10Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag
I detta kapitel behandlas Samhall AB:s nuvarande uppdrag; att ge meningsfullt arbete åt personer med arbetshandikapp, att ge utvecklande arbete, att erbjuda arbete där behoven finns och slutligen att ge arbete åt dem som har störst behov. Kapitlet avslutas med utredningens överväganden.
10.1Uppdraget och deluppdragen
Målet för den svenska arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Samhalls del av målet är – enligt avtalet med staten – …att genom produktion av efterfrågade varor och tjänster erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete med god arbetsmiljö åt arbetshandikappade kvinnor och män, med såväl svenskt som utländskt medborgarskap. I bolagsordningen anges syftet med Samhall med en något annorlunda formulering:
Bolagets syfte är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med arbetshandikapp där behoven finns.
Samhalls nuvarande uppdrag lades fast efter beslut i riksdagen 1992 då proposition 1991/92:91 bifölls. Samhalls uppgift enligt propositionen är att … anordna, leda och samordna verksamhet, som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Uppgiften delades upp i följande delar:
•Samhallgruppen skall ge meningsfullt arbete åt arbetshandikappade,
•Samhallgruppen skall ge utvecklande arbete,
•Samhallgruppen skall erbjuda arbete där behoven finns,
•Samhallgruppen skall ge arbete åt dem som har störst behov.
213
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
10.2Meningsfullt arbete
10.2.1Begreppet meningsfullt arbete
Enligt proposition 1991/92:91 är syftet med Samhalls verksamhet att tillförsäkra arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Det är alltså inte produktionen av varor och tjänster som i sig är betydelsefull. Produktionen av varor och tjänster är enligt propositionen istället ett medel för att kunna erbjuda lämpliga och bra arbeten åt människor med funktionsnedsättningar som inte kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall arbetet vara meningsfullt, vilket innebär att Samhall skall producera sådana varor och tjänster som efterfrågas på en allmän marknad. Det handlar således inte, enligt samma proposition, om mer eller mindre terapibetonade sysslor eller om arbetsuppgifter, som huvudsakligen utformats i rehabiliteringssyfte eller med syfte att ge arbetsträning, även om arbetet har en rehabiliterande effekt. Denna inriktning av verksamheten lades fast redan genom riksdagsbeslutet (prop. 1977/78:30, AU 16, rskr. 74) inför bildandet av stiftelsen Samhällsföretag och kvarstår fortfarande. En annan aspekt på meningsfullt arbete är att arbetsförhållandena skall vara så normala som möjligt. Andra aspekter som brukar lyftas fram handlar om medinflytande, delaktighet och gemenskap på arbetsplatsen.
Ett kvantitativt mål finns för detta deluppdrag genom att staten, som villkor för den merkostnadsersättning som Samhall AB erhåller varje år, kräver att Samhall AB skall leverera ett minsta antal arbetstimmar för personer med arbetshandikapp.
10.2.2Indikatorer – meningsfullt arbete
Utredningen presenterar och analyserar nedan flera olika indikatorer på begreppet meningsfullt arbete.
Sysselsättning/undersysselsättning
En grundläggande utgångspunkt är att Samhall AB skall erbjuda arbete. Det ligger i sakens natur att det inom ett bolag som Samhall med dess speciella uppdrag alltid funnits en viss undersysselsättning i betydelsen att anställda med arbetshandikapp haft begränsade eller helt saknat arbetsuppgifter. Denna undersysselsättning
214
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
har tidigare varit relativt begränsad och t.o.m. fungerat som ett incitament för att hitta nya affärssegment och därmed nya arbetsuppgifter för anställda med arbetshandikapp. Mot bakgrund av vikande efterfrågan och att anställda med arbetshandikapp inte sägs upp p.g.a. arbetsbrist, finns sedan 2001 en betydande undersysselsättning inom Samhall AB.
Samhall AB har preciserat undersysselsättningen i budgetunderlag till regeringen. I budgetunderlaget för åren
Utredningen har därför låtit SCB genomföra en undersökning bland de anställda med arbetshandikapp rörande personalutveckling och arbetsmiljö (se bilaga 5). I denna undersökning har utredningen försökt kartlägga undersysselsättningens omfattning. Inom Samhall AB skall både arbetstakt och arbetsuppgifter anpassas efter individens behov och förutsättningar. Begrepp som för lite arbetsuppgifter eller för mycket arbetsuppgifter är således relativa begrepp som varierar mellan individer. Frågan i undersökningen är därför ställd på följande sätt: Hur har din arbetssituation varit det senaste halvåret? Det är det huvudsakliga förhållandet som avses.
Det finns givetvis vissa metodmässiga problem när det gäller att använda intervjuundersökningar för att kartlägga undersysselsättning, men skattningarna i undersökningen måste ändå bedömas som mer tillförlitliga än en samlad bedömning i ett budgetunderlag.
Undersökningen visar att 17 procent, eller drygt 4 000 individer, haft för lite arbetsuppgifter eller helt saknat arbetsuppgifter under det senaste halvåret. 58 procent har haft lagom med arbetsuppgifter, medan 16 procent haft något för mycket arbetsuppgifter och 9 procent haft alldeles för mycket arbetsuppgifter. Undersysselsättningen varierar med anställningstid. De som varit anställda i över tio år är i högre utsträckning undersysselsatta än de som varit
215
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
anställda kortare tid. Att vara undersysselsatt kan inte sägas vara förenligt med målet om ”meningsfullt” arbete. Det kan förefalla som om utredningens resultat överensstämmer med den bedömning som lämnats i budgetunderlagen. Det finns dock en betydande skillnad. Utredningens kartläggning syftar på det huvudsakliga förhållandet det senaste halvåret, medan Samhalls bedömning handlar om hur många som antalsmässigt berörts under en viss tidsperiod. Med hänsyn tagen till denna skillnad, förefaller Samhalls bedömning innehålla en underskattning av undersysselsättningens omfattning.
Anpassning efter individuella behov och förutsättningar
I samma undersökning har utredningen låtit undersöka andra indikatorer på meningsfullt arbete; t.ex. om nuvarande arbete är anpassat efter de behov och förutsättningar som man har och om det ställs för höga krav i arbetet vid Samhall AB. 77 procent anser att det för det mesta eller alltid är fallet att nuvarande arbete är anpassat efter de behov och förutsättningar som man har, medan 23 procent anser att det för det mesta inte eller aldrig förhåller sig på det sättet. Någon motsvarande fråga har inte ställts tidigare i andra utredningar. När det gäller frågan om det ställs för höga krav i arbetet vid Samhall AB svarade 22 procent ja, medan 74 procent inte ansåg detta. 4 procent svarade att de inte visste om det ställs för höga krav. Den senare frågan ställdes av
Delaktighet/medinflytande
En annan indikator på meningsfullt arbete är delaktighet/medinflytande. I utredningens undersökning bland de anställda med arbetshandikapp ställdes frågan om det händer att man är med och beslutar om uppläggningen av arbetet. 22 procent anser att detta alltid är fallet, medan 30 procent har svarat att det är fallet för det mesta. 48 procent anser att det för det mesta inte eller aldrig är fallet. Motsvarande fråga ställdes i Metalls
(2001). I denna undersökning ansåg 35 procent att man för det mesta inte eller aldrig var med och beslutade om uppläggningen av
216
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
arbetet. Det förefaller alltså som om delaktighet/medinflytande har minskat sedan Metall genomförde sin undersökning.
Trivsel
En ytterligare indikator på meningsfullt arbete är trivsel. I utredningens undersökning tillfrågades de anställda med arbetshandikapp om man trivs med sitt arbete inom Samhall. 84 procent anser att detta för det mesta eller alltid är fallet, medan 16 procent har svarat att det för det mesta inte eller aldrig är fallet. Kvinnor trivs något sämre än män. Det råder inga större skillnader beroende på hur länge man varit anställd. Samma fråga ställdes av LOSAM- utredningen 1997, med i stort sett samma resultat. Även det faktum att ca 40 procent av de anställda har varit anställda i över tio år på Samhall tyder på att trivseln inom Samhall är god.
10.3Utvecklande arbete
10.3.1Begreppet utvecklande arbete
Enligt proposition 1991/92:91 skall Samhalls verksamhet utformas så att de enskilda arbetstagarna ges möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar i arbetet. Personalens utveckling förväntas enligt propositionen ske genom arbetet. Samhall måste därför kunna erbjuda olika slags arbetsuppgifter. Ett ensidigt utbud av arbetsuppgifter gör det svårt att erbjuda enskilda sökande arbete som passar deras förutsättningar och begränsar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vikten av utveckling av de anställdas kompetens och arbetsförmåga för att fler skall kunna övergå till den reguljära arbetsmarknaden betonades också i propositionen.
Som ett mått (som inte är heltäckande över begreppet ”utvecklande”) på hur väl Samhall AB lyckats med sitt rehabiliterande och utvecklande uppdrag ställer staten varje år krav på att en minsta andel (brutto) av de anställda med arbetshandikapp skall gå över till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden (se avsnitt 11.2).
217
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
10.3.2Personalutvecklingsarbetet inom Samhall
I avtalet mellan staten och Samhall AB för budgetåret 2000 framgår att Samhall skall utarbeta och redovisa olika sätt som visar det arbetsmarknadspolitiska programmets rehabiliterande effekt för de anställda med arbetshandikapp. En första redovisning gjordes till Näringsdepartementet under 2000. I bilaga 4 till Samhalls AB:s koncernplanering och budgetunderlag till regeringen för åren
En personalutvecklingsprocess
Personalutvecklingen skall utgå från medarbetarnas, kundernas och verksamhetens behov. Ur medarbetarperspektivet syftar utvecklingsprocessen till en yrkesmässig och personlig utveckling. Samhalls ledare skall stödja medarbetaren i utvecklingsprocessen, men samtidigt betona medarbetarens eget ansvar för sin utveckling. Den främsta framgångsfaktorn är medarbetarens resurser och engagemang. Utvecklingsprocessen består av följande delar:
- Utvecklingssamtal och personliga utvecklingsplaner
Utvecklingssamtal och personliga utvecklingsplaner är grunden i personalutvecklingsarbetet och syftar till en positiv utveckling för medarbetaren och företaget. Utvecklingssamtal skall hållas minst en gång per år
218
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
ske kontinuerligt och medarbetaren skall alltid få en egen kopia av utvecklingsplanen. Vid byte av arbetsplats skall den personliga utvecklingsplanen medfölja.
- Arbetsorganisation och utveckling genom arbete
Utveckling genom arbete syftar till utveckling av kunskap, förmåga och social kompetens samt motivation. Sättet att organisera arbetet bidrar till såväl den enskildes som gruppens lärande. I verksamhetspolicyn står att:
Arbetsformerna skall vara öppna och ge möjlighet till samarbete och erfarenhetsutbyte. I produktionen skall arbetet organiseras i arbetslag för att därigenom ge de anställda ökat ansvar och eget handlings- och beslutsutrymme.
Vilken arbetsorganisation som är lämpligast avgörs av enhetschefen utifrån verksamhetens krav. Dock skall medarbetarens möjlighet till lärande och ansvarstagande beaktas.
Arbetsplatsträffar skall hållas minst 10 gånger per år och syftar till att ge information och skapa dialog kring mål, resultat och gemensamma frågor för att uppnå ökad kunskap, helhetssyn, delaktighet och förändringsberedskap.
- Intern rörlighet
Intern rörlighet syftar till att tillgodose medarbetarens behov av lärande och arbetsbyten utifrån den personliga utvecklingsplanen samt att tillgodose företagets behov av att omdisponera personal vid
- Utbildning
Utbildning syftar till att öka kunskap, förmåga eller motivation. Enhetschefen har det övergripande ansvaret för att kompetensutvecklingsbehovet analyseras såväl utifrån verksamhetens som medarbetarens behov. För medarbetarens del sker planering, uppföljning och dokumentation i den personliga utvecklingsplanen och behandlas som en del i utvecklingssamtalet.
219
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
En obligatorisk utbildning för alla som varit anställda
- Extern praktik
Syftet med extern praktik kan såväl vara att öka medarbetarens självinsikt, förmåga att hantera nya situationer eller att öka kunnandet inom ett visst område. Ett mål med den externa praktiken kan vara övergång. Praktikperiodens längd kan variera utifrån praktikens syfte, normalfallet är dock fyra veckor.
Under 2000 utvecklades ett nytt system för att mäta effektiviteten i personalutvecklingsarbetet (Human ScoreCard). Mål och uppföljning sker inom följande områden: utvecklingssamtal, utbildningstimmar, beredd till övergång, praktik, övergång, sjukfrånvaro. Ledningen sätter också mål och följer upp personalenkäten inom följande områden: utvecklingssamtal, utbildning, beredd till övergång, extern praktik, ledarskap, trivsel och delaktighet.
10.3.3Indikatorer – utvecklande arbete
Resultat för de nyckeltal som Samhall följt sedan 1993 redovisas i tabell 10.1 nedan. Observera att nyckeltalen inte varit mål under tidsperioden
220
SOU 2003:56 Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag
Tabell 10.1. Resultat för personalutvecklingsarbetet i Samhall
| Utvecklings- | Utbildnings- | Beredd till | Övergång | Sjukfrånvaro | |
| samtal | timmar | övergång | |||
| År | (% av de | (genomsnitt | (% av de | (% av de | (% av kon- |
| anställda) | under året) | anställda)1 | anställda) | trakterad tid) | |
| 1993 | 64 | 35 | 9,1 | 3,5 | 18,0 |
| 1994 | 64 | 34 | 11,7 | 4,7 | 16,2 |
| 1995 | 66 | 32 | 11,4 | 4,5 | 15,6 |
| 1996 | 61 | 31 | 7,2 | 2,8 | 14,3 |
| 1997 | 61 | 33 | 6,6 | 4,0 | 15,0 |
| 1998 | 71 | 42 | 10,0 | 4,1 | 16,6 |
| 1999 | 69 | 42 | 11,0 | 3,9 | 18,3 |
| 2000 | 85 | 38 | 12,0 | 4,9 | 19,5 |
| 20012 | 95 | 47 | 13,0 | 5,7 | 20,5 |
| 2002 | 83 | 45 | 15,0 | 5,0 | 20,2 |
1 Avser de som anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. 2 Utvecklingssamtal 2001 avser exkl. långtidssjukskrivna.
Källa: Samhall AB
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal skall hållas minst en gång per år
En grundläggande del i personalutvecklingsarbetet är utvecklingsplanen. Mål, delmål/aktiviteter skall dokumenteras i en personlig utvecklingsplan. Uppföljning av den personliga utvecklingsplanen skall ske kontinuerligt och medarbetaren skall alltid få en egen kopia av utvecklingsplanen.
Känner du till att det finns en personlig utvecklingsplan för dig och ditt arbete på Samhall?
Endast 42 procent kände till detta 1997. Känner man inte till att det finns en utvecklingsplan är det inte sannolikt att man följer den (om den ens existerar). Utredningen har i sin undersökning låtit SCB ställa samma fråga. Resultatet av undersökningen visar att
221
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
87 procent kände till att de har en utvecklingsplan, vilket är en markant ökning sedan 1997.
Utbildningstimmar
Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar uppgick under 2002 till 45 timmar. Det interna målet för 2002 var 50 timmar. Antalet utbildningstimmar har, med vissa undantag, ökat kontinuerligt sedan 1997.
Utredningen har i sin undersökning låtit SCB ställa en mer allmän fråga:
Har du under det senaste året deltagit i någon utbildning eller andra aktiviteter för att du skall utvecklas i ditt arbete?
49 procent har svarat ja, medan 50 procent svarat nej. 1 procent vet inte om de har deltagit i någon utbildning eller andra aktiviteter. Samma fråga ställdes av
Enligt SCB:s personalutbildningsstatistik var andelen utbildningstid i förhållande till den totala arbetstiden 2,7 procent under andra kvartalet 2002. Motsvarande andel utbildningstid inom Samhall (räknat på 1 800 timmar) var något lägre under år 2002, 2,5 procent. Utredningen har inget underlag för att värdera om volymen utbildning är tillräckligt stor. Med tanke på målgruppen förefaller dock nivån, i förhållande till genomsnittet på arbetsmarknaden som helhet, vara förhållandevis låg.
Övergångsmognad (beredd till övergång)
Andelen anställda med arbetshandikapp som anmälts som s.k. ombytessökande vid arbetsförmedlingen uppgick under 2002 till 15 procent. Det interna målet för 2002 var 12 procent. Andelen beredda till övergång har ökat kontinuerligt sedan 1998.
222
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
Övergång
I samband med bolagiseringen 1992 infördes ett mål för övergångar till reguljärt arbete. Med övergång menas anställning hos en annan arbetsgivare än Samhall AB, ändrad anställning inom Samhall (en anvisad anställd blir direktanställd) eller att den anställde startar eget företag. För att redovisas som övergång krävs att den anställde med arbetshandikapp varit tillsvidareanställd, vilket är normalfallet inom Samhall. Samhall AB har uppfyllt övergångskravet alla år utom under tre år. Se vidare avsnitt 11.2.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron (uttryckt som procent av kontrakterad tid) uppgick till 20,2 procent under 2002, vilket är en liten minskning i förhållande till 2001. Det interna målet för 2002 var 19 procent. Trendmässigt följer sjukfrånvaron arbetslivet i övrigt, men på en betydligt högre nivå.
Andra aspekter på utvecklande arbete
I föregående avsnitt diskuterades undersysselsättning. Att vara undersysselsatt kan inte heller sägas vara förenligt med målet om ”utvecklande” arbete. Utredningen fördjupar sig i detta avsnitt dock inte ytterligare i denna fråga.
Som framgått av avsnitt 5.4.1 definierar Samhall AB merkostnader som kostnader som orsakas av uppdraget från staten och som innebär insatser utöver vad som är normalt för företag inom övrigt näringsliv. Som motiv för merkostnadsersättningen nämns bl.a. motivationsarbete, kontakter med potentiella arbetsgivare, praktik och pryo hos blivande arbetsgivare med bibehållen lön och inskolning av nya medarbetare som ersätter de som lämnar bolaget. Personalutvecklingsinsatserna bedöms som mer omfattande än hos andra arbetsgivare i och med att det krävs ett intensivt arbete att successivt överbrygga hinder mellan den anställde med arbetshandikapp och hans/hennes arbetssituation. Detta motiveras bl.a. av olika stödinsatser i form av extra lång introduktion, utbildning, arbetsväxling, arbetsanpassning, en hög standard på arbetsmiljö och företagshälsovård samt ett anpassat produktionsupplägg och instruktion. Anställda med arbetshandikapp inom Samhall AB
223
Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag SOU 2003:56
borde därmed kunna förvänta sig ett omfattande personligt stöd och utveckling i sitt arbete.
Utredningen har i sin undersökning låtit SCB ställa två frågor till de anställda med arbetshandikapp om hur de upplever det personalutvecklande inslaget i arbetet. Den första frågan avser om man anser att man har möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Den andra frågan avser om man anser sig få den hjälp man behöver för att man så småningom skall klara ett arbete utanför Samhall AB.
När det gäller den första frågan – om man anser att man har möjlighet att utvecklas i sitt arbete – svarar 53 procent att detta är fallet, medan 39 procent inte anser detta. 8 procent vet ej om de har möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Samma fråga ställdes av
När det gäller den andra frågan – om man anser sig få den hjälp man behöver för att man så småningom skall klara ett arbete utanför Samhall – svarar 49 procent ja, medan 36 procent svarar nej. 15 procent vet ej om de får den hjälp de behöver för att de så småningom skall klara ett arbete utanför Samhall. Motsvarande fråga har ställts i Metalls
Samhalls resurser i form av arbetsledartäthet och tillgång till företagshälsovård
Nära kopplat till frågan om personligt stöd och utveckling i arbetet är de resurser som finns till förfogande. En viktig faktor är tillgången till arbetsledning. Antalet direktanställda har halverats under den senaste tioårsperioden, från drygt 4 000 år 1992 till drygt 2 000 år 2002. Direktanställda utgörs både av arbetsledare och av administrativ personal. Enligt uppgift från Samhall gick det år 2002 i genomsnitt 37 anställda med arbetshandikapp per arbetsledare. På grund av bristfällig kvalitet på registrerade data saknas uppgifter om utvecklingen av antalet arbetsledare på Samhall AB under längre tidsperioder. Enligt
224
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
gick det 29 anställda med arbetshandikapp per arbetsledare vid årsskiftet 1996/97.
En annan viktig faktor är tillgången till företagshälsovård. Företagshälsovård inom Samhall bedrivs både i egen och i andras regi. Utredningen har försökt få fram mer detaljerade uppgifter om företagshälsovård vad gäller kostnader, omfattning, inriktning m.m. Dessa uppgifter har inte kunnat erhållas från Samhall bl.a. på grund av att bolaget eftersträvar en företagshälsovård som är integrerad i verksamheten och att kostnader inte kan särredovisas. Utredningen har i sin undersökning låtit SCB ställa en fråga som rör tillgången till företagshälsovård. Frågan rör om man har tillgång till företagshälsovård genom arbetet. 54 procent har svarat ja, medan 38 procent svarat nej på denna fråga. 8 procent vet ej om man har tillgång till företagshälsovård genom arbetet. Samma fråga om tillgång till företagshälsovård har på uppdrag av Arbetsmiljöverket ställts i tilläggsfrågor i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och publicerats i Arbetsmiljöundersökningen 2001 (AM 68 SM 0201). I denna undersökning, som alltså representerar ett genomsnitt för den ordinarie arbetsmarknaden, har 70 procent tillgång till företagshälsovård genom arbetet. Samhalls satsning på företagshälsovård synes mot denna bakgrund inte uppfylla de rimliga och extra krav som ställs just på Samhall.
10.4Arbete där behoven finns
10.4.1Begreppet där behoven finns
I proposition 1991/92:91 utvecklade det ansvariga statsrådet vad som avsågs med ”där behoven finns”:
Eftersom Samhall finns för de arbetshandikappades skull måste verksamheten täcka hela landet. Det är behovet av arbete åt handikappade sökande, som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden, som skall styra fördelningen av Samhalls arbetstillfällen. Vid fördelningen bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbetshandikappade, som finns i resp. region. Samma principer tillämpas regionalt, när Samhalls regionala företag och resp. Länsarbetsnämnd fördelar arbetstillfällena inom regionerna. Utredaren har understrukit att syftet med Samhalls verksamhet är arbetsmarknadspolitiskt och handikappolitiskt, men inte regionalpolitiskt. Samhalls primära uppgift är således inte att tillhandahålla arbete på orter med få andra arbetstillfällen... För egen del vill jag även erinra om att Samhall inte utgör något undantag när det gäller ansvar för att arbetsmarknaden är väl utvecklad i hela riket. Det innebär att Samhalls verksamhet
225
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
också skall ha stor betydelse i trakter med ensidigt eller svagt utvecklat näringsliv och med få andra arbetstillfällen. På sådana orter möter handikappade särskilt stora svårigheter att finna lämpligt arbete. För många människor med handikapp kan det också vara svårt att klara långa arbetsresor eller att flytta från hemorten för att få arbete. Det gör att det är särskilt angeläget att arbete kan erbjudas där behoven finns.
För att säkerställa att denna intention infrias har regeringen i avtal reglerat att AMS och Samhall AB skall komma överens om den regionala fördelningen av arbetstimmar.
Regionalpolitisk hänsyn
En annan aspekt på ”där behoven finns” har uppstått när Samhall tvingats omstrukturera sin verksamhet. I samband med behandlingen i riksdagens arbetsmarknadsutskott av bidraget till Samhall inför budgetåret 1997 underströks vikten av att Samhall finns etablerat på orter med svag arbetsmarknad (bet. 1996/97: AU1). Bakgrunden var att regeringen i budgetpropositionen för 1997 föreslagit en minskad merkostnadsersättning till Samhall. Arbetsmarknadsutskottet erfor att Samhall skulle tvingas säga upp 1 000 anställda med arbetshandikapp. Genom ett s.k. utskottsinitiativ omfördelades medel från andra anslag för arbetsmarknadspolitiska program till Samhall, samtidigt som det följande årets planerade neddragning av merkostnadsersättning sköts fram ytterligare ett år. Utskottet förutsatte – mot bakgrund av de åtgärder man föreslog – att Samhall inte skulle fullfölja de ifrågavarande uppsägningarna. Samtidigt uttalade utskottet:
Det är enligt utskottets mening angeläget att Samhall vid eventuell omstrukturering av verksamheten om möjligt tar regionalpolitisk hänsyn. Nedläggningar av verksamhet bör om möjligt undvikas på orter med svagare arbetsmarknad.
En nästan identisk formulering har därefter förts in i avtalet mellan staten och Samhall AB.
226
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
10.4.2Fördelningen av timmar
Den totala timvolymen (för alla län)
AMS bedömer behoven av de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp och lämnar, i budgetunderlag, årligen förslag till omfattningen vad gäller lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA). Någon bedömning av dimensioneringen av skyddat arbete hos Samhall görs emellertid inte, trots att skyddat arbete hos Samhall är en arbetsmarknadspolitisk insats som verket disponerar hela anvisningsrätten till. Efter riksdagsbehandling meddelar regeringen i regleringsbrev till AMS hur många som skall sysselsättas med lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) inom ramen för anslaget. Någon bestämd fördelning mellan lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) anges emellertid inte.
Samhall AB lämnar, i budgetunderlag, årligen förslag till omfattning av skyddat arbete hos Samhall uttryckt i antal arbetstimmar och anger samtidigt behovet av merkostnadsersättning. Förslaget som lämnas är dock inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning av behovet bland personer med arbetshandikapp, utan snarare en bedömning av bolagets möjligheter att erbjuda sysselsättning. Efter riksdagsbehandling sluter regeringen avtal med Samhall AB om hur många arbetstimmar som skall anordnas för en given merkostnadsersättning. I avtalet anges samtidigt övriga verksamhetsmål, riktlinjer och villkor förknippade med merkostnadsersättningen.
Den regionala timvolymen (mellan län)
I avtalet mellan staten och Samhall AB framgår att AMS beslutar, i samråd med Samhall, om den regionala fördelningen av arbetstillfällen för anställda med arbetshandikapp i bolaget. Rollfördelningen mellan AMS och Samhall AB är den att AMS svarar för den arbetsmarknadspolitiska behovsbedömningen, medan Samhall ställer denna bedömning mot sina kommersiella och organisatoriska förutsättningar.
Samhall AB lämnar årligen ett underlag till AMS rörande hur den totala timvolymen skall fördelas mellan olika län. Samhalls förslag är en samlad bedömning av möjligheterna att bereda sysselsättning i respektive län i förhållande till verksamhets- och affärsinriktning. Samhalls förslag på fördelning relateras till den preliminära fördelningen av andra arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med
227
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
arbetshandikapp (lönebidrag och offentligt skyddat arbete). I fördelningen av medel till länsarbetsnämnderna har AMS sedan flera år avsatt 50 mnkr för att särskilt kompensera län som av olika skäl inte bedöms få tillräcklig del av skyddat arbete hos Samhall. Det rör sig dock om mindre än en procent av anslaget, men kan för ett enskilt län vara betydelsefullt.
På central nivå beslutar AMS, i samråd med Samhall AB, om den länsvisa fördelningen. Denna fördelning har i stort sett varit likadan från år till år. Någon reell prövning av fördelningen sker inte. Under årens lopp har den slutliga fördelningen av timmar endast avvikit marginellt från det underlag som Samhall AB lämnat. En förklaring är att fördelningen av arbetstimmar på central nivå är relativt abstrakt. Det är först på nästa organisatoriska nivå, när man fördelar arbetstillfällen på kommuner/orter, som fördelningen i praktiken blir konkret. En annan orsak är, trots att fördelningen är grov, att flexibiliteten när det gäller resursomflyttningar mellan län är begränsad. Det förefaller som om omfattningen av Samhall AB:s verksamhet på regional nivå snarare bestäms av historiska fakta än av någon medveten bedömning av ”behoven”.
Den lokala timvolymen (inom län)
Något motsvarande krav på formalia, liknande avtalet mellan staten och Samhall AB om den regionala fördelningen av timvolymen, finns inte för fördelningen av arbetstillfällen inom ett län.
I samverkansdokumentet mellan Samhall AB och Arbetsmarknadsverket finns riktlinjer för det regionala samarbetet. Den gemensamma planeringen skall på årsbasis alltid omfatta fördelningen av arbetstillfällen inom respektive län, anställningsmöjligheter, insatser för övergångar och de praktikplatser som Samhallbolagen har att ställa till arbetsförmedlingens förfogande. Den gemensamma planeringen förutsätter ett ömsesidigt och kontinuerligt informationsutbyte. Länsarbetsnämnden har att informera Samhallbolaget om den aktuella sökandegruppens behov och förutsättningar, förväntade förändringar m.m. Samhall har att kontinuerligt informera länsarbetsnämnden om anställningsmöjligheter och samråda om väsentliga förändringar i verksamheten t.ex. gällande omstruktureringar, nedläggningar och nyetableringar m.m.
Utredningen har via samtliga länsarbetsnämnder genomfört en mindre kartläggning över hur den lokala fördelningen av timvoly-
228
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
men görs och vilket inflytande länsarbetsnämnden har över dimensioneringen och lokaliseringen av timvolymen. Kartläggningen visar, generellt sett, att flexibiliteten är begränsad och har minskat ytterligare de senaste åren. Länsarbetsnämnderna menar att det är svårt att få gehör för de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna vid fördelningen. I många län är det för närvarande neddragningar och/eller anställningsstopp, vilket givetvis minskar flexibiliteten ytterligare. Lokaliseringen bestäms primärt av andra faktorer än behoven hos de arbetssökande med arbetshandikapp. Samarbetsklimatet beskrivs dock överlag som gott och konstruktivt. Länsarbetsnämnderna har, hittills, klarat minskningen inom Samhall genom ökade anslag för lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA). Några särskilda omfördelningar av medel till kommuner som påtagligt drabbats när Samhall AB inte kan erbjuda sysselsättning har – hittills – inte behövts i någon större utsträckning.
Fördelningen av timvolymen inom ett län hanteras olika. I några län liknar proceduren fördelningen på central nivå, medan det i andra län mer handlar om en information från Samhalls sida. I vissa län bereds frågan av högsta ledningen, i andra län är det en sakkunnig handläggare som hanterar ärendet. Sammanfattningsvis kan konstateras att hanteringen av fördelningen av timvolymen inom länen inte, fullt ut, följer de riktlinjer som utarbetats av AMS och Samhall AB.
10.4.3Tidigare bedömningar
Där behoven finns
Trots att ”där behoven finns” har en framskjuten plats i ändamålsparagrafen i bolagsordningen har staten inte satt upp något mål eller avkrävt någon form av återrapportering av hur denna aspekt tillgodoses. Ett exempel på hur ett sådant mål skulle kunna formuleras ger Öhrlings Coopers & Lybrand i sin rapport Ekonomisk analys av Samhall AB – Slutrapport;
Samhall skall erbjuda anställning för arbetshandikappade på orter som har minst Z invånare.
Det saknas överlag kunskap om i vilken utsträckning Samhall AB finns där behoven finns.
229
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
Regionalpolitisk hänsyn
Trots att formuleringen – om att Samhall om möjligt bör ta regionalpolitisk hänsyn i samband med eventuella omstruktureringar och undvika att lägga ned verksamheter på orter med svag arbetsmarknad – har en framskjuten plats i avtalet mellan staten och Samhall AB finns ingen uppföljning i vilken utsträckning denna aspekt tillgodoses. Det saknas överlag kunskap om i vilken utsträckning Samhall AB vid omstruktureringar tar regionalpolitisk hänsyn och undviker att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad. Det handlar dels om nedläggningar av hela verksamheter, dels om antalet arbetstillfällen.
Riksrevisionsverkets kartläggning
Riksrevisionsverket (RRV) har i rapporten Samhall – en effektiv åtgärd? (RRV 1999:18) gjort en kartläggning av i vilken utsträckning arbetsplatserna finns där behoven finns. RRV kunde konstatera att Samhall bedrev produktion av något slag i flertalet kommuner, vilket innebar ca 300 orter och 800 arbetsställen. RRV jämförde hur antalet arbetstillfällen per kommun förändrats mellan 1995 och 1997. Antalet arbetstillfällen minskade med 2 514 stycken, eller med 8,5 procent. RRV kunde konstatera att neddragningar av antalet sysselsättningstillfällen hade ägt rum i 159 kommuner spridda över hela landet, men att Samhall samtidigt ökat, eller behållit antalet arbetstillfällen i nästan 50 kommuner. RRV:s slutsats var att Samhall utifrån en övergripande geografisk dimension finns där behoven finns.
RRV:s slutsats grundar sig på täckningen av kommuner, men som framgår ovan är det i förhållande till behovet av arbete åt handikappade sökande, som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och vilka kompensatoriska arbetsmarknadspolitiska program som finns tillgängliga i respektive region som bedömningen skall göras. Några sådana bedömningar finns inte i RRV:s rapport. Tidsperioden för jämförelsen är också kort (två år).
Någon bedömning av i vilken utsträckning Samhall vid omstruktureringar tar regionalpolitisk hänsyn och undviker att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad genomfördes inte inom ramen för RRV:s granskning.
230
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
10.4.4Indikatorer – arbete där behoven finns
För att belysa i vilken utsträckning Samhall finns där behoven finns och i vilken utsträckning Samhall AB vid omstruktureringar tar regionalpolitisk hänsyn och undviker att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad har utredningen använt sig av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för åren 1985, 1990, 1995 och 2000. En brist är att statistikuppgiften avser samtliga anställda vid Samhall. RAMS gör ingen skillnad på direktanställd personal och personal med arbetshandikapp som anvisats via arbetsförmedlingen. Detta förhållande behöver emellertid inte innebära några större tolkningsbegränsningar eller systematiska fel, eftersom antalet direktanställda finns någorlunda jämnt fördelade mellan olika arbetsplatser och att minskningen av antalet direktanställda i stort sett skett proportionellt. I bilaga 6 redovisas hela utredningsresultatet.
Där behoven finns
Som tidigare framgått är det behovet av arbete åt arbetshandikappade sökande som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden som skall styra fördelningen av arbetstillfällen. Samtidigt bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för personer med arbetshandikapp som finns i respektive region.
Utredningens studie visar att fördelningen av arbetstillfällen inte på ett tillfredsställande sätt korresponderar mot de faktiska behoven. Den regionala fördelningen speglar förvisso bättre behoven i dag än 1985, men fortfarande kvarstår regionala obalanser och omotiverade skillnader mellan län och kommuner. Samhall finns på många orter och på ännu fler arbetsställen, men lokaliseringen av arbetstillfällen utgår inte i tillräcklig utsträckning från de arbetsmarknadspolitiska behoven.
Regionalpolitisk hänsyn
Utredningen har studerat dels förändringen av själva kommuntäckningen, dels arbetstillfällenas utveckling (se bilaga 6). Utredningens kartläggning visar att 1985 fanns Samhall i 224 av 284 kommuner (79 procent). 1990 fanns Samhall i 244 av 284 kommuner (86 procent). 1995 hade Samhall ytterligare ökat sin täckning
231
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
till 248 av 288 kommuner (86 procent). Därefter har emellertid både timvolym (och antal arbetstillfällen) och den regionala täckningen minskat. År 2000 fanns Samhall i 219 av 289 kommuner (76 procent). Ökad tjänstesektor inom Samhall gör att arbetsställebegreppet inte blir lika entydigt som tidigare. Det är sannolikt att den reella täckningen är något större än vad som framgår av statistiken. Den minskade kommuntäckningen har främst tagits ut i storstadsområden och i eller i närheten av regionala centra. Samhall är (2000) i hög utsträckning fortfarande verksamt i sysselsättningssvaga områden, men samtidigt har sysselsättningen påverkats kraftigt i negativ riktning i vissa sysselsättningssvaga förvärvsregioner.
10.5Arbete åt dem som har störst behov
10.5.1Begreppet dem som har störst behov
I propositionen om skyddat arbete, yrkesinriktad rehabilitering m.m. (prop. 1977/78:30), som låg till grund för bildandet av stiftelsen Samhällsföretag, erinrade föredragande statsråd om det vidgade målet för sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken. Målet full sysselsättning hade förskjutits till att avse rätten till arbete för alla. En följd av detta var att grupper som tidigare i mycket liten utsträckning förväntades ingå arbetskraften kommit att göra anspråk på arbete. Enligt propositionen ovan skall det skyddade arbetet främst ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Begreppet ”skyddat arbete” skall förstås så, att de anställda är skyddade från konkurrens från personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete.
Målgruppen för skyddat arbete, dvs. skyddat arbete hos Samhall och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), är enligt 32 § i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp …personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Detta innebär att alla andra möjligheter, inklusive lönebidrag, skall ha prövats innan anvisning till Samhall kan bli aktuell.
Staten ställer i avtalet med Samhall AB krav på att minst 40 procent av de som rekryteras till Samhall skall tillhöra de prioriterade grupperna, dvs. intellektuellt arbetshandikappade, psykiskt
232
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
sjuka och flerhandikappade, enligt de definitioner som Samhall AB och AMS har enats om. En närmare beskrivning av de prioriterade grupperna ges i avsnitt 11.3.1.
