Bilaga till

Äldre i samhället

Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen

203

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

204

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 1. Mycket eller ganska intresserad av politik, procent

100
90
80
70
															60
60	56														54
50															52
	43														51
40	43
30	36
20
10
0
		1960	1964	1968	1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:		44	44	50	48	52	57	54	53	52	51	55	58	56	54
					-30			31-50		51-64			65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur pass intresserad är Ni (i allmänhet) av politik?” och följande svarsalternativ ges: 1. ”Mycket intresserad”, 2. ”Ganska intresserad”, 3. ”Inte särskilt intresserad” och 4. ”Inte alls intres- serad”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel mycket och ganska intresserad av politik bland samtliga.

205

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 2. Deltagande i samtal om politik, procent

100
90									85
									83
80									82
70
		61
60	60								60
50		57
40		40
30
20
10
0
		1960	1964	1968	1973	1976	1979	1998	2002
Samtliga:		55	56	60	63	61	71	80	78
				-30		31-50	51-64	65+
	Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur brukar Du själv göra om Du är med i ett sällskap där samtalet kommer in på politik? Vilken av beskrivningarna tycker Du passar bäst in på Dig själv?” och följande svarsalternativ ges: 1. ”Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata politik”, 2. ”Jag brukar nog lyssna men lägger mig aldrig i dis- kussionen”, 3. ”Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker” och 4. ”Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 3 och 4 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som svarat alternativ 3 eller 4 bland samtliga.

206

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 3. Läser nyheter om politik ofta eller läser allt, procent

100
90
80
70
60											51
50	47										45
	46										42
40
	42
	38										32
30
20
10
0
	1968	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	43	43	46	50	47	42	43	46	47	46	42
			18-30			31-50		51-64		65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur mycket brukar Ni/Du läsa av nyheter och artiklar om politik i dagstidningarna?” Följande svarsalternativ ges: 1. ”Läser det som finns i tidningen av nyheter och artiklar om politik varje dag”, 2. ”Läser ofta nyheter och artiklar om politik”, 3. ”Läser nyheter och artiklar om politik någon gång” och 4. ”Läser aldrig nyheter och artiklar om politik”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 3 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel ”som läser nyheter om politik ofta eller läser allt” bland samtliga.

207

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 4. Medlem av parti, procent

100
90
80
70
60
50
40
30
	23
20	20										14
	15
10											8
	9										6
0											4
	1960	1964	1968	1970	1979	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	18	17	17	16	15	17	12	11	12	10	8
				-30	31-50		51-64		65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: 1960 1964: ”Är Ni medlem i något (politiskt) parti?” och det ges svarsalternativ för varje parti, ”annat parti” och ”inte medlem/vet inte”. I 1968 1970 ändras frågan till ”Är Ni medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk sammanslutning?” med svarsalternativ ”ja” och ”nej”. Från 1979 frågas ”Är Ni/Du medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk orga- nisation?” Med svarsalternativ för varje parti, ”annat parti” och ”nej, inte medlem”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ som innehåller ett jakande svar slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i pro- centbasen. Siffran under årtalet visar andel medlemmar bland samt- liga.

208

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 5. Medlem av facklig- eller annan yrkesorganisation, procent

100
90
80													79
	68												79
70
60	62
	61
50	58
													51
40
30
													28
20
10
0
	1960	1964	1968	1970	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	62	66	51	50	54	55	55	58	61	62	61	61	59
				-30		31-50		51-64			65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: 1960: ”Är Ni medlem i någon fackförening för arbe- tare/fackförening för företagare eller arbetsgivare/förening för fria yrkesutövare (vilken?)”. Respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet ”nej, inte medlem”. 1964 1968: ”Är Ni medlem av någon sådan facklig organisation eller yrkessammanslutning som finns på det här kortet?” Frågekort visas, och respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet ”nej, inte medlem”. År 1970 ändras frågan till ”Är Ni medlem av någon facklig organisation eller organisation för företagare eller någon annan yrkesorganisation?” med svarsalternativen ”ja” och ”nej, vet inte, vill inte svara”. År 1979 ändras svarsalternativen till ”ja”, ”nej” och ”vet inte, vill inte svara”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ med jakande betydelse slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procent- basen. Siffran under årtalet visar på andel medlemmar bland samt- liga.

209

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 6. Uppgivna blankröstare, procent av dem som röstar

4
								3,6
3,5
								3,1
3								2,8
2,5
2
1,5
								1.1
1	.8					.9
								.8
							.7
	.	.4 .5
0,5
				.2
0			0		0
		1976	1979	1982	1988	1991	1994	1998
Samtliga:		.5	1	1,1	1,6	2,2	2,3	2,7
				-30	31-50	51-64	65+
	Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: 1976: ”Vi hade ju flera val samtidigt i år. Vilket parti röstade Ni/Du på i riksdagsvalet?” och som svarsalternativ ges en rad namngivna partier, ”röstade inte”, ”vill ej svara” och ”röstade blankt”.

Kommentar: I figuren redovisas andelen som röstade blankt. Det är inga uppgivna blankröstare i åldersgruppen 65+ vid 1976 och 1982 års val. Svar ”vill ej svara” och ”röstade inte” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel uppgivna blank- röstare bland samtliga.

210

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 7. Läste valbroschyr innan valet, procent

100
90
80
70									70
60									58
	49								57
50	47								54
40	46
	40
30
20
10
0
	1960	1964	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	62	45	55	56	52	56	58	60	60
			-30	31-50		51-64		65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: 1960 och 1964: ”Har Ni läst någon av de broschyrer eller andra skrifter, som partierna sände ut till väljarna före valet i år?” Från 1982: ”Inför årets val, läste Du någon valbroschyr eller lik- nande trycksak från något parti?.” Som svarsalternativ ges ”ja” och ”nej”.

Kommentar: Viss omkodning av orginalkodning har ägt rum. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som läste valbroschyr innan valet bland samt- liga.

211

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 8. Var på valmöte eller annat arrangemang anordnat av parti innan valet, procent

100
90
80
70
60
50
40
30	19
										13
20	18
										12
	14
10	12									10
0										7
	1956	1960	1964	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	16	7	8	13	12	10	12	11	11	11
				-30	31-50		51-64		65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: 1960: ”Har Ni varit på något valmöte, som något av par- tierna anordnat före valet i år?” med svarsalternativ på en skala från 0 till 4 eller flera möten. 1964: ”Var Ni på något av de valmöten som partierna ordnade före valet i år?”. Från 1982: ”Inför årets val, var Du på något valmöte eller annat arrangemang som anordnats av något parti?”, med svarsalternativen ”ja” och ”nej”.

Kommentar: Viss omkodning av orginalkodningen har ägt rum. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som varit på valmöte eller annat arrangemang, bland samtliga.

