den 21 november

Fråga 2003/04:317 av Johnny Gylling (kd) till justitieminister Thomas Bodström om sekretesslagen och rattfylleribrott

Rattfylleribrotten och skadorna till följd av rattfylleriet ökar. För att vända utvecklingen är det avgörande att alla samhällskrafter kan verka i en och samma riktning och att lagstiftning inte tillåts försvåra trafiksäkerhetsarbetet. Det gör i dag sekretesslagen. Sekretessen hindrar personal inom sjukvården att kontakta polis med såväl misstankar om begångna rattfylleribrott, som med uppgifter om pågående rattfylleribrott. Sjukvårdspersonal har uttryckt stor otillfredsställelse över att de inte kan slå larm när berusade patienter efter en mindre vårdinsats lämnar vårdinrättningen bakom ratten på en bil.

Kontakter med Socialstyrelsen och Vägverket har visat på en osäkerhet om huruvida brottsbalkens bestämmelser om underlåtenhet att i tid anmäla brott som är å färde åsidosätter sekretesslagen i dessa situationer. Denna osäkerhet gör att chefer inom vården uppmanar anställda att inte kontakta polis.

En allmän översyn av sekretesslagen pågår. Bland annat undersöks om det för några fall finns skäl att vidga möjligheten att lämna ut uppgifter om ett brott från sjukvården till polisen. Direktiv till en ny utredning om åtgärder mot rattfylleribrott utarbetas enligt uppgift inom Justitiedepartementet. Dessa utredningar erbjuder en möjlighet att närmare se över de regler som i dag möjliggör för berusade personer att framför ögonen på sjukvårdspersonal utsätta sig själva och sina medmänniskor för mycket stor fara.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att inte sekretesslagen ska utgöra ett hinder för förhindrande av pågående rattfylleribrott?