10.5.2Rekryteringsprocessen
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall se över rekryteringsprocessen för anställning i Samhall och, vid behov, lämna förslag på förändringar.
Det är endast arbetsförmedlingen som kan anvisa en arbetssökande till skyddat arbete hos Samhall. I proposition 1991/92:91 om bolagiseringen av Samhall angavs att Samhall och AMV skall samverka, bland annat vad gäller rekryteringen av arbetshandikappade och arbetet med övergångar.
Samhall AB och AMV har kommit överens om formerna för samverkan i särskilda samverkansdokument. Samverkansdokumentet från 1997 var resultatet av ett antal konferenser och möten mellan organisationerna under hösten 1996. 1997 års samverkansdokument justerades 2001, bland annat till följd av Samhalls nya bolagsindelning samt tillkomsten av det s.k. kvalitetssäkringsdokumentet.
I samverkansdokumentet mellan Arbetsmarknadsverket och Samhallkoncernen från 1997 beskrivs rekryteringsprocessen enligt följande:
En rekrytering till Samhall kan initieras såväl från Af/Ami som från Samhallbolaget. Det är viktigt att Samhallbolaget klargör och anmäler rekryteringsmöjligheter till Af/Ami. En sådan anmälan bör vara skriftlig och innehålla en kort redogörelse för generella förutsättningar, arbetsmiljöinsatser m.m. i den aktuella verksamheten. Syftet med anmälan är att underlätta dialogen om lämpliga arbetsuppgifter samt arbetsförberedande insatser såväl från Af/Ami som Samhallenheten.
I rekryteringsprocessen skall alltid ingå studiebesök på den aktuella arbetsplatsen. Dessutom kan förekomma praktik inför anställningen om det bedöms erforderligt utifrån den enskildes behov. Under sådan praktik utgår ingen lön från Samhallbolaget. I samband med anställningen skall genomföras ett trepartssamtal där den arbetssökande, Af/Ami och Samhall går igenom syftet och målen för anställningen. Af/Ami svarar för att samtalet dokumenteras på blanketten ”Överenskommelse vid anställning i Samhall”, vilken skall innehålla uppgifter om den arbetssökande, stödbehov, mål med anställningen, m.m. och undertecknas av de tre parterna. Överenskommelsen skall sedan ligga till grund för den personliga utvecklingsplanen som årligen följs upp under Samhallanställningen.
233
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
Rekryteringsprocessen avslutas med att Samhallbolaget fattar ett formellt beslut om att anställa den sökande. Därmed har Samhall övertagit ansvaret för den anställdes personliga och yrkesmässiga utveckling. I det fall delade meningar föreligger om en anställning skall komma till stånd bör ärendet föras upp till överläggning mellan Lan:s och Samhallbolagens ledningar.
En arbetssökandes begränsade arbetsförmåga får inte ligga till grund för Samhallbolaget att säga nej till en anställning. För att en anställning skall komma till stånd förutsätts den arbetssökande aktivt kunna verka i en arbetsorganisation och delta i en produktionsprocess samt fullgöra minst halvtidsarbete. Den nyanställde bör dock ges möjlighet till en generöst tillmätt inskolningstid, vilken vid behov kan innebära kortare arbetstid än halvtid. Innan en anställning aktualiseras skall även arbetsställets sammansättning av olika handikappgrupper beaktas så att bra utvecklingsmöjligheter kan erbjudas de anställda.
Definition av arbetshandikapp
Funktionsnedsättning kan avse fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller
Enligt 10 § i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp definieras en person med arbetshandikapp som …den som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan förväntas få svårighet att få eller behålla ett reguljärt arbete.
Kodning av arbetshandikapp vid arbetsförmedlingen
För att få tillgång till de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp, t.ex. lönebidrag och skyddat arbete hos Samhall, krävs att ett arbetshandikapp har konstaterats och att den arbetssökande försetts med en kod för arbetshandikapp i arbetsförmedlingens register. Kodning av arbetshandikapp kan även göras för att
234
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
indikera ett behov av fördjupad service hos speciell handläggare eller arbetsförmedling.
Kodningen skall alltid göras i samråd med den arbetssökande, som också skall ge sitt skriftliga medgivande i samband med kodningen. För att kunna sätta en kod för arbetshandikapp krävs någon form av dokumentation som beskriver arbetshandikappets omfattning och vilka arbetsbegränsningar som det leder till. Dokumentationen kan bestå av en utredning av någon expert inom Arbetsmarknadsverket (AMV), t.ex. en arbetspsykolog, socialkonsulent eller liknande. Den kan också bestå av ett utlåtande från en expert, såsom ett läkarutlåtande eller remiss från socialtjänsten.1
Endast ett arbetshandikapp – huvudhandikappet – kunde tidigare anges i AMS register över de arbetssökande. Dessutom saknades uppgifter om graden av arbetshandikapp. Koderna för arbetshandikapp ändrades i juli 2000 till en tvåställig kod.
Vad som utgör ett arbetshandikapp och vad det skall relateras till om ett arbete inte föreligger vid kodningstillfället kan dock fortfarande inte utläsas i det nya kodningssystemet. Avsikten med handikappkodningen är dock inte att bedöma den arbetssökandes arbetsförmåga eller graden av arbetshandikapp. Handikappkoden är den formella förutsättningen för arbetssökande med arbetshandikapp att få ta del av de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp. I det praktiska förmedlingsarbetet för att bedöma servicebehov hos den arbetssökande har emellertid handikappkodningen ett begränsat värde.
Kodningen av arbetshandikapp har dock en praktisk funktion genom att den möjliggör spårbarhet mellan målgrupp och resurstilldelning. Detta är information som efterfrågas, bland annat av Regeringskansliet, handikapprörelsen m.fl.
Det bör här nämnas att de prioriterade grupperna inte är direkt överensstämmande med respektive handikappkod, utan utgör en delmängd (eller har en vidare definition) av den aktuella koden. Endast de med svårare psykisk sjukdom respektive svårare funktionsnedsättning är prioriterade till Samhall. Definitionen av utvecklingsstörda är däremot vidare än vad koden för intellektuellt
1 Lathund vid handläggning av arbetsmarknadspolitiska program och övriga stöd, AMS intranät Vis.
235
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
arbetshandikapp anger. Relevant handikappkod är alltså ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att bedöma om en arbetssökande tillhör en prioriterad grupp eller inte.
Kvalitetssäkring av processen
Bland annat som ett svar på de brister i effektivitet som RRV:s granskning av Samhall påvisat (se avsnitt 10.5.3), initierade centrala samrådsgruppen mellan AMS och Samhall AB ett utvecklingsprojekt med uppdrag att arbeta fram ett förslag till kvalitetssäkring som tog fasta på de olika momenten i
I kvalitetsdokumentet, som presenterades i maj 2001, finns kvalitetskrav, indikatorer, mätmetoder och kriterier för kvalitetskraven samt uppgift om vem som har ansvar för olika moment. Länsarbetsnämnderna och de regionala Samhallbolagen (fr.o.m. 2002 regionkontoren inom division Personalutveckling) ansvarar, enligt dokumentet, för att kvalitetskraven tillämpas och följs upp inom sina respektive ansvarsområden.
I anslutning till kvalitetssäkringsarbetet har AMS och Samhall justerat några av de gemensamma blanketter och faktablad som används inför en anställning vid Samhall AB.
10.5.3Indikatorer – dem som har störst behov
Riksrevisionsverkets granskning
Samhall har för varje år nått det uppsatta målet att minst 40 procent av rekryteringarna till Samhall skall komma från de prioriterade grupperna, dvs. intellektuellt arbetshandikappade, psykiskt sjuka och flerhandikappade. Vissa studier, bland annat av Riksrevisionsverket (RRV), har dock konstaterat att Samhall inte rekryterat (och AMV inte anvisat) från den avsedda målgruppen enligt bestämmelserna i förordningen och att Samhall inte fungerar som en sista åtgärd utan har blivit en åtgärd bland andra.
Enligt RRV:s rapport Samhall – en effektiv åtgärd? (RRV 1999:18) stämde handikappkoderna inte överens med det verkliga handikappet för de anställda vid Samhall. Drygt tre fjärdedelar av de med koden intellektuellt arbetshandikapp bedömdes av arbets-
236
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
ledarna inte ha detta arbetshandikapp. Även för de med psykiskt arbetshandikapp fanns avvikelser. Två tredjedelar hade inte ett arbetshandikapp som överensstämde med koden.
RRV konstaterade vidare att måluppfyllelsen är låg när det gäller relationen mellan den tänkta målgruppen och de som i praktiken finns på Samhall. RRV grundande sin bedömning på fyra iakttagelser,
•att 12 procent av dem som anvisats anställning till Samhall saknade ett arbetshandikapp, 3 procent saknade överhuvudtaget ett funktionshinder,
•att över 50 procent av dem som kategoriserats som prioriterad grupp inte hade ett arbetshandikapp som överensstämde med kategoriseringen, dvs. de tillhörde i praktiken inte de prioriterade grupperna,
•att den genomsnittliga arbetsförmågan hos de arbetshandikappade var betydligt högre än vad som förväntats med tanke på målgruppen för programmet. RRV:s granskning indikerade en arbetsförmåga motsvarande mellan 65 och 75 procent,
•att Samhall i praktiken inte fungerar som den sista åtgärden för de arbetshandikappade, utan ses i många fall som en åtgärd bland andra.
Bristerna i att nå den avsedda målgruppen förklarades, enligt RRV, delvis av att AMV:s anvisningsrätt inte tillämpades fullt ut av handläggarna och att arbetsförmedlingen/Ami definierade de prioriterade grupperna på felaktigt sätt. Orsaken till denna situation angavs vara att AMV:s volymkrav och en hög arbetsbelastning gett handläggarna incitament att så snabbt som möjligt ordna ett arbete åt den arbetssökande som bedömts vara arbetshandikappad. Samhalls behov av produktiv personal ansågs i högre utsträckning än avsett ha fått styra anvisningen, då handläggarna tenderat att eftersträva en snabb lösning för den arbetssökande.
En annan förklaring som RRV angav var den målkonflikt som föreligger mellan kravet på att behovet av statligt stöd successivt skall minskas och kravet på att anställningar skall förbehållas arbetshandikappade som har det svårast på arbetsmarknaden. Samhall har tvingats prioritera produktionen, vilket lett till att Samhall försökt rekrytera personer med särskilda kvalifikationer snarare än personer med särskilda behov.
Den förändrade produktionsinriktningen, från industriproduktion till tjänsteproduktion, var ytterligare en förklaring som RRV
237
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
angav till att rekryteringen inte skett från Samhalls egentliga målgrupp. Tjänsteproduktion ställer högre krav på de anställda, t.ex. krav på social kompetens och förmåga att arbeta självständigt.
Samhall angav i sitt yttrande över RRV:s rapport att den arbetsförmågebedömning som RRV gjort var missvisande då Samhalls uppgift är att anpassa produktion och arbetssituation till de anställdas olika förutsättningar, varför en jämförelse med ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden inte kan göras. Samhall menade vidare att RRV dragit felaktiga slutsatser om att vissa anställda inte skulle tillhöra tänkt målgrupp för Samhall, bland annat därför att det är en skillnad på den bedömning som görs när en person anställs och hur den anställde fungerar i ett anpassat arbete vid Samhall flera år senare.
AMS menade, liksom Samhall, i sitt yttrande att RRV:s påstående att ett stort antal anställda vid Samhall saknar arbetshandikapp eller funktionshinder som påverkar arbetet borde tolkas med försiktighet. Exempelvis skulle det kunna vara fråga om personer som haft anställning en tid och som har förbättrat sin arbetsförmåga men inte haft möjlighet att lämna Samhall på grund av den rådande arbetsmarknaden på orten. Att någon vid anställningstillfället helt saknat arbetshandikapp bedömdes inte som troligt. AMS angav dock att arbetsförmedlingen/Ami haft stora svårigheter att hävda anställningsmöjligheter för personer med mycket stora funktionshinder på grund av de höga krav som Samhall tidvis ställt för att få en anställning. RRV:s bild av den urholkade anvisningsrätten stämde väl överens med de uppgifter som AMS fått från länsarbetsnämnderna. En orsak som angavs var bristen på arbetsledare. Den grupp som har störst behov av anställning hos Samhall är just de som har ett särskilt stort behov av arbetsanpassning och arbetsledning.
Under åren
238
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
i synsätt är så pass stora och grundläggande att det kommer krävas mer för att lösa dem än vad som ryms inom ramen för kvalitetsutvecklingsarbetet.
Sannolikhetsstudie2
Rekryteringsprocessen är väl dokumenterad och belyst av bland annat
Observera att den prioriterade gruppen som utgör den största andelen (ca hälften) av de nyrekryterade till Samhall – de flerhandikappade – endast ingår i studien från och med juli 2000. Som nämndes ovan är de prioriterade grupperna inte direkt överensstämmande med respektive handikappkod, utan utgör en delmängd (eller har en vidare definition) av den aktuella koden. Handikappkod är dock den enda variabel som finns tillgänglig för att mäta prioriterade grupper.
I vilken utsträckning har då de prioriterade grupperna fått företräde till Samhall jämfört med övriga grupper, givet den rekrytering som faktiskt skett till Samhall och lönebidrag? När den relativa sannolikheten studeras framgår att de prioriterade grupperna i genomsnitt hade mellan ca 10 och 50 procent större chans än övriga att placeras i Samhall jämfört med lönebidrag under den studerade perioden. Sannolikheten varierar mellan åren men trenden är avtagande från senare delen av
2 I studien analyseras sannolikheten att placeras i Samhall istället för i lönebidrag för en genomsnittsperson med avseende på ett antal bakgrundsvariabler, t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå, etc.
239
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
nedan). Den nedåtgående trenden understryker det RRV fann i sin granskning, dvs. att ökade ekonomiska krav har lett till att Samhall AB tvingats prioritera produktionen framför kravet på att anställningarna skall förbehållas dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Sannolikheten är statistiskt säkerställd på fem procents signifikansnivå för samtliga år. För år 2000 var dock sannolikheten nära
Figur 10.1. Sannolikheten att få en Samhallanställning jämfört med en lönebidragsanställning för de prioriterade grupperna relativt övriga grupper
| 0,60 | ||||||||||
| 0,50 | Relativ sannolikhet | |||||||||
| Standardfel | ||||||||||
| 0,40 | ||||||||||
| Sannolikhet | 0,30 | |||||||||
| 0,20 | ||||||||||
| 0,10 | ||||||||||
| 0,00 | ||||||||||
| 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | |
Källa: AMS
IFAU:s arbetsmarknadspolitiska utvärdering av Samhall
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har påbörjat ett projekt för utvärdering av rekryteringen till Samhall AB. Ett preliminärt resultat från en kommande rapport visar att Samhall, även om Samhall uppfyllt rekryteringsmålet, inte prioriterar enligt intentionerna. IFAU har inte kunnat hitta belägg för att de prioriterade grupperna har större sannolikhet att få en anställ-
240
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
ning på Samhall än att ta del av andra arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med arbetshandikapp, med hänsyn tagen till olika bakgrundsfaktorer såsom utbildning, nationalitet och ålder.
Övergångar fördelat på anställningstid
Statistik från Samhall AB visar att anställda med arbetshandikapp som varit anställda en mycket kort tid (mindre än ett år) var kraftigt överrepresenterade bland dem som gick över till ett reguljärt arbete i förhållande till gruppens andel bland samtliga anställda (se bilaga 8). Målgruppen är …personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Det skall således vara fråga om personer som arbetsförmedlingen bedömt har ett omfattande stödbehov och för vilka det rimligtvis krävs betydande utvecklings- och rehabiliteringsinsatser för att kunna gå över till ett arbete utanför Samhall. Detta är ytterligare en indikation på att delvis fel målgrupp anvisas/rekryteras till Samhall.
10.6Utredningens överväganden
Utredaren skall enligt utredningsdirektiven bedöma hur Samhall genomför uppgiften att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med arbetshandikapp där behoven finns samt redovisa vilka konsekvenser detta får för bolagets förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet.
Utredningens samlade bedömning är att Samhall AB, utifrån de förutsättningar som gäller, genomför uppgiften på ett godtagbart sätt. Utredningens menar samtidigt att det finns stora förändrings- och utvecklingsbehov när det gäller hur det arbetsmarknadspolitiska uppdraget som helhet genomförs respektive inom vart och ett av de deluppdrag som lagts fast för Samhall; att ge meningsfullt arbete åt arbetshandikappde, att ge utvecklande arbete, att erbjuda arbete där behoven finns och slutligen att ge arbete åt dem som har störst behov.
241
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
Att ge meningsfullt arbete
I olika sammanhang betraktas arbetet på Samhall per definition som meningsfullt i och med att de varor och tjänster som produceras säljs på en marknad. Utredningen menar att det faktum att man producerar varor och tjänster på en marknad är en viktig aspekt när det gäller begreppet meningsfullt arbete, men att detta inte är samma sak som vad var och en som anvisats till skyddat arbete hos Samhall upplever som meningsfullt. Samhall AB har ett värde för staten endast som en arbetsmarknadspolitisk insats för personer med arbetshandikapp, inte för de varor och tjänster som företaget producerar.
Inom personalutvecklingsarbetet har utvecklats en medarbetarsyn som bygger på ökat eget ansvar samt eget handlings- och beslututrymme. Mot denna bakgrund är det förvånande att nära hälften av medarbetarna i utredningens undersökning anser att det för det mesta inte eller aldrig är fallet att de är med och beslutar om uppläggningen av arbetet.
Samhall skall enligt de ursprungliga intentionerna vara till för anställda med arbetshandikapp. Anställda med arbetshandikapp inom Samhall AB borde därmed kunna förvänta sig att arbetet är anpassat efter deras behov och förutsättningar. Merparten av de anställda inom Samhall AB upplever också att deras arbete är anpassat efter deras behov och förutsättningar och att det ställs rimliga krav på dem. Utredningens undersökning visar dock att det finns en (i sammanhanget) relativt stor grupp som anser att arbetet för det mesta inte eller aldrig är anpassat efter deras behov och förutsättningar (23 procent) och att det ställs för höga krav på dem i arbetet (22 procent).
Ett minimikrav som kan ställas på begreppet meningsfullt arbete är att man har arbetsuppgifter. I förarbeten och i tidigare utredningar förutsätts att Samhall AB alltid kan erbjuda sysselsättning. De senaste årens utveckling med vikande försäljning har visat att detta inte är fallet. Sysselsättningskravet, timvolymen, och tillämpningen att inga anställda med arbetshandikapp sägs upp p.g.a. arbetsbrist har en negativ konsekvens om det allmänt saknas arbete eller om de anställda inte finns på de orter eller passar för de nya arbetstillfällen som skapas; undersysselsättning. Det finns en betydande undersysselsättning inom Samhall AB i dag. Att vara undersysselsatt kan inte sägas vara förenligt med målet om ”meningsfullt” arbete.
242
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
Inom Samhall AB skall både arbetstakt och arbetsuppgifter anpassas efter individens behov och förutsättningar. Parallellt med undersysselsättning, där personer har begränsade eller helt saknar arbetsuppgifter finns en (i sammanhanget) relativt stor grupp som upplever att de antingen har något för mycket arbetsuppgifter eller alldeles för mycket arbetsuppgifter.
Utredningen menar att om det inte finns arbete måste nya alternativ och lösningar sökas. Istället för att vara undersysselsatt under längre perioder och inte få möjlighet till rehabilitering/utveckling i arbetet, bör insatserna inriktas mot att finna sysselsättning och rehabilitering/utveckling hos andra arbetsgivare och/eller inom andra sektorer.
Att ge utvecklande arbete
Samhall AB har under årens lopp arbetat ambitiöst med personalutveckling. En ny personalutvecklingsprocess
Ett minimikrav som kan ställas på begreppet utvecklande arbete, liksom meningsfullt arbete, är att man har arbetsuppgifter. Det är genom själva arbetet utveckling förväntas ske. Att vara undersysselsatt kan inte sägas vara förenligt med målet om ”utvecklande” arbete.
Eftersom Samhall är till för anställda med arbetshandikapp borde därmed de anställda kunna förvänta sig ett omfattande personligt stöd och utveckling i sitt arbete. Utredningens undersökning bland anställda med arbetshandikapp visar dock på ett betydande utvecklingsbehov när det gäller huruvida man har möjlighet att utvecklas i sitt arbete och om man anser sig få den hjälp man behöver för att man så småningom skall klara ett arbete utanför Samhall.
Som tidigare framgått har utredningen i sin undersökning låtit SCB ställa en fråga som rör tillgången till företagshälsovård. 54 procent har svarat att de har tillgång till företagshälsovård genom arbetet. Motsvarande andel i Arbetsmiljöundersökningen 2001 (AM 68 SM 0201) var 70 procent. Mot denna bakgrund är det
243
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
otillfredsställande att resurserna för företagshälsovård inom Samhall inte går att redovisa eller följa upp.
Utredningen menar vidare att det finns anledning till oro över arbetsledartätheten inom Samhall. Enligt uppgift från Samhall gick det i genomsnitt 37 anställda med arbetshandikapp per arbetsledare under 2002. Arbetsuppgifter som tidigare utförts av direktanställda har tagits över av anställda med arbetshandikapp. Ibland framhålls att en indikation på att arbetet blivit mer utvecklande är att allt fler arbetsuppgifter har kunnat övertas av arbetshandikappad personal från tidigare direktanställda.
Arbetsledarna får genom den nya medarbetarsynen som lagts fast inom personalutvecklingen en annan roll. Styrningen över produktionsplanering och uppläggning sker i ökad utsträckning i arbetslag, därigenom får den enskilde ett större ansvar för den egna situationen och den personliga utvecklingen. Utredningen menar att denna medarbetarsyn i och för sig är sympatisk, men att det knappast ersätter behovet av arbetsledare. Målgruppen är
…personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Rimligen måste det finnas ett mycket starkt samband mellan behovet av personligt stöd i arbetet i form av arbetsledning och det individuella stödbehov som var och en har som anvisats till skyddat arbete hos Samhall. Verksamheten är uppbyggd för att motsvara behovet hos personer med stora stödbehov på arbetsmarknaden. Anställda med arbetshandikapp är berättigade till ett mycket bra personligt stöd i sitt arbete. Här finns en motsättning mellan de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen och affärsverksamheten. Det är framför allt ekonomiska besparingar som lett fram till att antalet direktanställda har minskat kraftigt.
Det finns också tecken på att arbetsledarrollen inom Samhall AB kommit att bli allt svårare och krävande. SCB genomförde på uppdrag av Samhall hösten 2001 en undersökning av tjänstemännens arbetsförhållanden.3 Resultaten av undersökningen visade bl.a. att såväl arbetsmängd som nya arbetsuppgifter hade ökat för 60 procent av personalen. Ungefär hälften ansåg att de blivit osäkra om de skulle orka med nuvarande arbetsuppgifter och lika många var osäkra på om de skulle få vara kvar i Samhall. Vid en jämförelse med övriga arbetsmarknaden konstaterades bl.a. att fler arbetade övertid och arbetssituationen för många var stressig, fler hade
3 Direktanställda tjänstemäns arbetsförhållanden 2001, Samhall (2002).
244
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
svårare att koppla av tankarna på arbetet när de är lediga och hade svårigheter att sova samt att många skulle lämna Samhall om man hade möjlighet att få ett annat arbete med likvärdiga villkor. Jämfört med övriga arbetsmarknaden upplevde dock fler sitt arbete som meningsfullt och hade större möjlighet att vara med och besluta om upplägget av arbetet samt bestämma när olika arbetsuppgifter skall utföras.
Utredningen menar att anställda med arbetshandikapp är berättigade till, och därmed också skall få, ett mycket bra personligt stöd i sitt arbete. Som framgår av kapitel 5 är en brist i nuvarande finansieringsmodell att de personalutvecklande inslagen i verksamheten som staten via merkostnadsersättningen finansierar inte prioriteras när affärsverksamheten tvingar fram besparingar och/eller omstrukturering av verksamheten. De arbetsmarknadspolitiska och sociala målen är därmed i praktiken underställda de affärsmässiga aspekterna. Ur strikt arbetsmarknadspolitisk synvinkel är det emellertid önskvärt att anställda med arbetshandikapp får del av de utvecklingsinsatser de är berättigade till, oberoende av hur affärsverksamheten utvecklar sig.
Att erbjuda arbete där behoven finns
Det är behovet av arbete åt arbetssökande med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden som skall styra fördelningen av arbetstillfällen. Samtidigt bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för personer med arbetshandikapp som finns i respektive region. Utredningens studie visar dock att fördelningen av arbetstillfällen inte på ett tillfredsställande sätt korresponderar mot de faktiska behoven. De affärsmässiga aspekterna väger tyngre än de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen i fördelningen av arbetstillfällen. Den regionala fördelningen speglar förvisso bättre behoven i dag än 1985, men fortfarande kvarstår regionala obalanser och omotiverade skillnader mellan län och kommuner. Utredningen menar att de principer som finns fastlagda för fördelningen av arbetstillfällen bör tillämpas.
Inom Samhall pågår för närvarande ett omfattande omstruktureringsarbete i riktning mot mer tjänsteproduktion och mindre industriverksamhet. Nuvarande fördelning med 60 procent industri och 40 procent tjänster skall i slutet av 2004 ha förskjutits till 45 procent
245
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
industri och 55 procent tjänster. Ca 4 000 anställda med arbetshandikapp kommer enligt planerna att byta arbetsuppgifter de närmaste åren. Samhall har i olika sammanhang aviserat att takten i omstruktureringsarbetet kan komma att behöva bli högre om de ekonomiska förutsättningarna så kräver.
Strategin bygger på att minskande industrijobb kan kompenseras av expanderande tjänstejobb. Utredningen bedömer att, i den mån denna strategi inte lyckas, kommer detta få mycket stora konsekvenser för Samhall AB. I ett första led som undersysselsättning där personer har begränsade eller helt saknar arbetsuppgifter och i ett andra led för sysselsättning och kommuntäckning. Flera orter/kommuner med industriarbetsplatser och svag arbetsmarknad finns med i den omstruktureringsplan som lagts fast. Det är dock inte säkert att tjänstejobben kommer att kunna växa fram där eller att de arbeten som kan erbjudas passar de anställda med arbetshandikapp. På dessa orter kan det därmed bli mycket svårt att
– inom ramen för nuvarande system – ordna sysselsättning. Utredningen menar att här föreligger betydande spänningar
mellan affärsverksamheten och målet om att finnas ”där behoven finns”.
Konsekvenser för att bedriva en effektiv verksamhet
Enligt bolagsordningen är bolagets syfte att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med arbetshandikapp där behoven finns. Samtidigt utgörs målgruppen av …personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.
Utredningen har i avsnitt 9.3 påpekat att när Samhall AB:s nuvarande uppdrag lades fast, utreddes inte det faktum att Samhall i första hand var (och är) en arbetsmarknadspolitisk insats och vilken betydelse detta förhållande skulle ha. Denna aspekt borde emellertid, enligt utredningens mening, ha varit den allra viktigaste aspekten att utreda. Samhall har ett omfattande, komplext och sammansatt uppdrag. Affärsverksamheten är en förutsättning för det arbetsmarknadspolitiska och sociala uppdraget. Samtidigt är det här motsättningen i uppdraget ligger.
De arbetsmarknadspolitiska och sociala målen innebär en begränsning i affärsverksamheten. Samtidigt skulle inte bolaget
246
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
existera om inte verksamhetsidén fanns. Som framgår av avsnitt 7.2 skall Samhall bete sig på motsatt sätt i förhållande till övrigt näringsliv (hantera försäljningspriset med varsamhet och inte sätta pris under gällande marknadspris, undvika att bli marknadsdominerande, iaktta försiktighet när man går in i en ny bransch m.m.). Ur en strikt företagsekonomisk synvinkel skulle exempelvis inte så många diversifierade affärer finnas, olika arbetsuppgifter erbjudas, stödinsatser tillhandahållas m.m. Det är också helt uppenbart att företag inom övrigt näringsliv av företagsekonomiska skäl inte skulle ha en sådan stor geografisk spridning. Å andra sidan bedriver Samhall en mängd olika verksamheter, (vilket i och för sig företag inom övrigt näringsliv inte skulle finna strategiskt riktigt att göra). Även om man tar hänsyn till mängden verksamheter finns Samhall på fler platser än vad ett vanligt företag skulle finna lämpligt. Det är uppenbart att själva verksamhetsidén medför begränsningar och får konsekvenser när det gäller att bedriva en effektiv verksamhet.
Affärsverksamheten innebär dock en kraftigare begränsning för de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen än omvänt. De arbetsmarknadspolitiska och sociala målen prioriteras inte när affärsverksamheten tvingar fram besparingar och/eller omstrukturering av verksamheten. De arbetsmarknadspolitiska och sociala målen är därmed i praktiken underställda de affärsmässiga aspekterna. Riksdag och regering har som medel för att nå de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen valt ett eget bolag. Statsmakterna har genom detta val också tagit den affärsrisk som är förknippat med detta. Om affärerna går dåligt får detta återverkningar både kvantitativt på sysselsättningsnivån och kvalitativt på möjligheterna att erbjuda personalutveckling.
I proposition 1991/92:91 framhölls vikten av att Samhall erbjöd olika slags arbetsuppgifter. Ett ensidigt utbud av arbetsuppgifter skulle göra det svårt att erbjuda enskilda sökande arbete som passar deras förutsättningar och begränsar möjligheterna till utveckling i arbetet. Samhall erbjuder ett differentierat utbud av arbetsuppgifter
– totalt sett – över hela landet, men inte på den lokala arbetsmarknaden. Det ligger i sakens natur att ett nationellt bolag måste genomföra en långt driven specialisering och renodling för att vara effektivt. Utredningen konstaterar att Samhall inledningsvis i stor utsträckning byggde på lokal produktion. Verksamheten har under hand, av affärsmässiga skäl, blivit mer specialiserad till stora kunder och till mer storskalig och koncentrerad produktion. Enligt utredningens bedömning har konsekvenserna för effektiviteten föränd-
247
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
rats (försvårats) i takt med att Samhall – åtminstone i delar – i allt högre utsträckning kommit att likna ett företag vilket som helst. Det har blivit allt svårare att förena affärsverksamhet och de arbetsmarknadspolitiska och sociala målen.
Behöver den regionala hänsynen tydliggöras?
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall bedöma om den regionala hänsynen behöver tydliggöras och om så är fallet föreslå hur ett sådant uppdrag skulle kunna formuleras samt beräkna kostnaden för ett sådant uppdrag. Enligt utredningens samlade bedömning finns inget skäl att tydliggöra den regionala hänsynen om man med detta menar ett explicit regionalpolitiskt uppdrag. Vid översynen av Samhall 1991 fastslogs att syftet med Samhalls verksamhet var arbetsmarknadspolitiskt och handikappolitiskt, men inte regionalpolitiskt. Detta bör gälla även framöver.
Om den regionalpolitiska hänsynen skulle renodlas till ett politikområde, regionalpolitiken, kan konstateras att Samhall AB – med nuvarande verksamhetsinriktning och stöd från staten – inte kan få regionalpolitiska företagsstöd (regionalt utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag, transportbidrag och landsbygdsstöd). Den typ av stöd som närmast skulle kunna sägas likna det stöd som i sådana fall skulle vara aktuellt är transportbidraget. De regionalpolitiska företagsstöden är dessutom utformade som temporära stöd till näringslivet, och inte som permanenta stöd till ordinarie verksamhet. Om statsmakterna har andra eller högre regionalpolitiska ambitioner med verksamheten förutsätter utredningen att eventuellt nödvändiga särskilda stödmöjligheter utreds inom ramen för regionalpolitiken.
I avtalet mellan staten och Samhall AB framgår att AMS beslutar, i samråd med Samhall, om den regionala fördelningen av arbetstillfällen för arbetshandikappade anställda i bolaget. En viktig fråga är varför inte denna arbetsordning har resulterat i en fördelning som bättre motsvarar behoven. Varför har inte Arbetsmarknadsverket, som rimligen är den aktör som har den bästa kunskapen om var behoven finns, i högre utsträckning än vad som blivit fallet styrt arbetstillfällena dit? Utredningen konstaterar att skyddat arbete hos Samhall är en arbetsmarknadspolitisk insats som Arbetsmarknadsverket disponerar hela anvisningsrätten till. De affärsmässiga övervägandena har dock i praktiken satt mycket snäva ramar
248
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
för lokaliseringen av arbetstillfällena. Som framgått tidigare påverkar Arbetsmarknadsverket inte alls eller i mycket begränsad utsträckning dimensioneringen, lokaliseringen eller inriktningen av arbetstillfällena. Vid några tillfällen under
Utredningens förslag till en ny insats innebär att beslut om lönebidrag och omkostnadsersättning fattas med utgångspunkt från en individuell kartläggning. I kartläggningen ingår också att en bedömning görs av vilka möjliga arbetstillfällen som finns. I huvudsak skall AMS regionala föredelning av det samlade anslaget baseras på en bedömning av var behoven finns. AMS får betydligt större faktiska möjligheter att leva upp till redan gällande principer för fördelningen av arbetstillfällen.
Hänsynen till Samhalls existerande produktionsapparat och behov av medel för redan anställda i Samhall får under den femåriga övergångsperioden hanteras, liksom hittills, inom ramen för anslaget under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB.
Att ge arbete åt dem som har störst behov
Utredaren skall enligt direktiven för utredningen se över rekryteringsprocessen för anställning i Samhall och, vid behov, lämna förslag på förändringar.
Målgruppen för skyddat arbete hos Samhall är …personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. I likhet med RRV menar utredningen att den faktiska målgruppen som rekryterats till Samhall avviker från den avsedda. Detta faktum får två allvarliga konsekvenser; dels tränger det undan arbetssökande med mer omfattande funktionsnedsättningar för vilka insatsen är avsedd för, dels innebär det en felaktig resursallokering i och med att omfattande ekonomiska resurser används för individer där andra arbetsmarknadspolitiska program skulle vara mer kostnadseffektiva och ändamålsenliga.
249
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
Frågan om att ge arbete till dem som har störst behov är nära kopplat till rekryteringsprocessen. Bristerna i rekryteringsprocessen kan i huvudsak sammanfattas i tre punkter:
•processen är inte systematisk och/eller kvalitetssäkrad
•processen möter målkonflikter inom Samhall
•processen lider av bristande incitamentsstruktur
Det föreligger en uppenbar konflikt mellan de ekonomiska kraven som ställs på Samhall AB och kravet på att anställningar skall förbehållas personer med arbetshandikapp som har det svårast på arbetsmarknaden. Detta förhållande har inneburit att Samhall prioriterat produktionen och haft incitament att rekrytera personer med särskilda kvalifikationer snarare än personer med särskilda behov.
Arbetsmarknadsverket och Samhall AB bedriver ett gemensamt kvalitetsutvecklingsarbete. Utredningen konstaterar att rekryteringen/anvisningen till Samhall är en lång process med olika delprocesser som är beroende av varandra för att kunna uppnå bibehållen kvalitet genom hela processen. Detta gör den känslig för ”brott” i processen. Respektive delprocess är sårbar i sig, tillsammans blir hela processen ännu mer sårbar. Faktorer som kan orsaka ”brott” i kvalitetskedjan är bl.a. att den kartläggning som i dag görs före anvisning till programmet inte är tillräcklig, olika resurser och kompetens på arbetsförmedlingen och Samhall, etc. Utredningen delar härvidlag RRV:s uppfattning att kvalitetsdokumentet är nödvändigt, men otillräckligt som styrmedel för att förverkliga statsmakternas intentioner när det gäller målgruppen för skyddat arbete hos Samhall.
Samhall är för närvarande en fri resurs för arbetsförmedlingen. Att anvisa till Samhall belastar inte arbetsförmedlingens budget. Det finns därmed inget ekonomiskt incitament att vara restriktiv med vem eller hur många som anvisas till Samhall. Samhall är samtidigt det i särklass dyraste arbetsmarknadspolitiska programmet/insatsen. Det finns ett flertal liknande exempel på hur fria resurser både fel- och överutnyttjats inom arbetsmarknadspolitiken. Rent principiellt bör den som nyttjar en ekonomisk resurs också finansiera den. I kapitel 5 föreslås ett system där arbetsförmedlingen både skall styra omfattningen och finansiera programmet. Arbetsförmedlingen bör ta ställning till vilket arbetsmarknadspolitiskt program/insats som är lämpligast utifrån en samlad
250
| SOU 2003:56 | Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag |
behovsbedömning och de faktiska kostnaderna för olika alternativ, vilket torde leda till ett incitament för att rätt målgrupp anvisas.
I kapitel 4 föreslår utredningen ett nytt kartläggnings- och utredningsprogram. Det föreslagna systemet ger, enligt utredningens mening, en betydligt bättre grund så att varje individ får del av rätt insatser vid rätt tidpunkt. Bedömningen blir mer nyanserad och individuell. Planeringen och rehabiliteringen tar den enskildes kompetens, intressen och möjligheter som utgångspunkt. Den avgörande frågan måste vara: Vad vill Du göra med resten av Ditt arbetsliv?
