	sannolik		arbanpas	arb	sannolik			kapacit?
					s.reh
6/ annan bedömn, tidigare	ja/kortare ss	ja/kortare	ja/om	nej	nej	ja/diag-	nej	ja/sannol	nej	nej
mkt ss		ss	ryggsmärta			nos?		krav
								medicinsk
								diagn
7/ annan bedömn, pers/jobb	nej	nej	nej	nej	ja/remiss	ja/diag-	nej	nej	nej	ja/längre
probl					fhv	nos?				ss
8/ annan bedömn lång	nej	nej	ja/fler	nej	nej	ja/diag-	ja/ kortare	nej	nej	nej
arbetslösh			förslag på			nos?	ss
			arbeten
9/ vanligt patfall,% ss-popul	ja/ 25%	ja/ 20%	ja/ 10%	ja/es	ja/ 30%	ja/ 20%	ja/25%	ja/ 5%	ja/20%	ja/25%
3/Kv 28 år	-----	-----	-----	-----	-----	-----	-----	----	-----	-----
1/ sannolikt sjukskriven	ja	ja	ja	nej	nej	ja	ja	ja	ja	nej
2/ hel-/deltids ss	ja/ 4 ve	ja/3 ve	ja	–	–	ja/ 4 ve	ja/?	ja/ 2–3	ja/3–6	ja/4ve
								ve	ve
3/+3 ve. Ss, % sannol	50 %	50 %	10 %	0%	20 %	60%	75%	50%	50	70–80%
förlängn
4/ ant ve förlängning	3 ve	3 ve	3–4 ve	–	2 ve	3 ve	2 ve	3–4	9 ve	4 ve
								ve/+an-
								nan beh

2

Patient/fråga	G, FR	T, FR	M, FI	T, FI	SE norr	SE	SE syd	SE syd	S, DK	P, DK
						mellan
5/ förlängn hel-/deltid	ja	ja	ja	–	nej	ja	ja	ja	ja	ja
6/ annan bedömn, kv 55 års	nej	nej	ja/mer	nej	nej	ja/mer	ja/längre	nej	nej	ja/längre
ålder			sannol ss			sannol ss	ss			ss
7/ annan bedömn, tidigare	ja/kortare ss	ja/kortare	ja/längre ss	nej	nej	ja/ längre	ja/mer	ja/mer	nej	nej
mkt ss		ss				ss	strikt bed	sannolik
								ss
8/ annan bedömn, pers/jobb	nej	nej	nej	nej	nej	ja/diag-	ja/längre	ja/hög	nej	ja/längre
probl						nos?	intyg,4–	sannolik		ss
							5ve	ss
9/ annan bedömn,lång	nej	nej	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	nej	nej	nej
arbetslösh						nos?
10/ vanligt patfall, % ss-	ja/5%	ja/20%	ja/1%	nej/es	nej	ja/ 5%	nej/<5%	ja/ 10%	ja /2–	ja/10%
popul									3%
4/M 32 år	-----	-----	-----	----	-----	-----	-----	-----	----	-----
1/ sannolik sjukskrivn %	50%	60%	30%	10%	20%	100%	60%	75%	80%	90–95%
2/ antal veckor ss	1 ve	2 ve	1 ve	2–4 ve	3 ve	4 ve	4 ve	2–3 ve	4 ve	4 ve
3/ hel-/deltids ss	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja
4/ annan bedömn, 55 års	ja/3 ve	ja/högre	ja/längre ss	nej	nej	nej	nej	nej	nej	nej
ålder		sannol ss
5/ annan bedömn, tidigare	ja/kortare	ja/lägre	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	ja/hög	ja/psyk	nej
mkt ss	ss	sannolikh				nos?		sannolikh	olog
		ss						ss
6/ annan bedömn, pers/jobb	ja/psykolog	nej	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	ja/hög	ja/psyk	nej
probl	bed					nos?		sannolik-	ologbeh
								het för ss.

