5 Författningskommentarer
5.1Förslaget till lag om arbetstagarinflytande i europabolag
Lagens innehåll
1 §
I paragrafens första stycke anges lagens huvudsakliga innehåll. Den motsvarar artikel 1.1 i direktivet.
I paragrafens andra stycke erinras om att regleringen i medbestämmandelagen gäller även i europabolag. Bestämmelsen motsvaras av direktivets artikel 13.3a. Se även avsnitt 4.15.3.
2 §
I paragrafen ges en allmän beskrivning av hur reglering av arbetstagarnas inflytande skall komma till stånd. Den motsvarar artikel 1.2 i direktivet. Syftet med paragrafen är att ge läsaren en allmän uppfattning om lagens innehåll. Den har ingen självständig rättslig betydelse.
Definitioner
3 §
I paragrafen definieras europabolag, deltagande bolag, dotterbolag, berörda dotterbolag och filialer, information, samråd, medverkan och arbetstagarråd. Se även avsnitt 4.2 och 4.3.
I paragrafens första punkt definieras europabolag. Den överensstämmer med direktivets artikel 2a).
I paragrafens andra punkt definieras deltagande bolag. Den överensstämmer med direktivets artikel 2b). Ett deltagande bolag
161
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
är ett bolag som ensamt eller tillsammans med andra deltagande bolag bildar ett europabolag. Se även avsnitt 4.2.1.
I paragrafens tredje punkt definieras dotterbolag. Den motsvarar direktivets artikel 2c). Se även avsnitt 4.2.2.
I paragrafens fjärde punkt definieras berörda dotterbolag och filialer. Den motsvaras av direktivets artikel 2d). I den svenska versionen av direktivet finns inte ordet berörda med i definitionen av begreppet. Avsikten är dock att de berörda dotterbolagen och filialerna skall kunna skiljas från de dotterbolag och filialer som inte är berörda i direktivets mening. Se även avsnitt 4.2.3 och 4.2.4 samt 4.4.2.
I paragrafens femte och sjätte punkter definieras information och samråd. De motsvaras av direktivets artikel 2i) och 2j. Arbetstagarna skall i informations- och samrådsförfarandet företrädas av ett arbetstagarråd. Information och samråd skall ske innan bolaget fattar beslut så att arbetstagarnas synpunkter kan beaktas i beslutsprocessen. Se även avsnitt 4.3.1 och 4.3.2.
I paragrafens sjunde punkt definieras medverkan. Den motsvaras av direktivets artikel 2k). Medverkan kan utövas i två olika former. Enligt den ena formen har arbetstagarna rätt att välja eller utnämna några av ledamöterna i något av bolagets organ. Enligt den andra formen har arbetstagarna rätt att föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter till något av bolagets organ. Om bolaget valt en monistisk modell för sin organisation skall arbetstagarnas rätt till medverkan utövas i bolagets förvaltningsorgan. Om bolaget valt en dualistisk modell för sin organisation skall arbetstagarnas medverkan utövas i bolagets tillsynsorgan. Se även avsnitt 4.3.3.
I paragrafens åttonde punkt definieras europeiskt arbetstagarråd. Den motsvarar direktivets artikel 2f. Se även avsnitt 4.2.5.
Lagens tillämpningsområde
4 §
Paragrafen motsvaras delvis av direktivets artikel 3.2b), artikel 6 och 7 samt referensbestämmelse del 1b.
Av första stycket framgår att de bestämmelser som avser förfarandet för att inrätta en förhandlingsdelegation och för att förhandla om ett avtal för arbetstagarinflytande i europabolaget skall tillämpas då europabolaget skall ha sitt säte i Sverige. De regler som gäller för hur ledamöter skall utses till de platser i för-
162
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
handlingsdelegationen som tilldelats arbetstagare vid enheter i Sverige skall dock tillämpas oberoende av var europabolaget skall ha sitt säte.
Om referensbestämmelserna blir tillämpliga skall, enligt andra stycket, dessa tillämpas i de fall europabolaget skall ha sitt säte i Sverige. De regler som gäller för hur svenska ledamöter skall utses till arbetstagarråd, samt hur svenska arbetstagarledamöter skall utses till förvaltnings- eller tillsynsorgan, gäller dock oberoende av var europabolaget skall ha sitt säte.
Lagval för lagen i övrigt är inte särreglerad genom direktivets bestämmelser. Lagen i övrigt skall alltså tillämpas med utgångspunkt i sedvanliga regler för lagval.
5 §
Paragrafen bygger på direktivets artikel 8.3 och motsvarar den bestämmelse som finns för svenska förhållanden i 2 § medbestämmandelagen. Den har behandlats i avsnitt 4.2. Undantaget gäller endast för verksamhetens mål och inriktning. Lagen gäller i andra avseenden i de aktuella bolagen.
Arbetstagarnas förhandlingsdelegation
Inrättande av en förhandlingsdelegation
6 §
Paragrafen motsvaras delvis av direktivets artikel 3.1. Den behandlas i avsnitt 4.4.
Enligt första stycket har de deltagande bolagen ansvaret för att uppgifter, som är nödvändiga för att en förhandlingsdelegation skall kunna bildas, lämnas till arbetstagarna så snart som möjligt. Skyldigheten att lämna uppgifter uppkommer om europabolag bildas genom fusion eller i form av holdingbolag, när bildandeplanen offentliggörs. Den uppkommer om europabolag bildas som dotterbolag eller genom ombildning i och med att bolagsstämman bifaller bildandeplanen. Uppgifterna skall lämnas till arbetstagarna i de enheter som senare kommer att vara berörda av förhandlingarna om ett avtal för arbetstagarinflytande i europabolaget.
I andra stycket anges först vad informationen skall innehålla för att en förhandlingsdelegation skall kunna inrättas. Det anges att även uppgifter om formen och omfattningen av eventuell med-
163
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
verkan bör lämnas. De senare uppgifterna är inte nödvändiga för att förhandlingsdelegationen skall kunna inrättas. Uppgifterna behövs dock under de kommande förhandlingarna, varför det underlättar för dessas genomförande om alla uppgifter finns tillgängliga redan från början. De deltagande bolagen skall enligt 19 § underrätta förhandlingsdelegationen om hur bildandeprocessen fortskrider. Det är därför lämpligt att även bildandeplanen bifogas till den primära informationen.
7 §
Paragrafen motsvaras delvis av direktivets artikel 3.2. Se även avsnitt 4.4.3.
Det åligger arbetstagarna att bilda en förhandlingsdelegation. Detta skall ske så snart som möjligt sedan de fått nödvändig information från bolagen.
Hur platserna i förhandlingsdelegationen fördelas mellan arbetstagarna i de olika
8 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 3.2 första stycket a i. Se även avsnitt 4.5.
Oberoende av på vilket sätt europabolaget skall bildas, skall platser till förhandlingsdelegationen fördelas enligt denna paragraf. Beckningen ordinarie platser har använts enbart för att skilja dessa platser från de extraplatser som kan komma att fördelas enligt 9 § i de fall europabolag bildas genom fusion.
Arbetstagarna i de
164
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
9 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 3.2 första stycket a ii och andra stycket. Se även avsnitt 4.5.
I de fall ett europabolag skall bildas genom fusion kan arbetstagarna i de olika staterna komma att tilldelas extraplatser i förhandlingsdelegationen. Extraplatser tilldelas arbetstagarna i de olika staterna i den omfattning som behövs för att säkerställa att arbetstagarna i varje bolag som genom fusionen skall upphöra som separat juridisk person får en plats i förhandlingsdelegationen. Om fusion sker i form av kombination (två eller flera bolag förenas genom att bilda ett nytt bolag) är alltså utgångspunkten att arbetstagarna i vart och ett av de deltagande bolagen skall tillförsäkras en plats i förhandlingsdelegationen. Om fusion sker i form av absorption (ett eller flera bolag går upp i ett annat) tillförsäkras inte arbetstagarna i det övertagande bolaget någon extra plats på grund av regleringen i denna paragraf. I dylika fall är det enbart arbetstagarna i de överlåtande bolagen som tillförsäkras en plats genom paragrafen.
Fördelningen av eventuella extraplatser måste ske efter att arbetstagarna i de olika staterna, med utgångspunkt i varje lands nationella regler, utsett sina ledamöter till de ordinarie platserna i förhandlingsdelegationen. Detta beror på att det är först sedan de ordinarie ledamöterna utsetts, som det kan konstateras om det i och för sig finns behov av några extra ledamöter.
De extraplatser som eventuellt skall tilldelas arbetstagarna i de olika staterna med stöd av denna paragraf, får inte överstiga 20 procent av det sammanlagda antalet ordinarie platser i förhandlingsdelegationen. I de fall då det i och för sig skulle finnas behov av ytterligare extraplatser, måste en begränsning i tilldelningen ske. Denna begränsning skall ske genom att tillgängliga platser tilldelas arbetstagare i de olika staterna med utgångspunkt i antalet anställda i de olika bolagen. De bolag, vilkas arbetstagare i och för sig är i behov av en extraplats, rangordnas i strikt storleksordning med utgångspunkt i antalet anställda. Den första extraplatsen tilldelas arbetstagarna i den stat där det största av dessa bolag finns. Den andra extraplatsen tilldelas arbetstagarna i den stat där det näst största bolaget finns o.s.v. till dess att alla disponibla extraplatser är fördelade.
Fördelningen av extraplatser får inte medföra att någon arbetstagare blir representerad av mer än en ledamot. Om något lands
165
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
nationella valmetod är konstruerad så att någon av de ordinarie ledamöterna anses representera alla arbetstagare från den staten, kan arbetstagare från det landet inte tilldelas någon extra ledamot med stöd av denna paragraf. Om något lands nationella valmetod är konstruerad så att en ordinarie ledamot representerar arbetstagare från flera bolag, skall även detta beaktas vid bedömningen av om det i och för sig finns förutsättningar för att göra anspråk på en extraplats enligt denna paragraf.
10 §
Paragrafen har inte någon direkt motsvarighet i direktivet. Den beskrivs i avsnitt 4.5.5.
Den geografiska fördelningen av platserna i förhandlingsdelegationen, det vill säga fördelningen mellan arbetstagarna i de olika staterna, skall justeras vid väsentliga förändringar. En väsentlig förändring är en sådan förändring som medför att den geografiska fördelningen påverkas. I dylika fall skall en ny fördelning göras enligt 8 § och i förekommande fall även enligt 9 §.
Hur platserna i förhandlingsdelegationen fördelas mellan arbetstagarna i de svenska enheterna
11 §
Enligt första stycket skall de ordinarie platser till förhandlingsdelegationen som tilldelats svenska arbetstagare i första hand fördelas mellan arbetstagare i de deltagande bolagen. Arbetstagarna i de olika bolagen tilldelas enbart en plats per bolag enligt detta stycke. Om inte platserna räcker till arbetstagarna i alla deltagande bolag rangordnas de i storleksordning efter antalet arbetstagare.
Om det finns platser kvar att fördela sedan arbetstagarna i alla deltagande bolag fått en plats var, tilldelas arbetstagarna i de berörda dotterbolagen och filialerna en plats var enligt andra stycket. Om inte platserna räcker till arbetstagarna i alla dessa enheter rangordnas de i storleksordning efter antalet arbetstagare.
Om det finns platser kvar att fördela efter att fördelning skett enligt första och andra stycket, skall fördelningen fortsätta enligt tredje stycket. Deltagande bolag, dotterbolag och filialer i Sverige
166
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
rangordnas i storleksordning efter antalet anställda. De återstående platserna tilldelas sedan enheterna med en plats var i strikt storleksordning. Fördelning enligt detta mönster skall fortgå till det att alla tillgängliga platser är fördelande.
Enligt fjärde stycket ges de arbetstagarorganisationer som enligt 15 § skall utse ledamöter för arbetstagarna vid enheterna i Sverige, möjlighet att överenskomma om en annan fördelning av platser än den som gäller enligt första till tredje stycket i paragrafen. Avsikten är dock att de skall följa paragrafens fördelningsmodell, om inte detta i det enskilda fallet är olämpligt. Om organisationerna enas om en annan fördelning, skall de så långt detta är möjligt fördela platserna så att arbetstagarna i varje deltagande bolag blir direkt representerade av minst en ledamot.
12 §
De extra platser i förhandlingsdelegationen som i fall av fusion tilldelats arbetstagare i svenska bolag skall tillkomma arbetstagarna vid de bolag som vid den geografiska fördelningen föranlett att svenska arbetstagare tilldelats platsen i fråga.
13 §
I de fall då den geografiska fördelningen av platserna i förhandlingsdelegationen justeras skall även fördelningen mellan de svenska enheterna justeras. Se även avsnitt 4.5.5.
14 §
I paragrafen regleras vad som skall ske om en svensk enhet, vars arbetstagare är direkt representerade i förhandlingsdelegationen, inte längre är deltagande eller berörd av bildandeprocessen och den geografiska fördelningen inte skall justeras. Sedan sammansättningen justerats måste samtliga svenska ledamöters representativitet fastställas på nytt i enlighet med regleringen i 16 §.
Hur ledamöter från Sverige i förhandlingsdelegationen utses
15 §
I paragrafen anges hur de svenska ledamöterna i förhandlingsdelegationen skall utses. Bestämmelserna har utformats efter förebild från styrelserepresentationslagen och lagen om EFR.
167
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
Tanken är att de lokala kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationerna skall utse ledamöterna. Om det endast finns en kollektivavtalsbunden lokal facklig organisation utser den organisationen den eller de svenska ledamöterna. Om det finns flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer skall de som huvudregel komma överens om hur ledamöterna skall utses.
Om organisationerna inte kan enas om hur ledamöterna skall utses, skall rätten att utse ledamöter fördelas mellan organisationerna i enlighet med regleringen i paragrafens andra stycke. Vid beräkningen av hur många arbetstagare som tillhör de olika organisationerna skall arbetstagarna i alla de svenska enheterna räknas tillsammans. Organisationerna får sedan de fördelat antalet platser mellan sig, med utgångspunkt av hur många platser de disponerar över, bestämma vilken av organisationerna som skall utse ledamöter för arbetstagarna vid de olika enheterna. Fördelningen mellan arbetstagarna i de olika enheterna sker i enlighet med 11 eller 12 §§.
Om en ledamot skall utses, är det den lokala kollektivavtalsbundna fackliga organisation som företräder flest arbetstagare, som utser ledamoten. Om flera ledamöter skall utses är 8 § andra och tredje stycket styrelserepresentationslagen tillämpligt. Detta innebär att om inte den största organisationen skall utse samtliga ledamöter skall de två största organisationerna utse ledamöterna. Om det således skall utses fyra ledamöter, så utses två av vardera organisationen och om det skall utses fem ledamöter, så utser den största organisationen tre ledamöter och den andra två o.s.v.
Om inget kollektivavtal finns i den svenska bolagsgruppen skall, enligt tredje stycket, den arbetstagarorganisation som företräder flest arbetstagare utse samtliga svenska ledamöter om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om något annat.
Bestämmelsen i fjärde stycket motsvarar 8 § sista stycket styrelserepresentationslagen. Av denna framgår att lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation skall anses som en organisation. Med huvudorganisation avses i paragrafen t.ex. LO och PTK. Vid beräkning av de olika organisationernas andel av det totala antalet kollektivavtalsbundna arbetstagarna i bolagsgruppen skall alltså en sammanläggning göras av LO- respektive
168
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
En arbetstagarorganisation som inte är uppbyggd med lokala och centrala organ beaktas på samma sätt som lokala arbetstagarorganisationer. Medlemmarna i sådana organisationer får dock räknas som en egen grupp om inte organisationen tillhör t.ex. LO eller PTK.
Valbara är i första hand arbetstagarna i det bolag som tilldelats den plats till vilken en ledamot skall utses. Organisationerna får dock välja någon annan person om de finner detta lämpligare.
Representativitet för ledamöter från Sverige
16 §
Som ett sista led i förfarandet att utse ledamöter till förhandlingsdelegationen eller att justera sammansättningen av denna, måste alltid fastställas hur många arbetstagare var och en av ledamöterna representerar.
Av paragrafens första stycke framgår att ledamot som utsetts till en extra plats företräder enbart arbetstagarna vid det egna bolaget.
Av andra stycket framgår att ledamot som utsetts till en ordinarie plats företräder i första hand arbetstagarna vid det egna bolaget eller den egna filialen. Om det finns enheter som inte fått någon egen ledamot i förhandlingsdelegationen, skall arbetstagarna vid dessa enheter fördelas så jämt som möjligt mellan antalet ordinarie ledamöterna. Arbetstagarna vid de senare enheterna blir alltså indirekt representerade genom de ordinarie ledamöterna. På detta sätt blir alla svenska arbetstagare beaktade vid rösträkningarna i förhandlingsdelegationen.
Av tredje stycket framgår att, då flera ledamöter utsetts för en enhet, antalet arbetstagare skall divideras med antalet ledamöter. Ledamöterna skall om möjligt företräda lika många arbetstagare var. Alla arbetstagare måste dock fördelas mellan de utsedda ledamöterna, eftersom alla arbetstagare måste vara representerade.
Kostnader
17 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 3.7. Den behandlas i avsnitt 4.6.2.
169
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
I paragrafen anges att skäliga kostnader skall bäras av de deltagande bolagen. Kostnaderna skall avse såväl bildandet av förhandlingsdelegationen som utförandet av uppgifterna. Kostnader som i normalfallet är skäliga är kostnader för de interna mötena och sammanträffandena med ledningen, ledamöternas resor och logi, traktamenten samt för tolkning och översättning.
I direktivet anges särskilt att
Förhandlingar
18 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 5.
Förhandlingarna skall inledas så snart förhandlingsdelegationen har inrättats. Förhandlingsperioden är sex månader. Tidsfristen för denna börjar löpa så snart förhandlingsdelegationen är konstituerad. Parterna kan enas om att förlänga förhandlingsperioden till högst ett år.
19 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 3.3 andra stycket.
De deltagande bolagen skall informera förhandlingsdelegationen om hur processen med att bilda europabolaget fortskrider. Denna information skall bland annat innehålla information om större och varaktiga förändringar inom arbetsstyrkan och om förändringar i bildandeplanen som kan påverka förhandlingsdelegationens sammansättning.
20 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 3.5. Den behandlas i avsnitt 4.6.
170
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
Genom denna paragraf ges förhandlingsdelegationen möjlighet att i förhandlingsarbetet få hjälp av från de europeiska fackliga organisationerna.
Omröstningsregler
21 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 3.4. Omröstningsreglerna i 21 23 §§ beskrivs i avsnitt 4.6.1.
Om inte annat särskilt föreskrivs skall förhandlingsdelegationen fatta beslut med absolut majoritet bland sina ledamöter. Dessa ledamöters röster måste även innefatta en absolut majoritet bland de arbetstagare som företräds i de deltagande bolagen och berörda enheterna. Kravet på absolut majoritet innebär att en majoritet av förhandlingsdelegationens ledamöter måste delta vid omröstningarna för att delegationen över huvud taget skall vara beslutför.
22 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 3.4.
Om en omröstning gäller ett avtalsförslag som skulle innebära en minskning av medverkangraden, i förhållande till vad som gäller i det av de deltagande bolagen med högst andel medverkan och europabolaget skall bildas genom fusion eller i form av dotterbolag eller holdingbolag, krävs kvalificerad majoritet för bifall av förslaget.
Kvalificerad majoritet krävs dock enbart om medverkan omfattar minst den andel av det totala antalet arbetstagare i de deltagande bolagen som anges i det paragrafens andra stycke.
En minskning av rätten till medverkan är i detta sammanhang en rent matematisk jämförelse av medverkan enligt 3 § sjunde punkten a) eller b). Det är denna grad av medverkan i det av de deltagande bolagen med den högsta andelen medverkan som skall jämföras med den grad av medverkan som föreslås i europabolaget. En utförligare redogörelse för vad som är en minskning av medverkan i detta fall återfinns i avsnitt 4.3.3.
Ett beslut enligt denna paragraf får inte fattas om ett europabolag skall bildas genom ombildning.
171
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
23 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 3.6 första till tredje stycket.
Samma kvalificerade majoritet som krävs enligt 22 §, krävs enligt första stycket i denna paragraf för att förhandlingsdelegationen skall få besluta att avstå från transnationellt arbetstagarinflytande i enlighet med lagen.
I andra stycket anges att ett beslut om avstående från transnationellt arbetstagarinflytande i enlighet med lagen inte får fattas när europabolag skall bildas genom ombildning.
Begäran om ny eller återupptagen förhandling
24 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 3.6 fjärde stycket.