Ansvarsfördelningen mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall AB
Enligt utredningsdirektiven skall utredaren pröva ansvarsfördelningen mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall.
Utredningen har visat att det på många punkter råder oklarheter om vem som gör vad och varför mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall AB. Inom ramen för nuvarande system finns anledning till att precisera ansvarsfördelningen. Samverkan regleras av ett samverkansdokument. Enligt samverkansdokumentet har länsarbetsnämnderna och de regionala Samhallbolagen (fr.o.m. 2002 regionkontoren inom division Personalutveckling) ett gemensamt ansvar för att utveckla ett nära regionalt och lokalt samarbete. Formerna för och innehållet i samarbetet skall, enligt samverkansdokumentet, dokumenteras i ett kontrakt. Enligt vad utredningen erfarit är variationen stor i kontrakten vad gäller innehåll och struktur. Ett samverkansdokument är dock, enligt utredningens mening, ett alldeles för lösligt och oprecist instrument. Roller, ansvar och uppgifter bör antingen ha författningsstöd och/eller finnas reglerade i avtal mellan staten och Samhall AB eller i bolagsordning alternativt i avtal mellan AMS och Samhall AB.
Enligt utredningens uppfattning finns anledning att strama upp hanteringen av den arbetsmarknadspolitiska insatsen inom Arbetsmarknadsverket. Inom Arbetsmarknadsverket förekommer olika typer av dokument där innehållet avviker från förordningen och som är svåra att statusbestämma. Exempel på detta är AMS definition av arbetshandikapp i Lathund vid handläggning av arbetsmarknadspolitiska program och övriga stöd;
En människa som på grund av fysiskt, psykiskt, förståndsmässigt eller socialmedicinskt handikapp har eller förväntas få svårigheter med att få
251
| Hur Samhall AB genomför sitt uppdrag | SOU 2003:56 |
eller behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden är arbetshandikappade.
Ett annat exempel är samverkansdokumentet där Samhalls målgrupp anges som …arbetssökande vid arbetsförmedlingen som på grund av funktionshinder har svårt för att få eller behålla arbete. I AMS administrativa föreskrifter om handläggningen av ärenden om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp
Utredningen förutsätter att AMS snarast gör en översyn över hur innehållet i samtliga dokument stämmer överens med regelverket och dessutom överväger att i ökad utsträckning styra genom föreskrifter och allmänna råd istället för genom dokument som inte är statusbestämda.
252
11Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet
Utredningen föreslår:
•att nuvarande mål och krav för sysselsättning, övergångar och rekrytering, som i dag riktas mot Samhall AB, i samband med införandet av allmänt skyddat arbete istället riktas mot Arbetsmarknadsverket
Nuvarande verksamhetsmål för Samhall AB
Till den årliga merkostnadsersättningen till Samhall AB är ett antal mål och krav kopplade, vilka anges i avtalet mellan staten och Samhall AB. Nuvarande mål för Samhall AB:s verksamhet gäller:
•sysselsättningen, dvs. timvolymen för anställda med arbetshandikapp skall årligen uppgå till ett minsta antal arbetade timmar,
•övergångar, dvs. övergångar till arbeten utanför Samhall AB skall årligen omfatta en viss andel av de anställda med arbetshandikapp,
•rekryteringen, dvs. av de arbetssökande med arbetshandikapp som rekryteras till Samhall AB skall årligen en minsta andel avse vissa prioriterade grupper.
För Samhall AB finns därutöver följande krav/restriktioner:
•att bedriva verksamheten med ekonomisk effektivitet,
•att undvika uppsägningar, dvs. inga anställda med arbetshandikapp bör sägas upp på grund av arbetsbrist,
•att ta regionalpolitisk hänsyn i samband med eventuella omstruktureringar,
•att verka för att andelen kvinnor som lämnar Samhall AB för ett reguljärt arbete skall öka.
253
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
I detta kapitel behandlas endast de tre verksamhetsmålen, som anges som prioriterade i avtalet mellan staten och Samhall AB, samt uppdraget att se till att andelen kvinnor som lämnar Samhall för ett reguljärt arbete skall öka. För respektive mål beskrivs målformulering, definition och förändringar av målet. Därefter görs en analys av Samhall AB:s resultat i förhållande till målen. Slutligen redovisas utredningens överväganden och förslag.
Övriga krav och restriktioner behandlas i kapitel 5 (ekonomisk effektivitet), i kapitel 4 (undvika uppsägningar) samt i kapitel 10 (regionalpolitisk hänsyn). Tre av de fyra krav/restriktioner som i dag riktas mot Samhall AB kommer med utredningens förslag att bli obsoleta. Endast ekonomiska krav kommer att kvarstå.
11.1 Sysselsättningsmålet
11.1.1Definition av sysselsättningsmålet
Ett av Samhalls uppdrag är enligt proposition 1991/92:91 att ge meningsfullt arbete åt personer med arbetshandikapp. Ett kvantitativt mål för meningsfullt arbete är att staten, som villkor för den merkostnadsersättning som Samhall AB erhåller varje år, kräver att Samhall skall tillhandahålla ett minsta antal arbetstimmar för personer med arbetshandikapp. Målet för sysselsättning är, under 2003, att Samhall AB skall ge arbete åt arbetshandikappade anställda under minst 27,3 miljoner arbetstimmar. På så sätt definieras sysselsättningsmålet.
Samhall beräknar antalet arbetstimmar på den s.k. kontrakterade tiden för den anställde med arbetshandikapp (t.ex. 40 timmar/vecka). Från den kontrakterade tiden dras sedan eventuell frånvaro i form av sjukfrånvaro, tjänstledighet, semester osv. Däremot ingår olika typer av utvecklingsinsatser (t.ex. utbildning) i beräkningarna av antalet arbetstimmar.
11.1.2Förändring av sysselsättningsmålet
Tidigare fanns en ram för det högsta antalet arbetade timmar som fick ligga till grund för statsbidraget. Konstruktionen orsakade dock vissa problem. Bland annat var timramen ett hinder för utökning av antalet anställda under tider med god orderingång och
254
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
ekonomiska möjligheter att anställa fler personer med arbetshandikapp, eftersom Samhall då ”slog i taket”. I samband med bolagiseringen 1992 infördes istället krav på en lägsta timvolym.
Från 1992 fram till och med 2000 har målet för timvolymen varit 31,9 miljoner arbetstimmar (se tabell 11.1 nedan). Samhall lyckades inte uppnå volymmålet under 2000, varför regeringen tillfälligt sänkte volymkravet för år 2001 till 31,0 miljoner arbetstimmar. Samhall klarade trots det sänkta kravet inte målet och regeringen sänkte sysselsättningskravet ytterligare till 28,5 miljoner arbetstimmar för år 2002. Då Samhall inte heller under 2002 uppnådde det sänkta volymmålet, sänktes kravet ytterligare till 27,3 miljoner arbetstimmar för 2003.
11.1.3Samhall AB:s resultat i förhållande till sysselsättningsmålet
Fram till och med 1999 har Samhall AB, i stort sett, uppnått eller till och med överskridit det timkrav som gällt sedan bolagiseringen 1992, dvs. 31,9 miljoner arbetstimmar (se tabell 11.1 nedan). Från och med år 2000 har Samhall, trots sänkta volymkrav, inte uppnått målet för sysselsättning.
Tabell 11.1. Mål och resultat för timvolym
| Budgetår | Antal anställda med | Arbetstimmar | Mål | Målet |
| arbetshandikapp | (miljoner) | uppnått | ||
| vid årets slut | ||||
| 1992 | 28 829 | 32,0 | 31,9 | ja |
| 1993 | 27 938 | 32,1 | 31,9 | ja |
| 1994 | 28 990 | 33,6 | 31,9 | ja |
| 1995 | 28 961 | 34,7 | 31,9 | ja |
| 1996 | 27 506 | 34,4 | 31,9 | ja |
| 1997 | 26 447 | 32,2 | 31,9 | ja |
| 1998 | 26 878 | 31,8 | 31,9 | nej |
| 1999 | 27 014 | 32,1 | 31,9 | ja |
| 2000 | 26 634 | 31,6 | 31,9 | nej |
| 2001 | 25 328 | 29,8 | 31,0 | nej |
| 2002 | 24 386 | 28,3 | 28,5 | nej |
Källa: Samhall AB
255
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Samhall AB:s val av strategi, där företaget alltmer har gått mot försäljning och produktion i större serier, har inneburit att Samhall blivit alltmer beroende av den nationella och internationella marknaden. Denna del av marknaden, inte minst telekommarknaden, har under senare år minskat dramatiskt. Förutsättningarna för storskalig produktion har förändrats. Mycket av produktionen har flyttats från Sverige till andra länder med ett betydligt lägre lönekostnadsläge. Mellan 2001 och 2002 har Samhalls industriproduktion minskat med nära 600 mnkr. Samhall har mött denna förändring genom att så snabbt som möjligt övergå till tjänsteproduktion. Verksamheterna inom tjänsteproduktion har dock hittills endast delvis kunnat kompensera bortfallet av industrijobb.
Ovanstående tabell visar att antalet anställda med arbetshandikapp inom Samhall AB har minskat i antal under de senaste åren, trots att ingen anställd med arbetshandikapp sägs upp p.g.a. arbetsbrist. En anledning till detta är att nyrekryteringen till Samhall på många orter antingen har upphört helt eller blivit mycket begränsad, vilket inneburit svårigheter för arbetssökande med arbetshandikapp som inte har andra alternativ. Kravet på Samhall AB att undvika uppsägningar har även lett till att ett antal anställda saknar eller har begränsade arbetsuppgifter.
Som tidigare nämndes baseras beräkningarna av timvolymen på s.k. kontrakterad arbetstid minus frånvaro, oavsett om någon arbetsuppgift blir utförd eller inte. Detta innebär att i den timvolym som Samhall AB rapporterar till regeringen (och som ingår i upparbetandet av verksamhetsmålet) ingår även arbetstimmar för de personer som är undersysselsatta. Eftersom regeringen hittills inte har uppmärksammat eller har följt upp hur stor del av måluppfyllelsen som eventuellt varit beroende av undersysselsättning, är det svårt att uttala sig om måluppfyllelsen vad gäller timvolymen och därav följer att det är svårt för ägaren – staten – att värdera bolagets insatser i detta avseende.
11.2Övergångsmålet
11.2.1Definition av övergångsmålet
Ett annat av Samhalls uppdrag enligt proposition 1991/92:91 är att ge utvecklande arbete åt personer med arbetshandikapp. Med det utvecklande uppdraget avses att Samhalls verksamhet skall utfor-
256
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
mas så att de enskilda arbetstagarna ges möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar i arbetet. Utveckling skall ske genom arbetet. Samhall måste därför kunna erbjuda olika slags arbetsuppgifter. I kombination med utbildning, kompetenshöjning och andra åtgärder bidrar detta, enligt utredningens mening, positivt till den anställdes utveckling.
Utveckling på Samhall kan ske på två sätt: dels utveckling för att klara ett arbete inom Samhall, dels utveckling för att klara ett arbete utanför Samhall. I samband med bolagiseringen 1992 lyftes Samhalls betydelse som arbetslivsinriktat rehabiliteringsinstrument fram och ett mål – som inte är heltäckande – på hur väl Samhall lyckats med sitt rehabiliterande och utvecklande uppdrag sattes upp. Regeringen har valt att mäta och följa upp Samhalls insatser på detta område genom att sätta upp ett mål för övergångar från Samhall till ett reguljärt arbete. Målet för övergångar år 2003 är att minst fem procent brutto av de tillsvidareanställda med arbetshandikapp skall lämna Samhall AB för ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Med övergång menas anställning hos en annan arbetsgivare än Samhall, ändrad anställning inom Samhall (en anvisad anställd blir direktanställd) eller att den anställde startar eget företag. För att redovisas som övergång krävs att den Samhallanställde varit tillsvidareanställd, vilket är normalfallet inom Samhall. Visstidsanställning förekommer endast i undantagsfall och avser i huvudsak anställningar vid arbetsanhopningar. En anställd kan övergå till en tillsvidareanställning eller en visstidsanställning. För visstidsanställning gäller att den skall vara överenskommen och planerad för minst sex månader. Är visstidsanställningen kortare än sex månader beviljas den anställde istället tjänstledighet från sin anställning vid Samhall.
Alla anställda som lämnar Samhall som övergång har rätt att inom 12 månader komma tillbaka till Samhall, s.k. återgång. Återanställningsrätten infördes 1983 för att göra det lättare för anställda med arbetshandikapp att våga ta steget ut och pröva ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Målet avser bruttoövergångar, dvs. inklusive återgångar. I detta sammanhang bör noteras att med hänsyn tagen till antalet återgångar är nettoresultatet för närvarande ca tre procent, dvs. andelen anställda med arbetshandikapp som faktiskt lämnade Samhall AB för ett annat arbete.
257
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Övergångar kan ske på huvudsakligen tre sätt: den anställde hittar på egen hand ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, Samhalls eget arbete med övergångar ger resultat eller så får den anställde ett arbete med hjälp av arbetsförmedlingen (huvudsakligen med stöd av lönebidrag).
11.2.2Internationell jämförelse av övergångsmål
Mål för övergång till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden – övergångsmål – är inte så vanligen förekommande i andra länder. Det är först under
Ett kvantifierat övergångsmål finns, utöver i Sverige, endast i Norge. I den norska modellen är målsättningen att minst 50 procent av dem som lämnar fas 2 skall gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller till reguljär utbildning. Målet har hittills inte uppnåtts. Andelen övergångar till reguljärt arbete eller utbildning har uppgått till ca 40 procent under de senaste åren. Det bör här noteras att målet i den norska modellen avser andelen av dem som lämnat fas 2, till skillnad från målet för Samhall AB som avser andelen av de anställda. Verksamheten i fas 2 i den norska modellen skiljer sig från Samhall vad gäller målgrupp och syfte med verksamheten, där den förra riktar sig emot en relativt sett starkare grupp med det huvudsakliga syftet att få till stånd övergångar till arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Detta gör det svårt att jämföra resultat mellan de båda länderna i form av övergångar till den reguljära arbetsmarknaden. Den norska modellen beskrivs närmare i kapitel 2.
11.2.3Förändringar av övergångsmålet
Övergångsmålet för Samhall AB sattes från början till tre procent. Ingen mer utförlig analys av vilken övergångsnivå som skulle kunna vara rimlig genomfördes emellertid i samband med att målet infördes. Fram till och med 1999 har målet varit att minst tre procent av de anställda med arbetshandikapp skall kunna gå över till annat arbete. Både RRV och
258
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
gångskravet skulle kunna vara betydligt högre. Övergångsmålet höjdes till fem procent fr.o.m. år 2000.
Efter beslut i Samhalls ledning 1995 avser övergångar endast tillsvidareanställda med arbetshandikapp, eftersom man ansåg att en övergång bör förutsätta ett mer långvarigt rehabiliterings- och personalutvecklingsarbete. Före 1995 omfattade övergångarna även visstidsanställda. I avtalet mellan staten och Samhall AB har dock hela tiden en annan definition förutsatts. Fr.o.m. 2003 har detta ändrats och nu anges i avtalet mellan staten och Samhall AB att övergångarna skall räknas av tillsvidareanställda med arbetshandikapp.
11.2.4Samhall AB:s resultat i förhållande till övergångsmålet
I tabell 11.2 nedan redovisas mål och måluppfyllelse för övergångar mellan 1992 och 2002. Av tabellen framgår att Samhall AB, med några undantag, uppfyllt övergångsmålet varje år sedan målets tillkomst.
Tabell 11.2. Mål och resultat för övergångar
| Budgetår | Antal | Andel | Mål | Målet |
| övergångar | övergångar | uppnått | ||
| (brutto) | ||||
| 1992 | 651 | 2,3 | 3,0 | nej |
| 1993 | 984 | 3,5 | 3,0 | ja |
| 1994 | 1 372 | 4,7 | 3,0 | ja |
| 1995 | 1 301 | 4,5 | 3,0 | ja |
| 1996 | 776 | 2,8 | 3,0 | nej |
| 1997 | 1 050 | 4,0 | 3,0 | ja |
| 1998 | 1 074 | 4,1 | 3,0 | ja |
| 1999 | 1 016 | 3,9 | 3,0 | ja |
| 2000 | 1 252 | 4,9 | 5,0 | nej |
| 2001 | 1 408 | 5,7 | 5,0 | ja |
| 2002 | 1 188 | 5,0 | 5,0 | ja |
Källa: Samhall AB
Även om Samhall AB i stort sett uppfyllt övergångskravet pekar olika studier på att övergångskravet skulle kunna vara betydligt
259
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
högre. Enligt RRV:s rapport Samhall – en effektiv åtgärd? (RRV 1999:18) angav arbetsledarna i RRV:s riksomfattande enkätundersökning att ca hälften av de anställda med arbetshandikapp säkert eller troligen skulle kunna få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
När en anställd är beredd att pröva en övergång anmäler han/hon sig som ombytessökande vid arbetsförmedlingen. I slutet av 2002 fanns, enligt Samhalls budgetunderlag för år 2004, 3 589 personer som var beredda till övergång. Det motsvarar 15 procent av de anställda. Även detta tyder på att övergångspotentialen är betydligt högre än de fem procent som ägaren ställer som krav i dag. För att övergångar skall komma till stånd krävs dock att de som är beredda till övergång också har förutsättningar att utföra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, att det finns arbetsgivare som är intresserade av att anställa dem samt att de får ett aktivt stöd av både Samhall AB och berörd arbetsförmedling.
11.2.5Vilka faktorer påverkar övergångsvolymen?
Det finns flera faktorer som påverkar övergångsvolymen. Vissa är interna (t.ex. arbetsmetoder för personalutveckling och rehabilitering), vilka Samhall helt eller delvis kan påverka själv, medan andra är externa faktorer som ligger utanför Samhalls kontroll (exempelvis efterfrågan på arbetskraft). Några av de vanligaste faktorer som
Att det finns arbetsgivare som är intresserade av att anställa en person med arbetshandikapp är en grundläggande förutsättning för att övergångar skall komma till stånd. Enligt en studie från Institutet
260
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är endast var tionde arbetsgivare benägen att anställa en person med arbetshandikapp.1 Dålig kunskap och låg förväntan på förmåga och kompetens var enligt IFAU:s undersökning viktiga orsaker till att arbetsgivarna inte ville anställa personer med arbetshandikapp. De arbetsgivare som faktiskt anställde en person med arbetshandikapp uttalade i efterhand att de hade underskattat arbetsförmågan hos personen ifråga.
Arbetsmarknadsläget och efterfrågan på arbetskraft är något som också påverkar antalet övergångar. Ökad efterfrågan på arbetskraft generellt ökar möjligheterna också för personer med arbetshandikapp att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsläget är en extern faktor som Samhall AB inte har möjlighet att påverka. I figur 11.1 nedan redovisas antalet övergångar och – som ett mått på arbetsmarknadsläget – antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen mellan 1992 och 2002. Av figuren framgår att utvecklingen av antalet övergångar och nya platser följer varandra förhållandevis väl över tiden.
Figur 11.1. Antalet övergångar till reguljärt arbete och antalet nya platser anmälda till arbetsförmedlingen
| Nya platser | Övergångar | |||||||||
| 600 000 | 1 600 | |||||||||
| 500 000 | 1 400 | |||||||||
| 1 200 | ||||||||||
| 400 000 | 1 000 | |||||||||
| 300 000 | 800 | |||||||||
| Nya platser | 600 | |||||||||
| 200 000 | ||||||||||
| Övergångar | ||||||||||
| 400 | ||||||||||
| 100 000 | 200 | |||||||||
| 0 | 0 | |||||||||
| 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 |
| År | ||||||||||
Källa: AMS, Samhall AB
1 IFAU, Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga – ett arbetsgivarperspektiv, Forskningsrapport 2001:5.
261
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Även om arbetsmarknadsläget förbättrats sedan mitten av 1990- talet kvarstår det faktum att kraven på arbetsmarknaden ökat betydligt, både vad gäller arbetstakt och kompetenskrav. Personer med arbetshandikapp har – generellt sett – en lägre utbildningsnivå. Möjligheterna för personer med arbetshandikapp och andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden att få ett reguljärt arbete har därmed minskat.
Tillgången på lönebidrag är enligt Samhall AB en viktig faktor för de anställdas möjligheter att kunna ta steget över till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Under 2002 utgjorde lönebidragsanställningar 75 procent av övergångarna. I samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall AB anges att det är av största vikt att länsarbetsnämnderna säkerställer tillgången på lönebidrag för övergångar från Samhall. Detta har störst betydelse under de år då tillgången på lönebidragsmedel är begränsad. Även tillgången på lönebidrag är en extern faktor som Samhall AB har små eller inga möjligheter att påverka.
Personalutvecklingsarbetet inom Samhall AB är en viktig faktor för storleken på övergångsvolymen. I samband med anvisningen och att den arbetssökande anställs tar Samhall över ansvaret för den anställdes personliga och yrkesmässiga utveckling. Personalutvecklingsarbetet är en intern faktor som Samhall AB i stor utsträckning har möjlighet att påverka själv. Hur personalutvecklingsarbetet bedrivs inom Samhall beskrivs närmare i kapitel 10.
Hur aktiv arbetsförmedlingen är att förmedla arbete till de anställda på Samhall har också betydelse för övergångsvolymen. AMV och Samhall AB har ett gemensamt ansvar för att få till stånd övergångar från Samhall till annat arbete. Skyddat arbete hos Samhall är dock det enda arbetsmarknadspolitiska program eller insats där den arbetssökande i samband med anvisning till programmet/insatsen avaktualiseras från arbetsförmedlingen, dvs. den arbetssökande bedöms inte längre vara i behov av arbetsförmedlingens tjänster och service. Enligt 37 § i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp skall dock länsarbetsnämnden regelbundet pröva om den som har skyddat arbete kan övergå till annan anställning. Detta innebär att den anställde enligt förordningen skall stå till arbetsmarknadens förfogande. Då den anställde inte längre är registrerad som arbetssökande och tillgänglig i AIS (arbetsförmedlingens system över de arbetssökande), har arbetsförmedlingen små eller inga möjligheter att regelbundet pröva denna möjlighet. Samhall AB skall emellertid,
262
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
enligt samverkansdokumentet mellan AMV och Samhall AB, anmäla anställda som är beredda till övergång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden till arbetsförmedlingen. Denna hantering kan dock inte likställas med den myndighetsuppgift som avses i 37 § i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. AMS kan, med nuvarande ordning, inte kontrollera i vilken utsträckning det finns andra anställda med arbetshandikapp inom Samhall än de som anmälts som skulle kunna övergå till annan anställning. AMS har uppenbarligen valt att anse att de som är anställda vid Samhall AB inte är i behov av arbetsförmedlingens service och tjänster. Utredningen anser att detta är ett felaktigt synsätt.
Löneskillnaden mellan den ordinarie arbetsmarknaden och det skyddade arbetet måste utgöra en drivkraft för att övergångar skall komma till stånd. Enligt Samhall AB utgör lönenivån i Samhall i genomsnitt ca 85 procent av motsvarande verksamhet i den privata sektorn. Skillnaderna är dock troligen stora över landet och mellan olika enheter. Omstruktureringen från industritill tjänsteproduktion innebär också ett problem när det gäller övergångar inom bolaget, då lönenivåerna inom tjänsteproduktionen vanligen ligger lägre än inom industriproduktionen.
Anställningstidens längd är ytterligare en faktor som påverkar övergångsvolymen. RRV:s undersökning visade att personer med lång anställningstid i mindre utsträckning är benägna att gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden, vilket indikerar förekomsten av inlåsningseffekter. En annan inlåsningseffekt som arbetsledarna angav i RRV:s undersökning var att övergångarna till ett reguljärt arbete inte sker bland de mest produktiva anställda utan från ”mellanskiktet”. Skälen som angavs var dels att både lönen och tryggheten är tillräckligt stor inom Samhall, dels att den mest produktiva personalen har relativt hög status inom Samhall i egenskap av nyckelpersoner eller gruppledare. En viss inlåsningseffekt förekommer även när det gäller lön, genom den löneutveckling som sker internt inom Samhall. Ju längre anställningstid en anställd har, desto högre lön har troligen vederbörande.
Egenskaperna hos individerna som är anställda på Samhall är också en faktor som har betydelse för övergångarnas storlek. Inte någon av de tidigare utredningarna har på ett mer djupgående sätt studerat individkarakteristika som förklaring till övergångar. Vissa egenskaper (t.ex. ålder, kön, etc.) är mätbara, medan andra (t.ex. motivation, intresse, osv.) inte låter sig mätas på samma sätt. I
263
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
bilaga 8 redovisas en studie av övergångar fördelat på ett antal olika bakgrundsvariabler, såsom ålder, kön, utbildningsbakgrund, etc. Resultaten av denna studie presenteras i avsnitt 11.2.7 nedan.
11.2.6Studie av några faktorers påverkan på övergångsvolymen
Det saknas kunskap om vilken betydelse olika faktorer har för övergångsvolymen. Empiriska studier saknas, enligt vad utredningen erfarit, helt på detta område. Utredningen har därför låtit genomföra en studie av några faktorers inverkan på sannolikheten att lämna Samhall. Med hjälp av en s.k.
Den faktor som, enligt den genomförda studien, förefaller ha störst inflytande för sannolikheten att få en anställning – med eller utan lönebidrag – är det lokala arbetsmarknadsläget. Detta gäller dock inte för avgångsorsaken ”egen uppsägning”, där arbetshandikappet har störst betydelse. Vilka egenskaper en person har (t.ex. kön, ålder, utbildning, vilket yrke som söks etc.) samt vilket län en person är bosatt i bestämmer till lika stor del, men i mindre utsträckning än arbetsmarknadsläget, chansen att lämna Samhall för de studerade avgångsorsakerna. Skillnader mellan länen kan bero på en rad orsaker, exempelvis variationer i relativ medelstilldelning eller skillnader i efterfrågan på personer med arbetshandikapp. En annan förklaring till skillnader mellan länen är de tillämpade arbetsmetoderna för personalutveckling och rehabilitering inom Samhall.
På grund av det låga utflödet från Samhall är de skattningar som andelarna är baserade på inte statistiskt säkerställda. Resultaten måste därför tolkas med stor försiktighet. Resultaten ger emellertid en antydan om vilka faktorer som har störst påverkan på utfallet. Att arbetsmarknadsläget spelar en stor roll för övergångsvolymen innebär inte att arbetsförmedlingen skall underlåta att genomföra
264
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
aktiva insatser. Tvärtom, bör dessa insatser i högre utsträckning än för närvarande individualiseras och intensifieras.
11.2.7Analys av övergångar i förhållande till stock och övriga flöden
Samhall AB har i stort sett uppnått övergångsmålet under samtliga år sedan målet infördes. För att kunna värdera detta måste dock övergångar ställas i relation till övriga flöden in och ut från Samhall samt kvarvarande anställda (stocken). Ett för ensidigt fokus på övergång till arbete riskerar att leda fel. I figur 11.2 nedan visas hur anställda med arbetshandikapp fördelade sig på stock samt flöden in och ut från Samhall under 2001. Av figuren framgår, utöver att flödena i förhållande till stocken är små, att utflödet till ålders- och förtidspension utgjorde en nästan lika stor del av utflödet som övergångar till reguljärt arbete.
Figur 11.2. Stock och flöden in och ut från Samhall 2001
| Inflöde från Af | Återanställning |
| ca 1 600 | efter övergång |
| ca 500 | |
| Stock ca 25 000 | |
| Utflöde till ålders- | Utflöde till reguljärt |
| och förtidspension | arbete ca 1 400 |
| ca 1 300 |
Övrigt utflöde ca 500
Källa: Samhall AB
Ur samhällsekonomisk synvinkel är det inte heller ointressant vem som finns i flödet respektive kvar i stocken. Om en stor grupp av de anvisade dessutom blir kvar mycket länge i Samhall innebär detta förhållande stora samhällsekonomiska kostnader i förhållande
265
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
till om de flesta går över till ett arbete utanför Samhall efter en relativt kort anställningstid.
I Samhall AB:s system saknas mer detaljerade uppgifter över de anställda. För att kunna analysera övergångarna mer i detalj har SCB på uppdrag av utredningen gjort en samkörning av data för de övergångar som gjordes under 1999 och 2000 med uppgifter i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende år 2000. Resultatet av denna samkörning redovisas i bilaga 8, där övergångar bl.a. jämförs med kvarvarande anställda samt nyanställda för ett antal olika variabler, såsom ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland, etc.
De slutsatser som kan dras av den redovisade statistiken i bilaga 8 är att övergångarna i huvudsak består av en, relativt stocken, stark grupp. I förhållande till sin andel bland de anställda var det framförallt män, yngre, gymnasieutbildade, personer födda i Sverige samt rörelsehindrade som inte kräver förflyttningshjälpmedel som var överrepresenterade bland övergångarna. Statistiken visar också att anställda med kortare anställningstider var kraftigt överrepresenterade bland övergångarna jämfört med gruppens andel bland samtliga anställda. Även detta indikerar att det främst är en förhållandevis stark grupp – med mindre behov av utvecklande och rehabiliterande insatser – som går över till ett arbete utanför Samhall.
Utredningen har även låtit genomföra en studie av sannolikheten att lämna Samhall för olika avgångsorsaker, som presenteras i bilaga 8. Denna studie tyder på att det krävs större insatser och resurser för att få till stånd övergångar till reguljärt arbete efter de två första anställningsåren.
11.2.8Kvinnor och övergångar
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall analysera och synliggöra anledningarna till att övergångarna till arbete inte blir fler för de kvinnliga anställda och lämna förslag till hur dessa övergångar kan öka.
Staten ställer sedan 1999 i avtalet med Samhall AB krav på att bolaget skall verka för att andelen kvinnor som lämnar bolaget skall öka för att på sikt uppgå till den genomsnittliga andelen anställda kvinnor i Samhall. Andelen anställda kvinnor med arbetshandikapp i Samhall som gått över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden har under samtliga år sedan övergångsmålet infördes understigit
266
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
kvinnornas andel av de anställda (se tabell 11.3 nedan). Kvinnors andel av övergångarna har varierat mellan 30 och 38 procent, medan andelen kvinnor bland de anställda med arbetshandikapp varit oförändrat, 46 procent.
Tabell 11.3. Andel (%) kvinnor av övergångarna respektive av de anställda med arbetshandikapp
| Andel (%) | Andel (%) | |
| kvinnor av | kvinnor av de | |
| År | övergångarna | anställda |
| 1992 | 36 | 46 |
| 1993 | 38 | 46 |
| 1994 | 35 | 46 |
| 1995 | 34 | 46 |
| 1996 | 30 | 46 |
| 1997 | 35 | 46 |
| 1998 | 35 | 46 |
| 1999 | 34 | 46 |
| 2000 | 35 | 46 |
| 2001 | 33 | 46 |
| 2002 | 35 | 46 |
Källa: Samhall AB
Den undersökning som
267
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Förklaringar till kvinnors lägre övergångsandel
Utredningen har, på motsvarande sätt som för samtliga övergångar, studerat könsuppdelad statistik för övergångar i förhållande till samliga anställda samt övriga flöden in och ut från Samhall. De skillnader mellan könen som framträder i denna studie är framförallt skillnader när det gäller avgångsorsak, anställningstid och bransch. Mindre skillnader fanns även när det gäller födelseland och utbildningsnivå.
Statistiken visar att kvinnor förtidspensioneras i betydligt större utsträckning än män och att kvinnor går över till ett arbete utanför Samhall efter en längre anställningstid än män. Är detta ett tecken på att de kvinnor som är anställda inom Samhall utgör en svagare grupp än män? Registerdata ger inget tydligt belägg för att det skulle förhålla sig på detta sätt.
Statistiken visar vidare att inom Samhall AB arbetar kvinnor i nästan lika stor utsträckning som män inom industriverksamhet (59 resp. 64 procent). Män gick däremot över till arbeten inom industrin i större utsträckning än kvinnor (35 resp. 25 procent). Studerar man samtliga förvärvsarbetande på arbetsmarknaden är skillnaderna mellan könen betydligt större, 27 procent av männen arbetar inom industrin jämfört med 11 procent av kvinnorna. Kvinnor övergår således inte till sådana arbeten på den reguljära arbetsmarknaden i samma utsträckning som deras andel inom industriverksamhet inom Samhall motiverar. Likartade skillnader mellan representation och resultat finns inom andra arbetsmarknadspolitiska program.
Vidare kan utredningen konstatera att Samhall är en institution med lång manlig industritradition, där merparten av arbetstillfällena fortfarande finns inom industriverksamhet (ca 60 procent) och där merparten av arbetsledarna är män (ca 75 procent).
Andra tänkbara faktorer, som är svårare att mäta, är skillnader i t.ex. motivation och självförtroende. Enligt
268
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
Samhall, medan motsvarande andel bland männen var 58 procent.
11.3Rekryteringsmålet
Av utredningsdirektiven framgår att utredaren skall bedöma i hur stor utsträckning rekryteringsmålet uppfyllts och även vara obehindrad att lämna förslag på hur det kan omformuleras.
11.3.1Definition av rekryteringsmålet
Enligt proposition 1991/92:91 har Samhall i uppdrag att ge arbete åt dem som har störst behov. Samhalls målgrupp är personer med arbetshandikapp vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Statsmakterna har slagit fast att Samhall skall vara en resurs för dem som har sämst förutsättningar på arbetsmarknaden genom att ställa krav på att minst 40 procent av dem som rekryteras till Samhall AB skall tillhöra de prioriterade grupperna, dvs. intellektuellt arbetshandikappade, psykiskt sjuka och flerhandikappade, enligt de definitioner som Samhall AB och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har enats om.
De definitioner som för närvarande gäller för de prioriterade grupperna är, enligt samverkansdokumentet mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall AB från 2001, följande:
•Psykiskt sjuka – Här avses sökande som på grund av långvarig och psykisk sjukdom inte tidigare har haft kontakt med arbetslivet eller som på grund av sin sjukdom varit borta från arbete under lång tid.
•Utvecklingsstörda – Här avses sökande som fått sin grundutbildning inom särskolan och/eller vistats på dagcenter och/eller varit föremål för utredning genom särskilda resurser vid arbetsförmedlingen.
269
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
•Personer med mer än en funktionsnedsättning – Här avses främst sökande med rörelsehinder som har ytterligare funktionshinder, t.ex. tal- och kommunikationssvårigheter, men det kan också gälla andra kombinationer av funktionshinder som tillsammans medför svår funktionsnedsättning.
För att få tillgång till de särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp krävs att ett arbetshandikapp har konstaterats och att den arbetssökande försetts med en kod för arbetshandikapp i arbetsförmedlingens register. Kodning av arbetshandikapp kan även göras för att indikera ett behov av fördjupad service hos speciell handläggare eller arbetsförmedling.
De prioriterade grupperna är inte direkt överensstämmande med respektive handikappkod, utan utgör en delmängd (eller har en vidare definition) av den aktuella koden. Endast de med svårare psykisk sjukdom respektive svårare funktionsnedsättning är prioriterade till Samhall. Definitionen av utvecklingsstörda är däremot vidare än det koden för intellektuellt arbetshandikapp anger. Relevant handikappkod är alltså i dagens system ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att bedöma om en arbetssökande tillhör en prioriterad grupp eller inte. Handikappkodningen och de problem som är förknippade med den behandlas närmare i avsnitt 10.5.2.
11.3.2Förändringar av rekryteringsmålet
Mål för rekrytering från prioriterade grupper har funnits sedan 1987, då AMS och Samhall träffade en överenskommelse om att minst 50 procent av rekryteringen till Samhall skulle ske bland sökande med utvecklingsstörning, psykiskt arbetshandikapp eller svåra funktionsnedsättningar, främst flerhandikapp. Före 1987 fanns inget mål för prioriterad rekrytering. Från och med budgetåret 1991/92 preciserade AMS och Samhall definitionerna av de olika grupperna, då det visat sig att tillämpningen av den tidigare definitionen blivit alltför skiftande i olika delar av landet. I samband med stramare och mer preciserade definitioner enades AMS och Samhall om att minst 40 procent av de nyrekryterade till Samhall skall avse dessa grupper.
270
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
Sedan 1992, i samband med ombildandet av Samhall till aktiebolag, ställer ägaren – staten – krav på att minst 40 procent av rekryteringen skall ske från de tre prioriterade grupperna.
Prioriterad rekrytering har fram till och med år 2001 enbart beräknats på de tillsvidareanställda med arbetshandikapp. Före 2002 ingick alltså inte visstidsanställda med arbetshandikapp i de redovisade uppgifterna över antalet nyrekryteringar från prioriterade grupper. Uppgiften för 2002 i tabell 11.4 nedan avser dock endast tillsvidareanställda.