212

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 9. Såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet, procent

100
90
80	79
	76								75
70	73
	65								66
60
									56
50									52
40
30
20
10
0
	1979		1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:		73	72	69	64	70	65	61	61
				18-30	31-50		51-64	65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”I vilken utsträckning hade Ni/Du tillfälle att se de program som TV/Sveriges Television sände inför valet i år?” Såg Ni/Du den avslutande partiledardebatten i TV fredagen före valet den 16 sep- tember?” (Datumen varierar från år till år.) Följande svarsalternativ ges: 1. ”Ja, såg hela partiledardebatten”, 2. ”Ja, såg en del av parti- ledardebatten” och 3. ”Nej, såg inte partiledardebatten”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under året visar på andel som såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet bland samtliga.

213

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 10. Den politik som förts under senare år har varit till fördel för den egna gruppen i samhället, andel som håller med, procent

100
90
80	74
	71
70	69
60	62					59
50						49
						42
40						41
30
20
10
0
	1968	1973	1976	1979	1982	1988
Samtliga:	69	52	59	34	20	46
		-30	31-50		51-64	65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Anser Ni att den politik som förts här i landet under senare år har varit till fördel eller till nackdel för dem som tillhör samma grupp i samhället som Ni?” kan besvaras med alternativen 1. ”till fördel”, 2. ”till nackdel”, 3. ”varken fördel eller nackdel”, 4. ”annat svar” och 5. ”vet inte”.

Kommentar: I figuren redovisas andelen ”till fördel”. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som instämmer med påståendet bland samtliga.

214

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 11. Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis, procent

100
90
							79		79
80								73	75
		71			72		72
				70
			68			68
70					66
			63
60
50
40	38	38
40
30		28
20
10
0
	1968		1973		1976			1979
Samtliga:		37	66			69			76
		-30		31-50	51-64		65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Man kan aldrig lita på att något av partierna tänker hålla sina löften” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siff- ran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.

215

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 12. Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter, andel som instämmer helt eller delvis, procent

100
90
80											78
70											74
											69
60											59
	52
50
40	43
	38
30	34
20
10
0
	1968	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002
Samtliga:	40	49	52	66	64	69	68	71	72	77	69
				18-30		31-50		51-64		65+
	Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helst motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.

216

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 13. Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis, procent

100
90	85
	83
80	83
	77
70						67
						64
60						57
50						54
40
30
20
10
0
		1968	1973	1976	1991	1998
Samtliga:		82	84	75	69	60
			18-30	31-50	51-64	65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Genom att rösta kan man verkligen vara med om att bestämma hur det ska vara ordnat här i landet” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.

217

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 14. Det finns åtminstone något parti som alltid försöker tillvarata mina intressen, andel som instämmer helt eller delvis, procent

100
	93
90	89
	87
80	81						72
							70
70
							69
60							67
50
40
30
20
10
0
	1973		1976	1982		1985	1991
Samtliga:		87	86	81		77	69
				18-30	31-50	51-64	65+
	Källa: Valundersökningarna respektive år.

Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Det finns åtminstone något parti, som alltid försöker tillvarata mina intressen” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis bland samtliga.

218

SOU 2003:91														Bilaga till Äldre i samhället
Figur 15. Läser någon morgontidning 6 7 dagar/vecka, procent
100
90
80	78																80
	75																77
70
	71
60																	59
	57
50
40																	41
30
20
10
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	69	72	71	72	71	70	66	66	65	66	61	63	65	65	65	65	64
						15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Läser Du eller tittar Du i någon morgontidning regel- bundet?” Följande svarsalternativ ges: ”7 dagar”, ”6 dagar”, ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar” och ”1 dag”.

Kommentar: I figuren redovisas de som svarat att de läser eller tittar i en morgontidning minst 6 dagar i veckan. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser eller tittar i någon morgontidning minst 6 dagar i veckan bland samtliga.

219

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Figur 16. Läser någon kvällstidning 3 7 dagar/vecka, procent

100
90
80
70
60
50
	44
40	39
																	35
	38																31
30
																	30
20	27																23
10
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	39	40	38	39	35	41	33	28	31	28	25	24	27	29	26	27	30
						15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta brukar Du läsa följande tidningar: Aftonbladet, Expressen, GT, Kvällsposten?”. Följande svarsalternativ ges: 1986 1998 ”6 7 dagar/vecka”, 3 5 dagar/vecka”, 1 2 dagar/vecka”, ”Mer sällan” och ”Aldrig”. 1999 2002 ”7 dagar/vecka”, ”6 dagar/vecka”, ”5 dagar/vecka”, ”4 dagar/vecka”, ”3 dagar/vecka”, ”2 dagar/vecka”, ”1 dag/vecka”, ”Mer sällan” och ”Aldrig”.

Kommentar: Figuren visar de som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka bland samtliga.

220

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 17. Konsumtion av TV-nyheter, procent

100
90
80
	72																72
70
60	56
50																	45
40
	32
30																	28
20	12																16
10
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	35	34	33	34	33	31	34	34	39	40	29	37	39	39	40	44	38
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV?” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Dagligen”, 2. ”5 6 gånger/vecka”, 3. ”3 4 gånger/vecka”, 4. ”1 2 gånger/vecka” eller 5. ”Mer sällan”, ”Aldrig”.

Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Aktuellt i SVT, Rapport i SVT eller Nyheterna i TV4. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga.

221

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 18. Konsumtion av lokala TV-nyheter, procent

100
90
80
70
60																	57
50	47
40	35																34
30
20																	19
	13
10																	8
	4
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	19	20	18	19	18	15	18	17	19	21	19	22	24	26	27	31	28
						15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV?” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Dagligen”, 2. ”5 6 gånger/vecka, 3. ”3 4 gånger/vecka”, 4. ”1 2 gånger/vecka” eller 5. ”Mer sällan”, ”Aldrig”.

Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Regionala nyheter i SVT och lokala nyheter i TV4. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga.

222

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Figur 19. Tittar på program i SVT, procent

100
90						82
																81
80
70						64										61
60
50						45										46
40						41
																31
30
20
10
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:						54	53	53	48	48	46	49	52	56	58	53
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på program i SVT1 respektive SVT2?” Följande svarsalternativ ges: ”Dagligen”, 5 6 gånger/ vecka”, ”3 4 gånger/vecka”, ”1 2 gånger/vecka”, ”mer sällan” och ”har ej tillgång”.

Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på program någon av kanalerna SVT1 och SVT2 dagligen. Procent- talen är beräknade på antalet respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår.