Om förhandlingsdelegationen beslutat att avstå från det inflytande arbetstagarna enligt lagen har rätt till, kan arbetstagarna tidigast två år efter beslutet begära att förhandlingar om arbetstagarinflytande i europabolaget återupptas. Parterna kan dock enas om en kortare tidsperiod eller börja förhandla tidigare om de är ense därom. Om förhandlingarna skall återupptas helt kort efter det första beslutet kan eventuellt förhandlingsdelegationen inträda i samma sammansättning som tidigare. Om nya förhandlingar skall inledas efter två år, måste en ny förhandlingsdelegation sammansättas varvid regleringen om dess sammansättning i 8 16 §§ åter blir tillämplig.
Om återupptagna eller nya förhandlingar inte leder till något avtal, skall inget inflytande i enlighet med lagens reglering gälla i europabolaget i fortsättningen heller. Om ett beslut om avstående väl en gång är fattat kommer således inget inflytande att bli gällande i bolaget så länge inte parterna enas om ett avtal.
Avtal om arbetstagarinflytande
25 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 4.2. Se även avsnitt 4.7. I första stycket anges att ett avtal om arbetstagarinflytande skall
vara skriftligt. Detta följer av direktivets artikel 3.3 första stycket.
172
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
I andra stycket anges vissa frågor som skall behandlas i ett avtal om arbetstagarinflytande i europabolaget. Bestämmelsen skall ses som en agenda för vilka frågor parterna skall ta ställning till under sina förhandlingar. Parterna har avtalsfrihet utom i de fall europabolag etableras genom ombildning. Den begränsning av avtalsfriheten som gäller i det senare fallet framgår av 26 §. Bestämmelserna i 29 55 §§ skall inte vara tillämpliga såvida inte parterna särskilt avtalar om att så skall vara fallet.
Enligt punkt a skall det anges vilka företag som skall omfattas av avtalet. Enligt punkt b skall parterna bestämma hur det arbetstagarråd som skall vara samverkanspart på arbetstagarsidan skall sammansättas. Det skall alltså bestämmas hur många ledamöter som skall utses, hur dessa skall fördelas mellan arbetstagare från olika länder och hur ledamöterna skall utses. Enligt punkt c skall arbetstagarrådets uppgifter bestämmas. Vidare skall det fastställas hur information och samråd skall gå till. Enligt punkt d skall det bestämmas hur ofta arbetstagarrådet skall sammanträda. Det skall vidare bestämmas vilka ekonomiska och materiella resurser arbetstagarrådet skall förfoga över, punkt e.
Enligt punkt f kan parterna besluta att i stället för ett arbetstagarråd inrätta något annat förfarande för information och samråd. I direktivet anges inga särskilda krav på detta alternativa förfarande. Det måste dock vara fråga om ett samrådsförfarande och inte enbart ett informationsförfarande.
Om parterna enas om att medverkan skall gälla i bolaget skall huvudinnehållet i en ordning för medverkan bestämmas, punkt g. Parterna skall bestämma hur många ledamöter arbetstagarna skall ha rätt att välja, utnämna, föreslå eller avvisa och hur detta skall gå till. Vidare skall dessa ledamöters rättigheter bestämmas.
Avtalets löptid skall bestämmas, punkt h. Parterna bör särkilt bestämma i vilka fall strukturella förändringar inom bolagsgruppen, större förändringar i arbetsstyrkan och byte av sätesland skall medföra att avtalet skall omförhandlas. Det är även viktigt att de bestämmer vad som skall gälla om nya förhandlingar, efter avtalstidens utgång eller på grund av väsentliga förändringar, inte leder till ett nytt avtal. De kan till exempel bestämma att det tidigare avtalet skall fortsätta att gälla eller att det skall gälla med vissa i förväg bestämda justeringar. Att avtalet även bör hantera vad som skall ske om parterna efter omförhandlingar inte lyckas ingå något nytt avtal, har ingen motsvarighet i direktivet. För att undvika
173
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
tveksamheter om vad som skall gälla i en dylik situation, är det dock lämpligt att parterna avtalar även om detta.
26 §
Paragrafen motsvaras av direktivets artikel 4.4. Se även avsnitt 4.7.3.
I bestämmelsen anges att parternas avtalsfrihet begränsas i de fall europabolaget etableras genom ombildning. Avtal som ingås i dessa fall måste innehålla minst samma nivå för arbetstagarnas medverkan i alla avseenden, som det inflytande som arbetstagarna har rätt till i det bolag som skall ombildas.
Om ledningen i det bolag som skall ombildas valt att byta från monistisk till dualistisk organisationsmodell, måste alltså parterna enas om i vilken omfattning antalet eller andelen arbetstagarledamöter skall ökas i förhållande till vad som tidigare gällt. Detta för det materiella innehållet i rätten till medverkan skall kunna nå upp till minst samma nivå som tidigare gällt.
Vad som gäller om avtal inte träffas
När reglerna skall tillämpas
27 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 7.1. Se även avsnitt 4.8.2. Om förhandlingsdelegationen inte beslutat att avstå från arbets-
tagarinflytande i enlighet med 23 § första stycket, skall förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande pågå som längst under den period som anges i 18 §. Om förhandlingsperioden löpt ut utan att parterna enats om ett avtal och de deltagande bolagen registrerar europabolaget, skall referensbestämmelserna för information och samråd d.v.s. bestämmelserna i 29 44 §§ bli tillämpliga i de fall europabolaget skall ha sitt säte i Sverige.
Referensbestämmelserna för information och samråd kan även bli tillämpliga genom att parterna särskilt avtalar om att så skall vara fallet. När parterna avtalar om att referensbestämmelserna skall gälla för arbetstagarinflytandet i europabolaget, bör av avtalet framgå om referensbestämmelserna för medverkan skall gälla endast om förutsättningarna i 28 § är uppfyllda eller om de skall gälla oberoende av om dessa är uppfyllda.
174
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
28 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 7.2. Se även avsnitt 4.8.2. Om referensbestämmelserna i 29 44 §§ blir tillämpliga och
medverkan i de deltagande bolagen gäller i den omfattning som anges i 28 §, skall även referensbestämmelserna för medverkan i 45- 55 §§ blir tillämpliga. När europabolag bildas genom fusion eller i form av holdingbolag eller dotterbolag, och medverkan finns i något av deltagande bolagen men omfattar mindre än tjugofem respektive femtio procent av arbetstagarna i dessa, disponerar alltså förhandlingsdelegationen över huruvida medverkan skall införas i europabolaget.
Parterna kan naturligtvis särskilt avtala om att tillämpa referensbestämmelserna för medverkan även om inte medverkan förekommer i något av de deltagande bolagen.
Sammansättningen av arbetstagarrådet
29 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 1 e. Se även avsnitt 4.9.1.
Av bestämmelsen framgår att arbetstagarna i varje
30 §
I paragrafen anges hur de platser som tilldelats arbetstagare i Sverige skall fördelas mellan arbetstagarna i de olika enheterna. Fördelningen skall ske mellan de olika enheterna, med en plats i taget i fallande ordning efter antalet anställda i dessa. Om arbetstagarna i alla enheter i Sverige fått en plats, skall fördelningen upprepas efter samma system till dess alla platser är fördelande. De organisationer som enligt 31 § skall utse ledamöter får avtala om en annan ordning för fördelning mellan enheterna.
175
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
31 §
I paragrafen anges hur ledamöterna för arbetstagarna i de svenska enheterna skall utses. Att det skall införas nationella regler för val av ledamöterna framgår av direktivets referensbestämmelse del 1 b. Motsvarande bestämmelse för förhandlingsdelegationen finns i 15 §. I denna paragraf anges dock uttryckligen att ledamöterna skall utses bland de anställda. Att enbart anställda är valbara följer av direktivets referensbestämmelse del 1a.
32 §
Representativiteten för ledamöterna i arbetstagarrådet skall fastställas på samma sätt som detta skall ske för ledamöterna i förhandlingsdelegationen. Se även avsnitt 4.9.1.
33 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 1 f.
34 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 1 b andra stycket. Se även avsnitt 4.9.1.
Enligt paragrafen skall arbetstagarrådet en gång om året pröva om dess sammansättning skall förändras på grund av förändringar inom europabolaget, dess dotterbolag och filialer. Detta gäller om inte parterna avtalat om något annat. Om verksamhet tillkommit eller upphört i någon
Europabolaget skall tillhandahålla de uppgifter som arbetstagarrådet behöver för att kunna ompröva sin sammansättning.
35 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 1 c och d. Se även avsnitt 4.9.1.
176
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
Information och samråd
36 §
I paragrafen regleras i vilka frågor arbetstagarrådet har rätt till information och samråd. Bestämmelsen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 a.
Arbetstagarrådet rätt till information och samråd är begränsad till frågor som rör europabolaget, dess dotterbolag och filialer i någon annan
Nationella system för information och förhandling påverkas inte av att 29 44 §§ blir tillämpliga.
37 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 b. Enligt första stycket har arbetstagarrådet rätt till minst ett möte
om året för information och samråd med europabolaget. Parterna kan dock träffa avtal om fler möten. Om sådana omständigheter som avses i 38 § inträffar kan ytterligare möten bli aktuella.
Enligt andra stycket skall europabolaget förse arbetstagarrådet med handlingar inför mötet.
I tredje stycket räknas upp de frågor som skall behandlas vid mötet.
38 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 c. Enligt första stycket skall europabolaget lämna information till
arbetstagarrådet om särskilda omständigheter som påverkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning. Information skall lämnas så snart som möjligt och i god tid före beslut.
Enligt andra stycket får arbetstagarrådet eller arbetsutskottet begära ytterligare möten, utöver dem som skall ske enligt 37 §, med europabolaget om sådana omständigheter som särskilt påverkar arbetstagarnas intressen.
Enligt tredje stycket skall europabolaget om det överväger att inte handla i enlighet med den uppfattning som arbetstagarrådet framfört, ge detta tillfälle till ytterligare ett möte. Vid detta möte skall parterna försöka nå enighet. Bolaget har dock kvar sin behörighet att fatta beslut.
177
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
Regler för arbetstagarrådet och arbetsutskottet
39 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 f. Kostnaderna för experthjälpen skall enligt 44 § bäras av europa-
bolaget, i den utsträckning de är skäliga. Se även avsnitt 4.6.2.
40 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 g. Se även avsnitt 4.9.2
41 §
Första stycket motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 d andra stycket. Andra stycket har ingen motsvarighet i direktivet. Se även avsnitt 4.6.2.
Enligt första stycket har arbetstagarrådet eller arbetsutskottet rätt att på europabolagets bekostnad sammanträda enskilt inför möten med bolaget.
Enligt andra stycket har arbetstagarrådet rätt att sammanträda enskilt en gång per år utöver de sammanträden som sker i anslutning till möten med europabolaget. Bestämmelsen är ett utnyttjande av möjligheten att fastställa särskilda budgetbestämmelser för arbetstagarrådets verksamhet. Jämför direktivets referensbestämmelse del 2 h tredje stycket.
42 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 2 e. Enligt bestämmelsen skall de fackliga företrädarna på de olika
enheterna informeras av ledamöterna i arbetstagarrådet om innehållet och resultatet av informations- och samrådsförfarandet.
Någon möjlighet att, med förbehåll om tystnadsplikt, vidarebefordra sekretessbelagda uppgifter finns alltså inte enligt denna paragraf.
43 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 1 g.
När arbetstagarrådet har funnits i fyra år skall det pröva om det skall inledas förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande. Arbetstagarrådet har alltså en rätt och europabolaget en skyldighet att efter fyra år förhandla om ett avtal. Om parterna är överens kan
178
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
det inte vara något som hindrar att förhandlingar inleds och att ett avtal träffas innan fyraårsperioden gått ut.
Om förhandlingar inleds och förhandlingsperioden löper ut utan att något avtal ingås skall referensbestämmelserna vara tillämpliga på samma sätt som före förhandlingarna.
Kostnader
44 §
Bestämmelsen motsvaras av direktivets referensbestämmelse del 2 h. Se även avsnitt 4.6.2.
Medverkan
45 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 3 a.
Av bestämmelsen framgår att arbetstagarna i europabolaget, när detta bildas genom ombildning, har rätt till medverkan i minst samma omfattning som de hade före ombildningen. Om bolagsledningen väljer samma organisationsmodell för europabolaget, som var tillämplig i det nationella bolaget, kan medverkanssystemet kopieras till europabolaget. Ett bolags säte får inte flyttas från en
46 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 3 b första stycket. Se även avsnitt 4.3.3.
Om medverkan skall gälla i europabolaget har arbetstagarna, när detta bildas i form av dotterbolag eller holdingbolag eller genom
179
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
fusion, rätt till samma andel arbetstagarrepresentanter i aktuellt bolagsorgan som arbetstagarna hade i det av de deltagande bolagen som hade den högsta andelen arbetstagarmedverkan. I dessa fall är det en rent matematisk beräkning av andelen medverkan som skall överföras till europabolaget.
Om således ett av de deltagande bolagen är ett tyskt bolag, där arbetstagarna har rätt att utse hälften eller en tredjedel av ledamöterna i tillsynsorganet skall denna andel medverkan införas i europabolaget, om inget annat av de deltagande bolagen har en högre andel medverkan. I vilket organ medverkan skall införas är beroende av vilken organisationsmodell bolagsledningarna i de deltagande bolagen beslutat införa i europabolaget.
47 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 7.2 sista stycket. Se även avsnitt 4.8.2.
Enligt paragrafen får förhandlingsdelegationen besluta vilken form för medverkan som skall införas i europabolaget i de fall då det inom de deltagande bolagen fanns mer än en form för medverkan. Om inte förhandlingsdelegationen fattar något beslut om vilken form för medverkan som skall tillämpas, får i stället de deltagande bolagen bestämma vilken form för medverkan som skall införas.
Det finns två olika former för medverkan enligt lagen. Den ena formen ger arbetstagarna rätt att välja eller utnämna ledamöter till något organ i bolaget. Den andra formen för medverkan ger arbetstagarna rätt att föreslå eller avvisa kandidater eller framföra invändningar mot befintliga kandidater inför val av ledamöter som sedan sker i annan ordning. Den senare formen tillämpas enbart i Holland. Någon rätt till dylik medverkan finns dock inte i alla holländska bolag. Rätt till medverkan finns inte i alla
Det kan alltså för närvarande enbart bli aktuellt att välja form för medverkan om något av de deltagande bolagen är ett holländskt bolag av den kategori i vilken det finns rätt till medverkan.
48 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 3 b tredje stycket. Se även avsnitt 4.9.3.
180
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
Om arbetstagarledamöter skall utses till något av bolagens organ, skall arbetstagarrådet fördela tillgängliga arbetstagarplatser mellan arbetstagarna i de olika
49 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i direktivet. Se även avsnitt 4.9.3.
När europabolag skall ha sitt säte i Sverige, skall arbetstagarrådet utse ledamöter från de stater som inte har nationella system för hur dessa ledamöter skall utses.
50 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i direktivet. Se avsnitt 4.9.3.
Ledamöter till de platser i europabolagets organ som tilldelats arbetstagare i svenska enheter, skall utses av de arbetstagarorganisationer som utser ledamöter i övrigt enligt denna lag. Fördelning mellan olika arbetstagarorganisationer skall ske efter samma mönster som övriga fördelningar mellan organisationerna enligt denna lag. Organisationerna får avtala om en annan fördelning. De får även avtala om att avstå rätten att utse ledamöter till arbetstagarrådet.
51 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i direktivet. Se avsnitt 4.9.3.
Den som utser ledamöter skall även bestämma mandattiden.
181
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
52 §
Paragrafens innehåll finns i direktivets referensbestämmelse del 3 b tredje stycket. Se avsnitt 4.9.3
Arbetstagarrådet skall besluta om vilka kandidater som skall föreslås eller avvisas, i de fall arbetstagarnas medverkan skall utövas genom denna rätt.
53 §
Paragrafen motsvarar direktivets referensbestämmelse del 3 b sista stycket. Se avsnitt 4.9.4.
54 §
Paragrafen motsvaras delvis av direktivets artikel 8.3. Se avsnitt 4.9.4
I bestämmelsen uttalas att arbetstagarledamöterna inte får delta i vissa beslut på grund av jäv. Av paragrafen framgår också att de inte får delta i beslut som gäller verksamhetens mål och inriktning om företagets verksamhet är av sådan natur eller har ett sådant innehåll som avses i 5 §.
55 §
Paragrafen har inte någon motsvarighet i direktivet. Se avsnitt 4.9.4.
Av bestämmelsen framgår att en av arbetstagarledamöterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av det organ i vilket arbetstagarna har representanter, bereds av särskilda ledamöter eller befattningshavare i bolaget.
Övriga bestämmelser
56 §
Paragrafen har ingen direkt motsvarighet i direktivet. Den behandlas i avsnitt 4.13.
Första stycket erinrar om att arbetstagarnas förhandlingsdelegation och arbetstagarrådet är juridiska personer. Av andra stycket framgår att förhandlingsdelegationen upphör att finnas till när ett arbetstagarråd börjar verka.
182
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
Skydd för arbetstagarrepresentanter
57 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 10. Se även avsnitt 4.11. De arbetstagarrepresentanter som är verksamma enligt denna lag
skall vara tillförsäkrade samma skydd som nationell lagstiftning och praxis ger arbetstagarrepresentanter. Genom denna paragraf görs vissa regler i förtroendemannalagen tillämpliga för arbetstagarrepresentanter som utför uppgifter enligt denna lag. Hänvisningen till vissa bestämmelser utesluter givetvis inte att hela lagen i och för sig kan bli tillämplig, om förutsättningarna härför är uppfyllda. Den som är utsedd av en lokal kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation omfattas direkt av förtroendemannalagen, när organisationen har underrättat arbetsgivaren om uppdraget.
Paragrafen hänvisar till vissa delar av förtroendemannalagen. Hänvisningen till 3 § första stycket innebär att arbetsgivaren inte får hindra en förtroendeman från att fullgöra sitt uppdrag. Hänvisningen till 4 § avser rätten att under och efter uppdraget behålla samma villkor som om arbetstagaren inte haft något uppdrag. Vidare omfattas reglerna om rätt till ledighet och betalning under ledigheten i 6 och 7 §§. All ledighet som avser verksamhet i en förhandlingsdelegation eller ett arbetstagarråd får anses röra den egna arbetsplatsen. Hänvisningen till 8 § avser företrädesrätt till fortsatt anställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och permittering.
Tystnadsplikt
58 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 8.1. Se även avsnitt 4.10. Enligt första stycket ges möjlighet för europabolag och del-
tagande bolag att föreskriva tystnadsplikt för arbetstagarrådet, förhandlingsdelegationen och för de experter som biträder dessa organ samt för övriga arbetstagarrepresentanter som fullgör uppgifter inom informations- och samrådsförfarandena.
Enligt andra stycket får ledamöter och experter i arbetstagarråd och förhandlingsdelegation trots tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamöter och experter inom samma organ under förutsättning att de informerar även om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.
183
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
Missbruk av förfarandet
59 §
Paragrafen motsvarar direktivets artikel 11. Se även avsnitt 4.12.
I första stycket slås fast att regleringen i lagen inte får missbrukas i syfte att frånta eller förvägra arbetstagarna rätt till inflytande.
Andra stycket innehåller en bevisbörderegel. Enligt denna presumeras ett syfte ha förelegat att frånta eller förvägra arbetstagarna inflytande, om väsentliga förändringar i bolagsgruppen inträffar inom ett år från det att europabolaget registrerats och dessa förändringar skulle ha lett till en högre grad av inflytande, om de varit för handen redan då europabolaget registrerades. De förändringar som här avses är i framför allt strukturella förändringar, byte av sätesland och större förändringar i arbetsstyrkan.
Presumtionen bryts om bolaget visar andra skäl för att förändringarna skett efter att europabolaget registrerats.
Skadestånd
60 §
Paragrafen innehåller regler om skadeståndsskyldighet för den som bryter mot lagen eller mot avtal enligt lagen. Den behandlas i avsnitt 4.13.
Hänvisningen till medbestämmandelagen innebär bland annat att såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd kan blir aktuellt.
Vid tillämpning av reglerna jämställs europabolag, deltagande bolag dotterbolag och filialer med arbetsgivare samt arbetstagarråd, förhandlingsdelegation och andra organ för information och samråd med arbetstagarorganisation.
Enligt tredje stycket företräds arbetstagarna innan förhandlingsdelegationen har bildats av berörda arbetstagarorganisationer.
Rättegång
61 §
Paragrafen behandlas i avsnitt 4.14. Enligt första stycket skall tvister enligt lagen följa processordningen i arbetstvistlagen. Enligt andra stycket jämställs avtal som avses i lagen med kollektivavtal
184
| SOU 2003:64 | Författningskommentarer |
vid tillämpning av arbetstvistlagen. Alla tvister enligt lagen skall enligt tredje stycket handläggas av Arbetsdomstolen som första instans. Enligt fjärde stycket skall mål om tillämpning av tystnadspliktsregeln handläggas skyndsamt.
