den 5 november

Interpellation 2003/04:81 av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Pär Nuder om statliga myndigheters opinionsbildning

Först agiterade skattemyndigheten för vilka hemskheter i form av minskad välfärd som skulle drabba svenska folket om det nuvarande höga skattetrycket inte bibehölls. Några sekunder senare propagerade en annan statlig myndighet i starkt suggestiv ton mot den så kallade växthuseffekten.

Det är bara två exempel från senare tid @ hämtade från en och samma reklampaus i en av våra kommersiella TV-kanaler @ på en, i huvudsak, ny och bekymmersam tendens: Statliga myndigheter ägnar sig åt renodlad politisk opinionsbildning på skattebetalarnas bekostnad.

Myndigheternas ökande intresse att bedriva politisk propaganda har under de senaste åren primärt tagit sig två uttryck: För det första har redan etablerade myndigheter till synes börjat använda mer av de resurser som skattebetalarna har ställt till deras förfogande för att i realiteten agitera för ibland kontroversiella, ibland mindre kontroversiella, politiska uppfattningar; för det andra har nya myndigheter som egentligen inte har någon annan uppgift än att just bedriva opinionsbildning tillskapats. Två exempel på sådana opinionsbildande myndigheter är Integrationsverket och Glesbygdsverket.

Att statliga myndigheter ägnar sig åt politisk propaganda är, bland mycket annat, ett demokratiproblem. En central tanke i det svenska styrelseskicket är att det är folkvalda politiker som ska ägna sig åt opinionsbildning, debatt och beslut. Myndigheternas uppgift är att sakligt och opartiskt verkställa de beslut som exempelvis riksdag och regering fattar. Företeelsen att statliga myndigheter spenderar tid, kraft och resurser på mer eller mindre renodlad politisk propaganda, både gentemot medborgarna och gentemot förtroendevalda, bidrar till att göra rollfördelningen mellan politik och förvaltning otydlig. Det kan i längden bli ett hot mot demokratin. Inte heller kan det anses vara en rimlig användning av skattebetalarnas pengar.

Med anledning av vad som ovan anförs vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att stävja företeelsen att statliga myndigheter använder skattebetalarnas pengar till politisk opinionsbildning.