den 15 april

Fråga 2003/04:1075 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet Carin Jämtin om bistånd och säkerhetsrelaterade insatser

Konfliktförebyggande och konflikthantering har blivit allt viktigare uppgifter för utvecklingssamarbetet genom att man lärt sig att dessa åtgärder är viktiga för att undvika att en konflikt blir väpnad eller att säkra att en konflikt inte blossar upp igen. Detta får dock inte innebära att biståndsbudgeten används för att finansiera insatser inom säkerhetsområdet som i dag utförs av militär personal.

Enligt tidningsuppgifter i bland annat Holland, senare bekräftade av svenska UD, pågår det diskussioner inom OECD:s kommitté om att förändra regelverket när det gäller vad som ska räknas som bistånd och vad som ska betraktas som säkerhetsrelaterade insatser. Som vi ser det finns det en uppenbar risk att finansieringen av säkerhetsrelaterade insatser i ett nytt regelverk kan komma att inräknas i olika länders biståndsbudgetar i stället för ländernas försvarsbudgetar. Militära insatser såsom minröjning, demobilisering, rehabilitering av soldater, utbildning i MR skulle därvid komma att räknas som bistånd. En sådan utveckling torde var mycket olycklig och urgröper biståndet då det i stället krävs en sammanhållen utvecklingspolitik och ett ökat bistånd för att leva upp till de så kallade milleniemålen.

Jag vill fråga statsrådet Carin Jämtin:

Vad avser statsrådet att göra för att förhindra en utveckling, där utgifter som tidigare belastat försvarsbudgeten i framtiden belastar biståndsbudgeten?