Bilaga 4
Enkät till försäkringskassorna
Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till landets alla försäkringskassor för att få information om vissa socialförsäkringsfrågor för studerande. Svar har inkommit från samtliga 21 försäkringskassor.
Sjukpenningen
1.När det gäller sjukförsäkringen kan konstateras att det från olika håll har påpekats problem exempelvis när det gäller studerandes möjligheter att uppbära sjukpenning under studietiden eller att vara sjukskriven på deltid. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid handläggning av sjukpenningärenden för studerande?
I stort sett samtliga försäkringskassor tar upp problem som rör att det inte är möjligt att vara sjukskriven på deltid och samtidigt studera på deltid. Detta blir ett särskilt problem i rehabiliteringsärenden när den försäkrade kan klara av att studera på deltid, men där reglerna inte medger en sådan lösning.
Många av försäkringskassorna uppmärksammar också att regelverket skiljer mellan studerande som uppbär studiestöd och studerande som finansierar sina studier på annat sätt. Man ifrågasätter om denna skillnad är sakligt motiverad och anser att reglerna missgynnar dem som studerar utan studiestöd. Det borde räcka med ett krav på att den studerande studerar på en utbildning som berättigar till studiestöd. Detta kan bli särskilt problematiskt för personer som t.ex. studerar på avgångsvederlag som kan missgynnas för att de studerar jämfört med om de varit arbetssökande. Ett annat problem uppstår om en vilande SGI sänks eller helt upphör av detta skäl och den försäkrade sedan blir gravid. Föräldrapenningen utbetalas då enligt grundbeloppet.
225
| Bilaga 4 | SOU 2003:130 |
Några försäkringskassor tar upp gränsdragningsproblem när det gäller att bedöma rätten till sjukpenning då den studerande insjuknar i samband med sommarlov eller annan längre sammanhängande studieledighet. Det kan vara svårt att avgöra om och i vilken omfattning den studerande skulle ha arbetat under sommaren om han eller hon inte blivit sjuk.
Föräldrapenning
2.Också när det gäller reglerna för föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning upplevs dessa ibland som svåra att tillämpa för studerande. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid handläggningen av föräldrapenningärenden för studerande?
Många försäkringskassor tar upp skilda informationsproblem. Regelverket är komplicerat och det är mycket information att hålla reda på. För många studerande är det i samband med frågor om föräldrapenningen som man har den första kontakten med försäkringskassan.
Svårigheter kan också uppstå kring hanteringen av reglerna om SGI. Dessa oklarheter gäller bl.a. vad som händer med studietids- SGI när studierna upphör.
Antagandeinkomsten
3.Om sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas skall en antagandeinkomst beräknas för de år som kvarstår till dess ålderspension kan beviljas. I de fall en studerande insjuknar under studietiden och därefter beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning blir antagandeinkomsten mycket låg. Förslag har därför framförts till utredningen att antagandeinkomsten skall beräknas med hänsynstagande till den utbildning den studerande har planerat. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid beräkning av antagandeinkomsten när det gäller studerande?
Ingen av försäkringskassorna uppger att de har stött på några särskilda tillämpningsproblem i detta avseende. Flertalet försäkringskassor uppger också att de finner nuvarande regelverk lämpligt. Ett par försäkringskassor påpekar att det skulle vara svårt att i stället för antagandeinkomsten göra en bedömning av framtida arbetsinkomster. En sådan bedömning skulle bli osäker, variera mellan olika handläggare och vara omöjlig att fastställa för många yrkes-
226
| SOU 2003:130 | Bilaga 4 |
grupper. Man påpekar också att reglerna om antagandeinkomst gäller för alla försäkrade och att det saknas anledning att skapa särskilda regler för den som har bedrivit studier.
Beräkning av pensionsrätt
4.Det nya pensionssystemet innebär bl.a. att pensionsrätt för studier kan beräknas i vissa fall. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid beräkningen av pensionsrätt för studier?
