Förkortningar och ordförklaringar
Förkortningar
| ADL | Aktiviteter i det Dagliga Livet (Activities |
| of Daily Living), används för att bedöma | |
| en persons funktionsförmåga och behov av | |
| hjälp med olika aktiviteter. Se även IADL | |
| och PADL | |
| AKU | Statistiska Centralbyråns årliga arbets- |
| kraftsundersökning | |
| ALI | Arbetslivsinstitutet |
| bet. | Betänkande från något av riksdagens |
| utskott | |
| BNP | Bruttonationalprodukt |
| ESO | Expertgruppen för studier i offentlig |
| ekonomi inom Regeringskansliet | |
| FoU | Forskning och Utveckling |
| IADL | Instrumentella Aktiviteter i det Dagliga |
| Livet (Instrumental Activities of Daily | |
| Living), behov av hjälp med mer komplexa | |
| aktiviteter såsom städning, tvätt, inköp, | |
| matlagning och transporter m.m. Se även | |
| ADL och PADL | |
| OECD | Organisation for Economic |
| and Development. Internationell sam- | |
| arbetsorganisation för ekonomisk | |
| utveckling |
555
| Förkortningar och ordförklaringar | SOU 2003:91 |
| PADL | Personliga Aktiviteter i det Dagliga Livet |
| (Personal Activities of Daily Living), | |
| behov av hjälp med grundläggande | |
| aktiviteter som personlig hygien, på- och | |
| avklädning, intag av mat och dryck samt | |
| förflyttning m.m. Se även ADL och IADL | |
| prop. | Proposition |
| RFV | Riksförsäkringsverket |
| rskr. | Riksdagsskrivelse, dvs. riksdagens skrivelse |
| till regeringen med meddelande om riks- | |
| dagens beslut | |
| SABO | Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag |
| SCB | Statistiska Centralbyrån |
| skr. | Regeringens skrivelse till riksdagen |
| ULF | Statistiska Centralbyrån (SCB:s) årliga |
| levnadsnivåundersökning | |
| UNESCO | United Nations Educational, Scientific and |
| Cultural Organization, FN:s organ för | |
| utbildning, forskning och kulturella frågor | |
| WHO | World Health Organization (Världshälso- |
| organisationen), FN:s organ för | |
| hälsofrågor |
Ordförklaringar
| Alecta | Alecta Pensionsförsäkringar, ömsesidigt. |
| Förvaltare av kollektivavtalade | |
| pensionsplaner. | |
| anhörig | Någon bland de närmaste släktingarna. |
| folkhälsoarbete | Arbete som bedrivs på olika nivåer i sam- |
| hället för att förbättra hälsotillståndet i | |
| hela befolkningen. |
556
SOU 2003:91 Förkortningar och ordförklaringar
| formell omsorg | Avser insatser som utförs av anställd |
| personal eller av andra som är avlönade. Se | |
| även informell omsorg. | |
| förebyggande hälso- | Åtgärder som syftar till att bevara god |
| och sjukvård | hälsa och förhindra att sjukdomar upp- |
| kommer eller förvärras. Förebyggande | |
| åtgärder kan inriktas på enskilda individer, | |
| på en grupp eller på hela befolkningen. Se | |
| även prevention. | |
| hemsjukvård | Hälso- och sjukvård som ges av sjukvårds- |
| huvudmannen (landstinget eller kommu- | |
| nen) i patientens bostad. | |
| hemhjälp | Insatser enligt socialtjänstlagen som ges av |
| vårdbiträden/undersköterskor i den äldres | |
| hem. | |
| hemtjänst | Individuellt behovsprövade insatser som |
| ges till den enskilde efter beslut enligt | |
| socialtjänstlagen i både ordinärt och sär- | |
| skilt boende. Insatserna delar in i service- | |
| insatser och personlig omvårdnad. Om- | |
| fattar utöver hemhjälp även trygghetslarm, | |
| matdistribution, avlösarservice och led- | |
| sagarservice. | |
| hälso- och sjukvård | Åtgärder för att medicinskt förebygga, |
| utreda och behandla sjukdomar och skador | |
| inklusive rehabilitering som regleras i | |
| hälso- och sjukvårdslagen. | |
| informell omsorg | Avser insatser som utförs av personer som |
| inte är avlönade. Det kan vara make/maka, | |
| barn, familj, annan släkt, vänner, grannar | |
| och frivilligorganisationer. Se även formell | |
| omsorg. | |
| närstående | Person inom familj och släkt samt i vissa |
| fall vänner och grannar. Närstående är | |
| därmed ett vidare begrepp än anhörig. |
557
| Förkortningar och ordförklaringar | SOU 2003:91 |
| omvårdnad | Avser insatser som görs inom hälso- och |
| sjukvården och äldreomsorgen för en | |
| person som på grund av sitt hälsotillstånd | |
| inte själv klarar av att planera och/eller | |
| genomföra handlingar som behövs för att | |
| tillgodose fysiska, psykiska och sociala | |
| behov. Som exempel kan nämnas hjälp med | |
| att äta och dricka, på- och avklädning, | |
| förflyttning och personlig hygien. | |
| omsorg | Stöd och hjälp åt människor med praktiska |
| sysslor som de inte kan klara själva i syfte | |
| att förbättra deras livssituation. | |
| ordinärt boende | Alla boendeformer som inte förutsätter |
| någon form av beslut om bistånd från | |
| kommunen. | |
| prevention | Förebyggande åtgärder som kan delas in i |
| tre former. Primär prevention är före- | |
| byggande åtgärder som syftar till att | |
| förhindra sjukdom och skador. Vaccina- | |
| tioner och åtgärder för att förhindra | |
| tobaks- och alkoholmissbruk är exempel | |
| på sådana åtgärder. Sekundär prevention är | |
| åtgärder som syftar till att tidigt upptäcka | |
| tecken på sjukdom eller på olika sätt | |
| försöka förhindra att sjukdomen utvecklas | |
| vidare. Regelbundna hälsokontroller för att | |
| spåra t.ex. bröstcancer och högt blocktryck | |
| är exempel på denna typ av prevention. | |
| Tertiär prevention är åtgärder där man | |
| försöker förhindra återfall i en sjukdom | |
| eller åtgärder som vidtas i syfte att på bästa | |
| möjliga sätt kompensera olika | |
| funktionsnedsättningar. | |
| primärvård | Den del av den öppna hälso- och sjuk- |
| vården som, utan avgränsningar vad gäller | |
| sjukdomar, ålder eller patientgrupper, ska | |
| svara för befolkningens behov av grund- | |
| läggande hälso- och sjukvård som inte |
558
SOU 2003:91 Förkortningar och ordförklaringar
| kräver sjukhusens medicinska och tekniska | |
| resurser eller annan särskild kompetens. | |
| Primärvård ges främst av allmänläkare och | |
| distriktssköterskor vid vårdcentraler eller | |
| liknande samt av personal inom kommunal | |
| hälso- och sjukvård. | |
| rehabilitering | Planerade åtgärder för att vid nedsättning |
| eller förlust av någon funktion efter | |
| skada/sjukdom allsidigt främja att den | |
| enskilde återvinner bästa möjliga funk- | |
| tionsförmåga samt psykiskt och fysiskt | |
| välbefinnande. | |
| serviceinsatser | Avser de insatser inom hemtjänsten som |
| gäller skötsel av hemmet, t.ex. städning, | |
| tvätt, inköp och matlagning, i förhållande | |
| till andra insatser som avser personlig | |
| omvårdnad. | |
| socialtjänst | Verksamhet som bedrivs med stöd av |
| socialtjänstlagen (2001:453). Denna | |
| verksamhet omfattar handikappomsorg, | |
| individ- och familjeomsorg och | |
| äldreomsorg. | |
| särskilt boende | Avser särskilda boendeformer enligt |
| socialtjänstlagen som förutsätter beslut om | |
| bistånd från kommunen. | |
| vård och omsorg | Begreppet används inom äldreområdet när |
| man vill beskriva äldres sammansatta behov | |
| av vård och omsorg, dvs. insatser som | |
| regleras både enligt hälso- och | |
| sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, och | |
| där det inte är möjligt eller nödvändigt att | |
| göra en närmare precisering. | |
| äldreomsorg | Den del av socialtjänsten som tillhanda- |
| håller insatser för äldre människor, både | |
| individuellt behovsprövade och allmänt | |
| inriktade insatser. Bostad i en särskild | |
| boendeform, hemtjänst och dagverksamhet | |
| är exempel på individuellt behovsprövade | |
| 559 |
| Förkortningar och ordförklaringar | SOU 2003:91 |
insatser. Dagcentraler och social jour är exempel på allmänt inriktade insatser. Under åren 1982 1997 ingick färdtjänst i äldre- (och handikapp)omsorgen.
