Svar på fråga 2003/04:49 om Turkiets efterlevnad av Europakonventionen och Köpenhamnskriterierna
Utrikesminister Laila Freivalds
Annelie Enochson har frågat statsministern vilka åtgärder han tänker vidta inom ramen för det europeiska samarbetet för att ställa tydliga och höga krav på att Turkiet måste leva upp till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Köpenhamnskriterierna och respektera och skydda etniska och religiösa minoriteter. Frågan har överlämnats till mig.
Det finns fortfarande brister vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Därför fortsätter Sverige och EU att ställa tydliga krav på Turkiet.
I EU:s anslutningspartnerskap för Turkiet som antogs i april står bland annat att Turkiet måste garantera kulturell mångfald och kulturella rättigheter för alla medborgare samt tillse att alla individer kan åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter utan diskriminering. Turkiet måste vidare respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och följa Europadomstolens domar i mål som rör Turkiet. Eftersom dessa krav skrivits in i anslutningspartnerskapet kommer Sverige och EU att fortsätta att föra en intensiv dialog med Turkiet kring frågan om mänskliga rättigheter, inklusive icke-diskriminering av personer som tillhör olika etniska och religiösa grupper.
Under utrikesminister Anna Lindhs besök i Ankara och Diyarbakir i februari framfördes kravet att respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet måste stärkas, bland annat vad gäller utövandet av kulturella rättigheter. Vid försvarsminister Leni Björklunds samtal i Ankara i slutet av september var en återkommande fråga vikten av att Turkiet respekterar de mänskliga rättigheterna. Vad gäller rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter betonade hon att det är angeläget att de som inte kunnat bo kvar i sina byar i sydöstra Turkiet nu får möjlighet att återvända.
Den senaste tiden har vi kunnat notera att reformprocessen i Turkiet intensifierats och går i rätt riktning. Som exempel kan nämnas att andra språk än turkiska numera är tillåtna i radio- och TV-sändningar och i privat undervisning. Reformerna är nödvändiga i sig, men också som ett led i EU-anpassningen. Tyvärr har det tagit tid att verkställa lagreformerna på språkområdet, men den turkiska regeringen har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med detta.
Vi välkomnar att Turkiet ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Detta är ett steg mot en anpassning till EU-normer. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter omfattar bland annat rätten till undervisning, som ska främja förståelse och tolerans mellan nationer, raser, etniska och religiösa grupper samt rätten för envar att delta i kulturlivet.
Den fortsatta reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och tillämpning, är avgörande för Turkiets väg mot medlemskap i EU. De internationella åtagandena måste uppfyllas. Sverige och EU följer det pågående arbetet på nära håll.