Försäkringskassorna har inte upplevt några särskilda tillämpningsproblem när det gäller beräkning av pensionsrätt för studier. Ett par kassor uppger dock att enskilda studerande anser att den befintliga gränsen för rätt till studieår (1995) är orättvist för dem som har påbörjat studierna före detta år.
Vårdbidraget och handikappförmåner
5.Av de olika handikappförmånerna har framför allt reglerna för vårdbidraget ansetts missgynna studerande vid beräkningen av studiemedelssystemets fribelopp (framför allt i de fall vårdbidraget har beviljats retroaktivt och en större engångssumma betalats ut). Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid bedömningen av olika handikappförmåner till studerande?
Knappt hälften av försäkringskassorna uppger att de inte har upplevt några särskilda problem när det gäller tillämpningen av reglerna för olika handikappförmåner. En del försäkringskassor kommenterar särskilt de problem som kan uppstå vid retroaktivutbetalningar, men menar att reglerna är lika oavsett om föräldrarna studerar eller inte. Problemet ligger därför, menar dessa kassor, i sättet att beräkna studiemedel.
Ett par andra problem, när det gäller möjligheten för personer med funktionshinder att studera, tas upp av kassorna. Personer med sjukdomar och funktionshinder kan behöva längre studietid än andra, och klarar därför inte alltid den studietakt som krävs för studiemedel.
Bostadsbidrag
6.Studerande kan under vissa förutsättningar också vara berättigade till bostadsbidrag. Det har framförts till utredningen att inkomstprövningsreglerna för bostadsbidraget missgynnar studerande.
227
| Bilaga 4 | SOU 2003:130 |
Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid bedömningen av reglerna för bostadsbidrag och studerande?
Flertalet av försäkringskassorna tar upp situationen för studerande som endast studerar en termin under ett kalenderår. Om en studerande avslutar sina studier under vårterminen och sedan får ett arbete, och därför avsäger sig bostadsbidraget, uppstår ändå en återbetalningssituation då bostadsbidraget bedöms efter kalenderår. Dessa problem finns även för andra grupper med oregelbundna inkomster. En annan vanlig kommentar är att den studerande ofta har svårt att uppskatta inkomsten under året, då feriearbetet är osäkert. En del studerande anger en högre inkomst för att vara säker på att inte bli återbetalningsskyldiga och det finns exempel på att han eller hon då kommer över gränsen för att bostadsbidrag kan beviljas.
Några försäkringskassor anser att det kan upplevas som orättvist att studiebidrag, som inte beskattas, ända skall tas upp som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.
Några försäkringskassor anser att bostadsbidrag skall kunna beviljas även till dem som fyllt 29 år.
Försäkringskassorna uppmärksammar också att regelverket är olika beroende på om den studerande bor med en kamrat jämfört med om han eller hon är sammanboende. Det är oftast svårt för kassan att avgöra dessa familjeförhållanden.
228
Bilaga 5
Enkät om socialbidrag
Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till landets samtliga kommuner för att få information om dels hur vanligt det är att kommunerna betalar ut försörjningsstöd (härefter: socialbidrag) till studerande, dels vilka problem kommunerna upplever när det gäller socialbidrag och studerande.
Sammanlagt har 277 av landets 290 kommuner besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 96 procent. Av dessa uppger 246 stycken (ca 89 procent) att de beviljat socialbidrag till studerande någon gång under 2002.
Studerande som beviljats socialbidrag
Åttiosex kommuner kan inte ange antalet studerande som beviljats socialbidrag eller beloppets storlek. Spännvidden är stor bland de kommuner som kunnat lämna sådana uppgifter. De genomsnittliga belopp som har betalats ut till studerandehushåll uppgår till 15
Studerande med barn
Det är framför allt studerande med barn som är i behov av socialbidrag. I ungefär hälften av kommunerna har mer än hälften av de studerande som beviljats socialbidrag barn. I tio kommuner har nästan varje studerandehushåll som beviljats socialbidrag barn.
I vilken situation har socialbidrag beviljats?
