Socialutskottet bereder ärenden som rör omsorger om barn och ungdom, utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, omsorger om äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Under riksmötet 2003/04 hade socialutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Ingrid Burman (v)
Chatrine Pålsson (kd)
Kristina Zakrisson (s)
Margareta Israelsson (s)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Kerstin Heinemann (fp)
Conny Öhman (s)
Lars U Granberg (s)
Catherine Persson (s)
Carl-Axel Johansson (m)
Marina Pettersson (s)
Gabriel Romanus (fp)
Kenneth Johansson (c)
Christer Engelhardt (s)
Anne Marie Brodén (m)
Elina Linna (v)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Suppleanter
Jan Emanuel Johansson (s)
Magdalena Andersson (m)
Mia Franzén (fp)
Christina Nenes (s)
Göran Norlander (s)
Ulrik Lindgren (kd)
Gunilla Wahlén (v)
Anneli Särnblad Stoors (s)
Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Veronica Palm (s)
Kaj Nordquist (s) (fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 31 december 2003)
Christer Winbäck (fp)
Annika Qarlsson (c)
Ingrid Olsson (s) (fr.o.m. den 28 oktober t.o.m. den 18 december 2003)
Kent Härstedt (s)
Stefan Hagfeldt (m)
Lennart Gustavsson (v)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Marita Aronson (fp)
Linnéa Darell (fp)
Rosita Runegrund (kd)
Lars-Ivar Ericson (c)
Leif Björnlod (mp)
Lennart Axelsson (s)
Ordförande i utskottet var Ingrid Burman och förste vice ordförande Chatrine Pålsson. Andre vice ordförande var Kristina Zakrisson. Som framgår av uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemoraterna, två Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Monica Dohnhammar, kanslichef
Ingrid Skogö, föredragande
Eva Willman, föredragande
Cecilia Back, föredragande
Anders Bergene, föredragande
Anna Rune, extra föredragande (fr.o.m. den 19 januari 2004)
Anita Lysholm, byråassistent
Ann-Charlotte Eklund, byråassistent (t.o.m. den 30 juni 2004)
Bibi Junttila, byråassistent (fr.o.m. den 1 juli 2004)
Under riksmötet 2003/04 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 30 tillfällen. Utskottet behandlade sammanlagt fem propositioner, två skrivelser från regeringen och 943 motionsyrkanden. Utskottet avlämnade nio betänkanden till kammaren och fem yttranden till andra utskott. Innehållet i dessa beskrivs kortfattat nedan.
I betänkande 2003/04:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg behandlade utskottet regeringens förslag beträffande anslagen under utgiftsområde 9 för budgetåret 2004 samt drygt 275 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till medelsanvisningar.
Med anledning av motionsyrkanden föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Det ena tillkännagivandet innebär att utskottet delar uppfattningen i en motion (s, m, fp, kd, v, c, mp) att det vore önskvärt med en mer stabil statlig finansiering av Rett Center. Rett Center är ett nationellt centrum för medicinsk specialistvård, forskning och information om Rett syndrom och det enda av sitt slag i landet. Regeringen bör snarast göra en bedömning av verksamheten vid Rett Center och därefter återkomma till riksdagen med förslag till hur finansieringsfrågan kan lösas på lång sikt.
Det andra tillkännagivandet rör åtgärder för hemlösa m.fl. I budgetpropositionen anför regeringen att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas under de närmaste åren för att stärka insatserna för de mest utsatta grupperna, som hemlösa och tunga missbrukare. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som hittills vidtagits, vilket resultat insatserna har fått samt vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta inom den närmaste framtiden i syfte att förbättra situationen för de mest utsatta i samhället.
Övriga motionsyrkanden avstyrktes.
Utskottet gjorde vidare ett uttalande angående spelberoende.
M-, fp-, kd- och c-ledamöterna deltog inte i beslutet om anslagen, utan redovisade i särskilda yttranden sina alternativa budgetförslag m.m. I betänkandet finns ytterligare sju särskilda yttranden och 24 reservationer.
