den 30 juni

Fråga 2003/04:1396 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Lena Hallengren om utvärdering av maxtaxan i barnomsorgen

Juli månad har tidigare oftast varit en avgiftsfri månad inom barnomsorgen. År 1991 var det bara 32 svenska kommuner som tog ut avgift för tolv månader. 1999 hade antalet ökat till 69 kommuner och 2002 i samband med maxtaxans införande växte antalet kraftigt till 181.

Denna utveckling har fortsatt de senaste åren och numera är det endast några få kommuner som inte tar ut avgift för tolv månader. Kommunernas motivering till att gå över till tolvmånadersavgift är ofta att staten inte ersatt kommunerna fullt ut för effekterna av maxtaxan. Enligt en beräkning som gjordes 2003 var reformen underfinansierad med 1,7 miljarder kronor.

Fördelningspolitiskt har maxtaxan inneburit att de med hög inkomst tjänat tusenlappar varje månad medan de med låg inkomst till och med kan ha förlorat genom att kommunerna gått över till att ta ut avgift för tolv månader. Samtidigt kan jag konstatera att personal och föräldrar på många håll varnar för att grupperna blivit ännu större och att vuxentätheten försämrats.

Avser statsrådet att ta initiativ till en parlamentarisk utredning av maxtaxans fördelningspolitiska och kvalitetsmässiga effekter?