(IIHNWHU DY VlQNW PHUYlUGHVVNDWW Sn E|FNHU RFK WLGVNULIWHU

Underlag till Bokpriskommissionen

5DSSRUW

6WDWLVWLVND FHQWUDOE\UnQ

5DSSRUW

(IIHNWHU DY VlQNW PHUYlUGHVVNDWW Sn E|FNHU RFK WLGVNULIWHU

Kontaktpersoner Ulrika Ingelsson, projektledare ulrika.ingelsson@scb.se eller telefon 08-506 940 06 och 070-208 40 06

Jörgen Dalén, ansvarig för statistiska metoder jorgen.dalen@scb.se eller telefon 08-506 944 94

Katarina Båth, ansvarig för prismätningar på böcker och tidskrifter i butik,

katarina.bath@scb.se eller telefon 08-506 945 11

Annette Hulth, ansvarig för prismätningar på böcker hos bokklubbar,

annette.hulth@scb.se eller telefon 08-506 947 09

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ......................................................................................		3
1. Inledning....................................................................................................		5
1.1	Rapportens innehåll och SCB:s leveranser .........................................	5
1.2	Sammanfattande kommentarer ............................................................	5
1.2.1 Momssänkningens inverkan på prisutvecklingen ...............................................		5
1.2.2 Prisutvecklingen fö r bö cker och tidskrifter.........................................................		6
1.2.3 Omsättningsutveckling fö r bö cker och tidskrifter inom detaljhandeln ...............		7
1.2.4 Läsandet i Sverige...............................................................................................		7
1.3	SCB:s uppdrag.....................................................................................	8
2. Prisutveckling på bö cker och tidskrifter....................................................		9
2.1	Resultat – bö cker och tidskrifter 2001–april 2003 ..............................	9
2.1.1 Prisutveckling fö r bö cker år 2001– april 2003..................................................		10
2.1.2 Jämfö relse med fö rlagspriser ............................................................................		12
2.1.3 Tillvägagångssätt – Bö cker år 2002 till 2004 ...................................................		13
2.1.4 Prisutveckling fö r tidskrifter oktober 2001–april 2003.....................................		16
2.1.5 Tillvägagångssätt – Tidskrifter .........................................................................		17
2.2	Priser på bö cker och tidskrifter – historisk utveckling......................	18
2.2.1 Nationella prisjämfö relser.................................................................................		18
2.2.2 Internationella prisjämfö relser ..........................................................................		19
3. Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsbranschen ............................		21
3.1	Omsättning inom bok-, pappers- och tidningshandel........................	22
3.2	Branschens struktur ...........................................................................	24
3.2.1 Branschrenhet ...................................................................................................		25
4. Läsandets utveckling ...............................................................................		26
4.1	Sammanfattande kommentarer om läsande.......................................	26
4.1.1 Tillgång till bö cker och tidskrifter ....................................................................		27
4.1.2 Lästa bö cker och tidskrifter...............................................................................		28
4.1.3 Attityder till bokläsande enligt SOM-undersö kningen år 2002 ........................		32
4.2	Bok- och tidskriftsläsning i undersö kningar där frågor ställts fö r
Bokpriskommissionens räkning ..............................................................		33
4.2.1 Läs och bläddra. Resultat kring bok och tidskriftsläsningen från SOM-
undersö kningarna 1986–2002 ....................................................................................		33
4.2.2 Bokläsning i den digitala tidsåldern och Tidskriftsläsning i den digitala åldern
– två rapporter från NORDICOM Sverige (resultaten ur de årliga undersö kningarna
Mediebarometern)......................................................................................................		33
4.2.3 SCB:s Omnibussundersö kning .........................................................................		33
4.2.4 Kulturbarometern..............................................................................................		35
4.3	Andra statistikkällor ..........................................................................	37
4.3.1 SCB:s Tidsanvändningsundersö kningar 1990/91 och 2000/01.........................		38
4.3.2 SCB:s undersö kningar om levnadsfö rhållanden (ULF) ....................................		40
4.3.3 Ur Levnadsnivåundersö kningen 2000 fö r barn .................................................		42
4.3.4 Barnbarometern ................................................................................................		45
4.3.5 De kommunala folkbiblioteken.........................................................................		48
5. Teknisk rapport........................................................................................		51

5.1 Prismätningar.....................................................................................	51
5.1.1 Bö cker 2002–2004 ............................................................................................	51
5.1.2 Bö cker 2001–2002 ............................................................................................	58
5.1.3 Tidskrifter .........................................................................................................	60
5.1.4 Kedjade prisfö rändringar 2001–2003 ...............................................................	62
5.1.5 Om prismätningarnas tillfö rlitlighet..................................................................	62
5.2 Uppfö ljning av ekonomisk utveckling ..............................................	65
5.2.1 SCB:s Fö retagsstatistik .....................................................................................	65
5.2.2 SCB:s Omsättningsstatistik...............................................................................	65
5.3 Uppfö ljning av läsandets utveckling .................................................	66
5.3.1 Frågeformulär i SCB:s omnibuss 2002 .............................................................	66
5.3.2 Tilläggsfrågor i Statens kulturråds undersö kning Kulturbarometern 2002 .......	73
5.3.3 Frågor i SOM-INSTITUTETS opinionsundersö kning 2002.............................	74

1. Inledning

1.1 Rapportens innehåll och SCB:s leveranser

Drygt ett och ett halvt år efter momssänkningen, i denna tredje rapport, presenteras SCB:s resultat ö ver prisutvecklingen på bö cker och tidskrifter mellan år 2001 och april 2003. Vidare presenteras omsättningsutvecklingen fö r bok-, pappers- och tidskriftshandeln mellan 1997–april 2003. I rapporten finns även statistik ö ver svenska folkets inköp och läsande av bö cker och tidskrifter samt våra attityder till läsandet. Avsnittet om läsandet bygger på SOM-Institutets1 undersö kning 2002 samt nya data från NORDICOM:s undersö kning Mediebarometern. Några uppgifter från undersö kningen Kulturbarometern 2002, som SCB genomför på uppdrag åt Statens Kulturråd, finns även med här.

Framtida rapporteringar kommer att ske i januari 2004 samt i augusti 2004 och februari 2005.

I nästa rapport i januari 2004 kommer förutom de nuvarande avsnitten också resultaten av prismätningar på kurslitteratur vid universitet/hö gskolor och komvuxgymnasier att redovisas.

I februari 2005 redovisas den ekonomiska utvecklingen i branschen. SCB planerar då även att redovisa resultat om läsande från ytterligare frågor i SCB:s omnibuss.

Samtliga rapporter finns tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

1.2 Sammanfattande kommentarer

1.2.1 Momssä nkningens inverkan på prisutvecklingen

Prisutvecklingen fö r böcker och tidskrifter bö r ställas i relation till momssänkningen, och även till allmän prisutveckling för varor och tjänster mellan de tidsperioder som jämfö relserna avser. SCB redovisar här hur en sådan analys bö r gö ras.

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt annat lika innebär detta en sänkning av prisnivån med 15,2 procent (1-1,06/1,25).

Fö r perioden 2001 till april 2003 så förväntas en momssänkning på 15,2 procent leda till en sänkning av priserna med 1,0222*1,0283*(1-0,152) = 0,89, det vill säga en sänkning med (1-0,89) 11,0 procent. Vi kallar detta fö r den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) . En prissänkning på den nivån är vad man kan förvänta sig fö r perioden 2001 till april 2003, om bokbranschens aktö rer har en genomsnittlig kostnadsö kning, som motsvarar KPI generellt samt en ofö rändrad marginal per såld bok.

1SOM-Institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier), Gö teborgs universitet

2KPI medeltal januari–december 2002 jämfö rt med KPI medeltal januari–december 2001.

3KPI medeltal januari–april 2003 jämfö rt med KPI medeltal januari–april 2002.

1.2.2 Prisutvecklingen fö r bö cker och tidskrifter

SCB har beräknat prisutvecklingen fö r bö cker mellan 2001 och april 2003. Fö ljande resultat kan redovisas:

Priserna på bö cker har generellt sjunkit med 8,1 ± 2,3 procent

Priserna på bö cker i bokhandel har sjunkit med 7,4 ± 3,5 procent

Priserna på bö cker i bokklubbar har sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent.

Sammantaget har priserna på bö cker under perioden 2001 - april 2003 sjunkit med 8,1 ± 2,3 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen under samma period är 11,0 procent vilket innebär att bokpriserna i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå med momssänkningen. Det bö r noteras att prisfö rändringen fö r hela perioden ska ses som preliminär då helårsuppgifter fö r 2003 ännu inte finns tillgängliga, dessa presenteras i rapporten som kommer i januari 2004. SCB avser att ö verväga om viktningen mellan genre behö ver modifieras, dessutom ö verväger SCB att prö va en mer ambitiös metod för kvalitetsjustering. Kvalitetsjustering innebär att hänsyn tas till fö rändrad fysisk kvalitet i förhållande till uppmätt prisutveckling hos nyutgivna bö cker.

Fö r bö cker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,4 ± 3,5 procent. Priserna på bö cker i bokklubbar har under samma period sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent. Med hänsyn tagen till de stö rre osäkerhetstalen fö r respektive försäljningskanal kan SCB inte helt utesluta att prissänkningen fö r en enskild försäljningskanal kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen.

Under den senaste prismätningsperioden, april 2002–april 2003 har det i genomsnitt skett en höjning av bokpriserna. Detta beror främst på att priserna i bokhandeln stigit, jämfört med övriga fö rsäljningskanaler4 där prisutvecklingen ligger i nivå med den generella konsumentprisutvecklingen.

SCB har beräknat prisutvecklingen fö r tidskrifter mellan oktober 2001 och april 2003. Följande resultat kan redovisas:

Priserna på 103 momssänkta tidskrifter, lö snummer och abonnemang, har sjunkit med 8,8 ± 0,9 procent.

Prissänkningarna på de tidskrifter som berörts av momssänkningen har under perioden oktober 2001–april 2003 varit 8,8 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen på tidskrifter inte uppnåtts. Prisfö rändringarna varierar dock mellan olika tidskriftskategorier. Familje- och damtidningar samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv kan ha sänkts i nivå med IJM medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar mindre prissänkningar.

4 Bokklubbarna samt nätbokhandel och varuhus/dagligvarubutiker/kiosker. Prisutvecklingen i de två sistnämnda fö rsäljningskanalerna presenteras fö r fö rsta gången i den här rapporten.

1.2.3 Omsä ttningsutveckling fö r bö cker och tidskrifter inom detaljhandeln

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandel har fortsatt att ö ka under de fö rsta fyra månaderna år 2003 men ö kningstakten har avtagit jämfört med 2002. Observera att omsättningen inkluderar, förutom bö cker och tidskrifter, även försäljning av papper och dagstidningar med mera. Förra året var

omsättningsö kningen 12 procent under perioden januari-april jämfö rt med

år 2001 och i år är ö kningen 2 procent jämfö rt med år 2002. Nedbrutet på månader, ö kade omsättningen i januari och februari 2003 jämfö rt med 2002, medan omsättningen minskade i mars och april i år jämfö rt med fö rra året.

1.2.4 Lä sandet i Sverige

Bok- och tidskriftsläsning enligt SOM-undersökningen 2002

Bö cker

Andelen bokläsare i Sverige totalt har inte ö kat sedan momssänkningen trädde i kraft men befintliga läsare har ö kat sitt läsande. Framfö r allt har sporadiska läsare ö vergått till att läsa mer ofta. Å r 1988 var det 58 procent av Sveriges befolkning som läste sporadiskt och 30 procent som läste ofta. Å r 2002 är det 47 procent som läser sporadiskt och 39 procent som läser ofta. 36 procent av de som läser ofta och 33 procent i åldrarna 15–29 år tycker sig läsa mer nu än tidigare. Det är främst kvinnor som anser att både deras bokinkö p och bokläsning ö kat. Det är fler akademiker än arbetare som läser och som läser ofta. Värt att notera är att enligt SOM- undersö kningen minskade andelen arbetare som aldrig läser år 2002, efter att tidigare ha ö kat varje år sedan 1994. Andelen män som inte läser har ö kat de senaste 2–3 åren medan andelen som inte läser bland kvinnorna har minskat.

I SOM-undersö kningen 2002 är det i stort sett ingen som svarat, att det är att kasta bort sin tid, att läsa bö cker. De allra flesta instämmer i att det är synd att människor inte läser fler bö cker. Det är också ytterst få, som sagt att det är tråkigt att läsa

bö cker. 69 procent hö ll med om påståendet ”Om bö cker vore billigare skulle folk kö pa mycket fler böcker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att kö pa bö cker på grund av momssänkningen. Stö rst andel, som anser att momssänkningen gjort dem mer intresserade av att kö pa bö cker, finns bland personer som ö kat sina inkö p och som samtidigt läser ofta. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att kö pa böcker. Det var 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85.

Den allra vanligaste typen av bok som läses är romanen. Romaner och deckare/ thrillers tillhör de bokgenrer som de personer, som ö kat sina inkö p, kö pt flest av under 2002.

Det allra vanligaste sättet,att få tillgång till bö cker, är genom kö p i bokhandel. Under år 2002 såldes det fler bö cker i bokhandeln än år 2001.

Tidskrifter

Å r 2002 läste hälften av Sveriges befolkning ofta någon vecko-/månadstidning. Utö ver det var det dessutom 27 procent som ofta läste special-/facktidskrifter. Det vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/månadstidning är genom att prenumerera, vilket nästan hälften gö r av de som sagt att de läst någon vecko-/månadstidning eller tidskrift under den senaste månaden.

De allra flesta, totalt 71 procent, anser att deras inkö p av tidskrifter är oförändrade 2002 jämfö rt med året innan. Andelen som anser att inkö pen minskat är 20 procent medan andelen som anser att inkö pen ö kat är 9 procent. Majoriteten av Sveriges befolkning, 73 procent, anser inte att deras vanor avseende lä sning av tidskrifter har fö rändrats. Andelen som anser att deras tidskriftsläsning har ö kat är stö rst bland dem som läser ofta (17 procent) och mindre bland dem som läser sporadiskt (11 procent). Det är de som redan tidigare läste tidskrifter och vecko- /månadstidningar av olika slag som läser mer.

1.3 SCB:s uppdrag

Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens proposition om sänkt skattesats vid omsättning av bö cker, tidskrifter med mera5 från 25 till 6 procent. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Regeringen anfö rde också i den propositionen vikten av att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar fö r bö cker och tidskrifter.

Regeringen tillsatte en kommission för bokprisfrågor (Bokpriskommissionen) med uppdrag att fö lja och granska prisutvecklingen för de varor som omfattas av den sänkta mervärdesskatten. I kommissionens uppdrag ingår även att redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten.

SCB har fått i uppdrag att fö rse kommissionen med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert av den 21 december 2001 med förändring den 25 juni 2002 samt offerten avseende prismätningar på kurslitteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i huvudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på bö cker och tidskrifter under perioden 2001–2004. Med de mö jligheter som statistiken ger kommer SCB att följa ekonomisk utveckling fö r tillverkare, distributö rer och återförsäljare av bö cker och tidskrifter. NORDICOM-Sverige levererar årligen underlag till SCB om läsandet av böcker och tidskrifter. SCB ställer ett mindre antal frågor kring läsande i SCB:s omnibussundersö kningar och i SOM-Institutets opinionsunder-

sö kningar. I rapporterna från SCB finns också information om läsandet från andra relevanta undersö kningar. Rapportering till Kulturdepartementet och kommissionen för bokprisfrågor sker totalt sex gånger, preliminärt i augusti och januari år 2002–2005 (sista rapporten i februari 2005).

5 Sänkt skattesats tillämpas fö r omsättning av bö cker, broschyrer, häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderbö cker, ritbö cker och målarbö cker fö r barn, noter och kartor.

2.Prisutveckling på bö cker och tidskrifter

SCB:s uppgift är att fö lja prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan åren 2001 och 2004. Detta görs mellan 2002 och 2004 genom prismätningar i bokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker samt på nätbokhandelns sajter och i bokklubbarnas medlemstidningar. Prisobservationerna gö rs två gånger per år, i april och oktober. För de retroaktiva prisjämfö relserna mellan 2001 och 2002 har SCB använt bokhandelskedjornas butikskataloger och bokklubbarnas medlemstidningar.

Vid fastställande av metodik och praktiskt tillvägagångssätt har en referensgrupp och fokusgrupper med deltagare från bokbranschen medverkat. Synpunkter inhämtas också lö pande från olika branschfö reträdare. I denna rapport presenteras den totala prisförändringen från 2001 till och med april 2003. Prisutvecklingen för bö cker och tidskrifter under det senaste året, mellan mättillfällena april 2002 och april 2003, presenteras också.

2.1 Resultat – bö cker och tidskrifter 2001–april 2003

Bokpriserna har i genomsnitt inte sä nkts fullt ut i nivå med den inflationsjusterade momssä nkningen. Sammantaget6 har bokpriserna sjunkit från 2001 till och med april 2003 med 8,1 ± 2,3 procent. Dessa 8,1 procent bör ställas i relation till momssänkningen samt även till den allmänna prisutvecklingen under tidsperioden. SCB har räknat fram ett mått fö r jämförelse med momssänkningen och inflationen, inflationsjusterad momssä nkning (IJM). IJM under den aktuella perioden 2001 till april 2003 motsvarar -11,0 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen inte nås fullt ut. Under 2001 till 2002 minskade priset på bö cker totalt sett med 12,7 ± 0,7 procent. Från april 2002 till april 2003, har en prisö kning på 5,2 ± 2,2 procent kunnat uppmätas. Prisfö rändringarna bö r dock ses som preliminära då helårsuppgifter fö r 2003 ännu inte finns tillgängliga. Dessa presenteras i rapporten som kommer i januari 2004.

Tidskriftspriserna har i genomsnitt inte sä nkts i nivå med den inflationsjusterade momssä nkningen. Prissänkningarna på de tidskrifter som berö rts av momssänkningen har under perioden oktober 2001–april 2003 varit 8,8 ± 0,9 procent. Denna prissänkning ska jämfö ras med IJM som under samma period uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momssänkningen fö r tidskrifter inte uppnås. Mellan oktober 2001 och april 2003 har den största observerade prissänkningen, motsvarande 11,0 ± 1,3 procent, uppmätts fö r familje- och damtidningar. Tidskrifter fö r ekonomi, teknik, hobby och foto har under motsvarande period den minsta observerade prissänkningen, 3,6 ± 4,1 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) beräknas under denna period till 12,1 procent. För perioden oktober 2002 till april 2003 har en prisö kning med 1,6 ± 0,5 procent for tidskrifter generellt observerats. KPI-förändringen under samma period uppgår till 1,3 procent. Den största prisö kningen under denna tidsperiod har observerats för tidskriftskategorin serietidningar som har ö kat med 4,3 ± 1,5 procent.

6 Bokhandelns, nätbokhandelns, varuhusens/dagligvarubutikernas/kioskernas samt bokklubbarnas priser sammanräknade.

Resultaten av prismätningarna på bö cker fö r samtliga återförsäljare samt för tidskrifter åskådliggörs nedan i tabell 2.1–2.4. De resultat som redovisas är dels siffror fö r prisutvecklingen under hela perioden 2001 till april 2003 samt uppdelat på perioderna 2001 till 2002 respektive 2002 till 2003.

2.1.1 Prisutveckling fö r bö cker å r 2001– april 2003

Hela perioden 2001–april 2003

Fö r att fö lja den totala prisutvecklingen på böcker från 2001 till och med april 2003 räknas den senaste periodens resultat samman med tidigare resultat från 2001 till 2002.7 Utifrån dessa data som presenteras i tabell 2.1 nedan framställs den sammantagna totala prisförändringen för hela perioden med samtliga försäljningskanaler inräknade. Prisfö rändringen fö r bokhandel respektive bokklubb redovisas också separat.

Tabell 2.1 Prisutveckling fö r bö cker i bokhandel respektive bokklubb samt fö r samtliga fö rsä ljningskanaler totalt 2001– april 2003. Procentuell fö rä ndring samt osä kerhetstal8.

	Skön	Barn	Fack	Totalt	IJM/KPI-
					förändring

Bokhandel
01/02	-15,5 ± 1,5	-14,4 ± 2,2	-11,3 ± 1,6	-13,8 ± 1,0	-13,3
Bokhandel
apr02/apr03	+6,6 ± 5,5	+4,3 ± 6,4	+9,6 ± 5,1	+7,4 ± 3,4	+2,8
%RNKDQGHO
DSU	“	“	“	“	11,0

Bokklubbar	-12,4 ± 1,6	-6,6 ± 3,1	-9,4 ± 2,6	-10,3 ± 0,9	-13,3
01/02	-12,4 ± 1,6	-6,6 ± 3,1	-9,4 ± 2,6	-10,3 ± 0,9	-13,3
Bokklubbar
apr02/apr03	+2,8 ± 2,8	+3,3 ± 3,6	+0,2 ± 4,7	+1,9 ± 2,3	+2,8
%RNNOXEEDU
DSU	“	“	“	“	-11,0

6DPWOLJD
I\|UVlOMQLQJV
NDQDOHU	“	“	“	“
DSU	“	“	“	“	-11,0

Kä lla: SCB

Fö r bö cker i samtliga fö rsä ljningskanaler sammanvägt har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 8,1 ± 2,3 procent. I denna siffra är även fö rsäljning via nätbokhandlar samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk inräknad. Den inflationsjusterade momssänkningen under perioden uppgår till 11,0 procent, vilket

7Se avsnitt 5.1.4 fö r beräkningsmetod.

