sou 2003 99 d4

Innehåll

Del 1

Sammanfattning ................................................................	19
Summary ..........................................................................	41

Inledning

1	Vårt arbete.................................................................	69
1.1	Direktiven.................................................................................	69
1.2	Uppdraget ...............................................................................	70
1.3	Arbetets bedrivande.................................................................	71
1.4	Betänkandets disposition.........................................................	72
1.5	Författningsförslaget ...............................................................	74

2	Offentlighet och sekretess ...........................................		75
2.1	Sverige.......................................................................................		75
	2.1.1	Sekretesslagens innehåll ...............................................	75
	2.1.2	Lagens tillämpare ..........................................................	76
	2.1.3	Sekretessens innebörd och ansvar vid brott mot
		lagen...............................................................................	77
	2.1.4	Sekretessbestämmelsernas uppbyggnad......................	78
	2.1.5 Överklagande av myndighets beslut............................		80
2.2	Danmark...................................................................................		81
			503

Innehåll		SOU 2003:99
2.3	Finland ......................................................................................	85
2.4	Norge ........................................................................................	89
2.5	EU och Europarådet ................................................................	92

En allmän översyn av sekretesslagen

3	Balansen mellan offentlighet och sekretess och
	sekretesslagens struktur ..............................................		97
3.1	Sekretesslagens koppling till tryckfrihetsförordningen.........		97
3.2	Intresseavvägningen mellan offentlighet och sekretess.........		97
	3.2.1 Lagrådets framställning om en undersökning.............		97
	3.2.2	Journalistförbundets undersökning.............................	99
	3.2.3	Vår undersökning........................................................	100
	3.2.4 Breder sekretessen ut sig?...........................................		105
3.3	Strukturella problem ..............................................................		108
3.4	Alternativa driftsformer i offentlig verksamhet...................		109
3.5	Vilken väg är möjlig att gå?....................................................		111
	3.5.1 En mer användarvänlig lag..........................................		111
	3.5.2 Insatser för att främja balansen mellan öppenhet
		och sekretess................................................................	112
3.6	Strukturen i en ny sekretesslag..............................................		114
	3.6.1 Grundläggande begrepp och bestämmelser...............		115
	3.6.2	Avdelningar och kapitel..............................................	117
	3.6.3	Innehållsförteckningar, underrubriker och
		hänvisningar.................................................................	120

3.7Några begrepp och bestämmelser som bör komma till

uttryck i den nya sekretesslagen............................................		121
3.7.1	Överföring av sekretess samt primär och
	sekundär sekretess.......................................................	121
3.7.2	Konkurrerande bestämmelser ....................................	125

3.8Sekretessbestämmelser som gäller oavsett hos vilken

myndighet en uppgift finns ...................................................

126

504

SOU 2003:99 Innehåll

4	Skaderekvisiten samt skade- och menbedömningen .....		131
4.1	Skaderekvisiten.......................................................................		131
	4.1.1	Gällande rätt................................................................	131
	4.1.2	Historik.......................................................................	132
	4.1.3	Ett enhetligt skaderekvisit..........................................	135
	4.1.4	Exempel på skadeprövningsmodeller ........................	136
4.2	Skade- och menbedömningen ...............................................		137
	4.2.1	Skada och men ............................................................	137
	4.2.2	Diskussionen i förarbetena ........................................	138
4.3	Våra överväganden och förslag..............................................		141
	4.3.1 En skadeprövning bör göras även fortsättningsvis...		141
	4.3.2 De nuvarande skaderekvisiten bör inte bytas ut.......		141
	4.3.3 Det raka skaderekvisitet bör få en tydligare
		utformning ..................................................................	143
	4.3.4 I lagen bör uttrycken skada och men användas i
		enlighet med den betydelse de getts i förarbetena....	145

5	Utlämnande av uppgifter efter en intresseavvägning ....	149
5.1	Intresseavvägningar................................................................	149
	5.1.1 Generalklausulen ........................................................	149
	5.1.2 Intresseavvägningar i utländsk rätt............................	149
	5.1.3 Ytterligare intresseavvägningar i sekretesslagen .......	151
5.2	Våra överväganden och förslag..............................................	153
	5.2.1 Generalklausulen bör inte ändras ..............................	153
	5.2.2 Det skall bli möjligt för enskilda att ta del av
	uppgifter när det är uppenbart att allmänintresset
	av insyn har företräde framför intresset som
	sekretessen skall skydda .............................................	154
6	Sekretess för känsliga uppgifter om enskilda...............	159
6.1	Sekretessens räckvidd och spridning ....................................	159

6.2Överväganden om sekretessens räckvidd och spridning

vid sekretesslagens tillkomst .................................................	160
6.3 Sekretessens räckvidd för känsliga personuppgifter.................	162

505

Innehåll	SOU 2003:99
6.4 Våra överväganden och förslag..............................................		163
6.4.1 Sekretesskyddet för känsliga uppgifter om
enskildas personliga förhållanden bör förbättras......		163
6.4.2 Det skall inte generellt bli tillåtet att
sekretessbelägga känsliga uppgifter ..........................		165

6.4.3Sekretess skall gälla i hela den offentliga förvaltningen för vissa uttryckligt angivna och

		särskilt känsliga uppgifter...........................................	166
7	Skyddade personuppgifter .........................................		173
7.1	Skyddet för personuppgifter inom folkbokföringen ...........		173
	7.1.1	Sekretessmarkering .....................................................	173
	7.1.2	Kvarskrivning ..............................................................	175
	7.1.3	Fingerade personuppgifter .........................................	175
7.2	Folkbokföringssekretessen....................................................		176
7.3	Skatteutskottets tillkännagivande .........................................		177
7.4	Personsäkerhetsutredningens arbete.....................................		177
	7.4.1	Personsäkerhetsutredningens definition av
		problematiken ....................................................................	177
	7.4.2	Personsäkerhetsutredningens förslag ........................	178
	7.4.3	Remissutfallet..............................................................	179
7.5	Våra överväganden och förslag..............................................		180
	7.5.1	Ett förstärkt sekretesskydd för känsliga
		personuppgifter...........................................................	180
	7.5.2	Ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter om
		kopplingen mellan verklig och fingerad identitet .....	186
8	Partsinsyn................................................................		189
8.1	Inledning.................................................................................		189
8.2	Klart och oklart om partsinsyn..............................................		190
	8.2.1	14 kap. 5 § ger inte i sig någon rätt till insyn.............	190
	8.2.2	Den misstänkte är part i förundersökningen ............	190

8.2.3Sekretesslagen får inte leda till inskränkningar i parts rättigheter enligt rättegångsbalken när det

gäller att få del av omständigheter som läggs till
grund för avgörande av mål eller ärende.........................	192

506

SOU 2003:99 Innehåll

8.3	Frågans tidigare behandling...................................................		194
	8.3.1	Ekosekretessutredningen ...........................................	194
	8.3.2	Prop. 2001/02:191.......................................................	195
8.4	Våra överväganden och förslag..............................................		196
9	Sekretessmarkering ..................................................		201
9.1	Gällande rätt...........................................................................		201
9.2	Bakgrunden till gällande regler..............................................		202
9.3	Elektroniska handlingar.........................................................		203
9.4	Våra överväganden och förslag..............................................		204
10	Några frågor om sekretess hos arkivmyndigheter..........		207
10.1	Folkbokföringsmaterial hos statliga arkivmyndigheter.......		207
	10.1.1 Bakgrund .....................................................................		207
	10.1.2 Förbehåll vid utlämnande av allmänna handlingar....		208
	10.1.3 Problemet....................................................................		210
	10.1.4 Vår bedömning ...........................................................		211
10.2	Överföring av sekretess till arkivmyndighet ........................		213
	10.2.1 Problemet....................................................................		213
	10.2.2 Våra överväganden och förslag ..................................		214

Sekretessen mellan och inom myndigheter

11	Sekretess mellan och inom myndigheter .....................	219
11.1	Gällande rätt...........................................................................	219
	11.1.1 Sekretess mellan myndigheter....................................	219
	11.1.2 Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenar
	inom en myndighet.....................................................	220
	11.1.3 Behovet av information mellan myndigheter............	222
	11.1.4 Undantag från sekretessen för uppgiftsutbyte
	mellan myndigheter ....................................................	222
11.2	Hindrar personuppgiftslagen att myndigheter utbyter
	personuppgifter? ....................................................................	223
		507

Innehåll SOU 2003:99

	11.2.1 Allmänt om dataskyddsdirektivet och
	personuppgiftslagen....................................................	223
	11.2.2 Personuppgiftslagens och dataskyddsdirektivets
	regler om ändamål.......................................................	225
	11.2.3 Personuppgiftslagen och myndigheters
	möjligheter att utbyta personuppgifter .....................	227
11.3	Våra överväganden och förslag..............................................	229
	11.3.1 Sekretess bör även fortsättningsvis råda mellan
	och inom myndigheterna............................................	229
	11.3.2 Sambandet mellan sekretesslagen och
	personuppgiftslagen när det gäller uppgifts-
	lämnande mellan och inom myndigheter bör
	klargöras ......................................................................	230
12	Sekretessgränserna inom och mellan myndigheter .......	239
12.1	Allmänt om problematiken med sekretessgränserna................	239
12.2	Den fria nämndorganisationen..............................................	241
	12.2.1 Överväganden i samband med införandet av den
	fria nämndorganisationen...........................................	241
	12.2.2 Överväganden och förslag i senare utredningar........	241
	12.2.3 Myndigheter och självständiga verksamhets-
	grenar i den fria nämndorganisationen ......................	243
12.3	Gemensamma nämnder..........................................................	250
12.4	En analys av sekretessgränserna inom en myndighet...........	252
	12.4.1 Inledning......................................................................	252
	12.4.2 Vad avses med verksamhetsgrenar? ...........................	254
	12.4.3 Verksamheternas självständighet i förhållande till
	varandra i de kommunala nämnderna ........................	255
	12.4.4 Resultatet av kopplingen mellan 1 kap. 3 § andra
	stycket och 1 kap. 4 § första stycket sekretess-
	lagen .............................................................................	258
12.5	Något om självständiga verksamhetsgrenar inom de
	statliga myndigheterna...........................................................	260
12.6	Inre sekretess..........................................................................	260
12.7	Våra överväganden och förslag beträffande sekretess-
	gränser inom och mellan myndigheter..................................	263
508

SOU 2003:99

Innehåll

12.7.1Kravet på verksamheternas självständighet i förhållande till varandra – för att en sekretessgräns

skall föreligga – bör kunna slopas ...................................	263
12.7.2 Nya sekretessgränser inom nämnderna i
kommuner och landsting ...........................................	267

12.7.3Sekretessgränserna på hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område skall framgå

direkt av sekretesslagen ..............................................

272

12.7.4Det skall framgå av lagen när det inte finns någon sekretessgräns mellan olika verksamheter som

bedrivs integrerat eller i gemensamma nämnder.......	276
12.7.5 Nya sekretessgränser mellan nämnderna i en
kommun eller ett landsting ........................................	277
12.7.6 Inga nya sekretessgränser föreslås för de statliga
myndigheterna ............................................................	280
12.7.7 En reglering av den inre sekretessen..........................	282

Möjligheterna till utbyte av uppgifter mellan några olika verksamheter

13	Uppgiftsutbytet mellan vård- och omsorgsområdena .......	289
13.1	Den rättsliga regleringen .......................................................	289
13.2	Särskilt om uppgiftsutbyte mellan olika hälso- och
	sjukvårdsmyndigheter och kliniker.......................................	290
13.3	Särskilt om uppgiftsutbyte mellan olika socialtjänst-
	myndigheter ...........................................................................	293
13.4	Särskilt om uppgiftsutbyte mellan hälso- och
	sjukvårdsmyndigheter och socialtjänstmyndigheter ...........	294
13.5	Enskilda vårdgivare ................................................................	295
13.6	Vårt förslag angående möjligheterna till uppgiftsutbyte
	på vård- och omsorgsområdet...............................................	296

509

Innehåll	SOU 2003:99
14	Uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och
	socialtjänsten till polisen vid grova brott .....................	301
14.1	Kort om sekretessregleringen inom hälso- och
	sjukvården och socialtjänsten ................................................	301
14.2	Uppgiftslämnande vid misstanke om brott ..........................	302
	14.2.1 Regleringen i sekretesslagen.......................................	302
	14.2.2 Underlåtenhet att avslöja brott som är å färde..........	304
	14.2.3 Vittnesplikten enligt rättegångsbalken ......................	305
	14.2.4 De faktiska möjligheterna för myndigheter som har
	att ingripa mot brott att få uppgifter från hälso- och
	sjukvården och socialtjänsten...........................................	307
14.3	Avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och
	sekretess..................................................................................	309
	14.3.1 Diskussionerna vid tillkomsten av 14 kap. 2 §
	femte stycket sekretesslagen ......................................	309
	14.3.2 Kvinnovåldskommissionens betänkande och
	prop. 1997/98:55 .........................................................	312
	14.3.3 Brott som föranleder sekretessgenombrott med en
	tvåårsregel och som skulle göra det med en ettårs-
	regel resp. enligt Kvinnovåldskommissionens
	förslag ..................................................................................	314
14.4	Särskilt om försöksbrotten ....................................................	315
	14.4.1 KU:s uttalanden i bet. 1996/97:KU23.......................	315
	14.4.2 Försöksbrotten enligt gällande rätt ...........................	315
14.5	Barn i misshandelsrelationer..................................................	316
14.6	Könsstympning ......................................................................	318
	14.6.1 Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning
	av kvinnor ...........................................................................	318
	14.6.2 Frågan om sekretess vid misstankar om
	könsstympning............................................................	319
14.7	Våra överväganden och förslag..............................................	320
	14.7.1 Inledning......................................................................	320
	14.7.2 Särskilt om sekretess och våldsutsatta kvinnor.........	321

510

SOU 2003:99		Innehåll
	14.7.3 Uppgifter om brottsmisstankar skall få lämnas
	till de brottsutredande myndigheterna även
	beträffande försök till brott för vilka inte är
	föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år...........	325
	14.7.4 Misstankar om könsstympning av underårig skall
	få lämnas till polis- och åklagarmyndighet oavsett
	brottets svårhetsgrad ..................................................	329
15	Samarbetet mot ungdomsbrott...................................	331
15.1	Inledning.................................................................................	331
15.2	Allmänt om det brottsförebyggande arbetet .......................	331
15.3	Möjligheterna i dag att lämna uppgifter mellan polis,
	socialtjänst och skola .............................................................	334
	15.3.1 Sekretessen hos polisen ..............................................	334
	15.3.2 Sekretessen hos socialtjänsten ...................................	335
	15.3.3 Sekretessen hos skolan ...............................................	335
15.4	Undantag från sekretessen ....................................................	336
15.5	Några bestämmelser om uppgiftsskyldighet........................	338
15.6	Tidigare undersökningar och förslag ....................................	339
	15.6.1 BRÅ:s rapport den 2 juni 1990 om utvärdering av
	ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om
	unga lagöverträdare, m.m. ..........................................	339
	15.6.2 Ungdomsbrottskommittén m.m. ..............................	339
	15.6.3 Undersökningar redovisade i Ju 1994:E ...................	341
	15.6.4 Tidigare förslag som gällt det brottsförebyggande
	arbetet beträffande ungdomar....................................	343
15.7	Våra undersökningar..............................................................	344
	15.7.1 Enkätundersökningen ................................................	345
	15.7.2 Intervjuundersökningen.............................................	349
	15.7.3 Sammanfattning av enkät- och intervju-
	undersökningen ..........................................................	353
	15.7.4 SSP-samarbetet i Danmark.........................................	354
15.8	Våra överväganden och förslag..............................................	357
	15.8.1 Utgångspunkter..........................................................	357
	15.8.2 Socialtjänstens möjligheter att lämna ut uppgifter
	om unga till polisen bör utökas .................................	359
		511

Innehåll	SOU 2003:99
15.8.3 Socialtjänsten skall få lämna uppgifter om unga
till polisen i brottsförebyggande syfte	.......................361

15.8.4Socialtjänsten skall få lämna uppgifter till polisen om unga när det föreligger behov av ett

omedelbart polisiärt ingripande .................................

365

15.8.5Socialtjänsten skall få lämna uppgifter till polisen om överlåtelse av narkotika eller alkoholdrycker

till unga ........................................................................	369
15.8.6 Uppgiftsskyldigheten när det gäller adresser till
ungdomar skall utökas................................................	374

Meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikter

16	Bakgrund till övervägandena om meddelarfrihet...........	377
16.1	Uppdraget...............................................................................	377
16.2	Meddelarfrihet........................................................................	378
16.3	Inskränkningar i meddelarfriheten........................................	380
16.4	De ursprungliga bedömningarna avseende
	inskränkningar i meddelarfriheten ........................................	381
16.5	Senare förändringar i bestämmelsen om tystnadsplikter
	som bryter meddelarfriheten .................................................	384
16.6	Några situationer då offentligt anställda nyttjat sin
	meddelarfrihet ........................................................................	385
	16.6.1 Uppgifter som ansetts omfattas av meddelarfrihet.......	386
	16.6.2 Uppgifter som inte ansetts omfattas av meddelar-
	frihet.............................................................................	388

17	Överväganden om meddelarfrihet ...............................	393
17.1	Kriterier för om en tystnadsplikt bör bryta meddelar-
	friheten eller inte ....................................................................	393
17.2	Bör de nuvarande reglerna om tystnadsplikter som
	bryter meddelarfriheten ändras?............................................	398
	17.2.1 Allmänna överväganden..............................................	398
512

SOU 2003:99	Innehåll
17.2.2 Meddelarfrihet för uppgifter i ärenden om
arbetarskydd................................................................	400
17.2.3 Meddelarfrihet för uppgifter som omfattas av
förundersökningssekretess.........................................	403
17.2.4 Meddelarfrihet för uppgifter i ärenden om
upphandling.................................................................	405
17.2.5 Meddelarfrihet för bilder från allmän kamera-
övervakning.................................................................	405
17.2.6 Meddelarfrihet för uppgifter inom enskild
socialtjänst...................................................................	409
17.3 Meddelarfrihet i kommunala bolag.......................................	411

Kostnader

18	Kostnader m.m. .......................................................	415
18.1	Konsekvenser av förslaget till ny sekretesslag .....................	415
18.2	Information och utbildning...................................................	417

Författningskommentar

19	Författningskommentar .............................................	421
19.1	Förslaget till sekretesslag......................................................	421
19.2	Andra författningsförslag.....................................................	469
	19.2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken .................	469
	19.2.2 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen
	(1998:204) ...................................................................	470
	19.2.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
	(2001:453) ...................................................................	471
19.3	Följdändringar........................................................................	472

513

Innehåll		SOU 2003:99
Reservationer och särskilda yttranden
Reservationer...................................................................		481
Särskilda yttranden ..........................................................		491
Del 2
Författningsförslag ...........................................................		517
1	Förslag till sekretesslag ..........................................................	517
2	Förslag till lag om ändring i brottsbalken.............................	645
3	Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken......................	646
4	Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen
	(1998:204)...............................................................................	650
5	Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
	(2001:453)...............................................................................	652
6	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:xx) om
	hantering av allmänna handlingar .........................................	655
Bilagor
1	Direktivet................................................................................	659
2	Sekretesslagen (1980:100) och motsvarande
	bestämmelser i förslaget.........................................................	689
3	Förslaget och motsvarande bestämmelser i
	sekretesslagen (1980:100)......................................................	703

4Tabell över brott med anknytning till undantaget från sekretess enligt 14 kap. 2 § femte stycket

	sekretesslagen ........................................................................	721
5	Enkätundersökning................................................................	723

514

SOU 2003:99		Innehåll
6	Kort beskrivning av de tystnadsplikter som bryter
	meddelarfriheten ....................................................................	727
7	Sammanställning av rubrikerna i förslaget till ny
	sekretesslag.............................................................................	773
Litteraturförteckning ........................................................		795

515

Författningsförslag

1Förslag till sekretesslag

Avd. 1 Allmänna bestämmelser

1 kap. Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det all- männas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna hand- lingar. När det gäller förbud att lämna ut allmänna handlingar innebär bestämmelserna begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen.

2 § I lagens första avdelning finns allmänna bestämmelser (1–11 kap.).

Bestämmelser finns om

lagens innehåll (1 kap.)

grundläggande begrepp m.m. (2 kap.)

lagens tillämpningsområde (3 kap.)

vem sekretessen gäller mot (4 kap.)

sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna (5 kap.)

sekretess m.m. utanför sekretesslagen (6 kap.)

överföring av sekretess mellan myndigheter (7 kap.)

undantag från sekretess (8 kap.)

sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare (9 kap.)

ansvar (10 kap.)

överklagande (11 kap.).

3 § Andra avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess med hänsyn till allmänna intressen (12–18 kap.). I tredje

517

Författningsförslag

SOU 2003:99

avdelningen finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (19–39 kap.). I fjärde avdelningen finns bestämmelser om vissa organ och verksamheter (40–44 kap.). Femte avdelningen inne- håller bestämmelser om begränsning av rätten enligt tryckfrihets- förordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen att lämna med- delande för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, ljudupptagningar eller därmed jämställt medium (45 kap.).

4 § I lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar, handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar, skyldighet att lämna ut uppgifter ur handlingar och serviceskyldighet.

2 kap. Grundläggande begrepp och bestämmelser

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretessens innebörd (2 §)

vissa andra grundläggande begrepp (3–9 §§)

inre sekretess (10 §)

att sekretess inte överförs automatiskt mellan myndigheter

(11 §)

konkurrens mellan flera bestämmelser (12 och 13 §§)

tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall (14 §)

beräkning av sekretesstid (15 §)

sekretessmarkering (16 §).

Grundläggande begrepp

Sekretessens innebörd

2 § Sekretess innebär förbud att röja en uppgift. Förbudet gäller såväl att lämna ut en allmän handling, som att röja uppgifter munt- ligt eller på något annat sätt.

Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift utanför ett sekretessområde, får uppgiften inte heller i övrigt användas

518

SOU 2003:99

Författningsförslag

utanför det området. Vad som avses med sekretessområde framgår av 9 §.

Sekretessreglerad uppgift

3 § Med sekretessreglerad uppgift avses i denna lag en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.

Sekretessbelagd uppgift

4 § Med sekretessbelagd uppgift avses i denna lag en sekretess- reglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.

Sekretessbrytande bestämmelse

5 § Med sekretessbrytande bestämmelse avses i denna lag en bestämmelse som innebär att en uppgift som annars skulle ha varit sekretessbelagd får lämnas ut under vissa förutsättningar.

Primär sekretessbestämmelse

6 § Med primär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen riktar sig direkt till myndig- heten eller omfattar en viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten.

Överföringsbestämmelse

7 § Med överföringsbestämmelse avses i denna lag en bestäm- melse som anger att om en myndighet lämnar en uppgift som är sekretessreglerad där till en annan myndighet skall sekretess- bestämmelsen tillämpas också hos den myndigheten.

519

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekundär sekretessbestämmelse

8 § Med sekundär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av en överföringsbestämmelse.

Sekretessområde och sekretessgräns

9 § Med sekretessområde avses i denna lag det område inom vilket en sekretessreglerad uppgift får röjas eller användas i verk- samheten, om inte annat följer av 10 §, och från vilket den inte får lämnas ut om den är sekretessbelagd.

Med sekretessgräns avses i denna lag avgränsningen av ett sekretessområde.

Grundläggande bestämmelser

Inre sekretess

10 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift inte får lämnas ut från ett sekretessområde, får uppgiften inte röjas inom sekretessområdet om det är uppenbart obehövligt för verksam- heten.

Sekretess överförs inte automatiskt mellan myndigheter

11 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, omfattas uppgiften inte av sekretess hos den mottagande myndigheten, såvida inte sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse eller av en särskild överförings- bestämmelse.

Konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser

12 § Om flera primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse är tillämpliga för en viss uppgift hos en myndighet, skall myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet.

520

SOU 2003:99

Författningsförslag

Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser

13 § En sekundär sekretessbestämmelse tillämpas inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

Undantag från första stycket finns i 20 kap. 2 § och i 32 kap. 5 §.

Tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall

14 § Finns det en överföringsbestämmelse, tillämpas den även när en person som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lämnar uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon då företräder den myndighet som uppgiften hämtats från.

Beräkning av sekretesstid

15 § Om sekretessen för en uppgift i en allmän handling är begränsad enligt denna lag till en viss tid, räknas tiden från hand- lingens tillkomst, om inte annat anges. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.

Sekretessmarkering

16 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen skall ange

1.tillämplig sekretessbestämmelse,

2.datum då anteckningen gjordes, och

3.den myndighet som har gjort anteckningen.

Om utlämnande till en enskild av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning skall prövas endast av en viss myndighet, skall sekretessmarkering så snart möjligt göras på handlingen eller på annat sätt framgå av handlingen. Av anteckningen skall det framgå vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.

521

Författningsförslag

SOU 2003:99

3 kap. Lagens tillämpningsområde

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om lagens tillämpnings- område i förhållande till

myndigheter och personer med anknytning till myndigheter

(2 §)

organ som är jämställda med myndigheter (3–7 §§).

Myndigheter och personer med anknytning till myndigheter

2 § Förbud att röja eller använda uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndighet.

Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndig- hetens verksamhet

1.på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,

2.på grund av tjänsteplikt, eller

3.på annan liknande grund.

Organ som är jämställda med myndigheter

Riksdagen och beslutande kommunal församling

3 § Riksdagen och beslutande kommunal församling skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Kommunalförbund

4 § Vad som sägs om kommuner och landsting i denna lag skall tillämpas också på kommunalförbund om inget annat sägs.

Kommunala bolag m.m.

5 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas också på handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser

522

SOU 2003:99

Författningsförslag

där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande in- flytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämp- ningen av denna lag jämställas med myndigheter och, när särskilda regler gäller för nämnd i kommun eller landsting, med sådana nämnder.

Kommuner och landsting skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans

1.äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna

istyrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3.utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.

Vid tillämpningen av 1–3 skall inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestäm- mer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.

Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Organ som anges i bilagan

6 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall tillämpas också i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

7 § Ett enskilt organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om

523

Författningsförslag

SOU 2003:99

överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

4 kap. Vem sekretessen gäller mot

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

mot enskild (2 §)

mot en annan myndighet (3 §)

mot utländska myndigheter (4 §)

inom en myndighet (5 §).

Sekretess mot enskild

2 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Sekretess mot en annan myndighet

3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.

Särskilda bestämmelser om sekretessgränser mellan nämnder inom samma kommun eller landsting när det gäller verksamheter som är av samma slag finns i 5 kap. 2 §.

Sekretess mot utländska myndigheter

4 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation annat än om

524

SOU 2003:99

Författningsförslag

1.utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller

2.om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellan- folkliga organisationen.

Sekretess inom en myndighet

5 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgifts- lämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

Särskilda bestämmelser om sekretessgränser inom en nämnd i en kommun eller ett landsting finns i 5 kap. 3 §.

5 kap. Sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

när sekretess gäller mellan nämnder i samma kommun eller landsting (2 §)

när sekretess gäller inom en nämnd i en kommun eller ett landsting (3 §)

vad som avses med verksamheter av samma slag (4 §)

gemensamma nämnder och kommunalförbund (5 och 6 §§)

integrerade verksamheter (7 §).

När gäller sekretess mellan nämnder i samma kommun eller landsting?

2 § Det finns ingen sekretessgräns mellan nämnder inom en kommun eller ett landsting till den del verksamheterna är av samma slag.

525

Författningsförslag

SOU 2003:99

När gäller sekretess inom en nämnd i en kommun eller ett landsting?

3 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 4 kap. 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgifts- lämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller mellan verksamheter som är av olika slag inom en nämnd i en kommun eller ett landsting.

Vad avses med verksamheter av samma slag?

4 § Med verksamheter av samma slag avses verksamheter som rör samma förhållanden och har samma inriktning.

Vilka verksamheter som är av samma eller olika slag på hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område framgår av 21 kap. 2 §, 22 kap. 2 § och 23 kap. 2 §.

Särskilt om gemensamma nämnder och kommunalförbund

5 § Om en kommun eller ett landsting överlåtit någon del av sin verksamhet till en gemensam nämnd, finns det ingen sekretessgräns mellan en nämnd i den överlåtande kommunen eller landstinget och den överlåtna verksamheten till den del verksamheterna är av samma slag.

Detsamma gäller när en kommun eller ett landsting överlåtit del av viss verksamhet till ett kommunalförbund.

6 § En uppgift för vilken sekretess gäller får inte lämnas mellan en nämnd i en kommun eller ett landsting och den del av verksam- heten i en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund som överlämnats från en annan kommun eller ett annat landsting.

Integrerade verksamheter

7 § Det finns ingen sekretessgräns mellan sådan hälso- och sjuk- vård som anges i 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och sådan socialtjänst som anges i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) när dessa verksamheter bedrivs inom samma nämnd.

526

SOU 2003:99

Författningsförslag

6 kap. Bestämmelser om sekretess m.m. utanför sekretesslagen

1 § I detta kapitel finns hänvisningar till bestämmelser om sekre- tess och tystnadsplikt i

insiderstrafflagen (2000:1086) (2 §)

lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om inter- nationellt tullsamarbete (3 §)

fråga om företagshemligheter och revisorer (4 §).

2 § I insiderstrafflagen (2000:1086) finns bestämmelser om för- bud att använda eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsent- ligt påverka kursen på finansiella instrument.

3 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.

4 § I fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver sekretessbestämmelserna i denna lag.

7 kap. Överföring av sekretess mellan myndigheter

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet (2–5 §§)

överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (6–13 §§)

undantag för uppgifter som tas in i beslut (14 §).

I 15 § finns hänvisningar till ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess.

527

Författningsförslag

SOU 2003:99

Överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet

Tillsyn och revision

2 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretess- reglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Disciplinansvar m.m.

3 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämför- bart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Forskningsverksamhet

4 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

Fackliga förhandlingar m.m.

5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med arbetstagarorganisation som avses i 17 kap. 9 och 10 §§, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.

I 9 § finns bestämmelser om överföring av sekretess enligt första stycket till regeringen.

528

SOU 2003:99

Författningsförslag

Överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter

Riksdagen

6 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretess- reglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos riksdagen.

7 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till riksdagen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos riksdagen.

Regeringen

8 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till regeringen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos regeringen.

9 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en upp- gift som är sekretessreglerad där enligt 5 § första stycket eller enligt 17 kap. 9 och 10 §§ gäller sekretessregleringen även hos regeringen.

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

10 § I 42 kap. 6 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till Riksdagens ombudsmän eller Justitie- kanslern.

Domstol

11 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verk- samhet från domstol eller annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos domstolen.

529

Författningsförslag

SOU 2003:99

Arkivmyndigheter

12 § Om en myndighet överlämnar en uppgift som är sekretess- reglerad där till en arkivmyndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos arkivmyndigheten. Sekretess hindrar dock inte att en arkivmyndighet lämnar ut en uppgift till den myndighet som överlämnat uppgiften, om inte myndigheten på grund av före- skrifter om gallring eller överlämnande är förhindrad att själv bevara uppgiften.

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

13 § Om ett enskilt organ, som avses i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndig- heter för förvaring, får en handling för förvaring som härrör från en myndighet och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad hos myndigheten, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos det enskilda organet.

Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om över- lämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisa- toriska delar.

Uppgifter som tas in i beslut

14 § Bestämmelserna i 2–5 §§ samt i 9, 12 och 13 §§ tillämpas inte om uppgiften tas in i beslut hos den mottagande myndigheten.

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess

15 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i avd. 2–4.

530

SOU 2003:99

Författningsförslag

8 kap. Sekretessbrytande bestämmelser

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

samtycke (2 §)

nödvändigt utlämnande (3 §)

undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (4–14 §§)

undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskild (15–22 §§)

regeringens dispensmöjligheter (24 och 25 §§).

I 23 § finns en anmärkning om att det finns sekretess- brytande bestämmelser även i andra delar av denna lag. I 26 § finns en hänvisning till bestämmelserna om riksdagens dispens- möjligheter.

Samtycke

2 § Sekretess till skydd för enskild hindrar inte att en uppgift lämnas ut om den enskilde, på sätt som framgår av 9 kap., sam- tycker till det.

Nödvändigt utlämnande

3 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna full- göra sin verksamhet.

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter

Riksdag och regering

4 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.

531

Författningsförslag

SOU 2003:99

Uppgiftsskyldighet

5 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

Omprövning av beslut

6 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndig- het, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer.

Tillsyn och revision

7 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Disciplinansvar m.m.

8 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndig- het, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.

Brottsmisstankar

9 § I andra fall än sådana som anges i 10 och 11 §§ hindrar sekretess inte att uppgift som rör misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är före- skrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

10 § Om inte annat följer av 11 §, får uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4–10 §§, 22 kap. 3–13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6–8 §§, 38 kap.

532

SOU 2003:99

Författningsförslag

2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§ lämnas till de myndigheter som anges i 9 § bara om uppgiften rör misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök till sådant brott.

11 § Uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4–7 §§, 22 kap. 3, 5–9 och 11–13 §§ eller 38 kap. 2 § får lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om

1.brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år, eller

2.brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år.

Yttrande av sakkunnig

12 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till en domstol eller myndig- het som bedriver förundersökning i brottmål.

Delgivning

13 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).

Om den enskilde har begärt hos en myndighet som driver televerksamhet att abonnemanget skall hållas hemligt och om uppgiften omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § första stycket får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.

Generalklausul

14 § Utöver vad som följer av 4–13 §§ får en uppgift som sekretess gäller för lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

533

Författningsförslag

SOU 2003:99

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 21 kap. 4–10 §§, 22 kap. 3–13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6–8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§.

Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskilda

Allmänintresset av insyn

15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild om det enligt den utlämnande myndighetens prövning är uppenbart att allmänintresset har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Första stycket får inte tillämpas när sekretess gäller enligt en bestämmelse som anges i 14 § andra stycket eller när en tystnads- plikt bryter meddelarfriheten enligt 45 kap.

Myndigheters möjlighet att göra förbehåll om hur uppgiften får användas

16 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelse om sekretess hindrar att uppgift lämnas till enskild kan undanröjas genom förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt använda den, skall myndigheten göra sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Partsinsyn

17 § Sekretess hindrar inte att någon som är sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndig- het och som på grund därav har rätt till insyn, tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sådan uppgift i materialet som sekretess gäller för inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i

534

SOU 2003:99

Författningsförslag

den utsträckning det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.

Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.

Första och andra styckena tillämpas inte, om det finns av- vikande bestämmelser i någon annan lag.

18 § En myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift när myndigheten enligt 17 § första stycket lämnar uppgift till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Förbehållet får inte innebära förbud mot att använda upp- giften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Möjlighet att lämna uppgift till ombud m.fl. för att ta till vara sin rätt

19 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket och som är miss- tänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till annan enskild, om det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt.

I fråga om utlämnande av uppgift till biträde i visst fall gäller vad som är föreskrivet i 6 § andra stycket lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet.

Uppgifter till fackliga företrädare

20 § Sekretess enligt 17 kap. 2–9, 13 och 14 §§, 26 kap. 6 och 7 §§, 8 § andra stycket, 9 och 11 §§, 27 kap. 2–6 §§ samt 30 kap. 2 och 4–11 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för

535

Författningsförslag

SOU 2003:99

arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Denna sekretess hindrar inte heller att en myndighet lämnar sådan information till

1.en ledamot i skyddskommitté om informationen behövs för hans eller hennes uppdrag, eller

2.en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe om informationen behövs för verksamheten.

21 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 20 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller använda upp- giften som hos myndigheten.

En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots för- budet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabili- teringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagar- organisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.

Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller använda en uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe använda uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.

22 § Myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift, när myndigheten med stöd av 20 § lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket.

Vad som föreskrivs i 21 § andra–fjärde styckena om förbud att lämna ut eller använda uppgift tillämpas också på sådana för- behåll.

536

SOU 2003:99

Författningsförslag

Ytterligare bestämmelser om undantag

23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns i avd. 2–4.

Regeringens dispensmöjligheter

24 § Regeringen får, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, i enskilda fall besluta om undantag från sekretess när det behövs av synnerliga skäl.

25 § Om regeringen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får regeringen förena beslutet med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den.

Riksdagens dispensmöjligheter

26 § I 41 kap. 5 § finns bestämmelser om riksdagens dispens- möjligheter.

9 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess i förhållande till den enskilde själv (2 §)

den enskildes möjlighet att påverka sekretessen (3 §)

sekretess i förhållande till vårdnadshavare (4 §).

Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes möjlighet att påverka sekretessen

2 § Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag.

537

Författningsförslag

SOU 2003:99

3 § En enskild får medge att sekretess till skydd för den enskilde själv hävs helt eller delvis. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag.

Den enskilde får också ställa som villkor, för att sekretessen skall få hävas i förhållande till någon annan enskild, att den myndighet som lämnar ut uppgiften gör ett förbehåll som in- skränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den. Myndigheten skall då göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

4 § Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestäm- ma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter.

Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 3 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekre- tessen till skydd för den underårige.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnads- havaren, endast om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 3 §.

Av 22 kap. 4 § framgår att sekretess i vissa fall gäller för uppgift om underårigs vistelseort i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare.

10 kap. Ansvar

1 § I detta kapitel finns en hänvisning till vissa bestämmelser om ansvar i brottsbalken (2 §). Vidare finns en inskränkning för vissa fall i ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (3 §).

2 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller använda uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.

538

SOU 2003:99

Författningsförslag

3 § Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller använder uppgifter i strid mot 17 kap. 2 och 3 §§.

11 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

överklagande av enskild (2 §)

överklagande av myndighet (3 §)

sättet för överklagande (4 och 5 §§).

Överklagande av enskild

2 § Beslut av en myndighet om att inte lämna ut en handling till en enskild sökande eller att lämna ut en allmän handling med för- behåll, som inskränker sökandens rätt att röja eller på annat sätt använda innehållet, får överklagas av den sökande på det sätt som anges i 4 och 5 §§.

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.

Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.

Överklagande av myndighet

3 § Beslut av en myndighet om att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift får överklagas av den sökande myndigheten på det sätt som anges i 4 och 5 §§.

Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.

Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.

Om det i lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från första stycket, gäller den bestämmelsen.

539

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sättet för överklagande

4 § Beslut som enligt 2 och 3 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.

Beslut som	fattas	och som gäller		skall överklagas till
av
en kammarrätt				Regeringsrätten
en tingsrätt		handling i	domstolens	hovrätten
		rättskipande	eller rätts-
		vårdande verksamhet
en hovrätt		handling i	domstolens	Högsta domstolen
		rättskipande	eller rätts-
		vårdande verksamhet
en statlig	myn-	en annan statlig myn-		regeringen
dighet		dighets begäran
ett statsråd				regeringen

5 § Vid överklagande av beslut enligt 2 eller 3 § av sådana organ som avses i 3 kap. 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om över- klagande i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223). Vid överklagande av en tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut.

Avd. 2 Sekretess med hänsyn till allmänna intressen

12 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (13 kap.)

rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (14 kap.)

myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (15 kap.)

intresset att förebygga eller beivra brott (16 kap.)

540

SOU 2003:99

Författningsförslag

det allmännas ekonomiska intresse (17 kap.)

intresset att bevara djur- eller växtart (18 kap.).

13 kap. Sekretess med hänsyn till rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

utrikessekretess (2 §)

försvarssekretess (3 §)

sekretesstider (4 §)

prövningen av frågan om utlämnande av handling (5 och

6 §§).

Utrikessekretess

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisa- tion, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, endast om det kan antas att det stör Sveriges mellan- folkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

Försvarssekretess

3 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att för- svara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, endast om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.

I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar tillämpas för uppgift om sådana uppfinningar bestämmelser om sekretess i den lagen i stället för första stycket.

541

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretesstid

4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen besluta att sekretessen enligt 3 § första stycket skall gälla under längre tid.

Prövning av frågan om utlämnande av handling

5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen fram- går att det genom förordning kan beslutas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

6 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur verkets geodetiska arkiv skall, vid tillämpningen av 3 §, prövas av det verk som har upprättat handlingen.

14 kap. Sekretess med hänsyn till rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

Kapitlets innehåll

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om

när sekretess gäller (2 §)

överföring av sekretess (3 §)

sekretesstid (4 §).

När sekretess gäller

2 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgälds- kontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penning- politik eller valutapolitik, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.

542

SOU 2003:99

Författningsförslag

Överföring av sekretess

3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som anges där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten.

Sekretesstid

4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst tio år.

15 kap. Sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i samband med

förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning

(2 §)

pågående granskning (3 §)

kunskapsprov m.m. (4 §)

utredning om vissa överträdelser enligt konkurrenslagen m.m. (5 §)

internationell rättshjälp i konkurrensärenden (6 §).

Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning

2 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra för- beredelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning, som en myndighet skall göra, endast om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.

Pågående granskning

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag, lån, kreditgaranti eller annan

543

Författningsförslag

SOU 2003:99

förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.

Kunskapsprov m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, endast om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.

Utredning om överträdelse av förbud mot konkurrens- begränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning

5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.

Internationell rättshjälp i konkurrensärenden

6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till

1.åläggande enligt 56 a § konkurrenslagen (1993:20), eller

2.undersökning enligt 56 b § konkurrenslagen.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

16 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

förundersökningssekretess m.m. (2–6 §§)

sekretess för säkerhets- eller bevakningsåtgärder (7 §)

sekretess för chiffer, kod m.m. (8 §)

544

SOU 2003:99

Författningsförslag

sekretess för körkorts referensnummer (9 §)

sekretess för åtgärder för att hindra rymning m.m. (10 §)

sekretess i vapenregister m.m. (11 §)

sekretess för bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

(12 §)

sekretess i samband med internationell rättshjälp och Schengens informationssystem (13 §)

sekretesstider (14 §).

Förundersökningssekretess m.m.

2 § Sekretess gäller, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs, för uppgift som hänför sig till

1.förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,

4.annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevak- ningen, eller

5.Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insiderstrafflagen (2000:1086).

3 § För uppgift som hänför sig till sådan underrättelse- verksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terrorist- brott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.

Under samma förutsättningar gäller sekretess för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skatte- myndigheters medverkan i brottsutredningar samt sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (2001:85) om

545

Författningsförslag SOU 2003:99

behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

4 § Sekretess enligt 2 och 3 §§ gäller för uppgift som rör miss- tanke om brott om uppgiften finns

1.i annan verksamhet hos en myndighet som biträder åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,

2.hos en tillsynsmyndighet i konkurs, och

3.inom exekutionsväsendet.

5 § Sekretess enligt 3 § gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.

6 § Sekretess enligt 3 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av

1.personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggs- föreskrifter som utfärdats med stöd av den,

2.förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmel- ser om verksamheten vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller

3.motsvarande äldre bestämmelser.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärder

7 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om nedan angivna säkerhets- eller bevakningsåtgärder, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller åtgärder som rör

1.byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2.tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,

3.telekommunikation,

546

SOU 2003:99

Författningsförslag

4.behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling,

5.den civila luftfarten.

Chiffer, kod m.m.

8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har nedan angivna syften, endast om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller sådana metoder som har till syfte att

1.underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller

2.göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.

Körkorts referensnummer

9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

10 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 2–9 §§, inom polis- väsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

Vapenregister m.m.

11 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.

Under samma förutsättning gäller sekretess hos

547

Författningsförslag

SOU 2003:99

1.Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapen-

2.Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och

3.Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägar- examensregistret.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

12 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i nedan angivna typer av mål eller annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta gäller i mål om

1.ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryck- frihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådana brott, och

3.konfiskering eller förverkande av skildring med sådant

innehåll.

Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott.

Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndig- het i mål och ärende som avses i första och andra styckena.

Internationell rättshjälp och Schengens informationssystem

13 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till

1.utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.angelägenhet som rör tvångsmedel.

Sekretess enligt första stycket gäller också hos polis- myndighet och åklagarmyndighet samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen, för uppgift i en angelägenhet som

548

SOU 2003:99

Författningsförslag

avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informations- system.

Sekretess enligt andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 13 §§ i högst fyrtio år och sekretessen enligt 3 § i högst sjuttio år.

17 kap. Sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

för myndigheters affärs- eller driftsförhållanden (2 och 3 §§)

i samband med upphandling m.m. (4–6 §§)

till skydd för det allmänna som låntagare (7 §)

i samband med tekniska undersökningar (8 §)

i samband med fackliga förhandlingar (9 och 10 §§)

i samband med fackliga stridsåtgärder (11 och 12 §§)

till skydd för det allmänna som part i rättsliga tvister (13 §)

fartygsdagböcker m.m. (14 och 15 §§).

I 16 och 17 §§ finns bestämmelser om sekretesstid.

Myndigheters affärs- eller driftsförhållanden

2 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverk- samhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett be- stämmande inflytande eller bedriver revision.

549

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.

3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.

Upphandling m.m.

4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.

5 § Om ett ärende enligt 4 § rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.

6 § Om ett ärende enligt 4 § rör upphandling får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dess- förinnan har slutförts.

550

SOU 2003:99

Författningsförslag

Upplåning

7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, endast om det kan antas att det all- männas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.

