Fråga 2003/04:649 av Maria Larsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om domstolars möjlighet att hemlighålla adresser
I många fall är en målsägande i ett brottmål i behov av att hans eller hennes adress hålls hemlig för den tilltalade. Detta gäller inte minst vid kvinnomisshandel. Om någon utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier kan personen lämna in en ansökan till skattekontoret om skyddad adress. En sekretessmarkering förs då in i folkbokföringsdatabasen. Markeringen innebär att folkbokföringsmyndigheten särskilt måste uppmärksamma sekretessfrågan när adressuppgiften begärs utlämnad.
Tyvärr är personer med skyddad adress aldrig garanterade att de som hotar och förföljer dem inte får ut adressuppgifterna när målet tas upp i domstol. Den tilltalade kan få ta del av uppgifterna genom att han eller hon helt enkelt begär det. Den möjlighet som finns för målsäganden och vittnen som är rädda för repressalier är att uppge en c/o-adress till åklagarmyndigheten eller till en advokat. Om målsäganden uppgett sin skyddade adress för domstolen omfattas inte uppgiften av sekretess längre och det finns inga hinder mot att ta in adressuppgiften i domen.
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att garantera att målsägandens och vittnens skyddade adresser vid behov inte kommer till den tilltalades kännedom vid ett domstolsförfarande?