Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2003.
Utredaren skall utreda och lämna förslag på hur den internationella militära test- och övningsverksamheten på svenskt territorium, främst på svensk mark och i svenskt luftrum i Norrland, kan utvecklas. Utredaren skall basera arbetet på den svenska säkerhetspolitiska linjen och utifrån denna väga in försvars- och säkerhetspolitiska överväganden.
Förslagen skall prövas mot huvudmannaskapet och organisationen för militär test- och övningsverksamhet och belysa de fördelar som en samordning med övrig testverksamhet i övre Norrland skulle kunna föra med sig.
De miljömässiga aspekterna samt de samhällsekonomiska konsekvenserna skall särskilt belysas.
I rapporten "Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland - en ny basindustri, slutrapport bil- och komponenttestnäringen i övre Norrlands inland (Ds 2003:18)", föreslås att en särskild utredning tillsätts för att klarlägga förutsättningarna för militär test- och vinterutbildning i övre Norrland.
Enligt utredningsmannens uppfattning talar mycket för att detta är ett av de områden som har störst utvecklingspotential och att en insats därför har ett stort strategiskt och ekonomiskt intresse.
Den utländska militära verksamhet som hitintills bedrivits på svenskt territorium kan översiktligt delas upp i två större verksamhetsområden: försvarsmaterielorienterad verksamhet samt utbildnings- och övningsorienterad verksamhet.
Den försvarsmaterielorienterade verksamheten omfattas i huvudsak av samarbetsprojekt med myndigheter på försvarets område och/eller svensk försvarsindustri och som genomförts på de provplatser som försvaret främst Försvarets materielverk (FMV)
disponerar.
Det allt ökande samarbetet på materielområdet har också lett till särskilda uppdrag och befogenheter för FMV då det gäller att marknadsföra provplatserna internationellt. På senare tid förekommer också utländsk testverksamhet på rent marknadsekonomisk basis och utan att det specifikt gäller ett samarbete med svensk försvarsmyndighet eller svensk försvarsindustri. Utvecklingen av materielsamarbetet, inte minst genom ingående av sexnationsavtalet (inkluderande Sverige), det s.k. Letter Of Intent (LOI)-avtalet, har skapat ett ökat behov att samarbeta bl.a. genom att erbjuda svenska testmöjligheter för utländska avtalspartners och andra utländska intressenter.
Det andra området är den utbildnings- och övningsorienterade verksamheten på främst Försvarsmaktens skjut- och övningsfält eller i övriga övningsområden på svenskt territorium. Den här typen av verksamhet har vid några tillfällen per år och då efter en restriktiv prövning i varje enskilt fall tillåtits av regeringen. Vägledande för regeringen har varit de försvars- och säkerhetspolitiska skälen samt närvaron av en klar inriktning om att verksamheten även skall bidra till Försvarsmaktens utveckling.
Samövningar med utländska enheter har tillåtits inför gemensamma FN-insatser, för övningar inom ramen för Partnerskap för Fred
(PFF) och för övningar med motsvarande syfte som PFF-övningar d v s att utveckla förmågan att delta i fredsfrämjande insatser.
Ett svenskt deltagande i internationell övningsverksamhet är av avgörande betydelse för utvecklingen av det militära försvarets internationella och nationella förmåga. Sverige har därför under lång tid deltagit i internationell övningsverksamhet. Sedan 1990-talet har övningsverksamhet med ett fredsfrämjande syfte fått en alltmer dominerande roll eftersom en svensk medverkan i internationell fredsfrämjande verksamhet utgör en viktig del av vår säkerhets-, utrikes- och försvarspolitik. För att kunna delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser måste Sverige ha en hög internationell samverkansförmåga, vilket främst uppnås genom deltagande i den internationella övningsverksamheten.
Förändringar inom Nato och PFF samt EU:s utveckling av en gemensam krishanteringsförmåga innebär att även övningsmönstren förändras. Det är då viktigt att våra förband kan delta regelbundet i internationell övningsverksamhet för att utveckla förmågan att delta i internationella krishanteringsinsatser.