8Osäkerhetstal är ett uttryck fö r den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. Se vidare avsnitt 5.1.

9KPI-fö rändring + 2,8 i tabellen motsvarar KPI medeltal fö r januari till april 2003 jämfö rt med KPI medeltal fö r januari till april 2002.

10I denna post ingår även nätbokhandeln samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk från och med april 2002 och framåt. Bokhandel och bokklubb ingår från 2001 och framåt.

innebär att bokpriserna totalt sett inte sänkts fullt ut i fö rväntad nivå. Den stö rsta sänkningen har uppmätts för skö nlitteratur, medan facklitteratur har den minsta sänkningen. Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

Fö r bö cker i bokhandel har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,4 ± 3,5 procent. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokhandeln kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Priserna på barnlitteratur har sänkts mest, med 10,7 ± 6,8 procent. Priserna på facklitteratur har minskat betydligt mindre, med endast 2,7 ± 5,4 procent. Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

Bokklubbspriserna har ö verlag inte ö kat i samma utsträckning som bokhandelns priser under den senaste mätperioden och har totalt sett sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent under perioden 2001–april 2003. Med hänsyn till osäkerhetstalet fö r bokklubbarna kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan vara i nivå med den inflationsjusterade momssänkningen. Framför allt är det priserna på skö n- och facklitteratur i bokklubbarna som sänkts, med 9,9 ± 3,2 respektive 9,2 ± 5,4 procent. Priser på barnlitteratur har däremot sjunkit med endast 3,5 ± 4,8 procent. Se tabell 2.1 ovan samt diagram 2.1 nedan.

Diagram 2.1

Prisutveckling fö r bö cker i bokhandel respektive bokklubb samt fö r samtliga fö rsä ljningskanaler totalt 2001– april 2003.

Procentuell	%RNKDQGHO	%RNNOXEEDU	6DPWO I\|UVlOMQ NDQDOHU
förändring
	totalt skön barn fack	totalt skön barn fack	totalt skön barn fack

5,0
0,0
-5,0
-10,0		,-0

-15,0
min*	max**	resultat
-20,0

*min ä r lika med det observerade resultatet minus osä kerhetstal.

**max ä r lika med det observerade resultatet plus osä kerhetstal. Kä lla: SCB

Den senaste mätperioden april 2002–april 2003

I tabellen nedan presenteras resultaten av prismätningarna för perioden april 2002– april 2003, uppdelade på försäljningsställen och litteraturgenrer.

Tabell 2.2 Prisutveckling på bö cker april 2002–april 2003. Procentuell fö rä ndring samt osä kerhetstal.

	Skön	Barn	Fack	7RWDOW	KPI-
					förändring
Bokhandel	+6,6 ± 5,5	+4,3 ± 6,4	+9,6 ± 5,1	“	+2,8
Bokklubb	+2,8 ± 2,8	+3,3 ± 3,6	+0,2 ± 4,7	“	+2,8
Nätbok-				“
handel	+0,7 ± 3,0	+0,5 ± 5,3	+5,7 ± 4,5	“	+2,8
Varuhus/
Dagligvaru-
butik/Kiosk11	-0,6 ± 2,4	+5,1 ± 6,6	+4,8 ± 7,0	“	+2,8
7RWDOW	“	“	“	“	+2,8

Kä lla: SCB

Under den senaste prismätningsperioden april 2002 till april 2003 har det totalt sett skett en prisö kning på böcker. Det är bokhandeln som står för den stö rsta

prisö kningen jämfört med övriga försäljningskanaler. Av tabell 2.2 framgår att den allmänna prisutvecklingen under perioden ö kat med 2,8 procent, vilket innebär att det bara är bokhandeln som med säkerhet höjt priserna ö ver den allmänna prisutvecklingen.

Uppdelat på genrer är det fackbö cker som i genomsnitt har stö rst prisö kningar medan priser på barnbö cker och skönlitteratur ö kat något mindre. Prisö kningarna fö r genrer varierar dock mellan försäljningskanalerna. Priserna på skö nlitteratur har stigit mest i bokhandeln, den största prishö jningen för barnlitteratur har observerats i varuhus och den stö rsta prisö kningen för facklitteratur återfinns i bokhandeln.

2.1.2 Jä mfö relse med fö rlagspriser

SCB har som ett komplement till prisutvecklingen i konsumentled fö r bö cker även beräknat utvecklingen av förlagens priser (f-priser, exklusive moms) mellan 2002 och 2003. I och med att prisobservationerna fö r bokhandeln och nätbokhandeln bygger på samma titelurval ur BTJ SEELIG AB:s register har det varit mö jligt att ta fram priser i förlagsled på samma titelurval. I tabell 2.3 nedan redovisas denna jämförelse. F-priserna har beräknats utifrån uppgifter i BTJ SEELIG AB:s titelregister. Prisnivån i registerversionen från mars 2002 har jämfö rts med den från mars 2003.

11 Barn- och facklitteratur i denna kategori visar endast prisutveckling fö r

varuhusfö rsäljning, då sortimentet i dagligvarubutik/kiosk enbart består av skö nlitteratur (pocketbö cker).

Tabell 2.3 Jä mfö relse mellan 2002–2003 av fö rlagspriser och priser i konsumentled fö r bö cker i bokhandel och nä tbokhandel.

	Skön	Barn	Fack	6DPWOLJD

Förlagen (F-priser)	+3,0	+3,6	+6,9
Bokhandeln	+6,6	+4,3	+9,6
Nätbokhandeln	+0,7	+0,5	+5,7

Kä lla: SCB

Av tabellen framgår att bokhandelns prisö kningar är stö rre än fö rlagens

prisö kningar medan nätbokhandlarnas är mindre. Skillnaderna mellan försäljningskanalerna har en förhållandevis liten urvalsosäkerhet, då de bygger på samma titelurval sinsemellan12.

2.1.3 Tillvä gagå ngssä tt – Bö cker å r 2002 till 2004

Hur urvalet tas fram och prisfö rändringar beräknas finns närmare beskrivet i den tekniska rapporten fö r samtliga prismätta försäljningskanaler, se avsnitt 5.1. Samtliga prismätningar av bö cker genomfö rs årligen i april och oktober månad.

Bokhandel

Prismätning av totalt 1 000 boktitlar per tillfälle genomfö rs i april och oktober 2002–2004 i 51 bokhandlar tillhörande fyra bokhandelskedjor och ett antal fristående butiker. I genomsnitt prismäter SCB cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle. Fö r varje prismätningsomgång tas nya titlar fram. Titlarna är valda ur BTJ SEELIG AB:s titelregister och med utgivningstidpunkt under innevarande och

fö regående år.

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser fö r ett år jämförs med medelpriser fö r året innan. Medelpriser fö r grupper (kvalitetsklasser) av bö cker jämförs med varandra. Inom grupperna ska böckerna vara så homogena som mö jligt. Se vidare avsnitt 5.1.1.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Medelpris fö r titlar inom bokhandelskedja

2.Medelpris fö r titlar ö ver alla bokhandlar

3.Medelpris fö r grupper av bö cker (kvalitetsklasser). Klassning har gjorts efter genre, bandtyp och bokens vikt mätt i gram. Dessutom har

fackbö cker klassats efter trade/professional, det vill säga efter huruvida boken har en huvudsaklig nö jes-/fritidsinriktad eller yrkes-/studieinriktad användning.

4.Medelpris fö r genre

5.Prisutveckling för bö cker i bokhandel (Prisfö rändring fö r bö cker totalt i bokhandel viktas samman med hjälp av Svenska fö rläggareföreningens fö rsäljningsuppgifter fö r genrer).

12 Osäkerhetstalen blir små vid en direkt jämfö relse mellan de mått på prisutvecklingen som redovisas i tabell 2.3 eftersom titelurvalen i dessa är gemensamma.

Nätbokhandlar

Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbokhandlar som prismäts har alla egenskapen att vara Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de salufö r titlar utgivna av svenska fö rlag samt av alla kategorier. Totalt prismäter SCB urvalet av titlar hos tre nätbokhandlar.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Medelpriser fö r titlar

2.Medelpris fö r grupper av bö cker (kvalitetsklasser)

3.Medelpris fö r genre

4.Prisutveckling för bö cker via nätbokhandlar (Prisfö rändring för bö cker totalt hos nätbokhandlar viktas samman med hjälp av nätbokhandlarnas omsättning).

Varuhus

Titeluppsättning och pris varierar inte mellan fö rsäljningsställena inom en och samma varuhuskedja. Därfö r har det varit mö jligt att begränsa antalet undersö kta fö rsäljningsställen till en per kedja. Totalt prismäter SCB bö cker hos tre varuhuskedjor. Urvalet av titlar för prismätning är dragna utifrån den population av titlar som respektive varuhuskedja salufö r. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhuskedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 600 återfinns vid butiksbesö k. På grund av det relativt lilla urvalet har kvalitetsklassning gjorts utan att kedjorna särbehandlats.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Medelpris fö r grupper av bö cker (kvalitetsklasser)

2.Medelpris fö r genre

3.Prisutveckling för bö cker i varuhus (prisförändring ö ver genrer har viktats samman med hjälp av antalet observerade titlar inom respektive genre).

Dagligvarubutik/kiosk

Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har samtliga titlar som observerats hos aktuella försäljningsställen prismätts. Alla fö rekommande titlar är pocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två fö retagskedjor med enhetlig prissättning

ö ver alla fö rsäljningsställen. Därmed är det mö jligt att begränsa prismätningen till två fö rsäljningsställen totalt. Antalet prisobservationer totalt är cirka 200.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Medelpris fö r grupper av bö cker (uppdelade på antal sidor) inom kedja

2.Medelpris fö r alla grupper tillsammans inom kedja.

3.Prisutveckling för kedja totalt.

4.Total prisutveckling (sammanvägning görs med hjälp av kedjornas totala omsättning för bö cker i kronor).

Bokklubbar

I prismätningen fö r bokklubbar ingår de 13 stö rsta bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse gö rs mellan titlar i bokklubbarnas medlemstidningar.

Pris som är förknippat med villkor eller motprestation utesluts (till exempel pris som gäller när man har varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst antal inkö p).

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser fö r ett år jämförs med medelpriser året innan. Bö cker inom samma bokklubb jämförs med varandra. Bö cker med samma genre, bandtyp, sidantal och illustrationer enligt färg och bild delas in i grupper (kvalitetsklasser) se avsnitt 5.1.1. Gruppindelningen syftar till att få så homogena grupper som möjligt fö r prisjämförelser mellan åren.

I varje bokklubb beräknas medelpriser fö r respektive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april beroende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokpriskommissionen). I medelpriset ingår även bokklubbens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras med det antal böcker som medlemmarna i genomsnitt köper per beställningstillfälle.

Gruppernas medelpriser vägs samman till medelpriser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av medelpriserna beräknas prisförändringar fö r respektive bokklubb per genre.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

2.Medelpriser per genre i varje bokklubb.

3.Prisfö rändring per genre i varje bokklubb mellan år/period (till exempel 2001 och 2002).

4.Prisfö rändring per genre i bokklubbar sammantaget.

5.Prisfö rändring totalt fö r bokklubbar. (Genrer viktas samman till en total prisförändring för bokklubbar med hjälp av Svenska fö rläggareföreningens fö rsäljningsuppgifter fö r respektive genre).

I bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att ö ka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har därfö r valt att väga alla böcker i bokklubbarnas medlemstidningar lika. Det innebär att alla bö cker inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar fö r en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfö rt ö nskemål om att böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgö r den största delen av bokklubbarnas fö rsäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgö r samt dess genre. Se också den

tekniska rapporten, avsnitt 5.1.1. Enligt denna beräkning har priserna sammantaget ö ver skö n-, barn- och facklitteratur sjunkit med 12,1 procent under perioden 2001–april 2003 (skö nlitteratur -15,3 procent, barnlitteratur -0,5 procent och facklitteratur -9,6 procent). Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är hö gst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell 2.1).

2.1.4 Prisutveckling fö r tidskrifter oktober 2001–april 2003

Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lö snummerpriser och abonnemangspriser. Kategoriseringen av tidskrifterna grundas på en indelning av Tidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i en kategori. Prisfö rändringen för tidskrifter, totalt 109 stycken varav 103 stycken är momssänkta, presenteras nedan i tabell 2.4.

Tabell 2.4 Tidskrifternas prisutveckling13 oktober 2001 till april 2003, efter kategori

Tidskriftskategori	Prisförändring		Prisförändring	3ULVI\|UlQGULQJ
	Okt 01–Okt 02		Okt 02–Apr 03	2NW ±$SU
Familje- och damtidningar	- 11,9 ± 1,2		+ 1,0 ± 0,4	“
Hem, bostad, trädgård	- 9,6 ± 1,7		+ 2,4 ± 1,6	“
Ekonomi, teknik, hobby, foto	- 6,9 ± 3,2		+ 3,6 ± 2,5	“
Idrott, motion, friluftsliv	- 11,2 ± 2,4		+ 1,5 ± 1,5	“
Datortidskrifter	- 6,6 ± 2,3		+ 0,5 ± 0,7	“
Motor	- 10,0	± 1,7	+ 1,5 ± 0,9	“
Serietidningar	- 9,4	± 1,9	+ 4,3 ± 1,5	“
Ö vriga tidskrifter	- 8,6	± 2,2	+ 1,1 ± 3,2	“
7RWDOW PRPVVlQNWD
WLGVNULIWHU	“		“	“

Ej momssänkta tidskrifter	+ 4,4	± 2,2	+ 0,0 ± 0,0	+ 4,4 ± 2,2
Dagstidningar enligt KPI	+ 3,4		+ 1,5	+ 5,0
IJM / KPI-förändring15	- 13,1		+ 1,3	- 12,1

Kä lla: SCB

De momssänkta tidskrifterna har under perioden oktober 2001–april 2003 i genomsnitt minskat i pris med 8,8 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade momssänkningen (IJM) beräknas under samma period till -12,1 procent. Detta innebär att tidskrifter generellt inte har genomfö rt prissänkningar i nivå med momssänkningen. Familje- och damtidningar samt tidskrifter fö r idrott, motion och friluftsliv avviker från det generella mö nstret. Det kan inte uteslutas att prissänkningarna fö r dessa tidskrifter ligger i nivå med IJM, om hänsyn tas till osäkerhetstalen, medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto generellt uppvisar de allra minsta prissänkningarna.

Sedan SCB:s föregående rapport har priserna på tidskrifter ö kat mellan oktober 2002 och april 2003 med i genomsnitt 1,7 ± 0,5 procent. Under denna tidsperiod har de stö rsta prishöjningarna observerats fö r serietidningar respektive ekonomi, teknik, hobby och foto. KPI-fö rändringen under denna period är 1,3 procent. Den minsta prisö kningen fö r de momssänkta tidskrifterna har observerats för datortidskrifter. Avvikelserna mellan lö snummerprisernas och abonnemangs-

13Osäkerhetstalen fö r de uppmätta prisfö rändringarna ö verskattar den verkliga osäkerheten eftersom de prismätta tidskrifterna täcker en mycket stor del av konsumenternas tidskriftsinkö p.

14På grund av att ett flertal tidskrifter, framfö r allt kulturtidskrifter och medlemstidskrifter, utges av ideella fö reningar och därfö r antingen har 6 procents momssats eller är inte momspliktiga berö rs de inte av momssänkningen. Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet.

15KPI-fö rändring avser perioden oktober 2002 till april 2003 och är 1,3 procent.

prisernas genomsnittliga utveckling är mycket små och redovisas inte här. Ej momssänkta tidskrifter ökade mellan oktober 2001 och april 2003 med 4,4 ± 2,2 procent. För mätperioden oktober 2002 till april 2003 har ingen prisfö rändring observerats för dessa tidskrifter.

Dagstidningar, som redan innan 2002 haft en momssats om 6 procent, ö kade i pris med 5,0 procent mellan oktober 2001 och april 2003. Dagstidningarnas prisö kning kan ställas i relation till den redovisade prissänkningen fö r tidskrifter på -8,8 ± 0,9 procent. Vid en jämförelse mellan dagstidningar och tidskrifter måste hänsyn tas till momssänkningen på 15,2 procent för tidskrifter. Justerat fö r denna momssänkning motsvarar tidskrifternas prisutveckling på -8,8 ± 0,9 procent en prisö kning på 7,5 procent16 under perioden. Denna prisö kning är jämförbar med dagstidningarnas prisö kning på 5 procent under samma period. Denna jämfö relse visar att tidskrifternas momsjusterade priser ökat mer än dagstidningarnas gjort.

2.1.5 Tillvä gagå ngssä tt – Tidskrifter

109 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort så att de som är omsättningsmässigt stö rst inkluderas.

Såväl lö snummersom abonnemangspris (distributionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnittsberäkningar används uppgifter om tidskriftens intäkter, som i de flesta fall hämtas från Tidningsstatistik AB.

Prisfö rändringarna räknas fram på fö ljande sätt:

1.Prisfö rändringen beräknas fö r varje distributionssätt och tidskrift var fö r sig

2.Genomsnittlig förändring beräknas fö r samtliga tidskrifter för ett visst distributionssätt.

3.Genomsnittlig prisfö rändring beräknas för båda distributionssätten tillsammans.

16 Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100-15,2) 84,8 procent efter sänkningen. Den observerade prissänkningen fö r tidskrifter är 8,8 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100-8,8) d v s 91,2 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 91,2 procent, motsvarar en prishö jning med (91,2-84,8)/84,8 = 0,075 eller 7,5 procent.

2.2 Priser på bö cker och tidskrifter – historisk utveckling

2.2.1 Nationella prisjä mfö relser

Diagram 2.2

Prisutvecklingen fö r bö cker och populä rtidskrifter enligt KPI samt KPI totalt

Index 1980 = 100
450
			Böcker
400			Tidskrifter
350			KPI totalt
350
300
250
200
150
100
50
0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02

Kä lla: SCB

Prisö kningstakten på bö cker17 och tidskrifter (exklusive dagstidningar) har successivt ö kat, i fö rhållande till KPI totalt, mellan år 1982 fram till januari 2002. I januari 2002 minskade skillnaden i prisökningstakt till fö ljd av momssänkningen.

Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låg inflationen på relativt hö ga nivåer jämfört med idag, under vissa perioder ö ver 10 procent. Den genomsnittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen, var under perioden januari 1980 till och med december 1992 8,0 procent jämfö rt med 1,9 procent fö r perioden januari 1993 till och med april 2003.

En omläggning av den ekonomiska politiken och inrättandet av ett inflationsmål fö r penningpolitiken är troligen den viktigaste orsaken till denna nedgång i inflationen. Ä ven andra politiska beslut har påverkat prisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen av momsen på livsmedel den första januari 1996 samt avregleringarna på el- och telemarknaderna under 1990-talets andra hälft.

17 Prismätningen fö r bö cker i KPI beräknas genom att fem bokklubbar samt tio indikatorbö cker i tio bokhandlar studeras. Variationer inom ett enskilt år i delindex fö r bö cker i KPI bö r tolkas med fö rsiktighet på grund av begränsat urval. Fö r den totala allmänna prisutvecklingen (KPI) är prisutvecklingen fö r bö cker av begränsad betydelse.

Inflationsmålet från den 19 november 1992 innebar att inflationen enligt måttet UND1, som beräknades av Riksbanken, inte skulle ö ka. Inflationsmålet fö r- ändrades 1995 till att inflationen enligt KPI ska begränsas till 2 procent med en accepterad avvikelse på ±1 procentenhet.

2.2.2 Internationella prisjä mfö relser

Diagram 2.2.

Prisutvecklingen på bö cker i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt fö r EU:s 15 medlemslä nder enligt EU:s harmoniserade index fö r konsumentpriser (HIKP)

Index 1996 = 100
130
125	Sverige		EU15
125
	Finland		Danmark
120
				Danmark
115				EU
115
110
				Finland
105				Sverige
				Sverige
100
95
90
1995	1996 1997	1998 1999	2000 2001	2002 2003

Kä lla: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyrå er inom EU

Priserna på bö cker har enligt HIKP18 sedan år 1995 ö kat något snabbare i Sverige än för EU:s 15 medlemsländer. I januari 2002 sjö nk priserna på bö cker i Sverige till fö ljd av momssänkningen. I Finland sänktes momsen på böcker från 22 till 12 procent år 1994 och till 8 procent år 1998. I Danmark är momsen på bö cker 25 procent.

