Bilaga 4

Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro

Madeleine Bastin

Kerstin Fredriksson

Alf Andersson

Statistiska Centralbyrån

 

 

Bilaga 4

Innehåll

 

Sammanfattning ..............................................................

131

1 Inledning, bakgrund och rapportens uppläggning..........

137

1.1

Inledning.................................................................................

137

1.2

Bakgrund ................................................................................

137

1.3

Rapportens uppläggning........................................................

138

2 Exponering, besvär, sjukfrånvaro över tiden .................

141

2.1

Exponering över tiden ...........................................................

141

2.2

Besvär över tiden ....................................................................

147

2.3

Sjukfrånvaro över tiden .........................................................

152

3

Sambandet mellan exponering och besvär.................

157

3.1

Lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen ..............................

157

3.2

Framlutad arbetsställning......................................................

162

3.3

Vriden arbetsställning............................................................

167

3.4Arbete med upplyfta händer i höjd med axlarna eller

 

högre .....................................................................................

175

3.5

Upprepade arbetsmoment.....................................................

182

3.6

Monotont arbete (upprepat, enkelt, styrt arbete) ...............

187

3.7

Krav i arbetet..........................................................................

192

3.8

Inflytande i arbetet.................................................................

200

3.9Kombinationen av krav och kontroll (hög/låg

 

anspänning, aktiva/passiva jobb)...........................................

208

3.10

Socialt stöd i arbetet...............................................................

219

4

Sambandet mellan exponering och sjukfrånvaro ..........

228

4.1

Lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen ..............................

228

4.2

Framlutad arbetsställning......................................................

230

4.3

Vriden arbetsställning............................................................

233

4.4

Arbete med händerna upplyfta..............................................

235

4.5

Upprepade arbetsmoment många gånger i timmen.............

238

 

 

129

Bilaga 4

 

SOU 2003:13

4.6

Monotont arbete (upprepat, enkelt, styrt arbete)

................240

4.7

Krav i arbetet ..........................................................................

243

4.8

Inflytande i arbetet.................................................................

245

4.9Kombinationen krav och kontroll (hög/låg anspänning,

 

aktiva/passiva jobb)................................................................

247

4.10

Socialt stöd i arbetet...............................................................

250

5

Etiologiska fraktioner ................................................

254

6

Sambandet mellan besvär och sjukfrånvaro .................

256

6.1

Olust att gå till jobbet............................................................

259

6.2

Svårt att sova på grund av tankar på arbetet .........................

266

6.3

Ont i kroppen.........................................................................

272

6.4

Arbetsrelaterade besvär..........................................................

280

7

Sambandet mellan exponering, besvär och

 

 

sjuknärvaro ..............................................................

291

7.1Sjuknärvaro bland kvinnor och män i olika åldrar och

 

sektorer ...................................................................................

291

7.2

Samband mellan exponeringar och sjuknärvaro ...................

293

7.3

Samband mellan besvärsutfall och sjuknärvaro ....................

295

8

Sambandet mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro ..........

297

9

Sambandet mellan exponering, besvär och

 

 

återhämtning/tid för privatlivet ...................................

298

9.1Återhämtning/tid för privatlivet bland kvinnor och män

i olika åldrar och sektorer ......................................................

299

9.2Samband mellan exponeringar och återhämtning/tid för

privatlivet ................................................................................

301

9.3Samband mellan besvärsutfall och återhämtning/ tid för

 

privatlivet ................................................................................

303

10

Sambandet mellan återhämtning/tid för privatlivet och

 

 

sjukfrånvaro .............................................................

306

11

Avslutande diskussion ..........................................

307

130

Bilaga 4

Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro

Sammanfattning

Den ökning av sjukfrånvaron totalt i samhället som skett under senare tid motsvaras också av en ökning av den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Speciellt gäller det sjukfrånvaro som kan hänföras till arbetsrelaterade besvär som har andra än rent fysiska orsaker.

Det finns starka samband mellan olika fysiska exponeringar i arbetslivet, fysiska besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro, men sambanden har inte ökat i styrka under tidsperioden.

Sambanden mellan psykosocial exponering i arbetslivet och arbetsrelaterade besvär är starka och har ökat under tidsperioden.

Bland kvinnor har också sambanden mellan psykosociala expo- neringar och sjukfrånvaro ökat.

Fysisk exponering – besvär

De som varje dag lyfter tungt i jobbet, arbetar minst en fjärdedel av tiden i vriden arbetsställning, i framåtlutad arbetsställning eller med upplyfta armar har ofta ont i kroppen efter arbetsdagens slut med kroppsliga besvär som följd. Detta påverkar både arbetet och privatlivet. De känner ofta olust inför att gå till arbetet men lider sällan av sömnproblem på grund av tankar på arbetet och har sällan andra besvär än kroppsliga på grund av arbetet. Förändringarna i sambandens styrka under tidsperioden är små.

131

Bilaga 4

SOU 2003:13

Monotont arbete – besvär

De som har ett arbete som innebär upprepade arbetsmoment eller monotont arbete minst halva tiden har ofta ont i kroppen efter arbetets slut och även fysiska besvär som påverkar arbete och fritid. Vissa känner olust inför att gå till arbetet men däremot har man inte sömnsvårigheter eller andra besvär än kroppsliga på grund av arbetet. Ingen ökning av sambandens styrka kan ses under den studerade tidsperioden.

Psykosocial exponering – besvär

De som har höga krav i arbetet känner ofta olust inför att gå till arbetet och har i hög grad sömnproblem till följd av arbetet och andra besvär än kroppsliga på grund av arbetet. Däremot är sam- banden mellan höga krav i arbetet och fysiska besvär eller ont i kroppen måttliga. De funna sambanden har ökat i styrka under den studerade tidsperioden för både kvinnor och män.

De som har ett litet inflytande över sitt arbete känner också olust inför att gå till arbetet men har inte speciellt mycket sömn- problem. Alla typer av besvär har bara måttliga samband med att ha lite inflytande.

Sambandet mellan olust inför att gå till arbetet och exponering för olika psykosociala faktorer i arbetslivet har ökat under perio- den.

Att ha både höga krav och litet inflytande över arbetet brukar klassificeras som att arbeta under hög anspänning. Ett sådant arbete har i våra analyser starka statistiska samband med olust att gå till arbetet, sovsvårigheter på grund av arbetet, med ont i krop- pen efter arbetsdagen och olika typer av besvär. Detta gäller både kvinnor och män och sambanden ökar i styrka under tidsperioden.

Ett arbete med höga krav men med bra inflytande brukar klassi- ficeras som ett aktivt arbete. Av de som har denna typ av arbete känner en mindre andel olust inför att gå till arbetet men de har sömnproblem och speciellt bland kvinnorna har en stor andel ofta ont i kroppen efter arbetsdagens slut. Andelen med ett aktivt jobb och sömnsvårigheter har ökat under tidsperioden medan andelen kvinnor med ett aktivt jobb och ont i kroppen är i stort sett kons- tant.

132

SOU 2003:13

Bilaga 4

Dåligt socialt stöd i arbetet har starka samband med olust att gå till arbetet och sömnproblem samt måttliga samband med ont i kroppen och olika typer av besvär. Ingen ökning av sambandens styrka kan ses under den studerade tidsperioden.

Fysiska exponeringar – sjukfrånvaro

Vi finner klara samband mellan arbetsrelaterad sjukfrånvaro och de ovan nämnda fysiska exponeringarna. Men sambanden minskar i styrka under den studerade tidsperioden. Vid specialstudier av sambanden vad gäller sjukfrånvaro mer än 5 veckor är sambanden ofta starkare men de minskar i styrka under perioden på samma sätt som sjukfrånvaron totalt.

Av våra analyser framgår bland annat att om man kunde elimi- nera arbete i framlutad arbetsställning skulle andelen som varit sjukfrånvarande någon gång under de senaste 12 månaderna minska bland män med 27 procent och bland kvinnor med 18 procent. Man skulle få motsvarande effekt om man tog bort arbete i vridna arbetsställningar. Om man ser till den långa sjukfrånvaron bland män ser man ännu tydligare vådan av de påfrestande arbetsställ- ningarna.

Monotont arbete – sjukfrånvaro

Sambanden med arbetsrelaterad sjukfrånvaro är måttliga till starka och minskar i styrka under perioden. Detta gäller också den långa sjukfrånvaron

Psykosocial exponering – sjukfrånvaro

Sambanden mellan höga krav och lite inflytande och sjukfrånvaro är måttliga. Sambanden mellan höga krav och sjukfrånvaro bland kvinnor, både lång och kort, har dock ökat kontinuerligt under den studerade tidsperioden. För män fluktuerar sambanden.

Bland kvinnor med höga krav i sitt arbete skulle ungefär 30 pro- cent färre vara sjukfrånvarande någon gång under de senaste 12 månaderna om kraven blev lägre. Att komma till rätta med de höga kraven i arbetet skulle på motsvarande sätt innebära att andelen kvinnor med lång sjukfrånvaro skulle minska med ca 30 procent.

133

Bilaga 4

SOU 2003:13

Bland män skulle en minskning av de höga kraven betyda att sjuk- frånvaron minskar med omkring 10 procent.

Andelen kvinnor och män som arbetar under hög anspänning (dvs. har både höga krav och litet inflytande) och också är sjuk- frånvarande på grund av arbetsrelaterade besvär har ökat signifikant både vad det gäller total som lång arbetsrelaterad sjukfrånvaro.

Sambanden mellan dåligt socialt stöd och sjukfrånvaro, kort såväl som lång, är måttliga och har inte förändrats mycket under tids- perioden.

Besvär – sjukfrånvaro

Vid en analys av orsakssambanden mellan olika arbetsrelaterade besvär och arbetsrelaterad sjukfrånvaron totalt ser vi att det finns klara samband mellan sjukfrånvaro och olust att gå till arbetet, ont i kroppen efter arbetsdagen och sömnproblem på grund av tankar på jobbet.

Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron, både kort och lång, till följd av arbetsorsakade besvär, oavsett typ av besvär, har ökat bland kvinnor under hela den undersökta perioden. För män har utveck- lingen fluktuerat över åren. Bland de män som uppgett andra besvär kan dock en ökning av sjukfrånvaron oavsett längd konstateras sedan 1997/98. För män med fysiska besvär har den långa sjuk- frånvaron ökat sedan 1997/98.

Sjuknärvaro, återhämtning och tid för privatlivet

Runt 18 procent av både kvinnor och män har under de senaste 12 månader gått till arbetet minst fyra gånger trots att de varit sjuka. Fysiska och psykosociala faktorer ökar risken för sjuknärvaro. Starkast samband finns för både kvinnor och män med höga krav i arbetet och sjuknärvaro. De arbetsmiljöförhållanden som leder till sjuknärvaro är i stort sett desamma som de som leder till sjuk- frånvaro.

Runt 40 procent av både kvinnor och män anser sig sakna tid för privatlivet varje vecka. 12 procent anser att de får klart otillräckligt med vila och 14–16 procent klart otillräckligt med sömn. 60 procent av både kvinnor och män som arbetar under hög anspän- ning saknar tillräcklig tid för privatlivet.

134

SOU 2003:13

Bilaga 4

Olika åldrar och kön

Sambanden mellan fysiska faktorer och besvär är starkare bland män än bland kvinnor och ofta starkare bland yngre än bland de äldre. Starka samband finner vi också ofta för äldre män i början av den aktuella tidsperioden. Sambanden mellan psykosociala faktorer och besvär är ofta starkare bland kvinnor än bland män men tycks inte påverkas av åldern.

Kvinnor har generellt högre arbetsrelaterad sjukfrånvaro än män. Det gäller såväl kort som lång sjukfrånvaro, och den långa ökar med ökande ålder. Den korta är vanligast bland de under 50 år för såväl kvinnor som män. I stort sett all sjukfrånvaro, bland såväl kvinnor som män och i alla åldersgrupper, har ökat sedan 1995.

Sambanden mellan fysiska faktorer och arbetsrelaterad sjuk- frånvaro är oftast starkare bland män än bland kvinnor och starkast bland äldre män i början av perioden. Sambanden mellan psyko- sociala faktorer och sjukfrånvaro visar inte på några tydliga skill- nader mellan kvinnor och män. Sambanden mellan sömnsvårigheter och sjukfrånvaro bland kvinnor ökar under tidsperioden, speciellt vad gäller lång sjukfrånvaro. Ökningen är störst för kvinnor under 30 år.

En större andel kvinnor än män har arbetsrelaterade besvär som föranleder sjukfrånvaro. Ökningen av andelen som är sjukfrån- varande på grund av arbetsrelaterade besvär är också störst bland kvinnor. Den största ökningen finner vi mellan åren 1999/00 och 2001/02 bland både kvinnor och män som har andra besvär än fysiska och är i åldern 30–49 år. En kraftig ökning av den långa sjukfrånvaron på grund av fysiska besvär ser vi under samma tids- period bland kvinnor i alla åldersgrupper.

För de med andra besvär än fysiska ökar den långa sjukfrånvaron bland kvinnor och medelålders män 2001/02 efter att ha varierat under åren 1995–2000.

Offentlig och privat sektor

Endast små skillnader finns mellan sektorerna vad gäller samband mellan fysiska förhållanden på arbetet och olika besvärsutfall. Där- emot ser vi en kraftig ökning av sambanden mellan sovsvårigheter på grund av arbetet och sjukfrånvaro över 5 veckor bland kvinnor inom offentlig sektor.

135

Bilaga 4

SOU 2003:13

Bland kvinnor är sjukfrånvaro till följd av besvär, oavsett typ av besvär, störst inom offentlig sektor. Inom denna sektor finns också merparten av de sysselsatta kvinnorna. Andelen kvinnor inom offent- lig sektor som någon gång varit sjukfrånvarande på grund av andra besvär har ökat med nästan 19 procentenheter sedan 1995/96 och med 10 procentenheter mellan 1999/00 och 2001/02. Vad gäller den långa sjukfrånvaron är motsvarande siffror 10 procentenheter respektive 6 procentenheter.

Sjukfrånvaro totalt på grund av fysiska besvär är vanligare bland män inom privat sektor än inom offentlig sektor. Mellan 1995/96 och 2001/02 har en ökning skett med 9 procentenheter och mellan 1997/98 och 2001/02 är ökningen drygt 4 procentenheter.

Såväl inom offentlig som privat sektor är sjukfrånvaro till följd av andra besvär än fysiska vanligare bland kvinnor än bland män. Bland dem som uppgett andra besvär ökar sjukfrånvaron mer, än bland dem som uppgett fysiska besvär. Det gäller både total och lång sjukfrånvaro, och inom privat såväl som offentlig sektor.

136

SOU 2003:13

Bilaga 4

1Inledning, bakgrund och rapportens uppläggning

1.1Inledning

I den här studien studeras hur sambandet mellan fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer, arbetsrelaterade besvär (kropps- liga och andra typer av besvär) förhåller sig till den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Grupper som studeras är kvinnor och män, ålder och sektor över tidsperioden 1995–2002.

Syftet är att försöka klargöra i vilken utsträckning den ökande sjukfrånvaron under senare år verkligen beror på arbetsmiljön.

Vi studerar därför här hur olika arbetsmiljöfaktorer inverkar på arbetsrelaterade besvär, arbetsrelaterad sjukskrivning och sjuknär- varo på arbetsplatserna. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterade besvär, arbetsrelaterad sjukskrivning och sjuknärvaro.

1.2Bakgrund

SCB har i AHA-utredningens första delbetänkande beskrivit utveck- lingen av arbetsmiljön och vissa arbetsorsakade besvär. Den bild som där ges är att den fysiska arbetsmiljön varit relativt oförändrad under lång tid. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer som brukar för- knippas med stress tycks, efter ökningen på nittiotalet, under de sista åren snarast ha minskat i omfattning. Den relativt trögrörliga utvecklingen av arbetsförhållanden motsvarar inte den kraftiga ökningen av sjukfrånvaro med ersättning från försäkringskassan. Det kan finnas en rad tänkbara förklaringar till detta av vilka ett antal kan belysas med hjälp av befintliga data från arbetsmiljö- statistiken.

Arbetsmiljöundersökningen och Arbetsorsakade besvär

Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i Besvärsundersökningen kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analy- ser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön

137

Bilaga 4

SOU 2003:13

med uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Tidserier kan skapas för att beskriva dessa sambands utveckling över tid. Utvecklingen kan analyseras mera specifikt genom att man urskiljer sjukfrånvaron i olika samhällssektorer och yrkes- kategorier.

I Arbetsmiljöundersökningen år 2001 finns även för första gång- en en fråga om sjuknärvaro. Därigenom kan samband mellan olika exponeringsfaktorer och sjuknärvaro också analyseras.

Med kombinationer av uppgifter från Arbetsmiljö- och Besvärs- undersökningar från flera undersökningstillfällen från 1995 och framåt skall belysas:

om det statistiska sambandet mellan arbetsförhållanden och att ha besvär har förändrats under tidsperioden

om det statistiska sambandet mellan arbetsförhållanden och sjuk- frånvaro har förändrats under tidsperioden

om det statistiska sambandet mellan arbetsrelaterade besvär och arbetsrelaterad sjukskrivning har förändrats under tidsperioden.

det statistiska sambandet mellan dels arbetsförhållanden och sjuk- närvaro dels mellan arbetsrelaterade besvär och sjuknärvaro 2001/ 2002

1.3Rapportens uppläggning

De i uppdraget aktuella sambanden är följande. Sambanden stude- ras för varje sammanslagen årgång 1995/96, 1997/98, 1999/00 och 2001/02.

Exponeringar

Utfall besvär

Utfall sjukfrånvaro

fysiska påfrestningar

olust, sömnbesvär

av olika omfattning

enformigt arbete

kroppsliga och

sjuknärvaro

psykosoc. påfrestningar

andra besvär

(endast 2001)

1

X

 

X

 

 

 

2

X

 

 

 

X

 

 

 

3

 

 

X

 

X

 

 

 

138

 

 

 

 

 

SOU 2003:13

Bilaga 4

Data har hämtas från det samkörda materialet över Arbetsmiljö- undersökningen och Besvärsundersökningen för åren 1995/ 1996, 1997/1998, 1999/2000 samt 2001/2002. Underlaget per årgång är ca 8 000 svarande.

Besvärsundersökningens och Arbetsmiljöundersökningens referens- period sträcker sig 12 månader tillbaka i tiden från intervjutillfället. Arbetsmiljöundersökningen utförs sista kvartalet respektive under- sökningsår. Samma personer återkommer sedan i besvärsundersök- ningen första kvartalet påföljande år.

För kvalitetsaspekter på dels Arbetsmiljöundersökningarna och Besvärsundersökningarna hänvisas till respektive SM.

Data angående exponeringar och sjuknärvaro ingår i Arbetsmiljö- undersökningarna och data om besvär och sjukfrånvaro är hämtade från Besvärsundersökningarna.

Parallella analyser görs för kvinnor och män. Åldersskillnader kontrolleras genom separata analyser för olika åldersgrupper, dvs. genom att effekter av arbetsmiljöförhållanden etc. studeras för varje åldersgrupp. Följande uppdelning görs: 16–29; 30–49; 50–64 år.

Vi belyser hur en arbetsmiljöfaktor i taget påverkar ohälsa eller arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Det innebär till exempel att sam- bandet mellan kroppsligt ansträngande jobb och arbetsrelaterad sjukfrånvaro undersöks. I gruppen som har kroppsligt ansträng- ande arbete finns också ”naturligt” andra påfrestningar som kan in- verka. Dessa andra påfrestningar kontrolleras inte i våra analyser.

För att belysa hur starkt sambandet är mellan en arbetsmiljö- faktor och arbetsrelaterad sjukfrånvaro har oddskvoter beräknats.

Data har lagts i en fyrfältstabell enligt nedan och beräknats enligt formeln

OR= ad bc

 

Sjukfrånvaro

Utsatt för

Ja

 

Nej

 

Ja

a

 

b

Nej

c

 

d

 

139

Bilaga 4

SOU 2003:13

De bakgrundsvariabler som används för att belysa olika samband och sjukfrånvaro är kön, ålder samt sektor. För grupper under 100 personer presenteras inga resultat. I slutet av varje kapitel finns en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten.

140

SOU 2003:13

Bilaga 4

2Exponering, besvär, sjukfrånvaro över tiden

I detta kapitel visas översiktligt över tid hur vissa exponeringar, utfall i form av olika besvär, samt hur sjukfrånvaron utvecklats under 1995–2002. Materialet redovisas i text och tabeller först efter kön, sedan efter kön och ålder samt sist efter kön och sektor.

2.1Exponering över tiden

Här visas översiktligt för kvinnor och män utvecklingen av några viktiga exponeringsförhållanden åren 1995/96, 1997/98, 1999/00 samt 2001/02.

De exponeringsförhållanden som belyses är:

─Tunga lyft flera gånger om dagen (minst 15 kg)

─Arbete minst en fjärdedel av arbetstiden i framlutad ställning utan stöd för händerna

─Arbete minst en fjärdedel av arbetstiden i vriden ställning

─Arbete minst en fjärdedel av arbetstiden med händerna upp- lyfta i höjd med axlarna eller högre

─Upprepade ensidiga arbetsmoment minst halva arbetstiden

─Upprepat, enkelt styrt arbete minst halva arbetstiden (mono- tont arbete)

─Litet inflytande över det egna arbetet

─Höga krav i arbetet

─Arbetet innebär låg anspänning (låga arbetskrav och stort inflytande)

─Aktiva jobb (höga arbetskrav och stort inflytande)

─Passiva jobb (låga arbetskrav och litet inflytande)

─Arbetet innebär hög anspänning (höga arbetskrav och litet inflytande)

─Dåligt socialt stöd i arbetet

141

Bilaga 4 SOU 2003:13

2.1.1

Kvinnor och män

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling av vissa exponeringsvariabler efter kön

 

 

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

Män

 

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Måste lyfta minst 15 kg

15,7

13,9

13,5

12,2

21,5

20,3

20,2

21,9

Minst ¼ av tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar framlutad

27,1

26,9

28,0

27,1

27,1

26,4

26,2

27,0

Arbetar i vriden ställning

27,3

27,1

28,5

27,3

26,2

26,1

26,1

26,5

Arbetar med händerna

 

 

 

 

 

 

 

 

upplyfta

 

15,6

14,6

16,6

15,9

21,5

20,6

21,2

21,5

Minst halva tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade arbetsmoment

43,1

44,3

43,9

44,5

34,6

35,8

36,6

36,3

Monotont arbete

28,6

27,9

26,6

26,6

22,8

22,5

22,0

22,5

Krav, inflytande, stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

Litet eget

inflytande

49,7

53,1

53,3

53,1

36,1

40,4

39,6

37,9

Höga krav i arbetet

53,0

51,7

52,6

55,3

51,8

43,8

43,5

48,8

Hög anspänning

29,3

31,2

32,1

33,0

18,9

18,9

19,4

19,6

Låg anspänning

26,6

26,4

26,1

24,5

31,0

34,7

36,3

32,9

Aktiva jobb

23,7

20,5

20,5

22,3

32,9

24,9

24,1

29,2

Passiva jobb

20,4

21,9

21,2

20,2

17,3

21,5

20,2

18,4

Dåligt socialt stöd

33,9

34,7

35,9

35,3

44,1

42,7

42,4

45,0

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV

Andelen kvinnor med höga krav i arbetet har ökat kontinuerligt sedan 1997/98. Arbete under hög anspänning har ökat sedan 1995/96 för kvinnor med 4 procentenheter. Kvinnornas andel med dagliga tunga lyft har minskat kontinuerligt sedan 1995/96 och 1997/98. De monotona jobben bland kvinnor har likaså minskat sedan 1995/96 med 2,0 procentenheter.

