den 19 maj

Svar på fråga 2003/04:1193 om fetma bland barn i Sverige

Utbildningsminister Thomas Östros

Annica Jonsson har frågat om jag kommer att ta några initiativ för att hindra utvecklingen vad gäller barns fetma och om det finns möjligheter till resursförstärkning till skolorna för att ta tag i detta problem.

Regeringen har uppmärksammat behovet av goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Fetma och övervikt är i dag ett samhällsproblem och en riskfaktor för sjukdomar. Utbildningsdepartementet samverkar med bland annat Socialdepartementet och Jordbruksdepartementet för att uppmärksamma problemet och göra aktiva insatser. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har ett regeringsuppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen som ska redovisas i december 2004.

Undersökningar visar att andelen överviktiga barn har ökat sedan slutet av 1980-talet. Samtidigt syns en segregering inom idrotten, ett spontant sportande har ersatts av organiserad träning redan från fem- till sexårsåldern. Jag delar Annica Jonssons synpunkt att skolan har en viktig roll i att ge eleverna fler tillfällen till fysisk aktivitet. Stimulans till att röra sig ska vara en naturlig del i förskolans och skolans vardag. Utbildningsdepartementet har gjort en satsning för ökad fysisk aktivitet där fokus lagts på att öka lusten att röra sig och att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Det innefattar att söka nya vägar för att få barn och ungdomar som inte redan är aktiva att våga prova på aktiviteter eller idrotter utan medlems- eller prestationskrav. Satsningen består av fyra delar:

1. Daglig fysisk aktivitet för alla barn har skrivits in i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Detta kan givetvis ske inom ramen för ämnet idrott och hälsa men även inom andra ämnen.

2. Ett uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att följa upp ändringarna i läroplanerna och stödja skolornas arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Den första delredovisningen kommer under hösten 2004.

3. Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom vid Örebro universitet för att ge skolorna stöd och idéer för hur de ska arbeta med att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

4. Regeringens överenskommelse med idrottsrörelsen, den så kallade idrottsmiljarden, innebär att idrottsrörelsen bland annat tar på sig att intensifiera samarbetet med skolorna.

Arbetet med elevhälsa är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) bedömer regeringen att det finns ett behov av en mer förebyggande och hälsofrämjande inriktning när det gäller elevhälsans utveckling. I Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121) till ny skollag tas bestämmelser om elevhälsan upp. Beredning av förslaget pågår inom departementet.

Goda matvanor grundläggs i hemmet, förskolan och skolan. Hem- och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Ett av målen för ämnet är att eleverna ska kunna planera och laga måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden.

Skolmåltiderna är emellertid ett kommunalt ansvar och regleras inte av staten. Skollagen slår fast att kommunerna har en skyldighet att erbjuda kostnadsfria skolmåltider för grundskoleeleverna. För gymnasieelever tar 13 % av kommunerna ut en avgift. Den sammanställning som Skolmatens Vänner har gjort visar att kommunerna satsar i snitt 3 730 kr per elev och år på skolmaten. På sju år har pengarna till skolmaten ökat från 3 080 kr till 3 730 kr. Som hjälpmedel har Livsmedelsverket tagit fram riktlinjer för att underlätta för kommuner, förskolor och skolor att kunna erbjuda alla barn och elever en attraktiv lunch av näringsmässigt hög kvalitet.