den 2 februari

Fråga 2003/04:670 av Sonja Fransson (s) till statsrådet Hans Karlsson om rätt till stöd och anpassningsåtgärder för anställda med funktionshinder

Sedan 1999 finns en lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat funktionshinder. För att det ska räknas som diskriminering krävs att den som anser sig diskriminerad ska kunna jämföras med en person i liknande situation. Det kan till exempel vara att personen med funktionshinder ska kunna utföra de väsentligaste uppgifterna som ingår i arbetet. Den som på grund av funktionshinder inte kan utföra de väsentligaste arbetsuppgifterna har inte sakliga förutsättningar för arbetet och är därmed inte heller diskriminerad. Genom att vidta stöd och anpassningsåtgärder kan arbetsgivaren i många fall se till att en person med funktionshinder kan utföra de väsentliga arbetsuppgifterna, det vill säga skapa en jämförbar situation. Det kan gälla förbättrad tillgänglighet, individuella arbetshjälpmedel, ändrade arbetstider eller arbetsorganisation. Arbetsgivaren är i dag skyldig att vidta skäligt stöd och skäliga anpassningsåtgärder i tre situationer: vid anställning, vid befordran och vid utbildning för befordran. Om arbetsgivaren inte vidtar stöd och anpassningsåtgärder vid dessa tillfällen gör han sig skyldig till diskriminering. Men det finns i dag inte någon skyldighet för arbetsgivaren att vidta dessa åtgärder under pågående anställning. I tilläggsdirektiven till Diskrimineringskommittén (dir. 2003:69) som antogs av regeringen i maj 2003 förklaras att frågan om stöd och anpassningsåtgärder under pågående anställning ska utredas i särskild ordning. Regeringen har dock ännu inte lagt något förslag i frågan eller tillsatt någon utredning. Med detta som bakgrund önskar jag fråga:

När avser ministern att utreda frågan om arbetsgivarens skyldighet att vidta stöd och anpassningsåtgärder under pågående anställning?