Andelen män som uppger höga krav i arbetet har ökat med 5 procentenheter sedan 1997/98.

För män har andelen med bristande inflytande över det egna jobbet minskat sedan 1997/98 och tycks fortsätta att minska. Brist- ande socialt stöd bland män har ökat sedan 1997/98 och 1999/00.

142

SOU 2003:13

Bilaga 4

2.1.2 Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av vissa exponeringsvariabler bland kvinnor i olika åldrar

Kvinnor i åldersgrupper

 

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Måste lyfta minst 15 kg

19,1

18,6

15,6

13,4

16,7

13,9

13,9

13,2

11,8

11,4

11,9

10,3

Minst ¼ av tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar framlutad

33,8

33,3

34,6

34,7

26,2

25,5

27,0

25,9

24,3

25,7

26,3

25,6

Arbetar i vriden ställning

36,6

34,1

35,8

32,8

25,8

26,0

28,2

27,6

24,0

25,1

25,3

24,4

Arbetar med händerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upplyfta

19,8

19,1

20,5

20,3

14,2

13,4

15,2

13,8

15,3

14,2

16,8

16,8

Minst halva tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade arbetsmoment

48,9

50,3

46,9

54,5

39,8

40,2

41,7

40,9

45,1

48,1

45,8

45,3

Monotont arbete

37,2

37,6

40,1

43,4

23,5

23,6

22,5

23,7

32,0

30,1

26,4

23,2

Krav, inflytande, stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Litet eget inflytande

54,6

57,2

57,6

61,9

49,8

53,4

53,2

52,0

46,4

50,2

51,4

50,8

Höga krav i arbetet

49,5

49,4

46,7

49,7

54,6

52,0

54,8

57,5

52,4

52,5

52,2

54,7

Hög anspänning

25,8

31,9

30,2

33,2

30,0

31,9

32,5

33,8

27,6

29,6

32,5

31,7

Låg anspänning

19,6

25,2

25,9

21,6

25,6

26,5

24,5

24,3

28,9

26,9

28,8

26,2

Aktiva jobb

24,7

17,5

16,5

16,5

24,6

20,1

22,2

23,7

24,7

22,9

19,7

23,0

Passiva jobb

29,9

25,4

27,4

28,8

19,7

21,6

20,7

18,2

18,8

20,6

19,0

19,1

Dåligt socialt stöd

29,5

34,4

35,2

32,1

35,3

34,9

35,5

33,3

34,4

34,7

36,9

39,8

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Dagliga tunga lyft bland kvinnor har minskat kontinuerligt sedan 1995/96. Andelen kvinnor, 16–29 år, som dagligen måste lyfta tungt har signifikant minskat med 5,7 procentenheter sedan 1995/96 och i åldersgruppen 30–49 år är minskningen 2,8 procentenheter.

De monotona jobben bland kvinnor, 16–29 år, har ökat sedan 1995/96 med 6,2 procentenheter. I åldersgruppen 50–64 år har emellertid en kontinuerlig minskning skett vad gäller monotont (upprepat, enkelt, styrt) arbete sedan 1995/96.

Andelen kvinnor som har ett bristande inflytande över sitt arbe- te har ökat i alla åldersgrupper sedan 1995/96 (dock ej signifikant

143

Bilaga 4

SOU 2003:13

för mellanåldrarna). Bland kvinnor, 16–29 år är ökningen 7,3 pro- centenheter.

Andelen kvinnor, 30–49 år, som uppger höga krav i arbetet har ökat med 2,9 procentenheter sedan 1995/96. Även andelen kvinnor som arbetar under hög anspänning har kontinuerligt ökat över åren. Uppgifterna är signifikanta för åldersgrupperna 30–49 och 50–64 år.

Bristande socialt stöd i arbetet har för kvinnor ökat i den äldsta åldersgruppen med 5,4 procentenheter sedan 1995/96.

Utveckling av vissa exponeringsvariabler bland män i olika åldrar

 

Män i åldersgrupper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Måste lyfta minst 15 kg

26,4

26,2

24,4

26,3

20,7

20,0

20,5

21,4

19,8

17,5

17,3

20,4

Minst ¼ av tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar framlutad

33,0

31,9

33,1

31,6

24,9

24,8

24,7

25,6

27,5

25,7

25,0

26,6

Arbetar i vriden ställning

32,8

30,9

29,8

27,8

24,0

25,7

25,2

25,1

25,9

24,2

25,6

28,0

Arbetar med händerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

upplyfta

25,8

26,9

25,4

24,1

20,8

18,9

19,9

20,7

19,9

19,7

20,9

21,2

Minst halva tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade arbetsmoment

39,6

42,7

44,7

38,1

33,1

34,9

33,8

36,1

34,0

33,4

36,8

35,8

Monotont arbete

32,5

31,9

31,7

35,3

19,4

20,4

20,1

19,2

22,9

20,7

19,7

20,9

Krav, inflytande, stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Litet eget inflytande

46,1

49,9

47,7

49,5

35,9

41,6

40,1

36,6

30,1

32,9

34,5

34,2

Höga krav i arbetet

47,1

40,1

39,8

40,2

53,6 45,7

44,5

52,4

51,4

42,6

43,8

47,7

Hög anspänning

28,7

19,9

20,1

20,6

19,5

20,5

20,0

20,6

15,6

15,6

18,0

17,5

Låg anspänning

25,2

29,8

32,6

30,9

30,1

33,2

35,4

31,7

34,1

40,0

39,6

35,7

Aktiva jobb

24,2

20,2

19,7

19,6

34,0

25,2

24,5

31,8

35,8

27,1

25,8

30,1

Passiva jobb

21,9

30,1

27,5

28,9

16,4

21,1

20,0

16,0

14,5

17,3

16,5

16,7

Dåligt socialt stöd

38,1

33,6

32,2

35,4

44,7

42,4

42,4

43,6

46,9

48,5

48,0

51,9

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Andelen män, 50–64 år, som dagligen måste lyfta tungt har signi- fikant ökat med 3,1 procentenheter sedan 2000/01.

Andelen män, 16–29 år, som arbetar i vriden arbetsställning minst en fjärdedel av sin arbetstid har minskat med 5,0 procentenheter

144

SOU 2003:13

Bilaga 4

medan det bland de ”äldre” männen skett en ökning med 4,2 procentenheter sedan 1997/98.

Arbete med mycket upprepade arbetsmoment har blivit mindre vanligt bland unga män.

Andelen män, 30–49 år, med litet eget inflytande i arbetet har minskat sedan 1997/98.

Det har blivit vanligare att utsättas för höga arbetskrav bland de män som är 30 år eller mer.

Att man har ett bristande socialt stöd från chef eller arbets- kamrater har blivit vanligare bland män sedan 1999/00.

2.1.3 Kvinnor och män inom olika sektorer

Utveckling av vissa exponeringsvariabler bland kvinnor inom olika sektorer

 

Kvinnor inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

Kommun

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lyfter minst 15 kg

2,0

2,5

0,9

3,9

24,2

20,8

20,5

18,0

15,7

14,3

11,4

10,0

10,8

10,2

10,2

9,4

Minst ¼ av tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar framlutad

9,4

7,7

6,8

11,8

36,9

35,6

36,9

35,2

27,5

27,2

30,1

31,1

21,5

22,7

23,1

22,2

Arbete i vriden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställning

16,1

16,7

11,5

14,7

28,0

28,2

30,8

30,1

28,8

29,2

30,8

32,7

27,6

26,9

27,9

25,6

Arbetar med händer-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

na upplyfta

8,0

8,3

4,5

6,5

14,7

13,9

16,8

14,7

13,3

11,2

15,3

13,6

17,6

16,7

18,0

18,4

Minst halva tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade

 

 

 

 

30,3

31,9

 

 

35,8

36,2

 

 

 

56,4

 

 

arbetsmoment

35,0

34,5

30,5

37,5

35,0

35,6

41,0

42,6

55,2

52,7

52,3

Monotont arbete

20,8

21,7

19,0

16,7

20,3

16,9

18,4

17,4

9,5

9,1

7,8

6,9

40,3

41,1

37,9

39,0

Krav, inflytande, stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Litet eget inflytande

39,7

39,2

38,1

42,5

49,2

54,9

56,3

58,8

63,1

69,3

68,0

62,4

47,6

49,6

49,4

48,2

Höga krav i arbetet

51,9

52,2

50,0

53,2

56,2

55,8

53,7

60,3

62,3

60,1

65,9

63,2

48,4

46,8

49,1

50,2

Hög anspänning

23,5

23,6

22,3

26,3

30,8

33,3

33,4

38,9

42,5

44,6

47,6

43,8

25,5

27,4

28,7

27,1

Låg anspänning

31,9

32,3

34,1

30,6

25,4

22,6

23,4

19,8

17,1

15,2

13,8

18,2

29,4

31,1

30,2

28,6

Aktiva jobb

28,4

28,6

27,8

26,9

25,4

22,5

20,2

21,4

19,8

15,5

18,3

19,4

23,0

19,3

20,4

23,1

Passiva jobb

16,2

15,5

15,8

16,2

18,5

21,6

22,9

20,0

20,6

24,7

20,4

18,6

22,1

22,2

20,7

21,1

Dåligt socialt stöd

31,3

36,9

41,2

39,1

33,2

34,2

36,6

36,2

37,0

35,9

31,8

34,2

34,0

34,6

35,8

34,4

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV

145

Bilaga 4 SOU 2003:13

För kvinnor inom kommun- och landstingssektor är tunga lyft vanligt men har minskat under tidsperioden. Däremot har andelen som utför upprepade ensidiga arbetsmoment ökat inom båda de nämnda sektorerna. Inom privat sektor, där sådant ensidigt arbete är vanligast, har däremot en minskning skett.

Över hälften av kvinnorna inom kommun- och landstings- sektorerna har litet inflytande över sitt arbete. För de kommun- anställda har en stadig minskning av inflytandet skett under tids- perioden samtidigt som kraven i arbetet ökat. Detta har resulterat i att omkring 40 procent arbetade under hög anspänning 2001/2002. Dock är det inom landstingssektorn som de högsta andelarna som arbetar under hög anspänning finns, men där har inte någon signifi- kant ökning skett under tidsperioden. Arbeten med låg anspänning är minst vanligt inom landstings- och kommunal sektor och andel- en har minskat inom den kommunala sektorn under perioden.

Utveckling av vissa exponeringsvariabler bland män inom olika sektorer

 

Män inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

Kommun

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lyfter minst 15 kg

5,7

5,1

5,4

4,8

12,2

14,8

13,8

15,1

11,5

11,3

9,0

9,4

24,3

22,5

22,6

24,3

Minst ¼ av tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar framlutad

8,3

10,3

9,0

9,6

23,8

28,9

22,4

26,9

24,4

24,3

19,0

19,2

29,4

27,5

28,5

28,6

Arbete i vriden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställning

10,0

10,4

10,9

11,0

18,0

21,9

18,7

22,2

15,2

21,3

19,1

13,9

28,9

28,1

28,6

28,5

Arbetar med händer-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

na upplyfta

8,5

4,9

6,7

9,0

13,8

17,3

14,5

17,4

11,1

17,7

10,2

11,9

23,8

22,4

23,6

23,1

Minst halva tiden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade

18,2

18,3

18,5

17,3

19,7

24,9

23,5

25,2

16,6

20,3

17,9

28,1

38,2

39,1

40,3

39,2

arbetsmoment

Monotont arbete

7,9

7,8

7,8

5,9

15,8

14,0

15,5

12,1

10,9

8,7

4,1

11,2

25,3

25,2

24,6

25,1

Krav, inflytande, stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Litet eget inflytande

32,6

35,1

38,7

32,8

36,5

41,5

43,6

40,5

42,1

57,3

54,0

49,3

36,3

40,2

38,8

37,8

Höga krav i arbetet

49,2

42,1

43,5

50,8

49,0

46,4

43,2

50,3

56,0

50,7

54,8

53,8

52,2

43,4

43,1

48,3

Hög anspänning

13,9

17,9

19,3

21,3

21,3

20,5

21,6

22,0

26,1

30,1

32,4

31,9

18,9

18,4

18,7

18,8

Låg anspänning

32,1

40,7

37,1

37,7

35,8

32,6

34,8

31,3

28,1

22,2

23,5

28,9

30,4

34,8

36,8

32,7

Aktiva jobb

35,4

24,2

24,2

29,5

27,7

26,0

21,6

28,2

29,9

20,6

22,5

21,8

33,3

25,0

24,4

29,5

Passiva jobb

18,7

17,2

19,4

11,5

15,2

21,0

22,0

18,5

16,0

27,1

21,7

17,3

17,4

21,8

20,1

18,9

Dåligt socialt stöd

37,1

37,4

39,4

42,6

46,0

41,9

45,1

47,1

37,3

41,2

35,5

43,4

44,7

43,3

42,6

45,0

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

146

SOU 2003:13

Bilaga 4

Det är genomgående vanligare att män har ett fysiskt ansträngande arbete inom privat sektor än det är inom övriga sektorer. Däremot har inga stora förändringar skett under tidsperioden utom att ande- len som ofta utför upprepade arbetsmoment ökat bland landstings- anställda.

Vad gäller de psykosociala förhållandena på arbetsplatserna ser det ganska lika ut inom de olika sektorerna. Minst inflytande har man dock inom landstingssektorn, där också kraven är högst. Inom privat sektor har kraven i arbetet minskat under tiden 1995–2000 men sedan börjat öka igen. En liknande utveckling kan vi se för andelen med aktiva jobb. Omkring 40 procent av männen anser att de har dåligt socialt stöd på arbetet, något bättre inom statlig sek- tor än inom övriga sektorer. Förändringarna under tidsperioden är små och ingen tydlig trend kan urskiljas.

2.2Besvär över tiden

Här visas utvecklingen av vissa utfall i form av besvär åren 1995/ 1996, 1997/98, 1999/00 samt 2001/02.

Besvär som belyses är:

Olust varje vecka inför att gå till arbetet Sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet Ont i kroppen varannan dag

Fysiska besvär senaste 12 månaderna orsakade av arbetet

Andra besvär senaste 12 månaderna orsakade av arbetet

(Med andra besvär menas sådana besvär som inte är kroppsliga och som kan vara en följd av stress i arbetet, arbetets innehåll, dåliga rela- tioner på arbetsplatsen etc. Ordet ”psykiska” har undvikits men det är i princip sådana besvär och illamåenden det handlar om.)

147

Bilaga 4

SOU 2003:13

2.2.1 Kvinnor och män

Utveckling av vissa besvärsutfall för kvinnor och män

 

Kvinnor

 

 

Män

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

 

 

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

40,8

41,6

45,5

43,8

28,9

29,7

30,7

30,6

Varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

Sovsvårigheter

16,2

18,5

21,9

22,9

14,8

15,6

18,5

18,7

Olust

14,0

16,2

17,7

17,2

13,1

13,7

17,1

17,2

Besvär senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

19,6

22,5

25,5

25,2

18,0

17,4

18,6

21,4

Andra besvär

7,0

9,8

13,3

13,9

4,6

5,6

8,2

9,2

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Problem att sova på grund av tankar på jobbet har ökat både för kvinnor och män sedan 1995/96 och 1997/98. Ökningen ser ut att fortsätta men är inte signifikant. Att känna olust att gå till jobbet har likaså ökat för både kvinnor och män. För kvinnor ser det dock ut som om ökningen stannat av 2001/02.

Besvär orsakade av arbetet, både kroppsliga och andra typer av besvär, har ökat sedan 1995/96 för både kvinnor och män. Andra besvär än kroppsliga är genomgående vanligare bland kvinnor än bland män.

148

SOU 2003:13

Bilaga 4

2.2.2 Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av vissa besvärsutfall bland kvinnor i olika åldrar

 

Kvinnor i åldersgrupper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

34,0

32,5

38,9

34,2

38,5

38,6

42,0

41,1

49,1

51,6

54,4

52,0

Varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sovsvårigheter

9,9

11,1

12,9

14,4

14,9

18,2

22,0

22,0

22,4

23,1

26,4

28,3

Olust

15,2

20,3

17,1

23,1

13,2

15,7

17,4

16,1

14,7

15,0

18,4

15,9

Besvär senaste

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

15,7

17,2

19,9

21,7

19,9

22,3

25,1

24,6

21,7

25,5

28,9

27,7

Andra besvär

6,9

8,3

10,9

10,5

8,1

10,0

13,8

15,2

5,4

10,4

13,8

13,4

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Sovsvårigheterna bland kvinnor ökar med ökande ålder, liksom olika typer av fysiska besvär. Andra typer av besvär är mest förekom- mande i åldrarna 30–49 år. Att känna olust inför att gå till arbetet är dock vanligast inom den yngsta gruppen och har varit så under hela den aktuella tidsperioden.

Sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet och olust inför att gå till jobbet har ökat under tidsperioden för alla åldersgrupper utom vad det gäller olust bland de över 50 år. Fysiska besvär och besvär av annan typ har också ökat för kvinnor i alla åldrar. Vad gäller ont i kroppen efter arbetet kan vi bara se små fluktuationer under tids- perioden.

149

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av vissa besvärsutfall bland män i olika åldrar

 

Män i åldersgrupper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16-29 år

 

 

30-49

år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljöförhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

17,7

22,4

22,9

23,2

27,5

28,2

29,0

27,9

38,7

36,7

37,7

38,3

Varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sovsvårigheter

8,6

10,3

13,2

12,2

14,6

14,9

17,3

19,0

19,3

19,9

23,2

21,7

Olust

17,0

15,4

19,6

21,1

11,7

13,8

17,1

16,2

13,3

12,7

15,6

16,7

Besvär senaste

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

15,3

13,8

16,4

18,6

18,6

17,8

19,5

21,7

18,7

18,8

18,6

22,3

Andra besvär

3,9

4,3

7,1

7,8

5,1

6,1

9,1

10,0

4,1

5,6

7,3

8,5

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV

Bland män har både sovsvårigheter på grund av arbetet och olust inför att gå till arbetet ökat under tidsperioden för alla ålders- grupperna. Detsamma gäller fysiska besvär och besvär av annan karaktär. Vad gäller ont i kroppen efter arbetet så har detta ökat endast bland yngre män.

150

SOU 2003:13

Bilaga 4

2.2.3 Kvinnor och män inom olika sektorer

Utveckling av vissa besvärsutfall bland kvinnor inom olika sektorer

 

Kvinnor inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

Kommun

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Arbetsmiljö-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

35,6

36,5

43,4

42,4

42,6

44,7

45,9

46,2

39,2

38,9

43,8

42,0

40,4

40,5

45,8

42,6

Varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sovsvårigheter

22,8

21,4

26,7

24,6

17,5

22,1

24,8

27,4

17,7

20,2

27,1

22,6

14,0

15,2

18,0

19,6

Olust

19,0

20,6

23,5

18,5

14,7

16,2

17,8

17,7

12,9

17,3

18,2

15,0

13,2

15,6

16,8

17,0

Besvär senaste

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

20,5

21,1

25,9

19,3

21,7

24,8

26,0

27,2

15,6

22,3

26,2

24,2

19,0

21,0

24,9

24,7

Andra besvär

7,8

7,1

17,2

18,2

9,4

13,5

14,9

17,1

8,9

10,3

16,9

15,2

4,8

7,4

10,9

10,7

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Drygt 40 procent av kvinnorna, oavsett sektor, har ont i kroppen efter arbetet. Ökningen är störst för de kommunalanställda.

Lägst andelar kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet återfinns bland de privatanställda. Inom alla sektorer har en ökning skett under tidsperioden. Olust inför att gå till arbetet har också ökat men tycks inte vara beroende av vilken sektor man arbetar inom.

Kroppsliga besvär är minst vanligt inom statlig sektor 2001/2002 och där har andelarna minskat något under tidsperioden. Det gäller dock inte andra typer av besvär där en markant ökning skett sedan 1995. För övriga sektorer gäller att både fysiska och övriga besvär ökat under tidsperioden.

151

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av vissa besvärsutfall bland män inom olika sektorer

 

Män inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

Kommun

 

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98 99/00

01/02

Arbetsmiljö-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förhållanden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

17,9

17,5

22,8

23,5

27,5

29,1

26,6

31,4

17,7

28,1

..

..

30,3

30,9

32,3

31,2

Varje vecka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sovsvårigheter

15,5

19,9

22,1

18,8

18,9

20,5

22,2

22,2

12,3

20,1

..

..

14,4

14,5

17,6

18,4

Olust

8,4

12,2

16,6

16,4

15,8

15,0

17,6

18,6

16,0

21,9

..

..

13,2

13,4

17,0

17,0

Besvär senaste

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

13,5

13,4

11,9

18,2

15,8

19,1

17,6

20,3

20,7

19,1

..

..

18,6

17,5

19,4

22,2

Andra besvär

5,5

6,7

10,6

12,1

9,6

8,3

15,0

17,5

9,5

12,6

..

..

3,8

5,0

7,1

8,1

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Inom kommunal och privat sektor har över 30 procent av männen ont i kroppen efter arbetsdagens slut. Förändringarna under perio- den är små.

Sovsvårigheter på grund av arbetet rapporteras av ungefär var femte, och i ökande grad under perioden.

Kroppsliga besvär är något mindre vanligt inom statlig sektor men inom alla sektorer har en ökning skett. Andra besvär än kroppsliga är minst vanligt bland männen i privat sektor och van- ligast inom kommunal sektor. Över hela linjen har denna typ av besvär ökat sedan 1995.

2.3Sjukfrånvaro över tiden

Här visas hur arbetsrelaterad sjukfrånvaro under de senaste 12 måna- derna utvecklats åren 1995/1996, 1997/98, 1999/00 samt 2001/02.

Sjukfrånvaron (sammanlagda dagar under året) uppdelad efter kort sjukfrånvaro (mindre än fem veckor) respektive lång (fem veckor eller mer).

152

SOU 2003:13

Bilaga 4

2.3.1 Kvinnor och män

Utveckling av arbetsrelaterad sjukfrånvaro för kvinnor och män

 

Kvinnor

 

 

 

Män

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Sjukfrånvaro totalt

7,2

8,2

10,7

12,8

6,2

6,1

7,4

8,7

Lång (5 veckor eller mer)

3,5

3,7

5,0

6,9

2,3

1,7

2,7

3,4

Kort (mindre än 5 veckor)

3,7

4,6

5,6

6,0

3,9

4,4

4,7

5,3

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV

Kvinnor har generellt högre sjukfrånvaro än män, det gäller såväl den korta som långa sjukfrånvaron.

Den totala självrapporterade arbetsrelaterade sjukskrivningen har under perioden ökat både för kvinnor och män. Kvinnornas andel har ökat sedan 1995/96 med 5,6 procentenheter till 12,8 procent 2001/02, för männen är motsvarande ökning 2,5 procentenheter till 8,7 procent 2001/02.

Kvinnor har i stort sett lika fördelning mellan den totala och den långa sjukfrånvaron medan bland männen är den korta sjukfrån- varon mest frekvent.

2.3.2 Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av arbetsrelaterad sjukfrånvaro bland kvinnor i olika åldrar

 

Kvinnor i åldersgrupper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16-29 år

 

 

 

30-49 år

 

 

 

50-64 år

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Sjukfrånvaro totalt

4,8

5,3

5,8

8,6

7,5

7,7

10,2

12,9

8,2

10,7

13,9

14,6

Lång (5 veckor eller mer)

1,5

1,6

1,1

3,8

3,5

3,0

4,5

6,1

4,8

5,9

7,9

9,4

Kort (mindre än 5 veckor)

3,3

3,8

4,7

4,8

4,0

4,7

5,7

6,9

3,4

4,7

6,0

5,2

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Den långa sjukfrånvaron är högre bland kvinnor över 50 än för kvinnor i andra åldersgrupper. Däremot är den korta sjukfrånvaron störst för kvinnor mellan 30 och 49 år. I stort sett all sjukfrånvaro, kort som lång, och i alla åldersgrupper har ökat under perioden.