Kompletterande socialbidrag under terminerna är vanligare än stöd under studieledigheten på sommaren. Endast i 31 kommuner får
229
| Bilaga 5 | SOU 2003:130 |
mer än hälften socialbidrag beviljade under sommarmånaderna. Av kommunernas svar framgår också att i 14 kommuner avser det beviljade socialbidraget inte sommarmånaderna utan enbart kompletterande socialbidrag under termin.
Vilka studerande har fått socialbidrag?
Av materialet framgår att det framför allt är studerande i vuxenutbildning som får socialbidrag. Andelen högskolestuderande är betydligt lägre.
Inga särskilda normer för studerande
Det finns ingen kommun som beloppsmässigt tillämpar andra normer för socialbidrag till studerande jämfört med övriga personer som får socialbidrag. Några enstaka kommuner har däremot upplyst att studerande i vissa fall kan beviljas extra stöd för inköp av kurslitteratur.
Särskilda föreskrifter för socialbidrag till studerande
Det är vanligt att kommunerna utarbetar egna riktlinjer för prövning av rätt till socialbidrag för bl.a. studerande. Ungefär hälften av kommunerna har uppgett att det finns sådana riktlinjer som komplement till gällande lag och Socialstyrelsens allmänna råd. I de flesta fall framgår av riktlinjerna att en studerande, för att få socialbidrag under sommarferier, skall stå till arbetsmarknadens förfogande och i god tid före lovet ha försökt få jobb.
Övriga synpunkter
Flera kommuner påpekar att Centrala studiestödsnämndens handläggningstider är långa, vilket medför att de studerande kan ha svårt att klara av sin ekonomi. Det innebär att kommunerna tvingas bevilja socialbidrag i förskott med återbetalningsskyldighet på kommande studiemedel.
230
Bilaga 6
Enkät till arbetslöshetskassorna
Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till samtliga 38 arbetslöshetskassor. Syftet har varit att ta del av arbetslöshetskassornas erfarenhet av gällande regelverk och de problem som kan finnas vid handläggning av ärenden som avser studerande.
Enkäten har besvarats av 35 kassor. Av dessa har 7 arbetslöshetskassor meddelat att de inte upplever några tillämpningsproblem när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och studerande.
Arbetsvillkoret
1.Enligt 16 § lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) kan viss tid betraktas som överhoppningsbar vid bedömandet om arbetsvillkoret är uppfyllt. För studerande gäller bl.a. att studierna skall anses vara avslutade. Har arbetslöshetskassan upplevt att gällande bestämmelser innebär några särskilda problem i fråga om studerandes rätt till arbetslöshetsersättning?
Synpunkterna från kassorna handlar i dessa delar främst om de problem som uppkommer vid bedömning om huruvida studier är avslutade eller inte. Om den studerande planerar att fortsätta studierna kan arbetslöshetsersättning endast lämnas under ferieuppehåll och då enbart om sökande erhållit ersättning inom tolv månader. Är studierna däremot avslutade och den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande kan arbetslöshetsersättning beviljas direkt efter studiernas avslutande utan tillämpning av reglerna för studerande. Många högskoleutbildningar är i dag kursbaserade; den studerande plockar själv samman sin utbildning av fristående kurser. Det innebär problem när arbetslöshetskassan skall bedöma om studierna är avslutade eller inte. Liknande problem uppstår när en vuxenstuderande avslutar sina gymnasiestudier men har för avsikt att fortsätta studera på högskolan. Reglerna upplevs också som orättvisa av de sökande.
231
| Bilaga 6 | SOU 2003:130 |
Vid fastställande av om arbetsvillkoret är uppfyllt kan heltidsutbildning som avslutats efter att den sökande fyllt 25 år eller föregåtts av sammanhängande heltidsarbete i minst fem månader hoppas över. Denna regel upplevs som orättvis och svår att förklara för sökande. Sökande som fyllt 25 år innan de avslutat sin utbildning behöver inte särskilt styrka sin koppling till arbetsmarknaden medan de som avslutat sin utbildning före 25 års ålder måste göra det. Kravet på fem månaders heltidsarbete missgynnar dem som arbetat deltid eller under kortare perioder. Detta drabbar särskilt kvinnor som oftare har deltidsanställningar.