Tekniska undersökningar

8 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan under- sökning, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

Fackliga förhandlingar

9 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, endast om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt före- tags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.

Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall delta i.

10 § Vid tillämpningen av 9 § skall den myndighet som själv- ständigt handlägger ett ärende om sådan förhandling pröva frågan om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, skall prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådant ärende.

Fackliga stridsåtgärder

11 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, endast om det

551

Författningsförslag

SOU 2003:99

kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.

Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

12 § Vid tillämpningen av 11 § skall frågan om utlämnande av uppgifter prövas enligt 10 §.

Rättsliga tvister

13 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, endast om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.

Fartygsdagbok m.m.

14 § Sekretess gäller för uppgift i dagbok eller därmed jämställd handling som har upprättats på fartyg, som ägs av eller är upplåtet till staten eller kommun, angående sammanstötning med annat fartyg, beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, endast om det kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.

15 § Vid tillämpningen av 14 § skall den myndighet, under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.

Sekretesstid

16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 4–8 §§ i högst tjugo år.

Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 4–6 §§ dock längst till dess två år, eller hos

552

SOU 2003:99

Författningsförslag

statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har förflutit från det avtalet slöts.

17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 9 § i högst fem år och enligt 11 § i högst tio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 13 § längst till dess saken har blivit slutligen avgjord men inte i något fall längre än till dess tjugo år har förflutit.

För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt 14 § om sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen och senast när fem år har förflutit från det att sammanstötningen ägde rum.

18 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att bevara djur- eller växtart

1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, endast om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.

Avd. 3 Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

19 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

i alla verksamheter (20 kap.)

inom hälso- och sjukvården m.m. (21 kap.)

inom socialtjänsten m.m. (22 kap.)

i skolverksamhet m.m. (23 kap.)

i samband med forskning, vetenskap och statistik (24 kap.)

vid folkbokföring och delgivning m.m. (25 kap.)

i verksamhet som rör socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premiepensionsmedel m.m. (26 kap.)

i personalsocial och personaladministrativ verksamhet (27 kap.)

i verksamhet som rör transport och annan kommunikation (28 kap.)

i verksamhet som rör tillsyn över näringslivet m.m. (29 kap.)

553

Författningsförslag SOU 2003:99

i annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.)

i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning och över- vakning (31 kap.)

i samband med skatt, tull, exekution m.m. (32 kap.)

i verksamhet som rör totalförsvar, samhällsplanering, bered- skapsförberedelser (33 kap.)

i samband med utlänningskontroll, Schengen m.m. (34 kap.)

i samband med förundersökning m.m. (35 kap.)

i samband med annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m. (36 kap.)

i domstol m.m. (37 kap.)

hos Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt i frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl. (38 kap.)

hos övriga myndigheter och i övriga ärenden och verksam- heter (39 kap.).

20 kap. Sekretess som gäller i alla verksamheter

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

under vissa förhållanden för uppgifter om enskilds hälso- tillstånd eller sexualliv (2 §)

under vissa förhållanden för adressuppgift och hemtelefon- nummer (3 §)

för uppgifter om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet (4 §)

under vissa förhållanden för uppgift som rör utlänning (5 §)

i vissa fall för personuppgift som avses i personuppgiftslagen

(6 §).

Bestämmelser som gäller i alla verksamheter finns även i andra kapitel i denna lag.

Uppgift om hälsa eller sexualliv

2 § Sekretess gäller för uppgift som rör enskilds hälsa eller sexualliv om det är uppenbart att den enskilde eller någon när- stående lider betydande men om uppgiften röjs.

554

SOU 2003:99

Författningsförslag

Sekretessen gäller inte om uppgiften tas in i beslut hos myndigheten. Hos domstol skall dock 43 kap. 8–11 §§ vara tillämp- lig för uppgifter som tas in i dom eller annat beslut.

Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess skall första stycket inte tillämpas när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften.

Adressuppgift och hemtelefonnummer

3 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds adress eller hem- telefonnummer, eller annan liknande uppgift, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Uppgift om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet

4 § Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan en en- skilds verkliga och fingerade identitet som hänför sig till ärende om fingerade personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde inte lider men om uppgiften röjs.

Uppgift som rör utlänning

5 § Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, endast om det kan antas att någon, om uppgiften röjs, kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organi- sation av utlänningar.

Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i första stycket och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

555

Författningsförslag

SOU 2003:99

Personuppgift som avses i personuppgiftslagen

6 § Sekretess gäller för personuppgift, endast om det kan antas att uppgiften kan komma att behandlas i strid med personuppgifts- lagen (1998:204) om den lämnas ut.

21 kap. Hälso- och sjukvården m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretessgränser (2 §)

sekretess i förhållande till den vård- eller behandlings- behövande (3 §)

sekretess inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (4 §)

sekretess vid omprövning och tillsyn (5 §)

sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)

sekretess vid omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård (7 §)

när sekretess inte gäller (8 §)

sekretess för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (9 §)

skydd för anmälare (10 §)

sekretess för uppgift om varas tillverkning eller innehåll

(11 §)

biobanker (12 §)

sekretess i verksamhet som rör ersättning till steriliserade

(13 §)

sekretesstider (14 §)

undantag från sekretessen (15–18 §§).

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. Även verksamheterna som anges i 4 och 11 §§ anses vara av samma slag. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

556

SOU 2003:99

Författningsförslag

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

3 § Sekretess enligt detta kapitel gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

Sekretessens omfattning

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

4 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det- samma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smitt- samma sjukdomar.

Omprövning och tillsyn

5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i sådan verksam- het som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Patientnämndsverksamhet

6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för upp- gift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

557

Författningsförslag

SOU 2003:99

Omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård

7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra person- liga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte följande fall

8 § Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte

1.beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihets- berövande åtgärd,

2.beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd och det är fråga om någon annan sjukdom än de som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3.beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården,

4.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården

9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörig- het för personal inom hälso- och sjukvården för uppgift om en- skilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydan- de men om uppgiften röjs.

Skydd för anmälare

10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 4–7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra person- liga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort

558

SOU 2003:99

Författningsförslag

anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Uppgift om varas tillverkning eller innehåll

11 § Sekretess gäller i verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, endast om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

Biobanker

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksam- het enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Ersättning till steriliserade

13 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om enskilds hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretesstider

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 4–7, 9 och 12–13 §§ i högst sjuttio år, i 10 § i högst femtio år och i 11 § i högst tjugo år.

559

Författningsförslag

SOU 2003:99

Undantag från sekretessen på hälso- och sjukvårdens område m.m.

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

15 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården till

1.annan myndighet inom hälso- och sjukvården,

2.myndighet inom socialtjänsten,

3.enskild vårdgivare, eller

4.enskild verksamhet på socialtjänstens område.

Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.

Sekretessen enligt 4 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Uppgifter till enskilda i enlighet med vad som föreskrivs i lag

16 § Sekretessen enligt 4–7 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemina- tion, lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen, lagen (1988:1473) om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).

Forskning och statistik

17 § Sekretessen hindrar inte att kommuners och landstings myndig- heter som bedriver verksamhet som avses i 4 och 6 §§ lämnar uppgift till en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte

560

SOU 2003:99

Författningsförslag

kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Ytterligare bestämmelser

18 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.

22 kap. Socialtjänsten m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretessgränser (2 §)

sekretess inom socialtjänsten (3 och 4 §§)

sekretess i samband med omprövning och tillsyn (5 §)

sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)

sekretess vid omhändertagande av personakt i enskild verk- samhet (7 §)

när sekretess inte gäller (8 §)

sekretess för anmälan i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård (9 §)

skydd för anmälare (10 §)

sekretess vid familjerådgivning (11 §)

sekretess hos kommunal invandrarbyrå m.m. (12 §)

sekretess i samband med tillstånd till parkering för rörelse- hindrade (13 §)

sekretess i samband med kommunal bostadsförmedling m.m.

(14 §)

sekretess i ärenden om bostadsanpassningsbidrag (15 §)

sekretess hos Statens nämnd för internationella adoptions- frågor (16 §)

sekretesstider (17 §)

undantag från sekretess (18–23 §§).

561

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt gäller att verksamheterna i olika paragra- fer anses som verksamheter av olika slag.

Sekretessens omfattning

Socialtjänst

3 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom social- tjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Med socialtjänst förstås i denna lag

1.verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst med undantag för kommunal familjerådgivning och verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänst- lagen (2001:453),

2.verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke,

3.verksamhet som i annat fall enligt lag bedrivs av social- nämnd eller av Statens institutionsstyrelse, samt

4.verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

4 § Sekretess enligt detta kapitel för uppgift om underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.

Omprövning och tillsyn

5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som innefattar omprövning av en socialnämnds beslut eller särskild till- syn över nämndens verksamhet för uppgift om enskilds personliga

562

SOU 2003:99

Författningsförslag

förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Patientnämndsverksamhet

6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden om allmän omvårdnad hos en nämnd med uppgift att bedriva patient- nämndsverksamhet, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Omhändertagande av personakt i enskild verksamhet

7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänst- lagen (2001:453) för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till en social- nämnd om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

Sekretessen enligt 3 och 5–7 §§ gäller inte följande fall

8 § Sekretessen enligt 3 och 5–7 §§ gäller inte

1.beslut om omhändertagande,

2.beslut om vård utan samtycke,

3.beslut om sluten ungdomsvård,

4.beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller

5.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård

9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörig- het för personal inom kommunal hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden

563

Författningsförslag

SOU 2003:99

endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Skydd för anmälare

10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 3 och 5–7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Familjerådgivning

11 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för upp- gift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Kommunal invandrarbyrå m.m.

12 § Sekretess gäller i verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt i ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar och i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Tillstånd till parkering för rörelsehindrade

13 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

564

SOU 2003:99

Författningsförslag

Kommunal bostadsförmedling m.m.

14 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om upp- giften röjs.

Bostadsanpassningsbidrag

15 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

16 § Sekretess gäller hos Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor i ärende om sådana frågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretesstider

17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3, 5–7, 9 och 11–15 §§ i högst sjuttio år och i 10 och 16 §§ i högst femtio år.

Undantag från sekretessen på socialtjänstens område

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

18 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom social- tjänsten till

565

Författningsförslag

SOU 2003:99

1.annan myndighet inom socialtjänsten,

2.myndighet inom hälso- och sjukvården,

3.enskild verksamhet på socialtjänstens område, eller

4.enskild vårdgivare.

Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fort- gående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.

Sekretessen enligt 3 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Uppgifter till enskild om biologiska föräldrar

19 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift lämnas till en- skild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon skall få vetskap om vilka hans eller hennes bio- logiska föräldrar är.

Brottsmisstankar när brottet riktas mot unga

20 § Sekretessen enligt 3, 5–9 och 11-13 §§ hindrar inte att upp- gift lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om upp- giften rör misstanke om följande brott:

1.överlåtelse av narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) till den som inte har fyllt 18 år, eller

2.icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738) till den som inte har fyllt 18 år.

Uppgifter om unga till polismyndighet

21 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år lämnas till polismyndighet, om det finns en påtaglig risk att den unge skall begå brott och uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta. Om uppgiften efterfrågas av

566

SOU 2003:99

Författningsförslag

polismyndighet krävs att socialtjänsten, med hänsyn till övriga om- ständigheter, finner att det också är lämpligt att uppgiften lämnas ut.

22 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgifter som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten

1.under förhållanden som uppenbarligen innebär över- hängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller

2.under utövande av brott.

Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess

23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.

23 kap. Skolverksamhet m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretessgränser (2 §)

sekretess i skolverksamhet för barn och ungdomar (3–5 §§)

sekretess i annan skolverksamhet (6 och 7 §§)

sekretess i samband med specialpedagogisk stödverksamhet

(8 §)

sekretess i skolbarnsomsorgen (9 §)

sekretess i förskoleverksamhet (10 §)

sekretess hos Statens skolverk (11 §)

sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd (12 §)

sekretess i samband med avstängning från högskoleutbild- ning (13 §)

sekretesstider (14 §).

567

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretessgränser

2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses de verksamheter på skolans område som anges i 3–9 §§ som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.

Sekretessens omfattning

Skolverksamhet för barn och ungdomar

3 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasie- skolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommu- nal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds person- liga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

4 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekre- tessen gäller inte beslut i dessa ärenden.

5 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § i annat fall än som avses i 3 eller 4 § för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Annan skolverksamhet

6 § På andra områden inom utbildningsväsendet än som anges i 3 § gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds person- liga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det

568

SOU 2003:99

Författningsförslag

inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

7 § Sekretess gäller, utöver vad som anges i 6 §, i annan elev- vårdande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen, den kom- munala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklings- störda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhög- skolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Specialpedagogisk stödverksamhet

8 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för upp- gift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Skolbarnsomsorg

9 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Förskoleverksamhet

10 § Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om en- skilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

569

Författningsförslag

SOU 2003:99

Statens skolverk

11 § Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fri- stående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Samma sekretess gäller i tillsynsverksamheten för uppgift som hänför sig till en fråga om att tillrättaföra en elev eller att skilja en elev från vidare studier.

Sekretessen gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.

Skolväsendets överklagandenämnd

12 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte nämndens beslut i ett ärende.

Avstängning från högskoleutbildning

13 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

Sekretesstider

14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3–12 §§ i högst sjuttio år och i 13 § i högst femtio år.

570

SOU 2003:99

Författningsförslag

24 kap. Forskning, vetenskap och statistik

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

i samband med psykologisk undersökning (3 §)

för upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll (4 §)

för rättspsykiatriskt forskningsregister (5 §)

vid bedömning av biomedicinska forskningsprojekt (6 §)

i verksamhet som rör framställning av statistik (7 §).

I 2 § finns en hänvisning angående överföring av sekretess i forskningsverksamhet.

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

2 § Att sekretess överförs till forskningsverksamhet framgår av

7 kap. 4 §.

Psykologisk undersökning

3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll

4 § Sekretess gäller för uppgift i upptagning som har dialekto- logiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, endast om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

571

Författningsförslag

SOU 2003:99

Rättspsykiatriskt forskningsregister

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående lider men.

Sekretessen enligt första stycket gäller i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Biomedicinska forskningsprojekt

6 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på människa, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Statistik

7 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller, i den utsträckning regeringen före- skriver det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående lider skada eller men.

572

SOU 2003:99

Författningsförslag

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

25 kap. Folkbokföring och delgivning m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i

verksamhet som rör bl.a. folkbokföringen (2 §)

ärende om fingerade personuppgifter (3 §)

namnärenden (4 §)

verksamhet som rör delgivning (5 §).

I 6 § finns bestämmelser om sekretesstid.

Folkbokföring m.m.

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs, i verk- samhet som avser

1.folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,

2.förande av eller uttag ur sjömansregistret.

Ärende om fingerade personuppgifter

3 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket, har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas första stycket också hos den mottagande myndigheten.

573

Författningsförslag

SOU 2003:99

Namnärenden

4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en- skilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Delgivning

5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (1970:428) för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående lider men om uppgiften röjs.

Sekretesstider

6 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2–5 §§ i högst sjuttio år.

26 kap. Socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premie- pensionsmedel m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess på socialförsäkringsområdet (2 och 3 §§)

sekretess angående premiepensionsmedel (4 §)

sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. (5 §)

sekretess i verksamhet som rör arbetarskydd m.m. (6 och

7 §§)

skydd för anmälare (8 §)

sekretess i verksamhet som rör arbetsförmedling, yrkesväg- ledning m.m. (9 och 10 §§)

sekretess i ärende om arbetslöshetsersättning (11 §)

sekretess i verksamhet som rör studiestöd, rekryterings- bidrag och lån till hemutrustning (12 §)

sekretess i utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och som inte rör näringslivet (13 §)

574

SOU 2003:99

Författningsförslag

sekretess för uppgift till medlare i arbetstvist (14 §)

sekretesstider (16 §).

I 15 § finns en hänvisning angående sekretess i arbetstvister.

Socialförsäkringsområdet

Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premie- pensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen nedan, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Detta gäller i ärenden enligt lagstiftningen om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.handikappersättning och vårdbidrag,

5.annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild,

6.läkarvårdsersättning, eller

7.ersättning för sjukgymnastik.

Samma sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 6 § gäller dock bestäm- melserna där.

Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstift- ningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen om sjuklön.

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

3 § Sekretessen enligt 2 § gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälso- tillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.

575

Författningsförslag

SOU 2003:99

Premiepensionsmedel

4 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premie- pensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1.hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och

2.vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålders- pension.

Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensions- spararen har avlidit.

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.

5 § Sekretess gäller i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamen- tet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållan- den, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ett sådant ärende.

Arbetarskydd

6 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbets- skadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs.

7 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftför- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan uppgift i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om

576

SOU 2003:99

Författningsförslag

reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning. I ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön kan regeringen i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Skydd för anmälare

8 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 2 § för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra person- liga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Hos myndighet som anges i 6 § gäller sekretess för arbets- tagares anmälan i ärende om arbetarskydd.

Arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m.

9 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesväg- ledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Samma sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en- skilds anpassning till arbetslivet.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första eller andra stycket.

I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller domstol gäller 2 § i stället för första och andra styckena.

10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

577

Författningsförslag

SOU 2003:99

Arbetslöshetsersättning

11 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning

12 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och rekryterings- bidrag till vuxenstuderande samt i ärende hos Centrala studie- stödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärende om annat än studiestöd under sjukdom eller rekryteringsbidrag under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.

Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet

13 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 12 §, 29 kap. 11 och 14–18 §§ och 30 kap. 2, 4 och 5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärendet.

Uppgift till medlare i arbetstvist

14 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgifts- lämnaren har gjort förbehåll om detta.

Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

578

SOU 2003:99

Författningsförslag

Arbetstvister

15 § I 37 kap. 6 § finns bestämmelser om sekretess i arbetstvister.

Sekretesstider

16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2 och 4 §§ i högst sjuttio år, i 6, 8, 9 och 11–13 §§ i högst femtio år samt i 5, 7, 10 och 14 §§ i högst tjugo år.

27 kap. Personalsocial och personaladministrativ verksamhet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess för

uppgift i psykologisk undersökning m.m. (2 och 3 §§)

hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall (4 §§)

adresser, telefonnummer m.m. (5 §)

tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen (6 §).

I 8 § finns bestämmelser om sekretesstider.

I 7 § finns en hänvisning som rör personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.

Psykologisk undersökning eller behandling m.m.

2 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 2 § för någon annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än de som anges där, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

579

Författningsförslag

SOU 2003:99

Hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall

4 § Sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om om- placering eller pensionering av anställd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.

Adresser, telefonnummer m.m.

5 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 2–4 §§ i personal- administrativ verksamhet för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefon- nummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen

6 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upp- rättats inom utrikesförvaltningen.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

7 § I 33 kap. finns bestämmelser om sekretess i samband med personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.

580

SOU 2003:99

Författningsförslag

Sekretesstider

8 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2–6 §§ i högst femtio år.

28 kap. Transport och annan kommunikation

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i

verksamhet som rör luftfart (2 och 3 §§)

verksamhet som rör sjöfart (4–6 §§)

körkortsärenden m.m. (7 §)

ärenden om tillstånd till färdtjänst (8 §)

verksamhet som rör allmän samfärdsel (9–11 §§)

ärenden som avser TV-avgifter (12 §).

Luftfart

Ärenden om lämplighet att ha luftfartscertifikat m.m.

2 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Certifikatregistret

3 § Sekretess gäller hos Luftfartsverket i verksamhet, som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller enskilds hälsotillstånd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

581

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sjöfart

Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Sjöfartsverket vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal

5 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betal- ningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Sjöförklaringar och andra utredningar

6 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs samman- stötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.

Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § hos den myndigheten.

För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att samman- stötningen eller tillbudet skedde.

582

SOU 2003:99

Författningsförslag

Körkortsärenden m.m.

7 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), kör- kort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ärenden om tillstånd till färdtjänst

8 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till färdtjänst eller riks- färdtjänst för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Allmän samfärdsel

Postförsändelse

9 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.

Telemeddelande

10 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat tele- meddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller

583

Författningsförslag SOU 2003:99

mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.

Enskilds förbindelse med samfärdselverksamhet

11 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän sam- färdsel för uppgift om enskilds förbindelse med samfärdselverk- samheten och som inte avses i 9 och 10 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för upp- gift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Ärenden som avser TV-avgifter

12 § Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

29 kap. Tillsyn över näringslivet m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

hos Konkurrensverket (2–4 §§)

i verksamhet som rör tillsyn över finansiella marknader m.m. (5–10 §§)

i verksamhet som rör statlig tillsyn över näringslivet i övrigt m.m. (11–14 §§)

i verksamhet som rör tillsyn och stöd av annan än statlig myndighet (15–18 §§)

hos Insättningsgarantinämnden (19 och 20 §§)

hos Riksrevisionen (21 §)

584

SOU 2003:99

Författningsförslag

i samband med tillsyn över stiftelser (22 §)

i verksamhet som rör tillstånd eller tillsyn enligt alkohol- lagen (1994:1738) (23 §).

I 24 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Konkurrensverket

Tillsyn och utredning

2 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration

3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 2 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgiv- ning inför en anmälan enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 2 §.

Skydd för anmälare

4 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör ut- redning av överträdelse av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Euro- peiska gemenskapen, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

585

Författningsförslag

SOU 2003:99

Tillsyn över finansiella marknader m.m.

Tillsyn och tillstånd

5 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som avser beslut om tillstånd för eller tillsyn över bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om

1.affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs,

2.ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

6 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 § 1, om den finner det vara av vikt att upp- giften lämnas.

7 § Sekretess enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller annan författning.

Ägarprövning

8 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, i ärende hos statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värde- pappersbolag eller försäkringsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3.aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation.

Sekretess gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekre- tessreglerad där.

586

SOU 2003:99

Författningsförslag

Övervakning enligt viss lagstiftning

9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, i statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll enligt

1.insiderstrafflagen (2000:1086),

2.lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

3.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

eller

4.lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalnings- överföring.

Rör uppgiften den uppgiftsskyldige, gäller sekretess endast om han eller hon kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

Uppgifter från utländsk myndighet m.m.

10 § Om riksdagen har godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 5, 8 och 9 §§, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått enligt avtalet. Om regeringen föreskriver det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, om inspektionen har fått uppgifter enligt något annat avtal från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

Statlig tillsyn över näringslivet m.m.

Tillsyn eller stödverksamhet m.m.

11 § Sekretess gäller, om regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, pris- reglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med

587

Författningsförslag

SOU 2003:99

avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller närings- livet i övrigt, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

12 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 11 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

13 § Om en uppgift hos Läkemedelsförmånsnämnden är sekre- tessreglerad enligt 11 § 1 och har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana över- läggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läke- medelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också hos landstinget eller kommunen. Av 2 kap. 13 § första stycket framgår att detta inte gäller om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos landstinget eller kommunen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

14 § Om riksdagen godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndig- het i verksamhet som avses i 11 §, för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten för- fogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.

588

SOU 2003:99

Författningsförslag

Tillsyn och stöd av andra än statliga myndigheter

Tillsyn och stöd i allmänhet

15 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

16 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om till- stånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande för- bindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stöd- verksamhet.

Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

Undantag från sekretess inom miljö- och hälsoskyddsområdet

17 § Sekretess enligt 15 § 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverk- samhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som full- gör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.

18 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 15 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

589

Författningsförslag

SOU 2003:99

Insättningsgarantinämnden

19 § Sekretess gäller i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om

1.affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.

Om regeringen föreskriver det, gäller sekretess hos Insättningsgarantinämnden för sådan uppgift om affärs- eller drift- förhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmel- serna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 19 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

Riksrevisionen

21 § Sekretess gäller i Riksrevisionens verksamhet avseende granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.

590

SOU 2003:99

Författningsförslag

Tillsyn över stiftelser

22 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser, för uppgift om

1.stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs,

2.någon annan enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738)

23 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738), i ärenden enligt samma lag, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.

Sekretesstid

24 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5, 8–11, 14–16, 19 och 21 §§ i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretessen enligt 22 § om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekre- tess i högst sjuttio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 23 § i högst femtio år.

30 kap. Sekretess i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

i Riksbankens verksamhet (2 och 3 §§)

i upplånings- och utlåningsverksamhet (4 och 5 §§)

i uppdragsverksamhet för enskilds räkning (6–8 §§)

591

Författningsförslag

SOU 2003:99

angående enskildas affärsförbindelser med myndigheter (9–11 §§)

i verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd (12 §)

i samband med patentansökningar m.m. (13–15 §§)

i verksamhet som rör pantbrevsregistret (16 §)

för upphovsrättsligt skyddat verk (17 §)

i verksamhet som rör elcertifikatsregistret (18 §)

i verksamhet som består i administrativa tjänster åt en stiftelse (19 §).

I 20 § finns bestämmelser om regeringens möjlighet att besluta om undantag från sekretess. I 21 och 22 §§ finns bestäm- melser om sekretesstider.

Riksbankens verksamhet

2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds ekonomiska för- hållanden i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och ut- låningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar.

3 § Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lag- stiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

4 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden.

592

SOU 2003:99

Författningsförslag

Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet

5 § Sekretess gäller i upplåningsverksamhet som bedrivs av någon annan myndighet än Riksgäldskontoret och i myndigheters affärsmässiga utlåningsverksamhet, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas sekretessbestämmelsen också hos den mot- tagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen skall dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndig- heten.

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning

Sekretess till skydd för enskilds ekonomiska intressen

6 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.

Undantag från sekretessen för uppgift som rör människors hälsa

7 § Sekretessen enligt 6 § gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Trots detta undantag gäller sekretess för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och hög- skolor.

8 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

593

Författningsförslag

SOU 2003:99

Enskildas affärsförbindelser med myndigheter

Affärsförbindelse med myndighet

9 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som i annat fall än som avses i 2 och 4–6 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, endast om det av särskild an- ledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.

10 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i beslut av myndigheten.

Överföring av sekretess

11 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 9 eller 10 §, har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndig- het, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga också hos den mot- tagande myndigheten. Sekretessbestämmelserna skall dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndig- heten.

Verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd

12 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt ut- vecklingsbistånd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållan- den, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

594

SOU 2003:99

Författningsförslag

Patentansökningar m.m.

Patentansökningar

13 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstiftning om patent.

Uppgift om arbetstagares uppfinningar

14 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på upp- finningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 13 §.

Registrering av mönster

15 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för upp- gift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.

Pantbrevsregistret

16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pant- brevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighets- registrets inskrivningsdel är tomträttshavare.

Upphovsrättsligt skyddat verk

17 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och om

595

Författningsförslag

SOU 2003:99

1.det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2.det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, samt

3.ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt för-

fogande.

Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som har lämnats ut enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentlig- gjort.

Elcertifikatsregistret

18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Administrativa tjänster åt en stiftelse

19 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster och som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Regeringens dispensmöjlighet

20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 6, 9, 10 och 12 §§, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

596

SOU 2003:99 Författningsförslag

Sekretesstid

21 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2, 4 och 5 §§ samt 14 § första meningen i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretess enligt 6, 9, 10 och 12 §, om inte annat följer av 22 §.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 19 § i högst tjugo år om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållan- den. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3 § i högst femtio år.

22 § Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 9 eller 10 § längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärs- verksamhet fem år, har förflutit från det att avtalet slöts.

Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen enligt 12 § längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts.

Hos universitet och högskolor gäller sekretessen enligt 6 § i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller mot- svarande sekretess i högst femtio år.

31 kap. Annan tillsyn, granskning och övervakning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

hos Datainspektionen (2 §)

hos Kommissionen för granskning av de svenska säkerhets- tjänsternas författningsskyddande verksamhet (3 §)

i ärenden om granskning av film eller videogram (4 §)

i samband med allmän kameraövervakning (5 §)

i samband med tillsyn över advokater och revisorer (6 och

7 §§)

i kärnteknisk verksamhet (8 §)

för uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument (9 §).

597

Författningsförslag

SOU 2003:99

Datainspektionen

2 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i sådana ärenden om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning skall handläggas av inspektionen, och i ärenden om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid auto- matisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från Datainspektionen till Justitiekanslern, tillämpas första stycket också där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Kommissionen för granskning av de svenska säkerhets- tjänsternas författningsskyddande verksamhet

3 § Sekretess gäller hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Granskning av film eller videogram

4 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller video- gram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.

Allmän kameraövervakning

5 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds personliga för- hållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, endast om det

598

SOU 2003:99

Författningsförslag

kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Tillsyn över advokater

6 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokat- samfundet, om disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Tillsyn över revisorer

7 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.

Sekretessen enligt första stycket gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst

femtio år.

Kärnteknisk verksamhet

8 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt 19–21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den

599

Författningsförslag

SOU 2003:99

26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nöd- läge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument

9 § Sekretess gäller för nedan angivna uppgifter om innehav av finansiella instrument, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men. Sekretessen gäller uppgifter har lämnats till myndigheten till följd av

1.särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmäl- ningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

2.9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

3.7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), eller

4.5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

32 kap. Skatt, tull, exekution m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess i verksamhet som rör skatt, tull m.m. (2–8 §§)

sekretess inom exekutionsväsendet (11–13 §§)

sekretess i ärenden om skuldsanering (16 §)

sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (17 §)

undantag från sekretess i förhållande till enskild (9–10 §§ och 14–15 §§)

sekretesstider (18 §).

600

SOU 2003:99

Författningsförslag

Skatt, tull m.m.

Bestämmelsernas tillämpningsområde

2 § Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestäm- mande av pensionsgrundande inkomst.

Skatt, taxering, beskattningsdatabas och tulldatabas

3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskatt- ningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter

iskatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som har tillförts databaserna,

2.hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga.

Tullverket

4 § Uppgift som avses i 3 § och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

601

Författningsförslag

SOU 2003:99

Mål i domstol

5 § För uppgift enligt 3 § i mål hos domstol gäller sekretess, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 2 kap. 3 § första stycket 3 eller 4 lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar1.

Om en uppgift i mål hos domstol saknar betydelse i målet och uppgiften har lämnats till domstolen från en annan myndighet, där den är sekretessreglerad, gäller den sekretessregleringen även hos domstolen.

Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess, skall första stycket inte tillämpas när överföringsbestämmelsen i andra stycket är tillämplig.

Beslut om skatt eller taxering

6 § Sekretessen enligt 3–5 §§ gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretess gäller dock om beslutet meddelas i ärende om

1.förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2.beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Vissa ärenden med anknytning till skatt

7 § Sekretess gäller, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 3–6 §§,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med inbetalning av skatt.

För sekretess enligt denna paragraf tillämpas 4 och 5 §§.

1 Förslag i SOU 2002:97

602

SOU 2003:99

Författningsförslag

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.

Skatteärenden med anknytning till utlandet

8 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sådan sekretess som avses i 3–7 §§ med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen och som rör verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekre- tessen i verksamhet som avses i 3–7 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndig- heten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

Undantag från sekretess i förhållande till enskilda

9 § Sekretessen enligt 3–6 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskatt- ning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvalt- ningens beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljö- avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder av- seende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild.

Sekretessen enligt 3–7 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs.

603

Författningsförslag

SOU 2003:99

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

10 § Om en myndighet med stöd av 9 § lämnar uppgift till kon- kursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Exekutionsväsendet

Mål eller ärende

11 § Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten

i ett pågående mål, eller

i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan för- pliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.

Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksam- het, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållan- den som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

604

SOU 2003:99

Författningsförslag

Verksamhet med anknytning till utlandet

13 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekre- tessen i verksamhet som avses i 11 och 12 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndig- heten förfogar över på grund av avtalet.

Om sekretess gäller enligt första stycket får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.

Undantag från sekretess

14 § Sekretessen enligt 11 eller 12 § hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

15 § Om en myndighet med stöd av 14 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

Ärende om skuldsanering

16 § Sekretess gäller hos kommunal konsumentvägledare, krono- fogdemyndighet eller domstol i ärende om skuldsanering, för upp- gift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

605

Författningsförslag

SOU 2003:99

Tillsynsmyndighet i konkurs

17 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).

Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med ut- ländsk myndighet eller utländskt organ.

Sekretesstid

18 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3–7 §§, 8 § andra stycket, 13 och 17 §§ i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 11 och 12 §§ i högst tjugo år. För uppgift om enskilds personliga för- hållanden gäller sådan sekretess dock i högst femtio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 16 § i högst femtio år.

33 kap. Totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess inom totalförsvaret (2–5 §§)

sekretess i verksamhet som rör samhällsplanering, försörj- ningsberedskap och beredskapsförberedelser (6–8 §§)

sekretesstider (9 §).

Totalförsvarspliktigas personliga förhållanden

2 § Sekretess gäller i ärende om utredning om total- försvarspliktigas personliga förhållanden, i ärende om antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre

606

SOU 2003:99

Författningsförslag

grundutbildning än 60 dagar samt i ärende om inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i ärende om antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.

Sekretessen gäller inte beslut i sådana ärenden som avses i första stycket.

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt

3 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

I 27 kap. finns bestämmelser om personalsocial och personal- administrativ verksamhet som skall tillämpas för totalförsvarets personal.

Utbildning för totalförsvarsändamål

4 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret

5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utom- stående utväxlar på telenät.

607

Författningsförslag

SOU 2003:99

Samhällsplanering och försörjningsberedskap

6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller för- sörjningsberedskap eller om försörjningsberedskap vid oljekriser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Beredskapsförberedelser

7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskapsförberedelser enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar eller planering enligt förfogandelagen (1978:262), för uppgift om

1.enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2.andra ekonomiska eller personliga förhållanden än i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.

Utlandsmyndighets beredskapsplanering

8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikes- representationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida), för uppgift om enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.

Sekretesstid

9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–4 och 8 §§ i högst femtio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 6 och 7 §§ i högst tjugo år.

608

SOU 2003:99

Författningsförslag

34 kap. Utlänningskontroll, Schengen m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

i verksamhet för utlänningskontroll och i ärenden om svenskt medborgarskap (2 och 3 §§)

hos Integrationsverket (4 §)

	i	verksamhet som rör den nationella upplysningsbyrån
(5 och 6		§§)
	i	angelägenhet som rör Schengens informationssystem
(7 och 8		§§).

I 9 § finns bestämmelser om sekretesstider.

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

2 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess i verk- samhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt med- borgarskap, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Beträffande beslut i ärende som avses i denna paragraf gäller sekretessen endast för uppgifter i skälen.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

3 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i 2 § och som en myndighet fått enligt av- talet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4–14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.

609

Författningsförslag

SOU 2003:99

Integrationsverket

4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Integrationsverket för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs,

1.i ärende om statlig ersättning för kostnader för mot- tagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, och

2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.

Uppgifter till den nationella upplysningsbyrån

5 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genève- konventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

6 § Sekretess enligt 5 §, 13 kap. 2 och 3 §§ eller enligt 20 kap. 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 5 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

Schengens informationssystem

7 § Sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående lider men, hos polismyndighet och åklagarmyndighet, samt hos Rikspolis- styrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket, för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som

610

SOU 2003:99

Författningsförslag

avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem

1.om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning,

2.om att en person skall nekas tillträde till eller uppehålls- tillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),

3.om tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, samt

4.om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om

visering och uppehållstillstånd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.

8 § Sekretess enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.

Sekretesstid

9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2–5 §§ i högst femtio år.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 7 § i högst sjuttio år.

35 kap. Förundersökning m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretessens omfattning (2 §)

skydd för anmälare (3 §)

när sekretess inte gäller (4–5 §§)

sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (6 §)

undantag från sekretessen (7–11 §§).

611

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretessens omfattning

Utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning m.m.

2 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 4 eller 5 §, i följande fall för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska för- hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men, nämligen

1.i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,

2.i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,

3.i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),

4.i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Statens kriminaltekniska labora- torium, Tullverket eller Kustbevakningen,

5.i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitie- kanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål,

6.i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdata- lagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

7.i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstanke-

8.i register som förs av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndig- heters medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,

9.i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagar- myndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses

i2 kap. 2 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar2,

10.i register som förs av Tullverket enligt lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

2 Enligt förslag i SOU 2002:97

612

SOU 2003:99 Författningsförslag

Skydd för anmälare

3 § Sekretess gäller i verksamhet, som avses i 2 §, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessen enligt 2 § gäller inte i följande fall

4 § Sekretessen enligt 2 § gäller inte

1.beslut om huruvida åtal skall väckas, beslut om att för- undersökning inte skall inledas samt beslut om att förundersökning skall läggas ned,

2.för uppgift i ärende om strafföreläggande eller före- läggande av ordningsbot,

3.för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387),

4.för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 2 § första stycket 1–4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.

5 § Sekretessen enligt 2 § upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inte

1.sekretess för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 37 kap. 3 eller 8 §,

2.uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller

3.uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.

Tillsynsmyndighet i konkurs

6 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

613

Författningsförslag

SOU 2003:99

Undantag från förundersökningssekretessen

Skadelidande m.fl.

7 § Om en skadelidande, eller den som den skadelidande över- låtit sin rätt till, behöver en uppgift för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut, hindrar sekretessen enligt 2 § inte att den skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, tar del av uppgiften när den finns

1.i en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte skall väckas,

2.i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmel- serna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med före- läggande av ordningsbot, eller

3.i en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Uppgiftslämnande till följd av vad som föreskrivs i lag

8 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut

1.till enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lag- stiftningen om unga lagöverträdare,

2.till enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhets- skyddslagen (1996:627) samt i förordning som har stöd i den lagen,

3.enligt vad som föreskrivs i

-lagen (1998:621) om misstankeregister,

-polisdatalagen (1998:622),

-lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,

-lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,

-förordningar som har stöd i dessa lagar, och

4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rätte- gångsbalken.

614

SOU 2003:99

Författningsförslag

Skadelidande vid trafikolycka

9 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att polisen på begäran av en skadelidande som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.

Uppgift till konkursförvaltare

10 § Sekretessen enligt 2 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

11 § Om en myndighet med stöd av 10 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.

36 kap. Annan verksamhet med anknytning till brott, brotts- bekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

hos polismyndighet (2 och 3 §)

i ärenden om besöksförbud (4 §)

inom kriminalvården (5 §)

vid överföring av verkställighet av brottmålsdom (6 §)

i nådeärenden (7 §)

i ärenden om brottsskadeersättning (8 §)

vid medling med anledning av brott (9 §)

i samband med register angående brott m.m. (10 och 11 §§).

615

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretess hos polismyndighet

Sekretessens omfattning

2 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om upp- giften hänför sig till

1.verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,

2.ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,

3.ärende om handräckning enligt lagstiftningen om om- sorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,

4.ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken,

5.verksamhet som innefattar handräckning enligt smitt- skyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare, eller

6.ärende enligt vapenlagen (1996:67).

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skydd för anmälare

3 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhänder- tagande som avses i 2 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Ärenden om besöksförbud

4 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöks- förbud för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.

616

SOU 2003:99 Författningsförslag

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Kriminalvården

5 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Överföring av verkställighet

6 § Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om över- förande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Nådeärenden

7 § Sekretess gäller i ärende om nåd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå i ett sådant ärende.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

617

Författningsförslag

SOU 2003:99

Brottsskadeersättning

8 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Medling med anledning av brott

9 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Belastningsregister

10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har stöd i dessa lagar.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket i högst sjuttio år.

Bestämmelserna i 8 och 9 kap. gäller inte i fråga om sekre- tessen enligt denna paragraf.

Andra register

11 § I annat fall än som avses i 10 § eller 35 kap. 2 § första stycket 6 eller 7 gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register

618

SOU 2003:99

Författningsförslag

1.för uppgift som har tillförts särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,

2.för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i annat register än som avses i 1,

3.för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret,

4.för uppgift som har tillförts särskilt register som för- fattningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänste- förseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.

Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

37 kap. Domstol m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

i brottmål (3 §)

i samband med personalia (4 §)

i familjerättsliga mål eller ärenden (5 §)

i arbetstvister (6 §)

till skydd för affärs- eller driftsförhållanden (8 §)

i ärenden om rättshjälp (9 §).

I 2 § finns en hänvisning om överföring av sekretess till domstol. I 7 § finns en hänvisning som rör mål om skatt, tull m.m. hos domstol.

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

2 § Att sekretess överförs till domstol framgår av 7 kap. 11 §.

619

Författningsförslag

SOU 2003:99

Brottmål

3 § Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller brott genom vilket infektion av hiv har eller kan ha överförts samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, endast om det kan antas att denne eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om upp- giften förekommer i mål om

1.ansvar för barnpornografibrott,

2.ersättning för skada med anledning av sådant brott, och

3.förverkande av skildring med sådant innehåll.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som avses i denna paragraf.

Sekretessen enligt första och andra styckena gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Personalia

4 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild person- utredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utred- ning, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekre- tess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

620

SOU 2003:99

Författningsförslag

Familjerättsliga mål eller ärenden

5 § Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnads- avgöranden m.m. och om överflyttning av barn, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om någon part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller förvaltarskap behövs dock inte begäran av part.

För uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio

år.

Arbetstvister

6 § Sekretess gäller hos domstol, i följande mål för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs, nämligen

1.mål om kollektivavtal,

2.mål om tillämpningen av

-lagen (1982:80) om anställningsskydd,

-lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,

-31–33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,

-4–11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,

-15–28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),

-8–20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering

iarbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

-3–16 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,

-3–15 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,

-6–11 och 13 §§ lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,

621

Författningsförslag

SOU 2003:99

-3–7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt

-5–18 §§ lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Skatt, taxering, beskattningsbas och tulldatabas

7 § I 32 kap. 5 § finns bestämmelser om sekretess i mål hos dom- stol för vissa uppgifter i skatt- och taxeringsverksamhet och i verk- samhet som avser förande eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatte- förvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verk- samhet.

Affärs- eller driftsförhållanden

8 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 13 § tredje stycket, 23 § andra stycket, 60 och 63 §§ konkurrenslagen (1993:20) gäller sekretess för uppgift om sådana förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.

Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretess- bestämmelse till skydd för samma intresse anger att sekretess inte gäller för sådan uppgift.

För uppgifter som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeför- farande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

622

SOU 2003:99

Författningsförslag

Rättshjälp

9 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälps- nämnden samt Domstolsverket i ärende om rättshjälp,

1.för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,

2.för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden i övrigt, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst

femtio år.

38 kap. Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda om- budsmän m.fl.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

hos Barnombudsmannen (2 §)

hos Konsumentombudsmannen (3 §)

i verksamhet som rör jämställdhets- och diskriminerings- frågor (4 §).

Barnombudsmannen

2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör an- mälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som före- skrivs i lagen om Barnombudsman.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

623

Författningsförslag

SOU 2003:99

Konsumentombudsmannen

3 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister

1.för uppgift som kommit till eller hämtats in med anled- ning av en rättstvist enligt lagen, endast om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och

2.för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.

Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor

4 § Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs:

1.Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden

iärende enligt jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt, hos Jämställd- hetsombudsmannen, i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,

2.Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,

3.Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskrimi- nering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,

4.Handikappombudsmannen i ärende enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktions- hinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i

624

SOU 2003:99

Författningsförslag

högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikapp- ombudsmannen,

5. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning i ärende enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskrimi- nering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör råd- givning åt enskild.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

39 kap. Övriga myndigheter, verksamheter och ärenden

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess

hos överförmyndare (2 §)

hos notarius publicus (3 §)

i samband med rättshjälp till utlandet, m.m. (4 §)

i ärenden om förvärv av hyresfastighet (5 §)

i biblioteksverksamhet (6 §)

i samband med teknisk bearbetning och lagring (7 §).

Överförmyndare

2 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndar- nämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

625

Författningsförslag

SOU 2003:99

Notarius publicus

3 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning

1.för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt,

2.för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.

Rättshjälp till utlandet, m.m.

4 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikes- representationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekre- tessen gäller dock inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Förvärv av hyresfastighet

5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Biblioteksverksamhet

6 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.

626

SOU 2003:99

Författningsförslag

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

Teknisk bearbetning och lagring

7 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Avd. 4 Sekretess hos vissa organ och verksamheter

40 kap. Avdelningens innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess

hos riksdagen och regeringen (41 kap.)

hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m. (42 kap.)

hos domstolar m.m. (43 kap.)

för växeltelefonister (44 kap.).

41 kap. Sekretess hos riksdagen och regeringen

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess hos riksdagen (3 och 4 §§)

riksdagens dispensmöjligheter (5 och 6 §§)

undantag från sekretess i regeringsärende (9 §)

prövning av utlämnande i vissa fall av uppgift hos regeringen (10 §).

I 2 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, i 7 § finns en hänvisning primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen, i 8 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till regeringen och i 11 § finns en hänvisning till regeringens dispens- möjligheter.

627

Författningsförslag

SOU 2003:99

Riksdagen

Sekundär sekretess

2 § I 7 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från regeringen och andra myndigheter till riksdagen.

Sekretessens omfattning i övrigt

3 § Föreskrifterna i 2 kap. 2 §, 4 kap. 2–5 §§, 5 kap. 3 § samt 6 kap. 2 och 3 §§ gäller inte ledamot av riksdagen i fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifterna om tystnadsplikt i sådana fall för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.