153

5,6 5,1 5,9 6,9 6,0 6,1 7,6 8,3 7,0 6,6 7,8 10,2
0,9 1,0 0,5 0,9 1,9 1,4 2,1 2,7 4,0 2,6 4,9 5,8

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av arbetsrelaterad sjukfrånvaro bland män i olika åldrar

Män i

åldersgrupper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16-29

år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Sjukfrånvaro totalt

Lång (5 veckor eller mer)

Kort (mindre än 5

veckor) 4,7 4,0 5,4 6,0 4,2 4,7 5,5 5,6 3,1 3,9 2,9 4,4

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Bland män är den långa sjukfrånvaron störst för de över 50 och den korta för de under 50. För den yngsta åldersgruppen har ingen signifikant ökning skett varken av lång eller kort sjukskrivning medan både kort och lång sjukskrivning ökat i övriga åldersgrupper under perioden.

2.3.3 Kvinnor och män inom olika sektorer

Utveckling av arbetsrelaterad sjukfrånvaro bland kvinnor inom olika sektorer

 

Kvinnor inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

Kommun

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

 

95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02 95/96 97/98 99/00 01/02

Sjukfrånvaro totalt

4,5

5,5

8,1

13,0

8,2

10,9

12,2

15,9

5,5

8,5

13,6

10,9

7,2

6,6

9,1

11,1

Lång (5 veckor el. mer)

2,4

2,2

4,9

7,4

3,9

4,9

5,6

8,5

2,8

4,1

6,6

4,6

3,5

2,8

4,3

6,1

Kort (mindre än 5 veckor)

2,1

3,3

3,2

5,7

4,3

6,0

6,7

7,3

2,7

4,3

7,0

6,3

3,6

3,7

4,8

4,9

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Inom kommunal sektor är den arbetsrelaterade sjukfrånvaron bland kvinnor störst och lägst inom landstinget. Den långa sjukfrånvaron förefaller vara högst inom kommunal sektor. Inom alla sektorer har både kort och lång sjukskrivning ökat under perioden.

154

SOU 2003:13 Bilaga 4

Utveckling av arbetsrelaterad sjukfrånvaro bland män inom olika sektorer

 

Män inom olika sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig

 

 

 

Kommun

 

 

Landsting

 

 

Privat

 

 

 

 

95/96 97/98 99/00 01/02

95/96 97/98 99/00 01/02

95/9697/98 99/00 01/02

95/96 97/98 99/00 01/02

Sjukfrånvaro totalt

2,9

4,3

3,8

5,1

4,3

5,1

8,3

10,7

4,1

5,9

8,9

4,4

6,8

6,3

7,6

8,9

Lång (5 veckor el. mer)

0,3

0,4

1,5

2,3

1,2

2,1

3,2

5,8

2,9

2,6

2,8

0,9

2,6

1,7

2,8

3,4

Kort (mindre än 5 veckor)

2,6

3,9

2,2

2,8

3,1

3,0

5,2

4,8

1,2

3,3

6,0

3,5

4,2

4,6

4,8

5,5

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Bland män är kort arbetsrelaterad sjukfrånvaro vanligast inom kommunal och privat sektor. Lång sjukfrånvaro är mest frekvent inom kommunerna.

Inom statlig, kommunal och privat sektor har den arbetsrelaterade sjukfrånvaron gått upp under tidsperioden, både vad gäller lång och kort frånvaro, även om vissa ökningar är något osäkra. Däremot inom landstingssektorn fluktuerar värdena och 2001/02 har den långa sjukfrånvaron gått ned liksom i viss mån även den korta.

155

Bilaga 4

SOU 2003:13

Kort sammanfattning av kapitel 2

Här framgår att andelen kvinnor och män med höga krav i arbetet ökat kontinuerligt sedan 1997/98.

Kvinnornas andel med dagliga tunga lyft har minskat konti- nuerligt sedan 1995/96.

Över hälften av kvinnorna inom kommun- och landstings- sektorerna har litet inflytande över sitt arbete. För de kommu- nanställda har en stadig minskning av inflytandet skett under tidsperioden samtidigt som kraven i arbetet ökat. Detta har resulterat i att omkring 40 procent arbetade under hög anspän- ning 2001/02.

Det är genomgående vanligare att män har ett fysiskt ansträng- ande arbete inom privat sektor än det är inom övriga sektorer. Däremot har inga stora förändringar skett under tidsperioden

Besvär orsakade av arbetet, både kroppsliga och andra typer av besvär, har ökat sedan 1995/96 för både kvinnor och män. Andra besvär än kroppsliga är genomgående vanligare bland kvinnor än bland män.

Kvinnor har generellt högre sjukfrånvaro än män, det gäller såväl den korta som långa sjukfrånvaron.

156

SOU 2003:13

Bilaga 4

3Sambandet mellan exponering och besvär

I detta kapitel visas samband mellan de olika exponeringsvariabler- na och besvärsutfallen från kapitel 2.

3.1Lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen

Här visas sambanden mellan dem som flera gånger dagligen måste lyfta minst 15 kg och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.1.1Olust att gå till jobbet

Procent

Tunga lyft i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje dag lyfter minst 1 5 kg

Kvinnor som lyfter tungt mer sällan

M än som varje dag lyfter minst 1 5 kg

M än som lyfter tungt mer sällan

Källa: SCB och AV.

157

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av tunga lyft i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att gå till jobbet

Lyfter minst 15 kg

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje dag

17,5

21,0

24,0

25,5

Mindre

13,3

15,3

16,6

16,0

Oddskvot

1,39

1,47

1,59

1,80

Män

 

 

 

 

Varje dag

18,5

19,0

24,4

24,0

Mindre

11,5

12,4

15,2

15,3

Oddskvot

1,75

1,66

1,80

1,75

Källa: SCB och AV

För kvinnor ökar andelen som lyfter tungt och som varje vecka också känner olust att gå till jobbet kontinuerligt över perioden. Sambanden mellan tunga lyft och olust är måttliga men ökar kons- tant.

Män som lyfter tungt känner olust inför att gå till jobbet i stort sett i samma utsträckning som kvinnor som lyfter tungt. Samban- den är dock något starkare för män men relativt konstanta under den studerade tidsperioden. Sambanden mellan tunga lyft och olust varierar i de olika åldersgrupperna men utan någon tydlig trend. Man kan dock notera att de högsta sambanden (oddskvot>2,5) återfinns för unga kvinnor under 2001/02 och unga män 1999/00.

3.1.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Sambanden mellan tunga lyft och sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet är svaga och mycket lite förändringar har skett under den studerade tidsperioden.

158

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.1.3Ont i kroppen

Procent

Tunga lyft i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

70

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje dag lyfter minst 15 kg

Kvinnor som lyfter tungt mer sällan

M än som varje dag lyfter minst 15 kg

M än som lyfter tungt mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av tunga lyft i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont varannan dag i kroppen

Lyfter minst 15 kg

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje dag

57,1

56,4

65,3

61,3

Mindre

37,7

39,2

42,6

41,8

Oddskvot

2,20

2,00

2,53

2,21

Män

 

 

 

 

Varje dag

49,7

47,0

50,6

51,2

Mindre

23,0

25,5

25,8

25,1

Oddskvot

3,30

2,59

2,96

3,14

Källa: SCB och AV.

159

Bilaga 4

SOU 2003:13

Kvinnor som har ett arbete som innebär tunga lyft flera gånger om dagen har mer än fördubblad risk jämfört med dem som inte lyfter tungt, att också få ont minst varannan dag i kroppen efter arbetet. För män är risken tre gånger så hög. Sambanden mellan tunga lyft och kroppsligt ont är starka, men fluktuerar under tidsperioden.

Höga samband (oddskvot>4,00) finner vi för unga män 1995/96 och bland män i offentlig sektor 2001/02.

3.1.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Tunga lyft i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje dag lyfter minst 15 kg

Kvinnor som lyfter tungt mer sällan

M än som varje dag lyfter minst 15 kg

M än som lyfter tungt mer sällan

Källa: SCB och AV.

160

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av tunga lyft i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

Fysiska besvär de senaste 12 månaderna

Lyfter minst 15 kg

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje dag

28,5

34,0

39,9

40,9

Mindre

17,7

20,5

23,3

23,0

Oddskvot

1,85

1,99

2,19

2,32

Män

 

 

 

 

Varje dag

29,6

30,6

29,4

36,9

Mindre

14,6

14,0

15,9

17,1

Oddskvot

2,47

2,71

2,20

2,83

Källa: SCB och AV.

Andelen kvinnor med fysiska besvär har ökat både bland dem som lyfter tungt och bland dem som inte gör det. Ökningen har dock planat ut under mätperioden. Bland män har andelarna legat ganska konstant under första delen av perioden för att stiga åren 2001/02. Sambanden är måttliga för kvinnorna och starka för männen. Star- kast samband (oddskvoter>3) finner vi bland yngre kvinnor och medelålders män under de senare åren och bland äldre män i mitten av perioden. Ingen skillnad mellan sambanden beroende på om man arbetar inom privat eller offentlig sektor.

3.1.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Andelen kvinnor och män som har andra besvär än fysiska har ökat kraftigt under undersökningsperioden. Dock är sambanden mellan tunga lyft och denna typ av besvär svaga och för män i vissa fall negativa (oddskvot<1). Det innebär att de som lyfter tungt i jobbet har ungefär lika mycket eller mindre av andra besvär än fysiska än de som inte lyfter tungt.

161

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.2Framlutad arbetsställning

Här visas sambanden mellan dem som arbetar i framlutad arbets- ställning utan stöd för händer eller armar och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.2.1Olust att gå till jobbet

Framlutad arbetsställning i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Kvinnor som arbetar framlutade mer sällan

M än som som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

M än som arbetar framlutade mer sällan

Källa: SCB och AV.

162

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombination i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att gå till jobbet

Framlutad

arbetsställning 95/96 97/98 99/00 01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

19,2

21,6

25,3

24,2

Mindre

12,0

14,1

14,8

14,5

Oddskvot

1,75

1,67

1,96

1,89

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

21,6

20,2

26,7

26,3

Mindre

9,9

11,5

13,5

13,7

Oddskvot

2,51

1,96

2,33

2,25

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

En viss ökning av andelen kvinnor och män som arbetar i framåt- lutad ställning har under perioden skett, både bland dem som kän- ner olust när de går till jobbet och bland dem som inte gör det. Sambanden, som är måttliga bland kvinnor och starkare bland män- nen, har varierat något under perioden. Starkare samband (odds- kvot>3) finns för unga män under mellersta och tidigare delen av perioden.

3.2.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Både bland kvinnor och män, och både bland de som arbetar i framåtlutad ställning och inte, har man i ökande grad problem med sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet. Men sambandet mellan arbetsställning och sovsvårigheter är svagt eller obefintligt och vi kan inte se någon ökning eller minskning av detta samband under perioden.

163

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.2.3Ont i kroppen

Procent

Framlutad arbetsställning i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

70

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Kvinnor som arbetar framlutade mer sällan

M än som som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

M än som arbetar framlutade mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

 

Ont varannan dag i kroppen

Framlutad arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

55,6

58,8

63,4

61,7

Mindre

35,2

35,2

38,7

37,6

Oddskvot

2,31

2,63

2,75

2,67

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

49,3

47,4

50,9

49,7

Mindre

21,3

23,6

23,6

23,6

Oddskvot

3,61

2,92

3,35

3,20

Källa: SCB och AV.

164

SOU 2003:13

Bilaga 4

Arbete i framåtlutad ställning har ett starkt samband med att ha ont i kroppen minst varannan dag efter jobbet. Sambanden är star- kare bland män än bland kvinnor. En viss ökning av sambanden jämfört med 1995/96 kan konstateras bland kvinnor. Bland männen har sambanden däremot gått ned, även om de fluktuerat under perioden.

För yngre män under 1995/96 och äldre män 1997/98 kan vi notera starkare samband (oddskvot>4). Även bland kvinnor inom privat sektor 1999/00 är sambanden högre.

3.2.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Framlutad arbetsställning i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Kvinnor som arbetar framlutade mer sällan

Män som som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Män som arbetar framlutade mer sällan

Källa: SCB och AV.

165

Bilaga 4

SOU 2003:13

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

Fysiska besvär de senaste 12 månaderna

Framlutad

 

 

 

 

arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

28,5

31,3

36,6

37,0

Mindre

16,1

19,0

21,1

20,8

Oddskvot

2,07

1,94

2,15

2,24

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

30,2

31,2

31,0

33,3

Mindre

13,3

12,4

14,3

17,0

Oddskvot

2,83

3,20

2,69

2,44

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan att arbeta i framåtlutad ställning och att ha fysiska besvär till följd av arbetet som gjort det svårt att arbeta eller utföra det dagliga hemarbetet är starka för både kvinnor och män. För kvinnorna ligger de på ungefär samma nivå under perioden medan de för männen först ökat men sedan minskat igen. Sam- banden är starkast bland äldre män under den tidigare delen av perioden.

3.2.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

 

Ont varannan dag i kroppen

Framlutad arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

55,6

58,8

63,4

61,7

Mindre

35,2

35,2

38,7

37,6

Oddskvot

2,31

2,63

2,75

2,67

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

49,3

47,4

50,9

49,7

Mindre

21,3

23,6

23,6

23,6

Oddskvot

3,61

2,92

3,35

3,20

Källa: SCB och AV.

166

SOU 2003:13

Bilaga 4

Andra typer av besvär än fysiska ökar markant under perioden men tycks endast ha svaga samband med att arbeta i framåtlutad ställ- ning.

3.3Vriden arbetsställning

Här visas sambanden mellan dem som arbetar i vriden arbetsställ- ning och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.3.1Olust att gå till jobbet

Vriden arbetsställning i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV.

167

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med olust bland kvinnor och män

 

Känner varje vecka olust att gå

 

till jobbet

 

 

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

20,9

22,2

26,4

26,3

Mindre

11,4

13,9

14,3

13,8

Oddskvot

2,06

1,76

2,16

2,24

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

22,9

21,7

28,1

28,4

Mindre

9,5

10,9

13,1

13,2

Oddskvot

2,81

2,26

2,59

2,62

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan att arbeta i vriden arbetsställning och att känna olust över att gå till arbetet är starka. För kvinnor har de ökat under perioden medan de för männen fluktuerat. Starkast samband (oddskvot>3) finner vi för de yngre männen vid alla tillfällen under perioden utom 1997/98.

168

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.3.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Vriden arbetsställning i kombination med sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet 1995-2002

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

Sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

18,8

20,5

25,7

27,5

Mindre

15,1

17,6

20,4

21,1

Oddskvot

1,30

1,21

1,35

1,42

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

16,8

18,5

20,8

23,0

Mindre

14,1

14,6

17,7

17,2

Oddskvot

1,22

1,34

1,22

1,44

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

169

Bilaga 4

SOU 2003:13

Sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet har ökat genomgående under perioden. Sambanden mellan sovsvårigheter och att arbeta i vriden arbetsställning minst ¼ av arbetstiden är svaga men har ökat något.

3.3.3Ont i kroppen

Vriden arbetsställning i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

70

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV.

170

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont varannan dag i kroppen

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

58,9

59,7

63,6

63,2

Mindre

34,0

34,7

38,5

37,0

Oddskvot

2,78

2,79

2,78

2,93

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

50,0

48,9

53,8

51,0

Mindre

21,2

22,9

22,8

23,2

Oddskvot

3,71

3,21

3,95

3,44

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

Starka samband kan konstateras mellan att arbeta mycket i vriden arbetsställning och att ha ont någonstans i kroppen minst varannan dag. Sambandens styrka har ökat även om det för männen tycks som om kulmen var nådd vid undersökningarna 1999/00.

De högsta sambanden (oddskvoter>4.00) finner vi bland äldre och medelålders män 1999/00, äldre män 1997/98 och yngre och äldre män 1995/96.

171

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.3.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Vriden arbetsställning i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

Fysiska besvär de senaste 12 månaderna

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

29,0

33,3

37,0

37,2

Mindre

16,0

18,3

21,0

20,7

Oddskvot

2,14

2,23

2,21

2,27

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

31,9

32,1

32,5

36,4

Mindre

12,8

12,1

13,9

16,1

Oddskvot

3,21

3,42

2,99

2,99

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

172

 

 

 

 

SOU 2003:13

Bilaga 4

Att arbeta i vriden arbetsställning har starka samband med att ha fysiska besvär. Sambanden ökar dock inte i styrka under den aktuella tidsperioden.

Starkast samband (oddskvot>4,0) finner vi för äldre män under den tidigare delen av perioden.

3.3.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Vriden arbetsställning i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV.

173

Bilaga 4

SOU 2003:13

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

Andra besvär de senaste 12 månaderna

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

7,4

11,6

15,1

15,7

Mindre

7,0

9,2

12,6

13,3

Oddskvot

1,06

1,29

1,23

1,21

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

4,7

7,0

9,1

10,4

Mindre

4,5

5,1

7,9

8,8

Oddskvot

1,05

1,39

1,16

1,20

Källa: SCB och AV.

Endast svaga samband finns mellan att arbeta i vriden ställning och att ha andra typer av arbetsrelaterade besvär än fysiska. En antydd ökning av sambanden sedan 1995/1996 kan ses men förändringen är fluktuerande.

174

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.4Arbete med upplyfta händer i höjd med axlarna eller högre

Här visas sambanden mellan dem som arbetar med händerna upplyfta i höjd med axlarna eller högre och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.4.1Olust att gå till jobbet

Arbete med upplyfta händer i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV.

175

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombination med olust bland kvinnor och män

 

 

 

Känner varje vecka olust att

 

 

 

gå till jobbet

 

 

Arbete

med

upplyfta

 

 

 

händer

 

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

20,0

23,3

26,8

25,5

Mindre

 

12,8

14,9

15,8

15,7

 

Oddskvot

1,70

1,73

1,94

1,84

Män

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

21,4

19,3

25,8

27,4

Mindre

 

10,9

12,3

14,7

14,5

 

Oddskvot

2,24

1,72

2,01

2,23

Källa: SCB och AV.

Att arbeta med händerna upplyfta minst en ¼ av arbetstiden har klara samband med att varje vecka känna olust inför att gå till arbetet. Sambanden är starkare bland män än bland kvinnor men vi kan inte se någon tydlig ökning av sambandens styrka under tids- perioden, varken för män eller kvinnor.

176

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.4.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Arbete med upplyfta händer i kombination med sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

Sovsvårigheter varje vecka

 

 

 

p.g.a. jobbet

 

 

Arbete

med

upplyfta

 

 

 

händer

 

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

20,4

18,6

24,8

26,2

Mindre

 

15,3

18,4

21,3

22,3

 

Oddskvot

1,43

1,01

1,22

1,24

Män

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

15,0

17,0

19,7

22,1

Mindre

 

14,8

15,2

18,2

17,8

 

Oddskvot

1,02

1,15

1,10

1,31

Källa: SCB och AV.

177

Bilaga 4

SOU 2003:13

Endast svaga samband finns mellan att arbeta med händerna upp- lyfta minst ¼ av tiden och att ha problem med sömnen p.g.a. tankar på jobbet. En antydan till ökning av sambandens styrka finns bland män.

3.4.3Ont i kroppen

Arbete med upplyfta händer i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

Procent

80

70

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV.

178

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont i kroppen varannan dag

Arbete

med

upplyfta

 

 

 

händer

 

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

60,3

62,7

67,4

65,6

Mindre

 

37,1

38,0

41,4

40,1

 

Oddskvot

2,58

2,74

2,93

2,84

Män

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

51,4

48,2

51,0

48,4

Mindre

 

22,7

25,1

25,5

26,0

 

Oddskvot

3,60

2,78

3,04

2,68

Källa: SCB och AV.

Starka samband finns mellan att arbeta med upplyfta armar minst ¼ av arbetstiden och att ha ont i kroppen minst varannan dag efter arbetets slut. Bland kvinnor är sambandens styrka i stort sett konstant under perioden medan de minskat bland män.

Bland kvinnor finns de starkaste sambanden under tiden 1999- 2002 (oddskvot>3) bland medelålders och äldre och bland de som arbetar inom privat sektor.

Bland män finns också de starkaste sambanden för medelålders och äldre. Allra starkast är sambanden (oddskvot>5) bland äldre män 1995/1996.

179

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.4.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Arbete med upplyfta händer i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV.

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

 

 

Fysiska besvär de senaste

 

 

 

12 månaderna

 

 

Arbete

med

upplyfta

 

 

 

händer

 

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

30,1

35,1

38,4

38,0

Mindre

 

17,5

20,1

23,0

22,9

 

Oddskvot

2,03

2,14

2,08

2,06

Män

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

30,4

30,6

31,3

36,2

Mindre

 

14,5

13,9

15,2

17,5

 

Oddskvot

2,58

2,74

2,53

2,68

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

 

180

 

 

 

 

 

 

SOU 2003:13

Bilaga 4

Starka samband finns mellan att arbeta med upplyfta armar minst ¼ av arbetstiden och att ha fått fysiska besvär under de senaste 12 månaderna. För både kvinnor och män gäller dock att samban- den bara varierat marginellt under tidsperioden.

Starkare samband (oddskvot>3) konstateras bland medelålders män 2001/02 och äldre män 1997/98 samt bland offentligt anställda män 1997/98.

3.4.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Endast svaga samband finns mellan att arbeta minst ¼ av tiden med upplyfta händer och att ha andra typer av besvär än fysiska. Sam- banden varierar i styrka men man kan inte se någon klar tendens.

181

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.5Upprepade arbetsmoment

Här visas sambanden mellan dem som har arbete med många upp- repade moment och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.5.1Olust att gå till jobbet

Upprepade arbetsmoment i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

Procent

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment Kvinnor som mer sällan har upprepade arbetsmoment

M än som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment M än som mer sällan har upprepade arbetsmoment

Källa: SCB och AV.

182

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av upprepade arbetsmoment i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Upprepade arbetsmoment

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

17,4

18,9

22,9

21,6

Mindre

11,5

13,9

13,6

13,7

Oddskvot

1,62

1,44

1,89

1,74

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

18,3

17,4

22,7

23,6

Mindre

10,5

11,6

13,8

13,6

Oddskvot

1,91

1,61

1,83

1,96

Källa: SCB och AV.

Måttliga samband finns mellan att minst halva tiden jobba med upprepade arbetsmoment och att känna olust över att gå till arbetet. Sambanden fluktuerar något men ligger på ungefär samma nivå under perioden och skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män. Det starkaste sambandet mellan upprepade arbets- moment och olust att gå till arbetet (oddskvot>2,5) fann vi bland yngre män i början av perioden.

3.5.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Det finns inga samband mellan ett arbete som minst halva tiden innebär upprepade arbetsmoment och att ha svårt att sova på grund av tankar på arbetet.

183

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.5.3Ont i kroppen

Procent

Upprepade arbetsmoment i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

Kvinnor som mer sällan har upprepade arbetsmoment

M än som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

M än som mer sällan har upprepade arbetsmoment

Källa: SCB och AV.