18 De metoder och urval som tillämpas fö r beräkningen av bokprisutvecklingen inom olika EU-länder skiljer sig väsentligt åt vilket kan påverka jämfö rbarheten mellan länder. Fö r Sveriges del bö r variationen inom ett enskilt år tolkas med fö rsiktighet.

Diagram 2.3

Prisutvecklingen på tidskrifter i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt fö r EU:s 15 medlemslä nder, enligt EU:s harmoniserade index fö r konsumentpriser (HIKP)

Index 1996 = 100
135
130
	EU15	Sverige
125	Finland	Danmark
120
115
110
105
100
95
90
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Kä lla: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyrå er inom EU

Prisutvecklingen fö r tidskrifter19 i Sverige har i stort sett varit lika med prisutvecklingen fö r genomsnittet av EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år 1999. Därefter och fram till momssänkningen i januari 2002, då priserna sjö nk, har prisutvecklingstakten varit något hö gre i Sverige.

19 Fö r Sverige avses tidskrifter exklusive dagstidningar. Fö r EU 15, Finland och Danmark avses tidskrifter inklusive dagstidningar.

3.Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsbranschen

Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statistiken ger, fö lja ekonomisk utveckling fö r fö retag som framställer, distribuerar och säljer bö cker och tidskrifter. Den ekonomiska utvecklingen följs i termer av intäkter, kostnader och lö nsamhet för aktuella branscher/fö retagsgrupper och kommer att redovisas i februari 2005.

Uppgifter från SCB:s omsättningsstatistik fö r detaljhandeln redovisas i denna rapport fö r bokpappers- och tidningshandeln (branschgrupp enligt Svensk näringsgrensindelning, SNI 5247). Dels redovisas omsättningen fö r perioden januari–april åren 1997–2003 och dels redovisas omsättningens utveckling på årsbasis mellan 1997 och 2002. Dessutom visas utvecklingen en månad jämfört med samma månad fö regående år för perioden januari 1999 till och med april 2003.

3.1 Omsättning inom bok-, pappers- och tidningshandel

Diagram 3.1
Omsä ttningsutveckling fö r fö retag inom bok-, pappers-
och tidningshandeln (SNI 5247), januari–april 1997–200320,
fasta priser, index, baså r 2001=100
Index
120
115
110
105
100
95
90
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Kä lla: SCB:s omsä ttningsstatistik

Diagram 3.2
Omsä ttningsutveckling fö r fö retag inom bok-, pappers- och
tidningshandeln (SNI 5247) helå r 1997–2002, fasta priser,
Index, baså r 2001=100
Index
120
115
110
105
100
95
90
1997	1998	1999	2000	2001	2002

Kä lla: SCB:s omsä ttningsstatistik

20 Mellan år 2000 och 2001 har ett stort fö retag fö rsvunnit ur branschen, vilket bidrar till att omsättningsutvecklingen blir negativ mellan dessa år. Nedgången på -6,3 procent i diagram 3.1 mellan 2000 och 2001 skulle istället ha varit -2,1 procent om detta fö retag räknats med även år 2001. Fö retaget ingår inte heller i uppgifterna år 2002 och 2003.

Utifrån från SCB:s omsättningsstatistik framgår det att omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandeln (SNI 5247) har ö kat sedan 1 januari 2002, då momsen sänktes. I diagram 3.1 visas omsättningen i fasta priser för perioden januari–april åren 1997–2003. I diagram 3.2 visas omsättningen i fasta priser på årsbasis mellan 1997 och 2002. Omsättningen i fasta priser är ett volymmått, som visar fö rsäljningsutvecklingen oberoende av inflation och momsförändringar.

Om man jämfö r omsättningen under perioden januari–april 2003 med omsättningen för samma period 2002 ligger omsättningen 2 procent högre år 2003.

Ö kningen januari–april 2002 jämfört med 2001 var 12 procent. Omsättningen har således fortsatt att ö ka även under år 2003, även om ö kningstakten har avtagit. Sett till hela året 2002 jämfört med helåret 2001 var ö kningen av branschens omsättning totalt 15 procent. Omsättningen fortsatte att ö ka fram till februari 2003.

Observera att branschgruppen inkluderar, fö rutom bö cker och tidskrifter, även pappers- och dagstidningsfö rsäljning.

Diagram 3.3

Omsä ttningsutveckling fö r fö retag inom bok-, pappers- och tidningshandeln, januari 1999– april 2003, jä mfö rt med branschgrupperna sä llankö psvaror och dagligvaror,fasta priser, index,

baså r 2000=100. Jä mfö relse med motsvarande må nad fö regå ende å r.

Index Basår 2000 = 100
140
120
100
80
60
40	Bok-, pappers- och tidningshandeln
40
	Sällanköpsvaruhandeln
20	Dagligvaruhandeln
0
1999	2000	2001	2002

Kä lla: SCB:s omsä ttningsstatistik

Under hela 2002 ö kade omsättningen inom bok- pappers-, och tidningshandeln. September var en exceptionellt bra månad. I september 2002 ö kade omsättningen i bok- pappers-, och tidningshandeln med 28 procent jämfört med september 2001.

Sett till de fyra första månaderna 2003 i bok- pappers-, och tidningshandeln så ö kade omsättningen sammantaget jämfört med samma period 2002 (se diagram 3.1). Omsättningen ö kade i januari och februari men minskade i mars och april jämfö rt med fö rra året. Omsättningen i mars 2003 var 5 procent lägre än omsättningen i mars 2002. Motsvarande uppgift för april visar en nedgång av omsättningen i fasta priser med 2,5 procent (se diagram 3.3).

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningshandeln utvecklades procentuellt sett bättre än omsättningen inom sällankö pshandeln och dagligvaruhandeln under

år 2002 (se diagram 3.3). Under de fyra fö rsta månaderna 2003 var dock omsättningsutvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln och dagligvaruhandeln mer positiv. Särskilt bra var utvecklingen inom dagligvaruhandeln i april, då denna bransch ö kade sin omsättning med 11 procent jämfört med april 2002.

3.2 Branschens struktur

I SCB:s officiella statistik redovisas ekonomiska transaktioner för fö retag i näringslivet fö r branscher21 och näringsgrenar enligt svensk näringsgrensindelning (SNI92). SNI92 tillåter redovisning på en detaljerad nivå (5-siffernivå). En bransch på denna nivå utgörs av ett antal företag med huvudsaklig verksamhet inom definierade områden. Diagram 3.4 visar de branschkoder enligt SNI92 som SCB utgår från. Branscherna markerade i fetstil är de SNI-koder som här i fö rsta hand benämns bok- och tidskriftsbranschen. Ö vriga branscher i bilden har en mindre andel av sin verksamhet som kan hänfö ras till bö cker och tidskrifter, men finns med i beaktande vid den fortsatta analysen. Det kan även bli aktuellt att studera fö retag inom andra branscher än de som visas i diagram 3.4 fö r att utöka mö jligheten att redovisa bok- och tidskriftsverksamhet i näringslivet.

Diagram 3.4

Branscher som framstä ller, distribuerar och sä ljer bö cker och tidskrifter

7U\FNHULHU

7LGVNULIWV WU\FNHULHU61,

%RNWU\FNHULHU61,

%RNELQGHULHU P P

61,

Kä lla: SCB

)|UODJVYHUNVDPKHW

%RNI|UODJ61,

7LGVNULIWVI|UODJ61,

)|UVlOMQLQJ

%RN RFK SDSSHUVKDQGHO61,

3RVWRUGHUKDQGHO PHG PHGLDYDURU 61,

Partihandel, bl.a. böcker (SNI 51479)

Livsmedelshandel, brett sortiment (SNI 52112)

Andra varuhus och stormarknader (SNI 52121)

Tobakshandel (SNI 52260)

Ö vrig detaljhandel

Särskilt inom förlagsbranscherna och detaljhandeln finns det svårigheter med att urskilja den verksamhet som hänfö r sig till de mervärdesskattesänkta varorna. En gruppering enligt branschkoderna enligt diagram 3.4 är därför inte helt idealisk för analys av den ekonomiska utveckling som härrö r från verksamhet av böcker och tidskrifter. Fö retagen omsätter även andra varor och ägnar sig åt andra verksamheter utö ver de huvudsakliga ovan.

21 Med bransch avses ett verksamhetsområde eller sammanfattning av alla enskilda fö retag som framställer eller säljer en viss typ av varor eller tjänster.

3.2.1 Branschrenhet

Branschernas struktur har studerats utifrån en ansats som syftar till att beskriva branschrenheten. Tidskriftstryckerierna visar sig i studien ha en hög andel fö retag som enbart är verksamma inom tidskriftstryck. Inom övriga branscher kan en viss branschblandning fö rekomma, framfö r allt fö r detaljhandelsbranscherna men även fö r boktryckerierna. Enligt uppgifter från en sortimentsundersö kning som gjordes av SCB avseende år 1997, utgjorde 54 procent av omsättningen inom Bok- och pappershandel respektive 21 procent inom Postorderhandel med mediavaror

fö rsäljning av bö cker och tidskrifter. Resterande omsättning består av annan fö rsäljning. För bokhandlarnas del rö r det sig om kontorsmaterial såsom block, pennor, pärmar, miniräknare med mera. Ä ven postorderhandeln omfattar

fö rsäljning av kontorsmaterial, CD-skivor och annat. En del av denna fö rsäljning sker via Internet.

Fö r industribranscherna finns uppgifter från SCB:s undersökning Industrins Varuproduktion att tillgå. Här syns att Bokfö rlagens fö rsäljning i huvudsak består av varor som omfattas av momssänkningen (böcker, kartor, musiknoter med mera). Detsamma gäller även Tidskriftsfö rlagens produktion. Boktryckerierna däremot är ganska branschblandade. Tryckning av exempelvis dekaler, affischer och reklamtrycksaker ingår.

4. Lä sandets utveckling

Sedan fö regående redovisningstillfälle har nya uppgifter erhållits från SOM- institutet22, NORDICOM23 och undersö kningen Kulturbarometern från Statens kulturråd. Undersö kningarna visar en i stort sett oförändrad andel bokläsare bland Sveriges befolkning fram till år 2002, mö jligen med en tendens till ökning

(ö kningen är dock inte statistiskt säkerställd).

4.1 Sammanfattande kommentarer om läsande

SOM-Institutet vid Gö teborgs universitet har på uppdrag av SCB för Bokpriskommissionens räkning ställt ett antal frågor i SOM-undersö kningen år 2002. Uppgifterna redovisas i rapporten Lä s och blä ddra – Resultat kring bok- och tidskriftslä sning frå n SOM-undersö kningen 1986–2002. Se separat dokument eller besö k SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms. Nedan fö ljer några av huvudresultaten.

Bokläsande

Andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år 2002 jämfört med föregående år är ofö rändrad. Generellt har inte bokläsandet breddats till nya grupper. Däremot har läsandet ö kat så tillvida att de som tidigare läste sporadiskt nu har övergått till att läsa mera än fö rut (läser ofta). Å r 1988 var det 30 procent som läste ofta och 58 procent som angav att de läste sporadiskt. Å r 2002 var det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent som läste sporadiskt. Den främsta ö kningen av bokläsningen har skett under senare år, det vill säga från 2000 till och med 2002.

Storläsarna hittar man bland kvinnor, hö gutbildade, boende i storstad samt i åldrarna 15–19 år och 40–49 år.

Ungefär samma andel icke-läsare har redovisats sedan slutet av 1980-talet. Flest av dem som aldrig läser några bö cker återfinns bland de äldre (25 procent, 70–85 år 2002). Å r 2002 var det 14 procent av befolkningen (15–85 år) som redovisade att de aldrig läst något, vare sig en bok eller en tidskrift under det gångna året. Värt att notera är att gruppen ”ickeläsare” bland dem som klassificerat sig som arbetare har minskat år 2002. Andelen kvinnor som tidigare klassats som ”icke-läsare” har också minskat något.

Nästan alla som har svarat i SOM-undersö kningen har en odelat positiv inställning till läsandet. Det är 69 procent av befolkningen som tror att människor skulle

kö pa fler bö cker om de vore billigare.

Tidskriftsläsande

De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras tidskriftsläsningsvanor förändrats under det senaste året. De läser varken mer eller mindre än de tidigare gjort. Å r 2002 läste hälften av svenskarna ofta någon vecko-/månadstidning. Det var 27 procent som ofta läste special/facktidskrifter.

Kvinnor läser mer veckotidningar än män. Å r 2000 var det 50 procent av kvinnorna och 33 procent av männen som ofta läste veckotidningar. Sedan 1988

22Samhälle,opinion, massmedia. Gö teborgs universitet

23NORDICOM-Sverige. Gö teborgs universitet.

och fram till 2000 har andelen kvinnor som aldrig läser någon veckotidning legat runt 8 procent. Samtidigt har andelen män som aldrig läser någon veckotidning

ö kat från 12 till 19 procent. Fö r både män och kvinnor har den stö rsta förändringen skett från 1998 till 2000 då andelen sporadiska läsare minskade i båda grupperna.

Det är de yngsta och de äldsta som läser mest veckotidningar. Hö gst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland de som är 15 till 19 år och dels bland de ö ver 60 (54 procent i båda grupperna år 2000).

4.1.1 Tillgå ng till bö cker och tidskrifter

Böcker

Det absolut vanligaste sättet att få tillgång till de bö cker man läser är genom kö p i bokhandel, det visar såväl Kulturbarometern 200224 som SOM-undersö kningen 2002. Enligt Kulturbarometern 2002 var det en ökad andel av befolkningen som hade kö pt sina bö cker i bokhandel eller på varuhus (28 procent år 2000 och 34 procent år 2002). Utlåningen av bö cker på bibliotek minskade samtidigt med ett par tre procent.

I SOM-institutets undersö kning uppger 51 procent att de fått tag på sina bö cker i bokhandeln. Andra vanliga sätt att få tillgång till böcker är att låna dem av en familjemedlem (39 procent) eller på bibliotek (35 procent) eller att helt enkelt få dem i present (34 procent). Drygt en femtedel har fått tillgång till bö cker genom bokklubb. 12–14 procent har kö pt pocketbö cker i livsmedelsaffär, kiosk, tobakshandel eller dylikt. Vi kö per och läser färre pocketböcker än andra böcker. Fö r läsandet av pocketbö cker inverkar åldersfaktorn på ett sätt som inte alls syns när det gäller andra böcker. Pocketbö cker läses främst av yngre människor.

I Kulturbarometern 2002, framkom att en genomsnittlig månad kö pte Sveriges befolkning i åldrarna 7–79 år 1,2 bö cker fö r nö jesläsning per person och månad. Män köpte i genomsnitt en bok, kvinnor kö pte 1,4 bö cker och barn i åldrarna 9–17 år kö pte i genomsnitt 0,6 bö cker. Värt att uppmärksamma är att det var 25 procent av barnen som en genomsnittlig månad kö pt bö cker. Det var åtta procent av barnen som kö pt tre eller fler bö cker. I befolkningen som helhet var det 61 procent som en genomsnittlig månad inte kö pt någon bok. Av de som kö pt böcker, var det vanligaste att man kö pt en eller två bö cker, och det hade drygt var femte person gjort.

Stö rst skillnader, när det gäller inkö p av bö cker fö r nö jesläsning en genomsnittlig månad, uppmättes med avseende på utbildning. Personer med eftergymnasial utbildning köpte 2,1 böcker fö r nö jesläsning per person och månad medan personer ö ver 16 år med förgymnasial utbildning köpte 0,6 böcker.

I undersö kningen 2002 hade SCB lagt till en fråga angående inkö p av böcker till barn 0–17 år. Tretton procent av de tillfrågade med hemmavarande barn i åldern 0– 17 år anger att de den senaste månaden köpt någon bok till de hemmavarande barnen. Det är fler kvinnor än män som köpt böcker till barnen, 18 respektive 8 procent.

I SCB:s omnibuss i april 2002 ställdes för bokpriskommissionens räkning frågor om man upplevt prissänkningen och om förändrade inkö psvanor fö r bö cker och tidskrifter. Nära hälften av de medverkande i undersö kningen hade då uppmärksammat att bö cker hade blivit billigare. Det var då också fler som ö kat sina inköp av bö cker än av tidskrifter.

24 Statens Kulturråd

Tidskrifter

Enligt SOM-undersö kningen 2002 är det absolut vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/månadspress genom prenumeration (46 procent). Men det är även vanligt att man kö per lö snummer (36 procent) eller lånar en tidning av en bekant eller en familjemedlem (34 procent). Drygt en femtedel får gratis tillgång till denna typ av tidningar genom medlemsdistribution och något fler läser på arbetet eller i skolan. Mer ovanligt är att man läser vecko-/månadstidningar eller tidskrifter på bibliotek (10 procent) eller på Internet (6 procent). Med undantag fö r lö snummerfö rsäljningen är det ingen stö rre skillnad mellan män och kvinnor då det gäller var man får tillgång till de tidskrifter man läser. Det är nära tio procentenheter fler kvinnor än män som köper lö snummer av tidningar. Något fler kvinnor har prenumerationer och lånar tidningar av bekanta eller familjemedlemmar än män och något fler män än kvinnor läser på Internet.

I rapporten Tidskriftslä sning i den digitala tidså ldern25 framgår det att antalet tidskrifter under den senaste 20-årsperioden ö kat från drygt 2 600 till 4 500 tidskrifter. Numera kan man hitta tidskrifter som täcker det mesta från samhälle, ekonomi och teknik till arkeologi, etnografi och socialantropologi. Internet rymmer också allt fler tidskrifter. Å r 1997 var antalet 164 och år 2002 fanns det närmare 500 svenska tidskrifter som kunde läsas via nätet.

4.1.2 Lä sta bö cker och tidskrifter

Böcker

Enligt NORDICOMS rapport Boklä sning i den digitala å ldern 1979–2002 uppgår andelen personer i Sverige som läser bö cker en genomsnittlig dag år 2002 till närmare 40 procent. Lästiden en genomsnittlig dag är knappt 60 minuter och den har varit relativt stabil ö ver tiden. Det är fler som ägnar sig åt bokläsande än till exempel åt Internetanvändning, läsning av kvällspress eller tittande på video. Däremot kommer bokläsandet långt efter TV-tittande, radiolyssnande samt läsning av morgontidningar. Andelen som läser bö cker är större i Sverige och ö vriga Norden än i Europa generellt. I Sverige har vi också betydligt fler bö cker i hemmet än genomsnittet i Europa.

Läsvaneundersö kningar avseende bö cker visar på ett klart samband mellan läsvanor å ena sidan och kö n, ålder och utbildning å andra sidan. Kvinnor läser mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer än lågutbildade.

Det finns de som inte läst någon bok alls under det gångna året. Å r 2002 uppgick andelen till 14 procent26. Andelen icke-läsare har varit i stort sett ofö rändrad sedan slutet av 1980-talet.

I SCB:s omnibuss i april 2002, framkom att hälften av dem som i stort sett aldrig läser böcker, anger brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser böcker var det få som ö ver huvud taget angav något, som skulle kunna motivera dem att läsa.

Enligt SOM-undersö kningen 2002 har sporadiska lä sare blivit ofta-lä sare

SOM-institutets undersö kning Läs- och bläddra 1986–2002 är den enda undersö kning som redovisar ett ökat läsande (ö kad frekvens av läsande) under den senaste tioårsperioden och fram till år 2002. Visserligen har andelen av befolk-

25Uppgifterna hämtade från NORDICOM:s rapport ”Tidskriftslä sning i den digitala tidså ldern”.

26Enligt SOM-undersö kningen 2002.

ningen som aldrig läser varit i stort sett oförändrad, men de som läser böcker och tidskrifter läser mer nu än fö rr.

En stor andel av befolkningen (86 procent) i åldrarna 15–86 år har läst bö cker åtminstone någon gång under den senaste 12-månadersperioden. Fö rhållandet har dock fö rändrats mellan dem som säger sig läsa ofta (någon eller flera gånger per vecka) och dem som säger sig läsa mer sporadiskt. Å r 1988 var det 30 procent som läste ofta och 58 procent läste sporadiskt. 2002 var det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent som läste sporadiskt. De som säger sig läsa bö cker gjorde det mer frekvent 2002 än 1988. Den främsta ö kningen av bokläsningen har skett under senare år det vill säga från 2000 till och med 2002.

Diagram 4.1

Boklä sningsfrekvens fö rdelat på kö n 1989–2002

Procent				Läser ofta
60		Kvinnor
50		Kvinnor
50
40
30			Män
20			Män
20
10
0
88	90	92	94	96	98	00

Procent				Icke-läsare
60
50
40
30
20					Män
20
10				Kvinnor
0				Kvinnor
0
88	90	92	94	96	98	00

Kä lla: SOM-institutet. Lä s och blä ddra. Resultat kring bok- och tidskriftslä sning frå n SOM- undersö kningen 1986–2002

Skillnaden mellan kvinnors och mä ns boklä sande är traditionellt stor. Med detta menas att kvinnor läser mer bö cker än män. Bland både kvinnor och män har dock de sporadiska läsarna under perioden 1988–2002 i viss utsträckning ö vergått till att läsa oftare. När det gäller ”icke-läsare” så noteras en ö kning fö r män och en minskning fö r kvinnor de senaste 2–3 åren.