223

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 20. Tittar på program i TV4, procent

100
90
80
70
60																56
																52
50																51
40																45
30
20					14
					13
10					13
					7
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:					13	25	41	42	42	45	45	48	51	54	56	50
					15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på program i TV4?” Följande svarsalternativ ges: ”Dagligen”, 5 6 gånger/vecka”, ”3 4 gånger/ vecka”, 1 2 gånger/vecka”, ”mer sällan” och ”har ej tillgång”.

Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på pro- gram i TV4 dagligen. Procenttalen är beräknade på antalet respon- denter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår.

224

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 21. Tillgång till persondator i hemmet, procent

100
90
																		81
80																		84
70																		70
60
50
40
30
																		25
20
		10
10	10
		2
0	0
		1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:		7	9	14	13	14	15	14	19	23	28	34	43	54	57	61	63	68
							15-30			31-50		51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Vilka typer av utrustning etc. har Du för närvarande tillgång till i Ditt hushåll?”

Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har tillgång till en persondator i hemmet. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter.

225

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Figur 22. Tillgång till Internetanslutning i hemmet, procent

100
90
80																77
70																79
60																65
50
40
30
20																21
10									5
								3
0								3	0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:									3	9	18	35	47	54	60	64
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Om Du har persondator i Ditt hushåll, vad har Du i övrigt?: Internetanslutning.”

Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har tillgång till Internetanslutning i hemmet. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter.

226

SOU 2003:91														Bilaga till Äldre i samhället
Figur 23.		Förtroende för dagspressen, balansmått
100
80
60
40
20	17
																	6
9
																	2
0	88
																	-1 1
-20
-40
-60
-80
-100
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	8			28	17	4	27	6	14	3	5	4	7	11	15	7	1
						15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Dags- pressen”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för Dagspressen bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

227

Bilaga till Äldre i samhället															SOU 2003:91
Figur 24.		Förtroende för polisen, balansmått
100
80	71
60	53																47
	65																47
40																	45
20	37																41
0
-20
-40
-60
-80
-100
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	53		43	52	45	44	50	51	63	56	36	27	38	42	38	43	45
						15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Polisen”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet fötroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort för- troende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för polisen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

228

SOU 2003:91															Bilaga till Äldre i samhället
Figur 25.			Förtroende för sjukvården, balansmått
100
		82
80	70
60	66																	55
		65																53
40																		44
																		44
20
0
-20
-40
-60
-80
-100
		1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:		68			50	43	42	53	45	46	45	43	43	46	47	50	41	35
					15-30				31-50				51-64				65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Sjukvården”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort för- troende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för sjukvården bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

229

Bilaga till Äldre i samhället															SOU 2003:91
Figur 26.		Förtroende för Riksdagen, balansmått
100
80
60
	43
40	37																17
	35
20																	15
	26																14
0																	10
-20
-40
-60
-80
-100
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga: 33			34	14	-11	3	-10	-15	25	-6	-23	-16	2	-3	0	9	10
						15-30		31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Riksdagen”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för riksdagen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

230

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 27. Förtroende för Svenska kyrkan, balansmått

100
80
60
40	29
20	12	16
	10	1
	7
0		-3
-20		-5

-40

-60

-80

-100
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:								12	6	2	0	2	5	6	1	1
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Svenska kyrkan”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för svenska kyrkan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som be- svarat frågan.

231

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Figur 28.	Förtroende för Kungahuset, balansmått
100
80
60								54
								45								48
40								43								31
20								31								30
																27
0
-20
-40
-60
-80
-100
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:									41	45	44	46	41	38	39	33
					15-30			31-50			51-64		65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Kungahuset”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.

Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för kungahuset bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

232

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Figur 29. Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 15 30, procent

100
90
80
70
60
50
		42
40	35
30	31	32
20
10
0

	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	34	32	28	39	41	32	36	36	30	33	37	41	30	37	37	38	26
								vänster				höger

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle Du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?” Följande svarsalternativ ges: ”Klart till vänster”, ”Något till vänster”, ”Varken till vänster eller till höger”, ”Något till höger” och ”Klart till höger”.

Kommentar: Siffran under årtalet visar på andelen som uppger ”varken till vänster eller till höger”. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

233

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Figur 30.		Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 65+, procent
100
90
80
70
60
50
40	38
		34
30	30	33
20
10
0

	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	32	33	37	38	35	29	36	32	39	35	36	29	34	34	36	35	33
								vänster				höger

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle Du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?” Följande svarsalternativ ges: ”Klart till vänster”, ”Något till vänster”, ”Varken till vänster eller till höger”, ”Något till höger” och ”Klart till höger”.

Kommentar: Siffran under årtalet visar på andelen som uppger ”varken till vänster eller till höger”. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

234

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 31. Partisympati i åldersgruppen 15 30, procent

60

50

42

40

		35
30
	22
20		15
	16
		13
	12	13
10	7 5	8

5	5
1	2
0

1986	1987		1988	1989		1990	1991		1992	1993		1994	1995		1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
		v			s			c			fp			m			kd		mp		nyd

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Vilket parti tycker Du bäst om i dag?”

Kommentar: Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter som besvarat frågan. Alternativet övrigt parti redovisas inte i figuren men ingår i procentbasen.

235

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 32.				Partisympati i åldersgruppen 65+, procent
60
	53
50
40					42
30
	20
20					15
					12
10	12				12
	9				10
		2	2	5	5
	2
				2
0					1

1986	1987		1988	1989		1990	1991		1992	1993		1994	1995		1996	1997		1998	1999	2000	2001	2002
		v			s			c			fp			m			kd			mp		nyd

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Vilket parti tycker Du bäst om i dag?”

Kommentar: Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter som besvarat frågan. Alternativet övrigt parti redovisas inte i figuren men ingår i procentbasen.

236

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 33. Upplevd förändring senaste 12 månaderna av den egna ekonomin, balansmått

100
80
60
40
	20																25
20	8																13
0																	1
-2
-20	-14																-22
-40
-60
-80
-100
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	6	7	9	5	-11	-3	-22	-24	-13	-20	-10	-5	4	7	14	7	6
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur har enligt Din mening Din egen ekonomiska situation förändrats under de senaste 12 månaderna?” Följande svarsalterna- tiv ges: ”Förbättrats”, ”Förblivit ungefär densamma” och ”För- sämrats”.

Kommentar: Figuren visar procent som uppger att den egna eko- nomiska situationen har förbättrats minus de som uppger att den har försämrats (balansmått). Andelen som uppger att den egna ekonomiska situationen förblivit ungefär densamma varierar mellan ca 40 och 60 procent genom åren. Siffran under årtalet visar upp- levd ekonomisk förändring bland samtliga.