Utveckling av upprepade arbetsmoment i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

 

Ont varannan dag i kroppen

Upprepade arbetsmoment

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

51,6

52,2

56,6

54,5

Mindre

32,6

33,0

36,7

35,3

Oddskvot

2,20

2,22

2,25

2,19

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

42,1

42,9

41,1

43,7

Mindre

21,9

22,3

24,6

23,1

Oddskvot

2,60

2,61

2,14

2,58

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

184

SOU 2003:13

Bilaga 4

Det finns starka samband mellan ett arbete som minst halva tiden innebär upprepade arbetsmoment och att ha ont i kroppen minst varannan dag efter arbetet. Förändringarna under tidsperioden är små. De starkaste sambanden (oddskvoter>3,0) finner vi bland yngre män i början och bland äldre män i slutet av perioden.

3.5.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Upprepade arbetsmoment i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

Kvinnor som mer sällan har upprepade arbetsmoment

M än som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

M än som mer sällan har upprepade arbetsmoment

Källa: SCB och AV.

185

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av upprepade arbetsmoment i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

Fysiska besvär de senaste

 

12 månaderna

 

 

Upprepade arbetsmoment

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

25,0

26,9

31,7

32,0

Mindre

15,4

18,5

20,6

19,8

Oddskvot

1,84

1,62

1,79

1,90

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

25,0

25,5

25,7

30,0

Mindre

14,2

12,9

14,5

16,6

Oddskvot

2,01

2,32

2,05

2,16

Källa: SCB och AV.

Vi finner måttliga samband mellan ett arbete som minst halva tiden innebär upprepade arbetsmoment och fysiska besvär bland kvinnor och starkare samband bland männen. Förändringarna under tids- perioden är små även om antalet med besvär ökat något sedan 1995/96 bland både kvinnor och män. Sambanden är likartade i olika åldrar genom hela perioden.

3.5.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Inga samband kan konstateras mellan ett arbete som minst halva tiden innebär upprepade arbetsmoment och andra besvär än fysiska fastän andelen med denna typ av besvär har stigit kraftigt under perioden bland både kvinnor och män.

186

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.6Monotont arbete (upprepat, enkelt, styrt arbete)

Här visas sambanden mellan dem som har ett monotont arbete och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.6.1Olust att gå till jobbet

Procent

Monotont arbete i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har monotont arbete

Kvinnor som mer sällan har monotont arbete

M än som minst halva tiden har monotont arbete

M än som mer sällan har monotont arbete

Källa: SCB och AV.

187

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av monotont arbete i kombination med olust bland kvinnor och män

 

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Monotont arbete

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

18,3

20,0

23,5

22,5

Mindre

12,8

15,1

16,2

15,9

Oddskvot

1,53

1,41

1,59

1,54

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

22,1

20,2

25,4

25,5

Mindre

11,5

12,5

15,4

15,6

Oddskvot

2,18

1,77

1,87

1,85

Källa: SCB och AV.

Måttliga samband kan konstateras mellan monotont arbete minst halva arbetstiden och olust att gå till jobbet varje vecka. Sambanden bland kvinnor ligger ungefär på samma nivå under tidsperioden medan de har minskat bland männen. De starkaste sambanden finns för män i offentlig sektor (oddskvot>2,6) under 2001/02.

3.6.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Inga samband finns mellan monotont arbete minst halva arbets- tiden och sömnproblem på grund av tankar på jobbet.

188

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.6.3Ont i kroppen

Procent

Monotont arbete i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

70

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har monotont arbete

Kvinnor som mer sällan har monotont arbete

M än som minst halva tiden har monotont arbete

M än som mer sällan har monotont arbete

Källa: SCB och AV.

Utveckling av monotont arbete i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont varannan dag i kroppen

Monotont arbete

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

53,9

52,5

58,9

56,5

Mindre

37,2

38,5

42,1

40,7

Oddskvot

1,98

1,76

1,97

1,90

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

43,2

44,4

43,9

44,1

Mindre

26,2

26,9

28,1

28,1

Oddskvot

2,14

2,17

2,00

2,02

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

189

Bilaga 4

SOU 2003:13

Starka samband finns mellan monotont arbete minst halva arbets- tiden och att ha ont i kroppen minst varannan dag efter arbetet. Sambandens styrka varierar inte under tidsperioden men är något starkare bland männen än bland kvinnorna. De starkaste sam- banden (oddskvoter >3.0) finns bland män som arbetade i offent- lig sektor 2001/02 och 1995/96 samt bland äldre män 1997/98.

3.6.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Monotont arbete i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har monotont arbete

Kvinnor som mer sällan har monotont arbete

M än som minst halva tiden har monotont arbete

M än som mer sällan har monotont arbete

Källa: SCB och AV.

190

SOU 2003:13 Bilaga 4

Utveckling av monotont arbete i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

Fysiska besvär de senaste

 

12 månaderna

 

 

Monotont arbete

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

25,2

26,7

32,2

31,9

Mindre

18,1

21,1

23,8

23,5

Oddskvot

1,53

1,36

1,51

1,52

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

27,0

26,0

26,9

26,7

Mindre

16,2

15,8

17,0

20,5

Oddskvot

1,91

1,87

1,79

1,41

Källa: SCB och AV.

Måttliga samband finns mellan monotont arbete minst halva arbetstiden och fysiska besvär till följd av arbetet de senaste 12 månaderna som gjort det svårt att arbeta eller utföra dagligt hemarbete. Sambanden är ganska stabila över tid bland kvinnor men har minskat i styrka bland män under tidsperioden. De star- kaste sambanden (oddskvoter>2) finns bland medelålders och äldre män i början av perioden.

3.6.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Varken bland män eller bland kvinnor kan några samband kon- stateras mellan monotont arbete minst halva arbetstiden och andra än fysiska besvär till följd av arbetet de senaste 12 månaderna.

191

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.7Krav i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har höga krav i arbetet och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.7.1Olust att gå till jobbet

Krav i arbetet i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har låga krav i arbetet

Kvinnor som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

Källa: SCB och AV.

192

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av krav i arbetet i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

17,2

20,6

23,9

22,6

Låga krav

10,4

11,6

10,7

10,4

Oddskvot

1,80

1,98

2,61

2,52

Män

 

 

 

 

Höga krav

15,4

18,2

23,8

22,0

Låga krav

10,7

10,3

11,8

12,5

Oddskvot

1,52

1,94

2,34

1,98

Källa: SCB och AV.

För kvinnor som har höga krav i arbetet och som varje vecka också känner olust att gå till jobbet har andelen ökat kontinuerligt fram till 2001/02. Sambanden mellan höga krav i arbetet och olust är starka. För män är utvecklingen likartad men sambanden är mer måttliga.

Sambanden mellan höga arbetskrav och olust är som starkast bland kvinnor 50 år eller äldre (oddskvot 3,6). Detta samband har legat konstant under perioden. För männen tycks inte åldern ha någon betydelse vad gäller sambandet mellan att känna höga krav i arbetet och olust.

193

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.7.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Krav i arbetet i kombination med sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet 1995-2002

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har låga krav i arbetet

Kvinnor som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

Källa: SCB och AV.

Utveckling av krav i arbetet i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

 

Sovsvårigheter varje vecka

 

p.g.a. jobbet

 

 

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

23,7

26,7

31,6

33,1

Låga krav

7,6

9,7

11,1

10,4

Oddskvot

3,79

3,40

3,71

4,25

Män

 

 

 

 

Höga krav

22,2

24,7

27,1

29,7

Låga krav

6,9

8,6

11,8

8,2

Oddskvot

3,86

3,50

2,76

4,70

Källa: SCB och AV.

194

SOU 2003:13

Bilaga 4

För kvinnor som har höga krav i arbetet och som varje vecka också har svårt att sova på grund av jobbet har andelen ökat kontinuerligt under perioden 1997/98 och 2001/02. Sambanden mellan höga krav i arbetet och sovsvårigheter är mycket starka. För män har utveck- lingen varit likartad och sambanden är också starka.

Sambanden mellan höga arbetskrav och sovsvårigheter visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

Det starkaste sambandet (oddskvot>5.0) finns bland män som arbetar inom den privata sektorn 2001/02.

3.7.3Ont i kroppen

Krav i arbetet i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

Procent

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har låga krav i arbetet

Kvinnor som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

M än som höga krav i arbetet

Källa: SCB och AV.

195

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av krav i arbetet i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

 

Ont varannan dag i kroppen

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

47,1

47,9

51,8

49,8

Låga krav

33,7

34,8

38,5

36,2

Oddskvot

1,75

1,72

1,72

1,75

Män

 

 

 

 

Höga krav

32,9

34,9

37,2

36,7

Låga krav

24,5

25,7

25,7

24,8

Oddskvot

1,51

1,55

1,71

1,76

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

För kvinnor som har höga krav i arbetet och som varje vecka också har ont i kroppen har andelen legat relativt stabilt över åren. Sam- banden mellan höga krav i arbetet och kroppsligt ont är måttliga. För män har utvecklingen fluktuerat över åren och även här är sambanden måttliga.

Sambanden mellan höga arbetskrav och kroppsligt ont visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

196

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.7.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Krav i arbetet i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har låga krav i arbetet

Kvinnor som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

Källa: SCB och AV.

Utveckling av krav i arbetet i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

Fysiska besvär de senaste

 

12 månaderna

 

 

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

22,0

25,2

29,1

28,94

Låga krav

16,9

19,5

21,5

20,57

Oddskvot

1,38

1,39

1,50

1,57

Män

 

 

 

 

Höga krav

18,5

19,8

22,4

25,1

Låga krav

17,4

15,6

15,7

17,9

Oddskvot

1,08

1,34

1,55

1,54

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

197

Bilaga 4

SOU 2003:13

För kvinnor som har höga krav i arbetet och som de senaste 12 månaderna också fått fysiska besvär till följd av arbetet har andelen legat relativt stabilt över åren. Sambanden mellan höga krav i arbetet och fysiska besvär är måttliga. För män har andelen ökat under perioden och liksom för kvinnorna är sambanden mycket måttliga.

Sambanden mellan höga arbetskrav och fysiska besvär visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

3.7.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Krav i arbetet i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har låga krav i arbetet

Kvinnor som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

Källa: SCB och AV.

198

SOU 2003:13 Bilaga 4

Utveckling av krav i arbetet i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

 

Andra besvär de senaste

 

 

12 månaderna

 

 

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

9,7

12,8

17,7

18,8

Låga krav

4,1

6,6

8,4

7,8

Oddskvot

2,53

2,07

2,34

2,75

Män

 

 

 

 

Höga krav

6,1

8,4

12,6

13,6

Låga krav

3,0

3,4

4,8

5,0

Oddskvot

2,11

2,61

2,82

3,01

Källa: SCB och AV.

För kvinnor som har höga krav i arbetet och som de senaste 12 månaderna också fått andra besvär på grund av arbetet har andelen ökat under senare år. Sambanden mellan höga krav i arbetet och andra besvär är starka. Även för männen har andelen av icke fysiska besvär ökat över åren och liksom för kvinnorna är sam- banden starka. Det är främst inom privat sektor som män 2001/02 påvisar starka samband mellan höga arbetskrav och andra besvär (oddskvot>3,4).

Sambanden mellan höga arbetskrav och andra arbetsrelaterade besvär visar att för kvinnor i åldern 50-64 är sambanden starkare än det är inom andra åldrar (oddskvot>3). För män gäller inte något sådant samband.

199

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.8Inflytande i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har litet inflytande i arbetet och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.8.1Olust att gå till jobbet

Inflytande i arbetet i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV.

200

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av litet inflytande arbetet i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

17,3

20,7

23,2

23,1

Stort inflytande

10,7

11,2

11,3

10,4

Oddskvot

1,74

2,06

2,39

2,59

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

19,9

21,1

25,6

26,5

Stort inflytande

9,2

8,8

11,5

11,5

Oddskvot

2,44

2,78

2,65

2,77

Källa: SCB och AV.

För kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete och som varje vecka också känner olust att gå till jobbet har andelen ökat kontinuerligt fram till 2001/02. Sambanden mellan litet eget in- flytande i arbetet och olust är starka. För män är utvecklingen likartad men sambanden är starkare.

Sambanden mellan bristande inflytande och olust visar inte på några olikheter vad gäller ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

201

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.8.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Inflytande i arbetet i kombination med sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV.

Utveckling av litet inflytande arbetet i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

 

Sovsvårigheter varje vecka

 

p.g.a. jobbet

 

 

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

17,0

20,5

24,4

25,8

Stort inflytande

15,3

16,3

19,1

19,7

Oddskvot

1,14

1,32

1,37

1,41

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

14,9

15,7

20,2

20,2

Stort inflytande

14,8

15,6

17,3

17,9

Oddskvot

1,01

1,01

1,21

1,16

Källa: SCB och AV.

202

SOU 2003:13

Bilaga 4

För kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete och som varje vecka också har svårt att sova på grund av jobbet har andelen ökat kontinuerligt under perioden 1995/96 och 2001/02. Sambanden mellan litet inflytande i arbetet och sovsvårigheter är svaga men har ökat något under perioden.

För män har utvecklingen varit likartad men sambanden är än svagare.

Sambanden mellan litet inflytande och sovsvårigheter visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

3.8.3Ont i kroppen

Inflytande i arbetet i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

Procent

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV.

203

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av litet inflytande arbetet i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

 

Ont i kroppen varannan dag

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

45,9

47,2

50,5

49,4

Stort inflytande

35,8

35,2

39,8

37,4

Oddskvot

1,52

1,64

1,55

1,64

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

34,3

34,7

36,5

37,4

Stort inflytande

25,8

26,4

27,0

26,4

Oddskvot

1,50

1,48

1,55

1,66

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

För kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete och som varje vecka också har ont i kroppen har andelen legat relativt stabil under perioden 1995/96 och 2001/02. Sambanden mellan litet inflytande i arbetet och kroppsligt ont är måttliga. För män har utvecklingen varit likartad.

Sambanden mellan litet inflytande och kroppsligt ont visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

204

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.8.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Inflytande i arbetet i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV.

Utveckling av litet inflytande arbetet i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

Fysiska besvär de senaste

 

12 månaderna

 

 

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

21,8

25,5

29,3

29,9

Stort inflytande

17,5

19,1

21,1

19,8

Oddskvot

1,31

1,45

1,55

1,73

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

22,0

21,1

22,4

26,4

Stort inflytande

15,7

14,9

16,2

18,3

Oddskvot

1,51

1,52

1,50

1,60

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

205

Bilaga 4

SOU 2003:13

För kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete och som de senaste 12 månaderna också fått fysiska besvär till följd av arbetet har andelen ökat under senare år. Sambanden mellan litet inflytande i arbetet och fysiska besvär är måttliga. Även för män har andelen ökat och sambanden är måttliga.

Sambanden mellan litet inflytande och fysiska besvär visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

3.8.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Inflytande i arbetet i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV.

206

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av litet inflytande arbetet i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

Andra besvär de senaste 12

 

månaderna

 

 

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

8,5

11,5

15,8

15,8

Stort inflytande

5,6

8,0

10,6

11,7

Oddskvot

1,58

1,49

1,58

1,42

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

5,8

7,3

11,1

11,3

Stort inflytande

3,9

4,5

6,3

7,9

Oddskvot

1,50

1,70

1,84

1,50

Källa: SCB och AV.

För kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete och som de senaste 12 månaderna också fått andra besvär till följd av arbetet har andelen fluktuerat över åren. Sambanden mellan litet inflytande i arbetet och andra besvär är svaga till måttliga.

För män är utvecklingen likartad men sambanden är något starkare.

Sambanden mellan litet inflytande och andra besvär visar inte på några skillnader sett till ålder. Detta gäller både för kvinnor och män.

207

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.9Kombinationen av krav och kontroll (hög/låg anspänning, aktiva/passiva jobb)

Här utgör exponeringen kombinationer av arbetskrav och kontroll (inflytande). För varje kombination visas sambandet med olust, sömnsvårigheter, kroppsligt ont samt fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.9.1Olust att gå till jobbet

Krav och kontroll i arbetet i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet. 1995-2002

Procent

35

KVINNOR

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

208

SOU 2003:13

Bilaga 4

Krav och kontroll i arbetet i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet. 1995-2002

Procent

40

MÄN

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

Utveckling av krav och kontroll i kombination med olust bland kvinnor och män

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

8,6

9,3

7,9

7,1

Aktiva jobb

13,2

13,8

15,5

14,0

Passiva jobb

12,7

14,4

14,1

14,4

Hög anspänning

20,5

25,1

29,3

28,5

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

8,4

7,2

8,4

8,4

Aktiva jobb

10,0

10,9

16,1

14,9

Passiva jobb

14,7

15,2

18,0

19,8

Hög anspänning

24,7

27,8

33,5

32,7

De fetmarkerade siffrorna i tabellen anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

209

Bilaga 4

SOU 2003:13

Bland kvinnor som arbetar under hög anspänning, dvs. som har stora arbetskrav på sig och litet inflytande över sin arbetssituation, är det vanligt att man känner olust när man går till jobbet. Minst vanligt med olust är det bland dem som tvärtom har små arbetskrav och stort inflytande. Kvinnor som arbetar under hög anspänning upplever i allt större utsträckning olust när de går till arbetet, en ökning från ca 20 till ca 30 procent. För övriga grupper är andelen med olust ganska oförändrad sedan mitten av nittiotalet. Tidigare har visats att hög anspänning blivit något vanligare bland kvinnor och att andelen med olust också ökat något.

Även bland män är olusten inför arbetet särskilt vanlig när man arbetar under hög anspänning, och det är särskilt i denna grupp som olusten ökat. Till skillnad från vad som gäller för kvinnorna ökar dessutom olusten även bland dem med aktivt arbete och passivt arbete. Endast bland dem som har låg anspänning är olusten lika ovanlig som tidigare.

210

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.9.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Krav och kontroll i arbetet i kombination med sovsvårigheter varje vecka för att gå till jobbet. 1995-2002

Procent

40

KVINNOR

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

Krav och kontroll i arbetet i kombination med sovsvårigheter varje vecka för att gå till jobbet. 1995-2002

Procent

35

MÄN

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

211

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av krav och kontroll i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

Sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

8,1

9,7

9,6

10,4

Aktiva jobb

23,2

24,6

31,1

30,0

Passiva jobb

6,8

9,6

12,9

10,5

Hög anspänning

24,1

28,1

32

35,2

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

7,1

9,1

11,3

7,8

Aktiva jobb

22,0

24,6

26,4

29,0

Passiva jobb

6,4

7,7

12,8

9,0

Hög anspänning

22,6

24,8

27,8

30,6

De fetmarkerade siffrorna i tabellen anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Sömnproblemen är vanligast bland dem som arbetar med hög anspänning eller har aktiva jobb. I dessa grupper har sömnsvårigheterna ökat från redan höga nivåer. Dessa kategorier har det gemensamt att arbetskraven är höga men de skiljs åt genom graden av inflytande. Det förefaller dock inte ha någon betydelse för sömnsvårigheterna.

Arbete med låg anspänning och passiva jobb medför betydligt mindre risk för sömnproblem, men även bland dem med passiva jobb finns en signifikant ökning.

Bland män är situationen mycket likartad kvinnornas.

I avsnitt 2.2 har visats att andelen med sömnsvårigheter even- tuellt har slutat öka. För några kategorier kan här kanske en utplaning eller t.o.m. en minskning anas. Någon minskning är dock sannolikt inte fallet bland kvinnor och män med hög anspänning och bland män med aktiva jobb.

212

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.9.3Ont i kroppen

Procent

Krav och kontroll i arbetet i kombination med ont varannan dag i kroppen. 1995-2002

60

KVINNOR

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

Krav och kontroll i arbetet i kombination med ont varannan dag i kroppen. 1995-2002

Procent

50

45 MÄN

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

213

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av krav och kontroll i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont i kroppen varannan dag

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

31,2

31,0

36,7

34,5

Aktiva jobb

40,9

40,6

43,7

40,5

Passiva jobb

37,0

39,4

40,7

38,3

Hög anspänning

52,0

52,7

57,0

56,2

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

23,7

23,6

22,6

22,1

Aktiva jobb

27,8

30,3

33,5

31,3

Passiva jobb

26,0

29,1

31,4

29,6

Hög anspänning

41,9

41,0

41,7

44,7

De fetmarkerade siffrorna i tabellen anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

För både kvinnor och män är andelen som har ont i kroppen minst varannan dag klart störst bland dem som arbetar under hög anspänning. Höga arbetskrav kan förväntas innebära såväl hög arbetsintensitet som stor arbetsmängd. Litet inflytande kan i detta sammanhang innebära att man på olika sätt inte kan anpassa arbetssituationen så att man minskar påfrestningarna, t.ex. genom att ta pauser. Endast en signifikant förändring kan noteras. Ont i kroppen har blivit något vanligare bland kvinnor med hög an- spänning.

214

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.9.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Krav och kontroll i arbetet i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna. 1995-2002

Procent

40

KVINNOR

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

Krav och kontroll i arbetet i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna. 1995-2002

Procent

35

Män

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

215

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av krav och kontroll i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

Fysiska besvär de senaste 12 månaderna

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

15,9

16,8

18,9

17,5

Aktiva jobb

19,4

22,0

23,9

22,4

Passiva jobb

18,4

22,8

24,7

24,3

Hög anspänning

24,2

27,3

32,4

33,4

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

15,9

13,5

14,5

16,5

Aktiva jobb

15,6

16,9

18,6

20,3

Passiva jobb

20,2

18,9

17,9

20,2

Hög anspänning

23,6

23,6

27,2

32,3

De fetmarkerade siffrorna i tabellen anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Kvinnors fysiska besvär är störst bland dem som arbetar under hög anspänning. I denna grupp ökar också de fysiska besvären. De ökar även bland dem som har s.k. passiva arbeten. Dessa är relativt ofta ensidiga.

Även bland män är fysiska besvär vanligast för dem som arbetar under hög anspänning, och besvärens ökning är markant och fortgår. Även i aktiva arbeten och arbeten med låg anspänning har de fysiska besvären ökat.

216

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.9.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Krav och kontroll i arbetet i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna. 1995-2002

Procent

25

KVINNOR

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

Krav och kontroll i arbetet i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna. 1995-2002

Procent

18

MÄN

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Låg anspänning

 

Aktiva jobb

 

Passiva jobb

 

Hög anspänning

 

Källa: SCB och AV.

217

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av krav och kontroll i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

Andra besvär de senaste 12 månaderna

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

3,0

5,1

7,2

6,7

Aktiva jobb

8,5

11,7

14,9

17,2

Passiva jobb

5,5

8,5

10,0

9,0

Hög anspänning

10,7

13,6

19,5

19,9

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

2,8

3,6

4,1

4,8

Aktiva jobb

5,0

5,7

9,7

11,3

Passiva jobb

3,3

3,2

6,2

5,2

Hög anspänning

8,0

12,1

16,1

17,0

De fetmarkerade siffrorna i tabellen anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Med andra besvär menas sådana besvär som inte är kroppsliga och som kan var en följd av stress i arbetet, arbetets innehåll, dåliga relationer på arbetsplatsen etc. Ordet ”psykiska” har undvikits men det är i princip sådana besvär och illamåenden det handlar om. Sådana besvär har totalt sett blivit vanligare bland såväl kvinnor som män.

Bland kvinnor är sådana andra besvär vanligast bland dem som har hög anspänning och aktiva jobb. I samtliga grupper har en ökning skett sedan mitten av nittiotalet.

Andelen med andra besvär är lägre bland män än bland kvinnor. I övrigt är förhållandena likartade. Dock skiljer de med hög anspän- ning ut sig tydligare med särskilt stor andel besvär.

218

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.10Socialt stöd i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har bristande socialt stöd i arbetet och som också känner olust, har sovsvårigheter, har kroppsligt ont samt fått fysiska eller andra besvär till följd av arbetet.

3.10.1Olust att gå till jobbet

Procent

Socialt stöd i arbetet i kombination med olust varje vecka för att gå till jobbet 1995-2002

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med bra socialt stöd

 

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

Källa: SCB och AV.