560
Litteratur
Bilagedelar till slutbetänkandet
I anslutning till detta diskussionsbetänkande publiceras fyra bilagedelar med underlagsrapporter som sammanställts inom beredningens sekretariat eller som skrivits av experter på uppdrag av beredningen:
Bilagedel A. Etik
Etik för politik. Med äldrepolitik som exempel av teol.dr. Erik Blennberger, forskare vid Ersta Sköndal högskola
Bilagedel B. Arbetsliv och samhälle
Olika sätt att belysa omfattningen av de äldres deltagande i arbetslivet av Ingemar Svensson, Riksförsäkringsverket
Seniorpolitiska initiativ i Danmark, Finland och Norge
Möjliga metoder för skattestimulanser för äldres fortsatta förvärvsarbete av professor
Deltidspension – ett sätt att höja antalet arbetade timmar i ekonomin? av professor Eskil Wadensjö, Stockholms universitet
Kollektivavtalade tjänstepensioner som incitament för högre arbetskraftsdeltagande
Teknik för hela livet – äldres behov, teknikers och marknaders utveckling av Britt Östlund i samarbete med Agneta Stark, Jan- Erik Hagberg, Peter Lorentzon och Torbjörn Hedqvist
Äldre i samhället av Sören Holmberg, Åsa Nilsson och Lennart Weibull,
561
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Sammanställning av remissvar på diskussionsbetänkandet Riv ålderstrappan! (SOU 2002:29) och översikt över utåtriktat arbete inom de områden som behandlades i diskussionsbetänkandet
Bilagedel C. Vård och omsorg
Arbetet med vård och omsorg inom SENIOR 2005
Hearingar om framtidens vård och omsorg om äldre i januari och februari 2003. Faktaunderlag och redovisning av synpunkter
Komplettering av faktaunderlaget inför hearingarna: Individbaserad statistik istället för mängdbaserad inom vård och omsorg om äldre, Kvarboende, Vård och omsorg om äldre invandrare samt Vård och omsorg om nationella minoriteter
Vägar till framtidens vård och omsorg om äldre människor – fyra scenarier
Sociala insatser för äldre människor enligt lagstiftningen – från fattigvård till socialtjänst av f.d. chefsjurist Gunnar Fahlberg
Komplexa problem och vårdbehov hos äldre av överläkare och med.dr. Gunnar Akner, ordförande i Svensk Förening för Geriatrik och Gerontologi
Framtidens anhörigomsorg, sammanfattning av ett underlag från Socialstyrelsen
Bilagedel D. Service i hemmet
Service i hemmet för äldre människor – kunskapsläge, utvecklingsarbete och juridiska förutsättningar
Kommer äldres inkomster att räcka för att köpa service i hemmet? Statliga utredningar och Svenska Kommunförbundets Äldreberedning
om servicetjänster i hemmet till äldre och eventuella subventioner Mervärdesskatt på social omsorg och servicetjänster i hemmet av Eva
Posjnov, ämnesråd vid Finansdepartementets enhet för mervärdesskatt
Konsekvenser och effekter av ökad tillgång till service i hemmet av docent Mårten Lagergren, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Studie av förutsättningar för upphandling och konkurrens avseende service i hemmet för äldre av AffärsConcept AB
562
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Tidigare material från SENIOR 2005
SOU 2002:29 Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. Diskussionsbetänkande av den parlamentariska äldreberedningen SENIOR 2005
Bilagedel A. Att åldras
Ålderism – några infallsvinklar av Lars Andersson, Stockholms läns Äldrecentrum
Inför pensioneringen. En intervjustudie med immigranter av Helena Akaoma & Magnus Öhlander, Mångkulturellt Centrum, Tumba
Bilagedel B. Ekonomi
Demografisk utveckling och påverkan på ekonomin av Thomas Lindh och Mats Johansson, Institutet för Framtidsstudier
Inkomst- och förmögenhetsfördelningen för dagens och morgondagens äldre av Björn Andersson, Lennart Berg & Anders Klevmarken, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet
Bilagedel C. Arbetsliv
Äldre arbetskraft ur ett företagsekonomiskt perspektiv av Gunilla Sundström, Birgitta Larsson & Paul Larsson, Alecta
Bilagedel D. Tillgänglighet och boende
Boende på äldre dar.
Tillgänglighet till fysisk miljö – några kommentarer utifrån direktiven till SENIOR 2005 av Susanne Iwarsson & Agneta Ståhl, Lunds universitet
Flyttningar och planering inför boendet som äldre av
Seniorboende i Sverige – idéer, erfarenheter och framtidsperspektiv av Jan Paulsson & Sylvia Sundberg, Chalmers Tekniska Högskola
563
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Lagar och förordningar
SFS 1956:2 Socialhjälpslag
SFS 1970: 994 Jordabalken
SFS 1974:152 Kungörelse om beslutad ny regeringsform SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag
SFS 1980:620 Socialtjänstlag
SFS 1982:80 Lagen om anställningsskydd SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 1986:223 Förvaltningslag
SFS 1987:230 Äktenskapsbalken
SFS 1988:890 Förordning om bilstöd till handikappade
SFS 1988:1465 Lag om ersättning och ledighet vid närståendevård
SFS 1991:900 Kommunallag
SFS 1992:1574 Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.
SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS 1993:389 Lag om assistansersättning
SFS 1994:200 Mervärdesskattelag
SFS 1994:316 Förordning om statsbidrag till pensionärsorganisationer SFS 1994:1117 Lag om registrerat partnerskap
SFS 1994:1219 Lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
SFS 1995:831 Lag om transplantation
SFS 1997:142 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
SFS 1997:401 Förordning med instruktion för Post- och telestyrelsen SFS 1998:703 Lag om handikappersättning och vårdbidrag
SFS 1999:1395 Studiestödslagen
SFS 2000:1383 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2001:99 Lag om den officiella statistiken
SFS 2001:100 Förordning om den officiella statistiken SFS 2001:453 Socialtjänstlag
SFS 2001:761 Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. SFS 2001:853 Lag om äldreförsörjningsstöd
SFS 2003:376 Sambolag
77/338/EEG (momsdirektivet)
564
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Betänkanden från riksdagsutskott och annat material från Sveriges riksdag
Konstitutionsutskottets betänkande 1999/2000:KU6 Nationella minoriteter i Sverige
Riksdagens revisorer Rapport 2001/02:11 Statens avtalsförsäkringar Riksdagens Revisorer Förslag till riksdagen 2002/03:RR4 Natio-
nella mål i kommunernas äldreomsorg
Riksdagens Revisorer Förslag till riksdagen 2002/03:RR21 Staten och kommunerna
rskr. 1997/98:307 rskr. 2001/02:178 rskr. 2002/03:134
Socialutskottets betänkande 1996/97:SoU18 Ändring i socialtjänstlagen
Socialutskottets betänkande 1997/98:SoU24 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken
Socialutskottets betänkande 2000/01:SoU18 Ny socialtjänstlag m.m. Socialutskottets betänkande 2001/02:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälso-
vård, sjukvård och social omsorg
Socialutskottets betänkande 2001/02:SoU11 Socialtjänstfrågor Socialutskottets betänkande 2002/03:SoU9 Äldrepolitiken – Upp-
följning av den nationella handlingsplanen och förslag angående kommunernas äldreomsorg
Sveriges Riksdag (1999) Riksdagsledamöters ålder. PM från Utredningstjänsten
Propositioner
Regeringens proposition 1987/88:176 Äldreomsorgen inför
handikappomsorgen
Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
Regeringens proposition 1993/94:149 Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården
Regeringens proposition 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m.
Regeringens proposition 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
565
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen Regeringens proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken
Regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige
Regeringens proposition 1999/2000:149 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården
Regeringens proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare
– en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Regeringens proposition 1999/2000:149 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården
Regeringens proposition 2000/01:26 Bostadsförsörjningsfrågor m.m. Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. Regeringens proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och
handikappomsorg
Regeringens proposition 2001/02:175 Ett system för individuell kompetensutveckling
Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan Regeringens proposition 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken för-
stärks
Skrivelser, kommittédirektiv m.m. från regeringen och Regeringskansliet
Kulturdepartementet (1999) Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? Rapport från en arbetsgrupp
Näringsdepartementet (2001) Social ekonomi – en skrift om regeringskansliets arbete med ett nytt begrepp
Regeringens beslut (2002a) Framställning om förlängd uppdragstid från Parlamentarisk äldreberedning med uppdrag att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken
(S 1998:08) (S2002/3735/ST)
Regeringens beslut (2002b) Uppdrag till Socialstyrelsen analysera och redovisa könsskillnader inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden (S2002/4751/HS)
Regeringens direktiv 1997:109 Översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter
Regeringens direktiv 2001:81 Utredning om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
566
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Regeringens direktiv 2002:11 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
Regeringens kommittédirektiv 2002:40 Allmänna samlingslokaler
Regeringens direktiv 2002:55 Förmyndare, gode män och förvaltare
Regeringens kommittédirektiv 2002:97 Översyn av plan- och bygglagstiftningen
Regeringens direktiv 2003:10 Översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen
Regeringens direktiv 2003:40 Översyn av vård och omsorg för äldre
– tio år efter Ädelreformen
Regeringens direktiv 2003:93 Kommuners och landstings underlåtenhet att verkställa egna beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Regeringens skrivelse 2001/02:172 Nationell strategi för hållbar utveckling
Regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg. FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling
Regeringens skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
Regeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt. Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden
Regeringskansliet 2003. Ett arbetsliv för alla. Slutrapport från trepartssamtalen
Socialdepartementet (2000) Personalförsörjning och kompetensfrågor inom äldreomsorg och äldrevård. Rapport från Arbetsgruppen med uppgift att kartlägga personalförsörjning och utbildningsbehov inom äldreomsorgen (S 1998:D)
Socialdepartementet (2001) Informal ministerial meeting of ministers for gender equality and social security. Presidency Communiqué. Norrköping
Socialdepartementet (2003) Uppdrag att analysera tillgången av platser i särskilda boendeformer. dnr S2003/3341/ST
Skrifter i departementsserien
Ds 1989:59 Hur ska vi få råd att bli gamla? Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Gunnar Wetterberg
Ds 1994:116 Att analysera omvärlden och framtiden
567
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Ds 1998:15 Kommuner kan! Kanske! – om kommunal välfärd i framtiden. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Stefan Fölster
Ds 1999:61 Samhällets stöd till de äldre i Europa Ds 2002:10 Riv hindren för äldre i arbetslivet!
Ds 2002:14 Gyllene år med silverhår – för vissa eller för alla? Ett bokslut över pensionärernas situation under
Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbete
Ds 2003:23 Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande Ds 2003:27 Företags och anställningsformer i förändring
Ds 2003:47 På väg mot en god demensvård – Samhällets insatser för personer med demenssjukdomar och deras anhöriga. Rapport från regeringens Demensarbetsgrupp
Skrifter i serien Statens Offentliga Utredningar
SOU 1986:34 Att studera framtiden. Betänkande av framtidsstudiekommittén
SOU 1987:21 Äldreomsorg i utveckling. Slutbetänkande av äldreberedningen
SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Rapport av Socialtjänstkommittén
SOU 1993:111 Borta bra men hemma bäst? Fakta om äldre i Europa.