62 §
Paragrafen hänvisar till reglerna om tvisteförhandling och rättegång i 64, 65 och 68 §§ medbestämmandelagen. Den behandlas i avsnitt 4.14.
Hänvisningen till 64 § medbestämmandelagen innebär att förhandling måste äga rum mellan parterna innan talan väcks. Detta är en förutsättning för att Arbetsdomstolen skall kunna ta upp en tvist till prövning enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Preskriptionsfristen på åtta månader börjar löpa vid den tidpunkt då förhandlingen avslutas.
Ikraftträdande
Direktivets reglering skall genomföras senast den 8 oktober 2004. Se direktivets artikel 14.1. Se även avsnitt 4.16.
5.2Förslag till lag om ändring i lag (1996:359) om europeiska företagsråd
Den nya paragrafen motsvaras delvis av direktivets artikel 13.1. Se avsnitt 4.15.1.
Av paragrafen framgår att lagen inte skall tillämpas på bolagsgrupper vilkas arbetstagare får del av arbetstagarinflytande enligt den föreslagna lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.
I första meningen anges huvudregeln, att lagen inte skall vara tillämplig på gemenskapsföretag eller kontrollerande företag om dessa är europabolag. I dylika fall skall lagen inte heller tillämpas på dotterbolag till europabolaget.
I andra och tredje meningarna anges de båda undantag som finns från huvudregeln. Enligt andra meningen skall lagen gälla på gemenskapsföretag eller kontrollerande företag som blir dotterbolag till ett europabolag efter att europabolaget har registrerats, så länge arbetstagarna inte får del av inflytande enligt den föreslagna
185
| Författningskommentarer | SOU 2003:64 |
lagen om arbetstagarinflytande i europabolag. Detta kan bli aktuellt i två fall utöver vad som anges i sista meningen.
Arbetstagarnas möjligheter att få del av inflytandet enligt den föreslagna lagen kan bli olika beroende på om inflytandet regleras genom avtal eller genom tillämpning av referensbestämmelserna. Om inflytandet i ett europabolag regleras genom avtal, kan avtalet vara utformat så att de i vart fall inte genast beaktas. Om inflytandet i europabolaget regleras genom referensbestämmelserna kan det dröja bortemot ett år innan arbetstagarrådet prövar om sin sammansättning. Jämför 34 § förslaget till lag om arbetstagarinflytande i europabolag.
Om förhandlingsdelegationen har beslutat att inget inflytande enligt den föreslagna lagen om arbetstagarinflytande i europabolag skall gälla i europabolaget, skall följande gälla. Om förutsättningarna enligt lagen om EFR är uppfyllda skall denna tillämpas på europabolaget och dess dotterbolag. I dessa fall kommer samma lag att blir tillämplig på bolag som efter att europabolaget har registrerats blir dotterbolag till detta.
5.3Förslag till lag om ändring i lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Tillägget i 2 § första stycket har gjorts för att klarlägga att europabolag inte skall omfattas av reglerna i lagen. Dotterbolag till europabolag, vilka inte själva är europabolag, omfattas däremot om övriga förutsättningar i lagen är uppfyllda.
Motsvarande bestämmelse finns i direktivets artikel 13.2. och 13.3b. Se även avsnitt 4.15.2.
186
6 Konsekvenser av förslaget
Vårt framlagda förslag får om det genomförs konsekvenser för Patent- och registreringsverket som har att registrera arbetstagarmedverkan i europabolagets bolagsorgan. Kravet på registrering är närmast en följd av den bolagsrättsliga regleringen i förordningen om europabolag men just arbetstagarnas medverkan är resultatet av det inflytande för arbetstagarna, vilket regleras i det direktiv, som vårt förslag avser att genomföra. Vår bedömning är att sagda konsekvens inte kommer att medföra några ökade administrativa svårigheter eller kostnader för Patent- och registreringsverket.
Förslaget har inga konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Inte heller för den brottsförebyggande verksamheten kan vi se några konsekvenser.
Några regionalpolitiska konsekvenser kan förslaget inte antas få. För småföretagen har vi gjort en konsekvensanalys, vilken i
huvudsak innehåller följande bedömningar.
Vårt betänkande avser endast att särskilt reglera rätten till arbetstagarinflytandet i den nya bolagsformen europabolag. Förslaget berör således inte de bolagsrättsliga aspekterna. Reglernas syfte är att säkerställa en rätt till information och samråd i frågor av gränsöverskridande karaktär som är av särskilt intresse för de anställda. Regleringen avser även att säkerställa att rätten till inflytande i europabolagets tillsyns- eller ledningsorgan i så stor utsträckning som möjligt motsvarar den form av inflytande de anställda tidigare hade i de bolag, som bildar europabolaget.
Utredaren bedömer att förslagen i betänkandet kommer att beröra små företag i begränsad omfattning. Regleringen måste genomföras för att uppfylla ett
187
| Konsekvenser av förslaget | SOU 2003:64 |
komplicerad och kan möjligen åtminstone teoretiskt innebära behov av experthjälp för det fall ett småföretag blir berört. Några kapitalkrävande investeringar eller omfattande uppgiftsskyldigheter kommer inte enligt vår bedömning att bli följden. Inte heller påverkas småföretagens produktionsmöjligheter. Kostnaderna måste bedömas, om det alls blir några, som ytterligt små och antas inte påverka småföretagens likviditet. Den administrativa hanteringen kan inte heller bedömas bli påverkad i någon betydande omfattning. Någon konkurrenssnedvridning kan inte väntas bli följden av förslaget.
Kontrollen av efterlevnaden av reglerna kommer huvudsakligen att skötas av berörda arbetstagare och bolagens ledningar själva. Sanktionerna för brott mot reglerna är i huvudsak skadestånd, vilket överensstämmer med principerna i svensk arbetsrätt.
Reglernas giltighetstider styrs av
Speciella informationsinsatser kan komma att behövas men torde då tillhandahållas av bransch- eller arbetsgivarorganisation.
I utredningsarbetet har parterna på arbetsmarknaden varit representerade i en referensgrupp. Några synpunkter av särskild betydelse för just små företag har inte framförts eller redovisats.
188
Särskilda yttranden
Särskilt yttrande
av Kent Brorsson, Claes Ennerberg, och Anders Weihe
Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag ger inget besked om vad som skall gälla för det fall arbetstagarrepresentanterna inta fullgör sitt ansvar att bilda den förhandlingsdelegation som anges i direktivet. Detta är en allvarlig brist i direktivet som måste bero på ett rent förbiseende. Frågan är av fundamental betydelse för att förordningen om europabolag och direktivet skall kunna hållas samman som det är tänkt. Det är naturligtvis helt uteslutet att en passivitet att bilda förhandlingsdelegationen skulle kunna leda till att europabolag inte kan bildas. Vi menar att denna fråga är av sådan vikt att den bör behandlas mer ingående än vad som skett i utredningens betänkande. Det är också viktigt att ha en uppfattning om hur denna fråga skulle kunna lösas. Vi vill understryka att den måste lösas vid implementering och att den således inte kan överlämnas till avgörande i rättstillämpningen med den tidsutdräkt det skulle medföra.
Mot denna bakgrund anser vi att avsnitt 4.4.3 i utredningens betänkande bör kompletteras med nedanstående lydelse. Vi vill samtidigt understryka att detta yttrande inte innebär att vi står bakom utredningen i alla övriga delar. Exempelvis anser vi att förslaget om missbruk av europabolagsförfarandet utformats på ett felaktigt sätt både i sak och juridiskttekniskt.
4.4.3Skyldigheten att inrätta en förhandlingsdelegation
Som tidigare framgått måste det vara klart vilket arbetstagarinflytande som skall gälla i europabolaget, för att bolaget skall få registreras (förordningen artikel 12.2). Enligt förordningen finns
189
| Särskilda yttranden | SOU 2003:64 |
det följande tre olika sätt för att fastställa vilket arbetstagarinflytande som skall gälla i europabolaget. Ett avtal om arbetstagarinflytande kan ingås mellan förhandlingsdelegationen och de deltagande bolagen. Förhandlingsdelegationen kan med kvalificerad majoritet fatta beslut om att avstå från arbetstagarinflytande enligt regleringen i den lag som vi nu föreslår. Och om förhandlingsperioden löper ut utan att förhandlingsdelegationen och de deltagande bolagen ingått något avtal om arbetstagarinflytande, regleras arbetstagarinflytandet att av de särskilda regler (referensbestämmelserna) som skall införas för dessa fall. Förhandlingsperioden om sex månader inleds så snart förhandlingsdelegationen har inrättats.
Så långt är direktivets regler klara. Emellertid saknar direktivet bestämmelser om vad som inträffar för det fall att arbetstagarna inte utser så många ledamöter till förhandlingsdelegationen att den är inrättad. Det är en fundamental brist i direktivet och den reser frågan om hur den situationen skall behandlas med avseende på frågan om det finns förutsättningar för en registrering. En uppfattning skulle kunna vara att arbetstagarna genom att inte inrätta en förhandlingsdelegation kan förhindra att förhandlingsperioden börjar löpa med verkan att något europabolag inte kan registreras eftersom förutsättningen är att det måste vara klart vilket arbetstagarinflytande som skall gälla i europabolaget. Den tolkningen måste emellertid bestämt avvisas av flera olika skäl.
Utgångspunkten för stadgan för europabolag och direktivet om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande är alldeles uppenbart att europabolag skall kunna bildas och registreras. De nyss nämnda referensbestämmelserna är avsedda att utgöra den garanti för arbetstagarinflytande som är en förutsättning för registreringen. Ett annat sätt att uttrycka saken är att de arbetsgivare som vill bilda europabolag måste acceptera den nivå på inflytande som referensbestämmelserna ger. Arbetsgivaren kan visserligen förhandla i syfte att träffa ett avtal men om det inte leder till överenskommelse eller avstående från inflytande blir referensbestämmelserna tillämpliga om europabolaget skall registreras. Det är mot den här bakgrunden inte tänkbart att arbetstagarsidan skulle ha det veto mot europabolaget som i praktiken skulle finnas om arbetstagarna genom att inte inrätta en förhandlingsdelegation skulle kunna blockera en registrering.
Frågan är av sådan avgörande betydelse att den inte kan överlämnas till rättstillämpningen utan måste lösas vid implemen-
190
| SOU 2003:64 | Särskilda yttranden |
teringen. Det skulle innebära alltför stora olägenheter att under lång tid tvingas leva i osäkerhet på denna punkt genom att ett vägledande avgörande skulle dröja avsevärd tid. Dessutom är frågan av tydlig lagstiftningskaraktär. Vi anser att den nu aktuella frågan bör lösas på följande sätt.
Enligt artikel 3 punkten 2 i direktivet framgår att arbetstagarna har en skyldighet att inrätta en förhandlingsdelegation. Av bestämmelserna om representation, val, utnämning och majoritetskrav följer slutsatsen att en förhandlingsdelegation inte är inrättad förrän representationen är fullständig eller om man så vill förhandlingsdelegationen fullsutten. Reglerna om hur organet inrättas är komplicerade och det kan inte uteslutas att saken drar ut på tiden. Direktivets konstruktion för inflytande kan också innebära att arbetstagarsidan inte känner tillräckligt stark motivation att snabbt driva frågan om att inrätta förhandlingsdelegationen. Detta sammantaget med att direktivet saknar bestämmelser om rättsföljden av att arbetstagarna inte inrättar förhandlingsdelegationen är helt otillfredsställande. Saken måste ovillkorligen lösas under implementeringen. Av direktivets artikel 3 punkten 6 framgår att förhandlingsdelegationen med rösterna från två tredjedelar av de ledamöter som representerar minst två tredjedelar av arbetstagarna och däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare i minst två medlemsstater kan avstå från inflytande genom att besluta om att inte inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar. Enligt vår mening bör man anknyta till den regleringen. Om arbetstagarna inte inom sex månader, efter det arbetsgivarsidan gjort vad som ankommer på dem för att förhandlingsdelegationen skall inrättas, har anmält fler ledamöter än en tredjedel av de ledamöter som skall representera en tredjedel av arbetstagarna skall det medföra att arbetstagarna har avstått från arbetstagarinflytande och europabolaget kan således registreras med den förutsättningen (avståendefallet). Om å andra sidan arbetstagarna inom samma tidsfrist har anmält fler ledamöter än som nyss angetts skall det innebära att arbetsgivarsidan kan välja mellan att registrera bolaget med förutsättningen att arbetstagarinflytandet skall ske i enlighet med referensbestämmelserna och att inte registrera bolaget utan i stället förlänga inrättandet av förhandlingsdelegationen ytterligare sex månader i syfte att det fulla antalet ledamöter till förhandlingsdelegationen anmäls så att förhandlingar kan komma till stånd (referensbestämmelsefallet). I det senare fallet skall förhandlingsperioden sammanfalla med den förlängda perioden att inrätta förhandlingsdelegationen. Efter den förlängda perioden om sex månader kan europabolaget registreras med förutsättningen att arbetstagarinflytandet skall ske i enlighet med referensbestämmelserna. Av direktivet framgår att arbetsgivarsidan alltid har möjlighet att avbryta registreringsförfarandet av det skälet att man inte anser att referensbestämmelserna är acceptabla. Det innebär naturligtvis att arbetsgivarsidan i båda de nu angivna situationerna, dvs. efter sex månader resp. efter sex plus sex månader, kan besluta att avstå från
191
| Särskilda yttranden | SOU 2003:64 |
registrering. Då europabolag bildas genom ombildning av bolag där det förekommer medverkan är avstående av arbetstagarinflytande inte möjligt. I den situationen måste därför den nu aktuella frågan lösas enligt vad ovan sagt om referensbestämmelsefallet. Den nu angivna lösningen ligger enligt vår uppfattning väl i linje med direktivets uppbyggnad och bör med den utgångspunkten vara acceptabel ur såväl arbetsgivarsom arbetstagarsynpunkt. En sista fråga som ställts i utredningen är hur referensbestämmelserna i europabolaget skall tillämpas i det fall att arbetstagarsidan har visat sådant ointresse att en förhandlingsdelegation inte kunnat inrättas men likväl så stort att man anmält tillräckligt antal ledamöter för att rättsföljden inte blivit att arbetstagarna avstått helt från inflytande. Vårt svar är att referensbestämmelsernas praktiska tillämpning i europabolaget förutsätter att arbetstagarna utser representationsorgan. I de fall vi nu talar om är således europabolaget skyldigt att tillämpa referensbestämmelserna när det finns arbetstagarorgan i förhållande till vilka europabolaget kan tillämpa bestämmelserna. Att den praktiska tillämpningen förutsätter att arbetstagarna ställer sig till förfogande och utnyttjar de möjligheter till inflytande som finns ligger i sakens natur.
192
| SOU 2003:64 | Särskilda yttranden |
Särskilt yttrande
av Dan Holke och Ingemar Hamskär
Vi vill i detta yttrande kort beröra hur vi ser på vissa principfrågor som aktualiserats under arbetet i utredningen.
Enligt vår uppfattning har direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag vissa tekniska brister som inte går att lösa vid det nationella införlivandet. Ur ett arbetstagarperspektiv är det djupt otillfredsställande att direktivet inte behandlar hur ändrade förutsättningar i
En annan fråga som diskuterats utförligt i utredningen under arbetets gång är vad som händer om arbetstagarna inte lyckas bilda någon förhandlingsdelegation. Som direktivet är utformat leder detta till att bolaget inte kan registreras som ett europabolag. Detta torde inte bli särskilt vanligt men innebär att företagsledningen måste övertyga även de anställda om det fördelaktiga i att bilda ett europabolag. Om företagsledningen misslyckas med att få de anställda involverade i arbetet kan det leda till att bolaget inte kan bildas. Med tanke på de bristande garantier för ett verkligt arbetstagarinflytande som direktivet innehåller är det inte en orimlig lösning. Vi delar helt utredarens slutsats i denna del och menar att det inte vid det nationella införlivandet utan stöd i direktivet är möjligt eller önskvärt att införa regler som innebär att europabolag kan bildas trots att arbetstagarna inte bildat någon förhandlingsdelegation. Om denna fråga anses behöva en annan lösning måste arbetet bedrivas gemensamt mellan medlemsstaterna. Det bör i så
193
| Särskilda yttranden | SOU 2003:64 |
fall ske vid en översyn på
Om det inleds ett arbete med att skapa nya regler för vad som ska hända om någon förhandlingsdelegation inte bildas bör följande beaktas. Erfarenheterna från arbetet med europeiska företagsråd visar att företagsledningens inställning har stor betydelse för om arbetstagarna lyckas bilda en förhandlingsdelegation. Det är därför viktigt att företagsledningen har ett starkt tryck på sig att medverka till att en förhandlingsdelegation bildas. Om arbetstagarna vid registreringstidpunkten inte får ihop tillräckligt många företrädare för att förhandlingsdelegationen ska kunna fatta beslut, måste reglerna leda till att referensbestämmelserna tillämpas så att arbetstagarna inte är beskurna att utnyttja sitt inflytande i framtiden när kanske helt andra arbetstagare är anställda i bolaget. Arbetstagarinflytandet kommer då att vara vilande till dess arbetstagarna väljer att utnyttja det inflytande som direktivet föreskriver.
194
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Arbetstagarinflytande i europabolag | Dir. |
| 2002:75 | |
Beslut vid regeringssammanträde den 6 juni 2002.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till hur rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 maj 2003.
Bakgrund
Förordningen om europabolag
EU:s ministerråd antog i oktober 2001 en förordning om europabolag (rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, nedan kallad
Ett europabolag skall vara en bolagsform för samarbete och samverkan i aktiebolagsform i olika medlemsstater. Tanken har varit att skapa en aktiebolagsform som i första hand skall falla under
1 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).
195
| Bilaga 1 | SOU 2003:64 |
tillämplig även i de
Ett europabolag är enligt förordningen en juridisk person och har ett aktiekapital. I förordningen föreskrivs hur europabolag bildas, hur de skall vara organiserade m.m. På flera punkter överlåter förordningen den närmare regleringen till medlemsstaterna. Förordningen träder i kraft den 8 oktober 2004.
Inom Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram en departementspromemoria med förslag till en särskild lag om europabolag. Tanken är att denna lag skall innehålla bestämmelser som kompletterar
Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag
Samma dag som
Merparten av reglerna i direktivet handlar om hur det skall gå till att förhandla fram ett avtal om en ordning för arbetstagarnas inflytande i det framtida europabolaget, dvs. innan bolaget bildas. I en bilaga till direktivet finns också en ram för hur arbetstagarinflytandet skall utövas i ett europabolag om parterna inte kommer överens om annat. Direktivets utgångspunkt är att bildandet av ett europabolag inte skall medföra att arbetstagarinflytandet försvinner eller minskar i de bolag som deltar i bildandet.
Förordningen och direktivet står i ett nära samband med varandra. Enligt ingressen till förordningen utgör direktivet ett oskiljbart komplement till förordningen och måste tillämpas tillsammans med denna. Det är också en förutsättning för att ett europabolag skall få registreras att det är bestämt hur arbetstagarinflytandet i bolaget skall regleras (artikel 12 i förordningen).
Även beträffande direktivet väntas
2 EGT L 294, 10.11.2001, s. 22 (Celex 32001L0086).
196
| SOU 2003:64 | Bilaga 1 |
vilket skulle innebära att det kommer att vara tillämpligt även i Norge, Island och Liechtenstein.
Direktivets innehåll
Huvuddragen i direktivet
Direktivet är uppdelat i tre avdelningar. Den första innehåller allmänna bestämmelser om syftet med direktivet och vissa definitioner. I den andra avdelningen finns bestämmelser om hur regler för arbetstagarinflytandet skall förhandlas fram mellan arbetstagarna i och företrädarna för det blivande europabolaget. Den tredje avdelningen innehåller kompletterande bestämmelser, bl.a. om sekretess och skydd för arbetstagarnas representanter. Till direktivet finns en bilaga med så kallade referensbestämmelser. Dessa reglerar arbetstagarinflytandet i europabolag för de fall arbetstagare och arbetsgivare inte slutit avtal om detta.
Definitioner m.m.
Med arbetstagarinflytande avses enligt direktivet samtliga former för arbetstagarna att utöva ett inflytande på de beslut som fattas inom bolaget, inklusive information och samråd samt medverkan (artikel 2).
Information till arbetstagarna skall enligt direktivet lämnas vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att göra en noggrann bedömning av eventuella konsekvenser och, när så är lämpligt, förbereda samråd med arbetsgivaren. Med samråd avses en dialog mellan arbetstagarrepresentanterna och arbetsgivaren där arbetstagarrepresentanterna har möjlighet att lämna synpunkter som kan beaktas i europabolagets beslutsprocess. Medverkan syftar på arbetstagarnas inflytande i bolaget i form av rätten att välja eller utnämna några av ledamöterna i bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan eller rätten att föreslå eller avvisa utnämningen av några eller alla ledamöter i bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan.