Fö rhållandet mellan olika å ldersgruppers lä sande har varit ganska stabilt under perioden 1988–2002. Bokläsandet ser ungefär likadant ut i åldrarna 20–69 år. Vad gäller ungdomar och äldre så läser en stö rre andel av ungdomarna mer än genomsnittet och en större andel av de äldre läser mindre än genomsnittet.

Generellt kan man säga att ju stö rre boendeort man bor på desto mer frekvent är bokläsningen. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns den stö rsta andelen som ofta läser bö cker (45 procent år 2002).

Diagram 4.2

Andel frekventa boklä sare bland lå g- och hö gutbildade 1988–2002 (procent)

Procent
60
50		Högutbildade ofta
50
40
30
20
			Lågutbildade ofta
10
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002

Kä lla: SOM-institutet. Lä s och blä ddra. Resultat kring bok- och tidskriftslä sning frå n SOM- undersö kningen 1986–2002

Utbildningsnivå har stor påverkan på i vilken utsträckning vi läser bö cker. De lågutbildade läser minst och de hö gutbildade läser mest. Såväl andelen läsare bland hö gutbildade som lågutbildade har ö kat sedan år 1998.

Diagram 4.3

Boklä sning bland arbetare och hö gre tjä nstemä n/akademiker 1990–2002

Procent				Läser ofta
60
Högre tjänstemän
50
40
30		Arbetare
20
10
0
90	92	94	96	98	00	02

Procent				Läser aldrig
60
50
40				Arbetare
30				Arbetare
30
20
10		Högre tjänstemän
0
90	92	94	96	98	00	02

Kä lla: SOM-institutet. Lä s och blä ddra. Resultat kring bok- och tidskriftslä sning frå n SOM-

undersö kningen 1986–2002

När man ser till bokläsning finns det klara skillnader mellan resursstarka och resurssvaga grupper. Detta gäller även då man ser till bokläsning. I SOM-under- sö kningen har man låtit de svarande själva kategorisera sin familjetyp och klasstillhörighet. Man har då funnit att den största andelen icke-läsare finns bland arbetarna (21 procent år 2002) och det lägsta antalet bland hö gre tjänstemän. Andelen av arbetarna som aldrig läser har dock minskat under senare år. Fö r både arbetare och tjänstemän har andelen ”läser ofta” ökat . Man har alltså ö vergått från att ha läst sporadiskt till att läsa ofta.

Genrer som lä ses mest

Romanen är den absolut vanligaste boken man läser; 22 procent uppger att de läst fem eller fler romaner under de senaste tolv månaderna. Tätt därefter följer deckare/thrillers med 18 procent.

Diagram 4.4

Andel frekventa lä sare av olika bokgenrer, 2002. Procent

Till frekventa läsare räknas de som säger sig ha läst fem eller fler bö cker av respektive bokgenre under de senaste tolv månaderna.

Roman

Deckare/thriller

Barn-/ungdomsbok

Science fiction/fantasy

Diktsamling

Memoarer/biografi

Resehanbok/reseskildring

Bok om samhälle/politik

Hobby/fritidsbok

Fackbok/studiebok

Annan innehållsgenre

Procent

Det är även främst romaner som de frekventa läsarna har kö pt mer av under det gångna året. 34 procent av de som har ö kat sina inköp har köpt fem eller fler romaner och 24 procent har kö pt fem eller fler deckare/thriller. Bland de sporadiska läsarna som har ökat sina inköp är det främst deckare man kö pt. 46 procent av de sporadiska läsarna har kö pt 1–4 deckare och 8 procent har kö pt 5 eller fler deckare. 35 procent av de sporadiska läsarna har under samma period kö pt 1–4 romaner och 13 procent har kö pt fler än 5 romaner.

Veckotidningar och tidskrifter

Enligt NORDICOM:s rapport Tidskriftslä sning i den digitala tidså ldern 1979– 2002 anges år 2002 att drygt 40 procent av svenska folket i åldrarna 9–79 år läser en eller flera tidskrifter en genomsnittlig dag. Drygt en tredjedel uppger att de använder Internet en vanlig dag och 13 procent av dessa läser dagstidning/tidskrift på nätet.

Enligt SOM-undersö kningen läste halva Sveriges befolkning ofta någon vecko- /månadstidning 2002. De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras tidskriftsläsningsvanor förändrats under det senaste året. De läser varken mer eller mindre än de tidigare gjort.

Kvinnor läser mer veckotidningar än män. Å r 2000 var det 50 procent av kvinnorna och 33 procent av männen som ofta läste veckotidningar. Sedan 1988 och fram till 2000 har andelen kvinnor som aldrig läser någon veckotidning legat runt 8 procent. Samtidigt har andelen män som aldrig läser någon veckotidning

ö kat från 12 till 19 procent. Det är de yngsta och de äldsta som läser mest vecko-

tidningar. Hö gst andel som ofta läser veckotidningar finns dels bland dem som är 15 till 19 år och dels bland dem över 60 år (54 procent i båda grupperna år 2000).

4.1.3 Attityder till boklä sande enligt SOM-undersö kningen å r 2002

I Sverige är man generellt positiv till bokläsning

Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: Det var år 2002 ytterst få som instämde i påståenden som ”Det är tråkigt att läsa bö cker” (6 procent) och ”Att läsa bö cker är att kasta bort sin tid” (4 procent). Samtidigt tyckte 72 procent att det är synd att människor inte läser mer bö cker och 84 procent att det alltid ger en viss behållning. 69 procent höll med om påståendet ”Om bö cker vore billigare skulle folk kö pa mycket fler bö cker” men endast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade av att kö pa böcker på grund av momssänkningen. Det var dock 49 procent som ansåg att momssänkningen var en effektiv åtgärd fö r att stimulera bokläsandet i Sverige.

Kvinnor mest positiva

Skillnaden i attityder till bokläsning mellan män och kvinnor är att det råder en starkare positiv inställning hos kvinnor. Män och kvinnor tycker likadant, men andelen som instämmer i positiva attityder till bokläsning är ungefär tio procentenheter hö gre bland kvinnor. Likadant är det när det gäller påståenden som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procentenheter fler kvinnor än män tar avstånd från dessa påståenden. 20 procent av männen och 35 procent av kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem mer intresserade av att kö pa böcker. Bland kvinnorna är det 56 procent, som håller med om att momssänkningen var en effektiv åtgärd fö r att stimulera bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 14 procentenheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt är även att 19 procent av männen säger sig inte ha någon uppfattning i denna fråga.

Yngre och ä ldre minst positiva

Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85. 14 procent i åldrarna 20–29 år och 10 procent i åldrarna 15–19 år anser att det är tråkigt att läsa bö cker och 9 procent av de äldsta anser att bokläsning bara är att kasta bort sin tid.

Stö rst andel av arbetare och egna fö retagare som inte har nå gon uppfattning om momssä nkningen

Den tydligast märkbara skillnaden mellan dem som klassificerat sig som arbetare, tjänstemän respektive egna fö retagare syns då man ser till de attitydfrågor som direkt rö r momsen. Där är det runt 20 procent av arbetare och egna företagare som säger sig inte ha någon uppfattning vare sig om momssänkningen har gjort dem mer benägna att kö pa bö cker eller om den har stimulerat läsandet bland befolkningen. Motsvarande siffror för tjänstemän och akademiker är avsevärt lägre.

4.2 Bok- och tidskriftsläsning i undersö kningar där frågor ställts fö r Bokpriskommissionens räkning

4.2.1 Lä s och blä ddra. Resultat kring bok och tidskriftslä sningen frå n SOM-undersö kningarna 1986–2002

Se separat dokument eller besö k SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms

4.2.2 Boklä sning i den digitala tidså ldern och Tidskriftslä sning i den digitala å ldern – två rapporter frå n NORDICOM Sverige (resultaten ur de å rliga undersö kningarna Mediebarometern)

Se separata dokument eller besö k SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms.

NORDICOM, som på uppdrag av SCB, sammanställt rapporterna Boklä sning i den digitala tidså ldern 1979–2002 och Tidskriftslä sning i den digitala tidså ldern 1979–200227 konstaterar att den tidigare trenden i minskat bokläsande förefaller ha avstannat och andelen av de som läser regelbundet har de senaste åren legat konstant runt 38 till 39 procent. Å r 2002 uppgav närmare 40 procent av svenska folket i åldern 9–79 år att de läste bö cker en genomsnittlig dag. Å r 1979 var procentandelen 30 procent. I Sverige är andelen som läser bö cker stö rre än genomsnittet fö r EU och antalet bö cker i hemmen är fler. I stö rre utsträckning än i andra länder, läser svenskar litteratur av annan orsak än arbete och skola. Generellt läser kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, hö gutbildade mer än lågutbildade.

Flera nya medier har tillkommit under det senaste decenniet utan att de, som vi i dag kallar de traditionella medierna, har minskat märkbart i betydelse. Samtidigt har den samlade tiden som används för medier ö kat blygsamt, vilket innebär att varje medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning 2002 var fem timmar och 51 minuter. Å r 1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter, det vill säga svenskarna medieanvändning har ö kat med 30 minuter under den senaste 25 åren.

Den samlade läsningen av tidskrifter – både vecko-/månadspress och special- /fackpress – är drygt 40 procent en genomsnittlig dag. Det är fler som läser tidskrifter än böcker, lyssnar på CD och använder Internet – samtidigt är det en betydligt större andel av befolkningen som tittar på TV, lyssnar på radio och läser dagstidning. Det är också fler som läser vecko-/månadstidningar än special- /facktidskrifter och andelen läsare är hö gst bland kvinnor och äldre. Vecko- /månadspress och special-/fackpress har var och en sin styrka i olika läsargrupper. Vuxna läser i större utstäckning än barn och ungdomar, kvinnor är flitigare läsare än män och läsningen ökar med ålder.

Läsarna avsätter i genomsnitt 33 minuter åt vecko-/månadstidningar under en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för special-/facktidskrifter är 24 minuter och fö r bö cker knappt 60 minuter.

4.2.3 SCB:s Omnibussundersö kning

27 NORDICOM-Sverige vid Gö teborgs universitet genomfö r årligen undersö kningen Mediebarometern, vilken ligger till grund fö r de två rapporterna.

I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvinnor läser bö cker oftare än män. Män läser mer ofta tidskrifter än bö cker. Läsning på Internet är vanligast bland de yngre och bland män. Bland de som anger att de i stort sett aldrig läser böcker anger hälften brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser bö cker är det få som anger något som skulle motivera dem att läsa. Hälften av de svarande har lagt märke till att bö cker har blivit billigare, en fjärdedel har lagt märke till att tidskrifter har blivit billigare. Av de som uppmärksammat prissänkning på böcker respektive tidskrifter är det en stö rre andel som ö kat sina inkö p av bö cker än av tidskrifter.

Lä svanor och utbildningsnivå samvarierar

Resultaten från omnibussundersö kningen 2002 pekar generellt på att läsvanor avseende böcker, tidskrifter28 och Internet samvarierar med utbildningsnivå. Ju hö gre utbildningsnivå desto större andel läsande.

Hur ofta man läser bö cker respektive tidskrifter varierar inte ö ver olika åldersgrupper. Vid frågan hur länge man läser uppger de flesta att man läser mellan 15 och 30 minuter per tillfälle. Fö r vissa grupper har det inte gått att utläsa tillfö rlitliga resultat på grund av låg svarsfrekvens inom respektive grupp. Det går inte att särskilja läsandet mellan socioekonomiska grupper (sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsinkomst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor för svenskar med annat fö delseland än Sverige.

Kvinnor lä ser bö cker oftare ä n mä n

Som tabell 4.12 visar läser kvinnor oftare bö cker än män. Andelen män som i stort sett aldrig läser en bok är 24 procent. Tabellen visar även att frekvensen fö r läsandet ö kar med utbildningsnivå och att andelen av dem som lä ser sä llan inte nämnvärt varierar mellan olika grupper.

Tabell 4.1 Boklä sande (vå ren 2002)

Böcker*	Totalt	Män	Kvinnor	Förgymnasial	Gymnasial	Eftergymnasial
				utbildning	utbildning	utbildning
Läser aldrig	16	24	9	27	17	5
Läser sällan**	36	38	32	36	39	28
Läser ofta***	48	38	59	37	44	67

*I procent.

**Lö rdag, sö ndag eller någon/några dagar per månad.

***Varje dag eller flera dagar i veckan.

Kä lla: SCB, Omnibussundersö kningen.

Bokläsandet skiljer sig från ö vrigt läsande (tidskrifter och internet) i hur mycket tid som spenderas per lästillfälle. Betydligt fler läser bö cker i minst en timme och betydligt färre i mindre än 15 minuter.

Prissä nkningen har uppmä rksammats av de svarande

Hälften av de svarande uppmärksammade att bö cker har blivit billigare. En tredjedel av dessa uppger att prissänkningen har lett till ö kade inkö p av bö cker.

Mer ä n hä lften av de svarande lä ser sä llan eller aldrig tidskrifter

28 Veckomånads- och specialtidningar.

Av dem som inte läser böcker och som angav orsak till detta svarade drygt hälften brist på tid29. Andra orsaker var bland annat ointresse, dålig syn och läser i sitt yrke. Ingen uppgav pris på bö cker som orsak.

Mä n lä ser oftare tidskrifter ä n bö cker

Män läser oftare tidskrifter än bö cker. En fjärdedel av alla medverkande i undersö kningen har uppmärksammat att priset på tidskrifter har sänkts. Elva procent av dessa har ökat sina inkö p i samband med prissänkningen.

Som tabell 4.2 visar är skillnaderna små mellan olika grupper. Av de som läser tidskrifter är det ingen signifikant skillnad mellan kö n, ej heller tycks utbildningsnivå påverka läsandet av tidskrifter.

Tabell 4.2 Tidskriftslä sning (vå ren 2002)

Tidskrifter*	Totalt	Män	Kvinnor	Förgymnasial	Gymnasial	Eftergymnasial
				utbildning	utbildning	utbildning

Läser aldrig	10	11	9	16	10	6
Läser sällan**	48	43	53	48	48	46
Läser ofta***	42	46	38	36	42	48

*I procent

**Heldag eller någon/några dagar per månad

***Varje dag eller flera dagar i veckan.

Kä lla: SCB, Omnibussundersö kningen.

Mer än hälften i åldersgruppen 18–29 år läser dagligen något på Internet.

Det är skillnad i läsvanor på Internet mellan åldersgrupper. Ö ver hälften i åldersgruppen 18–29 år läser något på Internet varje dag eller flera dagar i veckan. Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30–54 år och omkring 10 procent i åldersgruppen 55–74 år läser på Internet varje dag eller flera dagar i veckan.

Läsning på Internet, se tabell 4.3, är vanligare bland män än kvinnor. Frekvensen läsande på Internet ö kar med utbildningsnivå.

Tabell 4.3 Internetlä sning (vå ren 2002)

Internet*	Totalt	Män	Kvinnor	Förgymnasial	Gymnasial	Eftergymnasial
				utbildning	utbildning	utbildning

Läser aldrig	46	40	53	60	49	29
Läser sällan**	22	19	23	19	20	25
Läser ofta***	32	41	24	21	31	46

*I procent.

**Lö rdag, sö ndag eller någon/några dagar per månad.

***Varje dag eller flera dagar i veckan.

Kä lla: SCB, Omnibussundersö kningen.

4.2.4 Kulturbarometern

På uppdrag av Statens Kulturråd genomfö r SCB undersö kningen Kulturbarometern 2002 (ännu inte publicerad av Statens kulturråd vid tidpunkten för denna publikations tryckning). De nya resultaten avseende 2002 visar en

ofö rändrad andel läsare såväl fö re som efter bokmomssänkningen.

29 Av dem som aldrig läser bö cker var det 29 procent som uppgav en orsak.

bö cker. Av de 1,4 var det i genomsnitt 0,4 böcker som kö ptes till de hemmavarande barnen.

En jämförelse av läsande mellan åren 2000 och 2002 pekar på en oförändrad andel av Sveriges befolkning, såväl fö r kvinnor som män, som angett att man läst någon bok under senaste året. En ö kad andel av befolkningen kö pte sina bö cker i bokhandel eller på varuhus (28 procent år 2000 och 34 procent år 2002). Utlåningen av

bö cker på bibliotek har samtidigt minskat med ett par tre procent. Bokinkö p är också oförändrade mellan åren på totalnivå. Gruppen som angett att de kö pt många bö cker (5 eller fler bö cker) har visserligen ö kat med 1 procentenhet, men ö kningen är inte statistiskt säkerställd.

Tabell 4.4	Svar på frå gan: Ungefä r hur må nga bö cker totalt har du kö pt senaste
	må naden? Rä kna bara med bö cker som kö pts fö r nö jes skull, ej bö cker som
	kö pts fö r studier eller arbetets skull. Avser å ren 2000 och 2002. Procentuell
	fö rdelning. (Bå de bö cker å t dig sjä lv eller som gå va till annan person skall
	rä knas.)

		Män			Kvinnor			Förgymn.			Gymn.			Efter-			Samtliga
								utb			utb.			gymn.utb.
	-00		-02	-00		-02	-00		-02	-00		-02	-00		-02	-00		-02
Ingen bok	70		68	53		53	73		76	64		64	42		41	62		61
1 bok	12		11	14		14	11		7	13		13	16		16	13		13
2 böcker	7		8	13		12	8		8	8		10	16		14	10		10
3 böcker	5		4	6		8	3		4	6		5	9		9	6		6
4 böcker	2		3	4		3	1		1	3		3	6		6	3		3
5 eller fler
böcker	4		6	8		10	4		3	6		6	12		15	6		7
Vet ej	1		0	1		0	1		0	1		0	0		0	1		0
Summa	100		100	100		100	100		100	100		100	100		100	100		100

Kä lla: Statens kulturrå d: Kulturbarometen 2002

4.3 Andra statistikkällor

Fö r att fö lja upp läsandets utveckling kompletterar SCB med information från andra undersö kningar än de som gö rs primärt för detta uppdrag.

Det finns många undersö kningar som belyser läsandet i Sverige. I en del fall kan motstridiga uppgifter redovisas. Det beror vanligen på att undersö kningarna har olika syfte och att olika metoder och definitioner använts. Nedan följer en sammanställning av flera stora undersö kningars resultat angående läsandets utveckling. Längre fram i avsnittet redovisas resultat från varje undersö kning var för sig och mer ingående. Det finns dessutom länkar till alla refererade statistikkällor, där metoder definitioner och mer detaljerade resultat kan studeras.

I nedanstående tabell fö ljer en teknisk sammanställning av de undersö kningar, som i den här rapporten beskriver läsandets utveckling. I tabellen går att utläsa grundläggande skillnader som särskiljer undersö kningarna från varandra. Därefter följer detaljerade resultat från de undersö kningar som inte är refererade tidigare.

Tabell 4.5 Undersö kningar kring lä sandets utveckling

	Läs och bläddra	Medie-	Tidsanvändnings-
		barometern	undersökningen.
Metod	Enkät	Telefonintervju	Tidsdagbok
Urval	6000	3 458	Ca 3600 individer30
Svarsfrekvens	61% 2002	71% (2002)	60%
Å lder	15–85 år	9–79 år	20–64 år
Institut	SOM-institutet	NORDICOM	SCB
Period	1986–2002	1979–2002	1991 och 2000

	ULF-	Omnibuss	Kulturbarometern
	undersökningarna
Intervjumetod:	Hembesök	Telefonintervju	Telefonintervju
Urval:	7 500	2 002	2 700
Svarsfrekvens:	77 %	62 %	71%
Å lder:	16–84 år 31	16–74 år	9–79 år
Institut:	SCB	SCB	SCB5
Period:	1976–1999	2002	2000 och 2002

	Barn-LNU	Barnbarometern	Biblioteksstatistik

Metod	Hembesök	Telefonintervju	Enkät
Urval	1 304	2 148	Totalundersökning
Svars-			100 % (Visst
Frekvens:	85 %	80 % (2001)	partiellt bortfall)
Å lder	10–18 år	3–8 år	Ej relevant
Institut	SOFI32	MMS33	SCB34
Period	2000	1995–2001	1976–2001

307 000 dagbö cker från ca 3600 individer

31Mellan åren 1975–1979 16–74 år

32Institutet fö r social forskning vid Stockholms Universitet, LNU står fö r Levnadsnivåundersö kning.

33Mediamätning i Skandinavien AB.

