Fråga 2003/04:87 av Anita Brodén (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om utvecklingen av mervärdesmat
Exporten av svenska livsmedel har ökat kraftigt sedan vårt inträde i EU. Från hälsosynpunkt är det angeläget att vår export inte baseras på destillerade produkter utan i högre grad på hälsofrämjande livsmedel. Ett område inom livsmedelsproduktion som borde få större betydelse är så kallad mervärdesmat eller functional food som är den internationella termen. Detta är livsmedel som tillförts speciella hälsobringande egenskaper som exempelvis drycken Proviva (som har positiva effekter på maghälsan) eller matfettet Becel Pro.activ (som sänker kolesterol värden).
Eftersom hela 40 % av våra sjukdomar är kostrelaterade borde forskning inom området kost och hälsa vara prioriterad. Emellertid är de svenska forskningssatsningarna om innovativa livsmedel tämligen modesta i internationell jämförelse. Sverige satsar ca 15 miljoner kronor per år av statliga medel på denna typ av forskning. Detta kan jämföras med Finland där forskning om innovativa livsmedel bedrivs med statliga medel motsvarande ca 70 miljoner kronor per år under treårsperioden 2001@2004. Ökad forskning om hur folksjukdomar, som till exempel övervikt, åldersdiabetes och tarmsjukdomar, påverkas av kost kan på sikt leda till bättre hälsa och livskvalitet för många människor. Detta kan även öppna för nischodling inom jordbruket och leda till större lönsamhet i takt med en avreglerad marknad.
Min fråga till jordbruksministern är vilka åtgärder ministern ämnar vidta för att påskynda en utveckling av mervärdesmat i Sverige.