197
| Bilaga 1 | SOU 2003:64 |
Förhandlingsförfarandet
När ett europabolag skall bildas skall arbetstagarna redan på ett tidigt stadium få information om detta. De bolag som skall ingå i det framtida europabolaget skall därför, så snart en plan för bildandet av bolaget utarbetas, vidta nödvändiga åtgärder för att förhandlingar om en ordning för arbetstagarinflytande skall kunna inledas med arbetstagarrepresentanterna (artikel 3.1).
Direktivet föreskriver att ett särskilt förhandlingsorgan skall inrättas (artikel 3.2). Det skall bestå av representanter för arbetstagarna i de deltagande bolagen och i dotterbolag och berörda driftsenheter. Det särskilda förhandlingsorganet skall företräda arbetstagarna vid de fortsatta förhandlingarna med företrädarna för det blivande europabolaget.
Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet skall utses genom val eller utnämningar i proportion till antalet arbetstagare som är anställda i de deltagande bolagen, dotterbolagen och berörda driftsenheterna i varje medlemsstat. Vilken metod som skall användas vid valet eller utnämningen överlåts dock på medlemsstaterna att bestämma.
Direktivet innehåller vidare regler för hur beslut skall fattas i det särskilda förhandlingsorganet och hur förhandlingarna mellan förhandlingsorganet och företrädarna för det blivande europabolaget skall gå till. Förhandlingarna om arbetstagarinflytandet skall inledas så snart det särskilda förhandlingsorganet har inrättats och får fortgå under sex månader därefter. Parterna får därefter gemensamt besluta att förlänga förhandlingarna ytterligare sex månader (artikel 5).
Förhandlingarna skall syfta till att ett avtal om arbetstagarinflytandet skall kunna träffas mellan det särskilda förhandlingsorganet och företrädarna för det framtida europabolaget (artikel 4). I ett sådant avtal skall det bl.a. regleras hur en ordning för information till och samråd med arbetstagarna skall genomföras. Detta kan ske antingen genom ett särskilt inrättat representationsorgan, som skall vara förhandlingspart till europabolagets behöriga organ, eller genom att något eller några andra informations- och samrådsförfaranden inrättas. Avtalet kan också innehålla en ordning för medverkan.
Som huvudregel gäller att det är lagstiftningen i den stat där europabolaget skall ha sitt säte som skall tillämpas på förhandlingsförfarandet (artikel 6).
198
| SOU 2003:64 | Bilaga 1 |
Medlemsstaterna skall i sin lagstiftning fastställa referensbestämmelser som skall uppfylla de bestämmelser som finns i bilagan till direktivet (artikel 7). Dessa innehåller regler om sammansättningen av arbetstagarnas representationsorgan, om information och samråd samt om medverkan. Om parterna inte lyckas träffa något avtal inom utsatt tid eller om de kommer överens om det, skall i stället, under vissa närmare angivna förutsättningar, referensbestämmelserna tillämpas.
Det särskilda förhandlingsorganet har även en möjlighet att inte inleda eller att avbryta förhandlingarna om ett avtal och i stället besluta att de nationella regler om information till och samråd med arbetstagarna som gäller i den medlemsstat där europabolaget har anställda skall tillämpas (artikel 3.6).
Övriga bestämmelser
Medlemsstaterna skall fastställa särskilda bestämmelser om tystnadsplikt och sekretess (artikel 8). Direktivet ger vidare alla arbetstagarrepresentanter i ett europabolag rätt till samma skydd och garantier som arbetstagarrepresentanter har enligt nationell lagstiftning eller praxis i det land där de är anställda (artikel 10). Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att europabolag missbrukas i avsikt att frånta arbetstagarna deras rättigheter till arbetstagarinflytande (artikel 11). Medlemsstaterna skall även föreskriva lämpliga åtgärder som skall vidtas om direktivet inte följs, bl.a. genom att säkerställa att det finns administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att de skyldigheter som följer av direktivet uppfylls (artikel 12). Direktivet innehåller slutligen regler om hur det förhåller sig till nationella bestämmelser om arbetstagarinflytande (artikel 13).
Medlemsstaterna skall senast den 8 oktober 2004 införa de lagar och författningar som är nödvändiga för att leva upp till direktivets bestämmelser. Direktivet tillåter även att nödvändiga bestämmelser i stället införs genom avtal mellan ledning och arbetstagare (artikel 14).
199
| Bilaga 1 | SOU 2003:64 |
Andra regler om arbetstagarinflytande
MBL
De viktigaste reglerna om arbetstagarinflytande i svensk rätt finns i lagen (1976:580) om medbestämmanderätt i arbetslivet (MBL). MBL innehåller bl.a. bestämmelser om föreningsrätt, förhandlingsrätt, rätt till information och om kollektivavtal.
Styrelserepresentationslagen
Lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ger anställda i privata företag, med fler än 25 anställda, rätt till representation i företagets styrelse. Lagen syftar till att ge de anställda insyn och inflytande på företagets verksamhet. Lagen är tillämplig på aktiebolag, banker, hypoteksinstitut, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar. En motsvarighet till de privatanställdas styrelserepresentation på det statliga området finns i personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Europeiska företagsråd
1994 antogs det inom EG ett direktiv om s.k. europeiska företagsråd (rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare). Direktivet har varit förebild för direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag. Direktivet om europeiska företagsråd syftar till att skapa ett medinflytande för arbetstagarna i företag som bedriver verksamhet i flera medlemsstater. Detta skall ske genom att det inrättas europeiska företagsråd som består av arbetstagarrepresentanter eller genom att det införs något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (1996:359) om europeiska företagsråd.
200
| SOU 2003:64 | Bilaga 1 |
Direktivet om information och samråd
I mars 2002 antogs ett
Behovet av en utredning
Genom
Vissa av de bestämmelser som skall genomföras med stöd av direktivet rör endast deltagande bolag, dotterbolag och driftsenheter som ligger i Sverige. Det gäller t.ex. hur ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet skall väljas eller utses inom svenskt territorium. Direktivet förutsätter emellertid att det även införs vissa bestämmelser som skall gälla alla europabolag som är registrerade i Sverige, t.ex. när det gäller hur det särskilda förhandlingsorganet skall vara sammansatt. De senare bestämmelserna kommer därigenom att få betydelse för alla inblandade bolag, inklusive dotterbolag och driftsenheter som ligger i andra medlemsstater. För att systemet för arbetstagarinflytande i europabolag skall fungera på gemenskapsnivå är det därför viktigt att direktivet genomförs på ett likartat sätt i alla medlemsstater. Detta förutsätter bl.a. att de olika begrepp som används i direktivet tolkas på ett
201
| Bilaga 1 | SOU 2003:64 |
liknande sätt i alla medlemsstater. Det är också av vikt att direktivet genomförs samtidigt i alla medlemsstater. Detta skall ske när direktivet träder i kraft den 8 oktober 2004. Det är mot denna bakgrund angeläget att vid utformningen av de svenska reglerna samarbeta med de andra medlemsstaterna och, om direktivet kommer att gälla även för
Kommissionen har inrättat en arbetsgrupp för samordning av medlemsländernas genomförande av direktivet. Arbetsgruppen består av nationella experter från alla berörda länder. Gruppens syfte är att kartlägga uppkommande problem vid genomförandet av direktivet i de olika länderna och att diskutera möjliga lösningar på dessa problem. Arbetsgruppen har endast en rådgivande funktion. Det är viktigt att utredaren aktivt följer arbetsgruppens arbete.
Uppdraget
Utredaren skall föreslå hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall lämna de förslag till författningsregleringar som utredningen kan ge anledning till. Utredaren skall också överväga om, och i så fall i vilken utsträckning, det är möjligt och lämpligt att genomföra direktivets bestämmelser genom kollektivavtal.
Utredaren skall följa det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att ta fram förslag till lagstiftning som skall komplettera förordningen om europabolag. Utredaren skall vidare följa och delta i arbetet i den expertgrupp som kommissionen har sammankallat för samordning av medlemsländernas genomförande av direktivet samt i lämplig omfattning samråda med utredningar i andra medlemsstater. Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Utredaren skall redovisa kostnaderna för sina förslag. Utredaren skall vidare, när det gäller redovisningen av förslagets konsekvenser för små företag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning.
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 maj 2003.
(Näringsdepartementet)
202
Bilaga 2
Kommittédirektiv
| Tilläggsdirektiv till Utredningen om | Dir. |
| arbetstagarinflytande i europabolag | 2003:39 |
Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2003.
Bakgrund
Med stöd av regeringens bemyndigande den 6 juni 2002 tillkallade statsrådet Mona Sahlin en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande skall genomföras i svensk rätt. Utredningen har antagit namnet Utredningen om arbetstagarinflytande i europabolag (N 2002:12). Utredaren skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 15 maj 2003.
Förlängd tid för uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2003.
(Näringsdepartementet)
203
| L 294/22 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
RÅDETS DIREKTIV 2001/86/EG
av den 8 oktober 2001
om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,
med beaktande av kommissionens ändrade förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och
med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(5)Vad gäller arbetstagarinflytande vid beslutsfattandet inom bolagen har medlemsstaterna mycket varierande regler och praxis, vilket gör att det inte är tillrådligt att fastställa en enda europeisk modell för arbetstagarinflytande i
av följande skäl:
(1)För att uppnå målen i fördraget inrättas genom rådets förordning (EG) 2157/2001 (4) en stadga för europabolag
(2)Den förordningen syftar till att skapa en enhetlig rättslig ram så att bolag från olika medlemsstater kan planera och utföra en omorganisering av sin verksamhet på gemenskapsnivå.
(3)För att främja gemenskapens sociala mål är det nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser, särskilt när det gäller arbetstagarinflytande, med syftet att säkerställa att bildandet av ett
(4)Eftersom målen för de föreslagna åtgärderna som de uttrycks ovan inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det gäller att fastställa ett regelverk om arbetstagarinflytande som är tillämpligt på
(1) EGT C 138, 29.5.1991, s. 8. (2) EGT C 342, 20.12.1993, s. 15. (3) EGT C 124, 21.5.1990, s. 34.
(4) Se sid. 1 i detta nummer av EGT.
(6)Trots detta bör förfaranden för information och samråd över gränserna alltid säkerställas när ett
(7)Om det finns en rätt till medverkan inom ett eller flera bolag som bildar ett
(8)De konkreta förfaranden för information till och samråd med arbetstagare över gränserna, såväl som för eventuell
medverkan, som skall gälla för varje
(9)Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inte tillämpa referensbestämmelserna för medverkan vid fusion av bolag med hänsyn till att de nationella systemen för arbetstagarinflytande är mycket varierande. I detta fall bör det säkerställas att de eventuella system för medverkan som redan finns i de deltagande bolagen bevaras genom att bestämmelserna om registrering anpassas.
(10)Röstningsreglerna inom det särskilda organ som företräder arbetstagarna vid förhandlingar, särskilt när avtal ingås om medverkan på en lägre nivå än den som finns inom ett eller flera av de deltagande bolagen, bör stå i rimlig proportion till risken för att den medverkan som
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/23 |
finns skall försvinna eller minska. Den risken är större när ett
(11)Om förhandlingar mellan arbetstagarrepresentanterna och de behöriga organen i de deltagande bolagen inte har lett fram till något avtal bör vissa standardkrav fastställas som skall gälla för
(12)Det bör föreskrivas att de arbetstagarrepresentanter som agerar inom ramen för direktivet i utövandet av sina funktioner skall åtnjuta liknande skydd och garantier som dem som ges arbetstagarrepresentanter i anställningslandets lagstiftning och/eller praxis. De bör inte diskrimineras på grund av att de lagligen utövar sin verksamhet och bör åtnjuta betryggande skydd mot skiljande från anställningen och andra sanktioner.
(13)Känslig information bör hållas förtrolig även efter det att en arbetstagarrepresentants mandat har löpt ut. Det bör föreskrivas att
(14)Om ett
(15)Detta direktiv bör inte inverka på andra befintliga rättigheter till inflytande och inverkar inte nödvändigtvis
(1) EGT L 254, 30.8.1994, s. 64. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/74/EG (EGT L 10, 16.1.1998, s. 22).
på andra befintliga strukturer för representation enligt gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning och praxis.
(16)Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder om de skyldigheter som fastställs i detta direktiv inte uppfylls.
(17)Genom fördraget ges inte gemenskapen några andra befogenheter för att anta det föreslagna direktivet än de som föreskrivs i artikel 308.
(18)Att säkerställa arbetstagarnas förvärvade rättigheter till medverkan i företagens beslutsfattande är en grundläggande princip och ett uttalat syfte med detta direktiv. Arbetstagarnas rättigheter före bildandet av ett
(19)Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att föreskriva att fackföreningsrepresentanter får vara ledamöter i ett särskilt förhandlingsorgan oberoende av om de är anställda eller inte i ett bolag som deltar vid bildandet av ett
(20)I flera medlemsstater grundas arbetstagarinflytandet och andra förhållanden på arbetsmarknaden både på nationell lagstiftning och på praxis som i detta sammanhang underförstått också omfattar kollektivavtal på olika nationella och sektoriella nivåer och/eller bolagsnivåer.
¨ ¨ ¨
HARIGENOM FORESKRIVS FOLJANDE.
AVDELNING I
¨ ¨
ALLMANNA BESTAMMELSER
Artikel 1
Syfte
1. Genom detta direktiv regleras arbetstagarnas inflytande på verksamheten i de europeiska publika aktiebolag (Societas Europaea, nedan kallade
| L 294/24 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
2. En ordning för arbetstagarinflytande skall därför fastställas i varje
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a)
b)deltagande bolag: de bolag som direkt deltar i bildandet av ett
c)dotterbolag till ett bolag: ett företag över vilket bolaget utövar ett bestämmande inflytande enligt artikel
d)dotterbolag eller driftsenheter: dotterbolag eller driftsenheter knutna till ett deltagande bolag som eventuellt skall bli dotterbolag eller driftsenheter till
e)arbetstagarrepresentanter: arbetstagarnas representanter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis.
f)representationsorgan: det organ som representerar arbetstagarna och som bildas enligt de avtal som avses i artikel 4 eller enligt bestämmelserna i bilagan, i syfte att informera och samråda med arbetstagarna i ett
g)särskilt förhandlingsorgan: det organ som inrättas enligt artikel 3 för att förhandla med det behöriga organet i de deltagande bolagen om fastställande av en ordning för arbetstagarinflytande i ett
h)arbetstagarinflytande: samtliga mekanismer, däribland information, samråd och medverkan, genom vilka arbetstagarrepresentanterna kan utöva ett inflytande på beslut som fattas inom bolaget.
i)information: information till det organ som representerar arbetstagarna och/eller arbetstagarrepresentanterna från
befogenheter i en enda medlemsstat vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att göra en noggrann bedömning av eventuella konsekvenser samt, när så är lämpligt, förbereda samråd med
j)samråd: upprättande av en dialog innefattande utbyte av åsikter mellan det organ som representerar arbetstagarna och/eller arbetstagarrepresentanterna och
k)medverkan: det inflytande som det organ som representerar arbetstagarna och/eller arbetstagarrepresentanterna utövar på ett bolags verksamhet i form av rätten att
—välja eller utnämna några av ledamöterna i bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan, eller
—föreslå och/eller avvisa utnämningen av några eller alla ledamöter i bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan.
AVDELNING II
¨ ¨
FORHANDLINGSFORFARANDE
Artikel 3
Inrättande av ett särskilt förhandlingsorgan
1.När de deltagande bolagens lednings- eller förvaltningsorgan utarbetar en plan för bildandet av ett
2.Ett särskilt förhandlingsorgan skall därför inrättas, som företräder arbetstagarna i de deltagande bolagen och i dotterbolag och i berörda driftsenheter, enligt följande bestämmelser:
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/25 |
a)Vid val eller utnämningar av ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet skall det säkerställas
i)att dessa ledamöter väljs eller utnämns i proportion till antalet arbetstagare som är anställda i de deltagande bolagen, dotterbolagen och berörda driftsenheterna i varje medlemsstat genom att för varje medlemsstat tilldela en plats för varje andel eller del av andel arbetstagare som är anställda i denna medlemsstat som motsvarar 10 % av antalet arbetstagare som är anställda i de deltagande bolagen, dotterbolagen och berörda driftsenheterna i alla medlemsstaterna tillsammans,
ii)att i det fall ett
—inte antalet sådana ytterligare ledamöter överstiger 20 % av det antal ledamöter som utsetts enligt punkt i, och
—sammansättningen av det särskilda förhandlingsorganet inte innebär att de berörda arbetstagarna erhåller dubbel representation.
Om det finns fler sådana bolag än det finns ytterligare tillgängliga platser enligt första stycket skall dessa ytterligare platser tilldelas bolag i olika medlemsstater i fallande ordning efter antalet arbetstagare som är anställda i bolaget.
b)Medlemsstaterna skall fastställa den metod som skall
tillämpas för val eller utnämning av de ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet som skall väljas eller utnämnas inom deras territorier. De skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att det i så stor utsträckning som möjligt bland dessa ledamöter ingår minst en ledamot som representerar varje deltagande bolag som har anställda i den berörda medlemsstaten. Sådana åtgärder får inte öka det totala antalet ledamöter.
Medlemsstaterna får föreskriva att det bland dessa ledamöter får ingå fackföreningsrepresentanter som inte behöver vara anställda i ett deltagande bolag, berört dotterbolag eller berörd driftsenhet.
Utan att det påverkar nationell lagstiftning och/eller praxis genom vilken trösklar fastställs för inrättandet av
organ för arbetstagarrepresentation, skall medlemsstaterna föreskriva att arbetstagare i företag eller driftsenheter där det utan deras förskyllan inte finns några arbetstagarrepresentanter har rätt att välja eller utnämna ledamöter till det särskilda förhandlingsorganet.
3. Det särskilda förhandlingsorganet och de deltagande bolagens behöriga organ skall genom ett skriftligt avtal fastställa en ordning för arbetstagarinflytandet i
De deltagande bolagens behöriga organ skall därför informera det särskilda förhandlingsorganet om planerna för bildandet av
4. Om inte annat följer av punkt 6 skall det särskilda förhandlingsorganet fatta beslut med absolut majoritet bland sina ledamöter, förutsatt att denna majoritet också representerar en absolut majoritet av arbetstagarna. Varje ledamot har en röst. Om förhandlingsresultatet emellertid leder till en minskning av rätten till medverkan skall den majoritet som krävs för ett beslut att godkänna ett sådant avtal vara rösterna från två tredjedelar av de ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet som representerar minst två tredjedelar av arbetstagarna, däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare som är anställda i minst två medlemsstater
—i det fall ett
—i det fall ett
En minskning av rätten till medverkan innebär en mindre andel ledamöter i
5. I förhandlingarna får det särskilda förhandlingsorganet biträdas av experter som det själv utser, t.ex. representanter för arbetstagarorganisationer på lämplig gemenskapsnivå för att biträda dem i arbetet. Experterna får på det särskilda förhandlingsorganets begäran i egenskap av rådgivare närvara vid förhandlingsmöten när detta är lämpligt för att främja enhetlighet och konsekvens på europeisk nivå. Det särskilda förhandlingsorganet får besluta att meddela representanterna för lämpliga externa organisationer, däribland arbetstagarorganisationer, när förhandlingarna börjar.
| L 294/26 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
6. Det särskilda förhandlingsorganet får med den majoritet som anges nedan besluta att inte inleda sådana förhandlingar som avses i punkt 3 eller att avbryta pågående förhandlingar, samt att tillämpa de bestämmelser om information till och samråd med arbetstagarna som gäller i den medlemsstat där
Den majoritet som krävs för ett beslut om att inte inleda eller att avbryta förhandlingar skall vara rösterna från två tredjedelar av de ledamöter som representerar minst två tredjedelar av arbetstagarna, däribland rösterna från de ledamöter som representerar arbetstagare som är anställda i minst två medlemsstater.
Om ett
Det särskilda förhandlingsorganet skall sammankallas på nytt efter en skriftlig begäran från minst 10 % av arbetstagarna i
7. Alla kostnader i samband med det särskilda förhandlingsorganets verksamhet och allmänt i samband med förhandlingar skall bäras av de deltagande bolagen så att det särskilda förhandlingsorganet kan utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.
I överensstämmelse med denna princip får medlemsstaterna fastställa bestämmelser för finansieringen av det särskilda förhandlingsorganets verksamhet. De får särskilt begränsa finansieringen till att endast gälla en expert.