Delbetänkande av Kommittén för Europeiska äldreåret 1993 SOU 1994:39 Gamla är unga som blivit äldre. Slutbetänkande från
Kommittén för Europeiska äldreåret 1994
SOU 1994:43 Uppskattad sysselsättning – om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn. Betänkande av Tjänsteutredningen
SOU 1994:73 Ungdomars välfärd och värderingar. Betänkande från Generationsutredningen
SOU 1995:5 Vårdens svåra val. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen
SOU 1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden. Slutbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén.
SOU 1996:163 Behov och resurser i vården – en analys. Delbetänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansierings och organisation (HSU 2000)
SOU 1997:17 Skatter, tjänster och sysselsättning. Betänkande av Tjänstebeskattningsutredningen.
568
| SOU 2003:91 | Litteratur |
SOU 1997:76 Invandrare i vård och omsorg – en fråga om bemötande av äldre. Rapport från Utredningen om bemötande av äldre
SOU 1997:170 Bemötandet av äldre. Slutbetänkande av Ut- redningen om bemötande av äldre
SOU 1998:25 Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. Slutbetänkande av Storstadskommittén
SOU 1999:33 Bo tryggt – Betala rätt. Särskilda boendeformer för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg. Betänkande av Boende- och avgiftsutredningen
SOU 1999:84 Civilsamhället. Forskarvolym VIII från Demokratiutredningen. Medborgarskapets gestaltningar – insatser i och utanför föreningslivet av Eva Jeppsson Grassman och Lars Svedberg
SOU 1999:97 Socialtjänst i utveckling. Slutbetänkande från Socialtjänstutredningen. Del A och B
SOU 2000:6 Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut.
Delbetänkande av Kommittén om vård i livets slutskede
SOU 2000:7 Långtidsutredningen 1999/2000. Utarbetad inom Finansdepartementet
Bilaga 1: Sveriges ekonomi – scenarier fram till år 2015 av Konjunkturinstitutet
Bilaga 8: Kommer det att finnas en hjälpande hand? En analys av framtida behov och kostnader för vården och omsorgen om de äldre
SOU 2000:36 Utgångspunkter för
Bilaga/Rapport 19 Befolkningsutvecklingen fram till år 2010 och därefter av Ola Nygren och Lars Olof Persson
SOU 2000:38 Välfärd, vård och omsorg. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Kapitlet Äldreomsorg i förändring – knappare resurser och nya organisationsformer av Martha Szebehely
SOU 2000:119 Individuellt kompetenssparande. Betänkande av utredningen om individuellt kompetenssparande
SOU 2001:6 Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut.
Slutbetänkande av Kommittén om vård i livets slutskede
SOU 2001:8 Prioriteringar i vården. Perspektiv för politiker, profession och medborgare. Slutbetänkande från Prioriteringsdelegationen
SOU 2001:20 Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling. Betänkande av Miljövårdsberedningen
569
| Litteratur | SOU 2003:91 |
SOU 2001:48 Att vara med på riktigt. Betänkande av Kommundemokratikommittén
Bilagor i separat bilagevolym: På och av – om uppdragsvillighet, rekrytering och avhopp i den kommunala demokratin av Peder Nielsen, samt Delaktighet för personer med funktionshinder i det kommunalpolitiska arbetet av Stig Larsson
SOU 2001:56 Funktionshinder och välfärd. Betänkande av Kommittén Välfärdsbokslut
SOU 2001:78 Validering av vuxnas kunskap och kompetens. Slutbetänkande av utredningen om validering av vuxnas kunskap och kompetens
SOU 2001:79 Välfärdsbokslut för
SOU 2002:5 En handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande av utredningen om handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet
SOU 2002:15 IT och äldre
SOU 2002:62 Kunskapsläge sjukförsäkringen. Delbetänkande från utredningen om analys av hälsa och arbete
SOU 2003:29 Mot en ny landsbygdspolitik. Betänkande från Ut- redningen om Glesbygdsverket
SOU 2003:31 En hållbar framtid i sikte. Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat
SOU 2003:67 Kollektivtrafik med människan i centrum. Slutbetänkande från Kollektivtrafikkommittén
SOU 2003:88 Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn.
Slutbetänkande från Utjämningskommittén
Bilaga 8. Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg av Mårten Lagergren
Övrig litteratur
Abramsson, Marianne, Borgegård,
Ældreboligrådet (1998) Langsigtet boligpolitik for ældre. Utgiven av dåvarande By- og Boligministeriet, Köpenhamn, tillgänglig
570
SOU 2003:91 Litteratur
genom Erhvervsog Boligstyrelsen, Köpenhamn (www.ny.oebm.dk)
ÆldreForum & Ældreboligrådet (1999) Boligen til den 3.alder. Socialministeriet, Köpenhamn (www.aeldreforum.sm.dk)
Ældre Sagen (2001) HjerteRum – en bolighåndbok for ældre
(www.aeldresagen.dk)
Andersson, Agneta (2002) Health economic studies on advanced home care. Akademisk avhandling vid Institutionen för Hälsa och samhälle, Linköpings universitet
Andersson,
Andersson, Lars (2002) Ålderism. I Andersson, Lars (red.) Socialgerontologi
Andersson, Åke E. & Fürth, Thomas (1994)
Andersson Odén, Tomas (2003) Om tidningars redaktioner och innehåll. 2002 års Publicistiska bokslut, del 1. Arbetsrapport nr. 9 från Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet
Arber, Sara &
Arber, Sara & Ginn, Jay (1995) Connecting Gender and Ageing. A sociological approach
Arbetslivsinstitutet (2000) Arbetsliv och hälsa 2000
Arbetslivsinstitutet (2001) Ett hållbart arbetsliv för alla åldrar Arbetslivsinstitutet (2002) Under vilka förhållanden vill äldre
personer yrkesarbeta? Arbetslivsrapport 2002:2 Arbetsmarknadsstyrelsen (2003) Arbetsmarknadspolitiskt program –
årsrapport 2002. Ura 2003:2
Baltes, Paul (2002) Altern hat Zukunft, Die Zeit 13/2002, samt information på Max
BBC (2002) Producers Guidelines & Diversity Database.
Information på internet (www.bbc.co.uk)
Berg, Stig (1996) Åldrandet. Individ, familj, samhälle
Berg, Stig & Sundström, Gerdt (1989) Kommunal och regional variation inom äldreomsorgen. Institutet för Gerontologi i Jönköping. Rapport nr 70
Bergström, Annika (2001) Internet – från revolution till vardagsanvändning. I Land, du välsignade? (red. Sören Holmberg &
571
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Lennart Weibull).
Bibliotekstjänst (2000) Likvärdig service! Bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade
Blaikie, Andrew (1999) Ageing and popular culture
Borell, Klas (2001) I stället för äktenskap. Åldrande och nya intimitetsformer. I Gerontologia 2/2001
Borell, Klas & Ghazanfareeon Karlsson, Sofie (2001) Living Apart Together. Balancing Intimacy and Autonomy In Old Age. A Contribution to the symposium on Repartnering After Late Life Widowhood: The Gendered Perspective, The 17th Congress of the International Association of Gerontology, Vancouver, Canada, July
Boström,
Boverket (2002a) Bostadsanpassningsbidrag 2001
Boverket (2002b) Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering
Boverket (2003) Bättre koll på underhåll
Braithwaite, Valerie (2002) Reducing Ageism. I Ageism, Stereotyping and Prejudice against Older Persons (ed. Todd D. Nelson)
Bringéus,
Brogden, Mike (2001) Geronticide. Killing the Elderly
Broqvist, Mari & Lund, Karin (2002) Prioriteringar inom kommunernas hälso- och sjukvård. Rapport från ett seminarium (se PrioriteringsCentrums hemsida på Internet: www.e- lio.se/prioriteringscentrum)
Brottsoffermyndigheten (2001) Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun
Brottoffermyndigheten (2002) Vem bryr sig? Om osynlighet och rättsäkerhet för brottsoffer med funktionshinder. Av Barbro Lewin Bundesministerium für soziale Sicherheit, Generationen und Konsumentenschutz, Österrike (2002) information om Seniorenpolitik och Generationensolidarität på Internet
(www.bmsg.gv.au)
Butler, Pierce (1966) Aktiv åldringsvård.
Bygren, Lars Olov (2003) Vilken betydelse har kulturen för folkhälsan? Folkhälsostämman 2003, seminarium 404 (www.folkhalsostamman.nu)
572
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Carlsson, Gunilla (2002) Catching the Bus in Old Age. Methodological Aspects of Accessibility Assessments in Public Transport. Doktorsavhandling, Lunds universitet
Carlsson, Gunilla, Iwarson, Susanne & Ståhl, Agneta (2003) The Personal Component of Accessibility at Group Level: Exploring the Complexity of Functional Capacity. I Scandinavian Journal of Occupational Therapy
Carrigan, Marylin & Szmigin, Isabelle (1999) The representation of older people in advertisements. I Journal of Market Research Society, London, July 1999
Carrigan, Marylin & Szmigin, Isabelle (2000) Advertising in an ageing society. I Ageing and Society 20, 2000
Cole, Thomas R. (1992) The Journey of Life. A Cultural History of Aging in America
Cuddy J. C. & Fiske S. (2002) Doddering but Dear: Process, Content, and Function in Stereotyping of Olders Persons. I
Ageism, Stereotyping and Prejudice against Older Persons (ed. Todd D. Nelson)
Dagbladet (2003) De eldres revansje. Artikel publicerad
Commission on ”Demographic Change: Challenges Posed by Our Ageing Society to Citizens and
Die Zeit nr. 27/2003
Drucker, Peter (2001) The next society. I The Economist. December 3rd 2001
Edebalk, Per Gunnar & Svensson, Marianne (2000) Äldrevårdsförsäkring. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Lund Eliasson Lappalainen, Rosemari & Szebehely, Martha (1996)
Äldreomsorg, kvalitetssäkring och välfärdspolitik. I Generell välfärd. Hot eller möjligheter? (red. Joakim Palme & Irene Wennemo) Skrift nr 3 från Socialdepartementets Välfärdsprojekt
Esping, Hans (1994) Ramlagar i förvaltningspolitiken.