237

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 34. Förändring kommande 12 månader av den egna ekonomin, balansmått

100
80
60
40																26
20																19
0																-1
-20					-20											-17
-40					-45
					-45
-60					-47
-80
-100
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:						-39	-13	-9	-7	-5	9	13	13	17	8	8
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur tror Du att Din egen ekonomiska situation kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?” Följande svars- alternativ ges: ”Förbättras”, ”Förbli ungefär densamma” och ”Försämras”.

Kommentar: Figuren visar procent som uppger att de tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbättras minus de som uppger att de tror att den kommer att försämras (balansmått). An- delen som uppger att de tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbli ungefär densamma varierar mellan ca 40 och 60 procent genom åren. Siffran under årtalet visar andelen som tror att den egna ekonomin kommer att förbättras minus andelen som tror att den egna ekonomin kommer att försämras bland samtliga.

238

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 35. Medlem i idrotts- eller friluftsförening som varit på möte minst en gång det senaste året, procent

100
90
80
70
60
50
40
30
																23
20				17												23
				13												15
10				10												11
				4
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:				12	14	12	11	11	12	18	19	18	18	16	18	19
				15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Idrotts- eller friluftsförening”. Följande svarsalternativ ges: ”Icke medlem”, ”Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna”, ”Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna” och ”Medlem och har någon typ av uppdrag”.

Kommentar: Figuren visar de som är medlemmar samt uppgett att de minst varit på möte under de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar medlemmar som varit på minst ett möte de senaste 12 månaderna bland samtliga när det gäller idrotts- eller friluftsförening. Procenttalen är beräknade på samtliga respon- denter.

239

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 36. Medlem i pensionärsorganisation i åldersgruppen 65+, procent

100
90
80
70
60
									53							50
50
										47						50
40
30
										22						25
20
10										6						6
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
		Ej medlem				Medlem			Aktiv medlem				Medlem med uppdrag

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Pensionärsorganisation.” Följande svarsalternativ ges: ”Icke medlem”, ”Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna”, ”Medlem har varit på möte under de senaste 12 månaderna” och ”Medlem och har någon typ av uppdrag”.

Kommentar: ”Aktiv medlem” och ”Medlem med uppdrag” utgör delmängder av gruppen medlemmar (procent av samtliga). Pro- centtalen är beräknade på de respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår. De som inte besvarat just denna fråga i åldersgruppen 65+ är inkluderade i gruppen ”Ej medlem”.

240

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Figur 37. Mycket nöjd med livet, procent

100
90
80
70
60
50
40										36						36
										29						31
30
										28						30
20										27						24
10
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:										30	30	28	29	31	32	29
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur nöjd är Du med det liv Du lever?”. Följande svars- alternativ ges: ”Mycket nöjd”, ”Ganska nöjd”, ”Inte särskilt nöjd” och ”Inte alls nöjd”.

Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de är mycket nöjd. Siffran under årtalet visar andel som är mycket nöjda med livet bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

241

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 38. Motionerat/idkat friluftsliv minst en gång i veckan, procent

100
90
80
70																66
		62														60
60
	56
	54															59
50		49														53
40
30
20
10
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:		56	62	66	63	64	63	62	64	65	62	64	63	63	61	59
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker?: Motionerat/idkat friluftsliv”. Följande svarsalter- nativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 måna- derna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de motione- rat/idkat friluftsliv minst någon gång i veckan de senaste 12 måna- derna. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de motio- nerar/idkar friluftsliv minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.

242

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Figur 39. Umgåtts med grannar minst någon gång i veckan, procent

100
90
80
70
60
50
40																36
30										27						26
20										21
										19						19
10										16						18
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:										20	18	22	25	23	25	24
					15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker?: Umgåtts med grannar”. Följande svars- alternativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.

243

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Figur 40. Umgåtts med vänner minst någon gång i veckan, procent

100
90
										91						88
80
70										69
										65
60																58
										56						58
50																50
40
30
20
10
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:										71	60	67	66	62	66	62
			15-30				31-50				51-64				65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år

Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker? Umgåtts med vänner”. Följande svars- alternativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar på andel som uppgett att de umgåtts med vänner minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.

244

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 41. Ensamhet som ”stor risk” för det egna livet och hälsan, procent

100
90
80
70
60
50
40
30							27
20							20						20
								16
													13
								15
10													12
													9
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:								18	18	16	13	14	12
				15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Vad anser du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Ensamhet”. Svarsskalan går från 0 10 där 0 motsvarar ”Mycket liten risk” och 10 motsvarar ”Mycket stor risk”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7 10 slagits ihop till ”stor risk”. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att ensam- het är en ”stor risk” för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

245

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 42. Våld och övergrepp som ”stor risk” för det egna livet och hälsan, procent

100
90
80
70
60
50
40
							36
30													28
							23
20							20						18
							17						14
10													13
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:								22	18	19	17	19	17
					15-30			31-50		51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Vad anser Du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Våld och övergrepp”. Svarsskalan går från 0 10 där 0 motsvarar ”Mycket liten risk” och 10 motsvarar ”Mycket stor risk”.

Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7 10 slagits ihop till ”stor risk”. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att våld och övergrepp är en ”stor risk” för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

246

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 43. Mycket viktigt med ett spännande liv, procent

100
90
80
70
60
																	49
50
40	36
30																	29
																	22
20	16
13																	15
10	13
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	22		22		26	22	25	22	25	29	29		27		24		29
				15-30				31-50				51-64				65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett spännande liv”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt viktigt” och ”Inte alls viktigt”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett spännande liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett spännande liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

247

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 44. Mycket viktigt med ett behagligt liv, procent

100
90
80																	79
	70
70																	69
60																	58
	53
50	47																51
40	43
30
20
10
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	56		54		55	54	58	58	54	60	58		60		60		65
					15-30			31-50			51-64				65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett behagligt liv”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt vik- tigt” och ”Inte alls viktigt”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett behagligt liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett behagligt liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

248

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Figur 45. Mycket viktigt med hälsa, procent

100		96															92
	95																92
90
		90															90
			90														86
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1986	1987	1988		1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:			92		93	91	91	90	87	87	87		88		89		90
						15-30			31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Hälsa”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt viktigt” och ”Inte alls viktigt”.

Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med hälsa. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med hälsa bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

249

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 46. Oro inför framtiden terrorism, procent

100
90
80	76
70	76
60	67																65
	50
50
																	49
40
30																	36
20																	20
10
0
	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:	65		52			40		31	28		39				27	60	41
						15-30		31-50			51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Om Du ser till läget i dag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?”: Terrorism. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket oroande”, ”Ganska oroande”, ”Inte särskilt oroande” och ”Inte alls oroande”.