2. Utan att det påverkar parternas självbestämmanderätt och om inte annat följer av punkt 4 skall det i det avtal som avses i punkt 1 mellan de deltagande bolagens behöriga organ och det särskilda förhandlingsorganet fastställas följande:
a)Avtalets omfattning.
b)Sammansättning, antal ledamöter och fördelning av platser i det representationsorgan som skall vara förhandlingspart till
c)Representationsorganets uppgifter samt hur information till och samråd med detta skall skötas.
d)Hur ofta representationsorganet skall sammanträda.
e)De ekonomiska och materiella resurser som skall ställas till representationsorganets förfogande.
f)En ordning för hur dessa förfaranden skall genomföras, om parterna medan förhandlingar pågår beslutar att inrätta ett eller flera informations- och samrådsförfaranden i stället för ett representationsorgan.
g)Huvudinnehållet i ordningen för medverkan, inklusive (i förekommande fall) uppgifter om det antal ledamöter i
h)Avtalets ikraftträdandedag och löptid, fall i vilka avtalet bör omförhandlas samt omförhandlingsförfarande.
Artikel 4
Avtalets innehåll
1. De deltagande bolagens behöriga organ och det särskilda förhandlingsorganet skall förhandla i en samarbetsvillig anda i syfte att nå fram till ett avtal om en ordning för hur arbetstagarinflytandet i
3.Såvida inte annat bestäms i det avtal som avses i punkt 2 skall avtalet inte omfattas av referensbestämmelserna i bilagan.
4.Om inte annat följer av artikel 13.3 a skall, om ett SE- bolag bildas genom ombildning i det avtal som avses i punkt 2 föreskrivas åtminstone samma nivå när det gäller alla aspekter av arbetstagarinflytande som den som finns inom det bolag som skall ombildas till ett
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/27 |
Artikel 5
Förhandlingarnas varaktighet
1.Förhandlingarna skall inledas så snart som det särskilda förhandlingsorganet har inrättats och får fortgå under sex månader därefter.
2.Parterna får gemensamt besluta att förlänga förhandlingarna utöver den tidsperiod som avses i punkt 1 upp till en period av totalt ett år efter det att det särskilda förhandlingsorganet har inrättats.
Artikel 6
Lagstiftning som gäller förhandlingsförfarandet
Den lagstiftning som skall gälla för förhandlingsförfarandet enligt artiklarna
Artikel 7
Referensbestämmelser
1. För att nå syftet i artikel 1 skall medlemsstaterna, om inte annat följer av punkt 3, fastställa referensbestämmelser för arbetstagarinflytande som skall uppfylla de bestämmelser som anges i bilagan.
Referensbestämmelserna i lagstiftningen i den medlemsstat där
a)parterna är eniga om detta, eller
b)inget avtal har ingåtts inom den tidsfrist som fastställs i artikel 5, och
—det behöriga organet i vart och ett av de deltagande bolagen beslutar att godta att referensbestämmelserna skall tillämpas i
—det särskilda förhandlingsorganet inte har fattat det beslut som föreskrivs i artikel 3.6.
2. Vidare skall de referensbestämmelser som föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat där registreringen sker i enlighet med del 3 i bilagan endast vara tillämpliga
a)i det fall ett
b)i det fall ett
—om det, innan
—om det, innan
c)i det fall ett
—om det, innan
—om det, innan
Om det inom de olika deltagande bolagen fanns mer än en form för medverkan skall det särskilda förhandlingsorganet besluta vilken form som skall införas i
3. Medlemsstaterna får föreskriva att referensbestämmelserna i del 3 i bilagan inte skall tillämpas i det fall som anges i punkt 2 b).
AVDELNING III
¨
DIVERSE BESTAMMELSER
Artikel 8
Sekretess
1. Medlemsstaterna skall fastställa att ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet eller i representationsorganet samt de experter som biträder dem inte skall ha rätt att röja någon information som de fått i förtroende.
| L 294/28 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
Detsamma skall gälla för arbetstagarrepresentanter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande.
Denna förpliktelse skall fortsätta att gälla även efter utgången av mandatperioden för de personer som avses, oavsett var dessa befinner sig.
2. I särskilda fall och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning skall varje medlemsstat se till att tillsyns- eller förvaltningsorganet i ett
En medlemsstat får göra en sådan befrielse betingad av ett administrativt eller rättsligt förhandstillstånd.
3.Varje medlemsstat får fastställa särskilda bestämmelser för
4.När medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna i punkterna
Sådana förfaranden får omfatta en ordning för sekretesskydd av den berörda informationen.
Artikel 9
Artikel 10
Skydd för arbetstagarrepresentanter
Ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet, ledamöter i representationsorganet, alla arbetstagarrepresentanter som utför uppgifter inom ramen för informations- och samrådsförfarandet och alla arbetstagarrepresentanter i ett
Detta skall särskilt gälla vid deltagande i de särskilda förhandlings- eller representationsorganens möten eller i varje annan form av möten enligt det avtal som avses i artikel 4.2 f eller i varje möte i förvaltnings- eller tillsynsorganet och för utbetalning av löner till de ledamöter som är anställda i ett deltagande bolag eller
Artikel 11
Missbruk av förfaranden
Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen för att förhindra att
Artikel 12
Iakttagande av detta direktiv
Representationsorganets verksamhet och förfarandet för information till och samråd med arbetstagare
Detta skall även gälla för samarbetet mellan
1.Varje medlemsstat skall se till att ledningen för SE- bolagets verksamhet och tillsyns- eller förvaltningsorganen i dotterbolag och i deltagande bolag som är belägna inom dess territorium samt deras arbetstagarrepresentanter eller, i tillämpliga fall, arbetstagarna själva uppfyller de skyldigheter som fastställs genom detta direktiv, oavsett om
2.Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga åtgärder som skall vidtas om direktivet inte följs; de skall särskilt säkerställa att det finns administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att de skyldigheter som följer av direktivet uppfylls.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/29 |
Artikel 13
Sambandet mellan detta direktiv och andra bestämmelser
1. Om ett
Om det särskilda förhandlingsorganet i enlighet med artikel 3.6 beslutar att inte inleda förhandlingar eller att avbryta förhandlingar som redan har inletts skall emellertid direktiv 94/45/EG eller direktiv 97/74/EG och de bestämmelser varigenom de överförs till nationell lagstiftning tillämpas.
2. Bestämmelserna om arbetstagarnas medverkan i partssammansatta organ enligt nationell lagstiftning och/eller praxis, bortsett från dem genom vilka detta direktiv genomförs, skall inte gälla bolag som bildats enligt förordning (EG) nr 2157/2001 och som omfattas av detta direktiv.
3.Det här direktivet skall inte påverka
a)den rätt till annat arbetstagarinflytande än medverkan i
b)de bestämmelser om deltagande i organ som enligt nationell lagstiftning och/eller praxis är tillämpliga på SE- bolagets dotterbolag.
4.För att bevara den rätt som anges i punkt 3 får medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att strukturen på arbetstagarrepresentationen i deltagande bolag, som upphör att vara separata juridiska personer, bibehålls efter registreringen av ett
Artikel 14
Slutbestämmelser
1.Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 8 oktober 2004, eller senast den dagen se till att ledning och arbetstagare inför de nödvändiga bestämmelserna genom ett avtal, varvid medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder så att de vid alla tillfällen kan garantera att de mål som fastställs i detta direktiv uppfylls. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 15
Kommissionens översyn
Senast den 8 oktober 2007, skall kommissionen, i samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå, se över förfarandena för att tillämpa detta direktiv i syfte att föreslå rådet lämpliga ändringar när det är nödvändigt.
Artikel 16
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 17
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Luxemburg, den 8 oktober 2001.
På rådets vägnar
L. ONKELINX
Ordförande
(1) EGT L 10, 16.1.1998, s. 22.
| L 294/30 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
BILAGA
¨
REFERENSBESTAMMELSER
(enligt artikel 7 i direktivet)
Del 1: Sammansättningen av arbetstagarnas representationsorgan
För att uppnå syftet i artikel 1 i direktivet och i de fall som avses i artikel 7 i direktivet skall ett representationsorgan inrättas enligt följande regler:
a)Representationsorganet skall bestå av de arbetstagare i
b)Ledamöterna i representationsorganet skall väljas eller utnämnas i överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis.
Medlemsstaterna skall fastställa regler för att säkerställa att antalet ledamöter och tilldelade platser i representationsorganet anpassas med hänsyn till förändringar inom
c)När representationsorganets storlek medger detta, skall det bland ledamöterna utses ett särskilt utskott bestående av högst tre ledamöter.
d)Utskottet skall själv fastställa sin arbetsordning.
e)Ledamöterna i representationsorganet skall väljas eller utnämnas i proportion till antalet arbetstagare som är anställda i de deltagande bolagen och berörda dotterbolagen och driftsenheterna i varje medlemsstat genom tilldelning för varje medlemsstat av en plats för varje andel eller del av andel arbetstagare som är anställda i denna medlemsstat som motsvarar 10 % av antalet arbetstagare som är anställda av de deltagande bolagen och berörda dotterbolagen och driftsenheterna i alla medlemsstaterna tillsammans.
f)
g)Fyra år efter det att representationsorganet har inrättats skall det pröva om förhandlingar skall inledas för slutande av det avtal som avses i artiklarna 4 och 7 eller om de referensbestämmelser som antagits enligt denna bilaga skall gälla även i fortsättningen.
På samma sätt skall artikel
Del 2: Referensbestämmelser för information och samråd
Behörighet och befogenheter för ett representationsorgan som inrättats i ett
a)Representationsorganets behörighet skall begränsas till att omfatta frågor som rör själva
b)Utan att det påverkar de möten som avses i punkt c skall representationsorganet ha rätt till information och samråd och till att sammanträffa med
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/31 |
Mötet skall särskilt handla om bolagsstrukturen, den ekonomiska och finansiella situationen, den förmodade utvecklingen av affärsverksamheten och av produktionen och försäljningen, den rådande situationen och den förväntade utvecklingen när det gäller sysselsättning, investeringar och betydande förändringar när det gäller organisation, införande av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser, produktionsöverföringar, fusioner, nedskärningar eller nedläggningar av företag, driftsenheter eller betydande delar av dessa samt kollektiva uppsägningar.
c)Om det finns särskilda omständigheter som påverkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning, särskilt i samband med omflyttningar, överföringar, nedläggning av driftsenheter eller företag eller kollektiva uppsägningar, skall representationsorganet ha rätt till information. Representationsorganet, eller i brådskande fall det särskilda utskottet efter beslut av representationsorganet, skall ha rätt att på egen begäran sammanträffa med
Då det behöriga organet beslutar att inte handla i enlighet med den åsikt som framförts av representationsorganet, skall detta organ ha rätt till ytterligare ett möte med
I de fall ett möte anordnas med det särskilda utskottet, skall de ledamöter i representationsorganet som representerar arbetstagare som direkt berörs av åtgärderna i fråga också ha rätt att delta.
De möten som avses ovan skall inte påverka det behöriga organets rättigheter.
d)Medlemsstaterna får fastställa regler för ordförandeskapet vid informations- och samrådsmöten.
Inför ett möte med
e)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i direktivet skall ledamöterna i representationsorganet underrätta representanterna för arbetstagarna i
f)Representationsorganet eller det särskilda utskottet får biträdas av experter som de själva väljer.
g)Ledamöterna i representationsorganet skall, i den mån det är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter, ha rätt till ledighet för utbildning utan löneavdrag.
h)Kostnaderna för representationsorganet skall bäras av
Såvida inte något annat har avtalats skall
I enlighet med dessa principer får medlemsstaterna fastställa bestämmelser för finansieringen för representationsorganets verksamhet. De får i synnerhet begränsa finansieringen till att omfatta en enda expert.
Del 3: Referensbestämmelser för medverkan
Följande bestämmelser skall gälla för arbetstagarnas medverkan i ett
a)I det fall ett
b)I det fall ett
| L 294/32 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
Om det inte fanns regler för medverkan i något av dessa bolag före registreringen av
Representationsorganet skall besluta om hur platser i förvaltnings- eller tillsynsorganet skall fördelas mellan ledamöter som företräder arbetstagare från olika länder, eller om det sätt på vilket arbetstagarna i ett
Alla ledamöter som väljs, utnämns eller föreslås av representationsorganet eller, i förekommande fall, av arbetstagarna till
| L 294/22 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
COUNCIL DIRECTIVE 2001/86/EC
of 8 October 2001
supplementing the Statute for a European company with regard to the involvement of employees
THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,
Having regard to the Treaty establishing the European Community, and in particular Article 308 thereof,
Having regard to the amended proposal from the Commission (1),
Having regard to the opinion of the European Parliament (2),
Having regard to the opinion of the Economic and Social Committee (3),
Whereas:
(1)In order to attain the objectives of the Treaty, Council Regulation (EC) No 2157/2001 (4) establishes a Statute for a European company (SE).
(2)That Regulation aims at creating a uniform legal framework within which companies from different Member States should be able to plan and carry out the reorganisation of their business on a Community scale.
(3)In order to promote the social objectives of the Community, special provisions have to be set, notably in the field of employee involvement, aimed at ensuring that the establishment of an SE does not entail the disappearance or reduction of practices of employee involvement existing within the companies participating in the establishment of an SE. This objective should be pursued through the establishment of a set of rules in this field, supplementing the provisions of the Regulation.
(4)Since the objectives of the proposed action, as outlined above, cannot be sufficiently achieved by the Member States, in that the object is to establish a set of rules on employee involvement applicable to the SE, and can therefore, by reason of the scale and impact of the proposed action, be better achieved at Community level, the Community may adopt measures, in accordance
(1) OJ C 138, 29.5.1991, p. 8. (2) OJ C 342, 20.12.1993, p. 15. (3) OJ C 124, 21.5.1990, p. 34.
(4) See page 1 of this Official Journal.
with the principle of subsidiarity as set out in Article 5 of the Treaty. In accordance with the principle of proportionality, as set out in that Article, this Directive does not go beyond what is necessary to achieve these objectives.
(5)The great diversity of rules and practices existing in the Member States as regards the manner in which employees’ representatives are involved in decisionmaking within companies makes it inadvisable to set up a single European model of employee involvement applicable to the SE.
(6)Information and consultation procedures at transnational level should nevertheless be ensured in all cases of creation of an SE.
(7)If and when participation rights exist within one or more companies establishing an SE, they should be preserved through their transfer to the SE, once established, unless the parties decide otherwise.
(8)The concrete procedures of employee transnational information and consultation, as well as, if applicable, participation, to apply to each SE should be defined primarily by means of an agreement between the parties concerned or, in the absence thereof, through the application of a set of subsidiary rules.
(9)Member States should still have the option of not applying the standard rules relating to participation in the case of a merger, given the diversity of national systems for employee involvement. Existing systems and practices of participation where appropriate at the level of participating companies must in that case be maintained by adapting registration rules.
(10)The voting rules within the special body representing the employees for negotiation purposes, in particular when concluding agreements providing for a level of participation lower than the one existing within one or more of the participating companies, should be proportionate to the risk of disappearance or reduction of existing systems and practices of participation. That
| 10.11.2001 | EN | Official Journal of the European Communities | L 294/23 |
risk is greater in the case of an SE established by way of transformation or merger than by way of creating a holding company or a common subsidiary.
(11)In the absence of an agreement subsequent to the negotiation between employees’ representatives and the competent organs of the participating companies, provision should be made for certain standard requirements to apply to the SE, once it is established. These standard requirements should ensure effective practices of transnational information and consultation of employees, as well as their participation in the relevant organs of the SE if and when such participation existed before its establishment within the participating companies.
(12)Provision should be made for the employees’ representatives acting within the framework of the Directive to enjoy, when exercising their functions, protection and guarantees which are similar to those provided to employees’ representatives by the legislation and/or practice of the country of employment. They should not be subject to any discrimination as a result of the lawful exercise of their activities and should enjoy adequate protection as regards dismissal and other sanctions.
(13)The confidentiality of sensitive information should be preserved even after the expiry of the employees’ representatives terms of office and provision should be made to allow the competent organ of the SE to withhold information which would seriously harm, if subject to public disclosure, the functioning of the SE.
(14)Where an SE and its subsidiaries and establishments are subject to Council Directive 94/45/EC of 22 September 1994 on the establishment of a European Works Council or a procedure in
(15)This Directive should not affect other existing rights regarding involvement and need not affect other existing
(1) OJ L 254, 30.9.1994, p. 64. Directive as last amended by Directive 97/74/EC (OJ L 10, 16.1.1998, p. 22).
representation structures, provided for by Community and national laws and practices.
(16)Member States should take appropriate measures in the event of failure to comply with the obligations laid down in this Directive.
(17)The Treaty has not provided the necessary powers for the Community to adopt the proposed Directive, other than those provided for in Article 308.
(18)It is a fundamental principle and stated aim of this Directive to secure employees’ acquired rights as regards involvement in company decisions. Employee rights in force before the establishment of SEs should provide the basis for employee rights of involvement in the SE (the ‘before and after’ principle). Consequently, that approach should apply not only to the initial establishment of an SE but also to structural changes in an existing SE and to the companies affected by structural change processes.
(19)Member States should be able to provide that representatives of trade unions may be members of a special negotiating body regardless of whether they are employees of a company participating in the establishment of an SE. Member States should in this context in particular be able to introduce this right in cases where trade union representatives have the right to be members of, and to vote in, supervisory or administrative company organs in accordance with national legislation.
(20)In several Member States, employee involvement and other areas of industrial relations are based on both national legislation and practice which in this context is understood also to cover collective agreements at various national, sectoral and/or company levels,
HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:
SECTION I
GENERAL
Article 1
Objective
1. This Directive governs the involvement of employees in the affairs of European public
| L 294/24 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
2. To this end, arrangements for the involvement of employees shall be established in every SE in accordance with the negotiating procedure referred to in Articles 3 to 6 or, under the circumstances specified in Article 7, in accordance with the Annex.
Article 2
Definitions
For the purposes of this Directive:
(a)‘SE’ means any company established in accordance with Regulation (EC) No 2157/2001;
(b)‘participating companies’ means the companies directly participating in the establishing of an SE;
(c)‘subsidiary’ of a company means an undertaking over which that company exercises a dominant influence defined in accordance with Article 3(2) to (7) of Directive 94/45/EC;
(d)‘concerned subsidiary or establishment’ means a subsidiary or establishment of a participating company which is proposed to become a subsidiary or establishment of the SE upon its formation;
(e)‘employees’ representatives’ means the employees’ representatives provided for by national law and/or practice;
(f)‘representative body’ means the body representative of the employees set up by the agreements referred to in Article 4 or in accordance with the provisions of the Annex, with the purpose of informing and consulting the employees of an SE and its subsidiaries and establishments situated in the Community and, where applicable, of exercising participation rights in relation to the SE;
(g)‘special negotiating body’ means the body established in accordance with Article 3 to negotiate with the competent body of the participating companies regarding the establishment of arrangements for the involvement of employees within the SE;
(h)‘involvement of employees’ means any mechanism, including information, consultation and participation, through which employees’ representatives may exercise an influence on decisions to be taken within the company;
(i)‘information’ means the informing of the body representative of the employees and/or employees’ representatives by the competent organ of the SE on questions which concern the SE itself and any of its subsidiaries or establishments situated in another Member State or which exceed the powers of the
single Member State at a time, in a manner and with a content which allows the employees’ representatives to undertake an
(j)‘consultation’ means the establishment of dialogue and exchange of views between the body representative of the employees and/or the employees’ representatives and the competent organ of the SE, at a time, in a manner and with a content which allows the employees’ representatives, on the basis of information provided, to express an opinion on measures envisaged by the competent organ which may be taken into account in the
(k)‘participation’ means the influence of the body representative of the employees and/or the employees’ representatives in the affairs of a company by way of:
—the right to elect or appoint some of the members of the company’s supervisory or administrative organ, or
—the right to recommend and/or oppose the appointment of some or all of the members of the company’s supervisory or administrative organ.
SECTION II
NEGOTIATING PROCEDURE
Article 3
Creation of a special negotiating body
1.Where the management or administrative organs of the participating companies draw up a plan for the establishment of an SE, they shall as soon as possible after publishing the draft terms of merger or creating a holding company or after agreeing a plan to form a subsidiary or to transform into an SE, take the necessary steps, including providing information about the identity of the participating companies, concerned subsidiaries or establishments, and the number of their employees, to start negotiations with the representatives of the companies’ employees on arrangements for the involvement of employees in the SE.
2.For this purpose, a special negotiating body representative of the employees of the participating companies and concerned subsidiaries or establishments shall be created in accordance with the following provisions:
| 10.11.2001 | EN | Official Journal of the European Communities | L 294/25 |
(a)in electing or appointing members of the special negotiating body, it must be ensured:
(i)that these members are elected or appointed in proportion to the number of employees employed in each Member State by the participating companies and concerned subsidiaries or establishments, by allocating in respect of a Member State one seat per portion of employees employed in that Member State which equals 10 %, or a fraction thereof, of the number of employees employed by the participating companies and concerned subsidiaries or establishments in all the Member States taken together;
(ii)that in the case of an SE formed by way of merger, there are such further additional members from each Member State as may be necessary in order to ensure that the special negotiating body includes at least one member representing each participating company which is registered and has employees in that Member State and which it is proposed will cease to exist as a separate legal entity following the registration of the SE, in so far as:
—the number of such additional members does not exceed 20 % of the number of members designated by virtue of point (i), and
—the composition of the special negotiating body does not entail a double representation of the employees concerned.