Ett annat problem som lyfts fram är att studierna, för att studietiden skall vara överhoppningsbar, måste ha bedrivits på heltid. Denna regel missgynnar inte minst småbarnsföräldrar.
Studerandevillkoret
2.Det s.k. studerandevillkoret regleras i 18 § ALF. Har arbetslöshetskassan upplevt några särskilda problem när det gäller att bedöma studerandevillkoret och därtill anslutande praxis?
Ett problem som påtalats är att utbildningen måste vara fullföljd för att studerandevillkoret skall anses uppfyllt. Det innebär att t.ex. en studerande som fullföljt en 40 poängsutbildning uppfyller villkoret till skillnad från en studerande som avbrutit en längre utbildning efter fyra terminer. Dessa regler kan upplevas som orättvisa. Det kan också ge problem med kvalifikationstiden på 90 kalenderdagar som skall uppfyllas inom en ramtid av 10 månader efter fullföljd utbildning. Denna tid kan inte förlängas med studier. Med den nu rådande situationen på arbetsmarknaden väljer många, som inte får anställning efter avslutad utbildning, att fortsätta studera och är därmed inte ersättningsberättigade enligt studerandevillkoret om inte även de senare studierna är fullföljda.
Flera arbetslöshetskassor anser att reglerna om studerandevillkoret är krångliga, tidskrävande och svåra att tillämpa.
Regler om ferier
3.Som regel lämnas inget studiesocialt stöd under ferieuppehåll, men enligt föreskrift till 9 § ALF kan arbetslöshetsersättning lämnas under ferier som överstiger 45 kalenderdagar till en person som uppfyller villkoren i övrigt. Har denna bestämmelse vållat några problem för arbetslöshetskassan?
232
| SOU 2003:130 | Bilaga 6 |
Många kassor upplever dessa bestämmelser som svåra att tillämpa. Det är inte helt självklart vad som menas med ferier. Sommaruppehållet räknas som ersättningsberättigad tid men inte ett studieavbrott under terminen. Ett annat problem är att om den studerande beviljats arbetslöshetsersättningen under ferieuppehåll kan han eller hon inte studera, vilket innebär att den studerande inte kan läsa in tidigare underkända tentamina.
Enligt kassorna upplever många sökande det som orättvist att endast en period som överstiger 45 kalenderdagar räknas som ferier. Studerande menar att de är arbetssökande även om ferieperioden endast är t.ex. 42 dagar. Särskilt kan detta missgynna studerande som går en arbetsmarknadsutbildning under sommaren då perioden mellan arbetsmarknadsutbildningen och terminsstarten är kortare än 45 dagar och det därmed inte är möjligt att få ersättning under denna period. En person som övergår från arbetsmarknadsutbildning till studiestödsberättigad utbildning vid årsskiftet kan inte heller beviljas ersättning under julferierna medan den som uppbär studiemedel båda terminerna får studiestöd även under juluppehållet.
Kassorna menar att det är mycket arbete med hanteringen av dessa ärenden. De upplever att många inte söker ersättning av ekonomiska skäl utan för att hålla ersättningsperioden levande. Av den anledningen ser vissa sökanden också till att få några dagars arbetslöshet under ferieuppehållet. Enligt kassorna ser många sökande det som orättvist att en studerande som går arbetslös en sommar kan hålla ersättningsperioden levande till nästa sommar medan en studerande som arbetar den första sommaren inte kan få ersättning förrän studierna är avslutade. Kassorna påtalar också att kraven på studerande som har studieuppehåll under ferierna ibland är lägre än för övriga arbetssökande. Som exempel nämns att en studerande som anvisas ett lämpligt arbete som varar längre än ferieuppehållet kan avböja erbjudandet och i ställer beviljas arbetslöshetsersättning.