11.3.3Samhall AB:s resultat i förhållande till rekryteringsmålet
Samhall AB har för varje år sedan ägaren – staten – införde rekryteringskravet 1992 klarat målet om minst 40 procents rekrytering från de prioriterade grupperna (se tabell 11.4 nedan). År 2002 utgjorde de prioriterade grupperna 45 procent av de nyanställda och år 2001 var andelen 43 procent. Kvaliteten i uppgifterna som detta baseras på kan dock ifrågasättas. Dåvarande Datainspektionen gav inte tillstånd till Samhall att registrera arbetshandikapp i sina system. Uppgifter om prioriterade grupper rapporteras därför in manuellt från respektive enhet i klumpsummor. Det finns därmed inga möjligheter att följa upp uppgifterna på individnivå. Uppgifterna på individnivå finns endast dokumenterade i personalakterna ute på respektive enhet.
271
Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet SOU 2003:56
Tabell 11.4. Mål och resultat för rekrytering
| Budgetår | Antal ny- | därav från | Andel (%) från | Mål | Målet |
| rekryteringar | prioriterade | prioriterade | uppnått | ||
| grupper | grupper | ||||
| 1992 | 1 776 | 996 | 56 | 40 | ja |
| 1993 | 1 766 | 798 | 45 | 40 | ja |
| 1994 | 3 393 | 1 580 | 47 | 40 | ja |
| 1995 | 3 116 | 1 377 | 44 | 40 | ja |
| 1996 | 1 017 | 472 | 46 | 40 | ja |
| 1997 | 1 242 | 569 | 46 | 40 | ja |
| 1998 | 2 276 | 1 011 | 44 | 40 | ja |
| 1999 | 2 608 | 1 100 | 42 | 40 | ja |
| 2000 | 2 210 | 975 | 44 | 40 | ja |
| 2001 | 1 563 | 679 | 43 | 40 | ja |
| 2002 | 1 249 | 944 | 45 | 40 | ja |
Källa: Samhall AB
Utredningen vill i detta sammanhang uppmärksamma att det föreligger ett systemfel när Samhall AB ansvarar för målet för rekrytering, medan det endast är AMV som kan påverka målet, genom anvisningsrätten till insatsen skyddat arbete hos Samhall. Mål och möjligheter att påverka mål måste följas åt.
RRV angav i sin granskningsrapport Samhall – en effektiv åtgärd? (RRV 1999:18) att för de flesta handläggare vid arbetsförmedlingen var de prioriterade grupperna psykiskt sjuka och förståndshandikappade liktydigt med dåvarande kod 6 och 7 bland de sökande till Samhall. För flerhandikappade menade de flesta handläggare att de definierade flerhandikapp efter antalet funktionshinder. Endast ett fåtal handläggare ansåg att det var graden av kombinerat arbetshandikapp som skulle vara avgörande. Enligt RRV stämde dessutom handikappkoderna inte överens med det verkliga arbetshandikappet för de anställda vid Samhall AB. Drygt tre fjärdedelar av de med koden intellektuellt arbetshandikapp bedömdes av arbetsledarna inte ha detta arbetshandikapp. Även för de med psykiskt arbetshandikapp fanns avvikelser. Två tredjedelar hade inte ett arbetshandikapp som överensstämde med koden.
Måluppfyllelsen av rekryteringsmålet går, enligt utredningens uppfattning, inte att mäta, följa upp och kontrollera på ett för ägaren – staten – tillfredsställande sätt. Det är, mot bakgrund av den bristfälliga mätmetoden, svårt att uttala sig om måluppfyllelsen vad
272
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
gäller rekryteringen och därav följer att det är svårt för ägaren – staten – att värdera bolagets insatser i detta avseende.
11.4Utredningens överväganden och förslag
I det nya systemet för allmänt skyddat arbete som utredningen föreslår kommer Arbetsmarknadsverket att styra och finansiera verksamheten. Det är därför rimligt att kraven rörande sysselsättning, övergångar och rekryteringen av prioriterade grupper framöver riktas mot Arbetsmarknadsverket.
Utredningen föreslår att nuvarande mål och krav för sysselsättning, övergångar och rekrytering, som i dag riktas mot Samhall AB, i samband med införandet av allmänt skyddat arbete istället riktas mot Arbetsmarknadsverket.
Sysselsättningen
Arbetstimmar för personer som är undersysselsatta ingår i den upparbetade timvolymen som Samhall AB redovisar till regeringen. Att vara undersysselsatt kan inte sägas vara förenligt med det övergripande målet att ge meningsfullt och utvecklande arbete. Utredningen anser därför att regeringen i nuvarande system bör överväga att fastställa ett sysselsättningsmål som är netto (exklusive undersysselsättning), dvs. endast avse produktiv och utvecklande arbetstid.
Nuvarande styrning av omfattningen av Samhall AB:s verksamhet är inte ändamålsenlig. Staten styr omfattningen genom att ange det minsta antalet arbetstimmar som skall produceras. Staten kan dock inte vara säker på att man för de ekonomiska resurser man ställt till förfogande får den timvolym som avtalats. Timvolymen har bara nåtts eller överträffats vid ett tillfälle de senaste fem åren. Nuvarande finansieringsmodell är ett alltför trubbigt instrument för att styra omfattningen. Att sysselsättningsmålet sänkts under de tre senaste åren tyder vidare på att statsmakterna snarare anpassat målet efter resultatet – eller efter den volym som Samhall AB i realiteten anser sig klara av – än utgått från behovet av skyddat arbete som finns bland personer med arbetshandikapp.
273
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Övergångar
För att kunna värdera övergångsmålet måste övergångar ställas i relation till övriga flöden in och ut från Samhall samt kvarvarande anställda (stocken). Utflödet till ålders- och förtidspension utgjorde en nästan lika stor del av utflödet som övergångar till reguljärt arbete. Nuvarande övergångsmål är inte ändamålsenligt i och med att det inte i tillräcklig utsträckning fokuserar på utveckling. Utredningen anser dessutom att målet är synnerligen lågt satt.
Att övergångarna, i förhållande till stocken, sker efter en relativt kort anställningstid tyder på att det finns betydande inlåsningseffekter på Samhall. Motivationen och incitamenten att lämna Samhall minskar med anställningstidens längd. Att behöva lämna en fast och trygg tillvaro är svårare för dem som varit anställda länge inom Samhall. Personer som varit anställda en längre tid inom Samhall får dessutom årligen en viss löneutveckling, vilket gör att de ekonomiska incitamenten att lämna Samhall är små (om denna lön ligger över den lön som betalas på den lokala arbetsmarknaden). Erfarenheterna från Samhalls motsvarighet i Storbritannien, Remploy Ltd, bekräftar denna bild.
Enligt utredningens uppfattning föreligger ett systemfel när personer som anvisas till insatsen skyddat arbete hos Samhall avregistreras som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Utredningen anser att den arbetssökande i nuvarande system bör kvarstå som inskriven vid arbetsförmedlingen efter anvisning till skyddat arbete hos Samhall.
Kvinnor och övergångar
Huvudförklaringen till kvinnornas låga andel bland övergångarna är, enligt utredningens samlade bedömning, de traditionella könsrollsmönster som finns på arbetsmarknaden. Merparten av Samhall AB:s verksamhet bedrivs inom den traditionellt manliga industrisektorn. Inom Samhall AB arbetar kvinnor i nästan lika stor utsträckning som män inom industriverksamhet. Bland samtliga förvärvsarbetande på arbetsmarknaden utgör dock kvinnor en betydligt lägre andel inom tillverkningsindustrin än män. Kvinnor övergår inte till arbeten inom traditionellt manliga branscher på den reguljära arbetsmarknaden i samma utsträckning som deras andel inom dessa branscher inom Samhall motiverar.
274
| SOU 2003:56 | Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet |
Arbetsmarknadsverket har genom förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ett ansvar för att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad och på andra sätt bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt till ökad mångfald i arbetslivet. Arbetsmarknadsverket har sedan budgetåret 1993/94 årligen anvisats medel för projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt för utbildning av personal i jämställdhet. Resultaten av dessa s.k. brytprojekt har dock hittills varit relativt begränsade.
Riksrevisionsverket (RRV) genomförde 1997 en översyn av de arbetsmarknadspolitiska programmen ur ett jämställdhetsperspektiv.2 RRV konstaterade i sin rapport att de arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas medverkan till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden förefaller vara begränsad. RRV konstaterade vidare att Arbetsmarknadsverkets möjligheter att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden är begränsade. Enligt utredningens uppfattning gäller detta också i hög grad Samhall AB:s möjligheter att genom egna insatser bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Utredningen anser att mot bakgrund av ovanstående förklaringar att stora insatser måste till för att få upp kvinnors andel av övergångar motsvarande deras andel av de anställda. Utredningen anser att Arbetsmarknadsverket – som både har ansvaret för den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall och för att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad – bör ta ett större ansvar för att öka övergångar bland kvinnor. Utredningen förutsätter att Samhall AB även fortsättningsvis genomför riktade insatser för öka andelen kvinnor som lämnar Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Dessa insatser bör dock utformas i samråd med Arbetsmarknadsverket.
Utredningen anser vidare att Samhall AB:s strukturomvandling mot allt mer verksamhet inom tjänster på sikt kan komma att öka kvinnornas övergångar till annat arbete.
Rekryteringen
Rekryteringskravet finns för att säkerställa att personer med arbetshandikapp med sämst förutsättningar får tillgång till den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall.
2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder – ett effektivt styrmedel mot könsuppdelning på arbetsmarknaden? (RRV 1997:45).
275
| Mål och resultat för Samhall AB:s nuvarande verksamhet | SOU 2003:56 |
Utredningen anser, i likhet med RRV, att AMS tillämpning av regelverket inte ger tillräcklig styrning och ledning för handläggarna när det gäller anvisningen till skyddat arbete hos Samhall. Utredningen anser vidare att de prioriterade grupperna i nuvarande system inte är tillräckligt tydligt definierade, vilket ger utrymme för olika bedömningar av handläggarna vid arbetsförmedlingen. Som de prioriterade grupperna är definierade i dag går målet dock inte att mäta, följa upp och kontrollera. Nuvarande mål bör därför omformuleras så att det går att mäta, följa upp och kontrollera.
276
12 Uppföljning och utvärdering
Utredningen föreslår:
•att Arbetsmarknadsverket fullt ut skall ansvara för uppföljning av den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete
•att Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) även fortsättningsvis skall ha ansvaret för utvärdering av insatsen skyddat arbete hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete
Enligt direktiven för utredningen skall utredaren föreslå hur Samhalls verksamhet skall följas upp och utvärderas. I detta kapitel ges en beskrivning av nuvarande ansvarsfördelning när det gäller uppföljning och utvärdering. Vidare redovisas vilken uppföljning och utvärdering som genomförs i dag. Kapitlet avslutas med utredningens överväganden och förslag.
Tidigare statliga offentliga utredningar av Samhall, Samhall i går, i dag, i morgon (SOU 1991:67) och Samhall – en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (SOU 1997:64), har inte haft i uppdrag att ge förslag på hur Samhalls verksamhet skall följas upp och utvärderas. Utredningarna har inte heller i sina respektive betänkanden funnit anledning att, till regering och riksdag, peka på behovet av uppföljning och utvärdering. Riksrevisionsverket (RRV) tog inte heller upp frågan i sin granskning av Samhall, Samhall – en effektiv åtgärd? (RRV 1999:18).
En första utgångspunkt för vem som gör vad och varför när det gäller uppföljning och utvärdering är att det finns en tydlig definition av vad som menas med uppföljning respektive utvärdering. Definitionerna av uppföljning och utvärdering varierar emellertid. Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) används uppföljning och utvärdering ibland synonymt men är – enligt den praxis som etablerats inom den nationalekonomiska utvärderingsforskningen – två olika saker. En uppföljning dokumenterar
277
| Uppföljning och utvärdering | SOU 2003:56 |
ett program och beskriver vad som faktiskt hänt, men den säger ingenting om varför det hände och vad som skulle ha hänt i frånvaro av det studerade programmet. En utvärdering, å andra sidan, syftar till att bedöma vilken effekt ett program hade på händelseförloppet. Inom den nationalekonomiska utvärderingsforskningen skiljer man på mikro- och makroekonomiska utvärderingar. Mikroekonomiska utvärderingar studerar effekten av arbetsmarknadspolitiska program för den enskilde deltagaren. Makroekonomiska utvärderingar analyserar politikens effekter för samhället som helhet.
Uppföljningar och utvärderingar inom arbetsmarknadspolitiken tenderar att ha en slagsida mot den nationalekonomiska teoribildningen, trots att andra samhällsvetenskapliga discipliner är minst lika relevanta när det gäller metodval. En bredare definition av begreppen uppföljning och utvärdering ges i forskningsrapporten
Från sanningssökande till styrmedel – Moderna utvärderingar i offentlig sektor, B. Rombach & K.
Vad som är uppföljning respektive utvärdering när det gäller den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall är inte enkelt att besvara. Utredningen gör heller inte anspråk på att kunna presentera en egen definition av uppföljning respektive utvärdering i detta sammanhang, mer än att försöka koppla ihop frågan om uppföljning och utvärdering med olika roller. Uppföljning bör följa med den uppgift och det ansvar som en aktör tilldelats. Med detta synsätt har Samhall AB ett uppföljningsansvar i enlighet med av vad som framgår av avtalet med staten, medan AMS har ett uppföljningsansvar i enlighet av vad som följer av olika författningar som styr myndighetens verksamhet. Utvärderingar däremot behöver inte ha någon koppling till tilldelade uppgifter eller ansvar. En utvärdering bör istället genomföras av någon utomstående aktör som inte har någon koppling till den verksamhet som den analyserar och värderar. Detta är helt enkelt en trovärdighetsfråga. Egen utvärdering för att internt förbättra verksamheten ses ofta som både nödvändig och lämplig, medan egen utvärdering riktad till en extern målgrupp nästan alltid förknippas med trovärdighetsproblem.
278
| SOU 2003:56 | Uppföljning och utvärdering |
12.1Samhall AB:s ansvar
Av kapitel 11 framgår det arbetsmarknadspolitiska uppdrag som Samhall AB har tilldelats och de mål och krav som ägaren årligen ställer på verksamheten i ett särskilt avtal mellan staten och Samhall AB. Enligt nuvarande avtal med staten skall Samhall AB redovisa hur bolaget uppfyllt verksamhetsmålen i samband med årsredovisningen och halvårsrapporteringen. När det gäller de ekonomiska kraven skall bolaget, enligt avtalet, tillämpa de riktlinjer för den externa rapporteringen som regeringen fastställt för bolag med statligt ägande. Samhall AB skall i samband med årsredovisningen lämna en personalberättelse. I avtalet anger ägaren även andra uppdrag och krav på återrapporteringar. Det är regeringen som formulerar uppföljningskrav och som tolkar, analyserar och värderar den information som bolaget i sin tur lämnar. Uppföljningskraven ställs i avtalet.
12.2Arbetsmarknadsstyrelsens ansvar
Enligt 4 § i förordningen (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket är Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bland annat, ansvarig för att följa upp och utvärdera resultatet av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En av formerna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är enligt 5 § i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten arbetsmarknadspolitiska program, där skyddat arbete hos Samhall utgör en av de två formerna för skyddat arbete enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.
Utöver ovanstående generella krav ställer regeringen inte några specifika krav på AMS att återrapportera utvecklingen av den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall. Krav på återrapportering i regleringsbrev är i normalfallet kopplat till ett anslag för den verksamhet som skall återrapporteras. Då anslaget för Samhall AB inte disponeras av Arbetsmarknadsverket har regeringen heller ingen anledning att ställa några specifika krav på AMS att återrapportera insatsen skyddat arbete hos Samhall. En annan tolkning är att den arbetsmarknadspolitiska insatsen, när det gäller uppföljning och utvärdering, uppfattas (inklusive av AMS) som en angelägenhet mellan ägaren – staten – och Samhall AB. Icke
279
| Uppföljning och utvärdering | SOU 2003:56 |
desto mindre har AMS ett tydligt ansvar för uppföljning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i allmänhet och de arbetsmarknadspolitiska programmen i synnerhet.
12.3Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderings ansvar
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), som är ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet, skall enligt förordning (1996:1426) bl.a. främja, stödja och genomföra utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder. IFAU har alltså ansvar för utvärdering av, bland annat, den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall.
12.4Vilken uppföljning och utvärdering bedrivs i dag?
Utredningen kan inledningsvis konstatera att de uppföljningskrav som staten ställer på Samhall AB i avtalet inte fullt ut täcker in det som ägaren behöver för att kunna styra Samhall AB på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen har i flera kapitel pekat på sådana områden (frågan om merkostnader, undersysselsättning, finns Samhall där behoven finns m.m.)
Samhall AB uppfyller formellt ägarens krav på återrapportering i enlighet med vad som anges i avtalet med staten. I övrigt bedriver Samhall AB inte någon strukturerad uppföljnings- eller utvärderingsverksamhet. Den uppföljning Samhall AB bedriver är helt styrd av den rapportering som ägaren kräver. Samhall AB bedriver affärsverksamhet, inte utredningsverksamhet. Det senare är helt enkelt inte Samhalls uppgift. Det ligger i sakens natur att erforderlig kompetens då inte byggs upp eller att administrativa uppföljningssystem inte utvecklas för att klara uppföljningskraven, utan mycket bygger på centrala instruktioner och manuella rutiner. Enkla statistikuppgifter saknas ibland helt eller är mycket tidskrävande att framställa och i vissa fall är tillgängliga data inte kvalitetssäkrade. Samhall AB:s system och innehållet i dem är utvecklade för uppgiften att verka som ett bolag på en marknad. Utredningen menar dock att ovanstående förhållanden inte är motiv i sig till varför bolaget skulle avstå från att bedriva viss egeninitierad uppföljningsverksamhet. Samhall AB borde rimligtvis ha ett eget
280
| SOU 2003:56 | Uppföljning och utvärdering |
intresse av att följa upp verksamheten – utöver de formella ägarkraven.
AMS har, enligt utredningens kännedom, hittills ännu inte genomfört någon uppföljning eller utvärdering av den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall enligt vad som följer av instruktionen för Arbetsmarknadsverket. AMS följer heller inte den löpande verksamheten på samma sätt som andra arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riksrevisionsverket (RRV) har i sina revisioner inte heller riktat någon kritik mot att det i årsredovisning eller annorstädes inte finns någon samlad resultatredovisning och resultatbedömning av insatsen skyddat arbete hos Samhall. En praktisk förklaring till att AMS inte genomför någon uppföljning och utvärdering är att de arbetssökande som anvisats till skyddat arbete hos Samhall inte längre är registrerade vid arbetsförmedlingen. Förutsättningarna för att kunna följa upp och utvärdera insatsen skyddat arbete hos Samhall saknas därmed i praktiken. Som en jämförelse kan nämnas att de arbetssökande som anvisas till lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) enligt samma förordning kvarstår som inskrivna vid arbetsförmedlingen. Redovisning av lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) sker årligen i samband med AMV:s årsredovisning och i årsrapporten över de arbetsmarknadspolitiska programmen samt löpande under budgetåret.
Sedan Samhalls tillkomst har fem olika makroekonomiska studier av Samhalls verksamhet genomförts.1 Ingen mikroekonomisk utvärdering har, enligt vad utredningen erfarit, ännu genomförts. IFAU har emellertid påbörjat ett projekt för utvärdering av rekryteringen till Samhall AB.
12.5Utredningens överväganden och förslag
Enligt utredningens uppfattning råder det oklarheter om vem som har ansvaret för att följa upp och utvärdera verksamheten inom Samhall AB i dag. Det saknas också relevant information som
1 Ernst Jonsson (1981), Socialt bokslut, modell och tillämpning inom Samhällsföretagsgruppen Invent management AB (1986), Rapport beträffande Samhällsföretag
T. Haavisto, S. Höjgård, V. Vlachos (1993), Arbete åt arbetshandikappade
Samhall (1994), Att värdera Samhall från flera perspektiv Samhall - en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (SOU 1997:64)
281
| Uppföljning och utvärdering | SOU 2003:56 |
ägaren – staten – behöver för att kunna styra verksamheten på ett ändamålsenligt sätt.
Utredningen föreslår att Arbetsmarknadsverket fullt ut skall ansvara för uppföljning av den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete.
AMS bör följa upp verksamheten på samma sätt som för övriga arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Utredningen menar vidare att uppföljningsansvaret tydliggörs i och med den finansieringsmodell och det nya system för allmänt skyddat arbete som föreslås. Statsmakterna kommer med utredningens förslag rikta uppföljningskraven mot Arbetsmarknadsverket och inte mot Samhall AB eller någon annan aktör som är huvudman för allmänt skyddat arbete.
Utredningen föreslår att Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) även fortsättningsvis skall ha ansvaret för utvärdering av insatsen skyddat arbete hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete.
Ansvaret bör gälla både makro- och mikroutvärderingar. Vid ett eventuellt införande av ett nytt system för allmänt skyddat arbete är det särskilt viktigt att följa utvecklingen och utvärdera effekterna av det nya systemet. Utredningen menar också att man inom arbetsmarknadspolitiken måste vara öppen för andra utvärderingsmetoder, exempelvis experimentell utvärdering än att enbart ägna sig åt traditionella efterhandsutvärderingar. Att ansvaret för utvärderingar föreslås läggas på IFAU hindrar dock inte att AMS, på eget initiativ, kan genomföra egna utvärderingar av insatsen.
En förutsättning för att kunna genomföra utvärderingar är, liksom för uppföljning, att det finns tillgång till data – självfallet med respekt för individers integritet. Som utredningen tidigare redovisat finns ett systemfel i de administrativa rutinerna när den arbetssökande avregistreras från arbetsförmedlingen efter anvisningen till skyddat arbete hos Samhall. En kontinuerlig och kvalitetssäkrad statistikproduktion saknas därför och AMS har därmed små eller inga möjligheter att följa upp den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall.
Utredningen förutsätter att den arbetssökande, på samma sätt som vid exempelvis lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA), i fortsättningen kvarstår som inskriven i en sökandekategori vid arbetsförmedlingen efter anvisning till skyddat arbete hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete och redovisas i den löpande verksamhetsstatistiken. Överblicken över de samlade statliga
282
| SOU 2003:56 | Uppföljning och utvärdering |
insatserna förbättras genom en sådan samlad rapportering. Därigenom möjliggörs också uppföljningar och kvalificerade utvärderingar av verksamheten.
283
13 Konsekvensanalyser
Enligt 14 § i kommittéförordningen (1998:1474) skall, om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos Samhall är en statlig angelägenhet. Utredningens förslag om att ersätta denna insats med en ny insats – allmänt skyddat arbete – innebär inga förändringar i detta avseende.
Utredningen föreslår ändrade arbetsformer som innebär att innan beslut om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp (lönebidrag, offentligt skyddat arbete (OSA) och allmänt skyddat arbete (ASA)) fattas skall en kartläggning och utredning ske där individens förutsättningar och möjligheter skall tas tillvara. Detta kartläggnings- och utredningsprogram skall för de grupper som aktualiseras från arbetsförmedlingen kostnadsmässigt rymmas inom nuvarande anslag för Arbetsmarknadsverket; utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den föreslagna finansieringen är identisk med dagens system. Dagens system för kartläggning och utredning innan anvisning till särskilda insatser för personer med arbetshandikapp är dock både fragmenterat och osystematiskt.
Kartläggning och utredning för personer som i dag har sjuk- eller aktivitetsersättning eller sjukpenning skall finansieras av anslag som tilldelats försäkringskassorna. På samma sätt skall kartläggning och utredning för personer som i dag uppbär försörjningsstöd finansieras av kommunerna.
Utredningen menar att det föreslagna systemet förmodligen kan komma att medföra besparingar som kan användas för att öka volymen av personer som får möjlighet att ta del av insatsen.
285
| Konsekvensanalyser | SOU 2003:56 |
Utredningen föreslår att allmänt skyddat arbete (ASA), genomströmningsfasen och arbetstrygghetsfasen, skall finansieras under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade. Medel bör tillföras detta anslag, i den takt som riksdag och regering anser vara lämplig, från anslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB. Utredningen föreslår vidare att genomströmningen i systemet skall öka. De ökade kostnader, som relativt nuvarande anslag är marginella, som följer av en sådan ökning bör likaledes finansieras inom ramen för ovanstående anslag.
De nya formerna och den nya finansieringen bör till oförändrade kostnader öka effektiviteten och genomströmningen. Utredningens samlade bedömning är dock att det med all sannolikhet skulle vara lönsamt att öka de nuvarande insatserna.
Av 15 § i kommittéförordningen (1998:1474) framgår att, om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdhet mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.
Utredningen bedömer att förslagen inte kommer att ha någon betydelse för den kommunala självstyrelsen. Utredningens förslag om allmänt skyddat arbete kommer, i likhet med skyddat arbete hos Samhall, vara statens ansvar. Kommuner kan på frivillig basis anordna allmänt skyddat arbete och få ersättning för detta i enlighet med gällande bestämmelser. Inte heller för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet bedömer utredningen att förslagen kommer att ha betydelse.
Däremot bedömer utredningen att förslagen kommer att ha betydelse för sysselsättningen i olika delar av landet. På grund av ett systemfel tillämpas inte de principer för fördelning av arbetstillfällen som lades fast i propositionen om ombildning av Samhall till aktiebolag (prop. 1991/92:91). Principen är att det är behovet av arbete åt arbetssökande med arbetshandikapp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden som skall styra fördelningen av arbetstillfällen. Samtidigt bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för personer med arbetshandikapp som finns i respektive region. Utredningens förslag om allmänt skyddat arbete innehållande fler aktörer än Samhall AB och
286
| SOU 2003:56 | Konsekvensanalyser |
ett generellt ersättningssystem innebär en ny styr- och finansieringsmodell som undanröjer nuvarande systemfel. Sammantaget kommer detta ha en positiv effekt för sysselsättningen i olika delar av landet. I förhållande till i dag torde de regionalpolitiska ambitionerna stödjas på ett betydligt bättre sätt genom utredningens förslag med fler aktörer med en stark lokal förankring. Det blir arbetsförmedlingens uppgift att finna anordnare lokalt för att säkerställa att personer med arbetshandikapp kan få det individuella stöd och den utveckling som krävs för att om möjligt på sikt få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Utredningen bedömer att förslagen har en positiv betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Allmänt skyddat arbete föreslås bli öppet för samtliga arbetsgivare som vill och har möjlighet samt kompetens att erbjuda sysselsättning/utveckling för personer med arbetshandikapp. Utredningen menar att ett generellt ersättningssystem innebär att, upplevda och reella, konkurrensojämlikheter mellan små företag och Samhall AB undanröjs. Små företag kan på samma villkor som Samhall AB anställa personer med arbetshandikapp.
Av de anställda med arbetshandikapp vid Samhall AB utgör kvinnor 46 procent, vilket är en något högre andel än kvinnors andel av samtliga arbetssökande med arbetshandikapp vid arbetsförmedlingen. Kvinnornas andel av dem som lämnar Samhall AB för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden uppgår dock endast till ca 35 procent. Jämställdheten mellan kvinnor och män kommer enligt utredningens bedömning att öka med utredningens förslag. Fler aktörer innebär flera alternativa verksamheter med större utbud både när det gäller arbetsuppgifter och branscher, vilket ökar möjligheten för kvinnor att går över till ett reguljärt arbete. Fler aktörer som erbjuder alternativa verksamheter kommer enligt utredningens bedömning även att vara positivt för att nå de integrationspolitiska målen. Ett strukturerat kartläggnings- och utredningsprogram där intresse, behov och förutsättningar kartläggs kommer att ge ett bättre underlag för vilka insatser som därefter bör initieras. Ett sådant program gynnar de grupper, däribland invandrare, vars utbildning och kompetens – med nuvarande arbetssätt – inte alltid blir allsidigt och rättvist bedömt.
Utredningens förslag att den arbetssökande, för att säkerställa en kontinuerlig och kvalitetssäkrad statistikproduktion och därmed möjliggöra uppföljning och utvärdering av insatsen skyddat arbete
287
| Konsekvensanalyser | SOU 2003:56 |
hos Samhall respektive allmänt skyddat arbete, kvarstår som inskriven vid arbetsförmedlingen efter anvisning till insatsen innebär inga konsekvenser för den personliga integriteten. Arbetsmarknadsverket har ett generellt tillstånd att föra ett register över de arbetssökande och behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras i lag (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och förordning (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Att systemet omfattar fler aktörer innebär ingen förändring av detta förhållande.
Enligt lag (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen får den som deltar eller har deltagit i verksamheten inte obehörigen röja vad han därvid fått veta om anvisad arbetstagares personliga förhållanden. Före bolagiseringen av Samhall AB reglerades tystnadsplikten i lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete. I motivuttalanden till bestämmelsen (prop. 1979/80:25) anförde dåvarande statsrådet att den skyddade verksamheten bygger på att de anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för att uppgifter om deras personliga förhållande, t.ex. i form av intyg från läkare och psykologer eller i form av utredningar om deras arbetsförmåga och sociala situation, inte lämnas ut till obehöriga. I prop. 1991/92:91 bedömdes en tystnadspliktsregel av motsvarande slag behövas också när Samhallkoncernens verksamhet skulle bedrivas i aktiebolagsform. Utredningens förslag att öppna allmänt skyddat arbete för fler aktörer innebär att lagen – om en sådan behövs – bör utvidgas till att gälla även dessa aktörer. Utredningen vill här uppmärksamma att motsvarande lagreglering inte finns för offentligt skyddat arbete (OSA), eftersom kommuner omfattas av sekretesslagen.
288
Författningskommentarer
1Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen
Förslaget innebär att lagens rubrik ändras till ”lag om tystnadsplikt hos arbetsgivare som anordnar skyddat arbete”.
I dag gäller tystnadsplikt i verksamhet hos Samhall. Tystnadsplikten innebär att den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade inte obehörigen får röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. I lagen anges också att bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns i brottsbalken.
Utredningen föreslår att även andra aktörer än Samhall AB skall kunna anordna allmänt skyddat arbete. I den mån det förekommer känsliga uppgifter om enskilda anvisade arbetstagares personliga förhållanden hos andra arbetsgivare än Samhall AB bör motsvarande sekretesskydd gälla i den verksamheten. Genom att ändra lagens rubrik på föreslaget sätt kommer lagen att omfatta även verksamhet hos andra arbetsgivare än Samhall AB som anordnar skyddat arbete.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
2Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp
Förslaget innebär både materiella ändringar och ändringar av mer redaktionell karaktär. I detta avsnitt beskrivs kortfattat de mer övergripande redaktionella ändringarna. De materiella ändringarna behandlas nedan för varje paragraf för sig.
289
| Författningskommentarer | SOU 2003:56 |
I 33 § anges i dag under vilka förutsättningar skyddat arbete hos Samhall och skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare kommer till stånd. Som framgår av avsnitt 4.10.1 föreslås insatsen skyddat arbete hos Samhall ersättas av allmänt skyddat arbete (ASA).
Genom ändringarna delas 33 § upp på flera paragrafer enligt följande. I 33 § anges att det finns två former av skyddat arbete. Närmare bestämmelser om allmänt skyddat arbete tas in i 33 a
För att öka överskådligheten i avsnittet om skyddat arbete tas nya underrubriker in närmast före 33 a, 33 c, 36 och 37 §§. En ny underrubrik tas även in i avsnittet med gemensamma bestämmelser närmast före en ny paragraf, 42 a §, som behandlar återkallande av en anvisning till allmänt skyddat arbete.
3 §
Ändringen innebär att andra stycket, som hänvisar till avtal mellan staten och Samhall AB, tas bort.
I och med att även andra arbetsgivare än Samhall AB får möjlighet att anordna allmänt skyddat arbete, föreslår utredningen i avsnitt 5.7.3 ändrade former för ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anordnar sådant arbete. Det nuvarande systemet, där Samhall AB genom ett avtal med staten får ekonomiskt stöd för sin verksamhet, föreslås tas bort. Därmed bör även hänvisningen i paragrafen till avtalet tas bort.
Under en övergångsperiod föreslås dock Samhall AB få ekonomiskt stöd på samma sätt som sker i dag. Upplysningen om avtalet bör därför stå kvar i paragrafen till dess denna övergångsperiod löper ut den 1 januari 2010.
7 §
Skyddat arbete hos Samhall får i dag enligt 7 § andra stycket inte kombineras med någon annan insats som regleras i förordningen om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. Denna begränsning har sin grund i att Samhall AB, med nuvarande bidragskonstruktion, anses vara kompenserad för sådana kostnader.
Som framgår av avsnitt 5.7.3 föreslår utredningen att arbetsgivare som anordnar allmänt skyddat arbete endast skall få stöd till sina kostnader för lön till den arbetshandikappade och viss omkostnadsersättning (se 36 a § nedan). Mot denna bakgrund anser utred-
290
| SOU 2003:56 | Författningskommentarer |
ningen att det skall vara möjligt att kombinera allmänt skyddat arbete med andra insatser i förordningen.
Ändringen innebär att förbudet mot att kombinera skyddat arbete hos Samhall i 7 § andra stycket tas bort och att en ny strecksats, enligt vilken allmänt skyddat arbete kan kombineras med andra arbetsmarknadspolitiska program för personer med arbetshandikapp, förs in i första stycket i paragrafen. Allmänt skyddat arbete skall kunna kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 1 och, om fråga är om en person med gravt arbetshandikapp, med särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 16 § 2 och med stöd till personligt biträde. Allmänt skyddat arbete skall också kunna kombineras med särskild stödperson för introduktion och uppföljning under uppföljning enligt 21 §. Allmän skyddat arbete får dock inte kombineras med särskilt stöd vid start av näringsverksamhet eller lönebidrag. Karaktären och syftet med stödformen särskilt stöd vid start av näringsverksamhet gör den olämplig att kombinera med allmänt skyddat arbete. Stödformen lönebidrag avser anvisningar till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden.
33 §
I bestämmelsen anges att skyddat arbete finns i form av allmänt skyddat arbete och skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare. Definitionen av de två typerna av skyddat arbete finns i 33 a § respektive 33 c §.
Begreppet allmänt skyddat arbete (ASA) är nytt. Som beskrivits ovan i avsnitt 4.10.1, skall allmänt skyddat arbete kunna anordnas av såväl Samhall AB som andra arbetsgivare. Allmänt skyddat arbete kan anordnas både av privata och offentliga arbetsgivare.
33 a §
I paragrafen, som är ny, anges vilka förutsättningar som gäller för att allmänt skyddat arbete skall komma till stånd.
Paragrafen har utformats med reglerna för skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare som förebild. För att allmänt skyddat arbete skall komma till stånd skall länsarbetsnämnden anvisa en person med arbetshandikapp anställning hos en arbetsgivare och lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivarens lönekostnad.
I enlighet med vad som gäller för skyddat arbete hos Samhall i dag skall länsarbetsnämnden också komma överens med arbetsgiva-
291
| Författningskommentarer | SOU 2003:56 |
ren om anställning av personen i fråga för att skyddat arbete skall komma till stånd. Detta är en naturlig ordning, eftersom en anvisning till skyddat arbete rimligen inte kan göras förrän en sådan överenskommelse har träffats.
Som ett sista villkor gäller att länsarbetsnämnden skall lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivaren i form av omkostnadsersättning. Närmare bestämmelser om omkostnadsersättningen förs in i en ny paragraf, 36 a §.
33 b §
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.3.
Enligt utredningens förslag skall alla särskilda insatser för personer med arbetshandikapp föregås av ett kartläggnings- och utredningsprogram. Om den enskilde efter kartläggnings- och utredningsprogrammmet anvisas allmänt skyddat arbete skall denna anvisning tidsbegränsas. Den första anvisningen skall inte omfatta mer än två år.
Bakgrunden till denna tidsbegränsning, som närmare har beskrivits i avsnitt 4.10.5, är att den enskilde inte bör erbjudas en tillsvidareanvisning förrän det har kunnat konstateras att detta är det enda reella – och lämpliga – kvarstående alternativet.
Innan den första anvisningsperioden har upphört skall länsarbetsnämnden pröva om den anvisade kan övergå till annan anställning. Om länsarbetsnämnden finner att den anvisade även framöver har behov av allmänt skyddat arbete kan nämnden besluta om en ny anvisning. En sådan anvisning skall gälla tills vidare.
Enligt 37 § i förordningen skall länsarbetsnämnden regelbundet pröva om den som har skyddat arbete kan övergå till annan anställning. Under den inledande tidsbegränsade anvisningsperioden skall utvecklingsinsatserna följa den individuella plan som har tagits fram för den enskilde och behovet av att göra sådana prövningar får därför normalt sett förutsättas vara mycket begränsat.
Om det finns särskilda skäl får länsarbetsnämnden redan första gången en person är aktuell för allmänt skyddat arbete, i stället för en tidsbegränsad anvisning, besluta att anvisningen skall gälla tills vidare. Med särskilda skäl avses framförallt att det står klart redan efter kartläggningsfasen att den enskilde inte under överskådlig tid kommer att ha förutsättningar att övergå till annan anställning. Det kan t.ex. röra sig om personer som har mycket omfattande funktionsnedsättningar.
292
| SOU 2003:56 | Författningskommentarer |
33 c §
Paragrafen är ny.