If the number of such companies is higher than the number of additional seats available pursuant to the first subparagraph, these additional seats shall be allocated to companies in different Member States by decreasing order of the number of employees they employ;
(b)Member States shall determine the method to be used for the election or appointment of the members of the special negotiating body who are to be elected or appointed in their territories. They shall take the necessary measures to ensure that, as far as possible, such members shall include at least one member representing each participating company which has employees in the Member State concerned. Such measures must not increase the overall number of members.
Member States may provide that such members may include representatives of trade unions whether or not they are employees of a participating company or concerned subsidiary or establishment.
Without prejudice to national legislation and/or practice laying down thresholds for the establishing of a represen-
tative body, Member States shall provide that employees in undertakings or establishments in which there are no employees’ representatives through no fault of their own have the right to elect or appoint members of the special negotiating body.
3. The special negotiating body and the competent organs of the participating companies shall determine, by written agreement, arrangements for the involvement of employees within the SE.
To this end, the competent organs of the participating companies shall inform the special negotiating body of the plan and the actual process of establishing the SE, up to its registration.
4. Subject to paragraph 6, the special negotiating body shall take decisions by an absolute majority of its members, provided that such a majority also represents an absolute majority of the employees. Each member shall have one vote. However, should the result of the negotiations lead to a reduction of participation rights, the majority required for a decision to approve such an agreement shall be the votes of two thirds of the members of the special negotiating body representing at least two thirds of the employees, including the votes of members representing employees employed in at least two Member States,
—in the case of an SE to be established by way of merger, if participation covers at least 25 % of the overall number of employees of the participating companies, or
—in the case of an SE to be established by way of creating a holding company or forming a subsidiary, if participation covers at least 50 % of the overall number of employees of the participating companies.
Reduction of participation rights means a proportion of members of the organs of the SE within the meaning of Article 2(k), which is lower than the highest proportion existing within the participating companies.
5. For the purpose of the negotiations, the special negotiating body may request experts of its choice, for example representatives of appropriate Community level trade union organisations, to assist it with its work. Such experts may be present at negotiation meetings in an advisory capacity at the request of the special negotiating body, where appropriate to promote coherence and consistency at Community level. The special negotiating body may decide to inform the representatives of appropriate external organisations, including trade unions, of the start of the negotiations.
| L 294/26 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
6. The special negotiating body may decide by the majority set out below not to open negotiations or to terminate negotiations already opened, and to rely on the rules on information and consultation of employees in force in the Member States where the SE has employees. Such a decision shall stop the procedure to conclude the agreement referred to in Article 4. Where such a decision has been taken, none of the provisions of the Annex shall apply.
The majority required to decide not to open or to terminate negotiations shall be the votes of two thirds of the members representing at least two thirds of the employees, including the votes of members representing employees employed in at least two Member States.
In the case of an SE established by way of transformation, this paragraph shall not apply if there is participation in the company to be transformed.
The special negotiating body shall be reconvened on the written request of at least 10 % of the employees of the SE, its subsidiaries and establishments, or their representatives, at the earliest two years after the abovementioned decision, unless the parties agree to negotiations being reopened sooner. If the special negotiating body decides to reopen negotiations with the management but no agreement is reached as a result of those negotiations, none of the provisions of the Annex shall apply.
7. Any expenses relating to the functioning of the special negotiating body and, in general, to negotiations shall be borne by the participating companies so as to enable the special negotiating body to carry out its task in an appropriate manner.
In compliance with this principle, Member States may lay down budgetary rules regarding the operation of the special negotiating body. They may in particular limit the funding to cover one expert only.
2. Without prejudice to the autonomy of the parties, and subject to paragraph 4, the agreement referred to in paragraph 1 between the competent organs of the participating companies and the special negotiating body shall specify:
(a)the scope of the agreement;
(b)the composition, number of members and allocation of seats on the representative body which will be the discussion partner of the competent organ of the SE in connection with arrangements for the information and consultation of the employees of the SE and its subsidiaries and establishments;
(c)the functions and the procedure for the information and consultation of the representative body;
(d)the frequency of meetings of the representative body;
(e)the financial and material resources to be allocated to the representative body;
(f)if, during negotiations, the parties decide to establish one or more information and consultation procedures instead of a representative body, the arrangements for implementing those procedures;
(g)if, during negotiations, the parties decide to establish arrangements for participation, the substance of those arrangements including (if applicable) the number of members in the SE’s administrative or supervisory body which the employees will be entitled to elect, appoint, recommend or oppose, the procedures as to how these members may be elected, appointed, recommended or opposed by the employees, and their rights;
(h)the date of entry into force of the agreement and its duration, cases where the agreement should be renegotiated and the procedure for its renegotiation.
Article 4
Content of the agreement
1. The competent organs of the participating companies and the special negotiating body shall negotiate in a spirit of cooperation with a view to reaching an agreement on arrangements for the involvement of the employees within the SE.
3.The agreement shall not, unless provision is made otherwise therein, be subject to the standard rules referred to in the Annex.
4.Without prejudice to Article 13(3)(a), in the case of an SE established by means of transformation, the agreement shall provide for at least the same level of all elements of employee involvement as the ones existing within the company to be transformed into an SE.
| 10.11.2001 | EN | Official Journal of the European Communities | L 294/27 |
Article 5
Duration of negotiations
1.Negotiations shall commence as soon as the special negotiating body is established and may continue for six months thereafter.
2.The parties may decide, by joint agreement, to extend negotiations beyond the period referred to in paragraph 1, up to a total of one year from the establishment of the special negotiating body.
Article 6
Legislation applicable to the negotiation procedure
Except where otherwise provided in this Directive, the legislation applicable to the negotiation procedure provided for in Articles 3 to 5 shall be the legislation of the Member State in which the registered office of the SE is to be situated.
Article 7
Standard rules
1. In order to achieve the objective described in Article 1, Member States shall, without prejudice to paragraph 3 below, lay down standard rules on employee involvement which must satisfy the provisions set out in the Annex.
The standard rules as laid down by the legislation of the Member State in which the registered office of the SE is to be situated shall apply from the date of the registration of the SE where either:
(a)the parties so agree; or
(b)by the deadline laid down in Article 5, no agreement has been concluded, and:
—the competent organ of each of the participating companies decides to accept the application of the standard rules in relation to the SE and so to continue with its registration of the SE, and
—the special negotiating body has not taken the decision provided in Article 3(6).
2. Moreover, the standard rules fixed by the national legislation of the Member State of registration in accordance with part 3 of the Annex shall apply only:
(a)in the case of an SE established by transformation, if the rules of a Member State relating to employee participation in the administrative or supervisory body applied to a company transformed into an SE;
(b)in the case of an SE established by merger:
—if, before registration of the SE, one or more forms of participation applied in one or more of the participating companies covering at least 25 % of the total number of employees in all the participating companies, or
—if, before registration of the SE, one or more forms of participation applied in one or more of the participating companies covering less than 25 % of the total number of employees in all the participating companies and if the special negotiating body so decides,
(c)in the case of an SE established by setting up a holding company or establishing a subsidiary:
—if, before registration of the SE, one or more forms of participation applied in one or more of the participating companies covering at least 50 % of the total number of employees in all the participating companies; or
—if, before registration of the SE, one or more forms of participation applied in one or more of the participating companies covering less than 50 % of the total number of employees in all the participating companies and if the special negotiating body so decides.
If there was more than one form of participation within the various participating companies, the special negotiating body shall decide which of those forms must be established in the SE. Member States may fix the rules which are applicable in the absence of any decision on the matter for an SE registered in their territory. The special negotiating body shall inform the competent organs of the participating companies of any decisions taken pursuant to this paragraph.
3. Member States may provide that the reference provisions in part 3 of the Annex shall not apply in the case provided for in point (b) of paragraph 2.
SECTION III
MISCELLANEOUS PROVISIONS
Article 8
Reservation and confidentiality
1. Member States shall provide that members of the special negotiating body or the representative body, and experts who assist them, are not authorised to reveal any information which has been given to them in confidence.
| L 294/28 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
The same shall apply to employees’ representatives in the context of an information and consultation procedure.
This obligation shall continue to apply, wherever the persons referred to may be, even after the expiry of their terms of office.
2. Each Member State shall provide, in specific cases and under the conditions and limits laid down by national legislation, that the supervisory or administrative organ of an SE or of a participating company established in its territory is not obliged to transmit information where its nature is such that, according to objective criteria, to do so would seriously harm the functioning of the SE (or, as the case may be, the participating company) or its subsidiaries and establishments or would be prejudicial to them.
A Member State may make such dispensation subject to prior administrative or judicial authorisation.
3.Each Member State may lay down particular provisions for SEs in its territory which pursue directly and essentially the aim of ideological guidance with respect to information and the expression of opinions, on condition that, on the date of adoption of this Directive, such provisions already exist in the national legislation.
4.In applying paragraphs 1, 2 and 3, Member States shall make provision for administrative or judicial appeal procedures which the employees’ representatives may initiate when the supervisory or administrative organ of an SE or participating company demands confidentiality or does not give information.
Such procedures may include arrangements designed to protect the confidentiality of the information in question.
Article 9
Operation of the representative body and procedure for the information and consultation of employees
The competent organ of the SE and the representative body shall work together in a spirit of cooperation with due regard for their reciprocal rights and obligations.
The same shall apply to cooperation between the supervisory or administrative organ of the SE and the employees’ representatives in conjunction with a procedure for the information and consultation of employees.
Article 10
Protection of employees’ representatives
The members of the special negotiating body, the members of the representative body, any employees’ representatives exercising functions under the information and consultation procedure and any employees’ representatives in the supervisory or administrative organ of an SE who are employees of the SE, its subsidiaries or establishments or of a participating company shall, in the exercise of their functions, enjoy the same protection and guarantees provided for employees’ representatives by the national legislation and/or practice in force in their country of employment.
This shall apply in particular to attendance at meetings of the special negotiating body or representative body, any other meeting under the agreement referred to in Article 4(2)(f) or any meeting of the administrative or supervisory organ, and to the payment of wages for members employed by a participating company or the SE or its subsidiaries or establishments during a period of absence necessary for the performance of their duties.
Article 11
Misuse of procedures
Member States shall take appropriate measures in conformity with Community law with a view to preventing the misuse of an SE for the purpose of depriving employees of rights to employee involvement or withholding such rights.
Article 12
Compliance with this Directive
1.Each Member State shall ensure that the management of establishments of an SE and the supervisory or administrative organs of subsidiaries and of participating companies which are situated within its territory and the employees’ representatives or, as the case may be, the employees themselves abide by the obligations laid down by this Directive, regardless of whether or not the SE has its registered office within its territory.
2.Member States shall provide for appropriate measures in the event of failure to comply with this Directive; in particular they shall ensure that administrative or legal procedures are available to enable the obligations deriving from this Directive to be enforced.
| 10.11.2001 | EN | Official Journal of the European Communities | L 294/29 |
Article 13
Link between this Directive and other provisions
1. Where an SE is a
However, where the special negotiating body decides in accordance with Article 3(6) not to open negotiations or to terminate negotiations already opened, Directive 94/45/EC or Directive 97/74/EC and the provisions transposing them into national legislation shall apply.
2.Provisions on the participation of employees in company bodies provided for by national legislation and/or practice, other than those implementing this Directive, shall not apply to companies established in accordance with Regulation (EC) No 2157/2001 and covered by this Directive.
3.This Directive shall not prejudice:
(a)the existing rights to involvement of employees provided for by national legislation and/or practice in the Member States as enjoyed by employees of the SE and its subsidiaries and establishments, other than participation in the bodies of the SE;
(b)the provisions on participation in the bodies laid down by national legislation and/or practice applicable to the subsidiaries of the SE.
4.In order to preserve the rights referred to in paragraph 3, Member States may take the necessary measures to guarantee that the structures of employee representation in participating companies which will cease to exist as separate legal entities are maintained after the registration of the SE.
Article 14
Final provisions
1.Member States shall adopt the laws, regulations and administrative provisions necessary to comply with this Directive no later than 8 October 2004, or shall ensure by that date at the latest that management and labour introduce the required provisions by way of agreement, the Member States being obliged to take all necessary steps enabling them at all times to guarantee the results imposed by this Directive. They shall forthwith inform the Commission thereof.
2.When Member States adopt these measures, they shall contain a reference to this Directive or shall be accompanied by such reference on the occasion of their official publication. The methods of making such reference shall be laid down by the Member States.
Article 15
Review by the Commission
No later than 8 October 2007, the Commission shall, in consultation with the Member States and with management and labour at Community level, review the procedures for applying this Directive, with a view to proposing suitable amendments to the Council where necessary.
Article 16
Entry into force
This Directive shall enter into force on the day of its publication in the Official Journal of the European Communities.
Article 17
Addressees
This Directive is addressed to the Member States.
Done at Luxembourg, 8 October 2001.
For the Council
The President
L. ONKELINX
(1) OJ L 10, 16.1.1998, p. 22.
| L 294/30 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
ANNEX
STANDARD RULES
(referred to in Article 7)
Part 1: Composition of the body representative of the employees
In order to achieve the objective described in Article 1, and in the cases referred to in Article 7, a representative body shall be set up in accordance with the following rules.
(a)The representative body shall be composed of employees of the SE and its subsidiaries and establishments elected or appointed from their number by the employees’ representatives or, in the absence thereof, by the entire body of employees.
(b)The election or appointment of members of the representative body shall be carried out in accordance with national legislation and/or practice.
Member States shall lay down rules to ensure that the number of members of, and allocation of seats on, the representative body shall be adapted to take account of changes occurring within the SE and its subsidiaries and establishments.
(c)Where its size so warrants, the representative body shall elect a select committee from among its members, comprising at most three members.
(d)The representative body shall adopt its rules of procedure.
(e)The members of the representative body are elected or appointed in proportion to the number of employees employed in each Member State by the participating companies and concerned subsidiaries or establishments, by allocating in respect of a Member State one seat per portion of employees employed in that Member State which equals 10 %, or a fraction thereof, of the number of employees employed by the participating companies and concerned subsidiaries or establishments in all the Member States taken together.
(f)The competent organ of the SE shall be informed of the composition of the representative body.
(g)Four years after the representative body is established, it shall examine whether to open negotiations for the conclusion of the agreement referred to in Articles 4 and 7 or to continue to apply the standard rules adopted in accordance with this Annex.
Articles 3(4) to (7) and 4 to 6 shall apply, mutatis mutandis, if a decision has been taken to negotiate an agreement according to Article 4, in which case the term ‘special negotiating body’ shall be replaced by ‘representative body’. Where, by the deadline by which the negotiations come to an end, no agreement has been concluded, the arrangements initially adopted in accordance with the standard rules shall continue to apply.
Part 2: Standard rules for information and consultation
The competence and powers of the representative body set up in an SE shall be governed by the following rules.
(a)The competence of the representative body shall be limited to questions which concern the SE itself and any of its subsidiaries or establishments situated in another Member State or which exceed the powers of the decisionmaking organs in a single Member State.
(b)Without prejudice to meetings held pursuant to point (c), the representative body shall have the right to be informed and consulted and, for that purpose, to meet with the competent organ of the SE at least once a year, on the basis of regular reports drawn up by the competent organ, on the progress of the business of the SE and its prospects. The local managements shall be informed accordingly.
The competent organ of the SE shall provide the representative body with the agenda for meetings of the administrative, or, where appropriate, the management and supervisory organ, and with copies of all documents submitted to the general meeting of its shareholders.
| 10.11.2001 | EN | Official Journal of the European Communities | L 294/31 |
The meeting shall relate in particular to the structure, economic and financial situation, the probable development of the business and of production and sales, the situation and probable trend of employment, investments, and substantial changes concerning organisation, introduction of new working methods or production processes, transfers of production, mergers,
(c)Where there are exceptional circumstances affecting the employees’ interests to a considerable extent, particularly in the event of relocations, transfers, the closure of establishments or undertakings or collective redundancies, the representative body shall have the right to be informed. The representative body or, where it so decides, in particular for reasons of urgency, the select committee, shall have the right to meet at its request the competent organ of the SE or any more appropriate level of management within the SE having its own powers of decision, so as to be informed and consulted on measures significantly affecting employees’ interests.
Where the competent organ decides not to act in accordance with the opinion expressed by the representative body, this body shall have the right to a further meeting with the competent organ of the SE with a view to seeking agreement.
In the case of a meeting organised with the select committee, those members of the representative body who represent employees who are directly concerned by the measures in question shall also have the right to participate.
The meetings referred to above shall not affect the prerogatives of the competent organ.
(d)Member States may lay down rules on the chairing of information and consultation meetings.
Before any meeting with the competent organ of the SE, the representative body or the select committee, where necessary enlarged in accordance with the third subparagraph of paragraph (c), shall be entitled to meet without the representatives of the competent organ being present.
(e)Without prejudice to Article 8, the members of the representative body shall inform the representatives of the employees of the SE and of its subsidiaries and establishments of the content and outcome of the information and consultation procedures.
(f)The representative body or the select committee may be assisted by experts of its choice.
(g)In so far as this is necessary for the fulfilment of their tasks, the members of the representative body shall be entitled to time off for training without loss of wages.
(h)The costs of the representative body shall be borne by the SE, which shall provide the body’s members with the financial and material resources needed to enable them to perform their duties in an appropriate manner.
In particular, the SE shall, unless otherwise agreed, bear the cost of organising meetings and providing interpretation facilities and the accommodation and travelling expenses of members of the representative body and the select committee.
In compliance with these principles, the Member States may lay down budgetary rules regarding the operation of the representative body. They may in particular limit funding to cover one expert only.
Part 3: Standard rules for participation
Employee participation in an SE shall be governed by the following provisions
(a)In the case of an SE established by transformation, if the rules of a Member State relating to employee participation in the administrative or supervisory body applied before registration, all aspects of employee participation shall continue to apply to the SE. Point (b) shall apply mutatis mutandis to that end.
(b)In other cases of the establishing of an SE, the employees of the SE, its subsidiaries and establishments and/or their representative body shall have the right to elect, appoint, recommend or oppose the appointment of a number of members of the administrative or supervisory body of the SE equal to the highest proportion in force in the participating companies concerned before registration of the SE.
| L 294/32 | EN | Official Journal of the European Communities | 10.11.2001 |
If none of the participating companies was governed by participation rules before registration of the SE, the latter shall not be required to establish provisions for employee participation.
The representative body shall decide on the allocation of seats within the administrative or supervisory body among the members representing the employees from the various Member States or on the way in which the SE’s employees may recommend or oppose the appointment of the members of these bodies according to the proportion of the SE’s employees in each Member State. If the employees of one or more Member States are not covered by this proportional criterion, the representative body shall appoint a member from one of those Member States, in particular the Member State of the SE’s registered office where that is appropriate. Each Member State may determine the allocation of the seats it is given within the administrative or supervisory body.
Every member of the administrative body or, where appropriate, the supervisory body of the SE who has been elected, appointed or recommended by the representative body or, depending on the circumstances, by the employees shall be a full member with the same rights and obligations as the members representing the shareholders, including the right to vote.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/1 |
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
¨
RÅDETS FORORDNING (EG) nr 2157/2001
av den 8 oktober 2001
om stadga för europabolag
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FO¨ RORD- NING
med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och
av följande skäl:
(1)Genomförandet av den inre marknaden och den förbättring av den ekonomiska och sociala situationen i hela gemenskapen detta bör leda till kräver, förutom slopande av handelshindren, en omstrukturering av produktionsfaktorerna så att de anpassas till gemenskapens dimension. För att så skall kunna ske, är det av största vikt att de företag vilkas verksamhet inte begränsar sig till att tillgodose rent lokala behov kan utforma och fullfölja omorganisationen av sin verksamhet på gemenskapsnivå.
(2)En sådan omorganisering förutsätter att redan existerande företag i flera medlemsstater får möjlighet att genom fusionsåtgärder samla sin potential. Sådana åtgärder får dock vidtas endast under förutsättning att fördragets konkurrensregler efterlevs.
(3)Vid genomförandet av omstrukturerings- och samarbetsåtgärder som inbegriper företag i olika medlemsstater uppstår svårigheter av juridisk, psykologisk och skatteteknisk art. Åtgärderna för tillnärmning av medlemssta-
(1) EGT C 263, 16.10.1989, s. 41 och EGT C 176, 8.7.1991, s. 1. (2) Yttrande av 4 september 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT). (3) EGT C 124, 21.5.1990, s. 34.
ternas bolagsrätt genom direktiv grundade på artikel 44 är ägnade att undanröja vissa av dessa svårigheter. Dessa åtgärder befriar dock inte företag som omfattas av olika lagstiftningar från skyldigheten att välja en bolagsform som regleras av en viss nationell lagstiftning.