Grundproblemet är att studerande egentligen inte är i en omställningssituation och att arbetslöshetsförsäkringen därmed inte är konstruerad för att hantera studerandes situation. En del arbetslöshetskassor efterfrågar en reformering av studiemedelssystemet så att studiemedel beviljas under årets alla månader. Då skulle, enligt dessa kassor, många av problemen för ferielediga studerande avhjälpas.
233
| Bilaga 6 | SOU 2003:130 |
Gränsdragningsproblem
4.Ersättning i samband med utbildning kan enligt 10 § ALF lämnas i vissa fall. Det finns dock gränsdragningsproblem när det gäller att finansiera studierna med statligt studiestöd eller arbetslöshetsersättning. Exempel på sådana gränsdragningsproblem kan vara frågan om en utbildning skall anses vara en orienteringskurs och frågan om studiernas omfattning vid deltidsstudier. Vilka problem har arbetslöshetskassan upplevt när det gäller arbetslöshetsersättning under utbildning?
Många arbetslöshetskassor uppger att det finns definitionsproblem. Det är t.ex. oklart vad som menas med deltidsstudier och hur mycket man måste läsa. Det kan också vara svårt att avgöra om den sökande i första hand är arbetssökande eller studerande. En arbetslöshetskassa menar att studier kan bedrivas på 50 procent av heltidsstudier för att kassan skall kunna bevilja ersättning, medan andra arbetslöshetskassor har satt gränsen vid
Arbetslöshetsersättning kan lämnas till sökande som fortsätter redan påbörjade studier på deltid med studiestöd och som före arbetslöshetens inträde varaktigt bedrev studier vid sidan av deltidsarbetet. I enkätsvaren har framkommit synpunkter på att det är orättvist att det i dessa fall ställs krav på att studierna skall finansieras med hjälp av studiestöd. Det upplevs som orättvist att deltidsstudier måste bedrivas med studiestöd för att berättiga till ersättning.
5. Övriga synpunkter
Arbetslöshetskassorna har också inkommit med synpunkter på en del problem som inte direkt har efterfrågats i enkäten. Dessa synpunkter redovisas nedan.
Utbildning utomlands jämställs vid bedömning av arbetslöshetsersättning med utbildning i Sverige om den studerande varit berättigad till svenskt statligt studiestöd. Att man kopplat kravet för ersättningen till studiestödet får till konsekvens att den som bedriver postdoktorala studier med stipendier eller av andra orsaker inte beviljas studiestöd inte kan jämställa sin utbildning utomlands med utbildning i Sverige. Detta har betydelse för bl.a. reglerna om överhoppningsbar tid och för bedömning av om studerandevillkoret är uppfyllt.
234
| SOU 2003:130 | Bilaga 6 |
Det framhålls att för sökande som gör ett längre avbrott i sina studier och således avsäger sig möjligheten att få studiestöd bör det finnas möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning under förutsättning att de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. En grupp som är aktuell i detta sammanhang är forskarstuderande – där studierna ofta bedrivs med medel i form av stipendier eller inom ramen för en doktorandtjänst. Om dessa medel skulle upphöra bör möjlighet finnas att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för viss tid och söka arbetslöshetsersättning utan att helt avsäga sig sin doktorandplats.
235
Bilaga 7
Statistikuppgifter om studerande med barn
Studiesociala utredningen har inhämtat uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB har gjort en bearbetning av Registret över befolkningens studiedeltagande 2001 och Registret över totalbefolkningen 2001. Uppgifterna avser alla vuxna personer som studerat någon gång under året 2001. Såväl heltidssom deltidsstuderande ingår. Om en person har studerat på flera utbildningsnivåer under året är den högsta nivån avgörande.
I materialet redovisas familjeuppgifter. Uppgifter om barnfamiljer med gifta föräldrar och sambor som fått barn tillsammans återfinns i materialet. Däremot kan sambor med enbart barn från tidigare förhållanden inte identifieras. Dessa familjer blir felaktigt noterade som ensamstående. I materialet sker således en viss överskattning av ensamstående.
