B I L A G A 4

Statistiska centralbyrån (SCB)

D E N T A L A M A T E R I A L

Rapport från en undersökning genomförd oktober-december 2002 (2003-03-19)

SOU 2003:53	Bilaga 4
STATISTISKA CENTRALBYRÅN	2003-03-19
Enkätprogrammet
Innehållsförteckning
	Sida
1. Inledning......................................................................................	316
2. Resultat ........................................................................................	316
Kunskaper, färdigheter och möjligheter...............................	316
Biverkningar ...........................................................................	322
Kontakt med patienter...........................................................	325
Administration.......................................................................	329
Diagnos, behandling och uppföljning...................................	330
Särskilda frågor till tandläkare...............................................	332
3. Teknisk rapport...........................................................................	336
Population och urval..............................................................	337
Sekretess .................................................................................	337
Variabler .................................................................................	337
Datainsamling.........................................................................	337
Bortfall....................................................................................	338
Databeredning........................................................................	340
Estimation och uppräkning...................................................	340
Kvalitet....................................................................................	341
Bilaga 1 Underlag för bortfallsanalys

Bilaga 2 Frågeblanketten inkl. informationsbrev

Bilaga 3 Tabellbilaga

315

Bilaga 4 SOU 2003:53

STATISTISKA CENTRALBYRÅN	2003-03-19
Enkätprogrammet

1. Inledning

Enkätprogrammet vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden oktober - december 2002 genomfört en enkätundersök- ning på uppdrag av den statliga ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande”. Utredningen har tillsatts för att ge förslag till hur kunskaperna bör öka för att förbättra vård och bemötande av pati- enter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material. Resultaten från enkätundersökningen ska användas som underlag för utredningens kommande ställningstagande.

Undersökningen genomfördes som en postenkät med en skrift- lig påminnelse samt bortfallsuppföljning via telefonintervju. Popu- lationen utgjordes av tandläkare och läkare. De senare verksamma inom den öppna hälso- och sjukvården. Totalt var det 768 tandlä- kare och 650 läkare som besvarade frågeblanketten, vilket är 78 respektive 66 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning, varefter datafil och tabeller framställdes.

Marie Andersson har varit undersökningsledare, Fredrik Hult har varit produktionsansvarig och Leif Lemon har ansvarat för urvalsdragningen.

2. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultat från enkäten i form av tabeller och diagram. De korstabeller som förekommer har tagits fram i samråd med Dentalmaterialutredningen. I flera av frågorna presenteras resultat endast avseende tandläkare, men tabeller för såväl tandlä- kare som läkare finns i tabellbilagan.

Kunskaper, färdigheter och möjligheter

På frågan om hur man fått sina kunskaper om diagnostisering och behandling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, svarar en majoritet att det är genom att läsa i tidskrifter (tabell 1). Detta gäller såväl bland tandläkare som läkare. Bland tandläkarna är det dessutom en ganska hög andel,

316

SOU 2003:53

Bilaga 4

cirka två tredjedelar, som fått denna kunskap genom fort- eller vidareutbildning. 41 procent av tandläkarna har fått dessa kunska- per i sin grundutbildning. Motsvarande siffra för läkarna är 19 pro- cent.

Bland de tandläkare som är under 30 år uppger samtliga att de fått sina kunskaper i grundutbildningen. Ungefär hälften (55 pro- cent) i åldern 30–49 år har fått dessa kunskaper i grundutbild- ningen och bland dem som är 50 år eller äldre är det ungefär en fjärdedel (24 procent). Tandläkare som är 30 år eller äldre har till största delen fått dessa kunskaper genom fort-/vidareutbildning samt genom att läsa i tidskrifter.

I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

Tabell 1. Hur har du fått kunskaper om diagnosticering och be- handling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material? (fråga 3)

	Tandläkare	Läkare
	Procent	Procent
I grundutbildningen	41	19
I fortbildning eller vidareutbildning	66	21
Av kollegor	42	26
Läst i tidskrifter	76	69
På annat sätt	9	21
Total	100	100

Bland tandläkarna är det vanligt att fortlöpande skaffa nya kunska- per genom information från Socialstyrelsen/Kunskapscenter för Dentala Material eller genom att läsa facklitteratur (tabell 2). Det- samma gäller bland läkarna, men här är det betydligt lägre andelar som uppgivit detta. Bland läkarna har över 50 procent angivit att de inte skaffar sig några kunskaper inom ämnet då detta inte är aktu- ellt i deras yrkesutövning. I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

317

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 2. Hur skaffar du fortlöpande nya kunskaper om biverk- ningar av dentala material, symtom och behandling? (fråga 4)

	Tandläkare	Läkare
	Procent	Procent
Skaffar inga kunskaper då detta inte är aktuellt i min	5	52
yrkesutövning
Information från Socialstyrelsen/ Kunskapscenter för Dentala	62	21
Material
Information från landstinget	25	12
Information från arbetsgivaren	18	3
Information från den fackliga organisationen	16	1
Kurser minst en gång per år	21	1
Information från tillverkaren	30	1
Information från Tandvårdsskadeförbundet/	12	5
Amalgamskadefonden/IAOMT
Läser facklitteratur	61	29
Total	100	100

Vid en bedömning av sina egna färdigheter och praktiska möjlig- heter att ta hand om patienter som relaterar sina problem till den- tala material, har tandläkarna angivit högre värden jämfört med läkarna. Detta framgår av tabell 3. Möjligheterna att remittera till specialist anses goda av 70 procent av tandläkarna. Bland läkare är det 37 procent som anser att dessa möjligheter är bra. Möjlig- heterna att informera patienterna anses bland en ganska stor andel (64 procent) läkare vara bristfälliga. Mer än hälften av tandläkarna anser sig ha goda färdigheter och praktiska möjligheter att infor- mera patienterna om symtom som är relaterade till dentala material.

De områden som uppvisar de största skillnaderna mellan tandlä- kare och läkare är att diagnosticera och behandla, där 76 respektive 88 procent av läkarna uppger att deras färdigheter och möjligheter är bristfälliga. Motsvarande andelar bland tandläkarna är 21 respek- tive 17 procent.

318

SOU 2003:53

Bilaga 4

Tabell 3. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möj- ligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relate- rar sina symtom till amalgam och andra dentala material?

(fråga 5)

Tandläkare, procentuell fördelning

	Mycket	2	3	4	Mycket	Total
	bristfälliga				goda
Att diagnostisera	5	16	41	29	10	100
Att behandla	4	13	38	32	13	100
Att remittera till	4	7	19	29	41	100
specialist
Att informera patienten	1	7	33	38	20	100

Läkare, procentuell fördelning

	Mycket		2	3	4	Mycket	Total
	bristfälliga					goda
Att diagnostisera		49	27	17	6	2	100
Att behandla		66	22	9	3	1	100
Att remittera till		21	16	26	20	17	100
specialist
Att informera patienten		36	28	24	9	4	100

Om man väljer att titta närmare på tandläkarna fördelat på en grov indelning i åldersklasser, framgår av diagram 1 att skillnaderna mellan åldersklasserna ”30–49 år” och ”50 år eller äldre” inte är spe- ciellt stora. Gruppen ”Under 30 år” avviker dock något i och med att deras svar i högre grad är koncentrerade omkring värdet 3. Yngre läkare och tandläkare har inte så ofta bedömt sina kunskaper som mycket goda, men inte heller mycket bristfälliga som övriga åldersgrupper. Alternativet ”Att remittera till specialist” har dock ett mönster som avviker från övriga frågor vid jämförelse mellan olika åldersklasser. Svarsfördelningen i denna fråga är ganska lika mellan åldersklasserna.

319

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 1. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möjligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material? (fråga 5)

Tandläkare fördelat efter åldersklasser, procentuell fördelning.

Att diagnosticera

70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket	2	3	4	Mycket goda

brist f älliga

Att behandla

70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket	2	3	4	Mycket goda
brist f älliga

320

SOU 2003:53

Bilaga 4

Att remittera till specialist

70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket	2	3	4	Mycket goda

brist f älliga

Att informera patienten

70
60
50
40
30
20
10
0
Mycket	2	3	4	Mycket goda
brist f älliga

Under 30 år

30-49 år

50 år eller äldre

På frågan om hur man får reda på vilka substanser dentala material innehåller svarar 90 procent av tandläkarna att det är genom att läsa innehållsdeklarationen. Det är också vanligt att tandläkarna kon- taktar tillverkaren för att få mer kunskaper om materialet. Hälften av läkarna uppger att de får kunskaper av behandlande tandläkare, dock anger 48 procent att de har svårt att få kunskaper om inne- hållet i dentala material. I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

321

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 2. Hur får du reda på vilka substanser dentala material innehåller? (fråga 13)

0

20

40

60

80

100

Genom att läsa innehållsdeklarationen

Genom att kontakta företaget som tillverkar eller säljer materialet

Genom samtal med kollegor

Genom att kontakta behandlande tandläkare

Annan källa, ange vilken

Jag har svårt att få reda på detta

									90
	7
						40
	7
					27
	5
										Tandläkare
4
								50
										Läkare
			15
		7
				19
							48

Biverkningar

I frågan som handlar om att bedöma biverkningar av olika dentala material uppger en stor andel av läkarna att de inte har någon åsikt. Andelarna varierar mellan 25 procent för amalgam och 78 procent för glasjonomer.

Bland tandläkarna bedömer man att de största biverkningsris- kerna finns för materialet plast/komposit, följt av amalgam (dia- gram 3). De lägsta biverkningsriskerna bedömer man föreligger för icke metallbundna keramer samt titan. Mellan tandläkare verk- samma inom offentlig respektive privat sektor föreligger ingen större skillnad.

Tandläkare under 30 år bedömer biverkningsriskerna som mindre än vad tandläkare i övriga åldrar gör. Detta gäller för samt- liga dentala material som ingick i frågan.

322

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 3. Hur stora bedömer du själv biverkningsriskerna av följande dentala material? (fråga 6)

Endast tandläkare, procentuell fördelning.

0%	20%	40%	60%	80%	100%
						procent
Amalgam
							Mycket stora
Plast/komposit
Keramer (icke							2
metallbundna)							3
Metallbundna keramer							4

Obefintliga

Glasjonomer

Har ingen åsikt

Guld

Titan

En fråga i blanketten gick ut på att man skulle ta ställning till ett antal påståenden. Många bland läkarna uppger att de inte har någon åsikt i dessa frågor. Det påstående som flest läkare valt att ta ställ- ning till är ”Det finns ofta en psykisk eller psykosomatisk bak- grund till de symtom som patienter relaterar till amalgam”. 69 pro- cent instämmer i detta påstående, 5 procent uppger att de inte instämmer. Dessa siffror överensstämmer ganska väl med tandlä- karnas svar på denna fråga där siffrorna är 68 respektive 8 procent (tabell 4).

Av tabell 4 framgår att tandläkarna har ganska olika uppfatt- ningar om huruvida amalgam är det hållbaraste tandfyllningsmate- rialet - svaren fördelar sig ganska jämt över skalan på hur mycket man instämmer i påståendet. En stor del av tandläkarna instämmer i att amalgam kan ge upphov till allergi, att amalgam läcker kvick- silver och att de som är sjuka av amalgam uppvisar ett brett spekt- rum av symtom. De flesta håller dock inte med om att amalgam kan ge upphov till diffusa symtom som trötthet och muskelvärk. 13 procent instämmer i påståendet att guld aldrig kan ge upphov till allergier och över hälften instämmer i påståendet att guld i kontakt med amalgam ökar risken för kvicksilverläckage. En majoritet (76 procent) instämmer inte i påståendet att allergiska reaktioner mot dentala material endast uppträder i munhålan.