Essén, Anna (2003) Kvarboende och äldrevård i hemmet med modern teknik – vad hämmar utvecklingen? Institutet för framtidsstudier 2003:27
573
| Litteratur | SOU 2003:91 |
EU (1977) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEF av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, EGT L 145, 13.6.1777, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2002/93/EG, EGT L 331, 7.12.2002, s. 27.
EU (1999a) Amsterdam Treaty. DN: IP/99/269
EU (1999b) Mot ett Europa för alla åldrar. Att främja välfärd och solidaritet mellan generationerna. Meddelande från kommissionen. Bryssel 21.05.1999 KOM (1999) 221 slutlig
EU (2000a) Charter of Fundamental Rights of the European Union. I Official Journal of the European Communities (2000/C 364/1)
EU (2000b) Direktiv om likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) EU (2002) Europas reaktion på åldrandet i världen. Meddelande till rådet och Europaparlamentet om (Bryssel den 18.3.2002
KOM(2002) 143 slutgiltig)
EU (2003a) European Commission. Employment and social affairs DG, Subject: Measurement of the withdrawal/exit age
EU (2003b) Hälso- och sjukvård och äldreomsorg: Stöd till de nationella strategierna för säkerställande av en hög nivå av social trygghet. Förslag till en gemensam rapport. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (Bryssel den 3.1.2003, KOM(2002) 774 slutlig)
Europarådet (1999) Sixth Conference of European Health Ministers, Athens,
Fehrman, Carl (1952) Diktaren och döden. Dödsbild och förgängelsetanke i litteraturen från antiken till
Flexibla servicelinjer i Göteborg (1999) Succé för Flexlinjen, en ny
FN (1948) United Nations Universal Declaration of Human Rights FN (1991) United Nations Principles for Older Persons. Resolution
46/91
FN (2000) Replacement Migration. Population Division, United Nations Department of Economic and Social Affairs (DESA)
574
SOU 2003:91 Litteratur
FN (2002a) Berlin Ministerial Declaration. A Society for all Ages in the UNECE Region. Economic and Social Council, United Nations Economic Commission for Europe (UNECE) (ECE/AC.23/2002/3/Rev.2, 11 september 2002)
FN (2002b) Regional Implementation Strategy for the Madrid International Plan of Action on Ageing Economic and Social Council, United Nations Economic Commission for Europe (UNECE) (ECE/AC.23/2002/2/Rev.6, 11 september 2002)
FN (2002c) Report of the Second World Assembly on Ageing. Madrid,
FN (2002d) World Population Ageing
Gaunt, David (1999) Från Brantings soldater till folkhemmets paria. I Sveriges Pensionärsförbund – kommunistiskt, borgerligt, opolitiskt? (red. Lennart Levin)
Giarrusso, Roseann, Mabry, J. Beth & Bengtson, Vern L.(2001) The Aging Self in Social Contexts. I Handbook of Aging and the Social Sciences (ed. by Robert H. Binstock & Linda K. George)
Giele, Janet (1998) Innovation in the Typical Life Course. I
Methods in Life Course Research (ed. Janet Z. Giele & Glen H. Elder)
Glesbygdsverket (2003) 117 orter miste sista butiken. Pressmeddelande
Granskningsnämnden (2000) Svenska
Granskningsnämnden (2003) se information på Internet (www.grn.se)
Grimby, Agneta (2001) Sorg bland äldre. SPF skriftserie nr. 7 Grip, Gunvall & Örtendahl, Claes (2000) Lovar och försäkrar… De
äldres välfärd i en balanserad samhällsekonomi.
Gunnarsson, Evy (2000) Kvinnors fattigdom: könsperspektivet i forskningen om socialbidrag och fattigdom. I Socialvetenskaplig tidskrift, 2000:1/2, sid.
Göteborgs Stadsbyggnadskontor (2000) Tryggare stad – kan man förändra rädslans platser?
Hagestad, Gunhild O. & Dannefer, Dale (2001) Concepts and Theories of Aging: Beyond Microfication in Social Science Approaches. I Handbook of Aging and the Social Sciences (ed. by Robert H. Binstock & Linda K. George)
575
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Hansson,
Hedman, Lowe & Bergström, Annika (2003) Internet – en berg- och dalbana. I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Helsingborgs stad (2000) Boservice – en granskningsrapport. Av Allan Flood
Hjälpmedelsinstitutet (2003) Hjälpmedelsinstitutets verksamhetsprogram för år 2003
Hjälpmedelsinstitutet & Utbildningsradion (1999) Möjligheternas trädgård – en trädgård för alla
Holbye, Ewa Katarina (2003) Teknik kan göra nytta men aldrig ersätta personal. I Omvårdnad 1/2003
Holmberg, Sören (2000) Välja parti
Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2002) Institutionsförtroende. I Det våras för politiken (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2003a) Fåfängans marknad. I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2003b) Förgängligt förtroende. I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
ICC, International Chamber of Commerce (1997) ICC International Code of Advertising Practice (1997 Edition)
IFJ, International Federation of Journalists (1986) IFJ Declaration of the Principles on the Conduct of Journalism
Ilmarinen, Juhani (1999) Aging workers in the European Union – Status and promotion of work ability, employment. Finnish Institute of Occupational Helth, Ministry of Social Affairs and Helth and Ministry of Labor.
Institutet för Framtidsstudier (2000) Tunga trender i den globala utvecklingen. Idéunderlag för utveckling av MISTRAs framtidsstrategi av Lena Sommestad och Bo Malmberg. Arbetsrapport nr. 2
576
| SOU 2003:91 | Litteratur |
IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (1999a) Scenarier för Teknisk Framsyn – Huvudrapport. Av E. Anders Eriksson och Maria Stenström, FOA Försvarsanalys
IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (1999b) Teknisk Baksyn – Om svårigheter att förutse framtiden. Av Lars Olsson Iwarsson, Susanne (1997) Functional Capacity and Physical
Environmental Demand – Explorations of Factors Influencing Activity and Health in the Elderly Population. Doktorsavhandling Lunds universitet
Iwarsson, Susanne (1999) ENABLER – en metod för att mäta tillgänglighetsproblem i boendet. I Svensk rehabilitering 2 (1) sid. 38 39
Iwarsson, Susanne & Ståhl, Agneta (2003) Accessibility, usability and universal design – positioning and definition of concepts describing
Jansson, Tove (1972) Sommarboken
Johansson, Folke, Nilsson, Lennart & Strömberg, Lars (2001)
Kommunal demokrati under fyra decennier.
Jonsson, Hans (1999) Pensioneringsprocessen – ett forskningsprojekt fokuserat på pensioneringen som en aktivitetsförändring. I Vård nr 2 1999
Jonsson, Hans (2000) Anticipating, Experiencing and Valuing the Transition from Worker to Retiree – A Longitudinal Study of retirement as an Ocuppational Transition. Doktorsavhandling vid Karolinska institutet, Stockholm
Jönsson, Håkan (2001) Det moderna åldrandet. Pensionärsorganisationernas bilder av äldre 1941 1995. Doktorsavhandling vid Lunds universitet
Kammarrätten i Göteborg (1998) Dom i mål nr
Kirk, Henning (1994) Da alderen blev en diagnose. Konstruktion af kategorin ”alderdom” i
Kommunaktuellt 36/00 (2000) Nedrustad hemtjänst varken städar eller lagar mat
Kommunaktuellt 39/02 (2002) Stick inte huvudet i sanden, Morgan Johansson!
Landelius,
Landstingsförbundet (2002a) information på Internet (www.lf.se), slutrapport under publicering
577
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Landstingsförbundet (2002b) Den medicinska utvecklingens konsekvenser för sjukvårdens resursbehov. Vårdens resursbehov och utmaningar på längre sikt
Landstingsförbundet (2002c) Svensk hälso- och sjukvård under
Laslett, Peter (1989) A Fresh Map of Life. The Emergence of the Third Age
Laslett, Peter & Fishkin, James S. (1992) Justice between Age Groups and Generations
LBL, Landelijk Bureau Leeftijdsdiscriminatie (1999) Images and age. Utrecht (www.leeftijd.nl)
Levy, Becca R.& Banaji, Mahrazin R. (2002) Implicit Ageism. I
Ageism, Stereotyping and Prejudice against Older Persons (ed. Todd D. Nelson)
Linköpings kommun (2000) Plan för genomförande av serviceavtal i hemtjänsten.
Linköpings kommun (2000) Rapport om uppföljning av utökad verksamhet med serviceavtal i hemtjänsten.
Liss,
Lov om kommunale og fylkeskommunale eldreråd, Norge (Lov
Lovbestemmelse om aeldreråd, Danmark (VEJ nr 59 af 06/03/1998 (Gældende))
Lund, Karin (2003) Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg? PrioriteringsCentrum. Rapport 2003:5
Läkemedelsförmånsnämnden (2002) Läkemedelsförmånsnämnden – ansvarsområden och arbetsuppgifter
Länsrätten i Vänersborg (1998) Dom i mål nr
Länsstyrelsen i Östergötland (2002) Vardagssituationer i särskilt boende. Rapport 2002:1
MacManus, Susan A. (1996) Young versus Old. Generational Combat in the 21st Century
Malmgren, Lars (2003) Seniorboende i kooperativ hyresrätt Mazzarella, Merete (2001) Då svänger sig sommaren kring sin axel.