3

Patient/fråga	G, FR	T, FR	M, FI	T, FI	SE norr	SE	SE syd	SE syd	S, DK	P, DK
						mellan
7/ annan bedömn,lång	nej	ja/högre	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	nej	nej	nej
arbetslösh		sannolikh				nos?
		et
8/ vanligt patfall, % ss.popul	ja/15%	ja/20%	ja/ 2–3%	ja/es	nej	ja/25%	ja/40%	ja/20 %	ja/1–	ja/ 2 %
									2%
5/Kv 56	-----	-----	----	----	-----	-----	-----	------	-----	-----
1/ läk bedöms tillst fortsatt ss	ja	ja	ja	nej	ja	ja	nej	ja	ja	ja
2/ hel-/deltids ss	ja/3 ve	ja/ 2 ve	ja/1 ve	–	nej/ 3–4	ja/ 4 ve	–	ja /2–3 ve	ja/6 ve	ja/ 4 ve
					ve
3/ annolikh% fortsatt ss e. 3	50%	90%	5%	10%	75%	90%	90%	80%	50%	90%
mån
4/ antal veckor	3 ve	4 ve	2–4 ve	2–4 ve	12 ve	8 ve	4 ve	2–3 ve,	5 ve	4 ve
								följd av
								deltid
5/ hel-/deltids ss	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja	ja
								först/sed
								an nej
6/ annan bedömn, kv 40 år	ja/kortare	ja/kortare	nej	nej	ja/ aktiv	ja/diag-	nej	ja/	ja/byt	ja/arb-
ålder	ss	ss			rehab	nos?		kortare ss	arb<6–	beskrivn
									8ve
7/ annan bedömn, tidigare	ja/kortare	ja/kortare	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	ja/kortare	nej	nej
mkt ss	ss	ss				nos?		ss, deltid
8/ annan bedömn, pers/jobb	nej	nej	nej	nej	ja/kortare	ja/diag-	nej	ja/sann-	ja	ja/längre
probl					ss/	nos?		olikt ss		ss
					remiss
					fhv

4

Patient/fråga	G, FR	T, FR	M, FI	T, FI	SE norr	SE	SE syd	SE syd	S, DK	P, DK
						mellan
9/ annan bedömn,lång	nej	nej	nej	nej	nej	ja/diag-	nej	nej	ja	nej
arbetslösh						nos?
10/annan bedömn, pat önsk	ja/kortare	nej	nej/känt	nej	nej	nej	nej	ja/kanske	ja	nej/kmt
ftp	ss		problem					deltid
11/vanligt patfall, % ss.popul	ja/ 5%	ja/25%	ja/5%	ja/es	ja/ 15%	ja/20%	20%	ja/ 10%	ja/1–	ja/20%
									2%
FÖRKLARINGAR

Fråga om arbetstidens längd: heltid:1, deltid M=man Kv=kvinna

ve=vecka, veckor es=ej svar

–= inte aktuellt kmt=kommentar ss = sjukskrivning

5

Bilaga 5

Informanters allmänna kommentarer

Alla svarande – utom två från Sverige – har även lagt till egna omdömen och formuleringar i fråga om sjukskrivningsproblematiken i sitt land. Här återges dessa kommentarer.

R, Norge: a) Arbetsgivarens roll måste förstärkas i förebyggandefasen

b) Den sjukskrivna patienten bör anmodas vara närvarande på arbetsplatsen under sjukskrivning

c) Medicinsk behandling och arbetsplatsanpassning bör förbättras

d) Den medicinska rådgivaren bör komma in i sjukskrivningsärendet mycket tidigare än vad som sker nu

B, Tyskland: a) Läkarna har inte fått någon utbildning, inga regler att följa för att förebygga sjukskrivning

b) För läkare, som inte anstränger sig att arbeta professionellt med sjukskrivningen, finns inga legala konsekvenser att frukta. Detta bör ändras.

c) Den medicinska rådgivaren har möjlighet att ifrågasätta längden av sjukhusvistelse för patienten

d) Den medicinska rådgivaren har möjlighet att gå emot den behandlande läkarens förslag på sjukskrivning, och gör det relativt ofta. Överklagning i domstol är möjlig för patienten, men användes sällan

e) 30% av de patienter, som kallas till undersökning av den medicinska rådgivaren (MDK-experten) infinner sig inte. Dessas sjukpenning dras omedelbart in.