Faktorer som kan hindra eller begränsa dessa övningar behöver identifieras. En sådan faktor kan vara tillgången på kvalificerade övningar och kvalificerade övningsområden såväl på som utanför svenskt territorium.
En till PFF kompletterande övningsverksamhet på främst bilateral basis har under senare år fått en allt ökande betydelse eftersom fredsfrämjandemomenten fått ett mer kvalificerat och utvecklat innehåll.
Det har också bidragit till att de svenska förbanden som anmälts till olika styrkeregister snabbare nått de uppställda målen.
Övningarna har genomförts såväl i Sverige som i de länder man haft övningsutbyte med.
Övningsverksamheten har också inneburit en värdering av svensk förmåga och därmed en högre trovärdighet för anmälda bidrag till framtida internationella insatser.
En god tillgång på övningsområden och övningsplatser är en förutsättning för att man ska kunna genomföra tillräckligt kvalificerade övningar för att svenska och internationella förband ska kunna utveckla sin samarbetsförmåga.
Ett svenskt eftersträvat deltagande i den övningsverksamhet som kommer att finnas framgent kommer att följas av krav från andra länder på att även få öva på svenskt territorium. Det här är tydligt inom det nordiska samarbetet, i EU-kretsen samt för många av PFF-nationerna.
Under arbetet att utveckla EU:s militära kapacitet har flera länder anmält intresse för möjligheterna att öva på svenska övningsfält och flygövningsområden. Bristen på övningsområden i Centraleuropa med eftersträvade förutsättningar gällande mörker och kyla har inneburit ett ökande intresse för de svenska anläggningarna.
Från Försvarsmakten finns ett stort intresse av kostnads- och effektivitetsskäl för en utökad möjlighet till ytterligare internationell övningsverksamhet i Sverige. Den kan också innebära stöd för underhåll och utveckling av de svenska övnings-
och skjutfälten med tillhörande kvalificerade tekniska utrustning exempelvis simulatorer.
Hitintills har övningsverksamheten i Sverige skett i begränsad form. Säkerhetspolitiska men även miljömässiga överväganden har vägts in i beslut om övningsverksamhet. Det finns skäl att nu se över förutsättningarna för internationell militär övningsverksamhet på svenskt territorium och då särskilt i övre Norrland.
En utveckling av en sådan verksamhet kan bli ett viktigt komplement till den övriga testverksamhet som på ett positivt sätt utvecklats i regionen.
Utredaren skall utreda och lämna förslag på hur den internationella militära test- och övningsverksamheten på svenskt territorium, främst på svensk mark och i svenskt luftrum, kan utvecklas. Utredaren skall basera arbetet på den svenska säkerhetspolitiska linjen och utifrån denna väga in försvars- och säkerhetspolitiska överväganden.
Arbetet skall grundas på den studie som genomförts inom utredningen "Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland - en ny basindustri, slutrapport bil- och komponenttestnäringen i övre Norrlands inland (Ds 2003:18)."
Vidare skall huvudmannaskap och organisation för militär övnings-
och testverksamhet prövas i syfte att klarlägga huruvida den organisatoriska hemvisten för internationell militär övningsverksamhet innehåller tillräcklig grad av samordning inklusive ekonomisk styrning. Utredaren skall i detta sammanhang belysa de fördelar som en samordning med övrig testverksamhet i övre Norrland t.ex. marknadsföringsinsatser, affärs- och teknikutveckling skulle föra med sig.
Utredaren skall också belysa de miljömässiga aspekterna och därvid särskilt beakta de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen (prop. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183 samt prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).
Slutligen skall utredaren belysa de samhällsekonomiska och tillväxtpolitiska konsekvenserna samt föreslå den reglering av författning om bedöms nödvändig.
Utredaren skall samråda med berörda myndigheter och organisationer samt med regeringens kontaktman avseende bil- och komponenttestverksamheten i övre Norrlands inland.
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). En rapportering av arbetsläget skall göras den 1 april 2004.
(Försvarsdepartementet)