4 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 13 kap. För uppgift i beslut eller andra protokoll hos riksdagen tillämpas endast bestämmelserna i 13 kap. samt 17 kap. 11 och 12 §§ och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 14 kap.

Riksdagens dispensmöjligheter

5 § Den befogenhet som enligt bestämmelse i denna lag till- kommer regeringen att för särskilt fall förordna om undantag från sekretess skall, i fråga om uppgift hos riksdagen eller myndighet under denna, i stället tillkomma riksdagen. I fråga om uppgift hos myndighet under riksdagen tillkommer befogenheten det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten.

Även i annat fall än som avses i första stycket får riksdagen förordna om undantag från sekretess i fråga om uppgift hos riks- dagen.

6 § Om riksdagen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får riksdagen förena beslutet

628

SOU 2003:99

Författningsförslag

med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna upp- giften vidare eller använda den.

Regeringen

Primär sekretess

7 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen finns i avd. 2 och 3.

Sekundär sekretess

8 § I 7 kap. 8–9 §§ finns bestämmelser om överföring av sekre- tess från andra myndigheter till regeringen.

Undantag från sekretess i regeringsärende

9 § Regeringen kan i enskilda fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut.

Prövning av frågan om utlämnande av uppgift

10 § Om en viss angiven myndighet enligt denna lag skall pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild, skall i stället regeringen göra prövningen, om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte, om departementschef skall göra prövningen.

Regeringens dispensmöjligheter

11 § I 8 kap. 24–25 §§ finns bestämmelser om regeringens dispensmöjligheter.

629

Författningsförslag SOU 2003:99

42 kap. Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitie- kanslern m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern (2–5 §§)

överföring av sekretess till justitieombudsman eller Justitie- kanslern (6 §)

sekretess hos undersökningskommission (7 §).

Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

2 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitie- kanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitie- kanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 3–6 §§. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.

3 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § uppgift från enskild, gäller

1.sekretess enligt 13 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs,

2.sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden, endast om uppgiften skulle ha varit sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

4 § Sekretess gäller i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift från enskild endast om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det all- männas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

5 § Har justitieombudsman eller Justitiekanslern beslutat inleda förundersökning, tillämpas 16 kap. 2–6 §§ och 35 kap. 2–10 §§ i verksamhet som anges i 2 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.

630

SOU 2003:99

Författningsförslag

Sekundär sekretess hos justitieombudsman eller Justitiekanslern

6 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslern dock endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

I 31 kap. 2 § finns en bestämmelse om överföring av sekretess från Datainspektionen till Justitiekanslern.

Sekretess hos undersökningskommission

7 § Regeringen får föreskriva att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, skall gälla i verksamhet som bedrivs av särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.

43 kap. Sekretess hos domstolar m.m.

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

att vissa bestämmelser om sekretess inte gäller hos domstol

(4 §)

sekretess för uppgifter som förebringats vid förhandling i domstol (5–7 §§)

sekretess för uppgifter i domar (8–11 §§)

sekretess i samband med domstols respektive jurys över- läggningar (12 och 13 §§)

möjligheten att besluta om sekretess för andra myndigheters överläggningar (14 §).

I 2 § finns en hänvisning till primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos domstol. I 3 § finns en hänvisning till bestämmelser om överföring av sekretess till domstol.

631

Författningsförslag

SOU 2003:99

Sekretessens omfattning

Primär sekretess

2 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos dom- stol finns i avd. 2 och 3.

Sekundär sekretess

3 § I 7 kap. 11 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till domstol i dess rättskipande eller rätts- vårdande verksamhet.

Bestämmelser om sekretess som inte gäller hos domstol

4 § Bestämmelserna om sekretess i 17 kap., 26 kap. 10 §, 28 kap. 3 och 9–12 §§, 29 kap. 2 och 3, 5–12 samt 14–18 §§, 30 kap. 2 och 4–12 §§, 33 kap. 5, 6 och 8 §§, 36 kap. 10 och 11 §§, 37 kap. 9 § och 39 kap. 2–4 §§ tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.

Sekretess för uppgifter vid förhandling

När sekretessregleringen upphör att gälla

5 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretessregleringen i 16 kap. 12 §.

När sekretessregleringen fortsätter att gälla

6 § Förebringas uppgift som avses i 5 § vid förhandling inom stängda dörrar, är sekretessregleringen tillämplig även under den fortsatta handläggningen, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig, fortsätter sekre- tessregleringen att vara tillämplig endast om domstolen i domen

632

SOU 2003:99

Författningsförslag

eller beslutet har beslutat det. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

7 § Överklagas ett mål eller ärende vari en domstol har beslutat att sekretessregleringen skall tillämpas även i fortsättningen, skall den högre rätten pröva beslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Sekretess för uppgifter i domar eller annat beslut

När sekretessregleringen upphör att gälla

8 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.

När sekretessregleringen fortsätter att gälla

9 § Bestämmelsen i 8 § tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har beslutat att sekretessregleringen för en uppgift skall vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.

Beslut om att sekretessregleringen fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att beslut som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.

633

Författningsförslag

SOU 2003:99

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har med- delat beslut enligt 9 §, skall den högre rätten pröva sekretess- beslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.

Sekretess hos annan myndighet

11 § Om en domstol har meddelat beslut enligt 9 § och en annan domstol eller myndighet får del av domen eller beslutet, blir den sekretessbestämmelse som beslutet avser tillämplig på uppgiften också hos den mottagande domstolen eller myndigheten.

Sekretess vid överläggningar

Domstols överläggningar

12 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om

1.innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut,

2.vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.

Jurys överläggningar

13 § Vad som sägs i 12 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.

Annan myndighets överläggningar

14 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 12 och 13 §§ föreskriva att sekretess skall gälla hos stat- lig myndighet för uppgift om

1. innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol,

634

SOU 2003:99

Författningsförslag

2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.

44 kap. Sekretess för växeltelefonister

1 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från annan person hos myndigheten.

Avd. 5 Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

45 kap. Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel anges de tystnadsplikter som enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen kan begränsa friheten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Sådana tystnadsplikter finns i

regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdags- ordningen (2 §)

sekretesslagen (3 §)

rättegångsbalken (4 §)

lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjuk- vårdens område och socialtjänstlagen (2001:435) (5 §)

postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (6 §)

annan lagstiftning (7 §).

Av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen framgår att friheten att meddela och offentliggöra uppgifter även i andra fall kan vara begränsad.

Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdags- ordningen

2 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i regerings- formen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen.

635

Författningsförslag SOU 2003:99

Tystnadsplikt	som	enligt		när det är fråga om
gäller				en uppgift
Utrikesnämnden		beslut enligt 10 kap.
		7 § tredje stycket andra
		meningen	regerings-
		formen
riksdagen		2 kap. 4 § andra		vars	röjande	kan
		stycket	riksdags-	antas	sätta	rikets
		ordningen		säkerhet i fara eller
				annars	skada	landet
				allvarligt
riksdagens	utskott	beslut enligt 4 kap.		vars	röjande	kan
och EU-nämnden		15 § eller 10 kap. 8 §		antas	sätta	rikets
		riksdagsordningen		säkerhet i fara eller
				annars	skada	landet
				allvarligt
anonymitet för med-		3 kap. 3 § tryckfri-
delare och författare		hetsförordningen eller
m.fl.		2 kap. 3 § yttrande-
		frihetsgrundlagen

Sekretesslagen

3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i sekretess- lagen.

Tystnadsplikt	som	enligt				när det är fråga om en
gäller						uppgift
enskild som	fått ut	förbehåll		enligt
en uppgift med för-		8 kap.	16 §,	18	§
behåll		första	stycket,	22	§
		första	stycket	eller
		25 § eller 9 kap. 3 §
		andra stycket
utrikessekretess		13 kap. 2 §				vars	röjande	kan
						antas	sätta	rikets
						säkerhet i fara eller
						annars	skada	landet
						allvarligt
636

SOU 2003:99 Författningsförslag

Riksbanken			14 kap. 2 §	hos Riksbanken
bl.a.			16 kap. 2–6 §§	om	kvarhållande			av
förundersökning				försändelse på beford-
				ringsföretag,			hemlig
				teleavlyssning				och
				hemlig teleövervakning
				eller	hemlig kamera-
				övervakning på grund
				av beslut av domstol,
				undersökningsledare
				eller åklagare
bl.a.	säkerhets-	och	16 kap. 7–10 §§
bevakningsåtgärder,
chiffer, koder
bl.a. rättslig hjälp till			16 kap. 13 §	om	kvarhållande			av
annan stat				försändelse på beford-
				ringsföretag,			hemlig
				teleavlyssning				och
				hemlig		teleövervak-
				ning	eller		hemlig
				kameraövervakning
				på grund av beslut av
				domstol eller åklagare
uppgift om utlänning			20 kap. 5 § första
			stycket
bl.a. hälso- och sjuk-			21 kap. 4–7 §§	om	annat än		verk-
vård				ställigheten av beslut
				om	omhändertagan-
				de eller		beslut		om
				vård utan samtycke
Hälso- och sjuk-			21 kap. 9 §	i anmälan till Hälso-
vårdens ansvarsnämnd				och	sjukvårdens			an-
				svarsnämnd
sekretess till skydd			21 kap. 10 §
för	anmälare	till
hälso- och sjukvård
uppgifter i hälso- och			21 kap. 11 §
sjukvårdsverksamhet
som	används	för
upplysning m.m.
								637

Författningsförslag SOU 2003:99

ersättning	till	sterili-		21 kap. 13 §
serade
bl.a. socialtjänst				22 kap. 3, 5–7 eller	om	annat		än		verk-
				9 §	ställigheten av beslut
					om	omhändertagan-
					de,	beslut		om		vård
					utan	samtycke				eller
					beslut		om		sluten
					ungdomsvård
sekretess	till	skydd		22 kap. 10 §
för anmälare			till
socialtjänst
bl.a.				22 kap. 11–13 §§	om	annat		än		verk-
familjerådgivning					ställigheten av beslut
					om	omhändertagan-
					de,	beslut		om		vård
					utan	samtycke				eller
					beslut		om		sluten
					ungdomsvård
Statens nämnd			för	22 kap. 16 §
internationella
adoptionsfrågor
bl.a. skolan och ut-				23 kap. 3–9 §§	som hör till annat än
bildningsväsendet			i		ärende		om	tillrätta-
övrigt					förande		av	elev		eller
					skiljande av elev från
					vidare studier
förskoleverksamhet				23 kap. 10 §
Statens skolverk				23 kap. 11 §	som hör till annat än
					ärende		om	tillrätta-
					förande		av	elev		eller
					skiljande av elev från
					vidare studier
rättspsykiatriskt				24 kap. 5 §	om		annat			än
forskningsregister					verkställighet				av be-
					slut	om vård				utan
					samtycke
statistiksekretess				24 kap. 7 §
medling	i	arbets-		26 kap. 14 § första
tvister				stycket
638

SOU 2003:99 Författningsförslag

personalsocial				verk-		27 kap. 2 eller 3 §
samhet
bl.a.		tillstånd			till	28 kap. 8 §
färdtjänst
uppgifter om en sär-						28 kap. 9 eller 10 §
skild	postförsändelse
eller ett särskilt tele-
meddelande
Konkurrensverkets						29 kap. 3 §
rådgivning			inför		an-
mälan		om	företags-
koncentration
bl.a.		tillsyn			som	29 kap. 5 § 2 eller
bedrivs		av		statliga		11 § 2
myndigheter
uppgifter			som		en	29 kap. 14 §	om	andra		ekono-
statlig		myndighet					miska		eller	person-
förfogar			över		på		liga	förhållanden än
grund		av	avtal		med		affärs- eller drifts-
en främmande					stat		förhållanden för den
eller med en mellan-							som trätt i affärs-
folklig organisation i							förbindelse			eller lik-
verksamhet som bl.a.							nande		förbindelse
avser tillsyn							med den som är före-
							mål		för	myndig-
							hetens verksamhet
bl.a.		tillsyn			som	29 kap. 15 § 2
bedrivs		av	ett annat
organ		än	en	statlig
myndighet
Riksrevisionen						29 kap. 21 § 2
tillsyn över stiftelser						29 kap. 22 §	som rör enskilds per-
							sonliga förhållanden
							och vars röjande kan
							vålla allvarligt men
bl.a. Riksbankens kassa-						30 kap. 2 eller 4 §
rörelse
viss	utlåningsverk-					30 kap. 5 §	som		rör	myndig-
samhet		som		bedrivs			hetens		affärsmässiga
av myndighet							utlåningsverksamhet
										639

Författningsförslag SOU 2003:99

uppdragssekretess

30 kap. 6–8 §§

ärenden om

patent

30 kap. 13–15 §§

och

registrering

mönster

administrativa

30 kap. 19 §

som

rör

enskilds

tjänster åt en stiftelse

personliga

förhållan-

den och vars röjande

kan

vålla

allvarligt

men

Datainspektionen

31 kap. 2 §

registrerads

för-

hållanden

Säkerhetstjänst-

31 kap. 3 §

enskilds

person-

kommissionen

liga förhållanden

bl.a. skattesekretess

32 kap. 2–9 §§

konkursförvaltare

förbehåll enligt 32 kap.

första

stycket

eller

första

stycket

personalvård för den

33 kap. 3 § första

som

tjänstgör

med

stycket

totalförsvarsplikt

uppgiftsskyldighet

33 kap. 6 §

frågor om samhälls-

planering m.m.

beredskapsför-

33 kap. 7 § 2

beredelser

utlandsmyndighets

33 kap. 8 §

beredskapsplanering

konkursförvaltare

förbehåll

enligt

35 kap.

första

stycket

bl.a. kriminalvården

36 kap. 5 och 6 §§

för

vilken

det

kan

antas att

någon

kan

komma

att

utsätts

för

våld

eller annat

allvarligt

men

den röjs

rättshjälp

37 kap. 9 § första

stycket 1

Barnombudsmannen

38 kap. 2 §

640

SOU 2003:99 Författningsförslag

notarius publicus				39 kap. 3 §
bl.a.	rättshjälp		i	39 kap. 4 §		som rör ärende om
utlandet						annat än ekonomiskt
						bistånd till enskild
teknisk	bearbetning			39 kap. 7 §
av personuppgifter
beslut	av	riksdagen		förbehåll	enligt
om undantag			från	41 kap. 6 §
sekretess
domstols				43 kap. 12 och 13 §§
överläggning
myndighets		telefon-		44 kap. 1 §
växel

Rättegångsbalken

4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt rätte- gångsbalken.

Tystnadsplikt	som	enligt		när det är fråga om en
gäller				uppgift
domstolsförhandling		förordnande	med
och förhör	under	stöd av 5 kap. 4 §
förundersökning		eller 23 kap. 10 §
		femte stycket
Advokater		8 kap. 4 § första
		stycket	andra
		meningen

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435)

5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435).

641

Författningsförslag SOU 2003:99

Tystnadsplikt		som	enligt	när det är fråga om en
gäller				uppgift
enskild	hälso-	och	2 kap. 8–10 §§ lagen
sjukvård			(1998:531) om yrkes-
			verksamhet på hälso-
			och sjukvårdens om-
			råde
enskild	familjeråd-		15 kap. 2 § social-
givning			tjänstlagen (2001:453)

Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

6 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Tystnadsplikt		som	enligt			när det är fråga om en
gäller						uppgift
uppgifter om en sär-			19 § första stycket
skild brevförsändelse			1 och	3	postlagen
och åtgärder		enligt	(1993:1684)
rättegångsbalken
uppgifter	om	ett	6 kap. 20 § lagen			om	innehållet			i	ett
särskilt	elektroniskt		(2003:389)		om elek-	elektroniskt				med-
meddelande			tronisk	kommunika-		delande eller som på
			tion			annat		sätt	rör		ett
						särskilt		sådant		med-
						delande
åtgärder enligt rätte-			6 kap. 21 § lagen			om	kvarhållande				av
gångsbalken			(2003:389)		om elek-	försändelse			på		be-
			tronisk	kommunika-		fordringsföretag eller
			tion			om	hemlig			tele-
						avlyssning och hem-
						lig	teleövervakning
						på grund av beslut av
						domstol,			under-
						sökningsledare				eller
						åklagare
642

SOU 2003:99

Författningsförslag

Annan lagstiftning

7 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter.

Tystnadsplikt	som	enligt				när det är fråga om en
gäller						uppgift
förhör hos	Säker-	förordnande			med
hetstjänst-		stöd	av	7	§ lagen
kommissionen		(1999:988) om förhör
		m.m.		hos	kom-
		missionen för gransk-
		ning	av	de	svenska
		säkerhetstjänsternas
		författningsskyddan-
		de verksamhet

Bilaga

Enligt 3 kap. 6 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihets- förordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan om handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ	Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt	prövning av ärenden om arbets-
lagen (1997:239) om	löshetsersättning
arbetslöshetskassor

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Tjänstemännens Central-	statligt stöd i form av bidrag
organisation	till studerande vid korttidsstudier

643

Författningsförslag

SOU 2003:99

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

2.Genom denna lag upphör sekretesslagen (1980:100) att gälla.

3.Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

4.Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretess- lagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft skall anses meddelade enligt denna lag.

5.Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen skall gälla även i fortsättningen.

644

SOU 2003:99

Författningsförslag

2Förslag till

lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 3 § brottsbalken skall ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	20 kap.
	3 §
Röjer någon uppgift, som han		Röjer någon uppgift, som han
är pliktig att hemlighålla enligt		är pliktig att hemlighålla enligt
lag eller annan författning eller		lag eller annan författning eller
enligt förordnande eller förbe-		enligt förordnande eller förbe-
håll som har meddelats med		håll som har meddelats med
stöd av lag eller annan författ-		stöd av lag eller annan författ-
ning, eller utnyttjar han olov-		ning, eller använder han olov-
ligen sådan	hemlighet, dömes,	ligen sådan		hemlighet, dömes,
om ej gärningen eljest är belagd		om inte gärningen annars är
med straff, för brott mot		belagd	med		straff,	för
tystnadsplikt	till böter eller	sekretessbrott		eller	brott	mot
fängelse i högst ett år.		tystnadsplikt		till	böter	eller
		fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

645

Författningsförslag

SOU 2003:99

3Förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 36 kap. 5 § och 38 kap. 8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			5 kap.
			1 §
	Förhandling vid domstol skall vara offentlig.
	Kan det antagas att vid för-			Kan det antagas att vid för-
handling kommer att förebringas				handling kommer att förebringas
uppgift, för vilken hos dom-				uppgift, för vilken hos dom-
stolen gäller sekretess som avses				stolen gäller sekretess som avses
i	sekretesslagen	(1980:100)	må	i sekretesslagen (2005:xx) må
rätten, om det bedömes vara av				rätten, om det bedömes vara av
synnerlig vikt att uppgiften ej				synnerlig vikt att uppgiften ej
röjes, förordna att förhand-				röjes, förordna att förhand-
lingen i vad den angår uppgiften				lingen i vad den angår uppgiften
skall hållas inom stängda dörrar.				skall hållas inom stängda dörrar.
Även i annat fall må förhandling				Även i annat fall må förhandling
hållas inom stängda dörrar, om				hållas inom stängda dörrar, om
sekretessen gäller enligt 7 kap.				sekretessen gäller enligt 37 kap.
22 §, 8 kap. 17		§ eller 9	kap.	3–5 eller 8 § sekretesslagen eller,
15 eller 16 § sekretesslagen eller,				i vad avser domstolsförhandling
i	vad avser domstolsförhandling			under förundersökning i brott-
under förundersökning i brott-				mål eller därmed likställt mål
mål eller därmed likställt mål				eller ärende, enligt 16 kap. 2–6
eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller				eller 13 § eller 35 kap. 2–4 eller
7 § eller 9 kap. 17 § samma lag.				6–10 § samma lag. Förhandling
Förhandling skall alltid hållas				skall alltid hållas inom stängda
inom stängda dörrar, om sekre-				dörrar,	om sekretessen gäller
tessen gäller enligt 9 kap. 3 §				enligt	32 kap. 8 § andra och
andra stycket samma lag och det				tredje stycket eller 13 § samma
skulle strida mot avtal som avses				lag och det skulle strida mot
där att uppgiften röjes vid				avtal som avses där att uppgiften
förhandlingen.				röjes vid förhandlingen.
	Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk
störning får hållas inom stängda dörrar.
646

647

SOU 2003:99

Författningsförslag

Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.

		4 §
Har förhandling hållits inom			Har förhandling hållits inom
stängda dörrar och har därvid			stängda dörrar och har därvid
förebringats uppgift, för vilken			förebringats uppgift, för vilken
hos	domstolen	gäller sekretess	hos	domstolen	gäller sekretess
som	avses i	sekretesslagen	som	avses i	sekretesslagen
(1980:100), äge rätten förordna			(2005:xx), äge rätten förordna
att uppgiften icke får uppenbaras.			att uppgiften icke får uppenbaras.

5 §

Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten

medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande			av	dom	eller	Avkunnande av				dom	eller
beslut skall ske offentligt. I den						beslut skall ske offentligt. I den
utsträckning domen eller be-						utsträckning domen eller be-
slutet	innehåller		uppgift		som	slutet	innehåller		uppgift		som
omfattas av		förordnande			om	omfattas av		förordnande			om
sekretess enligt 12 kap. 4 § andra						sekretess enligt 43 kap. 9 § andra
stycket	sekretesslagen			(1980:100),		stycket	sekretesslagen			(2005:xx),
skall dock avkunnandet ske inom						skall dock avkunnandet ske inom
stängda dörrar.						stängda dörrar.
					36 kap.
					5 §
Den	som	till	följd av 2 kap.			Den som till följd av 13 kap.
1 eller	2 §	eller		3 kap.	1 §	2 eller	3 §	eller	14 kap.		2 §
sekretesslagen		(1980:100)			eller	sekretesslagen		(2005:xx)			eller
någon	bestämmelse,			till vilken		någon	bestämmelse,			till vilken
hänvisas i något av dessa lagrum,						hänvisas i något av dessa lagrum,
inte får lämna en uppgift får inte						inte får lämna en uppgift får inte
höras som vittne om denna utan						höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i						tillstånd från den myndighet i
vars verksamhet			uppgiften		har	vars verksamhet			uppgiften		har
inhämtats.						inhämtats.

Författningsförslag SOU 2003:99

Advokater, läkare, tandläkare,			Advokater, läkare, tandläkare,
barnmorskor,	sjuksköterskor,		barnmorskor,	sjuksköterskor,
psykologer,	psykoterapeuter,		psykologer,	psykoterapeuter,
familjerådgivare enligt		social-	familjerådgivare enligt		social-
tjänstlagen (2001:453) och deras			tjänstlagen (2001:453) och deras
biträden får höras som vittnen			biträden får höras som vittnen
om något som i denna deras			om något som i denna deras
yrkesutövning	anförtrotts dem		yrkesutövning	anförtrotts dem
eller som de i samband därmed			eller som de i samband därmed
erfarit, endast om det är med-			erfarit, endast om det är med-
givet i lag eller den, till vars			givet i lag eller den, till vars
förmån tystnadsplikten		gäller,	förmån tystnadsplikten		gäller,
samtycker till det. Den som till			samtycker till det. Den som till
följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen			följd av 24 kap. 7 § sekretesslagen
inte får lämna uppgifter som			inte får lämna uppgifter som
avses där får höras som vittne			avses där får höras som vittne
om dem endast om det är			om dem endast om det är
medgivet i lag eller den till vars			medgivet i lag eller den till vars
förmån sekretessen gäller sam-			förmån sekretessen gäller sam-
tycker till det.			tycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om

parten medger det.					Utan hinder av vad som sägs i
Utan hinder av vad som sägs i
andra eller tredje stycket före-					andra eller tredje stycket före-
ligger skyldighet att vittna för					ligger skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål					1. andra än försvarare i mål
angående	brott	som	avses	i	angående	brott	som	avses	i
14 kap. 2 § femte		stycket sekre-			8 kap. 10 och 11 §§ och 22 kap.
tesslagen (1980:100) och					20 § sekretesslagen (2005:xx) och
2. den som har uppgifts-					2. den som har uppgifts-
skyldighet	enligt	14	kap. 1 §		skyldighet	enligt	14	kap. 1 §
socialtjänstlagen		(2001:453)		i	socialtjänstlagen		(2001:453)		i
mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap.					mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap.
6, 13 eller 14 § samma lag eller					6, 13 eller 14 § samma lag eller
enligt lagen (1990:52) med sär-					enligt lagen (1990:52) med sär-
skilda bestämmelser om vård av					skilda bestämmelser om vård av
unga.					unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om

648

SOU 2003:99

Författningsförslag

något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsför- ordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

38 kap.

8 §

Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge

rätten förordna att handlingen skall tillhandahållas.
Första stycket gäller ej			Första stycket gäller ej
1. handling	som	innehåller	1. handling		som	innehåller
uppgift, för vilken gäller sekre-			uppgift, för vilken gäller sekre-
tess till följd av 2 kap. 1 eller 2 §			tess till	följd av 13 kap.			2 eller
eller 3 kap. 1 § sekretesslagen			3 § eller 14 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) eller bestämmelse,			(2005:xx) eller bestämmelse, till
till vilken hänvisas i något av			vilken hänvisas i något av dessa
dessa lagrum, med mindre den			lagrum,	med	mindre		den
myndighet som har att pröva			myndighet som har att pröva
fråga om utlämnande av hand-			fråga om utlämnande av hand-
lingar givit sitt tillstånd därtill;			lingar givit sitt tillstånd därtill;
2. handling	vars	innehåll är	2. handling		vars	innehåll är
sådant, att någon, som haft be-			sådant, att någon, som haft be-
fattning med handlingen, enligt			fattning med handlingen, enligt
36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde			36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde
eller sjätte stycket ej må höras			eller sjätte stycket ej må höras
därom;			därom;
3. handling genom vars före-			3. handling genom vars före-
teende yrkeshemlighet skulle			teende	yrkeshemlighet			skulle
uppenbaras, med mindre synner-			uppenbaras, med mindre synner-
lig anledning förekommer.			lig anledning förekommer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

649

Författningsförslag

SOU 2003:99

4Förslag till

lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)

Härigenom föreskrivs att 2, 27 och 42 §§ personuppgiftslagen (1998:204) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Avvikande bestämmelser i	Avvikande bestämmelser i
annan författning	annan författning och förhållan-
	det till sekretesslagen

2 §

Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från denna lag, skall de bestämmelserna gälla.

Bestämmelserna i denna lag hindrar inte att en personuppgift lämnas från en myndighet till en annan när myndigheterna utgör olika sekretessområden eller mellan olika sekretessområden inom samma myndighet, om uppgiftslämnandet sker i överens- stämmelse med sekretesslagen (2005:xx). Vad som avses med ett sekretessområde framgår av 2 kap. 9 § sekretesslagen.

I den utsträckning det är				27 §
				I den utsträckning det är
särskilt föreskrivet i lag eller				särskilt föreskrivet i lag eller
annan författning eller i beslut				annan författning eller i beslut
som har meddelats med stöd av				som har meddelats med stöd av
författning att uppgifter inte får				författning att uppgifter inte får
lämnas ut till den registrerade				lämnas ut till den registrerade
gäller inte	bestämmelserna		i	gäller inte	bestämmelserna		i
23–26 §§. En personuppgifts-				23–26 §§. En personuppgifts-
ansvarig som inte är en				ansvarig som inte är en
myndighet	får	därvid	i	myndighet	får	därvid	i
650

SOU 2003:99 Författningsförslag

motsvarande fall som avses i

sekretesslagen

(1980:100)

vägra

sekretesslagen (2005:xx) vägra att

att lämna ut uppgifter till den

lämna ut uppgifter till den

registrerade.

42 §

Den

personuppgiftsansvarige

Den

personuppgiftsansvarige

skall till var och en som begär

det skyndsamt och på lämpligt

sätt

lämna

upplysningar

sätt

lämna

upplysningar

sådana

automatiserade

eller

sådana

automatiserade

eller

andra behandlingar av person-

uppgifter som inte har anmälts

till

tillsynsmyndigheten.

Upp-

till

tillsynsmyndigheten. Upp-

lysningarna

skall

omfatta det

lysningarna

skall

omfatta

det

som

anmälan

enligt

36 §

som

anmälan

enligt

36 §

första

stycket

skulle ha

om-

första

stycket

skulle ha

om-

fattat.

Den

personuppgifts-

fattat.

Den

personuppgifts-

ansvarige är dock inte skyldig

att

lämna

sekretessbelagda

att

lämna

sekretessbelagda

uppgifter

eller

uppgifter

eller

uppgifter

vilka säkerhetsåtgärder som har

vidtagits.

personuppgifts-

vidtagits.

personuppgifts-

ansvarig som inte är myndighet

får därvid i motsvarande fall

som

avses

sekretesslagen

som

avses

sekretesslagen

(1980:100) vägra att lämna ut

(2005:xx) vägra att lämna ut

uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

651

Författningsförslag

SOU 2003:99

5Förslag till

lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. 7 och 10 §§, 15 kap. 3 § och 16 kap 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			5 kap.
				1 a §
Socialnämnden		skall	i frågor	Socialnämnden		skall	i frågor
som rör barn som far illa eller				som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa samverka				riskerar att fara illa samverka
med	samhällsorgan,		organisa-	med	samhällsorgan,		organisa-
tioner och andra som berörs. I				tioner och andra som berörs. I
fråga om utlämnande av upp-				fråga om utlämnande av upp-
gifter	gäller de	begränsningar		gifter	gäller de	begränsningar
som följer av 15 kap. denna lag				som följer av 15 kap. denna lag
och av sekretesslagen (1980:100).				och av sekretesslagen (2005:xx).
Nämnden skall aktivt verka för				Nämnden skall aktivt verka för
att samverkan		kommer till		att samverkan		kommer till
stånd.				stånd.

12 kap.

7 §

Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.

Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1.uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom social- tjänsten, och

2.de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av

652

SOU 2003:99 Författningsförslag

platser inom särskilda boende-
former i kommunen.
Uppgiftsskyldigheten				enligt
andra stycket gäller inte uppgifter
som omfattas av sekretess enligt
7 kap. 4 § andra stycket sekretess-
lagen (1980:100).
	1 kap. 5 §		sekretesslagen		10 §	8 kap.		3 §	sekretesslagen
Av					Av
(1980:100) framgår att social-					(2005:xx) framgår att social-
nämnden		utan	hinder av		nämnden		utan		hinder		av
sekretess kan polisanmäla brott					sekretess kan polisanmäla brott
som hindrar nämndens verk-					som hindrar nämndens verk-
samhet. Detsamma gäller enligt					samhet. Detsamma gäller enligt
14 kap. 2 § femte stycket samma					8 kap.	11	§	samma		lag	be-
lag beträffande vissa brott som					träffande vissa brott som riktar
riktar sig mot barn. Av samma					sig mot barn. Av 8 kap. 10 §
stycke följer också att sekretess					samma lag följer att sekretess
inte hindrar att uppgifter, som					inte hindrar att uppgifter, som
angår misstanke om brott för					angår misstanke om brott för
vilket inte är föreskrivet lindri-					vilket inte är föreskrivet lindri-
gare straff än fängelse i två år,					gare straff än fängelse i två år
lämnas till en åklagarmyndighet,					eller försök till sådant brott,
polismyndighet			eller	annan	lämnas till en åklagarmyndighet,
myndighet som har att ingripa					polismyndighet				eller	annan
mot brottet.					myndighet som har att ingripa
					mot brottet.
Från socialtjänsten skall utan					Från socialtjänsten skall utan
hinder av sekretess lämnas					hinder av sekretess lämnas
1.	uppgifter		om huruvida		1.	uppgifter			om	huruvida
någon vistas i ett hem för vård					någon vistas i ett hem för vård
eller boende, om uppgifterna för					eller boende, eller i ett familje-
särskilt fall begärs av en					hem, om uppgifterna för särskilt
domstol,		åklagarmyndighet,			fall begärs av en domstol,
polismyndighet,			kronofogde-		åklagarmyndighet, polismyndig-
myndighet		eller	skattemyndig-		het, kronofogdemyndighet eller
het,					skattemyndighet,
2. uppgifter om en studerande					2. uppgifter om en studerande
som behövs för prövning av ett					som behövs för prövning av ett
ärende om		att avskilja		denne	ärende om		att avskilja denne
											653

Författningsförslag SOU 2003:99

från högskoleutbildning.	från högskoleutbildning.
15 kap.
	3 §
I det allmännas verksamhet	I det allmännas verksamhet
gäller sekretesslagen (1980:100)	gäller sekretesslagen (2005:xx)

16 kap.

4 §

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § eller föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt överflyttning av ärende enligt


16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I fråga om överklagande av				I fråga om överklagande av
länsstyrelsens		beslut	enligt	länsstyrelsens		beslut	enligt
7 kap.	4 § gäller i tillämpliga			7 kap.	4 § gäller i tillämpliga
delar	bestämmelserna		i 15 kap.	delar	bestämmelserna i		11 kap.
7 § sekretesslagen (1980:100).				sekretesslagen (2005:xx).

Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

654

SOU 2003:99

Författningsförslag

6Förslag till

lag om ändring i lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar3

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 3 kap. 7 § samt 4 kap. 5 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap.
	3 §
Med statliga myndigheter jämställs i denna lag
1. sådana organ som avses i	1. sådana organ som avses i
1 kap. 8 § andra stycket första	3 kap. 6 § sekretesslagen (2005:xx)
meningen sekretesslagen (1980:100)	när det gäller allmänna hand-
när det gäller allmänna hand-	lingar i den verksamhet som
lingar i den verksamhet som	avses i bilagan till sekretess-
avses i bilagan till sekretess-	lagen, och
lagen, och

2.allmänna försäkringskassor.

Med kommunala myndig- heter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).

4 §

Med kommunala myndig- heter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 5 § sekretesslagen (2005:xx).

2kap.

2 §

Allmänna	handlingar			skall		Allmänna	handlingar skall
registreras utan dröjsmål när de					registreras utan dröjsmål när de
har kommit in till eller upp-					har kommit in till eller upp-
rättats hos	en	myndighet.			rättats hos		en	myndighet.
Handlingar som		inte	omfattas		Handlingar som			inte omfattas
av sekretess	behöver			inte	av	någon	sekretessreglering
registreras	om	de		hålls	behöver inte registreras om de
organiserade	så	att	det	utan	hålls organiserade så att det utan

3 Enligt förslag i SOU 2002:97

655

Författningsförslag

SOU 2003:99

svårighet kan fastställas om en svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller handling har kommit in eller upprättats. upprättats.

Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket.

I 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upp- tagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.

					4 §
Bestämmelser			om	hemlig-	Bestämmelser	om sekretess-
stämpel	finns	i	2 kap. 16 §		markering finns i 2 kap. 16 §
tryckfrihetsförordningen				och	tryckfrihetsförordningen		och
15 kap.	3	§	sekretesslagen		2 kap. 16 §	sekretesslagen
(1980:100).					(2005:xx).

3 kap.

En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).

Av 2 kap. 15 § tryckfrihets- förordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars an- vända det, får överklagas. Närmare bestämmelser om över- klagande finns i 15 kap. 7–10 §§ sekretesslagen.

7 §

En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 11 kap. sekretesslagen (2005:xx).

656

SOU 2003:99

Författningsförslag

4kap.

5 §

Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen

över
1.	sådana juridiska personer	1. sådana juridiska personer
som avses i 1 kap. 9 § sekretess-		som avses i 3 kap. 5 § sekretess-
lagen (1980:100), och		lagen (2005:xx), och
2.	sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1

om organet förvarar ett kommunalt arkiv.

Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005

657

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Offentlighetsprincipen och IT samt översyn	Dir.
av sekretesslagen m.m.	1998:32

Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT- samhället.

Kommittén skall undersöka om det i något fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller någon annan rättighet enligt upp- hovsrättslagen.

Kommittén skall kartlägga de faktorer som har varit avgörande för i vilken utsträckning insyn råder i kommunala respektive stat- liga företag, överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet när det gäller sådana företag samt ange vilka kriterier som bör gälla för insyn i dessa och i andra organ som avses i 1 kap. 8 § sekretesslagen.

Kommittén skall göra en allmän översyn av sekretesslagen. I denna ingår att undersöka i vilken utsträckning lagen kan för- bättras, t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen görs mer överskådlig, med bibehållen balans mellan intresset av offentlighet och insyn å ena sidan och integritets- och andra sekretesskyddsintressen å den andra.

Kommittén skall vidare

-särskilt uppmärksamma några frågor som rör sekretess och myndigheternas möjligheter att samverka,

-göra en översyn av de tystnadsplikter som bryter meddelar- friheten,

659

Bilaga 1

SOU 2003:99

-försöka hitta en ändamålsenlig och öppenhetsvänlig lösning för att genomföra Sveriges åtaganden när det gäller offentlighet och sekretess på området för internationellt informationsutbyte,

-göra en uppföljning av utvecklingen i frågor om utrikessekretess mot bakgrund av bl.a. Sveriges inträde i EU och en utvärdering av tillämpningen av bestämmelsen om utrikessekretess.

Bakgrund

Offentlighetsprincipen och IT

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall, enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF), varje med- borgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa i TF särskilt angivna intressen, t.ex. rikets säkerhet, intresset att före- bygga eller beivra brott och skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar skall anges noga i en särskild lag (sekretess- lagen) eller i annan lag som den lagen hänvisar till. Sekretesslagen innehåller också bestämmelser om bl.a. registrering och hemlig- stämpling av allmänna handlingar (15 kap.).

Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör också en av grunderna för det offentliga arkivväsendet. Arkivlagen (1990:782) innehåller grundläggande föreskrifter om arkiv hos såväl statliga som kommunala myndigheter. I lagen finns bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv samt om vård och gallring av arkiv.

Rätten att ta del av material från myndigheterna har från början gällt "handlingar". Med detta begrepp har ursprungligen avsetts pappersdokument. Genom 1949 års TF klargjordes att det också omfattade kartor, ritningar och bilder. År 1974 infördes nya bestämmelser i TF som slog fast att i princip samma regler som gällde för handlingar av traditionell typ skulle tillämpas på tekniska upptagningar, inklusive ADB-upptagningar. Med upptagning för ADB skulle avses en uppgift som är fixerad på någon form av datamedium och som antingen finns i eller kan matas in i en datamaskin. I begreppet upptagning för ADB skulle ligga också att informationen var läsbar endast med ADB-teknik (prop. 1973:33). Den 1 januari 1978 fick TF:s regler om allmänna handlingars

660

SOU 2003:99

Bilaga 1

offentlighet en helt ny lydelse. I sak innebar den nya lydelsen dock inte någon större förändring.

I juni 1995 tillkallade regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté, Datalagskommittén (Ju 1995:08) med uppgift att analysera på vilket sätt EG:s s.k. dataskyddsdirektiv om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning samt att lägga fram förslag till en ny lag på området (dir. 1995:91).

Kommittén fick också i uppdrag att föreslå de ändringar i TF:s bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet som är motive- rade för att grundlagsregleringen skall vara anpassad till den nya tekniken och terminologin på området. I detta uppdrag ingick att med hänsyn till utvecklingen på IT-området göra en översyn av reglerna i TF om allmänna handlingars offentlighet. Syftet var att kommittén skulle överväga hur offentlighetsprincipen skall kunna tillämpas under nya tekniska förutsättningar och att lagstiftningen skulle göras så oberoende som möjligt av tekniska begrepp och termer. En utgångspunkt var att allmänhetens tillgång till informa- tion skall vara oberoende av vilket sätt myndigheterna valt för att registrera informationen. Kommittén skulle särskilt överväga om begreppet handling i TF är ändamålsenligt eller om det bör ersättas. Kommittén skulle också, mot bakgrund av utvecklingen mot globala nätverk, analysera innebörden av den s.k. biblioteksregeln i 2 kap. 11 § andra stycket TF.

Datalagskommittén avlämnade i april 1997 betänkandet Integri- tet Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). I betänkandet föreslogs i den del som rör reglerna om allmänna handlingars offentlighet en rad ändringar i bl.a. TF och sekretesslagen. För det första föreslogs en ny begreppsapparat som innebär att det centrala begreppet i offentlighetslagstiftningen skall vara "allmän uppgift" i stället för "allmän handling". Begreppet handling skall finnas kvar i lagen som en "förvaringsplats" för uppgifter. Kommittén föreslog att begreppet förvar skall återfå sin egentliga betydelse, men att det skall innefatta även elektroniska förvar. Det föreslagna nya sättet att se på förvar innebär, enligt kommittén, att den s.k. biblioteks- regeln kan förenklas.

Datalagskommittén föreslog vidare att den begränsade skyldig- heten för myndigheter att med "rutinbetonade åtgärder" ta fram uppgifter genom att göra extra sökningar och sammanställningar utöver dem som myndigheterna själva normalt gör bör gälla även i framtiden. Det bör emellertid införas en begränsning i denna

661

Bilaga 1

SOU 2003:99

skyldighet. Myndigheterna skall vara skyldiga att utföra extra arbete bara när det kan göras utan nämnvärda kostnader.

När det gäller själva utlämnandet av allmänna uppgifter till allmänheten föreslog kommittén en utvidgning av offentlighets- principen. Den skall även omfatta en rätt att få ut allmänna upp- gifter i elektronisk form, med undantag för datorprogram.

Beträffande sekretesslagen föreslogs, utöver rena följdändringar, bl.a. ändringar i bestämmelsen om hemligstämpling och en utökad serviceskyldighet. Vidare föreslogs att det skall införas en skyldig- het att hålla systemdokumentationen tillgänglig för allmänheten för myndigheter som i sin myndighetsutövning fattar automatise- rade beslut med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Slutligen föreslog kommittén att det i TF skall införas en bestämmelse som hänvisar till arkivlagen. Kommittén gjorde även en kostnadsanalys av lämnade förslag, men hade av tidsskäl inte möjlighet att göra någon djupare analys.

Betänkandet remissbehandlades under våren och sommaren 1997. Förslagen som rör offentlighetsprincipen mottogs i huvudsak positivt av en majoritet av remissinstanserna. Flera instanser, även en del av dem som tyckte förslagen var bra, uttryckte emellertid farhågor för att konsekvenserna av förslagen inte var tillräckligt utredda.

I april 1997 uppdrog regeringen åt Statskontoret att analysera de ekonomiska konsekvenserna av kommitténs förslag och att lämna förslag till finansiering i de fall förslagen leder till utgiftsökningar (dnr Ju97/1280). Statskontoret redovisade analysen till regeringen i juni 1997 i rapporten Konsekvensanalys av Datalagskommitténs betänkande SOU 1997:39 (Rapport 1997:11).

Kostnadsanalysen har remissbehandlats. Remissinstanserna var delade i sina uppfattningar om Statskontorets kostnadsberäkningar och vissa remissinstanser menade att de framstod som mycket osäkra.

Regeringen beslutade den 8 december 1997 att till riksdagen överlämna proposition med förslag till personuppgiftslag m.m. (prop. 1997/98:44). Förslagen bygger på Datalagskommitténs be- tänkande i den delen. Regeringen gick inte vidare med de förslag som gällde allmänna handlingars offentlighet eftersom dessa krävde ytterligare överväganden. Det främsta skälet var att konsekvenserna av förslagen inte var tillräckligt utredda.

662

SOU 2003:99

Bilaga 1

Upphovsrättens förhållande till offentlighetsprincipen

Fri åsiktsbildning utgör en av grundvalarna för den svenska demokratin. Yttrandefriheten och dess spegelbild, informations- friheten, har en hög dignitet i den svenska rättsordningen, något som främst har kommit till uttryck i grundlagarna. Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att inhämta, ta emot och meddela uppgifter. Mellan informations- intresset och det upphovsrättsliga skyddsintresset finns i grunden inte någon konflikt. Tvärtom har de båda intressena det gemen- samma syftet att skapa förutsättningar för ett fritt samhällsskick och intellektuell utveckling. Grundlagarna ger ett skydd för medborgarna att yttra sina tankar och åsikter, att offentliggöra allmänna handlingar och att inhämta och meddela uppgifter. Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) ger ett skydd för den individuella utformning som upphovsrättsmannen gett sitt ämne. Även författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk har rang av grundlagsskyddad rättighet. Förutom regler om den egentliga upphovsrätten innehåller upphovsrättslagen bestämmelser om s.k. närstående rättigheter. Till dessa hör skyddet för utövande konstnärers prestationer, för fonogramframställares samt radio- och TV-företags produktioner, för kataloger och för fotografier.

Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen äger författare, konstnärer och fotografer rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. I 1 kap. 8 § TF anges att vad som är stadgat i vanlig lag gäller om den rätt som tillkommer upphovsman till litterärt eller konst- närligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten närstående rättigheter och förbud mot att återge ett litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen. Den lag som avses i grundlagarna är upphovsrättslagen.

Begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten, vilka aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, får ske bl.a. om särskilt viktiga skäl föranleder det (2 kap. 13 § första stycket regeringsformen). Som exempel på sådana begränsningar anges i motiven till bestämmelsen just skydd för upphovsrätten och denna närstående rättigheter (se prop. 1975/76:209 s. 155). Vid utformningen av upphovsrätten skall dock särskilt beaktas vikten av vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i bl.a. politiska, vetenskapliga och kulturella angelägenheter (jfr 2 kap. 13 § andra stycket). I upphovsrättslagen

663

Bilaga 1

SOU 2003:99

finns flera undantagsbestämmelser som har sin grund i det sam- hälleliga intresset av information till medborgarna i angelägenheter av allmän vikt. Det rör sig främst om bestämmelser som upphäver eller inskränker upphovsrätten i fråga om allmänna handlingar hos myndigheter och om information om dagshändelser.

Bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF innebär bl.a. att även ett upphovsrättsskyddat verk som lämnas in till en myndighet kan bli en allmän handling. Den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att, förutom att ta del av handlingen gratis på stället, mot fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den inte är hemlig. Vissa undantag gäller ADB-upptagningar, kartor, ritningar och bilder m.m. (13 §).

Upphovsrätten innefattar dels vissa ekonomiska rättigheter i form av ensamrätt att förfoga över ett verk, dels vissa ideella rättigheter.

De ekonomiska rättigheterna är av flera slag. Enligt 2 § första stycket upphovsrättslagen har upphovsmannen rätt att förfoga över sitt verk genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Mångfaldiganderätten innebär att upphovsmannen ensam har rätt att nedlägga eller fixera sitt verk i ett föremål som gör det möjligt för andra att ta del av det. Upphovsmannen har vidare ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten. Denna rätt är i sin tur sammansatt av tre olika rättigheter. För det första har upphovsmannen ensamrätt till sprid- ningen av verket till allmänheten och för det andra till att framföra verket offentligt samt, för det tredje, till att visa exemplar av verket för allmänheten. De ideella rättigheterna omfattar en rätt att få gälla som upphovsman till verket och rätt till respekt för verket.

I upphovsrättslagen anges en rad olika inskränkningar i den ekonomiska delen av upphovsrätten, bl.a. får som regel var och en för sitt enskilda bruk framställa exemplar av ett verk. Vidare skall enligt 26 b § första stycket upphovsrättslagen allmänna handlingar oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap. TF. Denna bestämmelse innebär att den upphovsrättsliga ensamrätten till ett verk som ingår i en allmän handling inte kan hindra att den lämnas ut, exempelvis i form av en kopia. Bestämmelsen innebär emellertid inte någon rätt att sedan utnyttja utlämnat material.

Den som gör intrång i upphovsrätten till ett verk kan dömas till böter eller fängelse i högst två år (53 § första stycket upphovsrätts- lagen).

Det finns ett internationellt konventionssystem på upphovs- rättsområdet. Den viktigaste konventionen är 1886 års Bernkon-

664

SOU 2003:99

Bilaga 1

vention för skydd av litterära och konstnärliga verk. Huvud- principen i Bernkonventionen är att upphovsrättsligt skydd i ett konventionsland skall motsvara det skydd ett lands egna upp- hovsmän har. Detta kallas för principen om nationell behandling. Det finns emellertid vissa minimiregler i konventionen som skyddet inte får understiga.

Enligt artikel 9.1 har en upphovsman till ett litterärt eller konstnärligt verk ensamrätt att låta mångfaldiga det. Enligt artikel 9.2 är det emellertid förbehållet inhemsk lagstiftning att tillåta mångfaldigande i vissa särskilda fall, förutsatt att sådant mång- faldigande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima intressen.

Bernkonventionen ger stöd för att behandla till en myndighet inlämnat upphovsrättsskyddat material som allmän handling och att lämna ut en kopia av det i enlighet med 2 kap. 13 § TF. Frågan behandlades utförligt i prop. 1973:15.

Sverige har också förpliktelser som följer av det s.k. TRIPs- avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter) inom WTO (tidigare GATT). TRIPs-avtalet innebär i det aktuella avseendet inga andra förpliktelser än vad som följer av Bernkon- ventionen.

EU-kommissionen avgav i december 1997 ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM [97] 628 slutlig). Behandlingen av direktivförslaget har nyligen påbörjats i råds- arbetsgruppen för immaterialrätt (upphovsrätt).

Insyn i statliga och kommunala företag m.m.

Enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen skall vad som före- skrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till lagen, i den mån handlingarna hör till verksamhet som nämns där. Bestämmelsen ger principen om allmänna handlingars offentlighet ett vidare tillämpningsområde utanför myndighets- sektorn. Principen har gjorts tillämplig hos vissa aktiebolag, fören- ingar och stiftelser som på statens uppdrag handhar förvaltnings- uppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande. Som exempel kan nämnas verksamhet i olika utsträckning hos Radio- tjänst i Kiruna AB, Posten AB, Handelshögskolan i Stockholm,

665

Bilaga 1

SOU 2003:99

Riksidrottsförbundet samt, sedan den 1 januari 1998, de stiftelser och stiftelsehögskolor som har bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna och deras bolag (SFS 1997:958).

Vid tidpunkten för sekretesslagens tillkomst var det aktuellt att införa offentlighetsprincipen utanför myndighetsområdet endast för AB Svensk Bilprovning och Notarius publicus. Diskussionen rörde enbart deras myndighetsutövande befogenheter, vilka ansågs motivera insyn (prop. 1979/80:2, del A, s. 125). Dessutom nämn- des den utredning som då pågick i Kommunalföretagskommittén och som 1983 utmynnade i slutbetänkandet Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet (SOU 1983:61). I detta betänkande lades grunden för bl.a. bilagan till sekretesslagen, där de privat- rättsliga subjekten uppräknas som enligt 1 kap. 8 § skall tillämpa offentlighetsprincipen. Det slutgiltiga förslaget lämnades i prop. 1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.

Sedan 1995 gäller enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen att offentlig- hetsprincipen och sekretesslagen är tillämpliga hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.

Förvaltningspolitiska kommissionen (Fi 1995:13) har haft i uppdrag att med utgångspunkt i nuvarande statliga åtaganden och därav följande uppgifter för statliga myndigheter eller andra organ göra en analys av om nuvarande former för organisation och styrning av statlig förvaltning och verksamhet är ändamålsenliga i förhållande till de uppgifter och mål som fastlagts av regering och riksdag, samt lämna synpunkter på hur det långsiktiga arbetet med strukturförändringar i den statliga förvaltningen bör bedrivas. Kommissionen avlämnade i april 1997 betänkandet I medborgarnas tjänst (SOU 1997:57). I en rapport, som upprättats på kom- missionens uppdrag, om förvaltningens verksamhetsformer i och utanför myndighetsområdet (Myndighet eller marknad SOU 1997:38) diskuteras offentlighetsprincipens tillämpning på statligt respektive kommunalt dominerade privaträttsliga subjekt. Där kritiseras lagstiftarens behandling av frågan om verksamhetsformer för offentlig förvaltning, framförallt att ingen som helst argu- mentering har förekommit som skulle kunna förklara varför dessa särskilt ingripande regler ansetts nödvändiga för kommunal verksamhet, medan t.ex. den statliga bolagsverksamheten hållits utanför vad avser offentlighetsprincipens tillämpning (SOU 1997:38 s. 59-60). Kommissionen anslöt sig till de rekommenda- tioner som lämnas i rapporten, nämligen bl.a. att myndighets-

666

SOU 2003:99

Bilaga 1

formen normalt bör vara självklar för större delen av det statliga åtagandet, att när existerande gråzonsorgan bibehålls det bör åter övervägas om en utvidgning av det offentligrättsliga regelsystemets tillämplighet kan ske för viktiga verksamheter, särskilt frågan om insyn i statliga bolag och stiftelser, samt att när en annan form än myndighetsformen används riksdagen och regeringen bör i varje särskilt fall ta ställning till det tilltänkta organets lämplighet för uppgiften och uttryckligen ange i vilken mån det offentligrättsliga regelsystemet förutsätts bli tillämpligt (SOU 1997:57 s. 56–57).

Sekretesslagen

Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1992:1474) trädde i kraft den 1 januari 1981. Lagen ersatte 1937 års lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar med tillhörande kun- görelser och i princip alla föreskrifter i lag eller annan författning om tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Sekretesslagen har ändrats vid åtskilliga, fler än 180, tillfällen. Lagen kompletteras av sekretessförordningen (1980:657, omtryckt 1994:1030), som också har ändrats och kompletterats många gånger.

Sekretesslagen innefattar en gemensam reglering av handlings- sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Att hand- lingssekretess och tystnadsplikt regleras gemensamt var en nyhet av principiell betydelse. Som skäl för en gemensam reglering anfördes att den naturliga utgångspunkten bör vara att det enbart är uppgifternas innehåll och förekomst i ett visst sammanhang som bestämmer om de skall sekretesskyddas. Däremot bör det vara likgiltigt om uppgifterna är dokumenterade eller inte, om de är upptagna i en allmän handling eller i en annan handling och om utlämnande av en uppgift sker muntligen, genom en för ändamålet färdigställd skrift eller genom en redan befintlig handling. En följd av en gemensam reglering är att tyngdpunkten i normgivningen i fråga om tystnadsplikt förskjuts till riksdagens förmån, eftersom TF:s formkrav när det gäller begränsningar i handlingsoffentlig- heten är strängare än vad regeringsformens är i fråga om tystnads- plikt. (Prop. 1979/80:2, del A, s. 65 f.)

Enligt 2 kap. 2 § andra stycket TF skall begränsningarna i hand- lingsoffentligheten i princip tas in i en enda lag. Samtidigt ger be- stämmelsen möjlighet att för särskilda områden ta in regler i annan lag till vilken sekretesslagen hänvisar. Denna möjlighet har

667

Bilaga 1

SOU 2003:99

utnyttjats i viss utsträckning. Den i samma lagrum anvisade tekniken att komplettera en bestämmelse i sekretesslagen med av regeringen beslutade föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet har använts i ett par fall. Det viktigaste exemplet utgörs av regleringen av sekretessen i statlig tillsyns- och stödverksamhet m.m. med avseende på näringslivet.

Sekretesslagen reglerar också sekretessen mellan myndigheter. Denna fråga berörs inte av regelsystemet i 2 kap. TF och något hinder mot särreglering i lag eller förordning finns alltså inte.

I sekretesslagen regleras även i vilken utsträckning handlings- offentligheten och sekretesslagen skall gälla för organ utanför myn- dighetsområdet. I 1 kap. 8 § första stycket har riksdagen, kyrko- mötet och beslutande kommunal församling jämställts med myndig- heter när det gäller sekretesslagens tillämpning. I vilken utsträckning reglerna skall tillämpas hos enskilda organ följer av andra stycket och bilagan till lagen. Av 1 kap. 9 § följer att handlings- offentligheten och sekretesslagen gäller hos kommunala företag.

Sekretesslagen är indelad i sexton kapitel. I 1 kap. finns bestäm- melser om lagens tillämpningsområde, om sekretessbegreppets innebörd m.m. De egentliga sekretessbestämmelserna finns i 2–10 kap. och är ordnade med utgångspunkt i de i 2 kap. 2 § TF angivna grunderna för begränsning av handlingsoffentligheten. I 11 kap. finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen, JO och JK. 12 kap. reglerar sekretess hos främst dom- stolarna. I 13 kap. finns föreskrifter om överföring av sekretess i vissa fall. I 14 kap. regleras begränsningarna i sekretessen. I 15 kap. finns bestämmelser som på vissa punkter kompletterar TF:s regler om allmänna handlingar. Där regleras frågor om diarieföring, hemligstämpling, myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter till allmänheten och till varandra, förfarandet vid utlämnande av allmänna handlingar, överklagande av beslut varigenom en myndig- het avslagit en enskilds begäran om att få ut en allmän handling m.m. Kapitlet innehåller också särskilda bestämmelser om upptag- ningar för automatisk databehandling. I det avslutande 16 kap. har det tagits in regler om vilka tystnadspliktsföreskrifter som skall ha företräde framför meddelarfriheten.

Det ligger i ämnets natur och följer av sekretesslagens vid- sträckta tillämpningsområde att lagen kontinuerligt har anpassats till ändrade förhållanden inom den offentliga sektorn. Sekretess- lagen har därför setts över fortlöpande, bl.a. mot bakgrund av framställningar från myndigheter och enskilda. Lagen har också

668

SOU 2003:99

Bilaga 1

ofta ändrats inom ramen för övergripande lagstiftningsprojekt på olika områden.

Sekretesslagen är svåröverskådlig och i många delar svårtillämpad. Det har visat sig bl.a. genom domstolarnas och regeringens praxis på området och JO:s och JK:s granskning av lagens tillämpning.

Under den tid lagen har varit i kraft, drygt 17 år, har samhället genomgått flera stora reformer på det offentliga området. Som exempel kan nämnas den fria kommunala nämndorganisationen samt bolagisering och privatisering av stora delar av kommunal verksamhet. Stora delar av tidigare statlig verksamhet har också bolagiserats eller privatiserats. Offentlighetsprincipen har gjorts tillämplig på vissa kommunala företag. Sådana reformer har påverkat sekretessbestämmelsernas tillämpningsområde. Sverige har också under denna tid anslutit sig till EU, vilket innebär att frågor om det svenska systemet för offentlighet och sekretess hamnat i blickfånget.

Det behövs en översyn av offentlighetsprincipen i syfte att vidga dess tillämpningsområde i IT-samhället

Allmänna handlingars offentlighet

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna hand- lingar. Detta är ett uttryck för offentlighetsprincipen. Genom denna skall rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret garanteras. Offentlighetsprincipen ger medborgarna möjlighet till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet. Offentlighetsprincipen är en omistlig del i det svenska rättssystemet. Det är därför viktigt att den utvecklas så att den kan tillämpas i en modern IT-miljö. Allmänhetens förutsättningar att dra nytta av det enorma uppgiftsmaterial som tack vare IT- samhällets möjligheter finns samlat hos myndigheterna bör vidgas.

Med den snabba utvecklingen på IT-området, som bl.a. medfört att allt fler har tillgång till Internet, öppnas nya möjligheter för allmänheten att få insyn i myndigheternas verksamhet. För myn- digheterna innebär detta en möjlighet att på ett effektivt och billigt sätt sprida information till allmänheten på elektronisk väg. Det gäller både sådan informationsspridning som sker inom ramen för myndigheternas allmänna service och sådan som innebär ett utlämnande av allmänna handlingar (jfr bet. 1997/98:KU18, rskr.

669

Bilaga 1

SOU 2003:99

1997/98:180). Ett utlämnande av uppgifter på elektronisk väg innebär emellertid också risker för t.ex. den personliga integriteten. Det måste råda en god balans mellan myndigheternas användning av ny IT-teknik för informationsspridning och skyddet för känsliga uppgifter.

Konsekvensanalys

De nya tekniska förutsättningarna på IT-området har redan medfört konsekvenser för tillämpningen av offentlighetsprincipen. Förändringar i regelverket på detta område kommer naturligtvis också att medföra följder av olika slag. Såväl ekonomiska som andra konsekvenser av lämnade förslag måste därför noggrant analyseras.

Upphovsrättens förhållande till offentlighetsprincipen

Det finns fall då det kan antas att en upphovsrättsskyddad handling lämnats in till en myndighet endast i syfte att göra den tillgänglig för allmänheten eller ge möjlighet att framställa exemplar genom de möjligheter som står allmänheten till buds att begära att få del av handlingen. Det finns därför anledning att undersöka om det i något sådant fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte tillhandahålla handlingen eller att begränsa rätten att få kopior av den. Det behövs klargöranden när det gäller offentlighet i statliga och kommunala företag

Utvecklingen har gått mot ökad bolagisering och privatisering av statlig och kommunal verksamhet. Det finns därmed anledning att undersöka om det också fortsättningsvis bör råda helt olika principer för rätt till insyn i företag som finansieras med allmänna medel beroende på om det rör sig om kommunala eller statliga företag.

Det behövs en översyn av sekretesslagen

En allmän översyn av sekretesslagen

Sekretesslagen förväntas kunna tillämpas av alla som är verksamma inom myndigheterna. Den är emellertid omfattande och svår- överskådlig. Att lagen tillämpas på rätt sätt är av största vikt för att

670

SOU 2003:99

Bilaga 1

balansen skall kunna upprätthållas mellan offentlighetsprincipens krav på insyn å ena sidan och kravet på skydd för sekretess- intressena å den andra. Redan nu kan åtgärder vidtas för att förbättra förutsättningarna för en korrekt tillämpning av reglerna på offentlighets- och sekretessområdena. Det är av grundläggande betydelse att alla som arbetar vid myndigheterna är insatta i de regler som rör offentlighet och sekretess. Inte minst vittnar JO:s och JK:s praxis på dessa områden om att det råder stora brister i tjänstemännens kunskaper. Myndigheternas personal måste få erforderlig utbildning när det gäller alla föreskrifter som de är skyldiga att tillämpa. Ansvaret härför vilar naturligtvis på myndigheterna själva. Även i övrigt kan insatser göras, t.ex. för att höja allmänhetens medvetenhet om regelsystemet.

Sekretesslagen innehåller närmare 160 paragrafer, varav många innehåller flera sekretessbestämmelser. Därtill kommer sekretess- förordningen (1980:657), i vars bilaga finns uppräknat i vilka sammanhang bestämmelsen om tillsynssekretess m.m. i 8 kap. 6 § sekretesslagen är tillämplig. Bilagan omfattar f.n. 118 punkter.

I de egentliga sekretessbestämmelserna anges sekretessen ofta gälla i ärenden av visst slag eller i en viss verksamhet. I regel saknas anknytningar till namngivna myndigheter. Man har på detta sätt velat undvika att låsa regleringen till den nuvarande förvaltnings- organisationen. Av samma skäl har hänvisningar till annan lagstiftning ofta utformats så allmänt att nuvarande författningar skall kunna ändras eller ersättas utan att det behövs följdändringar i sekretesslagen. Sekretessbestämmelserna har i allmänhet olika tillämpningsområde och räckvidd, vilket innebär att en uppgift som är sekretessbelagd i ett visst sammanhang eller hos en viss myndig- het inte behöver vara det när den förekommer i ett annat samman- hang eller hos en annan myndighet. Ett skäl för denna ordning är att intresset av insyn gör sig gällande med olika styrka i skilda sammanhang. Det är också en följd av offentlighetsprincipens krav på att sekretessen inte skall täcka fler uppgifter eller ha större styrka än som är oundgängligen nödvändigt i det särskilda fallet.

En nödvändig konsekvens av den disposition som har valts för de särskilda sekretessbestämmelserna är att en myndighet kan vara skyldig att beakta fler än en sekretessregel i ett och samma ärende och att uppgifter som förekommer i en verksamhet är sekretess- belagda med olika styrka. Det motiveras naturligtvis av att upp- gifterna är känsliga i olika grad. Det kan emellertid ifrågasättas om olika skaderekvisit när det gäller uppgifter på ett visst område i

671

Bilaga 1

SOU 2003:99

praktiken alltid innebär att uppgifterna sekretessbeläggs i annan utsträckning än om de varit förenade med ett enhetligt skade- rekvisit.

Det faktum att sekretesslagens systematik bygger på en kapitel- indelning som följer de skilda sekretessintressena och som innebär att en myndighet kan vara skyldig att tillämpa flera sekretess- bestämmelser ur olika kapitel i lagen, innebär problem när det gäller överskådligheten vid tillämpningen för myndigheterna.

Den grundläggande principen om offentlighet innebär att omotiverad sekretess inte får förekomma. Trots att sekretesslagen ses över fortlöpande kan det finnas en del bestämmelser som är onödiga. Det kan också förekomma att bestämmelser innefattar onödigt omfattande sekretess.

Det kan, som nämnts ovan, förekomma att en uppgift som är sekretessbelagd i ett visst sammanhang helt saknar sekretesskydd om den förekommer i ett annat sammanhang. Det motiveras av att intresset av insyn gör sig gällande med olika styrka i skilda sammanhang. Denna grundläggande princip bör gälla även fortsättningsvis. Det kan emellertid ibland vara fråga om en av lagstiftaren oförutsedd situation eller att någon till en myndighet lämnar in en uppgift som är mycket känslig, men irrelevant i sammanhanget. Detta har visat sig vara ett problem, särskilt när det gäller känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden.

Samverkan mellan och inom myndigheter

Myndigheterna är skyldiga att samarbeta med och bistå varandra i största möjliga utsträckning. Möjligheten att utbyta information mellan myndigheterna är av största vikt för detta samarbete. Sekretesslagen bygger emellertid på principen att sekretess gäller mellan olika myndigheter och mellan självständiga verksamhets- grenar inom en myndighet (1 kap. 3 §). Undantag gäller för de fall myndigheten är skyldig att lämna uppgifter enligt lag eller förordning (14 kap. 1 §), vissa angivna fall då uppgifter får lämnas trots sekretess (14 kap. 2 § m.fl. bestämmelser) och de fall i vilka den s.k. generalklausulen är tillämplig (14 kap. 3 §). Enligt general- klausulen får sekretessbelagda uppgifter i viss utsträckning lämnas mellan myndigheter efter en intresseavvägning. Vidare gäller undantag från sekretess enligt 1 kap. 5 § i fall av s.k. nödvändigt uppgiftsutlämnande. Regeringen har också möjlighet att för

672

SOU 2003:99

Bilaga 1

särskilda fall förordna om undantag från sekretess (dispens), om det är påkallat av synnerliga skäl (14 kap. 8 §). Trots dessa möjlig- heter innebär sekretessreglerna att myndigheterna ibland hindras att samarbeta effektivt.

När frågan om sekretess mellan myndigheter övervägdes i sam- band med sekretesslagens tillkomst anförde departementschefen sammanfattningsvis att sekretessen mellan myndigheterna borde regleras på i princip samma sätt som sekretessen i förhållande till enskilda. Han förutsatte dock att frågan inte fått sin slutliga lösning genom den nya sekretesslagen (prop. 1979/80:2, del A, s. 90–91). Efter sekretesslagens tillkomst har det skett stora för- ändringar när det gäller myndigheternas organisation. Det gäller främst de förändringar som följde efter det att den fria kommunala nämndorganisationen infördes 1992. För närvarande pågår en försöksverksamhet med samtjänst vid medborgarkontor, som inne- fattar samverkan mellan flera myndigheter. Den skall pågå till utgången av juni 2002. Vidare kan nämnas den möjlighet som in- fördes den 1 augusti 1997 för kommuner och landsting att sam- verka i gemensamma nämnder.

Frågor om sekretess som hinder för samverkan inom kommunerna har behandlats i flera olika sammanhang, bl.a. i samband med tillkomsten av kommunallagen (1991:900) (prop. 1990/91:117 s. 43–44, bet. 1990/91:KU38 s. 36), av Lokaldemo- kratikommittén i delbetänkandet Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation (SOU 1992:140), av Socialtjänstkommittén i slutbetänkandet Dokumentation och socialtjänstregister (SOU 1995:86) samt i samband med att en ny bestämmelse infördes i socialtjänstlagen (1980:620) som innebär utökade möjligheter till rutinmässigt informationsutbyte mellan socialnämnder (prop. 1995/96:196, bet. 1996/97:SoU2, rskr. 1996/97:5, SFS 1996:983). Varken Lokaldemokrati- eller Socialtjänstkommitténs förslag har lett till någon lagstiftning i dessa frågor. De andra lagförslag som genomförts har inte inneburit någon helhetslösning av problemen.

Frågan om tillämpningen av begreppen myndighet och själv- ständig verksamhetsgren har varit föremål för diskussioner och olika bedömningar, särskilt när det gäller sjukvårds- och social- tjänstområdena (jfr. t.ex. JO 1987/88 s. 182 och JO:s beslut den 7 juni 1995, dnr 2287-1994).

En grundtanke med att sekretess skall gälla mellan myndigheter är att minimera risken för att känsliga uppgifter sprids till en alltför stor krets och att uppgifterna inte utan goda skäl skall kunna

673

Bilaga 1

SOU 2003:99

utnyttjas för andra ändamål än dem för vilka de samlats in. Att det därmed inte är möjligt för myndigheterna att alltid bedriva sin verksamhet så effektivt som de önskar är en konsekvens som får accepteras. Det är å andra sidan inte acceptabelt om sekretessen i alltför hög utsträckning hindrar kommunerna att organisera verksamheten på de sätt som de själva anser vara bäst. Reformen med den fria kommunala nämndorganisationen har medfört särskilda problem, eftersom möjligheten har begränsats att sam- verka inom verksamhetsområden som fördelats mellan olika fri- stående nämnder. Samverkansproblem på grund av sekretesshinder finns också i samarbetet inom och mellan statliga myndigheter och mellan statliga och kommunala myndigheter.

Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till Justitiedeparte- mentet bl.a. uppgett att vissa problem har uppstått efter intro- duktionen av handlingsoffentlighet hos kommunala företag (dnr Ju 96/4010). Kommunförbundet anser att sekretessbestäm- melserna innebär att sekretessbelagda uppgifter inte kan lämnas mellan företaget och dess ägare, kommunen. Förbundet anser också att uppgifter inte heller utan vidare kan lämnas mellan mor- och dotterföretag samt att, formellt sett, olika bolagsorgan, t.ex. bolagsstämma, VD, bolagsstyrelse och revisorer, kan komma att betraktas som särskilda myndigheter.

Samarbetet mot ungdomsbrott

En särskild fråga om ökade möjligheter till samarbete mellan myndigheter gäller polisens och andra myndigheters, främst socialnämndernas, samarbete mot ungdomsbrott.

En viktig form av brottsförebyggande samarbete mellan polis och socialtjänst m.fl. myndigheter förekommer på det lokala planet. Detta arbete utförs ofta i lokala samarbetsorgan i kommun- erna och där deltar företrädare för bl.a. polisen, socialförvaltningen, skolan och frivården. Samarbetet förutsätter att det utväxlas information mellan myndigheterna, t.ex. uppgifter om gängbild- ningar med kriminella inslag. Även om detta informationsutbyte främst sker på gruppnivå, kan det förekomma att enskilda personer diskuteras. De sekretessbestämmelser som är tillämpliga för de olika myndigheterna kan föranleda problem i detta samarbete. Det omvända skaderekvisitet som enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller för socialtjänstsekretessen medför att uppgifter om en enskilds

674

SOU 2003:99

Bilaga 1

personliga förhållanden inte kan lämnas ut utan dennes samtycke om inte uppgifterna är helt harmlösa. Så snart uppgifterna kan leda till ingripanden eller andra åtgärder som den enskilde kan uppfatta som negativa för honom eller henne får uppgifterna inte lämnas ut. Det innebär att t.ex. uppgifter om ett namn och en adress kan omfattas av sekretessen.

Ett väl fungerande samarbete, särskilt mellan socialtjänst och polis, kan gagna såväl samhället som helhet som den enskilde. En ökad möjlighet att lämna uppgifter från socialtjänsten till polisen skulle medföra att dessa myndigheter bättre och gemensamt kunde verka för att t.ex. ungdomar som är i farozonen får stöd och hjälp och på så sätt förhindra att de begår brott.

Ett ökat uppgiftsutlämnande från socialtjänsten kan emellertid leda till problem i dess allmänna klientsamarbete. En av de vikti- gaste grundstenarna inom socialtjänsten är att alla åtgärder skall vidtas i samarbete med klienterna och ett sådant arbetssätt förut- sätter att klienterna kan lita på att de uppgifter de lämnar i princip aldrig lämnas vidare.

Mot bakgrund av Ungdomsbrottskommitténs betänkande Reaktion mot ungdomsbrott (SOU 1993:35) utarbetades promemorian Sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott (Ju 1994:E). I promemorian föreslogs bl.a. att om det finns en påtaglig risk för att en ung person under 18 år kommer att begå brott, skall uppgifter om den unge eller närstående till denne få lämnas från socialtjänsten till polismyndighet, om uppgifts- lämnandet kunde antas bidra till att förhindra brott.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 94/4575). Samtliga remissinstanser utom tre (Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Lunds universitets juridiska fakultetsstyrelse) tillstyrkte förslaget.

Promemorieförslaget har inte lagts till grund för något lagförslag. Vad den föreslagna ändringen i sekretesslagen skulle kunna få för

konsekvenser för socialtjänsten och förhållandet till dess klienter berörs inte i promemorian. Inte heller framgår det klart vilket behov som föreligger av att alla hos socialtjänsten tillgängliga uppgifter om en ung person skall få lämnas ut till polisen om det kan antas att den unge skulle begå brott och uppgiftslämnandet kan bidra till att brott förhindras.

För att kunna bedöma om det bör införas lättnader i socialtjänst- sekretessen i syfte att förebygga ungdomsbrott genom samarbete

675

Bilaga 1

SOU 2003:99

mellan socialtjänsten och polisen behövs ytterligare underlag för avvägningen mellan intresset av att polisen skall kunna vidta åtgärder i brottsförebyggande syfte å ena sidan och intresset av ett förtroendefullt klientsamarbete inom socialtjänsten å den andra. När det gäller frågan om hur intresset av att förebygga ungdoms- brott kan tillgodoses är det nödvändigt med ytterligare klar- lägganden om vilken typ av uppgifter från socialtjänsten och andra myndigheter polisen behöver, vilka av uppgifterna som kan fås inom ramen för gällande bestämmelser och effekten av uppgifterna för det brottsförebyggande arbetet. Inom socialtjänsten finns ett starkt intresse av att i så stor utsträckning som möjligt bibehålla den stränga socialtjänstsekretessen som ett instrument för det allmänna klientsamarbetet. Det måste därför redovisas i vilken utsträckning nyttan av en begränsning av sekretessen i brotts- förebyggande syfte uppväger den skada som detta kan innebära om det medför svårigheter i socialtjänstens allmänna klientsamarbete.

De exempel som finns på lokal brottsförebyggande samverkan mot ungdomsbrott visar att även andra myndigheter än de inom socialtjänsten och polisen medverkar. De sekretessproblem som finns förknippade med dessa andra myndigheter inom ramen för denna samverkan behöver också undersökas.

Uppgiftslämnande vid misstanke om grova brott

För de flesta myndigheter gäller att uppgifter om konkreta brotts- misstankar trots sekretess får lämnas ut till bl.a. åklagarmyndig- heter och polismyndigheter om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än böter (14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen). Myndigheterna på sjukvårdens och socialtjänstens områden utgör undantag i detta hänseende. Upp- gifter som omfattas av t.ex. sjukvårdssekretess (7 kap. 1 §) eller socialtjänstsekretess (7 kap. 4 §) får endast lämnas ut om det för brottet är föreskrivet ett minimistraff om fängelse i två år. Sjuk- vårds- och socialtjänstsekretess hindrar emellertid inte att anmälan görs till åklagar- eller polismyndighet om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot den som inte fyllt arton år (14 kap. 2 § femte stycket).

Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myn- dighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Vittnesplikten i rättegång är en sådan skyldig-

676

SOU 2003:99

Bilaga 1

het som bryter sekretessen. Regler om vittnesplikt finns i 36 kap. rättegångsbalken. Inskränkningar i vittnesplikten görs i 36 kap. 5 § rättegångsbalken för bl.a. viss vårdpersonal. En sådan inskränkning gäller dock inte i mål som rör brott för vilket minimistraffet är fängelse i två år eller sådana brott mot barn som nämns ovan.

En uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning skall enligt 11 § lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården lämnas ut bl.a. om uppgiften i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, krono- fogdemyndighet eller skattemyndighet. Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen bl.a. att bestämmelserna i åliggandelagen skall överföras till en ny lag, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (prop. 1997/98:109).

KU har med anledning av en motion tagit upp problemet med sjukvårdssekretess gentemot polis och åklagare (bet. 1996/97:KU23 s. 20-22). I motionen begärdes ett förslag till en sådan ändring av sekretesslagen att uppgifter får lämnas till polis och åklagare, inte bara vid misstanke om brott där straffet inte är lindrigare än fängelse i två år, utan även vid misstanke om försök till sådant brott. KU ansåg att frågan som togs upp i motionen är värd att uppmärksammas och anförde följande. Även om polis och åklagare i de flesta fall där uppgifter behövs om en person som skadats vid brott bör kunna få sådana uppgifter genom att personen ger sitt samtycke kan det också finnas situationer där sådant samtycke av olika skäl inte ges. Utskottet anser att det bör övervägas närmare att vidga möjligheten att lämna ut uppgifter vid brottsmisstanke av det slag som avses i motionen. Det bör dock inte kunna godtas att uppgifter får lämnas under en förundersökning i vidare mån än vad som gäller vid vittnesförhör inför domstol. Övervägandena bör därför avse också omfattningen av det s.k. frågeförbudet i domstol. Utskottet föreslog att det anförda borde ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1996/97:195). Mot bakgrund av vad KU har anfört finns skäl att undersöka om den s.k. tvåårsregeln i några situationer leder till otillfredsställande resultat.

När det gäller kvinnomisshandel har i debatten framförts att det bör införas regler som innebär att bl.a. hälso- och sjukvårdspersonal oberoende av kvinnans samtycke skall kunna lämna uppgifter till polisen om misstankar om sådan misshandel. Mot införande av lättnader i sekretessen har anförts att en sådan ordning skulle kunna medföra att utsatta kvinnors benägenhet att söka sjukvård minskar och att den som utövat misshandeln t.o.m. skulle hindra

677

Bilaga 1

SOU 2003:99

kvinnan från att söka vård (prop. 1981/82:186 s. 24). Problemet rör i första hand anmälningar om misstanke om kvinnomisshandel.

Kvinnovåldskommissionen (S 1993:11) föreslog i sitt huvudbe- tänkande Kvinnofrid (SOU 1995:60) en utvidgning av möjligheten att från hälso- och sjukvården polisanmäla brott till att bl.a. gälla när det är fråga om misstanke om grov misshandel. Regeringen gick inte vidare med förslaget i den proposition som lämnades till riks- dagen i februari 1998 på grundval av betänkandet (prop. 1997/98:55). Som skäl härför anförs i propositionen bl.a. att även om en be- gränsning i vårdsekretessen skulle möjliggöra att våldets konsekvenser synliggörs och identifieras på ett bättre sätt och att polis och åklagares utredningar av våldsbrott mot kvinnor skulle underlättas, kan en begränsning i vårdsekretessen likaväl få till följd att kvinnor som utsätts för våld från närstående inte känner förtroende för bl.a. läkare, psykologer och företrädare för socialtjänsten, eftersom dessa kan avslöja sådant kvinnan vill hålla hemligt. De av kommissionen föreslagna ändringarna skulle i så fall inte ligga i de våldsutsatta kvinnornas intresse. (Prop. 1997/98:55 s. 126 f.)

Den s.k. tvåårsregeln enligt 14 kap. 2 § sekretesslagen innebär att uppgifter om brott som mord, dråp, mordbrand, grovt rån och grovt narkotikabrott får rapporteras från sjukvården eller social- tjänsten till polis- eller åklagarmyndighet, men inte uppgifter om t.ex. grov misshandel, rån eller försök till brott. Den har utformats efter en avvägning mellan å ena sidan kravet på sträng sekretess på sjukvårds- och socialtjänstområdena för uppgifter om enskildas personliga förhållanden och å andra sidan polisens behov av uppgifter för spanings- och utredningsverksamhet när det gäller den särskilt allvarliga brottsligheten (prop. 1981/82:186 s. 21). Att regeringen stannade vid att föreslå en tvåårsgräns berodde bl.a. på att en lägre gräns skulle medföra att uppgifter om brott skulle kunna lämnas under en förundersökning men inte vid ett vittnes- förhör i domstol (a. prop. s. 22 f.).

Meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikter

Den grundläggande bestämmelsen om meddelarfrihet finns i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Meddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning är möjligt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publice- ring i bl.a. tryckt skrift, radio och TV. Vidare har var och en rätt att

678

SOU 2003:99

Bilaga 1

anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att antingen själv offentliggöra dem i tryckt skrift, radio och TV m. fl. medier eller för att lämna sådant meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF (1 kap. 1 § fjärde stycket TF och 1 kap. 2 § YGL). Bestämmelserna om meddelarfrihet kompletteras av regler om meddelarsskydd, dvs. anonymitetsskydd och efterforskningsförbud m.m. i 3 kap. TF och 2 kap. YGL.

Det finns emellertid undantag från meddelarfriheten. Om någon lämnar ett meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och därmed gör sig skyldig till någon av de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket, kan han eller hon dömas för det brottet enligt vanlig lag, dvs. brottsbalken. Dessa gärningar är, utöver vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet och vissa fall av oriktigt utlämnande av allmänna handlingar som inte är tillgängliga för envar, ett uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen.

De nu gällande reglerna i TF om meddelarfrihet infördes 1978. Tidigare innebar dessa regler bl.a. att meddelarfrihet inte förelåg för en offentlig funktionär i de fall denne var underkastad lagstadgad tystnadsplikt.

I förarbetena till sekretesslagen anfördes bl.a. följande. Med- delarfriheten har sin grund i att de vanliga sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska allmänna avvägningar mellan insyns- och sekretessintressena på de berörda områdena. Detta innebär att önskemålet om insyn i ett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har föranlett den aktuella sekretessregeln. Det kan vidare förhålla sig så att en regel om skydd för t.ex. ett enskilt intresse ibland på ett olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina uppgifter. Offentlighetsprincipen skulle inte förverkligas till fullo om de offentliga funktionärerna i dessa situationer vore förhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten. (Prop. 1979/80:2, del A, s. 104 f.) Vidare an- fördes att som grundprincip bör gälla stor återhållsamhet vid prövningen av om undantag från meddelarfriheten skall göras i ett särskilt fall. Att dra upp några fasta riktlinjer för när en begräns- ning bör få ske är givetvis inte möjligt. Lagstiftaren får varje gång fråga uppkommer om undantag från meddelarfriheten beakta ett flertal olika faktorer. Det blir nödvändigt att göra en avvägning mellan motstående och svårjämförbara intressen - intresset av sekretess och intresset av offentlig insyn - en avvägning som oundgängligen får karaktären av en kompromiss. När det gäller

679

Bilaga 1

SOU 2003:99

sekretessregler utan skaderekvisit, och i någon mån sekretessregler med omvänt skaderekvisit, kan det finnas större anledning att överväga undantag från meddelarfriheten än i andra fall. Det bör också beaktas om uppgiften har lämnats av någon i en förtroende- situation (ej meddelarfrihet) eller om uppgiften hänför sig till ett ärende om myndighetsutövning (meddelarfrihet). (Prop. s. 111-113.)

Det är idag inte alldeles lätt att se att det utbildats någon konsekvent linje i lagstiftningspraxis på detta område. Det gäller så väl i de fall lagstiftaren valt att inte inskränka meddelarfriheten som i de fall så har skett. Bestämmelsen i 16 kap. 1 § sekretesslagen behöver därför ses över.

Offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet

I det internationella samarbetet uppkommer ofta frågor om infor- mationsutbyte. Den svenska offentlighetsprincipen innebär i all- mänhet mycket större öppenhet än vad som följer av motsvarande regler i andra länder eller mellanstatliga organ. Det svenska regel- systemet innehåller flera principer och regler som inte stämmer överens med många andra länders lagstiftning, t.ex. sådana som gäller meddelarfrihet, innebörden av hemligstämpling och att ett beslut i en utlämnandefråga alltid skall fattas självständigt av den myndighet som förvarar en handling. I de fall det uppstått en konflikt mellan vårt och andras regelsystem har olika lösningar använts för att begränsa svenska myndigheters möjligheter att lämna ut eller använda sådan information som lämnas hit på grund av internationella samarbetsavtal. Ett sätt har varit att införa en bestämmelse i sekretesslagen om absolut sekretess. Ett annat har varit att införa bestämmelser som begränsar de svenska myndig- heternas möjligheter att använda informationen för andra ändamål än för vilka den lämnats hit. Valet av metod är naturligtvis beroende av de förutsättningar som givits i den aktuella överens- kommelsen och i den svenska offentlighets- och sekretesslag- stiftningen. Ibland har inte vidtagits några åtgärder överhuvudtaget för att anpassa de svenska reglerna i enlighet med åtagandena. I en del fall finns anledning att anta att åtaganden kan ha gjorts utan alltför stora ansträngningar att hävda de svenska offentlighets- reglerna. I andra fall har tanken varit att bestämmelsen i sekretess- lagen om utrikessekretess (2 kap. 1 §) i praktiken är tillräcklig för att uppfylla svenska åtaganden.

680

SOU 2003:99

Bilaga 1

Det finns en risk att de svenska regler som tagits fram i syfte att anpassa svensk lag efter internationella åtaganden inte står helt i överensstämmelse med samarbetsavtalens faktiska innebörd. Det är särskilt allvarligt om effekten är att de uppgifter som lämnas hit omfattas av alltför sträng sekretess.

I samband med Sveriges anslutning till EU den 1 januari 1995 gjordes en ändring i bestämmelsen om utrikessekretess. Enligt ändringen infördes ett enhetligt rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Tidigare gällde olika skaderekvisit beroende på var en uppgift förekom. För uppgifter hos regeringen och inom utrikesrepresentationen gällde ett omvänt skaderekvisit, vilket innebar en presumtion för sekretess. För uppgifter hos andra myndigheter gällde ett rakt skaderekvisit. I förarbetena till ändring- en konstaterar regeringen att den innebär en viktig omläggning av den grundläggande synen på sekretess i utrikes ärenden och att det därför finns anledning att noga följa upp utvecklingen i utrikes- sekretessfrågor (prop. 1994/95:112 s. 31). I propositionen erinrar regeringen om att det i diskussionen om hur ett EU-medlemskap påverkar den svenska offentlighetsprincipen har förts fram olika förslag till lagtekniska lösningar. Ett förslag har varit att utforma en särskild sekretessregel för EU-samarbetet. En sådan särreglering skulle kunna innebära att utrikessekretessen begränsas till att gälla uppgifter som rör förhandlingarna i rådet medan uppgifter i övrigt som rör EU- samarbetet endast kan hållas hemliga enligt någon av de övriga bestämmelserna i sekretesslagen. Enligt regeringen krävdes ytterligare överväganden för att kunna ta ställning till om en sådan särreglering är möjlig och hur den i så fall skall utformas. Regeringen uttalade att den i samband med den uppföljning som bör ske avsåg att återkomma till frågan om även andra lagändringar kan vara motiverade än den som då föreslogs i bestämmelsen om utrikessekretess.

För att bereda underlag för en uppföljning av utvecklingen i frågor om utrikessekretess behövs en kartläggning av myndighet- ernas hantering av sådana frågor. En sådan kartläggning bör i första hand ta sikte på frågor om sekretess i EU-samarbetet. Den ökande internationaliseringen medför att myndigheterna i allt större utsträckning kommer i kontakt med utländska myndigheter och olika organ för mellanstatligt samarbete också utanför EU- samarbetet. Kartläggningen bör därför också omfatta de frågor om utrikessekretess som är förknippade med sådant samarbete.

681

Bilaga 1

SOU 2003:99

Uppdraget

Offentlighetsprincipen och IT

Kommittén skall göra en översyn av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga offentlighetsprincipens tillämpningsområde i IT-samhället. Det övergripande ändamålet med översynen skall vara att överväga och lämna förslag till hur offentlighetsprincipen skall kunna tillämpas under nya och fram- tida tekniska förutsättningar. Lagstiftningen måste vara utformad så att den är tillämplig oavsett vilken teknik som används. Den bör därför innehålla så få tekniska begrepp och termer som möjligt. Allmänhetens tillgång till information skall vara oberoende av på vilket sätt myndigheterna valt att dokumentera den. Syftet med reglerna skall vara att förstärka offentlighetsprincipen genom att säkerställa att den kan tillämpas under nya förutsättningar. Offentligheten skall vara så vid som möjligt, med de begränsningar som följer av hänsynen till intresset att skydda personuppgifter och uppgifter som är sekretessbelagda. Reglerna skall vara tydliga och lätta att tillämpa. Kommitténs förslag måste också stå i överens- stämmelse med Sveriges internationella åtaganden på IT- och personuppgiftsområdet.

Kommittén skall särskilt överväga i vilken utsträckning lämnade förslag bör omfatta en reglering i grundlagen. Kommittén skall också redovisa hur dess förslag påverkar reglerna om arkiv.

Förslagen i Datalagskommitténs betänkande skall tillsammans med remissinstansernas synpunkter på det tjäna som utgångspunkt för kommittén. Kommittén skall emellertid ha full frihet att föreslå andra lösningar än Datalagskommitténs.

I de fall kommittén föreslår ändringar i regelverket skall den noggrant analysera alla konsekvenser av ändringarna. När det gäller ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter skall kommittén i tillämpliga delar beakta Statskontorets kostnadsanalys.

Upphovsrättens förhållande till offentlighetsprincipen

Kommittén skall undersöka om det i något fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte tillhandahålla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller någon närstående rättighet och i så fall föreslå en lösning som tillgodoser detta behov. Kommittén skall därvid göra en avvägning mellan å ena sidan upphovsmannens

682

SOU 2003:99

Bilaga 1

ensamrätt till exemplarframställning och å andra sidan rätten att få en kopia av en allmän handling. Dessutom skall kommittén lämna förslag till åtgärder när det gäller offentlighetsprincipen som kan följa av det pågående förhandlingsarbetet i EU om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt m.m. i informationssamhället. Arbetet i kommittén skall bedrivas med beaktande av Sveriges övriga internationella åtaganden på upphovsrättsområdet. Utgångs- punkten för eventuella förslag skall vara att den upphovsrättsliga lagstiftningen i så liten utsträckning som möjligt inskränker den grundlagsenliga rätten att ta del av allmänna handlingar och samtidigt respekterar Sveriges internationella åtaganden på det upphovsrättsliga området.