219

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med olust bland kvinnor och män

 

Känner varje vecka olust att

 

gå till jobbet

 

 

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

24,3

28,0

29,0

28,6

Bra stöd

8,7

9,9

11,3

10,9

Oddskvot

3,36

3,53

3,20

3,28

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

20,5

20,9

27,2

25,0

Bra stöd

7,3

8,4

9,6

10,7

Oddskvot

3,30

2,88

3,54

2,78

Källa: SCB och AV.

Andelen kvinnor med dåligt socialt stöd i arbetet och som varje vecka också känner olust att gå till jobbet har legat relativt stabil mellan 1997/98 och 2001/02. Sambanden mellan bristande socialt stöd i arbetet och olust varje vecka är starka. Männens andel har minskat något sedan 1999/00, och även här är sambanden starka mellan dåligt stöd och olust varje vecka.

Bland män, är det bland de unga männen, som det starkaste sambandet finns (oddskvot>4,0). Detta samband gäller för alla år.

220

SOU 2003:13

Bilaga 4

3.10.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Socialt stöd i arbetet i kombination med sovsvårigheter varje vecka p.g.a. jobbet 1995-2002

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med bra socialt stöd

 

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

Källa: SCB och AV.

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med sovsvårigheter bland kvinnor och män

Sovsvårigheter varje vecka på

 

grund av jobbet

 

 

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

22,4

26,1

30,5

30,5

Bra stöd

13,0

14,5

17,1

18,8

Oddskvot

1,94

2,09

2,13

1,90

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

20,2

20,2

25,3

25,1

Bra stöd

10,6

12,3

13,5

13,5

Oddskvot

2,13

1,81

2,18

2,15

Källa: SCB och AV.

221

Bilaga 4

SOU 2003:13

Andelen kvinnor med dåligt socialt stöd i arbetet och som varje vecka också har svårt att sova på grund av arbetet har legat stabil mellan 1997/98 och 2001/02. Sambanden mellan bristande stöd i arbetet och sovsvårigheter varje vecka är starka. Män uppvisar en likartad utveckling och även här är sambanden starka mellan dåligt stöd och sovsvårigheter varje vecka.

Sambanden mellan bristande socialt stöd i arbetet och sovsvårig- heter visar inte varken för kvinnor eller män på några olikheter vad gäller ålder.

3.10.3Ont i kroppen

Procent

Socialt stöd i arbetet i kombination med ont varannan dag i kroppen 1995-2002

60

50

40

30

20

10

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med bra socialt stöd

 

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

Källa: SCB och AV.

222

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med kroppsligt ont bland kvinnor och män

Ont varannan dag i kroppen

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

48,7

47,5

53,5

51,0

Bra stöd

36,8

38,4

41,1

39,8

Oddskvot

1,63

1,45

1,65

1,57

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

36,0

35,5

37,4

36,6

Bra stöd

23,2

25,5

25,8

25,7

Oddskvot

1,86

1,61

1,72

1,67

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

Andelen kvinnor med dåligt socialt stöd i arbetet och som varannan dag också har ont i kroppen har fluktuerat över åren. Sambanden mellan bristande stöd i arbetet och kroppsligt ont varannan dag är måttliga. Män uppvisar en likartad utveckling och även här är sambanden måttliga mellan dåligt stöd och kroppsligt ont.

Sambanden mellan dåligt socialt stöd i arbetet och kroppsligt ont visar inte varken för kvinnor eller män på några olikheter vad gäller ålder.

223

Bilaga 4

SOU 2003:13

3.10.4Fysiska besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Socialt stöd i arbetet i kombination med fysiska besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med bra socialt stöd

 

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

Källa: SCB och AV.

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med fysiska besvär bland kvinnor och män

 

Fysiska besvär de senaste

 

12 månaderna

 

 

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

24,5

26,1

32,2

30,0

Bra stöd

17,2

20,5

21,8

22,6

Oddskvot

1,56

1,36

1,71

1,47

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

20,6

21,2

23,2

25,3

Bra stöd

15,9

14,6

15,3

18,2

Oddskvot

1,37

1,57

1,68

1,52

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

224

SOU 2003:13

Bilaga 4

Andelen kvinnor med dåligt socialt stöd i arbetet och som de senaste 12 månaderna fått fysiska besvär till följd av arbetet har fluktuerat över åren. Sambanden mellan bristande stöd i arbetet och fysiska besvär är måttliga. Män uppvisar en likartad utveckling och även här är sambanden måttliga mellan dåligt stöd och fysiska besvär.

Sambanden mellan dåligt socialt stöd i arbetet och fysiska besvär visar inte varken för kvinnor eller män på några olikheter vad gäller ålder.

3.10.5Andra besvär de senaste 12 månaderna till följd av arbetet

Procent

Socialt stöd i arbetet i kombination med andra besvär de senaste 12 månaderna 1995-2002

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med bra socialt stöd

 

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

Män med bra socialt stöd

 

Män med dåligt socialt stöd

 

Källa: SCB och AV.

225

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med andra besvär bland kvinnor och män

 

Andra besvär de senaste

 

 

12 månaderna

 

 

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

9,8

15,1

19,8

18,8

Bra stöd

5,6

7,0

9,7

11,2

Oddskvot

1,82

2,35

2,30

1,83

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

6,1

7,9

11,2

12,0

Bra stöd

3,3

3,9

6,0

6,9

Oddskvot

1,89

2,09

1,99

1,85

Källa: SCB och AV.

Andelen kvinnor med dåligt socialt stöd i arbetet och som de senaste 12 månaderna fått andra besvär till följd av arbetet har fluktuerat över åren. Sambanden mellan bristande socialt stöd i arbetet och andra besvär är relativt starka. Män uppvisar en likartad utveckling och även här är sambanden relativt starka mellan dåligt stöd och andra besvär. Sambanden mellan dåligt socialt stöd i arbetet och andra besvär visar inte varken för kvinnor eller män på några olikheter vad gäller ålder.

Kort sammanfattning av kapitel 3

Ont i kroppen minst varannan dag efter arbetet.

Kvinnor som har ett arbete som innebär tunga lyft flera om dagen har mer än fördubblad risk jämfört med dem som inte lyfter tungt, att också få ont minst varannan dag i kroppen efter arbetet. För män är risken tre gånger så hög. Sambanden mellan tunga lyft och kroppsligt ont är starka.

Sambanden med ont i kroppen är också starka eller mycket starka för

•arbete i framåtlutad ställning

•vriden arbetsställning

•arbete med upplyfta händer

226

SOU 2003:13

Bilaga 4

•arbete med upprepade arbetsmoment

•monotont arbete minst halva arbetstiden

Sambanden med olust är starka eller mycket starka för

•vriden arbetsställning

•arbete med upplyfta händer

•höga krav i arbetet

•litet eget inflytande i arbetet

•bristande socialt stöd i arbetet och olust

Sambanden med sovsvårigheter är starka eller mycket starka för

•höga krav i arbetet

•bristande socialt stöd i arbetet

Sambanden med fysiska besvär är starka eller mycket starka för

•arbete i framåtlutad ställning

•vriden arbetsställning

•arbete med upplyfta händer

Sambanden med andra besvär är starka eller mycket starka för

•höga krav i arbetet

•bristande socialt stöd i arbetet

De som arbetar under hög anspänning uppger i högre grad än andra olust, sovsvårigheter, fysiska och andra besvär, men inte i högre grad ont i kroppen.

Arbetsrelaterade besvär totalt sett har blivit vanligare sedan mitten av nittiotalet. En rad samband mellan exponeringar och ohälsa har konstaterats. Vi har visat att de undersökta arbets- miljöfaktorerna vid varje undersökningstillfälle förklarar ungefär lika mycket av besvären. Det finns dock några tendenser till för- ändringar. Arbetsställningarna har fått en något mindre betydelse både beträffande fysiska besvär och ont i kroppen. Beträffande olust och andra besvär än fysiska har höga krav i arbetet fått en ökande betydelse.

227

Bilaga 4

SOU 2003:13

4Sambandet mellan exponering och sjukfrånvaro

I detta kapitel visas samband mellan de olika exponeringsvariab- lerna och arbetsrelaterad sjukfrånvaro.

4.1Lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen

Här visas sambanden mellan dem som flera gånger dagligen måste lyfta minst 15 kg och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Procent

Tunga lyft i kombination med sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje dag lyfter minst 15 kg

Kvinnor som lyfter tungt mer sällan

M än som varje dag lyfter minst 15 kg

M än som lyfter tungt mer sällan

Källa: SCB och AV

228

SOU 2003:13

Bilaga 4

Procent

Tunga lyft i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje dag lyfter minst 15 kg

Kvinnor som lyfter tungt mer sällan

M än som varje dag lyfter minst 15 kg

M än som lyfter tungt mer sällan

Källa: SCB och AV

Utveckling av tunga lyft i kombination med sjuk- frånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Lyfter minst 15 kg

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje dag

10,8

14,6

17,1

21,1

Mindre

6,4

7,2

9,7

11,7

Oddskvot

1,76

2,21

1,91

2,02

Män

 

 

 

 

Varje dag

11,4

11,1

12,0

16,9

Mindre

4,7

4,8

6,2

6,5

Oddskvot

2,61

2,47

2,07

2,93

Källa: SCB och AV

Måttliga till starka samband finns mellan att lyfta tungt i arbetet och att vara sjukfrånvarande på grund av arbetsförhållandena och sambanden är starkare bland män än bland kvinnor. För både kvin- nor och män har sambanden ökat i styrka under perioden. Starkast

229

Bilaga 4

SOU 2003:13

samband finner vi bland unga män 1997/98. Bland kvinnor är sam- banden något starkare inom privat sektor.

Utveckling av tunga lyft i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Lyfter minst 15 kg

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje dag

4,4

5,9

6,6

11,7

Mindre

3,2

3,3

4,8

6,1

Oddskvot

1,37

1,85

1,42

2,03

Män

 

 

 

 

Varje dag

4,2

3,1

5,2

5,5

Mindre

1,7

1,4

2,1

2,9

Oddskvot

2,57

2,32

2,55

1,97

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Vad gäller arbetsrelaterad sjukfrånvaro 5 veckor eller mer så är sam- banden starkare bland män än bland kvinnor. Sambanden har dock ökat under perioden för kvinnor medan de gått ned något för män- nen.

4.2Framlutad arbetsställning

Här visas sambanden mellan dem som arbetar i framlutad arbets- ställning utan stöd för händer eller armar och som också de se- naste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjuk- frånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

230

SOU 2003:13

Bilaga 4

Framlutad arbetsställning i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Kvinnor som arbetar framlutade mer sällan

M än som som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

M än som arbetar framlutade mer sällan

Källa: SCB och AV

Framlutad arbetsställning i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

Kvinnor som arbetar framlutade mer sällan

M än som som minst 1/4 av tiden arbetar framlutade

M än som arbetar framlutade mer sällan

Källa: SCB och AV

231

Bilaga 4

SOU 2003:13

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombina- tion med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Framlutad arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

11,5

12,7

16,6

19,1

Mindre

5,6

6,5

8,3

10,7

Oddskvot

2,20

2,11

2,22

1,98

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

12,3

12,0

13,6

15,0

Mindre

3,9

3,9

5,2

6,4

Oddskvot

3,46

3,39

2,87

2,57

Källa: SCB och AV

Starka samband finns mellan arbetsrelaterad sjukfrånvaro och att arbeta i framåtlutad arbetsställning. Sambanden är starkare bland män än bland kvinnor men har minskat under perioden. Höga sam- band (oddskvoter>4) finner vi bland äldre män i början av perio- den och bland unga kvinnor 1999/00.

Utveckling av framlutad arbetsställning i kombina- tion med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Framlutad arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

5,9

6,1

8,1

10,0

Mindre

2,6

2,7

3,8

5,7

Oddskvot

2,38

2,38

2,23

1,86

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

4,6

3,7

5,6

6,2

Mindre

1,4

1,0

1,7

2,4

Oddskvot

3,35

3,90

3,34

2,66

Källa: SCB och AV

Sambanden mellan framåtlutad arbetsställning och lång sjukfrån- varo är starka, starkare för män än för kvinnor. Sambanden har minskat i styrka under perioden på samma sätt som den totala arbetsrelaterade sjukfrånvaron.

232

SOU 2003:13

Bilaga 4

4.3Vriden arbetsställning

Här visas sambanden mellan dem som arbetar i vriden arbetsställ- ning och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total res- pektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Vriden arbetsställning i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV

233

Bilaga 4

SOU 2003:13

Vriden arbetsställning i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

Kvinnor som arbetar i vriden ställning mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar i vriden ställning

M än som arbetar i vriden ställning mer sällan

Källa: SCB och AV

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

12,0

12,4

15,2

19,5

Mindre

5,4

6,6

8,9

10,4

Oddskvot

2,41

2,01

1,82

2,10

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

12,7

12,6

13,6

16,2

Mindre

3,8

3,6

5,3

6,1

Oddskvot

3,66

3,83

2,81

2,99

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Sambanden mellan vriden arbetsställning och arbetsrelaterad sjuk- frånvaro är starka, starkare bland kvinnor än män, men har minskat för männen under perioden. Starkast samband (oddskvoter>4) fin- ner vi bland äldre och medelålders män i början av perioden.

234

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av vriden arbetsställning i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Vriden arbetsställning

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

6,4

5,9

7,2

10,5

Mindre

2,4

2,8

4,2

5,4

Oddskvot

2,76

2,15

1,75

2,04

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

5,2

3,9

5,4

6,4

Mindre

1,2

0,9

1,8

2,4

Oddskvot

4,40

4,27

3,09

2,73

Källa :SCB och AV

 

 

 

 

Sambanden mellan vriden arbetsställning och lång sjukfrånvaro är starkare än för total sjukfrånvaro i början av perioden men har sedan minskat i styrka.

4.4Arbete med händerna upplyfta

Här visas sambanden mellan dem som arbetar med händerna upp- lyfta i höjd med axlarna eller högre och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

235

Bilaga 4

SOU 2003:13

Arbete med upplyfta händer i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer

M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV

Arbete med upplyfta händer i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer Kvinnor som arbetar med upplyfta händer mer sällan

M än som minst 1/4 av tiden arbetar med upplyfta händer M än som arbetar med upplyfta händer mer sällan

Källa: SCB och AV

236

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombi- nation med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Arbete med upplyfta hän-

95/96

97/98

99/00

01/02

der

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

12,2

13,3

17,5

20,0

Mindre

6,2

7,4

9,4

11,6

Oddskvot

2,09

1,94

2,05

1,90

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

11,7

10,9

13,4

15,3

Mindre

4,7

4,8

5,8

6,9

Oddskvot

2,70

2,46

2,50

2,42

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Starka samband finns mellan att arbeta med lyfta armar och arbets- relaterad sjukfrånvaro. Sambanden är starkare bland män än bland kvinnor men har minskat i styrka. Starkast samband (oddskvot>3) finner vi bland män inom offentlig sektor 1997/98 och bland medelålders män 1995/96.

Utveckling av arbete med upplyfta händer i kombi- nation med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Arbete med upplyfta

95/96

97/98

99/00

01/02

händer

Kvinnor

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

6,8

6,9

9,4

11,0

Mindre

2,9

3,1

4,2

6,1

Oddskvot

2,45

2,31

2,38

1,90

Män

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

4,8

3,4

5,2

5,9

Mindre

1,6

1,2

2,0

2,8

Oddskvot

3,13

2,81

2,66

2,15

Källa: SCB och AV

Sambanden mellan att arbeta med lyfta armar och lång sjukfrånvaro är starkare än vad gäller sjukfrånvaro totalt i början och mitten av

237

Bilaga 4

SOU 2003:13

perioden och starkare bland män än bland kvinnor. Sambanden har under perioden minskat i styrka.

4.5Upprepade arbetsmoment många gånger i timmen

Här visas sambanden mellan dem som har ett arbete med många upprepade moment och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Procent

Upprepat arbete i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment Kvinnor som mer sällan har upprepade arbetsmoment

M än som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment M än som mer sällan har upprepade arbetsmoment

Källa: SCB och AV

238

SOU 2003:13

Bilaga 4

Procent

Upprepat arbete i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

Kvinnor som mer sällan har upprepade arbetsmoment

M än som minst halva tiden har upprepade arbetsmoment

M än som mer sällan har upprepade arbetsmoment

Källa: SCB och AV

Utveckling av upprepade arbetsmoment i kombina- tion med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Upprepade arbetsmoment

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

10,3

9,7

14,0

15,3

Mindre

4,8

7,0

8,1

10,8

Oddskvot

2,28

1,44

1,84

1,48

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

10,0

10,1

10,2

12,6

Mindre

4,2

3,8

5,7

6,5

Oddskvot

2,55

2,82

1,89

2,08

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Sambanden mellan att arbeta med upprepade arbetsmoment och arbetsrelaterad sjukfrånvaro är måttliga till starka. Starkare bland män än bland kvinnor och de minskar i styrka under perioden. Starkast samband (oddskvoter>3) finner vi bland medelålders män 1997/98 och äldre män 1995/96.

239

Bilaga 4

SOU 2003:13

Utveckling av upprepade arbetsmoment i kombina- tion med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Upprepade arbetsmoment 95/96 97/98 99/00 01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

5,4

4,7

7,1

8,5

Mindre

2,1

2,9

3,4

5,5

Oddskvot

2,62

1,67

2,16

1,59

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

4,1

2,7

3,6

4,6

Mindre

1,3

1,1

2,2

2,8

Oddskvot

3,18

2,42

1,68

1,66

Källa: SCB och AV

Sambanden mellan upprepade arbetsmoment och lång sjukfrånvaro är starkare än vad gäller sjukfrånvaro totalt bland kvinnor under hela perioden och bland män i början. Sambanden minskar dock i styrka under perioden.

4.6Monotont arbete (upprepat, enkelt, styrt arbete)

Här visas sambanden mellan dem som har ett monotont arbete och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

240

SOU 2003:13

Bilaga 4

Monotont arbete i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har monotont arbete

Kvinnor som mer sällan har monotont arbete

M än som minst halva tiden har monotont arbete

M än som mer sällan har monotont arbete

Källa: SCB och AV

Monotont arbete i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som minst halva tiden har monotont arbete

Kvinnor som mer sällan har monotont arbete

M än som minst halva tiden har monotont arbete

M än som mer sällan har monotont arbete

Källa: SCB och AV

241

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av monotont arbete i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Monotont arbete

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

10,7

10,5

14,6

15,6

Mindre

6,3

7,6

9,7

12,1

Oddskvot

1,77

1,41

1,59

1,34

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

12,3

10,6

10,5

14,8

Mindre

5,1

5,2

6,8

7,5

Oddskvot

2,64

2,15

1,62

2,13

Källa: SCB och AV

Sambanden mellan monotont arbete och arbetsrelaterad sjukfrån- varo är måttliga till starka. Sambandet är starkare bland män än bland kvinnor och särskilt i början av perioden. Starkast samband (oddskvot>3) finner vi bland äldre män 1995/96.

Utveckling av monotont arbete i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Monotont arbete

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Minst halva tiden

6,1

6,1

7,5

9,1

Mindre

2,8

3,0

4,4

6,3

Oddskvot

2,22

2,06

1,75

1,50

Män

 

 

 

 

Minst halva tiden

4,8

2,5

3,6

4,4

Mindre

1,8

1,5

2,5

3,2

Oddskvot

2,77

1,67

1,41

1,39

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Sambanden mellan monotont arbete och lång sjukfrånvaro är star- kare än för sjukfrånvaro totalt bland kvinnor under hela perioden och bland män i början av perioden. Sambanden avtar dock i styrka under den studerade tidsperioden.

242

SOU 2003:13

Bilaga 4

4.7Krav i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har höga krav i arbetet och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Krav i arbetet i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har höga krav i arbetet

Kvinnor som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

Källa: SCB och AV

243

Bilaga 4

SOU 2003:13

Krav i arbetet i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har höga krav i arbetet

Kvinnor som har låga krav i arbetet

M än som har höga krav i arbetet

M än som har låga krav i arbetet

Källa: SCB och AV

Utveckling av krav i arbetet i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Krav i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Höga krav

8,3

9,7

13,2

16,0

Låga krav

5,9

6,7

7,8

9,0

Oddskvot

1,44

1,51

1,79

1,92

Män

 

 

 

 

Höga krav

6,3

7,3

9,9

9,5

Låga krav

6,2

5,1

5,5

7,9

Oddskvot

1,01

1,49

1,90

1,22

Källa: SCB och AV

Bland kvinnorna är det klart större andel som varit sjukskrivna bland dem som är utsatta för höga arbetskrav. Sambanden är mått- liga men ökar under tidsperioden. Detta gäller både sjukfrånvaro

244

SOU 2003:13

Bilaga 4

totalt och lång sjukfrånvaro. Krav i arbetet förklarar alltså allt mer av risken för arbetsrelaterad sjukfrånvaro.

Bland män ligger också andelen med sjukfrånvaro högst i grup- pen som utsätts för höga arbetskrav. Sambanden är svagare än för kvinnor och fluktuerar under tidsperioden. Först stiger oddskvo- terna, dvs. arbetskraven har större förklaringsvärde, men sedan minskar kvoterna av okänd anledning.

4.8Inflytande i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har litet inflytande över det egna arbetet och som också de senaste 12 månaderna varit sjuk- frånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Procent

Inflytande i arbetet i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV

245

Bilaga 4

SOU 2003:13

Procent

Inflytande i arbetet i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som har litet inflytande

Kvinnor som har stort inflytande

M än som har litet inflytande

M än som har stort inflytande

Källa: SCB och AV

Utveckling av inflytande i arbetet i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

8,5

10,1

13,4

15,5

Stort inflytande

5,9

6,2

7,5

9,8

Oddskvot

1,47

1,70

1,91

1,69

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

8,5

7,9

9,4

12,2

Stort inflytande

4,9

4,8

6,0

6,6

Oddskvot

1,80

1,68

1,62

1,99

Källa: SCB och AV

246

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av inflytande i arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Inflytande i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Litet inflytande

4,1

4,5

6,8

8,4

Stort inflytande

3,0

2,8

3,1

5,1

Oddskvot

1,41

1,63

2,30

1,70

Män

 

 

 

 

Litet inflytande

2,7

1,8

3,8

4,5

Stort inflytande

2,1

1,6

2,0

2,8

Oddskvot

1,33

1,07

1,87

1,61

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Sjukfrånvaro är vanligare bland de kvinnor som har litet inflytande över sitt arbete än bland dem med stort inflytande. Både för dem med litet och stor inflytande har sjukfrånvaron ökat. Oddskvoten ökar fram till 2000 men minskar sedan något. Om man ser till den långa sjukfrånvaron bland kvinnor är situationen likartad. Litet inflytande har samband med sjukfrånvaro. Betydelsen av inflytande för sjukfrånvaron stiger fram till sista mätningen därefter är den något lägre.

Också för män har lågt inflytande samband med sjukfrånvaro, oavsett frånvarons längd. Starkast samband mellan lågt inflytande och lång sjukfrånvaro finns bland män inom offentlig sektor (oddskvot>3).

4.9Kombinationen krav och kontroll (hög/låg anspänning, aktiva/passiva jobb)

Här utgör exponeringen fyra kombinationer av arbetskrav och kontroll (inflytande): hög/låg anspännig, aktiva/passiva jobb. För varje kombination visas sambandet med dels andelen sjukfrånva- rande de senaste 12 månaderna dels andelen som varit sjukfrånva- rande minst 5 veckor på grund av besvär till följd av arbetet.