323

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 4. Hur väl instämmer du i följande påståenden? (fråga 10)

Endast tandläkare, procentuell fördelning.

	Instämmer	2	3	4	Instämmer	Har ingen
	inte alls				helt	åsikt
Amalgam kan ge upp-	7	22	16	14	38	3
hov till allergi
Amalgam är det	22	10	21	27	18	1
hållbaraste
tandfyllningsmaterialet
Amalgam ger upphov	36	29	15	7	3	11
till diffusa sjukdoms-
symtom, som trötthet
och muskelvärk
Amalgam läcker	6	16	16	20	39	3
kvicksilver
Det finns ofta en	2	6	19	33	35	5
psykisk eller psyko-
somatisk bakgrund till
de symtom som
patienter relaterar till
amalgam
Guld kan aldrig	63	14	8	8	5	2
framkalla allergier
De som är sjuka av	5	3	10	18	54	10
amalgam uppvisar ett
brett spektrum av
symtom
Plastfyllningar kan	49	18	14	8	8	2
endast ge upphov till
allergier hos tand-
vårdspersonal
Allergiska reaktioner	58	18	8	5	3	7
mot dentala material
kan endast uppträda i
munhålan
Guld i kontakt med	9	10	14	20	32	14
amalgamfyllningar
ökar risken för läckage
av kvicksilver

324

SOU 2003:53

Bilaga 4

Kontakt med patienter

I frågan om hur många av tandläkarnas egna patienter som relate- rade sina sjukdomssymtom till amalgam var det partiella bortfallet 13 procent. Av dem som svarade hade omkring en tredjedel inga sådana patienter. Tandläkare som arbetar privat har fler patienter som relaterar sjukdomssymtom till amalgam jämfört med tandlä- kare inom den offentliga tandvården. Av tabell 5 framgår att flerta- let tandläkare har få av dessa patienter och att en mindre andel tandläkare har ett stort antal patienter med amalgamproblem. 5 procent av de privata tandläkarna har 50 sådana patienter eller fler. Siffran för tandläkare inom den offentliga vården är en procent.

Vid en grov uppskattning utifrån de antalsuppgifter som angivits i fråga 7 framgår att tandläkare inom den offentliga tandvården har haft omkring 13 000 patienter som relaterat sina symtom till amal- gam under 2001. Det är ungefär hälften så många som bland tand- läkare inom privat sektor, där antalet uppskattas till ungefär 26 000 patienter. Av de patienter som relaterade sina symptom till amal- gam var det drygt 5 000 inom den offentliga tandvården som beslutade byta fyllningar. Motsvarande antal hos de privata tandlä- karna uppskattas till drygt 15 000 patienter.

Drygt 40 procent av tandläkarna anger att de haft patienter som relaterat sina sjukdomssymtom till andra dentala material än amal- gam. Knappt 30 procent av tandläkarna uppger att de haft patienter som beslutat byta sina fyllningar. Antalet patienter uppskattas till cirka 12 000, vilka fördelar sig ganska jämt mellan offentlig och pri- vat sektor. Av dessa var det cirka 5 500 som beslutade byta sina fyllningar.

325

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 5. Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar? (fråga 7a)

Endast tandläkare, procentuell fördelning

		Inom vilken sektor är du verksam?
		Offentlig	Privat
Antal patienter som	0 patienter	39	29
relaterade sina	1–3 patienter	32	28
symtom till amalgam:	4–49 patienter	27	38
	50 eller fler patienter	1	5
Total		100	100
		Inom vilken sektor är du verksam?
		Offentlig	Privat
Antal som beslutade	0 patienter	54	40
byta fyllningar:	1–3 patienter	35	30
	4–49 patienter	11	27
	50 eller fler patienter	0	2
Total		100	100

Tandläkare får frågor om biverkningar av dentala material oftare än läkare, vilket kan utläsas av diagram 4. Nära en femtedel av tandlä- karna har fått sådana frågor varje vecka eller oftare under det senaste året. Av läkarna uppger 37 procent att de aldrig fått frågan om biverkningar av dentala material under det senaste året. Motsva- rande siffra för tandläkarna är 4 procent.

326

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 4. Hur ofta har du fått frågor om biverkningar av den- tala material av dina patienter under det senaste året? (fråga 8)

0	20				40		60		80
										procent
Dagligen		4
	0
Varje vecka				15
	0										Tandläkare
Varje månad					28						Läkare
			4
Mer sällan							50	58
Aldrig			4			37

I diagram 5 och 6 redovisas svaren på frågor om vårdgivarens upp- fattning av hur patienter som relaterar sina problem till dentala material uppfattar den vård och det bemötande de får. I båda frå- gorna har omkring hälften av läkarna angivit ”Vet ej”. Svaren från övriga läkare tyder på att de upplever sina patienter som något mindre nöjda än vad tandläkarna gör. 14 procent av läkarna anger att patienterna är nöjda med den vård de ger och 28 procent uppger att de upplever att patienterna är nöjda med det bemötande de ger. När det gäller tandläkarna uppger 69 procent att patienterna är nöjda med den vård de ger och 74 procent av tandläkarna anger att de upplever att patienterna är nöjda med vården. Läkarna anger i högre grad än tandläkare att de har patienter som är missnöjda med den vård och det bemötande de kan ge.

327

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 5. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, uppfattar den vård du ger? (fråga 9)

0	10				20			30		40		50	60
														procent
Mycket missnöjda	0
		2
2	1			9											Tandläkare
3						13		22
											39				Läkare
4
					10
Mycket nöjda									30
			4
Vet ej							16						53

Diagram 6. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, uppfattar ditt bemötande? (fråga 9)

0	10				20		30	40		50	60
												procent
Mycket missnöjda	0
	0
2	0
		2											Tandläkare
3				10			22
									39				Läkare
4
						19
Mycket nöjda								35
			9
Vet ej					16					48

328

SOU 2003:53

Bilaga 4

Administration

Cirka en tredjedel av tandläkarna och nästan två tredjedelar av läkarna har aldrig sett den blankett som rekommenderas för att anmäla biverkningar av dentala material (tabell 6). 42 respektive 36 procent har ingen åsikt om blanketten. Av tandläkarna ansåg 6 pro- cent att den var svår att förstå och 19 procent att den var lätt att fylla i.

Tabell 6. Vad anser du om den blankett som rekommenderas av Socialstyrelsen för att anmäla biverkningar från dentala mate- rial? (fråga 11a)

	Tandläkare	Läkare
	Procent	Procent
Den är enkel att fylla i	19	2
Den är svår att förstå	6	0
Har aldrig sett blanketten i fråga	32	62
Har ingen åsikt	42	36
Total	100	100

Det är 4 procent av tandläkarna som har anmält biverkningar från något dentalt material det senaste året (fråga 11b). 96 procent av tandläkarna har således inte anmält några biverkningar. 71 procent av dessa uppger att det beror på att de inte upptäckt några sådana, 6 procent anser att det är alltför krångligt och 23 procent har angivit ”Annan anledning”.

Frågan ställdes om respondenten kände till tandvårdsförord- ningens 6 och 7 §§. 79 procent av tandläkarna kände till dessa para- grafer och 21 procent uppger att de inte kände till dem. Bland läkarna rådde det omvända förhållandet. 23 procent kände till dessa paragrafer i tandvårdsförordningen och 77 procent kände inte till dem (tabell 7).

329

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 7. Känner du till paragraferna 6 och 7 i tandvårdsförord- ningen? (fråga 12a)

	Tandläkare	Läkare
	Procent	Procent
Nej	21	77
Ja	79	23
Total	100	100

I fråga 12 b angavs påståenden som man skulle kryssa i för att mar- kera om de utgjorde villkor för att få tandvård beviljad enligt 7 § tandvårdsförordningen. Frågan skulle endast besvaras av dem som svarat ”Ja” på fråga 12a. Flera svarsalternativ kunde anges. Två av påståendena var korrekta. Det var dock två icke korrekta påståen- den som fick flest markeringar. 84 procent av tandläkarna svarade att ”Konstaterad lichen i kontakt med tandfyllningar” krävdes för att få bidrag beviljade och 76 procent svarade att ”Bevisat samband mellan det dentala materialet och sjukdomssymtomen” krävdes. 29 procent svarade ”Att läkaren upprättar en behandlingsplan” krävs, vilket var korrekt.

Diagnos, behandling och uppföljning

En fråga gällde rutiner för uppföljning av patienter som bytt tand- fyllningsmaterial (tabell 8). 67 procent av tandläkarna svarade att de följer upp dessa patienter. Av läkarna svarar 8 procent att upp- följning sker.

Tabell 8. Finns rutiner för uppföljning av patienter som byter tandfyllningsmaterial pga. sjukdom? (fråga 14)

			Total
	Tandläkare	Läkare	Procent
	Procent	Procent
Ja, men utan någon ytterligare	15	4	11
uppföljning
Ja, samt ytterligare uppföljning ett år	52	4	35
senare
Nej, det sker ingen sådan uppföljning	33	92	54
Total	100	100	100

330

SOU 2003:53

Bilaga 4

I tabell 9 redovisas hur väl tandläkare och läkare instämmer i ett antal påståenden.

Påståendena i sin helhet lyder som följande:

1. Ökad forskning behövs för att kunna ställa diagnos på pati- enter som anser sig sjuka av dentala material.

2. Regionala specialkliniker behöver inrättas för utredning av pati- enter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

3. Samarbete mellan läkare och tandläkare är nödvändigt vid be- handling av patienter som anser sig sjuka av dentala material.

4. Tandläkare behöver specialutbildning för att kunna behandla patienter med hög känslighet för metaller.

5. Utbildning om biverkningar av dentala material behöver öka.

Av tabellen framgår att det inte är några extremt stora skillnader mellan svaren från tandläkarna och läkarna. Dock svarar läkarna i högre grad att de inte har någon åsikt. Både tandläkarna och läkarna anser att mer forskning behövs. 78 respektive 61 procent instämmer i detta påstående. När det gäller regionala specialistkli- niker svarar drygt en femtedel av läkarna att de inte har någon åsikt i denna fråga. Både tandläkarna och läkarna anser att tandläkare och läkare bör samarbeta när det gäller vård av patienter som relaterar sina symtom till dentala material. 89 respektive 69 procent instämde i detta påstående. Av tandläkarna instämde 71 procent att det behövs utbildning om biverkningar av dentala material. Drygt hälften av läkarna instämde i detta påstående.

331

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 9. Hur väl instämmer du i följande påståenden avseende diagnos och behandling? (fråga 15)

Tandläkare/Läkare, procentuell fördelning.

		Instämmer		2		3		4		Instämmer	Har ingen
		inte alls								helt	åsikt
1.	Ökad	3	/ 4	5	/ 8	11	/ 11	18	/ 15	60 / 46	3 / 15
forskning...
2.	Regionala	18 / 13		13 / 12		20	/ 13	15	/ 14	29 / 25	6 / 23
specialkliniker...
3.	Samarbete	1	/ 2	2	/ 5	6	/ 13	16	/ 18	73 / 51	2 / 10
mellan läkare och
tandläkare...
4.	Tandläkare	11	/ 3	13	/ 2	18 / 8		22	/ 16	31 / 27	5 / 45
behöver special-
utbildning...
5.	Utbildning om	3	/ 3	6	/ 6	18	/ 17	24	/ 16	47 / 36	2 / 23
biverkningar...

