den 25 november

Fråga 2003/04:335 av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Thomas Bodström om prostitution

Prostitution innebär ett stort lidande för de kvinnor, barn och män som av olika skäl tvingas in i den. Inte sällan har de prostituerade utnyttjats sexuellt i barndomen och många prostituerade är narkomaner.

När den nya sexköpslagen kom 1999 hoppades man på att prostitutionen skulle minska i omfattning. TV-programmet Efterlyst skickade i förra veckan ut en av sina reportrar förklädd till prostituerad. Efter tre timmar hade över 70 personer kommit fram och velat köpa sex. Detta visar att gatuprostitutionen ingalunda slutat att existera utan är fortfarande betydande.

Sexköpslagen från 1999 tycks inte ha lett till några bestående förändringar i köparnas beteenden, de köper fortfarande sex. Inställningen till prostitution har av allt att döma inte ändrats.

Med anledning av detta vill Kristdemokraterna att de som är köpare av sexuella tjänster inte slipper undan med enbart böter, böter som inte hjälper mot ett klandervärt beteende. Därför vill Kristdemokraterna att de som döms för köp av sexuella tjänster samtidigt ska dömas till att delta i rehabiliteringsprogram för att komma bort från sitt beteende.

Lika viktigt är det att öka de insatser som görs för att hjälpa de prostituerade bort från verksamheten och ge dem möjlighet till ett nytt liv utan förnedring.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att verka för att vård och rehabilitering utgör ett större inslag i bekämpningen av prostitutionen?