Insyn i statliga och kommunala företag m.m.

Kommittén skall kartlägga de faktorer som har varit avgörande för i vilken utsträckning insyn råder i kommunala respektive statliga företag. Kommittén skall vidare överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet när det gäller dessa företag och ange vilka kriterier som bör gälla för insyn i företag och andra organ som avses i 1 kap. 8 § sekretesslagen.

Sekretesslagen

En allmän översyn av sekretesslagen

Kommittén skall göra en allmän översyn av sekretesslagen. Kom- mittén skall lämna förslag till förbättringar av lagen, t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att den görs mer överskådlig. Utgångspunkten skall vara att balansen bibehålls mellan intresset av offentlighet och insyn å ena sidan och integritets- och andra sekre- tesskyddsintressen å den andra. Kommittén skall särskilt överväga dels om det är lämpligt med förändringar i sekretesslagens grund- läggande systematik, dels om det är möjligt att med en bibehållen grad av skydd för uppgifter förenkla sekretessbetämmelserna genom att minska antalet fall av skilda skaderekvisit för uppgifter inom en och samma verksamhet. I detta sammanhang skall också övervägas om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering

683

Bilaga 1

SOU 2003:99

av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m.

Kommittén skall ha frihet att föreslå lämpliga utbildningsinsatser på offentlighets- och sekretesslagsområdena samt andra åtgärder som syftar till att stärka medvetenheten om lagstiftningen på dessa områden.

Kommittén skall undersöka om en lösning är möjlig för situa- tioner då det är uppenbart att sekretess bör råda, men en uttrycklig bestämmelse för det aktuella fallet saknas, och som innebär att det blir möjligt att sekretessbelägga mycket känsliga uppgifter. Härvid skall särskilt övervägas om olika sekretessintressen bör behandlas på skilda sätt.

Samverkan mellan och inom myndigheter

Kommittén skall utreda förutsättningarna för att öka möjligheterna att lämna sekretessbelagda uppgifter mellan och inom myndighet- erna i syfte att förbättra förutsättningarna för deras samverkan. Kommittén skall presentera de olika lösningar som kan finnas och analysera konsekvenserna av dem. Utgångspunkten skall vara att sekretessbelagda uppgifter inte får spridas i onödan och att de skall få ett tillräckligt starkt sekretesskydd hos mottagarna, så att de negativa konsekvenserna av uppgiftsutlämnandet minimeras. Kom- mittén skall särskilt uppmärksamma de problem som den fria kom- munala nämndorganisationen ger upphov till på detta område. Kommittén skall ta ställning till om myndigheter och verksamhets- grenar inom myndigheter är de enda tänkbara utgångspunkterna för de gränser som bör gälla när det gäller uppgiftslämnande dem emellan eller om det finns andra enheter inom vilka uppgifter bör få lämnas trots sekretess. De begrepp som skall användas för att be- teckna de enheter mellan vilka sekretess skall gälla måste vara ut- formade så att det uppstår så få avgränsningsproblem som möjligt.

Kommittén skall undersöka hur sekretesslagen påverkar kom- munernas möjligheter att informera sig om vad som händer i deras företag och hur lagen påverkar möjligheterna till information inom och mellan kommunala företag. Detsamma gäller för motsvarande problem på det statliga företagsområdet. De slutsatser som kan dras efter denna undersökning skall presenteras tillsammans med förslag till de eventuella lagändringar som behövs.

684

SOU 2003:99

Bilaga 1

Samarbetet mot ungdomsbrott

Kommittén skall ta reda på vilka uppgifter polisen behöver från socialtjänsten och andra myndigheter för att kunna förebygga ungdomsbrott. Kommittén skall vidare redogöra för vilka av dessa uppgifter polisen kan få del av inom ramen för nuvarande bestäm- melser, bl.a. genom att ta del av erfarenheterna från samverkans- projekt på lokal nivå. Kommittén skall därefter redovisa vilken effekt återstående uppgifter kan få för polisens brottsförebyggande arbete. Kommittén skall bedöma i vilken utsträckning nyttan av en begränsning av sekretessen i brottsförebyggande syfte uppväger den skada som detta kan innebära om det medför svårigheter i socialtjänstens allmänna klientsamarbete och när det gäller kon- takten mellan enskilda och de andra myndigheter som kan vara aktuella. Kommitténs slutsatser skall utmynna i en rekommen- dation om huruvida det bör införas någon lättnad i socialtjänst- sekretessen eller andra ändringar av sekretessbestämmelserna och, om det förordas, hur den eller dessa bör utformas.

Uppgiftslämnande vid misstanke om grova brott

Kommittén skall undersöka om den nuvarande s.k. tvåårsregeln i 14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen i några situationer leder till otillfredsställande resultat och överväga om det för några fall finns skäl att vidga möjligheten att lämna ut uppgifter om ett brott från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården till polis- eller åklagar- myndigheter eller andra myndigheter som är skyldiga att ingripa mot brottet. Undersökningen skall avse också omfattningen av det s.k. frågeförbudet i domstol enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken. En eventuell ändring får inte leda till att uppgifter får lämnas under en förundersökning i större omfattning än vid vittnesförhör inför domstol.

När det gäller den fråga som berörts av KU, om vissa försöks- brott bör undantas från tvåårsregeln, bör beaktas att frågan om rubriceringen av främst våldsbrott ofta är svårbedömd och att ett sådant undantag därför kan leda till svårigheter vid tillämpningen. Om det blir aktuellt att föreslå ändringar av reglerna bör därför även andra avgränsningar övervägas.

685

Bilaga 1

SOU 2003:99

Kommittén skall beakta regeringens slutsatser om uppgifts- lämnande i prop. 1997/98:55 om kvinnofrid, när det gäller vålds- brott mot kvinnor som begås av närstående.

Meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikter

Kommittén skall se över bestämmelsen om meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikter i 16 kap. 1 § sekretesslagen. I översynen skall det ingå att kartlägga vilka kriterier som har varit avgörande för bestämmelsens nuvarande utformning samt att föreslå de eventuella ändringar av bestämmelsen som behövs för att den skall kunna tillämpas på ett sätt som står i stämmer överens med dess ursprungliga ändamål.

Offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet

Kommittén skall undersöka möjligheterna för att Sveriges åtagan- den enligt internationella avtal när det gäller informationsutbyte skall kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt och på ett sätt som leder till ett så litet ingrepp i offentligheten som möjligt. Till grund för undersökningen skall kommittén göra en samman- ställning av Sveriges åtaganden och av de åtgärder som företagits för att genomföra dem samt skälen för åtgärderna. I de fall ingen sådan åtgärd har vidtagits skall, så långt det är möjligt, kommittén redovisa de skäl som har anförts för det.

Kommittén skall göra en kartläggning av myndigheternas hantering av frågor om utrikessekretess. En sådan kartläggning skall ta sikte på frågor om sekretess såväl i EU-samarbetet som i annat internationellt samarbete. Kartläggningen skall utmynna i en bedömning av om det behövs ändringar i reglerna om utrikes- sekretess eller andra åtgärder, t.ex. en särreglering för EU-sam- arbetet, samt i så fall förslag till sådana ändringar.

Övrigt

Kommittén skall ha stor frihet att ta upp de ytterligare frågor som den finner behöver övervägas inom ramen för uppdraget.

Kommittén skall samråda med IT-kommissionen i frågor som rör offentlighetsprincipen och IT.

686

SOU 2003:99

Bilaga 1

Kommittén skall beakta de frågor om

-myndighetssamverkan som behandlas av utredningen (Ju 1997:04) om ökade möjligheter till informationsutbyte och frågor om sekretess vid bekämpningen av ekonomisk brottslighet m.m. (Ekosekretessutredningen),

-sekretess i samband med förvärvsprövning enligt konkurrens- lagen (1993:20) som behandlas av Konkurrenslagsutredningen (N 1995:11),

-samordnad revision mellan kommuner respektive landsting och deras företag som behandlas av utredningen (In 1997:07) om över- syn av den kommunala revisionen.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Utredningsarbetet skall vara avslutat, såvitt avser uppdraget som gäller offentlighetsprincipen och IT, senast den 1 september 2000 och i övrigt senast den 1 maj 2001. Om grundlagsändringar skulle bli aktuella i andra delar än när det gäller offentlighetsprincipen och IT bör utredningsarbetet vara avslutat före den 1 september 2000. Det står kommittén fritt att avlämna ett eller flera delbetänkanden.

687

Bilaga 2

Sekretesslagen (1980:100) och motsvarande bestämmelser i förslaget

Sekretesslagen (1980:100)		Förslaget
1 kap.
1	§ första stycket	1 kap. 1 §
1	§ andra stycket	2 kap. 2 § första stycket
1	§ tredje stycket	Saknar motsvarighet
1	§ fjärde stycket	1 kap. 3 §
2	§	4 kap. 2 §
3	§ första stycket	4 kap. 3 § första stycket
3	§ andra stycket	4 kap. 5 § första stycket och
		5 kap. 3 § första stycket
3	§ tredje stycket	4 kap. 4 §
4	§ första stycket	2 kap. 2 § andra stycket
4	§ andra stycket	6 kap. 2 §
4	§ tredje stycket	6 kap. 3 §
5	§	8 kap. 3 §
6	§	3 kap. 2 §
7	§	2 kap. 14 §
8	§ första stycket	3 kap. 3 §
8	§ andra stycket	3 kap. 6 §
8	§ tredje stycket	3 kap. 7 §
9	§ första – tredje styckena	3 kap. 5 §
9	§ fjärde stycket	Delvis 3 kap. 4 §
10 §		2 kap. 15 §
11 §		Upphävd SFS 1999:301
12 §		6 kap. 4 §
13 §		10 kap. 2 och 3 §§
2 kap.
1	§ första stycket	13 kap. 2 §
1	§ andra stycket	13 kap. 4 §
2	§ första stycket	13 kap. 3 §
		689

Bilaga 2 SOU 2003:99

2	§ andra stycket				13 kap. 4 §
2	§ tredje stycket				13 kap. 6 §
3	§				13 kap. 5 §
3 kap.
1	§	första	stycket	första	14 kap. 2 §
meningen
1	§	första	stycket	andra	14 kap. 3 §
meningen
1	§ andra stycket				14 kap. 4 §
4 kap.
1	§				15 kap. 2 §
2	§				15 kap. 3 §
3	§				15 kap. 4 §
4	§				15 kap. 5 §
5	§				15 kap. 6 §
5 kap.
1	§ första stycket				16 kap. 2 §
1	§ andra stycket				16 kap. 3 §
1	§ tredje stycket				16 kap. 4 §
1	§ fjärde stycket				16 kap. 6 §
1	§	femte	stycket	första	16 kap. 5 §
meningen
1	§ femte stycket andra och				16 kap. 14 §
tredje meningarna
2	§				16 kap. 7 §
3	§ första stycket				16 kap. 8 §
3	§ andra stycket				16 kap. 9 §
4	§				16 kap. 10 §
5	§				16 kap. 11 §
6	§				16 kap. 12 §
7	§ första stycket				16 kap. 13 § första stycket
7	§ andra stycket				16 kap. 13 § andra och tredje
					styckena
7	§ tredje stycket				16 kap. 14 §
6 kap.
1	§ första stycket				17 kap. 2 §
1	§ andra stycket				17 kap. 3 §
1	§ tredje stycket				17 kap. 16 § första stycket
2	§ första stycket				17 kap. 4 §

690

SOU 2003:99 Bilaga 2

2	§ andra stycket	17 kap. 5 §
2	§ tredje stycket	17 kap. 6 §
2	§ fjärde stycket	17 kap. 16 §
3	§ första stycket	17 kap. 7 §
3	§ andra stycket	17 kap. 16 § första stycket
4	§ första stycket	17 kap. 8 §
4	§ andra stycket	17 kap. 16 § första stycket
5	§ första stycket	17 kap. 9 §
5	§ andra stycket	17 kap. 17 § första stycket
5	§ tredje stycket	17 kap. 10 §
6	§ första stycket	17 kap. 11 §
6	§ andra stycket	17 kap. 17 § första stycket
6	§ tredje stycket	17 kap. 12 §
7	§ första stycket	17 kap. 13 §
7	§ andra stycket	17 kap. 17 § andra stycket
8	§ första stycket	17 kap. 14 §
8	§ andra stycket	17 kap. 17 § tredje stycket
8	§ tredje stycket	17 kap. 15 §
7 kap.
1	§ första stycket	21 kap. 4 och 6 §§
1	§ andra stycket	21 kap. 5 §
1	§ tredje stycket	21 kap. 7 §
1	§ fjärde stycket	21 kap. 14 §
1	§ femte stycket första meningen	21 kap. 17 §
1	§ femte stycket andra meningen	21 kap. 16 §
2	§ första stycket	21 kap. 8 §
2	§ andra stycket	21 kap. 9 §
3	§	21 kap. 3 §
4	§ första stycket första meningen	22 kap. 3 § första stycket
4	§ första stycket andra meningen	22 kap. 8 § 1 – 3
4	§ första stycket tredje meningen	22 kap. 19 §
4	§ andra stycket	22 kap. 11 §
4	§ tredje stycket	22 kap. 3 § andra stycket, 5, 6,
		12 och 13 §§
4	§ fjärde stycket	22 kap. 7 §
4	§ femte stycket	22 kap. 17 §
4	§ sjätte stycket	22 kap. 8 § 4 – 5
4	§ sjunde stycket	22 kap. 9 §
5	§	22 kap. 4 §
		691

Bilaga 2 SOU 2003:99

6	§ första stycket					21 kap. 10 § och 22 kap. 10 §
6	§ andra stycket					21 kap. 14 § och 22 kap. 17 §
7	§ första stycket					26 kap. 2 § första och andra
						styckena
7	§ andra stycket					26 kap. 3 §
7	§ tredje stycket					26 kap. 8 § första stycket
7	§ fjärde stycket					26 kap. 2 § tredje stycket
7	§ femte stycket					26 kap. 16 §
8		§	första	stycket	första	26 kap. 6 §
meningen
8		§	första	stycket	andra	26 kap. 8 § andra stycket
meningen
8	§ andra stycket					26 kap. 16 §
9	§ första stycket					23 kap. 3 §
9	§ andra stycket					23 kap. 4 §
9	§ tredje stycket					23 kap. 5 §
9	§ fjärde stycket första meningen					23 kap. 6 §
9	§ fjärde stycket andra meningen					23 kap. 7 §
9	§ femte stycket					23 kap. 8 §
9	§ sjätte stycket					23 kap. 11 §
9	§ sjunde stycket					23 kap. 9 §
9	§ åttonde stycket					23 kap. 14 §
10		§ första stycket				26 kap. 9 § första-tredje styckena
10		§ andra stycket				26 kap. 11 §
10		§ tredje stycket				26 kap. 9 § fjärde stycket
10		§ fjärde stycket				26 kap. 16 §
11		§ första stycket				27 kap. 2 §
11		§ andra stycket				27 kap. 3 §
11		§ tredje stycket				27 kap. 4 §
11		§ fjärde stycket				27 kap. 5 §
11		§ femte stycket				27 kap. 6 §
11		§ sjätte stycket				27 kap. 8 §
12		§ första stycket				33 kap. 2 §
12		§ andra stycket				33 kap. 3 § första stycket
12		§ tredje stycket				33 kap. 4 §
12		§ fjärde stycket				33 kap. 9 § första stycket
13		§				24 kap. 3 §
14		§ första stycket				20 kap. 5 § första stycket
14		§ andra stycket				34 kap. 2 §
692

SOU 2003:99 Bilaga 2

14	§ tredje stycket				34 kap. 4 §
14	§ fjärde stycket				34 kap. 5 §
14	§ femte stycket				20 kap. 5 § andra stycket och
					34 kap. 3 §
14	§ sjätte stycket				20 kap. 5 § tredje stycket och
					34 kap. 9 § första stycket
14	§ sjunde stycket				34 kap. 6 §
15	§ första stycket				25 kap. 2 §
15	§ andra stycket				25 kap. 3 §
15	§ tredje stycket				25 kap. 6 §
16	§				20 kap. 6 §
17	§				36 kap. 10 §
18	§ första och andra styckena				36 kap. 11 § första och andra
					styckena
18	§ tredje stycket				28 kap. 3 § första stycket
18	§ fjärde stycket				28 kap. 3 § andra stycket och
					36 kap. 11 § tredje stycket
19	§ första stycket				36 kap. 2 § första stycket
19	§ andra stycket				36 kap. 4 § första stycket
19	§ tredje stycket				36 kap. 2 § andra stycket och 4 §
					andra stycket
20	§				36 kap. 3 §
21	§ första stycket				36 kap. 5 § första stycket
21	§ andra stycket				36 kap. 6 § första stycket
21	§ tredje stycket				36 kap. 5 § andra stycket och 6 §
					andra stycket
22	§				37 kap. 4 §
23	§				36 kap. 7 §
24	§				24 kap. 4 §
25	§	första	stycket	första	22 kap. 14 § första stycket
meningen
25	§	första	stycket	andra	22 kap. 15
meningen
25	§ andra stycket				22 kap. 14 § andra stycket
25	§ tredje stycket				22 kap. 17 §
26	§ första stycket				25 kap. 5 §
26	§ andra stycket				25 kap. 6 §
27	§ första stycket				23 kap. 13 §
27	§ andra stycket				23 kap. 14 §
28	§ första stycket				25 kap. 4 §
					693

Bilaga 2 SOU 2003:99


28		§ andra stycket	25 kap. 6 §
29		§ första stycket	22 kap. 16 §
29		§ andra stycket	22 kap. 17 §
30		§	36 kap. 8 §
31		§	28 kap. 2 och 7 §§
32		§	31 kap. 5 §
33		§	Upphävd SFS 1999:301
34		§	38 kap. 2 §
35		§ första stycket	32 kap. 16 §
35		§ andra stycket	32 kap. 18 §
36		§ första stycket	23 kap. 12 §
36		§ andra stycket	23 kap. 14 §
37		§	28 kap. 8 §
38		§ första stycket	23 kap. 10 §
38		§ andra stycket	23 kap. 14 §
39		§ första stycket	21 kap. 13 §
39		§ andra stycket	21 kap. 14 §
40		§	24 kap. 5 §
41		§ första och andra styckena	34 kap. 7 §
41		§ tredje stycket	34 kap. 8 §
41		§ fjärde stycket	34 kap. 9 § andra stycket
42		§ första stycket	21 kap. 12 §
42		§ andra stycket	21 kap. 14 §
43		§	28 kap. 4 §
44		§	36 kap. 9 §
8 kap
1	§ första stycket		26 kap. 10 §
1	§ andra stycket		26 kap. 16 §
2	§ första stycket		26 kap. 7 §
2	§ andra stycket		26 kap. 16 §
3	§ första stycket		33 kap. 6 §
3	§ andra stycket		33 kap. 9 §
4	§ första stycket		29 kap. 2 §
4	§ andra stycket		29 kap. 3 §
4	§ tredje stycket		29 kap. 24 § första stycket
5	§ första stycket		29 kap. 5 §
5	§ andra stycket		29 kap. 8 §
5	§ tredje stycket		29 kap. 9 §
5	§ fjärde stycket		29 kap. 10 §

694

SOU 2003:99 Bilaga 2

5	§ femte stycket	29 kap. 6 §
5	§ sjätte stycket	29 kap. 7 §
5	§ sjunde stycket	29 kap. 24 § första stycket
6	§ första stycket	29 kap. 11 §
6	§ andra stycket	29 kap. 14 §
6	§ tredje stycket	29 kap. 12 §
6	§ fjärde stycket	29 kap. 24 § första stycket
7	§ första stycket	29 kap. 15 §
7	§ andra stycket	29 kap. 16 §
7	§ tredje stycket första meningen	29 kap. 17 §
7	§ tredje stycket andra meningen	29 kap. 18 §
7	§ fjärde stycket	29 kap. 24 § första stycket
8	§ första stycket första meningen	30 kap. 2 §
8	§ första stycket andra meningen	30 kap. 4 §
8	§ andra och tredje styckena	30 kap. 5 §
8	§ fjärde stycket	30 kap. 21 § första stycket
9	§ första stycket första meningen	30 kap. 6 §
9 § första stycket andra och tredje		30 kap. 7 §
meningarna
9	§ andra stycket	30 kap. 8 §
9	§ tredje stycket	30 kap. 20 §
9	§ fjärde stycket	30 kap. 21 § första stycket och
		22 § tredje stycket
10 § första stycket första meningen		30 kap. 9 §
10 § första stycket andra och tredje		30 kap. 10 §
meningarna
10 § andra stycket		30 kap. 11 §
10 § tredje stycket		30 kap. 20 §
10 § fjärde stycket		30 kap. 21 § första stycket och
		22 § första stycket
11 § första stycket första meningen		30 kap. 12 §
11 § första stycket andra meningen		30 kap. 20 §
11 § andra stycket		30 kap. 21 § första stycket och
		22 § andra stycket
12 § första stycket		21 kap. 11 §
12 § andra stycket		24 kap. 6 § första stycket
12 § tredje stycket		21 kap. 14 § och 24 kap. 6 §
		andra stycket
13 § första stycket		30 kap. 13 §
		695

Bilaga 2 SOU 2003:99

13	§ andra stycket	30 kap. 14 §
13	§ tredje stycket	30 kap. 15 §
13	§ fjärde stycket	30 kap. 21 § första stycket
14	§	28 kap. 5 §
15	§ första och andra styckena	26 kap. 14 §
15	§ tredje stycket	26 kap. 16 §
16	§	28 kap. 6 §
17	§	37 kap. 8 §
18	§	31 kap. 8 §
19	§ första stycket	32 kap. 17 §
19	§ andra stycket	32 kap. 18 § första stycket
20	§	31 kap. 4 §
21	§ första stycket	29 kap. 22 §
21	§ andra stycket	30 kap. 19 §
21	§ tredje stycket	29 kap. 24 § första stycket och
		30 kap. 21 § andra stycket
22	§	30 kap. 16 §
23	§ första stycket	33 kap. 7 §
23	§ andra stycket	33 kap. 9 § andra stycket
24	§ första och andra styckena	29 kap. 19 §
24	§ tredje stycket	29 kap. 20 §
24	§ fjärde stycket	29 kap. 24 § första stycket
25	§	38 kap. 3 § första stycket 1
26	§	29 kap. 13 §
27	§	30 kap. 17 §
28	§ första stycket	29 kap. 21 §
28	§ andra stycket	29 kap. 24 § första stycket
29	§	30 kap. 18 §
9 kap.
1 § första stycket första och andra		32 kap. 3 §
meningarna
1 § första stycket tredje meningen		32 kap. 4 §
1 § första stycket fjärde-sjätte		32 kap. 5 § första och andra
meningarna		styckena
1 § andra stycket		32 kap. 2 §
1 § tredje stycket		32 kap. 6 §
1 § fjärde stycket		32 kap. 9 §
1 § femte stycket		32 kap. 18 § första stycket
2 § första-tredje styckena		32 kap. 7 §
696

SOU 2003:99 Bilaga 2

2	§ fjärde stycket		32 kap. 9 § andra och tredje
			styckena
2	§ femte stycket		32 kap. 18 § första stycket
3	§ första stycket		32 kap. 8 § första stycket
3	§ andra stycket		32 kap. 8 § andra och tredje
			styckena och 13 §
3	§ tredje stycket		32 kap. 18 § första stycket
4	§		24 kap. 7 §
5	§ första stycket		30 kap. 3 §
5	§ andra stycket		26 kap. 12 §
5	§ tredje stycket		26 kap. 13 §
5	§ fjärde stycket		26 kap. 16 § och 30 kap. 21 §
			tredje stycket
6	§		31 kap. 2 §
7	§		39 kap. 7 §
8	§ första stycket		28 kap. 9 §
8	§ andra stycket		28 kap. 10 §
8	§ tredje stycket		28 kap. 11 § första stycket
8	§ fjärde stycket		33 kap. 5 §
8	§ femte stycket		28 kap. 12 §
8	§ sjätte stycket		28 kap. 11 § andra stycket och
			12 § andra stycket
9	§		39 kap. 3 §
10		§	37 kap. 9 §
11		§ första stycket	39 kap. 4 § första stycket
11		§ andra stycket	33 kap. 8 §
11		§ tredje stycket	33 kap. 9 § första stycket och
			39 kap. 4 § andra stycket
12		§ första stycket	31 kap. 6 § första stycket
12		§ andra stycket	31 kap. 7 § första-tredje
			styckena
12		§ tredje stycket	31 kap. 6 § andra stycket och 7 §
			fjärde stycket
13		§	39 kap. 5 §
14		§	39 kap. 2 §
15		§	37 kap. 5 §
16		§	37 kap. 3 §
17		§ första stycket	35 kap. 2 § första stycket
17		§ andra stycket	35 kap. 6 § första stycket
			697

Bilaga 2 SOU 2003:99

17	§ tredje stycket				35 kap. 3 § första stycket
17	§ fjärde stycket				35 kap. 7 §
17	§ femte stycket				35 kap. 8 §
17	§ sjätte stycket				35 kap. 9 §
17	§ sjunde stycket				35 kap 10 §
17	§	åttonde	stycket	första	35 kap. 4 § 4
meningen
17	§	åttonde	stycket	andra	35 kap. 2 § andra stycket, 3 §
meningen					andra stycket och 6 § andra
					stycket
18	§ första stycket				35 kap. 4 § 1–3
18	§ andra stycket				35 kap. 5 §
19	§ första och andra styckena				32 kap. 11 §
19	§ tredje stycket				32 kap. 12 §
19	§ fjärde stycket				32 kap. 14 §
19	§ femte stycket				32 kap. 18 § andra stycket
20	§				37 kap. 6 §
21	§ första stycket 1-5				38 kap. 4 § första stycket
21	§ första stycket 6				38 kap. 3 § första stycket 2
21	§ andra stycket				38 kap. 3 § andra stycket och 4 §
					andra stycket
22	§				39 kap. 6 §
23	§				31 kap. 9 §
24	§ första stycket				29 kap. 23 §
24	§ andra stycket				29 kap. 24 § andra stycket
25	§ första-tredje styckena				26 kap. 4 §
25	§ fjärde stycket				26 kap. 16 §
26	§				31 kap. 3 §
27	§ första stycket				29 kap. 4 §
27	§ andra stycket				29 kap. 24 § första stycket
28	§ första stycket				26 kap. 5 §
28	§ andra stycket				26 kap. 16 §
10 kap.
1 §					18 kap. 1 §
11 kap.
1 § första stycket					7 kap. 8 §
1 § andra stycket					41 kap. 9 §
1 § tredje stycket					41 kap. 10 §
2 § första stycket					41 kap. 3 §
698

SOU 2003:99 Bilaga 2

2	§ andra stycket				41 kap. 4 §
2	§ tredje stycket				7 kap. 6 §
3	§ första stycket				41 kap. 5 § första stycket
3	§ andra stycket				7 kap. 7 §
3	§ tredje stycket				41 kap. 5 § andra stycket
4	§ första stycket				42 kap. 2 §
4	§ andra stycket				42 kap. 6 §
4	§ tredje stycket				42 kap. 3 §
4	§ fjärde stycket				42 kap. 4 §
4	§ femte stycket				42 kap. 5 §
5	§				42 kap. 7 §
12 kap.
1	§ första stycket				7 kap. 11 §
1	§ andra stycket				2 kap. 13 § första stycket
2	§				43 kap. 4 §
3	§ första stycket				43 kap. 5 §
3	§ andra stycket				43 kap. 6 §
3	§ tredje stycket				43 kap. 7 §
4	§ första stycket				43 kap. 8 §
4	§ andra stycket				43 kap. 9 §
4	§	tredje	stycket	första	43 kap. 11 §
meningen
4	§	tredje	stycket	andra	Saknar motsvarighet
meningen
4	§ fjärde stycket				43 kap. 10 §
5	§ första stycket				43 kap. 12 §
5	§ andra stycket				43 kap. 13 §
6	§				43 kap. 14 §
7	§				44 kap. 1 §
13 kap.
1	§				7 kap. 2 §
2	§				7 kap. 3 §
3	§				7 kap. 4 §
4	§ första stycket				7 kap. 12 §
4	§ andra och tredje styckena				7 kap. 13 §
5	§ första stycket				7 kap. 5 § första stycket
5 andra stycket					7 kap. 9 §
6	§				2 kap. 13 § första stycket och
					7 kap. 14 §
					699

Bilaga 2 SOU 2003:99

14 kap.
1	§ första meningen				8 kap. 4 §
1	§ andra meningen				8 kap. 5 §
2	§ första stycket 1				8 kap. 8 §
2	§ första stycket 2				8 kap. 6 §
2	§ första stycket 3				8 kap. 7 §
2	§ andra stycket				8 kap. 12 §
2	§	tredje	stycket	första	8 kap. 13	§ första stycket
meningen
2	§	tredje	stycket	andra	8 kap. 13	§ andra stycket
meningen
2	§ fjärde stycket				8 kap. 9 §
2	§ femte stycket första meningen				8 kap. 10 §
2	§ femte stycket andra meningen				8 kap. 11 § 1
2	§ sjätte stycket				21 kap. 15 § och 22 kap. 18 §
3	§ första stycket				8 kap. 14 § första stycket
3	§ andra stycket första meningen				8 kap. 14 § andra stycket
3	§ andra stycket andra meningen				8 kap. 14 § tredje stycket
4 § första stycket första meningen					9 kap. 2 §
första punkten
4 § första stycket första meningen					9 kap. 3 § första stycket
andra punkten
4	§ första stycket andra meningen				9 kap. 2 § andra meningen och
					9 kap. 3 § första stycket andra
					meningen
4	§ andra stycket				9 kap. 4 § tredje stycket
5	§				8 kap. 17 §
6	§				8 kap. 19 §
7	§ första stycket				8 kap. 20 §
7	§ andra stycket				8 kap. 21 § första stycket
7	§ tredje stycket				8 kap. 21 § andra och tredje
					styckena
7	§ fjärde stycket				8 kap. 21 § fjärde stycket
8	§				8 kap. 24 §
9	§ första stycket				8 kap. 16 §
9	§ andra stycket				9 kap. 3 § andra stycket
10 § första stycket 1					8 kap. 18 § första stycket
10 § första stycket 2					8 kap. 22	§ första stycket
10 § första stycket 3					32 kap. 10 § första stycket och
					15 § första stycket samt 35 kap.
700

SOU 2003:99 Bilaga 2

			11 § första stycket
10		§ andra stycket	8 kap. 18 § andra stycket
10		§ tredje stycket	8 kap. 22 § andra stycket
10		§ fjärde stycket	32 kap. 10 § andra stycket och
			15 § andra stycket samt 35 kap.
			11 § andra stycket
10		§ femte stycket	8 kap. 25 § och 41 kap. 6 §
15 kap.1
3	§		2 kap. 16 §
7	– 10 §§		11 kap. 2–5 §§
11		§	1 kap. 4 §
16 kap.
1	§ första stycket		45 kap. 1 § första och tredje
			styckena
1	§ 1 och 2		45 kap. 2 §
1	§ 3 och 4		45 kap. 3 §
1	§ 5 och 6		45 kap. 4 §
1	§ 8 och 11		45 kap. 5 §
1	§ 9 och 10		45 kap. 6 §
1	§ 12		45 kap. 7 §

1 Numrering enligt förslag i SOU 2002:97

701

Bilaga 3

Förslaget och motsvarande bestämmelser i sekretesslagen (1980:100)

Förslaget			Sekretesslagen (1980:100)
1 kap.
1	§		1 kap. 1 § första stycket
2	§		Ny
3	§		1 kap. 1 § fjärde stycket + ny
4	§		15 kap. 11 §1
2 kap.
1	§		Ny
2	§ första stycket		1 kap. 1 § andra stycket
2	§ andra stycket		1 kap. 4 § första stycket
2	§ tredje stycket		Ny
3	§		Ny
4	§		Ny
5	§		Ny
6	§		Ny
7	§		Ny
8	§		Ny
9	§		Ny
10		§	Ny
11		§	Ny
12		§	Ny
13		§ första stycket	Delvis 12 kap. 1 § andra stycket,
			och 13 kap. 6 §
13		§ andra stycket	Ny
14		§	1 kap. 7 §
15		§	1 kap. 10 §
16		§	15 kap. 3 §2
3 kap.

1Numrering enligt förslag i SOU 2002:97

2Numrering enligt förslag i SOU 2002:97

703

Bilaga 3 SOU 2003:99

1	§	Ny
2	§	1 kap. 6 §
3	§	1 kap. 8 § första stycket
4	§	1 kap. 9 § fjärde stycket + ny
5	§	1 kap. 9 § första–tredje styckena
6	§	1 kap. 8 § andra stycket
7	§	1 kap. 8 § tredje stycket
4 kap.
1	§	Ny
2	§	1 kap. 2 §
3	§ första stycket	1 kap. 3 § första stycket
3	§ andra stycket	Ny
4	§	1 kap. 3 § tredje stycket
5	§ första stycket	1 kap. 3 § andra stycket
5	§ andra stycket	Ny
5 kap.
1	§	Ny
2	§	Ny
3	§	Delvis 1 kap. 3 § andra stycket
4	§	Ny
5	§	Ny
6	§	Ny
7	§	Ny
6 kap.
1	§	Ny
2	§	1 kap. 4 § andra stycket
3	§	1 kap. 4 § tredje stycket
4	§	1 kap. 12 §
7 kap.
1	§	Ny
2	§	13 kap. 1 §
3	§	13 kap. 2 §
4	§	13 kap. 3 §
5	§ första stycket	13 kap. 5 § första stycket
5	§ andra stycket	Ny
6	§	11 kap. 2 § tredje stycket
7	§	11 kap. 3 § andra stycket
8	§	11 kap. 1 § första stycket
9	§	13 kap. 5 § andra stycket

704

SOU 2003:99 Bilaga 3

10	§	Ny
11	§	12 kap. 1 § första stycket
12	§	13 kap. 4 § första stycket + ny
13	§	13	kap. 4 § andra och tredje
		styckena
14	§	Delvis 13 kap. 6 §
15	§	Ny
8 kap.
1 §		Ny
2 §		Ny
3 §		1 kap. 5 §
4 §		14 kap. 1 § första meningen
5 §		14 kap. 1 § andra meningen
6 §		14 kap. 2 § första stycket 2
7 §		14 kap. 2 § första stycket 3
8 §		14 kap. 2 § första stycket 1
9 §		14 kap. 2 § fjärde stycket
10	§	14	kap. 2 § femte stycket första
		meningen
11	§ punkt 1	14	kap. 2 § femte stycket andra
		meningen
11	§ punkt 2	Ny
12	§	14 kap. 2 § andra stycket
13	§ första stycket	14	kap. 2 § tredje stycket första
		meningen
13	§ andra stycket	14	kap. 2 § tredje stycket andra
		meningen
14	§ första stycket	14 kap. 3 § första stycket
14	§ andra stycket	14	kap. 3 § andra stycket första
		meningen
14	§ tredje stycket	14	kap. 3 § andra stycket andra
		meningen
15	§	Ny
16	§	14 kap. 9 § första stycket
17	§	14 kap. 5 §
18	§	14	kap. 10 § första stycket 1 och
		andra stycket
19	§	14 kap. 6 §
20	§	14 kap. 7 § första stycket
21	§	14	kap. 7 § andra – fjärde
			705

Bilaga 3 SOU 2003:99

		styckena
22 §		14 kap. 10 § första stycket 2 och
		tredje stycket
23 §		Ny
24 §		14 kap. 8 §
25 §		14 kap. 10 § femte stycket
26 §		Ny
9 kap.
1	§	Ny
2	§	14 kap. 4 § första stycket första
		meningen	första	punkten	och
		andra meningen
3	§ första stycket	14 kap. 4 § första stycket första
		meningen	andra	punkten	och
		andra meningen.
3	§ andra stycket	14 kap. 9 § andra stycket
4	§ första och andra styckena	Ny
4	§ tredje stycket	14 kap. 4 § andra stycket
4	§ fjärde stycket	Ny
10 kap.
1	§	Ny
2	§	1 kap. 13 § första meningen
3	§	1 kap. 13 § andra meningen
11 kap. 3
1	§	Ny
2	§	15 kap. 7 §
3	§	15 kap. 8 §
4	§	15 kap. 9 §
5	§	15 kap. 10 §
12 kap.
1	§	Ny
13 kap.
1	§	Ny
2	§	2 kap. 1 § första stycket
3	§	2 kap. 2 § första stycket
4	§	2 kap. 1 § andra stycket och 2 §
		andra stycket
5	§	2 kap. 3 §

3 15 kap. sekretesslagen (1980:100) numrerat enligt förslag i SOU 2002:97

706

SOU 2003:99 Bilaga 3

6 §	2 kap. 2 § tredje stycket
14 kap.
1 §	Ny
2 §	3 kap. 1 § första stycket första
	meningen
3 §	3 kap. 1 § första stycket andra
	meningen
4 §	3 kap. 1 § andra stycket
15 kap.
1 §	Ny
2 §	4 kap. 1 §
3 §	4 kap. 2 §
4 §	4 kap. 3 §
5 §	4 kap. 4 §
6 §	4 kap. 5 §
16 kap.
1 §	Ny
2 §	5 kap. 1 § första stycket
3 §	5 kap. 1 § andra stycket
4 §	5 kap. 1 § tredje stycket
5 §	5 kap. 1 § femte stycket första
	meningen
6 §	5 kap. 1 § fjärde stycket
7 §	5 kap. 2 §
8 §	5 kap. 3 § första stycket
9 §	5 kap. 3 § andra stycket
10 §	5 kap. 4 §
11 §	5 kap. 5 §
12 §	5 kap. 6 §
13 §	5 kap. 7 § första och andra
	stycket
14 §	5 kap. 1 § femte stycket andra
	och tredje meningarna och 7 §
	tredje stycket
17 kap.
1 §	Ny
2 §	6 kap. 1 § första stycket
3 §	6 kap. 1 § andra stycket
4 §	6 kap. 2 § första stycket
	707

Bilaga 3 SOU 2003:99

5	§	6 kap. 2 § andra stycket
6	§	6 kap. 2 § tredje stycket
7	§	6 kap. 3 § första stycket
8	§	6 kap. 4 § första stycket
9	§	6 kap. 5 § första stycket
10 §		6 kap. 5 § tredje stycket
11 §		6 kap. 6 § första stycket
12 §		6 kap. 6 § tredje stycket
13 §		6 kap. 7 § första stycket
14 §		6 kap. 8 § första stycket
15 §		6 kap. 8 § tredje stycket
16 §		6 kap. 1 § tredje stycket, 2 §
		fjärde stycket, 3 § andra stycket
		och 4 § andra stycket
17 §		6 kap. 5 § andra stycket, 6 § andra
		stycket, 7 § andra stycket och 8 §
		andra stycket
18 kap.
1	§	10 kap. 1 §
19 kap.
1	§	Ny
20 kap.
1	§	Ny
2	§	Ny
3	§	Ny
4	§	Ny
5	§ första stycket	7 kap. 14 § första stycket
5	§ andra stycket	7 kap. 14 § femte stycket
5	§ tredje stycket	7 kap. 14 § sjätte stycket
6	§	7 kap. 16 §
21 kap.
1	§	Ny
2	§	Ny
3	§	7 kap. 3 §
4	§	7 kap. 1 § första stycket
5	§	7 kap. 1 § andra stycket
6	§	7 kap. 1 § första stycket
7	§	7 kap. 1 § tredje stycket
8	§	7 kap. 2 § första stycket

708

SOU 2003:99 Bilaga 3

9	§		7 kap. 2 § andra stycket
10		§	7 kap. 6 § första stycket
11		§	8 kap. 12 § första stycket
12		§	7 kap. 42 § första stycket
13		§	7 kap. 39 § första stycket
14		§	7 kap. 1 § fjärde stycket, 6 § andra
			stycket, 39 § andra stycket och
			42 § andra stycket samt 8 kap.
			12 § tredje stycket
15		§ första stycket	14 kap. 2 § sjätte stycket + ny
15		§ andra och tredje styckena	14 kap. 2 § sjätte stycket
16		§	7 kap 1 § femte stycket andra
			meningen
17		§	7 kap. 1 § femte stycket första
			meningen
18		§	Ny
22 kap.
1	§		Ny
2	§		Ny
3	§ första stycket		7 kap. 4 § första stycket första
			meningen
3	§ andra stycket		7 kap. 4 § tredje stycket första
			meningen och sista ledet i tredje
			meningen
4	§		7 kap. 5 §
5	§		7 kap. 4 § tredje stycket andra
			meningen
6	§		7 kap. 4 § tredje stycket tredje
			meningen
7	§		7 kap. 4 § fjärde stycket
8	§ 1 – 3		7 kap. 4 § första stycket andra
			meningen
8	§ 4 – 5		7 kap. 4 § sjätte stycket
9	§		7 kap. 4 § sjunde stycket
10		§	7 kap. 6 § första stycket
11		§	7 kap. 4 § andra stycket
12		§	7 kap. 4 § tredje stycket andra
			meningen sista ledet och tredje
			meningen
13		§	7 kap. 4 § tredje stycket tredje
			709

Bilaga 3 SOU 2003:99

		meningen
14	§	7 kap. 25 § första stycket första
		meningen och andra stycket
15	§	7 kap. 25 § första stycket andra
		meningen
16	§	7 kap. 29 § första stycket
17	§	7 kap. 4 § femte stycket, 6 § andra
		stycket, 25 § tredje stycket och
		29 § andra stycket
18	§ första stycket	14 kap. 2 § sjätte stycket + ny
18	§ andra och tredje styckena	14 kap. 2 § sjätte stycket
19	§	7 kap. 4 § första stycket tredje
		meningen
20	§	Ny
21	§	Ny
22	§	Ny
23	§	Ny
23 kap.
1 §		Ny
2 §		Ny
3 §		7 kap. 9 § första stycket
4 §		7 kap. 9 § andra stycket
5 §		7 kap. 9 § tredje stycket
6 §		7 kap. 9 § fjärde stycket första
		meningen
7 §		7 kap. 9 § fjärde stycket andra
		meningen
8 §		7 kap. 9 § femte stycket
9 §		7 kap. 9 § sjunde stycket
10	§	7 kap. 38 § första stycket
11	§	7 kap. 9 § sjätte stycket
12	§	7 kap. 36 § första stycket
13	§	7 kap. 27 § första stycket
14	§	7 kap. 9 § åttonde stycket, 27 §
		andra stycket, 36 § andra stycket
		och 38 § andra stycket
24 kap.
1 §		Ny
2 §		Ny
3 §		7 kap. 13 §
710

SOU 2003:99 Bilaga 3

4	§	7 kap. 24 §
5	§	7 kap. 40 §
6	§	8 kap. 12 § andra och tredje
		styckena
7	§	9 kap. 4 §
25 kap.
1	§	Ny
2	§	7 kap. 15 § första stycket
3	§	7 kap. 15 § andra stycket
4	§	7 kap. 28 § första stycket
5	§	7 kap. 26 § första stycket
6	§	7 kap. 15 § tredje stycket, 26 §
		andra stycket och 28 § andra
		stycket
26 kap.
1	§	Ny
2	§ första och andra styckena	7 kap. 7 § första stycket
2	§ tredje stycket	7 kap. 7 § fjärde stycket
3	§	7 kap. 7 § andra stycket
4	§	9 kap. 25 § första–tredje styckena
5	§	9 kap. 28 § första stycket
6	§	7 kap. 8 § första stycket första
		meningen
7	§	8 kap. 2 § första stycket
8	§ första stycket	7 kap. 7 § tredje stycket
8	§ andra stycket	7 kap. 8 § första stycket andra
		meningen
9	§	7 kap. 10 § första och tredje
		styckena
10 §		8 kap. 1 § första stycket
11 §		7 kap. 10 § andra stycket
12 §		9 kap. 5 § andra stycket
13 §		9 kap. 5 § tredje stycket
14 §		8 kap. 15 § första och andra
		styckena
15 §		Ny
16 §		7 kap. 7 § femte stycket, 8 § andra
		stycket och 10 § fjärde stycket,
		8 kap. 1 § andra stycket, 2 § andra
		stycket och 15 § tredje stycket
		711

Bilaga 3 SOU 2003:99

	samt 9 kap. 5 § fjärde stycket,
	25 § fjärde stycket och 28 § andra
	stycket
27 kap.
1 §	Ny
2 §	7 kap. 11 § första stycket
3 §	7 kap. 11 § andra stycket
4 §	7 kap. 11 § tredje stycket
5 §	7 kap. 11 § fjärde stycket
6 §	7 kap. 11 § femte stycket
7 §	Ny
8 §	7 kap. 11 § sjätte stycket
28 kap.
1 §	Ny
2 §	Del av 7 kap. 31 §
3 §	7 kap. 18 § tredje och fjärde
	styckena
4 §	7 kap. 43 §
5 §	8 kap. 14 §
6 §	8 kap. 16 §
7 §	Del av 7 kap. 31 §
8 §	7 kap. 37 §
9 §	9 kap. 8 § första stycket
10 §	9 kap. 8 § andra stycket
11 §	9 kap. 8 § tredje och sjätte
	styckena
12 §	9 kap. 8 § femte och sjätte
	styckena
29 kap.
1 §	Ny
2 §	8 kap. 4 § första stycket
3 §	8 kap. 4 § andra stycket
4 §	9 kap. 27 § första stycket
5 §	8 kap. 5 § första stycket
6 §	8 kap. 5 § femte stycket
7 §	8 kap. 5 § sjätte stycket
8 §	8 kap. 5 § andra stycket
9 §	8 kap. 5 § tredje stycket
10 §	8 kap. 5 § fjärde stycket
712