Om konsten att bli gammal
578
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Martinsson, Johan (2003) Vad väger missnöje? I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Miljöministeriet, Finland (2002) Reparationsunderstöd för installation av hiss och avlägsnande av rörelsehinder
Minois, Georges (1989) History of Old Age. From Antiquity to the Renaissance
Moen, Phyllis (2001) The Gendered Life Course. I Handbook of Aging and the Social Sciences (ed. Robert H. Binstock & Linda K. George)
Moschis, George P. (1996) Gerontographics –
Mossberg Sand,
Nakanishi, Noriyuki (1999) ”Ikigai” in older Japanese People. I Age and Ageing, vol. 28, sid.
Nationellt Råd för Kvinnofrid (2002) Han var väl inte alltid så snäll
Newman, Sally, Ward, Christopher R., Smith, Thomas B. & Wilson, Janet O. (1997) Intergenerational Programs: Past, Present, and Future
Nilsson, Lennart (2002) Flernivådemokrati och välfärdspolitik. I Det våras för politiken (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Nilsson, Åsa (2002) Umgänge över generationerna. I Det våras för politiken (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull). SOM- rapport nr 30,
Nilsson, Åsa (2003) Jag förändras, alltså finns jag? I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull). SOM- rapport nr 33,
NORDICOM (2001) Sveriges mediebarometer 2000. Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning Nordiska Ministerrådet (2000) Framtidens boformer for eldre.
Perspektiver og eksempler fra de nordiska land
Nordling, Jonas (2003) Bättre bygga för pigg pensionär än för ungdomar. I Vår Bostad februari 2003
NRK, Norsk Rikskringkasting (2003) Eldrebølgen. Information på Internet (www.nrk.no)
579
Litteratur SOU 2003:91
Odén, Birgitta (1985) De äldre i samhället – förr. Arbetsrapport 22 från projektet Äldre i samhället – förr, nu och i framtiden
Odén, Birgitta (1993) Tidsperspektivet. I Odén, Birgitta, Svanborg, Alvar & Tornstam, Lars Att åldras i Sverige
OECD (1998) Maintaing Prosperity on an Ageing Society OECD (2000) Reforms for an Ageing Society
OECD (2003) Ageing and Employment Policies, Sweden
Olsson,
O’Rand, Angela M. (2001) Stratification and the Life Course: The Forms of
Handbook of Aging and the Social Sciences (ed. Robert H. Binstock & Linda K. George)
Orsholm, Ingrid (2003) Anhörigskapets förankring – tid och rum. I Anhörigskapets uttrycksformer (red. Eva Jeppsson Grassman)
Oscarsson, Henrik (2003) Våra grundläggande värderingar. I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
PrioriteringsCentrum (2003a) Fakta om PrioriteringsCentrum (se hemsida på Internet: www.e.lio.se/prioriteringscentrum/)
PrioriteringsCentrum (2003b) Prioritering i praktiken. Rapport från den andra nationella prioriteringskonferensen i Umeå den
Rasmusson, Ludvig (1996) Tjusexton – essäer om Sverige i framtiden
Ribbhagen, Christina (2003) Partiernas och väljarnas dagordning vid valet 2002. I Fåfängans marknad (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).
Riksförsäkringsverket (2001a) Arbetsgivarnas attityder till äldre yrkesverksamma. RFV Analyserar 2001:9
Riksförsäkringsverket (2001b) Socialförsäkringsboken 2001. Årets tema: Välfärd på äldre dar
Riksförsäkringsverket (2001c) Vad får oss att arbeta fram till 65?
RFV Analyserar 2001:4
Riksförsäkringsverket (2002) Äldres utträde ur arbetskraften. RFV Analyserar 2002:3
Riksförsäkringsverket (2003) se information på Internet (www.rfv.se)
Riksskatteverket (1996) Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om undantag från skatteplikt för omsättning avseende sjukvård,
580
| SOU 2003:91 | Litteratur |
tandvård och social omsorg enligt mervärdesskattelagen. RSV S 1996:7
Riksskatteverket (2003) Handledning för mervärdesskatt 2003 Ronström, Owe (1998) Pigga pensionärer och populärkultur
Rosén, Måns & Stenbeck, Magnus (2000) Framtidens sjukdomsmönster. Minskade risker för individen, ökad sjukdomsbörda för samhället. Läkartidningen 2000;
Räddningsverket (2002) Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige
Räddningsverket (2003a) Vad kostar de äldres fallolyckor samhället?
Slutrapport av Jan Berglöf och Linda Ryen från Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor
Räddningsverket (2003b) Äldres skador i Sverige. Äldreskadeatlas med data och trender på nationell,
SABO (2002) Vad efterfrågar de (blivande) äldre själva? SCB (2000) Äldres levnadsförhållanden
SCB (2001a) Befolkningskriser från
SCB (2001b) Lönestatistisk årsbok 2001
SCB (2001c) Utbildning. Personer
SCB (2002a) Arbetskraftsprognos 2002. Utvecklingen till år 2020.
Information om utbildning och arbetsmarknad 2002:1 SCB (2002b) Befolkningsstatistik för åren
SCB (2002c) Livslängd, hälsa och sysselsättning. Utvecklingen för kohorter födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Demografiska rapporter 2002:3
SCB (2002d) Rekordåret 2000. Reavinster och reaförluster. Förmögenheter
SCB (2003a) Funktionshindrade
SCB (2003b) Länens arbetskraft. Utvecklingen de närmaste decennierna. Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:2 SCB (2003c) Nominerade och valda kandidater vid de allmänna
valen 2002. Statistiska Meddelanden ME 12 SM 0301
SCB (2003d) Sveriges framtida befolkning. Befolkningsframskrivning för åren
SCB (2003e) Sveriges framtida befolkning
581
Litteratur SOU 2003:91
SCB (2003f) Tid för vardagsliv. Kvinnors och män tidsanvändning 1990/91 och 2000/01. Levnadsförhållanden, Rapport nr. 99
SCB (2003g) Valdeltagandet vid valet 2002. Statistiska Meddelanden ME 13 SM 0301
SCB (2003h) Beräkningar av inkomst- och förmögenhetsstatistik utifrån undersökningen om hushållens ekonomi (HEK) och simuleringsmodellen FASIT. Opublicerat underlag till SENIOR 2005. Beteckning 825
Sekretariatet för framtidsstudier (1987) Formbar framtid (Huvudredaktör Cecilia Wadensjö). Utgiven i samverkan med Utbildningsradion
SeniorLiv AB & SeniorForum AB (2002) SeniorLiving 2000 – att leva och bo som pensionär på
Seniorsaken Norge (2003) information på Internet (www.seniorsaken.no)
Socialstyrelsen (1985a) Rättsfall om social hemtjänst – 2. Meddelandeblad nr 8/85
Socialstyrelsen (1985b) Rättsfall om färdtjänst. Meddelandeblad nr 30/85
Socialstyrelsen (1993) Rehabilitering inom hälso- och sjukvården – för alla åldrar och diagnoser. Socialstyrelsen rapport 1993:10 Socialstyrelsen (1994) Från råd till granskning. Litteratur kring
behovsbedömning i äldre- och handikappomsorg.
Socialstyrelsen (1996) Äldreomsorg under omprövning.
Socialstyrelsen (1997a) Behov, bedömning och beslut i äldreomsorgen. En studie i 27 kommuner kring handläggningsprocessen.
Socialstyrelsen (1997b) Hjälp till vardags – kommunala riktlinjer och rättspraxis inom äldreomsorgen. Äldreuppdraget 97:2
Socialstyrelsen (1998a) Ädelparadoxen. Sjukhemmen före och efter Ädelreformen. Äldreuppdraget 98:11
Socialstyrelsen (1998b) Äldrehushåll under socialbidragsnormen.
Äldreuppdraget 1998:3
Socialstyrelsen (1998c) Äldreomsorg utan service – en framgångsrik strategi? Äldreuppdraget 98:13
Socialstyrelsen (1999a) Diagnoser och förskrivning av läkemedel. En nationell kartläggning
582
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Socialstyrelsen (1999b) Läkemedel på sjukhem – en uppföljning av kvaliteten
Socialstyrelsen (2000a) Bo hemma på äldre da’r. Äldreuppdraget 2000:11
Socialstyrelsen (2000b) Hemvårdens brytpunkter. Äldreuppdraget 2000:10
Socialstyrelsen (2000c) Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre. En analys av resultaten från den nationella kartläggningen av äldre i öppenvård. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:8
Socialstyrelsen (2000d) Pensionärsråd i Sverige och Norden. Äldreuppdraget 2000:6
Socialstyrelsen (2000e) Rehabilitering och hjälpmedel i kommunal äldreomsorg. Två studier om utvecklingsläget.
Socialstyrelsen (2000f) Vårdtyngd i äldreomsorgen. Äldreuppdraget 2000:2
Socialstyrelsen (2000g) Äldreuppdraget. Slutrapport. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:4
Socialstyrelsen (2000h) Övergång till individbaserad statistik över vård och omsorg om äldre och funktionshindrade
Socialstyrelsen (2001a) Folkhälsorapport 2001
Socialstyrelsen (2001b) Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 Socialstyrelsen (2001c) Kompetensförsörjning i vård och omsorg till
äldre
Socialstyrelsen (2001d) Rättssäkerheten inom äldreomsorgen Socialstyrelsen (2001e) Samspråk i vård och omsorg till äldre. Vem
får hjälp med vad och med vilken kvalitet?