I betänkande 2003/04:SoU7 Genomförande av EG-direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel samt andra läkemedelsfrågor ställde sig utskottet bakom regeringens förslag i proposition 2003/04:32 om ändringar i bl.a. läkemedelslagen (1992:859). Förslagen syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel. Lagändringarna rör i huvudsak krav på information om och samtycke till kliniska läkemedelsprövningar samt begränsningar av i vilka fall sådana prövningar får utföras på underåriga och icke beslutskompetenta vuxna. Utskottet avstyrkte fyra motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt ett nittiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2002 och 2003.
I betänkandet finns 28 reservationer och två särskilda yttranden.
I betänkande 2003/04:SoU6 Ny smittskyddslag m.m. behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2003/04:30 om en ny smittskyddslag m.m. Vidare behandlades 35 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt 17 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Utskottet ställde sig i huvudsak bakom regeringens förslag till ny smittskyddslag. Den nya lagen skall ges en klarare inriktning på smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor. De smittskyddsåtgärder som riktar sig till objekt eller djur skall i sin helhet regleras i andra lagar. Bestämmelserna i smittskyddslagen skall omfatta alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som inte endast innebär ett ringa hot mot människors hälsa.
Utskottet ställde sig också bakom principen att möjligheterna att vidta smittskyddsåtgärder som kan vara integritetskränkande skall begränsas till vissa s.k. allmänfarliga sjukdomar. Utskottet underströk att den smittade i första hand skall få vård mot missbruk eller psykisk sjukdom och att isolering enligt smittskyddslagen skall vara en sista utväg även vid överväganden om vilken tvångslagstiftning som bör tillämpas. Såvitt gäller fortsatt isolering poängterade utskottet att de patienter som kan komma i fråga för förlängning av isoleringstiden framför allt är patienter som är i stort behov av stöd och som också har behov av lång tids tillsyn och omhändertagande för att kunna ändra sitt smittfarliga beteende. Utskottet föreslog därför med delvis bifall till tre motionsyrkanden en något förändrad lagtext i förhållande till regeringens förslag i detta avseende.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att lagen (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter upphävs.
Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 17 reservationer och två särskilda yttranden.
Utskottet ställde sig i betänkande 2003/04:SoU8 Rökfria serveringsmiljöer m.m. bakom regeringens förslag i proposition 2003/04:65 att rökning fr.o.m. den 1 juni 2005 skall vara förbjuden på restauranger och andra serveringsställen, utom när servering sker utomhus. Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag att det skall vara möjligt att inrätta speciella rökrum. Utskottet avstyrkte 5 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och 18 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. I betänkandet finns åtta reservationer och två särskilda yttranden.
I betänkande 2003/04:SoU9 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter samt andra barnfrågor behandlades regeringens skrivelse 2003/04:47, 22 motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen samt drygt 120 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 48 reservationer och 11 särskilda yttranden.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:SoU2 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken regeringens skrivelse 2002/03:25 samt 48 motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen. Vidare behandlades cirka 100 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Utskottet gjorde ett uttalande angående personer i små och ovanliga handikappgrupper. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. 49 reservationer och 16 särskilda yttranden avlämnades.
I betänkande 2003/04:SoU4 Äldrepolitik behandlades drygt 140 motionsyrkanden på området från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Med anledning av motionsyrkanden föreslog utskottet ett tillkännagivande. Ett enigt utskott ansåg således att det behövs en kraftfull utveckling av olika former för avlastning, stöd och utbildning till närstående. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning i anledning av ett tidigare tillkännagivande om att göra en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en i socialtjänstlagen (2001:453) särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående, dels med förslag till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka stödet till anhöriga. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns 47 reservationer och två särskilda yttranden.