I paragrafen anges under vilka förutsättningar skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare kommer till stånd. Bestämmelsen har flyttats över från 33 § tredje stycket och innebär inte några ändringar i sak.
36 §
I dag får arbetsgivare som anställer någon i skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare enligt 36 § stöd för sina lönekostnader på samma sätt som gäller för lönebidrag.
Som redovisats ovan i avsnitt 5.7.3 skall arbetsgivare som anställer personer i allmänt skyddat arbete ha rätt till samma typ av stöd för lönekostnader som gäller för skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare. Bestämmelsen har ändrats i enlighet härmed.
36 a §
Paragrafen är ny.
I paragrafen definieras vad som avses med omkostnadsersättning. Syftet är att ge arbetsgivaren ersättning för de utvecklingsinsatser som denne genomför för den enskilde utöver att tillhandahålla arbete.
Arbetsgivaren kan få ersättning för sina kostnader för arbetsledning, anpassningsåtgärder, stödinsatser, utbildning, praktik och andra liknande kostnader som arbetsgivaren har för den anställde.
Omkostnadsersättning kan endast utgå när det är fråga om allmänt skyddat arbete.
Som redovisats ovan föreslås allmänt skyddat arbete kunna kombineras med andra arbetsmarknadspolitiska program eller insatser. Omkostnadsersättning får inte lämnas för kostnader som arbetsgivaren kan få ersättning för genom sådana program eller andra insatser som regleras i förordningen. En arbetsgivare som t.ex. kan få ersättning för kostnader för viss utbildning av syn- och hörselskadade personer enligt 16 § har inte rätt till omkostnadsersättning för dessa kostnader.
Verksamhetens innehåll, kvalitet och resultat gynnas av en långsiktig planering. Det är en fördel om den enskilde, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren vet vilka förutsättningar som kommer att gälla under överblickbar tid. Av detta skäl bör ersättningen fastställas i förväg för en period om högst tre år. Arbetsförmedlingen bör i god tid innan denna period löper ut diskutera med arbetsgiva-
293
| Författningskommentarer | SOU 2003:56 |
ren om vilken nivå som skall gälla för omkostnadsersättningen under nästa period, för det fall den enskilde skall vara kvar i allmänt skyddat arbete.
Omkostnadsersättning får lämnas till en arbetsgivare med högst 100 000 kr per år och anställd i allmänt skyddat arbete.
39 §
Paragrafen reglerar utbetalningen av lönebidrag och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.
Ändringen innebär att paragrafen även skall omfatta stöd till allmänt skyddat arbete. Samma regler kommer därmed att gälla för stöd till allmänt skyddat arbete som för skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare.
Reglerna om utbetalning i 39 § gäller såväl stöd till arbetsgivarens lönekostnader för anställda i allmänt skyddat arbete som för omkostnadsersättning. Som beskrivits ovan, i anslutning till 36 a §, skall länsarbetsnämnden fastställa omkostnadsersättningens storlek för en viss period med hänsyn till de insatser som skall genomföras under perioden. Utbetalningen av omkostnadsersättningen skall emellertid ske månadsvis i efterskott på samma sätt som gäller för stöd till lönekostnader. Arbetsgivaren har endast rätt till ersättning för verkliga och visade kostnader.
42 a §
Paragrafen är ny.
Genom paragrafen införs en möjlighet för länsarbetsnämnden att återkalla en anvisning till allmänt skyddat arbete om syftet med anvisningen inte längre kan fullföljas. En återkallelse kan bli aktuell om en arbetsgivare t.ex. inte längre kan erbjuda den anvisade arbete på grund av arbetsbrist eller dylikt. Även när det efter hand visar sig att ett anvisat arbete av någon anledning inte är lämpligt för den anvisade bör en återkallelse kunna ske. Det kan också finnas andra skäl som gör att syftet med anvisningen inte kan fullföljas.
294
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Styrning och inriktning av Samhall AB | Dir. |
| 2002:34 |
Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2002.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över styrning och inriktning av Samhall AB.
Syftet med Samhalls verksamhet är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten med god arbetsmiljö åt personer med arbetshandikapp där behoven finns. Verksamheten skall anpassas till de förutsättningar personer med arbetshandikapp har och bedrivas enligt affärsmässiga principer samt på marknadens villkor, varvid skall iakttas att övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens.
Utredningens uppdrag är att pröva om statens styrning av Samhall är ändamålsenlig för detta syfte och att vid behov lämna förslag till åtgärder som förbättrar styrningen så att högre grad av ändamålsenlighet och effektivitet uppnås.
Utredaren skall:
analysera resultatet av Samhalls verksamhet i förhållande till regeringens mål och krav på verksamheten,
pröva Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag och vid behov lämna förslag till ändringar,
pröva ändamålsenligheten med nuvarande finansieringsmodell och vid behov lämna förslag till alternativ modell,
se över nuvarande rekryteringsprocess för anställning i Samhall,
föreslå alternativa insatser som kan kompensera en eventuell minskning av arbetstillfällen vid Samhall, samt
utvärdera Samhalls nuvarande associationsform och analysera om utgångspunkterna i proposition 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag fortfarande är giltiga.
295
| Bilaga 1 | SOU 2003:56 |
Tidigare utredningar
Ett omfattande utredningsarbete under
I november 1990 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av Samhall. Betänkandet Samhall i går, i dag och i morgon (SOU 1991:67) överlämnades till regeringen i augusti 1991 och på grundval av förslagen i detta betänkande beslutade riksdagen om Samhalls ombildning till aktiebolag per den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:9).
Regeringen tillkallade i juni 1996 en utredare för att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade – anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete och arbete inom Samhallkoncernen. Utredningen antog namnet LOSAM- utredning (SOU 1997:64). Utredningen remissbehandlades och regeringen tog ställning till förslag och synpunkter som förts fram av utredningen i budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1).
Bakgrund
Syftet med Samhalls verksamhet är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten med god arbetsmiljö åt personer med arbetshandikapp där behoven finns.
Regeringen ställer årligen vissa krav på Samhalls verksamhet:
Samhall skall ge arbete åt arbetshandikappade anställda under ett visst minsta antal arbetstimmar.
Minst 40 procent av arbetshandikappade som rekryteras till Samhall AB skall tillhöra de prioriterade grupperna, dvs. intellektuellt arbetshandikappade, psykiskt sjuka och flerhandikappade, enligt de definitioner som Samhall AB och AMS har enats om.
Minst fem procent brutto av anställda med arbetshandikapp skall lämna Samhall AB för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Anställda i Samhall har rätt att återgå till Samhall inom ett år efter att ha gått över till en annan anställning. Med bruttoövergångar
296
| SOU 2003:56 | Bilaga 1 |
avses övergångar oavsett om de leder till en återgång till Samhall eller inte. Övergångskravet är formulerat i termer av bruttoövergångar. Samhall AB skall verka för att andelen kvinnor som lämnar bolaget skall öka för att på sikt uppgå till den genomsnittliga andelen anställda kvinnor i bolaget.
Vidare skall Samhall i möjligaste mån undvika att säga upp arbetshandikappade anställda på grund av arbetsbrist. Minskningar av antalet arbetshandikappade anställda bör i första hand ske genom naturlig avgång.
Samhall bör, om möjligt, ta regionalpolitisk hänsyn i samband med eventuella omstruktureringar och undvika att lägga ner verksamheter på orter med svag arbetsmarknad.
Rekryteringen och den lokala fördelningen av de anställda görs i samråd med Arbetsmarknadsverket.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/2002:1) en samlad översyn av hur de arbetshandikappades ställning skall stärkas på framtidens arbetsmarknad. Övriga statliga insatser inom området utreds inom ramen för utredningen Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga (dir.2002:22).
Under ett antal år har Samhalls eget kapital minskat p.g.a. negativa ekonomiska resultat. Samtidigt har möjligheterna att erbjuda sysselsättning till arbetshandikappade minskat. Verksamheten har blivit alltmer känslig för fluktuationer i efterfrågan för bolagets produkter och tjänster. Vidare har den ökande internationella konkurrensen och de industriella strukturförändringarna i Sverige under
Samhall överlämnade till regeringen mot bakgrund av denna problematik ett förslag till modell för beräkning av den statliga merkostnadsersättningen i juni 2001 (N2001/6253/A).
297
| Bilaga 1 | SOU 2003:56 |
Uppdraget
Mål och krav
Regeringen har i uppföljningen av Samhalls verksamhet uppmärksammat att metoderna för att styra verksamheten behöver ändras. Detta behov har även påtalats av Riksrevisionsverket.
I enlighet med propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag mm., beslutade riksdagen att ändra utformningen av sysselsättningskravet. Detta bestod vid den tiden av en ram för det högsta antalet arbetade timmar som fick ligga till grund för statsbidraget. I stället övergick staten till ett krav baserat på en viss minsta volym arbetstimmar. Denna minsta volym fastställdes till 31,9 miljoner arbetstimmar, som är den volym som har gällt fram till och med 2000. När kravet infördes var 31,9 miljoner arbetstimmar en volym som Samhall utan svårighet kunde uppnå, med hänsyn till de marknadsförutsättningar och till den storlek på den statliga ersättningen som gällde vid den tiden. Sysselsättningsvolymerna i Samhall ökade successivt mellan 1993 och 1995 från 32,0 till 34,7 miljoner arbetstimmar. Modellen var tänkt att underlätta för Samhall att öka antalet anställda under goda konjunkturer, när affärerna gick bra och bolaget kunde betala en större del av arbetskraftskostnaderna.
Samhall har de senaste åren dock haft återkommande problem med att uppnå den nödvändiga beläggningen. Samhall skall enligt avtalet med staten i möjligaste mån undvika att säga upp arbetshandikappade anställda. Att Samhall har som policy att inte säga upp arbetshandikappade i samband med strukturförändringar har gjort att det finns en viss svårighet att sysselsätta ett givet antal personer när försäljningen minskat. Som nämndes ovan beslutade regeringen att sänka sysselsättningskravet för 2001 och 2002 som en tillfällig åtgärd för att minska Samhalls överkapacitet och ekonomiska underskott. Sysselsättningskravet för 2002 är 28,5 miljoner timmar, dvs. 3,4 miljoner färre arbetstimmar eller cirka 2 800 färre anställda än det antal som motsvarar en sysselsättningsnivå av 31,9 miljoner arbetstimmar. I december 2001 hade Samhall 25 328 anställda med arbetshandikapp.
Olika bedömningar av den optimala omfattningen för Samhall finns i
298
| SOU 2003:56 | Bilaga 1 |
ren redovisa förslag till metoder för att styra omfattningen av Samhalls verksamhet.
I prop. 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag mm., fastställdes kravet för rekryteringen från de prioriterade grupperna till 40 procent. De prioriterade grupperna definierades som intellektuellt arbetshandikappade, psykiskt sjuka och flerhandikappade. Närmare definitioner har Samhall och Arbetsmarknadsstyrelsen enats om i samverkansavtal.
Samhall har varje år uppfyllt kravet för rekryteringen från de prioriterade grupperna. Riksrevisionsverket har dock i rapporten RRV 1999:18 Samhall – en effektiv åtgärd? beskrivit hur kraftiga offentliga besparingar och en successiv minskning av merkostnadsersättningen har tvingat Samhall att prioritera verksamhetens kostnadseffektivitet. Enligt RRV har kostnadseffektiviteten blivit ett outtalat mål som utgör ett incitament för att Samhall skall eftersträva att förhandla till sig arbetssökande som har så bra arbetsförmåga som möjligt. Utredaren skall bedöma i hur stor utsträckning målet uppfyllts och även vara obehindrad att lämna förslag på hur det kan omformuleras.
I
Andelen anställda arbetshandikappade kvinnor i Samhall har legat kring 46 procent de senaste åren. Ändå har andelen kvinnor som övergått till arbete endast legat kring 35 procent. Staten har i avtalet med Samhall ställt krav på att bolaget skall verka för att andelen kvinnor som lämnar bolaget skall öka för att på sikt uppgå till den genomsnittliga andelen anställda kvinnor i bolaget. Utredaren skall analysera och synliggöra anledningarna till att övergångarna till arbete inte blir fler för de kvinnliga arbetshandikappade anställda och lämna förslag till hur dessa övergångar kan öka.
Av Samhalls bolagsordning framgår bl.a. att bolaget skall skapa meningsfulla arbeten åt personer med arbetshandikapp där behoven finns. Utredaren skall visa hur Samhall genomför denna uppgift
299
| Bilaga 1 | SOU 2003:56 |
samt vilka konsekvenser det får för bolagets förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet.
Utredaren skall i sin analys beakta de konkurrenssnedvridande effekter som Samhalls verksamhet kan ge upphov till samt ta hänsyn till relevanta delar av EU:s gemensamma regelverk.
Regeringen har efter utskottsinitiativ (bet. 1996/97: AU1), i sina årliga krav på Samhalls verksamhet, uttalat att Samhall bör, om möjligt, ta regionalpolitisk hänsyn i samband med omstruktureringar och undvika att lägga ner verksamheter på orter med svag arbetsmarknad.
Under de senaste åren har Samhall avvecklat en del verksamheter och därigenom minskat sin geografiska täckning. Utredaren skall bedöma om den regionala hänsynen behöver tydliggöras och om så är fallet föreslå hur ett sådant uppdrag skulle kunna formuleras. Även kostnaden för ett sådant uppdrag bör beräknas.
Utredaren skall dessutom föreslå hur verksamheten skall följas upp och utvärderas.
Samhalls uppdrag
Utredaren skall bedöma möjligheten och lämpligheten att särskilja flera arbetsmarknadspolitiska uppdrag för Samhall med hänsyn till exempelvis olika målgrupper inom verksamheten. Även ansvarsfördelningen mellan Arbetsmarknadsverket och Samhall skall prövas och eventuella förslag lämnas på hur Samhalls nuvarande uppdrag kan omformuleras eller brytas ner på olika deluppdrag.
Finansieringsmodell
Med den finansieringsmodell som gällde från budgetåret 1984/85 fram till Samhalls bolagisering, fastställdes merkostnadsersättningen som en viss procentandel av lönesumman (inklusive lönebikostnader) för de anställda med arbetshandikapp (SOU 1991:67 Samhall i går i dag i morgon). Vid Samhalls bildande 1980 motsvarade statens ersättning till Samhall 143 procent av lönerna för de arbetshandikappade. Motsvarande siffra var 90 procent år 2000. I propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag, beslutade riksdagen att övergå till en finansieringsmodell
300
| SOU 2003:56 | Bilaga 1 |
baserad på ett fast krontalsbelopp som årligen skulle omräknas med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.
Samhall presenterade i januari 1998 en studie av Samhalls merkostnader, som ett underlag för att kunna fastställa den statliga ersättningen. Den uppskattning som gjordes av merkostnadernas storlek granskades senare av konsultfirman Öhrlings Coopers & Lybrand, som visade att antagandena i Samhalls analys var kopplade till en stor osäkerhet och att beräkningarna var mycket känsliga för dessa antaganden.
Sedan 1999 ges en fast, nominell ersättning. Detta innebär att bolaget måste kompensera prisutvecklingen för samtliga verksamhetskostnader med effektivitetsförbättringar och ökad intjäningsförmåga. Utredaren skall pröva finansieringsmodellens ändamålsenlighet och vid behov lämna förslag till en ny modell. Bland annat skall utredaren pröva om det är möjligt med en merkostnadsersättning som delvis är uppdrags- eller individbaserad och som tar hänsyn till antalet arbetstimmar. Modellen skall även vara förenlig med statens mål och krav för Samhall. Möjliga målkonflikter skall synliggöras. Förslag skall lämnas om hur dessa målkonflikter skall hanteras.
Regler för anställning
Tillsvidareanställning är den normala anställningsformen för arbetshandikappade Samhallanställda. Med utgångspunkt i detta och mot bakgrund av sina förslag i övrigt skall utredaren överväga om det finns skäl att ändra tillämpningen av gällande regler för anställning.
Alternativa insatser
Konjunktursvängningar och andra förändringar i marknadsförutsättningarna påverkar uppenbarligen verksamheten inom Samhall. Utredaren skall föreslå alternativa insatser inom eller utanför Samhall för de arbetshandikappade som inte kan erbjudas sysselsättning inom bolaget.
Dessutom har Samhall de senaste åren avvecklat vissa olönsamma verksamheter och därigenom minskat sin lokala täckning. En del av sådan avvecklad verksamhet har övertagits av kommuner
301
| Bilaga 1 | SOU 2003:56 |
och andra aktörer med olika finansieringsformer, omfattning, konstruktion och resultat. Utredaren skall pröva behovet av alternativa insatser till Samhall när Samhall inte erbjuder sysselsättning. Om sådana insatser behövs skall utredaren även föreslå hur de kan styras och finansieras. I sammanhanget skall gränsdragningen mot andra konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder belysas.
Rekryteringsprocessen
Samhall är till för att skapa meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandikappade som inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är av stor vikt att säkerställa rekryteringen från denna målgrupp och att kvalitetssäkra processen. Ett samarbetsavtal mellan Samhall och AMS har nyligen träffats avseende rekryteringsprocessen in i Samhall. Utredaren skall se över rekryteringsprocessen för anställning i Samhall och, vid behov, lämna förslag på förändringar. Utredaren skall i denna fråga samråda med Arbetsmarknadsstyrelsen.
Associationsform
Förutsättningarna för att Samhall skall genomföra sitt uppdrag har delvis ändrats sedan Samhall ombildades till aktiebolag. Detta gäller framförallt Samhalls intäktskällor, nämligen den statliga merkostnadsersättningen och bolagets marknadsanpassning. Utredaren skall följa upp om slutsatserna i SOU 1991:67 Samhall i går idag och i morgon samt proposition 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag fortfarande är giltiga. Utredaren skall vidare beskriva hur förslagen i utredningen påverkar förutsättningarna att bedriva verksamheten i aktiebolagsform.
Samråd
Utredaren skall samråda med utredningen Arbetsmarknadspolitiska program för personer med nedsatt arbetsförmåga (dir. 2002:22).
302
SOU 2003:56 Bilaga 1
Redovisning av uppdraget
Den särskilda utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars 2003.
(Näringsdepartementet)
303
Bilaga 2
Kommittédirektiv
| Tilläggsdirektiv till Samhallutredningen | Dir. |
| 2003:4 |
Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2003.
Sammanfattning av uppdraget
Regeringen bemyndigade den 7 mars 2002 chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över styrning och inriktning av Samhall AB. Utredningen har antagit namnet Samhallutredningen (N 2002:04). Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars 2003.
Förlängning
Utredaren skall, i stället, redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2003.
(Näringsdepartementet)
305
Bilaga 3
Nyckeltal för merkostnadsersättning
307
Bilaga 4
Statistik över behovet av Samhall eller Samhalliknande verksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering
En rapport av SCB på uppdrag av Samhallutredningen
Örebro
Statistiska centralbyrån Mars 2003
Henrik Gustafsson
Milica Petric
1. Inledning
I denna rapport redovisas genomförandet och resultatet från SCB:s undersökning om behovet av Samhall eller Samhalliknande verksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetssökande, långtidssjukskrivna och långvariga socialbidragstagare. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Samhallutredningen.
2. Population och urval
Målpopulationen är alla kommuner i Sverige. Som urvalsram används SCB:s register över kommuner år 2003. Urvalet omfattar totalt 146 kommuner.
Behovet av skyddade anställningar och arbetslivsinriktad rehabilitering skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För att få ett representativt urval och god precision i skattningarna stratifierades populationen därför efter förvärvsregioner. Kommunerna klassificeras till olika förvärvsregioner med utgångspunkt från areal, antalet förvärvsarbetande, fördelningen av förvärvsarbetande på sekto-
309
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
rer och näringsgrenar m.m. Metoden redovisas i publikationen ”Lokala arbetsmarknader och förvärvsregioner”, (1991).
När urvalsstorleken skulle bestämmas var huvudsakligen följande aspekter utgångspunkt:
•Noggrannhet: Trots att urvalet ska vara så litet som möjligt ur ett kostnadshänseende ska det vara tillräckligt stort för att resultaten ska bli ”tillförlitliga”. Det mått på precision som användes är relativa medelfelet (variationskoefficient, cve) för skattning av totalen.
•Miniminivå: Urvalet måste vara tillräckligt stort för att konfidensintervall skall kunna bildas (med stöd av centrala gränsvärdessatsen). Bortfall kan dessutom medföra att vissa stratum blir utan observationer om det inkluderas för få observationer. Därför valdes minst två kommuner från varje stratum (förvärvsregion).
Variationskoefficienten på en estimator för totalen för X (hjälpvariabel) ger ungefär samma variationskoefficient för en estimator för totalen på Y (undersökningsvariabel) förutsatt att dessa variabler är högt korrelerade. Som hjälpvariabel användes en variabel baserad på summan av antal arbetslösa, antal vuxna socialbidragstagare och antal förtidspensionärer och mottagare av sjukbidrag. Denna variabel samvarierar i hög grad med undersökningens huvudvariabel.
Framräknande av stickprovsstorleken (n) gjordes enligt följande:
| H | 2 | |||||||||||||
| N | h | * | S xh | |||||||||||
| h = 1 | ||||||||||||||
| (cve | * | t x | 2 | |||||||||||
| ) | ||||||||||||||
| n | ||||||||||||||
| H | ||||||||||||||
| N | h | * S xh2 | ||||||||||||
| 1 | + | h = 1 | (cve | * | t | 2 | ||||||||
| x | ) | |||||||||||||
där t x
Nh
Sxh2
är summan av antal arbetslösa, antal vuxna socialbidragstagare och antal förtidspensionärer och mottagare av sjukbidrag
är antal kommuner i stratum h
är variansen för hjälpvariabel X i stratum h
310
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
cve är variationskoefficienten för hjälpvariabel X
När urvalet har dragits allokerades stickprovet enligt en metod som kallas
nh = n HNh S xUh
Nh SxUh
h=1
Erfarenheten säger att de flesta undersökningar kommer att drabbas av bortfall. Om bortfallet inte är negligerbart kommer skattningarna att få större varianser än de som angivits i villkoret för önskad precision. Därför var det lämpligt att ta hänsyn till förväntad andel svar i varje stratum vid allokeringen.
Tabell 1.
| Förvärvsregion | Nh | nh (cve=10%) | nh (cve=5%) | nh (cve=2%) | nh (cve=1%) |
| 1 | 29 | 26 | 29* | 29* | 29* |
| 2 | 16 | 16* | 16* | 16* | 16* |
| 3 | 15 | 10 | 15* | 15* | 15* |
| 4 | 108 | 29 | 51 | 63 | 65 |
| 5 | 10 | 2 | 2 | 3 | 3 |
| 6 | 54 | 6 | 9 | 11 | 12 |
| 7 | 18 | 2 | 3 | 3 | 4 |
| 8 | 12 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| 9 | 22 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| 10 | 5 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Totalt | 289 | 97 | 131 | 146 | 150 |
| * stratum som totalundersöks | |||||
| Det precisionskrav | som användes i undersökningen | är cve på | |||
2 procent. Vanligtvis anses ett
311
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
De strata som innehåller de tre största kommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, totalundersöktes.
Inom varje utvald kommun finns flera redovisningsenheter (Försäkringskassa, Arbetsförmedling samt Socialkontor). Den valda stickprovsstorleken genererade följande antal redovisningsenheter.
Tabell 2. Urval och redovisningsenheter
| Stratum | Antal | Antal | Antal | ||
| Id | Nh | nh | Arbetsförmedlingar | Försäkringskassor | Socialkontor |
| 1 | 29 | 29 | 61 | 37 | |
| 2 | 16 | 16 | 32 | 22 | |
| 3 | 15 | 15 | 26 | 19 | |
| 4 | 108 | 63 | 94 | 63 | |
| 5 | 10 | 3 | 4 | 3 | |
| 6 | 54 | 11 | 11 | 11 | |
| 7 | 18 | 3 | 3 | 3 | |
| 8 | 12 | 2 | 2 | 2 | |
| 9 | 22 | 2 | 3 | 2 | |
| 10 | 5 | 2 | 2 | 2 | |
| Totalt | 289 | 146 | 238 | 164 | 24* |
*Pga. svårigheten att redovisa uppgifter gjordes ett
Adress, kontaktperson och telefonnummer för aktuella arbetsförmedlingar och försäkringskassor hämtades från AMS:s kontorsregister samt försäkringskassornas adress och telefonkatalog. En viss bearbetning och uppdatering krävdes för att få aktuella uppgifter.
3. Genomförande
Vid test av enkäten till Socialkontoren samt genom samtal med Svenska Kommunförbundet om frågeutformningen framkom att det skulle vara tidskrävande och komplicerat att besvara enkäten om de långvariga socialbidragstagarnas behov. Med anledning av detta beslutades i samråd med uppdragsgivaren och efter hörande med Svenska Kommunförbundet att minska urvalet betydligt. Detta innebär att resultaten från Socialkontoren ska betraktas med
312
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
stor försiktighet. Då resultaten troligtvis innehåller stora mätfel beslutades att separat redovisa skattningarna från Socialkontoren. Det är dessutom troligt att dessa antalsuppgifter och de siffror som är redovisade från arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna överlappar varandra. Enkätformulär och följebrev framgår av bilaga 1.
3.1 Mätmetod
Undersökningen genomfördes med postenkäter. Tre olika enkäter skickades ut beroende på om undersökningsobjektet var en arbetsförmedling, försäkringskassa eller ett socialkontor. Enkäterna togs fram i samråd med Mättekniska laboratoriet på SCB.
3.2 Introduktionsåtgärder
Samtliga urvalsobjekt fick ett introduktionsbrev som beskrev undersökningens syfte och innehåll. Introduktionsbrevet skrevs av Samhallutredningen. För enkäten om långvariga socialbidragstagare kontaktades dessutom de berörda kommunernas socialtjänst per telefon för inhämtande av namn och adress till lämplig mottagare av enkäten. I samband med detta skedde en särskild introduktion av enkäten och förklaring av syftet med den. Dessutom sändes ett särskilt introduktionsbrev anpassat för socialkontoren ut.
3.3 Datainsamlingsperiod
Enkäterna skickades ut i slutet av vecka 7. Sista svarsdatum var fredagen den 7 mars 2003. Telefonpåminnelse genomfördes under ytterligare 1,5 vecka. För socialkontoren sändes enkäterna ut en vecka senare och sista svarsdatum var den 14 mars 2003. Telefonpåminnelse och insamling fortsatte i detta fall till den 24 mars.
313
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
3.4 Resultat av datainsamlingen
3.4.1 Arbetsförmedlingar och försäkringskassor
Det totala objektbortfallet uppgick till 8,2 procent. Med objektbortfall menas att inget svar har kommit in från den utvalda kommunen. Med partiellt bortfall menas att någon eller några av de redovisningsenheter som ingår i kommunen saknas.
Tabell 3. Bortfallsredovisning
| Stratum | Objektbortfall | Partiellt bortfall | |
| Arbetsförmedlingar | Försäkringskassa | ||
| 1 | 3,4% | 17,2% | 13,8% |
| 2 | 12,5% | 31,3% | 18,8% |
| 3 | 0% | 6,7% | 0% |
| 4 | 11,1% | 25,4% | 36,5% |
| 5 | 0% | 0% | 33,3% |
| 6 | 9,1% | 9,1% | 54,5% |
| 7 | 33,3% | 33,3% | 66,7% |
| 8 | 0% | 0% | 50,0% |
| 9 | 0% | 0% | 50,0% |
| 10 | 0% | 0% | 50,0% |
| Totalt | 8,2% | 19,9% | 28,8% |
3.4.2 Kommunernas socialtjänst
Totalt skickades 24 enkäter ut, varav 19 besvarades. Bortfallet bland socialkontoren uppgick därmed till 20 procent.
4. Estimation (uppräkningsförfarande)
I det här avsnittet kommenteras uppräkningarna för arbetsförmedlingar och försäkringskassor. Socialkontoren kommenteras och redovisas i särskilt avsnitt.
Syftet är att skatta två totaler för behovet av antal skyddade anställningar respektive arbetslivsinriktad rehabilitering. Uppräkning av urvalet till populationstotaler sker med hänsyn till urvalsobjektens urvalssannolikhet och på grundval av kända populationsuppgifter från urvalsramen.
314
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
Den valda estimatorn,
4.1. Teori
I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av den teori som ligger till grund för den valda estimatorn (för ytterliggare information se Särndal, Swensson och Wretman (1992)). Betrakta en ändlig
| population bestående av N element, säg | U = {u1 ,...,uk ,...,uN }, | |
| och antag att man | är intresserad | av att skatta totalen |
| ty = U yk , där yk | är värdet på undersökningsvariabeln y för | |
det k:te elementet i populationen.
Låt s vara ett stickprov av storleken n draget från med sannolikheten p(s). Inklusionssannolikheterna är då k = s k p(s) ochkl = s {k ,l} p(s) . Pga. bortfall erhålls svar endast för mängden r ( r s ) vilken är av storleken m. Antag vidare att vi har en hjälpvariabel xk för k s och att vi känner motsvarande populationsstorheter. Den generella regressionsestimatorn (GREG) för ty kan nu skrivas
tˆy ,reg = r dk gk yk
där
dk = n /(m k ) och
gk = 1+ ( U xk r dk xk ) ( r dk xk xk ) 1 xk
315
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
4.2 Estimation i undersökningen samt val av hjälpinformation
All insamlad data registrerades i Excel. Efter avslutad granskning skapades en
För att möjliggöra användning av
De kvantitativa frågorna i enkäterna ligger till grund för totalskattningarna i undersökningen. Se avsnitt 7. Förutom punktskattningar för totaler redovisas spridningsmått så som variansen och felmarginalen för dessa punktskattningar.
Förutom rikstotalskattningar för undersökningsvariablerna redovisas även totalskattningar för vissa redovisningsgrupper. Allokeringen och stratifieringen möjliggjorde en särredovisning för stratum 1, 2, 3 och
Samtliga punkt- och medelfelsskattningar är genomförda i PC- miljö med CLAN, vilket är ett vid SCB utvecklat
5. Undersökningens tillförlitlighet
I det här avsnittet kommenteras tillförlitligheten för uppgifterna från arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna. Delundersökningen om socialkontoren kommenteras och redovisas i avsnitt 8.
Samtliga skattningar som redovisas under avsnitt 7 är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppkommer i undersökningen.
I en urvalsundersökning är alltid skattningarna behäftade med fel beroende på att endast en delmängd (ett urval) av populationen studeras. Detta fel, som benämns urvalsfel, kan kvantifieras med hjälp av konfidensintervall. Det är dock viktigt att tänka på att urvalsfelet endast är en av flera faktorer som påverkar undersökningens kvalitet. Betydande faktorer är naturligtvis även mätfel, ramfel och bortfallsfel.
316
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
•Mätfel: frågor och svar kan ha uppfattas på olika sätt vilket leder till att resultaten blir felaktiga/osäkra. För att få ett mått på mätfelens storlek krävs en evalveringsstudie vilket inte är praktiskt möjligt vid engångsundersökningar. SCB har försökt att minimera mätfelen genom konsultation med Mättekniska laboratoriet på SCB samt genom test hos potentiella uppgiftslämnare. Vår bedömning är dessutom att uppgiftslämnarna är insatta i ämnet samt i hög grad berörs av resultaten vilket borde medföra tillförlitliga resultat.
•Ramfel: rampopulation och målpopulation överensstämmer inte vilket leder till under- och/eller övertäckning. I denna studie var undertäckning (precis som övertäckningen) av mindre betydelse då uppgifterna rörande kommuner och dess arbetsförmedlingar respektive försäkringskassor kan ses som stabila över tiden. I och med det att urvalsobjektet var kommuner fanns inga kända element som hör till över- eller undertäckning. I arbetsförmedlingarnas adressregister fanns däremot arbetsförmedlingar som var nedlagda och andra som till följd av annan verksamhetsinriktning eller specialisering inte hade registrerade personer.
•Bortfallsfel: svar saknas från undersökningsobjekt som ingått i urvalet vilket leder till skevhet i resultaten; se även avsnitt 3.4.
För att göra en bedömning av felens betydelse skiljer man på slumpmässiga och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet hos resultaten och systematiska fel påverkar (snedvrider) resultaten i en viss riktning vilket leder till en överskattning eller underskattning.
Genom att utnyttja statistiska samband mellan registervariabler (hjälpinformation) och undersökningsvariabler, kan både urvalsfelet och bortfallsfelet reduceras.
5.1 Slumpmässiga fel
Den slumpmässiga osäkerheten som beror på urvalsfel kan uttryckas i form av ett konfidensintervall, som beräknas med hjälp av skattningens medelfel. Ett approximativt
skattning ± 1,96 × (medelfelet för skattningen)
317
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett 95- procentigt konfidensintervall menas att det sökta värdet i 95 fall av 100 ligger inom dess gränser, om andra fel än slumpfel är försumbara. I denna rapport redovisas ett approximativt
5.2 Systematiska fel
Bortfall och mätfel är vanligtvis de felkällor som i första hand orsakar systematiska fel. För att förhindra mätfelens omfattning har datamaterialet genomgått olika granskningsåtgärder.
6. Bearbetningar av datamaterialet
De inkomna enkäterna granskades manuellt. Den vanligaste granskningsåtgärden bestod i att ta kontakt med uppgiftslämnaren för komplettering eller justering av uppgifter där de saknades eller var uppenbart felaktiga. Många uppgiftslämnare ansåg det svårt att besvara frågorna, detta gällde särskilt de försäkringskassor och socialkontor som ansvarade för stora kommuner eller delar av stora kommuner.
För att reducera bortfallet genomfördes telefonpåminnelser. Detta arbete hade god verkan och antalet inkomna enkäter fördubblades.
7. Resultat
I det här avsnittet redovisas resultaten av undersökningen av behoven för personer som är långtidsarbetslösa respektive långtidssjukskrivna. För resultaten från studien om behoven för långvariga socialbidragstagare se avsnitt 8.
318
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
Tabell 4. Fråga 3 i delundersökningen för arbetsförmedlingar (Antal inskrivna arbetssökande med arbetshandikapp)
| variansen för | |||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning |
| 1 | 5 426 | 770 | 148 210 |
| 2 | 8 127 | 1 141 | 325 482 |
| 3 | 6 044 | 235 | 13 802 |
| 81 403 | 6 658 | 11 080 577 | |
| Totalt | 101 349 | 6 807 | 11 585 378 |
Tabell 5. Fråga 5 i delundersökningen för arbetsförmedlingar (Antal personer, av de inskrivna arbetssökande med arbetshandikapp, med behov av rehabilitering/sysselsättning vid Samhall- eller Samhalliknande verksamhet som inte är tillgodosett)
| variansen för | |||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning |
| 1 | 971 | 123 | 3 773 |
| 2 | 2 133 | 586 | 85 970 |
| 3 | 1 363 | 111 | 3 103 |
| 11 759 | 1 826 | 833 954 | |
| Totalt | 16 263 | 1 925 | 926 809 |
Tabell 6. Fråga 4 i delundersökningen för arbetsförmedlingar (Antal långtidsinskrivna arbetssökande)
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | variansen för |
| punktskattning | |||
| 1 | 2 084 | 182 | 8 261 |
| 2 | 2 760 | 286 | 20 492 |
| 3 | 3 201 | 206 | 10 638 |
| 31 340 | 3 305 | 2 730 227 | |
| Totalt | 39 556 | 3 328 | 2 769 661 |
319
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
Tabell 7. Fråga 6 i delundersökningen för arbetsförmedlingar (Antal personer, av de långtidsinskrivna arbetssökande, med behov av annan arbetsinriktad rehabilitering än Samhall eller Samhalliknande verksamhet)
| variansen för | |||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning |
| 1 | 1 225 | 143 | 5 105 |
| 2 | 1 361 | 189 | 8 892 |
| 3 | 1 405 | 64 | 1 037 |
| 15 196 | 2 769 | 1 916 480 | |
| Totalt | 19 271 | 2 779 | 1 930 349 |
Tabell 8. Fråga 3 i delundersökningen för försäkringskassor (Antal långtidssjukskrivna)
| variansen för | ||||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning | |
| 1 | 23 417 | 1 491 | 555 845 | |
| 2 | 14 513 | 1 188 | 352 741 | |
| 3 | 8 918 | 0 | 0 | |
| 86 776 | 5 944 | 8 834 | 092 | |
| Totalt | 134 076 | 6 243 | 9 742 | 639 |
Tabell 9. Fråga 4 i delundersökningen för försäkringskassor
(Antal personer, av de långtidssjukskrivna, som har behov av rehabilitering/sysselsättning vid Samhall- eller Samhalliknande verksamhet som inte är tillgodosett)
| variansen för | |||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning |
| 1 | 1 477 | 283 | 20 038 |
| 2 | 795 | 135 | 4 585 |
| 3 | 827 | 0 | 0 |
| 7 132 | 1 281 | 410 523 | |
| Totalt | 10 331 | 1 319 | 435 147 |
320
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
Tabell 10. Fråga 5 i delundersökningen för försäkringskassor (Antal personer, av de långtidssjukskrivna, som har behov av annan arbetslivsinriktad rehabilitering än Samhall eller Samhalliknande verksamhet)
| variansen för | ||||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning | |
| 1 | 5 314 | 761 | 144 902 | |
| 2 | 4 318 | 439 | 48 154 | |
| 3 | 1 746 | 0 | 0 | |
| 18 680 | 3 608 | 3 254 | 777 | |
| Totalt | 30 455 | 3 714 | 3 447 | 855 |
Tabell 11. Antal långtidssjukskrivna, inskrivna arbetssökande med arbetshandikapp och långtidsinskrivna arbetssökande
| variansen för | |||
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | punktskattning |
| 1 | 30 926 | 1 688 | 712 315 |
| 2 | 25 399 | 1 672 | 698 715 |
| 3 | 18 163 | 313 | 24 439 |
| 199 519 | 9 517 | 22 644 896 | |
| Totalt | 274 980 | 9 818 | 24 097 678 |
Tabell 12. Antal personer av de långtidssjukskrivna och inskrivna arbetssökande med arbetshandikapp som har ett behov av Samhall- eller Samhalliknande verksamhet som inte är tillgodosett
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | variansen för |
| punktskattning | |||
| 1 | 2 448 | 309 | 23 811 |
| 2 | 2 928 | 602 | 90 555 |
| 3 | 2 190 | 111 | 3 103 |
| 18 891 | 2 231 | 1 244 478 | |
| Totalt | 26 594 | 2 334 | 1 361 956 |
321
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
Tabell 13. Antal personer av de långtidssjukskrivna och långtidsinskrivna arbetssökande som har ett behov av arbetslivsinriktad rehabilitering (ej Samhall eller Samhalliknande verksamhet)
| Förvärvsregion | punktskattning | ± felmarginal | variansen för |
| punktskattning | |||
| 1 | 6 539 | 775 | 150 007 |
| 2 | 5 679 | 478 | 57 046 |
| 3 | 3 151 | 64 | 1 037 |
| 33 876 | 4 548 | 5 171 257 | |
| Totalt | 49 726 | 4 638 | 5 378 204 |
Det precisionskrav som sattes upp i form av en variationskoefficient (cve) vid bestämningen av stickprovsstorleken var lika med 2 procent på totalskattningen. Den faktiska precisionen blev 2 procent. Även skattningarna för de redovisningsgrupper som finns i tabellerna har en god precision, samtliga har en variationskoefficient på mindre än 10 procent.