Kommentar: Figuren visar andelen som upplever ”Terrorism” som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som upplever ”Terrorism” som mycket oroande bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

250

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Figur 47. Oro inför framtiden ekonomisk kris, procent

100
90
80
70
60
50					46
					46
40					37
				36												36
30																27
20																23
																16
10
0
1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
Samtliga:					40		37	31		30				9	17	25
					15-30			31-50		51-64			65+

Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.

Fråga: ”Om Du ser till läget i dag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?: Ekonomisk kris”. Följande svarsalter- nativ ges: ”Mycket oroande”, ”Ganska oroande”, ”Inte särskilt oroande” och ”Inte alls oroande”.

Kommentar: Figuren visar andelen som upplever ”Ekonomisk kris” som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som upplever ”Ekonomisk kris” som mycket oroande bland samtliga. Procent- talen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.

251

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Tabell 1. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)

			Kön			Ålder
Påstående	Samtliga	Män	Kvinnor	15-29	30-49	50-64	65-74	75-85
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	42	39	45	29	34	46	59	68
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige	66	65	68	50	64	71	78	80
Äldre människor har svårt att
förstå de viktiga framtids-
frågorna i politiken	26	28	23	28	25	23	28	31
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle	40	40	39	38	37	43	41	43
Äldre människor som är aktiva i
politiken tar sällan hänsyn till
frågor som är viktiga för
yngre och medelålders människor	25	28	22	32	28	22	18	15
Äldre människor blir ofta
isolerade genom att de inte
vet hur man använder ny teknik	58	59	57	63	55	56	64	62
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka	40	38	43	36	36	45	43	48
Sverige blir ett bättre land
att leva i om äldre människor
får mer att säga till om	37	34	41	23	33	42	48	58
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Kommentar: Svarsskalan löper mellan 0 (helt felaktigt påstående) och 10 (helt riktigt påstående). Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen personer som hoppade över frågorna höll sig kring 6 7 procent.

Fråga: ”Nedan återfinns ett antal påståenden som förekommit i debatten om äldre människor i Sverige – med äldre menar vi ålderspensionärer över 65 år. Vilken är Din bedömning av vart och ett av påståendena?”

252

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 2. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)

			Utbildning			Familjeklass
							Högre
						Tjänste-	tjänste-
Påstående	Samtliga	Låg	Medel	Hög	Arbetare	man	man	Företagare
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	42	46	41	38	40	43	40	47
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige	66	70	62	64	64	70	61	70
Äldre människor har svårt att förstå
de viktiga framtidsfrågorna
i politiken	26	29	26	21	30	20	21	28
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle	49	41	39	38	42	35	43	36
Äldre människor som är aktiva i
politiken tar sällan hänsyn
till frågor som är viktiga
för yngre och medelålders människor	25	23	27	26	28	21	25	25
Äldre människor blir ofta isolerade
genom att de inte vet hur man
använder ny teknik	58	62	64	49	61	57	52	58
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka	40	42	39	39	40	38	36	46
Sverige blir ett bättre land att
leva i om äldre människor får
mer att säga till om	37	41	31	36	35	35	40	42
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

253

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 3. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)

					Partisympati
Påstående	Samtliga	v	s	mp	c	fp	kd	m
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	42	48	41	44	40	29	50	41
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige	66	70	63	70	68	64	76	65
Äldre människor har svårt att
förstå de viktiga framtids-
frågorna i politiken	26	21	28	37	22	22	19	28
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle	40	43	40	49	32	48	44	33
Äldre människor som är aktiva
i politiken tar sällan hänsyn
till frågor som är viktiga för								26
yngre och medelålders människor	25	22	27	22	26	29	17
Äldre människor blir ofta
isolerade genom att de inte
vet hur man använder ny teknik	58	60	60	56	56	54	54	61
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka	40	47	40	55	40	33	45	36
Sverige blir ett bättre land att
leva i om äldre människor får
mer att säga till om	37	43	36	42	34	33	50	35

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

254

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 4. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, procent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)

			Kön			Ålder
Påstående	Samtliga	Män	Kvinnor	15-29	30-49	50-64	65-74	75-85
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	32	31	33	22	22	33	52	68
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige	22	24	20	25	19	21	23	28
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige	60	59	60	46	55	66	71	78
Det finns få platser i samhället
där äldre och yngre människor kan
mötas	66	62	69	71	66	66	58	60
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället	37	36	38	33	34	41	39	44
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka	43	42	45	37	43	45	48	50
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar	62	65	59	59	60	64	65	67

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Kommentar: Svarsskalan löper mellan 0 (helt felaktigt påstående) och 10 (helt riktigt påstående). Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen personer som hoppade över frågorna höll sig kring 4 5 procent.

Fråga: ”Nedan återfinns ett antal påståenden som förekommit i debatten om äldre människor i Sverige – med äldre menar vi ålderspensionärer över 65 år. Vilken är Din bedömning av vart och ett av påståendena?”

255

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Tabell 5. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, procent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 – 10)

			Utbildning			Familjeklass
							Högre
						Tjänste-	tjänste-
Påstående	Samtliga	Låg	Medel	Hög	Arbetare	man	man	Företagare
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	32	36	26	31	31	30	35	38
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige	22	25	23	18	24	24	15	18
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige	60	62	54	62	59	59	66	60
Det finns få platser i samhället där
äldre och yngre människor kan mötas	66	62	66	72	65	67	73	61
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället	37	36	37	39	36	39	40	34
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka	43	42	44	44	43	46	44	42
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar	62	64	62	59	62	64	56	65

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Kommentar: Se tabell 4.

256

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 6. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, pro- cent

Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)

				Partisympati
Påstående	Samtliga	v	s	mp	c	fp	kd	m
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik	32	27	32	29	30	31	36	34
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige	22	18	27	24	25	18	17	19
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige	60	60	57	55	71	64	60	60
Det finns få platser i samhället där
äldre och yngre människor kan
mötas	66	76	65	78	66	69	69	57
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället	37	36	37	41	46	41	33	37
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka	43	49	41	52	46	41	48	44
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar	62	52	61	57	66	62	66	67

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Kommentar: Se tabell 4.

257

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 7. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

			Kön			Ålder
Påstående	Samtliga	Män	Kvinnor	15-29	30-49	50-64	65-74	75-85
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov	66	60	72	58	58	71	74	83
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år	29	31	28	32	26	29	28	39
Öka andelen ålderspensionärer bland
politiska beslutsfattare i Sverige	26	24	29	14	21	30	36	44
Skapa fler platser i samhället där äldre
och yngre människor kan mötas	87	83	92	81	89	89	86	85

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Kommentar: Antalet svarsalternativ var fem: mycket eller ganska bra förslag, varken eller, mycket eller ganska dåligt förslag. Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen ej svar höll sig kring 4 6 procent.

