den 23 januari

Fråga 2003/04:600 av Gudrun Schyman (v) till utbildningsminister Thomas Östros om kunskap om könsmaktsordningen i skolan

"Teorier om genussystemet bidrar till att förklara bristen på jämställdhet. Utmärkande för genussystemet är, som det beskrivs av Yvonne Hirdman i maktutredningen, principerna om könens isärhållande och om mäns överordning och kvinnors underordning. Isärhållandet kan illustreras av könsuppdelningen på arbetsmarknaden och uppdelningen av det obetalda arbetet i familjen. Den manliga överordningen yttrar sig bl.a. i att män tjänar mer och har mer makt över sina liv. Mannen är norm, kvinnan är avvikelsen. @ @ @ Kvinnor och män möter dessa strukturer överallt i vardagen. Könsordningen följer oss från det vi föds och första gången möter världen, till dagis, skolan, arbetslivet och livets slut. Den är ibland tydlig, men ofta dold som en etablerad självklarhet i vardagen. Underordningen är ofta uppenbar för kvinnor medan män har svårare att se sin egen överordning. Genussystemet begränsar såväl kvinnors som mäns möjligheter att utvecklas som individer, den begränsar demokratin och den utgör ett hinder för tillväxt eftersom kvinnors och mäns fulla kompetens och resurser inte tas till vara." Så här står det i regeringens skrivelse Jämt och ständigt (2002/03:140). På väldigt många skolor är situationen sådan att väldigt många elever saknar kunskaper om könsmaktsordningen. Flera elever, men också lärare, undrar över varför den här kunskapen inte ingår i undervisningen. En del, framför allt elever, får i dag använda sin fritid för att få kunskap om de maktförhållanden som i så hög grad påverkar deras liv. Det är naturligtvis oacceptabelt. Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att kunskaperna om könsmaktsordningen ska bli en självklar del i skolans undervisning?