den 1 december

Fråga 2003/04:379 av Kenneth Johansson (c) till socialminister Lars Engqvist om högkostnadsskyddet i sjukvården

Att landstingens ekonomi är mycket ansträngd har knappast undgått någon. Trots stora skattehöjningar räknar Landstingsförbundet i sin ekonomiska rapport för november med ett underskott på 5 miljarder kronor under 2003 och 2 miljarder kronor under 2004. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen är det troligt att belastningen på sjukvården fortsätter att öka.

Vägen att höja skatteuttaget är inte långsiktigt samhällsekonomiskt hållbart. I stället måste de samlade offentliga kostnaderna omprioriteras så att välfärdens grundservice @ utbildning, vård och omsorg @ tillförs mer resurser på transfereringssystemens bekostnad.

Men det är också rimligt att ge landstingen möjlighet att se över avgiftssidan för dem som utnyttjar till exempel sjukvården i lägre utsträckning. Avgifterna har en dubbel funktion av att öka intäkterna och reglera efterfrågan. Många landsting befinner sig i dag i ett läge där möjligheterna att öka avgiftsintäkterna motverkas av att fler personer kommer över gränsen till frikort. I Östergötlands landsting beräknas exempelvis hälften av en föreslagen avgiftshöjning att falla bort på grund av denna effekt.

Det är självklart viktigt att personer med stort behov av läkarhjälp ges ett gott högkostnadsskydd. Dagens högkostnadsskydd är emellertid relativt lågt och frikort erhålles efter ett fåtal läkarbesök. Emellertid kan det inte uteslutas att personer som fått frikort i någon mån överutnyttjar läkartjänster. Önskemål finns från vissa håll i landstingsvärlden att få tillämpa någon form av regressiv taxeskala så att även läkarbesök över en viss gräns kan betinga en låg avgift.

Min fråga till socialministern är:

Avser socialministern att justera högkostnadsskyddet för att ge möjlighet för de landsting som så önskar att reglera avgiftsintäkterna inom sjukvården?