Fråga 2003/04:426 av Désirée Pethrus Engström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om ett jämställt samhälle
Det statliga bidraget till kvinnoorganisationer inrättades 1982 för att bland annat understryka kvinnoorganisationernas betydelse som folkrörelse. Under hela 90- talet var stödet oförändrat och uppgick till ca 3,4 miljoner kronor per år. Detta stöd gick år 2003 till 15 kvinnoorganisationer med sammanlagt 78 000 medlemmar. Bidraget per medlem, 44 kr, är litet jämfört med ungdoms-, idrotts- och handikapporganisationernas. Helt klart är att bidragen till kvinnoorganisationer måste öka om vi vill att kvinnor ska organisera sig och jobba för ett mer jämställt samhälle. Resurserna är naturligtvis omåttligt små med tanke på den utveckling vi sett på jämställdhetsområdet, där jämställdhetsfrågan debatteras på många håll och kvinnor vill kunna delta i debatten. Kvinnoorganisationerna har dessutom en stor betydelse för upplysning och information runt om i samhället, och skulle naturligtvis kunna användas än mer i det jämställdhetspolitiska arbetet. Bland de politiska kvinnoförbunden förväntas partierna bidra med resurser via partistödet. Inga regler finns för hur stor andel som ska gå till kvinnoförbunden. I kommuner och landsting finns dessutom olika regler om hur bidrag fördelas till partiernas kvinnoförbund. Dessa bidrag har minskat de senaste åren. Frågan är hur kvinnoförbunden ska överleva med de små resurser som de i dag får del av. Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka resurserna till kvinnoorganisationerna och däribland de politiska kvinnoförbunden?