34SCB producerar statistiken på uppdrag av Statens kulturråd

4.3.1 SCB:s Tidsanvä ndningsundersö kningar 1990/91 och 2000/01

Den fria tiden, fö r personer mellan 20 och 64 år, består i princip av den tid och de aktiviteter som återstår efter förvärvsarbete, hemarbete, studier och personliga aktiviteter (personliga behov). Därmed blir den fria tiden en restkategori och själva begreppet inte helt adekvat. Till den helt dominerande delen består den fria tiden av aktiviteter som i dagligt språkbruk betecknas som fritidsaktiviteter, nämligen idrotts- och friluftsliv, föreningsverksamheter, underhållning och kultur, social samvaro, att läsa och se på TV samt utö vande av hobbies av olika slag.

Lä sandet har minskat under 1990-talet

Det verkar ha skett vissa förändringar fö r några fritidsaktiviteter under 1990-talet. Idrott och friluftsliv har ö kat något fö r både kvinnor och män. Social samvaro och läsning har minskat. Läsningen har minskat med en tredjedel fö r män, från 34 till 24 minuter, och en fjärdedel för kvinnor, från 36 till 28 minuter per dygn.

Diagram 4 .6

Fritidsaktiviteter per dygn i å ldern 20–64 å r 2000/01 (minuter). Stapel (ljusblå )nummer fyra frå n hö ger avser lä sning. Uppgifterna avser en 12-må nadersperiod.

Kvinnor
Män
0	60	120	180	240	300	360
						Minuter

Idrott	Före-	Under-	Social	TV	Läs-	Hob-	Ö vrig	Resor i
och	nings-	håll-	sam-	och	ning	bies	tid	sam-
frilufts-	verk-	ning,	varo	radio				band
liv	sam-	kultur						med fri
	het							tid
	m.m.

Kä lla: SCB: Tidsanvä ndningsundersö kningen

I diagram 4.6 avses lä sning som uppgiven huvudaktivitet i tidsdagböckerna. Lä sning omfattar såväl läsning av dags- och veckotidningar och tidskrifter som läsning av bö cker. Läsning av facklitteratur ingår i aktivitetskategorin studier.

Läsning kan också förekomma som biaktivitet i samband med andra aktiviteter, till exempel resor. Ä ven då man studerar resultaten av läsande i samband med resor visar dessa på en tydlig minskning under senaste 10-årsperioden.

Tabell 4.6 Genomsnittlig tid fö r lä sning och andel som lä ser som huvudrespektive biaktivitet å r 2000/01 samt fö rä ndring sedan 1990/91 efter kö n. Befolkningen 20–64 å r. Alla dagar, september–maj

	Genomsnitt						Andel utövare
	Kvinnor			Män			Kvinnor			Män
	Tim.	Diff.		Tim.	Diff.		Pro-	Diff.		Pro-	Diff.
	min.	min.		min.	min.		cent			cent
Dagstidningar	0:08	-5*	0:08		-8*	26		-17*	25		-20*
Veckotidningar	0:01	-2*	0:01		0	4		-5*	3		-1
Böcker	0:11	-4*	0:07		-2	20		-8*	10		-6*
Annat, även okänt	0:09	2	0:08		0	23		6*	19		1
Läsning som huvud-
aktivitet, totalt	0:28	-8*	0:24		-10*	56		-15*	45		-19*
Läsning som biaktivitet	0:13	1	0:12		-1	43		5	35		-1
Läsning som bi- eller
huvudaktivitet, totalt	0:41	-5*	0:36		-10*	73		-10*	63		-14*

* Betyder signifikant fö rändring på 95-procentsnivån

Kä lla: SCB: Tidsanvä ndningsundersö kningen

Mätningen av tid för läsning avser läsning som en fritidsaktivitet. Tid fö r läsning inom ramen för förvärvsarbete kan inte beräknas utifrån insamlade data. Orsaken är att det inte finns information om vilka olika aktiviteter som utförts under betald arbetstid. Det finns ingen markant skillnad mellan veckodagar och helgdagar när det gäller tiden som används till läsning.

Den fria tiden har ö kat under 1990-talet

Den fria tiden fö refaller ha ö kat något sedan 1990/91. Ö kningen är cirka en kvart om dagen i genomsnitt både fö r kvinnor och män. Fö r befolkningen i yrkesverksam ålder uppgick den fria tiden år 2000/01 till mellan fem och fem och en halv timme per dag, något mer fö r män än för kvinnor. Se diagram 4.7

Diagram 4.7

Fri tid fö r personer i å ldern 20–64 å r 1990/91 och 2000/01 (minuter).

Uppgifterna avser en 9-må nadersperiod

1990/91

Kvinnor

2000/01

Män

120

180

240

300

360

Minuter

Kä lla: SCB, Tidsanvä ndningsundersö kningen.

Kvinnornas fria tid ä r betydligt mer fragmenterad ä n mä nnens

Ett resultat från undersö kningen år 1990/91 var att kvinnors fria tid är betydligt mer uppdelad och fragmenterad än mäns. En tolkning är att en stö rre del av kvinnors fria tid har karaktär av pauser i andra verksamheter, särskilt hemarbete. En paus i hemarbete, kanske en stunds tidningsläsning i väntan på att potatisen kokat klart, kommer – vilket må vara rätt eller fel – att klassificeras som en fritidsaktivitet. Framfö r allt en del av kvinnors fria tid borde närmast kunna betraktas som en del av hemarbetet, analogt med att pauser i fö rvärvsarbete räknas in i arbetstiden. Skillnaden mellan kvinnors och mäns fria tid skulle därmed ö ka något på så sätt att kvinnors fria tid minskar.35

4.3.2 SCB:s undersö kningar om levnadsfö rhå llanden (ULF)

Under årens lopp har frågats om såväl bokläsande som läsande av tidskrifter och veckotidningar. Vad som är tidskrifter respektive veckotidningar definieras inte i undersö kningen. På inrådan av Statens kulturråd utö kades frågebatteriet 1999 med en fråga om läsning av skönlitteratur, detta för att kunna urskilja den rena nö jesläsningen från läsning av annan slags litteratur såsom faktabö cker, uppslagsböcker, instruktionsböcker och liknande. SCB har därefter på uppdrag av Statens kulturråd sammanställt en rapport: Den kulturella vä lfä rden. Svenska folkets kulturvanor 1976–1999. Resultaten nedan utgö r korta referat ur denna rapport.

Bokläsandets trender sedan 1980-talet

Bokläsandet har ö kat bland kvinnor och minskat bland män sedan bö rjan av 1980- talet. Gapet mellan könen har därmed blivit stö rre.

Tidsskriftsläsandet har ö kat något bland män och kraftigt bland kvinnor. Veckotidningsläsandet har minskat i synnerhet bland män. Biblioteksbesö kandet har ö kat kraftigt bland både män och kvinnor under 1990-talet, men mest bland kvinnor.

35 Rydenstam, K., Wadeskog, A., Vardagens organisation, Kap 5 i Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv 1975–1995. SCB, Rapport 91 i serien Levnadsfö rhållanden.

Tabell 4.7 Kulturella aktiviteter minst nå gon gå ng per å r. Nulä ge 1998–99 i procent. Trend 1982–99 i procentenheter dä r + anger ö kning och - minskning. Personer 16–84 å r

	Nuläge	Trend
Teater	40,3	+9,4	*
Konsert	45,8	+14,8	*
Konstmuseum/konstutställning	37,4	+7,5	*
Annat museum än konstmuseum	42,2	-1,5
Bibliotek	58,9	+10,4	*
Studiecirklar eller kurser	22,8	-7,5 *
Bio	57,5	+11,5	*
Gudstjänst eller väckelsemöte	36,9	-5,3 *
Föreläsningar eller föredrag **	24,2	.
Idrottsevenemang **	48,5	+7,2
Restaurang, pub eller kafé (nöje)	86,8	+24,3	*
Bokläsning	79,5	-1,1
Skönlitteratur **	68,1	.
Tidskriftsläsning	76,0	+7,4	*
Veckotidningsläsning	73,2	-5,6 *
Spela musikinstrument	15,1	-2,4 *
Sjunga i kör eller annan grupp	5,9	+0,5
Måla, rita, teckna, arbeta m. lera	16,9	-1,2
Folkdans, balett/jazzbalett , *	3,8	-5,0 *
Fotografera eller filma **	48,9	-6,8
Dagbok, dikter, artiklar, brev m.m.	36,3	+1,9
Diskotek eller annan danslokal , *	41,0	-4,6
Dansrestaurang eller liknande , *	28,6	.
Sy, sticka, väva eller liknande	30,8	-14,0 *
Trä- eller metallslöjda	14,6	+0,8
Utöva någon hobby **	35,4	+16,4
Dator i hemmet	64,9	+44,2	*

* Fö rändringen är signifikant på 5 %-nivån.	Avser 1999. * Personer 16–74 år.
Kä lla: Statens Kulturrå d: Den kulturella vä lfä rden

Utö ver förändringar i läsandet visar tabellen att användning av datorer i hemmet

ö kat kraftigt liksom restaurangbesö k, konsertbesö k och biobesö k. Sy, väva, sticka, deltagande i studiecirklar och kurser har blivit mindre populärt.

Biblioteksbesö ken ö kar

Biblioteksbesö kandet har ökat med 13 procent för kvinnor och 8 för män. 54 procent av männen och 64 procent av kvinnorna besö ker numera ett bibliotek någon gång. Den kraftigaste ö kningen har skett bland personer 65 år och äldre. Men besö kandet har även ö kat markant fö r ej facklärda arbetare. Det är dock långt kvar innan man kan tala om någon åldersutjämning eller socioekonomisk utjämning.

Läsvanorna har ändrat karaktär under de senaste 20 åren. Läsning av veckotidningar har minskat medan läsning av tidskrifter har blivit vanligare i synnerhet bland kvinnor. Andelen bokläsare har legat tämligen konstant runt 80 procent av befolkningen. Vid en jämförelse mellan kö nen kan konstateras att bokläsandet minskat bland män med 5 procent till att år 1999 omfatta 73 procent. Fö r kvinnors del kan man i stället se en ökning med 3 procent till 86 procent som läser en bok

någon gång under året. Ä ven mellan de olika åldersgrupperna går utvecklingen isär. Bland de yngre har bokläsningen minskat med ungefär 5 procentenheter medan den i stället ö kat i motsvarande grad bland de äldre. Bokläsningen har minskat något både bland arbetare och tjänstemän.

Lä sning av veckotidningar har minskat

Läsningen av veckotidningar har minskat med 8 procent för män och 4 fö r kvinnor. En nedgång syns i alla åldersgrupper och den är något stö rre bland arbetare än bland tjänstemän. Nedgången är också något större bland lågutbildade.

Kraftig ö kning av lä sning av tidskrifter

Fö r tidskrifter konstateras en kraftig uppgång, i synnerhet bland kvinnor där uppgången varit 10 procent sedan i början av 1980-talet. Kvinnornas andel på nuvarande 70 procent närmar sig männens som är 82 procent. För 16–19-åringar märks en förhållandevis kraftig uppgång med 15 procent. Däremot syns ingen fö rändring vare sig mellan olika utbildningsgrupper eller socioekonomiska

grupper. Undantag är företagare som ö kat sin tidskriftsläsning med 12 procent och facklärda arbetare vars uppgång varit 7 procent.

4.3.3 Ur Levnadsnivå undersö kningen 2000 fö r barn

Levnadsnivå undersö kningen 2000 (LNU2000) fö r barn har genomförts av Institutet fö r social forskning (SOFI). LNU2000 intervjuar en promille av den vuxna befolkningen. Fö r att kunna undersö ka barns levnadsnivå intervjuas de barn som ingår i intervjupersonens hushåll. Syftet med undersö kningen är att studera barns och ungdomars levnadsförhållanden.

Drygt fyra av tio ungdomar lä ser ofta bö cker

Drygt fyra av tio ungdomar mellan 10 och 18 år läser bö cker varje dag eller flera dagar i veckan. Nästan en lika stor andel (39 procent) uppger att de läser bö cker mer sällan än en gång i veckan, eller aldrig. Det är även skillnader mellan åldrar. De yngre barnen läser mer än de äldre. Bland 10–12-åringar läser 58 procent

bö cker varje dag eller flera dagar i veckan, medan motsvarande siffra fö r 13–15- åringar är 39 procent och för 16–18-åringar 30 procent.

Mer ä n hä lften av ä ldre ungdomar lä ser sä llan eller aldrig en bok

Bland 16–18-åringarna är det ö ver hälften (55 procent) som läser bö cker sällan eller aldrig. Motsvarande siffra för 13–15-åringarna är 44 procent och fö r 10–12- åringarna 25 procent.

Inga skillnader eller små skillnader mellan samhä llsgrupper

Det finns inga klara skillnader mellan familjetyper. Det finns vissa, men inte särskilt stora, skillnader mellan barn från olika samhällsklasser. Barn till medel/lägre tjänstemän, fö retagare och arbetare läser bö cker något mer sällan än barn till referenskategorin hö gre tjänstemän. Medan 50 procent av barnen till hö gre tjänstemän läser varje dag eller flera dagar i veckan är motsvarande siffra 43 procent fö r barn till medel/lägre tjänstemän och fö retagare, och 40 procent för barn till arbetare. 14 procent av arbetarbarnen uppger att de aldrig läser, medan detta endast gäller fö r 6 procent av barn till hö gre tjänstemän.

Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn med svensk- eller utrikesfö dda fö räldrar.

Barn trä ffar vä nner och kompisar ofta

44 procent av ungdomarna uppger att de läser varje dag eller flera dagar i veckan. Beträffande ö vriga fritidsaktiviteter ser vi att barn och unga ofta träffar vänner (51 procent uppger att de har kompisar hemma varje dag eller flera dagar i veckan, 60 procent att de är hemma hos kompisar, och 72 procent att de träffar kompisar på annat ställe än hemma hos någon). Drygt hälften (55 procent) uppger att de fö ljer med i nyheterna varje dag eller flera dagar i veckan. Andelen är stö rre hos de äldre

– bland 16–18-åringarna är det ungefär tre av fyra som fö ljer med i nyheterna så ofta.

Hä lften av ungdomarna spelar ofta data- eller TV-spel

Hälften av ungdomarna spelar data- eller TV-spel varje dag eller flera dagar i veckan. Medan 30 procent av flickorna uppger att de gö r detta är motsvarande siffra för pojkarna 71 procent. Knappt fyra av tio ungdomar uppger att de är på Internet varje dag eller flera dagar i veckan, det vill säga en något mindre andel än som läser bö cker. Det är vanligare bland äldre barn att vara ute på Internet.

Hä lften av ungdomarna uppger att de idrottar varje dag eller flera dagar i veckan

Ungefär hälften av ungdomarna uppger att de idrottar varje dag eller flera dagar i veckan. En dryg fjärdedel idrottar aldrig. 7 procent deltar i aktivitet som inte har med idrott att göra varje dag eller flera dagar i veckan, och drygt var femte (22 procent) gö r det en gång i veckan eller oftare. 42 procent av ungdomarna sysslar med eget intresse varje dag eller flera dagar i veckan, det vill säga det är nästan lika vanligt som att läsa böcker.

Knappt hälften (48 procent) uppger att de gö r precis vad de vill en stund varje dag eller flera gånger i veckan.

Tabell 4.8 Lä sa bö cker (viktade, avrundade procent)

	Varje dag	Flera	En dag	Mer	Aldrig	Summa
		dagar	i veckan	sällan
		i veckan

Alla	18	26	17	28	11	100
.\|Q
Pojkar (ref.)	13	22	19	31	15	100
Flickor	22***	30***	16	25*	7***	100
cOGHU
10–12 (ref.)	28	30	18	19	6	101
13–15	12***	27	18	31***	13***	100
16–18	10***	20**	16	38***	17***	101
)DPLOMHW\S
Båda föräldrarna (ref.)	18	27	17	28	10	100
En förälder	16	23	17	30	14	100
Ombildad familj	18	24	18	25	16	101
6DPKlOOVNODVV
Högre tjänsteman
(ref.)	23	27	19	24	6	99
Tjänsteman,
medel/lägre	17*	26	18	28	12*	101
Företagare	13**	30	17	31	11	102
Arbetare	17	23	16	30	14**	100
)\|UlOGUDUV I\|GHOVHODQG
Sverige (ref.)	18	26	16	28	12	100
Annat land	15	24	26**	26	11	102

*** statistiskt signifikant på 1%-nivån; **dito på 5%-nivån; *dito på 10%-nivån

Kä lla: SOFI: Barn-LNU 2000 (Barns och ungdomars vä lfä rd, SOU 2001:55)

Det finns en skillnad mellan kö nen, nämligen att flickor läser mer än pojkar. Kö nsskillnaden beror i stor utsträckning på att det är de yngsta flickorna (10–12 år), som läser mer än pojkarna i samma ålder.

Tabell 4.9 Barns lä svanor (procent)

	Varje dag	Flera dagar	En dag i	Mer	Aldrig	Summa
		i veckan	veckan	sällan
Pojkar 10–12 år (ref.)	21	24	21	25	8	99
Pojkar 13–15 år	9***	23	19	31	18**	100
Pojkar 16–18 år	7***	18	14	40***	21***	100
Flickor 10–12 år (ref.)	35	35	14	12	4	100
Flickor 13–15 år	16***	31	17	30***	7	101
Flickor 16–18 år	13***	22**	17	35***	12**	99

*** statistiskt signifikant på 1%-nivån; **dito på 5%-nivån; *dito på 10%-nivån

Kä lla: SOFI: Barn-LNU 2000 (Barns och ungdomars vä lfä rd, SOU 2001:55)

Samtliga resultat är hämtade från frågan: ”Under en vanlig vecka, alltså måndag till sö ndag, hur många dagar brukar du göra något av fö ljande på fritiden?” och de 11 delfrågor som tillhör detta block. Fö r exakta formuleringar, se frågorna 7–17 i formuläret (finns nedladdningsbart från http://www.sofi.su.se/LNU2000).

Variablerna kö n, ålder, familjetyp, samhällsklass och fö räldrars fö delseland är de som genomgående används som bakgrundsvariabler i Barns och ungdomars

vä lfä rd (SOU 2001:55) av Jan O. Jonsson och Viveca Ö stberg med medarbetare. (Fö r operationaliseringar av samt en diskussion kring dessa bakgrundsvariabler, se s. 59ff (volymen finns nedladdningsbar i pdf-format på http://www.sofi.se.se/LNU2000/barnlnu.htm.

4.3.4 Barnbarometern

Undersökningen Barnbarometern genomfö rs årligen av Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Fö räldrar till barn i åldrarna 3–8 år tillfrågas om barnens massmedie- och kulturvanor. Resultaten här omfattar perioden februari år 2000 till maj 2001 med uppehåll fö r sommarmånaderna. Med hänsyn till den undersö kta gruppens ringa ålder intervjuas barnens fö räldrar eller vårdnadshavare. Uppgifterna om medieanvändning och konsumtionstid baseras på frågor där fö räldrarna får ge en uppskattning av om och hur länge barnet lyssnat, tittat och läst eller blivit läst

fö r. Varje fråga i undersö kningen har ställts till cirka 300 barns fö räldrar.

Diagram 4.8

Andel 3–8 å ringar som anvä nder olika massmedier en genomsnittlig dag 2000/01. Procent

tv 71 bok 70

skivor/CD 45 video 37 radio 27

serietidning 26 kassett 22

morgontidning 14 veckotidning 9 kvällstidning 7

100

Kä lla: Mediamä tning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

Barn ä gnar mer tid å t massmedia ä n tidigare

Den sammanlagda tid som småbarn ägnar åt olika massmedier är den hö gsta som uppmätts vid de olika mättillfällena. Medierna upptar drygt 3 timmar per dag av småbarnens tid. Lä sandet och lyssnandet ligger på ungefär samma nivå som under senare 90-talet medan tittandet har ö kat. Andelen lä sare bland barn och tiden för lä sande har slutat minska.

Tabell 4.10 Hur 3–8 å ringar fö rdelar sin tid (minuter)

	95/96*	98/99*	00/01*
Tittande	109**	109**	124**
Lyssnande	38	30	33
Läsande	27	23	26
7RWDOW	174	162	183

*I minuter

**TV- och videotittande mätt med People meter

Kä lla: Mediamä tning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

Barn lä ser 26 minuter per dag

26 minuter per dag av den totala medieanvändningen använder barn 3–8 år åt lä sning. Lä sningen är uppdelad på böcker, serietidningar, dagstidningar, kvällstidningar och veckotidningar. Se diagram 4.4. Barn ägnar under år

2000/2001 tid åt böcker och serietidningar i ungefär samma utsträckning som vid tidigare mätningar under andra hälften av 90-talet. Morgontidningar läses av barn ungefär som tidigare och förändringen av kvälls- och veckotidningsläsningen är marginell jämfö rt med fö regående mätningar. Datorer är av allt större betydelse även i småbarns vardag. 87 procent av 3–8 åringarna har tillgång till dator i hemmet och 79 procent har Internetanslutning.