Särskilda frågor till tandläkare

När det gäller bedömning av lämplighet av olika material svarade 35 procent att amalgam är ”Inte lämpligt” medan 9 procent angav ”Mycket lämpligt”. ”Mycket lämpligt” angav 66 procent av tandlä- karna för icke-metallbundna keramer och 61 procent ansåg detta när det gällde titan.

332

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 7. Hur bedömer du lämpligheten av följande tandfyll- ningsmaterial i dagens läge? (fråga 16)

0%	20%	40%	60%	80%	100%
						procent
Amalgam

Plast/komposit	Inte lämpligt
	2
Keramer (icke
metallbundna)	3
	4
Metallbundna keramer
Glasjonomer	Mycket lämpligt
	Vet ej
Guld
Titan

På frågan om hur huruvida man använder amalgam som tandfyll- ningsmaterial på sina patienter (fråga 17) svarar 36 procent av tandläkarna ”Ja” medan 64 procent svarar ”Nej”. Det partiella bortfallet i denna fråga var 9 procent.

Av svaren på frågan om hur man bedömer sina färdigheter för alternativa dentala material framgår att bäst färdigheter gäller för plast/komposit och det material tandläkarna upplever att de har sämst färdigheter att hantera är titan (tabell 10). Vid jämförelse mellan tandläkare inom offentlig respektive privat sektor är skill- naderna ganska små. Färdigheter när det gäller guld är dock bättre inom den privata sektorn.

333

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 10. Hur bedömer du dina kliniska färdigheter för olika dentala material som idag utgör alternativ till amalgam?

(fråga 18)

Offentlig sektor/privat, procentuell fördelning

	Mycket		2		3		4	Mycket	Total
	bristfälliga							goda
Plast/komposit	1	/ 1	1	/ 2	4	/ 3	29 / 24	65 / 69	100
Keramer	3	/ 1	2	/ 3	13	/ 9	39 / 31	42 / 57	100
Glasjonomer	1	/ 3	1	/ 6	9 / 14		33 / 32	56 / 44	100
Guld	2	/ 1	3	/ 1	13	/ 4	36 / 26	47 / 68	100
Titan	11	/ 6	11	/ 9	17 / 16		28 / 28	33 / 41	100

I tabell 11 görs jämförelser mellan olika åldersklasser för frågan om man anser att det finns fullgoda alternativ till amalgam. Majoriteten anser att det finns fullgoda alternativ till amalgam. Det är inte spe- ciellt stora skillnader i åsikter mellan olika åldrar. Andelen tandlä- kare som svarat att de inte vet ökar dock något med stigande ålder.

Tabell 11. Anser du att det idag finns fullgoda alternativ till amalgam som tandfyllningsmaterial? (fråga 19)

	Ålder			Total
	Under 30 år	30–49 år	50 år eller äldre	Procent
	Procent	Procent	Procent
Ja	67	59	63	61
Nej	33	36	29	33
Vet ej	0	5	8	6
Total	100	100	100	100

I diagram 8 redovisas olika åtgärder som kan vidtas vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer.

Frågorna i sin helhet lyder:

1. Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen före sanering, t.ex. med vitaminer och mineraler.

2. Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för läckage av ämnen patienten är känslig mot.

334

SOU 2003:53

Bilaga 4

3. Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller hon inte tål.

4. Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas in ämnen som han eller hon är känslig för.

5. Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.

6. Annan åtgärd.

7. Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder.

Att använda kofferdam samt kraftigt utsug är de åtgärder som är vanligast att vidta vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer. Båda dessa alternativ har markerats av ungefär 50 procent av de svarande. Den åtgärd som används minst är friskluftsmask. Det kan även noteras att 23 procent angivit att de inte vidtar några särskilda försiktighetsåtgärder. I denna fråga kunde flera svarsalter- nativ anges.

Diagram 8. Vilka åtgärder vidtar du vid byte av tandfyllnings- material hos känsliga personer? (fråga 20)

0	10	20	30	40	50	60
							procent
1 ...stärka kroppen		16
före sanering...
2 ...speciell teknik vid				35
urborrning...

3 ...kofferdam... 52

4 ...kraftigt utsug... 49

5 ...friskluftsmask... 1

6 Annan åtgärd

12

7 ...inga åtgärder. 23

335

Bilaga 4

SOU 2003:53

3. Teknisk rapport

Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgörs i denna undersökning av läkare och tandläkare. Totalt bestod populationen av 12 811 personer år 2002.

För att kunna dra ett urval från populationen skapas en urvals- ram som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objek- ten i populationen. Från urvalsramen dras sedan ett urval enligt vedertagen statistisk urvalsmetod, i detta fall ett stratifierat obun- det slumpmässigt urval (STOSU).

Urvalsramen i denna undersökning har skapats utifrån utbild- ningsregistret kombinerat med sysselsättningsregistret och består av personer som har tandläkar- respektive läkarutbildning och är förvärvsarbetande. För läkarna gäller även att de ska vara verk- samma inom den öppna hälso- och sjukvården samt ej ha annan specialistkompetens än inom allmänmedicin. Från ramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 2 020 personer med hjälp av det egenutvecklade urvalsprogrammet Ursula 32.

Då det är av intresse att jämföra undersökningsresultaten upp- delat på tandläkare respektive läkare skapades separata strata av populationen för dessa båda grupper. På så sätt är man garanterad att få med tillräckligt många personer från båda grupperna i urvalet.

Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval av n objekt inom respektive strata, i denna undersökning 1 010 objekt i vardera stratumet, innebär att alla urval av storleken n inom strata är lika sannolika. Detta innebär att alla objekt inom strata har samma san- nolikhet att komma med i urvalet.

Innan frågeblanketten sändes ut genomfördes en kontroll av per- sonerna i urvalet mot det senaste befolkningsregistret för att få fram aktuella adressuppgifter. Vid kontrollen visade det sig att 18 personer inte längre tillhörde populationen utan utgjorde s.k. övertäckning. De vanligaste orsakerna till övertäckning är att per- sonerna hunnit emigrera eller avlidit sedan urvalet drogs. Ytterli- gare övertäckning kom till SCB:s kännedom under insamlingsfasen. I dessa fall rör det sig t.ex. om personer som själva uppger att de inte längre tillhör populationen. I denna undersökning var det t.ex. några personer, främst bland läkarna, som uppgav att de ej arbetar med dentala material eller symtom som relateras till sådana.

336

SOU 2003:53 Bilaga 4

Tabell 12 Population och urval

	Tandläkare	Läkare	Totalt
Population	7956	4855	12811
Bruttourval	1010	1010	2020
Övertäckning	22	20	42
Nettourval 1)	988	990	1978

1) Nettourval är det som kvarstår efter att övertäckning tagits bort från (brutto-)urvalet.

Sekretess

Frågeblankettens framsida bestod av ett informationsbrev som bl.a. informerade uppgiftslämnarna om undersökningens bakgrund, syfte, att urvalet dragits från utbildningsregistret, att samtliga upp- gifter är skyddade av personuppgiftslagen och sekretesslagen, att det är frivilligt att delta samt att undersökningen genomfördes i samarbete mellan SCB och ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande”. (Se bilaga 2)

Variabler

Dentalmaterialutredningen har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten omfattade 6 sidor varav framsidan bestod av ett informationsbrev. Blanketten bestod av totalt 20 frågor, flera av dem hade dessutom delfrågor. Frågorna handlade bl.a. om vård och bemötande av patienter som relaterar sina symptom till dentala material. (Se bilaga 2)

Förutom variabler som samlats in via frågeblanketten har ett antal bakgrundsvariabler hämtats från SCB:s registret över total- befolkningen (RTB) och SCB:s utbildningsregister. Dessa är bland annat födelseår, kön och utbildningsinriktning. Uppgifterna från RTB avser den 31/8 2002 och uppgifterna från utbildningsregistret avser år 2000.

Datainsamling

Metoden för datainsamlingen var att via post sända frågeblanketter till urvalspersonerna och via informationsbrevet be dem besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första

337

Bilaga 4

SOU 2003:53

utskicket genomfördes den 4 november. Cirka 10 dagar senare skickades en påminnelse med ny frågeblankett ut till dem som inte hade svarat.

Två veckor efter påminnelsen påbörjades insamling via telefon- intervju för de som ännu inte svarat. Telefonintervjuerna pågick perioden mellan den 2 till den 13 december. Insamlingen avslutades den 17 december. Då låg svarsfrekvensen på 72 procent i under- sökningen totalt. Fördelat på respektive stratum var svarsfrekven- sen 78 procent för tandläkare och 66 procent för läkare.

Tabell 13 Beskrivning av inflödet, angivet i antal

	Tandläkare	Läkare	Totalt
Efter första utsändning	480	368	848
Efter enkätpåminnelse	184	163	347
Efter telefonintervju	104	119	223
Totalt antal svar	768	650	1418
Bortfall	220	340	560
Nettourval	988	990	1978

Bortfall

Bortfallet består dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frå- gor på blanketten inte är besvarade och av objektsbortfall som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls.

Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är käns- lig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämna- ren då inte besvarar rätt frågor. I denna undersökning uppmanades även de som inte längre var verksamma som tandläkare eller läkare att besvara frågeblanketten, trots att alla frågor därmed inte var aktuella för dem. De skulle i stället besvara så många frågor som möjligt. Detta gör att det partiella bortfallet är svårt att uppskatta exakt. Två frågor har tämligen högt partiellt bortfall då samtliga svarande medräknats. Det är frågorna 5 och 9 (se bilaga 2), där det uppgår till omkring 8 respektive 10 procent. Detta trots att det i fråga 9 fanns ett svarsalternativ ”Vet ej”. För båda dessa frågor sjunker det partiella bortfallet om de icke-verksamma räknas bort, och hamnar då i stället på omkring 6 procent.

338

SOU 2003:53

Bilaga 4

Även fråga 7 som handlar om antal patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material har högt partiellt bortfall, mellan 10-16 procent för de olika delfrågorna bland samt- liga svarande. Här kan dock antas att en del av dessa är sådana som har hoppat över frågan i stället för att skriva in en nolla om de inte haft några sådana patienter.

Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka, t.ex. på grund av sjukdom. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 14 nedan. Med ”ej avhörda” menas att ingen upp- gift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med förhindrad och avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren är förhindrad eller inte vill medverka i undersök- ningen. Av dem som avböjt medverkan var det fem personer som gjorde det med anledning av undersökningens syfte.

Tabell 14 Orsaker till objektsbortfall

	Tandläkare	Läkare	Totalt
Ej avhörda	32	47	79
Förhindrad medverkan	3	2	5
Postreturer	1	1	2
Lovat sända in blanketten	34	28	62
Ej anträffad	37	99	136
Avböjd medverkan	82	152	234
Avböjt pga. ej längre verksam	26	6	32
Insänd blank	5	5	10
Totalt	220	340	560

Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att få en bild av hur bra de sva- rande representerar urvalet med avseende på vissa bakgrundsvari- abler har information från registret över totalbefolkningen (RTB) jämförts mellan de svarande och hela urvalet. Denna jämförelse finns i bilaga 1. Där framgår att det inte är några större skillnader i svarsfrekvens mellan olika grupper. Om man t.ex. tittar på varia- beln Civilstånd så har gifta svarat i något högre utsträckning än övriga, men skillnaderna mellan grupperna är inte speciellt stora.