SOU 2003:99 Bilaga 3

11 §	8 kap. 6 § första stycket
12 §	8 kap. 6 § tredje stycket
13 §	8 kap. 26 §
14 §	8 kap. 6 § andra stycket
15 §	8 kap. 7 § första stycket
16 §	8 kap. 7 § andra stycket
17 §	8	kap. 7 § tredje stycket första
	meningen
18 §	8	kap. 7 § tredje stycket andra
	meningen
19 §	8	kap. 24 § första och andra
	styckena
20 §	8 kap. 24 § tredje stycket
21 §	8 kap. 28 § första stycket
22 §	8 kap. 21 § första stycket
23 §	9 kap. 24 § första stycket
24 §	8	kap. 4 § tredje stycket, 5 §
	sjunde stycket, 6 § fjärde stycket,
	7	§ fjärde stycket, 21 § tredje
	stycket, 24 § fjärde stycket och
	28 § andra stycket samt 9 kap.
	24 § andra stycket och 27 § andra
	stycket
30 kap.
1 §	Ny
2 §	8	kap. 8 § första stycket första
	meningen
3 §	9 kap. 5 § första stycket
4 §	8	kap. 8 § första stycket andra
	meningen
5 §	8	kap. 8 § andra och tredje
	styckena
6 §	8	kap. 9 § första stycket första
	meningen
7 §	8	kap. 9 § första stycket andra
	och tredje meningarna
8 §	8 kap. 9 § andra stycket
9 §	8	kap. 10 § första stycket första
	meningen
10 §	8	kap. 10 § första stycket andra
		713

Bilaga 3 SOU 2003:99

	och tredje meningarna
11 §	8 kap. 10 § andra stycket
12 §	8 kap. 11 § första stycket första
	meningen
13 §	8 kap. 13 § första stycket
14 §	8 kap. 13 § andra stycket
15 §	8 kap. 13 § tredje stycket
16 §	8 kap. 22 §
17 §	8 kap. 27 §
18 §	8 kap. 29 §
19 §	8 kap. 21 § andra stycket
20 §	8 kap. 9 § tredje stycket, 10 §
	tredje stycket och 11 § första
	stycket andra meningen
21 §	8 kap. 8 § fjärde stycket, 9 §
	fjärde stycket, 10 § fjärde stycket,
	11 § andra stycket, 13 § fjärde
	stycket och 21 § tredje stycket
	samt 9 kap. 5 § fjärde stycket
22 §	8 kap. 9 § fjärde stycket, 10 §
	fjärde stycket och 11 § andra
	stycket
31 kap.
1 §	Ny
2 §	9 kap. 6 §
3 §	9 kap. 26 §
4 §	8 kap. 20 §
5 §	7 kap. 32 §
6 §	9 kap. 12 § första och tredje
	styckena
7 §	9 kap. 12 § andra och tredje
	styckena
8 §	8 kap. 18 §
9 §	9 kap. 23 §
32 kap.
1 §	Ny
2 §	9 kap. 1 § andra stycket
3 §	9 kap. 1 § första stycket första
	och andra meningarna
4 §	9 kap. 1 § första stycket tredje
714

SOU 2003:99 Bilaga 3

		meningen
5	§ första och andra styckena	9 kap. 1 § första stycket fjärde –
		sjätte meningarna
5	§ tredje stycket	Ny
6	§	9 kap. 1 § tredje stycket
7	§	9 kap. 2 § första-tredje styckena
8	§	9 kap. 3 § första och andra
		styckena
9	§	9 kap. 1 § fjärde stycket och 2 §
		fjärde stycket
10 §		14 kap. 10 § första stycket 3 och
		fjärde stycket
11 §		9 kap. 19 § första och andra
		styckena
12 §		9 kap. 19 § tredje stycket
13 §		9 kap. 3 § andra stycket
14 §		9 kap. 19 § fjärde stycket
15 §		14 kap. 10 § första stycket 3 och
		fjärde stycket
16 §		7 kap. 35 första stycket
17 §		8 kap. 19 § första stycket
18 §		7 kap. 35 § andra stycket, 8 kap.
		19 § andra tycket, 9 kap. 1 §
		femte stycket, 2 § femte stycket,
		3 § tredje stycket och 19 § femte
		stycket
33 kap.
1	§	Ny
2	§	7 kap. 12 § första stycket
3	§ första stycket	7 kap. 12 § andra stycket
3	§ andra stycket	Ny
4	§	7 kap. 12 § tredje stycket
5	§	9 kap. 8 § fjärde stycket
6	§	8 kap. 3 § första stycket
7	§	8 kap. 23 § första stycket
8	§	9 kap. 11 § andra stycket
9	§	7 kap. 12 § fjärde stycket, 8 kap.
		3 § andra stycket och 23 § andra
		stycket samt 9 kap. 11 § tredje
		stycket
		715

Bilaga 3 SOU 2003:99

34 kap.
1	§	Ny
2	§	7 kap. 14 § andra stycket
3	§	7 kap. 14 § femte stycket
4	§	7 kap. 14 § tredje stycket
5	§	7 kap. 14 § fjärde stycket
6	§	7 kap. 14 § sjunde stycket
7	§	7 kap. 41 § första och andra
		styckena
8	§	7 kap. 41 § tredje stycket
9	§	7 kap. 14 § sjätte stycket och 41 §
		fjärde stycket
35 kap.
1	§	Ny
2	§	9 kap. 17 § första stycket och
		åttonde stycket andra meningen
3	§	9 kap. 17 § tredje stycket och
		åttonde stycket andra meningen
4	§ 1–3	9 kap. 18 § första stycket
4	§ 4	9 kap. 17 § åttonde stycket första
		meningen
5	§	9 kap. 18 § andra stycket
6	§	9 kap. 17 § andra stycket och
		åttonde stycket andra meningen
7	§	9 kap. 17 § fjärde stycket
8	§	9 kap. 17 § femte stycket
9	§	9 kap. 17 § sjätte stycket
10 §		9 kap. 17 § sjunde stycket
11 §		14 kap. 10 § första stycket 3 och
		fjärde stycket
36 kap.
1	§	Ny
2	§	7 kap. 19 § första och tredje
		styckena
3	§	7 kap. 20 §
4	§	7 kap. 19 § andra och tredje
		styckena
5	§	7 kap. 21 § första och tredje
		styckena
6	§	7 kap. 21 § andra och tredje
716

SOU 2003:99 Bilaga 3

	styckena
7 §	7 kap. 23 §
8 §	7 kap. 30 §
9 §	7 kap. 44 §
10 §	7 kap. 17 §
11 §	7 kap. 18 § första, andra och
	fjärde styckena
37 kap.
1 §	Ny
2 §	Ny
3 §	9 kap. 16 §
4 §	7 kap. 22 §
5 §	9 kap. 15 §
6 §	9 kap. 20 §
7 §	Ny
8 §	8 kap. 17 §
9 §	9 kap. 10 §
38 kap.
1 §	Ny
2 §	7 kap. 34 §
3 §	8 kap. 25 § samt 9 kap. 21 § första
	stycket 6 och andra stycket
4 §	9 kap. 21 § första stycket 1–5 och
	andra stycket
39 kap.
1 §	Ny
2 §	9 kap. 14 §
3 §	9 kap. 9 §
4 §	9 kap. 11 § första och tredje
	styckena
5 §	9 kap. 13 §
6 §	9 kap. 22 §
7 §	9 kap. 7 §
40 kap.
1 §	Ny
41 kap.
1 §	Ny
2 §	Ny
3 §	11 kap. 2 § första stycket
	717

Bilaga 3 SOU 2003:99

4 §	11 kap. 2 § andra stycket
5 §	11 kap. 3 § första och tredje
	styckena
6 §	14 kap. 10 § femte stycket
7 §	Ny
8 §	Ny
9 §	11 kap. 1 § andra stycket
10 §	11 kap. 1 § tredje stycket
11 §	Ny
42 kap.
1 §	Ny
2 §	11 kap. 4 § första stycket
3 §	11 kap. 4 § tredje stycket
4 §	11 kap. 4 § fjärde stycket
5 §	11 kap. 4 § femte stycket
6 §	11 kap. 4 § andra stycket
7 §	11 kap. 5 §
43 kap.
1 §	Ny
2 §	Ny
3 §	Ny
4 §	12 kap. 2 §
5 §	12 kap. 3 § första stycket
6 §	12 kap. 3 § andra stycket
7 §	12 kap. 3 § tredje stycket
8 §	12 kap. 4 § första stycket
9 §	12 kap. 4 § andra stycket
10 §	12 kap. 4 § fjärde stycket
11 §	12 kap. 4 § tredje stycket första
	meningen
12 §	12 kap. 5 § första stycket
13 §	12 kap. 5 § andra stycket
14 §	12 kap. 6 §
44 kap.
1 §	12 kap. 7 §
45 kap.
1 §	16 kap. 1 § första stycket + ny
2 §	16 kap. 1 § 1 och 2
3 §	16 kap. 1 § 3 och 4
718

SOU 2003:99 Bilaga 3

4 §	16 kap. 1	§ 5 och 6
5 §	16 kap. 1	§ 8 och 11
6 §	16 kap. 1	§ 9 och 10
7 §	16 kap. 1	§ 12

719

Bilaga 4

Tabell över brott med anknytning till undantaget från sekretess enligt

14 kap. 2 § femte stycket sekretess- lagen

Brott		Fängelse	Fängelse	Kvinno-
		lägst 2 år	lägst 1 år	våldskom-
		eller		mission
		strängare
Grov könsstympning	2 § 2 st. Lagen 1982:316	x
	med förbud mot köns-
	stympning av kvinnor
Grovt narkotikabrott	3 § narkotikastrafflagen;	x
	1968:64
Mord	3 kap. 1 § BrB	x
Dråp	3 kap. 2 § BrB	x
Grov misshandel	3 kap. 6 § BrB		x	x
Människorov	4 kap. 1 § BrB	x
Människohandel för	4 kap. 1 a § BrB	x
sexuella ändamål
Olaga frihetsberövande	4 kap. 2 § Brb		x
Försättande i nödläge	4 kap. 3 § BrB		x
Grov fridskränkning resp.	4 kap. 4 a § BrB			x
Grov kvinnofrids-
kränkning
Våldtäkt	6 kap. 1 § 1 st. BrB	x
Grov våldtäkt	6 kap. 1 § 3 st. BrB	x
Grovt sexuellt utnyttjande	6 kap. 3 § 2 st. BrB			x
Grovt sexuellt utnyttjan-	6 kap. 4 § 2 st. BrB	x
de av underårig
Grovt koppleri	6 kap. 9 § BrB	x
Rån	8 kap. 5 § BrB		x
Grovt rån	8 kap. 6 § BrB	x
Mordbrand	13 kap. 1 § 1 st. BrB	x
Mordbrand	13 kap. 1 § 2 st. BrB		x

721

Bilaga 4 SOU 2003:99

Grov mordbrand		13 kap. 2 § BrB		x
Allmänfarlig ödeläggelse		13 kap. 3	§ 1 och	x
		3 st. BrB
Allmänfarlig ödeläggelse		13 kap. 3 § 2 st			x
Grovt sabotage		13 kap. 5 § BrB		x
Kapning och sjö- eller		13 kap. 5 a § 3 st. BrB		x
luftfartssabotage
Flygplatssabotage		13 kap. 5 b § 2 st. BrB		x
Spridande av gift	eller	13 kap. 7 § 2 st. BrB		x
smitta
Penningförfalskning		14 kap. 6 § 3 st. BrB		x
Mened		15 kap. 1 § 2 st. BrB		x
Övergrepp i rättssak		17 kap. 10 § 2 st. BrB		x
Vissa högmålsbrott		18 kap. BrB		x
Högförräderi		19 kap. 1 § BrB		x
Krigsanstiftan		19 kap. 2 § BrB		x
Trolöshet vid förhandling		19 kap. 3 §	BrB	x
med främmande makt
Egenmäktighet vid	för-	19 kap. 4 § 2 st. BrB		x	x
handling med främmande
makt
Grovt spioneri		19 kap. 6 § BrB		x
Landsförräderi		22 kap. 1 § BrB		x

Tabellen ovan visar de brottbalksbrott och vissa brott i special- straffrätten som medför eller övervägts medföra undantag från sekretess enligt 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen.

I dag gäller undantag från sekretess vid misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse lägst två år. Diskussioner har förts om att sänka lägsta straffet till fängelse ett år. Kvinnovåldskommissionen föreslog att utöver undantag från sekretessen vid misstanke om brott med ett lägsta straff om två år, undantag skulle göras för vissa i brottsbalken angivna brott.1

1 Kvinnofrid (SOU 1995:60) s. 30

722

Bilaga 5

Enkätundersökning

Allmänna frågor

1.Samverkan kan uppkomma på olika sätt. Exempelvis kan två eller flera myndigheter träffa en formell överenskommelse om att samverka i en viss fråga. Samverkan kan också ske på infor- mell basis genom t.ex. etablerade kontakter mellan tjänstemän på olika myndigheter. Vilken typ av samverkan har ni erfaren- het av och vad har ni för uppfattning om de olika samverkans- former som kan förekomma?

a)Hur är samarbetet rörande utbyte av uppgifter mellan myndigheter för att förebygga ungdomsbrott organiserat på det lokala planet?

b)Vilka myndigheter deltar i samverkansarbetet?

c)Är samverkan allmänt inriktad till sin karaktär eller tar den sikte på enskilda individer? Är det, enligt er uppfattning, en förutsättning för en fungerande samverkan att uppgifter om enskilda kan lämnas ut?

d)Inledningsvis talades det om att samverkan kan uppkomma på olika sätt och att kontakterna mellan myndigheter som en följd av det etableras på olika nivåer inom organisa- tionerna. På vilken nivå - myndighetsledning, handläggar- nivå eller annan nivå - är det, enligt er erfarenhet, vanligast att samverkan med andra myndigheter uppkommer? Är det sedan så att den faktiska samverkan och informations- utbytet sker på den nivån där den uppkom eller förläggs den till någon annan nivå inom respektive organisation?

2.Sker samverkan kring informationsutbyte enbart som ett led i det brottsförebyggande arbetet eller förekommer det också i samband med brottsutredningar?

3.Med er verksamhet som utgångspunkt, vilka för- och nackdelar upplever ni med ett samarbete med andra myndigheter?

723

Bilaga 5

SOU 2003:99

4.Med anknytning till punkt 3., anser ni att sekretesslagen ger upphov till några särskilda hinder eller problem för samverkan?

5.Vad är, enligt er uppfattning, i så fall orsaken till dessa?

6.Kan de undanröjas/lösas genom ändring i sekretesslagen eller annan författning?

7.Har ni några kommentarer till de ovan redovisade resultaten från tidigare undersökningar?

Särskilda frågor till polismyndigheter

1.Vilken typ av uppgifter är av värde för polisens brottsföre- byggande arbete och vilka av dessa får polisen inte tillgång till i dag?

2.Förekommer det att myndigheter begär uppgifter från polisen? Finns det i så fall möjlighet för polisen att lämna ut dessa uppgifter?

3.Har ni några övriga synpunkter på sekretessregleringens betydelse för polisens samarbete med andra myndigheter?

Särskilda frågor till socialtjänsten

1.Vilka uppgifter behöver socialtjänsten från andra myndigheter, t.ex. polisen, och vilka uppgifter hos socialtjänsten efterfrågas av andra myndigheter?

2.Vilka typer av uppgifter upplever ni som tveksamma eller skadliga för socialtjänstens verksamhet att lämna ut till annan myndighet utan den enskildes samtycke?

3.Är det önskvärt att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter i större omfattning än vad som är möjligt i dag?

4.Har ni några övriga synpunkter på sekretessregleringen för socialtjänstens samarbete med andra myndigheter?

Särskilda frågor till skolan

1.Vilken typ av brottsförebyggande arbete bedrivs i skolan?

2.Sker det ett samarbete mellan skolan och andra myndigheter kring det brottsförebyggande arbetet? Hur är det i så fall utformat?

724

SOU 2003:99

Bilaga 5

3.Upplever ni att sekretessregleringen utgör ett hinder för ett effektivt samarbete? Om ja, på vilket sätt?

4.Vilken typ av uppgifter efterfrågar andra myndigheter från skolan? I vilken utsträckning lämnas uppgifterna ut?

725

Bilaga 6

Kort beskrivning av de tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

I denna bilaga finns en kort beskrivning av de tystnadsplikter som i dag bryter meddelarfriheten, dvs. de som anges i 16 kap. 1 § sekretess- lagen. Beskrivningen innehåller redogörelse för de överväganden som gjorts i de enskilda fallen beträffande frågan om tystnadsplikten skall bryta meddelarfriheten. Bilagan följer lagregelns disposition och rubrikerna återger i de flesta fall i vilka författningar tyst- nadsplikterna i den aktuella punkten finns. När det gäller sekretess- lagen finns det ytterligare en rubriknivå. Reglerna om sekretess och tystnadsplikt inte är återgivna i sin helhet, för att något underlätta läsningen.

Punkten 1. Regeringsformen och riksdagsordningen

Ordföranden i utrikesnämnden, vanligen kungen, kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt för ledamöterna av nämnden och de som i övrigt är knutna dit, när det gäller vad de fått veta på grund av arbetet i nämnden.1 En sådan tystnadsplikt går alltid före meddelar- friheten.

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar.2 Vidare får en ledamot, suppleant eller tjänsteman i ett utskott inte obehörigen röja vad som, enligt beslut av regeringen eller utskottet, skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.3 Detsamma gäller för ledamot, suppleant eller tjänsteman i EU-nämnden.4 För dessa tystnadsplikter enligt riksdagsordningen gäller att de bryter meddelarfriheten

110 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen

22 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen

34 kap. 15 § riksdagsordningen

410 kap. 8 § riksdagsordningen

727

Bilaga 6

SOU 2003:99

endast beträffande uppgifter vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

Departementschefen gjorde bedömningen att punkten var en rimlig kompromiss mellan de motstående intressen som gör sig gällande i dessa fall.5 Bedömningen utgick nog från antagandet att tystnadsplikt om vad som förekommer vid ett slutet kammar- sammanträde endast kommer att omfatta uppgifter som av viktiga utrikes- eller försvarspolitiska skäl bör hållas hemliga. Något liknande kunde gälla utskotten.6 Det ansågs dock som en nackdel att en del av det område där meddelarfrihet inte gäller avgränsas med ett skaderekvisit, men någon annat alternativ tycktes inte finnas.7

Vid införandet av reglerna för EU-nämnden konstaterade riks- dagen endast att en hänvisning till tystnadsplikten i EU-nämnden borde tas in i sekretesslagen.8 Det framstår dock som naturligt att tystnadsplikten i EU-nämnden bör bryta meddelarfriheten under samma förhållanden som gäller för riksdagens utskott.

Punkten 2. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen

Den som tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som varit verksam inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han där fått veta om vem som är författare eller har lämnat meddelande med stöd av meddelar- friheten eller är utgivare av skrift som inte är periodisk. Denna tystnadsplikt gäller med vissa tydligt angivna undantag.9

Den som tagit befattning med tillkomsten eller spridningen av en framställning som utgjort eller varit avsedd att ingå i ett radio- program eller en teknisk upptagning och den som har varit verksam på en nyhetsbyrå får inte röja vad han därvid har fått veta om vem som är upphovsman till framställningen eller har tillhandahållit den för offentliggörande eller om vem som har framträtt i den eller lämnat uppgifter med stöd av meddelarfriheten. Även för denna

5Prop. 1979/80:2 Del A s. 367

6Tystnadsplikt och yttrandefrihet (SOU 1975:102) s. 199

7Prop. 1979/80:2 Del A s. 367

8Bet. 1994/95:KU22

93 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen

728

SOU 2003:99 Bilaga 6

tystnadsplikt gäller de undantag som anges i tryckfrihets- förordningen.10

De två bestämmelserna reglerar tystnadsplikten till skydd för författares, meddelares och utgivares rätt till anonymitet. Denna tystnadsplikt har undantagits från meddelarfrihet med hänsyn till den stora betydelse som reglerna om anonymitetsskydd har.11

Punkten 3. Sekretesslagen

Utrikessekretess

Sekretess gäller för uppgifter som rör Sveriges förbindelser med andra stater. Sekretess gäller också för uppgifter som på något annat sätt rör andra stater, mellanfolkliga organisationer, myndig- heter, medborgare eller juridiska personer i en annan stat eller statslösa personer. För att sekretess skall gälla krävas att det kan antas att Sveriges mellanfolkliga förbindelser störs eller att Sverige skadas på något annat sätt om uppgiften röjs.12

Normalt gäller meddelarfriheten för uppgifter som omfattas av utrikessekretess. Meddelarfriheten bryts endast för sådana upp- gifter där det kan antas att rikets säkerhet sätts i fara eller landet annars skadas allvarligt, om uppgiften röjs. Motivet för att med- delarfriheten skall brytas för denna typ av uppgifter är detsamma som återgetts ovan beträffande sekretess hos riksdagens utskott och EU-nämnden.13

Sekretess beträffande den centrala finanspolitiken m.m.

Hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret gäller sekretess för uppgifter som rör den centrala finanspolitiken, penning- politiken eller valutapolitiken. För att sekretess skall gälla krävs vidare att det kan antas att syftet med en beslutad eller förutsedd åtgärd motverkas om uppgiften röjs.14

Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten enbart såvitt avser uppgifter hos Riksbanken. Finns uppgifterna

102 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen

11Prop. 1977/78:38 s.32f

122 kap. 1 § sekretesslagen

13Prop. 1979/80:2 Del A s. 367f

143 kap. 1 § sekretesslagen

729

Bilaga 6

SOU 2003:99

hos regeringen eller Riksgäldskontoret gäller alltså meddelar- friheten.

Innan sekretesslagen trädde i kraft gällde tystnadsplikt till skydd för den centrala finans- och räntepolitiken endast fullmäktige och vissa andra förtroendemän inom Riksbanken och för tjänste- männen där. Denna tystnadsplikt var föreskriven i lag och bröt därför meddelarfriheten. Tystnadspliktskommittén konstaterade att det knappast kunde finnas något intresse av insyn i Riksbankens meningsutbyte inför ändringar i diskontot eller dylikt, som var starkt nog att väga över skälen för tystnadsplikt.15 En sådan tystnadsplikt är oftast kortvarig och innebär därför inte någon betydelsefull inskränkning av möjligheterna till insyn och debatt. Kommittén föreslog därför att tystnadsplikten hos Riksbanken även i fortsättningen borde bryta meddelarfriheten.

I förarbetena till sekretesslagen konstaterade departements- chefen att denna lösning stämde överens med gällande rätt. Vidare fanns det inte tillräcklig anledning att göra undantag också för uppgifter hos Riksgäldskontoret, något som hade föreslagits under remissbehandlingen.16

Förundersökningssekretessen

Sekretess gäller för uppgifter med anknytning till förundersökning i brottmål. Sekretess gäller också uppgifter som rör användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott. Vidare gäller sekretess för uppgifter i verksamhet som rör utredning om näringsförbud. Sekretess gäller också uppgifter i åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, utreda eller beivra brott. Hos Finansinspektionen gäller sekretess för upp- gifter i verksamheten med att övervaka insiderlagen (2000:1086). I alla dessa fall gäller sekretessen om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller att den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.17

För uppgifter i vissa verksamheter, bl.a. hos Säkerhetspolisen och viss underrättelseverksamhet, gäller ett omvänt skaderekvisit. Det innebär att uppgifterna i dessa verksamheter omfattas av

15SOU 1975:102 s. 202

16Prop. 1979/80:2 Del A s. 371

175 kap. 1 § första stycket sekretesslagen

730

SOU 2003:99

Bilaga 6

sekretess om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.18

Denna sekretess kan även finnas hos andra myndigheter om de biträder åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att upptäcka, utreda eller beivra brott. Sekretess kan också gälla hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom exekutionsväsendet för uppgifter som rör brott som har samband med gäldenärs näringsverksamhet.19

För uppgifter som omfattas av denna sekretessbestämmelse gäller normalt meddelarfrihet. Meddelarfriheten bryts dock om uppgiften avser kvarhållande av försändelser på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kamera- övervakning som beslutats av domstol, undersökningsledare eller åklagare.

Innan sekretesslagen genomfördes ansågs meddelarfrihet gälla för alla uppgifter om polisens åtgärder i brottsbekämpande syfte m.m. utom när det gällde beslut om kvarhållande av postförsändelse. Departementschefen angav att han inte var beredd att förorda några nya inskränkningar i meddelarfriheten på detta området.20 Bestäm- melsen har dock kompletterats på grund av att reglerna om tvångs- medel ändrats och kompletterats.21

Sekretess om säkerhets- eller bevakningsåtgärder

Sekretess gäller för uppgifter om säkerhets- och bevaknings- åtgärder som rör bl.a. byggnader och andra anläggningar, pengar och andra värdeföremål, vapen, telekommunikation och behörig- heter till t.ex. datasystem. Sådan sekretess gäller om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.22 Tystnads- plikten enligt denna bestämmelse bryter alltid meddelarfriheten.

Förslaget att denna sekretess skall bryta meddelarfriheten fördes fram i promemorian Handlingssekretess och tystnadsplikt (Ds Ju 1977:11). Det fick inte någon kritik under

185 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen

195 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen

20Prop. 1979/80:2 Del A s. 371

21Prop. 1988/89:124, 1992/93:200, 1995/96:85

225 kap. 2 § sekretesslagen

731

Bilaga 6

SOU 2003:99

remissbehandlingen. Förslaget i propositionen avvek inte från promemorians förslag och godtogs av riksdagen.23

Sekretess för chiffer eller liknande

Sekretess gäller för uppgifter om chiffer, kod eller liknande metoder som har till syfte att underlätta att uppgifter används i allmän verksamhet utan att sekretess åsidosätts eller göra det möjligt att kontrollera om information i elektronisk form har förvanskats. Sådan sekretess gäller om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs.24

Vidare gäller sekretess för körkorts referensnummer i vägtrafik- registret om det inte står klart att numret kan röjas utan fara för att kontrollen av körkortets äkthet motverkas.25

Tystnadsplikt enligt dessa bestämmelser bryter alltid meddelarfriheten.

Resonemanget till varför sekretess enligt denna bestämmelse skall bryta meddelarfriheten är detsamma som beträffande sekre- tess för säkerhets- och bevakningsåtgärder.

Sekretessbestämmelsen gällde från början bara chiffer etc. till skydd för användningen av sekretessbelagda uppgifter i den allmänna verksamheten. Därefter har skyddet för körkorts referensnummer och elektronisk information kommit till.26

Beträffande sekretessen för körkorts referensnummer konsta- terades i propositionen att meddelarfriheten för övriga uppgifter i denna paragraf var inskränkt och att det borde vara fallet även för uppgifter om referensnummer.27 När det gäller skyddet för elektro- nisk information konstaterade regeringen att det av 16 kap. 1 § sekretesslagen följer att meddelarfriheten är begränsad när tystnadsplikt följer av 5 kap. 3 § sekretesslagen.28

23Prop. 1979/80:2 Del A s. 371

245 kap. 3 § första stycket sekretesslagen

255 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen

26SFS 1994:595 och SFS 2000:834

27Prop. 1993/94:165 s. 20

28Prop. 1999/2000:117 s. 81

732

SOU 2003:99

Bilaga 6

Sekretess för att hindra rymning m.m.

Beträffande åtgärder vars syfte är att hindra rymning eller fritagning finns en bestämmelse som kompletterar förundersök- ningssekretessen och sekretessen till skydd för säkerhets- och bevakningsåtgärder respektive chiffer och liknande. Sekretess gäller enligt den bestämmelsen inom polisväsendet och kriminalvården om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.29 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter alltid med- delarfriheten.

Denna sekretessbestämmelse har inte ändrats sedan sekretess- lagen infördes. Motivet till varför den bör bryta meddelarfriheten är detsamma som ovan angetts för sekretess för säkerhets- och bevakningsåtgärder.

Sekretess avseende internationell rättshjälp m.m.

Sekretess gäller för uppgifter med anknytning till förundersökning eller tvångsmedel om de finns i verksamhet rörande internationell rättshjälp. Förutsättningen är att det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs. Sekretess gäller även för viss information med anknytning till Schengens informationssystem som finns hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kust- bevakningen.30

I princip råder meddelarfrihet beträffande uppgifter som omfattas av denna bestämmelse. Meddelarfriheten bryts dock för uppgifter som avser kvarhållande av försändelse på befordrings- företag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.

Bestämmelsen infördes därför att JO i ett beslut31 funnit att bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket 1 sekretesslagen inte kan tillämpas i förhållande till utredningar som utförs efter en ansökan från en främmande stat. Syftet var att de åtgärder som vidtas i Sverige i en utländska brottsutredning skulle ha lika starkt sekretesskydd som om åtgärden vidtagits i en svensk förundersökning.32 Vidare

295 kap. 4 § sekretesslagen

305 kap. 7 § sekretesslagen

31JO 1997/98 s. 112

32Prop. 1999/2000:61 s. 164

733

Bilaga 6

SOU 2003:99

konstaterades att i likhet med vad som gäller för förundersöknings- sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen bör meddelarfriheten begränsas såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervak- ning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.33

Hälso- och sjukvårdssekretess

Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Vid sekretessbedömningen tillämpas ett omvänt skaderekvisit. Samma sekretess gäller i annan medicinsk verksamhet, t.ex. rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, abort och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Sådan sekretess gäller också i verksamhet som gäller omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över både allmän och enskild hälso- och sjukvård.34

Det finns dock vissa konkreta undantag från den ovan beskrivna sekretessen. Det gäller beslut om olika former av tvångsvård, beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården och beslut i fråga om omhändertagande eller åter- lämnande av patientjournal.35

Hälso- och sjukvårdssekretessen bryter i princip alltid med- delarfriheten. Undantaget gäller uppgifter om verkställighet av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. För sådana uppgifter gäller således meddelarfrihet.

Av förarbetena till sekretesslagen framgår att frågan om meddelarfrihet för uppgifter inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten diskuterades en del.36 Enligt den lagstiftning som gällde då fanns det i princip inte någon meddelarfrihet på området för offentligt anställda. Departementschefen konstaterade att det inom det berörda området kan bli fråga om fall av för den enskilde mycket ingripande myndighetsutövning, dvs. tvångsomhänder- taganden. I sådana situationer föreligger det ett mycket starkt behov av allmän insyn. Å andra sidan finns det ett mycket starkt behov av skydd för den enskildes integritet.

33A prop. s. 168

347 kap. 1 § första och andra stycket sekretesslagen

357 kap. 2 § första stycket sekretesslagen

36Prop. 1979/80: 2 Del A s. 372

734

SOU 2003:99

Bilaga 6

I propositionen diskuterades om meddelarfrihet skulle införas i ärenden om frihetsberövanden. Argumenten mot detta var att det fanns en viss möjlighet att lämna ut uppgifter på grund av skaderekvisitets konstruktion. Vidare är beslut om tvångsåtgärder offentliga och utlämnande med förbehåll om hur uppgifterna får användas möjligt. Det ansågs också finnas svårigheter i att avgöra vilka uppgifter angående den enskilde som skulle anses finnas i ett ärende om frihetsberövande och regeln skulle därmed bli svår att tillämpa. Slutligen stannade departementschefen för att inte föreslå att meddelarfrihet skulle gälla i ärende om frihetsberövande. I stället blev förslaget det som alltjämt gäller och som anknöt till gällande rätt, dvs. att det inte gäller någon meddelarfrihet utom för uppgift om huruvida beslut om omhändertagande eller vård utan samtycke verkställts.37

Beskrivningen av vilken annan medicinsk verksamhet som också omfattas av sekretess har förändrats sedan sekretesslagen infördes efterhand som utvecklingen på vårdområdet fått genomslag i lagstiftningen.

I samband med att det blev möjligt för Socialstyrelsen att omhänderta journaler inom enskild hälso- och sjukvård, infördes också en sekretessregel för uppgifterna i de omhändertagna journalerna.38 Frågan om att den införda sekretessen bryter meddelarfriheten tycks inte ha diskuterats i propositionen.39 Det framstår dock som ganska naturligt, eftersom det är fråga om samma typ av uppgifter som omfattas av sekretess som bryter meddelarfriheten när de finns inom offentlig hälso- och sjukvård.

Sekretess för anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

I anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd gäller sekretess för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för- hållanden. För sekretessprövningen gäller ett omvänt skaderekvisit.40 Denna sekretessbestämmelse bryter meddelarfriheten.

Frågan om meddelarfriheten skulle begränsas diskuterades i propositionen.41 Där konstaterades att för uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är meddelarfriheten till största

37A prop. s. 373

387 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen

39Prop. 1991/92:104

407 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen

41Prop. 1993/94:165 s. 23

735

Bilaga 6

SOU 2003:99

delen begränsad. De uppgifter i anmälan till Hälso- och sjuk- vårdens ansvarsnämnd som föreslogs bli skyddade av sekretess var sådana som är mycket känsliga för den enskilde. Därför blev förslaget att meddelarfriheten skall begränsas för dessa uppgifter.

Socialtjänstsekretess

Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men. Med socialtjänst menas bl.a. verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och verksamhet som gäller omprövning av social- nämndens beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet. Med socialtjänst jämställs olika uppräknade typer av ärenden som gäller sociala förmåner. Sekretess gäller också inom kommunal familjerådgivning. Här är dock sekretessen absolut.42

Precis som för hälso- och sjukvårdssekretessen finns det vissa konkreta undantag från socialtjänstsekretessen. Sekretess gäller inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke och beslut om sluten ungdomsvård. Sekretess gäller inte heller beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård och beslut i fråga om omhänder- tagande eller återlämnande av personakt. För anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider betydande men om uppgiften röjs.

I princip bryter socialtjänstsekretessen meddelarfriheten. Det gäller dock inte uppgifter om verkställighet av beslut om om- händertagande, vård utan samtycke eller sluten ungdomsvård. För dessa uppgifter gäller således meddelarfrihet.

I förarbetena till sekretesslagen förs samma diskussion beträffande meddelarfrihetens omfattning som ovan beskrivits för hälso- och sjukvårdssekretessen.43

Sedan sekretesslagen kom till har den del av socialtjänstsekre- tessen som gäller verksamhet som skall anses ingå i socialtjänsten

427 kap. 4 § sekretesslagen

43Prop. 1979/80:2 Del A s. 371ff

736

SOU 2003:99

Bilaga 6

eller jämställas med denna utvidgats betydligt. Socialtjänst är förutom verksamhet som handhas av socialnämnd sådan som handhas av Statens institutionsstyrelse. Statens institutionsstyrelse ansvarar för verkställighet av sluten ungdomsvård. Samma sekretess gäller således för den som är föremål för vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga som för den som är föremål för verkställighet av sluten ungdomsvård vid ett särskilt ungdomshem. Uppgift om verkställighet av beslut om sluten ungdomsvård – i likhet med vad som gäller i fråga om verkställighet av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke – har undantagits från begränsningen i meddelar- friheten.44

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall infördes i början av 1980-talet. Den stränga sekretess som gäller inom socialtjänsten skulle gälla också utredningar m.m. i ärenden enligt LVM. Sekretessbestämmelsen kompletterades därför så att det framgick att även denna verksamhet räknades till socialtjänsten.45

I slutet av 1980-talet infördes regler om bistånd åt asylsökande m.fl. Syftet var att de som var berättigade till denna typ av bistånd i princip inte skulle omfattas av socialtjänstlagen.46 Eftersom en ansökan om bistånd skulle kunna behöva innehålla lika känsliga uppgifter om personliga förhållanden som en ansökan om social- bidrag, bör den också omfattas av samma sekretesskydd. Proposi- tionen diskuterar inte att uppgifterna därmed inte heller omfattas av meddelarfrihet.

I början av 1990-talet infördes systemet med introduktions- ersättning för flyktingar. Syftet var att dessa i princip inte skulle behöva vända sig till socialtjänsten för att få medel till sin för- sörjning.47 De uppgifter som den enskilde skulle kunna behöva lämna i ett sådant ärende kan vara av lika ömtålig art och förtjäna samma sekretess som de uppgifter som lämnas i ärenden om social- bidrag. Skyddet bör därför vara detsamma som inom socialtjänsten. Propositionen berör inte att det innebär att uppgifterna därmed kommer att vara undantagna från meddelarfriheten.

Ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade jämställs med socialtjänst vid tillämpning av sekretesslagen. Sekretess kommer då som regel att gälla för uppgifter i t.ex. läkarintyg som

44Prop. 1997/98:96 s. 220

45Prop. 1981/82:8 s. 137

46Prop. 1987/88:80 s. 35

47Prop. 1991/92:172 s. 18

737

Bilaga 6

SOU 2003:99

åberopas i dessa ärenden. Vidare har det införts en bestämmelse motsvarande den som finns angående anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, se ovan.48

I samband med att det infördes regler i socialtjänstlagen om om- händertagande av personakter i enskild verksamhet kompletterades socialtjänstsekretessen. I verksamhet som gäller omhändertagande av personakter gäller sekretess för uppgifter om enskildas person- liga förhållanden. Uppgifterna får lämnas till en socialnämnd om de behövs för vissa angivna syften och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. I propositionen finns ingen kommentar till det förhållandet att den nya bestämmelsen kommer att omfattas av undantaget från meddelarfriheten i 16 kap. 1 § sekretesslagen.49

Sekretess till skydd för anmälare

Om en enskild anmäler eller annars lämnar uppgifter om någon annans hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden till hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, kan sekretess gälla för anmälan eller uppgifterna. Förutsättningen för sekretess är att det kan antas att det uppkommer fara för att den som har gjort anmälan eller annars lämnat uppgifter eller någon som står honom eller henne nära, utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.50

Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelar- friheten. Motivet för detta är enligt förarbetena detsamma som ovan beskrivits för hälso- och sjukvårdssekretessen.51

Skolsekretess

I bl.a. förskoleklass, grundskola och gymnasieskola gäller sekretess för uppgift med anknytning till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos psykolog eller kurator. Vid sekretessprövningen gäller ett omvänt skaderekvisit.52

På samma områden gäller sekretess dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga

48Prop. 1993/94:165 s. 63

49Prop. 1996/97:124

507 kap. 6 § sekretesslagen

51Prop. 1979/80: 2 Del A s. 371ff

527 kap. 9 § första, fjärde och sjunde stycket sekretesslagen

738

SOU 2003:99

Bilaga 6

förhållanden, dels för uppgift som anknyter till ärende om tillrätta- förande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. För dessa uppgifter tillämpas ett rakt skaderekvisit. Sekretessen gäller inte i beslut i elevvårdsärenden eller ärenden om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.53

Statens skolverk har tillsyn över fristående skolor. I den verk- samheten gäller sekretess för uppgifter från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller också för uppgifter med anknytning till fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. I dessa fall tillämpas ett omvänt skaderekvisit. Sekretess gäller dock aldrig för Statens skolverks beslut i ett ärende.54

Sekretess enligt dessa bestämmelser bryter i nästan alla fall med- delarfriheten. Det gäller dock inte uppgifter som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier. För sådana uppgifter gäller således meddelarfrihet.

Innan sekretesslagen infördes rådde meddelarfrihet inom under- visningsväsendet, utom för uppgifter inom skolhälsovården.55 I propositionen till sekretesslagen angavs att det var en rimlig kompromiss mellan motstående intressen att meddelarfrihet inte skulle gälla inom undervisningsväsendet utom beträffande myndig- hetsutövning. Det kunde inte sällan vara fråga om uppgifter av samma ömtåliga natur som inom sjuk- och socialvården. De fall av myndighetsutövning som berörs av reglerna om elevvårdssekretess

– disciplinära åtgärder och skiljande från undervisningen – är av så stor betydelse att möjlighet till offentlig insyn inte bör vara utesluten. Särskilt ansågs det gälla i fråga om ärenden om skiljande från undervisning. Vidare ansågs att integritetsintresset i sådana ärenden typiskt sett var något svagare än vad som i övrigt gäller inom undervisningsväsendet.

Bestämmelsen om skolsekretess har ändrats flera gånger sedan ovanstående uttalanden om meddelarfrihetens omfattning gjordes. I samband med att skollagen infördes år 1986 ändrades beskriv- ningen av det område där sekretessen gäller. Syftet var att få en enhetlig sekretessreglering för den utbildning för barn och ung- domar i skolpliktsåldern och åldern närmast däröver som regleras i skollagen.56

537 kap. 9 § andra och fjärde stycket sekretesslagen

547 kap. 9 § femte stycket sekretesslagen

55Prop. 1979/80:2 Del A s. 373

56Prop. 1985/86:117 s. 12f

739

Bilaga 6

SOU 2003:99

Skolsekretessen omfattar även specialpedagogisk stödverksam- het. Sådan verksamhet innebär att konsulenter bedömer vilka behov och insatser som en elev med funktionshinder behöver i skolan. För att fullgöra uppgifterna inhämtar de med elevens föräldrars samtycke uppgifter från bl.a. hälso- och sjukvården. Denna verksamhet var tidigare anknuten till utbildningsväsendet men blev vid en omorganisation fristående. Det fick till följd att uppgifter inom den specialpedagogiska verksamheten inte om- fattades av sekretess. Det förhållandet ansågs otillfredsställande och därför infördes en speciell regel om sekretess i sådan verksamhet.57 Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit. Syftet var att sekretessen skulle omfatta alla typiskt sett känsliga uppgifter som avser t.ex. hälsovård och problem av olika slag. Uppgifter för vilka denna sekretess gäller borde inte omfattas av meddelarfrihet.58

Statens skolverk har tillsyn både över det offentliga skolväsendet och fristående skolor. I ärenden om tillsyn som rör det offentliga skolväsendet överförs skolsekretessen till Statens skolverk.59 Sekretesslagen gäller dock inte för fristående skolor och det finns således inte någon sekretess som kan överföras i ett ärende om tillsyn. Därför infördes i mitten av 1990-talet en särskild sekretessbestämmelse för Statens skolverks tillsyn över fristående skolor. Sekretess enligt denna bestämmelse skull ha företräde framför meddelarfriheten på samma sätt som skolsekretessen i övrigt.60

I slutet av 1990-talet genomfördes en reform som innebar att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen knöts närmare till det offentliga skolväsendet. Lagtekniskt innebar det att reglerna om detta, som tidigare funnits i socialtjänstlagen, fördes in i skollagen. Detta ledde till två ändringar av bestämmelsen om skolsekretess. Förskoleklassen fördes in i den inledande beskriv- ningen av de skolformer där sekretess gäller. Vidare infördes ett nytt stycke som gäller sekretess i skolbarnsomsorgen. Regeringen konstaterade att detta innebar att tystnadsplikten enligt de nya bestämmelserna fick företräde framför meddelarfriheten.61

I syfte att öka skyddet för förföljda personer har det införts en bestämmelse om skydd för uppgifter inom skolväsendet om enskilds identitet, adress eller andra liknande uppgifter. Förutsättningen för

57Prop. 1994/95:112 s. 35

58A prop. s. 36

597 kap. 9 § och 13 kap. 1 § sekretesslagen

60Prop. 1995/96:127 s. 23 f.

61Prop. 1997/98:6 s. 61 f.

740

SOU 2003:99

Bilaga 6

sådan sekretess är att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men om uppgiften röjs. Sekretess för elevadresser i vissa fall reglerades tidigare i 7 kap. 15 § sekretesslagen (folkbokföringssekretessen). I propositionen till ändringen konstaterade regeringen att över- föringen av sekretessen till bestämmelsen om skolsekretess innebar att uppgifterna kommer att undantas från meddelarfriheten.62

Personalvårdssekretess

I en myndighets personalsociala verksamhet gäller sekretess för uppgifter i psykologisk undersökning eller behandling. Sekretess gäller också för uppgifter om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller någon annan som är anställd för att komma med råd och hjälp i personliga angelägenheter. Vid sekretessprövningen används ett omvänt skaderekvisit. I samma verksamhet gäller sekretess även för andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden. För sådana uppgifter gäller ett rakt skade- rekvisit.63 Uppgifter för vilka den beskrivna sekretessen gäller omfattas inte av meddelarfriheten.

I denna bestämmelse regleras vidare sekretessen inom myndig- heternas personaladministrativa verksamhet. Bestämmelsen gäller även tjänstgöringsomdömen som upprättats inom utrikesförvalt- ningen. Dessa uppgifter är inte undantagna från meddelarfriheten.