147

Bilaga 5

Ds 2003:63

f) Sex veckors sjukskrivningsperiod ersättes av arbetsgivaren.

g) Gradvis ökning av arbetstid efter lång sjukskrivning förekommer vanligtvis i Tyskland.

h) Stark ökning av psykiatriska diagnoser av typen PTS=posttraumatisk stress, mobbing på arbetsplatsen etc. i Tyskland. Bristen av objektiva verifikat på sjukdom och arbetsoförmåga är ett växande problem.

B, Norge: a) Viktigt med partiell sjukskrivning, eftersom det ofta finns en viss arbetsförmåga, som inte kan tas vara på.

b) Viktigt med ett bra samarbete med arbetsplatsen

P, Danmark: a) Bra patientfall; de illustrerar verkligheten i sjukvården, och bedömningssvårigheterna i sjukskrivningssammanhang.

S, Sverige: a) Rehabilitering måste mer anpassas till den ordinarie arbetsplatsen

b) Aktivare rehabilitering krävs

c) Rehabilitering i tidigare skede av sjukskrivningen krävs

d) Incitament till arbete måste ökas radikalt för sjukskrivna i Sverige

e) Ett stort antal av de sjukskrivna har inte helt nedsatt arbetsförmåga i sitt arbete

S, Danmark: a) Samarbete tidigt mellan behandlande läkare och försäkringsadministrationen är nödvändigt för att förhindra lång sjukskrivning

M, Finland: a) För stor passivitet i sjukskrivningsproblematiken bland de behandlande läkarna.

b) Försäkringsmedicinska expertens möjligheter att minska sjukfrånvaron är att bedöma patienten som åtminstone partiellt arbetsför, trots behandlande läkarens bedömning, ev. besluta om indragning av sjukpenning.

148

Ds 2003:63

Bilaga 5

c) För en bättre funktion av systemet bör sjukpenning beslutas lokalt, och förtidspension skall beslutas centralt.

G, Nederländerna: a) De behandlande läkarna har ofta ingen insyn i fråga om patientens sjukskrivning. Det är inte deras ansvarsområde. Samarbete i dessa frågor mellan den behandlande läkaren och försäkringsläkaren existerar oftast inte.

T, Finland: a) Arbetet måste förbättras från de behandlande läkarna när det gäller noggrann medicinsk undersökning för att korrekt diagnos och riktig bedömning av arbetsförmågan skall uppnås.

b) Korrekt hantering av frågekomplexet så tidigt som möjligt är avgörande för hur långt ett sjukfall blir.

c) Sjukskrivning bör inte accepteras i den utsträckning som sker nu. Diagnosen utbrändhet (ICD Z73.0) accepteras inte alls i Finland.

d) Snabb introduktion i rätt rehabiliteringsprogram efterlyses.

C, Sverige: a) Den behandlande läkaren kan bidra aktivt till att minska sjukfrånvaron på många olika sätt, helt enkelt genom att ta initiativ till olika rehabiliterande åtgärder, arbetsprövning, partiellt arbete, utbildningsinsatser, närvaro på arbetsplatsen under pågående sjukskrivning, samt helt enkelt använda sjukskrivningsinstrumentet professionellt. Ett stort problem är att läkaren sällan arbetar på detta sätt.

b) samarbetet mellan behandlande och försäkringsläkare förefaller undermåligt i dagsläget.