339

Bilaga 4

SOU 2003:53

Databeredning

Databeredningen genomfördes av Enkätprogrammet vid SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickades av i Enkätprogram- mets avregistreringssystem. Frågeblanketterna skannades med pro- gramvaran EYES&HANDS. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bl.a. dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekommer i materialet. Svarsdatafilen kompletterades sedan med vikter för uppräkning till populations- nivå.

Estimation och uppräkning

Vikter har tagits fram för att kunna räkna upp resultatet till popu- lationsnivå. Uppräkning med vikter medför att resultat kan redo- visas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet och därmed kommer antalet i respektive tabell att vara olika. Eftersom urvalet är stratifierat så har två vikter beräknats, en för respektive stratum. Vikterna kompenserar där- med även för att urvalspersonerna i olika strata har olika stor san- nolikhet att komma med i urvalet.

Vikterna för respektive stratum har beräknats med formeln:

wh = N h nh bh

där	wh = vikten för stratum h (h=1, 2, 3, ….)
	Nh=Antal individer i stratum h
	nh=Antal individer i bruttourvalet i stratum h
	bh=bortfall i stratum h

Vikterna bygger på antagandet att övertäckningen är lika stor bland de svarande som i bortfallet samt att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna.

För beräkning av totaler används följande formel:

340

SOU 2003:53 Bilaga 4

tˆ = r wk yk

där wk = den totala vikten för objekt k yk = variabelvärde för objekt k

summering sker av de svarande (r)

De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SPSS.

Kvalitet

För att trygga kvaliteten vid genomförandet av undersökningar används vid Enkätprogrammet ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, allt från kundkontakter till dokumentation och uppföljning.

Trots detta så är resultaten i undersökningarna behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som kan uppkomma. Olika typer av fel som kan förekomma i statistiska undersökningar och dess förekomst i denna undersökning beskrivs nedan.

Täckningsfel

Täckningsfel innebär att urvalsram och population inte helt stäm- mer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer, dels under- täckning som innebär att vissa enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Och dels övertäckning som innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfel är att ha bra och uppdaterade register.

I denna undersökning visade sig 42 personer vara övertäck- ningsobjekt. En förklaring till att det är så pass många är att urvals- ramen har skapats utifrån utbildningsregistret och sysselsättnings- registret som båda avser år 2000. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning.

Urvalsfel

Urvalsfel är den avvikelse mellan ett skattat värde (estimat) och det faktiska värdet (parametern) som beror på att man inte undersöker

341

Bilaga 4

SOU 2003:53

alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med ökat urval. Vid ett korrekt urvalsförfarande kan urvalsfelets storlek skattas och bland annat anges med måtten varianser och osäker- hetsintervall.

Mätfel

Mätfel är fel som uppstår då lämnade uppgifter skiljer sig från fak- tiska uppgifter. Mätfel kan uppkomma då respondenten inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. För att försöka minimera mätfelen har frågeblanketten granskats av såväl SCB som Dentalmaterialutredningen.

Bearbetningsfel

Bearbetningsfel är de fel som uppstår vid den manuella och maski- nella bearbetningen av datamaterialet. Som exempel på bearbet- ningfel kan registreringsfel och kodningsfel nämnas. För att upp- täcka och förhindra dessa fel har kontroller genomförts, t ex kon- troll av tillåtna värden vid dataregistrering. Vanligtvis är denna typ av fel försumbara.

Bortfallsfel

Med bortfallsfel avses de eventuella fel som bortfallet kan ge upp- hov till. Det inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersökningsva- riablerna. En jämförelse mellan de svarande och urvalet finns beskriven under rubriken Bortfall.

342

SOU 2003:53 Bilaga 4

Bortfallsanalys0115.xls

Stratum 1 + 2 (Tandläkare + läkare)

Kolumn	Svarande			Bortfall		Urval		Övertäckning
%
	Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
	Män	775	54,65	319	56,96	1094	55,31	24	57,14
	Kvinnor	643	45,35	241	43,04	884	44,69	18	42,86
	Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100

5-års-
klasser
25–29	33	2,33	9	1,61	42	2,12	1	2,38
30–34	83	5,85	28	5	111	5,61	8	19,05
35–39	103	7,26	30	5,36	133	6,72	3	7,14
40–44	158	11,14	62	11,07	220	11,12	5	11,9
45–49	310	21,86	134	23,93	444	22,45	5	11,9
50–54	297	20,94	121	21,61	418	21,13	9	21,43
55–59	243	17,14	109	19,46	352	17,8	3	7,14
60–64	135	9,52	42	7,5	177	8,95	5	11,9
65–69	49	3,46	17	3,04	66	3,34	2	4,76
70–74	5	0,35	8	1,43	13	0,66	.	.
75–79	2	0,14	.	.	2	0,1	1	2,38
Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
10-års-
klasser
20–29	33	2,33	9	1,61	42	2,12	1	2,38
30–39	186	13,12	58	10,36	244	12,34	11	26,19
40–49	468	33	196	35	664	33,57	10	23,81
50–59	540	38,08	230	41,07	770	38,93	12	28,57
60–69	184	12,98	59	10,54	243	12,29	7	16,67
70–79	7	0,49	8	1,43	15	0,76	1	2,38
Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
Födelse-
land
Sverige	1196	84,34	442	78,93	1638	82,81	16	38,1
Utlandet	222	15,66	118	21,07	340	17,19	26	61,9
Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
Medbor-
garskap
Svenskt	1357	95,7	526	93,93	1883	95,2	40	95,24
Utländskt	61	4,3	34	6,07	95	4,8	2	4,76
Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100

343

Bilaga 4								SOU 2003:53
	Civilstånd
	G	1021	72	370	66,07	1391	70,32	32	76,19
	OG	217	15,3	92	16,43	309	15,62	7	16,67
	RP	1	0,07	.	.	1	0,05	.	.
	S	161	11,35	88	15,71	249	12,59	3	7,14
	SP	1	0,07	.	.	1	0,05	.	.
Ä		17	1,2	10	1,79	27	1,37	.	.
	Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
	Inkomst
	Ingen (0)	.	.	.	.	.	.	17	40,48
	1–84 999	9	0,63	4	0,71	13	0,66	.	.
	85 000–	40	2,82	16	2,86	56	2,83	4	9,52
159 999
	160 000–	96	6,77	34	6,07	130	6,57	1	2,38
234 999
	235 000–	264	18,62	83	14,82	347	17,54	5	11,9
309 999
	310 000–	1009	71,16	423	75,54	1432	72,4	15	35,71
	Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
	Stratum
1		768	54,16	220	39,29	988	49,95	22	52,38
2		650	45,84	340	60,71	990	50,05	20	47,62
	Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100
	Storstads-
	område
	Storst omr	560	39,49	247	44,11	807	40,8	8	19,05
	Ej storst	858	60,51	313	55,89	1171	59,2	34	80,95
	omr
	Samtliga	1418	100	560	100	1978	100	42	100

344

SOU 2003:53								Bilaga 4
	Stratum 1 + 2 (Tandläkare +
	läkare)
Rad %	Svarande			Bortfall		Urval
	Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%
	Män	775	70,84	319	29,16	1094	100
	Kvinnor	643	72,74	241	27,26	884	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
	5-års-
	klasser
	25–29	33	78,57	9	21,43	42	100
	30–34	83	74,77	28	25,23	111	100
	35–39	103	77,44	30	22,56	133	100
	40–44	158	71,82	62	28,18	220	100
	45–49	310	69,82	134	30,18	444	100
	50–54	297	71,05	121	28,95	418	100
	55–59	243	69,03	109	30,97	352	100
	60–64	135	76,27	42	23,73	177	100
	65–69	49	74,24	17	25,76	66	100
	70–74	5	38,46	8	61,54	13	100
	75–79	2	100	.	.	2	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
	10-års-
	klasser
	20–29	33	78,57	9	21,43	42	100
	30–39	186	76,23	58	23,77	244	100
	40–49	468	70,48	196	29,52	664	100
	50–59	540	70,13	230	29,87	770	100
	60–69	184	75,72	59	24,28	243	100
	70–79	7	46,67	8	53,33	15	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
	Födelse-
	land
	Sverige	1196	73,02	442	26,98	1638	100
	Utlandet	222	65,29	118	34,71	340	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
	Medbor-
	garskap
	Svenskt	1357	72,07	526	27,93	1883	100
	Utländskt	61	64,21	34	35,79	95	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
	Civilstånd
	G	1021	73,4	370	26,6	1391	100
	OG	217	70,23	92	29,77	309	100
	RP	1	100	.	.	1	100
	S	161	64,66	88	35,34	249	100
	SP	1	100	.	.	1	100
	Ä	17	62,96	10	37,04	27	100
	Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100

345

Bilaga 4									SOU 2003:53
		Inkomst
		1–84 999	9	69,23	4	30,77	13	100
		85 000–	40	71,43	16	28,57	56	100
		159 999
		160 000–	96	73,85	34	26,15	130	100
		234 999
		235 000–	264	76,08	83	23,92	347	100
		309 999
		310 000–	1009	70,46	423	29,54	1432	100
		Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
		Stratum
		1	768	77,73	220	22,27	988	100
		2	650	65,66	340	34,34	990	100
		Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
		Storstads-
		område
		Storst omr	560	69,39	247	30,61	807	100
		Ej storst	858	73,27	313	26,73	1171	100
		omr
		Samtliga	1418	71,69	560	28,31	1978	100
		Tand-
		läkare
	Kolumn	Svarande			Bortfall		Urval		Övertäckning
%
		Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
		Män	398	51,82	117	53,18	515	52,13	11	50
		Kvinnor	370	48,18	103	46,82	473	47,87	11	50
		Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
		5-års-
		klasser
		25–29	21	2,73	4	1,82	25	2,53	1	4,55
		30–34	51	6,64	16	7,27	67	6,78	3	13,64
		35–39	55	7,16	14	6,36	69	6,98	3	13,64
		40–44	89	11,59	25	11,36	114	11,54	2	9,09
		45–49	173	22,53	55	25	228	23,08	4	18,18
		50–54	129	16,8	43	19,55	172	17,41	5	22,73
		55–59	124	16,15	27	12,27	151	15,28	1	4,55
		60–64	97	12,63	25	11,36	122	12,35	2	9,09
		65–69	26	3,39	8	3,64	34	3,44	1	4,55
		70–74	3	0,39	3	1,36	6	0,61	.	.
		Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100

