Fråga 2003/04:95 av Magdalena Andersson (m) till socialminister Lars Engqvist om pedofilbrottslingar
En barnläkare är dömd för pedofilbrott. Under signaturen "Kåtdoktorn" chattade och raggade han småflickor på Internet. Han hade i sin ägo, bland annat på sin hårddisk ca 6 500 bilder med barnpornografiskt material. Tingsrättens dom blev två månaders fängelse. I normalfall skulle barnläkaren ha dömts till fyra månaders fängelse, men eftersom domen inverkade på hans möjligheter till arbete, sänktes straffet till två månader.
Vid överklagande till Svea hovrätt fastställde hovrätten trots detta, att mannen de facto "haft ett sexuellt intresse för unga människor", men "räknar med att mannen i framtiden inte kommer att ägna sig åt samma eller liknande brottslighet" och sänkte straffet till villkorlig dom och böter. Socialstyrelsen krävde tidigt att mannens läkarlegitimation skulle dras in, om än tillfälligt. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) delade inte uppfattningen, utan barnläkaren får behålla sin legitimation tills vidare. Enligt min uppfattning rimmar detta beslut dåligt med både den allmänna rättsuppfattningen och vår etisk-moraliska syn på vilka människor som ska vårda våra barn. Inom barnomsorgen får till exempel ingen personal anställas om de tidigare är dömda för sexualbrott. Att en barnläkare, dömd för pedofilbrott, kan fortsätta som barnläkare kan bara betraktas som synnerligen frånstötande.
Medveten om att socialministern inte kan kommentera enskilda ärenden, är det ändå av stort allmänt intresse hur sådana här ärenden bereds och sköts.
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta med anledning av ovanstående?