Av propositionen till sekretesslagen framgår att tystnads- plikterna inom myndigheternas personalsociala och i övrigt personaladministrativa verksamhet inte bröt meddelarfriheten innan sekretesslagen trädde i kraft.64 I propositionen anges att det i myndigheternas personalsociala verksamhet kan finnas uppgifter som är lika skyddsvärda som dem som förekommer inom t.ex. sjukvården och socialtjänsten. Vidare ansågs inte insynsintresset vara särskilt starkt i dessa fall. Det ansågs inte finnas tillräckliga skäl för ytterligare undantag från meddelarfriheten.

62A prop. s. 117

637 kap. 11 § första och andra stycket sekretesslagen

64Prop. 1979/80:2 Del A s. 374

741

Bilaga 6

SOU 2003:99

Totalförsvarsplikt

Sekretess gäller i olika ärenden med anknytning till totalförsvaret och utbildningar vid Försvarsmakten. Sekretess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men om uppgiften röjs.65 Denna typ av uppgifter omfattas av meddelarfriheten.

Inom personalvård för den som fullgör totalförsvarsplikt gäller sekretess för uppgifter i psykologisk undersökning. Vidare gäller sekretess för uppgifter om enskildas förhållanden hos den som är anställd för att lämna råd och hjälp i personliga angelägenheter. Här gäller ett omvänt skaderekvisit.66 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

Innan sekretesslagen trädde i kraft gällde meddelarfrihet beträffande uppgifter om värnpliktigas personliga förhållanden, eftersom tystnadsplikten för dessa uppgifter inte var reglerad i lag. För att få konsekvens med vad som gäller för uppgifter inom myndigheternas personalvård borde samma typ av uppgifter vara undantagna från meddelarfriheten även när det gällde värnpliktiga.67

I slutet av 1990-talet infördes ett nytt stycke i sekretess- bestämmelsen. Bakgrunden var att regeringen gjorde den bedöm- ningen att skyddet för t.ex. psykologiska undersökningar inom personalvården för de totalförsvarspliktiga inte gällde känsliga uppgifter som kunde finnas hos enheter med ansvar för den totalförsvarspliktiges utbildning. Dessa uppgifter ansågs mycket känsliga, eftersom de kunde gälla bedömningar av den enskildes psykiska funktionsförmåga, resultat av allmänbegåvningsprov m.m.68 Den nya sekretessbestämmelsen innebär att sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål för uppgifter som kommer från psykologisk undersökning och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Prövningen sker med ett omvänt skaderekvisit. Tystnadsplikt enligt denna bestäm- melse bryter inte meddelarfriheten. Frågan om bestämmelsen borde tas in i 16 kap. 1 § sekretesslagen eller inte diskuterade inte i propositionen.

657 kap. 12 § första stycket sekretesslagen

667 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen

67Prop. 1979/80:2 Del A s. 374

68Prop. 1997/98:80 s. 76

742

SOU 2003:99

Bilaga 6

Sekretess avseende utlänningar

Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.69 För denna typ av uppgifter gäller inte meddelarfriheten.

När sekretesslagen infördes saknades tystnadsplikt för ut- länningars förhållanden. Således gällde meddelarfrihet. I propositionen konstaterade departementschefen att skyddet mot att utlänningar utsätts för sådana övergrepp eller sådant annat allvarligt men som hänger samman med hans särskilda förhållanden som utlänning måste anses väga så tungt att meddelarfriheten bör brytas.70

I bestämmelsen regleras vidare sekretess i verksamhet som gäller kontroll av utlänningar och ärenden om svenskt medborgarskap. I beslut i sådana ärenden gäller dock sekretessen endast för uppgifter i skälen. Sekretessen avgränsas med ett omvänt skaderekvisit.71 Dessa uppgifter omfattas av meddelarfriheten. Departements- chefen ansåg att det inte hade framkommit tillräckligt starka skäl för att låta meddelarfriheten stå tillbaka för denna tystnadsplikt.72

Sedan sekretesslagen infördes har denna sekretessbestämmelse utökats. I verksamhet som gäller utlänningskontroll gäller numera sekretess även för anmälan eller andra uppgifter från en enskild, om det finns risk för att den enskilde kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men.73 Vidare gäller sekretess i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som omfattas av vissa konventioner. Här gäller ett omvänt skaderekvisit.74 Sekretess gäller också för vissa uppgifter om utlänningar som svenska myndigheter fått på grund av avtal med främmande stater eller mellanfolkliga organisationer.75 Ingen av dessa tystnadsplikter bryter meddelarfriheten. Frågan tycks inte ha diskuterats i förarbetena till någon av ändringarna.76

697 kap. 14 § första stycket sekretesslagen

70Prop. 1979/80: Del A s. 375

717 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen

72Prop. 1979/80:2 Del A s. 375

737 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen

747 kap. 14 § tredje stycket sekretesslagen

757 kap. 14 § fjärde stycket sekretesslagen

76Prop. 1996/97:4, 1996/97:87

743

Bilaga 6

SOU 2003:99

Sekretess inom kriminalvården

Inom kriminalvården gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte beslut av kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder. Sekretess gäller inte heller för andra beslut i kriminalvårdsärenden enligt brottsbalken eller lagen om kriminalvård i anstalt. Samma sekretess gäller hos regeringen i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ärendet.77

I princip gäller meddelarfrihet för uppgifter som omfattas av den beskrivna sekretessen. Meddelarfrihet gäller dock inte för uppgifter vars röjande kan medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.

Innan sekretesslagen infördes gällde meddelarfrihet på kriminalvårdsområdet, eftersom de gällande tystnadsplikterna inte reglerades i lag. Av förarbetena till sekretesslagen framgår att departementschefen ansåg att det saknades skäl att inskränka meddelarfriheten beträffande andra uppgifter än sådana som kan innebära att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.78

Tidigare rådde inte sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom när handläggningen skedde hos regeringen. För den handläggning som skedde hos t.ex. Riks- åklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen gällde dock sekretess. I propositionen där denna fråga diskuterades konstaterade regeringen att det är av stor vikt att det råder insyn i regeringens verksamhet och att offentlighetsintresset där har stor betydelse. Mot detta måste dock vägas den enskildes intresse av att integritetskänsliga uppgifter inte blir offentliga. Eftersom ärendena många gånger handläggs också av Kriminalvårdsstyrelsen ansågs det lämpligt att samma sekretess skulle gälla hos regeringen i ärenden om överförande av straffverkställighet som inom kriminal- vården i dessa ärenden. Meddelarfriheten borde på samma sätt som gäller för paragrafen i övrigt begränsas såvitt avser uppgifter vars

777 kap. 21 § sekretesslagen

78Prop. 1979/80:2 Del A s. 375

744

SOU 2003:99

Bilaga 6

röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.79

Sekretess hos NIA

Hos statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) gäller sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Sekretessprövningen sker med ett rakt skaderekvisit.80 Meddelar- frihet gäller inte för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt denna bestämmelse.

Innan den nuvarande bestämmelsen infördes gällde sekretess hos NIA endast i ärenden om biträde i rättsliga angelägenheter eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskilda. Sedan NIA:s arbetsuppgifter förändrats ansågs detta otillräckligt, eftersom NIA:s nya uppgifter ökade mängden känslig information som inte kunde anses omfattas av sekretess.81 Mot den bakgrunden utvidga- des sekretessområdet till att gälla alla ärenden om internationella adoptioner hos NIA.

Uppgifter som omfattades av sekretess hos NIA enligt den äldre bestämmelsen var undantagna från meddelarfriheten. Av för- arbetena till sekretesslagen framgår att det var fråga om ett starkt skyddsintresse i den typen av ärenden.82 När den nya sekretess- bestämmelsen infördes konstaterade departementschefen att det inte fanns någon anledning att ändra rättsläget i detta hänseende bara för att sekretessen föreslås omfatta uppgifter även i andra ärenden hos NIA. Vidare gjordes en jämförelse med sekretessen på socialtjänstens område, där meddelarfriheten är starkt begränsad.83

Sekretess hos Barnombudsmannen

Hos Barnombudsmannen gäller sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Sekretessen prövas med ett om- vänt skaderekvisit. Sekretessen hindrar dock inte att Barnombuds- mannen fullgör sin skyldighet att anmäla eller lämna uppgifter till

79Prop. 1993/94:165 s. 44

807 kap. 29 § sekretesslagen

81Prop. 1988/89:131 s. 20 f.

82Prop. 1979/80:2 Del A s. 382

83Prop. 1988/89:131 s. 22

745

Bilaga 6

SOU 2003:99

en socialnämnd.84 Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter som omfattas av denna sekretess.

I samband med att Barnombudsmannen inrättades (prop. 1992/93:173) framfördes att det inte förelåg något behov av att omgärda ombudsmannens verksamhet med en generell sekretess. Det ansågs dock inte uteslutet att det kunde finnas behov av särskilda sekretessregler för handlingar som barn sänder in eller muntligen i förtroende lämnar till ombudsmannen samt för uppgifter som ombudsmannen kunde få del av från andra myndig- heter. För att tillgodose det behov som fanns att sekretessbelägga vissa känsliga uppgifter hos Barnombudsmannen infördes något år senare den ovan beskrivna regeln om sekretess hos Barnombuds- mannen. Det ansågs vara en fördel att samma typ av sekretess därmed skulle gälla hos såväl ombudsmannen som socialtjänsten.85 Jämförelsen med socialtjänsten användes också som motiv för att begränsa meddelarfriheten för de aktuella uppgifterna.86

Sekretess avseende färdtjänst

I ärenden om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst gäller sekretess. Prövningen sker med ett omvänt skaderekvisit.87 Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter som omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse.

Tidigare omfattade socialtjänstsekretessen även ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Uppgifter hos en myndighet som t.ex. tillhandahåller färdtjänst för funktionshindrade var sekretess- belagda enligt en bestämmelse som innebar sekretess hos myndig- het som handhar allmän samfärdsel för uppgift som angår enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten.88 I samband med att reglerna för färdtjänst och riksfärdtjänst reformerades infördes den ovan beskrivna sekretessbestämmelsen. Den utformades med sekretessen inom socialtjänsten som förebild. Syftet var att det skulle bli tydligt att sekretess gäller för alla uppgifter om en enskilds personliga förhållanden och att sekretessen inte var

847 kap. 34 § sekretesslagen

85Prop. 1993/94:107 s. 11 f.

86A prop. s. 16

877 kap. 37 § sekretesslagen

889 kap. 8 § tredje stycket sekretesslagen

746

SOU 2003:99

Bilaga 6

mindre sträng än den var tidigare. Meddelarfrihet skulle inte gälla för uppgifter som omfattas av sekretessen.89

Sekretess i förskoleverksamhet

I förskoleverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen prövas med ett omvänt skade- rekvisit.90 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelar- friheten.

I samband med att reglerna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen flyttades från socialtjänstlagen till skollagen infördes en ny sekretessregel för förskoleverksamheten. Sekretess i den verksamheten reglerades innan förändringen av socialtjänst- sekretessen (7 kap. 4 § sekretesslagen). Regeringen ansåg att det vid tidpunkten inte fanns tillräckligt underlag för att inskränka sekretessen i förskoleverksamheten.91 Den nya bestämmelsen formulerades således för att motsvara socialtjänstsekretessen. Regeringen konstaterade att tystnadsplikten för förskole- verksamheten borde ha företräde framför meddelarfriheten.92

Sekretess i ärende om ersättning till steriliserade

År 1999 infördes en möjlighet för tvångssteriliserade att i vissa fall få ersättning för ingreppet. I sådana ärenden gäller sekretess för uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men.93 Tystnadsplikt enligt den bestämmelsen bryter meddelarfriheten.

Uppgifterna i ärendena är i flertalet fall av känslig personlig karaktär. Det rör enskildas psykiska, sexuella och sociala situation. Detta har beskrivits på ett utlämnande och ofta nedsättande sätt i journaler och liknande handlingar. Vidare har flera berörda angett att de kommer att avstå från att ansöka om ersättning om det finns risk att deras namn blir kända.94

89Prop. 1996/97:115 s. 47 f.

907 kap. 38 § sekretesslagen

91Prop. 1997/98:6 s. 62

92Ibid

937 kap. 39 § sekretesslagen

94Prop. 1998/99:71 s. 25

747

Bilaga 6

SOU 2003:99

Sekretessen utformades med hälso- och sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen som förebild. Sekretessen omfattar även beslut om ersättning. På samma sätt som inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, skall meddelarfriheten inte omfatta uppgift rörande enskildas hälsotillstånd eller personliga för- hållanden i ersättningsärendena.95

Sekretess för rättspsykiatriskt forskningsregister

I verksamhet som gäller förande av eller uttag ur rättspsykiatriskt forskningsregister gäller sekretess för uppgift om enskilds hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden som finns i registret. Sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon som står honom eller henne nära lider men. Sekretessen kan i vissa situationer gälla även gentemot den enskilde.96 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter i princip meddelarfriheten. Det gäller dock inte uppgifter om verkställighet av beslut om vård utan samtycke.

Det rättspsykiatriska forskningsregistret innehåller uppgifter om personer som har genomgått rättspsykiatrisk undersökning eller en undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild person- utredning i brottmål, m.m. Registret skall användas dels för forskning inom rättspsykiatrin, dels för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av Rättsmedicinalverkets verksamhet inom området.

I Rättsmedicinalverkets undersökande verksamhet gäller hälso- och sjukvårdssekretessen. Denna bestämmelse ansågs dock inte tillämplig i registerverksamheten. Det fanns inte heller någon annan bestämmelse i sekretesslagen som gav ett tillräckligt skydd åt de känsliga uppgifterna i registret.97 Därför infördes den aktuella bestämmelsen. Av propositionen framgår att tystnadsplikt enligt bestämmelsen borde vara undantagen från meddelarfriheten precis som uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess.98

95A prop. s. 26

967 kap. 40 § sekretesslagen

97Prop. 1998/99:72 s. 57 f.

98A prop. s. 58

748

SOU 2003:99

Bilaga 6

Samhällsplanering m.m.

I lagstiftningen finns regler om uppgiftsskyldighet i fråga om samhällsplanering, försörjningsberedskap eller försörjnings- beredskap vid oljekriser. Uppgifter om enskildas affärs- eller drift- förhållanden som har lämnats på grund av en sådan uppgifts- skyldighet omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.99 För uppgifter som omfattas av denna sekretess gäller inte meddelarfrihet.

Den promemoria och det betänkande som låg till grund för regeringens överväganden om att införa sekretesslagen, innehöll en motsvarande sekretessbestämmelse som också var undantagen från meddelarfriheten. Förslaget kommenterades inte i remissbehand- lingen. Förslaget till sekretessbestämmelse togs in i propositionen i något utvidgad form.100

Sekretess hos Konkurrensverket

Sekretess gäller under vissa förutsättningar olika typer av uppgifter om enskildas ekonomiska och personliga förhållanden som finns i Konkurrensverkets verksamhet med tillsyn och utredning. För sådana uppgifter råder meddelarfrihet. Undantaget är dock sådana uppgifter som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan om företagskoncentration (37 § konkurrenslagen [1993:20]). För dessa uppgifter råder absolut sekretess och de är undantagna från meddelarfrihet.101

För att begränsa företagens uppgiftsskyldighet och underlätta Konkurrensverkets handläggning av en anmälan om företags- koncentration ansågs det önskvärt att företagen och verket kunde samråda innan anmälan skedde. En avvägning måste då göras mellan kravet på offentlighet i den verksamhet som rör verkets kontakter med företagen före anmälan och behovet av sekretess för sådana uppgifter som kan bli aktuella i dessa fall och som lämnas till verket.102 Det ansågs uppenbart att möjligheten till sekretess hos Konkurrensverket för uppgifter som rör planerade förvärv eller genomförda förvärv som ännu inte blivit offentliggjorda många

998 kap. 3 § sekretesslagen

100Prop. 1979/80:2 Del A s. 375

1018 kap. 4 § sekretesslagen. Det är 8 kap. 4 § andra stycket första meningen som är angiven i

16kap. 1 § sekretesslagen

102Prop. 1998/99:144 s. 78 f.

749

Bilaga 6

SOU 2003:99

gånger utgör en grundläggande förutsättning för att de berörda företagen skall kunna lämna uppgifterna till verket. Regeringen konstaterade att meddelarfrihet inte borde råda för uppgifterna.

Sekretess vid tillsyn över bankverksamhet m.m.

Sekretess gäller hos en myndighet som meddelar tillstånd avseende eller bedriver tillsyn över bank- och kreditväsendet, värdepappers- marknaden eller försäkringsväsendet. Sekretessen gäller för vissa närmare angivna uppgifter om enskildas ekonomiska och person- liga förhållanden.103 Sekretessen är absolut beträffande uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållanden hos den som trätt i affärsförbindelse eller liknande med den som myndighetens verk- samhet gäller.104 Den absoluta sekretessen gäller således för upp- gifter som gäller ”tredje mans” ekonomiska och personliga för- hållanden. För den typen av uppgifter gäller inte meddelarfriheten.

När sekretesslagen infördes var rättsläget beträffande meddelarfriheten på området för statlig tillsyn m.m. avseende näringslivet splittrat. I propositionen till sekretesslagen gjordes bedömningen att det inte fanns några gemensamma överväganden bakom regleringen och att gällande rätt således inte kunde ligga till grund för ny lagstiftning.105

En utgångspunkt för resonemangen om meddelarfrihet i detta fall är att det gäller uppgifter om myndighetsutövning. Tystnads- plikten bör således vika för meddelarfriheten. Mot insynsintresset skall dock ställas behovet av skydd dels för den som är föremål för t.ex. tillsyn, dels för den som trätt i affärsförbindelsen eller liknande med föremålet för tillsynen. Det rör sig här om uppgifter, av vilka endast en del kan anses särskilt känsliga. Meddelarfrihet bör således i huvudsak gälla på området för statlig tillsyn m.m. med avseende på näringslivet.106

Meddelarfriheten bör vika i fråga om uppgifter om förhållanden för privatpersoner som har varit i förbindelse med den som står under tillsyn etc. Insynsintresset framstår här som ganska svagt samtidigt som det kan vara fråga om klart ömtåliga uppgifter. Uppgifter om kunder hos bl.a. banker bör inte behandlas olika

1038 kap. 5 § första stycket sekretesslagen

1048 kap. 5 § första stycket 2 sekretesslagen

105Prop. 1979/80:2 Del A s. 376

106A prop. s. 377

750

SOU 2003:99

Bilaga 6

beroende på om kunden är en privatperson eller ett företag. Sådana uppgifter bör i båda fallen vara undantagna från meddelarfrihet.107

I bestämmelsen regleras vidare sekretess i ärenden om innehav av aktier eller andelar i aktörer på finansmarknaden, verksamhet som rör övervakning enligt bl.a. insiderstrafflagen och uppgifter som erhållits från främmande stat eller mellanfolklig organisation på grund av avtal som riksdagen godkänt.108 För uppgifter som omfattas av denna sekretess gäller meddelarfrihet. Det gäller trots att sekretessen är absolut både i verksamhet som rör övervakning om uppgiften gäller någon annan än den som har uppgifts- skyldighet och om uppgifterna lämnats från en främmande stat eller mellanfolklig organisation.

I mitten av 1980-talet infördes lagen om värdepappersmarknad. Lagen är numera upphävd, men de efterföljande lagarna, bl.a. insiderstrafflagen, har förts in i sekretessbestämmelsen. Det ansågs nödvändigt med en särskild sekretessbestämmelse som gällde då- varande bankinspektionens övervakning av värdepappersmarknaden. Sekretessen omfattar endast uppgifter som begärts in av den övervakande myndigheten. Uppgifter som lämnas på grund av anmälningsskyldighet omfattas således inte av sekretess. I för- arbetena diskuteras inte frågan om de uppgifter som omfattas av absolut sekretess, dvs. de som inte gäller uppgiftslämnaren, skulle omfattas av meddelarfrihet eller inte.109 Frågan tycks inte heller ha diskuterats i samband med att den nu gällande lagstiftningen infördes.110

För att inte i onödan försvåra bankinspektionens tillsyn beträffande insiderlagstiftningen infördes en särskild bestämmelse som möjliggjorde för bankinspektionen att hålla handlingar och uppgifter som erhållits från utländska myndigheter sekretess- belagda trots att uppgifterna annars inte skulle vara föremål för sekretess. En förutsättning för sekretess var emellertid att handlingarna eller uppgifterna erhållits genom ett internationellt avtal som riksdagen godkänt. Bestämmelsen innebar att sekretessen kan bli absolut för uppgifter från utlandet också i de fall där bestämmelsen i övrigt föreskriver att ett skaderekvisit skall vara uppfyllt för att uppgifterna skall vara sekretessbelagda.111 Frågan om meddelarfrihet diskuterades inte. Det skedde inte heller i

107Ibid

1088 kap. 5 § andra – fjärde styckena sekretesslagen

109Prop. 1984/85:157 s. 73

110Prop. 1999/2000:109

111Prop. 1990/91:42 s. 69 f.

751

Bilaga 6

SOU 2003:99

samband med att sekretessen för uppgifter från utlandet utvidgades till att även gälla vissa avtal som inte behövde godkännas av riksdagen.112

Sekretess vid statlig tillsyn över näringslivet m.m.

I statliga myndigheters verksamhet som rör utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller närings- livet i övrigt gäller sekretess i den utsträckning regeringen före- skriver det. Sekretessen gäller närmare angivna ekonomiska och personliga förhållanden för enskilda.113 I princip gäller meddelar- frihet för uppgifter som omfattas av denna sekretessbestämmelse. Det gäller dock inte för uppgifter om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftsförhållanden etc. hos den som trätt i affärsförbindelse eller liknande med den som är föremål för myndighetens verksamhet. För sådan uppgifter är sekretessen också absolut.

Motiveringen för undantaget från meddelarfriheten beträffande uppgifter om ”tredje man” är densamma som angetts ovan när det gäller tillsynen över bankväsendet.114

Som en följd av att Sverige tillträdde EES-avtalet infördes ett nytt andra stycke i bestämmelsen. Enligt detta gäller sekretess för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som en myndighet förfogar över på grund av avtal med främmande stat eller mellanfolklig organisation. Det förutsätter dock att riksdagen godkänt avtalet. Sekretessen är således absolut i dessa fall. För dessa uppgifter gäller i princip meddelarfrihet. Meddelar- frihet gäller dock inte för uppgifter som gäller andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

I förarbetena till den nya bestämmelsen konstaterade departe- mentschefen att ett krav på sekretess i t.ex. EES-avtalet inte nödvändiggör undantag från principen om meddelarfrihet utan att den frågan får avgöras efter den typ av intresseavvägning som görs

112Prop. 1991/92:113 s. 131 f.

1138 kap. 6 § sekretesslagen, 16 kap. 1 § anger att 8 kap. 6 § första stycket 2 bryter meddelarfriheten och att 8 kap. 6 § andra stycket gör det i vissa fall

114Prop. 1979/80:2 Del A s. 375 f.

752

SOU 2003:99

Bilaga 6

också i andra fall.115 Den nya bestämmelsen innebar att uppgifter om tredje man som finns hos tillsynsmyndigheten – och som erhållits eller inhämtats med stöd av ett internationellt avtal – omfattas av absolut sekretess. Det ansågs inte finnas skäl att behandla uppgifter som tillsynsmyndigheten här i landet inhämtar på grund av avtalet på annat sätt än som redan gäller för uppgifter enligt första stycket 2.116 Meddelarfriheten inskränktes således enbart i begränsad omfattning.

Sekretess vid tillsyn och stöd av annan än statlig myndighet

Sekretess kan gälla i verksamhet som består i tillsyn eller stöd- verksamhet med avseende på näringslivet och som bedrivs av annan än statlig myndighet. Sekretessen gäller för uppgifter om enskilda på visst angivet sätt. Absolut sekretess gäller för andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftsförhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande med den som är föremål för verksamheten.117 Meddelarfrihet gäller för dessa uppgifter utom när det gäller sådana som omfattas av absolut sekretess.

Motivet för detta undantag från meddelarfriheten är detsamma som ovan beskrivits under tillsynen över bankväsendet.118

Sekretess i utlåningsverksamhet m.m.

I Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsverk- samhet m.m. och i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet gäller absolut sekretess. Sekretessen gäller uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden.119 Uppgifter som omfattas av denna sekretessbestämmelse är undantagna från meddelarfrihet.

I andra myndigheters upplåningsverksamhet eller affärsmässiga utlåningsverksamhet gäller sekretess för enskildas affärs- eller driftsförhållanden. För sådan sekretess gäller ett rakt skaderekvisit.120

115Prop. 1992/93:120 s. 11

116A prop. s. 19

1178 kap. 7 § första stycket sekretesslagen. 16 kap. 1 § anger 8 kap. 7 § första stycket 2 som undantag från meddelarfriheten

118Prop. 1979/80:2 Del A 375 f.

1198 kap. 8 § första stycket sekretesslagen

1208 kap. 8 § andra stycket

753

Bilaga 6

SOU 2003:99

Om uppgiften hänför sig till myndighetens affärsmässiga utlånings- verksamhet är den undantagen från meddelarfrihet.

I förarbetena konstateras att undantagen från meddelarfriheten i denna del lämnats utan erinran under remissbehandlingen och att förslaget därför överensstämmer med det remitterade.121

Uppdragssekretessen

I bestämmelsen regleras sekretess för uppgifter som myndighet utför på uppdrag av enskild, t.ex. provning, värdering eller statistiska undersökningar. Sekretessen gäller om det måste antas att uppdraget lämnat under förutsättning att uppgiften inte röjs.122 I bestämmelsen finns vissa undantag från sekretessen, som inte är så intressanta i detta sammanhang. Uppgifter som omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse är undantagna från meddelar- frihet.

I propositionen konstateras att undantagen från meddelar- friheten i denna del lämnats utan erinran under remissbehandlingen och att förslaget därför överensstämmer med det remitterade.123

Giftinformation m.m.

I verksamhet som avser hälso- och sjukvård gäller sekretess för uppgifter som avser viss varas tillverkning eller innehåll och som lämnats till myndigheten för att användas som upplysning eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. Sekretess gäller om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.124 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse går före meddelarfriheten.

Av förarbetena till sekretesslagen framgår att meddelarfrihet rådde för uppgifterna i verksamheten vid giftinformationscentralen innan sekretesslagen trädde i kraft. Departementschefen ansåg att det här fanns starka skäl att göra undantag från meddelarfriheten. Något framträdande insynsintresse kunde inte anses föreligga. Det är uppenbarligen viktigt att giftinformationscentralen kan få de

121Prop. 1979/80:2 Del A s. 378

1228 kap. 9 § sekretesslagen

123Prop. 1979/80:2 Del A s. 378

1248 kap. 12 § första stycket sekretesslagen

754

SOU 2003:99

Bilaga 6

uppgifter som behövs för verksamheten. Deras möjligheter för det är större om sekretesskyddet också gäller gentemot massmedia.125 Sedan sekretesslagen trädde i kraft har det införts ett andra stycke i bestämmelsen. Enligt detta gäller sekretess i verksamhet som består i etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på människa. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas affärs- eller driftsförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.126 Meddelarfrihet gäller

för uppgifter som omfattas av denna tystnadsplikt.127

Sekretess i ärenden om patent m.m.

Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgifter om uppfinning eller företagshemlighet. Sekretess gäller också för uppgifter om en uppfinning som lämnats till en myndighet enligt lagstiftningen om arbetsgivarens rätt till arbetstagares upp- finningar. Vidare gäller sekretess i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret.128 Meddelarfriheten omfattar inte uppgifter för vilka tystnadsplikt enligt denna bestämmelse gäller.

Av förarbetena till sekretesslagen framgår att meddelarfrihet rådde på patent- och mönsterområdet utom såvitt gäller uppgifter som var sekretessbelagda enligt lagen om arbetstagares uppfinningar. Departementschefen konstaterade att förfarandet i ärenden om patent och mönster ger sådan offentlig insyn i verksamheten att de ärendena bör kunna undantas från meddelarfriheten.129

Sekretess i samband med medling i arbetstvister

Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.130 Tystnadsplikt enligt denna bestäm- melse bryter meddelarfriheten.

Redan innan sekretesslagen fanns gällde att uppgifter som var sekretessbelagda i medlingsverksamhet beträffande arbetslivet, inte

125Prop. 1979/80:2 Del A s. 378

1268 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen

127Prop. 1980/81:18 s. 26 f.

1288 kap. 13 § sekretesslagen

129Prop. 1979/80:2 Del A s. 378

1308 kap. 15 § första stycket sekretesslagen

755

Bilaga 6

SOU 2003:99

omfattades av meddelarfrihet. Departementschefen konstaterade att det torde vara en förutsättning för förlikningsarbetet att det kan bedrivas utan att dess enskildheter kommer till allmänhetens kännedom. Vidare är behovet av insyn i verksamheten som sådan ringa. Det ansågs därför inte föreligga skäl att införa meddelarfrihet på området.131

Numera finns ett andra stycke i bestämmelsen. Det gäller sekretess hos Medlingsinstitutet för uppgifter om en parts affärs- eller driftsförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i kollektivavtal. Sekretess gäller om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. För dessa uppgifter gäller meddelarfrihet. I sam- band med att bestämmelsen införde konstaterade regeringen att meddelarfriheten inte är begränsad beträffande denna typ av uppgifter.132

Sekretess i viss verksamhet som rör stiftelser

Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser. Sekretessen gäller för uppgifter om stiftelsens affärs- eller drifts- förhållande och för andra enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. För sekretess krävs att det kan antas att stiftelsen eller den enskilde eller någon som står den enskilde nära lider skada eller men om uppgiften röjs.133 I princip råder meddelarfrihet för uppgifter som omfattas av denna bestämmelse. Tystnadsplikten bryter dock meddelarfriheten om den avser uppgifter om enskildas personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarliga men.

I förarbetena till bestämmelsen anges att det i den tillsyns- verksamhet som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen råder meddelarfrihet för uppgifter som rör enskilds affärs- och driftförhållanden. I fråga om uppgifter som rör ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i t.ex. affärsförbindelse med den som är föremål för tillsyn råder dock ingen meddelar- frihet. Meddelarfriheten är även inom andra verksamheter ofta inskränkt vad gäller uppgifter om enskildas personliga för- hållanden. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i undantagsfall meddelarfrihet. Även för uppgifter om

131Prop. 1979/80:2 Del A s. 379

132Prop. 1999/2000:32 s. 99

1338 kap. 21 § första stycket sekretesslagen

756

SOU 2003:99

Bilaga 6

personliga förhållanden för dem som trätt i förbindelse med en stiftelse som är föremål för tillsyn bör meddelarfriheten inskränkas. Inskränkningen bör dock begränsas till sådana uppgifter om enskilds personliga förhållanden som kan vålla allvarligt men om de röjs. Det blir då de verkligt känsliga uppgifterna som omfattas av undantaget från huvudregeln om meddelarfrihet.134

Numera finns ett andra stycket i bestämmelsen. Där anges att sekretess gäller i verksamhet som består i administrativa tjänster som utförs efter överenskommelse med en stiftelse. Sekretessen gäller för uppgifter om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Skadeprövningen sker med ett rakt skaderekvisit.135 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

När bestämmelsen infördes diskuterades även frågan om meddelarfrihet. Regeringen konstaterade att meddelarfriheten borde vara inskränkt på samma sätt som gäller vid tillsyn över stiftelser.136

Beredskapsförberedelser

Sekretess gäller hos kommuner och lansting i verksamhet som avser bl.a. beredskapsförberedelser. Sekretessen gäller enskilds affärs- eller driftsförhållanden m.m. För sådana uppgifter gäller ett rakt skaderekvisit. Sekretess gäller också andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande med den som är föremål för verksamheten. För dessa uppgifter är sekretessen absolut.137 För denna typ av uppgifter gäller inte heller någon meddelarfrihet.

Sekretessbestämmelsen infördes i samband med att civilförsvaret upphörde att existera som statlig organisation. I den gamla organisationen skyddades uppgifter om enskildas affärs- och drifts- förhållanden av den sekretess som gäller vid statlig tillsyn m.m. över näringslivet (8 kap. 6 § sekretesslagen). Avsikten med den nya sekretessbestämmelsen var att den sekretess som gällde i den statliga verksamheten skulle fortsätta att gälla även sedan ansvaret för beredskapsförberedelserna förts över till kommuner och

134Prop. 1993/94:165 s. 49

1358 kap. 21 § andra stycket sekretesslagen

136Prop. 2001/02:191 s. 99

1378 kap. 23 § sekretesslagen

757

Bilaga 6

SOU 2003:99

landsting. Därför gjorde också ett undantag från meddelarfriheten på samma sätt som gäller för sekretess i statlig tillsyn m.m.138

Riksrevisionens granskning av statsbidrag

Sekretess gäller i Riksrevisionens verksamhet som rör granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden. Vi denna skadeprövning tillämpas ett rakt skaderekvisit.139 Meddelarfrihet gäller för denna typ av upp- gifter. I samma verksamhet gäller även sekretess för andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och drifts- förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens gransk- ning.140 För sådana uppgifter gäller absolut sekretess och meddelar- friheten är inskränkt.

Bestämmelsen infördes i samband med att Riksrevisionen ersatte Riksrevisionsverket. Motsvarande sekretess gällde för Riks- revisionsverket.141 Tystnadsplikten enligt den bestämmelsen bröt också meddelarfriheten när det gällde uppgifter om tredjeman.142

I förarbetena inför skapandet av Riksrevisionen konstaterade regeringen att Riksrevisionen, som är en myndighet under riks- dagen, för sina revisioner inte kunde vara beroende av att regeringen föreskriver behövliga sekretessbestämmelser. Bestäm- melser som täcker in de möjligheter till sekretess som i dag finns med stöd av sekretessförordningen borde därför tas in i sekretess- lagen.143 Det aktuella tillägget i 16 kap. 1 § sekretesslagen innebär således endast att området där tystnadsplikter bryter meddelar- friheten är oförändrat.

Skattesekretess i allmänhet

Sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser skatt eller taxering m.m. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen är i princip absolut. Hos Tullverket gäller dock ett omvänt skaderekvisit och i

138Prop. 1994/95:196 s. 7f

1398 kap. 28 § första stycket 1 sekretesslagen

1408 kap. 28 § första stycket 2 sekretesslagen

1418 kap. 6 § sekretesslagen och 2 § sekretessförordningen

1428 kap. 6 § första stycket 2 sekretesslagen finns med i 16 kap. 1 § sekretesslagen

143Prop. 2001/02:190 s. 93

758

SOU 2003:99

Bilaga 6

mål eller ärende hos domstol gäller som huvudregel ett rakt skaderekvisit. Sekretessen gäller dock inte, med vissa undantag, beslut om skatt etc.144 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

Innan sekretesslagen fanns gällde att de flesta tystnadsplikter på skatt- och tullområdet bröt igenom meddelarfriheten. Departe- mentschefen konstaterade att intresset av allmän insyn är stort på skatteområdet. Skattemyndigheternas beslut får typiskt sett anses vara betydligt mer ingripande än de flesta andra beslut som innefattar myndighetsutövning. Mot det behovet av insyn måste vägas intresset av skydd för de uppgifter som omfattas av skattesekretessen. I och för sig torde det stora flertalet av de upp- gifter, åtminstone om privatpersoner, som lämnats till skatte- myndigheterna, vara av tämligen alldaglig beskaffenhet och utan större skyddsvärde. Man kan dock inte bortse från att detta till trots många enskilda troligen skulle uppleva det som integritetskränkande om uppgifter av även i och för sig banal natur kommer ut till offentligheten. Man kan inte heller bortse från risken att meddelarfrihet på skatteområdet leder till en omfattande publicering av detaljerade uppgifter om enskildas ekonomi. Beaktas måste också att skyddsintresset gör sig särskilt starkt gällande i fråga om vissa speciella typer av skatteärenden, främst ärenden om förhandsbesked och en del dispensärenden. Mot insynsintresset står alltså ett starkt behov av sekretesskydd.

Frågan är om insynsintresset kan tillgodoses på annat sätt än genom att meddelarfrihet införs. Till en del tillgodoses behovet av insyn genom att beslut om taxering och skatt föreslås undantagna från det sekretessbelagda området. Vidare möjliggörs insyn genom att det i princip råder offentlighet i skattedomstol. Mot bakgrund av detta kom departementschefen fram till att det inte förelåg tillräckligt starka skäl att gå ifrån gällande rätt och införa meddelarfrihet inom i stort sett hela skatte- och tullområdet.145

Reglerna om skatt och tull har ändrats flera gånger sedan sekretesslagen infördes. Det har dock inte förändrat grunddragen för hur sekretessbestämmelsen och således den tystnadsplikt som bryter meddelarfriheten ser ut. Det saknas därmed skäl att närmare utveckla de förändringar som har skett sedan uttalandena ovan gjordes.

1449 kap. 1 § sekretesslagen

145Prop.1979/80:2 Del A s. 379 f.

759

Bilaga 6

SOU 2003:99

Skattesekretess i vissa ärenden

Sekretess gäller i särskilt ärende om revision eller annan kontroll av bl.a. skatt eller tull. Sekretess gäller också i ärenden om kompensation för eller återbetalning av skatt och i ärenden om anstånd med erläggande av skatt. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och är absolut. Hos Tullverket gäller dock ett omvänt skaderekvisit och i domstol ett rakt. Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om kompensation för eller återbetalning av skatt och om anstånd med erläggande av skatt.146 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

I föregående avsnitt beskrevs motivet för inskränkningar i meddelarfriheten när det gäller skattesekretess i allmänhet. Denna argumentation avser även sekretess enligt denna bestämmelse.147

Utländska skatteärenden

Den ovan beskrivna skattesekretessen kan också gälla i ärenden med anknytning till utlandet. Det förutsätter att riksdagen har godkänt ett avtal i frågan med främmande stat eller mellanfolklig organisation. Sekretessen kan gälla i ärenden om handräckning eller bistånd som myndighet lämnat åt myndighet eller annat organ i den främmande staten eller inom den mellanfolkliga organisationen om det rör sig om verksamhet som motsvarar den som avses med bestämmelserna om skattesekretess.148

Hos en svensk myndighet som bedriver verksamhet som omfattas av skattesekretessen eller sekretessen för exekutions- väsendet kan sekretess gälla för uppgifter som myndigheten förfogar över på grund av avtal med främmande stat eller mellanfolklig organisation. Det förutsätter att riksdagen godkänt avtalet. I så fall gäller absolut sekretess för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.149

Tystnadsplikt enligt båda dessa bestämmelser bryter meddelar- friheten. Beträffande motivet för detta är de, när det gäller första

1469 kap. 2 § sekretesslagen

147Prop. 1979/80:2 Del A s. 379 f.

1489 kap. 3 § första stycket sekretesslagen

1499 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen

760

SOU 2003:99 Bilaga 6

stycket, desamma som ovan beskrivits för skattesekretessen i allmänhet.150

Andra stycket infördes för att underlätta utbytet av uppgifter med andra stater genom ett ökat svenskt sekretesskydd.151 På skatte- och tullområdet gällde i och för sig i princip absolut sekretess. Men det ansågs nödvändigt att göra sekretessen absolut i alla situationer. Ett annat viktigt syfte med att införa den nya bestämmelsen, var inskränkningen av möjligheterna för svenska myndigheter att utbyta sekretessbelagda uppgifter.152 Beträffande undantaget från meddelarfriheten konstaterade departements- chefen att det nya stycket i sak innebar en förändring enbart på indrivningsområdet, eftersom uppgifter i beskattningsverksamhet redan är undantagna från meddelarfrihet.153

Statistiksekretess

Sekretess gäller i verksamhet hos myndighet som avser fram- ställning av statistik. Samma sekretess gäller för jämförbara under- sökningar som utförs av Riksrevisionen. Om regeringen har före- skrivit det gäller sekretess också i jämförbar undersökning som utförs av en annan myndighet. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Sekretessen är i dessa situationer absolut. För uppgifter som behövs för forskning eller statistik eller som inte är direkt hänförliga till den enskilde gäller ett omvänt skade- rekvisit.154 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter med- delarfriheten.

Innan sekretesslagen trädde i kraft gällde till övervägande del meddelarfrihet på statistikområdet. Det ansågs närmast vara fråga om en förtroendesituation och tillförlitligheten av statistiken var beroende av att uppgiftslämnare kunde utlovas konfidentiell behandling. Tystnadsplikten i detta fall borde därför bryta meddelarfriheten.155

I samband med att Riksrevisionen ersatte Riksrevisionsverket ändrades bestämmelsen så att den direkt nämner Riksrevisionen.156

150Prop. 1979/80:2 Del A s. 379 f.

151Prop. 1987/88:44 s. 15

152A prop. s. 16 f.

153A prop. s. 21

1549 kap. 4 § sekretesslagen

155Prop. 1979/80:2 Del A s. 380 f.

156SFS 2002:1027

761

Bilaga 6

SOU 2003:99

Orsaken var att samma sekretess och meddelarfrihet skulle gälla hos Riksrevisionen som tidigare hos Riksrevisionsverket på grund av sekretessförordningen.157

Sekretess hos Datainspektionen

I bl.a. ärenden om tillstånd eller tillsyn gäller sekretess hos Datainspektionen. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet är rakt.158 Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter om registrerads för- hållanden. I övrigt gäller meddelarfrihet.

Den tystnadsplikt på detta område som gällde innan sekretesslagen infördes hade företräde framför meddelarfriheten. Bestämmelsen i sekretesslagen innebar i stället att meddelarfrihet skall gälla utom för uppgifter om registrerads förhållanden. Lösningen hade inte kritiserats under remissbehandlingen.159

Sekretess vid teknisk hantering av personuppgifter

Sekretess gäller i myndighets verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annan räkning av person- uppgifter. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.160 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

Innan sekretesslagen trädde i kraft gällde som huvudregel att meddelarfrihet rådde på detta område. Undantag från meddelar- friheten föreslogs i detta fall i konsekvens med vad som gäller för uppdragssekretessen i övrigt.161

Samfärdselsekretess

Sekretess gäller hos tillståndsmyndighet på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift som angår särskild postförsändelse. Sekretess gäller också hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift som angår särskilt telefonsamtal

157prop. 2001/02:190 s. 93

1589 kap. 6 § sekretesslagen

159Prop. 1979/80:2 Del A s. 381

1609 kap. 7 § sekretesslagen

161Prop. 1979/80:2 Del A s. 381

762

SOU 2003:99

Bilaga 6

eller annat telemeddelande.162 Tystnadsplikt enligt dessa bestäm- melser bryter meddelarfriheten.

Sekretess gäller också i andra fall hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift som angår enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten. Här gäller ett omvänt skaderekvisit. Sekretess gäller även vid särskild sambandstjänst inom total- försvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlat med telenätet. Slutligen gäller sekretess i ärenden om TV- avgift för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. I det fallet tillämpas ett rakt skaderekvisit.163

Sekretessbestämmelsen har ändrats med hänsyn till bolag- iseringen av post- och televerksamheten. De överväganden som gjordes i fråga om meddelarfriheten när sekretesslagen infördes måste dock anses gälla alltjämt.

Innan sekretesslagen infördes begränsades inte meddelarfriheten av de tystnadsplikter som gällde hos bl.a. post- och televerket. Departementschefen anförde att det är främst i fråga om särskilda postförsändelser och telefonsamtal eller annat telemeddelande som situationen är av förtroendekaraktär. Därför borde undantag från meddelarfriheten göras endast för dessa fall.164

Stycket om TV-avgift infördes sedan sekretesslagen trätt i kraft. Det var en följd av att ansvaret för TV-avgifterna flyttades från Televerket till Radiotjänst AB. Hos Televerket hade uppgifterna omfattats av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket, dvs. med ett omvänt skaderekvisit. De var dock inte undantagna från meddelarfrihet. Frågan om meddelarfrihet diskuterades inte när den nya sekretessregeln infördes.165

Sekretess hos notarius publicus

Sekretess gäller hos notarius publicus i verksamhet enligt lag eller annan författning. Absolut sekretessen gäller för uppgifter som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlade förtroligt. Sekretess gäller också i övrigt för uppgifter om någons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dessa fall gäller ett rakt

1629 kap. 8 § första och andra stycket sekretesslagen

1639 kap. 8 § tredje – femte stycket sekretesslagen

164Prop. 1979/80:2 Del A s. 381

165Prop. 1988/89:18 s. 70 f.

763

Bilaga 6

SOU 2003:99

skaderekvisit.166 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

När sekretesslagen infördes gällde meddelarfrihet hos notarius publicus. I underlaget för propositionen undantogs dock dessa uppgifter från meddelarfrihet. Remissinstanserna berörde inte frågan.167

Sekretess i ärenden om rättshjälp

Hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden och Domstols- verket gäller sekretess i ärende om rättshjälp. Sekretessen gäller dels för uppgift om den rättsliga angelägenheten som ärendet avser, dels för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt. I båda fallen tillämpas ett rakt skaderekvisit. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.168 Om tystnadsplikten gäller uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser gäller inte meddelarfrihet. För övriga uppgifter som omfattas av sekretess enligt bestämmelsen gäller således meddelarfrihet.

