den 25 mars

Fråga 2003/04:983 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Berit Andnor om gömda barns rätt till skolgång

I Sverige har regeringen lagt ansvaret för barnen på en särskild barnminister. Syftet är att barnens bästa, så som "barnens bästa" bland annat är uttryckt i FN:s barnkonvention, alltid ska lyftas fram och tas hänsyn till i alla beslut där barn är inblandade. Sålunda fördes det 1997 in i utlänningslagen ett stadgande om att barnets hälsa, utveckling och bästa i övrigt särskilt ska beaktas. Visserligen säger barnkonventionen att barnets bästa "skall komma i främsta rummet". I barnkonventionen, vilken Sverige har ratificerat, står också att de rättigheter som anges i konventionen ska tillfalla alla barn oavsett barnets ställning i landet. En sådan rättighet är rätten till utbildning för alla barn. De flesta barn i Sverige har rätt till skolgång och utbildning. En grupp som dock förmenas denna konventionsstadgade rättighet är de gömda barnen som inte har någon lagstadgad rätt till skolgång. I stället avgörs skolgången för dessa barn från fall till fall och av hur mycket solidaritet det finns vid varje skola. FN:s övervakningskommitté har kraftigt kritiserat Sverige för detta. Inom EU är det endast Sverige, Danmark och Tyskland som inte erbjuder gömda flyktingbarn någon lagstadgad rätt till skolgång, en rättighet som alltså är stadgad i barnkonventionen. Alla övriga tolv länder följer barnkonventionen i detta avseende.

Min fråga till barnminister Berit Andnor är därför:

Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att Sverige ska komma upp till EU-nivå och följa FN:s barnkonvention vad gäller gömda flyktingbarns rätt till skolgång?