Diagram 4.9

3–8 å ringars lä svanor 2000/01 (antal minuter per dag)

Totalt
Bok
Serietidning
Dagstidning
Kvällstidning
Veckotidning
0	5	10	15	20	25	30
						Minuter

Kä lla: Mediamä tning i Skandinavien AB (MMS), Barnbarometern

De flesta yngre har den senaste veckan lä st eller tittat i nå gon bok

Sett i tidsperspektivet senaste veckan har 92 procent av barnen läst eller tittat i någon bok. Fö räldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för barnens kontakt med bö cker. Det antal barn som läser (läses för) en bok en genomsnittlig dag har ö kat bland 3–4-åringar samt bland pojkar, medan tiden fö r läsning ö ver alla grupper i stort sett är oförändrad sedan mitten av 90-talet.

En fjä rdedel av alla yngre lä ser eller tittar i nå gon serietidning varje dag

Ungefär en fjärdedel av alla 3–8-åringar läser (läses fö r) eller tittar i någon serietidning en genomsnittlig dag. Under en vecka tittar/läser 59 procent av barnen i någon serietidning. Läsning av serietidningar är relaterad till ålder 5–8-åringar läser serietidningar mer än 3–4-åringar. Serietidningsläsning bland 3–8-åringar har

minskat avsevärt sedan början av 90-talet. Minskningen har dock avtagit i den senaste mätningen.

14 procent av 3–8 å ringar lä ser eller tittar i nå gon dagstidning

Tidigare verkade intresset fö r dagstidningar vakna fö rst under skolåren men någon sådan tendens märks inte längre. 14 procent av 3–8 åringar läser/tittar i någon morgontidning en genomsnittlig dag. 38 procent av 3–8 åringar har läst/tittat i någon morgontidning under senaste veckan. Barn till hö gutbildade och flickor generellt kommer i hö gre utsträckning i kontakt med dagstidningar än andra 3–8- åringar. Dagstidningsläsning bland barn kan ha samband med föräldrarnas läsvanor.

Få små barn lä ser eller tittar i en kvä llstidning

De dagliga kvällstidningsläsarna bland småbarn är ganska få, även om de tycks ha ö kat något. Den tid som ägnas åt läsning av kvällstidningar är fö rsumbar. Under en vecka har 18 procent av barnen kontakt med kvällstidningar. Barnens läsning speglar troligen de vuxnas. Kvällstidningsläsningen bland småbarnen har inte visat några större variationer under 90-talet.

En liten andel 3–8 å ringar lä ser eller tittar i veckotidningar

En liten andel 3–8 åringar läser eller tittar i veckotidningar. Flickor och pojkar är ungefär lika intresserade, den dagliga lästiden är kort. Den senaste veckan har 27 procent av barnen läst någon veckotidning. Andelen barn som läser veckotidningar har ö kat något.

Barns biblioteksvanor

Barn besö ker ofta bibliotek. 91 procent av 3–8-åringar har besö kt något bibliotek det senaste året .

4.3.5 De kommunala folkbiblioteken

Sett ur ett 20-årsperspektiv, har besö ken på biblioteken ö kat kraftigt bland både kvinnor och män och accentueras ytterligare. Ö kningen har varit kraftigare fö r kvinnorna än fö r männen. Utlåningen av bö cker har dock minskat under de senaste åren. Minskningen kan hänfö ras till såväl skön-, barnsom facklitteratur. Utlåningen av audio-visuella (AV-) medel som talböcker och kassettböcker har

ö kat. Biblioteken har under senare år fått en fö rstärkt funktion som kulturell mö tesplats.

SCB gö r på uppdrag åt Statens kulturråd årliga undersö kningar om de kommunala folkbiblioteken. Uppgifterna i nedanstående avsnitt är hämtade från rapporterna Folkbiblioteken 2000 och 2001. Rapporterna utges av Statens kulturråd i serien Kulturen i siffror. Nedanstående tabell utgör en sammanfattning av kommunala folkbiblioteks verksamhet.

Tabell 4.11 Kommunala folkbiblioteks verksamhet 1998–2001

	1998	1999	2000	2001	Per	% för-
	Totalt	Totalt	Totalt	Totalt	invå-	änd-
	antal	antal	antal	antal	nare	ring1)
Mediebestånd	46 366 000	46 670 000	46 629 000	46 499 637	5,2	-0,3
Bokbestånd	43 832 000	44 102 000	44 012 000	43 817 614	4,9	-0,4
AV-mediebestånd	2 534 000	2 568 000	2 616 000	2 682 286	0,3	2,5
Tidnings- och
tidskriftsbestånd
årsprenumerationer	109 000	106 000	104 112	103 775		-0,3
Titlar, endast
huvudbibliotekets	-	68 000	66 172	65 714		-0,7
Utlåning	80 901 000	79 413 000	79 896 000	78 377 808	8,8	-1,9
Böcker	72 100 000	70 259 000	70 140 000	68 050 994	7,6	-3,0
AV-medier	8 804 000	9 154 000	9 757 000	10 326 814	1,2	5,8
Ö ppethållandetim-
mar en vintervecka	33 796	33 497	33 934	34 426		1,4
Huvudbibliotek	12 525	12 367	12 505	12 681		1,4
Filialer	19 141	19 203	19 516	19 882		1,9
Bibliotekspersonal
Totalt antal
helårsverken	5 186	4 8912)	4 918	4 921	0,63)	0,1
därav bibliotekarier	2 382	2 3042)	2 357	2 411	0,3	2,3
Driftskostnader,
löpande priser, tkr	2 896 147	2 883 153	2 917 560	3 063 160	334	5,0

1)Mellan år 2000 och 2001.

2)Från och med 1999 exklusive länsbibliotekspersonal.

3)Per 1 000 invånare.

Kä lla: Statens Kulturrå d: Folkbiblioteken 2000 och 2001

Minskad utlå ning av bö cker mellan 2000 och 2001

Den totala utlåningen av böcker från kommunala folkbibliotek (Statens kulturrå d) minskade under 2001 – från 70,1 miljoner lån 2000 till 68,1 miljoner lån 2001 det vill säga med nästan 3 procent. AV- medier i form av talbö cker, kassettböcker, E- bö cker 36 och specialbö cker fö r dyslektiker 37 ö kade från 3,8 miljoner lån till 3,9 miljoner lån.

Den minskade utlåningen av bö cker kan hänfö ras till samtliga kategorier. Utlåningen av såväl skö n-, fack- och barnlitteratur minskade. Barn-boksutlåningen minskade med 898 000 lån, facklitteraturen med 841 000 och skö nlitteraturen med 350 000 lån. Sammantaget lånades 7,6 bö cker per innevånare 2001 jämfö rt med 7,9 bö cker år 2000.

Minskning av inkö p av nya bö cker

Inkö pen av nya böcker som ö kat sedan 1997, minskade något under 2001 då de kommunala folkbiblioteken kö pte in drygt 2 miljoner nya bö cker. Av de nya

bö ckerna var 37 procent barnbö cker. Nyfö rvärven utgjorde 4,7 procent av beståndet vilket motsvarar 4,9 böcker per innevånare vilket är en minskning med 0,4 procent jämfört med året innan.

Minskning av bokbestå ndet

Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2001 till 43,8 miljoner bö cker, vilket är en liten minskning sedan fö regående år. Bokbeståndet per innevånare är stö rre ju mindre kommunen är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 bö cker per innevånare mot 3,0 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte skall bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en stö rre kommun.

Barnbö ckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet och 3,5 procent utgjordes referenslitteratur (uppslagsbö cker, facklitteratur med flera bö cker som ej är avsedda för hemlån).

Minskad bokutlå ning fö r fjä rde å ret i rad

Bokutlåningen minskade 2001 för fjärde året i rad då 7,6 lån per innevånare beräknades. Minskningen faller såväl på barnbokslånen som på lånen av facklitteratur och skö nlitteratur.

De flitigaste boklånarna återfinns precis som tidigare år i små och mellanstora kommuner där man lånade i genomsnitt 8 bö cker per person. I de stö rsta kommunerna lånades endast 6 bö cker per person.

Barnbö cker är alltjämt den kategori av bö cker som lånas mest. Av samtliga boklån utgjorde lån av barnbö cker 42 procent vilket är en andel som hållit i sig under praktiskt taget hela 90-talet.

I genomsnitt lånades 2,5 volymer skö nlitteratur, 2,7 volymer facklitteratur och 20,7 barnböcker per innevånare i respektive åldergrupp (0–12 år, 13 år och äldre)

Ö kad utlå ning av talbö cker och kassettbö cker

Å r 2001 fanns det nära en miljon talböcker38 på de kommunala biblioteken och 395 000 kassettbö cker. Såväl talboksutlåningen som kassettboksutlåningen fortsatte att ö ka under 2001. Ca 2,2 miljoner lån av talbö cker och 1,7 miljoner lån av kassettbö cker registrerades under 2001. Angående specialbö cker fö r dyslektiker39

36Bö cker som via biblioteken laddas ner från nätet.

37”Bok och band”.

38Boksystem avsett fö r synskadade.

39”Bok och band”.

noterades 162 000 lån år 2001 och 137 000 lån år 2000. Beståndet av dessa bö cker var 70 000 år 2000 och 73 000 år 2001.

Bibliotekens prenumerationer på tidningar och tidskrifter (inkl gratisprenumerationer) sammantaget var år 2001 knappt 104 000, en liten minskning med 0,3 procent sedan föregående år. Uppdelat på tidningsprenumerationer och tidskriftsprenumerationer redovisas en ö kning av antalet tidningsprenumerationer och en minskning av tidskriftprenumerationerna.

5. Teknisk rapport

5.1 Prismätningar

Prismätningar har vissa särdrag bland statistiska undersö kningar. Syftet med en prismätning är att fastställa den genomsnittliga prisutvecklingen fö r en grupp varor eller tjänster (ofta benämnda produkter med ett samlingsbegrepp) av konstant kvalitet. Häri ligger också den specifika svårigheten med prismätningar, eftersom produkterna på marknaden ständigt förändras till beskaffenhet och kvalitet. Det är nö dvändigt att använda en metodik som ser till att kvalitetsförändringar avskiljs från de rena prisförändringar som skall uppmätas.

Bokprismätning är ett exempel på detta. Fö r det fö rsta är boken en kvalitetsmässigt heterogen och snabbt fö ränderlig vara, vilket för den övervägande delen av bokmarknaden gö r det svårt att hitta jämförbara varor vid två tidpunkter. Förutom omfånget i sidor eller dylikt, det grafiska utfö randet (bildmängd, papperskvalitet m.m.) har vi det fö rhållandet att en bok (titel) ofta är en färskvara som regelmässigt minskar i upplevt konsumentvärde och därmed i pris med tiden. Försäljningskanalerna är också diversifierade med till exempel traditionella bokhandlar med stort sortiment, varuhus, dagligvarubutiker, kiosker samt bokklubbar och nätbokhandel.

Den huvudansats som hittills40 valts för böcker i de här undersö kningarna är att bilda kvalitetsklasser, inom vilka den genomsnittliga bokkvaliteten kan antas vara approximativt lika. Inom dessa klasser beräknas genomsnittspriser som jämfö rs

ö ver tiden. Aggregering sker successivt till högre nivåer genom att tillämpa vikter som avspeglar respektive bokkategoris antal ingående titlar samt litteraturgenrers och försäljningskanalers andelar av totalmarknaden.

Tidskrifter fö rändras normalt inte lika mycket ö ver tiden som bö cker och svårigheterna blir därfö r mindre. Antalet nummer per abonnemang liksom utförande av ett enskilt tidskriftsnummer fö rändras dock ibland. För tidskrifter blir därfö r den grundläggande metodiken att följa priset på samma tidskrift ö ver tid med avseende på abonnemang och lö snummer.

5.1.1 Bö cker 2002–2004

I detta avsnitt beskrivs den metodik som tillämpas för prisjämfö relserna mellan 2002 och 2004. Resultaten av jämfö relser med denna metodik gö rs för fö rsta gången i denna rapport och avser då en jämfö relse mellan april 2002 och april 2003.

Bokhandel

Prismätningar görs två gånger per år, i april och oktober.

Prismätningen i den egentliga bokhandeln omfattar vid varje mättillfälle ett nytt urval av 1 000 boktitlar utgivna av svenska bokfö rlag. Fö r mätningarna under 2002 är det fråga om titlar utgivna under åren 2001–2002 och fö r mätningarna under 2003 titlar utgivna under 2002–2003. Den totala målpopulation av titlar som vi drar urval ur är cirka 6 000 vid vårmätningen och 8 500 vid höstmätningen. Cirka

40 SCB ö verväger att från och med nästa rapport använda en så kallad hedonisk metod fö r att beakta kvalitetsfö rändringarna.

två tredjedelar av boktitlarna är dragna som ett slumpmässigt urval ur BTJ SEELIG AB:s titelregister. Eftersom många av de boktitlar som ges ut säljs i mycket små upplagor så har den resterande tredjedelen valts ur Svensk Bokhandels listor ö ver bestsellers samt ur Akademibokhandelns mest aktuella bokkataloger. I det senare fallet har samtliga titlar medtagits som är utgivna av svenska förlag under den aktuella tidsperioden (de två senaste kalenderåren). SCB har ambitionen att så många titlar som mö jligt skall finnas tillgängliga fö r prisobservation i butik.

Urvalet av titlar är upplagt som ett stratifierat urval med lika sannolikhet och fö rutbestämda urvalsstorlekar i tre dimensioner:

Efter litteraturtyp: 1) allmän skö nlitteratur; 2) lyrik, dramatik med mera; 3) serier och skämtteckningar; 4) facklitteratur; 5) skönlitteratur fö r barn; 6) facklitteratur fö r barn.

Efter bandtyp: 1) kartonnage; 2) häftat; 3) inbundet; 4) pocket; 5) hörbok.

Efter utgivningså r: 1) innevarande år; 2) fö regående år. Utgivningsperioden har utsträckts till och med april i vårmätningen samt till och med oktober i höstmätningen.

I varje stratum har ett slumpmässigt urval kombinerats med en komplettering av mer populära titlar enligt ovan så att ett fö rutbestämt antal titlar erhållits.

Boktitlarna prismäts i ett urval av 50 sortimentsbokhandlar plus en pocketboksbutik, valda ur SCB:s företagsregister med sannolikhet proportionell mot butikens storlek inom den ”kedja”41 som butiken tillhör.

Sortimentsbokhandlar kännetecknas av att det är möjligt att utföra beställningar av boktitlar som inte fö r ö gonblicket finns i butikshyllorna. Uppgiften om huruvida en bokhandel är sortimentsbokhandel eller ej har inhämtats från BTJ SEELIG AB och lagts in som extra villkor i ett sekvensiellt42 urvalsförfarande.

Endast en del av boktitlarna undersö ks i varje bokhandel enligt ett visst mö nster. Bland sortimentsbokhandlarna undersö ks mellan 100 och 450 titlar beroende på butikens storlek, men i genomsnitt 150 titlar. Priser för varje titel sö ks i cirka 5 butiker (de slumpmässigt valda titlarna) eller cirka 15 butiker (bestsellers samt katalogtitlar).

Berä kningsgå ng. Gången är i stora drag den att vi fö rst beräknar ett medelpris per titel ö ver de bokhandlar där priset observeras. Därefter beräknas ett medelpris över kvalitetsklasser, varefter dessa aggregeras till de tre litteraturgenrerna skö n-, barn-, respektive facklitteratur som till slut sammanvägs efter deras andelar av totalmarknaden.

41Fyra fö retagsgrupperingar kan urskiljas på den svenska bokmarknaden. De som står utanfö r dessa har i urvalsteknisk bemärkelse fått utgö ra en särskild ”kedja”.

42I ett sekvensiellt urval listas bokhandlarna i slumpmässig ordning men med olika sannolikheter beroende på bokhandelns storlek, räknat i antal anställda. De fö rsta butikerna på listan som uppfyller inklusionsvillkoren tas med i urvalet. Fö r att ge alla kedjorna en rimlig representation, har mindre kedjor i någon mån ö verrepresenterats i fö rhållande till sin omsättning.

Nedan redogörs i stö rre detalj för beräkningen av prisutvecklingen mellan april 2002 och april 2003 på grundval av mätningen i de 51 sortimentsbutikerna.

Vi infö r fö rst fö ljande beteckningar.

SLM2 är priset fö r boktitel i i butik j under år 2002.

SLM3 är priset fö r boktitel i i butik j under år 2003.

Det första beräkningssteget är nu att bilda medelpriser inom en viss bokhandelskedja. Vi beräknar härvid

S2MN =	1	SLM2 och S3MN =	1	SLM3 ,	(1)
S2MN =	2	SLM2 och S3MN =	3	SLM3 ,	(1)
	P MN	L N	P MN	L N

där m2jk och m3jk är antalet butiker inom kedjan i vilken den aktuella titeln mätts under år 2002 resp. 2003.

Därefter beräknas ett medelpris ö ver alla kedjor inom vilka den aktuella titeln prismäts. I detta steg använder vi uppgifter om bokomsättningen under 2002, betecknade vk, i de olika kedjorna och erhåller:

S 2M = YN S 2MN	YN samt S3M =	YN S3MN	YN	(2)
N	N	N	N

där summeringen är ö ver de kedjor där prismätning skett för den aktuella titeln.

I det tredje beräkningssteget beräknas medelpriser över titlar inom samma kvalitetsklass (se informationsruta nedan). En sådan kvalitetsklass betecknar vi med g. Beräkningen gö rs enligt

SJ2 =	1		S 2M samt SJ3 =	1	S3M ,	(3)
	2			3
	QJ	M J		QJ	M J

där ng är antalet titlar inom kvalitetsklassen respektive år.

I det fjärde beräkningssteget sammanvägs medelpriserna inom kvalitetsklasser inom samma genre (skö n-, barnresp- facklitteratur) med hjälp av följande indexformel43:

QJ3 QJ2 SJ3

,* =	J *		(4)
,* =		QJ3 QJ2 SJ2	(4)
	J *

43 Formeln approximerar en så kallad Walshs indexformel under antagandet att varje titel inom en jämfö rbar bokkategori säljs i samma volym. Walshformeln tillhö r familjen av så kallade superlativa indexformler som bland annat karakteriseras av att de behandlar de bägge tidsperioderna som skall jämfö ras på ett symmetriskt sätt.

Till sist aggregerar vi de de tre genreindexen till ett totalindex. I detta steg använder vi oss av Svenska Fö rläggarföreningens branschstatistik (senast tillgängliga version) avseende försäljningsvärden inom respektive huvudkategori44:

, W =	Y*	,* Y*	(5)
		W

Faktaruta 1: Kvalitetsklassning, butikspriser

De 1000 utvalda titlarna har klassificerats efter ett antal kriterier för att uppnå mer jämförbara bokkategorier. Vid klassificeringen har använts dels information som finns tillgänglig i BTJ SEELIG AB:s titelregister, dels information som inhämtats genom särskild kodning av personal vid Kungliga Biblioteket (KB). Följande variabler, utö ver genre, har använts fö r klassificeringen:

•Bandtyp. I BTJ SEELIG:s register är en titel kodad som inbunden, kartonnage, häftad, pocket eller hö rbok (kassett eller CD). Några andra, udda, bandtyper har uteslutits.

•Skyddsomslag. Inbundna bö cker har underindelats efter huruvida de har skyddsomslag.

•Vikt i gram. Denna uppgift finns i BTJ SEELIG:s register men har också uppmätts av KB då registeruppgifterna inte är fullständiga. Ett medelvärde av de bägge uppgifterna har använts om båda funnits för en viss titel.

Fö ljande viktklasser har tillämpats: i) minst 1000 gram, ii) 500–999 gram, iii) 300–499 gram, iv) 150–299 gram och v) mindre än 150 gram.

•Trade/professional. Fackbö cker har underindelats efter huruvida de bedö mts ha en professionell (fö r arbete eller studier) eller mer

nö jesinriktad användning (trade).

Variablerna har utvalts efter en statistisk regressionsanalys som gett till resultat att dessa variabler är de som överlag har störst inflytande på priset.

Nätbokhandel

Fö r samma 1 000 titlar som prismäts i sortimentsbokhandeln redovisas prisutvecklingen fö r tre nätbokhandlar såväl i vårsom hö stmätningen45. Denna prismätning genomförs av Pricerunner AB fö r SCB:s räkning genom prisinsamling direkt från Internet. Sammanlagt har cirka 2 500 prisobservationer använts vid varje tillfälle. Detta förfarande upprepas vid varje mättillfälle under 2002–2004.

Beräkningen för de tre ingående nätbokhandlarna fö ljer samma mö nster som de för sortimentsbutiker, beskrivna ovan. Kvalitetsklassningen enligt faktaruta 1 har alltså tillämpats även här. Den enda skillnaden är att de två beräkningsstegen enligt

(1) och (2) ovan ersätts med ett enda, där ett medelpris beräknas ö ver de tre

44Eftersom Svenska Fö rläggarefö reningens uppgifter inte är heltäckande avser SCB att utreda om bättre omsättningsuppgifter kan tas fram. I så fall kan de uppgifter som redovisas i denna rapport komma att revideras.