S, Tyskland: a) Jag är frustrerad över den begränsade kunskapen och ointresset från behandlande läkarna i Tyskland att rätt hantera sjukförsäkringen. Det är försäkringsadministrationen och de medicinska rådgivarna som får ta på sig den frustrerande rollen att ifrågasätta de medicinska skälen för sjukfrånvaro.

Åtgärder för att förbättra incitament till arbete, och minska sjukfrånvaron är:

149

Bilaga 5

Ds 2003:63

– För lång period av sjukersättning för samma sjukdomsdiagnos (78 veckor under tre år)

– Ej möjlighet till partiell sjukskrivning

– För hög läkartäthet i städerna, för passiva åtgärder från läkarnas sida

– För lång period av löneutbetalning under sjukskrivning (6– 26 veckor)

– Det behövs tidig intervention, med telefonkontakt med den sjukskrivna personen om när återgång till arbete kan påräknas etc.

– Tidig utredning av rehabiliteringsbehovet

– Förebyggande åtgärder för att förhindra sjukskrivning

G, Frankrike: a) Försäkringsläkaren bör undersöka patienten upprepade gånger, det sker inte så ofta.

T, Frankrike: a) Många personer i Frankrike med (hel) förtidspension har partiell arbetsförmåga, som samhället inte tar vara på.

C, Nederländerna: a) Den behandlande läkaren gör för litet för att sjukfrånvaron skall minska/förkortas. Försäkringsläkaren måste arbeta mer intensivt med att integrera patienten tillbaka till ett arbetsliv, ev. via arbetsträningsprogram.

F, Storbritannien: a) De behandlande läkarna utfärdar sjukskrivningsintyg på begäran av patienten. Vecka 2–27 i sjukfallet intygas av behandlande läkaren. Arbetsgivaren kan ifrågasätta/ förneka sjukskrivning, men gör det sällan.

b) Läkarna har för stor beslutandemakt, icke utbildade i försäkringsmedicin, och ofta utan intresse för sjukskrivningsproblematiken.

c) Försäkringsläkarna involveras alltför sent i processen.

d) Arbetsmedicinsk expertis är viktiga, men företagen utnyttjar denna alltför sällan.

150

Ds 2003:63

Bilaga 5

e) Lagstiftning på senare tid har begränsat arbetsgivarnas rätt att ifrågasätta sjukskrivning utan läkarprofessionellt stöd.

A, Storbritannien: a) Behandlande läkarna är för passiva i sjukskrivningsfrågan, och försäkringsläkarna kommer in för sent i processen.

151

Bilaga 6

Är jämförelserna mellan länderna rättvisande?

Det finns många faktorer som kan försvåra en rättvis jämförelse av sjukfrånvaron bland anställda, trots att arbetskraftsundersökningarna genomförts på ett likartat sätt i alla länder. Nedan görs en genomgång av de viktigaste problemen vad gäller jämförbarheten. Genomgången pekar på väsentliga kunskapsbrister vad gäller jämförelser mellan arbetskraftsundersökningarna och sjukskrivningsstatistiken, kunskapsbrister som det dock borde vara enkelt att åtgärda.

Den följande genomgången anger som ett möjligt ytterlighetsfall att en jämförbar nivå på sjukfrånvaron bland anställda i Sverige år 2000 skulle kunna vara 33 procent lägre än som uppges i arbetskraftsundersökningen. Nivån skulle då var ca en procentenhet eller ca 40 procent högre i Sverige än i genomsnittet av EU-länder. Resonemanget bygger på att 33 procent av alla sjukskrivna (dvs. sjukfall med sjukpenning) är sjukskrivna längre än ett år och att det i de jämförda länderna inte är möjligt att vara sjukskriven så länge (med undantag för Tyskland där gränsen är 18 månader). Flera skäl som anförs nedan, talar dock för att detta inte kan gälla för anställda.

Korttidsfrånvaro

För det första ingår överhuvudtaget inte sjukfrånvaro som är kortare än en arbetsvecka i den mätning som analysen i denna rapport baseras på. I Sverige behövs inte sjukintyg förrän dag 8. I andra länder är kontrollen strängare. I den mån det leder till en

153

Bilaga 6

Ds 2003:63

högre korttidsfrånvaro i Sverige innebär det att den totala sjukfrånvaron i Sverige underskattas.