247

Bilaga 4

SOU 2003:13

Krav och inflytande i arbetet i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

20

KVINNOR

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

 

Låg anspänning

 

 

Aktiva jobb

 

 

 

 

Passiva jobb

 

 

Hög anspänning

 

 

 

Källa: SCB och AV

Krav och inflytande i arbetet i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

16

MÄN

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

 

Låg anspänning

 

 

Aktiva jobb

 

 

 

 

Passiva jobb

 

 

Hög anspänning

 

 

 

Källa: SCB och AV

248

SOU 2003:13

Bilaga 4

Utveckling av krav och kontroll i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

5,3

5,9

6,4

8,0

Aktiva jobb

6,6

6,5

8,9

11,7

Passiva jobb

6,8

7,6

9,6

10,2

Hög anspänning

9,7

11,9

16,0

18,8

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

4,8

4,0

4,8

7,0

Aktiva jobb

5,1

6,0

8,0

6,1

Passiva jobb

8,7

6,8

6,7

9,6

Hög anspänning

8,4

9,1

12,2

14,7

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02

Källa: SCB och AV

Utveckling av krav och kontroll i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Krav och kontroll

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Låg anspänning

3,0

3,0

2,4

4,6

Aktiva jobb

2,9

2,6

3,9

5,7

Passiva jobb

3,5

3,3

5,0

5,0

Hög anspänning

4,5

5,3

7,9

10,5

Män

 

 

 

 

Låg anspänning

1,7

1,3

1,4

3,0

Aktiva jobb

2,4

2,1

3,0

2,6

Passiva jobb

2,9

1,3

2,3

3,1

Hög anspänning

2,6

2,3

5,3

5,7

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02

Källa: SCB och AV

Andelen sjukfrånvarande är klart högst bland dem som arbetar under hög anspänning. Ungefär var tredje kvinna bedöms arbeta under hög anspänning. I denna utsatta grupp har andelen sjukfrån- varande fördubblats på sex år. I de andra grupperna ökar andelen också signifikant. Den långa sjukfrånvaron visar en liknande bild.

249

Bilaga 4

SOU 2003:13

Andelen med lång sjukfrånvaro är klart högst bland dem som har arbete med hög anspänning, och andelen har fördubblats. Den långa sjukfrånvaron ökar även bland dem som har aktiva jobb (för- dubbling) och bland dem med låg anspänning i arbetet.

Bland män är också andelen sjukfrånvarande högst vid hög anspänning, och andelen ökar tydligt. Ökningar finns även bland dem med passiva jobb och låg anspänning men däremot antagligen inte bland dem som har aktiva jobb.

Männens långa sjukfrånvaro är högst bland dem som arbetar under hög anspänning. Den har i den gruppen ungefär fördubblats under perioden. Relativt sett lika stora ökningar, fast på en lägre nivå, har skett bland dem med låg anspänning och passiva jobb.

4.10Socialt stöd i arbetet

Här visas sambanden mellan dem som har litet socialt stöd i arbetet och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respek- tive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

Procent

Socialt stöd i arbetet i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

Kvinnor med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

Källa: SCB och AV

250

SOU 2003:13

Bilaga 4

Socialt stöd i arbetet i kombination med lång sjuk- frånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor med dåligt socialt stöd

 

Kvinnor med bra socialt stöd

 

M än med dåligt socialt stöd

 

M än med bra socialt stöd

 

Källa: SCB och AV

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

9,3

9,7

13,5

16,7

Bra stöd

6,1

7,5

9,1

10,7

Oddskvot

1,57

1,34

1,56

1,67

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

7,8

7,7

10,4

10,3

Bra stöd

5,0

4,8

5,1

7,4

Oddskvot

1,59

1,66

2,15

1,43

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

251

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av socialt stöd i arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Socialt stöd i arbetet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Dåligt stöd

4,2

4,7

6,5

8,7

Bra stöd

3,2

3,2

4,2

5,9

Oddskvot

1,36

1,49

1,58

1,53

Män

 

 

 

 

Dåligt stöd

2,9

2,2

4,3

4,2

Bra stöd

1,8

1,3

1,6

2,8

Oddskvot

1,57

1,67

2,75

1,55

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Sambandet mellan dåligt socialt stöd i arbetet och sjukfrånvaro, oavsett längd, för kvinnor fluktuerar över åren och är relativt mått- liga. För män är utvecklingen likartad.

252

SOU 2003:13

Bilaga 4

Kort sammanfattning av kapitel 4

Här visas att starka samband finns mellan arbetsrelaterad sjukfrånvaro totalt och

*lyfta tungt i arbetet

*arbeta i framåtlutad arbetsställning

*arbeta i vriden arbetsställning

*arbeta med lyfta armar

*många upprepade arbetsmoment (gäller för män)

*höga arbetskrav (gäller för kvinnor)

arbetsrelaterad sjukfrånvaro minst fem veckor och att

*lyfta tungt i arbetet

*arbeta i framåtlutad arbetsställning

*arbeta i vriden arbetsställning

*arbeta med lyfta armar

*många upprepade arbetsmoment

*höga arbetskrav (gäller för kvinnor)

De som arbetar under hög anspänning är i större utsträckning än andra sjukfrånvarande till följd av besvär, både totalt och sett till den långa sjukfrånvaron.

Sambanden mellan de olika exponeringar vi undersökt och sjukfrånvaro är starka genom hela perioden. Relativt sett tende- rar några av de fysiska påfrestningarna att bli något mindre betydelsefulla. Höga arbetskrav förklarar alltmer av kvinnors sjukfrånvaro. De fysiska påfrestningarna kan fortfarande i abso- luta tal tänkas förklara minst lika mycket sjukfrånvaro som tidigare, men det är främst de psykosociala förhållanden såsom höga arbetskrav som förklarar ökningen av sjukfrånvaron.

253

Bilaga 4

SOU 2003:13

5 Etiologiska fraktioner

I kapitel 4 har vi visat att samband finns mellan en rad olika arbetsmiljöfaktorer och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Ett mått på hur stor betydelse varje faktor har för den arbetsrelaterade sjuk- frånvaron är etiologisk fraktion. Den anger den andel av arbetsre- laterad sjukfrånvaro som skulle försvinna om den högexponerade gruppen fick sin sjukfrånvaro sänkt till den nivå som gäller för den mindre exponerade gruppen.

För att detta skall gälla måste ett orsakssamband ha påvisats. Vi hävdar inte att så är fallet – men har ändå med denna reservation valt att visa den etiologiska fraktionen för de berörda faktorerna.

Etiologisk fraktion för olika arbetsmiljöfaktorer 2001/02

 

Sjuk-

 

Lång

 

 

frånvaro

sjukfrån-

 

totalt

 

varo

 

 

Kv

M

Kv

M

Exponering

 

 

 

 

Lyfter varje dag minst 15 kg

9

26

10

17

Framlutad arbetsställning minst 1/4 av tiden

18

27

17

30

Vriden arbetsställning minst 1/4 av tiden

19

31

20

30

Arbete med upplyfta händer minst 1/4 av tiden

10

21

11

19

Många upprepade arbetsmoment minst ½ tiden

16

25

20

19

Höga krav i arbetet

30

9

30

13

Litet inflytande i arbetet

24

24

26

19

Bristande socialt stöd i arbetet

17

15

14

18

Källa: SCB och AV

 

 

 

 

Av tabellen framgår bland annat att om man kunde eliminera arbete i framlutad arbetsställning skulle andelen som varit sjukfrånvarande någon gång under de senaste 12 månaderna minska bland män med 27 procent och bland kvinnor med 18 procent. Man skulle få motsvarande effekt om man tog bort arbete i vridna arbetsställ- ningar. Om man ser till den långa sjukfrånvaron bland män ser man ännu tydligare vådan av de påfrestande arbetsställningarna.

I och med att kroppsliga påfrestningar i arbetet inte är åtskilda från varandra, utan att man ofta utsätts för en kombination av olika

254

SOU 2003:13

Bilaga 4

påfrestningar, går det inte att summera de olika procentandelarna. Tungt och kroppsligt påfrestande arbete, oavsett exponeringstyp, visar på en andel bland män runt 20–30 procent.

Bland kvinnor med höga krav i sitt arbete skulle 30 procent färre vara sjukfrånvarande någon gång under de senaste 12 månaderna om kraven blev lägre. Att komma till rätta med de höga kraven i arbetet skulle på motsvarande sätt innebära att andelen kvinnor med lång sjukfrånvaro skulle minska med 30 procent. Bland män skulle en minskning av de höga kraven ha en mindre betydelse för deras sjukfrånvaro.

Trots att mycket av ökningen av sjukfrånvaron verkar hänga samman med de psykosociala påfrestningarna tycks fortfarande de kroppsliga belastningarna ha en ännu större betydelse. Åtgärder för att få ner den arbetsrelaterade sjukfrånvaron bör därför riktas mot såväl de kroppsliga som de psykosociala påfrestningarna i arbetet.

255

Bilaga 4

SOU 2003:13

6Sambandet mellan besvär och sjukfrånvaro

Man kan jämföra över tiden i vilken utsträckning grupper med respektive utan vissa besvär är sjukfrånvarande. Även om andelen som har ett visst besvär ändras över tiden skulle benägenheten att sjukskriva sig eller att inte göra det kunna vara konstant. Om man istället skulle finna att sjukfrånvaron ökar bland dem som har besvär ett år jämfört med dem som har samma besvär nästa år skulle det kunna tolkas som att man blivit mindre tålig (utan att man fördenskull behöver värdera om detta är bra eller dåligt). Även andra tolkningar är möjliga, t.ex. att arbetets art kanske i mindre utsträckning gör det möjligt att arbeta när man inte är helt kurant. I samband med att antalet sysselsatta förändras ändras även möjlig- heterna att få och behålla ett arbete för personer med hälso- problem. Effekten av detta har vi inte kunnat analysera.

Först visas all sjukfrånvaron under mätveckan (enligt AKU:s definition) och hur mycket av denna frånvaro som är arbetsrela- terad. Data har hämtats från Arbetskratsundersökningarna (AKU) och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär 1996 2002.

256

SOU 2003:13

Bilaga 4

Total sjukfrånvaro under mätveckan och arbetsrelaterad

 

sjukfrånvaro under mätveckan 1996-2002

 

12

 

 

 

 

 

 

 

KVINNOR

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

Procent

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

 

Sjukfrånvaro under mätveckan

 

 

 

Arbetsrelaterad sjukfrånvaro under mätveckan

Ej arbetsrelaterad sjukfrånvaro under mätveckan

Källa: SCB och AV.

Den totala sjukfrånvaron bland kvinnor har ökat kraftigt sedan 1998 och ökningen beror till största delen på den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Denna frånvaro utgör nu runt 44 procent av den totala sjukfrånvaron. Kurvan för den ej arbetsrelaterade sjukfrån- varon har planat ut sedan 1999.

257

Bilaga 4

SOU 2003:13

Total sjukfrånvaro under mätveckan och arbetsrelaterad

 

sjukfrånvaro under mätveckan 1996-2002

 

12

 

 

 

 

 

 

 

MÄN

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

Procent

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

 

Sjukfrånvaro under mätveckan

 

 

 

Arbetsrelaterad sjukfrånvaro under mätveckan

Ej arbetsrelaterad sjukfrånvaro under mätveckan

Källa: SCB och AV.

Den totala sjukfrånvaron bland män har ökat mellan 1997 och 2001 men verkar därefter att ha stabiliserats. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron som utgör ca 36 procent av den totala sjukfrånvaron bland män ökade mellan 1997 och 2000 för att sedan plana ut.

Den ej arbetsrelaterade sjukfrånvaron har fluktuerat mellan åren och ligger nu, år 2002, på samma nivå som 1996.

258

SOU 2003:13

Bilaga 4

6.1Olust att gå till jobbet

Här visas sambanden mellan dem som varje vecka känner olust att gå till jobbet och som också de senaste 12 månaderna varit sjuk- frånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

6.1.1Kvinnor och män

Olust att gå till arbetet i kombination med sjukfrån- varo totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje vecka känner olust

Kvinnor som mer sällan känner olust

M än som varje vecka känner olust

M än som mer sällan känner olust

Källa: SCB och AV.

259

Bilaga 4

SOU 2003:13

Olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje vecka känner olust

Kvinnor som mer sällan känner olust

M än som varje vecka känner olust

M än som mer sällan känner olust

Källa: SCB och AV.

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste

 

12 månaderna inom

 

Känner olust att gå till

95/96

97/98

99/00

01/02

jobbet

Kvinnor

 

 

 

 

Varje vecka

14,6

15,1

24,0

25,7

Mindre ofta

5,9

7,0

7,9

10,2

Oddskvot

2,73

2,36

3,68

3,05

Män

 

 

 

 

Varje vecka

14,7

13,5

16,6

18,5

Mindre ofta

4,9

4,8

5,4

6,7

Oddskvot

3,35

3,07

3,49

3,14

Källa: SCB och AV.

260

SOU 2003:13

Bilaga 4

Det finns starka samband mellan att känna olust när man går till arbetet och att också vara sjukfrånvarande för arbetsrelaterade besvär. Sambandens styrka varierar och vi kan inte se någon klar utvecklingslinje under perioden.

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Känner olust att gå till

 

 

 

 

jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varje vecka

7,3

8,1

12,8

14,3

Mindre ofta

2,8

2,9

3,4

5,3

Oddskvot

2,72

2,98

4,16

2,99

Män

 

 

 

 

Varje vecka

6,1

4,2

6,8

8,4

Mindre ofta

1,7

1,3

1,8

2,4

Oddskvot

3,75

3,38

3,90

3,65

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan lång sjukfrånvaro och olust att gå till arbetet följer i stort samma mönster som gäller för sjukfrånvaro totalt men tycks vara något starkare bland män.

261

Bilaga 4

SOU 2003:13

6.1.2Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män i olika åldrar

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Känner olust att

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

gå till jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

7,4

7,5

14,1

16,8

15,4

15,7

24,6

27,3

18,3

19,7

27,7

29,4

Varje vecka

Mindre

4,4

4,9

4,2

6,0

6,2

6,4

7,2

10,4

6,4

9,2

10,9

11,8

Oddskvot

1,73

1,57

3,73

3,19

2,76

2,75

4,22

3,25

3,31

2,41

3,13

3,11

Män

10,5

13,2

12,7

17,4

13,8

13,2

17,0

18,6

19,8

14,1

18,7

18,9

Varje vecka

Mindre ofta

4,6

3,7

4,3

3,9

5,0

5,0

5,6

6,4

4,9

5,2

5,7

8,5

Oddskvot

2,42

3,97

3,22

5,14

3,05

2,89

3,44

3,34

4,79

3,01

3,85

2,50

Källa: SCB och AV.

Starkast är sambanden bland yngre män 2001/02 och bland äldre män 1995/96 vad gäller sjukfrånvaro totalt.

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män i olika åldrar

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Känner olust att

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

gå till jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

2,2

4,2

3,5

7,2

7,1

8,1

12,8

13,6

11,1

11,1

17,0

20,0

Varje vecka

Mindre

1,4

1,0

0,7

2,5

2,9

2,2

2,7

4,7

3,6

5,1

5,9

7,3

Oddskvot

1,56

4,44

5,33

3,04

2,60

4,01

5,29

3,18

3,32

2,31

3,26

3,18

Män

3,3

4,1

1,1

1,9

4,9

2,3

5,2

8,1

10,3

7,7

13,4

12,9

Varje vecka

Mindre ofta

0,4

0,5

0,4

0,6

1,5

1,2

1,4

1,8

3,0

1,8

3,2

4,3

Oddskvot

9,59

8,38

2,50

3,12

3,51

1,91

3,88

4,91

3,74

4,60

4,65

3,28

Källa: SCB och AV.

Sambanden för lång sjukfrånvaro och olust är starkast bland yngre och medelålders kvinnor i mitten av den studerade perioden och bland yngre män i början, bland medelålders män i slutet och bland äldre män i mitten av perioden.

262

SOU 2003:13

Bilaga 4

6.1.3Kvinnor och män inom olika sektorer

Procent

Olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

18

KVINNOR

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor inom offentlig sektor som varje vecka känner olust att gå till jobbet

Kvinnor inom offentlig sektor som mer sällan känner olust att gå till jobbet

Kvinnor inom privat sektor som varje vecka känner olust att gå till jobbet

Kvinnor inom privat sektor som mer sällan känner olust att gå till jobbet

Källa: SCB och AV.

263

Bilaga 4

SOU 2003:13

Procent

Olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

12

MÄN

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

M än inom offentlig sektor som varje vecka känner olust att gå till jobbet

M än inom offentlig sektor som mer sällan känner olust att gå till jobbet

M än inom privat sektor som varje vecka känner olust att gå till jobbet

M än inom privat sektor som mer sällan känner olust att gå till jobbet

Källa: SCB och AV.

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med sjuk- frånvaro totalt bland kvinnor och män inom olika sektorer

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna inom

Känner olust att

offentlig sektor

 

privat sektor

 

 

gå till jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

15,3

17,4

24,7

29,8

13,8

12,5

23,2

21,4

Mindre

5,8

8,4

9,4

11,6

6,0

5,6

6,3

8,8

Oddskvot

2,93

2,30

3,17

3,23

2,51

2,41

4,49

2,82

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

10,9

13,9

17,4

19,1

15,6

13,3

16,5

18,3

Mindre

2,7

3,4

4,1

5,2

5,4

5,2

5,7

7,0

Oddskvot

4,41

4,59

4,93

4,30

3,23

2,80

3,27

2,98

Källa: SCB och AV.

264

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sambanden mellan olust att gå till arbete och att vara sjukfrån- varande på grund av arbetet är starkast bland män inom offentlig sektor under hela perioden.

Utveckling av olust att gå till arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män inom olika sektorer

Känner olust att

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna inom

gå till jobbet

offentlig sektor

 

privat sektor

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

7,9

9,8

14,9

16,7

6,5

6,3

10,2

11,6

Mindre

2,7

3,5

3,7

5,8

2,9

2,3

3,1

4,7

Oddskvot

3,07

3,02

4,58

3,27

2,34

2,86

3,58

2,64

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

6,3

3,1

7,4

10,6

6,0

4,5

6,6

7,9

Mindre

0,3

1,3

1,3

2,3

2,0

1,3

1,9

2,5

Oddskvot

26,60

2,34

6,11

4,98

3,11

3,69

3,57

3,40

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan olust och lång sjukfrånvaro är starkast bland kvinnor inom offentlig sektor 1999/00. Sambanden är starkare bland män än bland kvinnor under i stort sett hela den studerade perioden. Speciellt starka samband finner vi för män inom offentlig sektor.

265

Bilaga 4

SOU 2003:13

6.2Svårt att sova på grund av tankar på arbetet

Här visas sambanden mellan dem som varje vecka har svårt att sova på grund av att de tänker på jobbet och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

6.2.1Kvinnor och män

Sovsvårigheter p.g.a. arbetet i kombination med sjuk- frånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje vecka har svårt att sova

Kvinnor som mer sällan har svårt att sova

M än som varje vecka har svårt att sova

M än som mer sällan har svårt att sova

Källa: SCB och AV.

266

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sovsvårigheter p.g.a. arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varje vecka har svårt att sova

Kvinnor som mer sällan har svårt att sova

M än som varje vecka har svårt att sova

M än som mer sällan har svårt att sova

Källa: SCB och AV.

Utveckling av sovsvårigheter i kombination med sjuk- frånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Svårt att sova p.g.a.

95/96

97/98

99/00

01/02

jobbet

Kvinnor

 

 

 

 

Varje vecka

11,9

14,2

19,0

22,5

Mindre ofta

6,2

7,0

8,3

10,0

Oddskvot

2,04

2,20

2,59

2,61

Män

 

 

 

 

Varje vecka

9,2

10,1

12,7

13,5

Mindre ofta

5,6

5,2

6,2

7,6

Oddskvot

1,72

2,06

2,21

1,90

Källa: SCB och AV.

267

Bilaga 4

SOU 2003:13

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha problem med sömnen och också vara sjukskriven på grund av arbetet. Man kan se en svag ökning av sambandens styrka under perioden bland kvin- norna medan en sådan ökning inte syns bland männen.

Utveckling av sovsvårigheter i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste

 

12 månaderna

 

 

Svårt att sova p.g.a.

95/96

97/98

99/00

01/02

jobbet

Kvinnor

 

 

 

 

Varje vecka

5,7

7,8

10,8

13,8

Mindre ofta

3,0

2,8

3,4

4,8

Oddskvot

1,92

2,93

3,46

3,17

Män

 

 

 

 

Varje vecka

3,6

3,5

6,7

6,6

Mindre ofta

2,0

1,3

1,8

2,7

Oddskvot

1,81

2,72

3,89

2,54

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan sovsvårigheter och lång sjukfrånvaro är starkare än när vi studerar sjukfrånvaron totalt. Under de flesta åren är sam- banden starkare bland kvinnor än bland män och vi ser en ökning av sambandens styrka under perioden jämfört med 1995/96.

268

SOU 2003:13

Bilaga 4

6.2.2Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av sovsvårigheter i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män i olika åldrar

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

Svårt att sova

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

p.g.a. jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

8,3

7,5

12,8

19,2

10,5

13,0

17,3

23,1

14,6

17,6

22,8

22,6

Mindre

4,5

5,2

4,9

6,5

6,9

6,7

8,2

10,3

6,2

8,7

10,6

11,4

Oddskvot

1,93

1,49

2,88

3,45

1,59

2,06

2,35

2,63

2,58

2,25

2,50

2,26

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

10,4

13,4

9,3

9,4

8,3

8,4

12,4

13,0

10,3

11,2

14,1

15,5

Mindre ofta

5,2

4,1

5,5

6,4

5,5

5,5

6,6

7,3

6,0

5,2

5,9

8,8

Oddskvot

2,13

3,62

1,75

1,51

1,54

1,56

2,01

1,89

1,79

2,31

2,61

1,89

Källa: SCB och AV.

Starkast samband (oddskvoter>3) finner vi bland yngre kvinnor 2001/02 och bland yngre män 1997/98.

Utveckling av sovsvårigheter i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män i olika åldrar

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

Svårt att sova

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

p.g.a. jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

2,6

4,9

3,6

8,8

5,6

6,4

9,9

12,6

6,6

10,5

13,8

16,3

Mindre

1,5

1,2

0,8

2,8

3,0

2,3

2,9

4,3

4,2

4,7

5,7

6,8

Oddskvot

1,80

4,22

4,64

3,43

1,88

2,87

3,64

3,21

1,62

2,37

2,65

2,68

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

0,0

4,1

0,9

2,6

2,7

2,0

5,8

5,2

5,9

5,3

9,5

9,7

Mindre ofta

0,9

0,7

0,5

0,7

1,7

1,2

1,3

2,2

3,5

1,9

3,4

4,7

Oddskvot

0,00

5,84

1,81

3,97

1,63

1,68

4,50

2,42

1,73

2,86

2,98

2,20

Källa: SCB och AV.

269

Bilaga 4

SOU 2003:13

Sambanden är oftast starkare vad gäller lång sjukfrånvaro än sjuk- frånvaro totalt. Starkast samband (oddskvoter>4) finner vi bland yngre kvinnor 1997/98 och 1999/00, samt bland yngre män 1997/ 98 och medelålders män 1999/00.

6.2.3Kvinnor och män inom olika sektorer

Sovsvårigheter pga arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

18

KVINNOR

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor inom offentlig sektor som varje vecka har svårt att sova pga jobbet Kvinnor inom offentlig sektor som mer sällan har svårt att sova pga jobbet Kvinnor inom privat sektor som varje vecka har svårt att sova pga jobbet Kvinnor inom privat sektor som mer sällan har svårt att sova pga jobbet

Källa: SCB och AV.