8. Uppgifter från socialkontoren
Avsikten med datainsamlingen från socialkontoren var att samla in behovet av Samhall- eller Samhalliknande åtgärder för långvariga socialbidragstagare (minst 10 månader), som inte samtidigt var långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna.
Enkäten testades av några socialkontor och representanter för Svenska Kommunförbundet. Det stod då klart att socialkontoren inte skulle klara av att besvara frågorna med den korta tid som stod till buds. Enkätfrågorna ändrades och minskades i antal. Förenklingarna ledde till att det inte blev möjligt att avgöra om de långvariga socialbidragstagarna dubbelräknades i undersökningen i de fall de samtidigt fanns med arbetsförmedlingarnas och försäkringskassekontorens redovisningar. Trots förenklingarna uttalade Svenska Kommunförbundet stor tveksamhet till möjligheten att samla in data med tillräcklig kvalitet.
Svenska Kommunförbundet föreslog att insamlingen påbörjades genom att SCB tog direkta telefonkontakter med de tillfrågade kommunerna, i vart fall till de stora kommunerna. De tio kommuner som har flest långvariga socialbidragstagare står för drygt 50 procent av samtliga långvariga socialbidragstagare i landet och de
322
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
tre storstäderna står för 40 procent år 2001. Med den tid och de resurser som utredningen hade till sitt förfogande fattades beslutet att samla in data från tio av de stora kommunerna, inklusive Stockholm, Göteborg och Malmö, samt välja ytterligare fjorton kommuner för att få spridning över alla förvärvsregioner.
SCB har varit i telefonkontakt med representanter för socialtjänsten för samtliga dessa kommuner, vanligen någon chef eller samordnare för rehabiliteringsfrågor. När kontakt etablerats och syftet med undersökningen presenterats har SCB i de flesta fall kunnat komma fram till en lösning för hur kommunen skulle kunna lämna sina uppgifter. Här skall man dock vara medveten om att uppgifterna många gånger inte kunnat hämtas från befintliga underlag. Kommunerna har fått göra kvalificerade bedömningar. För de små kommunerna har detta nog ingen stor betydelse för kvaliteten, de känner sitt klientel väl. För kommuner med en organisation med delegerade ansvar och flera enheter har det varit svårare. SCB måste konstatera att uppgifterna för alla tre storstäderna har stora brister. Detta därför att det inte finns någon samlad och aktuell bild av bidragstagarnas behov. SCB har tvingats göra grova skattningar med hjälp av andra informationskällor.
De behovsuppdelade uppgifterna från kommunerna kan därför bara betraktas som mycket grova indikatorer och bör inte kopplas samman med statistiken som rör arbetsförmedlingar och försäkringskassor.
Med ovanstående restriktioner för osäkerheter i resultaten skattades antalet långvariga socialbidragstagare till 64 500 varav 14 500 hade ett behov av Samhall- eller Samhalliknande åtgärder som inte kunnat tillgodoses och 21 500 hade behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder.
323
| Bilaga 4 | SOU 2003:56 |
9. Kommentarer
Som redan nämnts bör resultaten för undersökningen för arbetsförmedlingar och försäkringskassor vara av god kvalitet.
I tidigare avsnitt i rapporten har möjliga felkällor belysts. Några ytterliggare kommentarer bör göras.
Referenstidpunkten för undersökningen var februari 2003. Det har noterats att flera av uppgiftslämnarna haft annan referensperiod, oftast november/december 2002. Det har inte funnits möjligheter att få uppgifter avseende den rätta perioden. Det finns dock ingen anledning att tro att nivåerna markant förändrats på så kort tid.
Då frågorna ger utrymme för uppskattning eller bedömning av antalsuppgifter tenderade flera av de inkomna svaren att vara avrundade till närmaste fem- eller tiotal.
De kontakter SCB har haft med uppgiftslämnarna har genomgående varit positiva. Många har visat stort engagemang och tagit undersökningen på allvar.
SCB:s förhoppning är att resultaten av den här undersökningen kommer att vara till nytta för Samhallutredningen.
324
| SOU 2003:56 | Bilaga 4 |
10. Referenser
Andersson, C., och Nordberg, L. (1998). A User's Guide to CLAN 97 - a
”Lokala arbetsmarknader och förvärvsregioner – Nya geografiska indelningar för regionala analyser i serien” Information om arbetsmarknaden 1991:7,
Särndal, C.E., Swensson, B. och Wretman, J.H. (1992). Model Assisted Survey Sampling. New York:
325
Bilaga 5
Teknisk beskrivning Intervjuundersökning till anställda inom Samhall med arbetshandikapp
Inledning
Statistiska Centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Näringsdepartementet/Samhallutredningen genomfört en intervjuundersökning till anställda inom Samhall med arbetshandikapp. Undersökningen genomfördes under mars och april månad år 2003. Syftet med undersökningen är att belysa förhållandena inom Samhall när det gäller personalutveckling och arbetsmiljö.
Undersökningens genomförande
Population och urval
Aktuell urvalsram har hämtats från Samhalls personaldatabas under februari månad år 2003. Utöver intervjudata finns även uppgifter om kön, ålder och anställningstid inom Samhall. Urvalet bestod av 1 020 slumpmässigt utvalda personer. Urvalet stratifierades med avseende på kön och ålder. Aktuella namn- och adressuppgifter hämtades från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).
Metod och fältarbete
Innan undersökningen startade genomförde SCB:s intervjuenhet ett test av frågeformuläret. Testet genomfördes av två för detta syfte specialutbildade intervjuare. Den metod som användes var ett s.k. kognitivt test. Kognitiva test ger kunskap om hur uppgiftslämnare förstår frågor, hur de tänker och resonerar sig fram till svar och till slut anpassar sina svar till alternativ i blanketten. Testpersonen (Tp) svarar på frågorna i intervjun samtidigt som intervjuaren noterar frågor som Tp verkar ha problem med. Därefter ställs
327
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
en del kompletterande frågor till Tp. Några är förberedda, probes, andra beroende av intervjuarens observationer.
Testet gjordes på nio arbetshandikappade personer anställda på Samhall. De förslag på ändringar som testet resulterade i infördes i det slutliga frågeformuläret.
Datainsamlingen genomfördes under perioden 17 mars till och med 8 april år 2003. En dryg vecka innan datainsamlingen påbörjades skickades ett introduktionsbrev till samtliga i urvalet. I informationen beskrevs syftet med undersökningen och att SCB skulle genomföra undersökningen.
Undersökningen genomfördes i form av datorstödda telefonintervjuer. Frågeformuläret omfattar ca 15 frågor.
Svarsfrekvens och bortfall
Tabell 1. Svarsfrekvens efter kön
| Kön | Urval | Svar | Bortfall | Över- | Svars- |
| täckning | frekvens | ||||
| Kvinna | 510 | 370 | 94 | 46 | 80 % |
| Man | 510 | 361 | 112 | 37 | 76 % |
| Totalt | 1 020 | 731 | 206 | 83 | 78 % |
Bortfallet består till största del av ej anträffade personer. Andelen vägrare var litet (ca 3 procent av det totala urvalet) och många uttryckte att de kände sig motiverade att delta i undersökningen gällande deras egen utveckling och arbetsmiljö.
Övertäckningen består av personer som är tjänstlediga eller barnlediga längre än ett år, samt de som inte längre är anställda inom Samhall.
Tillförlitlighet
En undersöknings resultat är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppstår i undersökningen. Ett antal olika felkällor påverkar en undersöknings tillförlitlighet.
Osäkerhet uppstår genom felaktigheter i urvalsramen (täckningsfel), genom att svar saknas från personer som ingår i urvalet (bortfallsfel), att frågor och svar kan ha missuppfattats vilket leder
328
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
till felklassificeringar (mätfel), genom fel vid dataregistreringen (bearbetningsfel) och genom att endast ett urval undersöks (urvalsfel).
För att göra en bedömning av felens betydelse skiljer man på slumpmässiga fel och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet - ”felmarginal” hos resultaten och systematiska fel påverkar - ”snedvrider” resultaten i en viss riktning, vilket leder till en över- eller underskattning av resultaten.
Täckningsfel
Täckningsfelet kan delas upp i två olika komponenter, övertäckning och undertäckning. Övertäckning innebär att man i urvalet får med objekt som inte tillhör undersökningspopulationen. Övertäckningen i undersökningen var omkring 7 procent och omfattar personer som varit tjänstlediga eller föräldralediga i mer än ett år. Undertäckningen i undersökningen, består av personer som ingår i populationen, men som saknas i ramen, t.ex. personer som anställts vid Samhall efter att uttaget ur personaldatabasen gjordes. Undertäckningens storlek antas vara försumbar.
Bortfallsfel
Bortfallet kan vara en störande felkälla i undersökningen. I undersökningen har antagits att de svarande och de
Mätfel
Med mätfel avses fel som kan ha uppstått genom att frågor och svar missuppfattats av den svarande. Mätfelens omfattning är okänd, men förmodas vara liten.
329
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
Bearbetningsfel
Fel som uppstår i samband med bearbetning av data kallas bearbetningsfel. De inkomna svaren har registrerats genom scanning. Omfattningen och effekterna av bearbetningsfelen är inte kända men antas vara små.
Urvalsfel
Den slumpmässiga osäkerheten som beror på urvalsfel och slumpmässiga mätfel kan uttryckas i form av ett konfidensintervall, som beräknas med hjälp av skattningens medelfel. Ett
skattning ± 1,96*(medelfelet för skattningen)
Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett
Nedan följer ett exempel på hur osäkerheten i resultaten kan beskrivas uttryckt som
Andel anställda som tror att de idag skulle klara ett arbete utanför Samhall.
| Anställningstid | 60 % ± 6 %, det vill säga det sanna värdet ligger med 95 % |
| < 5 år | sannolikhet mellan 54 och 66 %. |
| Anställningstid | 58 % ± 7 %, det vill säga det sanna värdet ligger med 95 % |
| sannolikhet mellan 51 och 63 %. | |
| Anställningstid | 47 % ± 5 %, det vill säga det sanna värdet ligger med 95 % |
| > 10 år | sannolikhet mellan 42 och 52 % |
Ur tabellen kan man avläsa att mellan personer som varit anställda mindre än 5 år och de som varit anställda mellan 5 och 10 år finns inga signifikanta skillnader när det gäller andelen svarande som tror att de skulle klara ett arbete utanför Samhall. Detta konstateras
330
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
genom att intervallskattningarna överlappar varandra, det vill säga skillnaden kan lika gärna bero på ”slumpen”. Inte heller mellan de två grupperna med längst anställningstid finns någon statistiskt säkerställd skillnad.
Däremot finns signifikanta skillnader mellan dem som varit anställda kortare tid än 5 år och dem som varit anställda över 10 år. Det är därmed statistiskt säkerställt att en större andel gruppen med kortast anställningstid än bland dem med längst anställningstid tror att de idag skulle klara ett arbete utanför Samhall.
Resultatredovisning
Resultaten från undersökningen redovisas i två olika tabeller efter kön och anställningstid. Resultaten omfattar andelsskattningar samt
Då det i en tabellcell är få svarande redovisas inte detta resultat, utan har ersatts med ”..”. Orsaken till detta är att resultatets tillförlitlighet blir liten, samt att risken för röjande av ett enskilt svar ökar.
331
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
332
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
333
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
334
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
335
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
336
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
337
| Bilaga 5 | SOU 2003:56 |
338
| SOU 2003:56 | Bilaga 5 |
339
Bilaga 6
Studie av i vilken utsträckning Samhall AB finns där behoven finns samt tar regionalpolitisk hänsyn vid omstruktureringar
1 Studien
1.1Syftet med studien
Syftet med studien är att belysa i vilken utsträckning Samhall AB finns där behoven finns samt i vilken utsträckning Samhall AB vid omstruktureringar tar regionalpolitisk hänsyn och undviker att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad.
1.2RAMS, lokala arbetsmarknader och förvärvsregioner
I studien har utredningen använt sig av SCB:s registerbaserade statistik (RAMS) för åren 1985, 1990, 1995 och 2000. RAMS består av fyra olika register: sysselsättningsregistret (SREG), aktivitetsregistret (AREG), Registret över arbetsställen i RAMS (ASTRA) och Registret över företag i RAMS (ORGRA). Statistiken håller i vissa avseenden en hög kvalitet, men vissa variabler kopplade till den förvärvsarbetandes arbetsställe som t.ex. näringsgren och kommun innehåller viss osäkerhet. I RAMS återfinns antalet anställda i november månad varje år fördelat på bl.a. arbetsställets belägenhet (kommun). Beskrivningar av lokala förhållanden på arbetsmarknaden utgår oftast från kommuner och län, trots att arbetsmarknaderna sällan följer administrativa gränser eller indelningar. SCB har i samarbete med dåvarande Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) tagit fram enhetliga kriterier för att beskriva funktionella lokala arbetsmarknader (LA). Grunden för indelningen i lokala arbetsmarknader är arbetspendling över kommungräns. Den senaste officiella avgränsningen av lokala arbetsmarknader är från 1998. 1998 fanns 100 lokala arbetsmarknader av olika storlek.
341
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
De lokala arbetsmarknaderna kan i sin tur grupperas i tio, ej geografiskt sammanhängande, förvärvsregioner
Tabell 1. Förvärvsregioner och lokala arbetsmarknader enligt SCB:s indelning 1998.
| Namn | Ingående LA | |||
| F1 | Stockholms lokala arbetsmarknad | Stockholm | ||
| F2 | Göteborgs lokala arbetsmarknad | Göteborg | ||
| F3 | Malmös lokala arbetsmarknad | Malmö | ||
| F4 | LA dominerade av regional centra | Växjö | Norrköping | Helsingborg |
| "Jönköpingsgruppen" | Kalmar | Gävle | Linköping | |
| Falun | Umeå | Västerås | ||
| Sundsvall | Nyköping | Luleå | ||
| Kristianstad | Karlstad | Hässleholm | ||
| Halmstad | Örebro | |||
| Jönköping | Borås | |||
| Eskilstuna | Skövde | |||
| Härnösand | Skellefteå | |||
| F5 | Inlandets ytstora LA | Gällivare | Östersund | Kiruna |
| "Gällivaregruppen" | Jokkmokk | Arjeplog | ||
| F6 | Små till medelstora LA med flersidig | Ljungby | Värnamo | Bollnäs |
| näringsstruktur | Lysekil | Katrineholm | Hudiksvall | |
| "Säfflegruppen" | Lidköping | Västervik | Kristinehamn | |
| Säffle | Karlskrona | Ludvika | ||
| Övertorneå | Varberg | Örnsköldsvik | ||
| Haparanda | Gotland | Lycksele | ||
| Arvika | Kalix | Fagersta | ||
| Kramfors | Älmhult | Nässjö | ||
| Tranås | Söderhamn | |||
| Falkenberg | Oskarshamn | |||
| F7 | LA präglade av storskalig industri | Filipstad | Avesta | Karlskoga |
| "Avestagruppen" | Hagfors | Emmaboda | Hällefors | |
| Hylte | Trollhättan | |||
| Tidaholm | Köping | |||
| F8 | LA präglade av småskalig industri | Vetlanda | Gislaved | Vansbro |
| "Hultsfredsgruppen" | Hultsfred | Markaryd | Årjäng | |
| Dorotea | Bengtsfors | Vimmerby | ||
| F9 | Rurala LA | Strömstad | Mora | Torsby |
| "Ljusdalsgruppen" | Åsele | Vilhelmina | Ljusdal | |
| Överkalix | Ånge | Storuman | ||
| Sollefteå | Simrishamn | Pajala | ||
| Arvidsjaur | Strömsund | Härjedalen | ||
| Sorsele | Malung | |||
| F10 | Små bruksberoende LA | Munkfors | Hofors | Olofström |
| "Munkforsgruppen" | Perstorp | Laxå |
342
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
1.3Övertäckning och registerkvalitet
En brist i detta sammanhang är att statistikuppgiften avser samtliga anställda vid Samhall AB. RAMS gör ingen skillnad på direktanställd personal och personal med arbetshandikapp som anvisats via Arbetsförmedlingen. Detta förhållande behöver emellertid inte innebära några större tolkningsbegränsningar eller systematiska fel, eftersom antalet direktanställda finns någorlunda jämnt fördelat mellan olika arbetsplatser och att minskningen av antalet direktanställda i stort sett skett proportionellt.
Det har funnits vissa brister i Samhall AB:s inrapportering av anställda per arbetsställe till SCB för enskilda kommuner och år, vilket lett till vissa kvalitetsproblem. Utredningen har i de fall detta förekommit låtit göra rimlighetskontroller mellan det föregående året och efterföljande året och imputerat det genomsnittliga värdet mellan dessa år.
2 Där behoven finns
2.1Behovsindikatorer
I proposition 1991/92:91 lades principerna för fördelningen av arbetstillfällen fast. Det är behovet av arbete åt arbetshandikappade sökande som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden som skall styra fördelningen av arbetstillfällen. Samtidigt bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbetshandikappade som finns i respektive region. Denna formulering är dock svår att omsätta i en operativ definition. Alla personer med arbetshandikapp som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen är inte i behov av Samhall, eller ens i behov av andra särskilda insatser för personer med arbetshandikapp eller konjunkturberoende program. Någon kod ”behov av Samhall” finns inte i Arbetsförmedlingens register. Det ligger istället i arbetsförmedlarens profession att utifrån regelverket avgöra behovet av skyddat arbete hos Samhall utifrån en samlad bedömning av individens behov och förutsättningar och förhållandena på arbetsmarknaden. Av detta skäl är det svårt att få fram en enkel och entydig behovsindikator att värdera den faktiska fördelningen av arbetstillfällen emot.
Utredningen har inledningsvis valt att använda två stora aggregat som jämförelsematerial för fördelningen av arbetstillfällen: antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 i befolkningen
343
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
344
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
2.2 Behovsindikator 1 – antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 i befolkningen
En första indikator är antal Samhallanställda per 1000 i befolkningen
Tabell 2. Antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 i befolkningen
| 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |||||
| Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | |
| 1 | 3,8 | 4,7 | 3,7 | 4,5 | 3,1 | 4,4 | 2,5 | 3,4 |
| 2 | 3,7 | 4,7 | 4,1 | 5,1 | 3,6 | 5,4 | 3,0 | 4,3 |
| 3 | 5,5 | 7,1 | 5,9 | 7,5 | 5,3 | 8,3 | 4,3 | 6,4 |
| 4 | 5,7 | 7,2 | 6,3 | 7,8 | 5,8 | 8,5 | 5,2 | 7,4 |
| 5 | 13,0 | 16,6 | 13,5 | 16,9 | 11,5 | 16,9 | 11,2 | 16,0 |
| 6 | 8,5 | 10,9 | 9,2 | 11,5 | 8,1 | 11,6 | 7,7 | 10,7 |
| 7 | 6,2 | 7,9 | 7,0 | 8,6 | 6,1 | 9,1 | 5,9 | 8,2 |
| 8 | 11,9 | 14,8 | 11,6 | 14,1 | 9,1 | 12,6 | 7,9 | 10,3 |
| 9 | 14,1 | 18,6 | 15,4 | 19,7 | 12,9 | 19,1 | 10,9 | 15,6 |
| 10 | 7,8 | 10,2 | 9,0 | 11,3 | 8,4 | 12,1 | 5,2 | 7,3 |
| Totalt | 6,0 | 7,5 | 6,4 | 7,9 | 5,6 | 7,9 | 4,8 | 6,8 |
2.3 Behovsindikator 2 – antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 förvärvsarbetande
En andra indikator är antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 förvärvsarbetande
345
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
Samhallanställda per 1000 förvärvsarbetande år var 2000 som högst i förvärvsregion 5, följt av förvärvsregion 9.
Antalet Samhallanställda (inkl. direktanställda) i förhållande till befolkning och förvärvsarbetande är stabila över tid. Båda indikatorerna har minskat under perioden
2.4Behovsindikator 1 och 2 fördelat på län
Tabell 3. Antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 i befolkningen
| 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | ||||||
| Län | Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | Bef. | Förv. arb | |
| AB | 3,9 | 4,7 | 3,6 | 4,4 | 2,9 | 4,1 | 2,3 | 3,1 | |
| C | 4,2 | 5,4 | 4,5 | 5,6 | 4,1 | 6,2 | 4,1 | 5,7 | |
| D | 4,9 | 6,3 | 5,5 | 6,8 | 5,5 | 8,2 | 5,5 | 7,8 | |
| E | 5,4 | 6,8 | 5,9 | 7,3 | 5,3 | 8,0 | 5,3 | 7,6 | |
| F | 7,6 | 9,4 | 7,9 | 9,6 | 5,7 | 8,0 | 5,9 | 7,6 | |
| G | 7,9 | 9,9 | 8,9 | 11,0 | 8,4 | 11,7 | 7,5 | 9,9 | |
| H | 9,1 | 11,6 | 9,5 | 11,6 | 8,1 | 11,7 | 6,7 | 9,2 | |
| I | 12,5 | 15,5 | 12,9 | 15,9 | 12,1 | 17,2 | 10,5 | 14,7 | |
| K | 8,6 | 11,2 | 9,7 | 12,2 | 7,7 | 11,5 | 7,0 | 10,0 | |
| M | 5,4 | 6,9 | 5,8 | 7,3 | 5,3 | 8,0 | 4,3 | 6,4 | |
| N | 4,8 | 6,0 | 5,1 | 6,2 | 4,5 | 6,4 | 3,8 | 5,2 | |
| O | 5,4 | 6,7 | 5,9 | 7,3 | 5,3 | 7,8 | 4,4 | 6,2 | |
| S | 7,5 | 9,5 | 7,5 | 9,4 | 7,7 | 11,2 | 6,1 | 8,9 | |
| T | 5,5 | 7,0 | 6,5 | 8,1 | 5,9 | 8,7 | 5,4 | 7,6 | |
| U | 6,6 | 8,4 | 7,4 | 9,3 | 5,8 | 8,7 | 6,0 | 8,5 | |
| W | 8,9 | 11,5 | 9,3 | 11,7 | 8,2 | 12,0 | 7,5 | 10,7 | |
| X | 7,0 | 9,0 | 6,9 | 8,7 | 6,6 | 9,6 | 5,7 | 8,1 | |
| Y | 5,9 | 7,5 | 7,4 | 9,1 | 6,6 | 9,6 | 6,3 | 8,9 | |
| Z | 17,4 | 22,1 | 16,8 | 20,7 | 13,6 | 19,7 | 12,1 | 17,0 | |
| AC | 7,5 | 9,5 | 8,7 | 10,8 | 7,4 | 10,9 | 7,1 | 10,1 | |
| BD | 8,0 | 10,5 | 9,5 | 12,3 | 8,9 | 13,7 | 7,8 | 11,7 | |
| Totalt | 6,0 | 7,5 | 6,4 | 7,9 | 5,6 | 7,9 | 4,8 | 6,8 | |
Eftersom fördelningen av timvolymen (och därigenom arbetstillfällena) sker på länsnivå är det intressant att studera vilka skillnader som finns mellan län. Jämtlands län (Z) och Gotlands län (I) har ett markant högre antal Samhallanställda per 1000 i befolkningen och per 1000 förvärvsarbetande
Överlag är skillnaderna stora. Skillnaderna är inte bara stora mellan storstadslän och de s.k. skogslänen, utan även inom skogslänen. Antalet Samhallanställda (inkl. direktanställda) per 1000 i
346
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
befolkningen och per 1000 förvärvsarbetande
(Y) och Gävleborgs län (X).
2.5 Behovsindikator 3 – antal Samhallanställda i förhållande till antalet inskrivna (samtliga arbetssökande) arbetshandikappade vid arbetsförmedlingen
En avgörande fråga är om skillnaderna ovan är motiverade och om fördelningen av timvolymen speglar behovet såsom det lagts fast i proposition 1991/92:91. För att kunna avgöra detta måste man relatera fördelningen av arbetstillfällen till de personer med arbetshandikapp som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.
Tabell 4. Antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) i förhållande till samtliga inskrivna med arbetshandikapp fördelat på förvärvsregioner
| 1990 | 1995 | 2000 | ||||
| i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | |
| inskrivna | obalansen | inskrivna | obalansen | inskrivna | obalansen | |
| 1 | 1,6 | 2,1 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
| 2 | 1,0 | 1,3 | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| 3 | 1,3 | 1,7 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| 4 | 1,4 | 1,9 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,5 |
| 5 | 2,3 | 2,9 | 0,4 | 0,7 | 0,3 | 0,8 |
| 6 | 1,7 | 2,3 | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,7 |
| 7 | 1,4 | 1,9 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| 8 | 2,8 | 4,1 | 0,4 | 0,8 | 0,3 | 1,0 |
| 9 | 2,2 | 3,0 | 0,4 | 0,7 | 0,3 | 0,7 |
| 10 | 2,2 | 2,8 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,5 |
| Totalt | 1,6 | 2,0 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
En tredje indikator är således antal Samhallanställda i förhållande till antalet inskrivna (samtliga arbetssökande) arbetshandikappade vid Arbetsförmedlingen. 1990 gick det 1,6 Samhallanställda (inkl. direktanställda) för varje inskriven person med arbetshandikapp vid Arbetsförmedlingen. Det förelåg 1990 relativt stora skillnader mellan de olika förvärvsregionerna, där förvärvsregion 8, 5, 9 och 10 hade betydligt fler Samhallanställda per inskriven med arbetshandikapp. År 1995 och 2000 har skillnaderna mellan förvärvs-
347
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
regionerna emellertid minskat något. Mönstret från 1990 kvarstår dock.
2.6 Behovsindikator 4 – antal Samhallanställda i förhållande till den s.k. obalansen för personer med arbetshandikapp (arbetslösa och i konjunkturberoende program)
En fjärde indikator är att relatera antal Samhallanställda i förhållande till den s.k. obalansen för personer med arbetshandikapp (arbetslösa och i konjunkturberoende program). De särskilda insatserna för personer med arbetshandikapp lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA) svarar mot behov liknande den målgrupp som skyddat arbete hos Samhall riktar sig emot. I den återstående gruppen arbetslösa med arbetshandikapp och i konjunkturberoende program kan emellertid också finnas en grupp med samma behov. 1990 gick det 2,0 Samhallanställda (inkl. direktanställda) för varje person i den s.k. obalansen med arbetshandikapp. Det förelåg 1990 relativt stora skillnader mellan de olika förvärvsregionerna, där förvärvsregion 8, 9, 5 och 10 hade betydligt fler Samhallanställda per person med arbetshandikapp i obalansen. År 1995 hade skillnaderna mellan förvärvsregionerna emellertid minskat något. År 2000 hade skillnaderna mellan förvärvsregionerna återigen ökat. Förvärvsregion 8 och 5 hade flest Samhallanställda per person med arbetshandikapp i obalansen detta år.
2.7Behovsindikator 3 och 4 fördelat på län
Eftersom fördelningen av timvolymen (och därigenom arbetstillfällena) sker på länsnivå är det intressant att studera vilka skillnader som finns mellan län. Jämtlands län (Z) och Kronobergs län (G) har ett markant högre antal Samhallanställda i förhållande till antalet inskrivna (samtliga arbetssökande) arbetshandikappade vid Arbetsförmedlingen. Överlag är skillnaderna stora. Skillnaderna är inte bara stora mellan storstadslän och de s.k. skogslänen, utan även inom skogslänen. Ungefär samma förhållanden råder om man relaterar antal Samhallanställda i förhållande till den s.k. obalansen för personer med arbetshandikapp (arbetslösa och i konjunkturberoende program).
348
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
Tabell 5. Antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) i förhållande till samtliga inskrivna med arbetshandikapp fördelat på län 1990– 2000.
| 1990 | 1995 | 2000 | ||||
| i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | i förh. till | |
| Län | inskrivna | obalansen | inskrivna | obalansen | inskrivna | obalansen |
| AB | 1,7 | 2,2 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
| C | 1,5 | 1,9 | 0,3 | 0,5 | 0,3 | 0,9 |
| D | 1,3 | 1,7 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| E | 1,6 | 2,2 | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,6 |
| F | 2,0 | 2,8 | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,9 |
| G | 2,3 | 3,3 | 0,5 | 0,8 | 0,4 | 1,0 |
| H | 2,1 | 3,0 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
| I | 2,2 | 3,4 | 0,4 | 1,2 | 0,3 | 0,9 |
| K | 2,2 | 2,7 | 0,3 | 0,5 | 0,3 | 0,7 |
| M | 1,4 | 1,8 | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| N | 1,6 | 2,2 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,5 |
| O | 1,3 | 1,7 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
| S | 1,4 | 1,8 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,4 |
| T | 1,3 | 1,6 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
| U | 1,5 | 2,2 | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| W | 1,9 | 2,6 | 0,4 | 0,6 | 0,3 | 0,7 |
| X | 1,4 | 1,7 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,5 |
| Y | 1,2 | 1,6 | 0,3 | 0,4 | 0,2 | 0,5 |
| Z | 4,4 | 6,0 | 0,6 | 1,1 | 0,4 | 1,1 |
| AC | 1,9 | 2,4 | 0,3 | 0,6 | 0,2 | 0,7 |
| BD | 1,1 | 1,3 | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,4 |
| Totalt | 1,6 | 2,0 | 0,3 | 0,5 | 0,2 | 0,6 |
2.8 Behovsindikator 5 – antal Samhallanställda i förhållande till kompensatoriska arbetsmarknadspolitiska program
En femte indikator är att man tar hänsyn till kompensatoriska arbetsmarknadspolitiska program och studerar andel Samhallanställda i förhållande till samtliga deltagare i särskilda insatser för arbetshandikappade. Som framgått tidigare bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbetshandikappade som finns i respektive region vid fördelningen av arbetstillfällen. Eftersom målgruppen för offentligt skyddat arbete (OSA) är mycket särpräglad och avgränsad är det framför allt lönebidrag som i realiteten utgör ett substitut för skyddat arbete hos Samhall. En låg tillgång till lönebidrag kan motivera en högre andel skyddat arbete hos Samhall och omvänt.
349
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
2.9Behovsindikator 5 fördelat på län
I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan Samhallanställda (inkl. direktanställda) i förhållande till samtliga deltagare i särskilda insatser för personer med arbetshandikapp (Samhall, lönebidrag och offentligt skyddat arbete) för åren 1990, 1995 och 2000. För att kunna relatera detta till tillgången på lönebidrag har en kvalitativ variabel skapats utifrån de faktiska förhållandena dessa år. Variabeln kan anta värdena god, normal och låg. Det finns givetvis vissa metodologiska problem vid konstruktioner av kvalitativa variabler. Genom att endast anta tre värden för ett år för ett län blir det en delvis grov och förenklad bild av tillgången på lönebidrag. Icke desto mindre är den användbar som ett relationsmått.
1990 hade Jämtlands län (Z) den högsta andelen skyddat arbete hos Samhall av samtliga särskilda insatser för arbetshandikappade, 60 procent följt av Dalarna (W) och Kronobergs län (G), 50 procent. Norrbottens (BD), Gävleborgs (X), Västerbottens (AC) och Södermanlands län (D) hade 1990 de lägsta andelarna. Gotland (I) tillhörde 1995 den grupp av län som hade en hög andel Samhall. 2000 hade Jämtlands län (Z) den högsta andelen Samhall av samtliga särskilda program för arbetshandikappade, 49 procent. Gävleborgs (X), Halland N) och Södermanlands län (D) hade 2000 de lägsta andelarna.
350
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
Tabell 6. Antal Samhallanställda (inkl. direktanställda) i förhållande till samtliga särskilda insatser för personer med arbetshandikapp och tillgången på lönebidrag
| 1990 | 1995 | 2000 | ||||||
| Andel | Tillgång till | Andel | Tillgång till | Andel | Tillgång till | |||
| Län | Samhall | lönebidrag | Samhall | lönebidrag | Samhall | lönebidrag | ||
| AB | 45 | ej jämförbart | 35 | god | 31 | låg | ||
| C | 36 | ej jämförbart | 39 | god | 34 | normal | ||
| D | 35 | ej jämförbart | 33 | god | 30 | god | ||
| E | 42 | ej jämförbart | 37 | låg | 37 | normal | ||
| F | 45 | ej jämförbart | 38 | låg | 39 | god | ||
| G | 50 | ej jämförbart | 47 | låg | 45 | god | ||
| H | 46 | ej jämförbart | 40 | låg | 38 | normal | ||
| I | 43 | ej jämförbart | 40 | låg | 42 | låg | ||
| K | 46 | ej jämförbart | 37 | låg | 36 | låg | ||
| M | 39 | ej jämförbart | 36 | låg | 33 | god | ||
| N | 42 | ej jämförbart | 33 | låg | 29 | låg | ||
| O | 37 | ej jämförbart | 34 | låg | 32 | normal | ||
| S | 41 | ej jämförbart | 36 | normal | 31 | god | ||
| T | 42 | ej jämförbart | 36 | normal | 32 | god | ||
| U | 47 | ej jämförbart | 34 | normal | 34 | god | ||
| W | 50 | ej jämförbart | 41 | låg | 39 | låg | ||
| X | 33 | ej jämförbart | 28 | låg | 29 | låg | ||
| Y | 37 | ej jämförbart | 36 | låg | 33 | god | ||
| Z | 60 | ej jämförbart | 50 | normal | 49 | god | ||
| AC | 35 | ej jämförbart | 33 | låg | 33 | normal | ||
| BD | 32 | ej jämförbart | 33 | låg | 31 | låg | ||
| Totalt | 41 | 36 | 34 | |||||
Är dessa regionala skillnader mellan likartade län motiverade? Län som har låg tillgång till lönebidrag borde rimligtvis ha en hög andel skyddat arbete hos Samhall och vice versa. Som framgår av tabellen ovan så finns det inget sådant samband.
2.10 Behovsindikator 6 – antal Samhallanställda i förhållande till AMS resursfördelningsmodell
En annan aspekt på fördelningen av arbetstillfällen är att jämföra med andra resursfördelningsmodeller. Den resursfördelningsmodell som ligger närmast till hands är AMS fördelningsmodell som används för att fördela medel till länsarbetsnämnderna för särskilda insatser för arbetshandikappade (lönebidrag och offentligt skyddat arbete, OSA). Modellen är framtagen för att svara mot
351
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
behoven. Före 1991/92 var dock anslaget ett s.k. förslagsanslag och bidragsnivåerna var knutna till arbetsgivarkategori. Fördelningsmodellen före 1991/92 går därmed inte att använda som jämförelse. Om arbetstillfällena inom Samhall AB skulle fördelas enligt AMS fördelningsmodell 1995 och 2000 framgår att Jämtlands, Kronobergs, Jönköping, Gotlands och Dalarnas län skulle få betydligt färre arbetstillfällen än idag. Gävleborgs, Hallands, Södermanlands och Norrbottens län skulle i sin tur få betydligt fler arbetstillfällen än idag med AMS fördelningsmodell. Skillnaderna är stora.
