Svar på fråga 2003/04:37 om svenska folkets inflytande på EU-konstitutionen
Tf. utrikesminister Jan O Karlsson
Owe Hellberg har frågat statsministern på vilket sätt statsministern avser att verka för att svenska folket får information, kunskap och inflytande över hur Sverige ställer sig till EU-fördragets olika delar.
Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Jag håller med Owe Hellberg om vikten av att det svenska folket får information och kunskap om samt inflytande över hur Sverige ställer sig till det nya fördrag som ska utarbetas inom ramen för regeringskonferensen.
För att skapa en bred och öppen debatt om Europeiska unionens framtid tillsatte Europeiska rådet i Laeken ett särskilt konvent för att förbereda regeringskonferensen. Statsministerns personliga representant, tidigare vice statsminister Lena Hjelm-Wallén, bidrog med inlägg och ändringsförslag som löpande publicerades på konventets hemsida. Under hela konventsarbetet hade hon också kontakt med svenska folkrörelser och intresseorganisationer för att diskutera framtidsfrågorna. Hon deltog i hundratalet seminarier, debatter, skolbesök och föreningsmöten över hela landet.
I syfte att sprida ytterligare information och kunskap bland det svenska folket tillsatte regeringen hösten 2002 en parlamentarisk kommitté, den så kallade EU 2004-kommittén. Kommittén har i uppdrag att stimulera en bred, offentlig debatt och att öka kunskaperna hos allmänheten om aktuella frågeställningar kring EU:s utveckling och framtid, särskilt under regeringskonferensen om fördragsändringar. En central del i EU 2004-kommitténs arbete är den så kallade EU-stafetten. Stafetten är en kampanj i samarbete med det lokala föreningslivet, kommuner och andra aktörer. Den går från län till län och innefattar olika aktiviteter i syfte att informera om EU:s framtidsfrågor. EU 2004-kommitténs uppdrag har förlängts till hösten 2004.
För att ytterligare bredda debatten och förbereda Sveriges deltagande i regeringskonferensen har en departementspromemoria (Ds 2003:36, Europeiska konventet om EU:s framtid @ Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens) utarbetats och remissbehandlats.
Remissinstanserna som inbjöds att yttra sig utgjorde ett brett urval av såväl folkrörelser och myndigheter som icke-statliga organisationer, politiska och religiösa organisationer samt universitet. Sammanlagt inkom 130 remissvar, varav 17 spontana yttranden. Remissinstansernas synpunkter beaktas vid utformandet av den skrivelse som regeringen avser att överlämna till riksdagen i början av oktober. Skrivelsen innehåller, förutom konventets förslag och vissa av remissvaren, regeringens utgångspunkter inför regeringskonferensen. Därutöver kommer en nära dialog med riksdagen att etableras under regeringskonferensen.