(4)Den rättsliga ram inom vilken företagen i gemenskapen måste hålla sig och som fortfarande är huvudsakligen nationell överensstämmer således inte med den ekonomiska ram inom vilken de bör utvecklas för att möjliggöra genomförandet av de mål som anges i artikel 18 i fördraget. Detta förhållande är ägnat att avsevärt försvåra sammanslagning av bolag hemmahörande i olika medlemsstater.
(5)Medlemsstaterna är skyldiga att sörja för att de bestämmelser som skall tillämpas på europabolagen enligt denna förordning varken leder till diskriminering genom oberättigad särbehandling av europabolag i förhållande till aktiebolag eller till oproportionerliga inskränkningar i rätten att bilda ett europabolag eller att flytta dess säte.
(6)Det är nödvändigt att i största möjliga mån få till stånd överensstämmelse mellan det europeiska företagets ekonomiska och dess rättsliga enheter. Därför bör föreskrifter antas som gör det möjligt att, vid sidan av bolag som faller under en viss nationell lag, stifta bolag vilkas bildande och verksamhet regleras av en gemenskapsförordning som är direkt tillämplig i alla medlemsstater.
(7)Bestämmelserna i en sådan förordning kommer att göra det möjligt att bilda och driva bolag med en europeisk dimension, utan att olikheterna i och den begränsade territoriella tillämpningen av de nationella lagstiftningar som gäller för affärsdrivande bolag hindrar eller försvårar detta.
| L 294/2 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
(8)Stadgan för europabolag (nedan kallade
(9)Sedan kommissionen 1970 lade fram förslaget till förordning om stadga för europeiska aktiebolag, vilket ändrades 1975, har arbetet på en tillnärmning av den nationella bolagsrätten avancerat betydligt, varför det är möjligt att i stadgan för
(10)Det huvudsakliga mål som eftersträvas i den rättsliga ordningen för
(11)I samma syfte bör ett aktiebolag tillåtas att ombildas till
(12)De nationella bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och för aktieaffärer bör även tillämpas när
(13)
(14)Det är viktigt att möjliggöra att ett
ningen säkerställs. Hänsyn bör tas till att det för närvarande, vad beträffar administration av aktiebolag, förekommer två olika system inom gemenskapen. Samtidigt som
(15)Rättigheter och skyldigheter i fråga om skydd för minoritetsaktieägare och tredje man när ett företag utövar kontroll över ett annat företag som omfattas av en annan lagstiftning skall, enligt den internationella privaträttens allmänna regler och principer, regleras av den lag av vilken det kontrollerade företaget omfattas, utan att detta påverkar de skyldigheter som åvilar det kontrollerande företaget i kraft av de lagbestämmelser detta omfattas av, till exempel i fråga om koncernredovisning.
(16)Utan att det påverkar konsekvenserna av en framtida samordning av medlemsstaternas lagstiftningar, krävs för närvarande ingen särskild reglering avseende SE- bolag på detta område. Därför bör dessa allmänna regler och principer tillämpas både då
(17)De regler som faktiskt är tillämpliga då
bör därvid hänvisas till den lag som är tillämplig på aktiebolag som omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där
(18)Varje medlemsstat måste vara förpliktad att vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning tillämpa de sanktioner som gäller för aktiebolag som omfattas av dess lagstiftning.
(19)Reglerna för arbetstagarinflytande i
(1) Se s. 22 i detta nummer av EGT.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/3 |
(20)Denna förordning omfattar inga andra rättsliga områden, såsom skatterätt, insolvensrätt, immaterial- eller konkursrätt. Följaktligen skall bestämmelserna i medlemsstaternas lagstiftning och i gemenskapsrätten tillämpas på de ovannämnda områdena samt på andra områden som inte omfattas av denna förordning.
(21)Direktiv 2001/86/EG syftar till att tillförsäkra arbetstagarna rätt till inflytande beträffande frågor och beslut
som påverkar verksamheten och förhållandena i SE- bolagen. O¨ vriga frågor av social- och arbetsrättslig art, särskilt arbetstagarnas rätt till information och samråd, såsom den är utformad i medlemsstaterna, regleras av de nationella bestämmelser som under samma omständigheter gäller för aktiebolag.
(22)Denna förordnings ikraftträdande måste uppskjutas så att varje medlemsstat i sin nationella lagstiftning kan införliva bestämmelserna i direktiv 2001/86/EG och i förväg inrätta den struktur som behövs för att bilda och driva
(23)Ett bolag som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen bör få delta i bildandet av ett
(24)Ett
(25)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av någon bestämmelse som kan komma att införas i 1968 års Brysselkonvention eller i någon text som antas av medlemsstaterna eller rådet för att ersätta den konventionen och som avser de behörighetsregler som gäller när ett publikt aktiebolag flyttar sitt säte från en medlemsstat till en annan.
(26)Finansinstitutens verksamhet regleras av särskilda direktiv, och de nationella bestämmelserna för genomförande av dessa direktiv och andra nationella regler för denna verksamhet gäller fullt ut för
(27)Med hänsyn till
(28)I fördraget anges inte några andra befogenheter för att anta denna förordning än de som finns i artikel 308.
(29)Eftersom målen för de föreslagna åtgärderna såsom de skisseras ovan inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det är fråga om att bilda
HA¨ RIGENOM FO¨ RESKRIVS FO¨ LJANDE
AVDELNING I
¨ ¨
ALLMANNA BESTAMMELSER
Artikel 1
1.Ett bolag får bildas inom gemenskapens territorium i form av ett europeiskt publikt aktiebolag (Societas Europaea, nedan kallat
2.Ett
3.Ett
4.Arbetstagarinflytandet i ett
| L 294/4 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
Artikel 2
1.Publika aktiebolag som anges i bilaga I som har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat och som har sitt säte och sitt huvudkontor i gemenskapen, får bilda ett
2.Publika och privata aktiebolag i bilaga II vilka har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat samt har sitt säte och sitt huvudkontor i gemenskapen får ta initiativ till bildandet av ett
a)omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller
2. Ett
Artikel 4
1.Ett
2. Det tecknade aktiekapitalet skall uppgå till minst
120 000 euro.
b)sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat eller en filial belägen i en annan medlemsstat.
3. Bolag enligt artikel 48 andra stycket i fördraget samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga rättsliga enheter, som har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat och har sitt säte och sitt huvudkontor i gemenskapen, får bilda ett
a)omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller
b)sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat eller en filial belägen i en annan medlemsstat.
4.Ett publikt aktiebolag som har bildats enligt lagstiftningen i en medlemsstat och som har sitt säte och huvudkontor i gemenskapen får ombildas till ett
5.En medlemsstat har rätt att föreskriva att ett bolag som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen får delta i bildandet av ett
Artikel 3
1. Vid tillämpningen av artikel 2.1, 2.2 och 2.3 skall ett
3. Om det i lagstiftningen i en medlemsstat föreskrivs ett större tecknat aktiekapital för bolag med vissa typer av verksamhet, skall den lagstiftningen tillämpas på
Artikel 5
Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4.1 och 4.2, skall ett
Artikel 6
I denna förordning avses med ett
Artikel 7
Ett
Artikel 8
1. Ett
(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 40. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/5 |
2. Ett förslag om flyttning skall upprättas av lednings- eller förvaltningsorganet och offentliggöras i enlighet med artikel 13, utan att detta påverkar eventuella ytterligare former av offentliggörande som föreskrivs i den medlemsstat där bolaget har sitt säte. I förslaget skall
a)det säte som föreslås för
b)den bolagsordning som föreslås för
c)eventuella följder som flyttningen kan få för arbetstagarinflytandet,
d)den tidsplan som föreslås för flyttningen,
e)eventuella rättigheter till skydd av aktieägare och/eller borgenärer.
3.Lednings- eller förvaltningsorganet skall avfatta en redogörelse där flyttningens juridiska och ekonomiska aspekter förklaras och motiveras och där det förklaras vilka följder flyttningen får för aktieägare, borgenärer och arbetstagare.
4.Senast en månad före den bolagsstämma vid vilken det skall beslutas om flyttningen skall ett
5.En medlemsstat får när det gäller
6.Ett beslut om flyttning får inte fattas förrän två månader efter offentliggörandet av förslaget. Beslutet skall fattas enligt bestämmelserna i artikel 59.
7.Innan den behöriga myndigheten utfärdar det intyg som avses i punkt 8, skall
En medlemsstat får utvidga tillämpningen av det första stycket till att omfatta skulder som uppkommer (eller kan uppkomma) före flyttningen.
Föregående stycken skall inte påverka tillämpningen på SE- bolag av medlemsstaternas nationella lagstiftning om erläggande eller säkring av betalningar till offentliga organ.
8.En domstol, notarie eller annan behörig myndighet i den medlemsstat där ett
9.Ny registrering får inte ske förrän det intyg som avses i punkt 5 har framlagts och det har styrkts att de formaliteter som krävs för registrering i det land där bolagets nya säte skall vara beläget har uppfyllts.
10.Flyttningen av ett
11.När
underrättelse om detta lämnas från det register där den nya registreringen gjorts till det register där den gamla registreringen fanns. Den gamla registreringen skall strykas vid mottagandet av denna underrättelse, men inte före detta.
12.Den nya registreringen och strykningen av den gamla skall offentliggöras i de berörda medlemsstaterna i enlighet med artikel 13.
13.I och med offentliggörandet av
14.Genom lagstiftningen i en medlemsstat får det, i fråga om
Om ett
O¨ verklagande till domstol skall vara möjligt.
| L 294/6 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
15.Ett
16.Ett
Artikel 9
1.Ett
a)av bestämmelserna i denna förordning,
b)om denna förordning uttryckligen tillåter det, av bestämmelserna i bolagets bolagsordning,
eller
c)beträffande frågor som inte regleras i denna förordning eller – om en fråga endast delvis regleras i den – beträffande de aspekter som inte omfattas av denna förordning, av
i)de lagbestämmelser som har antagits av medlemsstaterna för att tillämpa gemenskapsåtgärder som specifikt avser SE bolag,
ii)de lagbestämmelser i medlemsstaterna som skulle gälla för ett publikt aktiebolag bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där SE- bolaget har sitt säte,
iii)bestämmelserna i bolagsordningen på samma villkor som för ett publikt aktiebolag bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där SE- bolaget har sitt säte.
2.De lagbestämmelser som antas av medlemsstaterna specifikt för
3.Om det finns särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning för den typ av verksamhet som ett
Artikel 10
Om inte annat följer av bestämmelserna i denna förordning, skall ett
Artikel 11
1.
2.Endast
3.Bolag eller andra juridiska personer som har registrerats i en medlemsstat före den dag då denna förordning träder i kraft och vilkas firmor innehåller förkortningen ”SE” skall dock inte vara skyldiga att ändra sina firmor.
Artikel 12
1.Varje
har sitt säte i ett register som anges i lagstiftningen i denna medlemsstat i enlighet med artikel 3 i rådets direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (1).
2.Ett
3.För att ett
4.Ett
I detta fall skall
(1) EGT L 65, 14.3.1968, s. 8. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/7 |
Artikel 13
De handlingar och uppgifter rörande ett
Artikel 14
1.Ett meddelande om registrering och avregistrering av ett
2.Vid flyttning av
3.De uppgifter som avses i punkt 1 skall översändas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer inom en månad efter det offentliggörande som avses i artikel 13.
AVDELNING II
BILDANDE
A v s n i t t 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 15
1.Om inte annat följer av denna förordning, skall bildandet av ett
2.Registrering av ett
Artikel 16
1.Ett
2.Om rättshandlingar har företagits i
registreringen inte påtar sig de skyldigheter som härrör från dessa rättshandlingar, skall de fysiska personer, bolag eller andra juridiska personer som företagit handlingarna vara solidariskt och obegränsat ansvariga för dessa, såvida inte annat överenskommits.
A v s n i t t 2
Bildande av ett
Artikel 17
1.Ett
2.Fusionen kan genomföras
a)enligt förfarandet för fusion genom förvärv i artikel 3.1 i direktiv 78/855/EEG (1), eller
b)enligt förfarandet för fusion genom bildande av ett nytt bolag i artikel 4.1 i samma direktiv.
I fallet med fusion genom förvärv skall det övertagande bolaget anta bolagsformen
Artikel 18
Beträffande frågor som inte innefattas i detta avsnitt, eller – om en fråga endast delvis innefattas av detta – beträffande de aspekter som inte innefattas i avsnittet skall varje bolag som deltar i bildandet av ett
Artikel 19
Genom lagstiftningen i en medlemsstat får det föreskrivas att ett bolag som omfattas av lagstiftningen i den medlemsstaten inte får delta i bildandet av ett
(1) Rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om fusioner av aktiebolag (EGT L 295, 20.10.1978, s. 36). Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
| L 294/8 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
Ett sådant motsättande får grundas endast på hänsyn till allmänintresset. O¨ verklagande till domstol skall vara möjligt.
Artikel 20
1. Lednings- eller förvaltningsorganen i de fusionerande bolagen skall utarbeta ett fusionsförslag. Förslaget skall innehålla
a)uppgift om de fusionerande bolagens firma och säte samt om
b)uppgift om aktiernas utbytesförhållande och om eventuellt kompensationsbelopp,
c)uppgift om villkoren för tilldelning av aktier i
d)uppgift om från och med vilket datum innehav av aktier i
e)uppgift om från och med vilket datum de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt skall behandlas som hörande till
f)uppgift om vilka rättigheter
g)uppgift om eventuella särskilda förmåner som beviljas de experter som granskar fusionsförslaget samt ledamöterna av
h)
i)information om de förfaranden genom vilka riktlinjerna för arbetstagarinflytandet skall fastställas i enlighet med direktiv 2001/86/EG.
2. De fusionerande bolagen får ta med ytterligare uppgifter i fusionsförslaget.
Artikel 21
b)Det register till vilket de handlingar som avses i artikel 3.2 i direktiv 68/151/EEG har ingivits för vart och ett av de fusionerande bolagen samt registreringsnummer i detta register.
c)En uppgift om hur det aktuella bolagets borgenärer skall förfara för att utöva sina rättigheter enligt artikel 24 samt den adress där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas.
d)En uppgift om hur minoritetsaktieägarna i det berörda bolaget skall förfara för att utöva sina rättigheter enligt artikel 24 samt den adress där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas.
e)
Artikel 22
Som alternativ till experter som granskar förslaget för varje fusionerande bolags räkning får en eller flera oberoende experter, enligt artikel 10 i direktiv 78/855/EEG, utsedda för detta ändamål och på gemensam begäran av de fusionerande bolagen av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat av vars lagstiftning något av de fusionerande bolagen eller det blivande
Experterna skall ha rätt att av vart och ett av de fusionerande bolagen begära de upplysningar som de anser vara nödvändiga för att de skall kunna slutföra sin uppgift.
Artikel 23
1.Bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen skall godkänna fusionsförslaget.
2.Arbetstagarinflytandet i
Artikel 24
För vart och ett av de fusionerande bolagen skall, med förbehåll för eventuella ytterligare krav som åläggs av den medlemsstat under vars lagstiftning det aktuella bolaget faller, följande uppgifter offentliggöras i denna medlemsstats allmänna tidning:
a)Form, firma och säte för varje fusionerande bolag.
1. Lagstiftningen i den medlemsstat under vars lagstiftning vart och ett av de fusionerande bolagen lyder skall, under beaktande av att fusionen är gränsöverskridande, tillämpas på samma sätt som vid fusion mellan publika aktiebolag vad beträffar skyddet av följande personers intressen:
a)De fusionerande bolagens borgenärer.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/9 |
b)De fusionerande bolagens rättighetsinnehavare.
c)Innehavare av andra värdepapper än aktier, vilka är förenade med speciella rättigheter i de fusionerande bolagen.
2. En medlemsstat får, vad beträffar fusionerande bolag som faller under dess lagstiftning, anta bestämmelser avsedda att säkerställa lämpligt skydd för de minoritetsaktieägare som motsatt sig fusionen.
Artikel 25
2.Varje fusionerande bolag skall därför överlämna det intyg som avses i artikel 25.2 till denna myndighet inom sex månader från och med intygets utfärdande samt en kopia av det av bolaget godkända fusionsförslaget.
3.Den myndighet som avses i punkt 1 skall särskilt kontrollera att de fusionerande bolagen har godkänt ett fusionsförslag med samma lydelse och att riktlinjer för arbetstagarinflytande har fastställts i enlighet med direktivet.
4.Myndigheten skall vidare kontrollera att
Artikel 27
1.Kontrollen av fusionens lagenlighet skall, beträffande den del av förfarandet som rör varje fusionerande bolag, ske i enlighet med den lag som tillämpas på fusion mellan publika aktiebolag i den medlemsstat under vars lagstiftning bolaget lyder.
2.I varje berörd medlemsstat skall domstol, notarie eller annan behörig myndighet utfärda ett intyg genom vilket slutgiltigt bekräftas att alla rättshandlingar och formaliteter inför fusionen har fullgjorts.
3.Om det i lagstiftningen i en medlemsstat under vars lagstiftning fusionerande bolaget lyder föreskrivs ett förfarande för kontroll och ändring av aktiernas utbytesförhållande eller för kompensation av minoritetsaktieägare utan att det hindrar fusionens registrering, skall dessa förfaranden gälla endast om övriga fusionerande bolag belägna i medlemsstater som inte ger utrymme för ett sådant förfarande vid godkännandet av fusionsförslaget i enlighet med artikel 23.1 uttryckligen godtar möjligheten för det fusionerande bolagets aktieägare att tillgripa detta förfarande. I sådana fall kan domstolen, notarien eller annan behörig myndighet utfärda intyg enligt punkt 2 även om ett sådant förfarande har inletts. I intyget skall dock anges att förfarandet är oavslutat. Beslutet som förfarandet leder fram till är bindande för det övertagande bolaget och dess aktieägare.
Artikel 26
1. Kontrollen av fusionens lagenlighet skall, beträffande den del av förfarandet som rör genomförandet av fusionen och bildandet av ett
1.Fusionen och det samtidiga bildandet av ett
2.Ett
Artikel 28
Varje fusionerande bolag skall offentliggöra genomförandet av fusionen enligt bestämmelserna i varje medlemsstats lag i enlighet med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
Artikel 29
1. Då fusionen genomförs enligt artikel 17.2 a skall följande rättsverkningar inträda samtidigt:
a)Varje överlåtande bolags samtliga tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget.
b)Aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget.
c)Det överlåtande bolaget upphör att existera.
d)Det övertagande bolaget antar den juridiska formen SE- bolag.
2. Då fusionen genomförs enligt artikel 17.2 b skall följande rättsverkningar inträda samtidigt:
a)De fusionerande bolagens samtliga tillgångar och skulder överförs till
| L 294/10 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
b)Aktieägarna i de fusionerande bolagen blir aktieägare i
c)De fusionerande bolagen upphör att existera.
3.Om lagen i en medlemsstat vid fusion mellan publika aktiebolag kräver att särskilda formaliteter uppfylls för att de fusionerande bolagens överföring av vissa tillgångar, rättigheter och skyldigheter skall få rättsverkan gentemot tredje man, skall dessa formaliteter tillämpas och fullgöras antingen av de fusionerande bolagen eller av
4.De deltagande bolagens rättigheter och skyldigheter i fråga om sådana anställningsvillkor som härrör från nationell lagstiftning, praxis och enskilda anställningskontrakt eller anställningsförhållanden och som föreligger vid tidpunkten för registreringen, skall med anledning av registreringen överföras till
Artikel 30
När
Utebliven kontroll av fusionens lagenlighet enligt artiklarna 25 och 26 kan utgöra en av grunderna för att avveckla ett SE- bolag.
Artikel 31
1.När en fusion enligt artikel 17.2 a genomförs av ett bolag som innehar samtliga aktier och övriga värdepapper som berättigar till rösträtt vid ett överlåtande bolags bolagsstämma, skall bestämmelserna i artiklarna 20.1 b, 20.1 c, 20.1 d, 22 och 29.1 b inte tillämpas. Dock skall de nationella bestämmelser under vilka vart och ett av de fusionerande bolagen lyder och som reglerar fusioner mellan publika aktiebolag i enlighet med artikel 24 i direktiv 78/855/EEG tillämpas.