Fråga: ”Nedan återfinns ett antal förslag som förekommit i den allmänna debatten om äldre människor i Sverige. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?”

258

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 8. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

			Utbildning				Familjeklass
							Högre
						Tjänste-	tjänste-
Påstående	Samtliga	Låg	Medel	Hög	Arbetare	man	man	Företagare
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov	66	69	62	55	67	62	53	65
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år	29	35	29	16	37	19	14	22
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige	26	26	25	27	22	28	32	28
Skapa fler platser i samhället där
äldre och yngre människor kan
mötas	87	84	82	89	81	88	88	85

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Tabell 9. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

				Partisympati
Påstående	Samtliga	v	s	mp	c	fp	kd	m
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov	66	67	64	67	63	56	70	59
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år	29	24	31	21	27	17	24	29
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i Sverige	26	30	23	32	28	21	34	25
Skapa fler platser i samhället där
äldre och yngre människor kan mötas	87	86	84	82	82	87	90	85

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

259

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 10. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

			Kön			Ålder
Påstående	Samtliga	Män	Kvinnor	15-29	30-49	50-64	65-74	75-85
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov	72	67	76	61	66	79	84	87
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
yngre människors behov	47	44	49	53	50	44	41	36
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år	39	40	38	38	40	40	35	43
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige	26	25	26	14	17	26	48	58

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Kommentar: Antalet svarsalternativ var fem: mycket eller ganska bra förslag, varken eller, mycket eller ganska dåligt förslag. Pro- centbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen ej svar höll sig kring 3 5 procent.

Fråga: ”Nedan återfinns ett antal förslag som förekommit i den allmänna debatten om äldre människor i Sverige. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?”

260

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 11. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

			Utbildning			Familjeklass
							Högre
						Tjänste-	tjänste-
Påstående	Samtliga	Låg	Medel	hög	Arbetare	man	man	Företagare
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov	72	76	67	66	73	69	66	74
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
yngre människors behov	47	46	49	43	48	41	46	42
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år	39	45	38	26	46	33	24	34
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige	26	26	22	26	22	26	28	30

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Tabell 12. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent

Andel som uppger att det är ett bra förslag

					Partisympati
Påstående	Samtliga	v	s	mp	c	fp	kd	m
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov	72	74	73	68	65	68	73	67
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose yngre
människors behov	47	54	44	53	42	49	42	37
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år	39	36	41	31	35	31	28	37
Öka andelen ålderspensionärer bland
politiska beslutsfattare i Sverige	26	25	23	22	25	27	26	24

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

261

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Tabell 13. Motiv till att inte använda internet 2002, procent

			Ålder
	15 29 år	49 år	50 64 år	65 74 år	75 85 år
För dyrt	(40)	22	13	16	9
För krångligt	(10)	10	18	15	12
Vet inte vad jag skall ha
det till	(10)	14	21	34	28
Behöver hjälp men har
inget stöd	(10)	4	10	6	3
Inte intresserad av ny
teknik	(20)	18	14	16	16
Jag vill inte använda
internet	(20)	24	23	23	31
Annat	(10)	12	12	13	9
Antal svar	10	50	91	98	67
Genomsnitt antal svar	1,2	1,0	1,1	1,2	1,1

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Fråga: ”Om Du inte brukar använda internet, varför inte? (Du kan ange flera alternativ.)”

Kommentar: Åldersgruppen 15 29 år har alltför få svarspersoner för att resultatet skall kunna användas.

262

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 14. Kunskaper om äldre människors situation 2001, procent

Påstående	Stämmer	Stämmer		Ej svar	Summa procent
		inte
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus	37	57	6		100
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera personer	53	41		6	100
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse med sin
situation	38	55		7	100
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med
släkt och vänner	54	40	6		100

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001

Fråga: ”Enligt Din bedömning, stämmer följande påståenden med verkligheten eller ej – är det som påstås rätt eller fel?” Det korrekta svaret är markerat med grått.

263

Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91

Tabell 15. Andel riktiga svar i olika grupper 2001, procent

			Kön				Ålder
Påstående	Samtliga	Män	Kvinnor	15-29		30-49	50-64	65-74	75-85
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus	37	41	33		41	40	34	29	33
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera personer	41	40	42		39	48	38	37	29
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse
med sin situation	55	55	55		43	52	57	70	67
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med släkt
och vänner	54	55	52		52	46	53	71	66
		Utbildning					Familjeklass
Påstående								Högre
							Tjänste-	tjänste-
	Samtliga	Låg	Medel	Hög	Arbetare		man	man	Företagare
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus	37	37	39	36		39	35	37	42
Hälften av ålderspensionärerna har ned-
satt hörsel, dvs. svårigheter att uppfatta
ett samtal med flera personer	41	34	40	54		38	46	52	34
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse
med sin situation	55	53	55	61		49	68	61	51
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med
släkt och vänner	54	57	55	49		56	56	51	48

264

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

				Partisympati
Påstående	Samtliga	v	s	mp	c	fp	kd	m
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus	37	39	37	30	48	39	38	39
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera
personer	41	42	42	40	36	51	42	41
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse med
sin situation	55	49	57	51	63	63	57	57
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med släkt
och vänner	54	53	58	53	58	51	53	51
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Kommentar: Rätt respektive fel svar har bedömts utifrån svarsför- delningar i SOM-undersökningen.

265

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 16. Andel som umgåtts med vänner den senaste månaden respektive veckan efter ålder, 2001, procent

	Flera gånger	Minst någon gång	Minst någon	Antal personer
Ålder	i veckan	i veckan	gång i månaden
15–19 år	76	93	98	225
20–24 år	61	87	94	197
25–29 år	49	85	96	249
30–39 år	31	70	93	569
40–49 år	22	59	89	598
50–65 år	22	56	87	1 038
66–75 år	26	62	87	398
76–85 år	25	56	79	245
Samtliga	32	66	90	3 521

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Kommentar: Frågan ingår i ett större batteri om fritidsvanor; frågans formulering lyder ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker?”, med delfrågans formulering: ”Umgåtts med vänner”. I procentbasen ingår samtliga personer som besvarat åtminstone någon del av frågebatteriet.

266

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 17. Andel som umgås med personer utanför familjen i olika åldersgrupper, 2001, procent

a: Minst någon gång i veckan

				Åldersgrupp:
I umgänget:	15–19 år	20–34 år		35–64 år		65–79 år		80–85 år	Samtliga
Under 20 år	88	29	26		17		10		29
20–34 år	58	79		36	17		18		42
35–64 år	31	45		56		42	29		49
65–79 år	12	11	24			51		33	25
80 år eller äldre	5	4	12		29			29	13
Antal personer	119	356	987		281		72		1 820
b: Minst någon gång i månaden
				Åldersgrupp:
I umgänget:	15–19 år	20–34 år		35–64 år		65–79 år		80–85 år	Samtliga
Under 20 år	93	48	42		29		21		44
20–34 år	72	92	57		32		29		60
35–64 år	51	71		83	63		41		74
65–79 år	30	27	50			73	60		48
80 år eller äldre	18	12	23		42			53	25
Antal personer	119	356	987		281		72		1 820

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.