Socialstyrelsen (2001f) Vad är särskilt i särskilt boende för äldre? En kartläggning
Socialstyrelsen (2001g) Äldre – vård och omsorg år 2000. Socialtjänst 2001:3
Socialstyrelsen (2001h) Äldres rehabiliteringsbehov i hemmiljö Socialstyrelsen (2001i) Äldres rätt att flytta. Kommunernas tillämp-
ning av 6 h § SoL
Socialstyrelsen (2001j) Övergång till individbaserad statistik över vård och omsorg/stöd och service – Analys av vissa integritets- och sekretessfrågor
Socialstyrelsen (2002a) Anhörig 300 – Slutrapport
Socialstyrelsen (2002b) Avrapportering av Socialstyrelsens projekt om brukarinflytande i vård och omsorg om äldre. Dnr 6161/2001
583
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Socialstyrelsen (2002c) De äldre och besvärsrätten. Överklagade beslut om hemtjänst och särskilt boende
Socialstyrelsen (2002d) Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21 försök med uppsökande verksamhet bland äldre
Socialstyrelsen (2002e) Kommunens stöd till anhörigvårdare – anhörigas erfarenheter och synpunkter
Socialstyrelsen (2002f) Kompetenskrav för personal inom vård och omsorg om äldre. Rapport från ett seminarium
Socialstyrelsen (2002g) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Slutrapport
Socialstyrelsen (2002h) Vårdens värde. Vad får vi för pengarna i vård och omsorg?
Socialstyrelsen (2002i) Äldre utanför äldreomsorgen
Socialstyrelsen (2003a) Ekonomisk prövning av rätten till äldre- och handikappomsorg
Socialstyrelsen (2003b) Ett år efter Anhörig 300. Uppföljning av kommunernas arbete med utveckling av anhörigstöd år 2002
Socialstyrelsen (2003c) Jämförelsetal för socialtjänsten år 2002 Socialstyrelsen (2003d) Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom
socialtjänsten. Rapport till regeringen för år två avseende det treåriga
Socialstyrelsen (2003e) Prioriteringar i hälso- och sjukvården - en redovisning av Socialstyrelsens arbete med prioriteringar (se Internet: www.sos.se/hs/riktprio/riktprio.htm)
Socialstyrelsen (2003f) Social tillsyn 2002. Resultat av länsstyrelsernas tillsyn. Utgiven tillsammans med länsstyrelserna
Socialstyrelsen (2003g) Terminologi (se Internet: www.sos.se/epc/klassifi/terminologi.htm)
Socialstyrelsen (2003h) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2002
Socialstyrelsen (2003i) Äldre som flyttar till service och vård. Uppföljning av situationen i Sundsvall 2002
Socialstyrelsen (2003j) Äldre – vård och omsorg år 2002. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Socialtjänst 2003:3
Socialstyrelsen (2003k) Är det skäligt att bry sig om själen?
Solem, PerErik (2001) Fort gammel? – kunskapsstatus om aldring arbeid og pensjonering. Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. NOVA rapport 4/01
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2003) Evidensbaserad äldrevård. En inventering av det vetenskapliga underlaget
584
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Statens folkhälsoinstitut (2000) Folkhälsa i framtiden. Föredrag av generaldirektör Gunnar Ågren
Statens folkhälsoinstitut (2001) Mål och metoder för hälsokonsekvensbedömningar.
Statens folkhälsoinstitut (2002) Födelselandets betydelse. En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige.
Statens folkhälsoinstitut (2003a) Bättre hälsa hos äldre! (manus under publicering)
Statens folkhälsoinstitut (2003b) Förslag till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet. Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet. Dnr
Statens folkhälsoinstitut (2003c) Kulturen – en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Dokumentation från en hearing om kultur och hälsa på Medelhavsmuseet i Stockholm den 29 januari 2003.
Rapport nr. 2003:28
Statens folkhälsoinstitut (2003d) Satsa på de äldres hälsa. En kunskapssammanställning med goda exempel
Statens kulturråd (1999) Bibliotekens särskilda tjänster – kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Rapport 1999:2
Statskontoret (2002a) Att ta reda på vad folk tycker – En pilotundersökning om medborgarnas syn på offentlig förvaltning.
Rapport 2002:12
Statskontoret (2002b) Att ta reda på vad folk tycker. Bilaga A. Resultatbilaga. Rapport 2002:12A
Statskontoret (2002c) Kan man mäta de framtida behoven av resurser för vård och omsorg om de äldre. Rapport 2002:10
Ståhl, Agneta (1997) Äldres och funktionshindrades behov i trafiken.
University of Lund, Department of Traffic Planning and Engineering. Bulletin 148
Svenska Journalistförbundet & Tidningsutgivarna Pressetiska regler. Tillgängliga bl.a. genom Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd
Svenska Kommunalarbetareförbundet (2001a) Hemservice för seniorer (80+) i Örebro. Utvärdering och marknadsundersökning. Av
Svenska Kommunalarbetareförbundet (2001b) 80+ Seniorservice. Subventionerad hemtjänst för seniorer. Av Rolf Andersson & Tor Hatlevall
585
| Litteratur | SOU 2003:91 |
Svenska Kommunförbundet (1998a) En samlad lag om vård och omsorg. Ett diskussionsunderlag
Svenska Kommunförbundet (1998b) Liv till åren – om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. I samarbete med Folkhälsoinstitutet. Skrifter från Svenska Kommunförbundets Äldreberedning nr. 2
Svenska Kommunförbundet (1999a) Prisnedsättning av tjänster. Kartläggning och analys. Skrifter från Svenska Kommunförbundets äldreberedning nr. 4
Svenska Kommunförbundet (1999b) Vår framtid. Äldres vård och omsorg inför
Svenska Kommunförbundet (2001) Personalen i fokus 2001 – äldre arbetskraft i kommunerna
Svenska Kommunförbundet (2002a) Aktuellt om äldreomsorgen. Svenska Kommunförbundet (2002b) Kommunala framtider – en
långtidsutredning om behov och resurser till år 2050
Svenska Kommunförbundet (2002c) Äldreomsorgens styrning – den enskildes inflytande och valfrihet ökar (www.svekom.se)
Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet (2002a) Mjuka värden – hårda resultat. Om samverkan kring hälsosam samhällsplanering
Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet (2002b) Samsynt och framsynt. Framgångsfaktorer för samverkan
Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet (2002c) Valet 2002
Sveriges Radio (2002) Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio
Sveriges Television (2002) Mångfaldspolicy. Ett modernt mediebolag i det mångkulturella samhället
von Sydow, Tullia (1999) Vilja växa vidare. Inför den tredje åldern
Szebehely, Martha (1998) Hjälp i hemmet i nedskärningstid – hemtjänstens och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män. I Åt var och en efter behov (red.
Söderström, Lars, Björklund, Anders, Edebalk, Per Gunnar & Kruse, Agneta (1999) Från dagis till servicehus. Välfärdspolitik i livets olika skeden. Välfärdspolitiska rådets rapport 1999
Teknologirådet, Danmark (2002) information på Internet (www.tekno.dk)
Thoraeus Olsson, Ojan (1990) Efter 80. En undersökning om äldre människors sociala omsorgsbehov och deras omsorgssituation.
586
| SOU 2003:91 | Litteratur |
Rapport i socialt arbete nr 48. Socialhögskolan, Stockholms universitet
Thorsen, Kirsten (1996) Kjønn, livsløp og alderdomm. Norsk gerontologisk institutt
Tolander, Bosse (2003) Åke har befälet i Kristinehamn. I Veteranposten nr. 5/2003
Tornstam, Lars (1998) Åldrandets socialpsykologi. Sjätte upplagan Torres, Sandra (2002) Att invandra till Sverige på äldre da’r: inte-
grationsmöjligheter för
Torstensson Levander, Marie (2002) Utsatthet för brott och otrygghet bland äldre. I Nyhetsbrev Brottsofferfonden 2/2002 Tréguer,
How to profit from the Senior Boom
Trydegård,
Umeå Kommun (2003a) Kultur för seniorer, kultur och hälsa. En deskriptiv studie. Se även information på Internet (www.umea.se)
Umeå kommun (2003b) Kultur och hälsa i nordisk samverkan.
Information på Internet (www.umea.se)
UNESCO (2001) Intergenerational Programmes: Public Policy and Researh Implications. An International Perspective
Ungdomsstyrelsen (2003) Ung 2003. Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6 Uppsala kommun (2001) Bilder av samverkan – mellan Uppsala
kommun och frivilligorganisationer
Wadbring, Ingela (2003) Om läsares och medarbetares syn på tidningar. 2002 års Publicistiska bokslut, del 2. Arbetsrapport nr. 10 från Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet
Walker, Alan (1999) Attitudes to population ageing in Europe. A comparison of the 1992 and 1999 Eurobarometer surveys
(www.shef.ac.uk/socst/staff/a_walker.htm)
Walker, Alan (2002) A strategy for active ageing. I International Security Review, Vol. 55, 1/2002
Wallace, Paul (1999) Agequake. Riding the Demographic Rollercoaster Shaking Business, Finance and Our World
Verdens Gang (2002) Misforstått pampeopprør. Wesenlund & Co. høster storm. Artikel publicerad
587
Litteratur SOU 2003:91
Westerberg, Bengt (2000) Har vi råd med äldrevård när 40- talisterna blir gamla? Pensionsforum
Westerlund, Yngve (2002) På (rätt) väg med flexlinjen. Utvärdering av det femte året – 2001. LogistikCentrum Väst AB
WHO (2002) Active Ageing. A Policy Framework
WHO Europe (1999) Hälsa 21 – hälsa för alla på
Wilhelmsson, Katarina (2003) Longer Life – Better Life? Studies on Mortality, Morbidity and Quality of Life among Elderly People.
Doktorsavhandling vid Göteborgs universitet
Wilkinson, Jody A. & Ferraro, Kenneth F. (2002) Thirty Years of Ageism Research. I Ageism, Stereotyping and Prejudice against Older Persons (ed. Todd D. Nelson)
Winqvist, Marianne (1999) Vuxna barn med hjälpbehövande föräldrar – en livsformsanalys. Doktorsavhandling vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Ågren, Margareta (1999) …en dag i taget. En rapport om livet vid 92 års ålder. Institutet för gerontologi i Jönköping, rapport nr. 75 Åhlund, Owe (2001) Åldrande och boende – trygghet, delaktighet och
valfrihet i framtidens lokalsamhälle. Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds universitet
Äldrecentrum (2000) Rik och frisk. Stiftelsen Stockholms läns Äldreceentrum. Rapport 2000:4
Äldrecentrum (2001) Äldres hälsa och välbefinnande – en utmaning för folkhälsoarbetet. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Öberg, Peter & Tornstam, Lars (1999) Body images among men
and women of different ages. I Ageing and Society, 19, 1999,
Öberg, Peter & Tornstam, Lars (2001) Youthfulness and Fitness – Identity Ideals for All Ages. I Journal of Ageing and Identity,
Vol. 6, No 1, 2001
Öberg, Peter (2002) Livslopp i förändring. I Andersson, Lars (red.)
