den 24 oktober

Interpellation 2003/04:53 av Ulf Holm (mp) till finansminister Bosse Ringholm om lönehöjningar för generaldirektörer

Inför den kommande avtalsrörelsen har Konjunkturinstitutet, KI, rekommenderat att löneökningarna bör begränsas till lite över 3 %. Detta är en lägre siffra än som presenterats tidigare. KI:s bedömning är dock att det vore samhällsekonomiskt lämpligt med en lägre ökningstakt än man tidigare redogjort för. Som skäl framför man bland annat följande:

"Arbetslösheten skulle kunna sänkas varaktigt om arbetsmarknadens parter och dess medlare på såväl central, lokal och individuell nivå i sitt faktiska agerande tar ännu större hänsyn till de samhällsekonomiska fördelarna med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Det ligger i löntagarkollektivets intresse att genom återhållsamma lönekrav möjliggöra en hållbart hög sysselsättning, bl.a. eftersom skatterna då kan sänkas och den offentliga servicen förbättras." (Ur Lönebildningen @ samhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2003, den 18 oktober 2003, www.konj.se.)

Det finns enligt mig mycket klokt i KI:s resonemang kring lönebildningen. Jag anser dock att det finns grupper i samhället som skulle vara i behov av betydligt högre löneökningar, till exempel lågavlönade i kvinnodominerade yrken.

Inför avtalsrörelsen trummas nu budskapet ut från flera håll @ återhållsamhet och samhällsekonomiskt ansvar och så vidare @ för att det stora löntagarkollektivet inte ska kräva för stora lönehöjningar.

Samtidigt med detta rapporteras nu att AMS-chefen Anders L Johansson fått en löneökning på hela 15 % av arbetsgivaren arbetsmarknadsminister Hans Karlsson. Detta innebär en vida högre löneökning än den som kan anses rimlig med tanke på KI:s rekommendationer. En löneökning som dessutom ska ske retroaktivt från den 1 april 2002, vilket innebär att AMS-chefen får över 200 000 kr i retroaktiv lön.

AMS-chefens lön var i mångas ögon mycket hög tidigare och ökas nu till hela 94 000 kr i månaden vilket innebär en årslön på ca 1,1 miljoner.

Jag vill fråga finansministern:

1. Är det finansministerns bedömning att regeringen som ledande arbetsgivare bör ta hänsyn till samhällsekonomins förutsättningar när det gäller löneökningarna?

2. Har finansministern gjort någon bedömning av vilka signaler de generellt mycket höga lönehöjningarna på ledande befattningshavare ger arbetsmarknadens parter inför den kommande avtalsrörelsen?