346

SOU 2003:53									Bilaga 4
10-års-
klasser
20–29	21	2,73	4	1,82	25	2,53	1	4,55
30–39	106	13,8	30	13,64	136	13,77	6	27,27
40–49	262	34,11	80	36,36	342	34,62	6	27,27
50–59	253	32,94	70	31,82	323	32,69	6	27,27
60–69	123	16,02	33	15	156	15,79	3	13,64
70–79	3	0,39	3	1,36	6	0,61	.	.
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
Födelse-
land
Sverige	672	87,5	182	82,73	854	86,44	7	31,82
Utlandet	96	12,5	38	17,27	134	13,56	15	68,18
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
Medbor-
garskap
Svenskt	749	97,53	213	96,82	962	97,37	22	100
Utländskt	19	2,47	7	3,18	26	2,63	.	.
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
Civilstånd
G	565	73,57	151	68,64	716	72,47	17	77,27
OG	104	13,54	35	15,91	139	14,07	3	13,64
S	89	11,59	28	12,73	117	11,84	2	9,09
Ä	10	1,3	6	2,73	16	1,62	.	.
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
Inkomst
Ingen (0)	.	.	.	.	.	.	12	54,55
1–84 999	9	1,17	4	1,82	13	1,32	.	.
85 000–	34	4,43	15	6,82	49	4,96	2	9,09
159 999
160 000–	78	10,16	24	10,91	102	10,32	1	4,55
234 999
235 000–	218	28,39	58	26,36	276	27,94	1	4,55
309 999
310 000–	429	55,86	119	54,09	548	55,47	6	27,27
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100
Storstads-
område
Storst omr	310	40,36	104	47,27	414	41,9	3	13,64
Ej storst	458	59,64	116	52,73	574	58,1	19	86,36
omr
Samtliga	768	100	220	100	988	100	22	100

347

Bilaga 4								SOU 2003:53
		Tand-
		läkare
	Rad %	Svarande			Bortfall		Urval
		Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%
		Män	398	77,28	117	22,72	515	100
		Kvinnor	370	78,22	103	21,78	473	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
		5-års-
		klasser
		25–29	21	84	4	16	25	100
		30–34	51	76,12	16	23,88	67	100
		35–39	55	79,71	14	20,29	69	100
		40–44	89	78,07	25	21,93	114	100
		45–49	173	75,88	55	24,12	228	100
		50–54	129	75	43	25	172	100
		55–59	124	82,12	27	17,88	151	100
		60–64	97	79,51	25	20,49	122	100
		65–69	26	76,47	8	23,53	34	100
		70–74	3	50	3	50	6	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
		10-års-
		klasser
		20–29	21	84	4	16	25	100
		30–39	106	77,94	30	22,06	136	100
		40–49	262	76,61	80	23,39	342	100
		50–59	253	78,33	70	21,67	323	100
		60–69	123	78,85	33	21,15	156	100
		70–79	3	50	3	50	6	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
		Födelse-	Antal	%	Antal	%	Antal	%
		land
		Sverige	672	78,69	182	21,31	854	100
		Utlandet	96	71,64	38	28,36	134	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
		Medbor-
		garskap
		Svenskt	749	77,86	213	22,14	962	100
		Utländskt	19	73,08	7	26,92	26	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
		Civilstånd
		G	565	78,91	151	21,09	716	100
		OG	104	74,82	35	25,18	139	100
		S	89	76,07	28	23,93	117	100
		Ä	10	62,5	6	37,5	16	100
		Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100

348

SOU 2003:53										Bilaga 4
	Inkomst
	1–84 999	9	69,23	4	30,77	13	100
	85 000–	34	69,39	15	30,61	49	100
	159 999
	160 000–	78	76,47	24	23,53	102	100
	234 999
	235 000–	218	78,99	58	21,01	276	100
	309 999
	310 000–	429	78,28	119	21,72	548	100
	Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
	Storstads-
	område
	Storst omr	310	74,88	104	25,12	414	100
	Ej storst	458	79,79	116	20,21	574	100
	omr
	Samtliga	768	77,73	220	22,27	988	100
	Läkare
Kolumn	Svarande			Bortfall		Urval		Övertäckning
%
	Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
	Män	377	58	202	59,41	579	58,48	13	65
	Kvinnor	273	42	138	40,59	411	41,52	7	35
	Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
	5-års-
	klasser
	25–29	12	1,85	5	1,47	17	1,72	.	.
	30–34	32	4,92	12	3,53	44	4,44	5	25
	35–39	48	7,38	16	4,71	64	6,46	.	.
	40–44	69	10,62	37	10,88	106	10,71	3	15
	45–49	137	21,08	79	23,24	216	21,82	1	5
	50–54	168	25,85	78	22,94	246	24,85	4	20
	55–59	119	18,31	82	24,12	201	20,3	2	10
	60–64	38	5,85	17	5	55	5,56	3	15
	65–69	23	3,54	9	2,65	32	3,23	1	5
	70–74	2	0,31	5	1,47	7	0,71	.	.
	75–79	2	0,31	.	.	2	0,2	1	5
	Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
	10-års-
	klasser
	20–29	12	1,85	5	1,47	17	1,72	.	.
	30–39	80	12,31	28	8,24	108	10,91	5	25
	40–49	206	31,69	116	34,12	322	32,53	4	20
	50–59	287	44,15	160	47,06	447	45,15	6	30
	60–69	61	9,38	26	7,65	87	8,79	4	20
	70–79	4	0,62	5	1,47	9	0,91	1	5
	Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100

349

Bilaga 4									SOU 2003:53
		Födelse-
		land
		Sverige	524	80,62	260	76,47	784	79,19	9	45
		Utlandet	126	19,38	80	23,53	206	20,81	11	55
		Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
		Medbor-
		garskap
		Svenskt	608	93,54	313	92,06	921	93,03	18	90
		Utländskt	42	6,46	27	7,94	69	6,97	2	10
		Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
		Civilstånd
		G	456	70,15	219	64,41	675	68,18	15	75
		OG	113	17,38	57	16,76	170	17,17	4	20
		RP	1	0,15	.	.	1	0,1	.	.
		S	72	11,08	60	17,65	132	13,33	1	5
		SP	1	0,15	.	.	1	0,1	.	.
		Ä	7	1,08	4	1,18	11	1,11	.	.
		Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
		Inkomst
		Ingen (0)	.	.	.	.	.	.	5	25
		85 000–	6	0,92	1	0,29	7	0,71	2	10
		159 999
		160 000–	18	2,77	10	2,94	28	2,83	.	.
		234 999
		235 000–	46	7,08	25	7,35	71	7,17	4	20
		309 999
		310 000–	580	89,23	304	89,41	884	89,29	9	45
		Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
		Storstads-
		Område
		Storst omr	250	38,46	143	42,06	393	39,7	5	25
		Ej storst	400	61,54	197	57,94	597	60,3	15	75
		omr
		Samtliga	650	100	340	100	990	100	20	100
		Läkare
	Rad %	Svarande			Bortfall		Urval
		Kön	Antal	%	Antal	%	Antal	%
		Män	377	65,11	202	34,89	579	100
		Kvinnor	273	66,42	138	33,58	411	100
		Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100

350

SOU 2003:53							Bilaga 4
5-års-
klasser
25–29	12	70,59	5	29,41	17	100
30–34	32	72,73	12	27,27	44	100
35–39	48	75	16	25	64	100
40–44	69	65,09	37	34,91	106	100
45–49	137	63,43	79	36,57	216	100
50–54	168	68,29	78	31,71	246	100
55–59	119	59,2	82	40,8	201	100
60–64	38	69,09	17	30,91	55	100
65–69	23	71,88	9	28,13	32	100
70–74	2	28,57	5	71,43	7	100
75–79	2	100	.	.	2	100
Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100
10-års-
klasser
20–29	12	70,59	5	29,41	17	100
30–39	80	74,07	28	25,93	108	100
40–49	206	63,98	116	36,02	322	100
50–59	287	64,21	160	35,79	447	100
60–69	61	70,11	26	29,89	87	100
70–79	4	44,44	5	55,56	9	100
Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100
Födelse-
land
Sverige	524	66,84	260	33,16	784	100
Utlandet	126	61,17	80	38,83	206	100
Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100
Medbor-
garskap
Svenskt	608	66,02	313	33,98	921	100
Utländskt	42	60,87	27	39,13	69	100
Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100
Civilstånd
G	456	67,56	219	32,44	675	100
OG	113	66,47	57	33,53	170	100
RP	1	100	.	.	1	100
S	72	54,55	60	45,45	132	100
SP	1	100	.	.	1	100
Ä	7	63,64	4	36,36	11	100
Samtliga	650	65,66	340	34,34	990	100

351

Bilaga 4								SOU 2003:53
	Inkomst
	85 000–		6	85,71	1	14,29	7	100
159		999
160		000–	18	64,29	10	35,71	28	100
234		999
235		000–	46	64,79	25	35,21	71	100
309		999
310		000–	580	65,61	304	34,39	884	100
	Samtliga		650	65,66	340	34,34	990	100
	Storstads-
	område
	Storst omr		250	63,61	143	36,39	393	100
	Ej storst		400	67	197	33	597	100
	omr
	Samtliga		650	65,66	340	34,34	990	100

352

SOU 2003:53

Bilaga 4

Statistiska centralbyrån

Statistics Sweden

Dentala material

Den statliga ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande” har tillsats för att ge förslag till hur kunskaperna bör öka inom tandvården och hälso- och sjukvården för att förbättra vård och bemötande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

Som ett led i utredningens arbete ställer vi ett antal frågor till yrkesverksamma läkare och tandläkare om vård och bemötande av patienter som relaterar sina symptom till dentala material. Svaren kommer att utgöra ett viktigt underlag för utredningens kommande ställningstagande när det gäller förslag till förbättrad grundutbildning respektive fort- och vidareutbildning för läkare och tandläkare. Första avsnittet i frågeblanketten är gemensamt för läkare och tandläkare och därefter följer specialfrågor riktade till tandläkare.

Statistiska centralbyrån (SCB) har fått utredningens uppdrag att genomföra datainsamlingen och att sammanställa resultaten.

Du är en av 2000 läkare och tandläkare som blivit slumpmässigt utvalda att medverka i undersökningen. SCB har dragit urvalet från utbildningsregistret. Din medverkan är frivillig, men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans.

Vi ber dig svara på frågorna och skicka tillbaka blanketten till SCB i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt.

Dina svar skyddas av sekretesslagen (SFS 1980:100, 9 kap. 4§) och personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning avlägsnas alla identitetsuppgifter.

Mer information om utredningen finns på hemsidan www.dentalmaterial.gov.se. Eventuella frågor om undersökningen besvaras av Ann-Marie Lidmark, telefon 08-405 28 38. Frågor om insamlingen av frågeblanketterna besvaras av Fredrik Hult, som arbetar med undersökningen vid SCB, telefon 019-17 62 06.

Ett stort tack på förhand för din medverkan!

Helena Starup	Marie Andersson
Ordförande	Undersökningsledare
Dentalmaterialutredningen	Statistiska centralbyrån

353

Bilaga 4

SOU 2003:53

Frågor till både läkare och tandläkare

1. Inom vilken sektor är du verksam som läkare eller tandläkare?

1 Offentlig

2 Privat

3 Är ej verksam Om du ej är verksam som läkare eller tandläkare är vissa av frågorna i blanketten ej aktuella att svara på eftersom de avser nuvarande förhållanden. I andra frågor är däremot dina synpunkter värdefulla. Försök därför svara på så många frågor som möjligt.

2. Inom vilket landsting är du verksam?

01	Stockholms län	09	Region Skåne	17	Västernorrland
02	Uppsala län	10	Halland	18	Jämtlands län
03	Sörmland	11	Västra Götalandsregionen	19	Västerbotten
04	Östergötland	12	Värmland	20	Norrbottens län
05	Jönköpings län	13	Örebro län	21	Gotlands kommun
06	Kronoberg	14	Västmanland
07	Kalmar län	15	Dalarna	22	Ej aktuellt
08	Blekinge	16	Gävleborg

3. Hur har du fått kunskaper om diagnostisering och behandling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material?