Uppgifter om sysselsättning grundas på SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik där en bedömning görs av kontrolluppgiften för november månad. Om inkomsten bedömts motsvara i genomsnitt en timmes förvärvsarbete per vecka under november räknas personen som sysselsatt.
Tabell 1. Antal studerande (2001)
| Kvinnor | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 5 915 | 79 852 | 50 912 | 28 228 | 23 507 | 30 013 | 12 145 | 230 572 |
| Folkhögskolan | 1 940 | 6 401 | 2 748 | 1 981 | 2 105 | 2 940 | 2 784 | 20 899 |
| KOMVUX | 4 813 | 34 207 | 28 011 | 30 350 | 30 769 | 42 641 | 25 545 | 196 336 |
| KY | 103 | 2 081 | 1 571 | 935 | 824 | 772 | 67 | 6 353 |
| Övriga studerande | 1 188 | 8 096 | 5 269 | 2 655 | 2 821 | 6 125 | 3 634 | 29 788 |
| Samtliga | 13 959 | 13 0637 | 88 511 | 64 149 | 60 026 | 82 491 | 44 175 | 483 948 |
237
| Bilaga 7 | SOU 2003:130 |
| Män | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 4 415 | 63 989 | 42 483 | 19 081 | 10 842 | 10 392 | 5 320 | 156 522 |
| Folkhögskolan | 1 146 | 4 314 | 1 881 | 1 100 | 964 | 1 395 | 1 253 | 12 053 |
| KOMVUX | 3 579 | 25 992 | 16 016 | 14 095 | 13 664 | 18 514 | 13 417 | 105 277 |
| KY | 247 | 3 233 | 1 759 | 1 014 | 624 | 532 | 68 | 7 477 |
| Övriga studerande | 320 | 4 528 | 3 305 | 1 517 | 1 044 | 1 435 | 762 | 12 911 |
| Samtliga | 9 707 | 102 056 | 65 444 | 36 807 | 27 138 | 32 268 | 20 820 | 294 240 |
Tabell 2. Studerande med barn
| Kvinnor | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 7 | 1 060 | 6 906 | 15 117 | 18 339 | 21 676 | 2 540 | 65 645 |
| Folkhögskolan | 43 | 379 | 787 | 1 207 | 1 568 | 1 892 | 288 | 6 164 |
| KOMVUX | 125 | 4 742 | 13 721 | 22 782 | 25 627 | 28 404 | 3 391 | 98 792 |
| KY | 2 | 43 | 241 | 513 | 642 | 552 | 20 | 2 013 |
| Övriga studerande | 0 | 130 | 571 | 1 424 | 2 289 | 4 303 | 710 | 9 427 |
| Samtliga | 177 | 6 354 | 22 226 | 41 043 | 48 465 | 56 827 | 6 949 | 182 041 |
| Män | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 2 | 351 | 2 522 | 5 533 | 5 289 | 5 981 | 1 385 | 21 063 |
| Folkhögskolan | 20 | 89 | 154 | 249 | 292 | 501 | 167 | 1 472 |
| KOMVUX | 25 | 947 | 2 908 | 5 434 | 7 008 | 9 671 | 2 450 | 28 443 |
| KY | 0 | 34 | 157 | 344 | 321 | 275 | 20 | 1 151 |
| Övriga studerande | 1 | 36 | 184 | 484 | 581 | 888 | 235 | 2 409 |
| Samtliga | 48 | 1 457 | 5 925 | 12 044 | 13 491 | 17 316 | 4 257 | 54 538 |
238
| SOU 2003:130 | Bilaga 7 |
Tabell 3. Andel av de studerande som har barn
| Kvinnor | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 0 | 1 | 14 | 54 | 78 | 72 | 21 | 28 |
| Folkhögskolan | 2 | 6 | 29 | 61 | 74 | 64 | 10 | 29 |
| KOMVUX | 3 | 14 | 49 | 75 | 83 | 67 | 13 | 50 |