2.11 Samlad bedömning av i vilken utsträckning Samhall finns där behoven finns
Samhall finns på många orter och på ännu fler arbetsställen. Som tidigare framgått är det behovet av arbete åt arbetshandikappade sökande som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden som skall styra fördelningen av arbetstillfällen. Samtidigt bör hänsyn tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbetshandikappade som finns i respektive region.
En samlad bedömning utifrån ovanstående sex indikatorer ger dock en entydig bild av att fördelningen av arbetstillfällen inte utgår från ”där behoven finns” i tillräcklig utsträckning. Samhall AB har, relativt sett andra förvärvsregioner, varit mer förekommande i ytstora lokala arbetsmarknader, i lokala arbetsmarknader präglade av småskalig industri och i områden med liten andel sysselsatta inom tillverkningsindustri. En viss utjämning mellan förvärvsregionerna har skett mellan 1990 och 2000 som bättre speglar de arbetsmarknadspolitiska förutsättningarna. Obalanserna mellan olika förvärvsregioner har minskat sedan 1985, men fortfarande finns betydande obalanser kvar.
Norrbottens och Gävleborgs arbetsmarknad brukar med olika mått definieras som mycket sysselsättningssvaga arbetsmarknader. Därefter följer övriga skogslän (främst inland eller glesbygd). Blekinge och Södermanland brukar också räknas in bland län med svag arbetsmarknad. Det finns stora obalanser i fördelningen av arbetstillfällen på länsnivå som inte är motiverade av arbetsmarknadsskäl. Flera, av varandra oberoende, indikatorer ger vid handen att Jämtlands, Kronobergs, Jönköping, Gotlands och Dalarnas län får, relativt sett, fler arbetstillfällen än Gävleborgs, Hallands, Södermanlands och Norrbottens län som får betydligt mindre än
352
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
vad behoven i länen indikerar. Fördelningen av arbetstillfällen är – ur ett strikt arbetsmarknadspolitiskt perspektiv – delvis fellokaliserad i förhållande till var behoven finns. De regionala obalanserna mellan län har minskat sedan 1985, men är fortfarande stora.
3 Regionalpolitisk hänsyn vid omstruktureringar
3.1Aspekter på regionalpolitisk hänsyn vid omstruktureringar
Samhall AB skall vid omstruktureringar ta regionalpolitisk hänsyn och undvika att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad.
Att ta regionalpolitisk hänsyn och undvika att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad handlar dels om nedläggningar av hela verksamheter (och minskad kommuntäckning som följd), dels om antalet arbetstillfällen vid Samhall AB (inom en kommun).
3.2Den regionala täckningen – förvärvregioner
1985 fanns Samhall i 224 av 284 kommuner (79 procent). I förvärvsregion 5, 8 och 9 fanns Samhall i samtliga kommuner. Minst täckning fanns i förvärvsregion 1 och 3. 1990 fanns Samhall i 244 av 284 kommuner (86 procent). 1995 hade Samhall ytterligare ökat sin täckning till 248 av 288 kommuner (86 procent). Därefter har emellertid både den s.k. timvolymen (och antal arbetstillfällen) och den regionala täckningen minskat. 2000 fanns Samhall i 219 av 289 kommuner, 76 procent. I förvärvsregion 5 och 10 fanns emellertid Samhall i samtliga kommuner. Minst täckning fanns i förvärvsregion 1. Den försämrade kommuntäckningen mellan 1995 och 2000 har framförallt ägt rum inom förvärvsregion 1 och 3 samt i viss mån förvärvsregion 4. Det förefaller således som om den minskade kommuntäckningen främst tagits ut i storstadsområden och i eller i närheten av regionala centra.
353
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
Tabell 7. Antal kommuner där Samhall har minst ett arbetsställe av samtliga kommuner (inom parentes) fördelat på förvärvsregioner
| 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |||||
| antal | antal | antal | antal | |||||
| kommuner | kommuner kommuner | kommuner | ||||||
| 1 | 17 | (32) | 22 | (32) | 25 | (34) | 15 | (35) |
| 2 | 10 | (14) | 12 | (14) | 10 | (15) | 10 | (15) |
| 3 | 8 (15) | 10 | (15) | 14 | (15) | 8 (15) | ||
| 4 | 82 (103) | 88 (103) | 88 (104) | 80 (104) | ||||
| 5 | 9 | (9) | 9 | (9) | 9 | (9) | 9 | (9) |
| 6 | 42 | (48) | 45 | (48) | 45 | (48) | 41 | (48) |
| 7 | 14 | (20) | 15 | (20) | 15 | (20) | 15 | (20) |
| 8 | 14 | (14) | 14 | (14) | 14 | (14) | 13 | (14) |
| 9 | 23 | (23) | 23 | (23) | 22 | (23) | 22 | (23) |
| 10 | 5 | (6) | 6 | (6) | 6 | (6) | 6 | (6) |
| Totalt | 224 (284) | 244 (284) | 248 (288) | 219 (289) | ||||
Det är också viktigt att notera att minskad kommuntäckning betyder olika saker i olika förvärvsregioner och län. En minskad kommuntäckning i Stockholms län är mindre allvarlig, eftersom länet tillhör en och samma lokala arbetsmarknad (och samma förvärvsregion) i jämförelse med en geografisk avgränsad lokal arbetsmarknad med mycket begränsade sysselsättnings- och/eller pendlingsmöjligheter.
3.3Den regionala täckningen – län
Eftersom fördelningen av den s.k. timvolymen (och därigenom arbetstillfällena) sker på länsnivå kan det vara intressant att studera vilka skillnader som finns mellan län. Den minskade kommuntäckningen har framförallt ägt rum i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Norrlandslänen har med något undantag klarat sig väl och har en mycket hög täckning. I flera nordliga län finns Samhall AB i samtliga kommuner (2000).
354
| SOU 2003:56 | Bilaga 6 |
Tabell 8. Antal kommuner där Samhall har minst ett arbetsställe av samtliga kommuner (inom parentes) fördelat på län
| 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |||||
| antal | antal | antal | antal | |||||
| Län | kommuner | kommuner | kommuner kommuner | |||||
| AB | 13 | (25) | 15 | (25) | 17 | (25) | 9 (26) | |
| C | 5 | (6) | 5 | (6) | 5 | (6) | 5 | (6) |
| D | 5 | (7) | 6 | (7) | 7 | (9) | 5 | (9) |
| E | 10 | (13) | 9 (13) | 11 | (13) | 9 (13) | ||
| F | 8 (13) | 12 | (13) | 12 | (13) | 12 | (13) | |
| G | 8 (12) | 8 (12) | 8 (12) | 8 (12) | ||||
| H | 12 | (12) | 12 | (12) | 12 | (12) | 12 | (12) |
| I | 1 | (1) | 1 | (1) | 1 | (1) | 1 | (1) |
| K | 5 | (5) | 5 | (5) | 5 | (5) | 5 | (5) |
| M | 21 | (33) | 22 | (33) | 26 | (33) | 20 | (33) |
| N | 6 | (6) | 6 | (6) | 6 | (6) | 5 | (6) |
| O | 34 | (48) | 41 | (48) | 39 | (49) | 33 | (49) |
| S | 13 | (16) | 14 | (16) | 12 | (16) | 12 | (16) |
| T | 11 | (11) | 11 | (11) | 10 | (12) | 11 | (12) |
| U | 6 (11) | 9 (11) | 10 | (11) | 8 (11) | |||
| W | 15 | (15) | 15 | (15) | 15 | (15) | 15 | (15) |
| X | 9 (10) | 10 | (10) | 9 (10) | 7 (10) | |||
| Y | 7 | (7) | 7 | (7) | 7 | (7) | 7 | (7) |
| Z | 8 | (8) | 8 | (8) | 8 | (8) | 8 | (8) |
| AC | 14 | (15) | 14 | (15) | 14 | (15) | 13 | (15) |
| BD | 14 | (14) | 14 | (14) | 14 | (14) | 14 | (14) |
| Totalt | 224 | (284) | 244 | (284) | 248 | (288) | 219 | (289) |
3.4 Den regionala täckningen – lokala arbetsmarknader och kommuner
På nivån under förvärvsregioner – lokala arbetsmarknader (LA) – är förändringarna mellan 1995 och 2000 relativt stora. Bilden ser också delvis annorlunda ut om man istället för att studera kommuntäckning väljer att följa upp arbetstillfällenas utveckling. Förvärvsregion 10 och 9 uppvisar den, relativt sett, kraftigaste minskningen i antalet anställda (inkl. direktanställda) mellan 1995 och 2000, 41 respektive 19 procent följt av förvärvsregion 3 och 8 som minskat med 16 procent. Den sysselsättningssvaga förvärvsregion 5 har däremot klarat sig förhållandevis väl. På länsnivå har Värmlands län förlorat, relativt sett, flest arbetstillfällen följt av Kalmar,
355
| Bilaga 6 | SOU 2003:56 |
Norrbottens, Gävleborgs och Skåne län. Om man bryter ned de 21 länen till 289 kommuner kan konstateras att Samhall AB mellan 1995 och 2000 minskat sin sysselsättning i 165 kommuner. I 43 kommuner är sysselsättningen oförändrad, medan den ökat i 81 kommuner.
3.5 Den regionala täckningen – boendekommun/arbetsställekommun
Samhall AB finns på många orter och på ännu fler arbetsställen. 2000 hade Samhall anställda (inkl. direktanställda) boende i 289 av 289 kommuner (100 procent). Täckningen minskar dock till 271 av 289 kommuner (94 procent) om ett krav ställs på minst 10 anställda boende i kommunen. Täckningen minskar ytterligare till 220 av 289 kommuner (76 procent) om ett krav ställs på minst 30 anställda och till 173 av 289 kommuner (60 procent) om ett krav ställs på minst 50 anställda boende i kommunen.
Det finns en avgörande skillnad mellan arbetsställekommun och boendekommun. Den förra avser lokaliseringen av arbetsplatsen för den enskilde, medan den senare avser var den enskilde bor. Den förra är ett bättre mått på om Samhall AB finns där behoven finns.
3.6 Samlad bedömning av i vilken utsträckning Samhall vid omstruktureringar tar regionalpolitisk hänsyn och undviker att lägga ned på orter med svag arbetsmarknad
En samlad bedömning ger vid handen att den regionala täckningen minskat mellan 1995 och 2000 uttryckt som kommuntäckning. Tyngdpunktsförskjutningen mot ökad tjänstesektor inom Samhall AB gör att arbetsställebegreppet inte blir lika entydigt som tidigare. Det är sannolikt att den reella täckningen är något större än vad som framgår av statistiken. Samhall är (2000) i hög utsträckning fortfarande verksamt i sysselsättningssvaga områden, men samtidigt har sysselsättningen påverkats kraftigt i negativ riktning i vissa sysselsättningssvaga förvärvsregioner. Sysselsättningen och kommuntäckningen har minskat ytterligare något sedan 2000.
356
Bilaga 7
Antal Samhallanställda
(inkl. direktanställda) per kommun 1985, 1990, 1995 och 2000
Källa: SCB
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 0114 | 1 | 100 | 116 | 119 | 0 | |
| 0115 | Vallentuna | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0117 | Österåker | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 0120 | Värmdö | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0123 | Järfälla | 1 | 0 | 14 | 68 | 29 |
| 0125 | Ekerö | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 0126 | Huddinge | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| 0127 | Botkyrka | 1 | 228 | 303 | 144 | 138 |
| 0128 | Salem | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0136 | Haninge | 1 | 174 | 104 | 178 | 285 |
| 0138 | Tyresö | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0139 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| 0140 | Nykvarn | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0160 | Täby | 1 | 80 | 107 | 111 | 289 |
| 0162 | Danderyd | 1 | 0 | 6 | 1 | 0 |
| 0163 | Sollentuna | 1 | 1 | 1 | 3 | 4 |
| 0180 | Stockholm | 1 | 2 480 | 2 425 | 1 930 | 1 509 |
| 0181 | Södertälje | 1 | 167 | 196 | 163 | 272 |
| 0182 | Nacka | 1 | 95 | 122 | 162 | 0 |
| 0183 | Sundbyberg | 1 | 158 | 164 | 0 | 0 |
| 0184 | Solna | 1 | 242 | 0 | 2 | 0 |
| 0186 | Lidingö | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 0187 | Vaxholm | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0188 | Norrtälje | 1 | 103 | 122 | 159 | 130 |
| 0191 | Sigtuna | 1 | 110 | 126 | 132 | 0 |
| 0192 | Nynäshamn | 1 | 84 | 80 | 92 | 140 |
| 0305 | Håbo | 1 | 0 | 55 | 75 | 0 |
| 0319 | Älvkarleby | 4 | 45 | 0 | 0 | 48 |
| 0360 | Tierp | 1 | 120 | 127 | 85 | 85 |
| 0380 | Uppsala | 1 | 382 | 457 | 448 | 508 |
| 0381 | Enköping | 1 | 63 | 84 | 87 | 85 |
| 0382 | Östhammar | 1 | 73 | 64 | 72 | 63 |
| 0428 | Vingåker | 6 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 357 |
Bilaga 7 SOU 2003:56
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 0461 | Gnesta | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0480 | Nyköping | 4 | 212 | 230 | 152 | 121 |
| 0481 | Oxelösund | 4 | 50 | 57 | 73 | 0 |
| 0482 | Flen | 4 | 47 | 50 | 39 | 35 |
| 0483 | Katrineholm | 6 | 137 | 133 | 136 | 211 |
| 0484 | Eskilstuna | 4 | 329 | 362 | 396 | 439 |
| 0486 | Strängnäs | 1 | 0 | 48 | 75 | 59 |
| 0488 | Trosa | 1 | 0 | 0 | 9 | 0 |
| 0509 | Ödeshög | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0512 | Ydre | 6 | 0 | 0 | 12 | 9 |
| 0513 | Kinda | 4 | 22 | 39 | 37 | 36 |
| 0560 | Boxholm | 4 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 0561 | Åtvidaberg | 4 | 0 | 7 | 40 | 37 |
| 0562 | Finspång | 4 | 53 | 73 | 60 | 61 |
| 0563 | Valdemarsvik | 4 | 42 | 45 | 40 | 36 |
| 0580 | Linköping | 4 | 425 | 454 | 400 | 424 |
| 0581 | Norrköping | 4 | 583 | 594 | 524 | 467 |
| 0582 | Söderköping | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0583 | Motala | 4 | 105 | 131 | 143 | 191 |
| 0584 | Vadstena | 4 | 0 | 12 | 5 | 0 |
| 0586 | Mjölby | 4 | 106 | 131 | 119 | 112 |
| 0604 | Aneby | 4 | 0 | 14 | 5 | 3 |
| 0617 | Gnosjö | 8 | 9 | 18 | 1 | 24 |
| 0642 | Mullsjö | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0643 | Habo | 4 | 0 | 23 | 26 | 26 |
| 0662 | Gislaved | 8 | 221 | 185 | 100 | 116 |
| 0665 | Vaggeryd | 4 | 41 | 46 | 12 | 29 |
| 0680 | Jönköping | 4 | 370 | 403 | 330 | 427 |
| 0682 | Nässjö | 6 | 258 | 288 | 250 | 169 |
| 0683 | Värnamo | 6 | 178 | 192 | 150 | 116 |
| 0684 | Sävsjö | 8 | 50 | 57 | 10 | 8 |
| 0685 | Vetlanda | 8 | 151 | 159 | 159 | 159 |
| 0686 | Eksjö | 6 | 93 | 86 | 17 | 15 |
| 0687 | Tranås | 6 | 93 | 101 | 83 | 85 |
| 0760 | Uppvidinge | 4 | 70 | 65 | 65 | 64 |
| 0761 | Lessebo | 4 | 80 | 87 | 85 | 79 |
| 0763 | Tingsryd | 4 | 60 | 67 | 68 | 66 |
| 0764 | Alvesta | 4 | 62 | 57 | 40 | 8 |
| 0765 | Älmhult | 6 | 54 | 59 | 54 | 61 |
| 0767 | Markaryd | 8 | 93 | 98 | 90 | 45 |
| 0780 | Växjö | 4 | 262 | 329 | 358 | 276 |
| 0781 | Ljungby | 6 | 165 | 215 | 173 | 220 |
| 0821 | Högsby | 6 | 49 | 67 | 48 | 3 |
| 0834 | Torsås | 4 | 52 | 47 | 46 | 42 |
| 0840 | Mörbylånga | 4 | 58 | 50 | 34 | 17 |
| 0860 | Hultsfred | 8 | 142 | 113 | 79 | 54 |
358
| SOU 2003:56 | Bilaga 7 |
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 0861 | Mönsterås | 6 | 69 | 67 | 57 | 24 |
| 0862 | Emmaboda | 7 | 49 | 52 | 51 | 41 |
| 0880 | Kalmar | 4 | 337 | 347 | 338 | 284 |
| 0881 | Nybro | 4 | 109 | 134 | 102 | 73 |
| 0882 | Oskarshamn | 6 | 182 | 188 | 149 | 171 |
| 0883 | Västervik | 6 | 126 | 170 | 158 | 149 |
| 0884 | Vimmerby | 8 | 83 | 87 | 83 | 64 |
| 0885 | Borgholm | 4 | 62 | 58 | 45 | 30 |
| 0980 | Gotland | 6 | 434 | 454 | 431 | 375 |
| 1060 | Olofström | 10 | 65 | 83 | 72 | 39 |
| 1080 | Karlskrona | 6 | 361 | 370 | 230 | 299 |
| 1081 | Ronneby | 6 | 186 | 159 | 195 | 157 |
| 1082 | Karlshamn | 10 | 184 | 178 | 153 | 98 |
| 1083 | Sölvesborg | 4 | 7 | 109 | 77 | 67 |
| 1214 | Svalöv | 4 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 1230 | Staffanstorp | 3 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| 1231 | Burlöv | 3 | 0 | 68 | 48 | 0 |
| 1233 | Vellinge | 3 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| 1256 | Östra Göinge | 4 | 106 | 104 | 96 | 71 |
| 1257 | Örkelljunga | 4 | 2 | 0 | 0 | 11 |
| 1260 | Bjuv | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1261 | Kävlinge | 3 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| 1262 | Lomma | 3 | 0 | 1 | 1 | 0 |
| 1263 | Svedala | 3 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| 1264 | Skurup | 3 | 1 | 0 | 2 | 0 |
| 1265 | Sjöbo | 3 | 87 | 80 | 61 | 66 |
| 1266 | Hörby | 3 | 81 | 95 | 77 | 77 |
| 1267 | Höör | 3 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 1270 | Tomelilla | 9 | 59 | 66 | 0 | 0 |
| 1272 | Bromölla | 4 | 41 | 0 | 0 | 0 |
| 1273 | Osby | 6 | 56 | 72 | 46 | 39 |
| 1275 | Perstorp | 10 | 0 | 23 | 42 | 7 |
| 1276 | Klippan | 4 | 72 | 80 | 76 | 84 |
| 1277 | Åstorp | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1278 | Båstad | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1280 | Malmö | 3 | 1 043 | 1 125 | 971 | 1 003 |
| 1281 | Lund | 3 | 287 | 318 | 463 | 275 |
| 1282 | Landskrona | 4 | 189 | 210 | 185 | 146 |
| 1283 | Helsingborg | 4 | 368 | 387 | 361 | 319 |
| 1284 | Höganäs | 4 | 66 | 70 | 64 | 36 |
| 1285 | Eslöv | 3 | 138 | 153 | 141 | 118 |
| 1286 | Ystad | 3 | 169 | 171 | 133 | 96 |
| 1287 | Trelleborg | 3 | 167 | 193 | 165 | 109 |
| 1290 | Kristianstad | 4 | 231 | 288 | 273 | 291 |
| 1291 | Simrishamn | 9 | 89 | 82 | 125 | 92 |
| 1292 | Ängelholm | 4 | 111 | 132 | 175 | 99 |
| 359 |
Bilaga 7 SOU 2003:56
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 1293 | Hässleholm | 4 | 110 | 131 | 133 | 148 |
| 1315 | Hylte | 8 | 79 | 80 | 52 | 55 |
| 1380 | Halmstad | 4 | 321 | 395 | 414 | 352 |
| 1381 | Laholm | 4 | 80 | 65 | 14 | 0 |
| 1382 | Falkenberg | 6 | 94 | 86 | 89 | 18 |
| 1383 | Varberg | 6 | 77 | 110 | 109 | 124 |
| 1384 | Kungsbacka | 2 | 61 | 65 | 68 | 96 |
| 1401 | Härryda | 2 | 0 | 0 | 2 | 0 |
| 1402 | Partille | 2 | 157 | 169 | 150 | 154 |
| 1407 | Öckerö | 2 | 74 | 80 | 76 | 59 |
| 1415 | Stenungsund | 2 | 72 | 65 | 0 | 24 |
| 1419 | Tjörn | 2 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| 1421 | Orust | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1427 | Sotenäs | 6 | 0 | 81 | 71 | 43 |
| 1430 | Munkedal | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1435 | Tanum | 9 | 44 | 53 | 56 | 32 |
| 1438 | 8 | 62 | 65 | 48 | 0 | |
| 1439 | Färgelanda | 7 | 22 | 52 | 43 | 57 |
| 1440 | Ale | 2 | 32 | 53 | 44 | 45 |
| 1441 | Lerum | 2 | 66 | 62 | 22 | 21 |
| 1442 | Vårgårda | 2 | 0 | 25 | 0 | 0 |
| 1443 | Bollebygd | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1444 | Grästorp | 7 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| 1445 | Essunga | 6 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1446 | Karlsborg | 4 | 0 | 1 | 5 | 0 |
| 1447 | Gullspång | 4 | 0 | 26 | 20 | 0 |
| 1452 | Tranemo | 8 | 121 | 106 | 80 | 71 |
| 1460 | Bengtsfors | 8 | 122 | 135 | 105 | 90 |
| 1461 | Mellerud | 7 | 69 | 97 | 78 | 80 |
| 1462 | Lilla Edet | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1463 | Mark | 4 | 144 | 141 | 114 | 100 |
| 1465 | Svenljunga | 4 | 53 | 62 | 57 | 65 |
| 1466 | Herrljunga | 4 | 0 | 27 | 25 | 19 |
| 1470 | Vara | 6 | 19 | 23 | 19 | 0 |
| 1471 | Götene | 6 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| 1472 | Tibro | 4 | 60 | 63 | 68 | 46 |
| 1473 | Töreboda | 4 | 25 | 34 | 32 | 64 |
| 1480 | Göteborg | 2 | 935 | 959 | 837 | 882 |
| 1481 | Mölndal | 2 | 249 | 359 | 455 | 243 |
| 1482 | Kungälv | 2 | 76 | 98 | 108 | 47 |
| 1484 | Lysekil | 6 | 106 | 107 | 86 | 80 |
| 1485 | Uddevalla | 7 | 215 | 199 | 282 | 194 |
| 1486 | Strömstad | 9 | 91 | 148 | 147 | 157 |
| 1487 | Vänersborg | 7 | 168 | 175 | 157 | 100 |
| 1488 | Trollhättan | 7 | 165 | 161 | 97 | 175 |
| 1489 | Alingsås | 2 | 88 | 132 | 173 | 138 |
360
| SOU 2003:56 | Bilaga 7 |
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 1490 | Borås | 4 | 510 | 580 | 483 | 448 |
| 1491 | Ulricehamn | 4 | 117 | 130 | 131 | 87 |
| 1492 | Åmål | 6 | 112 | 125 | 107 | 75 |
| 1493 | Mariestad | 4 | 128 | 132 | 131 | 30 |
| 1494 | Lidköping | 6 | 168 | 163 | 161 | 191 |
| 1495 | Skara | 4 | 47 | 52 | 58 | 70 |
| 1496 | Skövde | 4 | 172 | 191 | 161 | 115 |
| 1497 | Hjo | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1498 | Tidaholm | 4 | 39 | 47 | 34 | 0 |
| 1499 | Falköping | 4 | 201 | 205 | 161 | 186 |
| 1715 | Kil | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1730 | Eda | 6 | 42 | 46 | 21 | 33 |
| 1737 | Torsby | 9 | 153 | 184 | 122 | 70 |
| 1760 | Storfors | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1761 | Hammarö | 4 | 0 | 1 | 0 | 0 |
| 1762 | Munkfors | 10 | 21 | 25 | 21 | 4 |
| 1763 | Forshaga | 4 | 80 | 77 | 66 | 52 |
| 1764 | Grums | 4 | 43 | 35 | 0 | 0 |
| 1765 | Årjäng | 8 | 81 | 73 | 90 | 47 |
| 1766 | Sunne | 9 | 114 | 99 | 64 | 105 |
| 1780 | Karlstad | 4 | 200 | 168 | 444 | 266 |
| 1781 | Kristinehamn | 6 | 50 | 83 | 138 | 93 |
| 1782 | Filipstad | 7 | 13 | 95 | 62 | 95 |
| 1783 | Hagfors | 7 | 157 | 134 | 61 | 61 |
| 1784 | Arvika | 6 | 276 | 218 | 203 | 133 |
| 1785 | Säffle | 6 | 65 | 72 | 34 | 73 |
| 1814 | Lekeberg | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1860 | Laxå | 10 | 52 | 57 | 49 | 50 |
| 1861 | Hallsberg | 4 | 29 | 36 | 29 | 33 |
| 1862 | Degerfors | 7 | 97 | 91 | 0 | 49 |
| 1863 | Hällefors | 7 | 48 | 40 | 42 | 32 |
| 1864 | Ljusnarsberg | 6 | 41 | 46 | 45 | 39 |
| 1880 | Örebro | 4 | 406 | 515 | 441 | 329 |
| 1881 | Kumla | 4 | 39 | 45 | 48 | 122 |
| 1882 | Askersund | 4 | 30 | 36 | 33 | 27 |
| 1883 | Karlskoga | 7 | 136 | 156 | 209 | 143 |
| 1884 | Nora | 4 | 9 | 20 | 74 | 27 |
| 1885 | Lindesberg | 4 | 35 | 53 | 36 | 60 |
| 1904 | Skinnskatteberg | 6 | 0 | 31 | 17 | 0 |
| 1907 | Surahammar | 4 | 0 | 0 | 19 | 0 |
| 1917 | Heby | 1 | 0 | 15 | 20 | 21 |
| 1960 | Kungsör | 7 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1961 | Hallstahammar | 4 | 142 | 171 | 135 | 146 |
| 1962 | Norberg | 6 | 37 | 38 | 41 | 45 |
| 1980 | Västerås | 4 | 460 | 488 | 352 | 381 |
| 1981 | Sala | 4 | 96 | 92 | 76 | 68 |
| 361 |
Bilaga 7 SOU 2003:56
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 1982 | Fagersta | 6 | 186 | 219 | 163 | 152 |
| 1983 | Köping | 7 | 160 | 141 | 118 | 15 |
| 1984 | Arboga | 7 | 0 | 23 | 4 | 134 |
| 2021 | Vansbro | 8 | 53 | 65 | 54 | 46 |
| 2023 | Malung | 9 | 90 | 111 | 71 | 55 |
| 2026 | Gagnef | 4 | 50 | 56 | 50 | 59 |
| 2029 | Leksand | 4 | 69 | 65 | 62 | 62 |
| 2031 | Rättvik | 4 | 124 | 118 | 76 | 67 |
| 2034 | Orsa | 9 | 93 | 94 | 75 | 74 |
| 2039 | Älvdalen | 9 | 131 | 126 | 94 | 72 |
| 2061 | Smedjebacken | 6 | 74 | 92 | 101 | 65 |
| 2062 | Mora | 9 | 127 | 99 | 95 | 129 |
| 2080 | Falun | 4 | 144 | 171 | 137 | 163 |
| 2081 | Borlänge | 4 | 239 | 226 | 230 | 186 |
| 2082 | Säter | 4 | 79 | 73 | 60 | 64 |
| 2083 | Hedemora | 7 | 92 | 105 | 95 | 41 |
| 2084 | Avesta | 7 | 48 | 86 | 83 | 64 |
| 2085 | Ludvika | 6 | 133 | 148 | 147 | 129 |
| 2101 | Ockelbo | 4 | 0 | 4 | 0 | 0 |
| 2104 | Hofors | 10 | 69 | 78 | 56 | 32 |
| 2121 | Ovanåker | 6 | 48 | 51 | 40 | 0 |
| 2132 | Nordanstig | 6 | 43 | 1 | 1 | 0 |
| 2161 | Ljusdal | 9 | 221 | 210 | 174 | 69 |
| 2180 | Gävle | 4 | 318 | 334 | 326 | 118 |
| 2181 | Sandviken | 4 | 108 | 98 | 127 | 249 |
| 2182 | Söderhamn | 6 | 90 | 113 | 138 | 111 |
| 2183 | Bollnäs | 6 | 185 | 160 | 122 | 229 |
| 2184 | Hudiksvall | 6 | 180 | 189 | 178 | 180 |
| 2260 | Ånge | 9 | 42 | 48 | 40 | 40 |
| 2262 | Timrå | 4 | 79 | 89 | 76 | 134 |
| 2280 | Härnösand | 4 | 117 | 243 | 237 | 61 |
| 2281 | Sundsvall | 4 | 132 | 174 | 184 | 200 |
| 2282 | Kramfors | 6 | 166 | 147 | 102 | 155 |
| 2283 | Sollefteå | 9 | 147 | 175 | 128 | 98 |
| 2284 | Örnsköldsvik | 6 | 281 | 311 | 286 | 276 |
| 2303 | Ragunda | 5 | 170 | 139 | 91 | 80 |
| 2305 | Bräcke | 5 | 161 | 110 | 98 | 35 |
| 2309 | Krokom | 5 | 178 | 121 | 94 | 63 |
| 2313 | Strömsund | 9 | 245 | 277 | 202 | 106 |
| 2321 | Åre | 9 | 55 | 55 | 44 | 20 |
| 2326 | Berg | 5 | 211 | 145 | 128 | 133 |
| 2361 | Härjedalen | 9 | 155 | 127 | 102 | 81 |
| 2380 | Östersund | 5 | 247 | 405 | 350 | 441 |
| 2401 | Nordmaling | 4 | 45 | 53 | 46 | 32 |
| 2403 | Bjurholm | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 2404 | Vindeln | 4 | 41 | 56 | 44 | 40 |
362
| SOU 2003:56 | Bilaga 7 |
| Kod | Kommun | 1985 | 1990 | 1995 | 2000 | |
| 2409 | Robertsfors | 4 | 72 | 82 | 56 | 35 |
| 2417 | Norsjö | 4 | 45 | 68 | 59 | 60 |
| 2418 | Malå | 6 | 45 | 56 | 48 | 51 |
| 2421 | Storuman | 9 | 96 | 123 | 99 | 77 |
| 2422 | Sorsele | 9 | 53 | 44 | 49 | 56 |
| 2425 | Dorotea | 8 | 45 | 49 | 42 | 54 |
| 2460 | Vännäs | 4 | 41 | 36 | 34 | 0 |
| 2462 | Vilhelmina | 9 | 49 | 66 | 49 | 61 |
| 2463 | Åsele | 9 | 78 | 80 | 81 | 51 |
| 2480 | Umeå | 4 | 96 | 129 | 170 | 236 |
| 2481 | Lycksele | 6 | 148 | 182 | 151 | 103 |
| 2482 | Skellefteå | 4 | 305 | 344 | 274 | 281 |
| 2505 | Arvidsjaur | 9 | 64 | 84 | 94 | 68 |
| 2506 | Arjeplog | 5 | 12 | 17 | 17 | 11 |
| 2510 | Jokkmokk | 5 | 96 | 121 | 108 | 69 |
| 2513 | Överkalix | 9 | 71 | 71 | 62 | 71 |
| 2514 | Kalix | 6 | 131 | 111 | 101 | 114 |
| 2518 | Övertorneå | 6 | 52 | 79 | 76 | 35 |
| 2521 | Pajala | 9 | 35 | 51 | 49 | 47 |
| 2523 | Gällivare | 5 | 76 | 73 | 49 | 55 |
| 2560 | Älvsbyn | 4 | 61 | 47 | 50 | 35 |
| 2580 | Luleå | 4 | 278 | 350 | 366 | 346 |
| 2581 | Piteå | 4 | 192 | 222 | 188 | 130 |
| 2582 | Boden | 4 | 69 | 74 | 72 | 73 |
| 2583 | Haparanda | 6 | 86 | 126 | 90 | 56 |
| 2584 | Kiruna | 5 | 144 | 198 | 187 | 150 |
363
Bilaga 8
Studie av övergångar
1 Övergångar totalt
För att kunna värdera övergångsmålet måste övergångar ställas i relation till övriga flöden in och ut från Samhall samt kvarvarande anställda (stocken). I Samhall AB:s system saknas mer detaljerade uppgifter över de anställda. För att kunna analysera övergångarna mer i detalj har SCB på uppdrag av utredningen gjort en samkörning av data för de övergångar som gjordes under 1999 och 2000 med uppgifter i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende år 2000. Resultatet av denna samkörning redovisas i denna bilaga där övergångar bl.a. jämförs med kvarvarande anställda samt nyanställda för ett antal olika variabler, såsom ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland, etc.
1.1Inflöde
Uppgifter om inflödet till och utflödet från Samhall har erhållits från Samhall AB och avser 2001. För att få en jämförelse över tiden har motsvarande uppgifter från 1997 inhämtats. Längre tidsserier har på grund av svårtillgängliga data inte kunnat tas fram.
I tabell 1 nedan redovisas inflödet till Samhall fördelat på olika anställningsvägar. Av tabellen framgår att den största delen av inflödet var nyanställda som anvisats från Arbetsförmedlingen (73 %). Drygt 20 procent av inflödet var återanställning efter övergång. Nyanställning var vanligare bland kvinnor än män. Återgång efter övergång utgjorde däremot en något högre andel bland män än bland kvinnor.
Inflödet 1997 fördelar sig annorlunda än fördelningen 2001. År 1997 anställdes totalt 4 773 personer med arbetshandikapp. Av dessa utgjorde återanställningarna sex procent, överflyttningar från annat Samhallföretag 67 procent och nyanställningar utgjorde
365
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
25 procent av inflödet detta år. Anledningen till den kraftigt minskade andelen överflyttningar mellan 1997 och 2001 beror på Samhalls AB:s ändrade organisation med färre bolag. Till skillnad från inflödet 2001 var nyanställning vanligare bland män än bland kvinnor 1997, medan kvinnor flyttades över från annat Samhallbolag i större utsträckning än män.
Tabell 1. Inflödet 2001 fördelat på anställningsvägar och kön, antal och andel i procent
| Antal | Andel (%) | ||||||
| Kod Anställningsvägar | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | |
| 1 | Nyanställning | 679 | 992 | 1 671 | 78 | 71 | 73 |
| 2 | Återanställning från | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| avknoppning, innevarande år | |||||||
| 3 | Återanställning från | 0 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 |
| 6 | avknoppning, föregående år | ||||||
| Överflyttning från annat | 54 | 78 | 132 | 6 | 6 | 6 | |
| Samhallföretag | |||||||
| 8 | Återanställning efter övergång, | 58 | 167 | 225 | 7 | 12 | 10 |
| innevarande år | |||||||
| 9 | Återanställning efter övergång, | 75 | 168 | 243 | 9 | 12 | 11 |
| föregående år | |||||||
| Totalt | 867 | 1 407 | 2 274 | 100 | 100 | 100 | |
Källa: Samhall AB
1.2Utflöde
Av tabell 2 nedan framgår att närmare en tredjedel av dem som lämnade Samhall 2001 förtidspensionerades och en av tio gick i ålderspension. De samlade pensionsavgångarna utgjorde därmed en nästan lika stor del av utflödet som övergångar till reguljärt arbete. Övergångar utgjorde en högre andel av utflödet bland män än bland kvinnor. Förtidspension var däremot betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen kvinnor som förtidspensionerades var nära dubbelt så stor som andelen män. I övrigt var skillnaden mellan könen liten.
Av de 3 455 anställda med arbetshandikapp som lämnade Samhall 1997 gick tre av tio över till annat arbete. Enbart förtidspension utgjorde en nästan lika stor andel som övergångarna detta år (28 procent), medan 12 procent gick i ålderspension. Liksom under 2001 gick män över till annat arbete i större
366
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
utsträckning än kvinnor, medan förtidspension var vanligare bland kvinnor än bland män.
En del av övergångarna är s.k. avknoppningar, vilket innebär att en av Samhall AB utvecklad affärsidé övertas av ett annat privat företag eller av Samhallanställda, som bildar ett företag. En förutsättning är att Samhallanställda med arbetshandikapp övergår till det förvärvade företaget och får fast anställning. Möjligheterna till avknoppning har i ökad utsträckning kommit att aktualiseras i samband med det pågående omstruktureringsarbetet inom Samhall AB.