Flera alternativ får anges!

1 I grundutbildningen

1 I fortbildning eller vidareutbildning

1 Av kollegor

1 Läst i tidskrifter

1 På annat sätt ______________________________________________________________

4. Hur skaffar du fortlöpande nya kunskaper om biverkningar av dentala material, symtom och behandling?

Flera alternativ får anges!

1 Skaffar inga kunskaper då detta inte är aktuellt i min yrkesutövning

1 Information från Socialstyrelsen/Kunskapscenter för Dentala Material

1 Information från landstinget

1 Information från arbetsgivaren

1 Information från den fackliga organisationen

1 Kurser minst en gång per år

1 Information från tillverkaren

1 Information från Tandvårdsskadeförbundet/Amalgamskadefonden/IAOMT

1 Läser facklitteratur Nämn de två viktigaste tidskrifterna:

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

354

SOU 2003:53

Bilaga 4

5. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möjligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket bristfälliga” och 5 betyder ”Mycket goda”.

Mycket				Mycket
bristfälliga				goda
1	2	3	4	5

Att diagnostisera

Att behandla

Att remittera till specialist

Att informera patienten

6. Hur stora bedömer du själv biverkningsriskerna av följande dentala material?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket stora” och 5 betyder ”Obefintliga”.

					Har
Mycket				Obefint-	ingen
stora				liga	åsikt
1	2	3	4	5	6

Amalgam

Plast/komposit

Keramer (icke metallbundna)

Metallbundna keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

7. a) Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar?

Försök göra en ungefärlig uppskattning.

Antal patienter som relaterade sina symtom till amalgam:

Antal som beslutade byta fyllningar:

b) Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till andra dentala material än amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar?

Försök göra en ungefärlig uppskattning.

Antal patienter som relaterade sina symtom till andra dentala material:

Antal som beslutade byta fyllningar:

355

Bilaga 4

SOU 2003:53

8. Hur ofta har du fått frågor om biverkningar av dentala material av dina patienter under det senaste året?

1 Dagligen

2 Varje vecka

3 Varje månad

4 Mer sällan

5 Aldrig

9. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala

material, uppfattar ….

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket missnöjda” och 5 betyder ”Mycket nöjda”.

Mycket				Mycket	Vet
missnöjda				nöjda	ej
1	2	3	4	5	6

…den vård du ger? …ditt bemötande?

10. Hur väl instämmer du i följande påståenden?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.

					Har
Instämmer				Instämmer	ingen
inte alls				helt	åsikt
1	2	3	4	5	6

Amalgam kan ge upphov till allergi

Amalgam är det hållbaraste tandfyllnings- materialet

Amalgam ger upphov till diffusa sjukdomssymtom, som trötthet och muskelvärk

Amalgam läcker kvicksilver

Det finns ofta en psykisk eller psyko- somatisk bakgrund till de symtom som patienter relaterar till amalgam

Guld kan aldrig framkalla allergier

De som är sjuka av amalgam uppvisar ett brett spektrum av symtom

Plastfyllningar kan endast ge upphov till allergier hos tandvårdspersonal

Allergiska reaktioner mot dentala material kan endast uppträda i munhålan

Guld i kontakt med amalgamfyllningar ökar risken för läckage av kvicksilver

356

SOU 2003:53

Bilaga 4

Biverkningar av dentala material ska anmälas till tillverkaren, Läkemedelsverket och i vissa fall till Socialstyrelsen.

11. a) Vad anser du om den blankett som rekommenderas av Socialstyrelsen för att anmäla biverkningar från dentala material (Anmälan/Rapport Medicinteknisk avvikelse)?

1 Den är enkel att fylla i för avvikande reaktioner pga. dentala material

2 Den är svår att förstå

3 Har aldrig sett blanketten i fråga

4 Har ingen åsikt

b) Har du anmält biverkningar från något dentalt material det senaste året?

1	Ja
2	Nej	Besvara även fråga c nedan

c) Om Nej: Varför inte?

1 Jag har inte upptäckt några sådana

2 Jag tycker det är alltför krångligt att anmäla

3 Annan anledning

Syftet med 6 och 7 §§ i tandvårdsförordningen är att minska patientens kostnad för byte av tand- fyllningar som han eller hon är känslig mot och medge tandbehandling enligt sjukvårdens avgiftstaxa.

12. a) Känner du till dessa paragrafer?

1 Nej

2 Ja Besvara även fråga b nedan

b) Om Ja: Kan du avgöra vilka av nedanstående påståenden som är korrekta för att få bidrag beviljade enligt tandvårdsförordningen § 7 (tandvård som ett led i en rehabilitering)?

Flera alternativ får anges!

1	Bevisat samband mellan det dentala materialet och sjukdomssymtomen
1	Att patienten har varit långvarigt sjuk
1	Att läkaren upprättar en behandlingsplan
1	Konstaterad lichen i kontakt med tandfyllningen
1	Att minst två läkare förordar ett byte av tandfyllningsmaterial

13. Hur får du reda på vilka substanser dentala material innehåller?

Flera alternativ får anges!

1 Genom att läsa innehållsdeklarationen

1 Genom att kontakta företaget som tillverkar eller säljer materialet

1 Genom samtal med kollegor

1 Genom att kontakta behandlande tandläkare

1 Annan källa, ange vilken:

______________________________________________________________________________

1 Jag har svårt att få reda på detta

357

Bilaga 4

SOU 2003:53

14. Finns rutiner för uppföljning av patienter som byter tandfyllningsmaterial pga. av sjukdom?

1 Ja, i samband med behandling, men utan någon ytterligare uppföljning.

2 Ja, i samband med behandling, samt ytterligare uppföljning ett år senare

3 Nej, det sker ingen sådan uppföljning av denna patientgrupp

15. Hur väl instämmer du i följande påståenden avseende diagnos och behandling?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.

					Har
Instämmer				Instämmer	ingen
inte alls				helt	åsikt
1	2	3	4	5	6

Ökad forskning behövs för att kunna ställa diagnos på patienter som anser sig sjuka av dentala material.

Regionala specialkliniker behöver inrättas för utredning av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

Samarbete mellan läkare och tandläkare

är nödvändigt vid behandling av patienter som anser sig sjuka av dentala material.

Tandläkare behöver specialutbildning för att kunna behandla patienter med hög känslighet för metaller.

Utbildning om biverkningar av dentala material behöver öka.

Särskilda frågor till tandläkare

16. Hur bedömer du lämpligheten (med hänsyn till indikationsområde och oberoende av kostnader) av följande tandfyllningsmaterial i dagens läge?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Inte lämpligt” och 5 betyder ”Mycket lämpligt”.

Inte				Mycket	Vet ej
lämpligt				lämpligt
1	2	3	4	5	6

Amalgam

Plast/komposit

Keramer (icke metallbundna)

Metallbundna keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

358

SOU 2003:53

Bilaga 4

17. Använder du amalgam som tandfyllningsmaterial på dina patienter?

1 Ja

2 Nej

18. Hur bedömer du dina kliniska färdigheter för olika dentala material som i dag utgör alternativ till

amalgam?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket bristfälliga” och 5 betyder ”Mycket goda”.

Mycket				Mycket
bristfälliga				goda
1	2	3	4	5

Plast/komposit

Keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

19. Anser du att det i dag finns fullgoda alternativ till amalgam som tandfyllningsmaterial?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

Vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer anser vissa tandläkare att särskilda åtgärder ska vidtas.

20. Vilka åtgärder vidtar du?

Flera alternativ får anges!

1 Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen före sanering, t.ex. med vitaminer och mineraler.

1 Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för läckage av ämnen patienten är känslig mot.

1 Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller hon inte tål.

1 Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas in ämnen som han eller hon är känslig för.

1 Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.

1 Annan åtgärd, ange vilken:

______________________________________________________________________________

1 Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder .

Tack för att du svarade på enkäten!

359

Bilaga 4																		SOU 2003:53
					Stratum													Total
						Tandläkare								Läkare				Antal			Procent
					Antal			Procent			Antal				Procent
	Fråga 1. Inom vilken sektor		Offentlig			3807		50				3456				76		7263				60
	är du verksam som läkare		Privat			3072		41				949				21		4021				33
	eller tandläkare?		Är ej verksam			665		9				145				3		810				7
	Total					7543		100				4551				100		12094				100
							Stratum													Total
								Tandläkare								Läkare				Antal			Proc
							Antal			Procent				Antal			Procent						ent
	Fråga 3. Hur har du fått			I grundutbildningen			3082			41				884			19			3966			33
	kunskaper om diagnostisering och			I fortbildning eller			4955			66				971			21			5926			49
	behandling av patienter som			vidareutbildning
	relaterar sina symtom till			Av kollegor			3152			42				1181			26			4333			36
	amalgam eller andra dentala			Läst i tidskrifter			5730			76				3138			69			8868			73
	material?			På annat sätt			705			9				957			21			1661			14
	Total						7523			100				4551			100			12074			100
							Stratum												Total
								Tandläkare							Läkare				Antal			Procent
							Antal		Procent				Antal			Procent
		Skaffar inga kunskaper då detta					393			5				2399		52			2791			23
		inte är aktuellt i min yrkesutövning
	Fråga 4. Hur	Information från Socialstyrelsen/					4592			62				949		21			5542			46
	skaffar du	Kunskapscenter för Dentala
	fortlöpande nya	Material
	kunskaper om	Information från landstinget					1853			25				543		12			2397			20
	biverkningar av	Information från arbetsgivaren					1339			18				123		3			1463			12
	dentala material,	Information från den fackliga					1168			16				51		1			1219			10
	symtom och	organisationen
	behandling?	Kurser minst en gång per år					1521			21				43		1			1564			13
		Information från tillverkaren					2185			30				58		1			2243			19
		Information från Tandvårdsskade-					906			12				239		5			1146			10
		förbundet/ Amalgamskadefonden/
		IAOMT
		Läser facklitteratur					4482			61				1341		29			5822			49
	Total						7372			100				4572		100			11944			100

360

SOU 2003:53									Bilaga 4
		Stratum					Total
		Tandläkare		Läkare			Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal		Procent
Fråga 5. Hur	Mycket bristfälliga	352	5	2174		49	2526	22
bedömer du dina	2	1098	16	1188		27	2286	20
färdigheter etc...	3	2900	41	768		17	3669	32
Att diagnostisera	4	2024	29	246		6	2271	20
	Mycket goda	685	10	72		2	757	7
Total		7060	100	4449		100	11509	100
		Stratum					Total
		Tandläkare		Läkare			Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 5. Hur	Mycket bristfälliga	302	4	2877		66	3179	28
bedömer du dina	2	876	13	942		22	1818	16
färdigheter etc...	3	2669	38	399		9	3067	27
Att behandla
	4	2246	32	123		3	2369	21
	Mycket goda	876	13	36		1	912	8
Total		6969	100	4377		100	11346	100
		Stratum					Total
		Tandläkare		Läkare			Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal		Procent
Fråga 5. Hur	Mycket bristfälliga	292	4	913		21	1205	11
bedömer du dina	2	473	7	717		16	1191	11
färdigheter etc...
	3	1329	19	1145		26	2474	22
Att remittera till
	4	1994	29	884		20	2878	25
specialist
	Mycket goda	2850	41	739		17	3589	32
Total		6939	100	4398		100	11337	100
		Stratum					Total
		Tandläkare		Läkare			Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal		Procent
Fråga 5. Hur	Mycket bristfälliga	81	1	1580		36	1660	14
bedömer du dina	2	504	7	1246		28	1750	15
färdigheter etc...	3	2336	33	1065		24	3402	30
Att informera	4	2709	38	399		9	3108	27
patienten
	Mycket goda	1410	20	159		4	1569	14
Total		7040	100	4449		100	11489	100