| KY | 2 | 2 | 15 | 55 | 78 | 72 | 30 | 32 |
| Övriga studerande | 0 | 2 | 11 | 54 | 81 | 70 | 20 | 32 |
| Samtliga | 1 | 5 | 25 | 64 | 81 | 69 | 16 | 38 |
| Män | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| Studerar inom: | 50+ | Samtliga | ||||||
| Högskolan | 0 | 1 | 6 | 29 | 49 | 58 | 26 | 13 |
| Folkhögskolan | 2 | 2 | 8 | 23 | 30 | 36 | 13 | 12 |
| KOMVUX | 1 | 4 | 18 | 39 | 51 | 52 | 18 | 27 |
| KY | 0 | 1 | 9 | 34 | 51 | 52 | 29 | 15 |
| Övriga studerande | 0 | 1 | 6 | 32 | 56 | 62 | 31 | 19 |
| Samtliga | 0 | 1 | 9 | 33 | 50 | 54 | 20 | 19 |
Tabell 4. Andel av övriga personer som har barn (2001, procent)
| Kvinnor | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| 50+ | Samtliga | |||||||
| Samtliga | 13 | 23 | 44 | 71 | 81 | 62 | 6 | 34 |
| Män | ||||||||
| Ålder | ||||||||
| 50+ | Samtliga | |||||||
| Samtliga | 2 | 7 | 22 | 47 | 61 | 58 | 11 | 31 |
239
| Bilaga 7 | SOU 2003:130 |
Tabell 5. Ålder hos barn till studerande (2001)
| Kvinnor | |||||||
| Yngsta barnets ålder | |||||||
| Studerar inom: | 0 år | 1år | 2 år | Samtliga | |||
| Högskolan | 4 691 | 4 586 | 4 785 | 12 808 | 28 074 | 10 534 | 65 478 |
| Folkhögskolan | 359 | 304 | 493 | 1 372 | 2 588 | 981 | 6 097 |
| KOMVUX | 5 853 | 6 143 | 9 284 | 22 947 | 38 604 | 15 595 | 98 426 |
| KY | 75 | 88 | 131 | 532 | 940 | 241 | 2 007 |
| Övriga studerande | 388 | 425 | 508 | 1 531 | 4 132 | 2 378 | 9 362 |
| Samtliga | 11 366 | 11 546 | 15 201 | 39 190 | 74 338 | 29 729 | 181 370 |
| Män | |||||||
| Yngsta barnets ålder | |||||||
| Studerar inom: | 0 år | 1år | 2 år | Samtliga | |||
| Högskolan | 3 614 | 2 949 | 2 066 | 4 066 | 5 877 | 2 176 | 20 748 |
| Folkhögskolan | 195 | 126 | 136 | 265 | 437 | 207 | 1 366 |
| KOMVUX | 3 539 | 3 063 | 2 579 | 5 462 | 9 230 | 3 736 | 27 609 |
| KY | 194 | 160 | 143 | 259 | 314 | 61 | 1 131 |
| Övriga studerande | 295 | 235 | 175 | 427 | 854 | 361 | 2 347 |
| Samtliga | 7 837 | 6 533 | 5 099 | 10 479 | 16 712 | 16 712 | 53 201 |
Tabell 6. Barnfamiljer där minst en av föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende barn
| Antal barn | |||||
| Sammanboendeform | 1 | 2 | 3 | 4+ | Samtliga |
| Gifta sammanboende | 45 984 | 58 637 | 23 830 | 7 602 | 136 053 |
| Sambor | 20 091 | 23 518 | 6 381 | 1 432 | 51 422 |
| Samtliga | 66 075 | 82 155 | 30 211 | 9 034 | 187 475 |
240
| SOU 2003:130 | Bilaga 7 |
Tabell 7. Barnfamiljer där båda föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende barn
| Antal barn | |||||
| Sammanboendeform | 1 | 2 | 3 | 4+ | Samtliga |
| Gifta sammanboende | 4 096 | 5 028 | 2 268 | 1 023 | 12 415 |
| Sambor | 2 099 | 1 838 | 558 | 126 | 4 621 |