I betänkande 2003/04:SoU5 Socialtjänstpolitik behandlades drygt 160 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2002 och 2003. Med anledning av motioner föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med ett konkret förslag till lösning av problemet med att kommuner gör olika bedömningar när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Förslaget bör också beakta hur det belopp som skall undantas vid biståndsberäkningen skall bestämmas. För det andra bör den särskilda utredare som tillkallats under hösten 2003 med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkandet finns 65 reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:SoU3 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. regeringens proposition 2002/03:136, fem motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2002.
Regeringens förslag innebar bl.a. att Arvsfondsdelegationen beslutar om allt stöd ur Allmänna arvsfonden oavsett beloppets storlek. Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att en annan myndighet skall kunna ges möjlighet att fördela visst stöd under en bestämd tidsperiod. Ändringarna innebar vidare att den personal som handlägger stödärenden åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen samlas i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet. Utskottet ställde sig i huvudsak bakom propositionens förslag till ändringar. Utskottet föreslog dock, med ändring av regeringens förslag i denna del, att Kammarkollegiet varje år till regeringen skall lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen skall lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning. Vidare föreslogs att Riksrevisionen skall granska revisionen.
I betänkandet finns tre reservationer.
I yttrande 2003/04:SoU1y Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till finansutskottet redovisade socialutskottet sin uppfattning rörande regeringens förslag till ram för utgiftsområde 9 i budgetpropositionen för 2004 jämte motionsyrkanden såvitt avsåg utskottets beredningsområde. Socialutskottet ansåg att regeringens prioriteringar var väl avvägda samt att regeringens förslag till ram för utgiftsområde 9 för budgetåret 2004 borde tillstyrkas. Vidare ansåg utskottet att beräkningen av utgifter för budgetåren 2005 och 2006 såvitt gäller utgiftsområde 9 borde tillstyrkas. Enligt utskottet borde de motioner som behandlades i yttrandet avstyrkas. Fyra avvikande meningar avlämnades.
I yttrande 2003/04:SoU2y Europeiska konventet om EU:s framtid till sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet över regeringens skrivelse 2003/04:13, anförde socialutskottet att det delade bedömningen att det är viktigt att barns rättigheter ges en framträdande plats i fördraget. I övrigt koncentrerade sig utskottet i sitt yttrande på olika folkhälsofrågor. Utskottet betonade att folkhälsopolitikens utformning är och bör vara ett nationellt ansvar och att detta är särskilt viktigt för Sverige som vill behålla en restriktiv nationell politik. I betänkandet finns en avvikande mening och ett särskilt yttrande.
Yttrande 2003/04:SoU3y Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet till socialförsäkringsutskottet avsåg proposition 2002/03:132. Socialutskottet uttalade att det såg positivt på förslaget om permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I yttrandet finns tre avvikande meningar.
Socialutskottet ställde sig i yttrande 2003/04:SoU4y Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar bakom synsättet i proposition 2003/04:55 att möjligheterna att patentera mänskligt material inte får innebära kränkningar av människans värdighet och integritet. Tre avvikande meningar och ett särskilt yttrande avlämnades.
I yttrande 2003/04:SoU5y Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2004 till finansutskottet över 2004 års vårproposition (proposition 2003/04:100) uttalade utskottet bl.a. att det delade uppfattningen i en fp-motion att det är mycket angeläget att det utredningsarbete angående bilstödet som nu pågår leder till att det blir ett slut på den ryckighet och osäkerhet som de som är berättigade till bilstöd utsätts för. Riksdagen borde dock inte föregripa utredningens kommande förslag. Utskottet tillstyrkte de föreslagna medelsförändringarna. I yttrandet finns fyra särskilda yttranden.
Utskottet yttrade sig genom en protokollsanteckning den 16 mars 2004 till Riksdagskommitténs referensgrupp för EU-frågor över promemorian Alternativ för utveckling av riksdagens arbete med EU-frågor. Utskottet anförde bl.a. att det är angeläget att fackutskotten får en tydligare roll vad gäller EU-frågorna och att sakfrågorna i större utsträckning bör beredas i fackutskotten än vad som hittills varit fallet.