Fråga: ”Ange hur ofta Du på fritiden brukar umgås med personer utanför Din familj i åldrarna…” (åldersgrupper enligt uppställ- ningen). Svarsalternativen var: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan”, ”Flera gånger i veckan”.

Kommentar: Antal personer avser lägsta antal svarspersoner per delfråga och åldersgrupp.

267

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Figur 48. Umgåtts senaste månaden på olika platser/situationer, per åldersgrupp 2002, procent

Procent
100	94	93
90	88	92
80	80	85
70
60	60	50
	57
50	46	55
40		46
30
20
10
0
	15–19 år	20–29 år

93
	88
90
73	85
	70
	58
52
	48
49
41	44

30–39 år

40–49 år

88 88

83 87

66
50	51
43	40
42	39

50–59 år

60–65 år

88

83

82 82

54 54

49

51

38

28

29

25

66–75 år

76–85 år

I mitt hem	I andras hem
I mitt bostadsområde	I förening/samfund
På restaurang/ kafé/pub/bar	På kultur-/ idrottsevenemang

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Fråga: ”Har Du under den senaste månaden umgåtts på fritiden med personer utanför Din familj i följande sammanhang? Markera för varje sammanhang åldern hos de människor Du umgåtts med.” För varje plats/situation var svarsalternativen: ”Under 20 år”, ”20 34 år”, ”35 64 år”, ”65 79 år”, ”80 år och äldre”, ”Ej umgåtts i sammanhanget senaste månaden”. Figuren visar andelen som um- gåtts på respektive plats/situation med någon, oavsett personens ålder.

Kommentar: Antal svarspersoner i respektive åldersgrupp är 100, 239, 268, 291, 351, 187, 197, 112 personer.

268

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 18. Olika åldersgruppers umgänge med personer i olika åldrar senaste månaden per plats/situation 2002, procent

						På kultur-/	I mitt
			I förening/		På restaurang/	idrotts-	bostads-
	I mitt hem	I deras hem	samfund		kafé/pub/bar	evenemang	område
15–19 år
Personer under 20 år	80	83	43	72		50	54
Personer 20–34 år	32	31	24	37		26	16
Personer 35–64 år	37	29	16	15		15	18
Personer 65–79 år	16	24	5	3		3	5
Personer 80 år och äldre	5	8	1	1		1	0
20–34 år
Personer under 20 år	33	23	16	18		15	13
Personer 20–34 år	84	82	36	76		45	39
Personer 35–64 år	47	47	24	37		25	27
Personer 65–79 år	15	17	5	4		3	9
Personer 80 år och äldre	5	11	2	0		1	2
35–64 år
Personer under 20 år	39	21	11	6		15	17
Personer 20–34 år	41	32	21	27		21	20
Personer 35–64 år	75	71	37	59		38	48
Personer 65–79 år	28	27	13	8		7	17
Personer 80 år och äldre	10	15	3	1		1	4
65–79 år
Personer under 20 år	31	20	7	3		5	9
Personer 20–34 år	27	20	10	7		9	11
Personer 35–64 år	61	52	29	25		19	34
Personer 65–79 år	54	51	38	18		16	34
Personer 80 år och äldre	14	18	14	3		4	9
80–85 år
Personer under 20 år	10	7	2	2		2	2
Personer 20–34 år	12	7	5	0		3	3
Personer 35–64 år	55	36	17	16		7	22
Personer 65–79 år	29	34	43	14		14	17
Personer 80 år och äldre	26	24	7	5		3	9

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Fråga: Se fråga figur 48.

Kommentar: Antal svarspersoner i respektive åldersgrupp är: 15 19 år: 100; 20 34 år: 390; 35 64 år: 920; 64 79 år: 279; 80 85 år: 58 personer.

269

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 19. Bedömning av graden av viktig egenskap hos en morgontidning: skriver om ungdomar 2002, procent

	15 19 år	20 34 år	35 64 år	65 85 år	Samtliga
Mycket viktigt	39	19	12	10	15
Ganska viktigt	40	42	38	34	38
Varken viktigt eller oviktigt	14	31	33	26	30
Ganska oviktigt	3	5	8	8	7
Helt oviktigt	3	2	3	7	4
Ej svar på denna delfråga	1	1	6	15	6
Summa	100	100	100	100	100
Antal personer	105	390	917	342	1 754

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Fråga: ”Hur viktigt är det enligt Din mening att en morgontidning har följande egenskaper?” Alternativ bl.a.: ”skriver om ungdomar”, ”skriver om äldre”.

Tabell 20. Bedömning av graden av viktig egenskap hos en morgontidning: skriver om äldre 2002, procent

	15 19 år	20 34 år	35 64 år	65 85 år	Samtliga
Mycket viktigt	17	15	12	27	16
Ganska viktigt	39	38	38	41	39
Varken viktigt eller oviktigt	27	37	34	16	31
Ganska oviktigt	10	7	7	2	6
Helt oviktigt	6	2	4	2	3
Ej svar på denna delfråga	1	1	5	12	5
Summa	100	100	100	100	100
Antal personer	105	390	917	342	1 754

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

Fråga: ”Hur viktigt är det enligt Din mening att en morgontidning har följande egenskaper?” Alternativ bl.a.: ”skriver om ungdomar”, ”skriver om äldre”.

270

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 21. Upplevd förändring på olika områden under de senaste fem åren, per åldersgrupp och totalt 2002, medelvärde