| Samtliga | 6 195 | 6 866 | 2 826 | 1 149 | 17 036 |
Tabell 8. Barnfamiljer med ensamstående föräldrar där föräldern är studerande efter antal hemmaboende barn
| Antal barn | |||||
| Sammanboendeform | 1 | 2 | 3 | 4+ | Samtliga |
| Ensamstående mammor | 15 285 | 15 249 | 4 540 | 1 539 | 36 613 |
| Ensamstående pappor | 1 936 | 87 | 16 | 2 | 2 041 |
| Samtliga | 17 221 | 15 336 | 4 556 | 1 541 | 38 654 |
Tabell 9. Barnfamiljer där minst en av föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och yngsta barnets ålder (2001)
| Yngsta barnets ålder | |||||||
| Sammanboendeform | 0 år | 1 år | 2 år | ||||
| Gifta sammanboende | 8 869 | 8 905 | 9 707 | 24 397 | 53 569 | 30 606 | 136 053 |
| Sambor | 7 555 | 6 650 | 6 453 | 12 653 | 14 823 | 3 288 | 51 422 |
| Samtliga | 16 424 | 15 555 | 16 160 | 37 050 | 68 392 | 33 894 | 187 475 |
Tabell 10. Barnfamiljer där båda föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och yngsta barnets ålder (2001)
| Yngsta barnets ålder | |||||||
| Sammanboendeform | 0 år | 1 år | 2 år | ||||
| Gifta sammanboende | 1 126 | 1 008 | 1 240 | 2 794 | 4 345 | 1 902 | 12 415 |
| Sambor | 881 | 699 | 653 | 1 148 | 1 054 | 186 | 4 621 |
| Samtliga | 2 007 | 1 707 | 1 893 | 3 942 | 5 399 | 2 088 | 17 036 |
241
| Bilaga 7 | SOU 2003:130 |
Tabell 11. Barnfamiljer med ensamstående föräldrar där föräldrarna är studerande efter yngsta barnets ålder (2001)
| Yngsta barnets ålder | |||||||
| Sammanboendeform | 0 år | 1 år | 2 år | Samtliga | |||
| Ensamstående mammor | 1 032 | 805 | 1 538 | 6 164 | 17 898 | 9 176 | 3 6613 |
| Ensamstående pappor | 16 | 27 | 54 | 291 | 982 | 671 | 2 041 |
Tabell 12. Föräldrarnas sysselsättning i barnfamiljer med sammanboende föräldrar (2001)
| Mammans sysselsättning | |||||
| Studerar | Studerar och | Arbetar | Annat | Samtliga | |
| Pappans sysselsättning | arbetar | ||||
| Studerar | 4 182 | 1 933 | 6 867 | 4 700 | 17 682 |
| Studerar och arbetar | 3 684 | 7 237 | 21 876 | 3 490 | 36 287 |
| Arbetar | 38 045 | 81 286 | 570 421 | 81 958 | 771 710 |
| Annat | 7 880 | 6 295 | 47 438 | 31 680 | 93 293 |
| Samtliga | 53 791 | 96 751 | 646 602 | 121 828 | 918 972 |
Tabell 13. Förälderns sysselsättning i barnfamiljer med ensamstående föräldrar (2001)
| Studerar Studerar och | Arbetar | Annat | Samtliga | ||
| arbetar | |||||
| Ensamstående mammor | 17 107 | 19 506 | 112 376 | 35 907 | 184 896 |
| Ensamstående pappor | 936 | 1 105 | 20 577 | 3 696 | 26 314 |
Kommentar 1: Tabell
Kommentar 2: I kategorin ”övriga studerande” ingår personer som studerar på tekniskt basår. Även personer som studerar utomlands med studiestöd och studerande på uppdragsutbildningar inkluderas.
242