270

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sovsvårigheter pga arbetet i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

9

MÄN

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1996

1998

2000

2002

M än inom offentlig sektor som varje vecka har svårt att sova pga jobbet

M än inom offentlig sektor som mer sällan har svårt att sova pga jobbet

M än inom privat sektor som varje vecka har svårt att sova pga jobbet

M än inom privat sektor som mer sällan har svårt att sova pga jobbet

Källa: SCB och AV.

Utveckling sovsvårigheter i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män inom olika sektorer

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna inom

Svårt att sova

offentlig sektor

 

privat sektor

 

 

p.g.a. jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

11,0

16,4

21,1

24,8

13,1

10,8

15,8

19,1

Mindre

6,5

8,2

9,1

11,0

5,9

5,9

7,5

9,0

Oddskvot

1,78

2,20

2,67

2,67

2,40

1,93

2,31

2,39

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

6,1

10,0

14,0

15,3

10,1

10,1

12,3

13,1

Mindre

3,1

3,7

4,4

5,8

6,2

5,5

6,6

8,0

Oddskvot

2,03

2,89

3,53

2,93

1,70

1,93

1,98

1,73

Källa: SCB och AV.

271

Bilaga 4

SOU 2003:13

Sambanden mellan sovsvårigheter och sjukfrånvaro totalt är star- kast bland män inom offentlig sektor.

Utveckling sovsvårigheter i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män inom olika sektorer

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna inom

 

Svårt att sova

offentlig Sektor

 

privat sektor

 

 

p.g.a. jobbet

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

5,5

9,4

11,9

16,0

5,9

5,4

9,1

10,6

Mindre

3,2

3,2

3,6

4,7

2,9

2,4

3,1

4,9

Oddskvot

1,79

3,11

3,58

3,85

2,08

2,33

3,12

2,30

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

3,9

3,1

7,0

8,0

3,5

3,7

6,6

6,3

Mindre

0,3

1,2

1,2

2,8

2,4

1,4

1,9

2,7

Oddskvot

15,57

2,57

6,07

3,05

1,47

2,80

3,57

2,43

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan sovsvårigheter och lång sjukfrånvaro fluktuerar kraftigt men är liksom sjukfrånvaron totalt starkast bland män inom offentlig sektor. Även bland kvinnor inom offentlig sektor ser vi starka samband och de förstärks under perioden.

6.3Ont i kroppen

Här visas sambanden mellan dem som varannan dag har ont i krop- pen och som också de senaste 12 månaderna varit sjukfrånvarande till följd av arbetet. Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjukfrånvaro (5 veckor eller mer).

272

SOU 2003:13

Bilaga 4

6.3.1Kvinnor och män

Procent

Ont i kroppen i kombination med sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna 1995-2002

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varannan dag har ont i kroppen

Kvinnor som mer sällan har ont i kroppen

M än som varannan dag har ont i kroppen

M än som mer sällan har ont i kroppen

Källa: SCB och AV.

273

Bilaga 4

SOU 2003:13

Procent

Ont i kroppen i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor som varannan dag har ont i kroppen

Kvinnor som mer sällan har ont i kroppen

M än som varannan dag har ont i kroppen

M än som mer sällan har ont i kroppen

Källa: SCB och AV.

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

Ont i kroppen

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varannan dag

13,1

14,0

17,7

21,3

Mindre ofta

3,2

4,2

4,8

6,3

Oddskvot

4,62

3,76

4,26

4,05

Män

 

 

 

 

Varannan dag

13,8

13,1

15,2

16,7

Mindre ofta

3,2

3,1

3,9

5,2

Oddskvot

4,91

4,76

4,42

3,68

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

274

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sambanden mellan att ha ont i kroppen efter arbetets slut minst varannan dag och att vara sjukfrånvarande från arbetet är starka. Sambandens styrka har dock inte ökat under tidsperioden utan närmast minskat bland män.

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

Ont i kroppen

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

Varannan dag

11,7

12,6

15,1

18,0

Mindre ofta

2,6

2,6

3,8

5,4

Oddskvot

5,00

5,35

4,55

3,82

Män

 

 

 

 

Varannan dag

10,4

5,2

9,0

14,7

Mindre ofta

1,7

1,4

2,2

2,7

Oddskvot

6,84

3,71

4,34

6,09

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan att ha ont i kroppen och lång sjukfrånvaro är ofta starkare än vad gäller sjukfrånvaro totalt. Sambanden har dock minskat i styrka bland kvinnor under perioden och bland män fluktuerar sambanden kraftigt.

275

Bilaga 4

SOU 2003:13

6.3.2 Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män i olika åldrar

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

8,3

9,1

9,1

13,9

13,8

13,2

17,8

22,8

14,1

16,7

20,6

21,8

Mindre ofta

3,0

3,5

3,7

5,8

3,5

4,3

4,6

6,1

2,5

4,2

5,9

6,9

Oddskvot

2,97

2,73

2,57

2,63

4,37

3,34

4,48

4,56

6,49

4,56

4,12

3,77

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

12,7

11,0

12,9

18,3

13,4

13,0

16,4

15,4

14,8

14,0

14,6

17,7

Mindre ofta

4,1

3,4

3,8

3,4

3,3

3,4

4,1

5,6

2,2

2,3

3,7

5,5

Oddskvot

3,44

3,54

3,74

6,37

4,59

4,30

4,62

3,07

7,84

6,89

4,51

3,66

Källa: SCB och AV.

Sambandens styrka stiger med ökande ålder och mycket starka samband (oddskvoter>6,0) finner vi bland äldre kvinnor och män i början av perioden.

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män i olika åldrar

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

Ont i kroppen

16-29 år

 

 

30-49 år

 

 

50-64 år

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

3,5

4,1

1,8

5,7

7,5

6,5

8,5

11,7

8,6

10,3

12,9

14,8

Mindre ofta

0,5

0,4

0,7

2,8

1,0

0,9

1,5

2,2

1,0

1,3

1,9

3,6

Oddskvot

6,81

10,25

2,72

2,13

7,73

8,15

5,98

6,02

8,98

8,47

7,67

4,71

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

0,4

3,5

1,9

2,7

5,4

3,3

5,1

6,6

9,0

6,0

9,1

9,7

Mindre ofta

1,1

0,4

0,1

0,3

0,5

0,6

0,9

1,2

0,8

0,7

2,3

3,3

Oddskvot

0,41

10,20

13,96

8,20

10,45

5,65

6,00

5,67

13,12

9,19

4,28

3,14

Källa: SCB och AV.

276

SOU 2003:13

Bilaga 4

Vad gäller lång sjukfrånvaro fluktuerar sambandens styrka kraftigt under perioden och det är svårt att se någon speciell trend utom att styrkan i sambanden tycks ha gått ned under senare år för de äldsta och yngsta.

6.3.3Kvinnor och män inom olika sektorer

Procent

Kroppsligt ont i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

25

KVINNOR

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor inom offentlig sektor som varannan dag har ont i kroppen

Kvinnor inom offentlig sektor som mer sällan har ont i kroppen

Kvinnor inom privat sektor som varannan dag har ont i kroppen

Kvinnor inom privat sektor som mer sällan har ont i kroppen

Källa: SCB och AV.

277

Bilaga 4

SOU 2003:13

Procent

Kroppsligt ont i kombination med lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

20

MÄN

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

1996

1998

2000

2002

M än inom offentlig sektor som varannan dag har ont i kroppen

M än inom offentlig sektor som mer sällan har ont i kroppen

M än inom privat sektor som varannan dag har ont i kroppen

M än inom privat sektor som mer sällan har ont i kroppen

Källa: SCB och AV.

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med sjukfrånvaro totalt bland kvinnor och män inom olika sektorer

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna inom

 

offentlig sektor

 

privat sektor

 

 

Ont i kroppen

95/96

97/98 99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

12,5

16,0

19,5

22,8

13,7

11,7

15,8

19,7

Mindre ofta

3,5

5,2

6,0

7,8

2,8

3,1

3,5

4,7

Oddskvot

3,92

3,48

3,79

3,50

5,61

4,19

5,20

4,94

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

10,2

11,4

14,6

13,8

14,4

13,4

15,3

17,2

Mindre ofta

1,8

2,8

4,1

5,3

3,5

3,2

3,8

5,1

Oddskvot

6,04

4,49

3,98

2,85

4,66

4,76

4,53

3,84

Källa: SCB och AV.

278

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sambanden mellan att ha ont i kroppen varannan dag efter arbetet och att vara sjukfrånvarande på grund av arbetet är starkare inom privat än offentlig sektor bland kvinnor. Bland män är sambanden också starkare inom privat sektor mot slutet av perioden men inte i början.

Utveckling av kroppsligt ont i kombination med lång sjukfrån- varo bland kvinnor och män inom olika sektorer

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna inom

 

offentlig sektor

 

privat sektor

 

 

Ont i kroppen

95/96 97/98 99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

6,9

9,0

10,9

13,2

7,7

6,1

7,5

11,2

Mindre ofta

1,2

1,2

1,4

3,0

0,7

0,6

1,6

2,4

Oddskvot

6,37

8,40

8,51

4,90

11,82

10,64

5,18

5,25

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

4,0

4,5

5,8

8,1

6,6

4,3

6,4

7,3

Mindre ofta

0,1

0,6

1,5

2,1

0,8

0,6

1,1

1,6

Oddskvot

29,64

7,42

4,14

4,12

8,31

7,98

6,27

4,83

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan lång sjukfrånvaro och ont i kroppen fluktuerar kraftigt men minskar i styrka under perioden både inom offentlig och privat sektor, såväl bland kvinnor som bland män.

279

Bilaga 4

SOU 2003:13

6.4Arbetsrelaterade besvär

Här visas i vilken utsträckning de som har uppgett arbetsrelaterade besvär också blir sjukfrånvarande till följd av dessa. Ändrar sig deras benägenhet att vara sjukfrånvarande över åren?

Sjukfrånvaron är här redovisad efter total respektive lång sjuk- frånvaro (5 veckor eller mer).

6.4.1Kvinnor och män

Arbetsrelaterade besvär i kombination med sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Sjukfrånvarande kvinnor

Kvinnor som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Sjukfrånvarande män

M än som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Källa: SCB och AV.

280

SOU 2003:13

Bilaga 4

Fysiska besvär i kombination med sjukfrån- varo de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Sjukfrånvarande kvinnor

Kvinnor som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Sjukfrånvarande män

M än som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Källa: SCB och AV.

281

Bilaga 4

SOU 2003:13

Andra besvär i kombination med sjukfrån- varo de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Sjukfrånvarande kvinnor

Kvinnor som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Sjukfrånvarande män

M än som varit sjukfrånvarande 5 veckor el. mer

Källa: SCB och AV.

Utveckling av arbetsrelaterade besvär i kombination med total resp. lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

 

Kvinnor

 

 

 

Män

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Besvär totalt

31,0

30,2

33,1

39,0

30,3

28,9

31,2

32,5

Fysiska besvär

32,8

32,3

34,4

40,6

31,6

31,2

34,1

34,2

Andra besvär

26,5

26,4

33,0

41,6

26,3

23,1

24,5

32,4

 

 

 

 

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

 

 

 

Kvinnor

 

 

 

Män

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Besvär totalt

15,2

13,5

15,6

20,9

11,1

8,1

11,5

12,8

Fysiska besvär

16,1

14,1

16,3

21,2

11,7

9,0

12,2

13,1

Andra besvär

13,6

11,5

16,6

22,1

8,1

4,2

10,4

14,4

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

282

SOU 2003:13

Bilaga 4

Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron bland dem som har besvär, både kort och lång, till följd av arbetsorsakade besvär, oavsett typ av besvär, har signifikant ökat bland kvinnor under hela den under- sökta perioden.

För män har utvecklingen fluktuerat över åren. Bland de män som uppgett andra besvär kan dock en ökning av sjukfrånvaron oavsett längd konstateras sedan 1997/98. För män med fysiska besvär har den långa sjukfrånvaron ökat sedan 1997/98.

6.4.2Kvinnor och män i olika åldrar

Utveckling av arbetsrelaterade besvär i kombination med total resp. lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män i olika åldrar

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

 

16-29 år

 

 

 

30-49 år

 

 

 

50-64 år

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

27,7

28,1

22,1

30,8

33,3

30,9

32,7

40,5

34,5

36,0

41,1

44,1

Fysiska besvär

Andra besvär

21,3

20,1

28,2

35,4

25,3

24,1

30,6

42,2

33,9

32,9

38,9

42,9

Män

33,9

35,2

31,7

33,7

29,4

31,2

34,4

32,8

34,6

29,7

34,7

36,4

Fysiska besvär

Andra besvär

21,9

27,1

16,6

22,0

23,5

19,0

23,4

33,0

35,3

29,0

30,8

35,7

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

16-29 år

 

 

 

30-49 år

 

 

 

50-64 år

 

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

9,1

7,6

4,2

14,1

15,1

11,8

14,4

17,5

21,0

20,1

23,2

28,6

Fysiska besvär

Andra besvär

8,3

8,8

4,0

11,5

12,8

9,2

15,7

20,2

20,3

16,4

23,1

28,9

Män

5,4

7,6

3,3

4,2

9,5

7,6

9,5

10,8

19,0

11,8

20,8

20,2

Fysiska besvär

Andra besvär

5,4

3,3

0,0

1,4

4,8

1,4

6,3

11,9

17,5

9,9

24,0

24,9

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02. Källa: SCB och AV

283

Bilaga 4

SOU 2003:13

Bland kvinnor ökar andelen sjukfrånvarande bland dem som har besvär över perioden, både kort och lång frånvaro, till följd av både kroppsliga och andra besvär. De högsta andelarna med lång sjuk- frånvaro bland kvinnor återfinns i åldersgruppen 50 64 år.

Män, som generellt har en lägre nivå av sjukfrånvaro än kvinnor, uppvisar en mer fluktuerad utveckling. Men precis som bland kvinnor ligger de högsta andelarna av lång sjukfrånvaro inom gruppen 50 64 år.

6.4.3Kvinnor och män inom olika sektorer

Procent

Fysiska besvär i kombination med sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

50

KVINNOR

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor inom offentlig sektor med sjukfrånvaro

Kvinnor inom offentlig sektor med lång sjukfrånvaro

Kvinnor inom privat sektor med sjukfrånvaro

Kvinnor inom privat sektor med lång sjukfrånvaro

Källa: SCB och AV.

284

SOU 2003:13

Bilaga 4

Fysiska besvär i kombination med sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

40

MÄN

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

M än inom offentlig sektor med sjukfrånvaro

M än inom offentlig sektor med lång sjukfrånvaro

M än inom privat sektor med sjukfrånvaro

M än inom privat sektor med lång sjukfrånvaro

Källa: SCB och AV.

285

Bilaga 4

SOU 2003:13

Procent

Andra besvär i kombination med sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

50

KVINNOR

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

Kvinnor inom offentlig sektor med sjukfrånvaro

Kvinnor inom offentlig sektor med lång sjukfrånvaro

Kvinnor inom privat sektor med sjukfrånvaro

Kvinnor inom privat sektor med lång sjukfrånvaro

Källa: SCB och AV.

286

SOU 2003:13

Bilaga 4

Andra besvär i kombination med sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna 1995-2002

Procent

35

MÄN

30

25

20

15

10

5

0

1996

1998

2000

2002

M än inom offentlig sektor med sjukfrånvaro

M än inom offentlig sektor med lång sjukfrånvaro

M än inom privat sektor med sjukfrånvaro

M än inom privat sektor med lång sjukfrånvaro

Källa: SCB och AV.

287

Bilaga 4 SOU 2003:13

Utveckling av arbetsrelaterade besvär i kombination med total resp. lång sjukfrånvaro bland kvinnor och män inom olika sektorer

 

Sjukfrånvaro totalt de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

offentlig sektor

 

 

privat sektor

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

31,4

35,2

37,9

43,3

34,6

28,7

30,5

37,5

 

Andra besvär

25,5

28,1

34,0

44,1

28,7

23,3

31,6

37,4

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

19,3

24,5

31,8

28,7

34,0

32,8

34,5

35,1

Andra besvär

14,8

17,4

23,6

32,9

31,7

25,4

24,8

32,3

 

Lång sjukfrånvaro de senaste 12 månaderna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

offentlig sektor

 

 

privat sektor

 

 

 

95/96

97/98

99/00

01/02

95/96

97/98

99/00

01/02

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

15,4

15,5

18,3

22,3

17,0

12,4

14,1

20,0

Andra besvär

13,4

12,9

17,1

22,9

14,2

9,1

15,7

20,7

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska besvär

5,1

8,0

9,8

15,0

12,9

9,2

12,6

12,8

 

Andra besvär

2,8

5,4

12,3

15,3

10,7

3,8

9,6

14,1

De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001/02.

Källa: SCB och AV.

Bland kvinnor är sjukfrånvaro bland dem med besvär störst inom offentlig sektor. Det gäller oavsett typ av besvär. Inom denna sektor finns också merparten av de sysselsatta kvinnorna. Andelen kvinnor inom offentlig sektor som någon gång varit sjukfrån- varande på grund av andra besvär har ökat med nästan 19 procent- enheter sedan 1995/96 och med 10 procentenheter mellan 1999/00 och 2001/02. Vad gäller den långa sjukfrånvaron är motsvarande siffror 10 procentenheter respektive 6 procentenheter.

288

SOU 2003:13

Bilaga 4

Sjukfrånvaro totalt på grund av fysiska besvär är vanligare bland män inom privat sektor än inom offentlig sektor. Mellan 1995/96 och 2001/02 har en ökning skett med 9 procentenheter och mellan 1997/98 och 2001/02 är ökningen drygt 4 procentenheter.

Sjukfrånvaro på grund av andra besvär är vanligare bland kvinnor än bland män. Ökningen av sjukfrånvaron på grund av andra typer av besvär än fysiska är större än vad de gäller fysiska. Det gäller både total och lång sjukfrånvaro, och inom privat såväl som offentlig sektor.

Kort sammanfattning av kapitel 6

Arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron bland kvinnor har ökat kraftigt sedan 1998 och ökningen beror till största delen på den arbetsrelaterade sjukfrån- varon. Denna frånvaro utgör nu runt 44 procent av den totala sjuk- frånvaron. Kurvan bland kvinnor för ej arbetsrelaterad sjukfrånvaro har planat ut sedan 1999.

Den totala sjukfrånvaron bland män har ökat mellan 1997 och 2001 men verkar därefter att ha stabiliserats. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron som utgör ca 36 procent av den totala sjukfrånvaron bland män ökade mellan 1997 och 2000 för att sedan plana ut. Den ej arbetsrelaterade sjukfrånvaron har fluktuerat mellan åren och ligger nu, år 2002, på samma nivå som 1996.

Vi finner i detta kapitel att sambanden är starka eller mycket starka för

Arbetsrelaterad sjukfrånvaro totalt och

•olust inför att gå till sitt arbete

•svårt att sova på grund av jobbet

•kroppsligt ont

Arbetsrelaterad sjukfrånvaro minst fem veckor och

•olust inför att gå till sitt arbete

•svårt att sova på grund av jobbet

•kroppsligt ont

289

Bilaga 4

SOU 2003:13

Arbetsrelaterade besvär, såväl fysiska som andra, har under den undersökta perioden blivit allt vanligare. Bland dem som har besvär har också benägenheten att sjukskriva sig ökat påtagligt. Det gäller även när man ser till dem som har specifika besvär som sömnsvårigheter. En möjlig tolkning är att det finns en tendens att vara mindre tålig när man har besvär. Det är dock inte givet att det enbart är den enskilde sjuke som tänker och handlar annorlunda. En annan tänkbar förklaring kan vara om man i delar av arbetslivet ställer större krav på prestation så att det är svårare att klara jobbet de dagar man inte är helt frisk.

290

SOU 2003:13

Bilaga 4

7Sambandet mellan exponering, besvär och sjuknärvaro

I detta kapitel visas samband mellan de olika exponeringsvariabler- na och sjuknärvaro. Med sjuknärvaro menas att man minst fyra gånger under de senaste 12 månaderna gått till arbetet trots att man borde stannat hemma för sjukdom. Resultat föreligger endast för den sista mätperioden 2001/02.

Först visas hur vanligt det är att gå till arbetet trots att man är sjuk. Därefter belyses sambanden mellan exponering och sjuk- närvaro, besvärsutfall och sjuknärvaro, sjuknärvaro och sjukfrån- varo.

7.1Sjuknärvaro bland kvinnor och män i olika åldrar och sektorer

Sjuknärvaro bland kvinnor de senaste 12 månaderna

 

100

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

Procent

60

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

Totalt

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Offentlig

Privat

 

1-3 gånger

 

 

sektor

sektor

 

 

 

 

 

 

4 gånger eller fler

 

 

 

Källa: SCB och AV

291

Bilaga 4

SOU 2003:13

 

Sjuknärvaro bland män de senaste 12 månaderna

 

100

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

Procent

60

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

Totalt

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Offentlig

Privat

 

1-3 gånger

 

 

sektor

sektor

 

 

 

 

 

 

4 gånger eller fler

 

 

 

Källa: SCB och AV.

Sjuknärvaro de senaste 12 månaderna bland kvinnor och män samt i olika åldrar och sektorer 2001/02

 

Sjuknärvaro

Sjuknärvaro

Sjuknärvaro

Sjuknärvaro

 

minst 4 ggr

1-3 gånger

minst 4 ggr

1-3 gånger

 

Kvinnor

 

Män

 

Totalt

18,2

54,2

18,0

51,1

Ålder

15,2

58,1

18,5

51,0

16-29 år

30-49 år

19,3

57,2

18,8

54,4

50-64 år

17,9

48,1

16,4

46,1

Sektor

 

 

 

 

Offentlig

19,5

55,1

17,1

54,6

Privat

16,7

53,1

18,1

50,4

Källa: SCB och AV.

Runt 18 procent av både kvinnor och män har under de senaste 12 månader gått till arbetet minst fyra gånger trots att de varit sjuka. Ingen större skillnad kan noteras beroende på om man arbetar inom privat eller offentlig sektor.

292

SOU 2003:13

Bilaga 4

7.2Samband mellan exponeringar och sjuknärvaro

Exponering i kombination med sjuknärvaro bland kvinnor och män 2001/02

Sjuknärvaro minst 4 gånger de senaste 12 månaderna

 

Kvinnor

Män

Lyfter minst 15 kg

 

 

Varje dag

24,8

28,8

Mindre

17,1

15,0

Oddskvot

1,60

2,30

Framlutad arbetsställning

 

 

Minst 1/4 av tiden

25,5

26,8

Mindre

15,3

14,6

Oddskvot

1,90

2,14

Vriden arbetsställning

 

 

Minst 1/4 av tiden

25,1

26,3

Mindre

15,4

15,0

Oddskvot

1,84

2,03

Arbetar med händerna upplyfta

 

 

Minst 1/4 av tiden

25,6

28,1

Mindre

16,6

15,4

Oddskvot

1,73

2,15

Upprepade arbetsmoment

 

 

Minst halva tiden

20,7

23,6

Mindre

16,3

14,6

Oddskvot

1,34

1,81

Monotont arbete

 

 

Minst halva tiden

18,7

21,0

Mindre

18,1

17,4

Oddskvot

1,04

1,26

Källa: SCB och AV.