Frånvarons längd

För det andra finns det ingen uppgift i AKU om hur länge de som frånvarande p.g.a. sjukdom varit borta från sina jobb. Men eftersom sannolikheten att registreras som frånvarande p.g.a. sjukdom ökar direkt proportionellt mot sjukfrånvarons längd (en arbetsvecka eller mer ger måttet trots det en rättvisande bild av andelen anställda som under en ”normal” arbetsvecka är frånvarande p.g.a. sjukdom.

Sjukfrånvarande mer än ett år

För det tredje är det bara i Sverige, Tyskland och för vissa sjukdomar, även i Frankrike, som man kan vara sjukfrånvarande mer än ett år (Tyskland 18 månader, i Frankrike i vissa fall upp till 3 år). Det gör att det i Sverige, i första hand, kan finnas en stor grupp anställda som varit sjukfrånvarande mer än ett år, medan denna grupp i andra länder eventuellt fortfar att vara sjuka men som arbetslösa eller förtidspensionerade. Det kan snedvrida jämförelsen till Sveriges nackdel. I slutet av april år 2000 var enligt RFV:s statistik så många som 33 procent av alla sjukfall med sjukpenning, sjukskrivna längre än ett år. Men om detta också gällde bland anställda är okänt. Hur stor siffran är inkl. sjukfrånvarande med sjuklön, som arbetsgivarna fram till och med år 2002 betalade under de två första veckorna av sjukfrånvaro, vet man heller inte, bara att den givetvis måste vara lägre eftersom sjukfrånvarande med sjuklön inte ingår i RFV:s statistik över antalet sjukskrivna. Sjukfrånvaro upp till två veckor svarade samma år för 45 procent av sjukfrånvaron (RFV redovisar 2003:2, tab. 1). Bland sjukskrivna var andelen som inte samtidigt är sjukfrånvarande (arbetslösa, personer ej i arbetskraften, personer i rehabilitering, studerande, partiellt sjukskrivna m.fl.) 40

154

Ds 2003:63

Bilaga 6

procent (RFV redovisar 2003:2, tabell 2). Dessa förhållanden tyder på två saker: 1) Andelen sjukfall längre än ett år av alla sjukfrånvarande måste vara lägre än andelen av enbart sjukskrivna. 2) Bland sjukskrivna ingår en stor grupp som ej är anställda och det är troligt att många av de längre sjukfallen återfinns i denna grupp.

Sjukfrånvaro i förhållande till kontrakterad tid

För det fjärde anger måttet frånvarande personer och inte timmar som gått förlorade p.g.a. sjukfrånvaro i förhållande till kontrakterade timmar. Det kan ha betydelse om andelen deltidsarbetande skiljer sig mellan länder. Finland och Nederländerna har en mycket låg respektive en mycket hög andel deltid bland kvinnor (som står för huvuddelen av deltiden (Ds 2002:49, s.82). Övriga länder har en relativt likartad andel. Ett land med hög andel deltidsarbetande förlorar genom sjukfrånvaro ett mindre antal timmar i förhållande till den kontrakterade tiden än ett land med låg andel deltidsarbetande. Detta kommer inte till uttryck i frånvarofrekvensen. Sjukfrånvaron i Finland skulle därmed kunna underskattas och i Nederländerna överskattas jämfört med övriga länder.

155

Bilaga 7

Bilaga 7

Tabell 1. Den genomsnittliga industriarbetarlönen (APW) för respektive land år 2001. Nationell valuta.

	APW 2001
Sverige	231 134
Danmark	293 000
Finland	27 045
Norge	278 000
Storbritannien	18 950
Frankrike	21 371
Tyskland	32 384
Nederländerna	29 474

Källa: Taxing Wages 2001–2002, OECD 2003.

157