Utskottet har vidare på olika sätt försökt skaffa sig god överblick över utvecklingen inom EU och information inför kommande ministerrådsmöten inom utskottets ansvarsområde. Utskottets kansli bevakar dokument från EU samt EU-nämndens dagordningar och de dokument som presenteras för EU-nämnden. Detta redovisas fortlöpande för utskottets ledamöter. Kansliet har vidare upprättat en promemoria över aktuella EU-frågor inom utskottets beredningsområde. Promemorian uppdateras årligen.
Den 30 oktober 2003 informerades utskottet av statssekreterare Mikael Sjöberg och medarbetare om Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (Fakta-PM 10). Statssekreterare Sjöberg och medarbetare lämnade den 20 november 2003 information inför kommande ministerrådsmöte. Den 25 maj 2004 lämnade statssekreterare Sjöberg och medarbetare information dels inför ministerrådet den 1 och 2 juni 2004 för bl.a. hälso- och sjukvård samt socialpolitik, dels om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden.
I januari 2003 beslutade socialutskottet att inleda ett arbete på narkotikaområdet som skall pågå under hela valperioden och genomföras i nära samarbete med justitieutskottet. Inom ramen för detta samarbete genomfördes den 5 december 2003 en offentlig utfrågning på temat ungas väg in i missbruk. Inbjudna deltagare var fil.dr Philip Lalander, The Centre for Social Research on Alcohol and Drugs, fil.dr Bengt Svensson, Högskolan i Malmö, leg. psykolog Martin Förster, Stockholms stads FoU-byrå, leg. psykolog Thomas Lundqvist, Rådgivningsbyrån för narkotikafrågor i Lund, kommissarie Manne Jönsson, Länskriminalen i Stockholm och överläkare Paula Liljeberg, Maria Ungdom, Stockholm. En utskrift av utfrågningen har publicerats i serien Utredningar från riksdagen (2003/04:URD7).
Den 18 november 2003 anordnades en sluten utfrågning i anslutning till beredningen av proposition 2003/04:30 Ny smittskyddslag. De inbjudna var företrädare för Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Landstingsförbundet, Länsrätten i Stockholm, Smittskyddsläkarföreningen, Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, Riksförbundet för hivpositiva och Föreningen läkare mot aids samt verksamhetschef Gudrun Johansson, Danderyds sjukhus och professor Lorraine Sherr, Royal Free and University Medical School.
Den 4 mars 2003 anordnades en forskningsdag i riksdagen. Socialutskottet valde för sin del att hålla en offentlig utfrågning på temat stamcellsforskning. Inbjudna deltagare var professor Sten Eirik Jacobsen, Lunds universitet, professor Jan Wahlström, Sahlgrenska universitetssjukhuset, professor Göran Hermerén, Lunds universitet, professor Elisabeth Rynning, Uppsala universitet och professor Gisela Dahlquist, Norrlands universitetssjukhus. En utskrift av utfrågningen kommer att publiceras i samband med utskottets kommande beredning av proposition 2003/04:148 Stamcellsforskning.
Studieresor, studiebesök, information m.m.
Inom ramen för det ovan nämnda arbetet på narkotikaområdet genomfördes i samarbete med justitieutskottet en studieresa till Norge den 4-5 mars 2004. Syftet med resan var att studera sprututbytesverksamheten i Oslo. Sammanträffanden ägde rum med socialministern samt med företrädare för såväl sociala som polisiära myndigheter.
En delegation från socialutskottet företog den 21-23 mars 2004 en studieresa till Norge. Syftet med resan var främst att studera telemedicin, dvs. kommunikation och informationsöverföring inom vården med hjälp av teknisk utrustning, frågor om läkemedelshantering och apoteksverksamhet samt frågor om förstatligande av sjukhus. Vid samma tidpunkt gjorde en delegation från utskottet en studieresa till Estland. Syftet med den resan var att studera narkotika- och smittskyddsfrågor. Även frågor om trafficking och prostitution samt barn- och ungdomsfrågor med anknytning till narkotika- och smittskyddsproblematiken belystes.