Innan sekretesslagen trädde i kraft var meddelarfriheten inte inskränkt hos rättshjälpsnämnderna och Domstolsverket. Förslaget att meddelarfriheten skulle inskränkas beträffande uppgifter som angår den rättsliga angelägenhet som rättshjälpsärendet avser mötte inga invändningar från remissinstanserna. Departementschefen ansåg att lösningen innebar en lämplig avvägning mellan de motstående intressen som föreligger på området.169

Sekretess i ärenden om rättshjälp i utlandet m.m.

Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikes- representationen för uppgifter i ärenden om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild. För sekretess gäller ett rakt skaderekvisit. Sekretess gäller dock inte beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd. Sekretess gäller också hos Utrikesdepartementet, utrikesrepresen- tationen och Sida för uppgifter om enskild i beredskapsplanering.

1669 kap. 9 § sekretesslagen

167Prop. 1979/80:2 Del A s. 382

1689 kap. 10 § sekretesslagen (16 kap. 1 § anger att 9 kap. 10 § första stycket 1 bryter meddelarfriheten)

169Prop. 1979/80:2 Del A s. 382

764

SOU 2003:99

Bilaga 6

Här gäller ett omvänt skaderekvisit.170 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter i princip meddelarfriheten. Det gäller dock inte uppgifter i ärende om ekonomiskt bistånd till enskild. För sådana uppgifter gäller således meddelarfrihet.

Innan sekretesslagen trädde i kraft gällde meddelarfrihet på det aktuella området. Insynsintresset ansågs normalt starkare i fråga om ärenden om ekonomiskt bistånd åt enskild än beträffande de andra ärendetyperna. Samtidigt bedömdes skyddsintresset vara starkare i fråga om de andra ärendena.171

Sekretess hos Säkerhetstjänstkommissionen

Sekretess gäller hos Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Vid sekretessbedömningen används ett omvänt skaderekvisit.172 För uppgift om enskilds personliga förhållanden som omfattas av denna sekretessregel gäller inte meddelarfrihet. Meddelarfrihet gäller således för övriga uppgifter.

Kommissionens uppdrag är att granska säkerhetstjänsternas arbete med att kartlägga sådana svenska politiska ytterlighets- organisationer och grupperingar som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Granskningen skall avse tiden från det andra världskriget. Det ansågs föreligga en risk för att kommissionen i sitt arbete skulle få del av uppgifter som kunde vara integritets- känsliga och som inte omfattades av någon gällande sekretess- bestämmelse. Därför infördes denna bestämmelse.173 Regeringen gjorde vidare bedömningen att de uppgifter om enskildas person- liga förhållanden som borde få sekretesskydd hos kommissionen kunde vara av mycket integritetskänslig natur och att meddelar- friheten därför borde inskränkas beträffande dessa.174

1709 kap. 11 § sekretesslagen

171Prop. 1979/80:2 Del A s. 382

1729 kap. 26 § sekretesslagen

173Prop. 1998/99:140 s. 36

174Ibid

765

Bilaga 6

SOU 2003:99

Domstols överläggning m.m.

Hos domstol gäller sekretess för uppgift om innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut. Sekretess gäller också för uppgift om vad som har hänt vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut. Samma sekretess gäller för jurys svar på fråga om brott föreligger och för jurys överläggning.175 Tystnadsplikt enligt denna bestämmelse bryter meddelarfriheten.

Denna typ av tystnadsplikt bröt meddelarfriheten redan innan sekretesslagen infördes. Förslaget att den ordningen skulle bestå mötte inga invändningar under remissbehandlingen.176

Sekretess för växeltelefonister

För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för upp- gift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefon- samtal till eller från annan person hos myndigheten.177 Tystnads- plikten bryter meddelarfriheten.

Normalt kan många av de övriga sekretessbestämmelserna om- fatta även uppgifter som en växeltelefonist får del av i sitt arbete. Det ansågs dock svårt för växeltelefonisten att i varje situation ha tillräckligt med underlag för att göra en sekretessbedömning. Därför infördes en sekretessregel som gäller alla växeltelefonister oavsett myndighet och oavsett vad uppgiften rör. Att tystnads- plikten skulle bryta meddelarfriheten kritiserades inte av remiss- instanserna.178

Punkten 4. Förbehåll enligt sekretesslagen vid utlämnande av uppgift

Om en myndighet finner att ett utlämnande av en uppgift som omfattas av sekretess kommer att innebära skada, men eller annan olägenhet på det sätt som anges i bestämmelsen, skall myndigheten ändå lämna ut uppgiften. Det förutsätter att skadan etc. kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt

17512 kap. 5 § sekretesslagen

176Prop. 1979/80:2 Del A s. 382 f.

17712 kap. 7 § sekretesslagen

178Prop. 1979/80:2 Del A s. 383

766

SOU 2003:99

Bilaga 6

att lämna uppgiften vidare eller använda den.179 Uppgifter som lämnats ut med sådant förbehåll omfattas inte av meddelarfriheten.

Myndigheten kan även under vissa andra förutsättning ställa upp förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den. Det gäller om en sekretessbelagd uppgift lämnas ut till en part etc. i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet. Det är också möjligt om en sekretessbelagd uppgift lämnas till en företrädare för arbetstagarorganisation eller liknande och mottagaren inte har tillräcklig anknytning till myndigheten för att sekretess skall gälla ändå. Förbehåll kan också ställas upp för uppgifter som omfattas av skattesekretess eller sekretess i exeku- tionsväsendet och som lämnats till konkursförvaltare. Riksdagen och regeringen kan också i ett beslut om undantag från sekretess i ett särskilt fall, förordna om att förbehåll för användandet skall ställas upp vid utlämnande.180 Uppgifter som lämnats ut med förbehåll enligt denna bestämmelse omfattas inte av meddelar- friheten.

Här är det fråga om en tystnadsplikt som gäller någon som inte är anställd i den offentliga förvaltningen. Att dessa tystnadsplikter skulle bryta meddelarfriheten överensstämde med gällande rätt när sekretesslagen infördes.181

Ett skäl mot meddelarfrihet var att en reglering som innebär att ett förbehåll i praktiken blir verkningslöst gentemot massmedierna inte skulle komma att verka i offentlighetsvänlig riktning utan tvärtom få till följd att normalt sekretessbelagda uppgifter skulle komma att lämnas ut till massmedierna i betydligt mindre ut- sträckning än annars. Det framhölls i detta sammanhang att ut- lämnande av en uppgift med förbehåll kunde förekomma i de fall där relevanta sekretessregler innehöll ett skaderekvisit; alltså även om regeln bryter igenom meddelarfriheten. Detta förhållande kunde förväntas få särskilt stor betydelse såvitt gäller möjligheten att till massmedierna lämna ut uppgifter som omfattas av social- tjänstsekretess.182

17914 kap. 9 § sekretesslagen

18014 kap. 10 § sekretesslagen

181Prop. 1977/78:38 s. 32 och prop. 1979/80:2 Del A s. 384

182Ds Ju 1977:11/Del 1 s. 217

767

Bilaga 6

SOU 2003:99

Punkten 5. Förordnanden om tystnadsplikt enligt rättegångsbalken

Om en domstolsförhandling har hållits inom stängda dörrar och det framförts uppgift som omfattas av sekretess hos domstolen, kan rätten förordna att uppgiften inte får röjas.183 En undersök- ningsledare får förordna att vad som kommit fram vid ett förhör under förundersökning inte får uppenbaras.184 Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter som omfattas av dessa tystnadsplikter.

Undantaget från meddelarfriheten överensstämde med gällande rätt när sekretesslagen infördes.185

Att tystnadsplikter enligt förordnanden med stöd av rätte- gångsbalken skall bryta meddelarfriheten har motiverats på följande sätt. Man torde sålunda kunna utgå ifrån att sekretessförordnanden normalt förekommer bara i de fall då det är fråga om uppgifter av mycket ömtålig beskaffenhet. Som exempel nämns förhållanden av stor betydelse för rikets säkerhet och personliga omständigheter vilkas röjande skulle vara i hög grad integritetskränkande.186

Punkten 6. Advokaters tystnadsplikt

En advokat är skyldig att förtiga vad han eller hon fått kännedom om i sin yrkesutövning om god advokatsed kräver det.187 Sådana uppgifter omfattas inte heller av meddelarfriheten.

I ett lagstiftningsärende innan sekretesslagen konstaterade departementschefen att en advokat inte utan påföljd skulle kunna åsidosätta tystnadsplikt, som åligger honom eller henne i yrkes- utövningen, genom yttrande i tryckt skrift eller meddelande för offentliggörande i sådan skrift.188 I förarbetena till sekretesslagen angavs att detta uttalande fick anses godtaget av riksdagen.189

1835 kap. 4 § rättegångsbalken

18423 kap. 10 § rättegångsbalken

185Prop. 1977/78:38 s. 32, prop. 1979/80:2 Del A s. 384 och prop. 1993/94:165 s. 66

186Ds Ju 1977:11/Del 1 s. 217 f.

1878 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken

188Prop. 1975/76:204 s. 121

189Prop. 1979/80:2 Del A s. 384

768

SOU 2003:99

Bilaga 6

Punkten 8. Tystnadsplikt för yrkesverksamma på hälso- och sjukvårdens område

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet fått veta om en enskilds hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden.190 En sådan anställd eller före detta anställd får inte heller obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Tystnadsplikten gäller om det kan antas att det finns en risk för att den som lämnat uppgiften eller någon som står honom eller henne nära utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.191 Slutligen får en sådan anställd eller tidigare anställd inte obehörigen röja eller utnyttja sådana uppgifter om en viss varas tillverkning eller innehåll, som han eller hon har fått kännedom om i och som har lämnats till verksamhet som avser upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd.192

Dessa regler motsvarar reglerna om sekretess som gäller för anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården.193 Tystnads- plikt enligt de motsvarande sekretessreglerna bryter meddelar- friheten. I förarbetena till sekretesslagen konstaterade departe- mentschefen att det fanns starka skäl att låta även den tystnadsplikt som inte gällde offentliga funktionärer bryta meddelarfriheten. Bl.a. pekades på att det skulle verka konstigt om en privatläkare skulle kunna lämna uppgifter till massmedierna som han eller hon inte skulle få lämna som vittne inför domstol (jfr 36 kap. 5 § rättegångsbalken).194

Punkten 9. Tystnadsplikt enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst fått del av eller tillgång till uppgift om abonnemang, innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller annan uppgift som angår ett särskilt

1902 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

1912 kap. 9 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

1922 kap. 10 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

1937 kap. 1 och 6 §§ och 8 kap. 12 § sekretesslagen

194Prop. 1979/80:2 Del A s. 385

769

Bilaga 6

SOU 2003:99

elektroniskt meddelande får inte obehörigen föra vidare eller använda det han eller hon fått del av eller tillgång till.195 Meddelar- frihet gäller inte för uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller annan uppgift som angår ett särskilt sådant meddelande.

Tystnadsplikt gäller också för uppgifter som rör kvarhållande av försändelse enligt rättegångsbalken och angelägenhet som avser användning av hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning enligt rättegångsbalken.196 Meddelarfrihet gäller inte för uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning på grund av beslut om domstol, undersökningsledare eller åklagare.

I samband med att Televerket bolagiserades infördes telelagen och den aktuella punkten i 16 kap. 1 § sekretesslagen.197 Den 25 juli 2003 ersattas telelagen av lagen (2003:389) om elektronisk kommunika- tion. I denna lag finns bestämmelser om tystnadsplikt som motsvarar de som fanns i telelagen.198 Syftet med bestämmelserna är att åstadkomma en motsvarighet till vad som gällde inom Televerkets verksamhet enligt sekretesslagen.199 Den sekretess som gällde för Televerket hade företräde framför principen om med- delarfrihet. Även bestämmelsen om tystnadsplikt i enskild tele- verksamhet för uppgift om innehållet i ett telemeddelande eller annan uppgift som angår ett särskilt sådant meddelande borde undantas från meddelarfriheten.200

I lagen om elektronisk kommunikation finns också en bestäm- melse om tystnadsplikt i enskild televerksamhet för uppgift som hänför sig till tvångsmedelsanvändning enligt 27 kap. 9, 18 och 19 §§ rättegångsbalken. Telelagen hade en motsvarande bestämmelse som i sin tur i princip överensstämde med vad som gällde enligt sekretesslagen för Televerkets medverkan vid sådan tvångsmedels- användning. Meddelarfriheten är inskränkt beträffande uppgift som omfattas av denna tystnadsplikt i samma omfattning som gällde inom Televerket.201

1956 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

1966 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

197Prop. 1992/93:200 s. 162 f.

198Prop. 2002/03:110 s. 271

199Jfr 9 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen

200Prop. 1992/93:200 s. 164

201A prop. s. 258 f.

770

SOU 2003:99

Bilaga 6

Punkten 10. Tystnadsplikt enligt postlagen (1993:1684)

Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till uppgift som rör särskild brevförsändelse, annan uppgift som rör en enskild persons kontakt med verksamheten eller uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla eller beslagta försändelse med stöd av rättegångsbalken, får inte obehörigen röja eller använda upp- giften.202 Meddelarfrihet gäller inte om tystnadsplikten gäller uppgift som rör särskild brevförsändelse eller uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla eller beslagta försändelse med stöd av rättegångsbalken.

Postlagen infördes som en följd av bolagiseringen av Postverket. Syftet med bestämmelsen om tystnadsplikt i enskild postverksam- het var att den skulle motsvara sekretesslagens bestämmelser om sekretess för uppgifter som rör postförsändelser inom Postverket. För att uppnå samma skydd för uppgifterna som tidigare hade gällt hos Postverket infördes också den ovan beskrivna inskränkningen i meddelarfriheten.203

Punkten 11. Tystnadsplikt i enskild familjerådgivning

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.204 Meddelarfriheten har företräde framför denna tystnadsplikt. Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.205 Denna tystnadsplikt bryter med- delarfriheten.

När socialtjänstlagen infördes fanns inte någon regel för tystnadsplikt för anställda i enskild verksamhet. Innan tystnads- plikten för enskild familjerådgivning infördes gällde sekretess inom kommunal familjerådgivning alla uppgifter som den enskilde lämnat i förtroende eller som familjerådgivaren inhämtat i samband med rådgivningen, medan tystnadsplikt inom enskilt bedriven verksamhet endast gällde uppgift om enskilds personliga

20219 § postlagen

203Prop. 1993/94:38 s. 85 f.

20415 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

20515 kap. 2 § socialtjänstlagen

771

Bilaga 6

SOU 2003:99

förhållanden. Regeringen ansåg att samma tystnadsplikt borde gälla för familjerådgivning oavsett om den bedrivs helt i kommunal regi, av enskild familjerådgivare som har avtal med kommunen eller av annan enskild familjerådgivare. Därför infördes en ny paragraf i socialtjänstlagen med i princip samma lydelse som 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen.206 Regeringen ansåg, i likhet med vad Justitiekanslern hade anfört i sitt remissyttrande, att meddelar- friheten för den som är verksam inom enskild familjerådgivning borde begränsas på motsvarande sätt som för familjerådgivning där det allmänna är huvudman.207

Punkten 12. Tystnadsplikt angående förhör hos

Säkerhetstjänstkommissionen

Ovan har beskrivits den sekretessbestämmelse som gäller hos Säkerhetstjänstkommissionen och att den bryter meddelarfriheten om det gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Säkerhetstjänstkommissionen har möjlighet att besluta att en uppgift som framkommit vid förhör och för vilken det gäller sekretess hos kommissionen inte får röjas.208 Uppgifter för vilken sådan tystnadsplikt gäller omfattas inte av meddelarfriheten.

När det gällde frågan om inskränkning i meddelarfriheten, jämförde regeringen i propositionen med tystnadsplikten beträffande vad som förekommit inom stängda dörrar inför domstol (5 kap. 4 § rättegångsbalken).209 Regeringen ansåg att det på motsvarande sätt inte fanns skäl att tillåta meddelarfrihet såvitt gäller uppgifter som omfattas av kommissionens förordnande om tystnadsplikt.

206Prop. 1995/96:117 s. 9

207A prop. s. 14

2087 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet

209Prop. 1998/99:140 s. 29

772

Bilaga 7

Sammanställning av rubrikerna i förslaget till ny sekretesslag

Avd. 1 Allmänna bestämmelser

1 kap. Lagens innehåll

2 kap. Grundläggande begrepp och bestämmelser

Kapitlets innehåll

Grundläggande begrepp

Sekretessens innebörd Sekretessreglerad uppgift Sekretessbelagd uppgift Sekretessbrytande bestämmelse Primär sekretessbestämmelse Överföringsbestämmelse Sekundär sekretessbestämmelse Sekretessområde och sekretessgräns

Grundläggande bestämmelser

Inre sekretess

Sekretess överförs inte automatiskt mellan myndigheter Konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser

773

Bilaga 7

SOU 2003:99

Tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall

Beräkning av sekretesstid

Sekretessmarkering

3 kap. Lagens tillämpningsområde

Kapitlets innehåll

Myndigheter och personer med anknytning till myndigheter

Organ som är jämställda med myndigheter

Riksdagen och beslutande kommunal församling

Kommunalförbund

Kommunala bolag m.m.

Organ som anges i bilagan

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

4 kap. Vem sekretessen gäller mot

Kapitlets innehåll

Sekretess mot enskild

Sekretess mot en annan myndighet

Sekretess mot utländska myndigheter

Sekretess inom en myndighet

5 kap. Sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna

Kapitlets innehåll

När gäller sekretess mellan nämnder i samma kommun eller landsting?

När gäller sekretess inom en nämnd i en kommun eller ett landsting?

774

SOU 2003:99

Bilaga 7

Vad avses med verksamheter av samma slag?

Särskilt om gemensamma nämnder och kommunalförbund Integrerade verksamheter

6 kap. Bestämmelser om sekretess m.m. utanför sekretesslagen

7 kap. Överföring av sekretess mellan myndigheter

Kapitlets innehåll

Överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet

Tillsyn och revision

Disciplinansvar m.m.

Forskningsverksamhet

Fackliga förhandlingar m.m.

Överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter

Riksdagen

Regeringen

Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern

Domstol

Arkivmyndigheter

Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag

Uppgifter som tas in i beslut

Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess

8 kap. Sekretessbrytande bestämmelser

Kapitlets innehåll

775

Bilaga 7

SOU 2003:99

Samtycke

Nödvändigt utlämnande

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter

Riksdag och regering

Uppgiftsskyldighet

Omprövning av beslut

Tillsyn och revision

Disciplinansvar m.m.

Brottsmisstankar

Yttrande av sakkunnig

Delgivning

Generalklausul

Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskilda

Allmänintresset av insyn

Myndigheters möjlighet att göra förbehåll om hur uppgiften får användas

Partsinsyn

Möjlighet att lämna uppgift till ombud m.fl. för att ta till vara sin rätt

Uppgifter till fackliga företrädare

Ytterligare bestämmelser om undantag

Regeringens dispensmöjligheter

Riksdagens dispensmöjligheter

776

SOU 2003:99

Bilaga 7

9 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare

Kapitlets innehåll

Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes möjlighet att påverka sekretessen

Sekretess i förhållande till vårdnadshavare

10 kap. Ansvar

11 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

Överklagande av enskild

Överklagande av myndighet

Sättet för överklagande

Avd. 2 Sekretess med hänsyn till allmänna intressen

12 kap. Avdelningens innehåll

13 kap. Sekretess med hänsyn till rikets säkerhet eller dess för- hållande till annan stat eller mellanfolklig organisation

Kapitlets innehåll

Utrikessekretess

Försvarssekretess

Sekretesstid

Prövning av frågan om utlämnande av handling

14 kap. Sekretess med hänsyn till rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik

Kapitlets innehåll

777

Bilaga 7

SOU 2003:99

När sekretess gäller

Överföring av sekretess

Sekretesstid

15 kap. Sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

Kapitlets innehåll

Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning

Pågående granskning

Kunskapsprov m.m.

Utredning om överträdelse av förbud mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning

Internationell rättshjälp i konkurrensärenden

16 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott

Kapitlets innehåll

Förundersökningssekretess m.m.

Säkerhets- eller bevakningsåtgärder

Chiffer, kod m.m.

Körkorts referensnummer

Åtgärder för att hindra rymning m.m.

Vapenregister m.m.

Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.

Internationell rättshjälp och Schengens informationssystem

Sekretesstid

778

SOU 2003:99

Bilaga 7

17 kap. Sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse

Kapitlets innehåll

Myndigheters affärs- eller driftsförhållanden

Upphandling m.m.

Upplåning

Tekniska undersökningar

Fackliga förhandlingar

Fackliga stridsåtgärder

Rättsliga tvister

Fartygsdagbok m.m.

Sekretesstid

18 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att bevara djur- eller växtart

Avd. 3 Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden

19 kap. Avdelningens innehåll

20 kap. Sekretess som gäller i alla verksamheter

Kapitlets innehåll

Uppgift om hälsa eller sexualliv

Adressuppgift och hemtelefonnummer

Uppgift om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet

Uppgift som rör utlänning

779

Bilaga 7

SOU 2003:99

Personuppgift som avses i personuppgiftslagen

21 kap. Hälso- och sjukvården m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessgränser

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande Sekretessens omfattning

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet

Omprövning och tillsyn

Patientnämndsverksamhet

Omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård Sekretessen enligt 4–7 §§ gäller inte följande fall

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården

Skydd för anmälare

Uppgift om varas tillverkning eller innehåll

Biobanker

Ersättning till steriliserade

Sekretesstider

Undantag från sekretessen på hälso- och sjukvårdens område m.m.

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

Uppgifter till enskilda i enlighet med vad som föreskrivs i lag

Forskning och statistik

Ytterligare bestämmelser

780

SOU 2003:99

Bilaga 7

22 kap. Socialtjänsten m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessgränser

Sekretessens omfattning

Socialtjänst

Omprövning och tillsyn

Patientnämndsverksamhet

Omhändertagande av personakt i enskild verksamhet

Sekretessen enligt 3 och 5–7 §§ gäller inte följande fall

Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård

Skydd för anmälare

Familjerådgivning

Kommunal invandrarbyrå m.m.

Tillstånd till parkering för rörelsehindrade

Kommunal bostadsförmedling m.m.

Bostadsanpassningsbidrag

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Sekretesstider

Undantag från sekretessen på socialtjänstens område

Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.

Uppgifter till enskild om biologiska föräldrar

Brottsmisstankar när brottet riktas mot unga

Uppgifter om unga till polismyndighet

781

Bilaga 7

SOU 2003:99

Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess

23 kap. Skolverksamhet m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessgränser

Sekretessens omfattning

Skolverksamhet för barn och ungdomar

Annan skolverksamhet

Specialpedagogisk stödverksamhet

Skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet

Statens skolverk

Skolväsendets överklagandenämnd

Avstängning från högskoleutbildning

Sekretesstider

24 kap. Forskning, vetenskap och statistik

Kapitlets innehåll

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

Psykologisk undersökning

Upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll

Rättspsykiatriskt forskningsregister

Biomedicinska forskningsprojekt

Statistik

782

SOU 2003:99

Bilaga 7

25 kap. Folkbokföring och delgivning m.m.

Kapitlets innehåll

Folkbokföring m.m.

Ärende om fingerade personuppgifter Namnärenden

Delgivning

Sekretesstider

26 kap. Socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premie- pensionsmedel m.m.

Kapitlets innehåll

Socialförsäkringsområdet

Sekretessens omfattning

Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande

Premiepensionsmedel

Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. Arbetarskydd

Skydd för anmälare

Arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m.

Arbetslöshetsersättning

Studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning

Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet

Uppgift till medlare i arbetstvist

Arbetstvister

Sekretesstider

783

Bilaga 7

SOU 2003:99

27 kap. Personalsocial och personaladministrativ verksamhet

Kapitlets innehåll

Psykologisk undersökning eller behandling m.m. Hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall Adresser, telefonnummer m.m. Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen

Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt Sekretesstider

28 kap. Transport och annan kommunikation

Kapitlets innehåll

Luftfart

Ärenden om lämplighet att ha luftfartscertifikat m.m.

Certifikatregistret

Sjöfart

Skydd för anmälare

Pris- och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.

Sjöförklaringar och andra utredningar

Körkortsärenden m.m.

Ärenden om tillstånd till färdtjänst

Allmän samfärdsel

Postförsändelse

Telemeddelande

Enskilds förbindelse med samfärdselverksamhet

Ärenden som avser TV-avgifter

784

SOU 2003:99

Bilaga 7

29 kap. Tillsyn över näringslivet m.m.

Kapitlets innehåll

Konkurrensverket

Tillsyn och utredning

Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration

Skydd för anmälare

Tillsyn över finansiella marknader m.m.

Tillsyn och tillstånd

Ägarprövning

Övervakning enligt viss lagstiftning

Uppgifter från utländsk myndighet m.m.

Statlig tillsyn över näringslivet m.m.

Tillsyn eller stödverksamhet m.m.

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation

Tillsyn och stöd av andra än statliga myndigheter

Tillsyn och stöd i allmänhet

Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

Undantag från sekretess inom miljö- och hälsoskyddsområdet

Insättningsgarantinämnden

Riksrevisionen

Tillsyn över stiftelser

Tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738)

Sekretesstid

785

Bilaga 7

SOU 2003:99

30 kap. Sekretess i annan verksamhet med anknytning till näringslivet

Kapitlets innehåll

Riksbankens verksamhet

Upplånings- och utlåningsverksamhet

Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet

Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning

Sekretess till skydd för enskilds ekonomiska intressen

Undantag från sekretessen för uppgift som rör människors hälsa

Enskildas affärsförbindelser med myndigheter

Affärsförbindelse med myndighet

Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.

Överföring av sekretess

Verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd

Patentansökningar m.m.

Patentansökningar

Uppgift om arbetstagares uppfinningar

Registrering av mönster

Pantbrevsregistret

Upphovsrättsligt skyddat verk

Elcertifikatsregistret

Administrativa tjänster åt en stiftelse

786

SOU 2003:99

Bilaga 7

Regeringens dispensmöjlighet

Sekretesstid

31 kap. Annan tillsyn, granskning och övervakning

Kapitlets innehåll

Datainspektionen

Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänster- nas författningsskyddande verksamhet

Granskning av film eller videogram

Allmän kameraövervakning

Tillsyn över advokater

Tillsyn över revisorer

Kärnteknisk verksamhet

Uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument

32 kap. Skatt, tull, exekution m.m.

Kapitlets innehåll

Skatt, tull m.m.

Bestämmelsernas tillämpningsområde

Skatt, taxering, beskattningsdatabas och tulldatabas

Tullverket

Mål i domstol

Beslut om skatt eller taxering

Vissa ärenden med anknytning till skatt

Skatteärenden med anknytning till utlandet

Undantag från sekretess i förhållande till enskilda

787

Bilaga 7

SOU 2003:99

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

Exekutionsväsendet

Mål eller ärende

Utsöknings- och indrivningsdatabasen

Verksamhet med anknytning till utlandet

Undantag från sekretess

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

Ärende om skuldsanering Tillsynsmyndighet i konkurs Sekretesstid

33 kap. Totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser

Kapitlets innehåll

Totalförsvarspliktigas personliga förhållanden Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt Utbildning för totalförsvarsändamål

Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret

Samhällsplanering och försörjningsberedskap

Beredskapsförberedelser

Utlandsmyndighets beredskapsplanering

Sekretesstid

34 kap. Utlänningskontroll, Schengen m.m.

Kapitlets innehåll

Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap

788

SOU 2003:99

Bilaga 7

Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation Integrationsverket

Uppgifter till den nationella upplysningsbyrån

Schengens informationssystem

Sekretesstid

35 kap. Förundersökning m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessens omfattning

Utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning m.m.

Skydd för anmälare

Sekretessen enligt 2 § gäller inte i följande fall

Tillsynsmyndighet i konkurs

Undantag från förundersökningssekretessen

Skadelidande m.fl.

Uppgiftslämnande till följd av vad som föreskrivs i lag

Skadelidande vid trafikolycka

Uppgift till konkursförvaltare

Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift

36 kap. Annan verksamhet med anknytning till brott, brotts- bekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretess hos polismyndighet

Sekretessens omfattning

Skydd för anmälare

789

Bilaga 7

SOU 2003:99

Ärenden om besöksförbud Kriminalvården Överföring av verkställighet Nådeärenden Brottsskadeersättning

Medling med anledning av brott

Belastningsregister

Andra register

37 kap. Domstol m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessens omfattning

Sekundär sekretess

Brottmål

Personalia

Familjerättsliga mål eller ärenden

Arbetstvister

Skatt, taxering, beskattningsbas och tulldatabas

Affärs- eller driftsförhållanden

Rättshjälp

38 kap. Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda om- budsmän m.fl.

Kapitlets innehåll

Barnombudsmannen

790

SOU 2003:99

Bilaga 7

Konsumentombudsmannen

Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor

39 kap. Övriga myndigheter, verksamheter och ärenden

Kapitlets innehåll Överförmyndare Notarius publicus

Rättshjälp till utlandet, m.m.

Förvärv av hyresfastighet

Biblioteksverksamhet

Teknisk bearbetning och lagring

Avd. 4 Sekretess hos vissa organ och verksamheter

40 kap. Avdelningens innehåll

41 kap. Sekretess hos riksdagen och regeringen

Kapitlets innehåll

Riksdagen

Sekundär sekretess

Sekretessens omfattning i övrigt

Riksdagens dispensmöjligheter

Regeringen

Primär sekretess

Sekundär sekretess

Undantag från sekretess i regeringsärende

Prövning av frågan om utlämnande av uppgift

791

Bilaga 7

SOU 2003:99

Regeringens dispensmöjligheter

42 kap. Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitie- kanslern m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessen hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m.

Sekundär sekretess hos justitieombudsman eller Justitiekanslern

Sekretess hos undersökningskommission

43 kap. Sekretess hos domstolar m.m.

Kapitlets innehåll

Sekretessens omfattning

Primär sekretess

Sekundär sekretess

Bestämmelser om sekretess som inte gäller hos domstol

Sekretess för uppgifter vid förhandling

När sekretessregleringen upphör att gälla

När sekretessregleringen fortsätter att gälla

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

Sekretess för uppgifter i domar eller annat beslut

När sekretessregleringen upphör att gälla

När sekretessregleringen fortsätter att gälla

Prövning av sekretessbeslut vid överklagande

Sekretess hos annan myndighet

Sekretess vid överläggningar

Domstols överläggningar

792

SOU 2003:99

Bilaga 7

Jurys överläggningar

Annan myndighets överläggningar

44 kap. Sekretess för växeltelefonister

Avd. 5 Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

45 kap. Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten

Kapitlets innehåll

Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen

Sekretesslagen

Rättegångsbalken

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435)

Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Annan lagstiftning

793

Litteraturförteckning

Ds och SOU

Ds Ju 1977:11/Del 1 och 2 Handlingssekretess och tystnadsplikt Ds Ju 1981:17 Sekretesskydd och informationsbehov

Ds Ju 1987:10 Frågor om begränsningar i vittnesplikten

Ds 1990:11 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet Ds 1992:93 Lokalt brottsförebyggande arbete m.m.

Ju 1994:E Sekretess vid samarbetet mot ungdomsbrott och ekobrott Ds 1996:1 Rapport från regeringens ekobrottsberedning

Ds 1996:59 Allas vårt ansvar – ett nationellt brottsförebyggande program

Ds 2000:64 Brottsoffers möjligheter att få del av uppgifter ur förundersökningar m.m.

Ds 2001:9 Yttrandefrihet för privatanställda

Ds 2002:27 Öppna Sverige – för en öppen offentlig förvaltning. Rapport och förslag från Rådet för Öppna Sverige

Ds 2002:29 Några frågor om sekretess

Ds 2002:48 Sekretess för fotografier i offentliga register

SOU 1938:44 Processlagsberedningens förslag till rättegångsbalk II SOU 1975:22 Lag om allmänna handlingar

SOU 1975:102 Tystnadsplikt och yttrandefrihet SOU 1976:47 Färre brottmål

SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten SOU 1984:73 Patientjournalen

SOU 1986:24 Integritetsskyddet i informationssamhället 1 SOU 1988:64 Integritetsskyddet i informationssamhället 5

SOU 1990:12 Meddelarrätt – Meddelarfrihet i företag och föreningar, m.m.

SOU 1992:14 Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation SOU 1992:134 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag SOU 1992:140 Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation SOU 1993:35 Reaktion mot ungdomsbrott

795

Litteraturförteckning

SOU 2003:99

SOU 1994:122 Trygghet mot brott i lokalsamhället SOU 1995:60 Kvinnofrid

SOU 1995:86 Dokumentation och socialtjänstregister

SOU 1995:142 Att röja hinder för samverkan, egenmakt, arbets- linjen

SOU 1996:175 Styrning och samverkan

SOU 1997:39 Integritet – Offentlighet – Informationsteknik SOU 1998:46 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel SOU 1999:53 Ekonomisk brottslighet och sekretess

SOU 1999:61 Brottsförebyggande arbete i landets kommuner SOU 1999:97 Socialtjänst i utveckling

SOU 1999:105 Skatt Tull Exekution Normer för behandling av personuppgifter

SOU 1999:109 Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten SOU 2000:114 Samverkan

SOU 2001:28 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet

SOU 2001:48 Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting

SOU 2001:72 Barnmisshandel. Att förebygga och att åtgärda

SOU 2001:87 Mot ökad koncentration – förändring av polisens verksamhet

SOU 2001:92 Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer SOU 2002:97 Ordning och reda bland allmänna handlingar

SOU 2002:110 Allmän kameraövervakning

SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet SOU 2003:40 Utlänningsdatalag

Propositioner och skrivelser

Prop. 1948:230 med förslag till tryckfrihetsförordning m.m.

Prop. 1973:33 Förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen, m.m.

Prop. 1975/76:160 om grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet

Prop. 1975/76:204 Grundlagsändringar angående tryckfriheten Prop. 1977/78:38 om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m.m.

Prop. 1979/80:1 om socialtjänsten, Del A och B

Prop. 1979/80:2 Förslag till sekretesslag m.m. Del A och B

796

SOU 2003:99

Litteraturförteckning

Prop. 1980/81:18 med förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) m.m.

Prop. 1980/81:28 om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen Prop. 1981/82:8 om lag om vård av missbrukare i vissa fall, m.m. Prop. 1981/82:172 om förbud mot omskärelse av kvinnor

Prop. 1981/82:186 om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1983/84:111 med förslag till polislag m.m.

Prop. 1983/84:142 om ändring i sekretesslagen (1980:100) m.m. Prop. 1984/85:157 Lag om värdepappersmarknaden

Prop. 1984/85:189 om patientjournallag m.m.

Prop. 1985/86:117 om följdlagstiftning till den nya skollagen m.m. Prop. 1986/87:3 om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Prop. 1986/87:89 om ett reformerat tingsrättsförfarande

Prop. 1987/88:41 om sekretesskyddet för vissa myndighetsregister m.m.

Prop. 1987/88:80 om bistånd åt asylsökande, m.m. Prop. 1988/89:18 om TV-avgiften

Prop. 1988/89:67 om sekretessfrågor inom undervisningsväsendet m.m.

Prop. 1988/89:124 om vissa tvångsmedelsfrågor

Prop. 1988/89:131 om sekretesskyddet för uppgifter i tillsyns- ärenden m.m.

Prop. 1989/90:119 om övervakningskameror m.m.

Prop. 1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade, m.m.

Prop. 1990/91:42 Insiderhandel

Prop. 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB

Prop. 1990/91:111 om sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.

Prop. 1990/91:117 om en ny kommunallag Prop. 1991/92:113 om ny börslagstiftning m.m.

Prop. 1991/92:172 om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar

Prop. 1992/93:120 om ändringar i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet

Prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. 1992/93:200 om en telelag och en förändrad verksamhets- form för Televerket, m.m.

Prop. 1992/93:220 En ny läroplan

797

Litteraturförteckning

SOU 2003:99

Prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.

Prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala företag Prop. 1993/94:107 Sekretess m.m. hos Barnombudsmannen

Prop. 1993/94:133 Instansordningen m.m. i de allmänna för- valtningsdomstolarna

Prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess Prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt

Prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag Prop. 1994/95:112 Utrikessekretess m.m.

Prop. 1994/95:196 Sekretess i verksamhet avseende beredskapsför- beredelser m.m.

Prop. 1995/96:85 Hemlig kameraövervakning

Prop. 1995/96:117 Tystnadsplikt inom enskild familjerådgivning Prop. 1995/96:127 Några frågor om sekretess

Prop. 1995/96:196 Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, m.m. Prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse

Prop. 1996/97:87 Dublinkonventionen Prop. 1996/97:105 Kommunal samverkan

Prop. 1996/97:115 Mer tillgänglig kollektivtrafik Prop. 1996/97:124 Ändringar i socialtjänstlagen

Prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor

Prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordnings- nummer, m.m.

Prop. 1997/98: 44 Personuppgiftslag Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid

Prop. 1997/98:64 Lag om allmän kameraövervakning

Prop. 1997/98:80 Lag om behandling av personuppgifter om total- försvarspliktiga

Prop. 1997/98:97 Polisens register

Prop. 1997/98:130 Ändringar i konkurrenslagen (1993:20) m.m. Prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdrags- myndigheter

Prop. 1998/99:70 Könsstympning – borttagande av kravet på dubbel straffbarhet

Prop. 1998/99:71 Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall Prop. 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregister

Prop. 1998/99:140 Förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet Prop. 1998/99:144 Regler om företagskoncentration

Prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen

798

SOU 2003:99

Litteraturförteckning

Prop. 1999/2000:26 Effektivisering av förfarandet i allmän domstol Prop. 1999/2000:32 Lönebildning för full sysselsättning

Prop. 1999/2000:35 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen Prop. 1999/2000:61 Internationell rättslig hjälp i brottmål Prop. 1999/2000:109 Ny insiderlagstiftning, m.m.

Prop. 1999/2000:117 Lag om kvalificerade elektroniska signaturer, m.m.

Prop. 2000/01:33 Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och exekution

Prop. 2000/01:109 Skadelidandes rätt att ta del av uppgifter ur ned- lagda förundersökningar, m.m.

Prop. 2001/02:35 Fristående skolor

Prop. 2001/02:69 Förstärkt sekretess i konkurrensärenden Prop. 2001/02:80 Demokrati för nya seklet

Prop. 2001/02:91 Nationell narkotikahandlingsplan

Prop. 2001/02:167 Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartell- bekämpning, m.m.

Prop. 2001/02:190 Riksrevisionen

Prop. 2001/02:191 Sekretessfrågor – Ekonomisk brottslighet m.m. Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet

Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Prop. 2002/03:99 Det nya skatteverket

Prop. 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.

Skr. 2000/01:62 Brott kan förebyggas! Utvecklingen av det brotts- förebyggande arbetet

Utskottsbetänkanden

Konstitutionsutskottets utlåtande 1948 nr 30 bet. KU 1979/80:37

bet. SoU 1981/82:47 bet. KU 1982/83:12 bet. KU 1983/84:29, bet. 1990/91:JuU38 bet. 1990/91:KU11 bet. 1990/91:KU34 bet. 1990/91:KU38 bet. 1993/94:JuU24

799

Litteraturförteckning

SOU 2003:99

bet. 1994/95:KU18 bet. 1996/97:KU20 bet. 1996/97:KU23 bet. 1996/97:SoU2 bet. 1996/97:SoU18 bet. 1997/98:JuU13 bet. 1997/98:JuU20 bet. 1997/98:KU18 bet. 1997/98:NU9 bet. 1998/99:KU9 bet. 1999/2000:KU14 bet. 1999/2000:SkU2 bet. 2000/01:JuU10 bet. 2000/01:KU17 bet. 2000/01:SkU20 bet. 2001/02:KU14 bet. 2001/02:SkU19 bet. 2001/02:SoU15 bet. 2001/02:UbU7 bet. 2002/03:SoU12 bet. 2002/03:SoU15

JO-beslut

1983/84 s. 258 1984/85 s. 282 1986/87 s. 198 1987/88 s. 182 1987/88 s. 195 1990/91 s. 387 1991/92 s. 408 1992/93 s. 517 1992/93 s. 608 1992/93 s. 613 1993/94 s. 464 1994/95 s. 54 1995/96 s. 29 1995/96 s. 431 1995/96 s. 437 1995/96 s. 442

800

SOU 2003:99

Litteraturförteckning

1996/97 s. 454 1998/99 s. 464 1999/2000 s. 393 2000/01 s. 44 2000/01 s. 50 2002/03 s. 486

JO beslut den 30 maj 2001, dnr 1668-2001

JO beslut den 15 februari 2002, dnr 3235-2001

JK-beslut

1985 s. 104

1994 s. 186

1982-01-22, dnr 103-82-30 1983-10-16, dnr 2138-83-30 1984-03-05, dnr 879-83-31 1985-02-01, dnr 242-85-30 1985-03-22, dnr 2641-84-30 1988-04-29, dnr 1009-88-30 m.fl. 1990-11-21, dnr 615-89-20 1992-11-09, dnr 2171-92-30 1992-11-11, dnr 3197-92-30 1993-03-16, dnr 3914-92-30 1993-05-10, dnr 1339-92-21 1993-06-22, dnr 1865-93-30 1994-01-10, dnr 3146-93-21 1994-09-27, dnr 349-94-30 1999-03-08, dnr 1986-98-30 1999-04-07, dnr 3561-98-40 2000-09-22, dnr 2780-00-30 2002-11-22, dnr 2907-02-30

801

Litteraturförteckning

SOU 2003:99

Rättsfall

NJA 1996 s. 439

RÅ 1984 ab 176

RÅ 1989 ref 121

RÅ 1995 ref 28

RÅ 2001 ref 27

Dom från Kammarrätten i Stockholm den 14 juli 1995 nr 4945-1995

Dom från Kammarrätten i Stockholm den 27 april 2001, Avdelning 1 Mål nr 1826-2001

Dom från Göta hovrätt 2000-02-15, Avdelning 2, Rotel 25, B 818/98

Dom från Hovrätten för västra Sverige 2002-05-03, Avdelning 6, Rotel 65, B 1056-01

Övrig litteratur

Bohlin, Alf, Kommunalrättens grunder, andra upplagan, 1998 Bohlin, Alf, Offentlighetsprincipen, sjätte upplagan, 2001 BRÅ PM 1982:6 Informationsutbyte mellan myndigheter

Corell, Hans, Egerstedt, Olof, Eliason, Marianne, Heuman, Sigurd, Regner, Göran, Sekretesslagen, Kommentar till 1980 års lag med ändringar, tredje upplagan 1992

Dahlqvist, Anna-Lena, Sekretess inom rättsväsendet, 2003 Datainspektionens rapport 1999:3, Skyddade uppgifter i folkbok-

föringen

Datainspektionens rapport 2002:2, Överföring av personuppgifter inom vården och omsorgen av de äldre

Edelstam, Henrik, Offentlighet och sekretess i rättegång – Principen om förhandlingsfrihet, 2001

Ekelöf, Per Olof, Boman, Robert, Rättegång, fjärde häftet, 6:e uppl. 1992

Ekobrottsmyndigheten, Sekretess av intresse för åklagarväsendet Fitger, Peter, Rättegångsbalken II, Del 3

802

SOU 2003:99 Litteraturförteckning

Hellners, Trygve, Malmqvist, Bo, Nya förvaltningslagen med kommentarer, femte upplagan, 1999

Holmqvist, Lena, Leijonhufvud, Madeleine, Träskman, Per Ole, Wennberg, Susanne, Brottsbalken En kommentar Kap. 13–24, Norstedts blå bibliotek

Justitiekanslerns PM 2003-02-18 angående uppgifter för en stående beredning med uppgift bl.a. att följa den mediala och tekniska utvecklingen på tryck- och yttrandefrihetsområdet, dnr Justitiedepartementet 2003/2080

Lindquist, Ulf, Kommunala befogenheter, femte upplagan, 2000 Nygren, Rolf, Gustavs åsiktsförtryck gav oss offentlig insyn

Forskning & Framsteg 3/01

Olsson, Anders R, Yttrandefrihet & tryckfrihet, 2002

Olsson, Staffan, Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola, 2001

Petersson, Roger, Reinholdsson, Klas, Personuppgiftslagen i praktiken, andra upplagan, 2000

Regner, Göran, Eliason, Marianne, Heuman, Sigurd, Sekretesslagen En kommentar, Norstedts gula bibliotek

Riksåklagaren, Säkerhet och skydd för bevispersoner (Metodfrågor 1995:2)

RSV rapport, 2001:11, En ny skattemyndighet

Sahlin, Jan, Hälso- och sjukvårdslagen, Med kommentarer, femte omarbetade upplagan, 1997

Sahlin, Jan, Hälso- och sjukvårdssekretessen, Grunddragen, 1995 Socialstyrelsen, Allmänna råd från socialstyrelsen, Sekretess inom

hälso- och sjukvården och socialtjänsten, 1991:4 Socialstyrelsen, Översyn av patientjournallagen, 2001-12-20,

dnr 02-3852/2000

Statstjänstemannaförbundet, 7:16 – och andra hot mot öppenheten Ström, Lars-Åke, Med respekt för sekretessen – Det går att

samarbeta, Barn och ungdomsdelegationen 1998

Svenska kommunförbundet, Sekretess i förskola och skola m.m., 1998

Öman, Sören, Lindblom, Hans-Olof, Personuppgiftslagen – En kommentar, andra upplagan, 2001

803