Socialgerontologi
Önstorp, Bror (2002) Förenklat serviceavtal i stället för biståndsbeslut. I Äldreomsorg nr 1/2002
588
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Parlamentarisk äldreberedning med uppdrag | Dir. |
| att skapa förutsättningar för en långsiktig | 1998:109 |
| utveckling av äldrepolitiken |
Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1998.
Sammanfattning av uppdraget
En parlamentarisk beredning tillkallas med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens analyser och förslag skall utformas utifrån förhållanden i samhället som berör äldres situation under perioden fr.o.m. år 2005 och de därpå närmast följande åren. Utgångspunkterna för arbetet skall vara
de förändrade krav som ställs på samhället när såväl antalet som andelen äldre i befolkningen ökar,
de insatser som samhället kan vidta för att underlätta för de äldre att leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,
förutsättningarna för människor i Sverige att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,
samhällets insatser för att främja att äldre bemöts med respekt,
möjligheterna för äldre att få tillgång till god vård och omsorg.
Beredningen skall i sitt arbete utgå ifrån ett genderperspektiv, dvs. i tillämpliga delar belysa skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor. Vidare skall beredningen beakta det ökande antalet äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser detta kan medföra.
Det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas till vara inom olika samhällssektorer.
589
| Bilaga 1 | SOU 2003:91 |
Frågor som rör service, vård och omsorg är angelägna att belysa. Dessa områden har dock behandlats av ett flertal utredningar under senare år. Beredningen bör därför ge stort utrymme åt att belysa andra frågeställningar av betydelse för äldre personers villkor i samhället.
Beredningens förslag skall bidra till måluppfyllelsen med avseende på de av riksdagen fastställda nationella målen för äldrepolitiken. Om så erfordras skall beredningen föreslå nya mål.
Beredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen senast den 1 maj 2003.
Inledning
Välfärdspolitikens mål är att ge alla människor förutsättningar att leva ett gott liv. Ett gemensamt ansvar för de äldre är en av grundstenarna i den generella välfärdspolitiken. En anpassning av samhället till de äldres behov och förutsättningar minskar i många fall behovet av särlösningar.
Samhällets insatser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Det första syftar till att ge de äldre förutsättningar att leva ett självständigt liv med hög livskvalitet och det andra syftar till att ge äldre personer service, vård och omsorg om behov av detta föreligger.
Regeringen överlämnade den 14 april 1998 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) till riksdagen. Riksdagen antog i allt väsentligt regeringens förslag den 8 juni 1998 (bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307).
I propositionen redovisar regeringen sin syn på hur arbetet med att utveckla äldrepolitiken bör bedrivas. Det är bl.a. viktigt att arbetet sker i bred politisk enighet så att politisk stabilitet och förankring av förslag kan åstadkommas.
Riksdagens beslut innebär att nationella mål fastställts för äldrepolitiken. Dessa innebär att äldre skall
kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,
kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,
bemötas med respekt,
ha tillgång till vård och omsorg.
590
| SOU 2003:91 | Bilaga 1 |
De nationella målen för äldrepolitiken omfattar de flesta samhällsområden. För att uppnå målen krävs insatser inte bara av staten, landstingen och kommunerna, utan även av arbetsmarknadens parter, av föreningsliv, trossamfund, andra sammanslutningar och av enskilda människor.
Avgränsning mot Äldreprojektet
Regeringen beslutade den 18 december 1997 om Äldreprojektet (S97/8951/H) med uppgift att utarbeta och följa upp ett Nationellt handlingsprogram för äldrepolitiken. Äldreprojektet pågår under perioden 1998 2000. Äldreprojektets första uppgift var att utarbeta ett Nationellt handlingsprogram i syfte att fastställa mål för äldrepolitiken och att ange förslag till åtgärder på kort sikt. Detta arbete är nu avslutat. Framöver skall Äldreprojektet svara för den löpande samordningen av handlingsplanens aktiviteter och åtgärder. Arbetet skall ha en bred förankring och ske i nära samarbete och samråd med berörda parter. Det Nationella Äldrerådet, med företrädare för de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna, är en av flera referensgrupper till projektet.
Bakgrund
I det följande redogörs kort för några områden som är av betydelse för såväl de äldres situation i samhället som för äldrepolitiken.
Demografi
Åldersstrukturen för Sveriges befolkning har förändrats betydligt under de senaste femtio åren. Såväl antalet som andelen äldre har ökat. År 1950 var cirka 10 % av befolkningen 65 år och äldre och ungefär 1,5 % 80 år och äldre. År 1997 uppgick antalet personer 65 år och äldre till cirka 1,5 miljoner, vilket motsvarar 17,4 % av befolkningen. Antalet personer 80 år och äldre uppgick samma år till cirka 430 000 personer vilket motsvarar ungefär 5 % av befolkningen. Enligt Statistiska Centralbyråns senaste befolkningsprognos kommer antalet personer i gruppen 65 år och äldre att vara relativt konstant de närmaste fem åren för att därefter sakta börja öka. Under
591
| Bilaga 1 | SOU 2003:91 |
närmaste tio åren kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med drygt 15 %. Därefter kommer ökningen att bli betydligt kraftigare. År 2020 kommer Sverige enligt prognosen att ha drygt 2 miljoner invånare över 65 år, vilket utgör drygt 22 % av befolkningen. Vid samma tidpunkt kommer även antalet äldre över 80 år att ha ökat och uppgå till knappt 525 000 personer eller nära 6 % av befolkningen.
Omfattande förändringar av befolkningens åldersstruktur får effekter på de flesta områden inom samhällslivet: familj och sociala relationer, arbetsmarknad och näringsliv, sparande och kapitalbildning, pensioner samt service, vård och omsorg etc. Dessa effekter innebär bl.a. att andra krav kommer att ställas på samhället. Samtidigt är det viktigt att samhället tar till vara den resurs som de äldre utgör.
De äldre utgör ingen homogen grupp. Gruppen 65 år och äldre omfattar drygt två generationer, där varje generation är präglad av sina levnadsvillkor, hur samhället sett ut under olika tidsperioder och med individuella förväntningar på åldrandet. De individuella skillnaderna som finns i alla åldersgrupper är mycket större mellan olika grupper äldre än vad som är fallet i övriga åldersgrupper. Under perioden 2006 2016 kommer en stor grupp av personer födda på
Ålder är den enskilda faktor som visat sig ha störst betydelse för behovet av omsorg och vård. Förutom ålder så har andra faktorer som civilstånd, om en person är ensamboende eller sammanboende samt hälsa och funktionsförmåga betydelse.
Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling varierar mycket mellan olika kommuner i landet.
Demokrati- och inflytandefrågor samt informationsteknologi
Många äldre är aktiva i det politiska livet. I beslutande församlingar är dock pensionärerna underrepresenterade i förhållande till sin andel av befolkningen.
I Bemötandeutredningens slutbetänkande (SOU 1997:170) redovisas behov av att utveckla enskildas och anhörigas ställning inom service, vård och omsorg. Utredningen anför också att samhällets äldreomsorg måste utveckla ett mycket mer individuellt för-
592
| SOU 2003:91 | Bilaga 1 |
hållningssätt där individen sätts i centrum och de äldre inte behandlas som ett kollektiv.
Ett område som utvecklats mycket kraftigt under de senaste 10 15 åren är informationsteknologin. De äldre har hittills haft begränsade möjligheter att tillgodogöra sig informationsteknologin.
Ekonomiska förhållanden
De äldre har under de senaste åren som grupp betraktat haft en mer gynnsam ekonomisk utveckling än gruppen förvärvsarbetande. Den främsta orsaken till detta är det ökande antalet
Riksdagen har under våren 1998 beslutat om det framtida pensionssystemet (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU:13, rskr. 1997/98:315) vilket kommer att påverka pensionerna för i första hand personer födda 1938 och senare.
Arbete, fritid och kultur
Under
De flesta äldre är aktiva högt upp i åldrarna och utbildar sig, deltar i föreningslivet och reser. Den äldre befolkningen, framför allt de äldre kvinnorna, bär upp en stor del av kulturlivet.
593
| Bilaga 1 | SOU 2003:91 |
Hälsa
Den förväntade medellivslängden för en nyfödd flicka var år 1997 81,8 år och för en nyfödd pojke 76,6 år. Till skillnad från tidigare ökar nu männens medellivslängd snabbare än kvinnornas.
En stor majoritet av de äldre har idag god hälsa och många behåller den högt upp i åldrarna. Resultatet av Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) visar att det förväntade antalet levnadsår med svår ohälsa minskat något för både män och kvinnor under de senaste tjugo åren. Dock har det samtidigt skett en minskning av antalet levnadsår med full hälsa. Den ökade medellivslängden under perioden har inneburit fler levnadsår med lätt ohälsa.
Folkhälsorapporten 1997 (Socialstyrelsens rapport 1997:18) visar genomgående på stora skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Detta gäller såväl i fråga om olika faktorer avseende ohälsa, som för hälsa, sjuklighet och dödlighet. Dessa skillnader finns från spädbarnsåldern till sena ålderdomen.
Hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar och demenssjukdomar är de vanligaste sjukdomarna bland äldre. Syn- och hörselproblem samt inskränkningar i rörligheten blir också vanligare med stigande ålder.