361

Bilaga 4							SOU 2003:53
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		Mycket stora	191	3	109	2	300	2
	Fråga 6. Hur stora	2	665	9	333	7	998	8
	bedömer du själv	3	1913	25	928	20	2841	23
	biverkningsriskerna	4	3787	50	1449	31	5236	43
	av Amalgam?
		Obefintliga	876	12	638	14	1514	12
		Har ingen åsikt	131	2	1159	25	1290	11
	Total		7563	100	4616	100	12179	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		Mycket stora	232	3	14	0	246	2
	Fråga 6. Hur stora
		2	1349	18	152	3	1502	12
	bedömer du själv
		3	3092	41	768	17	3860	32
	biverkningsriskerna
		4	2437	32	1181	26	3618	30
	av Plast/komposit?
		Obefintliga	322	4	746	16	1069	9
		Har ingen åsikt	111	1	1732	38	1843	15
	Total		7543	100	4594	100	12137	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		Mycket stora	30	0	7	0	37	0
	Fråga 6. Hur stora	2	50	1	58	1	108	1
	bedömer du själv
		3	282	4	196	4	478	4
	biverkningsriskerna
		4	2266	30	696	15	2962	25
	av Keramer (icke
		Obefintliga	4602	62	906	20	5508	46
	metallbundna)?
		Har ingen åsikt	252	3	2725	59	2976	25
	Total		7483	100	4587	100	12070	100

362

SOU 2003:53								Bilaga 4
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
	Mycket stora	60	1			60	1
Fråga 6. Hur stora	2	302	4	94	2	396	3
bedömer du själv	3	1742	23	406	9	2148	18
biverkningsriskerna	4	3756	50	529	12	4285	36
av Metallbundna
	Obefintliga	1390	19	333	7	1723	14
keramer?
	Har ingen åsikt	252	3	3196	70	3447	29
Total		7503	100	4558	100	12061	100
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
	Mycket stora	70	1	7	0	78	1
Fråga 6. Hur stora
	2	131	2	43	1	174	1
bedömer du själv
	3	947	13	145	3	1092	9
biverkningsriskerna
	4	3253	43	406	9	3659	30
av Glasjonomer?
	Obefintliga	2709	36	384	8	3093	26
	Har ingen åsikt	373	5	3580	78	3952	33
Total		7483	100	4565	100	12048	100
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
	Mycket stora	70	1	14	0	85	1
Fråga 6. Hur stora	2	242	3	101	2	343	3
bedömer du själv
	3	1370	18	283	6	1652	14
biverkningsriskerna
	4	4119	55	1261	27	5380	45
av Guld?
	Obefintliga	1561	21	1304	28	2865	24
	Har ingen åsikt	121	2	1630	35	1751	15
Total		7483	100	4594	100	12077	100

363

Bilaga 4							SOU 2003:53
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		Mycket stora	50	1	7	0	58	0
	Fråga 6. Hur stora	2	40	1	43	1	84	1
	bedömer du själv	3	171	2	101	2	273	2
	biverkningsriskerna	4	1752	23	1058	23	2810	23
	av Titan?
		Obefintliga	5267	70	1507	33	6774	56
		Har ingen åsikt	211	3	1833	40	2045	17
	Total		7493	100	4551	100	12043	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 7a. Antal	0 patienter	2367	35	2159	49	4526	41
	patienter som
		1–3 patienter	2024	30	1384	31	3408	31
	relaterade sina
		4–49 patienter	2145	32	870	20	3015	27
	symtom till
		50 eller fler patienter	181	3	14	0	196	2
	amalgam:
	Total		6717	100	4427	100	11145	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		0 patienter	3162	48	2377	60	5539	53
	Fråga 7a. Antal
		1–3 patienter	2175	33	1283	33	3458	33
	som beslutade	4–49 patienter	1188	18	275	7	1464	14
	byta fyllningar:
		50 eller fler patienter	81	1	7	0	88	1
	Total		6607	100	3942	100	10548	100

364

SOU 2003:53															Bilaga 4
				Stratum									Total
					Tandläkare					Läkare			Antal	Procent
				Antal			Procent		Antal			Procent
Fråga 7b. Antal	0 patienter			3877			58		3768			88	7645	70
patienter som	1–3 patienter			1954			29		449			10	2403	22
relaterade sina	4–49 patienter			816			12		72			2	888	8
symtom till andra	50 eller fler patienter			40			1						40	0
dentala material:
Total				6687			100		4290			100	10977	100
				Stratum									Total
					Tandläkare					Läkare			Antal	Procent
				Antal			Procent		Antal			Procent
Fråga 7b. Antal som		0 patienter		4703			72		3601			92	8304	79
beslutade byta		1–3 patienter		1440			22		268			7	1708	16
fyllningar:		4–49 patienter		433			7		29			1	462	4
Total				6576			100		3898			100	10475	100
				Stratum									Total
					Tandläkare					Läkare			Antal	Procent
				Antal				Procent		Antal		Procent
Fråga 8. Hur ofta har			Dagligen	272			4						272	2
du fått frågor om
			Varje vecka	1027			15		22			0	1049	9
biverkningar av dentala
			Varje månad	1934			28		203			4	2137	18
material av dina
			Mer sällan	3495			50		2667			58	6161	53
patienter under det
			Aldrig	292			4		1681			37	1973	17
senaste året?
Total				7019			100		4572			100	11592	100
					Stratum								Total
						Tandläkare					Läkare		Antal	Procent
					Antal			Procent		Antal		Procent
Fråga 9. Hur upplever			Mycket missnöjda							101		2	101	1
du att dina patienter,
			2		81			1		370		9	450	4
som relaterar sina
			3		896			13		906		22	1802	16
symtom till amalgam
eller andra dentala			4		2749			39		442		10	3191	28
material, uppfattar den
			Mycket nöjda		2135			30		167		4	2302	21
vård du ger?
			Vet ej		1148			16		2225		53	3373	30
Total					7009			100		4210		100	11219	100

365

Bilaga 4								SOU 2003:53
				Stratum				Total
				Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
				Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 9. Hur upplever du att		2	10	0	94	2	104	1
	dina patienter, som relaterar		3	695	10	935	22	1630	15
	sina symtom till amalgam		4	2729	39	790	19	3519	31
	eller andra dentala material,		Mycket nöjda	2467	35	391	9	2859	26
	uppfattar ditt bemötande?
			Vet ej	1098	16	2000	48	3098	28
	Total			6999	100	4210	100	11209	100
				Stratum				Total
				Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
				Antal	Procent	Antal	Procent
		Instämmer inte alls		534	7	746	16	1280	11
	Fråga 10. Amalgam	2		1682	22	942	21	2624	22
		3		1188	16	558	12	1746	14
	kan ge upphov till
	allergi	4		1037	14	435	9	1472	12
		Instämmer helt		2880	38	638	14	3518	29
		Har ingen åsikt		201	3	1261	28	1462	12
	Total			7523	100	4580	100	12103	100
				Stratum				Total
				Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
				Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 10. Amalgam	Instämmer inte alls		1652	22	217	5	1869	15
		2		735	10	275	6	1011	8
	är det hållbaraste
		3		1601	21	457	10	2058	17
	tandfyllnings-
	materialet	4		2044	27	964	21	3008	25
		Instämmer helt		1390	18	1029	22	2419	20
		Har ingen åsikt		91	1	1652	36	1743	14
	Total			7513	100	4594	100	12107	100

366

SOU 2003:53								Bilaga 4
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 10. Amalgam	Instämmer inte alls	2719	36	1261	27	3980	33
ger upphov till	2	2165	29	928	20	3093	25
diffusa sjukdoms-	3	1118	15	616	13	1734	14
symtom, som
	4	493	7	312	7	805	7
trötthet och
muskelvärk	Instämmer helt	242	3	174	4	416	3
	Har ingen åsikt	836	11	1297	28	2133	18
Total		7573	100	4587	100	12160	100
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
	Instämmer inte alls	443	6	297	6	740	6
Fråga 10. Amalgam	2	1229	16	804	18	2033	17
	3	1249	16	768	17	2017	17
läcker kvicksilver
	4	1511	20	768	17	2279	19
	Instämmer helt	2961	39	935	20	3896	32
	Har ingen åsikt	191	3	1022	22	1213	10
Total		7583	100	4594	100	12178	100
		Stratum				Total
		Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
		Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 10. Det finns	Instämmer inte alls	181	2	29	1	210	2
ofta en psykisk eller
	2	433	6	174	4	607	5
psykosomatisk
	3	1440	19	609	13	2049	17
bakgrund till de
symtom som	4	2447	33	1413	31	3860	32
patienter relaterar
	Instämmer helt	2659	35	1761	38	4420	36
till amalgam
	Har ingen åsikt	352	5	623	14	976	8
Total		7513	100	4609	100	12122	100

367

Bilaga 4							SOU 2003:53
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
		Instämmer inte alls	4784	63	1058	23	5842	48
	Fråga 10.	2	1078	14	645	14	1723	14
		3	584	8	420	9	1004	8
	Guld kan aldrig
	framkalla allergier	4	574	8	848	18	1422	12
		Instämmer helt	403	5	457	10	859	7
		Har ingen åsikt	151	2	1188	26	1339	11
	Total		7573	100	4616	100	12189	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 10.	Instämmer inte alls	342	5	87	2	429	4
		2	222	3	94	2	316	3
	De som är sjuka av
		3	755	10	239	5	994	8
	amalgam uppvisar
	ett brett spektrum	4	1380	18	819	18	2199	18
	av symtom
		Instämmer helt	4069	54	2377	52	6445	53
		Har ingen åsikt	765	10	949	21	1715	14
	Total		7533	100	4565	100	12098	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 10.	Instämmer inte alls	3726	49	841	18	4567	38
	Plastfyllningar kan	2	1400	18	529	12	1929	16
	endast ge upphov
		3	1027	14	413	9	1440	12
	till allergier hos
		4	634	8	312	7	946	8
	tandvårdspersonal
		Instämmer helt	624	8	210	5	835	7
		Har ingen åsikt	171	2	2283	50	2454	20
	Total		7583	100	4587	100	12170	100