 

 

293

Bilaga 4 SOU 2003:13

Exponering i kombination med sjuknärvaro bland kvinnor och män 2001/02

 

Sjuknärvaro minst

 

4 gånger de senaste

 

12 månaderna

 

Kvinnor

Män

Krav i arbetet

 

 

Höga krav

24,4

25,2

Låga krav

10,4

11,0

Oddskvot

2,80

2,71

Inflytande i arbetet

 

 

Litet inflytande

21,0

21,8

Stort inflytande

15,0

15,6

Oddskvot

1,50

1,51

Krav och kontroll

 

 

Låg anspänning

10,3

9,7

Aktiva jobb

20,0

22,2

Passiva jobb

10,4

13,4

Hög anspänning

27,4

29,7

Socialt stöd i arbetet

 

 

Dåligt stöd

23,0

23,1

Bra stöd

15,5

13,8

Oddskvot

1,62

1,88

Källa: SCB och AV.

 

 

Av tabellerna framgår att både fysiska och psykosociala faktorer ökar risken för sjuknärvaro (i olika grad). Starkast samband finns för både kvinnor och män med höga krav i arbetet och sjuknärvaro. Den som är utsatta för höga krav i arbetet tycks i större utsträck- ning än andra ställa upp när arbetet så kräver och gå till jobbet även när de sjuka. Det gäller speciellt dem som arbetar under hög anspänning.

Individens val mellan att gå till jobbet eller inte påverkas givetvis bl.a. av vilka möjligheter man har att klara av arbetsuppgifterna när man har besvär, t.ex. ont i kroppen. Det kunna vara en förklaring till att kvinnor som har monotont arbete inte har större sjuk- närvaro än andra.

294

SOU 2003:13

Bilaga 4

7.3Samband mellan besvärsutfall och sjuknärvaro

Besvärsutfall i kombination med sjuknärvaro bland kvinnor och män 2001/02

 

Sjuknärvaro minst

 

4 gånger de senaste

 

12 månaderna

 

Kvinnor

Män

Olust att gå till arbetet

 

 

Varje vecka

32,2

34,8

Mindre

15,0

14,6

Oddskvot

2,69

3,14

Sovsvårigheter p.g.a. jobbet

 

 

Varje vecka

33,2

32,9

Mindre

13,5

14,6

Oddskvot

3,19

2,88

Ont i kroppen

 

 

Varannan dag

27,3

31,6

Mindre

11,1

11,9

Oddskvot

3,02

3,40

Arbetsrelaterade besvär totalt

 

 

Besvär

31,0

30,9

Inga besvär

11,9

13,2

Oddskvot

3,34

2,93

Fysiska besvär

 

 

Besvär

30,1

32,9

Inga besvär

14,2

13,9

Oddskvot

2,61

3,04

Andra besvär

 

 

Besvär

37,0

31,8

Inga besvär

15,1

16,6

Oddskvot

3,29

2,35

Källa: SCB och AV.

 

 

Här framgår att sambanden är mycket starka mellan besvär, såväl fysiska som andra typer av besvär, och sjuknärvaro. Ingen större skillnader kan noteras mellan män och kvinnor.

295

Bilaga 4

SOU 2003:13

Kort sammanfattning av kapitel 7

Runt 18 procent av både kvinnor och män har under de senaste 12 månader gått till arbetet minst fyra gånger trots att de varit sjuka.

Fysiska och psykosociala faktorer ökar risken för sjuknärvaro. Starkast samband finns för både kvinnor och män med höga krav i arbetet och sjuknärvaro.

Sambanden är mycket starka mellan arbetsrelaterade besvär, såväl fysiska som andra typer av besvär, och sjuknärvaro.

De arbetsmiljöförhållanden som leder till sjuknärvaro är i stort sett desamma som de som leder till sjukfrånvaro.

296

SOU 2003:13

Bilaga 4

8Sambandet mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro

Ungefär 70 procent av både kvinnor och män har någon gång senaste året varit sjuknärvarande. 18 procent har varit det minst 4 gånger. År 2001/02 är det 13 procent av kvinnorna som någon gång varit sjukfrånvarande till följd av arbetsrelaterade besvär och 7 procent med minst fem veckors sjukfrånvaro. Bland män är motsvarande tal 9 och 3 procent. Det är alltså vanligare att ha varit sjuknärvarande minst 4 gånger än att ha någon arbetsrelaterad sjuk- frånvaro över huvudtaget.

Sjuknärvaro i kombination med sjukfrånvaro bland kvinnor och män 2001/02

 

Sjukfrånvaro Lång sjuk-

 

totalt

frånvaro

Sjuknärvaro de senaste

 

 

12 månaderna

 

 

Kvinnor

 

 

Minst 4 gånger

29,0

17,6

Mindre

9,2

4,5

Oddskvot

4,03

4,56

Män

 

 

Minst 4 gånger

19,1

9,0

Mindre

6,4

2,2

Oddskvot

3,43

4,31

Källa: SCB och AV.

 

 

Tablån visar att de som har en hög sjuknärvaro också mycket oftare är sjukfrånvarande på grund av arbetet. Detta gäller i än högre grad för den långa sjukfrånvaron än den korta och för kvinnor i större utsträckning än för män.

297

Bilaga 4

SOU 2003:13

9Sambandet mellan exponering, besvär och återhämtning/tid för privatlivet

I detta kapitel visas samband mellan de olika exponeringsvariabler- na och bristande återhämtning såsom att man inte får tillräckligt med vila och sömn mellan arbetsdagarna samt att arbetslivet inkräktar på det privata livet. Med brist på återhämtning menas här dem som uppger att de fått klart otillräckligt med vila eller sömn, och att arbetslivet inkräktar på privatlivet genom att de varje vecka saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter. Resultat före- ligger endast för den sista mätperioden 2001/02.

Först visas hur vanligt det är med sådana företeelser för kvinnor och män i olika åldrar och sektorer.

Därefter belyses sambanden mellan

•exponering och brist på återhämtning/tid för privatlivet,

•besvärsutfall och brist på återhämtning/tid för privatlivet,

•brist på återhämtning/tid för privatlivet och sjukfrånvaro.

298

SOU 2003:13

Bilaga 4

9.1Återhämtning/tid för privatlivet bland kvinnor och män i olika åldrar och sektorer

Procent

Brist på återhämtning mellan arbetsdagarna och för lite tid för privatlivet bland kvinnor

50

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

Totalt

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Offentlig

Privat

 

 

 

 

sektor

sektor

Klart otillräckligt med vila

 

 

 

Klart otillräckligt med sömn

 

 

 

Saknar varje vecka tid för privatlivet

 

 

Källa: SCB och AV.

Procent

Brist på återhämtning mellan arbetsdagarna och för lite tid för privatlivet bland män

50

40

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

Totalt

16-29 år

30-49 år

50-64 år

Offentlig

Privat

 

 

 

 

sektor

sektor

Klart otillräckligt med vila

 

 

 

Klart otillräckligt med sömn

 

 

 

Saknar varje vecka tid för privatlivet

 

 

Källa: SCB och AV.

299

Bilaga 4 SOU 2003:13

Återhämtning och tid för privatlivet bland kvinnor och män samt i olika åldrar och sektorer 2001/02

 

Klart otill-

Klart otill-

Saknar tid

 

Klart otill-

Saknar tid

 

räckligt med

för privat-

Klart otill- räckligt med

för privat-

 

räckligt med sömn

livet varje

räckligt

sömn

livet varje

 

vila

 

vecka

med vila

 

vecka

 

 

Kvinnor

 

 

Män

 

Totalt

16,3

12,8

43,9

14,2

11,8

38,2

Ålder

 

 

 

 

 

 

16-29 år

15,8

9,2

41,4

13,9

12,1

37,1

30-49 år

18,6

13,7

45,8

16,7

13,7

41,2

50-64 år

13,2

13,0

42,2

10,7

8,7

34,2

Sektor

 

 

 

 

 

 

Offentlig

18,0

14,4

46,2

13,7

11,8

39,1

Privat

14,4

11,0

41,3

14,3

11,8

38,0

Källa: SCB och AV.

Runt 40 procent av både kvinnor och män anser sig sakna tid för privatlivet varje vecka. 12 procent anser att får klart otillräckligt med vila och 14 16 procent klart otillräckligt med sömn. Kvinnor i högre grad än män, och offentliganställda kvinnor mer än privat anställda, och de medelålders mer än övriga åldersgrupper.

300

SOU 2003:13

Bilaga 4

9.2Samband mellan exponeringar och återhämtning/tid för privatlivet

Exponering i kombination med återhämtning och tid för privatlivet bland kvinnor och män 2001/02

 

Klart otillräckligt

Klart otillräckligt

Saknar tid för privat

 

med vila

 

med sömn

 

livet varje vecka

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Lyfter minst 15 kg

 

 

 

 

 

 

Varje dag

16,9

15,6

15,7

11,5

51,5

42,5

Mindre

16,2

13,9

12,4

11,8

42,7

37,0

Oddskvot

1,05

1,15

1,31

0,97

1,42

1,26

Framlutad arbetsställning

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

18,9

15,8

16,4

13,8

51,9

44,1

Mindre

15,4

13,6

11,5

10,9

40,8

36,0

Oddskvot

1,28

1,19

1,52

1,30

1,56

1,40

Vriden arbetsställning

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

20,2

17,0

18,6

15,0

53,2

44,3

Mindre

14,9

13,3

10,6

10,6

40,3

36,0

Oddskvot

1,45

1,34

1,92

1,49

1,68

1,42

Arbetar med händerna

 

 

 

 

 

 

upplyfta

 

 

 

 

 

 

Minst 1/4 av tiden

20,0

16,9

18,5

13,8

52,1

43,7

Mindre

15,6

13,5

11,8

11,3

42,4

36,7

Oddskvot

1,35

1,30

1,70

1,26

1,48

1,34

Upprepade arbetsmoment

 

 

 

 

 

 

Minst halva tiden

17,0

16,4

14,1

12,7

45,7

41,4

Mindre

15,6

13,0

11,7

11,3

42,1

36,6

Oddskvot

1,11

1,31

1,24

1,14

1,16

1,22

Monotont arbete

 

 

 

 

 

 

Minst halva tiden

14,9

12,8

13,2

11,9

41,2

38,0

Mindre

16,6

14,5

12,7

11,8

44,4

38,3

Oddskvot

0,88

0,87

1,04

1,01

0,88

0,99

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

 

 

301

Bilaga 4

SOU 2003:13

Exponering i kombination med återhämtning och tid för privatlivet bland kvinnor och män 2001/02

 

Klart otillräckligt

Klart otillräckligt

Saknar tid för privat

 

med vila

 

med sömn

 

livet varje vecka

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Krav i arbetet

 

 

 

 

 

 

Höga krav

24,0

23,1

17,5

17,6

60,8

56,4

Låga krav

6,6

5,7

6,8

6,2

22,9

20,6

Oddskvot

4,45

4,97

2,90

3,26

5,25

4,99

Inflytande i arbetet

 

 

 

 

 

 

Litet inflytande

19,8

17,8

14,9

15,6

49,0

42,8

Stort inflytande

12,3

12,0

10,3

9,4

38,1

35,4

Oddskvot

1,75

1,59

1,51

1,77

1,56

1,36

Krav och kontroll

 

 

 

 

 

 

Låg anspänning

4,7

4,7

5,7

5,1

21,2

19,0

Aktiva jobb

20,6

20,2

15,3

14,2

56,6

53,7

Passiva jobb

9,0

7,5

8,2

7,9

24,9

23,5

Hög anspänning

26,3

27,5

19,0

22,7

63,7

60,6

Socialt stöd i arbetet

 

 

 

 

 

 

Dåligt stöd

21,9

20,7

18,0

15,1

53,8

46,7

Bra stöd

13,2

9,0

9,9

9,0

38,4

31,2

Oddskvot

1,84

2,65

2,01

1,80

1,86

1,93

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

 

 

Det finns endast svaga samband mellan fysisk exponering i arbetet och brist på tid för återhämtning.

Sambanden mellan ett monotont och ensidigt arbete och brist på tid för återhämtning är svaga eller obefintliga.

Sambanden mellan höga krav i arbetet och brist på vila och sömn är mycket starka bland såväl kvinnor som män. Måttliga samband finner vi mellan brist på inflytande och socialt stöd i arbetet och brist på tid för återhämtning. Det finns starka samband mellan dåligt socialt stöd i arbetet och klart otillräcklig sömn bland män och brist på tid för privatlivet bland kvinnor.

Av dem som arbetar under hög anspänning saknar över 60 pro- cent av både kvinnor och män tid för sitt privatliv.

302

SOU 2003:13

Bilaga 4

9.3Samband mellan besvärsutfall och återhämtning/ tid för privatlivet

Besvärsutfall i kombination med återhämtning och tid för privatlivet bland kvinnor och män 2001/02

 

Klart otillräckligt

Klart otillräckligt

Saknar tid för privat

 

med vila

 

med sömn

 

livet varje vecka

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Olust att gå till arbetet

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

36,0

31,9

27,3

29,4

79,1

68,1

Mindre

12,3

10,7

9,8

8,2

36,5

32,0

Oddskvot

4,02

3,93

3,47

4,68

6,59

4,52

Sovsvårigheter p.g.a. jobbet

 

 

 

 

 

 

Varje vecka

33,5

31,6

29,6

28,9

77,5

70,0

Mindre

11,3

10,3

7,9

7,9

33,7

30,7

Oddskvot

3,96

4,02

4,92

4,73

6,78

5,27

Ont i kroppen

 

 

 

 

 

 

Varannan dag

22,7

21,1

18,7

17,4

56,5

50,7

Mindre

11,3

11,2

8,1

9,3

33,9

32,6

Oddskvot

2,31

2,12

2,59

2,05

2,54

2,13

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

 

 

Mycket starka samband finner vi mellan olust att gå till arbetet varje vecka, sovsvårigheter på grund av tankar på jobbet och brist på tid för återhämtning. Oddskvoter över 6 finns för sambanden vad gäller att få klart otillräckligt med sömn bland kvinnor.

Starka samband finns också mellan att ha ont i kroppen och sakna tid för privatlivet.

303

Bilaga 4 SOU 2003:13

Arbetsrelaterade besvär i kombination med återhämtning och tid för privatlivet bland kvinnor och män 2001/02

 

Klart otillräckligt

Klart otillräckligt

Saknar tid för privat

 

med vila

 

med sömn

 

livet varje vecka

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Arbetsrelaterade besvär

 

 

 

 

 

 

totalt

 

 

 

 

 

 

Besvär

24,7

21,7

20,4

18,4

58,6

51,6

Inga besvär

12,1

11,5

9,0

9,3

36,6

33,3

Oddskvot

2,38

2,14

2,58

2,19

2,46

2,13

Fysiska besvär

 

 

 

 

 

 

Besvär

22,7

20,3

19,8

17,3

55,9

47,8

Inga besvär

14,1

12,6

10,4

10,2

39,8

35,6

Oddskvot

1,79

1,77

2,13

1,84

1,91

1,66

Andra besvär

 

 

 

 

 

 

Besvär

32,4

30,4

26,8

28,2

72,4

67,0

Inga besvär

13,7

12,6

10,5

10,1

39,3

35,3

Oddskvot

3,02

3,03

3,13

3,49

4,05

3,72

Källa: SCB och AV.

 

 

 

 

 

 

Sambanden mellan arbetsrelaterade besvär och bristande återhämtning är starkare vad gäller andra besvär än för fysiska besvär. Speciellt starkt är sambandet mellan andra besvär och klart otillräckligt med sömn bland kvinnor.

304

SOU 2003:13

Bilaga 4

Kort sammanfattning av kapitel 9

Runt 40 procent av både kvinnor och män anser sig sakna tid för privatlivet varje vecka. 12 procent anser att får klart otillräckligt med vila och 14 16 procent klart otillräckligt med sömn.

För lite vila och sömn mellan arbetsdagarna

Starka samband finns mellan klart otillräckligt med lite vila och sömn mellan arbetsdagarna och

•höga krav i arbetet

•olust att gå till arbetet

•sovsvårigheter

•andra besvär.

Arbetet inkräktar på privatlivet

60 procent av både kvinnor och män som arbetar under hög anspänning saknar tillräcklig tid för privatlivet.

Starka samband finns mellan att jobbet inkräktar på det privata livet och

•ont i kroppen

•andra besvär.

305

Bilaga 4

SOU 2003:13

10Sambandet mellan återhämtning/tid för privatlivet och sjukfrånvaro

Återhämtning och tid för privatlivet i kombination med sjukfrånvaro bland kvinnor och män 2001/02

 

Sjukfrånvaro

Lång sjuk-

 

totalt

frånvaro

Kvinnor

 

 

Klart otillräckligt med vila

20,8

10,1

Ej otillräckligt

11,3

6,2

Oddskvot

2,06

1,70

Klart otillräckligt med sömn

23,2

13,0

Ej otillräckligt

11,3

6,0

Oddskvot

2,37

2,35

Saknar tid för privatlivet varje vecka

18,8

11,5

Har tid

8,4

7,0

Oddskvot

2,52

1,71

Män

 

 

Klart otillräckligt med vila

14,5

6,1

Ej otillräckligt

7,8

3,0

Oddskvot

2,00

2,10

Klart otillräckligt med sömn

16,4

8,2

Ej otillräckligt

7,7

2,8

Oddskvot

2,35

3,06

Saknar tid för privatlivet varje vecka

10,2

5,0

Har tid

4,4

2,5

Oddskvot

2,5

2,1

Källa: SCB och AV.

Sambanden mellan otillräcklig återhämtningstid och arbetsrelaterad sjukfrånvaro är klara bland både kvinnor och män. Starkaste sam- banden finner vi vad gäller klart otillräcklig sömn och lång sjuk- frånvaro, speciellt bland män.

306

SOU 2003:13

Bilaga 4

11 Avslutande diskussion

Våra analyser pekar mot att ökningen av den arbetsrelaterade sjukligheten inte motsvaras av någon ökning av exponeringen vad gäller de studerade fysiska faktorerna ej heller av starkare sam- banden mellan fysisk exponering och besvär eller sjukfrånvaro. Därför finns det i det här presenterade materialet inga förklaringar till ökningen av den långa arbetsrelaterade sjukfrånvaro på grund av fysiska besvär bland kvinnor mellan 1999/00 och 2001/02. Efter- som ökningen är störst bland yngre kvinnor borde förklaringen inte heller ligga i att besvären kommer från tidigare besvärliga arbetsförhållanden som först senare ger sig tillkänna och orsakar besvär som resulterar i långa sjukskrivningar.

Däremot finner vi i våra analyser att allt flera människor upp- lever höga krav i arbetslivet och att en ökande andel kvinnor arbetar under hög anspänning. Denna typ av arbeten har för kvinnor samband med olust att gå till arbetet, sömnsvårigheter samt ont i kroppen efter arbetet. Olust att gå till arbetet och sov- svårigheter på grund av tankar på arbetet har ökat under den studerade tidsperioden. Styrkan i sambanden mellan sovsvårigheter, olust och sjukfrånvaro har också ökat.

Frågor om sömnsvårigheter på grund av arbetet och olust inför att gå till arbetet tycks fånga viktiga aspekter av stressen i arbets- livet.

Noteras kan att sjukfrånvaron bland dem som har aktivt arbete (höga arbetskrav och stort inflytande) bland kvinnor förefaller ha utvecklats till en riskfaktor för sjukfrånvaro medan det inte är så bland män. Det kan innebära att det relativt höga inflytande man har i det aktiva arbetet ändå inte är tillräckligt för att hantera de höga kraven i arbetet. Möjligen kan det ha att göra med att en stor del av kvinnor med aktiva arbeten finns i ”människoyrken” där det kan vara särskilt påfrestande att känna att man inte räcker till.

I vårt material finns inga uppgifter om organisationsförändringar eller personalnedskärningar. Däremot har man i andra analyser inom SCB konstaterat att arbetsställen som antingen kryper eller växer har högre sjuktal än de där antalet anställda inte förändrats. I MOA-undersökningen konstaterades att omorganisationer kunde vara förknippade med både positiva och negativa upplevelser. Dock

307

Bilaga 4

SOU 2003:13

mådde de som arbetade på arbetsplatser där få förändringar skett i många avseenden bättre (vad gäller psykisk hälsa och muskel- oskeletala besvär) än de som arbetade på mindre stabila arbets- platser.

Arbetsmiljöverket har under sin Stresskampanj konstaterat sjuk- skrivningar på grund av psykosociala s.k. stressrelaterade arbets- sjukdomar främst finns på arbetsplatser där man gjort åter- kommande organistionsförändringar, där arbetsmängden är stor och där konflikter förekommer på arbetsplatsen. I många fall har också omorganisationer varit led i besparingar med personal- minskningar och därmed ökande arbetsbelastning. Kanske är åter- kommande omorganisationer och personalförändringar en av orsakerna till att man upplever höga krav i arbetet och arbetar under hög anspänning. Detta kan då vara en bidragande orsak till olika typer av besvär och sjukfrånvaro på grund av andra besvär än kroppsliga, vilka också ökat kraftigt under senare år.

Det framgår av våra analyser att de med höga krav i arbetet och de som fått arbetsrelaterade besvär också i högre grad än andra går till arbetet fastän de borde stannat hemma av hälsoskäl.

Det finns starka samband mellan sjuknärvaro och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Det kan vara så, att många med höga krav i arbetet går till jobbet trots att man är sjuk, och till slut inte orkar man längre utan måste sjukskriva sig.

Att få tillräckligt med sömn och vila mellan arbetsdagarna betonar många forskare som viktigt för hälsan. Sambanden mellan höga arbetskrav och brist på vila och sömn är mycket starka i våra analyser bland såväl kvinnor som män.

Det finns i vårt material inga belägg för att det skulle blivit en förändring vad gäller benägenheten att sjukskriva sig för ont i kroppen under senare år. Däremot har den procentuella andelen av de med arbetsrelaterade besvär som också är sjukskrivna ökat. Särskilt gäller det andra besvär än kroppsliga. Detta kan ha flera orsaker. Besvären kan ha blivit av allvarligare art, man kan ha blivit mindre tolerant på arbetsplatserna för personer med nedsatt arbetskapacitet eller så kan det ha blivit en förskjutning i vad som anses vara normala påfrestningar i livet.

Analyserna i denna rapport visar på nödvändigheten av att minska de psykosociala belastningarna i arbetslivet för att bryta ökningen av mängden av människor som är sjukskrivna på grund av arbetsrelaterade besvär. Bland kvinnor med höga krav i sitt arbete skulle runt 30 procent färre vara sjukfrånvarande någon gång under

308

SOU 2003:13

Bilaga 4

de senaste 12 månaderna om kraven blev lägre. Att komma till rätta med de höga kraven i arbetet skulle på motsvarande sätt innebära att även andelen kvinnor med lång sjukfrånvaro skulle minska med ca 30 procent. Bland män skulle en minskning av de höga kraven betyda att sjukfrånvaron minskar med omkring 10 procent.

Om våra hypoteser om samband mellan organisationsföränd- ringar och personalförändringar är korrekta bör i rekommenda- tionerna också ingå råd om att vara varsam med omorganisationer och andra förändringar. Sådana förändringar kan förorsaka osäker- het och ökad arbetsbelastning med påfrestningar för de anställda, risk för ohälsa, sjukfrånvaro och därmed ökade samhällskostnader.

Sömnsvårigheter på grund av tankar på arbetet och brist på tillräcklig tid för sömn framstår som en av de mest påtagliga effekterna av de ökade kraven i arbetslivet. Dessa sömnproblem har också visat klara samband med den arbetsrelaterade sjukfrånvaron, speciellt när orsakerna är inte rent fysisk exponering, och speciellt vad gäller lång sjukfrånvaro.

Det är också viktigt att påpeka att även om de fysiska expone- ringarna i arbetslivet inte kan förklara senare tids ökning av sjuk- frånvaron är sambanden fortfarande starka. Våra analyser visar att en reducering den fysiska exponeringen i arbetslivet skulle minska den arbetsrelaterade sjukfrånvaron, för kvinnor med 10 20 procent och för män runt 30 procent.

309