	15–19 år	20-29 år	30-39 år	40-49 år	50-59 år	60-65 år	66-75 år	76-85 år	Samtliga
Noga med vad jag äter	1,1	1,2	1,1	1,0	1,2	1,3	1,1	1,0	1,1
Intresserad av att hänga
med i nyheterna i press,
radio och TV	1,2	1,1	0,7	0,6	0,7	0,8	0,8	0,9	0,8
Orolig för min hälsa	0,5	0,7	0,8	0,8	0,9	0,7	0,6	0,9	0,8
Orolig för framtiden	0,9	0,8	0,7	0,7	0,7	0,7	0,8	0,8	0,7
Reflekterande över livets
mening	0,8	0,9	0,7	0,7	0,7	0,6	0,8	0,7	0,7
Intresserad av att lära mig
nya saker	1,3	1,4	1,0	0,8	0,4	0,4	0,0	-0,6	0,6
Stressad i min vardag	0,9	1,2	1,1	1,1	0,7	-0,2	-0,7	-0,7	0,6
Nöjd med det liv jag lever	0,7	0,8	0,7	0,4	0,3	0,5	0,4	0,2	0,5
Intresserad av att umgås
med vänner	1,2	0,7	0,5	0,4	0,3	0,4	0,2	0,2	0,4
Intresserad av att träffa
nya människor	1,4	0,9	0,4	0,4	0,3	0,2	0,1	-0,2	0,4
Intresserad av ny teknik	0,8	0,8	0,6	0,5	0,2	0,1	-0,4	-0,6	0,3
Intresserad av att läsa
böcker	0,4	0,4	0,3	0,3	0,2	0,4	0,2	0,0	0,3
Mån om mitt yttre	0,9	0,5	0,2	0,1	0,2	0,2	0,2	0,0	0,2
Bunden av mina vanor	0,3	0,4	0,2	0,1	0,2	0,2	0,0	0,3	0,2
Optimistisk	0,3	0,4	0,3	0,2	0,1	0,2	0,0	-0,2	0,2
Intresserad av lokala
frågor	0,1	0,1	0,3	0,2	0,2	0,3	0,2	0,3	0,2
Intresserad av att lyssna
på radio	0,4	0,1	0,1	0,0	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
Intresserad av att titta
på TV	0,3	-0,1	-0,1	0,0	0,1	0,1	0,2	0,7	0,1
Intresserad av politik	0,6	0,5	0,1	-0,1	-0,1	-0,1	-0,1	-0,2	0,1
Övertygad i min politiska
uppfattning	0,4	0,3	0,0	-0,1	0,0	-0,1	0,0	0,0	0,0
Mån om att följa
program/serier i TV	0,2	-0,4	-0,4	-0,5	-0,4	-0,1	-0,2	-0,1	-0,3
Intresserad av att gå på
pub/bar/dansställe	0,9	0,0	-0,7	-0,4	-0,6	-1,0	-1,5	-1,9	-0,6
Medelvärde	0,7	0,6	0,4	0,3	0,3	0,3	0,1	0,1	0,3
Lägsta antal svar	98	236	266	291	346	175	182	96	1 699

Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.

271

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Fråga: ”I vilken utsträckning anser Du själv att Du har förändrats de senaste 5 åren?”. 22 delfrågor enligt uppställningen. Svarsalternativen enligt 7-gradig skala från 3 (”Blivit mindre…”), via 0 (”Ingen skillnad”), till +3 (”Blivit mer….”).

Kommentar: Medelvärdet kan variera mellan skalans poler: -3 +3. Rangordningen följer storleken på positiv förändring hos samtliga.

272

SOU 2003:91

Bilaga till Äldre i samhället

Metod

Valundersökningarna

Valundersökningarna ingår i den officiella valstatistiken och genomförs sedan 1956 av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Statistiska centralbyrån. Undersökningarna görs i samband med allmänna val och bygger på slumpmässiga urval av röstberättigade personer. Urvalen har genom åren omfattat cirka 3000-3600 personer. Svarsandelen har genom åren varierat något men oftast varit över 80 procent.

De nationella SOM-undersökningarna

De nationella SOM-undersökningarna har genomförts årligen, varje höst, sedan 1986. Undersökningen består av en postenkät som till en början skickades ut till 2800 slumpvis utvalda personer i åldrarna 15-80. Sedan 1998 har undersökningen mer än fördubblats och nu omfattar de nationella SOM-undersökningarna 6000 respondenter i åldrarna 15 85. Nedan följer tre tabeller. Den första tabellen visar Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002 utifrån urvalets storlek och åldersintervall. Den andra tabellen visar på hur svarsfrekvensen sett ut över samtliga år (1986 2002). Den tredje och sista visar svarsfrekvensen fördelat i olika åldersgrupper 1995 2002.

273

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 22. Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002

	Total urvalsstorlek	Åldrar
1986	2 500	15 75 år
1987	2 500	15 75 år
1988	2 500	15 75 år
1989	2 500	15 75 år
1990	2 500	15 75 år
1991	2 500	15 75 år
1992	2 800	15 80 år
1993	2 800	15 80 år
1994	2 800	15 80 år
1995	2 800	15 80 år
1996	2 841	15 80 år
1997	2 800	15 80 år
1998	5 600	16 80 år
1999	5 600	15 80 år
2000	6 000	15 85 år
2001	6 000	15 85 år
2002	6 000	15 85 år

274

SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället

Tabell 23.	Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningarna 1986–2002
		Svarsfrekvens av	Svarsfrekvens med
Antal		hela urvalet	hänsyn till naturligt	Företag som genomförde
svarande		(brutto)	bortfall (netto)	fältarbetet
1986	1 624	65%	68%	SCB
1987	1 672	67%	70%	SOM-institutet
1988	1 643	66%	69%	SCB
1989	1 578	63%	66%	IMU-Testologen
1990	1 582	63%	66%	IMU-Testologen
1991	1 573	63%	67%	IMU-Testologen
1992	1 889	67%	71%	Sifo
1993	1 857	66%	70%	Sifo
1994	1 704	61%	67%	Gallup
1995	1 777	63%	65%	Temo
1996	1 779	63%	69%	Gallup
1997	1 754	63%	69%	Gallup
1998	3 561	64%	68%	Sifo
1999	3 503	63%	67%	Kinnmark
2000	3 546	59%	63%	Kinnmark
2001	3 638	61%	67%	Kinnmark
2002	3 609	60%	65%	Kinnmark

Kommentar: Med nettourval avses bruttourval minus naturligt bortfall. Som naturligt bortfall räknas: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionsvård, förståndshandikappad; avliden; bortrest, studier på annan ort, militärtjänstgöring; bosatt/studerar/arbetar utomlands; ej svensktalande/ej kommunicerbar.

275

Bilaga till Äldre i samhället

SOU 2003:91

Tabell 24. Svarsandelen (netto) i olika åldersgrupper, 1995–2002 (procent)

	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
TOTALT	65	69	69	68	67	63	67	65
Ålder
15 19 år	66	71	72	75	67	57	56	61
20 24 år	64	66	67	63	55	60	57	61
25 29 år	60	74	55	64	58	55	59	60
30 39 år	67	60	62	64	63	57	62	57
40 49 år	62	68	70	73	66	60	67	64
50 59 år	67	67	71	73	70	67	76	69
60 75 år	69	71	76	73	75	75	75	75
76 80 år	63	72	78	58	69	68	75	70
60 69 år						74	76	76
70 79 år						74	74	71
80 85 år						58	67	66

Kommentar: 81–85-åringar är inkluderade från och med undersök- ningen 2000.

276