den 31 oktober

Interpellation 2003/04:63 av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Lena Hallengren om jämställdhetsplaner i förskolan

Passivt rosafärgat Barbieland kontra aktivt självsäkra småpojkar. Dagislandskapet i ett nötskal. Dessvärre verkar inte mycket ha hänt på jämställdhetsfronten under dessa 24 år sedan min dagismaskerad.

Vinnarna respektive förlorarna under barndomen framträder tydligt vid första anblicken. Pojkarna skolas fortfarande i att vara tuffa, ta för sig och sätta sig själva i centrum. De får gå före flickorna, tillåts att bryta mot uppställda regler och tar mer uppmärksamhet från personalen. Flickorna å andra sidan får mindre uppmärksamhet och närhet samtidigt som de stämplas som provocerande om de ifrågasätter. Könen särbehandlas tydligt, vilket bland annat en doktorsavhandling från Malmöforskaren Annika Månsson visat.

Jag har genomfört en undersökning av svenska förskolor för att ta reda på hur det ser ut på jämställdhetsfronten. Vi har ringt runt till ett 100-tal kommunala, fristående- och kooperativa förskolor i Stockholm. Resultaten är nedslående. Av de 100 tillfrågade förskolorna är det endast ett fåtal som har jämställdhetsplaner. Även om flera dagis utöver detta säger sig vara medvetna om könsroller genom att involvera alla barnen i lekarna och få flickor att testa sporter som boxning och bandy eller småpojkar att prova högklackade skor känns bristen på medvetenhet tydlig. Vanligt förekommande svar var "vi tycker att det är för tidigt att börja med jämställdhetsarbete redan på förskolan", "vi vill inte lägga värderingar i barnens lekar" , "vi ser inte könsrollerna som något större problem" eller "frågan känns inte speciellt viktig".

Bristen på jämställdhet börjar i familjen. Men för att befria individen från gammeldags könsroller räcker det inte bara med en jämställdhetsmedveten barnuppfostran i hemmen utan det krävs också en feministiskt medveten förskolepolitik. På samma sätt som skolan i dag ska arbeta aktivt för jämställdhet mellan könen borde detta vara en självklarhet även inom förskoleverksamheten.

Det finns dock positiva undantag. På uppmärksammade Björntomtens och Tittmyrans förskola i Gävle har personalen sedan 1996 arbetat aktivt med att integrera jämställdheten i verksamheten och därmed utvidga könsrollerna. Flickorna har fått lära sig att stärka sin självkänsla och våga ta för sig. Pojkarna har genom projektet fått träna upp sitt språk och att uttrycka sina känslor. Visionen med kreativa dagis bör just vara att barnen utvecklas som individer, blir starka i sig själva och får en säker självbild oavsett kön.

Vad säger lagen i dag?

I 2a kap. skollagen (1985:1100) finns allmänna bestämmelser om förskoleverksamheten. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom

pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad.

Förskolans läroplan (Lpfö 98), som bygger på skollagen, slår fast att förskolans verksamhet ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar. "Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten."

Förskolans uppdrag finns formulerat i läroplanen för förskolan. Under avsnittet Saklighet och allsidighet i läroplanen behandlas könsroller och könsmönster. "Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller."

Regeringen meddelade i mitten av augusti 2003 direktiv till en delegation med främsta uppgift att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan (dir. 2003:1011). Uppdraget omfattar såväl förskola med kommunal huvudman som förskola anordnad av enskild.

I direktiven nämns att flera utvärderingar under senare år visar att jämställdhet är den aspekt av demokrati och värdegrund som får minst uppmärksamhet i förskolan samt grund- och gymnasieskolan. Personalens egna attityder och värderingar avgör ofta om jämställdhetsfrågorna uppmärksammas eller inte.

Vidare sägs att studier visar att jämställdhetsinsatser ofta riktas främst till flickor. För att kunna bryta traditionella könsmönster och könsroller behöver fler insatser och åtgärder inriktas på pojkar och deras villkor. Förskolan har utvecklats från en nationellt homogen institution till en mångkulturell samlingsplats, där rollerna som flicka och pojke blivit mycket mer varierande och motsägelsefulla. Därför måste arbetet i förskolan utgå från barnens mångfaldiga resurser och erfarenheter @ oavsett kön och bakgrund.

För att bryta rådande ojämlika strukturer mellan könen och åstadkomma förändringar måste jämställdhetsarbetet starta redan i förskolan. Utformningen av förskolans pedagogiska verksamhet är därför av stor betydelse i det långsiktiga arbetet med att bryta stereotypa könsroller och könsmönster, heter det i direktiven.

Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att ta fram exempel på hur skolor och kommuner, i samarbete med myndigheter och organisationer, arbetar med jämställdhet och social och etnisk mångfald. Regeringsuppdraget syftar till att främja och intensifiera jämställdhetsarbetet i skolor och kommuner. Exemplen ska öka kunskapen om innebörden i begreppet jämställdhet i ett skolperspektiv, hur genus och könsmönster tar sig i uttryck i skolan samt hur man kan arbeta för att nå läroplanens mål.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att bryta de ojämlika strukturerna och åstadkomma förändringar bland barn i förskolan?