2.När en fusion genom förvärv av ett annat bolags tillgångar och skulder genomförs av ett bolag som inte innehar samtliga men 90 % eller mer av de aktier och övriga värdepapper som berättigar till rösträtt i ett överlåtande bolags bolagsstämma, skall redogörelser från lednings- eller förvaltningsorganet, yttranden från en eller flera oberoende experter samt de handlingar som behövs för kontrollen endast erfordras i den mån detta föreskrivs i den nationella lag under vilken det övertagande bolaget faller eller av den nationella lag under vilken det överlåtande bolaget faller.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att denna punkt kan gälla när ett bolag innehar aktier som berättigar till 90 % eller mer av rösterna, men inte till samtliga röster.
A v s n i t t 3
Bildande av ett
Artikel 32
1.Ett
Ett bolag som tar initiativet till bildande av ett
2.Lednings- eller förvaltningsorganen i de bolag som tar initiativet till bildandet skall utarbeta ett likalydande förslag till bildande av ett
3.För vart och ett av de initiativtagande bolagen skall förslaget till bildande av
4.En eller flera oberoende experter i de initiativtagande bolagen, utsedda eller godkända enligt de nationella bestämmelser som antagits för att genomföra direktiv 78/855/EEG av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat under vars lagstiftning vart och ett av bolagen faller, skall granska det enligt punkt 2 upprättade förslaget till bildande och avge ett skriftligt yttrande avsett för aktieägarna i varje bolag. Genom överenskommelse mellan de initiativtagande bolagen får ett skriftligt yttrande avges för aktieägarna i samtliga bolag av en eller flera oberoende experter utsedda eller godkända av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat under vars lagstiftning av vilken något av de initiativtagande bolagen eller det blivande
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/11 |
5.I yttrandet skall anges vilka särskilda problem värderingen har vållat och om aktiernas föreslagna utbytesförhållande är rättvist och rimligt, vilka metoder som använts för att fastställa det och om dessa metoder är adekvata i det aktuella fallet.
6.Bolagsstämman i vart och ett av de initiativtagande bolagen skall godkänna förslaget till bildande av ett
Arbetstagarinflytandet i
7. Bestämmelserna i denna artikel skall i tillämpliga delar gälla för privata aktiebolag.
Artikel 33
1.Aktieägarna i de initiativtagande bolagen skall beredas tillfälle att inom tre månader meddela de initiativtagande bolagen om de har för avsikt att tillskjuta sina aktier för bildandet av
2.
3.Om samtliga villkor för bildandet av ett
De aktie- eller andelsägare i de initiativtagande bolag som inte inom den i punkt 1 angivna tiden har meddelat om de har för avsikt att ställa sina aktier till de initiativtagande bolagens förfogande för bildandet av ett
4.De aktieägare som har tillskjutit sina värdepapper för bildandet av
5.
Artikel 34
En medlemsstat får när det gäller de initiativtagande bolagen anta bestämmelser som avser att säkerställa skydd för minoritetsaktieägare som motsätter sig bildandet samt för borgenärer och arbetstagare.
A v s n i t t 4
Bildande av ett
Artikel 35
Ett
Artikel 36
För de bolag eller andra juridiska personer som deltar i bildandet gäller de bestämmelser som reglerar deras deltagande i bildandet av ett dotterbolag i form av ett publikt aktiebolag enligt nationell rätt.
A v s n i t t 5
Ombildning av ett publikt aktiebolag till ett
Artikel 37
1.Ett
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 får ombildningen av ett publikt aktiebolag till ett
3.Bolagets säte får inte flyttas från en medlemsstat till en annan enligt artikel 8 i samband med ombildningen.
4.Det berörda bolagets lednings- eller förvaltningsorgan skall lämna ett förslag till ombildning och en redogörelse där juridiska och ekonomiska aspekter på ombildningen förklaras och motiveras och där det anges vilka verkningar antagandet av
5.Förslaget till villkor för ombildning skall offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning enligt artikel 3 i direktiv 68/151/EEG senast en månad före den bolagsstämma som sammankallas för att besluta om ombildningen.
| L 294/12 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
6. Före den bolagsstämma som anges i punkt 7 skall en eller flera oberoende sakkunniga som, enligt de nationella bestämmelser som antagits för att tillämpa artikel 10 i direktiv 78/855/EEG, utsetts eller godkänts av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat under vars lagstiftning bolaget under ombildning till
7.Bolagsstämman i det berörda bolaget skall godkänna förslaget till villkor för ombildningen samt
8.Medlemsstaterna kan göra ombildningen avhängig av kvalificerad röstmajoritet eller enhällighet i det organ i bolaget under ombildning inom vilket arbetstagarinflytandet organiseras.
9.Rättigheterna och skyldigheterna för bolaget under ombildning i fråga om sådana anställningsvillkor som omfattas av nationell lagstiftning, praxis och enskilda anställningskontrakt eller anställningsförhållanden och som föreligger vid tidpunkten för registreringen, skall med anledning av registreringen överföras till
AVDELNING III
¨
Artikel 38
Ett
a)en bolagsstämma och
b)antingen ett tillsynsorgan och ett ledningsorgan (dualistiskt system) eller ett förvaltningsorgan (monistiskt system), beroende på vilket alternativ som fastställs i bolagsordningen.
(1) Rådets direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s.
A v s n i t t 1
Dualistiskt system
Artikel 39
1. Ledningsorganet skall ansvara för
2. Ledamoten/ledamöterna i ledningsorganet skall väljas och entledigas av tillsynsorganet.
En medlemsstat får dock föreskriva eller ge möjlighet att i bolagsordningen föreskriva, att ledamoten/ledamöterna i ledningsorganet skall väljas och entledigas av bolagsstämman på samma sätt som sker i de publika aktiebolag som har sitt säte inom dess territorium.
3.Ingen får samtidigt vara ledamot i
4.Antalet ledamöter i ledningsorganet eller reglerna för hur detta antal skall bestämmas skall fastställas i
5.En medlemsstat som saknar bestämmelser om ett dualistiskt system för publika aktiebolag med säte inom dess territorium får vidta lämpliga åtgärder rörande
Artikel 40
1.Tillsynsorganet skall kontrollera ledningsorganets förvaltning. Det får inte för egen del ha några befogenheter att vidta förvaltningsåtgärder avseende
2.Ledamöterna i tillsynsorganet skall väljas av bolagsstämman. Dock får ledamöterna i det första tillsynsorganet utses i bolagsordningen. Denna bestämmelse gäller utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 47.4 eller någon sådan ordning för arbetstagarnas medverkan som fastställs i enlighet med direktivet.
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/13 |
3. Bolagsordningen skall innehålla en bestämmelse om antalet ledamöter i tillsynsorganet eller regler för hur detta antal skall fastställas. En medlemsstat får dock föreskriva hur många ledamöter tillsynsorganet skall ha i de
Artikel 41
1.Ledningsorganet skall minst var tredje månad informera tillsynsorganet om
2.Utöver den periodiska informationen enligt punkt 1 skall ledningsorganet i god tid underrätta tillsynsorganet om alla händelser som kan ha påtagliga återverkningar på
3.Tillsynsorganet får från ledningsorganet begära in all den information som krävs för att det skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 40.1. En medlemsstat får föreskriva att även varje ledamot i tillsynsorganet skall ha denna möjlighet.
4.Tillsynsorganet får verkställa eller låta verkställa de kontroller som krävs för att det skall kunna fullgöra sitt uppdrag.
5.Var och en av ledamöterna av tillsynsorganet skall ha rätt att ta del av all information som tillställs detta organ.
Artikel 42
Tillsynsorganet skall välja en ordförande bland sina ledamöter. Om hälften av ledamöterna har utsetts av arbetstagarna, får endast en ledamot utsedd av bolagsstämman väljas till ordförande.
A v s n i t t 2
Monistiskt system
Artikel 43
1. Förvaltningsorganet skall leda och förvalta
2. Antalet ledamöter i förvaltningsorganet eller reglerna för hur detta antal skall bestämmas skall fastställas i
Detta förvaltningsorgan skall dock bestå av minst tre ledamöter, om arbetstagarnas medverkan är reglerad i enlighet med direktiv 2001/86/EG.
3.Ledamoten/ledamöterna i förvaltningsorganet skall väljas av bolagsstämman. Dock får ledamöterna av det första förvaltningsorganet utses i bolagsordningen. Dessa bestämmelser gäller utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 47.4 eller någon sådan ordning för arbetstagarnas medverkan som fastställs i enlighet med direktiv 2001/86/EG.
4.Om det inte finns någon bestämmelse om ett monistiskt system beträffande publika aktiebolag med säte inom en medlemsstats territorium får denna medlemsstat anta lämpliga bestämmelser beträffande
Artikel 44
1.Förvaltningsorganet skall sammanträda minst var tredje månad, med ett intervall som fastställs i bolagsordningen, för att diskutera
2.Var och en av ledamöterna i förvaltningsorganet skall ha rätt att ta del av all information som tillställs detta organ.
Artikel 45
Förvaltningsorganet skall välja en ordförande bland sina ledamöter. Om hälften av ledamöterna har utsetts av arbetstagarna, får endast en ledamot utsedd av bolagsstämman väljas till ordförande.
A v s n i t t 3
Gemensamma regler för det monistiska och det dualistiska systemet
Artikel 46
1. Ledamöterna i organen skall utses för den period som fastställs i bolagsordningen och denna får inte vara längre än sex år.
| L 294/14 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
2. Såvida inte bolagsordningen innehåller några inskränkningar, får ledamöterna omväljas en eller flera gånger för den period som fastställts enligt punkt 1.
Artikel 47
1.
Bolaget eller annan juridisk person skall för utövandet av sina befogenheter i det aktuella organet utse en fysisk person till sin företrädare.
2. Till ledamöter i ett visst organ i ett
a)enligt lagen i den medlemsstat där
b)på grund av ett rättsligt eller administrativt avgörande meddelat i en medlemsstat inte får ingå i motsvarande organ i ett publikt aktiebolag som faller under lagstiftningen i en medlemsstat i gemenskapen.
3.
4.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av de nationella lagstiftningar som tillåter en minoritet av aktieägare eller andra personer eller myndigheter att välja en del av ledamöterna i organen.
Artikel 48
1. Ett
Dock får en medlemsstat föreskriva att, i det dualistiska systemet, tillsynsorganet självt får besluta att dess medgivande skall inhämtas för vissa kategorier av åtgärder.
2. En medlemsstat får bestämma vilka kategorier av åtgärder som under alla omständigheter skall finnas upptagna i bolagsordningen för de
Artikel 49
Ledamöterna av ett
Artikel 50
1. Utom i de fall då annat föreskrivs i denna förordning eller i bolagsordningen, skall de interna reglerna beträffande
a)Beslutsförhet: minst hälften av ledamöterna skall vara närvarande eller företrädda.
b)Beslutsfattande: beslut fattas med majoriteten av de närvarande eller företrädda ledamöternas röster.
2.Om bolagsordningen inte innehåller några bestämmelser därom, skall varje organs ordförande ha utslagsröst vid lika röstetal. Dock får bolagsordningen inte innehålla några bestämmelser i strid härmed, om hälften av tillsynsorganets ledamöter företräder arbetstagarna.
3.Om arbetstagarmedverkan organiseras i enlighet med direktiv 2001/86/EG får en medlemsstat föreskriva att tillsynsorganets beslutsförhet och beslutsfattande, med undantag från punkt 1 och 2, skall regleras av de föreskrifter som under samma förhållanden gäller för publika aktiebolag som omfattas av den aktuella medlemsstatens lagstiftning.
Artikel 51
Ledamöterna i
A v s n i t t 4
Bolagsstämma
Artikel 52
Bolagsstämman skall besluta i de frågor som specifikt ankommer på stämman enligt
a)denna förordning,
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/15 |
b)bestämmelserna i lagstiftningen i den medlemsstat där
Vidare skall bolagsstämman besluta i de frågor för vilka bolagsstämman i ett publikt aktiebolag som faller under lagstiftningen i den medlemsstat där
Artikel 53
Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna i detta avsnitt, skall planeringen och genomförandet av bolagsstämman samt röstningsförfarandena regleras av lagstiftningen i den medlemsstat där
Artikel 54
1.Bolagsstämman skall sammanträda minst en gång per kalenderår inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, såvida inte lagstiftningen i den medlemsstat där
2.Bolagsstämman kan sammankallas när som helst av ledningsorganet, förvaltningsorganet, tillsynsorganet, eller av annat organ eller behörig myndighet i enlighet med den nationella lagen i den medlemsstat där
Artikel 55
tid och ge antingen de aktieägare som har begärt att så skall ske eller ett ombud för dessa rätt att sammankalla stämman. Detta påverkar inte tillämpningen av de nationella bestämmelser som eventuellt ger aktieägarna själva möjlighet att sammankalla bolagsstämman.
Artikel 56
En eller flera aktieägare som tillsammans innehar aktier motsvarande minst 10 % av det tecknade aktiekapitalet får begära att en eller flera nya punkter skall upptas på dagordningen för en bolagsstämma. De förfaranden och tidsfrister som gäller för denna begäran skall fastställas i den nationella lagen i den medlemsstat där
Artikel 57
Bolagsstämmans beslut skall fattas med majoriteten av de vederbörligen avgivna rösterna, såvida inte högre majoritet krävs enligt denna förordning eller, om den inte innehåller sådana bestämmelser, enligt den lag som gäller för publika aktiebolag i den medlemsstat där
Artikel 58
I de avgivna rösterna innefattas inte de som är knutna till aktier för vilka aktieägaren har underlåtit att delta i omröstningen eller har lagt ned sin röst eller röstat blankt eller avgivit ogiltig röst.
Artikel 59
1. Sammankallande av bolagsstämman och fastställande av dagordning får begäras av en eller flera aktieägare som tillsammans innehar aktier motsvarande minst 10 % av det tecknade aktiekapitalet, varvid en lägre procentsats får föreskrivas i bolagsordningen eller i den nationella lagen på samma villkor som gäller för publika aktiebolag.
2.I begäran om sammankallande skall anges vilka punkter som bör upptas på dagordningen.
3.Om efter den begäran som framställts enligt punkt 1 bolagsstämman inte hålls inom lämplig tid och i varje fall inte inom högst två månader, får den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten på den ort där
1.För ändring av bolagsordningen krävs ett beslut av bolagsstämman fattat med en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de avgivna rösterna, såvida inte den lag som gäller för publika aktiebolag hemmahörande i den medlemsstat där
2.Dock får en medlemsstat föreskriva att enkel majoritet av de i punkt 1 angivna rösterna skall räcka, när minst hälften av det tecknade aktiekapitalet är företrädd.
3.A¨ ndringar av bolagsordningen för ett
| L 294/16 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
Artikel 60
1.Då ett
2.Då bolagsstämmans beslut kräver den majoritet av rösterna som avses i artikel 59.1 och 59.2, skall denna majoritet också krävas för den separata omröstningen i varje kategori av aktieägare vilkas specifika rättigheter påverkas av beslutet.
AVDELNING IV
ÅRSBOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT
Artikel 61
Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 62 skall vad gäller upprättande av årsbokslut och, i förekommande fall, koncernbokslut, inbegripet den åtföljande verksamhetsberättelsen, samt revisionsberättelse och offentliggörande av boksluten
Artikel 62
1. Ett
2. Ett
(1) EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. (2) EGT L 374, 31.12.1991, s. 7.
AVDELNING V
AVVECKLING, LIKVIDATION, OBESTÅND
¨
OCH BETALNINGSINSTALLELSE
Artikel 63
Vad beträffar avveckling, likvidation, obestånd, betalningsinställelse och liknande förfaranden skall
Artikel 64
1. Om ett
a)antingen genom att flytta tillbaka sitt huvudkontor till den medlemsstat där det har sitt säte,
b)eller genom att flytta sitt säte enligt det förfarande som anges i artikel 8.
2.Den medlemsstat i vilken
3.Den medlemsstat där
4.Om det antingen på initiativ av myndigheterna eller på initiativ av en berörd part fastställs att ett
Artikel 65
Inledande av ett
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/17 |
Artikel 66
1.Ett
2.Ombildningen av ett
3.Ett
4.Förslaget till ombildning skall offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning, i enlighet med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG, senast en månad före datum för den bolagsstämma vid vilken fråga om godkännande av ombildningen skall behandlas.
5.Före den i punkt 6 avsedda bolagsstämman skall en eller flera oberoende experter, utsedda eller godkända enligt de nationella bestämmelser som antagits med tillämpning av artikel 10 i direktiv 78/855/EEG av en rättslig eller administrativ myndighet i den medlemsstat under vars lagstiftning det
6.Ett
AVDELNING VI
¨
KOMPLETTERANDE BESTAMMELSER
¨ ¨
OCH OVERGÅNGSBESTAMMELSER
Artikel 67
1. Varje medlemsstat får, om och så länge som EMU:s tredje fas inte är tillämplig på staten i fråga, tillämpa samma bestämmelser på de
lagstiftning, vad beträffar i vilken valuta aktiekapitalet skall vara uttryckt. Ett
2. Om och så länge som EMU:s tredje fas inte är tillämplig på den medlemsstat där
AVDELNING VII
¨
SLUTBESTAMMELSER
Artikel 68
1.Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning.
2.Varje medlemsstat skall utse de behöriga myndigheterna enligt artiklarna 8, 25, 26, 54, 55 och 64. Den skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 69
Senast fem år efter det att denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen förelägga rådet och Europaparlamentet en rapport om förordningens tillämpning och förslag om eventuella ändringar. Rapporten skall framför allt analysera lämpligheten av att
a)medge att ett
b)utvidga begreppet fusion i artikel 17.2 till att även tillåta andra typer av fusioner än de som anges i artiklarna 3.1 och 4.1 i direktiv 78/855/EEG,
(1) Rådets direktiv 90/604/EEG av den 8 november 1990 om ändring i direktiv 78/660/EEG om årsbokslut och direktiv 83/349/EEG om sammanställd redovisning i fråga om undantag för små och medelstora bolag samt i fråga om offentliggörande av bokslut i ecu (EGT L 317, 16.11.1990, s. 57).
| L 294/18 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
c)se över klausulen om domstolsbehörighet i artikel 8.16 mot bakgrund av någon bestämmelse som kan ha införts i 1968 års Brysselkonvention eller i någon text som medlemsstaterna eller rådet antagit för att ersätta sådan konvention,
d)tillåta bestämmelser i ett
förordning, eller lagar som antas för att garantera en effektiv tillämpning av denna förordning på
Artikel 70
Denna förordning träder i kraft den 8 oktober 2004.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 8 oktober 2001.
På rådets vägnar
L. ONKELINX
Ordförande
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/19 |
BILAGA I
PUBLIKA AKTIEBOLAG SOM AVSES I ARTIKEL 2.1
BELGIEN:
la société anonyme/de naamloze vennootschap DANMARK:
aktieselskaber TYSKLAND:
die Aktiengesellschaft GREKLAND: anonimi eteria SPANIEN:
la sociedad ano´nima FRANKRIKE:
la société anonyme IRLAND:
public companies limited by shares
public companies limited by guarantee having a share capital ITALIEN:
società per azioni LUXEMBURG:
la société anonyme
¨
NEDERLANDERNA:
de naamloze vennootschap O¨ STERRIKE:
die Aktiengesellschaft PORTUGAL:
a sociedade ano´nima de responsabilidade limitada FINLAND:
julkinen osakeyhtiö/publikt aktiebolag SVERIGE:
publikt aktiebolag FO¨ RENADE KUNGARIKET:
public companies limited by shares
public companies limited by guarantee having a share capital
| L 294/20 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 10.11.2001 |
BILAGA II
PUBLIKA OCH PRIVATA AKTIEBOLAG SOM AVSES I ARTIKEL 2.2
BELGIEN:
la société anonyme/de naamloze vennootschap
la société privée à responsabilité limitée/besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid DANMARK:
aktieselskaber, anpartselskaber TYSKLAND:
die Aktiengesellschaft,
die Gesellschaft mit beschränkter Haftung GREKLAND:
anonimi eteria,
eteria periorismenis efthinis SPANIEN:
la sociedad ano´nima,
la sociedad de responsabilidad limitada FRANKRIKE:
la société anonyme,
la société à responsabilité limitée IRLAND:
public companies limited by shares,
public companies limited by guarantee having a share capital private companies limited by shares
private companies limited by guarantee having a share capital ITALIEN:
società per azioni,
società a responsabilità limitata LUXEMBURG:
la société anonyme,
la société à responsabilité limitée NEDERLA¨ NDERNA:
de naamloze vennootschap
de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid
| 10.11.2001 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 294/21 |
O¨ STERRIKE:
die Aktiengesellschaft
die Gesellschaft met beschränkter Haftung PORTUGAL:
a sociedade ano´nima de responsabilidade limitada a sociedade por quotas de responsabilidade limitada FINLAND:
osakeyhtiö aktiebolag SVERIGE: aktiebolag
FO¨ RENADE KUNGARIKET:
public companies limited by shares,
public companies limited by guarantee having a share capital private companies limited by shares
private companies limited by guarantee having a share capital