den 20 augusti

Fråga 2003/04:1541 av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om skadestånd och regler om bodelning

I Sverige anmäls årligen över 20 000 fall av misshandel mot kvinnor i nära relationer och mörkertalet är stort. Kvinnorna utsätts för både psykiskt och fysiskt våld. Om anmälan leder till åtal och fällande dom utdöms ofta skadestånd till kvinnan. Om mannen och kvinnan är gifta och sedan tar ut skilsmässa ska bodelning göras i sedvanlig ordning. Dagens regler innebär dock att det skadestånd som den misshandlande mannen utdömts betala till kvinnan kan ingå i bodelningen. Därmed kan beloppet exempelvis avräknas från mannens skulder när hans andel i boet beräknas. Detta är helt oacceptabelt. Här räcker inte heller möjligheten till jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken till för att ta till vara brottsoffrets rättigheter.

I början av 2002 ställde riksdagsledamoten Helena Bargholtz en skriftlig fråga till justitieministern om han var beredd att vidta några åtgärder för att stärka misshandlade kvinnors ställning i samband med bodelning. I sitt svar (2001/02:499) hänvisade ministern bland annat till ett mål för prövning i hovrätten och skrev "om det visar sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, kommer jag dock att se till att frågan om en översyn av bodelningsreglerna övervägs". Ministern skrev vidare att även Brottsoffermyndigheten hade uppmärksammat Justitiedepartementet på frågan.

Målet i hovrätten som ministern ville avvakta avgjordes i juni 2002. Varken det målet eller efterföljande praxis verkar bekräfta något annat än att gällande lagbestämmelser medför orimliga konsekvenser avseende skadestånd och bodelning.

Avser justitieministern att nu vidta några åtgärder för att ett utdömt skadestånd på grund av brott inte ska ingå i bodelning mellan makar där den ena maken är gärningsman?