Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 2003.
En särskild utredare skall kartlägga och analysera regelverket och rutinerna för personskyddet för den centrala statsledningen i vårt land. Utredaren skall även undersöka hur systemet för personskydd har tillämpats i anslutning till mordet på utrikesminister Anna Lindh.
Utredaren skall vidare undersöka hur personskyddet för den centrala statsledningen är ordnat i andra med Sverige jämförbara länder, särskilt de nordiska länderna och vissa länder inom EU.
Utredaren skall överväga om det finns behov av, och i så fall lämna förslag till förändringar av systemet för personskyddet.
Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget.
Säkerheten för den centrala statsledningen är grundläggande, inte bara för samhällets förmåga att fungera vid terrorangrepp och i andra krissituationer, utan också för det dagliga arbetet i regering och riksdag och i förlängningen för det demokratiska statsskicket. Mot denna bakgrund och mordet på utrikesminister Anna Lindh har frågan väckts om skyddet av personer i den centrala statsledningen behöver utvecklas och stärkas för att minska samhällets och det demokratiska statsskickets sårbarhet för våld och hot om våld. Hot och våld mot ledande politiker och andra i utsatta positioner förekommer i alla delar av världen, om än i olika grad och omfattning. Systemen för att hantera säkerheten för den berörda personkretsen varierar också. Det system som har tillämpats i vårt land efter mordet på statsminister Olof Palme innebär att statschefen och delar av hans familj samt statsministern har ett permanent livvaktsskydd medan andra personer i den centrala statsledningen, däribland övriga statsråd, har livvaktsskydd när det anses motiverat med anledning av hotbilden. Detta har i praktiken inneburit att vissa andra personer i den centrala statsledningen har haft ett mer eller mindre omfattande livvaktsskydd under kortare eller längre tid.
Det är Säkerhetspolisen som inom Rikspolisstyrelsen skall leda och bedriva polisverksamhet när det gäller bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den Centrala statsledningen eller som har samband med statsbesök eller liknande händelser.
Säkerhetspolisen har vidare ansvaret för annat personskydd i den utsträckning som Rikspolisstyrelsen bestämmer (2 § förordningen
[2002:1050] med instruktion för Säkerhetspolisen). I de årliga riktlinjerna för Säkerhetspolisen, vilka är en bilaga till regleringsbrevet, anges att personskyddet skall bedrivas i den omfattning som behövs med hänsyn till den hotbild som finns. I regleringsbrevet för Säkerhetspolisen ställs det särskilda återrapporteringskrav beträffande personskyddet.
Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om polisverksamhet som rör bevaknings- och säkerhetsarbete avseende den centrala statsledningen. Av dessa framgår det bland annat att samordningen av de samlade polisiära skyddsinsatserna sker med utgångspunkt från den hotbild som Säkerhetspolisen sammanställer.
Säkerhetspolisen ansvarar alltså såväl för den hotbildsbedömning som ligger till grund för förstärkt personskydd som för de livvakter som avdelas för uppgiften. Utöver livvaktsskydd finns andra och mindre resurskrävande kompletterande skyddsåtgärder som exempelvis platsbevakning av uniformerad polis och inbrotts- och överfallslarm.
För en välgrundad hotbildsbedömning krävs det att Säkerhetspolisen kan inhämta och få information som är relevant för en sådan bedömning. Som exempel kan nämnas rapporter om hot som i olika sammanhang och på olika sätt riktas direkt eller indirekt mot enskilda personer i den centrala statsledningen.
Sådan information kan Säkerhetspolisen få i den egna verksamheten bl.a. genom källor eller i samband med tvångsmedelsanvändning.
Informationen kan också finnas hos den öppna polisen. Uppgifter av betydelse för hotbilden kan också komma fram inom annan verksamhet än polisens. Av betydelse för hotbilden är vidare uppgifter om i vilka sammanhang den person som skall skyddas uppträder eller vistas och i vilken utsträckning han eller hon är eller har varit exponerad i t.ex. massmedia.
Utredaren skall kartlägga och analysera regelverket och rutinerna för personskyddet för den centrala statsledningen i vårt land.
Utredaren skall överväga och om möjligt föreslå förändringar som ökar möjligheterna att förutse, förebygga och ingripa mot våld och hot mot den centrala statsledningen.
I uppdraget ingår det att undersöka underlaget till de hotbildsanalyser och bedömningar som görs. Utredaren skall överväga om det är möjligt att i större utsträckning få tillgång till och bedöma annan information i arbetet med att ta fram hotbilder. Det finns inga författningar som särskilt tar sikte på att information skall lämnas till Säkerhetspolisen eller hur det skall ske. Det är angeläget att det inte finns några hinder -
rättsliga eller praktiska - för att relevant information överlämnas till Säkerhetspolisen. Utredaren skall överväga om det finns några sådana hinder och vid behov föreslå förändringar.
Vidare skall ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och samarbetet mellan dem studeras, liksom förhållandet mellan myndigheterna och de enskilda skyddspersonerna.
Som ett led i utvärderingen skall utredaren särskilt undersöka hur systemet för personskydd har tillämpats i anslutning till mordet på utrikesminister Anna Lindh. Utredaren skall kartlägga de omständigheter som varit av betydelse i anslutning till mordet och analysera hur gällande regler, rutiner och befogenheter har tillämpats.
En kartläggning skall göras av de regler och den ordning som tillämpas i andra med Sverige jämförbara länder, särskilt de nordiska länderna och vissa länder inom EU, för att förebygga hot och våld mot den centrala statsledningen.
Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget.
Uppdraget innefattar emellertid inte att lämna förslag som rör Säkerhetspolisens organisation som för närvarande bereds i Regeringskansliet med anledning av betänkandet Vår beredskap efter den 11 september (SOU 2003:32).
Utredaren skall i sitt arbete inte heller pröva eller uttala sig om enskilda personers ansvar eller andra frågor som kan komma att bli föremål för rättslig prövning.
I den utsträckning övervägandena leder till behov av författningsändringar skall förslag till sådana ändringar lämnas.
Uppdraget skall bedrivas på sådant sätt att det inte riskerar att påverka myndigheters och andras arbete i anslutning till mordutredningen.
Utredaren skall samverka med berörda myndigheter och andra berörda organisationer. Utredaren skall också hålla sig underrättad om det arbete som pågår inom Justitiedepartementet med att utreda vissa strukturella frågor inom polisen samt uppföljningen av det arbete som inletts kring hot mot förtroendevalda.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2004.
(Justitiedepartementet)