den 7 november

Interpellation 2003/04:94 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om fristående skolors konkurrensnackdelar

Från och med den 1 januari 2003 gäller ett nytt bidragssystem för fristående skolor. Till skillnad från den riksprislista som tidigare rått och som i sig kunde medföra oönskade konsekvenser är det numera elevens hemkommun som i hög grad avgör vilken ersättning som den fristående skolan får.

Avsikten är att bidraget ska motsvara den kostnad som elevens hemkommun har för motsvarande program. Det nya systemet kan på papperet tyckas logiskt, enkelt och rättvist. I verkligheten är det dock långt ifrån ett enkelt och rättvist system. Det nya bidragssystemet har slagit mycket hårt mot flera fristående skolor, främst fristående gymnasieskolor, och i ett antal kommuner missgynnas dessa starkt i förhållande till likartade utbildningar med kommunen som huvudman.

Ett exempel visar att utbildningen för en elev som går första årskursen av elprogrammet på en kommunal skola kostar 83 422 kr. Samma kommun betalar till en fristående skola för samma program bara 67 708 kr. Elprogrammet är på intet sätt unikt. Samma stora skillnader, till de fristående skolornas nackdel, går igen i program efter program. Som om detta inte vore nog finns det fall där den kommunala skolan får betala 950 kr per kvadratmeter medan den fristående skolan får betala 1 700 kr per kvadratmeter trots att skolorna hyr lokaler i samma byggnad. Denna orättvisa är inte acceptabel.

Det nya systemet gör det också mycket svårt för en fristående skola att kalkylera med ekonomin eftersom intäkterna är osäkra och kan variera kraftigt från år till år. Detta eftersom de fristående gymnasieskolorna har riksintag och att intäkterna därmed helt och hållet beror på varifrån eleverna råkar komma ett visst läsår. Det leder också till att de ekonomiska förutsättningarna kan variera kraftigt från läsår till läsår. Detta blir extra tydligt då man återigen tar elprogrammet som exempel där den kommun med lägst ersättning betalar 65 000 kr per elev och år medan den kommun med högst ersättning betalar ut 115 000 kr. Utöver de svåra ekonomiska konsekvenserna detta kan få kräver systemet också mycket administrativt jobb från skolornas sida.

Det är vidare ett problem att vissa kommuner i samband med att ersättningarna ska betalas ut hänfört de fristående skolorna till helt andra programkombinationer och inriktningar än vad de fått tillstånd för. Allt för att komma billigare undan, men för den fristående skolan ger detta naturligtvis ytterligare en ekonomisk konkurrensnackdel.

Ett annat allvarligt problem är att bidrag kan dras in retroaktivt från de fristående skolorna. Fortfarande får många fristående skolor bidrag utefter den gamla riksprislistan. Detta kan innebära att många skolor får för högt bidrag och detta kommer att dras in retroaktivt vilket kan komma att få allvarliga följder för ett flertal fristående skolor. En del program går inte heller att jämföra med de program som kommunen jämför med och fastställer bidraget efter. Det leder till att bidraget kan bli betydligt mindre än vad som är rimligt för att kunna beskriva kvalitativ undervisning.

Kristdemokraterna vill betona att kommunala och fristående skolor ska behandlas lika och ha samma både rättigheter och skyldigheter. Med det nya bidragssystemet gäller inte detta. Det finns flera exempel där fristående skolor missgynnas ekonomiskt med det nya systemet och där godtycke och tillfälligheter utgör ekonomiska ramar snarare än objektivitet och likabehandling.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Vad avser utbildningsministern att göra för att rätta till de problem som uppstått med det nya bidragssystemet när det gäller kraftigt varierande ersättningar för elever beroende på var i landet de kommer ifrån, godtyckliga bedömningar vad det gäller programmets beteckning samt de fristående skolornas problem att planera den långsiktiga ekonomin?

Avser ministern att vidta åtgärder så att skolor inte retroaktivt ska behöva betala tillbaka bidrag de mottagit under 2003 på grund av att kommunerna varit sena med sin bidragsbedömning?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att en och samma kommun inte kan ge betydligt mindre pengar per elev i en fristående skola än i en kommunal trots att de bedriver samma utbildning?