45Priser har totalt insamlats från sex web-platser. Av de insamlade priserna har endast de tre webplatser som representerat nätbutiker med avsevärd omsättning medtagits i prisjämfö relserna.

nätbokhandlarna direkt med ledning av dessas omsättning. Om vi betecknar omsättningen med vk sker beräkningen som:

S2M = YN S2MN		YN samt S3M = YN S3MN	YN ,	(6)
N	N	N	N

där p2jk och p3jk är priset för titel j i webbutik k år 2002 resp. 2003. Priserna inkluderar den genomsnittliga expeditionsavgiften för leveransen, beräknad som fö r bokklubbarna nedan (avsnitt 5.1.1, formel (7)).

Varuhus

Uppgifter om aktuellt boksortiment har infö r varje mättillfälle inhämtats från tre stora varuhuskedjor som har ett stö rre boksortiment. Dessa kedjor tillämpar var för sig enhetliga priser ö ver hela landet, varför endast ett varuhus av varje slag undersö kts. Från sortimenten har vid varje mättillfälle ett slumpmässigt urval av c:a 300 titlar per kedja dragits för prismätning. Av dessa har i sin tur c:a 200 återfunnits i butiken och ett pris kunnat uppmätas. Genom att titelns ISBN-nummer har inhämtats medelst matchning mot BTJ SEELIG AB:s register har en kvalitetsklassning av titlarna kunnat gö ras, i stort sett enligt faktaruta 1. Beräkningen följer därfö r samma mönster som den för bokhandlar med den skillnaden att såväl beräkningssteg (1) som (2) bortfaller.

Dagligvarubutik/kiosk

Pocketbö cker säljs, utö ver i reguljär bokhandel, även i fö rsäljningskanaler med mer allmänt varuinnehåll. Två sådana kanaler har prismätts inom ramen för projektet. Fö r dessa fö rsäljningsställen har samtliga svenska pocketböcker som salufö rts vid besö kstillfället listats och deras pris samt sidantal noterats.

Prisutvecklingen har beräknats med kvalitetsklasser indelade efter sidantal (0–199, 200–499 samt 500– sidor). Prisfö rändringar har beräknats fö r varje sådan kvalitetsklass som sedan sammanvägts efter antal titlar, som i formel (4) ovan. Till sist har de två försäljningskanalerna sammanvägts med ledning av uppgifter om respektive fö rsäljningskanals bokomsättning.

Bokklubbar

Primärmaterialet fö r bokklubbsberäkningen utgö rs, för jämfö relsen mellan 2002 och 2003, av medlemstidningar fö r de 13 största bokklubbarna i Sverige, en nettoö kning med en klubb jämfö rt med fö regående år. Bokklubbarna utkommer med 8–13 boktidningsnummer per år.

Prisjämförelserna inom en given bokklubb görs mellan medelpriserna inom en viss så kallad kvalitetsklass. En kvalitetsklass bestäms, enligt uppgifter i katalogerna, av bandtyp (till exempel inbundet, häftat, mjukband, pocket) samt av sidantal och illustrationsmängd enligt vidstå ende informationsruta.

Jämfö relserna görs ö ver hela år, det vill säga bö cker tillhö rande en viss kvalitetsklass beaktas över samtliga årets kataloger tillsammans.

Bö ckerna i varje bokklubb indelas i de tre huvudkategorierna skö n-, barn- och facklitteratur. (Varje bokklubb har inte varje kategori.)

Klassning efter bandtyp tillämpas för samtliga bokklubbar. Bandtyper, som inte fö rekommer i tillräckligt antal för att mö jliggö ra jämförelser mellan åren, utesluts

ur beräkningen. Ö vriga indelningar presenteras i stora drag nedan (vissa avvikelser kan förekomma).

)DNWDUXWD .YDOLWHWVNODVVQLQJ ERNNOXEEVSULVHU

Skö nlitteratur:

•	Inga illustrationer	–300 sidor
•	Inga illustrationer	301–500 sidor
•	Inga illustrationer	501–800 sidor
•	”Illustrerat i svart/vitt” alt. ”illustrerat”46	Ingen sidindelning
•	”Illustrerat i färg” alt. ”illustr. sv/v och färg”	Ingen sidindelning
Barnlitteratur
Sidantalsindelningen är individuell fö r varje bokklubb.
Facklitteratur:
•	Inga illustrationer	–200 sidor
•	Inga illustrationer	201–400 sidor
•	Inga illustrationer	401–800 sidor
•	”Illustrerat i svart/vitt” alt. ”illustrerat”	Ingen sidindelning
• ”Illustrerat i färg” alt. ”illustr. sv/v och färg”		Ingen sidindelning

Fö r vissa bokklubbar sidantalindelas även den illustrerade facklitteraturen (i de flesta fall i två grupper: < 100 sidor och 101–800 sidor).

Så kallade bokpaket innehållande två böcker beaktas som en särskild kvalitetsklass i de fall paketen bedö ms vara av lika kvalitet mellan åren. Annars utesluts de. Det lilla fåtal bö cker som har mer än 800 sidor utesluts också.

Vid utarbetandet av detta system fö r kvalitetsklassning sker samråd fortlö pande med fö reträdare fö r bokklubbsbranschen.

Berä kning: Gången är i stora drag den att vi först beräknar medelpris inom bokklubb fö r titlar som tillhö r en viss kvalitetsklass, med tillägg av den expeditionsavgift som belastar ett bokinkö p. Därefter aggregeras medelpriserna till de tre litteraturgenrerna skön-, barn-, respektive facklitteratur. Sedan sammanvägs alla bokklubbars prisutveckling inom resp. genre med ledning av deras medlemsantal och genrens tyngd i bokklubben. Till slut sammanvägs genrerna efter deras andelar av totalmarknaden.

Vi beskriver nu beräkningsgången mellan två påföljande år i stö rre detalj och inför fö ljande beteckningar.

SWMKJ	är priset fö r boktitel j i kvalitetsklass g i bokklubb h under år t.
SW + 1	är priset fö r boktitel j i kvalitetsklass g i bokklubb h under år t+1.
MKJ

W	W + 1
HK resp.	HK	är genomsnittlig expeditionsavgift per beställd titel i bokklubb h under

år t resp. t+1. (Den definieras som expeditionsavgiften inom Sverige dividerat med genomsnittligt antal beställda bö cker per tillfälle under 2002.)

46 Illustrationstypen grundar sig på de citerade angivelserna i bokklubbskatalogerna.

Det första beräkningssteget är nu att bilda medelpriser per kvalitetsklass som relateras till varandra:

QKJW

QW+ 1

= HW +

och SW + 1

HW + 1

SW + 1

(7)

W + 1

MKJ

QKJ

M = 1

QKJ

M = 1

samt nthg och nt+1hg är antalet titlar som ingår i respektive beräkningsgrupp.

I det andra beräkningssteget beräknas ett delindex för huvudkategori G (skö n, barn respektive fack) inom bokklubb med hjälp av samma indexformel som för bokhandeln ovan.

		QKJW QKJW+ 1 SKJW+ 1
, =	J *			(8)
K*		KJ	KJ	KJ
K*		QW	QW+ 1	SW

J *

I det fjärde steget beräknas index fö r kategori G ö ver alla bokklubbar. Härvid används vikter vhG grundade på information från bokklubbarna om antalet medlemmar, Mh. Medlemstalen fö rdelas ut på de tre huvudkategorierna efter den skattade proportion, som varje kategori har i respektive bokklubb så att följande vikter erhålls:

			3				2
YK* =	0K6K* /			6K* och 6	K*	=		KJ	KJ	KJ	(9)
YK* =	0K6K* /			6K* och 6		=		QW	QW+ 1	SW	(9)
		*= 1					W= 1 J	*

Index fö r kategori G beräknas därefter som:

	YK* ,K*
,* =	K	, där	(10)
,* =	YK*	, där	(10)

Till sist beräknas ett totalindex för bokklubbarna ö ver de tre huvudkategorierna (skö n, barn, fack) på samma sätt som i ekvation (5) ovan, dvs. med vikter hämtade från Svenska Förläggarefö reningens branschstatistik.

Alternativ berä kningsmetod. Här beskrivs hur de i kapitel 2.1.3 Tillvä gagå ngssä tt bö cker ovan redovisade resultaten av den alternativa beräkningen framtagits. Det är alltså här fråga om den beräkning, där huvudbokens prisutveckling getts en vikt som motsvarar dess relativa omsättning inom bokklubben.

Huvudbö ckerna inom en bokklubb isoleras i denna beräkning till ett eget beräkningsstratum, i vissa fall ytterligare uppdelade efter sidantal. Deras medelpris ö ver året beräknas enligt formel (7) ovan och samtliga huvudboksstrata sammanvägs i fö rekommande fall enligt formel (8).

Efter denna fö rsta aggregering beaktas den uppgift om huvudbokens (HBOK) resp. ö vriga bö ckers (Ö VR) omsättningsandel som bokklubbarna lämnat till SCB. (Denna andel avser andelen ö ver samtliga huvudkategorier.) Om denna kallas ch beräknas prisutvecklingen inom bokklubb och den huvudkategori som huvudboken tillhör47 som

47 Inom en viss bokklubb tillhö r huvudboken med få undantag samma litteraturgenre (skö n-, barn- eller facklitteratur).

,K* = (FK	,K*	+ GK*	,K*	)/(FK +	GK* ) ,	(11)
	+%2.		g95
där GK* =	(1 FK ) * 6K* /			6K*	( 6K* enligt (14))	(12)
			*

Index fö r huvudkategori G beräknas som i (10) ovan med den skillnaden att vikten, där huvudbö cker ingår, nu definieras som

YK* =		0K6K* (FK + GK* ) / 3				6K*	(13)
				*=		1
Till sist beräknas totalindex fö r bokklubbar som
				Y* ,K*		YK*
,		=	K		, där Y* =		(14)

	727			Y*		K

Denna slutliga aggregering innebär att huvudbokens betydelse slår igenom även på fö rdelningen mellan huvudkategorierna. Sättet att väga samman dessa utgår alltså, till skillnad från i huvudberäkningen, från de specifika, relativa omsättningsförhållandena inom bokklubbsmarknaden.

5.1.2 Bö cker 2001–2002

I detta avsnitt beskrivs den tillämpade metodiken i de prismätningar som redovisades under 2002.

Bokhandeln

Eftersom projektet startade i januari 2002 var det stora svårigheter med att samla in priser i butik under 2001. Fö r jämfö relser mellan 2001 och 2002 används i stället de konsumentinriktade bokkataloger som butikerna använder.

Urvalet av kataloger gjordes så att ett slumpmässigt urval av var femte bokhandel enligt tidskriften Svensk bokbransch matrikel 2001/2002 tillfrågades om huruvida de använde bokkataloger och i så fall vilka kataloger. Resultatet av denna fö rfrågan blev de fem kataloger som ingår i undersö kningen. Någon av dessa kataloger tillämpas av cirka 90 procent av alla Sveriges sortimentsbokhandlar.

I princip inkluderas samtliga titlar som presenteras med prisuppgifter i katalogerna. Samlingsvolymer (flera titlar i en volym) och paketerbjudanden (flera bö cker till ett pris) exkluderas. Jämförelser av medelpriser görs kategorivis enligt de rubriceringar (till exempel deckare, bilderbö cker fö r barn, mat och dryck) som tillämpas i respektive katalog. Samma rubricering i samma katalogtyp jämförs mellan de två åren. I de fall katalogbeteckningarna mellan de två åren skiljer sig åt görs en

bedö mning av vilka beteckningar som är jämförbara. Resultatet av denna process blir ett antal jä mfö rbara bokkategorier inom respektive katalogtyp.

Det totala antalet prisobservationer som ingår i dessa mätningar är fö r reakatalogerna 8 980 (4 602 för 2001 respektive 4 378 fö r 2002), för vårkatalogerna 1 911 (915 fö r 2001 respektive 996 fö r 2002), för höstkatalogerna 5 765 (3 005 för 2001 respektive 2 760 fö r 2002) samt fö r julkatalogerna 4 548 (2 525 för 2001 och 2 023 fö r 2002). Totalt ingår 21 204 observationer (11 047 för 2001 respektive 10 157 för 2002) i mätningarna. Fem olika slags kataloger användes vid rea- och höstmätningarna, fyra vid julmätningen samt tre vid vårmätningen.

Berä kning. Här redogörs för beräkningen av prisutvecklingen mellan 2001 och 2002 på grundval av bokkatalogerna.

Vi kallar varje katalog och mättillfälle för ett katalogpar. Det kan till exempel utgöras av en bokhandelskedjas vårkataloger 2001 och 2002. Inom ett katalogpar gö rs en indelning av boktitlarna i jämförbara bokkategorier enligt ovan. Bokkategorierna hänförs till någon av huvudkategorierna skö n-, barn- eller fackbö cker.

Vi beskriver nu beräkningsgången matematiskt och infö r följande beteckningar.

S1,W är priset fö r boktitel j i bokhandelskedja h i den jämförbara bokkategorin g

MKJ

fö r säsong48 t under år 2001.

S2,W är priset fö r boktitel j i bokhandelskedja h i den jämförbara bokkategorin g

MKJ

fö r säsong t under år 2002.

Priserna p är våra ”beräkningsatomer”, som avläses direkt ur katalogerna. Det fö rsta beräkningssteget är nu att bilda medelpriser som relateras till varandra:

, W

2,W

(15)

S W

2 ,W

Q1,W

2,W

MKJ

1,W

MKJ

där

S2,W

S2,W och

S1,W

samt n är antalet titlar som ingår i

QKJ M = 1

QKJ M =

respektive beräkningsgrupp.

Dessa delindex ska nu successivt aggregeras till hö gre nivåer. I det andra steget vill vi aggregera inom kedja till en huvudkategori (skö n-, barn, respektive facklitteratur) som vi kallar G. Denna beräkning gö rs enligt fö ljande indexformel49:

,K*W =		Q1KJ,W QKJ2,W SKJ2,W
,K*W =	J *	(16)
		QKJ1,W QKJ2,W SKJ1,W
	J *

48Säsongerna är rea, vår, hö st respektive jul.

49Formeln approximerar en så kallad Walshs indexformel under antagandet att varje titel inom en jämfö rbar bokkategori säljs i samma volym. Walshformeln tillhö r familjen av så kallade superlativa indexformler som bland annat karakteriseras av att de behandlar de bägge tidsperioderna som skall jämfö ras på ett symmetriskt sätt.

I det tredje steget vill vi aggregera över bokhandelskedjor till ett nationellt index fö r en huvudkategori och infö r variabeln vh som är vår bästa skattning av den totala bokomsättning som bokhandelskedjan representerar.

	W	=		W	YK
,	*	=		YK , K*	YK	(17)

I det fjärde steget aggregerar vi de jämfö rbara bokkategorierna till de tre huvudkategoriindexen (skön, barn, fack) samt samtidigt dessa tre till ett totalindex. I detta steg använder vi oss av Svenska Förläggarföreningens branschstatistik (senast tillgängliga version) avseende fö rsäljningsvärden inom respektive huvudkategori:

, W =	Y* ,	W	Y*	(18)
		*

I ett femte steg aggregerar vi de fyra säsongerna till en helårsjämförelse mellan 2001 och 2002. Vi utgår då återigen från beräkningens fö rsta steg och aggregerar simultant ö ver säsonger och jämförbara bokkategorier:

,K* =		Q1KJ,W QKJ2,W SKJ2,W
,K* =	W	J *	(19)
		KJ KJ	KJ
		Q1,W Q2,W S1,W
	W	J *

Därefter tillämpas åter formlerna (17) och (18) fö r att aggregera ö ver bokhandelskedjor respektive ö ver huvudkategorier av bö cker.

Bokklubbar

Fö rfarandet var detsamma som under 2001–2002, beskrivet ovan i avsnitt 5.1.1.

5.1.3 Tidskrifter

Här beskrivs beräkningen av prisutvecklingen fö r tidskrifter mellan 2001 och 2003. 109 tidskrifter ingår i beräkningarna från och med oktober 2002, 110 dessförinnan. (Några tidskrifter har upphö rt medan några nya tidskrifter har tillkommit.)

Såväl lö snummersom abonnemangspris beaktas. Tidskrifterna är indelade i ett antal underkategorier med ledning av den indelning som gjorts av Tidningsstatistik AB:

Tidskriftskategori	Antal i urvalet

Familje- och damtidningar	21
Hem, bostad, trädgård	14
Ekonomi, teknik, hobby, foto	11
Idrott, motion, friluft	9
Datortidskrifter	8
Motor	10
Serietidningar	13
Ö vriga momssänkta tidskrifter	17
Ej momssänkta tidskrifter	6

Sammanvägning av prisfö rändringarna inom en årsberäkning , såväl inom som mellan kategorierna har gjorts med avseende på lö snummer och abonnemang var fö r sig. Fö r sammanvägningen har använts uppgifter om tidskrifternas omsättning i

kronor, såväl inom som mellan tidskriftskategorierna ovan. Till sist har även den totala abonnemangs- och lösnummersprisutvecklingen sammanvägts efter respektive distributionssätts omsättningstal.

I stö rre detalj har beräkningen skett enligt följande. Vi inför fö rst några beteckningar:

SWMK är priset fö r tidskrift j i kategori h fö r basperioden, oktober år t.

SWMK+ 1 är priset fö r tidskrift j i kategori h fö r jämförelseperioden, april eller oktober år t+1.

Prisfö rändringen (uttryckt som index) för en viss tidskrift, ett lö snummer eller ett abonnemang, beräknas som


, MK =				SW + 1
	100 *			MK		(20)
	100 *			SW		(20)
				MK
Index fö r kategori h beräknas nu som
			Y MK , MK
, K =		M			,	(21)
, K =			Y MK		,	(21)
			M
där Y MK =			SWMK T MK och qjh			är antalet sålda lö snummer/abonnemang under år t.

Totalindex fö r alla kategorier beräknas som:

,	=	Y ,	, där YK =	Y MK	(22)

		Y

Ovanstående beräkningsschema tillämpas fö r lö snummerpriser och abonnemang var fö r sig. Till slut sammanvägs dessa två index med hänsyn till de båda delarnas totala värdesumma i kronor.

Fö r vissa tidskrifter sker kvalitetsfö rändringar ö ver tiden, som måste beaktas. När antalet utgåvor per abonnemang har förändrats har beräkningen av prisfö rändring gjorts så att den avser priset per utgåva. När tidskriftens innehåll har väsentligt

fö rändrats har den berörda prisförändringen vägts bort så att den inte påverkar resultatet. Vid smärre fö rändringar beaktas prisfö rändringen utan justering. I något fall har bedö mts att en prishö jning motiverats av ett utö kat sidantal och den har därfö r justerats bort.

5.1.4 Kedjade prisfö rä ndringar 2001–2003

Fö r såväl bö cker som tidskrifter beräknas prisfö rändringen mellan 2001 och 2003 som en kedjad förändring. Detta innebär att fö rändringen mellan 2001 och 2002 multipliceras med förändringen mellan 2002 och 2003 som skattas med delvis annat urval och i de fall som framgår ovan även enligt annan metodik. Nedan följer ett exempel på hur multipliceringen av prisförändringarna går till.

Under 2001 till 2002 uppmättes en prissänkning på skö nlitteratur i bokhandel med -15,5 procent. Under den senaste mätperioden april 2002 till april 2003 har priserna på skö nlitteratur i bokhandel stigit med 6,6 procent. Fö r att få prisutvecklingen från 2001 till och med april 2003 multipliceras dessa värden. (1-0,155)*(1+0,066) = 0,90077, vilket ger en prisfö rändring under hela perioden på (1-0,90077) 9,9 procent.

5.1.5 Om prismä tningarnas tillfö rlitlighet

Liksom alla statistiska undersö kningar är även dessa prismätningar behäftade med felkällor av olika slag. Vi diskuterar här de viktigaste av dessa.

Böcker

Det första problemet gäller att det inte finns någon allmänt omfattad exakt definition av vad som skall avses med begreppet ”genomsnittlig prisutveckling på bö cker”. Dels finns det en oklarhet vad gäller vilka egenskaper hos bö ckerna som bö r beaktas och hur. Dels är det inte alldeles självklart hur sammanvägningen av alla olika delmarknader skall ske. Detta gäller såväl litteraturkategorier som

fö rsäljningskanaler. Metoderna som tillämpats i denna mätning kan ses som ett visst val av en operationell definition, grundad på den mest relevanta information som funnits att tillgå. SCB ö verväger att från och med helårsjämförelsen för 2003 (som skall redovisas i januari 2004) tillämpa mer ambitiö sa metoder fö r att beakta kvalitetsfö rändringar genom så kallad hedonisk regression50.