368

SOU 2003:53									Bilaga 4
		Stratum					Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 10. Allergiska	Instämmer inte alls	4411		58	1268	28	5679	47
	2	1390		18	812	18	2201	18
reaktioner mot
dentala material	3	645		8	362	8	1007	8
kan endast upp-	4	342		5	268	6	611	5
träda i munhålan
	Instämmer helt	242		3	145	3	387	3
	Har ingen åsikt	564		7	1739	38	2303	19
Total		7593		100	4594	100	12188	100
		Stratum					Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 10. Guld i	Instämmer inte alls	715		9	87	2	802	7
	2	745		10	138	3	883	7
kontakt med
	3	1057		14	370	8	1427	12
amalgamfyllningar
ökar risken för	4	1551		20	391	9	1942	16
läckage av
	Instämmer helt	2457		32	362	8	2820	23
kvicksilver
	Har ingen åsikt	1068		14	3246	71	4314	35
Total		7593		100	4594	100	12188	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
Fråga 11a. Vad	Den är enkel att fylla i		1410	19	80	2	1490	13
anser du om den
	Den är svår att förstå		443	6	14	0	458	4
blankett som
	Har aldrig sett blanketten i		2316	32	2841	62	5157	44
rekommenderas av
Socialstyrelsen för	fråga
att anmäla
	Har ingen åsikt		3072	42	1674	36	4746	40
biverkningar från
dentala material?
Total			7241	100	4609	100	11850	100

369

Bilaga 4													SOU 2003:53
					Stratum								Total
						Tandläkare			Läkare				Antal	Procent
					Antal		Procent		Antal		Procent
	Fråga 11b. Har du anmält			Ja	312		4					312		3
	biverkningar från något dentalt			Nej	6909		96		4558		100	11467		97
	material det senaste året?
	Total				7221		100		4558		100	11779		100
					Stratum								Total
						Tandläkare			Läkare				Antal	Procent
					Antal		Procent		Antal		Procent
	Fråga 11c.	Jag har inte upptäckt några			4774		71		3659		84	8433		76
		sådana
	Om Nej: Varför
		Jag tycker det är alltför			393		6		29		1	422		4
	inte?
		krångligt att anmäla
		Annan anledning			1581		23		688		16	2270		20
	Total				6747		100		4377		100	11124		100
					Stratum								Total
						Tandläkare			Läkare				Antal	Procent
					Antal		Procent		Antal		Procent
	Fråga 12a. Känner du till			Nej	1531		21		3529		77	5060		43
	paragraferna 6 och 7 §§ i
				Ja	5640		79		1029		23	6669		57
	tandvårdsförordningen?
	Total				7170		100		4558		100	11728		100
						Stratum							Total
						Tandläkare				Läkare			Antal	Procent
						Antal		Procent	Antal		Procent
			Bevisat samband mellan			4169		76	543		61		4713	74
	Fråga 12b. Om Ja:		det dentala materialet och
	Kan du avgöra vilka av		sjukdomssymtomen
	nedanstående		Att patienten har varit			614		11	232		26		846	13
	påståenden som är		långvarigt sjuk
	korrekta för att få		Att läkaren upprättar en			1591		29	275		31		1867	29
	bidrag beviljade enligt		behandlingsplan
	tandvårdsförordningen		Konstaterad lichen i			4623		84	507		57		5130	80
	§ 7 (tandvård som ett		kontakt med tand-
	led i en		fyllningen
	rehabilitering)?		Att minst två läkare			544		10	159		18		703	11
			förordar ett byte av
			tandfyllningsmaterial
	Total					5519		100	884		100		6403	100

370

SOU 2003:53												Bilaga 4
				Stratum						Total
				Tandläkare				Läkare		Antal	Procent
				Antal		Procent		Antal	Procent
		Genom att läsa	6667		90		297		7	6964	59
		innehållsdeklarationen
		Genom att kontakta	2931		40		290		7	3220	27
Fråga 13.		företaget som tillverkar
Hur får du reda på		eller säljer materialet
vilka substanser		Genom samtal med	2014		27		225		5	2239	19
dentala material		kollegor
innehåller?		Genom att kontakta	292		4		2188		50	2480	21
		behandlande tandläkare
		Annan källa, ange	1078		15		304		7	1382	12
		vilken
		Jag har svårt att få reda	1370		19		2094		48	3464	30
		på detta
Total			7372		100		4362		100	11734	100
				Stratum						Total
				Tandläkare				Läkare		Antal	Procent
				Antal		Procent		Antal	Procent
Fråga 14. Finns	Ja, men utan någon			997		15		145	4	1142	11
rutiner för upp-	ytterligare uppföljning
följning av
	Ja, samt ytterligare			3424		52		167	4	3591	35
patienter som
	uppföljning ett år senare
byter tand-
fyllningsmaterial	Nej, det sker ingen sådan			2145		33		3398	92	5544	54
pga. av	uppföljning
sjukdom?
Total				6566		100		3710	100	10276	100
				Stratum						Total
				Tandläkare				Läkare		Antal	Procent
				Antal		Procent		Antal	Procent
Fråga 15.		Instämmer inte alls	242		3		196		4	437	4
Ökad forskning
		2	403		5		370		8	772	6
behövs för att kunna
		3	786		11		514		11	1300	11
ställa diagnos på
patienter som anser		4	1329		18		681		15	2011	17
sig sjuka av dentala
		Instämmer helt	4471		60		2051		46	6522	55
material.
		Har ingen åsikt	232		3		688		15	920	8
Total			7463		100		4500		100	11962	100

371

Bilaga 4							SOU 2003:53
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 15. Regionala	Instämmer inte alls	1319	18	587	13	1906	16
	specialkliniker	2	977	13	543	12	1520	13
	behöver inrättas för
		3	1480	20	565	13	2046	17
	utredning av
	patienter som	4	1088	15	638	14	1725	14
	relaterar sina
		Instämmer helt	2145	29	1123	25	3268	27
	symtom till amal-
		Har ingen åsikt	423	6	1043	23	1466	12
	gam och andra
	dentala material.
	Total		7432	100	4500	100	11932	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 15..	Instämmer inte alls	101	1	94	2	195	2
	Samarbete mellan	2	141	2	246	5	387	3
	läkare och tand-
		3	473	6	565	13	1039	9
	läkare är nöd-
	vändigt vid	4	1209	16	833	18	2042	17
	behandling av
		Instämmer helt	5418	73	2319	51	7737	65
	patienter som anser
		Har ingen åsikt	121	2	457	10	577	5
	sig sjuka av dentala
	material.
	Total		7463	100	4514	100	11977	100
			Stratum				Total
			Tandläkare		Läkare		Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal	Procent
	Fråga 15.	Instämmer inte alls	826	11	116	3	942	8
	Tandläkare behöver	2	967	13	87	2	1054	9
	specialutbildning för
		3	1370	18	348	8	1717	14
	att kunna behandla
	patienter med hög	4	1642	22	739	16	2381	20
	känslighet för
		Instämmer helt	2296	31	1210	27	3506	29
	metaller.
		Har ingen åsikt	363	5	2007	45	2370	20
	Total		7463	100	4507	100	11970	100

372

SOU 2003:53											Bilaga 4
			Stratum						Total
			Tandläkare		Läkare				Antal	Procent
			Antal	Procent	Antal		Procent
Fråga 15. Utbildning	Instämmer inte		191	3	116		3	307		3
	alls
om biverkningar av
	2		443	6	275		6	718		6
dentala material
	3
behöver öka.			1370	18	746		17	2116		18
	4		1783	24	717		16	2500		21
	Instämmer helt		3505	47	1630		36	5135		43
	Har ingen åsikt		161	2	1022		23	1183		10
Total			7452	100	4507		100	11960		100
						Antal			Procent
Fråga 16.		Inte lämpligt				2629				35
		2				1843				25
Hur bedömer du lämpligheten av
Amalgam?		3				1229				17
		4				987				13
		Mycket lämpligt				705				9
		Vet ej				40				1
Total						7432				100
						Antal			Procent
Fråga 16.		Inte lämpligt				111				1
Hur bedömer du lämpligheten av
		2				483				7
Plast/ komposit?
		3				2216				30
		4				2729				37
		Mycket lämpligt				1863				25
		Vet ej				30				0
Total						7432				100
						Antal			Procent
Fråga 16.		Inte lämpligt				20				0
Hur bedömer du lämpligheten av		2				81				1
Keramer (icke metallbundna)?
		3				544				7
		4				1742				23
		Mycket lämpligt				4945				66
		Vet ej				111				1
Total						7442				100

373

Bilaga 4

SOU 2003:53

		Antal	Procent
Fråga 16.	Inte lämpligt	81	1
Hur bedömer du lämplig-	2	101	1
heten av Metallbundna	3	997	13
keramer?	4	3132	42
	Mycket lämpligt	2971	40
	Vet ej	131	2
Total		7412	100
		Antal	Procent
Fråga 16.	Inte lämpligt	272	4
Hur bedömer du lämplig-
	2	1088	15
heten av Glasjonomer?
	3	1752	24
	4	1974	27
	Mycket lämpligt	2195	30
	Vet ej	151	2
Total		7432	100
		Antal	Procent
Fråga 16.	Inte lämpligt	91	1
	2	292	4
Hur bedömer du lämplig-
	3	1430	19
heten av Guld?
	4	2538	34
	Mycket lämpligt	3041	41
	Vet ej	40	1
Total		7432	100
		Antal	Procent
Fråga 16.	Inte lämpligt	60	1
	2	171	2
Hur bedömer du lämplig-
	3	665	9
heten av Titan?
	4	1803	24
	Mycket lämpligt	4502	61
	Vet ej	232	3
Total		7432	100

374

SOU 2003:53					Bilaga 4
			Antal	Procent
Fråga 17. Använder du amalgam som tandfyllningsmaterial på		Ja	2538	36
dina patienter?		Nej	4482	64
Total			7019	100
			Antal	Procent
Fråga 18.	Mycket bristfälliga		131	2
Hur bedömer du dina kliniska
	2		111	2
färdigheter för Plast/ komposit?
	3		332	5
	4		1964	28
	Mycket goda		4592	64
Total			7130	100
			Antal	Procent
Fråga 18.	Mycket bristfälliga		191	3
Hur bedömer du dina kliniska	2		181	3
färdigheter för Keramer?
	3		826	12
	4		2477	35
	Mycket goda		3394	48
Total			7070	100
			Antal	Procent
Fråga 18.	Mycket bristfälliga		181	3
Hur bedömer du dina kliniska	2		282	4
färdigheter för Glasjonomer?	3		806	11
	4		2336	33
	Mycket goda		3495	49
Total			7100	100
			Antal	Procent
Fråga 18.	Mycket bristfälliga		141	2
Hur bedömer du dina kliniska
	2		151	2
färdigheter för Guld?
	3		624	9
	4		2246	32
	Mycket goda		3887	55
Total			7050	100

375

Bilaga 4

SOU 2003:53

				Antal	Procent
Fråga 18.		Mycket bristfälliga		675	10
Hur bedömer du dina kliniska		2		695	10
färdigheter för Titan?		3		1178	17
		4		1934	28
		Mycket goda		2457	35
Total				6939	100
				Antal	Procent
Fråga 19. Anser du att det i dag finns fullgoda alternativ till			Ja	4532	61
amalgam som tandfyllningsmaterial?
			Nej	2417	33
			Vet ej	473	6
Total				7422	100
					Antal	Procent
	Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen				1138	16
	före sanering, t. ex. med vitaminer och mineraler.
Fråga 20. Vid byte av	Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för				2467	35
tandfyllningsmaterial	läckage av ämnen patienten är känslig mot.
hos känsliga personer	Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller				3605	52
anser vissa tandläkare	hon inte tål.
att särskilda åtgärder	Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas				3414	49
ska vidtas. Vilka	in ämnen som han eller hon är känslig för.
åtgärder vidtar du?	Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.				91	1
	Annan åtgärd				846	12
	Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder.				1571	23
Total					6959	100

376