Den 29 augusti - den 11 september 2004 företog en delegation från utskottet en studieresa till Sydafrika. Syftet med resan var bl.a. att studera frågor med anknytning till rättighetslagstiftning för funktionshindrade, hälso- och sjukvård och hiv/aidsproblematiken.
Utskottet gjorde vidare en studieresa till Örebro i februari 2004 och besökte då två av Statens institutionsstyrelses behandlingshem. I april 2004 gjordes en studieresa till Norrbotten. Utskottet besökte bl.a. Sunderbyns sjukhus. Utskottet fick även information om äldreomsorgsfrågor, missbruksfrågor och frågor om spelmissbruk.
Utskottet gjorde under riksmötet studiebesök hos Svenska Kommunförbundet (oktober 2003), Statens beredning för medicinsk utvärdering (november 2003) och Apoteket AB (januari 2004). I samarbete med justitieutskottet genomfördes studiebesök på kriminalvårdsanstalterna Österåker och Täby (oktober 2003) samt ett studiebesök på vårdcentralen Hållpunkt Maria (mars 2004), allt inom ramen för det pågående arbetet på narkotikaområdet.
Företrädare för Fammi, Familjemedicinska institutet, lämnade den 21 oktober 2003 information om institutets verksamhet. Samma dag höll utskottet en utfrågning av företrädare för Socialdepartementet, Finansdepartementet samt Kammarkollegiet i anslutning till beredningen av proposition 2002/03:136 Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. Den 28 oktober 2003 uppvaktades utskottet av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Socialminister Lars Engqvist och medarbetare gav den 11 november 2003 utskottet en redovisning om psykiatrifrågor. Riksrevisorn Eva Lindström och avdelningschefen Karin Holmerin lämnade den 13 november 2003 information om Riksrevisionens verksamhet. Företrädare för Socialdepartementet och Svenska Kommunförbundet gav den 5 februari 2004 en redogörelse för vistelsekommunens ansvar för hemtjänst för äldre. Den 17 februari 2004 lämnades information av generaldirektör Ann-Christin Tauberman om Läkemedelsförmånsnämndens verksamhet. Generaldirektör Kerstin Wigzell samt ytterligare två representanter för Socialstyrelsen lämnade den 19 februari 2004 information om olika aktuella frågor. Samma dag informerade psykiatrisamordnaren Anders Milton och medarbetare om arbetet med Psykiatriutredningen. Utskottet uppvaktades den 30 mars 2004 av företrädare för Riksförbundet Attention, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Riksföreningen Autism. I samband med behandlingen av proposition 2003/04:65 Rökfria serveringsmiljöer uppvaktades utskottet den 1 april 2004 av företrädare för Svenska Kommunförbundet. Den 6 maj 2004 lämnades information av företrädare för Riksrevisionen om rapporten Personlig assistans till funktionshindrade, RIR 2004:7. I anslutning till beredningen av skrivelse 2003/04:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2003 jämte motion fick utskottet information av företrädare för Socialdepartementet och Kammarkollegiet. Den 15 juni 2004 informerade företrädare för Riksrevisionen om rapporten Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård, RIR 2004:9.
Under riksmötet tog utskottet emot en delegation från Tjeckiens parlament.
De aktiviteter som redovisats i det föregående i form av utfrågningar, information, studieresor och studiebesök utgör viktiga led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Såsom framgår ovan har vissa aktiviteter skett inom ramen för det särskilda narkotikaprojekt som genomförs i nära samarbete med justitieutskottet.
Ett annat viktigt led i uppföljningsarbetet är granskning föranledd av regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
I den ordinarie ärendehanteringen ingår vidare en omfattande uppföljning i form av underhandskontakter via kansliet med myndigheter, institutioner, organisationer m.m. som redovisas för utskottet. Inom utskottets beredningsområde ligger också myndigheter med särskilt ansvar för uppföljning av beslutade reformer.