Huvudmetoden kan sägas vara en indelning av boktitlarna i kvalitetsklasser, inom vilka den genomsnittliga kvaliteten antas ofö rändrad. Det stora antal sådana klasser som sammanvägs i beräkningarna tenderar att jämna ut de fö rändringar som kan äga rum inom enskilda klasser. De redovisade osäkerhetstalen kan ses som uttryck fö r det fel som kvarstår efter dessa sammanvägningar och aggregeringar. Den felrisk som därutö ver existerar är om det skulle finnas en trend på marknaden som helhet mot en högre eller lägre genomsnittskvalitet på boktitlarna som ej fångas upp av kvalitetsklassningen.

Trots det stora prismaterialet i undersö kningarna föreligger naturligtvis vissa begränsningar i representativiteten. Vad gäller litteraturkategorierna har mätningarna koncentrerats på nyutgiven litteratur. En annan avgränsning är att undersö kningen avser litteratur utgiven av svenska fö rlag.

Vad gäller de representerade fö rsäljningskanalerna utgö rs de av de volymmässigt stora sortimentsbokhandlarna samt av bokklubbar, varuhus, nätbokhandel, dagligvaruhandel och kioskhandel. Kanaler som inte ingår är specialbokhandlar med särskild inriktning, antikvariat, muséer med flera.

50 I hedonisk regression ses priset som en funktion av ett antal kvalitetsvariabler och denna funktion kan skattas med statistisk regressionsanalys, så att varje kvalitetsvariabel kommer att fö rses med ett implicit pris som en komponent av det totala priset. Dessa variabler kan sedan hållas konstanta vid beräkningen av prisutvecklingen.

Vi bedömer att de ej representerade kategorierna och fö rsäljningskanalerna inte väsentligt kan snedvrida de redovisade genomsnittsresultaten. Detta grundas på det faktum att de dels inte är omsättningsmässigt stora i omfattning, dels på att det av konkurrensskäl är svårt för en viss fö rsäljare att i längden upprätthålla en väsentligt annorlunda prisnivå än andra försäljare.

En annan möjlig felkälla utgö rs av det faktum att butikspriset kan skilja sig från katalogpriset för de katalogmätningar som utfö rdes mellan 2001 och 2002. Enligt vad SCB erfarit vid kontakter med bokhandlare så ö verensstämmer katalogpriserna med få undantag med de faktiskt tillämpade priserna i butik. Undantagen är vissa priskampanjer som kan uppkomma fö r populära titlar men det är då fråga om en liten minoritet av samtliga titlar som kan påverkas. Det är värt att notera att denna felkälla endast får betydelse om skillnaden butiks-/katalogspris fö rändrar sig mellan mättillfällena.

Tidskrifter

Tidskriftsurvalet har valts med ledning av uppgifter i TS-tidningen (som utges av Tidningsstatistik AB) om antal abonnemang och lö snummer och kompletterats med ett antal serietidningar med känd stor upplaga. Deltagandet i tidningsstatistiken är frivilligt och motiveras främst av tidskriftens intresse av att ha en infö r annonsörer kvalitetskontrollerad upplagesiffra. Antalet tidskrifter som utbjuds på den ö ppna marknaden är betydligt stö rre. På TiDSAM:s51 hemsida listas nästan 300 titlar. En jämförelse mellan denna och TS-tidningens lista visar att de tidskrifter som inte ingår i den senare och därför heller inte i SCB:s urval främst återfinns inom följande områden: Serietidningar, erotik, annonsbö rsen, samlarserier, jultidningar och bokserier. I den mån dessa senare kategorier av tidskrifter säljs i betydande upplagor samt har en annan prisutveckling än de som ingår i urvalet, skulle alltså ett systematiskt fel kunna uppkomma.

Osäkerhetstal

De osäkerhetstal (95 procent konfidensintervall) som presenteras i anslutning till resultaten är beräknade under antagandet att de undersö kta titlarna/tidskrifterna utgö r slumpmässiga urval ur en större population. I den mån urvalen i sig själva utgö r en stor del av denna population, vilket är fallet särskilt för tidskrifterna men i viss mån även för bokklubbarna, kommer osäkerhetstalen att ö verskatta den verkliga slumpvariationen. Osäkerhetstalen avser primärt urvalsosäkerheten. De speglar även till en del den osäkerhet som beror på ofullkomligheter i kvalitetsklassningen.

Osäkerhetstalen har den egenskapen att de generellt sett minskar, när aggregering gö rs till större grupper, eftersom slumpen spelar mindre roll ju stö rre det underliggande urvalet blir. Matematiskt kan man uttrycka det som att urvalsfelet minskar i takt med kvadratroten ur urvalsstorleken.

Osäkerhetstalen för de kedjade prisfö rändringarna har beräknats utifrån ett antagande om att inverkan av osäkerheten är okorrelerad mellan åren. Detta antagande är helt korrekt för bokhandelsmätningarna eftersom dessa beräknats med olika metoder under de bägge åren. För ö vriga mätningar utgö r antagandet en approximation.

51 TiDSAM, http://www.tidsam.se/, är Sveriges stö rsta distributö r fö r lö snummerfö rsäljning av svenska tidskrifter. TiDSAM:s titlar säljs, enligt egen uppgift, via 10 000 återfö rsäljare runtom i landet. TiDSAM:s sortimentslista omfattade i april 2003 knappt 300 titlar.

Information om den mer exakta beräkningen av osäkerhetstalen kan vid förfrågan erhållas av SCB.

5.2 Uppfö ljning av ekonomisk utveckling

Nedan följer en beskrivning av SCB:s statistikkällor, som har använts fö r att följa upp den ekonomiska utvecklingen i bok- och tidskriftsbranschen.

5.2.1 SCB:s Fö retagsstatistik

Fö retagsstatistiken är en årlig totalundersö kning. Alla fö retag med minst 50 anställda undersö ks via enkät, medan de mindre fö retagen tas in via administrativt material från Riksskatteverket. Undersö kningen innehåller bland annat uppgifter om fö retagens resultat- och balansräkningar, antal anställda och varulager. Syftet är att belysa näringslivets struktur (exklusive den finansiella sektorn) med avseende på exempelvis lö nsamhet, tillväxt, utveckling, finansiering och produktion. Statistiken omfattar samtliga

fö retag som bedriver näringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk form. Enskilda näringsidkare som bedriver jordbruk, skogsbruk, jakt eller fiske ingår dock inte, ej heller finansiella fö retag. Den definitiva publiceringen av resultat sker 18 månader efter undersö kningsårets utgång.

5.2.2 SCB:s Omsä ttningsstatistik

SCB tar fram omsättningsstatistik ö ver detaljhandelns fö rsäljning månadsvis. Alla branscher inom SNI 52 (enligt SNI92) undersö ks och SCB publicerar ett så kallat Säljindex varje månad som visar utvecklingstal för vissa utvalda branscher.

Däribland ingår branschen Detaljhandel med bö cker, pappersvaror och tidningar (SNI 5247).

Undersökningen är en urvalsundersö kning där de stö rsta fö retagen inom varje bransch alltid undersöks och ett urval gö rs för de mindre företagen. De fö retag som ingår i populationen för SNI 5247 är de företag som har detaljhandel med bö cker, pappersvaror, tidningar eller tidskrifter som huvudsaklig verksamhet i SCB:s

Fö retagsregister.

SCB skickar månadsvis en enkät till företagen och ber om uppgifter rö rande omsättning inklusive moms. Utifrån det tar SCB bland annat fram omsättningsstatistik för detaljhandeln och dess underliggande branscher. Utvecklingstal erhålls genom att den totala omsättningen aktuell period jämförs med samma period föregående år, till exempel april 2003 jämfö rs med april 2002. Utveckling i lö pande priser anger omsättningsutvecklingen mellan åren. Sedan görs även korrigering med hjälp av branschprisindex52. Det betyder att SCB rensar bort prisö kningsfaktorn vilket gör det mö jligt att jämfö ra volymfö rändring mellan olika år utan att eventuella prisö kningar eller prissänkningar inverkar. Det ger omsättning och utvecklingstal i fasta priser vilket är ett slags volymmått.

Eftersom branschen inkluderar både detaljhandel med bö cker och pappersvaror (SNI 52471) samt detaljhandel med tidningar (SNI 52472) kan inte några enskilda effekter utskiljas för en av ovanstående två branscher. Omsättningsstatistiken redovisas inte på produktnivå utan på branschnivå vilket gör att de resultat som kommer fram är hur den totala branschen, detaljhandel med bö cker, pappersvaror och tidningar (SNI 52470) utvecklar sig ö ver tiden och hur mycket branschen omsätter varje månad.

52 Branschprisindex är en beräkning utifrån Konsumentprisindex (KPI) inom den branschen (SNI 5247), där man mäter det pris för vissa varor och tjänster som konsumenter betalar (inkl moms etc). KPI görs varje månad för att beräkna inflationen i Sverige. Inflationen (inom hela konsumtionen) används på samma sätt för att fastprisberäkna t.ex reallöneförändringar.

5.3 Uppfö ljning av läsandets utveckling

Nedan följer en beskrivning av de frågor som SCB ställt i olika undersö kningar fö r Bokpriskommissionens räkning.

5.3.1 Frå geformulä r i SCB:s omnibuss 2002

'H IUnJRU VRP I|OMHU VWlOOHU YL Sn XSSGUDJ DY .XOWXUGHSDUWHPHQWHW VRP YLOO I|OMD OlVDQGHWV XWYHFNOLQJ XQGHU GH QlUPDVWH nUHQ

1 INTERVJU

F9 BORTFALL

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1; GRANSKA ATT SVAR=(1,9);

TILLDELA SLUTBGR=START2 OM SLUTBGR=''; HOPPA SLUTBOK OM SVAR=9;

+XU RIWD OlVHU HOOHU O\VVQDU GX L QnJRQ ERN Sn IULWLGHQ" 0HG E|FNHU PHQDV KlU IDFN VN|Q EDUQ RFK XQJGRPVOLWWHUDWXU lYHQ WDO RFK NDVVHWWE|FNHU

1I stort sett aldrig

2Varje dag

3Flera dagar i veckan

4"Lö r-sö ndagar"

5Några gånger i månaden

6Mer sällan än några gånger i månaden

7VARIERAR MYCKET Ö VER Å RET F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1; GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F2A OM SVAR=1;

1lU GX OlVHU L E|FNHU Sn IULWLGHQ XQJHIlU KXU OnQJ WLG EUXNDU GHW EOL nW JnQJHQ"

1Mindre än 15 minuter

215 min – ½ timme

31–2 timmar

4Mer än 2 timmar

7 VARIERAR MYCKET FRÅ N GÅ NG TILL GÅ NG F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9); HOPPA F2B OM F1A=6; HOPPA F3A;

9DG RP GHW ILQQV QnJRW VNXOOH In GLJ DWW OlVD E|FNHU"

1JA ... (NOTERA PÅ NÄ STA FRÅ GA)

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F2AA OM SVAR=1; HOPPA F3A;

NOTERA VAD (MAX 120 TECKEN)

9DG KLQGUDU GLJ DWW OlVD E|FNHU PHU RIWD" 9lOM GHQ YLNWLJDVWH RUVDNHQ

1LÄ SER ANNAT Ä N BÖ CKER

2HAR INTE TID

3SVÅ RT ATT FÅ TAG I BÖ CKER

4VET INTE VAD JAG SKALL LÄ SA

5GÖ R HELLRE ANNAT

6FÖ R DYRT

7OINTRESSERAD

8KAN INTE LÄ SA (AV OLIKA SKÄ L)

9 ANNAT SKÄ L

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 2;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9,88,99);

+XU RIWD OlVHU GX L QnJRQ YHFNR PnQDGV HOOHU VSHFLDOWLGQLQJ Sn IULWLGHQ"

1I stort sett aldrig

2Varje dag

3Flera dagar i veckan

4"Lö r-sö ndagar"

5Några gånger i månaden

6Mer sällan än några gånger i månaden

7VARIERAR MYCKET Ö VER Å RET F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1; GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F4A OM SVAR=1;

1lU GX OlVHU L YHFNR PnQDGV HOOHU VSHFLDOWLGQLQJDU XQJHIlU KXU OnQJ WLG EUXNDU GX J|UD GHW"

1Mindre än 15 minuter

215 min – ½ timme

31–2 timmar

4Mer än 2 timmar

7 VARIERAR MYCKET FRÅ N GÅ NG TILL GÅ NG F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9);

+XU RIWD OlVHU GX QnJRW Sn ,QWHUQHW Sn IULWLGHQ" 0HG GHW PHQDU YL OlVQLQJ DY QlWWLGQLQJDU LQQHKnOO Sn IDNWD Q\KHWV RFK Q|MHVVDMWHU V|ND LQIRUPDWLRQ RP YDURU RFK WMlQVWHU VDPW KlPWD LQIRUPDWLRQ IUnQ VWDW NRPPXQ ODQGVWLQJ P\QGLJKHWHU RFK SULYDWD I|UHWDJ"

1I stort sett aldrig

2Varje dag

3Flera dagar i veckan

4"Lö r-sö ndagar"

5Några gånger i månaden

6Mer sällan än några gånger i månaden

7VARIERAR MYCKET Ö VER Å RET F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1; GRANSKA ATT SVAR=(1:9); HOPPA F4B OM SVAR>1; HOPPA F5A;

1lU GX OlVHU QnJRW Sn ,QWHUQHW XQJHIlU KXU OnQJ WLG EUXNDU GX J|UD GHW"

1Mindre än 15 minuter

215 min – ½ timme

31–2 timmar

4Mer än 2 timmar

7 VARIERAR MYCKET FRÅ N GÅ NG TILL GÅ NG F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9);

+DU GX ODJW PlUNH WLOO RP E|FNHU KDU EOLYLW ELOOLJDUH"0HG E|FNHU PHQDU YL KlU IDFN VN|Q EDUQ RFK XQJGRPV VDPW NXUVOLWWHUDWXU

1JA

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F6A OM SVAR>1;

6HGDQ QlU W\FNHU GX DWW GH KDU EOLYLW ELOOLJDUH"

1Å rsskiftet

2Februari

3Bokrean

4I hö stas

5ANNAT SVAR

F8 VET INTE/MINNS INTE

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:5,8,9);

+DU GHW VlQNWD SULVHW Sn E|FNHU PHGI|UW DWW GX N|SW IOHU E|FNHU lQ WLGLJDUH"

1JA

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

+DU GX ODJW PlUNH WLOO RP YHFNR PnQDGV RFK VSHFLDO WLGQLQJDU KDU EOLYLW ELOOLJDUH"

1JA

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA F6B OM SVAR=1; HOPPA F7A;

6HGDQ QlU W\FNHU GX DWW GH KDU EOLYLW ELOOLJDUH"

1Å rsskiftet

2Februari

3Bokrean

4I hö stas

5ANNAT SVAR

F8 VET INTE/MINNS INTE

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9);

+DU GHW VlQNWD SULVHW Sn YHFNR PnQDGV RFK VSHFLDOWLGQLQJDU PHGI|UW DWW GX N|SW IOHU lQ WLGLJDUH"

1JA

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

bU GX IDFNOLJW DQVOXWHQ"

ENBART ARBETSLÖ SHETSKASSA RÄ KNAS INTE SOM ANSLUTEN

1JA

2NEJ

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); HOPPA SLUTBOK OM SVAR>1;

7LOOK|U GX HWW I|UEXQG LQRP /2 7&2 HOOHU QnJRQ DQQDQ FHQWUDORUJDQLVDWLRQ"

1LO

2TCO

3SACO

4Ö vriga

F8 VET EJ

F9 VILL EJ SVARA

Styrdel:

svar fälttyp 'n';

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9);

5.3.2 Tillä ggsfrå gor i Statens kulturrå ds undersö kning Kulturbarometern 2002

)UnJD 8QJHIlU KXU PnQJD E|FNHU WRWDOW KDU GX N|SW GH VHQDVWH YHFNRUQD"

N|SWV I|U VWXGLHU HOOHU DUEHWHWV VNXOO

	…………………	.. böcker
	88 VET EJ
	99 VILL EJ SVARA


)UnJD E	8QJHIlU KXU PnQJD DY GHVVD KDU GX N\|SW WLOO GLQD HOOHU GLQ PDNHV
	PDNDV VDPERV EDUQ L nOGHUQ ± nU"

	…………………	.. böcker

88 VET EJ

99 VILL EJ SVARA

5.3.3 Frå gor i SOM-INSTITUTETS opinionsundersö kning 2002

)UnJD

+DU 'X XQGHU GH VHQDVWH PnQDGHUQD OlVW UHVSHNWLYH N|SW QnJRQ DY I|OMDQGH W\SHU DY E|FNHU"

	/lVW DQWDO E\|FNHU				.\|SW DQWDO E\|FNHU
	Ingen	1–4	5–15	Fler	Ingen	1–4	5–15	Fler än
				än 15				15
Pocketbok
Annan bok
Roman
Deckare, thriller
Barn-/ungdomsbok
Science fiction/fantasy
Diktsamling
Memoarer/biografi
Resehandbok/reseskildring
Bok om samhälle/politik
Handbok för hobby/fritid
Fackbok/studiebok
Annan innehållsgenre

)UnJD

2P 'X OlVW QnJRQ QnJUD E|FNHU XQGHU GH VHQDVWH PnQDGHUQD YDU KDU 'X InWW WLOOJnQJ WLOO GHP" )OHU lQ HWW NU\VV NDQ PDUNHUDV

Köpt i bokhandel

Köpt i kiosk, tobakshandel, pressbyrå

Köpt i livsmedelsaffär, stormarknad

Köpt via bokklubb

Köpt via Internetbokhandel

Fått i present/gåva

Lånat av familjemedlem/bekant

Lånat av bibliotek

Läst via arbetet/i tjänsten

Annat: ………………………………

)UnJD

+DU 'X L 'LWW KXVKnOO WLOOJnQJ WLOO QnJUD E|FNHU RFK L Vn IDOO XQJHIlU L YLONHQ RPIDWWQLQJ"

Nej, jag har inga böcker i mitt hushåll

Ja Mindre än 1 hyllmeter

ca 6–12 hyllmeter

ca 1–2 hyllmeter

ca 2–6 hyllmeter

Mer än 12 hyllmeter

)UnJD

9LONHQ lU 'LQ SHUVRQOLJD PHQLQJ RP YDUW RFK HWW DY I|OMDQGH SnVWnHQGHQ RP E|FNHU RFK ERNOlVQLQJ"

Instäm-

Instämmer

Varken

Tar i

Tar helt

Ingen

mer helt

i stort sett

instämmer

stort sett

och

uppfatt-

och hållet

eller tar

avstånd

hållet

ning

avstånd

Det är synd att inte fler

människor läser böcker

Att läsa böcker är bara

att kasta bort sin tid

Att läsa böcker ger

alltid en viss behållning

Det är tråkigt att läsa

böcker

Ingen kan klara sig helt

utan tillgång på böcker

Om böcker vore billi-

gare skulle folk köpa

mycket fler böcker

Jag köper fler böcker

än jag hinner läsa

Den sänkta momsen på

böcker har gjort mig

mer intresserad av att

köpa böcker

Sänkningen av mom-

sen på böcker var en

effektiv åtgärd för att

stimulera bokläsandet i

Sverige

)UnJD

+XU RIWD OlVHU HOOHU WLWWDU 'X L QnJRQ DY I|OMDQGH WLGQLQJDU RFK WLGVNULIWHU"

Flera

Någon

Någon Någon

Aldrig

gånger i

gång i

gång per

gång

veckan

månaden

kvartal

per

per år

halvår

Vecko-/månadstidning

Special-/facktidskrift

Facklig tidning/tidskrift

Utländsk dagstidning

Annan utländsk tidning

eller tidskrift

)UnJD

2P 'X OlVW QnJRQ HOOHU QnJUD YHFNR PnQDGVWLGQLQJHU HOOHU WLGVNULIWHU XQGHU GHQ VHQDVWH PnQDGHQ YDU KDU 'X InWW WLOOJnQJ WLOO GHP" )OHU lQ HWW NU\VV NDQ PDUNHUDV

Köpt lösnummer	Läst på arbete/skola
Har/haft en prenumeration	Läst på Internet
Gratis-/medlemsdistribution	Läst/lånat på bibliotek
Läst/lånat av familjemedlem/bekant	Annat: ……………………………………	.

)UnJD

+DU 'LQ OlVQLQJ UHVSHNWLYH 'LQD LQN|S DY E|FNHU RFK WLGVNULIWHU |NDW HOOHU PLQVNDW XQGHU HOOHU lU GH DY XQJHIlU VDPPD RPIDWWQLQJ VRP WLGLJDUH"

	Ö kat	Ö kat	Varken ökat	Minskat	Minskat
	mycket	något	eller minskat	något	mycket
Läsning av böcker
Läsning av tidskrifter
Inköp av böcker
Inköp av tidskrifter