Närstående och sociala relationer
Familjenätverket kring äldre har stärkts under
Den ökade medellivslängden medför att
Infödda svenskar bor vanligen inte så långt från sin uppväxtort. Detsamma gäller de äldre. De flesta äldre bor kvar på den ort där de bodde vid pensioneringen. Äldre flyttar relativt sällan och de flesta flyttningar sker inom kommunen.
594
| SOU 2003:91 | Bilaga 1 |
Boende och service
Folk- och bostadsräkningen år 1990 visar att de äldres boendeförhållanden inte längre i något väsentligt avseende avviker från befolkningens i stort. Mycket få var trångbodda och endast 3 % saknade dusch eller bad. Det förekommer dock att boendestandarden är bristfällig i andra avseenden t.ex. beträffande tillgängligheten inom bostaden och i närmiljön. Av de äldre bodde en fjärdedel en eller flera trappor upp i sitt hus utan hiss och åtta av tio kunde inte nå sin bostad med rullstol utan hjälp. Faktorer som har stor betydelse för äldres möjligheter att bo kvar i den egna bostaden är t.ex. utformning av badrummet, möjlighet att använda tvättstugan och förekomst av trappsteg för att nå hissen.
Tillgång till bostäder som är bra och ”äldrevänliga” vad gäller standard och tillgänglighet är en förutsättning för att kvarboendeprincipen skall kunna fungera. Kvarboendeprincipen innebär att den äldre skall kunna välja att bo kvar i sin bostad så länge han eller hon vill även vid omfattande behov av vård och omsorg. Den förbättrade bostadsstandarden för äldre är en viktig förklaring till att 92 % av de äldre över 65 år bor i ordinärt boende.
Under 1980- och
Tillgänglighet
För äldre är frågan om tillgänglighet i vid bemärkelse mycket viktig. Det gäller såväl fysisk tillgänglighet till byggnader, lokaler och allmänna kommunikationer, som tillgänglighet till information och dokumentation av olika slag. För de äldre är det också angeläget att deras förutsättningar beaktas när miljöer och verksamheter utformas. Som exempel kan nämnas trafikmiljöer samt ljus- och ljudarrangemang i offentliga och kommersiella miljöer.
595
| Bilaga 1 | SOU 2003:91 |
Service, vård och omsorg
Undersökningar visar att de flesta äldre vill bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. Kvarboendeprincipen har varit ledstjärnan för samhällets service, vård och omsorg under de senaste decennierna.
Andelen äldre med hemtjänst har minskat under de senaste decennierna, medan de som får hjälp erhåller hjälp i större omfattning. Andelen äldre som bor i särskilda boendeformer har inte förändrats under de senaste åren. Socialstyrelsen m.fl. har dock redovisat att behoven av vård och omsorg ökat hos de boende under
Personer 65 år och äldre tar i anspråk omkring 40 % av landstingens totala sjukvårdsresurser. Socialstyrelsens patientregister visar att 60 % av alla kvinnors vårddagar på sjukhus avsåg kvinnor över 65 år och 42 % avsåg kvinnor över 75 år. För männen var motsvarande andel 54 respektive 31 %.
I ett delbetänkande, Behov och resurser i vården (SOU 1996:163), från Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) redovisas analyser och bedömningar av de krav på resurser som framför allt den demografiska utvecklingen i kombination med medicinteknisk utveckling kan komma att ställa på hälso- och sjukvården, inklusive äldreomsorgen, fram till år 2010.
Uppdraget
En parlamentarisk beredning tillkallas med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens analyser och förslag skall utformas utifrån förhållanden i samhället som berör äldres situation under perioden fr.o.m. år 2005 och de därpå närmast följande åren. Utgångspunkterna för arbetet skall vara
de förändrade krav som ställs på samhället när såväl antalet som andelen äldre i befolkningen ökar,
de insatser som samhället kan vidta för att underlätta för de äldre att leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,
förutsättningarna för människor i Sverige att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,
596
| SOU 2003:91 | Bilaga 1 |
samhällets insatser för att främja att äldre bemöts med respekt,
möjligheterna för äldre att få tillgång till god vård och omsorg.
Beredningen skall i sitt arbete utgå ifrån ett genderperspektiv, dvs. i tillämpliga delar belysa skillnader mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor. Vidare skall beredningen beakta det ökande antalet äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser detta kan medföra.
Det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas till vara inom olika samhällssektorer.
Frågor som rör service, vård och omsorg är angelägna att belysa. Dessa områden har dock behandlats av ett flertal utredningar under senare år. Beredningen bör därför ge stort utrymme åt att belysa andra frågeställningar av betydelse för äldre personers villkor i samhället.
Beredningens förslag skall bidra till måluppfyllelsen med avseende på de av riksdagen fastställda nationella målen för äldrepolitiken. Om så erfordras skall beredningen föreslå nya mål.
Viktiga områden som bör beaktas i beredningens arbete är bl.a.
äldres inflytande och delaktighet i beslutsprocesser,
tillgänglighet i samhället för äldre med funktionshinder,
utveckling av
omsorg,
kvalitet inom vård och omsorg,
anhörigas roll i vård och omsorg,
sociala kontakter och umgänge över generationsgränser,
äldres delaktighet i arbetslivet och möjlighet att fortsätta ett aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder,
äldres möjligheter att delta i eller ta del av kulturlivet.
Äldreberedningens arbete bör bedrivas på ett sådant sätt att det ger influenser till en bredare diskussion i hela samhället om äldrepolitikens roll, möjligheter och begränsningar. FN:s äldreår 1999, som har huvudtemat ”Ett samhälle för alla åldrar”, innebär ytterligare en möjlighet att uppmärksamma äldrefrågor i ett brett perspektiv, såväl nationellt som internationellt. Beredningen kan bidra med såväl kunskap och information om äldre och äldres lev-
597
| Bilaga 1 | SOU 2003:91 |
nadsvillkor som ta till vara kunskap och erfarenheter som erhålls under FN:s äldreår.
Äldreprojektet, som tillsatts av regeringen, (protokoll nr 59 vid regeringssammanträdet den 18 december 1997, S97/8951/H) har i uppdrag att initiera, samordna och följa aktiviteter i samband med Sveriges deltagande i FN:s äldreår.
Arbetsformer
Beredningen skall under arbetets gång ha löpande kontakter med Äldreprojektet. Samråd skall också ske med Socialtjänstutredningen (S1997:16), Boende- och avgiftsutredningen (S1997:18), Delegationen för uppföljning av riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (S1997:20), Utredningen om vård i livets slutskede (S1997:23) samt andra kommittéer, vars uppdrag berör äldrepolitiken.
Beredningens arbete skall bedrivas utåtriktat och i nära kontakt med myndigheter, kommuner, landsting, pensionärsorganisationer, anhörigorganisationer samt övriga intressenter. Beredningen bör pröva och förankra sina analyser och förslag vid seminarier, offentliga utfrågningar och liknande.
Beredningen bör i sitt arbete ta till vara material som under senare år tagits fram av statliga utredningar, myndigheter, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och andra intressenter.
Det står beredningen fritt att knyta till sig referensgrupper.
Redovisning av uppdraget
Beredningen får avge delbetänkanden eller på annat sätt ta initiativ för att föra frågor vidare under tiden äldreberedningens arbete pågår.
Beredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen senast den 1 maj 2003.
För beredningens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om redovisning av konsekvenser
598
SOU 2003:91 Bilaga 1
för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Förslagen skall vara kostnadsneutrala såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn.
Om beredningens förslag innebär behov av författningsreglering eller författningsändringar skall förslag till sådana redovisas.
(Socialdepartementet)
599
Bilaga 2
Sammansättning av SENIOR 2005
Ordförande
Ledamöter
Förordnade fr.o.m.
Barbro
Ulla Bäckström (kd), leg.läkare, geriatriker, fr.o.m.
Åke Eriksson (m), f.d. ordförande i Moderata Samlingspartiets Seniorer
Catharina Hagen (m), riksdagsledamot, t.o.m.
Olof Johansson (mp), universitetsadjunkt/doktorand Hans Karlsson (s), riksdagsledamot, t.o.m.
Roland Larsson (c), f.d. riksdagsledamot Harald Nordlund (fp), f.d. riksdagsledamot
Eva Olofsson (v), kommunalråd, fr.o.m.
Margareta Pettersson (v), f.d. politisk sekreterare Marina Pettersson (s), riksdagsledamot
Marietta de
Tullia von Sydow (s), f.d. riksdagsledamot Siw
Conny Öhman (s), riksdagsledamot, fr.o.m.
601
| Bilaga 2 | SOU 2003:91 |
Sakkunniga
Förordnade fr.o.m.
Gert Alaby, utredare, fr.o.m.
Gemenskap, RPG)
Helena Axestam, departementssekreterare, t.o.m.
Carina Cronsioe, departementssekreterare (Näringsdepartementet)
Eric de Groat, departementssekreterare, t.o.m.
Inger Hestvik, förbundsledamot (Pensionärernas Riksorganisation, PRO)
Lennarth Johansson, avdelningsdirektör, t.o.m.
Tore Lidbom, ombudsman (LO)
Margareta Liljeqvist, utredare, t.o.m.
Irene Lindström, sekreterare, fr.o.m.
Inger Lundkvist, utredare, fr.o.m.
Catharina Morthenson Ekelöf, departementssekreterare, fr.o.m.
Harald Mårtensson, ombudsman (SACO)
Robert Nilsson, departementssekreterare, fr.o.m.
Helene Rånlund, departementssekreterare, t.o.m.
Gunilla Sahlin, expert, fr.o.m.
förbundet)
Sekretariat
Pär Alexandersson, sekreterare fr.o.m.
Helena Axestam, sekreterare, fr.o.m.
602
| SOU 2003:91 | Bilaga 2 |
Marita Minell, huvudsekreterare, fr.o.m.
Björn Sundström, sekreterare, fr.o.m.
Lena Thornberg, kanslisekreterare, fr.o.m.
Sekretariatet har under år 2003 biträtts av f.d. chefsjuristen Gunnar Fahlberg i juridiska frågor.
603