Tabell 2. Utflödet 2001 fördelat på avgångsorsaker och kön, antal och andel i procent.
| Antal | Andel (%) | |||||
| Avgångsorsaker | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt |
| Övergångar | 461 | 922 | 1 383 | 35 | 48 | 43 |
| varav: | ||||||
| anställning utan lönebidrag | 145 | 244 | 389 | 11 | 13 | 12 |
| anställning med lönebidrag | 315 | 676 | 991 | 24 | 35 | 31 |
| avknoppning utan lönebidrag | 1 | 2 | 3 | 0 | 0 | 0 |
| avknoppning med lönebidrag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Egen uppsägning | 91 | 152 | 243 | 7 | 8 | 7 |
| Uppsägning pga arbetsbrist | 1 | 3 | 4 | 0 | 0 | 0 |
| Avsked | 19 | 73 | 92 | 1 | 4 | 3 |
| Överflyttning inom Samhall | 33 | 47 | 80 | 2 | 2 | 2 |
| Förtidspension | 567 | 450 | 1 017 | 42 | 23 | 31 |
| Avliden | 38 | 87 | 125 | 3 | 5 | 4 |
| Ålderspension | 127 | 183 | 310 | 10 | 10 | 10 |
| Totalt avgångar | 1 337 | 1 917 | 3 254 | 100 | 100 | 100 |
Källa: Samhall AB
I tabell 3 nedan visas utflödet 2001 fördelat på avgångsorsak och ålder. Av tabellen framgår att övergångar och egen uppsägning minskar med stigande ålder, i motsats till förtidspension som ökar med stigande ålder. Samma förhållande gällde även under 1997. Av de anställda med arbetshandikapp över 55 år som lämnade Samhall 2001 gick endast 15 procent över till annat arbete samtidigt som 45 procent förtidspensionerades. Studeras enbart kvinnor förstärks denna bild ytterligare. För kvinnor i denna åldersgrupp var andelarna 10 respektive 54 procent. Åldersfördelningen bland de
367
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
anställda med arbetshandikapp vid Samhall skiljer sig inte nämnvärt åt mellan kvinnor och män.
Tabell 3. Utflödet 2001 fördelat på avgångsorsaker och ålder, antal och andel i procent1
| Ålder | 56- | Totalt | ||||
| Avgångsorsaker | ||||||
| Övergångar | 77 | 70 | 59 | 44 | 15 | 43 |
| varav: | ||||||
| anställning utan lönebidrag | 37 | 19 | 18 | 11 | 4 | 12 |
| anställning med lönebidrag | 40 | 51 | 41 | 33 | 11 | 31 |
| avknoppning utan lönebidrag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| avknoppning med lönebidrag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Egen uppsägning | 18 | 14 | 10 | 6 | 3 | 7 |
| Uppsägning pga arbetsbrist | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avsked | 3 | 3 | 4 | 4 | 1 | 3 |
| Överflyttning inom Samhall | 0 | 2 | 4 | 4 | 1 | 2 |
| Förtidspension | 0 | 9 | 21 | 37 | 45 | 31 |
| Avliden | 2 | 2 | 2 | 5 | 5 | 4 |
| Ålderspension | 0 | 0 | 0 | 0 | 30 | 10 |
| Totalt avgångar | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: Samhall AB
Sannolikhetsstudie
Utredningen har låtit genomföra en studie av sannolikheten att lämna Samhall till olika avgångsorsaker mellan 1992 och 2001. Till grund för beräkningarna ligger en skattad sannolikhet att under varje påbörjad tremånadersperiod lämna Samhall för en given avgångsorsak. Information avseende anställningsrespektive avgångstidpunkt samt avgångsorsak är hämtad från Samhall AB:s lönesystem.
Utflödet avser en referensperson som är vald utifrån den vanligaste egenskapen inom respektive kategori, en slags typperson.2 Data avseende personkaraktäristika är hämtad från AMS Händelse-
1Uppgiften om antalet övergångar i tabell 2 skiljer sig från Samhalls Personalredovisning bl.a. beroende på boksluträttelser.
2Referenspersonen har följande karaktäristika; man,
368
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
databas. För att fånga upp skillnader i arbetsmarknadsläge över anställningstiden och för personer som skrivits in olika år har utflödet från obalansen (öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende program) till arbete satts till 20 procent för samtliga anställningsår och över samtliga anställningsperioder. Modellen tar dock inte hänsyn till att somliga personer, efter att ha lämnat Samhall, återkommer och påbörjar en ny anställning.
Skillnaden mellan de olika anställningsåren skall således inte bero vare sig på förändringar i de Samhallanställdas sammansättning eller förändrade yttre förhållanden. Skillnaderna skall istället förklaras av förändringar av Samhalls funktionssätt eller Samhalls institutionella förutsättningar, alternativt av andra faktorer som modellen inte lyckats fånga upp.
I figur
Figuren över sannolikheten att lämna Samhall för förtidspension (figur 4) uppvisar en motsatt utveckling över tiden. Sannolikheten att förtidspensioneras är närmast obefintlig det första anställningsåret men ökar därefter. Sannolikheten att förtidspensioneras ökar kraftigt efter ca 30 månader, särskilt tydligt är detta för anställda 1998/99. I detta fall rör det sig emellertid om väldigt små flöden.
I övrigt kan noteras att variationen i sannolikheten att få anställning med lönebidrag visserligen är jämförelsevis liten mellan åren, men ändå inte försumbar (figur 2). Utvecklingen över tiden är här, till skillnad från de övriga studerade avgångsorsakerna, i stort sett konstant.
369
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
Figur 1: Andel av de som skrivits in i Samhall respektive år som lämnat till arbete (utan lönebidrag), över tiden
| 0,25 | 1992/93 | |||||||||||||||
| 0,2 | 1994/95 | |||||||||||||||
| Sannolikhet | 1996/97 | |||||||||||||||
| 0,15 | 1998/99 | |||||||||||||||
| 2000/2001 | ||||||||||||||||
| 0,1 | ||||||||||||||||
| 0,05 | ||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||
| 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 36 | 39 | 42 | 45 | 48 | |
| Månader | ||||||||||||||||
Figur 2: Andel av de som skrivits in i Samhall respektive år som lämnat till lönebidrag, över tiden
| 0,3 | ||||||||||||||||
| 0,25 | 1992/93 | |||||||||||||||
| 1994/95 | ||||||||||||||||
| Sannolikhet | 0,2 | 1996/97 | ||||||||||||||
| 0,15 | 1998/99 | |||||||||||||||
| 2000/2001 | ||||||||||||||||
| 0,1 | ||||||||||||||||
| 0,05 | ||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||
| 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 36 | 39 | 42 | 45 | 48 | |
| Månader | ||||||||||||||||
370
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
Figur 3: Andel av de som skrivits in i Samhall respektive år, som lämnat p.g.a. egen uppsägning
| 0,2 | ||||||||||||||||
| 0,18 | ||||||||||||||||
| 0,16 | 1992/93 | |||||||||||||||
| Sannolikhet | 0,14 | 1994/95 | ||||||||||||||
| 0,12 | 1996/97 | |||||||||||||||
| 0,1 | 1998/99 | |||||||||||||||
| 0,08 | 2000/01 | |||||||||||||||
| 0,06 | ||||||||||||||||
| 0,04 | ||||||||||||||||
| 0,02 | ||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||
| 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 36 | 39 | 42 | 45 | 48 | |
| Månader | ||||||||||||||||
Figur 4: Andel av de som skrivits in i Samhall respektive år, som lämnat p.g.a. förtidspension, över tiden
| 0,045 | ||||||||||||||||
| 0,04 | 1992/93 | |||||||||||||||
| 0,035 | ||||||||||||||||
| 1994/95 | ||||||||||||||||
| Sannolikhet | 0,03 | |||||||||||||||
| 1996/97 | ||||||||||||||||
| 0,025 | 1998/99 | |||||||||||||||
| 0,02 | 2000/01 | |||||||||||||||
| 0,015 | ||||||||||||||||
| 0,01 | ||||||||||||||||
| 0,005 | ||||||||||||||||
| 0 | ||||||||||||||||
| 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | 18 | 21 | 24 | 27 | 30 | 33 | 36 | 39 | 42 | 45 | 48 | |
| Månader | ||||||||||||||||
371
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
1.3Övergångar i förhållande till stock och inflöde
Som redovisats tidigare saknas mer detaljerade uppgifter i Samhall AB:s lönesystem över de anställda. För att kunna analysera övergångarna mer ingående har utredningen av SCB beställt en samkörning av personuppgifter för de övergångar som gjordes under 1999 och 2000 med uppgifter i Sysselsättningsregistret (SREG) avseende år 2000 fördelat på ett antal olika variabler. SREG är ett av de fyra register som den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) består av. De övriga tre registrena är Aktivitetsregistret (AREG), Registret över arbetsställen i RAMS (ASTRA) och Registret över företag i RAMS (ORGRA). Sysselsättningsregistret omfattar samtliga personer som var folkbokförda i landet den sista december varje år. Därefter påförs uppgifter från Kontrolluppgiftsregistret och Inkomst- och förmögenhetsregistret. Med hjälp av uppgifterna i dessa register samt Arbetskraftsundersökningen för oktober och november klassificeras personerna som förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande under november månad. Som förvärvsarbetande räknas personer som har en arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit tillfälligt frånvarande i november.
Av de 2 231 personer som enligt Samhall lämnade bolaget 1999 och 2000 återfanns 1 573 personer i Sysselsättningsregistret. Personer som återfunnits som anställda vid Samhall AB har därefter rensats bort. Studien avser alltså endast nettoövergångar. Jämförelse har därefter gjorts med anställda vid Samhall AB år 2000 (stocken) samt, där så varit möjligt, med dem som nyrekryterades till Samhall AB (inflödet). Uppgifter om stocken är hämtad från Sysselsättningsregistret och avser endast anställda med arbetshandikapp (direktanställda har rensats bort). Antalet anställda med arbetshandikapp var enligt Sysselsättningsregistret 24 516. Enligt Samhall AB var antalet 26 634. Skillnaden i antalet anställda beror framförallt på att Sysselsättningsregistrets definition av förvärvsarbetande är mer strikt än begreppet anställd samt att de två statistikkällorna avser olika mättidpunkter. Uppgifter om inflödet har hämtats från AMS databaser och avser år 1999 och 2000. Totalt lämnade 5 293 personer Arbetsförmedlingen till Samhall åren 1999 och 2000. För vissa variabler (bransch, sektor samt yrkesställning) har jämförelsen istället gjorts med samtliga förvärvsarbetande 2000 enligt Sysselsättningsregistret.
372
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
Av tabell 4 nedan framgår att män går över till ett arbete utanför Samhall i större utsträckning än kvinnor (65 respektive 35 procent). Kvinnor var underrepresenterade bland övergångarna, såväl i förhållande till samtliga anställda med arbetshandikapp som till nyanställda. En mer detaljerad genomgång och analys av kvinnor och övergångar görs i avsnitt 2 nedan.
Tabell 4. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på kön, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | ||||
| Kön | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| (%) | (%) | (%) | ||||
| Kvinnor | 2 187 | 41 | 11 249 | 46 | 557 | 35 |
| Män | 3 106 | 59 | 13 267 | 54 | 1 016 | 65 |
| Totalt | 5 293 | 100 | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 |
Källa: AMS, SCB
Vid en fördelning på ålder framgår att övergångar främst skedde i åldersgrupperna
Tabell 5. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på ålder, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | ||||
| Åldersgrupp | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| (%) | (%) | (%) | ||||
| 354 | 7 | 299 | 1 | 53 | 3 | |
| 1 092 | 20 | 3 057 | 12 | 340 | 21 | |
| 1 623 | 31 | 6 548 | 27 | 483 | 31 | |
| 1 691 | 32 | 8 515 | 35 | 467 | 30 | |
| 533 | 10 | 6 097 | 25 | 230 | 15 | |
| Totalt | 5 293 | 100 | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 |
Källa: AMS, SCB
373
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
Av tabell 6 nedan framgår att personer med högst gymnasieutbildning var överrepresenterade bland övergångarna, medan anställda med högst förgymnasial utbildning var underrepresenterade i förhållande till respektive grupps andel av såväl de anställda som de nyanställda.
Tabell 6. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på utbildningsnivå, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | ||||
| Utbildningsnivå | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| (%) | (%) | (%) | ||||
| Förgymnasial | 2 824 | 53 | 11 846 | 48 | 522 | 33 |
| Gymnasial | 2 244 | 43 | 11 621 | 47 | 979 | 62 |
| Eftergymnasial | 225 | 4 | 857 | 4 | 70 | 5 |
| Okänd | 0 | 0 | 192 | 1 | 2 | 0 |
| Totalt | 5 293 | 100 | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 |
Källa: AMS, SCB
I tabell 7 nedan redovisas anställda med arbetshandikapp och övergångar från Samhall fördelat på födelseland. Nära åtta av tio övergångar utgjordes av personer födda i Sverige, sex procent av övergångarna var personer födda i övriga nordiska länder och 15 procent var födda utanför norden. I förhållande till antalet anställda med arbetshandikapp var personer födda i Sverige något överrepresenterade och personer födda utanför norden något underrepresenterade bland övergångarna. Jämförelse med nyanställda kan här inte göras eftersom uppgifter om födelseland saknas i AMS register över de arbetssökande. I AMS register registreras endast medborgarskap.
374
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
Tabell 7. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på födelseland, antal och andel i procent
| ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||
| Andel | Andel | |||
| Födelseland | Antal | (%) | Antal | (%) |
| Sverige | 18 499 | 76 | 1 239 | 79 |
| Övriga norden | 1 530 | 6 | 95 | 6 |
| Utanför norden | 4 487 | 18 | 239 | 15 |
| Totalt | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 |
Källa: AMS, SCB
Flest övergångar förekom, av förklarliga skäl, i storstadslänen Västra Götaland (17 procent), Stockholm (13 procent) och Skåne (10 procent). Länsfördelningen var i stort sett densamma bland övergångarna som bland de anställda. De nyanställda fördelade sig däremot något annorlunda. Till skillnad från övergångar och stock hade Stockholms län den största andelen bland de nyanställda.
375
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
Tabell 8. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på län, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||||
| LÄN | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel | |
| (%) | (%) | (%) | |||||
| AB | Stockholm | 797 | 15 | 2 689 | 11 | 212 | 13 |
| C | Uppsala | 150 | 3 | 569 | 2 | 52 | 3 |
| D | Södermanland | 156 | 3 | 670 | 3 | 36 | 2 |
| E | Östergötland | 244 | 5 | 1 181 | 5 | 65 | 4 |
| F | Jönköping | 227 | 4 | 1 098 | 4 | 74 | 5 |
| G | Kronoberg | 106 | 2 | 713 | 3 | 38 | 2 |
| H | Kalmar | 159 | 3 | 891 | 4 | 45 | 3 |
| I | Gotland | 95 | 2 | 343 | 1 | 14 | 1 |
| K | Blekinge | 135 | 3 | 609 | 2 | 31 | 2 |
| M | Skåne | 658 | 12 | 2 795 | 11 | 156 | 10 |
| N | Halland | 155 | 3 | 597 | 2 | 42 | 3 |
| O | Västra Götaland | 756 | 14 | 3 799 | 16 | 273 | 17 |
| S | Värmland | 225 | 4 | 941 | 4 | 84 | 5 |
| T | Örebro | 115 | 2 | 859 | 4 | 37 | 2 |
| U | Västmanland | 176 | 3 | 827 | 3 | 43 | 3 |
| W | Dalarna | 215 | 4 | 1 150 | 5 | 76 | 5 |
| X | Gävleborg | 141 | 3 | 931 | 4 | 57 | 4 |
| Y | Västernorrland | 185 | 3 | 887 | 4 | 59 | 4 |
| Z | Jämtland | 152 | 3 | 782 | 3 | 39 | 3 |
| AC | Västerbotten | 192 | 4 | 955 | 4 | 84 | 5 |
| BD | Norrbotten | 254 | 5 | 1 230 | 5 | 56 | 4 |
| Riket | 5 293 | 100 | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 | |
Källa: AMS, SCB
I tabell 9 nedan redovisas anställda, övergångar samt samliga förvärvsarbetande fördelat på näringsgren enligt svensk näringsgrensindelning (SNI 92). Som framgår av tabellen arbetade merparten av de anställda vid Samhall inom tillverkning och utvinning (62 procent). 28 procent var anställda inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Av dem som gick över till ett arbete utanför Samhall 1999 och 2000 gick de flesta över till arbeten inom tillverkning och utvinning (31 %), handel och kommunikation (20 %) samt personliga och kulturella tjänster (18 %). Exempel på branscher inom personliga och kulturella tjänster är hotell och restaurang, intresseorganisationer, tvätterier, etc. Tillverkning och utvinning samt personliga och kulturella tjänster var därmed underrepresenterade bland övergångarna i förhållande till de anställda vid Samhall AB. Handel och kommunikation samt personliga och
376
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
kulturella tjänster var däremot överrepresenterade bland övergångarna.
I förhållande till samtliga förvärvsarbetande 2000 var det framförallt näringsgrenarna tillverkning och utvinning samt personliga och kulturella tjänster som var överrepresenterade bland övergångarna. Vård och omsorg var vid motsvarande jämförelse däremot underrepresenterade bland övergångarna.
Tabell 9. Anställda med arbetshandikapp vid Samhall, övergångar samt samtliga förvärvsarbetande förfördelat på näringsgren, antal och andel i procent
| ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | SAMTL. FÖRVÄRVS- | |||||
| ARBETANDE | |||||||
| SNI 92 | Näringsgren | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| (%) | (%) | (%) | |||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 521 | 2 | 33 | 2 | 74 926 | 2 | |
| Tillverkning och utvinning | 15 090 | 62 | 493 | 31 | 768 770 | 19 | |
| Energiproduktion, |
0 | 0 | 2 | 0 | 34 657 | 1 | |
| och avfallshantering | |||||||
| 45 | Byggverksamhet | 66 | 0 | 62 | 4 | 226 422 | 6 |
| Handel och kommunikation | 751 | 3 | 319 | 20 | 754 348 | 19 | |
| Finansiell verksamhet och | 6 769 | 28 | 167 | 11 | 536 583 | 13 | |
| företagstjänster | |||||||
| 73, 80 | Utbildning och forskning | 0 | 0 | 55 | 4 | 329 698 | 8 |
| 85 | Vård och omsorg | 8 | 0 | 92 | 6 | 725 575 | 18 |
| 55, |
Personliga och kulturella tjänster | 1 311 | 5 | 279 | 18 | 264 540 | 7 |
| 75, 99 | Civila myndigheter, försvaret, | 0 | 0 | 36 | 2 | 216 767 | 5 |
| internationella organistioner | |||||||
| Okänd | Ej specificerad verksamhet | 0 | 0 | 35 | 2 | 78 263 | 2 |
| Totalt | 24 516 | 100 | 1 573 | 100 | 4 010 549 | 100 | |
Källa: SCB
97 procent av dem som lämnade Samhall 1999 och 2000 fick en anställning och 3 procent startade egen näringsverksamhet, vilket motsvarar fördelningen bland samtliga förvärvsarbetande år 2000.
De flesta av dem som lämnade Samhall under den studerade perioden gick över till privat sektor (69 procent). Privat sektor var därmed överrepresenterade bland övergångarna i förhållande till samtliga förvärvsarbetande. 59 procent av samtliga förvärvsarbetande arbetade inom privat sektor. Offentligt ägda aktiebolag räknas här till offentlig sektor. Förs offentligt ägda aktiebolag till privat sektor, blir skillnaderna ännu större. Privat sektor utgjorde då 90 procent av övergångarna jämfört med 69 procent bland samtliga förvärvsarbetande.
377
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
I Sysselsättningsregistret saknas uppgifter om vilket handikapp de anställda har. Samhall AB samlar däremot själva in dessa uppgifter manuellt från respektive enhet. Av tabell 10 nedan framgår att det framförallt var anställda med övriga rörelsehinder samt astma/allergi/överkänslighet som var överrepresenterade bland övergångarna i förhållande till sin andel av de anställda 2001. Rörelsehindrade som kräver förflyttningshjälpmedel, psykiskt och intellektuellt arbetshandikappade var däremot underrepresenterade i förhållande till sina andelar av de anställda. Studeras samtliga rörelsehindrade (kod 41 och 42) tillsammans utgjorde de däremot en lika stor andel av övergångarna som gruppens andel av de anställda. Fördelningen på handikappgrupp bland de nyanställda motsvarar i stort sett fördelningen bland övergångarna, undantaget intellektuellt arbetshandikappade som i detta fall var överrepresenterade bland övergångarna.
Under 1997 var samtliga rörelsehindrade överrepresenterade bland övergångarna i förhållande till sin andel av de anställda. Psykiskt och intellektuellt arbetshandikappade var underrepresenterade bland övergångarna även detta år.
Tabell 10. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar 2001 fördelat på handikappgrupp, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||||
| Handi- | Handikappgrupp | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| kappkod | (%) | (%) | (%) | ||||
| 11 | 37 | 3 | 679 | 3 | 44 | 3 | |
| 21 | Barndomsdövhet | 8 | 1 | 245 | 1 | 11 | 1 |
| 22 | Hörselskada | 36 | 3 | 461 | 2 | 24 | 2 |
| 31 | Grav synskada | 2 | 0 | 127 | 1 | 5 | 0 |
| 32 | Synsvaghet | 20 | 1 | 244 | 1 | 14 | 1 |
| 41 | Rörelsehinder som kräver förflyttnings- | 1 | 0 | 2 430 | 10 | 24 | 2 |
| hjälpmedel av typ rollator eller rullstol | 34 | 25 | 483 | 34 | |||
| 42 | Övriga rörelsehinder | 442 | 6 341 | ||||
| 51 | Övriga somatiskt relaterade | 210 | 16 | 3 824 | 15 | 226 | 16 |
| 61 | arbetshandikapp | 13 | 16 | 187 | 13 | ||
| Psykiskt arbetshandikapp | 170 | 4 037 | |||||
| 71 | Intellektuellt arbetshandikapp | 119 | 9 | 3 783 | 15 | 176 | 13 |
| 81 | Socialmedicinskt arbetshandikapp | 137 | 10 | 2 574 | 10 | 158 | 11 |
| 91 | Astma/allergi/överkänslighet | 23 | 2 | 115 | 0 | 35 | 3 |
| 92 | Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter | 40 | 3 | 141 | 1 | 18 | 1 |
| 93 | Förvärvad hjärnskada | 3 | 0 | 16 | 0 | 3 | 0 |
| - | Kod saknas | 64 | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 1 312 | 100 | 25 017 | 100 | 1 408 | 100 | |
Källa: Samhall AB
378
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
Något som är särskilt intressant att studera när det gäller övergångar är anställningstid. Av tabell 11 nedan framgår att övergångarna var kraftigt överrepresenterade bland anställda med kortare anställningstider jämfört med motsvarande grupp bland samtliga anställda. Jämfört med 1997 har andelen övergångar bland anställda med en anställningstid kortare än ett år ökat, från 21 till 28 procent, medan den minskat framförallt bland dem som varit anställda
Tabell 11. Övergångar resp. anställda med arbetshandikapp 2001 fördelat på anställningstid, antal och andel i procent
| Anställ- | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | ||
| Andel | Andel | |||
| ningstid | Antal | (%) | Antal | (%) |
| < 1 år | 1 706 | 7 | 389 | 28 |
| 2 264 | 9 | 189 | 14 | |
| 5 680 | 23 | 408 | 29 | |
| 5 609 | 23 | 216 | 16 | |
| > 10 år | 9 521 | 38 | 181 | 13 |
| Totalt | 24 780 | 100 | 1 383 | 100 |
Källa: Samhall AB
1.4Återgångar3
Under
När det gäller återgångar kan dessa redovisas först efterföljande kalenderår, eftersom återgångar kan inträffa även efter ett kalen-
3 Samhall 2004, Budgetunderlag till regeringen.
379
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
derårsskifte. Uppgifter för 2002 kan därför inte redovisas i tabell 12 nedan.
Tabell 12. Antal och andel återgångar
| Budgetår | Antal | - därav inne- | - därav efter- | Andel återgångar |
| återgångar | varande år | följande år | av övergångarna | |
| (%) | ||||
| 1992 | 232 | 98 | 134 | 36 |
| 1993 | 393 | 189 | 204 | 40 |
| 1994 | 503 | 267 | 236 | 37 |
| 1995 | 546 | 338 | 208 | 42 |
| 1996 | 324 | 155 | 169 | 42 |
| 1997 | 403 | 187 | 216 | 38 |
| 1998 | 397 | 174 | 223 | 37 |
| 1999 | 325 | 152 | 173 | 32 |
| 2000 | 416 | 168 | 248 | 33 |
| 2001 | 468 | 233 | 235 | 33 |
Källa: Samhall AB
Den främsta anledningen till de 440 återgångar som skedde under 2002 var arbetsbrist eller att verksamheten upphörde (44 procent). 15 procent berodde på att en visstidsanställning upphört och 16 procent på att den anställde inte trivdes. En fjärdedel av samtliga återgångar under 2002 utgjordes av personer som prövat övergång tidigare.
2 Kvinnor och övergångar
Utredningen har i uppdrag att analysera och synliggöra anledningarna till att övergångar till arbete inte blir fler för de kvinnliga arbetshandikappade anställda och lämna förslag på hur dessa övergångar kan öka. Utredningen har, på motsvarande sätt som för samtliga övergångar, studerat könsuppdelad statistik för övergångar i förhållande till samliga anställda samt övriga flöden in och ut från Samhall.
380
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
2.1Utflöde
Av tabell 2 ovan framgår att en relativt stor andel av avgångarna utgörs av förtidspensionerade (31 procent) och att kvinnor förtidspensioneras i betydligt större utsträckning än män. 42 procent av kvinnorna som lämnade Samhall 2001 gick i förtidspension, jämfört med 23 procent av männen. Särskilt vanligt var förtidspension bland äldre kvinnor. Drygt hälften av de kvinnor över 45 år som lämnade Samhall gick i förtidspension.
2.2Övergångar i förhållande till stock och inflöde
Övergångar i förhållande till stock och inflöde fördelat på kön och ålder redovisas i tabell 13 nedan. Av tabellen framgår att yngre var överrepresenterade bland övergångarna i förhållande till de anställda och underrepresenterade bland de äldre. Detta förhållande gällde både för kvinnor och för män. Åldersfördelningen bland de nyanställda motsvarar däremot, i stort sett, åldersfördelningen bland övergångarna.
Tabell 13. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på åldersgrupp och kön, andel i procent
| Ålders- | NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||
| grupp | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| 7 | 7 | 1 | 1 | 4 | 3 | |
| 21 | 20 | 12 | 13 | 20 | 23 | |
| 33 | 29 | 28 | 26 | 31 | 30 | |
| 30 | 33 | 36 | 34 | 30 | 30 | |
| 9 | 11 | 23 | 26 | 15 | 14 | |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: SCB
Personer med högst förgymnasial utbildning var underrepresenterade och personer med högst gymnasial utbildning var överrepresenterade bland övergångarna i förhållande till stocken, både bland kvinnor och bland män. Kvinnor med förgymnasial utbildning var emellertid underrepresenterade i högre grad än män med samma utbildningsbakgrund. Kvinnor med högst gymnasieutbildning var
381
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
däremot överrepresenterade i större utsträckning än män i samma grupp. Bland de nyanställda hade kvinnor en något högre andel med förgymnasial utbildning än män.
Tabell 14. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på utbildningsnivå och kön, andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | ||||
| Utbildningsnivå | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Förgymnasial | 55 | 52 | 52 | 45 | 33 | 33 |
| Gymnasial | 41 | 43 | 44 | 50 | 63 | 62 |
| Eftergymnasial | 4 | 5 | 3 | 4 | 4 | 5 |
| Okänd | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: SCB
Av tabell 15 nedan framgår att kvinnor födda utanför norden var något underrepresenterade bland övergångarna i förhållande till deras andel av de anställda, medan kvinnor födda i Sverige var överrepresenterade. Fördelningen på födelseland bland män motsvarade däremot fördelningen bland de anställda.
Tabell 15. Anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på födelseland och kön, andel i procent
| ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||
| Födelseland | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Sverige | 73 | 78 | 78 | 79 |
| Övriga Norden | 8 | 5 | 7 | 5 |
| Utanför Norden | 19 | 17 | 15 | 16 |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: SCB
Vid en fördelning av övergångar på län framträder inte några större skillnader mellan könen (se tabell 16 nedan). För kvinnor var Stockholms samt Västra Götalands län något överrepresenterade bland övergångarna och Kalmar, Skåne samt Västmanlands län något underrepresenterade i förhållande till länsfördelningen bland
382
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
de anställda. Observera dock att det i vissa län rör sig om ett mindre antal personer som gått över till ett arbete utanför Samhall.
Tabell 16. Nyanställda, anställda med arbetshandikapp samt övergångar fördelat på län och kön, andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||||
| Län | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| AB | Stockholm | 12 | 17 | 10 | 12 | 12 | 14 |
| C | Uppsala | 3 | 3 | 2 | 3 | 3 | 4 |
| D | Södermanland | 3 | 3 | 3 | 3 | 2 | 2 |
| E | Östergötland | 5 | 4 | 5 | 4 | 6 | 3 |
| F | Jönköping | 4 | 4 | 5 | 4 | 5 | 5 |
| G | Kronoberg | 2 | 2 | 3 | 3 | 2 | 2 |
| H | Kalmar | 3 | 3 | 4 | 3 | 2 | 3 |
| I | Gotland | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 |
| K | Blekinge | 3 | 2 | 3 | 2 | 2 | 2 |
| M | Skåne | 14 | 12 | 12 | 11 | 10 | 10 |
| N | Halland | 4 | 2 | 3 | 2 | 3 | 3 |
| O | Västra Götaland | 15 | 14 | 16 | 15 | 19 | 16 |
| S | Värmland | 4 | 4 | 4 | 4 | 5 | 6 |
| T | Örebro | 2 | 2 | 4 | 3 | 2 | 2 |
| U | Västmanland | 4 | 3 | 4 | 3 | 4 | 2 |
| W | Dalarna | 4 | 4 | 4 | 5 | 4 | 5 |
| X | Gävleborg | 2 | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 |
| Y | Västernorrland | 3 | 4 | 3 | 4 | 4 | 4 |
| Z | Jämtland | 3 | 3 | 2 | 4 | 2 | 3 |
| AC | Västerbotten | 3 | 4 | 4 | 4 | 5 | 6 |
| BD | Norrbotten | 5 | 5 | 5 | 5 | 4 | 3 |
| Riket | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Källa: SCB
Av tabell 17 nedan framgår att för kvinnor var andelen övergångar till arbeten inom tillverkning och utvinning lägre i förhållande till deras andel av de anställda (25 respektive 59 procent), medan de var överrepresenterade i förhållande till samtliga förvärvsarbetande kvinnor i denna bransch (25 respektive 11 procent). Andelen övergångar till personliga och kulturella tjänster var för kvinnor betydligt fler än gruppens andel både av de anställda och av samtliga förvärvsarbetande. Kvinnornas övergångsandel inom handel och kommunikation översteg kraftigt deras andel av de anställda men motsvarade i stort deras andel av samtliga förvärvsarbetande.
Övergångar till arbeten inom utbildning och forskning samt vård och omsorg var förhållandevis vanligt bland kvinnor (6 respektive
383
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
11 procent). Arbeten inom dessa branscher fanns dock inte representerade på Samhall. Andelen var dock betydligt lägre än dessa branschers andel av samtliga förvärvsarbetande kvinnor.
Tabell 17. Anställda med arbetshandikapp, övergångar samt samtliga förvärvsarbetande fördelat på näringsgren och kön, andel i procent
| ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | SAMTLIGA | |||||
| FÖRVÄRVS- | |||||||
| ARBETANDE | |||||||
| SNI 92 | Näringsgren | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 1 | 3 | 1 | 3 | 1 | 3 | |
| Tillverkning och utvinning | 59 | 64 | 25 | 35 | 11 | 27 | |
| Energiprodultion, |
0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| och avfallshantering | |||||||
| 45 | Byggverksamhet | 0 | 0 | 1 | 5 | 1 | 10 |
| Handel och kommunikation | 4 | 3 | 17 | 22 | 15 | 22 | |
| Finansiell verksamhet och | 30 | 26 | 10 | 11 | 12 | 15 | |
| företagstjänster | |||||||
| 73, 80 | Utbildning och forskning | 0 | 0 | 6 | 2 | 11 | 5 |
| 85 | Vård och omsorg | 0 | 0 | 11 | 3 | 33 | 5 |
| 55, |
Personliga och kulturella tjänster | 6 | 4 | 24 | 15 | 8 | 5 |
| 75, 99 | Civila myndigheter, försvaret, | 0 | 0 | 3 | 2 | 6 | 5 |
| internationella organistioner | |||||||
| Okänd | Ej specificerad verksamhet | 0 | 0 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Källa: SCB
Det var inga skillnader mellan könen när det gäller yrkesställning efter övergången från Samhall. Kvinnor blev anställda (97 %) respektive företagare (3 %) i samma utsträckning som män. Bland samtliga förvärvsarbetande 2000 var kvinnor däremot anställda i högre utsträckning än män (95 respektive 90 procent).
Kvinnor gick över till arbeten inom offentlig sektor i större utsträckning än män efter att ha lämnat en anställning vid Samhall AB, 39 respektive 26 procent. Bland samtliga förvärvsarbetande var emellertid skillnaderna mellan könen ännu större. 57 procent av kvinnorna arbetade inom offentlig sektor jämfört med 25 procent av männen. För kvinnor var alltså offentlig sektor underrepresenterade bland övergångarna i förhållande till samtliga förvärvsarbetande. Mäns övergångsandel till offentlig sektor motsvarande däremot deras andel bland samtliga förvärvsarbetande män. Offentligt ägda aktiebolag räknas här till offentlig sektor.
Av de övergångar som skedde 2001 hade män en högre andel övergångar bland anställda med en anställningstid på mindre än ett
384
| SOU 2003:56 | Bilaga 8 |
år än kvinnor (se tabell 18 nedan). Kvinnor hade däremot en högre andel övergångar bland anställda med längre anställningstider (fem år eller mer) än män. Liknande mönster uppvisar övergångarna under 1997.
Tabell 18. Övergångar 2001 fördelat på anställningstid och kön, andel i procent
| ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||
| Anställningstid | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| < 1 år | 6 | 8 | 23 | 31 |
| 9 | 10 | 13 | 14 | |
| 22 | 23 | 27 | 30 | |
| 23 | 22 | 19 | 14 | |
| > 10 år | 40 | 37 | 18 | 11 |
| Totalt | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: Samhall AB
Av tabell 19 nedan framgår att kvinnor hade en större andel övergångar än män bland övriga rörelsehindrade och övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp. Intellektuellt och socialmedicinskt arbetshandikapp utgjorde däremot en lägre andel bland kvinnor än bland män. Uppgifter om hur fördelningen på handikappgrupp bland kvinnor och män bland de anställda med arbetshandikapp saknas i Samhall AB:s system.
385
| Bilaga 8 | SOU 2003:56 |
Tabell 19. Övergångar 2001 fördelat på handikappgrupp och kön, antal och andel i procent
| NYANSTÄLLDA | ANSTÄLLDA | ÖVERGÅNGAR | |||||
| Handi- | Handikappgrupp | Antal | Andel | Antal | Andel | Antal | Andel |
| kappkod | (%) | (%) | (%) | ||||
| 11 | 37 | 3 | 679 | 3 | 44 | 3 | |
| 21 | Barndomsdövhet | 8 | 1 | 245 | 1 | 11 | 1 |
| 22 | Hörselskada | 36 | 3 | 461 | 2 | 24 | 2 |
| 31 | Grav synskada | 2 | 0 | 127 | 1 | 5 | 0 |
| 32 | Synsvaghet | 20 | 1 | 244 | 1 | 14 | 1 |
| 41 | Rörelsehinder som kräver förflyttnings- | 1 | 0 | 2 430 | 10 | 24 | 2 |
| hjälpmedel av typ rollator eller rullstol | |||||||
| 42 | Övriga rörelsehinder | 442 | 34 | 6 341 | 25 | 483 | 34 |
| 51 | Övriga somatiskt relaterade | 210 | 16 | 3 824 | 15 | 226 | 16 |
| arbetshandikapp | |||||||
| 61 | Psykiskt arbetshandikapp | 170 | 13 | 4 037 | 16 | 187 | 13 |
| 71 | Intellektuellt arbetshandikapp | 119 | 9 | 3 783 | 15 | 176 | 13 |
| 81 | Socialmedicinskt arbetshandikapp | 137 | 10 | 2 574 | 10 | 158 | 11 |
| 91 | Astma/allergi/överkänslighet | 23 | 2 | 115 | 0 | 35 | 3 |
| 92 | Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter | 40 | 3 | 141 | 1 | 18 | 1 |
| 93 | Förvärvad hjärnskada | 3 | 0 | 16 | 0 | 3 | 0 |
| - | Kod saknas | 64 | 5 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 1 312 | 100 | 25 017 | 100 | 1 408 | 100 | |
Källa: Samhall AB
386